ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 373

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

47 årgången
21 december 2004


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

*

Rådets förordning (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt

1

 

*

Rådets förordning (EG) nr 2183/2004 av den 6 december 2004 om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt till att gälla även icke-deltagande medlemsstater

7

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2184/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

8

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2185/2004 av den 17 december 2004 om öppnande för år 2005 av en tullkvot som skall tillämpas på import till Europeiska gemenskapen av vissa varor med ursprung i Norge vilka framställs genom bearbetning av de jordbruksprodukter som avses i rådets förordning (EG) nr 3448/93

10

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2186/2004 av den 20 december 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1613/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ursprungsvaror som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Laos särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

14

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2187/2004 av den 20 december 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1614/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ursprungsvaror som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Kambodjas särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

16

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2188/2004 av den 20 december 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1615/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ursprungsvaror som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Nepals särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

18

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2189/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av standardarvodet per företagsredovisning för räkenskapsåret 2005 i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter

20

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 2190/2004 av den 20 december 2004 om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1433/2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 med avseende på driftsfonder, verksamhetsprogram och ekonomiskt stöd

21

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2191/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av exportbidrag för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

23

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2192/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

25

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2193/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av exportbidragen för malt

27

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2194/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

29

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2195/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

31

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2196/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

33

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2197/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

35

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 2198/2004 av den 20 december 2004 om fastställande av produktionsbidraget för olivolja som används vid tillverkningen av vissa konserverade livsmedel

36

 

*

Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster

37

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Kommissionen

 

*

2004/881/EG:Kommissionens beslut av den 29 november 2004 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om ändring, med hänsyn till utvidgningen, av tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan

44

Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om ändring av tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan

45

 

*

2004/882/EG:Kommissionens beslut av den 3 december 2004 om ändring av bilagorna I och II till rådets beslut 79/542/EEG genom uppdatering av importvillkor och förlagor till hälsointyg för kött från hägnat och frilevande vilt (delgivet med nr K(2004) 4554)  ( 1 )

52

 

*

2004/883/EG:Kommissionens beslut av den 10 december 2004 om ändring av bilagan till rådets direktiv 95/57/EG om insamling av statistisk information rörande turism avseende förteckningar över länder (delgivet med nr K(2004) 4723)  ( 1 )

69

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2182/2004

av den 6 december 2004

om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Den 1 januari 1999 blev euron de deltagande medlemsstaternas lagliga valuta i enlighet med rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (2) och laglig valuta i de tredjeländer som har ingått ett avtal med gemenskapen om införande av euron, dvs. Furstendömet Monaco, Republiken San Marino och Heliga stolen.

(2)

I rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp (3) definieras den grundläggande utformningen av euromynten. Efter införandet i januari 2002 är euromynt i omlopp i hela euroområdet och är det enda lagliga betalningsmedlet i metall.

(3)

I kommissionens rekommendation 2002/664/EG av den 19 augusti 2002 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (4) rekommenderas att vissa visuella kännetecken bör undvikas i samband med försäljning, produktion, lagerhållning, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av medaljer och symboliska mynt som storleksmässigt ligger nära euromynten.

(4)

I kommissionens meddelande av den 23 juli 1997 om användningen av eurosymbolen definieras eurosymbolens (€) utformning och uppmanas alla valutaanvändare till användning av symbolen vid beskrivning av penningbelopp i euro.

(5)

I kommissionens meddelande av den 22 oktober 2001 om upphovsrättsligt skydd av utformningen av den gemensamma sidan på euromynten (5) fastställs regler för mångfaldigande av den gemensamt utformade sidan av euromynten.

(6)

Uppgifter om euromyntens utseende offentliggjordes av kommissionen den 28 december 2001 (6).

(7)

Medborgarna kan förledas att tro att medaljer och symboliska mynt som bär orden ”euro”, ”eurocent” eller eurosymbolen eller som har en utformning som är snarlik myntens gemensamma sida eller en nationell sida gäller som betalningsmedel i de medlemsstater som har antagit euron eller i ett deltagande tredjeland.

(8)

Det finns även en allt större risk att medaljer och symboliska mynt av samma storlekar och med samma metallegenskaper som euromynten används i bedrägligt syfte istället för euromynt.

(9)

Medaljer och symboliska mynt som till utseende, storlek eller metallegenskaper liknar euromynt bör därför inte få säljas, produceras, importeras eller distribueras i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål.

(10)

Det åligger varje medlemsstat att införa påföljder som kan tillämpas vid överträdelser i syfte att uppnå likvärdigt skydd av euron mot liknande medaljer och symboliska mynt i hela gemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

a)

euro: den lagliga valutan i de deltagande medlemsstaterna enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 974/98 och den lagliga valutan i de deltagande tredjeländer som har ingått ett avtal med gemenskapen om införande av euron (nedan kallade ”deltagande tredjeländer”),

b)

eurosymbolen: den symbol som representerar euron, dvs. €, i enlighet med bilaga I,

c)

medaljer och symboliska mynt: metallföremål, utom opräglade mynt avsedda för myntframställning, som ser ut som mynt eller som har samma tekniska egenskaper som ett mynt, men som inte ges ut enligt nationell lagstiftning i en medlemsstat eller ett deltagande tredjelands lagstiftning eller enligt lagstiftningen i andra tredjeländer och som därför inte utgör vare sig begränsat eller obegränsat lagligt betalningsmedel,

d)

guld, silver och platina: legeringar som innehåller guld, silver och platina med en ädelmetallhalt av minst 375, 500 respektive 850 tusendelar. Definitionen berör inte de bestämmelser om kontrollstämpling som är tillämpliga i medlemsstaterna,

e)

European Technical and Scientific Centre (ETSC): en enhet inrättad genom kommissionens beslut av den 29 oktober 2004,

f)

referensområde: de referensvärden som definieras i avdelning 1 i bilaga II.

Artikel 2

Skyddsåtgärder

Försäljning, produktion, import och distribution i försäljningssyfte eller för andra kommersiella ändamål av medaljer och symboliska mynt skall, med förbehåll för artiklarna 3 och 4, vara förbjudna i följande fall:

a)

Om orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen förekommer på medaljernas eller de symboliska myntens yta, eller

b)

om medaljerna och de symboliska mynten storleksmässigt ligger inom referensområdet, eller

c)

om motiv som liknar de nationella motiven eller den gemensamma sidan av euromynten, eller motiv som är identiska med eller liknar kantmotivet på 2 euromyntet förekommer på medaljernas eller de symboliska myntens yta.

Artikel 3

Undantag

1.   Medaljer och symboliska mynt med orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen utan uppgift om nominellt värde skall inte vara förbjudna om de storleksmässigt ligger utanför referensområdet.

2.   Medaljer och symboliska mynt som storleksmässigt ligger inom referensområdet skall inte vara förbjudna i följande fall:

a)

Medaljerna eller de symboliska mynten är genomskurna i mitten med ett hål på minst 6 mm i diameter, eller om medaljerna eller de symboliska mynten är månghörningar med högst sex kanter och under förutsättning att villkoren enligt led c ii i denna artikel iakttas, eller

b)

medaljerna eller de symboliska mynten är gjorda av guld, silver eller platina, eller

c)

om de uppfyller följande villkor:

i)

Kombinationer av medaljernas eller de symboliska myntens värden för diameter och kanthöjd skall genomgående ligga utanför det referensområde som definieras i avdelning 2 i bilaga II, och

ii)

kombinationerna av medaljernas eller de symboliska myntens värden för diameter och metallegenskaper skall genomgående ligga utanför det referensområde som anges i avdelning 3 i bilaga II.

Artikel 4

Särskilt tillstånd

1.   Kommissionen får bevilja särskilt tillstånd för användning av orden ”euro” eller ”eurocent” eller eurosymbolen på vissa villkor i fall då det inte finns någon risk för förväxling. I de fallen skall uppgift om den berörda ekonomiska aktören i medlemsstaten tydligt anges på medaljen eller det symboliska myntet och uppgiften ”Gäller inte som lagligt betalningsmedel” skall präglas på medaljens eller det symboliska myntets åtsida eller frånsida.

2.   Kommissionen skall vara behörig att avgöra om en medaljs eller ett symboliskt mynts utformning ”liknar” euromynten på det sätt som avses i artikel 2 c.

Artikel 5

Nuvarande medaljer och symboliska mynt

Medaljer och symboliska mynt som givits ut innan denna förordning träder i kraft och som inte uppfyller villkoren i artiklarna 2, 3 och 4 får fortsätta att användas fram till utgången av 2009 under förutsättning att de inte kan användas i stället för euromynt. Sådana medaljer och symboliska mynt skall där så krävs registreras i enlighet med de förfaranden som tillämpas i medlemsstaterna och ETSC skall underrättas.

Artikel 6

Påföljder

1.   Medlemsstaterna skall fastställa regler för påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att reglerna tillämpas. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.   Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 2005 anta de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som krävs för tillämpningen av den här artikeln. De skall genast underrätta kommissionen om de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som antas.

Artikel 7

Tillämpning

Denna förordning skall gälla i deltagande medlemsstater enligt definitionen i förordning (EG) nr 974/98.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2004.

På rådets vägnar

H. HOOGERVORST

Ordförande


(1)  EUT C 134, 12.5.2004, s. 11.

(2)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2596/2000 (EGT L 300, 29.11.2000, s. 2).

(3)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 423/1999 (EGT L 52, 27.2.1999, s. 2).

(4)  EGT L 225, 22.8.2002, s. 34.

(5)  EGT C 318, 13.11.2001, s. 3.

(6)  EGT C 373, 28.12.2001, s. 1.


BILAGA I

EUROSYMBOLEN ENLIGT ARTIKEL 1

Image


BILAGA II

1.   Definition av det referensområde som avses i artikel 1

a)

Referensområdet för storleken på medaljer och symboliska mynt är ett antal kombinationer mellan de värden för diameter och kanthöjd som ingår i referensvärdena avseende diameter respektive kanthöjd.

b)

Referensvärdet för diameter ligger mellan 19,00 mm och 28,00 mm.

c)

Referensvärdet för kanthöjd ligger mellan 7,00 % och 12,00 % av varje värde inom referensvärdet för diameter.

2.   Referensvärden enligt artikel 3.2 c i

Definierade värden

 

Diameter

(mm)

Kanthöjd

(mm)

1.

19,45–20,05

1,63–2,23

2.

21,95–22,55

1,84–2,44

3.

22,95–23,55

2,03–2,63

4.

23,95–24,55

2,08–2,68

5.

25,45–26,05

1,90–2,50

3.   Referensvärden enligt artikel 3.2 c ii

 

Diameter (mm)

Metallegenskaper

1.

19,00–21,94

Elektrisk ledningsförmåga mellan 14,00 och 18,00 % IACS

2.

21,95–24,55

Elektrisk ledningsförmåga mellan

14,00 och 18,00 % IACS, eller

4,50 och 6,50 % IACS, såvida inte medaljen eller det symboliska myntet är tillverkat av en enda legering och dess magnetiska moment ligger utanför området 1,0–7,0 μVs.cm

3.

24,56–26,05

Elektrisk ledningsförmåga mellan

15,00 och 18,00 % IACS, eller

13,00 och 15,00 % IACS, såvida inte medaljen eller det symboliska myntet är tillverkat av en enda legering och dess magnetiska moment ligger utanför området 1,0–7,0 μVs.cm

4.

26,06–28,00

Elektrisk ledningsförmåga mellan 13,00 och 15,00 % IACS, såvida inte medaljen eller det symboliska myntet är tillverkat av en enda legering och dess magnetiska moment ligger utanför området 1,0–7,0 μVs.cm

4.   Grafisk framställning

Denna grafiska framställning illustrerar de definitioner som ges i denna bilaga.

Image


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/7


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2183/2004

av den 6 december 2004

om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt till att gälla även icke-deltagande medlemsstater

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

När förordning (EG) nr 2182/2004 (2) antogs slog rådet fast att förordningen skall gälla i de deltagande medlemsstaterna såsom dessa definieras i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (3).

(2)

Det är emellertid viktigt att reglerna avseende medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt är enhetliga i hela gemenskapen, och det bör därför antas bestämmelser för att åstadkomma detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2182/2004 skall utvidgas till att gälla även andra medlemsstater än de som definieras som deltagande medlemsstater i förordning (EG) nr 974/98.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel 6 december 2004.

