31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/1

(1)

I beslut 1999/784/EG (4) beslutade rådet att gemenskapen skulle bli medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat ”observationsorganet”) i syfte att stödja detta organs verksamhet. Observationsorganet bidrar till att stärka konkurrenskraften hos gemenskapens audiovisuella industri genom att förbättra informationsspridningen inom branschen, i synnerhet i små och medelstora företag, och genom att främja marknadsöverblicken.

(2)

Multimedier och ny teknik kommer att spela en allt större roll i den audiovisuella sektorn. Observationsorganet skulle kunna fortsätta att spela sin viktiga roll om dess möjligheter att följa upp denna nya utveckling förbättrades på vederbörligt sätt.

(3)

Trots att den fria rörligheten för personer, varor och tjänster är förankrad i fördraget, begränsas den fria rörligheten för audiovisuella varor och tjänster av bristen på information om de många skillnaderna mellan nationella bestämmelser på området skatte- och arbetslagstiftning. Observationsorganet skulle kunna ge ett positivt bidrag genom att samla och tillhandahålla expertis och systematisk information inom områdena skatte- och arbetslagstiftning, upphovsrätt och konsumentskydd.

(4)

I enlighet med Europaparlamentets resolution av den 4 september 2003”Television utan gränser”, där man efterlyser en årlig riktmärkningsrapport om att tillgängliggöra digital-TV för personer med funktionshinder, bör observationsorganet inbjudas att samla in årliga uppgifter om omfattningen av de TV-tjänster som tillhandahålls till stöd för personer med funktionshinder i alla medlemsstater i Europeiska unionen eller Europarådet, som t.ex. textning, ljudbeskrivning och tolkning till teckenspråk.

(5)

Det har visat sig att gemenskapens medverkan i observationsorganet har varit ett effektivt stöd för organets verksamhet.

(6)

Det är lämpligt att denna medverkan fortsätter under den period som behövs för att observationsorganet skall kunna anta riktlinjer för sin verksamhet från 2006 och framåt.

(7)

Beslut 1999/784/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/3

(1)

Gemenskapens åtgärder i syfte att främja mänskliga rättigheter och demokratiska principer, såsom de fastställs i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 8 maj 2001 Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land, skall fortsätta efter år 2004. Förordning (EG) nr 975/1999 (2) har visat sig vara ett ändamålsenligt rättsligt instrument för genomförande av det tekniska och finansiella stöd som gemenskapen ger till åtgärder för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i utvecklingsländerna och i andra tredje länder när det gäller att uppnå de övergripande målen på detta område. Giltighetstiden för denna förordning löper emellertid ut den 31 december 2004 och den bör därför förlängas.

(2)

På grundval av det finansiella ramverkets förhållande, vilket anges i förordning (EG) nr 975/1999, och de vägledande anslagen för mänskliga rättigheter och demokratisering fastställs i denna förordning, för programmets förlängda löptid, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3).

(3)

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 975/1999 angående förfaranden för genomförande av stöd bör för genomförandet av EU:s valövervakningsinsatser anpassas till de rättsliga kraven i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4).

(4)

Skydd av gemenskapens finansiella intressen och bekämpning av bedrägerier och oegentligheter utgör en integrerad del av förordning (EG) nr 975/1999. I synnerhet bör avtal och kontrakt som ingås enligt den förordningen innehålla ett bemyndigande för kommissionen att vidta de åtgärder som föreskrivs i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (5).

(5)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra förordning (EG) nr 975/1999 bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(6)

Förordning (EG) nr 975/1999 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande led skall läggas till i artikel 2.2:

2.

I slutet av artikel 4.1 skall följande mening läggas till:

”I fråga om EU:s valövervakningsuppdrag och amicus curiae-förfaranden kan fysiska personer erhålla finansiellt stöd enligt denna förordning.”

3.

I artikel 5 skall den första meningen ersättas med följande:

”Stöd från gemenskapen kan beviljas de partner som avses i artikel 4.1 första meningen och som har sitt säte i ett tredje land som är berättigat till stöd från gemenskapen enligt denna förordning eller i en av gemenskapens medlemsstater.”

4.

Artikel 7.3 skall ersättas med följande:

”3.   Gemenskapsfinansiering enligt denna förordning skall ha formen av gåvobistånd eller kontrakt. Inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 2 skall medlemmar av EU:s valövervakningsgrupper som betalas med medel från anslagen för mänskliga rättigheter och demokratisering rekryteras i enlighet med de förfaranden som fastställts av kommissionen.”

5.

I artikel 10 skall första stycket ersättas med följande:

”Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning under perioden från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2006 fastställs härmed till 134 miljoner euro.”

6.

Artiklarna 11 och 12 skall ersättas med följande:

”Artikel 11

1.   Kommissionen skall anta ramen för programplanering och fastställande av gemenskapsåtgärder.

Denna ram skall framför allt bestå av följande:

Under särskilda omständigheter kan specifika åtgärder som inte omfattas av ett årligt arbetsprogram godkännas.

2.   Kommissionen skall utarbeta en årsrapport som innehåller det följande årets programplanering för de olika regionerna och sektorerna, och skall därefter avlägga en rapport till Europaparlamentet om genomförandet.

Kommissionen skall ha ansvar för att förvalta och, i enlighet med denna förordning och kraven på flexibilitet, anpassa de årliga arbetsprogram som definierades vid fastställandet av de fleråriga programmen. De beslut som fattas skall spegla Europeiska unionens prioriteringar och huvudsakliga mål i fråga om en stärkt demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna, och skall anpassas efter arbetsprogrammens särskilda karaktär. Kommissionen skall hålla parlamentet fullt underrättat om förfarandena.

3.   Kommissionen skall genomföra gemenskapsåtgärder enligt denna förordning i enlighet med gällande budgetförfaranden och andra förfaranden, särskilt de förfaranden som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (7).

Artikel 12

1.   De instrument som avses i artikel 11.1 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2.

I de fall där ändringarna av de årliga arbetsprogram som avses i artikel 11.1 b inte överstiger 20 % av det samlade belopp som tilldelats dem eller inte i avsevärd utsträckning förändrar de däri ingående projektens eller programmens karaktär skall dessa ändringar antas av kommissionen. Kommissionen skall underrätta den kommitté som avses i artikel 13.1.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 skall finansieringsbeslut rörande projekt och program som inte omfattas av årliga arbetsprogram och som överstiger 1 miljon euro antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2.”

7.

Artikel 13.2 skall ersättas med följande:

”2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG (1) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som föreskrivs i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 30 dagar.”

8.

Andra meningen i artikel 15 skall utgå.

9.

Artikel 17 skall ersättas med följande:

”Artikel 17

I alla avtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning skall det uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha befogenhet att kontrollera dokument och genomföra inspektioner på plats hos alla de leverantörer och underleverantörer som har tagit emot gemenskapsmedel. Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (8) skall gälla.”

10.

I artikel 20 andra stycket skall datumet ”den 31 december 2004” ersättas med datumet ”den 31 december 2006”.

31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/6

(1)

Tydligare kvalifikationer och meriter kommer att underlätta rörligheten i hela Europa för personer som vill delta i livslångt lärande, och därigenom bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet samt underlätta rörlighet i yrkessyfte, såväl mellan länder som mellan branscher.

(2)

I den handlingsplan för rörlighet (4) som godkändes vid Europeiska rådets möte i Nice den 7–9 december 2000 och i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/613/EG av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (5) rekommenderades en mer utbredd användning av dokument för tydlighet i kvalifikationer och meriter, i syfte att införa ett europeiskt område för kvalifikationer. I kommissionens handlingsplan för kompetens och rörlighet efterlystes att man utarbetar och stärker instrument som stöder tydlighet och överförbarhet av kvalifikationer för att underlätta rörlighet inom och mellan branscher. Ytterligare insatser för att införa instrument som förtydligar examensbevis och kvalifikationer efterlystes också vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002. I rådets resolutioner av den 3 juni 2002 om kompetens och rörlighet (6) och av den 27 juni 2002 om livslångt lärande (7) uppmanas till intensivare samarbete, bland annat i syfte att inrätta en ram för tydlighet och erkännande med ledning av befintliga instrument.

(3)

I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (8) uppmanades till insatser för att öka öppenheten inom yrkesutbildningen genom att införa och rationalisera verktyg och nätverk för information, och bland annat integrera befintliga instrument i en enhetlig ram. Denna ram bör bestå av en dokumentportfölj med ett gemensamt märkesnamn och en gemensam logotyp, vilken stöds av lämpliga informationssystem och främjas via en varaktig PR-verksamhet på europeisk och nationell nivå.

