ISSN 1725-2628

Europeiska unionens

officiella tidning

L 297

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

47 årgången
22 september 2004


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

Sida

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1650/2004 av den 21 september 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

1

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1651/2004 av den 21 september 2004 om ändring av förordning (EEG) nr 2921/90 om beviljande av stöd för framställningen av kasein och kaseinater av skummjölk

3

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1652/2004 av den 20 september 2004 om tillåtelse att göra överföringar mellan de kvantitativa begränsningarna för textil- och beklädnadsprodukter med ursprung i Islamiska republiken Pakistan

4

 

*

Kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram

6

 

 

II   Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

 

 

Medlemsstaternas regeringsföreträdares konferens

 

*

2004/646/EG, Euratom:Beslut av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater av den 14 juli 2004 om utnämning av domare i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt

17

 

 

Rådet

 

*

2004/647/EG:AVS–EG-Ministerrådets beslut nr 2/2004 av den 30 juni 2004 beträffande översynen av finansieringsformerna och finansieringsvillkoren vid kortvariga fluktuationer i exportinkomster (bilaga II till det i Cotonou undertecknade AVS–EG-partnerskapsavtalet)

18

 

*

2004/648/EG:Rådets beslut av den 13 september 2004 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Kroatien

19

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk

22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/1


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1650/2004

av den 21 september 2004

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för importordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 22 september 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2004.

På kommissionens vägnar

J. M. SILVA RODRÍGUEZ

Generaldirektör för jordbruk


(1)  EGT L 337, 24.12.1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1947/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 17).


BILAGA

till kommissionens förordning av den 21 september 2004 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

052

67,6

999

67,6

0707 00 05

052

94,6

096

12,9

999

53,8

0709 90 70

052

89,5

999

89,5

0805 50 10

052

76,3

388

60,5

508

37,1

524

54,4

528

51,3

999

55,9

0806 10 10

052

83,2

220

121,0

400

170,3

624

148,4

999

130,7

0808 10 20, 0808 10 50, 0808 10 90

388

66,3

400

93,0

508

68,9

512

94,0

528

86,4

800

177,0

804

64,5

999

92,9

0808 20 50

052

92,8

388

86,0

999

89,4

0809 30 10, 0809 30 90

052

119,6

999

119,6

0809 40 05

066

53,9

094

29,3

624

117,4

999

66,9


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28.11.2003, s. 11). Koden ”999” betecknar ”övriga ursprung”.


22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1651/2004

av den 21 september 2004

om ändring av förordning (EEG) nr 2921/90 om beviljande av stöd för framställningen av kasein och kaseinater av skummjölk

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (1), särskilt artikel 15 b i denna, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 2.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2921/90 av den 10 oktober 1990 om beviljande av stöd för framställningen av kasein och kaseinater av skummjölk (2) fastställs stödbeloppet för skummjölk som förädlats till kasein eller kaseinater. Med tanke på utvecklingen av marknadspriserna för kasein och kaseinater i gemenskapen och på världsmarknaden bör stödbeloppet minskas.

(2)

Förordning (EEG) nr 2921/90 bör därför ändras.

(3)

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 2921/90 skall beloppet ”4,80 euro” ersättas med ”3,30 euro”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2004.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

(2)  EGT L 279, 11.10.1990, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1325/2004 (EUT L 246, 20.7.2004, s. 21).


22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/4


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1652/2004

av den 20 september 2004

om tillåtelse att göra överföringar mellan de kvantitativa begränsningarna för textil- och beklädnadsprodukter med ursprung i Islamiska republiken Pakistan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (1), särskilt artikel 7 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Enligt det avtalsmemorandum mellan Europeiska gemenskapen och Pakistan om marknadstillträde för textilvaror som godkändes genom rådets beslut 96/386/EG (2) skall särskilda önskemål från Pakistan om s.k. extraordinär flexibilitet behandlas välvilligt.

(2)

Pakistan lämnade den 24 maj 2004 in en begäran om överföringar mellan kategorier.

(3)

De överföringar som Pakistan har ansökt om omfattas av de flexibilitetsbestämmelser som avses i artikel 7 i förordning (EEG) nr 3030/93 och som anges i kolumn 9 i bilaga VIII till den förordningen.

(4)

Begäran bör bifallas.

(5)

Denna förordning bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts, så att aktörerna kan dra nytta av den så snart som möjligt.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den textilkommitté som inrättas genom artikel 17 i förordning (EEG) nr 3030/93.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För kvotåret 2004 beviljas överföringar mellan de kvantitativa begränsningarna för textilvaror med ursprung i Pakistan i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 september 2004.

På kommissionens vägnar

Pascal LAMY

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 275, 8.11.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 487/2004 (EUT L 79, 17.3.2004, s. 1).

(2)  EGT L 153, 27.6.1996, s. 47.


BILAGA

PAKISTAN

ANPASSNING

Grupp

Kategori

Enhet

Begränsning för 2004

Nivå efter anpassning

Kvantitet (styck)

Kvantitet (ton)

%

Flexibilitet

Ny nivå efter anpassning

IB

4

styck

50 030 000

54 445 723

12 960 000

2 000

25,9

Överföring från kategori 28

67 405 723

IB

5

styck

14 849 000

15 467 728

2 265 000

500

15,3

Överföring från kategori 28

17 732 728

IIA

20

kilogram

59 896 000

61 953 754

1 500 000

1 500

2,5

Överföring från kategori 28

63 453 754

IIB

28

styck

128 083 000

137 043 630

– 6 440 000

– 4 000

– 5,0

Överföring till kategorierna 4, 5 och 20

130 603 630


22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/6


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1653/2004

av den 21 september 2004

om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (1), särskilt artikel 15 i denna,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av rådets yttrande,

med beaktande av revisionsrättens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 58/2003 fastställs stadgarna för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram, och kommissionen har anförtrotts uppgiften att inrätta sådana genomförandeorgan.

(2)

Dessa genomförandeorgan (nedan kallade ”genomförandeorganen”) kommer att utgöra juridiska personer och ha en egen administrationsbudget som skall genomföras enligt standardbudgetförordningen i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 58/2003. När kommissionen däremot via delegation ger genomförandeorganen i uppgift att förvalta driftsanslag för gemenskapsprogram bör dessa anslag fortsätta att vara inskrivna i den allmänna budgeten och omfattas av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2) (nedan kallad ”budgetförordningen”).

(3)

Enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 58/2003 omfattar genomförandeorganens driftsbudgetar administrativa utgifter under budgetåret.

(4)

Enligt förordning (EG) nr 58/2003 bör en standardbudgetförordning antas som genomförandeorganen bör tillämpa på sina administrativa anslag och som innehållsmässigt bör ligga så nära budgetförordningen som möjligt. I avsaknad av uttryckliga bestämmelser i standardbudgetförordningen gäller bestämmelserna i den allmänna budgetförordningen och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3).

(5)

Det erinras om de grundläggande budgetprinciperna (enhetsprincipen, universalitetsprincipen, specificeringsprincipen och principen om ettårighet) samt principen om riktighet i budgeten, principen om balans i budgeten, principen om en enda beräkningsenhet, principen om sund ekonomisk förvaltning samt principen om öppenhet.

(6)

I fråga om personalen bör organen skilja på tillfälligt anställda, som skall redovisas i en tjänsteförteckning som skall läggas fram för godkännande av budgetmyndigheten å ena sidan, samt å andra sidan löneanslag till övriga anställda som rekryteras på förlängningsbara avtal.

(7)

För genomförandeorganens ekonomiska aktörer såsom räkenskapsförare och utanordnare – vilka bör vara tjänstemän som omfattas av Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter – bör behörigheten och ansvarsområdet anges samt på vilka villkor utanordnaren kan delegera sin behörighet att genomföra budgeten.

(8)

Genomförandeorganets utanordnare bör få stor handlingsfrihet i förvaltningen. Utanordnaren bör få full frihet att göra överföringar, under förutsättning att styrelsen informeras och får inlägga veto inom en månad.

(9)

Enligt artikel 20.2 i förordning (EG) nr 58/2003 bör kommissionens internrevisor sköta internrevisionen vid genomförandeorganen. Därmed bör kommissionens internrevisor ha samma behörighet gentemot genomförandeorganen som gentemot kommissionens avdelningar enligt den allmänna budgetförordningen. Liksom kommissionens utanordnare måste även genomförandeorganets utanordnare kunna ta råd av en internrevisor för riskhanteringen.

(10)

Alla genomförandeorgan bör utarbeta tidsplaner för budgeten, redovisningen och beslutet om ansvarsfrihet enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 58/2003, budgetförordningen. Den instans som beviljar ansvarsfrihet för genomförandeorganens administrationsbudget bör vara densamma som beviljar ansvarsfrihet för gemenskapernas allmänna budget.

(11)

Genomförandeorganen bör tillämpa redovisningsbestämmelser som tillåter konsolidering med kommissionens räkenskaper. Bestämmelserna bör antas av kommissionens räkenskapsförare analogt med artikel 133 i budgetförordningen. Revisionsrätten skall kontrollera genomförandeorganets räkenskaper.

(12)

Den instans som inrättas av kommissionen enligt artikel 66.4 i den allmänna budgetförordningen i syfte att undersöka förekomsten av oegentligheter bör ha samma befogenheter gentemot genomförandeorganen så att identiska fall bedöms på samma sätt oavsett var de förekommer.

(13)

Genomförandeorganens administrationsbudget skall följa samma krav som kommissionen när det gäller offentlig upphandling för egen räkning. Här räcker en hänvisning till budgetförordningen.

(14)

Det krävs inga bestämmelser om beviljande av bidrag eftersom genomförandeorganen inte får bevilja bidrag ur sin administrationsbudget, som uteslutande skall tillgodose deras administrativa utgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE

Artikel 1

I denna förordning fastställs huvudreglerna för utarbetandet och genomförandet av administrationsbudgeten (nedan kallad ”budgeten”) för de genomförandeorgan som avses i förordning (EG) nr 58/2003 (nedan kallade ”genomförandeorganen”).

Artikel 2

Alla frågor avseende genomförandeorganens administration som inte uttryckligen regleras i denna förordning regleras i tillämpliga delar av bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (nedan kallad ”budgetförordningen”) och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

AVDELNING II

BUDGETPRINCIPERNA

Artikel 3

Budgeten skall upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, riktighet i budgeten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning samt öppenhet.

KAPITEL 1

Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

Artikel 4

Budgeten är det dokument i vilket samtliga inkomster och utgifter som bedöms bli nödvändiga inom respektive genomförandeorgan införs och godkänns.

Artikel 5

Genomförandeorganets inkomster skall bestå av ett bidrag ur gemenskapernas allmänna budget, samt eventuella inkomster från andra källor, inklusive inkomster som avsätts enligt artikel 15.