På rådets vägnar

H. HOOGERVORST

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 1 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(3)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2596/2000 (EGT L 300, 29.11.2000, s. 2).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2184/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

102,1

204

83,9

999

93,0

0707 00 05

052

92,0

999

92,0

0709 90 70

052

117,1

204

70,4

999

93,8

0805 10 10, 0805 10 30, 0805 10 50

052

60,4

204

47,4

388

50,7

528

41,6

999

50,0

0805 20 10

204

61,8

999

61,8

0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90

052

72,3

204

43,2

624

82,1

999

65,9

0805 50 10

052

52,4

528

39,0

999

45,7

0808 10 20, 0808 10 50, 0808 10 90

388

150,1

400

67,6

404

101,6

720

59,9

999

94,8

0808 20 50

400

97,8

528

47,6

720

64,7

999

70,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/10


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2185/2004

av den 17 december 2004

om öppnande för år 2005 av en tullkvot som skall tillämpas på import till Europeiska gemenskapen av vissa varor med ursprung i Norge vilka framställs genom bearbetning av de jordbruksprodukter som avses i rådets förordning (EG) nr 3448/93

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (1), särskilt artikel 7.2 i denna,

med beaktande av rådets beslut 2004/859/EG av den 25 oktober 2004 om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Konungariket Norge, å andra sidan, om protokoll 2 till det bilaterala frihandelsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (2), särskilt artikel 3 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I protokoll 2 till det bilaterala frihandelsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (3) och i protokoll 3 till EES-avtalet (4) fastställs regler för handeln mellan de avtalsslutande parterna med vissa jordbruksprodukter och vissa bearbetade jordbruksprodukter.

(2)

I protokoll 3 till EES-avtalet, senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 om ändring av protokoll 3 till EES-avtalet med avseende på de produkter som avses i artikel 8.3 b i avtalet (5) föreskrivs det att en nolltullsats skall tillämpas på varor enligt KN-nummer 2202 10 00 (vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne) och ex 2202 90 10 (annat mineralvatten innehållande socker [sackaros och invertsocker]).

(3)

Nolltullsatsen har tillfälligt upphävts för Norge genom avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Konungariket Norge, å andra sidan, om protokoll 2 till det bilaterala frihandelsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge, godkänt genom rådets beslut 2004/859/EG. I enlighet med avtalets punkt IV är tullfri import av varor enligt KN-nummer 2202 10 00 (vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne) och ex 2202 90 10 (annat mineralvatten innehållande socker [sackaros och invertsocker]) med ursprung i Norge enbart tillåtet inom den tullfria kvoten.

(4)

Det är nödvändigt att öppna denna tullkvot för år 2005.

(5)

För att underlätta inrättandet av kvoten, och för att säkerställa att den förvaltas på lämpligt sätt, bör fördelarna med tullbefrielse inom kvoten, i livsmedelsföretagens intresse, tillfälligt gälla enbart på villkor att ett intyg utfärdat av de norska myndigheterna visas upp för gemenskapens tullmyndigheter.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för övergripande frågor rörande handeln med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga I.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   För perioden 1 januari–31 december 2005 öppnas gemenskapens tullkvot enligt bilaga I för sådana varor med ursprung i Norge som förtecknas i den bilagan och på de villkor som anges däri.

2.   De ursprungsregler som är ömsesidigt tillämpliga enligt detta avtal skall vara de som anges i protokoll 3 till det bilaterala frihandelsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge.

3.   Tullbefrielse inom kvoten skall tillfälligt gälla endast om det intyg som avses i bilaga II, utfärdat av de norska myndigheterna på ett av gemenskapens språk, visas upp för gemenskapens tullmyndigheter.

4.   För kvantiteter utöver kvoten som importeras och för vilka det intyg som avses i punkt 3 inte har visats upp skall en tullsats på 0,047 euro/liter tillämpas.

Artikel 2

Kommissionen skall förvalta den gemenskapstullkvot som avses i artikel 1.1 i enlighet med artikel 308a–308c i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2004.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EGT L 318, 20.12.1993, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2580/2000 (EGT L 298, 25.11.2000, s. 5).

(2)  EUT L 370, 17.12.2004, s. 70.

(3)  EGT L 171, 27.6.1973, s. 1.

(4)  EGT L 22, 24.1.2002, s. 37.

(5)  EUT L 342, 18.11.2004, s. 30.


BILAGA I

Tullkvot som skall tillämpas på varor med ursprung i Norge vid import till gemenskapen

Löpnummer

KN-nummer

Produktbeskrivning

Årlig kvot för 2005

Tillämplig tullsats inom kvoten

Tillämplig tullsats utöver kvotvolymen

09.0709

2202 10 00

Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne

14,3 miljoner liter

Undantag

0,047 euro/liter

ex 2202 90 10

Annat mineralvatten innehållande socker (sackaros och invertsocker)


BILAGA II

Image


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/14


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2186/2004

av den 20 december 2004

om ändring av förordning (EG) nr 1613/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Laos särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1), särskilt artikel 247 i denna,

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2) särskilt artikel 76 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 2501/2001 av den 10 december 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 (3), dvs. EU:s allmänna preferenssystem, beviljade gemenskapen Laos allmänna tullförmåner.

(2)

I förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling, dvs. EU:s allmänna preferenssystem. Förordning (EEG) nr 2454/93 innehåller dock bestämmelser som gör det möjligt att göra undantag för de minst utvecklade länder som omfattas av systemet för allmän förmånsbehandling när dessa begär detta hos gemenskapen.

(3)

Laos har åtnjutit ett sådant undantag för vissa textilier sedan 1997, senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1613/2000 av den 24 juli 2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Laos särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen (4), ändrad genom förordning (EG) nr 291/2002 (5), som förlängde dess giltighet till den 31 december 2004. Genom skrivelser av den 4 maj och 4 augusti 2004 lämnade Laos in en begäran om en förlängning av detta undantag.

(4)

Kommissionen har prövat den begäran som lämnats av Laos och har funnit att den är tillräckligt underbyggd.

(5)

När giltighetstiden för förordning (EG) nr 1613/2000 förlängdes var tanken att förordningen skulle upphöra att gälla samma dag som det var planerat att det nuvarande systemet för allmän förmånsbehandling skulle upphöra att gälla. Genom rådets förordning (EG) nr 2211/2003 (6) förlängdes emellertid giltighetstiden för systemet för allmän förmånsbehandling med ytterligare ett år, till och med den 31 december 2005.

(6)

Den 18 december 2003 offentliggjorde kommissionen en grönbok om hur ursprungsreglerna i förmånsordningarna på handelsområdet skall se ut i framtiden (7) som inledde en omfattande debatt om frågan. Den 7 juli 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med titeln ”Utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015” (8), i vilket behovet av förändrade ursprungsregler också bekräftades. Inget beslut har emellertid fattats ännu och inga nya regler kommer att vara i kraft före den 31 december 2004.

(7)

En förlängning av undantaget bör inte föregripa eller påverka resultatet av diskussionerna om eventuella nya ursprungsregler för systemet för allmän förmånsbehandling. Med hänsyn till de handlare både i Laos och i gemenskapen som ingår kontrakt och till behovet av en stabil och hållbar utveckling i den laotiska industrin, beträffande pågående investeringar och sysselsättning, krävs det dock att undantaget förlängs under tillräckligt lång tid för att fullfölja eller ingå långtidskontrakt, samtidigt som övergången till eventuella nya ursprungsregler underlättas.

(8)

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1613/2000, särskilt införandet av vissa årliga begränsningar i fråga om kvantiteterna, vilka fastställts med hänsyn till gemenskapsmarknadens förmåga att absorbera sådana produkter med ursprung i Laos, detta lands exportkapacitet och de faktiska handelsströmmar som konstaterats, har till syfte att förhindra skada för motsvarande gemenskapsindustrier.

(9)

Undantaget bör därför förlängas till och med den 31 december 2006. För att säkerställa att både Laos och andra minst utvecklade länder behandlas rättvist bör det fortsatta behovet av undantaget ses över så snart eventuella nya ursprungsregler har antagits inom ramen för det nya systemet för allmän förmånsbehandling.

(10)

Förordning (EG) nr 1613/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1613/2000 ändras på följande sätt:

I artikel 2 skall frasen ”31 december 2004” ersättas med ”31 december 2006”

och följande stycke läggas till:

”Det fortsatta behovet av undantaget skall emellertid ses över senast den 31 december 2005 i enlighet med de nya bestämmelser som skall antas beträffande systemet för allmän förmånsbehandling och de därmed sammanhängande ursprungsreglerna.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Anslutningsakten från 2003.

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

(3)  EGT L 346, 31.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1828/2004 (EUT L 321, 22.10.2004, s. 23).

(4)  EGT L 185, 25.7.2000, s. 38.

(5)  EGT L 46, 16.2.2002, s. 12.

(6)  EUT L 332, 19.12.2003, s. 1.

(7)  KOM(2003) 787 slutlig.

(8)  KOM(2004) 461 final.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/16


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2187/2004

av den 20 december 2004

om ändring av förordning (EG) nr 1614/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Kambodjas särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1), särskilt artikel 247 i denna,

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), särskilt artikel 76 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 2501/2001 av den 10 december 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 (3), dvs. EU:s allmänna preferenssystem, beviljade gemenskapen Kambodja allmänna tullförmåner.

(2)

I förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling, dvs. EU:s allmänna preferenssystem. Förordning (EEG) nr 2454/93 innehåller dock bestämmelser som gör det möjligt att göra undantag för de minst utvecklade länder som omfattas av systemet för allmän förmånsbehandling när dessa begär detta hos gemenskapen.

(3)

Kambodja har åtnjutit ett sådant undantag för vissa textilier sedan 1997, senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1614/2000 av den 24 juli 2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Kambodjas särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen (4), ändrad genom förordning (EG) nr 292/2002 (5) som förlängde dess giltighet till den 31 december 2004. Genom en skrivelse av den 10 juni 2004 lämnade Kambodja in en begäran om en förlängning av detta undantag.

(4)

Kommissionen har prövat den begäran som lämnats av Kambodja och har funnit att den är tillräckligt underbyggd.

(5)

När giltighetstiden för förordning (EG) nr 1614/2000 förlängdes var tanken att förordningen skulle upphöra att gälla samma dag som det var planerat att det nuvarande systemet för allmän förmånsbehandling skulle upphöra att gälla. Genom rådets förordning (EG) nr 2211/2003 (6) förlängdes emellertid giltighetstiden för systemet för allmän förmånsbehandling med ytterligare ett år, till och med den 31 december 2005.

(6)

Den 18 december 2003 offentliggjorde kommissionen en grönbok om hur ursprungsreglerna i förmånsordningarna på handelsområdet skall se ut i framtiden (7) som inledde en omfattande debatt om frågan. Den 7 juli 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med titeln ”Utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015” (8), i vilket behovet av förändrade ursprungsregler också bekräftades. Inget beslut har emellertid fattats ännu och inga nya regler kommer att vara ikraft före den 31 december 2004.

(7)

En förlängning av undantaget bör inte föregripa eller påverka resultatet av diskussionerna om eventuella nya ursprungsregler för systemet för allmän förmånsbehandling. Med hänsyn till de handlare både i Kambodja och i gemenskapen som ingår kontrakt och till behovet av en stabil och hållbar utveckling i den kambodjanska industrin, beträffande pågående investeringar och sysselsättning, krävs det dock att undantaget förlängs under tillräckligt lång tid för att fullfölja eller ingå långtidskontrakt, samtidigt som övergången till eventuella nya ursprungsregler underlättas.

(8)

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1614/2000, särskilt införandet av vissa årliga begränsningar i fråga om kvantiteterna, vilka fastställts med hänsyn till gemenskapsmarknadens förmåga att absorbera sådana produkter med ursprung i Kambodja, detta lands exportkapacitet och de faktiska handelsströmmar som konstaterats, har till syfte att förhindra skada för motsvarande gemenskapsindustrier.

(9)

Undantaget bör därför förlängas till och med den 31 december 2006. För att säkerställa att både Kambodja och andra minst utvecklade länder behandlas rättvist bör det fortsatta behovet av undantaget ses över så snart eventuella nya ursprungsregler har antagits inom ramen för det nya systemet för allmän förmånsbehandling.

(10)

Förordning (EG) nr 1614/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1614/2000 skall ändras på följande sätt:

 

I artikel 2 skall frasen ”31 december 2004” ersättas med ”31 december 2006”

 

och följande stycke läggas till:

”Det fortsatta behovet av undantaget skall emellertid ses över senast den 31 december 2005 i enlighet med de nya bestämmelser som skall antas beträffande systemet för allmän förmånsbehandling och de därmed sammanhängande ursprungsreglerna.”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Anslutningsakten från 2003.

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

(3)  EGT L 346, 31.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1828/2004 (EUTL 321, 22.10.2004, s. 23).

(4)  EGT L 185, 25.7.2000, s. 46.

(5)  EGT L 46, 16.2.2002, s. 14.

(6)  EUT L 332, 19.12.2003, s. 1.

(7)  KOM(2003) 787 slutlig.