(4)

Under de senaste åren har en rad instrument utarbetats såväl på gemenskapsnivå som på internationell nivå för att hjälpa de europeiska medborgarna att bättre framföra sina kvalifikationer och meriter när de söker arbete eller vill bli antagna till någon utbildningsväg. Dessa instrument innefattar den gemensamma europeiska mall för meritförteckningar som föreslogs i kommissionens rekommendation 2002/236/EG av den 11 mars 2002 (9), det tillägg till examensbevis som rekommenderades i konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, antagen i Lissabon den 11 april 1997, dokumentet Europass-utbildning, som infördes genom rådets beslut 1999/51/EG av den 21 december 1998 om främjande av europeiska utbildningsavsnitt i varvad utbildning, däribland lärlingsutbildning (10), tillägget till utbildningsbevis och Europeiska språkportföljen som utarbetats av Europarådet. Dessa instrument bör ingå i den enhetliga ramen.

(5)

Den enhetliga ramen bör vara öppen för att man i framtiden skall kunna tillfoga andra dokument som överensstämmer med dess syfte så snart strukturer och förfaranden för genomförande har fastställts och är färdiga att användas. Framför allt skulle den enhetliga ramen senare kunna vidgas till att omfatta ett instrument vars syfte är att registrera innehavarens meriter i fråga om informationsteknik.

(6)

Att tillhandahålla bra information och vägledning är en viktig faktor på vägen mot tydlighet i kvalifikationer och meriter. De befintliga tjänsterna och nätverken spelar redan en värdefull roll som kan förstärkas genom närmare samarbete för att höja det mervärde som gemenskapens verksamhet medför.

(7)

Det är därför nödvändigt att se till att insatserna för att genomföra detta beslut och andra relevanta åtgärder, instrument och insatser överensstämmer med och kompletterar varandra. I de senare ingår på gemenskapsnivå Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), som inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 337/75 (11), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, som inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 1360/90 (12), och Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (EURES), som inrättades genom kommissionens beslut 2003/8/EG av den 23 december 2002 om tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 med avseende på förmedling av lediga platser och platsansökningar (13). På internationell nivå finns Europeiska nätverket av nationella informationscentrum för erkännande av akademiska betyg (ENIC) som inrättats av Europarådet och Unesco.

(8)

Dokumentet Europass-utbildning, som fastställdes genom beslut 1999/51/EG, bör därför ersättas med ett liknande dokument med större räckvidd som är avsett att registrera alla perioder av utlandsvistelser i syfte att delta i lärande, på alla nivåer och med alla mål, vilka fullgjorts i Europa och som uppfyller lämpliga kvalitetskriterier.

(9)

Europass bör genomföras av nationella organ i enlighet med artikel 54.2 c och 54.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (14).

(10)

Deltagande bör vara möjligt för anslutande stater, för icke-medlemsländer inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för kandidatländerna för anslutning till Europeiska unionen, i enlighet med relevanta bestämmelser i de instrument som styr relationerna mellan gemenskapen och dessa länder. Tredjelandsmedborgare som är bosatta i Europeiska unionen bör också kunna dra nytta av systemet.

(11)

Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll i förhållande till detta beslut och bör medverka i dess genomförande. Rådgivande kommittén för yrkesutbildning, inrättad genom rådets beslut 63/266/EEG av den 2 april 1963 om allmänna principer för genomförande av en gemensam yrkesutbildningspolitik (15), som består av företrädare för arbetsmarknadens parter och för de nationella myndigheterna i medlemsstaterna, bör informeras regelbundet om genomförandet av detta beslut. Arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och andra berörda intressenter, bland annat utbildningsorgan, kommer att spela en särskild roll när det gäller initiativ som rör öppenhet och insyn och som så småningom skulle kunna införlivas i Europass.

(12)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att inrätta en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

(14)

Beslut 1999/51/EG bör upphävas.

a)

Europass–Meritförteckning, nedan kallad ”Europass-CV”, som avses i artikel 5.

b)

De dokument som avses i artiklarna 6–9.

c)

Alla andra dokument som kommissionen har godkänt som Europass-dokument i enlighet med de kriterier som fastställs i bilaga I och det förfarande som avses i artikel 4.2.

a)

i samarbete med de berörda nationella organen samordna verksamhet i samband med att tillhandahålla eller utfärda Europass-dokumenten, eller när så är lämpligt själv bedriva denna verksamhet,

b)

inrätta och sköta det nationella informationssystemet, i enlighet med artikel 10,

c)

främja användningen av Europass, bland annat genom Internetbaserade tjänster,

d)

i samarbete med de berörda nationella organen se till att enskilda medborgare får tillgång till lämplig information och vägledning om Europass och dess dokument,

e)

underlätta tillhandahållandet av information och vägledning om möjligheter till lärande i hela Europa, om utbildningssystemens struktur och om andra frågor i samband med rörlighet i lärandesyfte, särskilt genom nära samordning med berörda gemenskapsorgan och nationella organ, samt vid behov ge medborgarna tillgång till en inledande vägledning till en sådan rörlighet,

f)

på nationell nivå förvalta det finansiella stödet från gemenskapen för all verksamhet i samband med detta beslut,

g)

delta i det europeiska nätverket av nationella Europass-centrum.

a)

se till att det genomförs lämpliga insatser för PR och information på gemenskapsnivå och nationell nivå, med inriktning på bland annat medborgarna, utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter samt företag, även små och medelstora företag, som stöd för och vid behov ett led i de nationella Europass-centrumens verksamhet,

b)

se till att det finns tillfredsställande samarbete, på lämplig nivå, med berörda organ, i synnerhet med EURES-nätverket och andra organ på gemenskapsnivå,

c)

vidta åtgärder för att underlätta lika möjligheter, särskilt genom att göra alla berörda aktörer mer medvetna om frågan,

d)

se till att alla berörda intressenter, däribland utbildningsorgan och arbetsmarknadens parter, engageras i genomförandet av detta beslut,

e)

se till att relevanta gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet till fullo beaktas vid all verksamhet i samband med genomförandet av detta beslut.

31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/21

(1)

Gemenskapens åtgärder i syfte att främja mänskliga rättigheter och demokratiska principer, såsom de anges i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 8 maj 2001, Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land, bör fortsätta efter år 2004. Rådets förordning (EG) nr 975/1999 av den 29 april 1999 om att fastställa krav för genomförande av åtgärder för utvecklingssamarbete som bidrar till det allmänna målet att utveckla och befästa demokratin och rättsstaten samt till målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (2) och förordning (EG) nr 976/1999 (3) har visat sig vara ändamålsenliga rättsliga instrument för genomförande av det tekniska och finansiella stöd som gemenskapen ger till åtgärder för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i utvecklingsländerna och i andra tredjeländer när det gäller att uppnå de övergripande målen på detta område. Giltighetstiden för dessa förordningar löper emellertid ut den 31 december 2004. Det är därför nödvändigt att förlänga den perioden

(2)

På grundval av förhållandet mellan det finansiella referensbeloppet i förordning (EG) nr 976/1999 och de vägledande anslagen för mänskliga rättigheter och demokratisering fram till år 2006 har ett utvidgat finansiellt referensbelopp i den mening som avses i punkt 34 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (4) införts i den här förordningen för hela den tid som förlängningen av programmet varar, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

(3)

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 976/1999 angående förfaranden för genomförande av stöd bör för genomförandet av EU:s valövervakningsinsatser anpassas till de rättsliga kraven i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(4)

Skydd av gemenskapens finansiella intressen och bekämpning av bedrägerier och oegentligheter utgör en integrerad del av förordning (EG) nr 976/1999. I synnerhet bör avtal och kontrakt som ingås enligt den förordningen innehålla ett bemyndigande för kommissionen att vidta de åtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (6).

(5)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra förordning (EG) nr 976/1999 bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(6)

Förordning (EG) nr 976/1999 bör ändras i enlighet därmed.

1.

I artikel 3.2 skall följande punkt läggas till:

2.

I artikel 5.1 skall följande mening läggas till:

”Vid EU:s valövervakningsuppdrag och amicus curiæ-förfaranden kan fysiska personer erhålla finansiellt stöd enligt denna förordning.”

3.

I artikel 6 skall den första meningen ersättas med följande:

”Stöd från gemenskapen kan beviljas de partner som avses i artikel 5.1 första meningen och som har sitt säte i ett tredjeland som är berättigat till stöd från gemenskapen enligt denna förordning eller i en av gemenskapens medlemsstater.”

4.

Artikel 8.3 skall ersättas med följande:

”3.   Gemenskapsfinansiering enligt denna förordning skall ha formen av gåvobistånd eller kontrakt. Inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 2 skall medlemmar av EU:s valövervakningsgrupper som betalas med medel från anslagen för mänskliga rättigheter och demokratisering rekryteras i enlighet med de förfaranden som fastställts av kommissionen.”