Utgifterna skall omfatta genomförandeorganets administrationsutgifter samt i förekommande fall utgifter som finansieras via inkomster som avsätts enligt första stycket.

Artikel 6

Alla utgifter och inkomster skall medföra att en rubrik i budgeten tillgodogörs eller belastas.

Endast anslag som motsvarar en utgift som bedöms vara nödvändig får föras in i budgeten.

Åtagande eller godkännande av utgifter får inte ske utöver de anslag som beviljats i budgeten.

KAPITEL 2

Principen om ettårighet

Artikel 7

De anslag som tas upp i budgeten skall beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

Anslagen i budgeten skall vara icke-differentierade anslag.

Administrativa utgifter som följer av kontrakt som har en löptid som överstiger ett budgetår, antingen på grund av lokal praxis eller därför att de gäller leverans av utrustning, skall belasta budgeten för det budgetår under vilket de effektueras.

Artikel 8

Ett budgetårs inkomster skall tas upp i räkenskaperna för detta budgetår på grundval av de belopp som tagits emot under budgetåret. De skall leda till anslag av motsvarande omfattning.

Anslag som beviljas för ett givet budgetår får bara användas för att täcka utgifter för vilka åtaganden ingås och betalningar effektueras under budgetåret i fråga, samt för att fullgöra åtaganden som ingåtts under tidigare budgetår.

Artikel 9

Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades skall förfalla.

Anslag som motsvarar åtaganden som normalt görs i slutet av budgetåret skall överföras automatiskt endast till närmast följande budgetår. De anslag som inte utnyttjats den 31 mars år n+1 skall automatiskt förfalla. De anslag som överförts på detta sätt skall särskiljas i räkenskaperna.

Anslag som avser personalutgifter får inte överföras till följande budgetår.

Anslag som motsvarar de inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 15 och som fortfarande är disponibla den 31 december skall automatiskt överföras. De disponibla anslag som motsvarar inkomster avsatta för särskilda ändamål vilka överförts mellan budgetår skall användas först.

Artikel 10

Åtaganden får ingås mot budgetanslagen med verkan från den 1 januari, så snart budgeten är slutligt antagen.

Från och med den 15 november varje år får dock löpande administrativa utgifter belasta anslagen för det närmast följande budgetåret i form av förhandsåtaganden. Sådana åtaganden får emellertid inte överskrida en fjärdedel av de motsvarande totala anslag som tagits upp under motsvarande rubrik för det innevarande budgetåret. De får inte avse nya utgifter som inte godkänts principiellt i den senast antagna budgeten.

Utgifter som skall betalas i förskott, t.ex. hyror och liknande, får vad avser betalningar från och med den 1 december belasta anslagen för det närmast följande budgetåret.

Om budgeten inte antagits vid budgetårets början används systemet med tillfälliga tolftedelar i budgetförordningen i tillämpliga delar.

KAPITEL 3

Principen om balans i budgeten

Artikel 11

Det skall råda balans mellan inkomster och utgifter i budgeten. Genomförandeorganen får inte ta upp lån.

Anslagen får inte överstiga summan av de bidrag som avses i artikel 5, de egna inkomsterna och eventuella andra inkomster som avses i artikel 5.

Artikel 12

Om det saldo som följer av resultaträkningen enligt artikel 56 är positivt skall det betalas tillbaka till kommissionen, dock endast upp till det belopp som utbetalats under budgetåret i fråga.

Skillnaden mellan det bidrag som avses i artikel 5 och det faktiskt utbetalda bidraget skall förfalla.

KAPITEL 4

Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 13

Budgeten skall upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna skall redovisas i euro.

För behov som avser förvaltning av likvida medel får dock genomförandeorganets räkenskapsförare i motiverade fall genomföra transaktioner i nationella valutor och i förekommande fall i tredjelands valutor.

KAPITEL 5

Universalitetsprincipen

Artikel 14

De totala inkomsterna skall täcka de totala utgifterna, med undantag för inkomster som avsatts för särskilda ändamål. Alla inkomster och utgifter skall tas upp i budgeten som bruttobelopp utan att justeras mot varandra, utom i undantagsfall enligt artikel 16.

Artikel 15

Inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål är t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat samt inkomster från medlemsstaterna, tredjeland eller övriga organisationer som avsatts för att genomföra program som finansieras ur andra källor än Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”allmänna budgeten”).

De inkomster som avses i första stycket skall täcka alla direkta eller indirekta utgifter som uppstår på grund av den åtgärd eller det ändamål det gäller. Budgeten skall innehålla rubriker för de olika kategorier av inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt första stycket, och beloppen skall om möjligt anges.

Styrelsen beslutar efter godkännande från kommissionen om mottagande av gåvor, legat och subventioner från källor utanför gemenskapen.

Artikel 16

Priset på varor och tjänster som levereras till gemenskaperna skall tas upp i budgeten netto exklusive skatter som betalas tillbaka av medlemsstaterna enligt protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier eller av en medlemsstat eller tredjeland på grundval av andra gällande överenskommelser.

De nationella skatter som genomförandeorganet eventuellt betalar på tillfällig basis enligt första stycket skall föras upp på ett interimskonto tills de berörda staterna betalar tillbaka beloppen. Eventuella negativa saldon skall föras upp som utgifter i budgeten.

KAPITEL 6

Principen om specificering

Artikel 17

Alla anslag skall delas in efter ändamål i avdelningar och kapitel. Kapitlen skall delas in ytterligare i artiklar och punkter.

Artikel 18

Direktören får fatta beslut om anslagsöverföring inom administrationsbudgeten. Kommissionen och styrelsen skall informeras i förväg och har en månad på sig att invända mot överföringarna. Efter denna frist skall anslagsöverföringarna anses godkända.

Anslag som motsvarar inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål får bara överföras så länge de verkligen används för detta ändamål.

KAPITEL 7

Principen om sund ekonomisk förvaltning

Artikel 19

1.   Budgetanslagen skall användas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

2.   Principen om sparsamhet innebär att de resurser som genomförandeorganet använder för sin verksamhet skall göras tillgängliga i rätt tid och vara av den kvantitet och kvalitet som behövs, samt ställas till förfogande till lägsta möjliga kostnad.

Principen om effektivitet avser förhållandet mellan de resurser som används och de resultat som uppnås.

Principen om ändamålsenlighet avser hur väl man uppnår specifika mål med en åtgärd och förväntade resultat. Resultaten skall utvärderas.

3.   Genomförandeorganets årliga arbetsprogram som antagits av styrelsen skall ange detaljerade mål och resultatindikatorer.

KAPITEL 8

Principen om öppenhet

Artikel 20

Budgeten skall upprättas och genomföras och räkenskaperna skall läggas fram med hänsyn till principen om klarhet och öppenhet.

Budgeten och eventuella ändringsbudgetar skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning i sin slutliga lydelse inom två månader från det att de antagits.

AVDELNING III

UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

Artikel 21

Genomförandeorgan skall senast den 31 mars varje år till kommissionen överlämna den preliminära inkomst- och utgiftsberäkning som upprättats av organets direktör och antagits av dess styrelse, tillsammans med en allmän motivering och ett arbetsprogram.

Byråns preliminära inkomst- och utgiftsberäkningar skall innehålla

a)

en tjänsteförteckning där det framgår hur många tillfälliga tjänster som begärs, vilka sedan får beviljas inom gränserna för de disponibla budgetanslagen för varje kategori och grad,

b)

en motivering för de ytterligare tjänster som begärs, om någon sådan förändring i personalresurserna är aktuell, och

c)

en kvartalsberäkning över förväntade in- och utbetalningar.

Artikel 22

Kommissionen skall i samband med det årliga budgetförfarandet för den allmänna budgeten förelägga budgetmyndigheten genomförandeorganets preliminära beräkningar och lägga fram ett förslag till gemenskapsbidrag till vart och ett jämte sin bedömning av deras personalbehov.

Organets administrationsbudget behöver inte antas definitivt förrän Europeiska unionens allmänna budget slutligen antagits enligt förfarandet i artikel 13 i förordning (EG) nr 58/2003.

Budgetmyndigheten skall fatta beslut om tjänsteförteckningarna för alla genomförandeorgan liksom om alla eventuella framtida ändringar i dessa förteckningar på grundval av artikel 24.

Alla ändringar av budgeten eller tjänsteförteckningen skall göras genom en ändringsbudget enligt samma förfarande som den ursprungliga budgeten, om inte annat sägs i artikel 18 eller 24.

Artikel 23

Budgeten skall innehålla en sammanställning över inkomster och utgifter. Därav skall följande framgå:

1)

I sammanställningen över inkomster:

a)

Genomförandeorganets beräknade inkomster för budgetåret i fråga.

b)

Inkomsterna från föregående budgetår samt inkomsterna för budgetåret n–2.

c)

Lämpliga anmärkningar vid varje budgetrubrik.

2)

I sammanställningen över utgifter:

a)

Inkomsterna från det berörda budgetåret.

b)

Inkomsterna från föregående budgetår samt inkomsterna för budgetåret n–2.

c)

Lämpliga anmärkningar vid varje underindelning.

Artikel 24

1.   I den tjänsteförteckning som avses i artikel 21 skall, intill uppgiften om antalet beviljade tjänster för det berörda budgetåret, anges motsvarande uppgifter för föregående budgetår samt antalet tjänster som i praktiken tillsatts. Tjänsteförteckningen utgör en absolut övre gräns för genomförandeorganet och inga utnämningar får göras utöver denna gräns.

Styrelsen får dock ändra tjänsteförteckningen med upp till 10 % av antalet beviljade tjänster under lönegrad A3 i den mån ändringen inte påverkar volymen på personalanslagen för ett helt budgetår och ligger inom ramen för det totala antalet tjänster per tjänsteförteckning.

2.   Trots vad som sägs i första stycket får verkningarna av deltidstjänster som beviljats av tillsättningsmyndigheten i enlighet med de tjänsteföreskrifter som skall tillämpas på tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade ”tjänsteföreskrifterna”) kompenseras genom nyutnämningar.

AVDELNING IV

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 25

Direktören skall fungera som utanordnare. Direktören är en tjänsteman som omfattas av tjänsteföreskrifterna. Direktören skall genomföra budgeten på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen. Ansvaret omfattar både inkomst- och utgiftssidan i budgeten.

Artikel 26

Direktören får delegera sin behörighet att genomföra budgeten till andra tjänstemän vid genomförandeorganet som omfattas av tjänsteföreskrifterna. De personer till vilka ansvar delegeras får endast agera inom ramen för de befogenheter som uttryckligen har tilldelats dem.