(8)  KOM(2004) 461 slutlig.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2188/2004

av den 20 december 2004

om ändring av förordning (EG) nr 1615/2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Nepals särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (1), särskilt artikel 247 i denna,

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (2), särskilt artikel 76 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 2501/2001 av den 10 december 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 (3), dvs. EU:s allmänna preferenssystem, beviljade gemenskapen Nepal allmänna tullförmåner.

(2)

I kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 fastställs definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling, dvs. EU:s allmänna preferenssystem. Förordning (EEG) nr 2454/93 innehåller dock bestämmelser som gör det möjligt att göra undantag för de minst utvecklade länder som omfattas av systemet för allmän förmånsbehandling när dessa begär detta hos gemenskapen.

(3)

Nepal har åtnjutit ett sådant undantag för vissa textilier sedan 1997, senast genom kommissionens förordning (EG) nr 1615/2000 av den 24 juli 2000 om undantag från förordning (EEG) nr 2454/93 med avseende på definitionen av begreppet ”ursprungsvaror” som fastställs inom ramen för systemet för allmän förmånsbehandling för att ta hänsyn till Nepals särskilda situation när det gäller vissa textilprodukter som exporteras från detta land till gemenskapen (4), ändrad genom förordning (EG) nr 293/2002 (5) som förlängde dess giltighet till den 31 december 2004. Genom en skrivelse av den 14 juni 2004 lämnade Nepal in en begäran om en förlängning av detta undantag.

(4)

Kommissionen har prövat den begäran som lämnats av Nepal och har funnit att den är tillräckligt underbyggd.

(5)

När giltighetstiden för förordning (EG) nr 1615/2000 förlängdes var tanken att förordningen skulle upphöra att gälla samma dag som det var planerat att det nuvarande systemet för allmän förmånsbehandling skulle upphöra att gälla. Genom rådets förordning (EG) nr 2211/2003 (6) förlängdes emellertid giltighetstiden för systemet för allmän förmånsbehandling med ytterligare ett år, till och med den 31 december 2005.

(6)

Den 18 december 2003 offentliggjorde kommissionen en grönbok om hur ursprungsreglerna i förmånsordningarna på handelsområdet skall se ut i framtiden (7) som inledde en omfattande debatt om frågan. Den 7 juli 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med titeln ”Utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015” (8), i vilket behovet av förändrade ursprungs regler också bekräftades. Inget beslut har emellertid fattats ännu och inga nya regler kommer att vara i kraft före den 31 december 2004.

(7)

En förlängning av undantaget bör inte föregripa eller påverka resultatet av diskussionerna om eventuella nya ursprungsregler för systemet för allmän förmånsbehandling. Med hänsyn till de handlare både i Nepal och i gemenskapen som ingår kontrakt och till behovet av en stabil och hållbar utveckling i den nepalesiska industrin, beträffande pågående investeringar och sysselsättning, krävs det dock att undantaget förlängs under tillräckligt lång tid för att fullfölja eller ingå långtidskontrakt, samtidigt som övergången till eventuella nya ursprungsregler underlättas.

(8)

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1615/2000, särskilt införandet av vissa årliga begränsningar i fråga om kvantiteterna, vilka fastställts med hänsyn till gemenskapsmarknadens förmåga att absorbera sådana produkter med ursprung i Nepal, detta lands exportkapacitet och de faktiska handelsströmmar som konstaterats, har till syfte att förhindra all skada för motsvarande gemenskapsindustrier.

(9)

Undantaget bör därför förlängas till och med den 31 december 2006. För att säkerställa att både Nepal och andra minst utvecklade länder behandlas rättvist bör det fortsatta behovet av undantaget ses över så snart eventuella nya ursprungsregler har antagits inom ramen för det nya systemet för allmän förmånsbehandling.

(10)

Förordning (EG) nr 1615/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Tullkodexkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1615/2000 ändras på följande sätt:

I artikel 2 skall frasen ”31 december 2004” ersättas med ”31 december 2006” och följande stycke läggas till:

”Det fortsatta behovet av undantaget skall emellertid ses över senast den 31 december 2005 i enlighet med de nya bestämmelser som skall antas beträffande systemet för allmän förmånsbehandling och de därmed sammanhängande ursprungsreglerna.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

László KOVÁCS

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Anslutningsakten från 2003.

(2)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2286/2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

(3)  EGT L 346, 31.12.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1828/2004 (EUT L 321, 22.10.2004, s. 23).

(4)  EGT L 185, 25.7.2000, s. 54.

(5)  EGT L 46, 16.2.2002, s. 16.

(6)  EUT L 332, 19.12.2003, s. 1.

(7)  KOM(2003) 787 slutlig.

(8)  KOM(2004) 461 slutlig.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2189/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av standardarvodet per företagsredovisning för räkenskapsåret 2005 i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr 1915/83 av den 13 juli 1983 om vissa tillämpningsföreskrifter som rör redovisning för fastställande av inkomster i jordbruksföretag (2), särskilt artikel 5.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 5.1 i förordning (EEG) nr 1915/83 föreskrivs att det skall fastställas ett standardarvode som kommissionen skall betala till medlemsstaterna för varje vederbörligen genomförd företagsredovisning som överlämnas inom den tidsperiod som anges i artikel 3 i den förordningen.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 134/2004 (3) fastställdes standardarvodet för räkenskapsåret 2004 till 140 euro per företagsredovisning. Till följd av kostnadsutvecklingen och dess återverkningar på kostnaderna för att genomföra en företagsredovisning bör arvodet omprövas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Gemenskapskommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det standardarvode som föreskrivs i artikel 5.1 i förordning (EEG) nr 1915/83 skall fastställas till 142 euro.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas för räkenskapsåret 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT 109, 23.6.1965, s. 1859/65. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 660/2004 (EUT L 104, 8.4.2004, s. 97).

(2)  EGT L 190, 14.7.1983, s. 25. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1388/2004 (EUT L 255, 31.7.2004, s. 5).

(3)  EUT L 21, 28.1.2004, s. 8.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2190/2004

av den 20 december 2004

om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1433/2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 med avseende på driftsfonder, verksamhetsprogram och ekonomiskt stöd

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 48 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1433/2003 (2) skall erkända producentorganisationer lämna in verksamhetsprogram för godkännande till den behöriga myndigheten.

(2)

Producentgrupper som ansöker om erkännande i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 2200/96 bör uttryckligen tillåtas att samtidigt lämna in sina verksamhetsprogram. Programmen bör bara godkännas om producentgruppen i fråga har erkänts av den nationella myndigheten senast den dag som anges i artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1433/2003.

(3)

Enligt artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 1433/2003 skall den behöriga nationella myndigheten senast den 15 december fatta beslut om de program, fonder och ändringar av dessa som har lämnats in av producentorganisationerna i enlighet med artiklarna 11 och 14 i samma förordning. Mot bakgrund av de senaste årens erfarenhet verkar det som om en del medlemsstater på grund av administrativ överbelastning inte kan handlägga och fatta beslut om alla program inom utsatt tid.

(4)

I stället för att göra systematiska undantag är det bättre att i välmotiverade fall låta medlemsstaterna flytta fram tidsgränsen från den 15 december till den 20 januari det år som följer på ansökan, så att operatörerna inte skadas och de nationella myndigheterna får möjlighet att fortsätta sin granskning. Medlemsstaterna får införa bestämmelser för att göra det möjligt att göra kostnaderna bidragsberättigande från och med den 1 januari året efter ansökan.

(5)

Förordning (EG) nr 1433/2003 bör därför ändras.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1433/2003 ändras på följande sätt:

1.

I artikel 11 skall följande stycke läggas till:

”En producentgrupp som ansöker om att bli erkänd som producentorganisation i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 2200/96 får samtidigt lämna in sitt verksamhetsprogram enligt första stycket för godkännande. Programmen kan bara godkännas om gruppen har erkänts senast den dag som avses i artikel 13.2.”

2.

I artikel 13.2 skall följande stycke läggas till:

”I välmotiverade fall får medlemsstaterna emellertid besluta om verksamhetsprogram och fonder senast den 20 januari det år som följer på ansökan. I beslutet om godkännande får det föreskrivas att utgifterna är bidragsberättigande från och med den 1 januari det år som följer på ansökan.”

3.

I artikel 14.3 skall följande stycke läggas till:

”I välmotiverade fall får medlemsstaterna emellertid flytta fram tidsgränsen för beslut om ansökningar om ändring av verksamhetsprogram till senast den 20 januari det år som följer på ansökan. I beslutet om godkännande får det föreskrivas att utgifterna är bidragsberättigande från och med den 1 januari det år som följer på ansökan.”

4.

I artikel 16.2 skall följande stycke läggas till:

”Genom avvikelse från första och andra stycket skall ett verksamhetsprogram som godkänns i enlighet med artikel 13.2 eller artikel 14.3 genomföras med början senast den 31 januari det år som följer på godkännandet.”

5.

Artikel 17 tredje stycket skall ersättas med följande:

”Vid tillämpning av artikel 13.2 eller artikel 14.3, och genom avvikelse från andra stycket, skall medlemsstaterna informera om det godkända stödbeloppet senast den 20 januari.

Medlemsstaterna skall senast den 31 januari informera kommissionen om det totala stödbelopp som godkänts för samtliga verksamhetsprogram.”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 297, 21.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003 EGT L 7, 11.1.2003, s. 64.

(2)  EUT L 203, 12.8.2003, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1813/2004 (EUT L 319, 20.10.2004, s. 5).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/23


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2191/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av exportbidrag för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan de noteringar eller priser som gäller på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för dessa produkter inom gemenskapen kan täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)

Då exportbidraget för mjöl och krossgryn av vete och råg räknas ut, måste hänsyn tas till de kvantiteter spannmål som krävs för deras tillverkning. Dessa kvantiteter fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)

Situationen på världsmarknaden eller särskilda behov på vissa marknader kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter med avseende på destination.

(5)

Bidraget måste fastställas en gång i månaden. Det kan ändras inom den mellanliggande perioden.

(6)

Tillämpningen av dessa närmare bestämmelser på den nuvarande marknadssituationen för spannmål, och särskilt på noteringarna eller priserna för spannmålsprodukter inom gemenskapen och på världsmarknaden medför att exportbidragen bör fastställas till de belopp som anges i bilagan till denna förordning.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Exportbidragen för de produkter som anges i artikel 1 a, 1 b och 1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 med undantag av malt, och som exporteras i obearbetat skick skall vara de som fastställs i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av exportbidragen för spannmål och för mjöl och krossgryn av vete eller råg

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1001 10 00 9200

EUR/t

1001 10 00 9400

A00

EUR/t

0

1001 90 91 9000

EUR/t

1001 90 99 9000

A00

EUR/t

0

1002 00 00 9000

A00

EUR/t

0

1003 00 10 9000

EUR/t

1003 00 90 9000

A00

EUR/t

0

1004 00 00 9200

EUR/t

1004 00 00 9400

A00

EUR/t

0

1005 10 90 9000

EUR/t

1005 90 00 9000

A00

EUR/t

0

1007 00 90 9000

EUR/t

1008 20 00 9000

EUR/t

1101 00 11 9000

EUR/t

1101 00 15 9100

A00

EUR/t

0

1101 00 15 9130

A00

EUR/t

0

1101 00 15 9150

A00

EUR/t

0

1101 00 15 9170

A00

EUR/t

0

1101 00 15 9180

A00

EUR/t

0

1101 00 15 9190

EUR/t

1101 00 90 9000

EUR/t

1102 10 00 9500

A00

EUR/t

0

1102 10 00 9700

A00

EUR/t

0

1102 10 00 9900

EUR/t

1103 11 10 9200

A00

EUR/t

0

1103 11 10 9400

A00

EUR/t

0

1103 11 10 9900

EUR/t

1103 11 90 9200

A00

EUR/t

0

1103 11 90 9800

EUR/t

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EE) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/25


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2192/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in, på begäran måste tillämpas för export som sker under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för de produkter som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92. Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)

Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera korrektionsbeloppet i enlighet med destination.

(4)

Korrektionsbeloppet skall fastställas enligt samma förfarande som exportbidraget. Det får ändras under tiden mellan två fastställelser.