5.

I artikel 11 skall det första stycket ersättas med följande:

”Referensbeloppet för genomförandet av denna förordning för perioden 2005–2006 fastställs härmed till 78 miljoner euro.”

6.

Artiklarna 12 och 13 skall ersättas med följande:

”Artikel 12

1.   Kommissionen skall anta ramen för programplanering och fastställande av gemenskapsåtgärder.

Denna ram skall framför allt bestå av följande:

Under särskilda omständigheter kan specifika åtgärder som inte omfattas av ett årligt arbetsprogram godkännas.

2.   Kommissionen skall utarbeta en årsrapport med programplanering för det kommande året i varje region och sektor samt rapportera till Europaparlamentet om genomförandet.

Kommissionen skall vara ansvarig för att, i enlighet med denna förordning och kraven på flexibilitet, handha och anpassa de årliga arbetsprogram som fastställts inom ramen för det fleråriga programmet. Fattade beslut skall återspegla Europeiska unionens prioriteringar och mest angelägna frågor när det gäller konsolidering av demokrati, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter samt styras av programmens unika karaktär. Kommissionen skall hålla Europaparlamentet fullständigt underrättat om förfarandena.

3.   Kommissionen skall genomföra gemenskapsåtgärder enligt denna förordning i enlighet med gällande budgetförfaranden och andra förfaranden, särskilt de förfaranden som föreskrivs i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Artikel 13

1.   De instrument som avses i artikel 12.1 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

I de fall där ändringarna av de årliga arbetsprogram som avses i artikel 12.1 b inte överstiger 20 % av det samlade belopp som tilldelats dem eller inte i avsevärd utsträckning förändrar de däri ingående projektens eller programmens karaktär skall dessa ändringar antas av kommissionen. Kommissionen skall underrätta den kommitté som avses i artikel 14.1.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 skall finansieringsbeslut rörande projekt och program som inte omfattas av årliga arbetsprogram och som överstiger 1 miljon euro antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.”

7.

Artikel 14.2 skall ersättas med följande:

”2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7.1, 7.2 och 7.4 i rådets beslut 1999/468/EG (8) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 30 dagar.”

8.

I artikel 16 skall andra meningen utgå.

9.

Artikel 18 skall ersättas med följande:

”Artikel 18

I alla avtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning skall det uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha befogenhet att kontrollera dokument och genomföra inspektioner på plats hos alla de leverantörer och underleverantörer som har tagit emot gemenskapsmedel. Förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (9) skall tillämpas.”

10.

I artikel 21 andra stycket skall datumet ”den 31 december 2004” ersättas med ”den 31 december 2006”.

31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/24

(1)

Rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (3) har setts över inom ramen för initiativet för förenklad lagstiftning på den inre marknaden (SLIM). Både SLIM-processen och ett senare omfattande samråd har visat att det finns ett behov av att komplettera, förstärka och förtydliga den ram som fastställs i direktiv 89/336/EEG.

(2)

Medlemsstaterna ansvarar för att radiokommunikation, inbegripet radiomottagning och amatörradiotjänster som sker i enlighet med Internationella teleunionens radiobestämmelser, el- och telenät samt utrustning som är ansluten till dessa nät skyddas mot elektromagnetiska störningar.

(3)

Nationella bestämmelser om skydd mot elektromagnetiska störningar bör harmoniseras för att garantera fri rörlighet för elektriska och elektroniska apparater utan att berättigade skyddsnivåer i medlemsstaterna sänks.

(4)

Skydd mot elektromagnetiska störningar förutsätter att de olika ekonomiska operatörerna åläggs skyldigheter. Dessa skyldigheter bör tillämpas på ett rättvist och effektivt sätt för att ett sådant skydd skall åstadkommas.

(5)

Bestämmelser om utrustnings elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) bör införas för att säkra den inre marknadens funktion, dvs. ett område utan inre gränser med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

(6)

Den utrustning som omfattas av detta direktiv bör inbegripa både apparater och fasta installationer. Separata bestämmelser bör dock läggas fast för dessa. Detta är nödvändigt därför att apparater som sådana kan röra sig fritt inom gemenskapen, medan fasta installationer är installerade för permanent användning på en på förhand fastställd plats som kombinationer av olika typer av apparater och eventuellt andra anordningar. Sådana installationers sammansättning och funktion motsvarar i de flesta fall operatörens särskilda behov.

(7)

Radioutrustning och teleterminalutrustning bör inte omfattas av detta direktiv, eftersom de redan omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (4). Kraven på elektromagnetisk kompatibilitet i båda direktiven ger samma skyddsnivå.

(8)

Flygplan och utrustning som är avsedd att byggas in i flygplan bör inte omfattas av detta direktiv, eftersom de redan är föremål för särskilda gemenskapsbestämmelser eller internationella bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet.

(9)

Detta direktiv behöver inte omfatta bestämmelser för utrustning som på grund av sin beskaffenhet är av ringa betydelse när det gäller elektromagnetisk kompatibilitet.

(10)

Detta direktiv bör inte behandla utrustningens säkerhet, eftersom denna behandlas i särskild gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

(11)

De bestämmelser i detta direktiv som gäller apparater bör avse fullständiga apparater som är kommersiellt tillgängliga för första gången på gemenskapens marknad. Vissa komponenter eller sammansatta inbyggnadsdelar bör under vissa förutsättningar betraktas som apparater om de är tillgängliga för slutanvändaren.

(12)

Detta direktiv grundar sig på de principer som anges i rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder (5). Enligt denna metod omfattas konstruktionen och tillverkningen av utrustning av väsentliga krav med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet. Dessa krav uttrycks tekniskt i form av harmoniserade europeiska standarder, som skall antas av de olika europeiska standardiseringsorganen Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), Europeiska standardiseringsorganisationen inom elområdet (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). CEN, Cenelec och ETSI är de organ som inom ramen för detta direktiv är behöriga att anta harmoniserade standarder, som de utarbetar i enlighet med de allmänna riktlinjerna för deras samarbete med kommissionen och förfarandet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (6).

(13)

Harmoniserade standarder ger uttryck för allmänt erkänd avancerad teknik med avseende på frågor som rör elektromagnetisk kompatibilitet i Europeiska unionen. För den inre marknadens funktion är det därför viktigt att det finns standarder för utrustnings elektromagnetiska kompatibilitet som är harmoniserade på gemenskapsnivå. När en hänvisning till en sådan standard har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning bör överensstämmelse med denna standard innebära att överensstämmelse förutsätts med de relevanta väsentliga kraven, även om andra sätt att visa sådan överensstämmelse bör tillåtas. Överensstämmelse med en harmoniserad standard innebär att dess föreskrifter uppfylls och att detta visas genom de metoder som beskrivs eller som det hänvisas till i den harmoniserade standarden.

(14)

Tillverkare av utrustning som är avsedd att anslutas till nät bör konstruera sådan utrustning på ett sätt som inte leder till oacceptabelt försämrad nätdrift när den används under normala driftsvillkor. Nätoperatörer bör konstruera sina nät på ett sätt som gör att tillverkare av utrustning som är avsedd att anslutas till nät inte åläggs orimligt merarbete för att förebygga en oacceptabelt försämrad nätdrift. De europeiska standardiseringsorganen bör ta lämplig hänsyn till detta mål (och de samlade effekterna av de relevanta typerna av elektromagnetiska fenomen) när de utarbetar harmoniserade standarder.

(15)

Det bör endast vara möjligt att släppa ut apparater på marknaden eller ta dem i bruk om tillverkaren har visat att sådana apparater är konstruerade och tillverkade i överensstämmelse med kraven i detta direktiv. Apparater som släpps ut på marknaden bör vara försedda med CE-märkningen varigenom överensstämmelse med detta direktiv intygas. Även om tillverkaren bör ansvara för bedömningen av överensstämmelse, och vederbörande inte behöver anlita ett oberoende organ för detta, bör det vara möjligt för tillverkaren att anlita ett sådan organ.

(16)

Skyldigheten att göra en bedömning av överensstämmelsen bör innebära att tillverkaren skall göra en bedömning av apparatens elektromagnetiska kompatibilitet på grundval av relevanta fenomen för att avgöra om apparaten uppfyller de skyddskrav som ställs enligt detta direktiv.

(17)

Om en apparat kan konfigureras på olika sätt bör bedömningen av den elektromagnetiska kompatibiliteten styrka huruvida apparaten uppfyller skyddskraven i de konfigurationer som tillverkaren bedömer som representativa för normal användning i de avsedda tillämpningarna. I sådana fall bör det räcka att göra en bedömning av den konfiguration som antas alstra mest störningar och den konfiguration som är mest mottaglig för störningar.