Artikel 27

Det skall vara förbjudet för alla sådana aktörer i budgetförvaltningen som avses i kapitel 2 i denna avdelning att utföra handlingar som innebär ett led i genomförandet av budgeten om de har ett egenintresse som kan stå i strid med genomförandeorganets eller gemenskapens. Om en sådan situation uppstår skall den berörda aktören avstå från att utföra handlingen och underrätta sin överordnade. Direktören skall förelägga styrelsen frågan.

Det föreligger intressekonflikt om en aktör som medverkar i genomförandet av budgeten eller en internrevisor av familjeskäl, känslomässiga skäl, politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller varje annat gemensamt intresse med mottagaren sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

KAPITEL 2

Aktörer i budgetförvaltningen

Artikel 28

Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner skall vara åtskilda och oförenliga sinsemellan.

Artikel 29

Utanordnarna skall ansvara för verkställigheten av inkomster och utgifter och se till att detta sker på lagligt och korrekt sätt samt i överensstämmelse med principen om sund ekonomisk förvaltning. Utanordnaren skall bevara de styrkande handlingarna till de transaktioner som verkställts i fem år räknat från det datum då beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten fattats.

Utanordnaren skall i enlighet med de lämpliga miniminormer som fastställs av kommissionen och med beaktande av de särskilda risker som är förenade med förvaltningsmiljön inrätta en organisatorisk struktur samt interna system och förfaranden för förvaltning och kontroll som är anpassade till de uppgifter som skall utföras, i förekommande fall inklusive efterhandskontroller.

Utanordnaren kan, bland annat beroende på uppgifternas art och omfattning, inom ramen för sin organisation inrätta en struktur för sakkunskap och rådgivning som skall hjälpa till att hantera förvaltningsriskerna.

Innan en transaktion godkänns skall de operativa och ekonomiska konsekvenserna kontrolleras av en annan tjänsteman än den som tagit initiativ till transaktionen. För- och efterhandskontroller skall utföras av någon annan än den som tagit initiativet till transaktionen.

Utanordnaren skall senast den 15 mars underrätta styrelsen om sina åtgärder för budgetåret genom en årlig verksamhetsrapport enligt artikel 9.7 i förordning (EG) nr 58/2003.

Artikel 30

Styrelsen skall utse en räkenskapsförare som omfattas av tjänsteföreskrifterna och som skall ansvara för att

a)

effektuera betalningar korrekt, ta emot inkomster och uppbära fastställda fordringar,

b)

utarbeta genomförandeorganets räkenskaper enligt avdelning VI,

c)

föra räkenskaper i enlighet med avdelning VI,

d)

genomföra regler och metoder för hur räkenskaperna skall föras samt utforma kontoplanen enligt de bestämmelser som fastställts av kommissionens räkenskapsförare, och

e)

förvalta likvida medel.

Utanordnaren skall lämna räkenskapsföraren de uppgifter som krävs för att sammanställa räkenskaper som ger en rättvisande bild av genomförandeorganets tillgångar och skulder samt av budgetgenomförandet, och utanordnaren skall ansvara för uppgifternas tillförlitlighet.

Endast räkenskapsföraren har befogenhet att praktiskt handlägga finansiella medel och andra tillgångar. Räkenskapsföraren skall också ansvara för förvaringen av medlen och tillgångarna.

KAPITEL 3

De finansiella aktörernas ansvar

Artikel 31

Varje anställd som medverkar i den ekonomiska förvaltningen eller vid kontroller av enskilda transaktioner och som bedömer att ett beslut som fattats av en överordnad och som han eller hon uppmanas att verkställa eller godta utgör en oegentlighet, ett brott mot principerna för sund ekonomisk förvaltning eller de bestämmelser som gäller för yrket skall skriftligen underrätta direktören om detta, och – om ingen åtgärd vidtas inom rimlig tid – underrätta den instans som avses i artikel 35 samt styrelsen. Den anställda skall vidare underrätta de myndigheter och instanser som utsetts i gällande lagstiftning, om det förfarande som upptäcks är brottsligt eller utgör bedrägeri eller korruption som kan skada gemenskapens intressen.

Artikel 32

Delegerade kan när som helst, tillfälligt eller permanent, fråntas sina befogenheter av den myndighet som utsett dem, genom motiverat beslut och sedan de beretts möjlighet att yttra sig, utan att detta påverkar möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder. Direktören får när som helst dra tillbaka sitt godkännande av en delegering.

Styrelsen får när som helst, tillfälligt eller permanent, frånta en räkenskapsförare dennes befogenheter, genom motiverat beslut och sedan han eller hon beretts möjlighet att yttra sig, utan att detta påverkar möjligheten att tillämpa eventuella disciplinåtgärder. Styrelsen skall då utse en räkenskapsförare på interimsbasis.

Artikel 33

Bestämmelserna i detta kapitel skall inte påverka möjligheten att ställa utanordnaren och delegerade utanordnare till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och enligt gällande bestämmelser om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller medlemsstaterna är delaktiga i.

Alla utanordnare och räkenskapsförare kan ställas till disciplinärt och ekonomiskt ansvar enligt tjänsteföreskrifterna. När det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada gemenskapens intressen skall ärendet hänskjutas till de myndigheter och organ som anges i gällande lagstiftning.

Artikel 34

1.   Utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. Där föreskrivs att en tjänsteman kan bli skyldig att helt ersätta den skada som gemenskaperna lidit till följd av ett allvarligt fel som begåtts i eller i samband med tjänsten, särskilt när tjänstemannen fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftsåtagande eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i den här budgetförordningen.

Detsamma gäller om en utanordnare begår ett allvarligt fel eller försummar att upprätta ett dokument som fastställer en fordran, eller utan giltig orsak försummar eller dröjer med att upprätta ett betalningskrav, eller utan giltig orsak försummar eller dröjer med att utfärda en betalningsorder och därigenom förorsakar institutionen ett civilrättsligt ansvar gentemot tredje man.

2.   Om en delegerad utanordnare anser att ett beslut som han eller hon skall fatta strider mot gällande bestämmelser eller principerna för en sund ekonomisk förvaltning, skall han eller hon skriftligen underrätta den myndighet som delegerat befogenheten om detta. Om den myndighet som delegerat befogenheten ger den delegerade utanordnaren skriftlig, motiverad instruktion om att fatta det beslut som avses ovan, skall denne befrias från ansvar.

Artikel 35

1.   Den instans som utsetts av kommissionen enligt artikel 66.4 i den allmänna budgetförordningen i syfte att undersöka förekomsten av oegentligheter samt konsekvenserna av sådana oegentligheter skall ha samma befogenheter gentemot genomförandeorganet som gentemot kommissionens egna avdelningar.

Direktören skall på grundval av ett yttrande från denna instans besluta om ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation skall inledas. Om instansen upptäcker systematiska fel skall den överlämna en rapport med sina rekommendationer till kommissionens utanordnare och internrevisor. Om instansen genom sitt yttrande ifrågasätter direktörens tjänsteutövning skall den överlämna yttrandet till styrelsen och till kommissionens internrevisor.

2.   Varje anställd kan åläggas att helt eller delvis ersätta den skada som genomförandeorganet lidit på grund av ett allvarligt fel i eller i samband med tjänsten. Ett motiverat beslut om det skall fattas av tillsättningsmyndigheten, sedan det formella disciplinförfarandet enligt tjänsteföreskrifterna avslutats.

Artikel 36

Räkenskapsförare skall bland annat kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation om de

a)

genom fel eller underlåtenhet orsakar förlust eller skada i fråga om de medel, tillgångar och dokument som de ansvarar för,

b)

gör ändringar i bankkonton eller postgirokonton utan att först ha underrättat utanordnaren,

c)

gör inkasseringar eller utbetalningar som inte stämmer överens med motsvarande betalningskrav eller betalningsorder, eller

d)

inte kräver in inkomstbelopp som förfallit.

KAPITEL 4

Handläggning av inkomster

Artikel 37

Före varje åtgärd eller situation som kan medföra eller ändra en fordran för ett genomförandeorgan skall den behöriga utanordnaren göra en beräkning av fordringen.

Artikel 38

Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken utanordnaren skall

a)

kontrollera att gäldenärens skulder existerar,

b)

bestämma eller kontrollera att skuldbeloppet är riktigt, och dess storlek, samt

c)

kontrollera fordringens förfallovillkor.

Varje fordran som är säker, likvid och förfallen till betalning skall fastställas genom ett betalningskrav som lämnas över till räkenskapsföraren, åtföljd av en debetnota ställd till gäldenären. Båda dessa dokument skall upprättas av den behöriga utanordnaren.

Utan att detta påverkar tillämpningen av lagar, bestämmelser i avtal eller överenskommelser skall alla fordringar som inte betalats inom den tid som anges på debetnotan ge rätt till ränta enligt förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Artikel 39

Ett godkännande av en inkassering är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ger räkenskapsföraren instruktion att inkassera den fordran som har fastställts genom betalningskravet.

Räkenskapsföraren skall ha ansvaret för betalningskrav avseende fordringar som den behöriga utanordnaren fastställt på vederbörligt sätt. Räkenskapsföraren skall säkerställa att genomförandeorganets fordringar betalas samt att dess rättigheter tillvaratas.

Betalningar som skett på felaktiga grunder skall återkrävas.

Artikel 40

Om den behöriga utanordnaren överväger att avstå från att kräva in en fastställd fordran skall han eller hon först försäkra sig om att detta beslut är formellt korrekt och i överensstämmelse med principen om sund ekonomisk förvaltning. Styrelsen skall informeras om utanordnaren avser att avstå från att kräva in en fastställd fordran. Beslutet att avstå från att kräva in en fordran skall vara motiverat. Utanordnaren får bara delegera beslutet om fordran avser mindre än 5 000 euro. I beslutet skall anges vilka åtgärder som vidtagits för att inkassera beloppet samt de rättsliga och faktiska omständigheter som beslutet bygger på.

Den behöriga utanordnaren skall avstå från att kräva in en fordran om ett fel upptäcks i fråga om rättsliga eller faktiska omständigheter som visar att fordran fastställts på felaktiga grunder. Utanordnaren får bara delegera beslutet om fordran avser mindre än 5 000 euro. Detta skall ske genom vederbörligen motiverat beslut av den behöriga utanordnaren.

Om ett sakfel upptäcks som inte medför att hela genomförandeorganets fordran behöver avskrivas skall den behöriga utanordnaren justera fordrans belopp nedåt eller uppåt beroende på omständigheterna. Detta skall ske genom ett vederbörligen motiverat beslut av den behöriga utanordnaren.