(5)

Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1.1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för spannmål med undantag av malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

(EUR/t)

Produktnummer

Bestämmelseland

Nuvarande

1

Period 1

2

Period 2

3

Period 3

4

Period 4

5

Period 5

6

Period 6

7

1001 10 00 9200

1001 10 00 9400

A00

0

0

0

0

0

1001 90 91 9000

1001 90 99 9000

A00

0

0

0

0

0

1002 00 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1003 00 10 9000

1003 00 90 9000

A00

0

0

0

0

0

1004 00 00 9200

1004 00 00 9400

A00

0

0

0

0

0

1005 10 90 9000

1005 90 00 9000

A00

0

0

0

0

0

1007 00 90 9000

1008 20 00 9000

1101 00 11 9000

1101 00 15 9100

A00

0

0

0

0

0

1101 00 15 9130

A00

0

0

0

0

0

1101 00 15 9150

A00

0

0

0

0

0

1101 00 15 9170

A00

0

0

0

0

0

1101 00 15 9180

A00

0

0

0

0

0

1101 00 15 9190

1101 00 90 9000

1102 10 00 9500

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9700

A00

0

0

0

0

0

1102 10 00 9900

1103 11 10 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9400

A00

0

0

0

0

0

1103 11 10 9900

1103 11 90 9200

A00

0

0

0

0

0

1103 11 90 9800

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2193/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av exportbidragen för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att skillnaden mellan noteringarna eller priserna på världsmarknaden för de produkter som anges i artikel 1 i den förordningen och priserna för de produkterna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag.

(2)

Exportbidragen skall fastställas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2).

(3)

Det exportbidrag som tillämpas för malt måste beräknas med hänsyn till den kvantitet spannmål som krävs för att tillverka ifrågavarande produkter. De ovannämnda kvantiteterna fastställs i förordning (EG) nr 1501/95.

(4)

Förhållandena på världsmarknaden eller de särskilda krav som vissa marknader ställer kan göra det nödvändigt att variera exportbidraget för vissa produkter i enlighet med destination.

(5)

Exportbidraget måste fastställas en gång per månad. Det kan ändras under den mellanliggande perioden.

(6)

Till följd av att dessa regler tillämpas på den nuvarande situationen på spannmålsmarknaderna, och särskilt på noteringar eller priser för dessa produkter inom gemenskapen och på världsmarknaden, bör exportbidragen vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De exportbidrag för malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EG) nr 1784/2003 skall vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av exportbidragen för malt

Produktnummer

Destination

Måttenhet

Bidragsbelopp

1107 10 19 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 10 99 9000

A00

EUR/t

0,00

1107 20 00 9000

A00

EUR/t

0,00

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/29


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2194/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15.2 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 14.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in på begäran måste tillämpas för export som kommer att ske under exportlicensens giltighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tillämpas på exportbidraget.

(2)

Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är det möjligt att fastställa ett korrektionsbelopp för det malt som anges i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr 1766/92. Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95.

(3)

Till följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det korrektionsbelopp som avses i artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda exportbidrag för malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 147, 30.6.1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1431/2003 (EUT L 203, 12.8.2003, s. 16).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för malt

Anm.: Produktkoderna och destinationskoderna serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1) i dess ändrade lydelse.

De numeriska destinationskoderna fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11).

(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Nuvarande

1

Period 1

2

Period 2

3

Period 3

4

Period 4

5

Period 5

6

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


(EUR/t)

Produktnummer

Destination

Period 6

7

Period 7

8

Period 8

9

Period 9

10

Period 10

11

Period 11

12

1107 10 11 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 19 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 91 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 10 99 9000

A00

0

0

0

0

0

0

1107 20 00 9000

A00

0

0

0

0

0

0


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/31


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2195/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt i artikel 13.3 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (2), särskilt artikel 13.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2681/74 av den 21 oktober 1974 om gemenskapsfinansiering av utgifter i samband med leverans av jordbruksprodukter som livsmedelsbistånd (3) fastställer att den kostnadsandel, som motsvarar de exportbidrag för produkterna i fråga som är fastställda enligt gemenskapens bestämmelser, skall debiteras garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

(2)

För att göra det enklare att göra upp och förvalta budgeten för gemenskapens livsmedelsbiståndsaktioner och för att göra det möjligt för medlemsstaterna att sätta sig in i hur omfattande gemenskapens deltagande är i finansieringen av nationella livsmedelsbiståndsaktioner, bör nivån på de bidrag som beviljas för de aktionerna fastställas.

(3)

De allmänna bestämmelser och genomförandebestämmelser som fastställs i artikel 13 i förordning (EG) nr 1784/2003 och i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 om exportbidrag skall också tillämpas på det ovannämnda förfarandet.

(4)

De särskilda kriterierna för att beräkna exportbidraget för ris anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För gemensam och nationell livsmedelsbiståndsverksamhet, som äger rum inom ramen för internationella överenskommelser eller andra tilläggsprogram och övriga gemenskapsåtgärder för gratisleveranser, skall de bidrag som gäller för produkter ur spannmåls- och rissektorn vara de som anges i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 329, 30.12.1995, s. 18. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 411/2002 (EGT L 62, 5.3.2002, s. 27).

(3)  EGT L 288, 25.10.1974, s. 1.


BILAGA

till Kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls – och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

(EUR/t)

Produktnummer

Bidrag

1001 10 00 9400

0,00

1001 90 99 9000

0,00

1002 00 00 9000

0,00

1003 00 90 9000

0,00

1005 90 00 9000

0,00

1006 30 92 9100

0,00

1006 30 92 9900

0,00

1006 30 94 9100

0,00

1006 30 94 9900

0,00

1006 30 96 9100

0,00

1006 30 96 9900

0,00

1006 30 98 9100

0,00

1006 30 98 9900

0,00

1006 30 65 9900

0,00

1007 00 90 9000

0,00

1101 00 15 9100

0,00

1101 00 15 9130

0,00

1102 10 00 9500

0,00

1102 20 10 9200

57,30

1102 20 10 9400

49,12

1103 11 10 9200

0,00

1103 13 10 9100

73,67

1104 12 90 9100

0,00

Obs.: Produktnumren är definierade i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24.12.1987, s. 1), ändrad.


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/33


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2196/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4088/87 av den 21 december 1987 om fastställande av villkoren för tillämpning av förmånstullar på import av vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt i Västbanken och Gazaremsan (1), särskilt artikel 5.2 a i denna, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De producent- och importpriser i gemenskapen för storblommiga nejlikor (standard), elegancenejlikor (spray), storblommiga rosor och småblommiga rosor som avses i artikel 1b i förordning (EEG) nr 700/88 för en tvåveckorsperiod fastställs i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 december 2004.

Den skall tillämpas från den 22 december 2004 till den 4 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 382, 31.12.1987, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1300/97 (EGT L 177, 5.7.1997, s. 1).

(2)  EGT L 72, 18.3.1988, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2062/97 (EGT L 289, 22.10.1997, s. 1).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 20 december 2004 om fastställande av gemenskapens producent- och importpriser för nejlikor och rosor för tillämpning av importordningen för vissa blommor med ursprung i Cypern, Israel, Jordanien och Marocko samt Västbanken och Gazaremsan

(EUR/100 enheter)

Period: den 22 december 2004 till den 4 januari 2005

Gemenskapens producentpris

Storblommiga nejlikor

(standard)

Elegancenejlikor

(spray)

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

 

16,33

11,52

41,60

19,73


Gemenskapens importpris

Storblommiga nejlikor

(standard)

Elegancenejlikor

(spray)

Storblommiga rosor

Småblommiga rosor

Israel

Marocko

Cypern

Jordanien

Västbanken och Gazaremsan

13,24


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/35


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2197/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av världsmarknadspriset på orensad bomull

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av protokoll nr 4 om bomull som är fogat som bilaga till Anslutningsakten för Grekland, senast ändrat genom rådets förordning (EG) nr 1050/2001 (1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1051/2001 av den 22 maj 2001 om produktionsstöd för bomull (2), särskilt artikel 4 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall ett världsmarknadspris på orensad bomull fastställas regelbundet på grundval av det världsmarknadspris som konstaterats för rensad bomull med hänsyn till det förhållande som tidigare har konstaterats mellan priset för rensad bomull och det pris som beräknas för orensad bomull. Detta tidigare förhållande har fastställts i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1591/2001 av den 2 augusti 2001 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (3). Om världsmarknadspriset inte kan fastställas på detta sätt skall priset fastställas på grundval av det senast fastställda priset.

(2)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1051/2001, skall världsmarknadspriset på orensad bomull bestämmas för en produkt med vissa egenskaper och med hänsyn till de mest fördelaktiga anbuden och prisnoteringarna på världsmarknaden mellan dem som anses vara representativa för den verkliga marknadstendensen. För att bestämma detta pris har det fastställts ett medeltal av de anbud och de priser som noterats på en eller flera representativa europeiska börser för en produkt som levererats cif till en hamn inom gemenskapen och som kommer från olika leverantörsländer vilka anses vara de mest representativa för den internationella handeln. Det föreskrivs justeringar av kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset för orensad bomull för att ta hänsyn till motiverade skillnader när det gäller den levererade produktens kvalitet eller anbudens och prisnoteringarnas karaktär. Dessa justeringar fastställs i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1591/2001.

(3)

Tillämpningen av ovanstående kriterier innebär att världsmarknadspriset på orensad bomull bör fastställas på nedan angiven nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Världsmarknadspriset på orensad bomull, som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1051/2001, fastställs till 16,658 EUR/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 21 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT L 148, 1.6.2001, s. 1.

(2)  EGT L 148, 1.6.2001, s. 3.

(3)  EGT L 210, 3.8.2001, s. 10. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1486/2002 (EGT L 223, 20.8.2002, s. 3).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/36


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2198/2004

av den 20 december 2004

om fastställande av produktionsbidraget för olivolja som används vid tillverkningen av vissa konserverade livsmedel

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (1), särskilt artikel 20a i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 20a i förordning nr 136/66/EEG föreskrivs om beviljande av produktionsbidrag för olivolja som används inom konserveringsindustrin. Enligt punkt 6 i den artikeln skall kommissionen, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna, fastställa detta bidrag varannan månad.

(2)

Enligt artikel 20a.2 i ovan nämnda förordning skall produktionsbidraget, fastställas på grundval av skillnaden mellan de priser som tillämpas på världsmarknaden och på gemenskapsmarknaden med hänsyn till den importavgift som tillämpas för olja som omfattas av undernummer 1509 90 00, i Kombinerade nomenklaturen under en referensperiod liksom de komponenter som använts vid fastställandet av de exportbidrag som gäller för samma oljor under en referensperiod. Det är lämpligt att som referensperiod betrakta de två månader som föregår inledningen av perioden för produktionsbidragets giltighet.

(3)

Tillämpning av ovan nämnda kriterier har till följd att bidraget fastställs enligt vad som anges nedan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För månaderna januari och februari 2005 skall det produktionsbidrag som avses i artikel 20a.2 i förordning nr 136/66/EEG vara 44,00 euro/100 kg.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EGT 172, 30.9.1966, s. 3025/66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2004 (EUT L 161, 30.4.2004, p. 97).


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/37


RÅDETS DIREKTIV 2004/113/EG

av den 13 december 2004

om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen bygger unionen på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna, och unionen skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

(2)

Rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering för alla och envar är grundläggande rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, i den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering samt i FN:s konventioner om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka har undertecknats av alla medlemsstater.

(3)

Samtidigt som diskriminering förbjuds är det viktigt att andra grundläggande fri- och rättigheter respekteras, bland annat skyddet för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget samt religionsfrihet.

(4)

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip för Europeiska unionen. Artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder all könsdiskriminering och föreskriver att jämställdhet mellan kvinnor och män skall säkerställas på alla områden.

(5)

Enligt artikel 2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är det en av gemenskapens grundläggande uppgifter att främja sådan jämställdhet. I artikel 3.2 i fördraget föreskrivs också att gemenskapen i all verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

(6)

Kommissionen aviserade i sitt meddelande om den socialpolitiska agendan att den hade för avsikt att lägga fram ett förslag till direktiv mot könsdiskriminering på områden utanför arbetsmarknaden. Ett sådant förslag är helt i enlighet med rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001–2005) (4), som omfattar samtliga av gemenskapens politikområden och syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män genom en anpassning av dessa politikområden och vidtagande av konkreta åtgärder för att förbättra situationen för kvinnor och män i samhället.

(7)

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i Nice den 7 och 9 december 2000 kommissionen att förstärka rättigheterna i fråga om likabehandling genom att anta ett förslag till direktiv för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom andra områden än sysselsättning och yrkesverksamhet.

(8)

Gemenskapen har antagit en rad rättsinstrument för att förebygga och motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Dessa instrument har visat hur viktig lagstiftning är för kampen mot diskriminering.

(9)

Könsdiskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, förekommer även på andra områden än arbetsmarknaden. Denna diskriminering kan få lika stora negativa konsekvenser och hindra kvinnor och män från att i full utsträckning integreras väl i det ekonomiska och sociala livet.

(10)

Dessa problem är särskilt tydliga när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Könsdiskriminering bör därför förhindras och undanröjas på detta område. Precis som i fråga om rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (5) kan detta mål uppnås bättre med hjälp av gemenskapslagstiftning.