(18)

Fasta installationer, bland annat stora maskiner och nät, kan alstra elektromagnetiska störningar eller påverkas av dessa. Det kan finnas en gränsyta mellan fasta installationer och apparater, och de elektromagnetiska störningar som alstras av fasta installationer kan påverka apparater och tvärtom. Vad beträffar den elektromagnetiska kompatibiliteten är det irrelevant om den elektromagnetiska störningen alstras av en apparat eller en fast installation. Fasta installationer och apparater bör därför omfattas av en sammanhängande och uttömmande ordning med väsentliga krav. Det bör vara möjligt att tillämpa harmoniserade standarder på fasta installationer för att bevisa överensstämmelse med de väsentliga krav som omfattas av sådana standarder.

(19)

Fasta installationer behöver på grund av deras särskilda egenskaper inte omfattas av kraven på CE-märkning och försäkran om överensstämmelse.

(20)

Bedömningen av överensstämmelse fyller inget syfte för apparater som släpps ut på marknaden för att byggas in i en bestämd fast installation och som i övrigt inte finns kommersiellt tillgängliga separat från den fasta installation som de skall byggas in i. Sådana apparater bör därför undantas från den bedömning av överensstämmelse som normalt gäller för apparater. Sådana apparater bör dock inte få äventyra överensstämmelsen hos den fasta installation som de är inbyggda i. Om en apparat byggs in i mer än en likadan fast installation bör fastställandet av dessa installationers egenskaper avseende elektromagnetisk kompatibilitet vara tillräckligt för att dispens från bedömningen av överensstämmelse skall beviljas.

(21)

En övergångsperiod behövs för att tillverkare och andra berörda parter skall få möjlighet att anpassa sig till de nya bestämmelserna.

(22)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att säkerställa den inre marknadens funktion genom att kräva att utrustning skall överensstämma med en adekvat nivå av elektromagnetisk kompatibilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(23)

Direktiv 89/336/EEG bör därför upphävas.

a)

utrustning som omfattas av direktiv 1999/5/EG,

b)

luftfartsprodukter, delar och anordningar som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (7),

c)

radioutrustning som används av radiosändaramatörer, i den mening som anges i radioreglementet som antagits inom ramen för Internationella teleunionens (ITU) stadga och konvention (8), om inte utrustningen är kommersiellt tillgänglig; byggsatser bestående av komponenter som skall monteras av radiosändaramatörer och kommersiell utrustning som modifieras och används av radiosändaramatörer betraktas inte som kommersiellt tillgänglig utrustning.

a)

den inte kan alstra eller bidra till elektromagnetisk emission som överstiger en nivå som tillåter radio- och teleutrustning och annan utrustning att fungera som avsett, och

b)

dess funktion inte i oacceptabel utsträckning försämras av de elektromagnetiska störningar som normalt uppstår när den används som avsett.

a)

utrustning: apparat eller fast installation,

b)

apparat: färdig anordning, eller en kombination av sådana anordningar, som finns kommersiellt tillgänglig som en funktionell enhet och är avsedd för slutanvändaren och som kan alstra elektromagnetiska störningar, eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar,

c)

fast installation: en särskild kombination av olika typer av apparater och i förekommande fall andra anordningar som är monterade, installerade och avsedda för permanent användning på en på förhand fastställd plats,

d)

elektromagnetisk kompatibilitet: en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att introducera oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning i denna omgivning,

e)

elektromagnetisk störning: elektromagnetiskt fenomen som kan försämra funktionen hos en utrustning; en elektromagnetisk störning kan vara elektromagnetiskt brus, en oönskad signal eller en förändring i själva överföringsmediet,

f)

tålighet: en utrustnings förmåga att fungera som avsett utan försämring i närvaro av en elektromagnetisk störning,

g)

säkerhetsändamål: ändamål för att skydda mänskligt liv eller egendom,

h)

elektromagnetisk miljö: de sammanlagda elektromagnetiska fenomen som kan observeras på en viss plats.

a)

komponenter eller sammansatta inbyggnadsdelar som är avsedda att byggas in i en apparat av slutanvändaren och som kan alstra elektromagnetiska störningar eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar,

b)

rörliga installationer som definieras som en kombination av apparater, och i tillämpliga fall andra anordningar, som är avsedda att flyttas och användas på ett antal olika platser.

a)

Åtgärder för att bemästra ett befintligt eller förutsett problem rörande elektromagnetisk kompatibilitet på en viss plats.

b)

Åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl för att skydda allmänt tillgängliga telenät eller mottagar- eller sändarstationer när de används för säkerhetsändamål i väldefinierade spektrumsituationer.

a)

Beslut om att inte offentliggöra dem.

b)

Beslut om att offentliggöra dem med förbehåll.

c)

Beslut om att bibehålla hänvisningen i Europeiska unionens officiella tidning.

d)

Beslut om att återkalla hänvisningen från Europeiska unionens officiella tidning.

a)

underlåtenhet att uppfylla de väsentliga kraven i bilaga I, då apparaten inte överensstämmer med de harmoniserade standarder som avses i artikel 6,

b)

felaktig tillämpning av de harmoniserade standarder som avses i artikel 6,

c)

brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 6.

31.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 390/38

(1)

Effektiva, öppna och integrerade värdepappersmarknader bidrar till utvecklingen av en verklig inre marknad i gemenskapen och befrämjar tillväxt och skapande av arbetstillfällen genom att fördelningen av investeringskapital förbättras samtidigt som kostnaderna reduceras. Möjligheten att i god tid kunna få korrekt och fullständig information om emittenter skapar ett bestående förtroende bland investerarna och gör det möjligt att göra välgrundade bedömningar av företagens resultat och tillgångar. Detta förbättrar såväl skyddet för investerarna som marknadens effektivitet.

(2)

Därför bör emittenterna sörja för tillräcklig öppenhet gentemot investerarna genom ett regelbundet informationsflöde. Av samma skäl bör även aktieägare, eller fysiska och juridiska personer som har rösträtt eller som innehar finansiella instrument som ger rätt att förvärva befintliga aktier med rösträtt, informera emittenter om förvärv eller andra förändringar som rör större andelar i företag, så att emittenterna kan hålla allmänheten underrättad.

(3)

I kommissionens meddelande av den 11 maj 1999”Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan” anges en rad åtgärder som är nödvändiga om den inre marknaden för finansiella tjänster skall kunna förverkligas. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 uppmanade vidare Europeiska rådet till fullständigt genomförande av handlingsplanen senast 2005. I handlingsplanen understryks att ett direktiv om skärpta krav på offentliggörande av uppgifter bör utarbetas, vilket också bekräftades av Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002.

(4)

Detta direktiv bör vara förenligt med de uppgifter och skyldigheter som Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och medlemsstaternas centralbanker tilldelats enligt fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och för Europeiska centralbanken. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt de medlemsstaters centralbanker vars aktier i dag är upptagna till handel på en reglerad marknad, i syfte att garantera att målen i gemenskapens primärrätt efterlevs.

(5)

Förbättrad harmonisering av nationella bestämmelser om krav på regelbundet återkommande och löpande information från emittenter borde kunna ge ett gott skydd för investerare inom hela gemenskapen. Detta direktiv påverkar emellertid inte gällande gemenskapslagstiftning när det gäller emittering av andelar i företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ, eller andelar i sådana företag som förvärvas eller avyttras.

(6)

Tillsynen över emittenter av aktier eller av skuldebrev vars nominella värde per enhet understiger 1 000 euro, torde för detta direktivs syften lämpligen utföras av den medlemsstat i vilken respektive emittent har sitt säte. I detta avseende är det också viktigt att bestämmelserna i detta direktiv är konsekventa i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (4). Enligt samma principer bör det finnas viss flexibilitet så att emittenter i tredjeland och gemenskapsföretag som endast emitterar andra värdepapper än de ovannämnda kan välja hemmedlemsstat.

(7)

Ett gott skydd för investerare i hela gemenskapen skulle medverka till att undanröja hinder för att värdepapper tas upp till handel på reglerade marknader som är belägna eller som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat. En annan medlemsstat än företagets hemmedlemsstat bör inte längre ha rätt att begränsa möjligheten att ta upp värdepapper till handel på sina reglerade marknader genom att tillämpa strängare krav på regelbundet återkommande och löpande information om de emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader.

(8)

Undanröjande av hinder på grundval av principen om hemmedlemsstat enligt detta direktiv bör inte påverka områden som inte omfattas av detta direktiv, t.ex. aktieägares rätt att ingripa i en emittents förvaltning. Det bör inte heller påverka hemmedlemsstatens rätt att begära att emittenten dessutom offentliggör delar av eller all obligatorisk information i pressen.