Artikel 41

När räkenskapsföraren inkasserat en fordran skall beloppet registreras i räkenskaperna och den behöriga utanordnaren underrättas. Vid kontanta betalningar till räkenskapsförarens kassa skall ett kvitto utfärdas.

Om inbetalningen inte ägt rum när den tidsfrist som anges i debetnotan löpt ut skall räkenskapsföraren informera den behöriga utanordnaren om detta, och utan dröjsmål inleda ett förfarande för att driva in beloppet via alla de rättsliga vägar som står till buds, inklusive i förekommande fall genom avräkning eller, om det inte är möjligt, genom indrivning.

Räkenskapsföraren skall kräva in medel genom avräkning i de fall samma gäldenär har en fordran på genomförandeorganet, förutsatt att denna fordran är säker, obestridd och förfallen till betalning.

Artikel 42

Ytterligare betalningsfrister kan medges av räkenskapsföraren tillsammans med den behöriga utanordnaren bara på vederbörligen motiverad skriftlig begäran från gäldenären, om gäldenären åtar sig att erlägga dröjsmålsränta från och med den ursprungliga förfallodagen och ställer ekonomisk garanti både för skulden och räntan för att skydda genomförandeorganets intressen.

KAPITEL 5

Förvaltning av utgifter

Artikel 43

Varje utgift skall vara föremål för ett åtagande, en kontroll, ett godkännande och en betalning.

Artikel 44

För varje åtgärd som kan leda till utgifter som belastar budgeten skall den behöriga utanordnaren först ingå ett budgetmässigt åtagande innan ett rättsligt åtagande ingås gentemot tredje man.

De enskilda rättsliga åtaganden som avser enskilda eller preliminära budgetmässiga åtaganden skall ingås senast den 31 december år n. Den behöriga utanordnaren skall frigöra den outnyttjade delen av dessa budgetmässiga åtaganden.

Artikel 45

När ett budgetmässigt åtagande ingås skall den behöriga utanordnaren försäkra sig om att rätt budgetrubrik belastas, att det finns disponibla anslag och att utgiften är förenlig med tillämpliga bestämmelser, inklusive principen om sund ekonomisk förvaltning.

Artikel 46

Kontrollen av utgifter är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren kontrollerar att borgenärens anspråk existerar, vilka förfallovillkor och bestämmelser som gäller för fordran samt att fordringsbeloppet är riktigt och dess storlek. Alla kontroller av utgifter företas med utgångspunkt i handlingar som styrker borgenärens anspråk.

Kontrollbeslutet skall uttryckas i form av påskriften ”kan betalas” av den behöriga utanordnaren. Beslutet att en utgift ”kan betalas” framgår i ett icke-datoriserat system av en stämpel med den behöriga utanordnarens namnteckning. I ett datoriserat system skall den behöriga utanordnaren föra in påskriften ”kan betalas” med hjälp av sitt personliga lösenord.

Artikel 47

Ett godkännande av en utgift är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ger räkenskapsföraren instruktion att betala en utgift som han eller hon har kontrollerat genom att utfärda en betalningsorder. Betalningsorden skall dateras och undertecknas av den behöriga utanordnaren och i förekommande fall åtföljas av ett intyg om att tillgångarna förts in på det sätt som avses i artikel 64.

Betalningen skall verkställas av räkenskapsföraren inom ramen för de disponibla medlen.

Artikel 48

Utgifterna skall kontrolleras, godkännas och betalas inom de tidsfrister och enligt de bestämmelser som anges i den allmänna budgetförordningen och genomförandebestämmelserna.

KAPITEL 6

Internrevisor

Artikel 49

Genomförandeorganens internrevision skall utföras av kommissionens internrevisor.

Kommissionens internrevisor skall ha samma befogenheter i förhållande till genomförandeorganen som i förhållande till kommissionens egna avdelningar enligt artiklarna 85 och 86 i den allmänna budgetförordningen. Internrevisorn skall lämna sina kommentarer till styrelsen och direktören. Dessa skall följa upp rekommendationer som lämnats vid revision och hålla kommissionen underrättad. Internrevisorn skall överlämna en årlig rapport till genomförandeorganen, med information till kommissionen, som skall ange hur många och vilken typ av revision som utförts, vilka rekommendationer som lämnats och hur de följts upp.

Internrevisorns ansvar i tjänsteutövningen fastställs i artikel 87 i den allmänna budgetförordningen.

Genomförandeorganet skall till budgetmyndigheten och kommissionen överlämna en årlig rapport från organets styrelse om hur ofta internrevision utförts och av vilken typ, vilka rekommendationer internrevisorn lämnat och hur de följts upp.

AVDELNING V

OFFENTLIG UPPHANDLING

Artikel 50

1.   På offentlig upphandling inom ramen för genomförandeorganets administration tillämpas den allmänna budgetförordningen samt bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

2.   Genomförandeorganen kan begära att i egenskap av upphandlande myndighet anslutas till kommissionens offentliga upphandling eller interinstitutionell upphandling.

3.   Vid upphandling av varor, tjänster och byggnadsarbeten som kan utföras av kommissionen eller interinstitutionella organ skall genomförandeorganen trots punkt 1 i första hand vända sig till dem innan offentlig upphandling inleds.

AVDELNING VI

ÅRSREDOVISNINGAR OCH LÖPANDE RÄKENSKAPER

KAPITEL 1

Redovisning

Artikel 51

Genomförandeorganets bokföring skall omfatta redovisningar samt rapporter om budgetens genomförande. Den skall åtföljas av en rapport om budgetförvaltningen och finanserna under budgetåret.

Artikel 52

Räkenskaperna skall vara formellt korrekta, sanningsenliga och fullständiga och ge en rättvisande bild

a)

när det gäller redovisningen: av tillgångar och skulder, kostnader och intäkter, rättigheter och skyldigheter som inte tas upp under tillgångar och skulder samt kassaflödet, och

b)

när det gäller rapporten om budgetens genomförande: av hur budgeten genomförts avseende inkomster och utgifter.

Artikel 53

Räkenskaperna skall upprättas enligt de allmänt godtagna redovisningsprinciper som anges i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, nämligen principen om kontinuerlig verksamhet, försiktighetsprincipen, principen om beständiga redovisningsmetoder, principen om uppgifters jämförbarhet, väsentlighetsprincipen, principen om att inte tillämpa kvittning och principen att substans går före form.

Artikel 54

Enligt principen om periodiserad redovisning skall redovisningen omfatta alla kostnader och intäkter som avser det aktuella budgetåret, oavsett när betalningarna eller inkasseringarna ägt rum.

Tillgångar och skulder skall i balansräkningen värderas i enlighet med de värderingsregler som avses i artikel 59.

Artikel 55

Redovisningen skall uttryckas i euro och innehålla följande:

a)

Balansräkning och resultaträkning, vilka visar situationen på tillgångssidan, den finansiella ställningen samt det ekonomiska resultatet per den 31 december det föregående budgetåret. Redovisningens struktur skall följa Europaparlamentets och rådets direktiv om årsbokslut i vissa typer av bolag, dock med hänsyn tagen till särdragen hos organets verksamhet.

b)

En tabell över kassaflöden som visar vilka in- och utbetalningar som skett under budgetåret liksom behållningen av likvida medel vid budgetårets slut.

c)

En redogörelse för ändringar i det egna kapitalet som på ett detaljerat sätt visar de ökningar och minskningar som skett under budgetåret för varje enskild post som hänförs till eget kapital.

Bilagan till redovisningen skall innehålla kompletteringar och kommentarer till redogörelserna samt alla de kompletteringar som föreskrivs i internationellt erkänd redovisningspraxis när dessa uppgifter är väsentliga för genomförandeorganets verksamhet.

Artikel 56

Rapporterna om genomförandet av budgeten skall uttryckas i euro. De skall innehålla följande:

a)

En sammanställning i siffror av budgetårets inkomst- och utgiftstransaktioner som speglar resultatet av budgetgenomförandet. Denna sammanställning skall vara indelad på samma sätt som budgeten.

b)

En bilaga med kompletteringar och anmärkningar till ovannämnda sammanställning.

Artikel 57

Genomförandeorganets räkenskaper skall konsolideras med kommissionens enligt förfarandet i artikel 14 i förordning (EG) nr 58/2003 samt enligt följande bestämmelser:

a)

Styrelsen skall senast den 1 mars efter det avslutade budgetåret överlämna de provisoriska räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen under året till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

b)

Styrelsen skall med utgångspunkt i direktörens förslag anta organets slutliga räkenskaper och senast den 1 juli efter det avslutade budgetåret överlämna dem till kommissionens räkenskapsförare, revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet.

c)

Genomförandeorganets slutliga räkenskaper som konsoliderats med kommissionens skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning den 31 oktober efter det avslutade budgetåret.

d)

Direktören skall senast den 30 september lämna sitt svar på de eventuella iakttagelser revisionsrätten gjort i den rapport som avses i artikel 14.3 i förordning (EG) nr 58/2003.

KAPITEL 2

Löpande räkenskaper

Artikel 58

1.   Genomförandeorganens räkenskaper är ett system för att strukturera och redovisa budgetinformation och finansiell information, på ett sådant sätt att sifferuppgifter kan sammanföras, klassificeras och registreras.

Räkenskaperna indelas i allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna skall föras per kalenderår och uttryckas i euro.

Uppgifterna i de allmänna räkenskaperna och budgeträkenskaperna skall fastställas vid budgetårets utgång för att användas som underlag för de redovisningar som behandlas i kapitel 1.

2.   Punkt 1 skall inte utgöra något hinder för att de delegerade utanordnarna därutöver kan hålla en kostnadsbokföring.

Artikel 59

Räkenskapsreglerna för genomförandeorganen skall, liksom den harmoniserade kontoplanen, fastställas av kommissionens räkenskapsförare analogt med artikel 133 i den allmänna budgetförordningen.

Artikel 60

I de allmänna räkenskaperna skall alla konteringshändelser och transaktioner som påverkar den ekonomiska och finansiella ställningen samt ställningen på tillgångssidan för genomförandeorganen registreras i kronologisk ordning enligt metoden för dubbel bokföring.

Artikel 61

Kontorörelser och saldon skall föras in i respektive liggare.

All registrering i räkenskaperna, inklusive korrigeringar, skall stödja sig på styrkande dokument, och det skall göras hänvisningar till dessa dokument i räkenskaperna. Systemet för räkenskaperna skall göra det möjligt att spåra varje enskild transaktion.

Artikel 62

Efter utgången av budgetåret och fram till dess att räkenskaperna avslutas skall genomförandeorganets räkenskapsförare göra de korrigeringar som behövs för att få till stånd en regelbunden, fullständig och rättvisande redovisning, förutsatt att dessa korrigeringar inte leder till utbetalningar eller inbetalningar som belastar det berörda budgetåret.