(11)

Sådan lagstiftning bör förbjuda könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Med varor bör avses varor enligt bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i fråga om fri rörlighet för varor. Med tjänster bör avses tjänster enligt artikel 50 i det fördraget.

(12)

För att förhindra diskriminering på grund av kön bör detta direktiv tillämpas på såväl direkt som indirekt diskriminering. Direkt diskriminering uppstår endast då en person på grund av kön behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation. Olika behandling av kvinnor och män när det gäller hälso- och sjukvård som grundar sig på fysiska skillnader mellan könen, till exempel, gäller inte jämförbara situationer och utgör därför inte diskriminering.

(13)

Diskrimineringsförbudet bör gälla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner i samband med detta. Det bör inte gälla medie- och reklaminnehåll och inte heller offentlig eller privat utbildning.

(14)

Alla individer har rätt att fritt sluta avtal inbegripet rätt att välja avtalspart för en transaktion. En individ som tillhandahåller varor eller tjänster kan ha ett antal subjektiva skäl till val av avtalspart. Så länge som valet av avtalspart inte grundar sig på denna persons kön bör inte detta direktiv påverka individens frihet att välja avtalspart.

(15)

Det finns redan ett antal rättsliga instrument för genomförande av principen om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller frågor som rör arbetslivet. Detta direktiv bör därför inte gälla frågor som rör detta område. Samma princip gäller för egenföretagande i den mån detta omfattas av befintliga rättsliga instrument. Direktivet bör endast gälla försäkringar och pensioner som är privata, frivilliga och åtskilda från anställningsförhållandet.

(16)

Skillnader i behandling kan endast godtas om de motiveras av ett berättigat syfte. Ett berättigat syfte kan till exempel vara skydd av offer för könsrelaterat våld (som vid upprättande av skyddat boende för enbart det ena könet), skäl som rör privatliv och anständighet (som då en person upplåter en bostad i en del av sitt hem), främjande av jämställdhet eller kvinnors eller mäns intressen (till exempel frivilligorganisationer för enbart det ena könet), föreningsfrihet (som medlemskap i privata klubbar för enbart det ena könet) samt anordnande av idrottsaktiviteter (som idrottsarrangemang för enbart det ena könet). Varje begränsning bör dock vara lämplig och nödvändig i enlighet med de kriterier som härrör ur Europeiska gemenskapernas domstols praxis.

(17)

Principen om likabehandling beträffande tillgång till varor och tjänster innebär inte något krav på att kvinnor och män alltid skall erbjudas varor och tjänster på samma sätt, under förutsättning att de inte tillhandahålls på ett fördelaktigare sätt till det ena könet.

(18)

Användningen av könsspecifika försäkringstekniska faktorer är utbredd i samband med att försäkringstjänster och andra liknande finansiella tjänster tillhandahålls. För att säkra likabehandling av kvinnor och män bör användningen av kön som en försäkringsteknisk faktor inte leda till skillnader i enskildas premier och ersättningar. För att marknaden inte skall utsättas för alltför plötsliga förändringar bör genomförandet av denna regel endast gälla nya avtal som ingås efter utsatt tidsfrist för införlivande av detta direktiv.

(19)

Vissa riskkategorier kan variera mellan könen. I vissa fall är kön en men inte nödvändigtvis den enda avgörande faktorn vid bedömningen av de försäkrade riskerna. Beträffande avtal för försäkring av dessa risktyper får medlemsstaterna besluta att tillåta undantag från regeln om könsneutrala premier och ersättningar så länge de kan garantera att de bakomliggande försäkringstekniska och statistiska uppgifter som utgör grund för beräkningarna är tillförlitliga, regelbundet uppdateras och är tillgängliga för allmänheten. Undantag medges endast om den könsneutrala regeln inte redan tillämpas i den nationella lagstiftningen. Fem år efter införlivandet av detta direktiv bör medlemsstaterna på nytt granska motiveringen till dessa undantag med beaktande av de senaste försäkringstekniska och statistiska uppgifterna och en rapport från kommissionen tre år efter tidpunkten för införlivandet av detta direktiv.

(20)

Mindre förmånlig behandling av kvinnor på grund av graviditet och moderskap bör anses vara en form av direkt könsdiskriminering och följaktligen förbjuden i försäkringstjänster och liknande finansiella tjänster. Kostnader som har samband med risk för graviditet och moderskap bör därför inte läggas på enbart de som tillhör det ena könet.

(21)

Personer som har utsatts för könsdiskriminering bör tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För att ett effektivare skydd skall tillhandahållas bör föreningar, organisationer och andra rättsliga enheter också ges befogenhet att, på det sätt medlemsstaterna bestämmer, engagera sig, antingen på den utsatta personens vägnar eller för att stödja denne, utan att detta påverkar tillämpningen av de nationella regler som rör ombud och försvar vid domstol.

(22)

För att principen om likabehandling skall kunna tillämpas effektivt bör reglerna om bevisbördan anpassas på så sätt att bevisbördan övergår till svaranden när det föreligger ett prima facie-fall av diskriminering.

(23)

För att principen om likabehandling skall kunna genomföras i praktiken krävs ett lämpligt rättsligt skydd mot repressalier.

(24)

Medlemsstaterna bör i syfte att främja principen om likabehandling uppmuntra dialogen med berörda intressenter som i enlighet med nationell lagstiftning och praxis har ett berättigat intresse av att bidra till att motverka könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

(25)

Skyddet mot könsdiskriminering bör stärkas genom att det i varje medlemsstat finns ett eller flera organ med behörighet att analysera problemen, undersöka tänkbara lösningar och ge praktiskt stöd till människor som utsätts för diskriminering. Dessa organ kan vara desamma som de som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller enskildas rättigheter eller som har till uppgift att genomföra principen om likabehandling.

(26)

I detta direktiv fastställs minimikrav, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att behålla eller införa mer förmånliga bestämmelser. Genomförandet av detta direktiv bör inte åberopas som skäl till inskränkningar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.

(27)

Medlemsstaterna bör föreskriva effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder för åsidosättande av skyldigheterna enligt detta direktiv.

(28)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkra en enhetlig och hög nivå av skydd mot diskriminering i alla medlemsstater, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget vidta åtgärder. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(29)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (6) uppmanas medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan direktivet och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att fastställa en ram för bekämpning av könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, för att i medlemsstaterna genomföra principen om likabehandling av kvinnor och män.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a)   direkt diskriminering: när en person på grund av kön behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,

b)   indirekt diskriminering: när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer av ett visst kön jämfört med personer av det andra könet, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt kan motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga,

c)   trakasserier: när ett oönskat beteende som har samband med en persons kön syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas,

d)   sexuella trakasserier: när ett oönskat beteende av sexuell natur, som tar sig fysiska, verbala eller icke-verbala uttryck, syftar till eller leder till att en persons värdighet kränks, särskilt då en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.   Inom ramen för gemenskapens befogenheter skall detta direktiv tillämpas på alla personer som tillhandahåller varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten oberoende av den berörda personen, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, inklusive offentliga organ, och som erbjuds utanför området för privat- och familjeliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget.

2.   Detta direktiv påverkar inte individens frihet att välja avtalspart så länge som valet inte grundar sig på avtalspartens kön.

3.   Detta direktiv skall inte gälla medie- och reklaminnehåll eller utbildning.

4.   Detta direktiv skall inte gälla frågor som rör arbetslivet, inklusive verksamhet som egenföretagare, i den utsträckning dessa frågor omfattas av andra rättsakter i gemenskapslagstiftningen.

Artikel 4

Principen om likabehandling

1.   I detta direktiv skall principen om likabehandling av kvinnor och män innebära att

a)

ingen direkt könsdiskriminering får förekomma, inklusive mindre förmånlig behandling av kvinnor på grund av graviditet och moderskap,

b)

ingen indirekt könsdiskriminering får förekomma.

2.   Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser om skydd av kvinnor i samband med graviditet och moderskap.

3.   Trakasserier och sexuella trakasserier i den mening som avses i detta direktiv skall anses vara könsdiskriminering och skall därför förbjudas. Det förhållandet att en person avvisar eller låter bli att reagera mot ett sådant beteende får inte ligga till grund för ett beslut som gäller denna person.

4.   En instruktion att direkt eller indirekt diskriminera personer på grund av kön skall anses vara diskriminering enligt detta direktiv.

5.   Detta direktiv utesluter inte skillnader i behandling, om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.

Artikel 5

Försäkringstekniska faktorer

1.   Medlemsstaterna skall se till att i alla nya kontrakt som ingås senast efter den 21 december 2007, användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar i samband med försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster inte resulterar i att skillnader uppstår i enskilda personers premier och ersättningar.

2.   Trots vad som anges i punkt 1, får medlemsstaterna besluta att före den 21 december 2007 tillåta proportionerliga skillnader i enskildas personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter. Berörda medlemsstater skall underrätta kommissionen och se till att korrekta uppgifter som är relevanta för användningen av kön som en avgörande försäkringsteknisk faktor sammanställs, offentliggörs och regelbundet uppdateras. Dessa medlemsstater skall se över sitt beslut fem år efter den 21 december 2007 med beaktande av den rapport från kommissionen som nämns i artikel 16, och skall översända resultaten av denna översyn till kommissionen.

3.   Kostnader som har samband med graviditet och moderskap skall i inget fall leda till skillnader i enskilda personers premier och ersättningar.

Medlemsstaterna får skjuta upp genomförandet av de åtgärder som krävs för att följa denna punkt i högst två år efter den 21 december 2007. I sådana fall skall den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen.

Artikel 6

Positiv särbehandling

I syfte att säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i praktiken får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra eller kompensera könsrelaterat missgynnande.

Artikel 7

Minimikrav

1.   Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga när det gäller att upprätthålla principen om likabehandling mellan kvinnor och män än de som anges i detta direktiv.

2.   Genomförandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att inskränka det skydd mot diskriminering som redan finns i medlemsstaterna på de områden som omfattas av detta direktiv.

KAPITEL II

RÄTTSMEDEL OCH SÄKERSTÄLLANDE AV EFTERLEVNADEN AV BESTÄMMELSERNA

Artikel 8

Tillvaratagande av rättigheter

1.   Medlemsstaterna skall säkerställa att alla som anser sig förfördelade på grund av att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, inbegripet, när de anser det lämpligt, förlikningsförfaranden, för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv, även efter det att den situation i vilken diskrimineringen uppges ha förekommit har upphört.

2.   Medlemsstaterna skall i sina nationella rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att säkerställa en faktisk och effektiv kompensation eller gottgörelse, enligt vad medlemsstaterna bestämmer, för den förlust och skada som lidits av den person som drabbats av diskriminering i den mening som avses i detta direktiv, på ett sätt som är avskräckande och står i proportion till den skada som lidits. En på förhand fastställd övre gräns får inte begränsa denna gottgörelse eller kompensation.

3.   Medlemsstaterna skall säkerställa att föreningar, organisationer eller andra juridiska personer, som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett berättigat intresse av att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs får, på den klagande personens vägnar eller för att stödja denne och med hans eller hennes tillstånd engagera sig i de rättsliga och/eller administrativa förfaranden som finns för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv.

4.   Punkterna 1 och 3 påverkar inte tillämpningen av nationella regler om tidsfrister för att väcka talan som rör principen om likabehandling.

Artikel 9

Bevisbörda

1.   Medlemsstaterna skall, i enlighet med sina nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.

2.   Punkt 1 skall inte hindra att medlemsstaterna inför bevisregler som är fördelaktigare för käranden.

3.   Punkt 1 skall inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden.

4.   Punkterna 1, 2 och 3 skall också tillämpas på förfaranden som inleds enligt artikel 8.3.

5.   Medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa punkt 1 på förfaranden där det åligger domstolen eller annan behörig myndighet att utreda fakta i målet.

Artikel 10

Repressalier

Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar införa nödvändiga bestämmelser för att skydda personer mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder på grund av klagomål eller rättsliga förfaranden som syftar till att se till att principen om likabehandling följs.

Artikel 11

Dialog med berörda intressenter

Medlemsstaterna skall i syfte att främja principen om likabehandling främja en dialog med berörda intressenter som i enlighet med nationella lagar och praxis har ett berättigat intresse av att motverka könsdiskriminering när det gäller tillgången till och tillhandahållande av varor och tjänster.

KAPITEL III

ORGAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING

Artikel 12

1.   Medlemsstaterna skall utse och genomföra de nödvändiga förberedelserna för ett eller flera organ för främjande, analys och kontroll av samt till stöd för likabehandling av alla personer utan åtskillnad på grund av kön. Dessa organ får utgöra en del av myndigheter som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller enskildas rättigheter eller att genomföra principen om likabehandling.