(9)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (5) har redan inneburit ett första steg mot samordning av redovisningsstandarderna i gemenskapen för de emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader och som är skyldiga att upprätta koncernredovisning. Således har det redan inrättats ett särskilt system för emittenter, dvs. regler som går utöver de generella bestämmelser för alla företag som fastställs i bolagsrättsdirektiven. Detta direktiv bygger vidare på det systemet i fråga om årlig redovisning och delårsrapportering, inklusive principen att ge en rättvisande bild av en emittents tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och vinst eller förlust. Ett sammandrag av bokslutet inkluderat i halvårsrapporten utgör också tillräcklig grund för att ge en rättvisande bild av de första sex månaderna av en emittents räkenskapsår.

(10)

Den årliga redovisningen bör tillhandahålla information om verksamheten varje år från och med det att en emittents värdepapper tagits upp till handel på en reglerad marknad. Investerare på en värdepappersmarknad är bara betjänta av förbättrad jämförbarhet mellan årliga redovisningar om de kan lita på att informationen offentliggörs inom en viss tid efter räkenskapsårets slut. När det gäller skuldebrev som togs upp till handel på en reglerad marknad före den 1 januari 2005 och som har utfärdats av emittenter som har sitt säte i ett tredjeland, kan hemmedlemsstaten under vissa förutsättningar medge att emittenter inte upprättar årliga redovisningar i enlighet med de normer som krävs enligt detta direktiv.

(11)

Genom detta direktiv införs mer omfattande halvårsrapporter för emittenter av aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Därigenom bör investerare kunna göra en välgrundad bedömning av emittentens situation.

(12)

En hemmedlemsstat får föreskriva undantag från halvårsrapportering för emittenter av skuldebrev när det gäller

(13)

Europaparlamentet och rådet välkomnar kommissionens åtagande att skyndsamt överväga att förbättra öppenheten i fråga om ersättningspolitik, den totala utbetalda ersättningen (inbegripet osäkra eller försenade ersättningar) och de naturaförmåner som varje enskild medlem i administrations-, lednings- eller kontrollorganen åtnjuter, enligt handlingsplanen för ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen” av den 21 maj 2003, samt kommissionens avsikt att inom en snar framtid lägga fram en rekommendation i detta hänseende.

(14)

Hemmedlemsstaten bör uppmuntra emittenter vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har sin huvudsakliga verksamhet inom utvinningsindustrin, att i den årliga redovisningen offentliggöra betalningar som gjorts till regeringar. Hemmedlemsstaten bör även uppmuntra till ökad öppenhet när det gäller sådana betalningar i enlighet med vad som beslutas i olika finansiella forum på internationell nivå.

(15)

Genom detta direktiv kommer halvårsrapportering att bli obligatoriskt även för emittenter som enbart emitterar skuldebrev på reglerade marknader. Undantag bör endast medges för den interinstitutionella marknaden på grundval av ett nominellt belopp per enhet på minst 50 000 euro enligt direktiv 2003/71/EG. Om skuldebreven emitteras i en annan valuta bör undantag endast vara möjliga om det nominella värdet per enhet i denna valuta på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 euro.

(16)

För att tillförlitlig information om aktieemittenternas resultat och verksamhet under räkenskapsåret skall kunna bli tillgänglig i god tid krävs också tätare interimistisk information. Det bör därför införas ett krav på att offentliggöra en delårsredogörelse under den första halvan och en andra delårsredogörelse under den andra halvan av ett räkenskapsår. Emittenter av aktier som redan offentliggör kvartalsrapporter för räkenskapsårets första och tredje kvartal bör inte vara skyldiga att offentliggöra delårsredogörelser.

(17)

Lämpliga ansvarsregler bör gälla för emittenterna och deras administrations, lednings- eller kontrollorgan, eller för ansvariga personer inom det emitterande företaget, i enlighet med varje medlemsstats nationella lagar och andra författningar. Medlemsstaterna bör själva få fastställa ansvarets omfattning.

(18)

Allmänheten bör få information om större förändringar i aktieinnehavet i de företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad som är belägen eller som bedriver verksamhet i gemenskapen. På grundval av information om sådana affärer bereds investerarna möjlighet att förvärva eller avyttra aktier med full vetskap om förändringar i röstfördelningen; vidare skulle detta leda till att kontrollen av emittenter av aktier förbättras och generellt sett till större öppenhet och insyn vad gäller större kapitalrörelser. Information om aktier eller finansiella instrument enligt artikel 13 som ställts som säkerhet bör lämnas under vissa omständigheter.

(19)

Artiklarna 9 och 10c bör inte gälla aktier som ställs till förfogande för eller tillhandahålls av de nationella centralbanker som ingår i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) när de fullgör uppgiften som monetära myndigheter, såvida inte de rösträtter som är förenade med sådana aktier utnyttjas; hänvisningen till ”på kort sikt” i artikel 11 bör anses som en hänvisning till kredittransaktioner som genomförts i enlighet med fördraget och Europeiska centralbankens (ECB) rättsakter, särskilt ECB:s riktlinje om penningpolitiska instrument och förfaranden samt TARGET, och kredittransaktioner som syftar till att fullgöra motsvarande uppgifter i enlighet med nationella bestämmelser.

(20)

För att undvika onödiga bördor för vissa marknadsaktörer och för att klargöra vem som i praktiken utövar inflytande över en emittent, behövs det inga krav på underrättelse om större innehav av aktier eller andra finansiella instrument enligt artikel 13 som ger rätt att förvärva aktier med avseende på marknadsgaranter eller depåhållare, eller om innehav av aktier eller finansiella instrument som förvärvas med clearing och avveckling av transaktioner som enda syfte, inom ramen för de begränsningar och garantier som skall tillämpas i hela gemenskapen. Hemmedlemsstaten bör ha möjlighet att föreskriva begränsade undantag när det gäller innehav av aktier i handelslager hos kreditinstitut och värdepappersföretag.

(21)

För att klargöra vem som i praktiken innehar ett större antal aktier eller andra finansiella instrument från samma emittent i hela gemenskapen bör moderföretag inte vara skyldiga att lägga ihop sina egna innehav med de innehav som förvaltas av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) eller värdepappersföretag, under förutsättning att sådana företag utövar sin rösträtt oberoende av moderföretaget och uppfyller vissa andra villkor.

(22)

Den löpande informationen till innehavare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad bör även fortsättningsvis baseras på principen om likabehandling. Sådan likabehandling omfattar endast aktieägare i samma position och påverkar således inte frågan om respektive akties röststyrka. I linje med samma resonemang bör innehavare av skuldebrev med lika risk och lika avkastning (pari passu) även fortsättningsvis behandlas lika, även när det gäller statliga skuldebrev. Informationen till innehavare av aktier och/eller skuldebrev vid bolagsstämmor och motsvarande bör underlättas. I synnerhet bör sådana innehavare av aktier och/eller skuldebrev som är bosatta utomlands ges ökad möjlighet att delta, genom att det blir möjligt för dem att utse fullmaktsinnehavare med rätt att agera på deras vägnar. Av samma skäl bör det avgöras vid en bolagsstämma eller motsvarande möte för innehavare av aktier och/eller skuldebrev huruvida modern informations- och kommunikationsteknik bör införas för dessa ändamål. I sådant fall bör emittenterna införa rutiner för att effektivt kunna informera innehavarna av deras aktier och/eller skuldebrev, i den mån det är möjligt för dem att identifiera dessa.

(23)

För att hinder skall kunna undanröjas och för att kunna garantera verkningsfull tillämpning av gemenskapens nya informationskrav krävs det också att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten svarar för att adekvata kontroller utförs. Detta direktiv bör åtminstone innehålla minimikrav på att finansiell information skall göras tillgänglig i god tid. Det bör därför finnas åtminstone ett dokumentations- och lagringssystem i varje medlemsstat.

(24)

Krav på att emittenten skall översätta regelbundet återkommande och löpande information till språken i alla de medlemsstater där dess värdepapper är upptagna till handel är inte ett steg mot ytterligare integration av värdepappersmarknaderna, utan uppfattas i stället som ett negativt incitament för gränsöverskridande upptagande till handel på reglerade marknader. Emittenterna bör därför i vissa fall ha rätt att sammanställa informationen på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar. Eftersom det kräver extra ansträngning att dra till sig investerare från övriga medlemsstater och från tredjeländer, bör medlemsstaterna inte heller längre hindra aktieägare, personer som utövar rösträtt eller innehavare av finansiella instrument från att uppfylla sin skyldighet att underrätta emittenterna på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.

