1)

Utgör unionsrätten, och särskilt artiklarna 36–38 i direktiv 2013/32/EU (2), även jämförda med skälen 42, 46 och 48 i direktivet och tolkade mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (samt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen), hinder för att den nationella lagstiftaren, som har behörighet att tillåta att det upprättas förteckningar över säkra ursprungsländer och att reglera de kriterier och informationskällor som ska användas i detta syfte, även direkt genom en rättslig föreskrift med ställning som lag fastställer ett tredjeland som säkert ursprungsland?

2)

Utgör unionsrätten, och särskilt artiklarna 36–38 i samma direktiv, även jämförda med skälen 42, 46 och 48 i direktivet och tolkade mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (samt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen), under alla omständigheter hinder för att den nationella lagstiftaren fastställer ett tredjeland som säkert ursprungsland utan att göra de källor som har använts för att motivera detta fastställande tillgängliga och kontrollerbara, vilket hindrar dels asylsökanden från att angripa dem, dels en domstol att pröva dessa källors ursprung, auktoritet, tillförlitlighet, relevans, aktualitet, fullständighet och innehåll i allmänhet och att mot denna bakgrund dra slutsatsen huruvida de materiella kriterierna för ett sådant fastställande, vilka anges i bilaga I till direktivet, är uppfyllda?

3)

Ska unionsrätten, och särskilt artiklarna 36–38 i samma direktiv, även jämförda med skälen 42, 46 och 48 i direktivet och tolkade mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (samt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen), tolkas så, att inom ramen för ett påskyndat gränsförfarande [för personer som kommer] från ett land som har fastställts som säkert ursprungsland kan en domstol under alla omständigheter använda sig av information om ursprungslandet, som domstolen självständigt inhämtar från de källor som anges i artikel 37.3 i direktivet, för att kunna avgöra huruvida de materiella kriterierna för ett sådant fastställande, vilka anges i bilaga I till direktivet, är uppfyllda?

4)

Utgör unionsrätten, och särskilt artiklarna 36–38 i samma direktiv samt bilaga I till direktivet, även jämförda med skälen 42, 46 och 48 i direktivet och tolkade mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (samt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen), hinder för att ett tredjeland fastställs som ”säkert ursprungsland” för det fall det i detta land finns kategorier av personer för vilka landet inte uppfyller de materiella kriterierna för ett sådant fastställande, vilka anges i bilaga I till direktivet?