Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden

(Framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Val av rättsligt instrument

Det gemenskapsinstrument som föreslås är en förordning, som är det lämpligaste instrumentet för att uppfylla följande syften.

Fastställa enhetliga bestämmelser för mycket specificerade frågor

Det som utmärker detta förslag är att det grundar sig på ett intensivt förberedelsearbete med medlemsstater och berörda parter som utfördes av kommissionen under en tidsrymd av tre år. Detta har gjort det möjligt för kommissionen att mycket exakt fastställa såväl de typer av bestämmelser som behöver harmoniseras på gemenskapsnivå som deras nödvändiga innehåll. Under förberedelsearbetet har man uppdagat behovet av att på ett mycket riktat sätt ta itu med ett litet antal frågor. Analysen visar att den inre marknadens mål, för ett stort antal olika ekonomiska verksamheter som direkt och indirekt står i samband med säljfrämjande åtgärder, kan uppnås med förhållandevis få, exakta, ovillkorliga och enhetliga gemenskapskrav som säkerställer en hög skyddsnivå för de relevanta målen av allmänt intresse, snarare än med ett ramdirektiv genom vilket man fastställer allmänna bestämmelser. En förordning är därför det lämpliga instrumentet för dessa typer av krav.

Säkerställa prisinsyn och stärka rättssäkerheten

Det som utmärker säljfrämjande åtgärder är att de är direkt sammankopplade med prisinsyn. För att den inre marknaden skall fungera krävs en fullständig prisinsyn som gör det möjligt för både företag och deras kunder att söka efter och utnyttja de bästa erbjudandena. Eftersom säljfrämjande åtgärder är direkt sammankopplade med priser och spelar en nyckelroll i processen för marknadssignalering, är det nödvändigt, om prisinsyn skall garanteras, att de presenteras i enlighet med enhetliga bestämmelser, annars finns det en risk att marknadssignaleringen kommer att bli mindre öppen. En förordning svarar mot behovet av direkt tillämpliga, mycket exakta och ovillkorliga gemenskapsbestämmelser, vars räckvidd är exakt densamma över hela Europeiska unionen. Detta garanterar enhetliga förutsättningar för företag och ger rättssäkerhet för företag, särskilt små och medelstora företag, och kunder.

Svara mot det brådskande behovet av enhetliga bestämmelser inför eurons införande

Eurons nära förestående införande kommer att få två specifika följder. Å ena sidan kommer det att öka användningen av säljfrämjande åtgärder, mot bakgrund av att den omedelbara lättheten att jämföra priser kommer att påverka kunderna till att söka efter fördelaktiga erbjudanden, med följden att den som vidtar säljfrämjande åtgärder kommer att försöka dra till sig deras uppmärksamhet genom att använda säljfrämjande åtgärder alltmer. Å andra sidan skulle den ökade prisinsyn som euron medför emellertid kunna motverkas av användningen av icke-genomblickbara säljfrämjande åtgärder, som är vilseledande och berövar kunderna möjligheten att göra väl underbyggda val.

Av dessa två skäl är det nödvändigt att spelreglerna så snabbt som möjligt blir enhetliga över hela gemenskapen. Dröjsmål i samband med införlivande och den flexibilitet som är förenad med ett direktiv skulle därför i onödan fördröja de fördelar i form av prisinsyn som härrör från eurons införande.

Slutligen förstärks behovet av snabba åtgärder ytterligare av direktivet om elektronisk handel, som skall införlivas i nationell lagstiftning senast i slutet av januari 2002. Rådet begärde uttryckligen en ytterligare harmonisering på området för marknadskommunikation i syfte att förhindra varje form av diskriminering mellan online- och offlinehandel. Detta understryker återigen det brådskande behovet av en gemensam uppsättning bestämmelser på detta område.

Säkerställa förenlighet med gemenskapens nya förhållningssätt till bättre lagstiftning

Valet av en förordning är förenligt med det kriterium på vilket ett sådant beslut bör grunda sig enligt protokollet till Amsterdamfördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen anser att det inte är lämpligt att föreslå ett ramdirektiv på detta område, mot bakgrund av att den relevanta ramen för politiken fastställdes redan i 1998 års meddelande. Den föreslagna förordningen behandlar inte nya politikområden, utan är snarare en konkret tillämpning av den politik på området för marknadskommunikation som antogs 1998 och som har utgjort grundval för arbetet med medlemsstaterna under de senaste tre åren. Det omfattande förberedelsearbetet har gjort det möjligt att mycket exakt fastställa räckvidden och de föreslagna lösningarna, och med en förordning som grundar sig på detta arbete undviks en betungande och långdragen genomförandeprocess i de femton medlemsstaterna. I protokollet anges att gemenskapsåtgärder, när det gäller deras karaktär och omfattning, skall lämna så mycket utrymme som möjligt för nationella beslut, med det tydliga förbehållet att detta gäller under förutsättning att åtgärdens mål säkerställs och fördraget följs. Det bör i detta avseende framhållas

- å ena sidan, att instrumentets syfte, som är att så snabbt som möjligt åstadkomma rättssäkerhet och enhetliga förutsättningar för företag och kunder, bäst kan uppfyllas med direkt tillämpliga enhetliga bestämmelser som fastställs i en förordning,

- å andra sidan, att den föreslagna förordningen är begränsad till en mycket snäv, exakt inriktad uppsättning krav och tillåter ömsesidigt erkännande på andra områden. Som en följd av detta lämnar förordningen på dessa områden tillräckligt utrymme för nationella beslut i linje med andan i protokollet.

2. Beskrivning artikel för artikel

Artikel 1 - Mål

I denna artikel redogörs för målet, som är att garantera att den inre marknaden fungerar väl, genom att undanröja restriktioner för den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna, säkerställa etableringsfriheten och undanröja avsevärda snedvridningar av konkurrensen mellan medlemsstaterna.

Dessutom har förordningen som mål att underlätta den fria rörligheten för de varor som de säljfrämjande åtgärderna avser.