2.   Medlemsstaterna skall säkerställa att behörigheten för de organ som avses i punkt 1 omfattar följande:

a)

Att på ett oberoende sätt bistå personer som utsatts för diskriminering genom att driva klagomål om diskriminering, utan att det påverkar de rättigheter för personer som har blivit diskriminerade eller för föreningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som avses i artikel 8.3.

b)

Att genomföra oberoende undersökningar om diskriminering.

c)

Att offentliggöra oberoende rapporter om och lämna rekommendationer i frågor som rör sådan diskriminering.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Efterlevnad

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att principen om likabehandling respekteras när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster inom tillämpningsområdet för detta direktiv och i synnerhet att

a)

lagar och andra författningar som strider mot principen om likabehandling upphävs,

b)

avtalsbestämmelser, interna regler för företag och regler för vinstdrivande eller icke-vinstdrivande föreningar som strider mot principen om likabehandling, förklaras eller kan förklaras ogiltiga eller ändras.

Artikel 14

Påföljder

Medlemsstaterna skall föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt detta direktiv och skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Påföljderna, som kan bestå av skadestånd till den utsatta personen, skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 21 december 2007, och alla senare ändringar som gäller dem så snart som möjligt.

Artikel 15

Informationsspridning

Medlemsstaterna skall se till att på lämpligt sätt och på hela sitt territorium informera berörda personer om de bestämmelser som antas enligt detta direktiv och om relevanta bestämmelser som redan gäller.

Artikel 16

Rapporter

1.   Medlemsstaterna skall senast den 21 december 2009, och därefter vart femte år, till kommissionen lämna över all tillgänglig information om tillämpningen av detta direktiv.

Kommissionen skall utarbeta en sammanfattande rapport som skall innefatta en översikt över medlemsstaternas nuvarande förfaranden med avseende på artikel 4 när det gäller kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar. Den skall lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet senast den 21 december 2010. Vid behov skall kommissionen till sin rapport foga förslag till ändring av direktivet.

2.   Kommissionen skall i sin rapport ta hänsyn till synpunkter från berörda intressenter.

Artikel 17

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 21 december 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 december 2004.

På rådets vägnar

B. R. BOT

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 241, 28.9.2004, s. 44.

(3)  EUT C 121, 30.4.2004, s. 27.

(4)  EGT L 17, 19.1.2001, s. 22.

(5)  EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(6)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Kommissionen

21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/44


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 29 november 2004

om ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om ändring, med hänsyn till utvidgningen, av tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan

(2004/881/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 2002/979/EG av den 18 november 2002 om undertecknande och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (1), särskilt artikel 5.2 i detta, och

av följande skäl:

(1)

För att skydda de nya medlemsstaternas nya spritbeteckningar från och med den 1 maj 2004 är det på grund av utvidgningen nödvändigt att ändra avsnitt A i tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan.

(2)

I enlighet med artikel 16.2 i ovan nämnda avtal har gemenskapen och Republiken Chile därför förhandlat om ett avtal genom skriftväxling för att ändra avsnitt A i tillägg I till avtalet. Denna skriftväxling bör således godkännas.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Kommittén för genomförande av regler om spritdrycker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns på gemenskapens vägnar avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om ändring av avsnitt A i tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk bemyndigas att underteckna skriftväxlingen med bindande verkan för gemenskapen.

Utfärdat i Bryssel den 29 november 2004.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 352, 30.12.2002, s. 1.


AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING

mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Chile om ändring av tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan

Bryssel den 30 november 2004

Herr Ambassadör!

Jag hänvisar till de möten om teknisk anpassning som ägt rum enligt artikel 16.2 i det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, av den 18 november 2002, där det föreskrivs att de avtalsslutande parterna kan enas om att ändra avtalet.

Som Ni redan känner till utvidgades den Europeiska unionen den 1 maj 2004. Därför är det nödvändigt att göra tekniska anpassningar av avsnitt A i tillägg I (Förteckning över skyddade beteckningar för spritdrycker med ursprung i gemenskapen) till ovan nämnda avtal så att det omfattar erkännande och skydd av beteckningar inom sektorn för spritdrycker i de nya medlemsstaterna. Dessa anpassningar bör tillämpas av parterna från och med den 1 maj 2004.

Jag föreslår därför att avsnitt A i tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, från och med den 1 maj 2004 (dvs. datumet för ikraftträdandet av Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) ersätts av tillägget till denna skrivelse.

Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt

På Europeiska gemenskapens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Bryssel den 30 november 2004

Fru Fischer Boel!

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av dagens datum med följande lydelse:

”Jag hänvisar till de möten om teknisk anpassning som ägt rum enligt artikel 16.2 i det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, av den 18 november 2002, där det föreskrivs att de avtalsslutande parterna kan enas om att ändra avtalet.

Som Ni redan känner till utvidgades den Europeiska unionen den 1 maj 2004. Därför är det nödvändigt att göra tekniska anpassningar av avsnitt A i tillägg I (Förteckning över skyddade beteckningar för spritdrycker med ursprung i gemenskapen) till ovan nämnda avtal så att det omfattar erkännande och skydd av beteckningar inom sektorn för spritdrycker i de nya medlemsstaterna. Dessa anpassningar bör tillämpas av parterna från och med den 1 maj 2004

Jag föreslår därför att avsnitt A i tillägg I till det avtal om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker som bifogats avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, från och med den 1 maj 2004 (dvs. datumet för ikraftträdandet av Anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) ersätts av tillägget till denna skrivelse.”

Jag kan meddela att Republiken Chile godtar innehållet i denna skrivelse.

Högaktningsfullt.

För Republiken Chile

Alberto VAN KLAVEREN

”TILLÄGG I

(som avses i artikel 6)

SKYDDADE BETECKNINGAR FÖR SPRITDRYCKER OCH AROMATISERADE DRYCKER

A.   Förteckning över skyddade beteckningar för spritdrycker med ursprung i gemenskapen

1.   Rom

 

Rhum de la Martinique/Rhum de la Martinique traditionnel

 

Rhum de la Guadeloupe/Rhum de la Guadeloupe traditionnel

 

Rhum de la Réunion/Rhum de la Réunion traditionnel

 

Rhum de la Guyane/Rhum de la Guyane traditionnel

 

Ron de Málaga

 

Ron de Granada

 

Rum da Madeira

2. a)   Whisky

 

Scotch Whisky

 

Irish Whisky

 

Whisky español

(Dessa beteckningar får förekomma tillsammans med ’malt’ eller ’grain’)

2. b)   Whiskey

 

Irish Whiskey

 

Uisce Beatha Eireannach/Irish Whiskey

(Dessa beteckningar får förekomma tillsammans med ’Pot Still’)

3.   Sädessprit

 

Eau-de-vie de seigle de marque nationale luxembourgeoise

 

Korn

 

Kornbrand

4.   Vinsprit

 

Eau-de-vie de Cognac

 

Eau-de-vie des Charentes

 

Cognac

(Beteckningen ’Cognac’ får förekomma tillsammans med följande:

Fine

Grande Fine Champagne

Grande Champagne

Petite Champagne

Petite Fine Champagne

Fine Champagne

Borderies

Fins Bois

Bons Bois)

 

Fine Bordeaux

 

Armagnac

 

Bas Armagnac

 

Haut Armagnac

 

Ténarèse

 

Eau-de-vie de vin de la Marne

 

Eau-de-vie de vin originaire d'Aquitaine

 

Eau-de-vie de vin de Bourgogne

 

Eau-de-vie de vin originaire du Centre-Est

 

Eau-de-vie de vin originaire de Franche-Comté

 

Eau-de-vie de vin originaire du Bugey

 

Eau-de-vie de vin de Savoie

 

Eau-de-vie de vin originaire des Coteaux de la Loire

 

Eau-de-vie de vin des Côtes-du-Rhône

 

Eau-de-vie de vin originaire de Provence

 

Eau-de-vie de Faugères/Faugères

 

Eau-de-vie de vin originaire du Languedoc

 

Aguardente do Minho

 

Aguardente do Douro

 

Aguardente da Beira Interior

 

Aguardente da Bairrada

 

Aguardente do Oeste

 

Aguardente do Ribatejo

 

Aguardente do Alentejo

 

Aguardente do Algarve

 

Aguardente de Vinho da Região dos Vinhos Verdes

 

Aguardente da Região dos Vinhos Verdes Alvarinho

 

Lourinhã

5.   Brandy

 

Brandy de Jerez

 

Brandy del Penedés

 

Brandy italiano

 

Brandy Αττικής /Brandy de Ática

 

Brandy Πελλοπονήσου/Brandy del Peloponeso

 

Brandy Κεντρικής Ελλάδας/Brandy de Grecia central

 

Deutscher Weinbrand

 

Wachauer Weinbrand

 

Weinbrand Dürnstein

 

Karpatské brandy špeciál

6.   Sprit av druvrester

 

Eau-de-vie de marc de Champagne ou

Marc de Champagne

 

Eau-de-vie de marc originaire d'Aquitaine

 

Eau-de-vie de marc de Bourgogne

 

Eau-de-vie de marc originaire du Centre Est

 

Eau-de-vie de marc originaire de Franche Comté

 

Eau-de-vie de marc originaire de Bugey

 

Eau-de-vie de marc originaire de Savoie

 

Marc de Bourgogne

 

Marc de Savoie

 

Marc d'Auvergne

 

Eau-de-vie de marc originaire des Coteaux de la Loire

 

Eau-de-vie de marc des Côtes-du-Rhône

 

Eau-de-vie de marc originaire de Provence

 

Eau-de-vie de marc originaire du Languedoc

 

Marc d'Alsace Gewürztraminer

 

Marc de Lorraine

 

Bagaceira do Minho

 

Bagaceira do Douro

 

Bagaceira da Beira Interior

 

Bagaceira da Bairrada

 

Bagaceira do Oeste

 

Bagaceira do Ribatejo

 

Bagaceira do Alentejo

 

Bagaceira do Algarve

 

Aguardente Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes

 

Bagaceira da Região dos Vinhos Verdes Alvarinho

 

Orujo gallego

 

Grappa

 

Grappa di Barolo

 

Grappa piemontese/Grappa del Piemonte

 

Grappa lombarda/Grappa di Lombardia

 

Grappa trentina/Grappa del Trentino

 

Grappa friulana/Grappa del Friuli

 

Grappa veneta/Grappa del Veneto

 

Südtiroler Grappa/Grappa dell’Alto Adige

 

Τσικουδιά Κρήτης/Tsikoudia of Crete

 

Τσίπουρο Μακεδονίας/Tsipouro of Macedonia

 

Τσίπουρο Θεσσαλίας/Tsipouro of Thessaly

 

Τσίπουρο Τυρνάβου/Tsipouro of Tyrnavos

 

Eau-de-vie de marc de marque nationale luxembourgeoise

 

Ζιβανία/Zivania

 

Pálinka

7.   Fruktsprit

 

Schwarzwälder Kirschwasser

 

Schwarzwälder Himbeergeist

 

Schwarzwälder Mirabellenwasser

 

Schwarzwälder Williamsbirne

 

Schwarzwälder Zwetschgenwasser

 

Fränkisches Zwetschgenwasser

 

Fränkisches Kirschwasser

 

Fränkischer Obstler

 

Mirabelle de Lorraine

 

Kirsch d'Alsace

 

Quetsch d'Alsace

 

Framboise d'Alsace

 

Mirabelle d'Alsace

 

Kirsch de Fougerolles

 

Südtiroler Williams/Williams dell'Alto Adige

 

Südtiroler Aprikot/Südtiroler

 

Marille/Aprikot dell'Alto Adige/Marille dell'Alto Adige

 

Südtiroler Kirsch/Kirsch dell'Alto Adige

 

Südtiroler Zwetschgeler/Zwetschgeler dell'Alto Adige

 

Südtiroler Obstler/Obstler dell'Alto Adige

 

Südtiroler Gravensteiner/Gravensteiner dell'Alto Adige

 

Südtiroler Golden Delicious/Golden Delicious dell'Alto Adige

 

Williams friulano o del Friuli

 

Sliwovitz del Veneto

 

Sliwovitz del Friuli-Venezia Giulia

 

Sliwovitz del Trentino-Alto Adige

 

Distillato di mele trentino/Distillato di mele del Trentino

 

Williams trentino/Williams del Trentino

 

Sliwovitz trentino/Sliwovitz del Trentino

 

Aprikot trentino/Aprikot del Trentino

 

Medronheira do Algarve

 

Medronheira do Buçaco

 

Kirsch o Kirschwasser friulano

 

Kirsch o Kirschwasser trentino

 

Kirsch o Kirschwasser Veneto

 

Aguardente de pêra da Lousã

 

Eau-de-vie de pommes de marque nationale luxembourgeoise

 

Eau-de-vie de poires de marque nationale luxembourgeoise

 