Artikel 63

I budgeträkenskaperna bokförs beloppen mot rubrikerna i budgeten, på så sätt att genomförandet kan följas i detalj. Alla handlingar för att genomföra budgeten skall registreras i budgeträkenskaperna, både inkomster och utgifter enligt avdelning IV.

Artikel 64

Genomförandeorganets räkenskapsförare skall föra uttömmande förteckningar över sådan materiell, immateriell och finansiell egendom som utgör genomförandeorganets förmögenhet, med angivande av både antal och värde, i enlighet med en modell som fastställs av kommissionens räkenskapsförare. Genomförandeorganets räkenskapsförare skall kontrollera att inventarieförteckningen stämmer överens med verkligheten.

Försäljning av lös egendom skall offentliggöras på lämpligt sätt.

AVDELNING VII

EXTERN GRANSKNING OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Artikel 65

Revisionsrätten skall granska genomförandeorganens räkenskaper i enlighet med artikel 248 i fördraget.

Revisionsrättens granskningar skall ske enligt artiklarna 139–144 i budgetförordningen.

Genomförandeorganens styrelse skall översända sina slutligt antagna budgetar till revisionsrätten. Den skall också så snart som möjligt meddela revisionsrätten alla åtgärder som vidtagits och beslut som fattats enligt artiklarna 15, 18, 26 och 31.

Artikel 66

Europaparlamentet skall, på rekommendation av rådet, med kvalificerad majoritet bevilja direktören ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens genomförande år n senast den 29 april år n+2.

Beslutet om ansvarsfrihet skall omfatta räkenskaperna över genomförandeorganets samtliga inkomster och utgifter, det saldo som uppstår samt genomförandeorganets tillgångar och skulder enligt balansräkningen. Beslutet om ansvarsfrihet beviljas samtidigt som ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget.

För att kunna fatta beslut om ansvarsfrihet skall Europaparlamentet, efter rådet, granska genomförandeorganets räkenskaper, redovisning och rapport om hur budgeten genomförts. Europaparlamentet skall också granska revisionsrättens rapport enligt artikel 14.3 i förordning (EG) nr 58/2003 åtföljd av svaren från direktören.

Direktören skall på Europaparlamentets begäran lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret skall fungera väl, på det sätt som föreskrivs i artikel 146.3 i budgetförordningen.

Artikel 67

Direktören och kommissionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet samt de kommentarer som är fogade till den rekommendation om ansvarsfrihet som antas av rådet.

På Europaparlamentets eller rådets begäran skall direktören rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av dessa iakttagelser och kommentarer. Sedan kommissionen fått ett exemplar skall direktören även översända rapporten till revisionsrätten.

AVDELNING VIII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 68

De tidsgränser som anges i artikel 57 skall tillämpas för första gången budgetåret 2005.

För de föregående budgetåren skall följande tidsfrister gälla:

a)

15 september för artikel 57 b.

b)

30 november för artikel 57 c.

c)

31 november för artikel 57 d.

Bestämmelserna i kapitel VI skall börja tillämpas gradvis så långt som tekniskt möjligt och fullt ut under budgetår 2005.

Artikel 69

Europaparlamentet, rådet och kommissionen har rätt att ta del av alla relevanta upplysningar och förklaringar i budgetfrågor som ingår i deras respektive behörighet.

Artikel 70

Denna förordning skall träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 september 2004.

På kommissionens vägnar

Michaele SCHREYER

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.

(2)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(3)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.


II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk

Medlemsstaternas regeringsföreträdares konferens

22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/17


BESLUT AV FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER

av den 14 juli 2004

om utnämning av domare i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt

(2004/646/EG, Euratom)

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 224 i detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 140 i detta, och

av följande skäl:

(1)

Mandaten för Franklin DEHOUSSE, Bo VESTERDORF, Küllike JÜRIMÄE, Mihalis VILARAS, Savvas S. PAPASAVVAS, Marc JAEGER, Ottó CZÚCZ, Arjen MEIJ, Josef AZIZI, Irena WISZNIEWSKA-BIAŁECKA, Maria Eugénia MARTINS de NAZARÉ RIBEIRO, Daniel ŠVÁBY och Virpi TIILI, domare i förstainstansrätten, går ut den 31 augusti 2004.

(2)

Sammansättningen av förstainstansrätten bör delvis förnyas för tiden från och med den 1 september 2004 till och med den 31 augusti 2010,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande personer utnämns härmed till domare i förstainstansrätten för tiden från och med den 1 september 2004 till och med den 31 augusti 2010:

 

Franklin DEHOUSSE

 

Bo VESTERDORF

 

Küllike JÜRIMÄE

 

Mihalis VILARAS

 

Savvas S. PAPASAVVAS

 

Marc JAEGER

 

Ottó CZÚCZ

 

Arjen Willem Hendrik MEIJ

 

Josef AZIZI

 

Irena WISZNIEWSKA-BIAŁECKA

 

Maria Eugénia MARTINS de NAZARÉ RIBEIRO

 

Daniel ŠVÁBY

 

Virpi TIILI.

Artikel 2

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 14 juli 2004.

På rådets vägnar

T. DE BRUIJN

Ordförande


Rådet

22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/18


AVS–EG-MINISTERRÅDETS BESLUT nr 2/2004

av den 30 juni 2004

beträffande översynen av finansieringsformerna och finansieringsvillkoren vid kortvariga fluktuationer i exportinkomster (bilaga II till det i Cotonou undertecknade AVS–EG-partnerskapsavtalet)

(2004/647/EG)

AVS–EG-MINISTERRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000, särskilt artikel 100 i detta, och

av följande skäl:

(1)

I det AVS–EG-partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 betonas vikten av ett system med tilläggsstöd för att lindra de negativa effekterna av eventuell instabilitet i exportinkomsterna.

(2)

I enlighet med artikel 68.3 i AVS–EG-partnerskapsavtalet skall de minst utvecklade AVS-staterna, AVS-inlandsstaterna och AVS-öststaterna beviljas en mer gynnsam behandling.

(3)

I enlighet med artikel 11 i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet skall bestämmelserna i kapitel 3 i den bilagan om finansiering med anledning av kortvariga fluktuationer i exportinkomster ses över senast två år efter det att de har börjat tillämpas och därefter på begäran av någon av parterna.

(4)

Avsikten är att förbättra det sätt på vilket systemet för finansiering med anledning av kortvariga fluktuationer i exportinkomster fungerar och se till att systemet bättre svarar mot de mål som ställts upp däri.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 9.1 i bilaga II till AVS–EG-partnerskapsavtalet skall ersättas med följande:

”1.   Rätt till tilläggsstöd skall inträda

a)

om inkomsterna från exporten av varor minskar med 10 % (2 % om det är fråga om ett land som tillhör de minst utvecklade staterna, inlandsstaterna och östaterna) jämfört med det aritmetiska genomsnittet av exportinkomsterna under de tre första åren av de fyra första år som föregår tillämpningsåret,

eller

om det är fråga om ett land där inkomsterna av export från jordbruks- och gruvsektorerna utgör mer än 40 % av de totala inkomsterna av exporten av varor, inkomsterna från den totala exporten av produkter från jordbrukssektorn och gruvsektorn minskar med 10 % (2 % om det är fråga om ett land som tillhör de minst utvecklade staterna, inlandsstaterna och östaterna) jämfört med det aritmetiska genomsnittet av exportinkomsterna under de tre första åren av de fyra första år som föregår tillämpningsåret, samt

b)

om det förväntade underskottet i de offentliga finanserna för året i fråga eller underskottsprognosen för det påföljande året försämras med 2 %.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2004.

Ordföranden för AVS–EG-ambassadörskommittén

genom delegering, på AVS–EG-ministerrådets vägnar

J. OBIA


22.9.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/19


RÅDETS BESLUT

av den 13 september 2004

om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Kroatien

(2004/648/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 533/2004 av den 22 mars 2004 om upprättande av europeiska partnerskap inom ramen för stabiliserings och associeringsprocessen (1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Vid sitt möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 ställde sig Europeiska rådet bakom ”Thessalonikiagendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där utarbetandet av europeiska partnerskap nämns som ett sätt att intensifiera stabiliserings- och associeringsprocessen.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 533/2004 skall rådet med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen, besluta om principerna, prioriteringarna och villkoren i de europeiska partnerskapen och om ändringar av dessa. Det anges också att genomförandet av de europeiska partnerskapen kommer att följas upp med hjälp av de mekanismer som inrättats enligt stabiliserings och associeringsprocessen, särskilt årsrapporterna.

(3)

I kommissionens yttrande om Kroatiens ansökan om medlemskap görs en analys av Kroatiens förberedelser för en närmare integrering i Europeiska unionen, och ett antal prioriterade områden utpekas där ytterligare insatser bör göras.

(4)

För att förbereda sig för en närmare integrering i Europeiska unionen bör Kroatien utarbeta en plan med en tidsplan för och uppgifter om hur landet ämnar ta itu med prioriteringarna i det europeiska partnerskapet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Principerna, prioriteringarna och villkoren för det europeiska partnerskapet med Kroatien anges, i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 533/2004, i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av detta.

Artikel 2

Genomförandet av det europeiska partnerskapet skall granskas med hjälp av de mekanismer som inrättats inom ramen för stabiliserings och associeringsprocessen.

Artikel 3

Detta beslut får verkan den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 13 september 2004.

På rådets vägnar

B. R. BOT

Ordförande


(1)  EUT L 86, 24.3.2004, s. 1.


BILAGA

1.   INLEDNING

I Thessalonikiagendan för västra Balkan fastställs olika sätt att intensifiera stabiliserings- och associeringsprocessen, bl.a. genom införandet av europeiska partnerskap.

Med utgångspunkt från kommissionens yttrande över Kroatiens ansökan om medlemskap är syftet med det europeiska partnerskapet med Kroatien att fastställa prioriterade åtgärder för att stödja landets strävanden att inom en enhetlig ram närma sig Europeiska unionen. Prioriteringarna är anpassade efter Kroatiens särskilda behov och efter hur långt landet har kommit i sina förberedelser och kommer vid behov att uppdateras. Det europeiska partnerskapet ger också vägledning när det gäller det ekonomiska stödet till Kroatien.

Kroatien förväntas anta en plan, inklusive en tidsplan och närmare uppgifter om hur landet avser att gå till väga för att uppfylla prioriteringarna i det europeiska partnerskapet. I denna plan bör det även anges hur man avser att fullfölja Thessalonikiagendan, prioriteringarna för bekämpning av organiserad brottslighet och korruption samt de åtgärder för integrerad gränsförvaltning som lades fram vid ministermötet (rättsliga och inrikes frågor) i Bryssel den 28 november 2003 inom ramen för forumet mellan EU och länderna på västra Balkan.