Artikel 2 - Definitioner

Alla de följande definitionerna grundar sig på resultatet av det intensiva arbete som utfördes av medlemsstaternas expertgrupp under de tolv sammanträden som hölls om gränsöverskridande reglering av säljfrämjande åtgärder.

a) "marknadskommunikation"

Definitionen grundar sig på den definition som används i direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("Direktiv om elektronisk handel"). Den är också förenlig med kommissionens politik på detta område enligt dess meddelande med titeln "Uppföljning av grönboken om affärskommunikation på den inre marknaden".

c) "den som vidtar säljfrämjande åtgärder"

"Den som vidtar säljfrämjande åtgärder" [1] är den fysiska eller juridiska person för vars räkning en säljfrämjande åtgärd används [2] eller kommuniceras. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder är vanligen en tillverkare eller tjänsteleverantör, eller en detaljhandlare som erbjuder varor eller tjänster.

[1] I ICC:s grundregler för marknadsföring används däremot uttrycket "annonsör", vilket bedömts vara något för snävt.

[2] Begreppen "använda" och "användare" fastställdes i KOM(1998) 121 slutlig.

d) "kund"

Varje person som utnyttjar det erbjudande som förmedlas genom en säljfrämjande åtgärd är en kund. Kunder omfattar

- fysiska eller juridiska personer, och

- när det rör sig om en juridisk person, alla former av företag och organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet.

e)-i) "rabatt", "enkelt förmånserbjudande", "kombinationserbjudande", "säljfrämjande tävling" och "säljfrämjande spel"

En säljfrämjande åtgärd består av ett tillfälligt erbjudande. Detta förklarar varför "den som vidtar säljfrämjande åtgärder" av säljfrämjande åtgärder enligt denna förordning är skyldig att ange den säljfrämjande åtgärdens varaktighet i den åtföljande marknadskommunikationen.

Även då säljfrämjande åtgärder består av ett enkelt förmånserbjudande eller ett kombinations erbjudande tas det för givet att det skulle kunna tillkomma mindre kostnader för den person som det enkla förmånserbjudandet eller kombinationserbjudandet riktas till, som kostnader för postbefordran och emballering. Varje kostnad som står i samband med den säljfrämjande åtgärden måste specificeras i den åtföljande marknadskommunikationen.

Säljfrämjande spel är inte samma sak som spel som främst anordnas för att gå med vinst från själva spelandet. Sådan spelverksamhet omfattas inte av denna förordning.

j) "barn"

Det finns ett antal olika definitioner av barn i gemenskapslagstiftningen. Till exempel i direktiven 96/5/EG, 91/321/EEG och 73/148/EEG. I den förordning som här föreslås har ett barn definierats som en person under 14 års ålder. Denna åldersgräns är den som används i ICC:s och ESOMAR:s internationella bestämmelser för marknadsförings- och samhällsundersökningar.

k) "alkoholdrycker"

Denna definition av alkoholdrycker är förenlig med den som anges i detalj i direktiv 92/83/EEG.

l) "icke-offentligt tillsynsorgan"

Detta omfattar, med hänsyn till domstolens rättspraxis, en organisation eller förening som inte styrs av offentlig rätt som utövar sitt rättsliga oberoende för att utöva tillsyn över ekonomiska verksamheter på ett kollektivt sätt. Definitionen skulle till exempel inbegripa självreglerande organ, organisationer som företräder och föreskriver allmänna bestämmelser för de fria yrkena etc.

m) "försäljning under självkostnadspris"

Denna definition grundar sig på befintliga nationella definitioner och är också förenlig med domstolens rättspraxis på området för konkurrensbestämmelser (underprissättning). En försäljning under självkostnadspris definieras som en försäljning där det pris till vilket produkten eller tjänsten säljs är lägre än det fakturerade nettopris till vilket den detaljhandlaren eller grossisten köpte produkten eller tjänsten från den aktuella leverantören. Det fakturerade nettopriset är styckkostnaden på fakturan från leverantören eller grossisten till den som vidtar säljfrämjande åtgärder inklusive frakt, försäkring eller andra kostnader samt mervärdesskatt. Fakturan och andra kostnader som används för beräkningen bör dateras samma dag som den säljfrämjande åtgärden eller dess marknadskommunikation. Då det inte finns någon sådan faktura, bör det fakturerade nettopriset grundas på den senaste faktura som lämnats till den som vidtar säljfrämjande åtgärder för sådana varor eller tjänster.

Artikel 3 - Användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder

Dessa bestämmelser gäller inte bara för medlemsstater, utan även för "alla föreningar eller organisationer som föreskriver regler som syftar till att reglera tillhandahållandet av tjänster på ett kollektivt sätt", enligt den formulering som EG-domstolen använde för första gången i Walravemålet [3]. Detta inbegriper bl.a. självreglerande organ.

[3] Domstolens dom av den 12 december 1974, Walrave, mål 36-74, Rättsfallssamlingen 1974 s. 1405. Se även domstolens dom av den 6 juni 2000, Angonese, mål C-281/98, Rättsfallssamlingen 2000 s. I-4139.