Eau-de-vie de kirsch de marque nationale luxembourgeoise

 

Eau-de-vie de quetsch de marque nationale luxembourgeoise

 

Eau-de-vie de mirabelle de marque nationale luxembourgeoise

 

Eau-de-vie de prunelles de marque nationale luxembourgeoise

 

Wachauer Marillenbrand

 

Bošácka Slivovica

 

Szatmári Szilvapálinka

 

Kecskeméti Barackpálinka

 

Békési Szilvapálinka

 

Szabolcsi Almapálinka

 

Slivovice

 

Pálinka

8.   Cidersprit och päronsprit

 

Calvados

 

Calvados du Pays d'Auge

 

Eau-de-vie de cidre de Bretagne

 

Eau-de-vie de poiré de Bretagne

 

Eau-de-vie de cidre de Normandie

 

Eau-de-vie de poiré de Normandie

 

Eau-de-vie de cidre du Maine

 

Aguardiente de sidra de Asturias

 

Eau-de-vie de poiré du Maine

9.   Gentianasprit

 

Bayerischer Gebirgsenzian

 

Südtiroler Enzian/Genzians dell'Alto Adige

 

Genziana trentina/Genziana del Trentino

10.   Fruktbrännvin

 

Pacharán

 

Pacharán navarro

11.   Enbärskryddat brännvin

 

Ostfriesischer Korngenever

 

Genièvre Flandres Artois

 

Hasseltse jenever

 

Balegemse jenever

 

Péket de Wallonie

 

Steinhäger

 

Plymouth Gin

 

Gin de Mahón

 

Vilniaus Džinas

 

Spišská Borovička

 

Slovenská Borovička Juniperus

 

Slovenská Borovička

 

Inovecká Borovička

 

Liptovská Borovička

12.   Kumminkryddat brännvin

 

Dansk Akvavit/Dansk Aquavit

 

Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit

13.   Aniskryddat brännvin

 

Anís español

 

Évora anisada

 

Cazalla

 

Chinchón

 

Ojén

 

Rute

 

Oύζο/Ouzo

14.   Likör

 

Berliner Kümmel

 

Hamburger Kümmel

 

Münchener Kümmel

 

Chiemseer Klosterlikör

 

Bayerischer Kräuterlikör

 

Cassis de Dijon

 

Cassis de Beaufort

 

Irish Cream

 

Palo de Mallorca

 

Ginjinha portuguesa

 

Licor de Singeverga

 

Benediktbeurer Klosterlikör

 

Ettaler Klosterlikör

 

Ratafia de Champagne

 

Ratafia catalana

 

Anis português

 

Finnish berry/Finnish fruit liqueur

 

Grossglockner Alpenbitter

 

Mariazeller Magenlikör

 

Mariazeller Jagasaftl

 

Puchheimer Bitter

 

Puchheimer Schlossgeist

 

Steinfelder Magenbitter

 

Wachauer Marillenlikör

 

Jägertee/Jagertee/Jagatee

 

Allažu Kimelis

 

Čepkelių

 

Demänovka Bylinný Likér

 

Polish Cherry

 

Karlovarská Hořká

15.   Spritdrycker

 

Pommeau de Bretagne

 

Pommeau du Maine

 

Pommeau de Normandie

 

Svensk Punsch/Swedish Punch

 

Slivovice

16.   Vodka

 

Svensk Vodka/Swedish Vodka

 

Suomalainen Vodka/Finsk Vodka/Vodka of Finland

 

Polska Wódka/Polish Vodka

 

Laugarício Vodka

 

Originali Lietuviška degtiné

 

Wódka ziołowa z Niziny Północnopodlaskiej aromatyzowana ekstraktem z trawy żubrowej/Herbal Vodka from the North Podlasie Lowland aromatised with an extract of bison grass

 

Latvijas Dzidrais

 

Rīgas Degvīns

 

LB Degvīns

 

LB Vodka

17.   Spritdryck med bitter smak

 

Rīgas melnais Balzāms/Riga Black Balsam

 

Demänovka bylinná horká”


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/52


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 december 2004

om ändring av bilagorna I och II till rådets beslut 79/542/EEG genom uppdatering av importvillkor och förlagor till hälsointyg för kött från hägnat och frilevande vilt

(delgivet med nr K(2004) 4554)

(Text av betydelse för EES)

(2004/882/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 72/462/EEG (1) av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredjeland av nötkreatur, får och getter, svin och färskt kött eller köttprodukter, särskilt artikel 3.1 sista meningen, artikel 11.2 och artikel 16.1 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (2), särskilt artikel 8.1 och 8.4 samt artikel 9.4 b i detta, och

av följande skäl:

(1)

I rådets beslut 79/542/EEG upprättas en förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer samt villkor angående djurhälsa, folkhälsa och veterinärintyg, för import till gemenskapen av vissa levande djur och färskt kött från dem (3).

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (4) har nyligen ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 1471/2004 (5) så att hänsyn tas till risken för chronic wasting disease (CWD) hos hägnade och frilevande hjortdjur. Kraven rörande import av färskt kött från hjortdjur med ursprung i Förenta staterna och Kanada har förts in i förordningen och kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2005.

(3)

Det är nödvändigt att anpassa förlagorna till djurhälsointyg ”RUW” och ”RUF” i bilaga II till beslut 79/542/EEG så att de uppdaterade TSE-reglerna beaktas.

(4)

Chronic wasting disease (CWD) drabbar bara vissa djurarter. Det är därför lämpligt att göra en översyn av de nuvarande restriktionerna för import av ”andra idisslare” från Kanada och att tillåta import av levande idisslare med undantag av hjortdjur.

(5)

Kommissionen har av de chilenska myndigheterna fått en formell begäran om att Chile skall föras in på förteckningen över länder som får exportera färskt kött från hägnade vildsvin. Chile har tillstånd att exportera svin (Suidae), icke-domesticerade svin och kött från tamsvin eftersom livsmedels- och veterinärmyndigheten vid flera inspektioner har bedömt djurhälsosituationen i landet som tillfredsställande, och därför bör Chile föras in på förteckningen över länder som får exportera kött från hägnade icke-domesticerade svin (Suidae).

(6)

Definitionen av territoriet för Serbien och Montenegro bör få en översyn så att full hänsyn tas till Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(7)

Del 1 i bilaga I och delarna 1 och 2 i bilaga II till beslut 79/542/EEG bör därför ändras.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Del 1 i bilaga I till beslut 79/542/EEG skall ersättas med bilaga I till detta beslut.

Artikel 2

Del 1 i bilaga II till beslut 79/542/EG skall ersättas med texten i bilaga II till detta beslut.

Artikel 3

Del 2 i bilaga II till direktiv 79/542/EEG skall ändras på följande sätt:

1)

”TG (Tilläggsgarantier)” skall ersättas med texten i bilaga III till detta beslut.

2)

Förlagorna till hälsointyg RUF och RUW skall ersättas med förlagorna i bilaga IV till detta beslut.

Artikel 4

Artiklarna 1 och 2 i detta beslut skall gälla från och med 24 december 2004.

Artikel 3 skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 3 december 2004.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(2)  EGT L 18, 23.1.2002, s. 11.

(3)  EGT L 146, 14.6.1979, s. 15. Beslutet senast ändrat genom kommissionens beslut 2004/620/EG (EUT L 279, 28.8.2004, s. 30).

(4)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1993/2004 (EUT L 344, 20.11.2004, s. 12).

(5)  EUT L 271, 18.8.2004, s. 24.


BILAGA I

”BILAGA I

LEVANDE DJUR

DEL 1

Förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer (1)

Land

Områdets beteckning

Beskrivning av området

Veterinärintyg

Särskilda villkor

Förlaga/ förlagor

TG

1

2

3

4

5

6

BG – Bulgarien

BG-0

Hela landet

 

 

BG-1

Provinserna Varna, Dobrich, Silistra, Choumen, Targovichte, Razgrad, Rousse, V. Tarnovo, Gabrovo, Pleven, Lovetch, Plovdic, Smolian, Pasardjik, distriktet Sofia, staden Sofia, Pernik, Kustendil, Blagoevgrad, Sliven, Starazagora, Vratza, Montana och Vidin

BOV-X, BOV-Y, RUM, OVI-X, OVI-Y

A

CA – Kanada

CA-0

Hela landet

POR-X

 

IVb IX

CA-1

Hela landet utom Okanagan Valley-området i British Columbia enligt följande:

Från en punkt på gränsen mellan Kanada och Förenta staterna med longitud 120° 15', latitud 49°

Norrut till en punkt med longitud 119° 35′, latitud 50° 30′

Mot nordost till en punkt med longitud 119°, latitud 50° 45′

Söderut till en punkt på gränsen mellan Kanada och Förenta staterna med longitud 118° 15′, latitud 49°

BOV-X, OVI-X, OVI-Y, RUM (2)

A

CH – Schweiz

CH-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, OVI-X, OVI-Y, RUM

 

 

POR-X, POR-Y, SUI

B

CL – Chile

CL-0

Hela landet

OVI-X, RUM

 

 

POR-X, SUI

B

 

GL – Grönland

GL-0

Hela landet

OVI-X, RUM

 

V

HR – Kroatien

HR-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, RUM, OVI-X, OVI-Y

 

 

IS – Island

IS-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, RUM, OVI-X, OVI-Y

 

I

POR-X, POR-Y

B

NZ – Nya Zeeland

NZ-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, RUM, POR-X, POR-Y, OVI-X, OVI-Y

 

I

PM – St Pierre Miquelon

PM-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, RUM, OVI-X, OVI-Y, CAM

 

 

RO – Rumänien

RO-0

Hela landet

BOV-X, BOV-Y, RUM, OVI-X, OVI-Y

 

V

Särskilda villkor

(se fotnoterna i de enskilda intygen)

’I’

:

Område där förekomst av BSE hos inhemska nötkreatur har bedömts som mycket osannolik, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med förlagorna till intyg BOV-X och BOV-Y.

’II’

:

Område med erkänd officiell status som tuberkulosfritt, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga BOV-X.

’III’

:

Område med erkänd officiell status som brucellosfritt, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga BOV-X.

’IVa’

:

Område med erkänd officiell status som fritt från enzootisk bovin leukos (EBL), för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga BOV-X.

’IVb’

:

Område med godkända anläggningar med erkänd officiell status som fria från enzootisk bovin leukos (EBL), för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga BOV-X.

’V’

:

Område med erkänd officiell status som brucellosfritt, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga OVI-X.

’VI’

:

Geografiska restriktioner:

’VII’

:

Område med erkänd officiell status som tuberkulosfritt, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga RUM.

’VIII’

:

Område med erkänd officiell status som brucellosfritt, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga RUM.

’IX’

:

Område med erkänd officiell status som fritt från Aujeszkys sjukdom, för export till Europeiska gemenskapen av djur som är certifierade i enlighet med intygsförlaga POR-X.”


(1)  Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda villkor för utfärdande av intyg som föreskrivs i eventuella relevanta avtal mellan gemenskapen och tredjeländer.

(2)  Gäller endast andra levande djur än hjortdjur.