2.   PRINCIPER

Stabiliserings- och associeringsprocessen fortsätter att utgöra ramen för länderna på västra Balkan på deras väg mot EU ända fram till deras anslutning i framtiden.

De främsta prioriteringarna för Kroatien rör landets förmåga att uppfylla de kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 och de villkor som fastställts för stabiliserings- och associeringsprocessen, särskilt de villkor som rådet angav i sina slutsatser av den 29 april 1997 och den 21–22 juni 1999, innehållet i slutförklaringen från toppmötet i Zagreb den 24 november 2000 och Thessalonikiagendan.

3.   PRIORITERINGAR

I det europeiska partnerskapet anges de främsta prioriterade områdena för Kroatiens förberedelser inför en närmare integrering i Europeiska unionen med utgångspunkt från analysen i kommissionens yttrande om Kroatiens ansökan om medlemskap. Prioriteringarna i det europeiska partnerskapet har valts ut mot bakgrund av att Kroatien realistiskt sett kan förväntas genomföra dem eller göra betydande framsteg under de närmaste åren. Man skiljer mellan prioriteringar på kort sikt, vilka förväntas bli genomförda inom ett eller två år, och prioriteringar på medellång sikt, vilka förväntas bli genomförda inom tre till fyra år.

När det gäller anpassningen av lagstiftning bör det erinras om att införlivandet av EU:s regelverk med den nationella lagstiftningen inte är tillräckligt i sig, utan man måste också förbereda sig för dess fullständiga genomförande.

3.1   PRIORITERINGAR PÅ KORT SIKT

Politiska kriterier

Demokrati och rättsstat

Stärka rättsväsendet

Utarbeta och genomföra en heltäckande strategi för en reformering av rättsväsendet i samråd med berörda organ, bl.a. genom att det antas nödvändig lagstiftning och inrättas ett system för karriärutveckling som även innefattar ett öppet, rättvist och tydligt system för rekrytering, bedömning och rörlighet. Öka yrkeskunnandet inom rättsväsendet genom att sörja för fullgod statlig finansiering av utbildningsinstanser för domare och andra tjänstemän inom rättsväsendet och göra det möjligt att utforma utbildning av hög kvalitet för domare, åklagare och administrativ personal. Tillhandahålla ändamålsenliga utbildningsprogram för grund och yrkesutbildning. Åtgärda problemet med det stora antalet icke avgjorda mål hos domstolarna. Vidta åtgärder för att se till att avkunnade domar verkställs korrekt och fullständigt.

Skärpa bekämpningen av korruption

Vidta åtgärder för att se till att regelverket för bekämpning av korruption genomförs och att efterlevnaden kontrolleras. I synnerhet förbättra den administrativa och den operativa kapaciteten hos byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (USKOK). Fortsätta utformningen av en nationell strategi för förebyggande och bekämpning av korruption och se till att det sker nödvändig samordning mellan berörda statliga myndigheter och organ vid genomförandet av åtgärder. Införa en uppförandekod och etiska regler för tjänstemän och valda representanter. Vidta konkreta åtgärder för att åstadkomma ökad medvetenhet om att korruption är ett grovt brott.

Förbättra den offentliga förvaltningens sätt att fungera

Vidta inledande åtgärder för att se till att öppna rekryterings- och befordringsförfaranden används och för att förbättra personalförvaltningen i alla organ inom den offentliga förvaltningen i avsikt att sörja för ansvarsskyldighet, öppenhet och insyn inom den offentliga förvaltningen.

Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter

Öka respekten för minoriteters rättigheter

Se till att författningslagen om de nationella minoriteternas rättigheter genomförs. I synnerhet sörja för att minoriteterna är proportionellt företrädda i lokala och regionala självstyrande organ, i organ inom statsförvaltningen och rättsväsendet och i organ inom den offentliga förvaltningen såsom föreskrivs i lagen. Tillhandahålla nödvändiga medel, däribland fullgod finansiering, för att se till att de valda minoritetsråden fungerar på ett korrekt sätt. Genomföra den nya strategin för skydd och integrering av romerna.

Påskynda flyktingars återvändande

Fram till april 2004 slutföra handläggningen av de ansökningar om återuppbyggnad av bostäder som redan lämnats in, fram till april 2005 återuppbygga alla bostadshus för vilka det har fattats ett positivt beslut; under lämpliga former genomföra en offentlig informationskampanj med inriktning på potentiella förmånstagare som en följd av att en ny frist för inlämnande av ansökningar om återuppbyggnad beviljats från och med den 1 april till och med den 30 september 2004. Slutföra återbördandet av bostadshus fram till juni 2004. Genomföra lagstiftning om ersättning för förlorad hyres- eller besittningsrätt inom och utanför områden av särskilt intresse för staten. Trygga tillfredsställande samordning och samarbete mellan alla behöriga myndigheter på central och lokal nivå. Skapa sociala och ekonomiska villkor för att förbättra förhållandena för de återvändande och se till att de tas emot bättre av de samhällen som de återvänder till. Stärka det regionala samarbetet så att processen för flyktingars återvändande påskyndas.

Stärka yttrandefriheten och se till att medierna kan fungera under demokratiska former

Se över medielagstiftningen i överensstämmelse med de rekommendationer som lämnades i februari 2004 av den gemensamma expertgruppen med företrädare för Europarådet, kommissionen och OSSE. I synnerhet se över lagen om elektroniska medier i avsikt att fastställa en öppen, förutsägbar och effektiv rättslig ram (med gradvis anpassning till EU:s regelverk genom ett fullständigt genomförande av Europarådets konvention om gränsöverskridande television, som redan ratificerats); sörja för att rådet för elektroniska medier blir politiskt och ekonomiskt oberoende; se till att Kroatiens radio och television och dess programråd kan verka självständigt och förblir stabila medan lagen om Kroatiens radio och television ses över; se till att översynen av medielagen och lagstiftningen rörande förtal avspeglar europeiska normer enligt definitionen i artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och enligt rättspraxis vid Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Förbättra samarbetet med ombudsmannen genom att helt och fullt beakta de konstateranden som framgår av hans rekommendationer och årsrapport.

Regionalt samarbete

Sörja för helhjärtat samarbete med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY)

Stärka det regionala samarbetet

Verka för att uppnå slutgiltiga lösningar på utestående bilaterala frågor, i synnerhet gränsfrågor med Slovenien, Serbien och Montenegro samt Bosnien och Hercegovina, utan att ta ensidiga initiativ. Lösa alla frågor som uppkommit genom den ensidiga förklaringen om den skyddade ”ekologiska fiskezonen” i Adriatiska havet. Sörja för att alla regionala frihandelsavtal genomförs. Ingå och genomföra en rad avtal med grannländerna rörande bekämpning av organiserad brottslighet, gränsförvaltning och återtagande. Inleda genomförandet av samförståndsavtalet om utveckling av det centrala regionala transportnätet i sydöstra Europa (South East Europe Core Regional Transport Network) och i synnerhet vidta åtgärder för att inrätta samarbetsmekanismerna, bl.a. styrkommittén och transportobservatoriet för sydöstra Europa (South East Europe Transport Observatory, SEETO). Göra framsteg när det gäller att uppfylla åtagandena enligt meddelandena från 2002 och 2003 inom ramen för Atenprocessen om den regionala energimarknaden i sydöstra Europa (Athens process on the Regional Energy Market in South East Europe).

Sörja för att stabiliserings- och associeringsavtalet genomförs korrekt när det gäller regionalt samarbete

Slutföra förhandlingarna med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien rörande den bilaterala överenskommelsen om regionalt samarbete.

Ekonomiska kriterier

Fortsätta att föra en varsam stabilitetsinriktad makroekonomisk politik, inbegripet utveckling av marknadsbaserade penningpolitiska instrument för att göra penningpolitiken mera effektiv.

Påskynda omstruktureringen och privatiseringen av företag

Undanröja osäkerhet i olika avseenden genom att snabbt anta lagstiftning som väntar på att antas. Påskynda omstruktureringen och privatiseringen av kollektivt ägda företag. Utforma och anta strategier för omstrukturering och privatisering eller nedläggning av stora statliga företag, särskilt inom tillverkningsindustrin, jordbruk, transport, turism och försörjningssektorn. Anta och börja genomföra ett program för omstrukturering av stålsektorn i överensstämmelse med EU:s krav.

Minska hinder för marknadsinträde och marknadsutträde

Förenkla reglerna för företags marknadsinträde och marknadsutträde. I synnerhet påskynda registreringsförfarandena och förbättra genomförandet av regler om konkurser.

Påskynda markreformen och i synnerhet registreringen och privatiseringen av jordbruksmark genom upprättandet av ett modernt och effektivt fastighetsregister i avsikt att undanröja de nuvarande hindren för utvecklingen av fastighets- och bostadsmarknader.

Anta en finanspolitisk flerårsplanering som präglas av kontinuerlig anpassning och konsolidering av de offentliga finanserna.

Fortsätta strukturreformerna av de offentliga finanserna, i synnerhet inom förvaltningen av de offentliga utgifterna. Upprätta en öppen och effektiv skuldförvaltningskapacitet.

Förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför

Inre marknad och handel

Fri rörlighet för varor

Omstrukturera den befintliga institutionella ramen i avsikt att slutföra det nödvändiga särskiljandet av tillsyn, ackreditering, standardisering och produktcertifiering. Fortsätta arbetet med införlivandet av direktiv enligt den gamla och den nya metoden.

Avskaffa de kvarvarande åtgärder som har samma verkan som kvantitativa begränsningar för import från EU.

Inrätta de förvaltningsstrukturer som behövs för att garantera ett heltäckande tillvägagångssätt i avsikt att förbättra livsmedelssäkerheten längs hela livsmedelskedjan.

Se till att en effektiv och öppen ordning för offentlig upphandling blir helt och fullt funktionsduglig och anta nödvändiga tillämpningsföreskrifter.

Frihet att tillhandahålla tjänster

Stärka regelverket och den administrativa ramen för tillsynen när det gäller finansiella tjänster, i synnerhet försäkringsmarknaden, investeringstjänster och värdepappersmarknaden.

Inrätta en oberoende tillsynsmyndighet på området för skydd av personuppgifter.

Fri rörlighet för kapital

Förbättra lagstiftningen mot penningtvätt och slutföra inrättandet av ett effektivt system för bekämpning av penningtvätt.

Bolagsrätt

Fortsätta anpassningen av lagstiftning i avsikt att sörja för en skyddsnivå för immateriell, industriell och kommersiell äganderätt som motsvarar den som finns i EU samt stärka den offentliga förvaltningens kapacitet så att det finns effektiva medel för att kontrollera efterlevnaden av sådana rättigheter.