Punkt 1 - Avlägsnande av vissa restriktioner

Såsom förklaras i avsnitt 4.2 i meddelandet ovan förbjuds en uppsättning nationella restriktioner enligt denna punkt. Mer bestämt förbjuds allmänna förbud mot användning eller kommunikation av varje typ av säljfrämjande åtgärd, eller varje kombination av typer av säljfrämjande åtgärder. Förbud eller begränsningar inom vissa sektorer, t.ex. det särskilda franska förbudet mot kombinations erbjudanden som rör levande djur eller det belgiska kravet att konsumenten i samband med ett erbjudande av typen "tre för samma pris som två" skall kunna köpa samma produkt separat till samma pris, omfattas inte av denna bestämmelse men blir föremål för ömsesidigt erkännande enligt punkt 2 i denna artikel. Inga allmänna värderestriktioner får införas för säljfrämjande åtgärder, med undantag för värderestriktioner som avser böcker. Ett undantag görs för böcker med hänsyn till föreskrifter om bokprissättning som inskränker rabatter på sådana produkter. Dessa kommer följaktligen, i enlighet med punkt 2 i denna artikel, att bli föremål för ömsesidigt erkännande. Enligt bestämmelsen måste försäljning under självkostnadspris tillåtas. Förbud mot säljfrämjande åtgärder (särskilt rabatter) före säsongsrealisationer förbjuds, liksom system för förhandsgodkännande, och andra system med motsvarande verkan, av användning eller kommunikation av säljfrämjande åtgärder. Såsom förklaras i meddelandet behövs dessa förbud inte bara för att säkerställa den fria rörligheten när det gäller import av tjänster, utan även för att säkerställa etableringsfriheten och den fria rörligheten för exporterade tjänster, liksom för att undanröja avsevärda snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden. De ersätts därför med enhetliga detaljerade öppenhetsbestämmelser och riktade förbud på gemenskapsnivå.

Därför blir det otillåtet att ha förbud mot vissa former av kombinations erbjudanden eller förmånserbjudanden, t.ex. krav på att det som erbjuds skall ha ett nära samband med den vara eller tjänst som den säljfrämjande åtgärden avser.

Punkt 2. Tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande

Enligt denna punkt skall principen om ömsesidigt erkännande gälla vid tillämpning av återstående nationella restriktioner avseende säljfrämjande åtgärder som inte omfattas av punkt 1 i denna artikel. Som sagts ovan har kommissionen tack vare förberedelserna och särskilt de tre årens diskussioner i expertgruppen kunnat kartlägga ett antal nationella begränsningar som kan påverka ett brett spektrum av tjänster. Därför är syfte med denna bestämmelse att förhindra restriktioner i fråga om användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder avseende inkommande tjänster från andra medlemsstater som är oförenliga med artikel 49 i fördraget. På så sätt tryggas den fria rörligheten för de varor som de säljfrämjande åtgärderna avser. Bestämmelsen gäller för alla tjänster som man har fastställt berörs av sådana restriktioner. Förutom för tjänster som avser utformning av säljfrämjande åtgärder samt reklambyråtjänster gäller den även för medietjänster, medieplanerings- och medieförsäljningstjänster, verksamheter för direktmarknadsföring, detaljhandelstjänster samt kundkontaktstjänster. Enligt punkten förbjuds alla former av restriktioner för sådana tjänster som kommer från andra medlemsstater på grund av användning av säljfrämjande åtgärder och hänvisning till dem i marknadskommunikation, dvs. alla åtgärder från en medlemsstats sida som kan hindra eller på annat sätt göra det mindre attraktivt att tillhandahålla eller kommunicera sådana säljfrämjande åtgärder. Detta omfattar emellertid bara restriktioner för säljfrämjande åtgärder som sådana. Det gäller till exempel inte allmänna restriktioner för reklam för vissa produkter eller tjänster, allmänna medierestriktioner för reklam som riktas till vissa konsumenter (t.ex. barn) eller restriktioner för vissa påståenden (t.ex. påståenden om hälsa eller etik). Sådana restriktioner som inte avser säljfrämjande åtgärder som sådana fortsätter att gälla i den mån som de är förenliga med gemenskapslagstiftningen.

Artikel 4 - Allmän information som skall lämnas

De informationskrav som anges i bilagan till den föreslagna förordningen syftar till att skydda både konsumenter och företag, särskilt små företag, genom att garantera att den säljfrämjande åtgärden presenteras på ett sådant sätt att ett väl underbyggt beslut kan fattas om den aktuella säljfrämjande åtgärden gör det värt att köpa den marknadsförda produkten eller tjänsten eller inte.

Skyldigheten att uppfylla dessa informationskrav åläggs "den som vidtar säljfrämjande åtgärder", som normalt inte är samma person som den som förmedlar den säljfrämjande åtgärden. Beroende på slaget av åtgärder måste den som vidtar åtgärderna följa alla bestämmelser för marknadskommunikation och se till att föreskriven information lämnas på begäran. Detta avlägsnar varje tvetydighet i fråga om ansvar för användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder och kommer således att underlätta prövning. Dessa gemenskapsomfattande bestämmelser utgör ett stort mervärde för den befintliga nivån av skydd för konsumenter och för god affärssed i unionen.

Informationskraven harmoniseras i detalj, så att det inte finns någon risk för rättslig osäkerhet som härrör från tillämpning av allmänna öppenhetsvillkor som skulle kunna bli föremål för skiljaktiga nationella tolkningar. Dessa krav kan indelas i

1. information som skall lämnas i marknadskommunikationen av en säljfrämjande åtgärd (inklusive på en säljfrämjande kupong eller förmånscheck), och

2. information som på begäran skall göras tillgänglig för kunder oberoende av köp av den marknadsförda produkten eller tjänsten. Dessa informationskrav garanterar att konsumenten inte tvingas att köpa en produkt eller tjänst för att kunna ta del av de villkor som gäller för den aktuella säljfrämjande åtgärden. Informationen skall tillhandahållas så snart som den aktuella säljfrämjande åtgärden vidtas.

Artikel 5 - Skydd av barn och ungdomar

Punkt 1 - skydd mot uppgiftsinsamling.

Vissa säljfrämjande åtgärder, särskilt säljfrämjande tävlingar och spel, men även rabatter i form av kuponger eller förmånscheckar, används för att samla in och behandla person uppgifter. Denna bestämmelse syftar till att minska utnyttjandet av barns brist på erfarenhet, eller deras godtrogenhet, i avsikt att få dem att lämna ut personuppgifter.

Punkt 2 - spridning av enkla förmånserbjudanden och kombinationserbjudanden.

Denna bestämmelse syftar till att garantera att säljfrämjande åtgärder som sänds direkt till hushåll eller delas ut utanför ett försäljningsställe är av sådan beskaffenhet att det enkla förmånserbjudandet eller kombinationserbjudandet inte kan skada ett barn utan vuxens sällskap. Den kommer inte att gälla för hushåll utan barn. För att minimera risken att barn skadas måste den som vidtar säljfrämjande åtgärder försäkra sig om att en vara som sänds till ett hushåll som en del av en säljfrämjande åtgärd eller ges till ett barn utan vuxens sällskap inte innebär någon risk för ett barns fysiska hälsa. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder bör särskilt ta hänsyn till

- produktens egenskaper, inklusive dess sammansättning, i betraktande av direktiv 92/59/EEG om allmän produktsäkerhet, och

- förpackningen, dvs. möjligheterna till "barnsäker" förpackning.

Punkt 3 - enkla förmånserbjudanden som består av alkoholdrycker.

Ett antal medlemsstater tillåter personer under 18 års ålder [4] att köpa alkoholdrycker för personligt bruk, och denna bestämmelse kommer inte att införa något förbud som avser inköp. Det råder emellertid ingen tvekan om att omåttlig konsumtion bland minderåriga har negativa följder för folkhälsan. Vidare är det allmänt erkänt att minderåriga, av folkhälsoskäl, inte bör påverkas till att konsumera alkohol. Ett enkelt förmånserbjudande bestående av en alkoholdryck skulle påverka en minderårig till att konsumera en sådan produkt, liksom det skulle kunna uppmuntra till omåttlig konsumtion. Enkla förmånserbjudanden erbjuds vanligtvis på lokal nivå, på försäljningsstället, restauranger eller klubbar, men många säljkampanjer utformas centralt av multinationella märken och verkställs och kommuniceras sedan med hjälp av olika gränsöverskridande tjänster, vilket gör dem till föremål för gemenskapslagstiftningen.

[4] Enligt artikel 21 i den österrikiska civillagen fastställs myndighetsåldern till 19 år. Att använda den lägre åldern 18 år i stället för 19 år kommer inte att leda till en lägre nivå av konsumentskyddet på det område som är av intresse för det föreliggande förslaget (förbud mot enkla förmånserbjudanden som består av alkohol till minderåriga). Detta på grund av att relevant lagstiftning på området för ungdomsskydd i Österrike är underställd delstaternas (Bundesländer) lagstiftning och tillåter att minderåriga över 16 års ålder köper alkoholdrycker för egen konsumtion.

Det finns redan ett antal gemenskapsinitiativ som syftar till att förhindra missbruk eller omåttlig användning av alkoholdrycker, såsom artikel 15 i direktivet "Television utan gränser" (89/552/EEG), i vilket det slås fast att reklam för alkoholdrycker inte får riktas särskilt till minderåriga eller, i synnerhet, avbilda minderåriga som konsumerar dessa drycker, och rådets nyligen antagna rekommendation "Barns och ungdomars alkoholkonsumtion", enligt vilken de som vidtar säljfrämjande åtgärder inte bör tillåtas använda sig av marknadsföring som vänder sig till barn. Ett exempel som nämns i rekommendationen är att gratis utdelning av alkoholdrycker i säljfrämjande syfte bör förhindras. Eftersom det föreliggande förslaget bara harmoniserar specifika bestämmelser för säljfrämjande åtgärder, inbegriper det inte övergripande bestämmelser om reklam för alkoholdrycker.

Artikel 6 - Prövning

Även om stora framsteg har gjorts på området för självreglering i fråga om att upprätta system för gränsöverskridande klagomål rörande marknadskommunikation som handläggs utanför domstol [5], erkände alla expertgruppens ledamöter bristen på gränsöverskridande rättslig prövning till rimligt pris. Mot bakgrund av kravet att stärka bestämmelserna för prövning i allmänhet, behövs det ett antal bestämmelser för prövning för att förbättra konsumentskyddet och öka konsumenternas förtroende för den inre marknaden. På detta sätt kommer verkställandet att bli effektivare och utvecklandet av system för alternativ tvistlösning att uppmuntras ytterligare. Dessa bestämmelser kommer att minimera de kostnader och svårigheter som konsumenter kan ställas inför när de söker gottgörelse för en olaglig eller vilseledande säljfrämjande åtgärd, liksom göra det lättare för dem att inleda en process, när detta visar sig vara nödvändigt. En exakt och enhetlig harmonisering, genomförd samtidigt och på precis samma sätt i alla medlemsstater, kommer att hjälpa till att garantera att icke-inhemska konsumenter åtnjuter exakt samma skyddsnivå som inhemska konsumenter över hela Europeiska unionen.

[5] Särskilt nationella självreglerande annonsorgan har samarbetat för att ta itu med sådana klagomål genom den Brysselbaserade European Advertising Standards Alliance (EASA). Detta är det enda område hittills på vilket ett sådant system för gränsöverskridande klagomål har upprättats på området för självreglering, och systemet bör ses som vägledande för den framtida utvecklingen i fråga om självreglering på europeisk nivå.

Punkt 1 - bevisbörda

Genom denna förordning läggs bevisbördan på "den som vidtar säljfrämjande åtgärder", vad beträffar riktigheten i den information som lämnas. De måste, på begäran av en nationell domstol eller ett förvaltningsorgan, kunna lägga fram bevis som visar att deras säljfrämjande åtgärder är förenliga med de informationskrav som anges i artikel 4 i den förordning som här föreslås.

Punkterna 2-3 - kontaktuppgifter, gratis telefonrådgivningstjänster samt skyldigheter som rör hanteringen av klagomål

Den som vidtar säljfrämjande åtgärder måste tillhandahålla en adress till vilken eventuella klagomål rörande den säljfrämjande åtgärden kan sändas. Detta bör ske avgiftsfritt, dvs. på försäljningsstället, på den marknadsförda produkten eller i den marknadskommunikation som meddelar den säljfrämjande åtgärden.

När den som vidtar säljfrämjande åtgärder tillhandahåller en gratis telefonrådgivningstjänst som är knuten till en specifik säljfrämjande åtgärd, måste denna enligt förslaget både fungera och vara fri från tilläggsavgifter. Detta för att undvika en situation där det uppges att hjälplinjer finns att tillgå för att antyda för konsumenten att den säljfrämjande åtgärden är av hög kvalitet, när sådana hjälplinjer i själv verket antingen inte är bemannade eller helt enkelt används som ett medel att öka intäkterna.

Inledande klagomål som framförs skriftligen av en konsument, inbegripet på elektronisk väg (t.ex. via e-post), måste besvaras i skriftlig form inom en angiven tidsrymd av högst sex veckor. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder måste inledningsvis svara på samma språk som det som användes för att påkalla konsumentens uppmärksamhet i den aktuella marknadskommunikationen. Detta garanterar att konsumenten, i händelse av att ett problem uppstår som gör att han önskar inleda process mot någon som vidtar säljfrämjande åtgärder, alltid kommer att ha skriftligt bevis som grund för en sådan process, i form av sitt klagomål och avsaknaden av ett skriftligt svar.

Punkt 4 - meddelande om godkännande av koder och system för alternativ tvistlösning

Detta garanterar att om "den som vidtar säljfrämjande åtgärder" önskar meddela det faktum att han godkänner ett system för prövning utanför domstol eller en uppförandekod, kommer han alltid att vara skyldig att avgiftsfritt göra tillgänglig information om systemet eller koden i fråga. Denna bestämmelse garanterar att det bakom sådana meddelanden finns en utfästelse från den som vidtar säljfrämjande åtgärder att tillämpa de relevanta bestämmelserna i sådana system och koder.

2001/0227 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95.1 i detta

med beaktande av kommissionens förslag [6],

[6] EGT C [ ], [ ], s. [ ].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [7],

[7] EGT C [ ], [ ], s. [ ].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [8], och

[8] EGT C [ ], [ ], s. [ ].

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 14.2 i fördraget skall den inre marknaden omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet säkerställs. För att främja utvecklandet av gränsöverskridande verksamheter är det nödvändigt att utveckla användning och marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder inom området utan inre gränser.

(2) Användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder är nyckeln till tillväxt och utveckling för alla företag i gemenskapen. De är särskilt viktiga instrument för små och medelstora företag som använder marknadskommunikation som ett kostnadseffektivt medel att utveckla sin gränsöverskridande verksamhet både i egenskap av mottagare och avsändare. Sådant säljfrämjande stimulerar konkurrensen i den europeiska ekonomin, vilket gör att konsumenterna kan dra nytta av ett större urval och konkurrenskraftiga priser.

(3) Gemenskapslagstiftningen och särdragen i gemenskapens rättsordning är en förutsättning för att europeiska medborgare och marknadsaktörer till fullo, och utan att ta hänsyn till gränser, skall kunna utnyttja de möjligheter som erbjuds genom användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder. Syftet med denna förordning är därför att säkerställa en hög nivå av rättslig integrering inom gemenskapen i syfte att upprätta ett verkligt område utan inre gränser för användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder.

(4) Användningen och kommunikationen av säljfrämjande åtgärder inom gemenskapen hämmas av talrika fastställda rättsliga hinder [9] för en väl fungerande inre marknad vilka gör det mindre attraktivt att utöva etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster. Dessa hinder härrör från skillnader i lagstiftning och från rättslig osäkerhet i fråga om vilka nationella bestämmelser som gäller för användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder. En förhållandevis snävt avgränsad uppsättning bestämmelser för säljfrämjande åtgärder ger upphov till en mångfald hinder för den inre marknaden som berör ett stort antal olika företag. Undanröjandet av dessa hinder kommer att underlätta den fria rörligheten för de varor som de säljfrämjande åtgärderna avser.

(5) [9] Grönboken om affärskommunikation på den inre marknaden: KOM(96) 192 slutlig. 18.5.1996.

(6) I avsaknad av enhetliga bestämmelser på gemenskapsnivå kan hinder för gränsöverskridande tjänster och varor eller hinder för etableringsfriheten motiveras mot bakgrund av EG-domstolens rättspraxis, så länge de syftar till att skydda erkända mål av allmänt intresse och står i proportion till de målen. Mot bakgrund av gemenskapens mål, fördragets bestämmelser om fri rörlighet, gemenskapens sekundärlagstiftning och i enlighet med kommissionens politik på området för marknadskommunikation [10], kan sådana hinder bara undanröjas genom fastställande av enhetliga bestämmelser på gemenskapsnivå och klargörande av vissa rättsliga begrepp på gemenskapsnivå, i den mån det är nödvändigt för att den inre marknaden skall fungera väl. Det har fastställts att andra restriktioner måste ersättas av mindre restriktiva åtgärder. Återstående restriktioner som avser användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder bör underställas principen om ömsesidigt erkännande av nationell lagstiftning.

(7) [10] "Uppföljning av grönboken om affärskommunikation på den inre marknaden" Meddelande från kommissionen. KOM(1998) 121 slutlig. 4.3.1998.

(8) Med tanke på den specifika karaktären av de problem som skall angripas, särskilt behovet av att på ett mycket riktat sätt ta itu med ett litet antal frågor som berör en stor mängd olika tjänster, finns det ett behov att genom en förordning fastställa några få exakta, ovillkorliga och enhetliga gemenskapskrav. Användningen av en förordning stärker rättssäkerheten, särskilt för kunder och för små och medelstora företag.

(9) Denna förordning omfattar säljfrämjande tävlingar och spel där syftet är att uppmuntra till försäljning av varor eller tjänster, men inte spelverksamhet, och där eventuella betalningar endast används för att förvärva de varor eller tjänster vilkas avsättning främjas. Således omfattar tillämpningsområdet inte spelverksamhet, såsom hasardspel, lotterier och vadslagning där en insats med monetärt värde står på spel.

(10) Genom att förordningen endast berör de specifika fastställda frågor som ger upphov till problem för den inre marknaden är den fullt förenlig med behovet av att ta hänsyn till subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitets principen och kommissionens politik på området för marknads kommunikation, i vilken man genom Expertgruppen för marknads kommunikations arbete har sökt tillämpa denna princip på ett så öppet och exakt sätt som möjligt, är de åtgärder som föreskrivs i denna förordning strängt begränsade till det minimum som behövs för att uppnå målet när det gäller att få en väl fungerande inre marknad. Då det är nödvändigt med åtgärder på gemenskapsnivå, och för att garantera ett område som verkligen är utan inre gränser vad gäller säljfrämjande åtgärder, måste förordningen säkerställa en hög skyddsnivå för mål av allmänt intresse, särskilt skydd av minderåriga, konsumentskydd och, i det sammanhanget, god affärssed samt skydd av folkhälsan.

(11) Denna förordning kompletterar de delar av gemenskapens regelverk som är tillämpliga på användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder, särskilt rådets direktiv 84/450/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om vilseledande reklam [11], rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television [12], rådets direktiv 92/59/EEG om allmän produktsäkerhet [13], Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter [14], Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikations området [15], Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter [16], Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen [17], rådets direktiv 92/28/EEG om marknadsföring av humanläkemedel [18], Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier [19], rådets rekommendation "Barns och ungdomars alkoholkonsumtion" [20] samt Europa parlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("Direktiv om elektronisk handel") [21].

(12) [11] EGT L 250, 19.9.1984, s. 17. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/55/EG (EGT L 290, 23.10.1997, s. 18).

(13) [12] EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

(14) [13] EGT L 228, 11.8.1992, s. 24.

(15) [14] EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(16) [15] EGT L 24, 30.1.1998, s. 1.

(17) [16] EGT L 80, 18.3.1998, s. 27.

(18) [17] EGT L 166, 11.6.1998, s. 51. Direktivet ändrat genom direktiv 2000/31/EG (EGT L 178, 17.2.2000, s. 1).

(19) [18] EGT L 113, 30.4.1992,.s. 13.

(20) [19] EGT L 171, 7.7.1999, s. 12.

(21) [20] KOM(2000) 736 slutlig.

(22) [21] EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

(23) Vad beträffar verkställandet finns det starka komplementära förbindelser mellan denna förordning och rådets direktiv 84/450/EEG. Åsidosättande av informationskraven i denna förordning skall betraktas som brott mot det förbud mot vilseledande reklam som fastställs i rådets direktiv 84/450/EEG.

(24) I syfte att öka tilltron till och förtroendet för den inre marknaden för säljfrämjande åtgärder sörjer denna förordning för en hög nivå av konsumentskydd, vilket sker genom att ett antal detaljerade informationskrav fastställs. Dessa bestämmelser garanterar att marknadskommunikation som avser säljfrämjande åtgärder är öppen och att en person som är intresserad av en kommunicerad säljfrämjande åtgärd lätt kommer att kunna skaffa sig all relevant information som meddelas i den kommunikationen. Med hänsyn till behovet av att skydda minderåriga och folkhälsan görs användning och marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder även till föremål för ett antal harmoniserade riktade förbud och exakta restriktioner.

(25) Det utökade skydd som förordningen sörjer för genom fastställandet av dessa enhetliga bestämmelser gör det möjligt att avlägsna vissa nationella förbud eller begränsningar. Detta är nödvändigt för att undanröja såväl de hinder för etablering och export av tjänster som de betydande snedvridningar av konkurrensen som de ger upphov till. Andra gränsöverskridande hinder för användning och marknads kommunikation av säljfrämjande åtgärder underställs tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande av nationell lagstiftning. De krav på nationell nivå som är föremål för ömsesidigt erkännande omfattar bara dem som avser användning av säljfrämjande åtgärder, eller hänvisningar till dem i marknadskommunikation, och inte allmänna krav på reklamområdet, som de som avser påståenden om hälsa och etik eller reklam för vissa produkter och tjänster, och inte heller krav som avser andra marknadsföringsmetoder.

(26) I syfte att skydda barns fysiska hälsa och i enlighet med direktiv 92/59/EEG förbjuds enligt denna förordning den som vidtar säljfrämjande åtgärder med avseende på enkla förmånserbjudanden eller kombinationserbjudanden att utan ett verifierbart föregående samtycke sända säljfrämjande produkter till barn, såvida de inte försäkrar sig om att de sända produkterna inte är av sådan karaktär, med hänsyn till deras beskaffenhet eller deras förpackning (särskilt genom användning av barnsäkra förpackningar), att de skulle kunna skada ett barns fysiska hälsa.

(27) I betraktande av det erkända behovet att av folkhälsoskäl förhindra att barn och ungdomar påverkas till att dricka alkoholdrycker och mot bakgrund av det syfte som ligger bakom användning av säljfrämjande åtgärder, som är att uppmuntra konsumtion av de produkter och tjänster som är föremål för säljfrämjande åtgärder, förbjuder denna förordning erbjudandet av gratis alkoholdrycker som säljfrämjande gåvor till minderåriga.

(28) Marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder som avser tobaksprodukter samt restriktioner i samband härmed tas upp i förslaget till direktiv om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror [22].

(29) [22] KOM(2001) 283 slutlig.

(30) Denna förordning fastställer ett antal skyldigheter för den som vidtar säljfrämjande åtgärder att se till att klagande, i händelse av att den som vidtar säljfrämjande åtgärder inte uppfyller skyldigheter som hänför sig till användning och kommunikation av säljfrämjande åtgärder, kommer att kunna identifiera den som vidtar säljfrämjande åtgärder och ha enkel tillgång till interna system för prövning. Bestämmelserna i denna förordning kommer också såväl att uppmuntra de bästa metoderna på området för interna system för kundklagomål som främja och underlätta tillgången till system för prövning utanför domstol till rimligt pris.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

I denna förordning fastställs bestämmelser som rör användning och marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder i syfte att garantera att den inre marknaden fungerar väl.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med:

a) marknadskommunikation: varje form av kommunikation som syftar till att direkt eller indirekt främja varor eller tjänster från ett företag, en organisation eller en person som bedriver handels-, industri- eller hantverksverksamhet, eller utövar reglerad yrkesverksamhet, eller till att direkt eller indirekt främja ovan nämnda företags, organisationers, eller personers anseende. Följande utgör inte marknadskommunikation:

- Information som krävs för att direkt nå företaget, organisationen eller personen, exempelvis ett domännamn eller en e-postadress.

- Kommunikation avseende företagets, organisationens eller personens varor, tjänster eller anseende som utarbetats oberoende av detta eller denna, i synnerhet när det har skett utan ekonomisk ersättning.

b) säljfrämjande åtgärd: en rabatt, ett enkelt förmånserbjudande, ett kombinationserbjudande eller en möjlighet att delta i en säljfrämjande tävling eller ett säljfrämjande spel.

c) den som vidtar säljfrämjande åtgärder: en användare av en säljfrämjande åtgärd, vilket betyder ett företag, en organisation eller en person som vidtar, eller för sin räkning får vidtagen, en säljfrämjande åtgärd.

d) kund: ett företag, en organisation eller en person som köper den vara eller tjänst som främjas av den som vidtar säljfrämjande åtgärder.

e) rabatt: ett tillfälligt erbjudande om

- en prisnedsättning,

- en ytterligare mängd av en vara eller tjänst som är identisk med den vara eller tjänst som köpts som erbjuds utan merkostnad för köparen,

- en kupong eller förmånscheck som berättigar en köpare av en vara eller tjänst till nedsatt pris på en identisk vara eller tjänst vid ett senare köp.

f) enkelt förmånserbjudande: ett tillfälligt erbjudande om att kostnadsfritt tillhandahålla en vara eller tjänst vilket inte är förbundet med en skyldighet att köpa en vara eller tjänst av identisk typ.

g) kombinationserbjudande: ett tillfälligt erbjudande om tillhandahållade av en vara eller tjänst av en typ som inte är identisk med den vara eller tjänst tillsammans med vilken den erbjuds för köp.

h) säljfrämjande tävling: ett tillfälligt erbjudande att delta i en tävling vilket kan förutsätta en föregående skyldighet att köpa en vara eller tjänst; vinnaren i tävlingen utses huvudsakligen genom skicklighet.

i) säljfrämjande spel: ett tillfälligt erbjudande att delta i ett spel i vilket vinnaren huvudsakligen utses av slumpen och deltagande inte är förenat med någon avgift, men kan förutsätta en föregående skyldighet att köpa. Som säljfrämjande spel räknas inte spelverksamhet där en insats med monetärt värde står på spel i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagning.

j) barn: en person under 14 års ålder.

k) alkoholdrycker: alkoholdrycker enligt artiklarna 2, 8, 12, 17 och 19 i direktiv 92/83/EEG.

l) allmänna förbud mot användning eller marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder: förbud som inte är begränsade till en viss typ av vara eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder.

m) icke-offentliga tillsynsorgan: En organisation eller förening som inte styrs av offentlig rätt som utövar sitt rättsliga oberoende för att utöva tillsyn över ekonomiska verksamheter på ett kollektivt sätt.

n) försäljning under självkostnadspris: en rabatt som består av försäljning av en produkt eller tjänst under det fakturerade nettopriset inklusive frakt, försäkring och andra leveranskostnader samt skatt.

Artikel 3

Användning och marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder

1. Medlemsstater eller icke-offentliga tillsynsorgan får inte införa

- ett allmänt förbud mot användning eller marknadskommunikation av en säljfrämjande åtgärd, såvida det inte krävs enligt gemenskapslagstiftningen,

- en begränsning av en säljfrämjande åtgärds värde, med undantag för bokrabatter,

- ett förbud mot rabatter som föregår säsongsrealisationer, eller

- ett krav på att erhålla förhandsgodkännande, eller något krav med motsvarande verkan, av användning eller marknadskommunikation av en säljfrämjande åtgärd.

2. Medlemsstater eller icke-offentliga tillsynsorgan får varken inskränka friheten att tillhandahålla tjänster eller hindra den fria rörligheten för sådana varor som är föremål för säljfrämjande åtgärder på grund av användning av säljfrämjande åtgärder och hänvisningar till dem i marknads kommunikation.

Artikel 4

Information som skall lämnas med avseende på säljfrämjande åtgärder

Den som vidtar säljfrämjande åtgärder skall se till att marknadskommunikationen av en säljfrämjande åtgärd uppfyller, förutom andra informationskrav som härleder sig från gemenskapslagstiftningen, de krav som anges i bilagan till denna förordning. All information som lämnas i enlighet med kraven i bilagan skall vara klar och entydig. Den information som den som vidtar säljfrämjande åtgärder på begäran skall lämna till kunden skall finnas tillgänglig när de säljfrämjande åtgärderna inleds.

Artikel 5

Skydd av barn och ungdomar

1. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder får inte, när han eller hon vidtar en säljfrämjande åtgärd, samla in personuppgifter från ett barn utan ett verifierbart föregående samtycke från barnets målsman.

2. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder får inte direkt till ett barn tillhandahålla en vara som ingår i ett enkelt förmånserbjudande eller i ett kombinationserbjudande, om den är så beskaffad att den skulle kunna skada barnets fysiska hälsa.

3. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder får inte tillhandahålla en vara som ingår i ett enkelt förmånserbjudande och som består av en alkoholdryck till personer under 18 års ålder.

Artikel 6

Prövning

1. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder skall på begäran av en domstol eller förvaltningsmyndighet lägga fram bevis som visar att den information som avses i artikel 4 är riktig.

2. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder skall avgiftsfritt tillhandahålla en adress till vilken klagomål till honom kan ställas. Då den som vidtar säljfrämjande åtgärder tillhandahåller en telefonrådgivningstjänst i anslutning till en säljfrämjande åtgärd skall han eller hon svara för att den tillhandahålls avgiftsfritt och att tillräckliga resurser avsätts till dess funktion.

3. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder skall svara på ett inledande klagomål rörande en säljfrämjande åtgärd inom sex veckor från den dag som den som vidtar säljfrämjande åtgärder tar emot det klagomålet. Det inledande klagomålet och svaret skall vara skriftligt och får även överföras på elektronisk väg. Svaret skall avfattas på det språk som användes vid kommunikationen av den säljfrämjande åtgärden.

4. Den som vidtar säljfrämjande åtgärder skall

- i den marknadskommunikation som avser den säljfrämjande åtgärden ange varje system för tvistlösning utanför domstol eller uppförandekod som han eller hon godkänner och

- på begäran tillgängliggöra information om varje sådant system för tvistlösning eller sådan uppförandekod.

Artikel 7

Översynsklausul

Före utgången av [...] skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utförlig rapport om tillämpningen av förordningen, vid behov åtföljd av ett förslag om översyn av förordningen.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den [ ] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den [ ]

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

[ ]

På rådets vägnar

Ordförande

[ ]

BILAGA

Information som skall lämnas vid användning och marknadskommunikation av säljfrämjande åtgärder

1. Alla säljfrämjande åtgärder

1.1. Information som skall lämnas i marknadskommunikationen:

- En uppgift om rabatten, det enkla förmånserbjudandet, kombinationserbjudandet, den säljfrämjande tävlingen eller det säljfrämjande spelet.

- Priset (inklusive skatter) på den vara eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder samt eventuella merkostnader som står i samband med frakt, leverans eller postbefordran.

- Identitet på den som vidtar säljfrämjande åtgärder.

- Erbjudandets varaktighet, inklusive start- och slutdatum.

- Då erbjudandet gäller på vissa villkor, en uppgift om var dessa villkor eller varje annan information kan erhållas.

1.2. Information som skall göras tillgänglig på begäran oberoende av köp av den produkt eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder:

- Namn och postadress på den som vidtar säljfrämjande åtgärder.

- Villkor och bestämmelser som är relevanta för den säljfrämjande åtgärden.

2. Rabatter

2.1. Information som skall lämnas i marknadskommunikationen:

- Rabattens exakta storlek, angiven antingen som ett procenttal eller som en styckkostnad.

- En uppgift om en försäljning under självkostnadspris.

2.2. Information som skall göras tillgänglig på begäran oberoende av köp av den produkt eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder:

- Eventuella villkor eller begränsningar som gäller för rabatten.

- Det tidigare priset på den vara eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder samt den tidsrymd (inklusive datum) som detta tidigare pris gällde.

2.3. Information som skall lämnas på en kupong eller förmånscheck:

- Kupongens eller förmånscheckens kontantvärde.

- Varje begränsning av dess användning, inklusive sista giltighetsdag.

- De varor eller tjänster mot vilka kupongen eller förmånschecken kan lösas in.

2.4. Information som skall göras tillgänglig på begäran av en tillverkare eller tjänsteleverantör från vilken varor eller tjänster har köpts:

- Information om en försäljning under självkostnadspris i enlighet med föregående kontraktsöverenskommelser.

3. Enkla förmånserbjudanden och kombinationserbjudanden

3.1. Information som skall lämnas i marknadskommunikationen:

- Det enkla förmånserbjudandets eller kombinationserbjudandets faktiska värde.

- Eventuella kostnader som måste betalas för att erhålla det enkla förmånserbjudandet eller kombinationserbjudandet.

3.2. Information som skall göras tillgänglig på begäran oberoende av köp av den produkt eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder:

- Eventuella villkor eller begränsningar som gäller för det enkla förmånserbjudandet eller kombinationserbjudandet.

4. Säljfrämjande tävlingar och säljfrämjande spel

4.1. Information som skall lämnas i marknadskommunikationen:

- Prisets värde och karaktär.

- Sista dag för mottagande av tävlingsbidrag.

- Eventuella geografiska eller personliga inskränkningar, t.ex. beträffande ort/land eller ålder.

- Eventuella krav på köpebevis.

- Behovet av att få en vuxens eller arbetsgivares tillstånd att delta.

- Eventuella kostnader, andra än kostnaderna för köp av den vara eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder, som står i samband med deltagande i den säljfrämjande tävlingen eller det säljfrämjande spelet

- När det rör sig om ett säljfrämjande spel, de faktiska eller uppskattade oddsen att vinna priset.

4.2. Information som skall göras tillgänglig på begäran oberoende av köp av den produkt eller tjänst som är föremål för säljfrämjande åtgärder:

- Alla villkor som gäller för den säljfrämjande tävlingen eller det säljfrämjande spelet, inbegripet eventuella begränsningar som avser tävlingsbidrag eller priser.

- Det antal priser som kan vinnas och antalet priser av ett och samma slag, om det finns fler än ett slags priser.

- Reglerna som styr rättigheten att delta och tilldelningen av priser

- Huruvida något pris kan bytas ut mot kontanter.

- Kriterier för bedömning av tävlingsbidrag.

- Bedömningsförfarande för tilldelning av priser och, då bedömningen görs av en jury, juryns sammansättning.

- Datum när, och på vilket sätt, resultaten kommer att meddelas.

- De sätt på vilka priser kan levereras eller avhämtas samt eventuella tillhörande kostnader.

- Den tidsrymd under vilken priser måste avhämtas.

- Varje avsikt, och alla villkor för, att använda vinnare i senare reklamverksamhet.

- Delar av prisvinnande tävlingsbidrag, under förutsättning att prisvinnare samtycker och bestämmelserna om skydd av personuppgifter medger det.