(25)

Investerarnas tillgång till information om emittenter bör organiseras bättre på gemenskapsnivå så att integreringen av de europeiska kapitalmarknaderna aktivt kan främjas. De investerare som inte är bosatta i emittentens hemmedlemsstat bör behandlas likvärdigt med investerare som är bosatta i emittentens hemmedlemsstat när de söker sådan information. Detta kan uppnås om hemmedlemsstaten säkerställer efterlevnaden av minimikraven för offentliggörande av information i hela gemenskapen på ett snabbt sätt och på en icke-diskriminerande grund, beroende på vilken typ av obligatorisk information det rör sig om. Dessutom bör den information som offentliggörs finnas tillgänglig i hemmedlemsstaten i centraliserad form som gör det möjligt att upprätta ett europeiskt nätverk, tillgängligt till överkomlig kostnad för privata investerare, utan att detta medför onödig dubblering av registreringskraven för emittenterna. Emittenter bör dra nytta av fri konkurrens när de väljer medier eller operatörer för att offentliggöra information enligt detta direktiv.

(26)

För att ytterligare underlätta investerarnas tillgång till information om företag i olika medlemsstater bör de nationella tillsynsmyndigheterna också utforma riktlinjer för elektroniska informationsnät, i nära samarbete med andra berörda parter, i första hand emittenter, investerare, marknadsaktörer, operatörer som driver reglerade marknader och andra aktörer som tillhandahåller finansiell information.

(27)

För bästa möjliga investerarskydd och för att kunna garantera väl fungerande reglerade marknader, bör det föreskrivas att även emittenter som inte har sitt säte i en medlemsstat och som inte omfattas av artikel 48 i fördraget skall omfattas av de krav på offentliggörande av information som gäller för emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader. Det bör även garanteras att all information om en emittent med eller utan säte inom gemenskapen som måste offentliggöras i tredjeland men inte i medlemsstaterna också görs tillgänglig för allmänheten i gemenskapen.

(28)

Varje medlemsstat bör utse en central behörig myndighet som skall ha det slutliga ansvaret för att övervaka att de bestämmelser som antas till följd av detta direktiv följs, samt ansvara för det internationella samarbetet. Myndigheten bör vara administrativ och oavhängig från alla ekonomiska aktörer, så att risken för intressekonflikter undviks. Medlemsstaterna får dock utse en annan behörig myndighet för att kontrollera om den information som avses i detta direktiv har utformats i enlighet med relevanta ramverk för rapportering och vidta lämpliga åtgärder när en överträdelse upptäcks; denna behöver inte vara en administrativ myndighet.

(29)

För att den gränsöverskridande verksamheten skall kunna expandera krävs ett förbättrat samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna, vilket bör innefatta utförliga bestämmelser för informationsutbyte samt för förebyggande åtgärder. Organiseringen av reglerings- och tillsynsfunktioner i varje medlemsstat bör inte hindra ett effektivt samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna.

(30)

Vid rådets möte den 17 juli 2000 inrättades en visemannakommitté för regleringen av de europeiska värdepappersmarknaderna. Denna kommitté föreslog i sin slutrapport att en ny lagstiftningsprocess bestående av fyra nivåer borde införas; de fyra nivåerna skulle vara allmänna principer, genomförandeåtgärder av teknisk karaktär, samarbete mellan tillsynsmyndigheterna samt ett mer kraftfullt genomförande av gemenskapslagstiftningen. Detta direktiv bör begränsas till de övergripande principerna, medan de tekniska detaljerna bör anges i genomförandeåtgärder som skall antas av kommissionen med bistånd av Europeiska värdepapperskommittén, inrättad genom kommissionens beslut 2001/528/EG (6).

(31)

I den resolution som antogs av Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001 godkändes innehållet i visemannakommitténs rapport och den föreslagna lagstiftningsprocessen i fyra nivåer såsom ett redskap för en mer effektiv och öppen värdepapperslagstiftning på gemenskapsnivå.

(32)

I den resolutionen anges det vidare att metoden med genomförandeåtgärder borde användas oftare, så att de tekniska bestämmelserna kan hållas aktuella med tanke på marknadens och tillsynssystemens utveckling, och att tidsfrister bör fastställas för genomförandeåtgärdernas alla etapper.

(33)

Europaparlamentet godkände också visemannakommitténs slutrapport genom en resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster, på grundval av en högtidlig förklaring av kommissionens ordförande inför Europaparlamentet samt en skrivelse av den 2 oktober 2001 från kommissionens ledamot med ansvar för den inre marknaden till ordföranden för parlamentets utskott för ekonomiska och monetära frågor avseende garantier för Europaparlamentets roll i processen.

(34)

Från det att ett utkast till genomförandeåtgärder översänds till Europaparlamentet bör parlamentet få tre månader på sig för att granska de föreslagna bestämmelserna och avge sitt yttrande. Denna period bör dock kunna förkortas i brådskande och vederbörligen motiverade fall. Om Europaparlamentet antagit en resolution inom den angivna tidsramen bör kommissionen åter se över de föreslagna bestämmelserna.

(35)

För att kunna ta hänsyn till den framtida utvecklingen på värdepappersmarknaderna kan det bli nödvändigt att anta genomförandeåtgärder av teknisk art. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder, förutsatt att dessa inte påverkar grundvalarna för detta direktiv och att kommissionen agerar enligt direktivets principer och efter samråd med Europeiska värdepapperskommittén.

(36)

Vid utövandet av sina genomförandebefogenheter enligt detta direktiv bör kommissionen respektera följande principer:

(37)

För att kunna garantera att detta direktivs krav eller genomförandeåtgärder uppfylls bör alla överträdelser av dessa krav eller åtgärder spåras utan dröjsmål och om nödvändigt åtgärdas genom sanktioner. De åtgärder och sanktioner som införs skall vara tillräckligt avskräckande, stå i proportion till överträdelsen och tillämpas konsekvent. Medlemsstaterna bör se till att de beslut som fattas av behöriga nationella myndigheter kan överklagas i domstol.

(38)

Detta direktiv syftar till att skärpa gällande insynskrav när det gäller emittenters och investerares förvärv eller avyttring av större värdepappersinnehav i emittenter vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Detta direktiv ersätter också en del av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper (7). För att insynskraven skall kunna samlas i en enda rättsakt är det nödvändigt att det direktivet ändras i enlighet med detta. En sådan ändring bör emellertid inte påverka medlemsstaternas möjlighet att införa ytterligare krav enligt artiklarna 42-63 i direktiv 2001/34/EG som fortsätter att gälla.

(39)

Detta direktiv är förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. (8)

(40)

Detta direktiv är upprättat med full hänsyn till grundläggande rättigheter och i enlighet med de principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(41)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkerställa investerarnas förtroende genom att kräva samma öppenhet i hela gemenskapen och på så sätt bidra till fullbordandet av den inre marknaden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grundval av befintlig gemenskapslagstiftning och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(42)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

a)

värdepapper: överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1 nr 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (10), med undantag av penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 4.1 nr 19 i det direktivet med en löptid som understiger tolv månader, på vilka nationell lagstiftning får tillämpas.

b)

skuldebrev: obligationer eller andra former av överlåtbara skuldförbindelser, med undantag av sådana värdepapper som motsvarar aktier i bolag eller som, om de konverteras eller om de rättigheter som de ger utövas, ger rätt att förvärva aktier eller värdepapper som motsvarar aktier.

c)

reglerad marknad: en marknad som faller inom definitionen i artikel 4.1 nr 14 i direktiv 2004/39/EG.

d)

emittent: en privaträttslig eller offentligrättslig juridisk person, inklusive en stat, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, där emittenten i det fall det förekommer depåbevis som motsvarar värdepapper skall anses vara den som emitterat de värdepapper som depåbeviset motsvarar.

e)

aktieägare: en fysisk eller juridisk person som lyder under privaträtt eller offentlig rätt och som direkt eller indirekt innehar

f)

kontrollerat företag: ett företag där

g)

företag för kollektiva investeringar som inte är av sluten typ: värdepappersfonder och investeringsbolag,

h)

andelar i ett företag för kollektiva investeringar: värdepapper som emitterats av ett företag för kollektiva investeringar och som utgör bevis för andelsrätt i ett sådant företags tillgångar.

i)

hemmedlemsstat:

j)

värdmedlemsstat: en medlemsstat annan än hemmedlemsstaten där värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

k)

obligatorisk information: all information som emittenten eller varje annan person som ansökt om att få ett värdepapper upptaget till handel på en reglerad marknad utan emittentens samtycke är skyldig att offentliggöra enligt detta direktiv, enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (11) eller enligt en medlemsstats lagar eller andra författningar som antagits enligt artikel 3.1 i det här direktivet.