Konkurrens

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk, kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen om konkurrensbegränsande samverkan och statligt stöd samt anta lämpliga tillämpningsföreskrifter. Stärka konkurrensmyndighetens administrativa kapacitet och oberoende ställning i fråga om både statligt stöd och konkurrensbegränsande samverkan. Öka insynen på området för statligt stöd, bl.a. genom att för EU lägga fram en årsrapport, och upprätta en heltäckande förteckning över statliga stödordningar.

Beskattning

Inleda en översyn av den skattelagstiftning och de administrativa förfaranden som nu gäller i avsikt att sörja för en effektiv kontroll av efterlevnaden av skattelagstiftningen.

Stärka skatte- och tullförvaltningarnas kapacitet, i synnerhet när det gäller uppbörd och kontroll; inrätta en fungerande myndighet med fullgod bemanning med ansvar för punktskatter; förenkla förfarandena för beivrande av skattebedrägeri.

Inleda utvecklandet av de IT- system som krävs för att elektroniskt datautbyte skall kunna ske med EU och dess medlemsstater.

Tullunion

Stärka tullförvaltningens administrativa och operativa kapacitet, i synnerhet när det gäller kontroller som avser ursprungsreglerna för förmånsbehandling, och fortsätta anpassningen till EU:s tullkodex.

Ytterligare stärka det administrativa samarbetet på tullområdet i överensstämmelse med interimsavtalet.

Yttre förbindelser

Vederbörligen genomföra protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet/interimsavtalet för att ta hänsyn till EU:s utvidgning.

Politiken inom olika sektorer

Jordbruk

Inleda upprättandet av ett ändamålsenligt identifieringssystem för jordbruksskiften och ett djuridentifieringssystem i överensstämmelse med EU:s regelverk. Förbättra insamlingen och bearbetningen av jordbruksstatistik i överensstämmelse med EU:s normer och metodik.

Utarbeta en strategi för inrättandet av effektiva och finansiellt tillförlitliga utbetalningsställen för förvaltning och kontroll av jordbruksfonder i överensstämmelse med EU:s krav och internationella revisionsnormer.

Förstärka de administrativa strukturer som krävs för att fastställa en strategi för landsbygdsutveckling och politiska instrument för utformning, genomförande, förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering av program för landsbygdsutveckling.

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk inom den veterinära och den fytosanitära sektorn, förbättra inspektionsrutinerna, modernisera bearbetningsanläggningarna för kött och mejeriprodukter så att de uppfyller EU:s normer för hygien och folkhälsa. Anpassa systemet för import av levande djur och djurprodukter till internationella sanitära och fytosanitära krav och till EU:s regelverk.

Fiske

Börja inrätta lämpliga förvaltnings- och inspektionsorgan för fiskeripolitiken. I anslutning till Kroatiens ensidiga beslut i oktober 2003 att utvidga sin jurisdiktion i Adriatiska havet måste man, tillsammans med kommissionen och berörda grannländer, i synnerhet Slovenien och Italien, utvärdera konsekvenserna för fiskeverksamheten i området, med sikte på att utarbeta lämpliga lösningar – inom ramen för slutsatserna från Venedigkonferensen om hållbar utveckling av fisket i Medelhavet – så att gemenskapens fiskeverksamhet kan fortsätta.

Transport

Fortsätta anpassningen av lagstiftningen och förstärka den administrativa kapaciteten inom luftfartssektorn.

Statistik

Stärka den kroatiska statistikmyndighetens administrativa kapacitet och förbättra samordningen med andra organ som sammanställer offentlig statistik i Kroatien. Lägga fram ett nytt förslag för kommissionen om statistikregioner i överensstämmelse med EU:s krav.

Telekommunikation och informationsteknik

Stärka de nationella regleringsmyndigheternas kapacitet på området för tele- och posttjänster och garantera deras oberoende ställning.

Miljö

Utarbeta övergripande lagstiftning, däribland om miljökonsekvensbedömning och allmänhetens deltagande.

Stärka den administrativa kapaciteten på nationell och regional nivå när det gäller planering, däribland utarbetandet av finansiella strategier.

Stärka de nationella och regionala inspektionsmyndigheternas kapacitet och sätta dem i stånd att på ett effektivt sätt kontrollera efterlevnaden av miljölagstiftningen.

Anta och inleda genomförandet av en avfallshanteringsplan.

Finansiell kontroll

Utarbeta en strategi för inrättandet av ett system för intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn. Upprätta eller förstärka de interna kontrollfunktionerna inom den offentliga sektorn genom tillhandahållande av ändamålsenlig personal, utbildning och utrustning, inbegripet verksamhetsmässigt oberoende interna revisionsenheter.

Inrätta effektiva förfaranden för att avslöja, handlägga och i finansiellt, administrativt och rättsligt hänseende följa upp oegentligheter som påverkar gemenskapernas finansiella intressen.

Samarbete på området rättsliga och inrikes frågor

Gränsförvaltning

Stärka gränsförvaltningen och i synnerhet skärpa övervakningen av sjögränserna; anta och genomföra en strategi för integrerad gränsförvaltning; öka investeringarna i teknisk utrustning och infrastruktur; stärka specialutbildningen av tjänstemän inom gränsförvaltningen.

I samordning med alla berörda organ genomföra de åtgärder som regeringen antagit och som lades fram vid ministermötet (rättsliga och inrikes frågor) inom ramen för forumet mellan EU och länderna på västra Balkan den 28 november 2003.

Organiserad brottslighet, narkotika, korruption och terrorism

Genomföra de handlingsinriktade åtgärder som regeringen antagit och som lades fram vid ministermötet (rättsliga och inrikes frågor) inom ramen för forumet mellan EU och länderna på västra Balkan den 28 november 2003.

Förbättra samordningen mellan de rättsvårdande organen och rättsväsendet, i synnerhet när det gäller ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet, bedrägeri, penningtvätt och korruption; stärka bekämpningen av narkotikahandel och skärpa åtgärderna mot narkotikamissbruk och för minskad efterfrågan på narkotika; stärka USKOK:s administrativa kapacitet.

Fortsätta förberedelserna för ingåendet av ett samarbetsavtal med Europol

Öka det internationella samarbetet och till fullo genomföra relevanta internationella konventioner om terrorism; förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan polisen och underrättelsetjänsten inom landet och med andra stater; skärpa åtgärderna för förhindrande av finansiering av och förberedelser för terroristhandlingar.

Migration och asyl

Genomföra den nya asyllagstiftningen, däribland inrättandet av en tillfällig mottagningsanläggning.

3.2   PRIORITERINGAR PÅ MEDELLÅNG SIKT

Politiska kriterier

Demokrati och rättsstat

Ytterligare stärka rättsväsendet

Fortsätta genomförandet av reformen av rättsväsendet och åtgärderna för att minska antalet icke avgjorda mål i domstolarna; rationalisera domstolsorganisationen, bland annat genom utveckling av moderna IT- system och genom att den förses med administrativ personal i tillräcklig omfattning; se till att domstolarnas avgöranden verkställs regelrätt och effektivt; sörja för möjlighet till domstolsprövning och rättsligt biträde och ställa nödvändiga budgetmedel till förfogande; öka utbildningen i EU- rätt.

Ytterligare skärpa bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet

Främja ytterligare framsteg inom korruptionsbekämpningen och genomföra relevant lagstiftning på området. I synnerhet inrätta specialenheter för korruptionsbekämpning inom lämpliga myndigheter och förse dessa med ändamålsenlig utbildning och tillräckliga resurser. Se till att de normer som fastställts i internationella avtal iakttas genom införandet av lämpliga lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder. Underlätta utstationering av sambandsmän från EU:s medlemsstater vid statliga organ som medverkar i kampen mot organiserad brottslighet. Lämna halvårsrapporter till EU om påtagliga resultat i lagföringen av verksamhet i samband med organiserad brottslighet, enligt FN-konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet, den så kallade Palermokonventionen.

Ytterligare förbättra den offentliga förvaltningens sätt att fungera

Fortsätta den process för institutionsuppbyggnad som har direkt anknytning till EU:s regelverk och införa reformer för att förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen överlag. Slutföra avnationaliseringsprocessen.

Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter

Sörja för fortsatt respekt för minoriteters rättigheter

Fortsätta att förbättra romernas situation genom ett intensifierat genomförande av strategin avseende denna folkgrupp, bland annat nödvändigt ekonomiskt stöd på nationell och lokal nivå, åtgärder mot diskriminering avsedda att främja deras möjligheter till sysselsättning, förbättrat tillträde till utbildning och förbättrade bostadsförhållanden.

Slutföra processen för flyktingars återvändande genom att den relevanta lagstiftningen snarast genomförs på ett korrekt sätt. Sörja för ekonomisk och social integrering av återvändande personer genom regionala utvecklingsprogram i de berörda områdena.

Regionalt samarbete

Ytterligare stärka det regionala samarbetet

Förbereda inrättandet av en integrerad regional energimarknad med beaktande av Atenprocessen om den regionala energimarknaden i sydöstra Europa.

Ekonomiska kriterier

Ytterligare förbättra villkoren för privata företag

Göra betydande framsteg i privatiseringsprocessen och fortsätta insatserna för att förbättra villkoren när det gäller startandet och utvecklingen av privata företag. Göra betydande framsteg när det gäller omstrukturering av stora företag.

Slutföra markreformen,, med särskild tonvikt på registrering och privatisering av jordbruksmark.

Fortsätta reformeringen av arbetsmarknaden

Fortsätta insatserna för att förbättra arbetsmarknadens anpassningsförmåga och öka arbetskraftsdeltagandet.

Fortsätta genomförandet av en hållbar finanspolitisk flerårsplanering genom en kontinuerlig minskning av de totala offentliga utgifterna som andel av BNP. Prioritera de offentliga utgifterna för att frigöra medel till utgifter med anknytning till EU:s regelverk, däribland en reformering av hälso- och sjukvårdssystemet samt pensionssystemet. Fortsätta att minska subventionerna till stora företag som går med förlust. På grundval av detta ytterligare minska underskottet i statens finanser och skuldbördan inom den offentliga sektorn.

Förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför

Inre marknad och handel

Fri rörlighet för varor

Göra betydande framsteg när det gäller införlivandet av direktiv enligt den gamla och den nya metoden och antagandet av EU-standarder.

Fortsätta anpassningen av den kroatiska livsmedelslagstiftningen och stärka de strukturer som behövs för dess genomförande.