BILAGA II

”BILAGA II

FÄRSKT KÖTT

DEL 1

Förteckning över tredjeländer och delar av tredjeländer (1)

Land:

Områdets beteckning

Beskrivning av området

Veterinärintyg

Särskilda villkor

Förlaga/förlagor

TG

1

2

3

4

5

6

AL – Albanien

AL-0

Hela landet

 

 

AR – Argentina

AR-0

Hela landet

EQU

 

 

AR-1

Provinserna Buenos Aires, Catamarca, Corrientes, Entre Ríos, La Rioja, Mendoza, Misiones, Neuquen, Rio Negro, San Juan, San Luis, Santa Fe och Tucumán

BOV

A

1 och 2

AR-2

La Pampa och Santiago del Estero

BOV

A

1 och 2

AR-3

Córdoba

BOV

A

1 och 2

AR-4

Chubut, Santa Cruz och Tierra del Fuego

BOV, OVI

 

 

AR-5

Formosa (endast Ramón Lista-området) och Salta (endast departementet Rivadavia)

BOV

A

1 och 2

AR-6

Salta (endast departementen General José de San Martín, Orán, Iruya och Santa Victoria)

BOV

A

1 och 2

AR-7

Chaco, Formosa (utom Ramón Lista-området), Salta (utom departementen General José de San Martín, Rivadavia, Orán, Iruya och Santa Victoria), Jujuy

BOV

A

1 och 2

AU – Australien

AU-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, RUF, RUW, SUF, SUW

 

 

BA – Bosnien och Hercegovina

BA-0

Hela landet

 

 

BG – Bulgarien

BG-0

Hela landet

EQU

 

 

BG-1

Provinserna Varna, Dobrich, Silistra, Choumen, Targovitchte, Razgrad, Rousse, V. Tarnovo, Gabrovo, Pleven, Lovetch, Plovdic, Smolian, Pasardjik, distriktet Sofia, staden Sofia, Pernik, Kustendil, Blagoevgrad, Vratza, Montana och Vidin

BOV, OVI RUW, RUF

BG-2

Provinserna Bourgas, Jambol, Sliven, Starazagora, Hasskovo och Kardjali samt den 20 km breda korridoren längs gränsen till Turkiet

BH – Bahrain

BH-0

Hela landet

 

 

BR – Brazil

BR-0

Hela landet

EQU

 

 

BR-1

Delstaterna Paraná, Minas Gerais (utom regionerna Oliveira, Passos, São Gonçalo de Sapucai, Setelagoas och Bambuí), São Paulo, Espíritu Santo, Mato Grosso do Sul (utom kommunerna Sete Quedas, Sonora, Aquidauana, Bodoqueno, Bonito, Caracol, Coxim, Jardim, Ladario, Miranda, Pedro Gomes, Porto Murtinho, Rio Negro, Rio Verde de Mato Grosso och Corumbá), Santa Catarina, Goias och de regionala enheterna i Cuiaba (utom kommunerna San Antonio de Leverger, Nossa Senhora do Livramento, Pocone och Barão de Melgaço), Caceres (utom kommunen Caceres), Lucas do Rio Verde, Rondonopolis (utom kommunen Itiquiora), Barra do Garça och Barra do Burges i Mato Grosso

BOV

A

1 och 2

BR-2

Delstaten Rio Grande do Sul

BOV

A

1 och 2

BR-3

Delstaten Mato Grosso do Sul, kommunen Sete Quedas

BOV

A

1 och 2

BW – Botswana

BW-0

Hela landet

EQU, EQW

 

 

BW-1

Veterinära områden för sjukdomsbekämpning 5, 6, 7, 8, 9 och 18

BOV, OVI, RUF, RUW

F

1 och 2

BW-2

Veterinära områden för sjukdomsbekämpning 10, 11, 12, 13 och 14

BOV, OVI, RUF, RUW

F

1 och 2

BY – Vitryssland

BY-0

Hela landet

 

 

BZ – Belize

BZ-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

CA – Kanada

CA-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, SUF, SUW, RUF, RUW

G

 

CH – Schweiz

CH-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, RUF, RUW, SUF, SUW

 

 

CL – Chile

CL-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, RUF, RUW, SUF

 

 

CN – Kina Folkrepubliken)

CN-0

Hela landet

 

 

CO – Colombia

CO-0

Hela landet

EQU

 

 

CO-1

Området som avgränsas av linjerna från den punkt där Río Murri flyter samman med Río Atrato, nedströms längs Río Atrato till utflödet i Atlanten, från denna punkt till gränsen mot Panama längs Atlantkusten till Cabo Tiburón, därifrån vidare längs gränsen mellan Colombia och Panama till Stilla havet, från denna punkt till Río Valles utflöde längs Stillahavskusten och därifrån längs en rät linje till den punkt där Río Murri flyter samman med Río Atrato

BOV

A

2

CO-3

Området som avgränsas av linjerna från Río Sinu vid Atlanten, uppströms längs Río Sinu till dess källor vid Alto Paramillo, från denna punkt till Puerto Rey vid Atlanten, längs gränsen mellan departementen Antiquia och Córdoba, och därifrån till Río Sinus mynning längs Atlantkusten

BOV

A

2

CR – Costa Rica

CR-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

CS – Serbien och Montenegro (2)

CS-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU

 

 

CU – Kuba

CU-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

DZ – Algeriet

DZ-0

Hela landet

 

 

ET – Etiopien

ET-0

Hela landet

 

 

FK – Falklandsöarna

FK-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU

 

 

GL – Grönland

GL-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU, RUF, RUW

 

 

GT – Guatemala

GT-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

HK – Hongkong

HK-0

Hela landet

 

 

HN – Honduras

HN-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

HR – Kroatien

HR-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU, RUF, RUW

 

 

IL – Israel

IL-0

Hela landet

 

 

IN – Indien

IN-0

Hela landet

 

 

IS – Island

IS-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU, RUF, RUW

 

 

KE – Kenya

KE-0

Hela landet

 

 

MA – Marocko

MA-0

Hela landet

EQU

 

 

MG – Madagaskar

MG-0

Hela landet

 

 

MK – f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (3)

MK-0

Hela landet

OVI, EQU

 

 

MU – Mauritius

MU-0

Hela landet

 

 

MX – Mexiko

MX-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

NA – Namibia

NA-0

Hela landet

EQU, EQW

 

 

NA-1

Söder om det spärrstaket som sträcker sig från Palgrave Point i väster till Gam i öster

BOV, OVI, RUF, RUW

F

2

NC – Nya Kaledonien

NC-0

Hela landet

BOV, RUF, RUW

 

 

NI – Nicaragua

NI-0

Hela landet

 

 

NZ – Nya Zeeland

NZ-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, RUF, RUW, SUF, SUW

 

 

PA – Panama

PA-0

Hela landet

BOV, EQU

 

 

PY – Paraguay

PY-0

Hela landet

EQU

 

 

PY-1

Områdena Chaco Central och San Pedro

BOV

A

1 och 2

RO – Rumänien

RO-0

Hela landet

BOV, OVI, EQU, RUW, RUF

 

 

RU – Ryssland

RU-0

Hela landet

 

 

RU-1

Regionen Murmansk (Murmanskaja oblast)

RUF

 

SV – El Salvador

SV-0

Hela landet

 

 

SZ – Swaziland

SZ-0

Hela landet

EQU, EQW

 

 

SZ-1

Området väster om de spärrstaket längs ’röda linjen’ som sträcker sig norrut från floden Usutu till gränsen mot Sydafrika väster om Nkalashane

BOV, RUF, RUW

F

2

SZ-2

De veterinära övervaknings- och vaccinationsområdena för mul- och klövsjuka enligt förordning som offentliggjorts genom rättsligt meddelande nr 51/2001

BOV, RUF, RUW

F

1 och 2

TH – Thailand

TH-0

Hela landet

 

 

TN – Tunisien

TN-0

Hela landet

 

 

TR – Turkiet

TN-0

Hela landet

 

 

TR-1

Provinserna Amasya, Ankara, Aydin, Balikesir, Bursa, Cankiri, Corum, Denizli, Izmir, Kastamonu, Kutahya, Manisa, Usak, Yozgat och Kirikkale

EQU

 

 

UA – Ukraina

UA-0

Hela landet

 

 

US – Förenta staterna

US-0

Hela landet

BOV, OVI, POR, EQU, SUF, SUW, RUF, RUW

G

 

UY – Uruguay

UY-0

Hela landet

EQU

 

 

BOV,

A

1

OVI

A

1 och 2

ZA – Sydafrika

ZA-0

Hela landet

EQU, EQW

 

 

ZA-1

Hela landet utom

den del av bekämpningsområdet för mul- och klövsjuka som ligger i veterinärområdena i provinserna Mpumalanga och Northern, i distriktet Ingwavuma i veterinärområdet Natal, samt i gränsområdet mot Botswana öster om 28:e längdgraden, och

distriktet Camperdown, i provinsen KwaZulu-Natal

BOV, OVI, RUF, RUW

F

2

ZW – Zimbabwe

ZW-0

Hela landet

 

=

Inget intyg har fastställts och import av färskt kött är inte tillåten.


(1)  Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda villkor för utfärdande av intyg som föreskrivs i avtal mellan gemenskapen och tredjeländer.

(2)  Med undantag för Kosovo enligt definitionen i Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999.

(3)  F. d. jugoslaviska republiken Makedonien: koden är provisorisk och föregriper inte den definitiva beteckningen för detta land, vilken kommer att bestämmas under de förhandlingar som för närvarande pågår i Förenta nationerna.

=

Inget intyg har fastställts och import av färskt kött är inte tillåten.


BILAGA III

TG (tilläggsgarantier)

”A”

:

Garantier avseende mognadslagring, pH-mätning och urbening av färskt kött, med undantag av slaktbiprodukter, med intyg enligt förlagorna BOV (punkt 10.6), OVI (punkt 10.6), RUF (punkt 10.7) eller RUW (punkt 10.4).

”B”

:

Garantier avseende mognadslagrade putsade slaktbiprodukter enligt beskrivning i intygsförlaga BOV (punkt 10.6).

”C”

:

Garantier för att laboratorietest för klassisk svinpest har utförts på slaktkroppar från vilka färskt kött med intyg enligt förlaga SUW (punkt 1.3a) har framställts.

”D”

:

Garantier avseende utfodring med matavfall på företag med djur från vilka färskt kött med intyg enligt förlaga POR (punkt 1.3 d) har framställts.

”E”

:

Garantier för att tuberkulostest har utförts på djur från vilka färskt kött med intyg enligt förlaga BOV (punkt 10.4 d) har framställts.

”F”

:

Garantier avseende mognadslagring och urbening av färskt kött, med undantag av slaktbiprodukter, med intyg enligt förlagorna BOV (punkt 10.6), OVI (punkt 10.6), RUF (punkt 10.7) eller RUW (punkt 10.4).

”G”

:

Garantier avseende 1) undantag för slaktbiprodukter och ryggmärg, samt 2) tester och ursprung för hjortdjur i relation till chronic wasting disease (CWD) enligt förlagorna till intyg RUF (punkt 9.2.1) och RUW (punkt 9.3.1).


BILAGA IV

FÖRLAGA RUF

Image

Image

Image

Image

FÖRLAGA RUW

Image

Image

Image


21.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 373/69


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 december 2004

om ändring av bilagan till rådets direktiv 95/57/EG om insamling av statistisk information rörande turism avseende förteckningar över länder

(delgivet med nr K(2004) 4723)

(Text av betydelse för EES)

(2004/883/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism (1), särskilt artikel 3.2 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Den förteckning över länder som används vid uppgiftsinsamling behöver uppdateras för att underlätta insamling av harmoniserad statistik och med tanke på de nya krav på uppgifter om nya destinationsländer och ursprungsländer som ställs på grund av ändrade resvanor.

(2)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté för det statistiska programmet som inrättats genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 95/57/EG skall ändras på det sätt som anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 10 december 2004.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 291, 6.12.1995, s. 32. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.


BILAGA

Avsnittet ”Indelning i geografiska områden” i bilagan till direktiv 95/57/EG skall ersättas med följande text:

”INDELNING I GEOGRAFISKA OMRÅDEN

1.   Efterfrågestatistik

Totalt världen

Totalt EES

Totalt EU (25)

 

Belgien

 

Tjeckien

 

Danmark

 

Tyskland

 

Estland

 

Grekland

 

Spanien

 

Frankrike

 

Irland

 

Italien

 

Cypern

 

Lettland

 

Litauen

 

Luxemburg

 

Ungern

 

Malta

 

Nederländerna

 

Österrike

 

Polen

 

Portugal

 

Slovenien

 

Slovakien

 

Finland

 

Sverige

 

Förenade kungariket

Totalt Efta

 

Island

 

Norge

 

Schweiz (inkl. Liechtenstein)

Totalt övriga europeiska länder

varav:

 

Ryssland

 

Turkiet

 

Ukraina

Totalt Afrika

varav:

Sydafrika

Totalt Nordamerika

varav:

 

Förenta staterna

 

Kanada

Totalt Syd- och Centralamerika

varav:

Brasilien

Totalt Asien

varav:

 

Kina

 

Japan

 

Republiken Sydkorea

Totalt Australien, Oceanien och övriga områden

varav:

Australien

Ej angivet

2.   Utbudsstatistik

Totalt världen

Totalt EES

Totalt EU (25)

 

Belgien

 

Tjeckien

 

Danmark

 

Tyskland

 

Estland

 

Grekland

 

Spanien

 

Frankrike

 

Irland

 

Italien

 

Cypern

 

Lettland

 

Litauen

 

Luxemburg

 

Ungern

 

Malta

 

Nederländerna

 

Österrike

 

Polen

 

Portugal

 

Slovenien

 

Slovakien

 

Finland

 

Sverige

 

Förenade kungariket

Totalt Efta

 

Island

 

Norge

 

Schweiz (inkl. Liechtenstein)

Totalt övriga europeiska länder

varav:

 

Bulgarien

 

Rumänien

 

Ryssland

 

Turkiet

Totalt Afrika

varav:

 

Sydafrika

 

Maghreb-länderna

Totalt Nordamerika

varav:

Förenta staterna

Totalt Syd- och Centralamerika

varav:

 

Argentina

 

Brasilien

Totalt Asien

varav:

 

Kina

 

Japan

 

Republiken Sydkorea.

Totalt Australien, Oceanien och övriga områden

varav:

Australien

Ej angivet”