l)

elektroniska hjälpmedel: alla former av elektronisk utrustning för behandling (inklusive digital komprimering), lagring och överföring av data via ledningar, optisk teknik eller radiovågor eller med annan elektromagnetisk teknik.

m)

förvaltningsbolag: ett bolag enligt definitionen i artikel 1a.2 i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (12).

n)

marknadsgarant: en person som på finansmarknaderna åtagit sig att fortlöpande handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av eget kapital och till priser som fastställs av denne.

o)

kreditinstitut: ett företag enligt definitionen i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (13).

p)

värdepapper som emitteras fortlöpande eller vid upprepade tillfällen: skuldebrev från samma emittent i omgångar eller minst två separata emissioner av värdepapper av liknande slag eller kategori.

a)

För tillämpning av punkt 1 i ii: fastställa enligt vilket förfarande en emittent skall utöva möjligheten till val av hemmedlemsstat.

b)

Där så är lämpligt med avseende på val av hemmedlemsstat enligt punkt 1 i ii: anpassa den föreskrivna perioden på tre år beroende på emittentens resultat och mot bakgrund av eventuella nya krav i gemenskapslagstiftningen på upptagande till handel på reglerade marknader.

c)

För tillämpningen av punkt 1 l: upprätta en vägledande förteckning över utrustning som inte skall anses vara elektroniska hjälpmedel och därvid ta hänsyn till bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (14).

a)

när det gäller upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad på dess territorium, införa strängare krav på offentliggivande än vad som föreskrivs i detta direktiv eller i artikel 6 i direktiv 2003/6/EG,

b)

när det gäller underrättelse till emittenten, ålägga en aktieägare eller en fysisk eller juridisk person som avses i artikel 10 eller 13 strängare krav än vad som föreskrivs i detta direktiv.

a)

ett reviderat årsbokslut,

b)

en förvaltningsberättelse, och

c)

en försäkran från var och en av de huvudansvariga hos emittenten, vars namn och befattningar skall anges tydligt, där de intygar att årsbokslutet, så vitt de vet, har upprättats i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av tillgångar, skulder, finansiell ställning samt vinst eller förlust hos emittenten och i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av koncernredovisningen, och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över verksamhetens utveckling och resultat och över emittentens ställning och ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av koncernredovisningen, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de står inför.

a)

en kortfattad sammanställning av räkenskaperna,

b)

delårsinformation, och

c)

en försäkran från var och en av de huvudansvariga hos emittenten, vars namn och befattningar skall anges tydligt, där de intygar att den kortfattade sammanställning av räkenskaperna som har upprättats i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder, så vitt de vet, ger en rättvisande bild av tillgångar, skulder, finansiell ställning samt vinst eller förlust hos emittenten eller de företag som, i sin helhet, omfattas av koncernredovisningen i enlighet med punkt 3, och att delårsinformationen innehåller en rättvisande översikt av den information som krävs enligt punkt 4.

a)

specificera de tekniska villkor som gäller för att en offentliggjord halvårsrapport, inklusive granskningen av revisor, skall vara fortsatt tillgänglig för allmänheten,

b)

närmare definiera vad som avses med översiktlig granskning,

c)

specificera minimiinnehållet i de kortfattade balans- och resultaträkningarna och de förklarande noterna till dessa, om de inte har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder som antagits enligt det förfarande som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1606/2002.

—

en förklaring till alla väsentliga händelser och transaktioner som har ägt rum under den relevanta perioden och deras inverkan på emittentens och dess kontrollerade företags finansiella ställning,

—

en allmän beskrivning av emittentens och dess kontrollerade företags finansiella ställning och resultat under den relevanta perioden.

a)

Stater, regionala och lokala myndigheter i en stat, internationella offentliga organ i vilka minst en av unionens medlemsstater är medlem, Europeiska centralbanken samt medlemsstaternas nationella centralbanker, oavsett om de emitterar aktier eller andra värdepapper.

b)

En emittent av enbart skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad och vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 euro eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen uppgår till minst 50 000 euro.

a)

tröskelvärdet 30 % om hemmedlemsstaten själv tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel,

b)

tröskelvärdet 75 % om hemmedlemsstaten själv tillämpar ett tröskelvärde på två tredjedelar.

a)

marknadsgaranten är godkänd av dess hemmedlemsstat enligt direktiv 2004/39/EG och

b)

marknadsgaranten varken ingriper i förvaltningen av den berörda emittenten eller utövar något inflytande över denne för att denne skall köpa sådana aktier eller stödja aktiepriset.

a)

rösträtterna i ett handelslager inte överstiger 5 %, och

b)

kreditinstitutet eller värdepappersföretaget ser till att rösträtter kopplade till aktier i handelslagret inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i förvaltningen av emittenten.

a)

Om rösträtterna innehas av en tredje part med vilken den fysiska eller juridiska personen har ingått ett avtal som förpliktar dem att anta en bestående gemensam hållning gällande förvaltningen av emittenten i fråga på grundval av ett samordnat utnyttjande av de berörda rösträtterna.

b)

Om rösträtterna innehas av tredjepart enligt ett avtal med denna fysiska eller juridiska person vilket föreskriver tidsbegränsad överföring av rösträtterna mot ersättning.

c)

Om rösträtterna är kopplade till aktier som ställts som säkerhet hos den fysiska eller juridiska personen, under förutsättning att denne kontrollerar rösträtterna samt har förklarat sin avsikt att utnyttja dem.

d)

Om rösträtterna är kopplade till aktier för vilka den fysiska eller juridiska personen har livslång dispositionsrätt.

e)

Om rösträtterna innehas av ett företag som den fysiska eller juridiska personen kontrollerar eller får utnyttjas av ett sådant företag på grundval av leden a–d.

f)

Om rösträtterna är kopplade till aktier som deponerats hos den fysiska eller juridiska personen och denne i avsaknad av särskilda instruktioner från aktieägarna kan utnyttja rösträtterna efter eget gottfinnande.

g)

Om rösträtterna innehas av tredjepart i eget namn men för den fysiska eller juridiska personens räkning.

h)

Om rösträtterna kan utnyttjas efter eget gottfinnande av den fysiska eller juridiska personen i egenskap av fullmaktsinnehavare i avsaknad av särskilda instruktioner från aktieägarna.

a)

Andelar av rösträtt efter transaktionen.

b)

Kedjan av kontrollerade företag genom vilka rösträtterna faktiskt innehas, i tillämpliga fall.

c)

Datum då tröskelvärdet nåddes eller överskreds.

d)

Aktieägarens identitet, även om denne inte har rätt att utnyttja rösträtter enligt villkoren i artikel 10, och den fysiska eller juridiska person som har rätt att utnyttja rösträtter på aktieägarens vägnar.

a)

får reda på förvärvet eller avyttringen eller möjligheten att utnyttja rösträtter, eller, med hänsyn till omständigheterna, borde ha fått reda på det, oavsett vilken dag förvärvet, avyttringen eller möjligheten att utnyttja rösträtterna får verkan, eller

b)

informeras om den händelse som nämns i artikel 9.2.

—

värdepappersföretaget är auktoriserat för att tillhandahålla portföljförvaltning enligt punkt 4 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2004/39/EG,

—

värdepappersföretaget endast får utnyttja rösträtter som följer sådana aktier enligt skriftliga eller elektroniskt överförda instruktioner, eller det ser till att individuella portföljförvaltningstjänster utförs oberoende av alla andra tjänster enligt villkor som motsvarar de som anges i direktiv 85/611/EEG genom att inrätta lämpliga mekanismer, och

—

värdepappersföretaget utnyttjar sina rösträtter oberoende av moderföretaget.

a)

ta fram ett standardformulär som skall användas i hela gemenskapen när emittenten underrättas enligt punkt 1 eller när information enligt artikel 19.3 registreras,

b)

fastställa en sammanställning över ”handelsdagar” för samtliga medlemsstater,

c)

fastställa när aktieägaren, den fysiska eller juridiska person som avses i artikel 10, eller båda skall verkställa den nödvändiga underrättelsen till emittenten,

d)

klargöra under vilka omständigheter som aktieägaren eller den fysiska eller juridiska person som avses i artikel 10 borde ha fått reda på förvärvet eller avyttringen,

e)

klargöra de villkor för oberoende som skall uppfyllas av förvaltningsbolag och deras moderföretag eller av värdepappersföretag och deras moderbolag för att kunna omfattas av undantagen i punkterna 4 och 5.

a)

vilka typer av finansiella instrument som avses i punkt 1 och deras sammanläggning,

b)

vad som avses med formellt avtal enligt punkt 1,

c)

innehållet i underrättelsen genom att upprätta ett standardformulär som skall användas över hela gemenskapen för detta ändamål,

d)

underrättelseperioden,

e)

vem som skall erhålla underrättelsen.