Genomföra ett system för offentlig upphandling som inbegriper alla de administrativa strukturer som behövs i sammanhanget och göra betydande framsteg i riktning mot en fullständig anpassning till EU:s regelverk.

Fri rörlighet för personer

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk avseende ömsesidigt erkännande av yrkesbehörighet och utbildningsbevis, däribland bestämmelser om utbildning, och vidareutveckla de administrativa strukturer som krävs.

Avskaffa alla åtgärder som innebär diskriminering av migrerande arbetare från och medborgare i EU; stärka de administrativa strukturerna för samordning av socialförsäkringssystemen.

Frihet att tillhandahålla tjänster

Avskaffa de återstående hindren för fysiska eller juridiska personer från EU mot etablering och tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster.

Fortsätta anpassningen av lagstiftningen om skydd av personuppgifter; förstärka tillsynsmyndigheten och garantera dess oberoende ställning.

Fri rörlighet för kapital

Verka för att undanröja de återstående restriktionerna för kapitalrörelser; fortsätta anpassningen av lagstiftningen om betalningssystem och sörja för att den genomförs effektivt.

Stärka finansunderrättelseenhetens administrativa kapacitet och förbättra dess samarbete med andra institutioner som medverkar i bekämpningen av penningtvätt.

Bolagsrätt

Slutföra anpassningen på området för immateriell och industriell äganderätt och stärka kontrollen av efterlevnaden av lagstiftningen när det gäller bekämpningen av piratkopiering och varumärkesförfalskning.

Konkurrens

Ytterligare förstärka myndigheten med ansvar för frågor rörande konkurrensbegränsande samverkan och statligt stöd och uppvisa ett trovärdigt resultat när det gäller att kontrollera efterlevnaden av reglerna. Avsevärt förbättra insynen när det gäller statligt stöd. Inrätta utbildning i konkurrensrätt och konkurrenspolitik på alla nivåer inom förvaltningen och rättsväsendet.

Beskattning

Fortsätta insatserna i riktning mot en fullständig anpassning till EU:s regelverk på skatteområdet med avseende på moms och punktskatter, med särskild uppmärksamhet på att inkludera frizonerna i den territoriella tillämpningen av momsbestämmelserna och avskaffa de befintliga nollskattesatserna för moms samt försäljningsskatten.

Åta sig att följa principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning och se till att nya skatteåtgärder överensstämmer med dessa principer.

Fortsätta att stärka skatteförvaltningen, inbegripet IT- sektorn, och se till att den fungerar på ett fullgott sätt så att den når upp till EU:s normer och kan sammanlänkas med IT- systemen. Utarbeta och genomföra etiska regler.

Tullunion

Förstärka och befästa tullförvaltningens administrativa och operativa kapacitet. Bygga ut utbildningen för all personal och öka användningen av informationsteknik, vars utformning och användning bör vara förenliga med EU:s system för att en sammanlänkning skall kunna ske. Utarbeta och genomföra etiska regler för tullförvaltningen.

Förbättra revisionen och användningen av riskanalys och selektivitet.

Fortsätta anpassningen när det gäller frizoner, transitering, avgifter, tulltak och Allmänna preferenssystemet.

Politiken inom olika sektorer

Jordbruk

Förstärka de administrativa strukturer som behövs för att genomföra marknadspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken samt upprätta ett vingårdsregister i överensstämmelse med EU:s normer. Fortsätta förberedelserna för upprättandet av ett till fullo fungerande system för administration och kontroll och av ett utbetalningsställe i överensstämmelse med EU:s krav.

Fortsätta och avsevärt förbättra anpassningen till EU:s regelverk inom den veterinära och den fytosanitära sektorn, bland annat när det gäller ett djuridentifieringssystem, hantering av djuravfall, modernisering av bearbetningsanläggningar för kött och mejeriprodukter, program för övervakning av djursjukdomar och växtskydd; avsevärt förbättra inspektionsstrukturerna.

Fiske

Fortsätta inrättandet av ändamålsenliga administrativa strukturer och utrustning för att sörja för att fiskepolitiken genomförs effektivt, inbegripet resursförvaltning, inspektion och kontroll av fiskeverksamheten, marknadspolitik, strukturprogram, ett fiskefartygsregister och en förvaltningsplan för fiskeflottans kapacitet i överensstämmelse med tillgängliga fiskresurser.

Transport

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk och bygga upp tillräcklig administrativ kapacitet på området för vägtransport (sociala och tekniska bestämmelser samt skattebestämmelser), järnvägstransport (i synnerhet bestämmelser om driftskompatibilitet och oberoende tilldelning av kapacitet) och sjötransport (i synnerhet på sjösäkerhetsområdet). Uppnå fullständig anpassning till EU:s regelverk på luftfartsområdet inom ramen för ett avtal om Kroatiens deltagande i den gemensamma europeiska luftfartsmarknaden.

Ekonomisk och monetär union

Fortsätta anpassningen av den lagstiftning som gäller för centralbanken. Förbättra penningpolitiken för att utvidga användningen av marknadsorienterade penningpolitiska instrument och göra dem effektivare.

Socialpolitik och sysselsättning

Fortsätta anpassningen till EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsrätt, likabehandling av kvinnor och män och ick-diskriminering; stärka de därmed sammanhängande administrativa strukturerna och de strukturer som krävs för samordningen av de sociala trygghetssystemen.

Utforma och genomföra en övergripande sysselsättningsstrategi som inbegriper alla berörda aktörer med sikte på ett senare deltagande i den europeiska sysselsättningsstrategin, kombinerad med den kapacitetsuppbyggnad som krävs för analys, genomförande och bedömning.

Ytterligare utveckla förmågan hos arbetsmarknadens parter att, särskilt genom ömsesidig social dialog, utveckla och genomföra EU:s regelverk.

Fortsätta anpassningen av lagstiftningen på folkhälsoområdet och öka investeringarna i hälso- och sjukvården.

Energi

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk rörande den inre marknaden för energi (el och gas), förbättra energiutnyttjandet, främja utvecklingen av förnybara energikällor, bygga upp oljelager för att sörja för fullgod energiförsörjning, sörja för kärnsäkerhet och strålskydd; stärka den administrativa kapaciteten på alla dessa områden.

Små och medelstora företag

Fortsätta genomförandet av Europeiska stadgan för småföretag. Ytterligare förenkla förfarandena för företagsregistrering.

Vetenskap och forskning

Stärka kapaciteten för forskning och teknisk utveckling i avsikt att sörja för ett framgångsrikt deltagande i gemenskapens ramprogram.

Utbildning

Öka insatserna för att skapa ett modernt system för yrkesutbildning.

Telekommunikation och informationsteknik

Anta nödvändig primär- och sekundärlagstiftning för att fullborda regelverket och införa konkurrens på alla områden. Anta en enhetlig strategi för att främja en kunskapsbaserad ekonomi.

Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument

Sörja för en tydlig ansvarsfördelning och en effektiv samordning mellan ministerier i avsikt att utarbeta en heltäckande och enhetlig strategi på området för regional utveckling. Inrätta strukturer för partnerskap i avsikt att sörja för ett nära samarbete mellan berörda parter på nationell och regional nivå.

Sörja för att de förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter som utsetts gradvis bygger upp sin kapacitet; utforma och genomföra regionala utvecklingsplaner; skärpa rutinerna för ekonomisk förvaltning och kontroll; inrätta fullgoda system för övervakning och utvärdering.

Miljö

Sörja för att miljöskyddskrav integreras i fastställandet och genomförandet av annan sektorspolitik i syfte att främja en hållbar utveckling; genomföra övergripande lagstiftning.

Fortsätta arbetet med införlivandet av EU:s regelverk med särskild betoning på avfallshantering, vattenkvalitet, luftkvalitet, naturskydd och samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Utarbeta en miljöinvesteringsplan som bygger på de beräknade kostnaderna för anpassningen. Öka investeringarna i miljöinfrastruktur med särskild tonvikt på uppsamling och behandling av avloppsvatten, dricksvattenförsörjning och avfallshantering.

Konsumentfrågor och hälsoskydd

Fortsätta anpassningen till EU:s regelverk om säkerhetsrelaterade åtgärder och stärka den administrativa kapacitet som behövs för en effektiv marknadsövervakning.

Finansiell kontroll

Utveckla en enhetlig rättslig ram och effektiva mekanismer för övervakning, kontroll och revision av de offentliga inkomsterna och utgifterna.

Utveckla effektiva mekanismer för att underrätta kommissionen om oegentligheter som påverkar gemenskapernas finansiella intressen och fastställa de samordningsmetoder som behövs.

Samarbete i rättsliga och inrikes frågor

Gränsförvaltning

Stärka gränskontrollen, utveckla nationella databaser och dataregister samt sörja för samordning mellan berörda myndigheter.

Organiserad brottslighet och korruption

Förbättra polisväsendets utrustning och infrastruktur, inbegripet inrättandet av ett datoriserat utredningssystem; stärka samarbetet mellan polisen och andra rättsvårdande organ; skärpa bekämpningen av narkotikahandel, organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet (däribland penningtvätt och penningförfalskning), bedrägerier och korruption; förbättra anpassningen av därmed sammanhängande nationell lagstiftning till EU:s regelverk på dessa områden.

4.   PROGRAMPLANERING

Gemenskapsstödet till länderna på västra Balkan inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen kommer att tillhandahållas via de befintliga finansieringsinstrumenten, särskilt rådets förordning (EG) nr 2666/2000 av den 5 december 2000 om bistånd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (1). Detta beslut får således inga konsekvenser för budgeten. Kroatien kommer dessutom att få tillgång till finansiering från program som omfattar flera länder och från övergripande program. Kommissionen samverkar med Europeiska investeringsbanken (EIB) och de internationella finansiella instituten, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, i syfte att underlätta samfinansiering av projekt med anknytning till stabiliserings- och associeringsprocessen.

5.   VILLKORLIGHET

Gemenskapsstödet till länderna på västra Balkan inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen ges på villkor att det görs ytterligare framsteg med att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att vidta lämpliga åtgärder på grundval av artikel 5 i förordning (EG) nr 2666/2000.

För gemenskapsstödet skall också gälla de villkor som fastställdes av rådet i dess slutsatser av den 29 april 1997, särskilt vad gäller mottagarländernas åtagande att genomföra demokratiska, ekonomiska och institutionella reformer, med beaktande av prioriteringarna i detta europeiska partnerskap.

6.   ÖVERVAKNING

Uppföljningen av det europeiska partnerskapet ombesörjs med hjälp av de mekanismer som inrättats inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen och särskilt genom årsrapporterna om stabiliserings- och associeringsprocessen.


(1)  EGT L 306, 7.12.2000, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2415/2001 (EGT L 327, 12.12.2001, s. 3).