a)

informera om plats, tid och dagordning för bolagsstämmor, det totala antalet aktier och rösträtter samt aktieägarnas rättighet att delta i bolagsstämmor,

b)

ta fram ett formulär för fullmakter i pappersformat eller, i förekommande fall, i elektroniskt format för alla dem som har rätt att rösta vid bolagsstämmor, tillsammans med kallelsen till bolagsstämman i fråga eller på begäran efter tillkännagivande av bolagsstämman,

c)

utse ett finansiellt institut till sitt ombud, genom vilket aktieägarna kan utöva sina finansiella rättigheter, och

d)

offentliggöra eller sända ut meddelanden om hur utdelning skall fördelas och betalas ut, och om emission av nya aktier, inklusive information om tilldelning, teckning, annullering och konvertering.

a)

Användningen av elektroniska hjälpmedel får inte i något fall vara avhängigt av var aktieägaren, eller den fysiska eller juridiska personen i de fall som avses i artikel 10 a-h, har sitt säte eller är bosatt.

b)

Rutiner har införts för att identifiera aktieägarna eller de fysiska eller juridiska personer som har rätt att utnyttja eller bestämma om utnyttjandet av rösträtter, så att de blir fullständigt underrättade.

c)

Aktieägarna eller, i de fall som avses i artikel 10 a–e, de fysiska eller juridiska personer som har rätt att förvärva, avyttra eller utnyttja rösträtter, skall kontaktas skriftligen med begäran om deras godkännande av att elektroniska hjälpmedel används för att överföra information; om de inte inom rimlig tid meddelar att de motsätter sig denna användning, skall de anses ha gett sitt medgivande; de skall när som helst i framtiden kunna kräva att informationen ges skriftligen.

d)

En eventuell fördelning av kostnader för att överföra information via elektroniska hjälpmedel skall fastställas av emittenten enligt den princip om likabehandling som fastställs i punkt 1.

a)

offentliggöra eller sända ut meddelanden om plats, tid och dagordning för möten med skuldebrevsinnehavare, utbetalning av ränta, utövandet av rättigheter avseende konvertering, utbyte, teckning eller annullering och återbetalning, samt skuldebrevsinnehavarnas rätt att delta i dessa möten,

b)

ta fram ett formulär för fullmakter i pappersformat eller, i förekommande fall, i elektroniskt format för alla dem som har rätt att rösta vid möten med skuldebrevsinnehavare, tillsammans med kallelsen till mötet i fråga, eller på begäran efter tillkännagivande av mötet, och

c)

utse ett finansiellt institut till sitt ombud, genom vilket innehavarna av skuldebrev kan utöva sina finansiella rättigheter.

a)

Användningen av elektroniska hjälpmedel får inte i något fall vara avhängigt av var innehavaren av ett skuldebrev eller den som agerar på dennes vägnar genom fullmakt har sitt säte eller är bosatt.

b)

Rutiner har införts för att identifiera skuldebrevsinnehavarna så att de blir fullständigt underrättade.

c)

Skuldebrevsinnehavare skall kontaktas skriftligen med begäran om deras godkännande av att elektroniska hjälpmedel används för att överföra information; om de inte inom rimlig tid meddelar att de motsätter sig denna användning, skall de anses ha gett sitt medgivande; de skall när som helst i framtiden kunna kräva att informationen ges skriftligen.

d)

En eventuell fördelning av kostnader för att överföra information via elektroniska hjälpmedel skall fastställas av emittenten enligt den princip om likabehandling som fastställs i punkt 1.

a)

göra det möjligt att utföra registreringen med elektroniska hjälpmedel i hemmedlemsstaten,

b)

samordna registreringen av de årliga redovisningar som avses i artikel 4 i detta direktiv med den årliga registreringen av uppgifter enligt artikel 10 i direktiv 2003/71/EG.

a)

på ett språk som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten godtar, och

b)

beroende på vad emittenten själv väljer, antingen ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i dessa värdmedlemsstater eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.

a)

miniminormer för spridning av obligatorisk information enligt punkt 1,

b)

miniminormer för den mekanism för centrallagring som avses i punkt 2.

a)

ett nät för utbyte av information på elektronisk väg mellan nationella tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet, operatörer som driver reglerade marknader samt bolagsregister som omfattas av rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (18)  (19), och

b)

ett sammanhållet nät eller en samlad plattform för nät för elektronisk information omfattande samtliga medlemsstater.

i)

genom vilka en mekanism införs som garanterar likvärdigheten mellan de krav på information som fastställs i detta direktiv inbegripet finansiell redovisning och information, inbegripet finansiell redovisning, som krävs enligt lag eller administrativa bestämmelser i tredjeland,

ii)

där det anges att det tredjeland där emittenten är registrerad garanterar att informationskrav likvärdiga dem som fastställs i detta direktiv skall tillämpas enligt dess lagar och andra författningar eller enligt praxis och rutiner som är grundade på de internationella standarder som fastställts av internationella organisationer.

a)

kräva att revisorer, emittenter, aktieägare, innehavare av andra finansiella instrument eller personer som avses i artiklarna 10 eller 13 och personer som kontrollerar eller kontrolleras av dem överlämnar information och handlingar,

b)

kräva att emittenten offentliggör den information som krävs i led a via de hjälpmedel och inom de tidsfrister som den behöriga myndigheten anser nödvändiga; myndigheten får också offentliggöra sådan information på eget initiativ förutsatt att emittenten eller de personer som kontrollerar eller kontrolleras av emittenten har underlåtit att göra detta, och under förutsättning att myndigheten först har hört emittenten,

c)

kräva att företagsledningen för emittenter, aktieägare, innehavare av andra finansiella instrument eller personer som avses i artiklarna 10 eller 13 lämnar de underrättelser som krävs enligt detta direktiv eller enligt nationell lag som har antagits i enlighet med detta direktiv och, om så är nödvändigt, överlämnar ytterligare information och handlingar,

d)

meddela, eller begära att den reglerade marknaden meddelar, tillfälligt förbud mot handel med värdepapper under högst tio dagar vid ett och samma tillfälle om den har skälig anledning att misstänka att emittenten har brutit mot bestämmelser i detta direktiv eller i nationell lag som har antagits i enlighet med detta direktiv,

e)

förbjuda handel på en reglerad marknad, om den upptäcker att det förekommit överträdelser av bestämmelser i detta direktiv eller i nationell lag som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller om den har skälig anledning att misstänka att bestämmelserna i detta direktiv har överträtts,

f)

övervaka att emittenterna i god tid offentliggör information i syfte att säkerställa en faktisk och jämbördig tillgång till informationen för allmänheten i alla medlemsstater där värdepapperet i fråga är upptaget till handel och vidta lämpliga åtgärder om så inte är fallet,

g)

offentliggöra det faktum att en emittent, en aktieägare, en innehavare av andra finansiella instrument eller en person som avses i artiklarna 10 eller 13 underlåter att uppfylla sina skyldigheter,

h)

undersöka att den information som avses i detta direktiv utformas i enlighet med relevanta rapporteringsramverk och vidta lämpliga åtgärder när en överträdelse upptäcks, och

i)

utföra inspektioner på plats inom det egna territoriet i enlighet med nationell lagstiftning för att kontrollera att bestämmelserna i detta direktiv och dess genomförandeåtgärder följs. När så är nödvändigt enligt nationell lagstiftning får den eller de behöriga myndigheterna utnyttja denna befogenhet genom ansökan hos den behöriga rättsliga myndigheten och/eller i samarbete med andra myndigheter.

a)

den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten anser att den årliga redovisningen från emittenter från ett sådant tredjeland ger en rättvisande bild av emittentens tillgångar och skulder, ekonomiska ställning och resultat,

b)

det tredjeland där emittenten har sitt säte inte har gjort tillämpningen av internationella redovisningsstandarder som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 1606/2002 obligatorisk, och

c)

kommissionen inte har fattat beslut i enlighet med artikel 23.4 ii om det finns någon motsvarighet mellan ovannämnda redovisningsstandarder och

1.

I artikel 1 skall leden g och h utgå.

2.

Artikel 4 skall utgå.

3.

I artikel 6 skall punkt 2 utgå.

4.

I artikel 8 skall punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaten får låta emittenter av värdepapper som är upptagna till officiell notering omfattas av tillkommande skyldigheter, under förutsättning att dessa tillkommande skyldigheter gäller generellt för samtliga emittenter eller för enskilda kategorier av emittenter.”

5.

Artiklarna 65–97 skall utgå.

6.

Artiklarna 102 och 103 skall utgå.

7.

Det andra stycket i artikel 107.3 skall utgå.

8.

Artikel 108.2 skall ändras på följande sätt: