Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall

(COM(2023) 420 final – 2023/0234(COD))

(C/2024/888)

(Kommissionens lagstiftningsförslag och sammanfattning av konsekvensbedömningen)

Föredragande:

Zsolt KÜKEDI

Remiss	Europaparlamentet, 2.10.2023 Rådet, 6.10.2023
Rättslig grund	Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	2.10.2023
Antagande vid plenarsessionen	25.10.2023
Plenarsession nr	582
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	169/13/17

I. Politiska rekommendationer

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) ståndpunkt:

EESK välkomnar översynen av ramdirektivet om avfall och tillämpningen av principen att förorenaren betalar genom system för utökat producentansvar. Vi föreslår att plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin rådfrågas i syfte att anpassa politiken till den nuvarande agendan och de mål som EU fastställt för sina medlemsstater.

EESK stöder det obligatoriska införandet av ett system för utökat ansvar för textilprodukter, så att det enhetliga systemet för producentansvar får en betydande inverkan på utsläppandet på marknaden, reparationen och återanvändningen av hållbara textilier av hög kvalitet. Att en enda uppsättning regler också kommer att gälla för säljare som är verksamma på onlineplattformar är särskilt viktigt och bör stödjas.

Vad gäller skyldigheten att betala avgifter för utökat producentansvar föreslår kommittén att man omprövar ståndpunkten att skyddet av mikroföretagens intressen har företräde framför principen att förorenaren betalar. Principen om utökat producentansvar bygger på att producenten är ansvarig för sin produkts hela livscykel och bör inbegripa sociala villkor.

Det behövs en översyn för att säkerställa att den gällande lagstiftningen kan genomföras ur praktisk synvinkel. Det är inte lämpligt att man i lagstiftningsförslaget behandlar begagnade kläder (produkter) och textilavfall på samma sätt i artikel 22d.

Kommittén stöder det föreslagna kravet på undersökningar på Nuts 2-nivå om textilavfall – och föreslår att det införs en gemensam metod i syfte att ha samma regler på medlemsstatsnivå – där blandat kommunalt avfall bör användas för att fastställa mängden textil- och skoavfall, och föreslår en territoriell uppdelning av de data som för närvarande finns tillgängliga.

Det är nödvändigt att förtydliga lagstiftningen om förebyggande av textilavfall, som gör det möjligt att dra av intäkterna från försäljning av returråvaror från detta avfall från producentens avgift för utökat producentansvar.

Vad gäller förebyggande av livsmedelsslöseri vill kommittén fästa uppmärksamheten på att det förefaller alltför tidigt att, utöver de bindande mål som föreslås i lagstiftningen, föreskriva ett överträdelseförfarande för bostadssektorn, för vilken medlemsstaterna inte förfogar över några lagstiftnings- och sanktionsverktyg, samtidigt som mer än hälften av slöseriet rör hushållsavfall. Kommissionen uppmanas att skyndsamt lägga fram sitt förslag till översyn av lagstiftningen om livsmedelsinformation till konsumenterna, med bestämmelser för att förbättra datummärkningen och konsumenternas förståelse och användning av den. Man bör erkänna konsumentorganisationernas roll och bidrag i kampen mot livsmedelsslöseri genom konsumentinformation och konsumentutbildning.

De begrepp och den terminologi som används i fråga om förebyggande av livsmedelsslöseri bör ses över för att säkerställa en enhetlig tolkning av lagstiftningen. EESK föreslår att definitionen av ”livsmedelsavfall” ses över, och anser att den inte behöver omfatta mogna och oskördade livsmedel, eftersom de bör ingå i kretsloppet och vara ett effektivt sätt att tillföra kompost till/göda jorden organiskt. Kommittén anser att jordbrukarna bör kunna saluföra mindre perfekta men fortfarande ätbara produkter i linje med rekommendation nr 16 från den europeiska medborgarpanelen om livsmedelsslöseri.

Kompostering bör betraktas som en del av ett naturligt kretslopp. Organiskt avfall genereras också i våra hem. I genomsnitt utgör det en tredjedel av hushållsavfallet. Användningen av organiskt material ger oundvikligen upphov till organiskt restavfall (grönsaks- och fruktskal, kaffesump, te, gräs osv.). En miljömedveten livsstil bör inbegripa korrekt hantering och kompostering av detta avfall. Denna möjlighet är uppenbar för hushåll med trädgård, men man måste också fästa uppmärksamhet på vikten av centralkompostering i stadsmiljöer. Slutprodukten av kompostering lämpar sig för återförande av näringsämnen och gödsling och är en klimatvänlig och kostnadsbesparande lösning. EESK föreslår att minskningen av livsmedelsavfallet endast ska gälla avfall som kan undvikas och att avfall som inte kan undvikas inte ska beaktas i avfallsmetoden eller i den procentuella minskningen.

10.

Varor/förpackningsmaterial av biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast är av största vikt för hållbarheten i en cirkulär ekonomi (1), eftersom användningen av plastförpackningar har ökat i takt med ökningen av träavfall. Det bör betonas separat att transport av avfall från Europa till icke-europeiska länder för deponering måste förbjudas. Detta kan omfatta livsmedel eller textilprodukter, men även de förpackningar som vanligtvis används för dem.

11.

När det gäller förebyggande av livsmedelsavfall vill vi fästa uppmärksamheten på att bindande mål för primärproduktionen kommer att bli viktiga i framtiden.

II. Motivering till de politiska rekommendationerna

12. Tillämpning av principen att förorenaren betalar i systemet för utökat producentansvar

13.

Systemet för utökat producentansvar och principen att förorenaren betalar tvingar äntligen producenter och tillverkare att ta ansvar för sina produkters negativa miljöpåverkan. Producenter och tillverkare kan också ta ansvar för återvinning och materialåtervinning av produkterna. På så sätt kan miljökostnaderna internaliseras i produktpriset, vilket kan leda till bättre prisreglering och mer välgrundade köpbeslut från konsumenternas sida.

14.

EESK rekommenderar också att avgiften för utökat producentansvar stöder återanvändningsverksamhet inom textilsektorn, vilket är kopplat till skapandet av arbetstillfällen.

15.

Kommittén vill dessutom fästa kommissionens uppmärksamhet på att en betydande del av det textilavfall som produceras eller distribueras i Europa inte blir avfall i Europa. Systemet för utökat producentansvar bör finansiera textilexport och kostnader för sanering av föroreningar (i länder i det globala Syd) samt stödja den roll som det globala Syd spelar i den cirkulära ekonomin.

16.

Principen att förorenaren betalar tvingar producenterna att utveckla produkter och förpackningar som lätt kan återvinnas eller som bryts ned i miljön. Detta kommer också att påverka den hållbara designen och utvecklingen av innovativa lösningar i alla skeden av produktens livscykel.

17.

Enligt systemet för utökat producentansvar kan producenter och tillverkare ta ansvar för insamling, återvinning och korrekt bortskaffande av sina produkter. Detta minskar avfallsmängden och bidrar till att begränsa den ständigt ökande användningen av resurser för tillverkning av nya produkter.

18.

EESK uppmanar beslutsfattarna att fastställa kriterier för grön strukturering där även bredare aspekter beaktas, särskilt produkternas användningsfas. Avgifterna bör utformas så att de ger meningsfulla incitament att producera mindre, och samtidigt stödja samhällen som påverkas av textilexport, avlägsna ämnen som inger betänkligheter från produkter och tillverkning samt lämna ut information om leveranskedjan och produktionsvolymerna. EESK kan inte ställa sig bakom belöningssystem som inte ger något verkligt incitament till förändring. Tvärtom föreslår vi att man utformar incitaments-/sanktionssystem som oundvikligen kommer att leda till designändringar (t.ex. ett incitament för att ange produktionsdatum på märkningen, ett incitament för att använda återvunnet tyg eller garn från fiber-till-fiber-återvinning, en sanktion för användning av syntetiska material eller problematiska blandningar eller en sanktion för produkter som innehåller ämnen som inger betänkligheter).

19.

De reviderade processerna för materialåtervinning och avfallshantering kommer att skapa nya sysselsättningsmöjligheter, bl.a. i återvinnings- och avfallshanteringsanläggningar, samt i form av tjänster för hållbarhetsexperter.

20. Lagstiftningens tillämpningsområde

21.

En enda uppsättning regler bör gälla för alla producenter och distributörer i sektorn. En enda uppsättning regler för säljare på onlineplattformar är särskilt viktigt och bör välkomnas.

22.

Det främsta målet bör vara att förebygga avfall och att uttjänta produkter hanteras i linje med avfallshierarkin.

23. Enhetlig tillämpning av principen att förorenaren betalar

24.

I sin nuvarande lydelse skulle förslaget inte ge 88 % av tillverkarna incitament till hållbarhet, utan skulle innebära en ekonomisk börda för de återstående 12 %, som dessutom inte bara skulle betala för sina egna produkter utan även för produkterna från de övriga 88 %. Förslaget strider därför mot principen att förorenaren betalar.

25.

Att mikroföretag (t.ex. skräddare) undantas från tillämpningsområdet kan ge upphov till konkurrensproblem, vilket kan göra att sektorn drivs mot den underjordiska ekonomin (omstrukturering av företag).

26.

Det finns en risk för att förslag kommer att läggas fram i framtiden, även inom ramen för andra system för utökat producentansvar, för att hitta kryphål som gynnar vissa producenter.

27. Översyn av när textilavfall upphör att vara avfall

28.

När det gäller textilavfall kräver förberedelse för återanvändning (avfallsåtervinningsprocess) ett tillstånd, och kriterierna för när avfall upphör att vara avfall måste vara uppfyllda. Det mål som innebär att man prioriterar förebyggande åtgärder och ser till att textilprodukter som kan återanvändas förblir i omlopp och inte blir avfall, samtidigt som befintliga välgörenhetsorganisationers kapacitet bevaras och utnyttjas, förtjänar särskilt stöd.

29.

Det är nödvändigt att lagstiftningen förtydligas för att se till att kläder och skor inte blir avfall utan förblir i omlopp som produkter. Så snart de blir avfall omfattas de nämligen av ett strikt reglerat och komplext regelverk för behandling av avfall, enligt vilket förberedelse för återanvändning (t.ex. genom lagning, tvättning och strykning) endast kan utföras med tillstånd för avfallshantering, vilket inte är realistiskt.

30. Förslag om att frångå den geografiska uppdelningen på Nuts 2-nivå i samband med undersökningar

31.

I flera EU-länder drivs avfallshanteringssystemen på nationell nivå eller på avfallshanteringsområdesnivå, vilket gör att regionala Nuts 2-data inte finns tillgängliga.

32.

Kommittén anser att den geografiska uppdelningen för datainsamlingen bör fastställas på medlemsstatsnivå.

33. Säkerställa välgörenhetsorganisationernas överlevnad

34.

För närvarande säljer välgörenhetsorganisationer i praktiken ofta kläder som förberetts för återanvändning och finansierar sin egen verksamhet med intäkterna från denna försäljning. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle de inte längre dra nytta av dessa intäkter, som skulle behöva återinvesteras i systemet för utökat producentansvar. Detta skulle kunna äventyra dessa organisationers överlevnad.

35.

I lagstiftningsförslaget föreskrivs att en ekonomisk uppgörelse ska ingås mellan välgörenhetsorganisationer och system för utökat producentansvar om dessa organisationer inte gratis överlåter de textilier och skor som skänkts gratis till dem. EESK efterlyser tydliga kriterier för styrningen av producentansvarsorganisationerna och hur sociala företag ska göras delaktiga.

36. Sätt för medlemsstaterna att uppnå målen i tid och undvika överträdelseförfaranden

37.

Upplysning och andra icke-bindande verktyg ger inte medlemsstaterna tillräckliga garantier för att de kommer att uppnå det mål som fastställts på befolknings-/hushållsnivå och undvika överträdelseförfaranden.

38.

Det är först när den gemensamma metoden och de lägsta kvalitetskraven för en enhetlig mätning av mängden livsmedelsavfall är kända på medlemsstatsnivå och kommissionen har fattat beslut om undantag från referensvärdet för 2020 som en medlemsstat kommer att kunna beakta faktiska kvantitativa referensdata och fastställa de åtgärder som krävs för att uppnå en minskning på 30 % jämfört med detta referensvärde på hushållsnivå.

39.

Det förefaller alltför tidigt att föreskriva ett överträdelseförfarande, och kommittén föreslår att denna fråga ses över inom ramen för den översyn som planeras till 2027.

40. Översyn av begrepp och terminologi för att säkerställa en enhetlig tolkning av lagstiftningen

41.

En del av livsmedelsavfallet (soppor, yoghurt osv.) bortskaffas i toaletter eller hushållsspillvatten och finns inte med i avfallsdata eftersom det släpps ut i avloppsvatten. Kunskap om metoden är avgörande för att man ska kunna fastställa åtaganden på medlemsstatsnivå.

42.

Det är viktigt att betona att referensdata för 2020 kommer från datainsamlingar i medlemsstaterna och beaktar de mängder avfall som komposteras (hem- och centralkompostering) eller släpps ut i avloppsvatten, dvs. att de inte alls återspeglar strukturen på de data som kommer att samlas in på grundval av den framtida metoden, eftersom en del av avfallet inte lämnar hushållen (hemkompostering) eller bortskaffas på annat sätt.

43.

Kunskap om metoden är avgörande för att man ska kunna fastställa åtaganden på medlemsstatsnivå. Kommittén rekommenderar att endast fast kommunalt avfall beaktas i metoden och att kompostering fastställs som ett mycket viktigt verktyg för att bidra till den cirkulära ekonomin, då det är en korrigerande metodologisk faktor som gynnar medlemsstaterna.

44. Minskningen av livsmedelsslöseriet bör endast gälla avfall som kan undvikas, och mängden avfall som inte kan undvikas bör inte beaktas

45.

På grundval av tidigare datainsamling ingår även livsmedelsavfall som inte kan undvikas i de avfallsdata som medlemsstaterna rapporterat.

46.

Det är viktigt att man i direktivet klargör att en del av livsmedelsavfallet inte kan undvikas (t.ex. kaffesump, fruktskal eller kycklingben). Det kan inte minskas och kan bara bli avfall.

47.

Kommittén föreslår att man vid fastställandet av utgångsvärdet endast beaktar livsmedelsavfall som kan undvikas i både referensnivån och minskningsmålet. Våra föreslagna ändringar syftar till att säkerställa att medlemsstater med separata mätdata för livsmedelsavfall som kan undvikas och som inte kan undvikas har möjlighet att endast betrakta kategorin avfall som kan undvikas som referensnivå. Medlemsstaternas undersökningar visar att minskningsmålet på 30 % till 2030 för kategorin avfall som inte kan undvikas kommer att bli mycket svårare att uppnå och fortfarande ger upphov till många frågor.

48.

Kommittén föreslår också att man bedömer mängden livsmedelsavfall som komposteras i hemmet, som används för att utfodra djur och som släpps ut i avlopp. Annars blir det omöjligt att få en fullständig bild av den mängd livsmedelsavfall som hushållen producerar och hur avfallet återvinns eller bortskaffas.

49.

EESK noterar att en av orsakerna till konsumenters livsmedelsslöseri är att man inte förstår skillnaden mellan utgångsdatum (”sista förbrukningsdag”) och datum för minsta hållbarhetstid (”bäst före-dag”). Kommissionen skulle offentliggöra ett förslag till översyn av lagstiftningen om livsmedelsinformation till konsumenterna senast i december 2022. Detta förslag förväntades ändra reglerna för datummärkning i syfte att förbättra sättet att uttrycka och presentera denna information och därigenom främja konsumenternas förståelse och användning av informationen. Kommittén är besviken över att detta initiativ, som skulle kunna bidra till målet att minska livsmedelsslöseriet på konsumentnivå, ännu inte har offentliggjorts.

50.

Konsumentorganisationer kan spela en viktig roll i kampen mot livsmedelsslöseri genom att öka konsumenternas medvetenhet och tillhandahålla praktiska tips som hjälper konsumenterna att ändra sitt beteende och slänga mindre livsmedel hemma. EESK rekommenderar att man erkänner konsumentorganisationernas sakkunskap och roll när det gäller att utbilda konsumenterna om livsmedelsslöseri och hur det kan minskas, bl.a. genom att man underlättar den tillgång till finansieringsmöjligheter som avses i artikel 9a.1 d.

III. Ändringsförslag till lagstiftningsförslaget

Ändringsförslag 1

Skäl 17 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

I linje med principen om att förorenaren betalar, som avses i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är det viktigt att producenter som släpper ut vissa textilier, textilrelaterade produkter och skor på unionsmarknaden tar ansvar för hanteringen av dem i slutet av deras livscykel och förlänger deras livslängd genom att göra använda textilier, textilrelaterade produkter och skor tillgängliga på marknaden för återanvändning. För att genomföra principen om att förorenaren betalar är det lämpligt att fastställa de skyldigheter för producenter av textilier, textilrelaterade produkter och skor som omfattar alla tillverkare, importörer eller distributörer, oavsett vilken försäljningsteknik som används, inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (11), när de för första gången yrkesmässigt under sitt eget namn eller varumärke tillhandahåller dessa produkter inom en medlemsstats territorium.

Tillämpningsområdet för producenter som omfattas av det utvidgade producentansvaret bör undanta mikroföretag och egenföretagare som tillverkar särskilt anpassade produkter med tanke på deras begränsade roll på textilmarknaden, samt de som släpper ut använda textilier, textilrelaterade produkter och skor på marknaden inom unionen eller produkter som härrör från använda sådana produkter eller avfall av sådana produkter, i syfte att stödja återanvändning bland annat genom reparation, renovering och återvinningsförädling, varigenom vissa funktioner hos den ursprungliga produkten ändras.

Ändringsförslag 2

Artikel 1.2 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

(2)

I artikel 3 ska följande punkter införas:

”4b. producent av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc:”

alla tillverkare, importörer eller distributörer eller andra fysiska eller juridiska personer utom sådana som på marknaden tillhandahåller använda textilier och skor som förtecknas i bilaga IVc och textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc som härrör från sådana använda eller förbrukade produkter eller delar av dessa, företag som sysselsätter färre än tio personer och vars årsomsättning och årliga balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro samt egenföretagare som tillverkar särskilt anpassade produkter, som, oberoende av vilken försäljningsmetod som används, inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU*, antingen […]

(2)

I artikel 3 ska följande punkter införas:

”4b. producent av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc:”

alla tillverkare, importörer eller distributörer eller andra fysiska eller juridiska personer som, oberoende av vilken försäljningsmetod som används, inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU*, antingen […]

Motivering till ändringsförslagen 1 och 2

Kopplat till rekommendation 2. I sin nuvarande lydelse skulle förslaget inte ge 88 % av tillverkarna incitament till hållbarhet, utan skulle innebära en ekonomisk börda för de återstående 12 %, som dessutom inte bara skulle betala för sina egna produkter utan även för produkterna från de övriga 88 %. Förslaget strider därför mot principen att förorenaren betalar.

Det finns en risk för att förslag kommer att läggas fram i framtiden, även inom ramen för andra system för utökat producentansvar, för att hitta kryphål som gynnar vissa producenter.

Ändringsförslag 3

Artikel 22d ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

3.	Medlemsstaterna ska säkerställa att använda och förbrukade textilier, textilrelaterade produkter och skor som samlas in separat i enlighet med artikel 22c.5 betraktas som avfall vid insamlingen.

3.	Medlemsstaterna ska säkerställa att förbrukade textilier, textilrelaterade produkter och skor som samlas in separat i enlighet med artikel 22c.5 betraktas som avfall vid insamlingen.

Medlemsstaterna ska dessutom se till att använda textilier, textilrelaterade produkter och skor inte betraktas som avfall; kraven på registrering och tillstånd i detta direktiv gäller inte för dem under förberedelse för återanvändning.

När det gäller andra textilier än de produkter som förtecknas i bilaga IVc samt osålda textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc ska medlemsstaterna säkerställa att de olika fraktionerna av textilmaterial och textilprodukter hålls åtskilda vid den plats där avfall genereras om sådan separering underlättar efterföljande återanvändning, förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning, inbegripet fiber-till-fiberåtervinning om den tekniska utvecklingen medger detta.

Motivering

Kopplat till rekommendation 3. När det gäller textilavfall kräver förberedelse för återanvändning (avfallsåtervinningsprocess) ett tillstånd, och kriterierna för när avfall upphör att vara avfall måste vara uppfyllda. Det mål som innebär att man prioriterar förebyggande åtgärder och ser till att textilprodukter som kan återanvändas förblir i omlopp och inte blir avfall, samtidigt som befintliga välgörenhetsorganisationers kapacitet bevaras och utnyttjas, förtjänar särskilt stöd.

Ändringsförslag 4

Skäl 24 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

[…] I syfte att kontrollera och förbättra effektiviteten i insamlingsnätverket och informationskampanjerna bör regelbundna sammansättningsundersökningar på minst Nuts 2-nivå utföras på blandat kommunalt avfall för att fastställa mängden förbrukade textilier och skor i avfallet. Dessutom bör producentansvarsorganisationerna beräkna och varje år offentliggöra information om prestandan hos systemen för separat insamling och om den uppnådda nivån av separat insamling.

[…] I syfte att kontrollera och förbättra effektiviteten i insamlingsnätverket och informationskampanjerna bör regelbundna sammansättningsundersökningar på minst Nuts 2-nivå – med en gemensam metod för att ha samma regler på medlemsstatsnivå – utföras på blandat kommunalt avfall för att fastställa mängden förbrukade textilier och skor i avfallet. Dessutom bör producentansvarsorganisationerna beräkna och varje år offentliggöra information om prestandan hos systemen för separat insamling och om den uppnådda nivån av separat insamling.

Motivering

Kopplat till rekommendation 5. I flera EU-länder drivs avfallshanteringssystemen på nationell nivå eller på avfallshanteringsområdesnivå, vilket gör att regionala Nuts 2-data inte finns tillgängliga.

Ändringsförslag 5

Artikel 22c ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

3.	Medlemsstaterna ska kräva att producentansvarsorganisationerna säkerställer att de ekonomiska bidrag som betalas till dem av producenter av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc

3.	Medlemsstaterna ska kräva att producentansvarsorganisationerna säkerställer att de ekonomiska bidrag som betalas till dem av producenter av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc

[…]

(b)	anpassas för att ta hänsyn till producentansvarsorganisationernas eventuella intäkter från återanvändning, förberedelse för återanvändning eller från värdet av returråvaror från återvunna textilier,

(b)	anpassas för att ta hänsyn till producentansvarsorganisationernas eventuella intäkter från återanvändning, förberedelse för återanvändning eller från värdet av returråvaror från återvunna textilier, med undantag för om sociala företag genererar inkomster från detta,

[…]

Motivering

Kopplat till rekommendation 5. För närvarande säljer välgörenhetsorganisationer i praktiken ofta kläder som förberetts för återanvändning och finansierar sin egen verksamhet med intäkterna från denna försäljning. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle dessa intäkter behöva återinvesteras i systemet för utökat producentansvar. Detta skulle kunna äventyra dessa organisationers överlevnad.

Det föreslås att ett undantag införs för dessa (ideella) välgörenhetsorganisationers intäkter. På så sätt skulle en ekonomisk uppgörelse inte behöva ingås mellan system för utökat producentansvar och välgörenhetsorganisationer om dessa organisationer inte gratis överlåter de textilier och skor som skänkts gratis till dem.

Ändringsförslag 6

Artikel 9a ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

3.	Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv när det gäller fastställande av en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv när det gäller fastställande av en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall. Under utvecklingen av metoden för att mäta den enhetliga nivån av livsmedelsavfall ska kommissionen beakta ramen för direktivets materiella tillämpningsområde, och kompostering som ett förfarande för avfallsanvändning definieras som en korrigerande metodologisk faktor som gynnar medlemsstaterna.

Motivering

Kopplat till rekommendation 7. Kunskap om metoden är avgörande för att man ska kunna fastställa åtaganden på medlemsstatsnivå. Kommittén rekommenderar att endast fast kommunalt avfall beaktas i metoden och att kompostering fastställs som ett mycket viktigt verktyg för att bidra till den cirkulära ekonomin, då det är en korrigerande metodologisk faktor som gynnar medlemsstaterna.

Ändringsförslag 7

Skäl 9 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

(9)	För att uppnå resultat på kort sikt och ge livsmedelsföretagare, konsumenter och offentliga myndigheter det nödvändiga långsiktiga perspektivet bör det fastställas kvantifierade mål för minskningen av genererat livsmedelsavfall som medlemsstaterna ska uppnå senast 2030.

(9)	För att uppnå resultat på kort sikt och ge livsmedelsföretagare, konsumenter och offentliga myndigheter det nödvändiga långsiktiga perspektivet bör det fastställas kvantifierade mål för den minskning av genererat livsmedelsavfall som kan undvikas som medlemsstaterna ska uppnå senast 2030.

Ändringsförslag 8

Skäl 13 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

(13)

Demografiska förändringar har en betydande inverkan på mängden livsmedel som konsumeras och det livsmedelsavfall som genereras. Därför bör ett gemensamt mål för minskning av livsmedelsavfallet som gäller detaljhandel och annan distribution av livsmedel, restauranger och livsmedelstjänster och hushåll uttryckas som en procentuell förändring av nivåerna av livsmedelsavfall per capita för att ta hänsyn till förändringar i befolkningen.

(13)

Demografiska förändringar har en betydande inverkan på mängden livsmedel som konsumeras och det livsmedelsavfall som kan undvikas som genereras. Därför bör ett gemensamt mål för minskning av livsmedelsavfallet som gäller detaljhandel och annan distribution av livsmedel, restauranger och livsmedelstjänster och hushåll uttryckas som en procentuell förändring av nivåerna av livsmedelsavfall som kan undvikas per capita för att ta hänsyn till förändringar i befolkningen.

Ändringsförslag 9

Skäl 36 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

(36)

Befogenheten att anta delegerade akter, som fastställs i artikel 9.8 i direktiv 2008/98/EG, avseende en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall bör flyttas, med mindre anpassningar, till en ny artikel som specifikt behandlar förebyggande av generering av livsmedelsavfall.

(36)

Befogenheten att anta delegerade akter, som fastställs i artikel 9.8 i direktiv 2008/98/EG, avseende en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall som kan undvikas bör flyttas, med mindre anpassningar, till en ny artikel som specifikt behandlar förebyggande av generering av livsmedelsavfall som kan undvikas .

Ändringsförslag 10

Kopplat till rekommendation 9

Artikel 9a ska ändras på följande sätt:

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

Förebyggande av generering av livsmedelsavfall

1.	Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga generering av livsmedelsavfall i primärproduktionen, inom bearbetning och tillverkning, i detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, i restauranger och livmedelstjänster samt i hushållen. Åtgärderna ska omfatta följande:

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga generering av livsmedelsavfall som kan undvikas i primärproduktionen, inom bearbetning och tillverkning, i detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, i restauranger och livmedelstjänster samt i hushållen. Åtgärderna ska omfatta följande:

a)	Utveckling och stödjande av beteendeförändringar för att minska livsmedelsavfallet och informationskampanjer för att öka medvetenheten om förebyggande av livsmedelsavfall.

a)	Utveckling och stödjande av beteendeförändringar för att minska livsmedelsavfallet och informationskampanjer för att öka medvetenheten om förebyggande av livsmedelsavfall.

b)	Identifiering och åtgärdande av brister i livsmedelsförsörjningskedjans funktion och stöd till samarbete mellan alla aktörer, samtidigt som en rättvis fördelning säkerställs av de förebyggande åtgärdernas kostnader och fördelar.

b)	Identifiering och åtgärdande av brister i livsmedelsförsörjningskedjans funktion och stöd till samarbete mellan alla aktörer, samtidigt som en rättvis fördelning säkerställs av de förebyggande åtgärdernas kostnader och fördelar.

c)	Uppmuntrande av livsmedelsdonationer och annan omfördelning av livsmedel, så att användningen som människoföda prioriteras framför att livsmedlen används som foder eller upparbetas till icke-livsmedelsprodukter.

c)	Uppmuntrande av livsmedelsdonationer och annan omfördelning av livsmedel, så att användningen som människoföda prioriteras framför att livsmedlen används som foder eller upparbetas till icke-livsmedelsprodukter.

d)	Stöd till utbildning och kompetensutveckling samt underlättande av tillgången till finansieringsmöjligheter, särskilt för små och medelstora företag och aktörer inom den sociala ekonomin.

d)	Stöd till utbildning och kompetensutveckling samt underlättande av tillgången till finansieringsmöjligheter, särskilt för små och medelstora företag och aktörer inom den sociala ekonomin.

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla relevanta aktörer i leveranskedjan är involverade i proportion till sin kapacitet och roll när det gäller att förebygga generering av livsmedelsavfall längs livsmedelskedjan, med särskild inriktning på att förebygga oproportionerliga konsekvenser för små och medelstora företag.

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla relevanta aktörer i leveranskedjan är involverade i proportion till sin kapacitet och roll när det gäller att förebygga generering av livsmedelsavfall som kan undvikas längs livsmedelskedjan, med särskild inriktning på att förebygga oproportionerliga konsekvenser för små och medelstora företag.

2.	Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma genomförandet av sina åtgärder för att förebygga livsmedelsavfall, inbegripet efterlevnaden av de mål för livsmedelsminskning som avses i punkt 4, genom att mäta nivåerna av livsmedelsavfall med den metod som fastställts i enlighet med punkt 3.

Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma genomförandet av sina åtgärder för att förebygga livsmedelsavfall, inbegripet efterlevnaden av de mål för livsmedelsminskning som avses i punkt 4, genom att mäta nivåerna av livsmedelsavfall som kan undvikas med den metod som fastställts i enlighet med punkt 3.

3.	Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv när det gäller fastställande av en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall.

3.	Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv när det gäller fastställande av en gemensam metod och minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall som kan undvikas .

4.	Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder för att senast den 31 december 2030 uppnå följande mål för minskning av livsmedelsavfallet på nationell nivå:

4.	Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder för att senast den 31 december 2030 uppnå följande mål för minskning av livsmedelsavfallet på nationell nivå:

a)	Minska genereringen av livsmedelsavfall inom bearbetning och tillverkning med 10 % jämfört med den mängd som genererades under 2020.

a)	Minska genereringen av livsmedelsavfall som kan undvikas inom bearbetning och tillverkning med 10 % jämfört med den mängd som genererades under 2020.

b)	Minska genereringen av livsmedelsavfall per capita sammanlagt inom detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll med 30 % jämfört med den mängd som genererades under 2020.

b)	Minska genereringen av livsmedelsavfall som kan undvikas per capita sammanlagt inom detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll med 30 % jämfört med den mängd som genererades under 2020.

Om en medlemsstat kan tillhandahålla uppgifter för ett referensår före 2020, som samlats in med metoder som är jämförbara med den metod och de minimikvalitetskrav för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall som fastställs i kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/1597, får ett tidigare referensår användas. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna sin avsikt att använda ett tidigare referensår inom 18 månader från det att detta direktiv trätt i kraft och de ska förse kommissionen med uppgifterna och de mätmetoder som användes för att samla in dem.

Livsmedelsavfall kan omfatta delar av livsmedel som är avsedda att förtäras av människor och delar av livsmedel som inte är avsedda att förtäras av människor. Livsmedelsavfall som härrör från livsmedel som är avsedda att förtäras av människor kallas livsmedelsavfall som kan undvikas. Livsmedelsavfall som härrör från livsmedel som inte är avsedda att förtäras av människor kallas livsmedelsavfall som inte kan undvikas.

För medlemsstater som kan visa att de utfört distinkt mätning av livsmedelsavfall för de delar av livsmedelsavfallet som kan respektive inte kan undvikas bör användning av livsmedelsavfall som kan undvikas tillåtas som måttenhet för övervakning av målvärdet för minskning av livsmedelsavfall, förutsatt att uppgifterna har samlats in med metoder som är jämförbara med metoden och minimikraven på kvalitet för enhetlig mätning av nivåerna av livsmedelsavfall enligt kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/1597. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna sin avsikt att använda livsmedelsavfall som kan undvikas som måttenhet inom 18 månader från det att detta direktiv trätt i kraft och de ska förse kommissionen med uppgifterna och de mätmetoder som användes för att samla in dem.

Medlemsstaterna åläggs att utvärdera mängden livsmedelsavfall som komposteras i hushållen, mängden livsmedelsavfall som ges till husdjur och mängden livsmedel som kastas som eller med spillvatten, med en lämplig metod i enlighet med de enhetliga mätmetoder som fastställs i kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/1597.

6.	När kommissionen anser att uppgifterna inte uppfyller villkoren i punkt 5 ska den inom sex månader från mottagandet av en anmälan i enlighet med punkt 5 anta ett beslut om att begära att medlemsstaten som referensår använder antingen 2020 eller ett annat år än det som medlemsstaten föreslagit.

6.	När kommissionen anser att uppgifterna inte uppfyller villkoren i punkt 5 ska den inom sex månader från mottagandet av en anmälan i enlighet med punkt 5 anta ett beslut om att begära att medlemsstaten som referensår använder antingen 2020 eller ett annat år än det som medlemsstaten föreslagit.

Senast den 31 december 2027 ska kommissionen se över de mål som ska uppnås senast 2030 och som fastställs i punkt 4 för att vid behov ändra och/eller utöka dem till andra led i livsmedelskedjan, och överväga att fastställa nya mål efter 2030. Kommissionen ska för detta ändamål överlämna en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, till Europaparlamentet och rådet.” (5)I artikel 11.1 ska tredje meningen ersättas med följande: ”Om inte annat följer av artikel 10.2 och 10.3 ska medlemsstaterna införa separat insamling för åtminstone papper, metall, plast och glas.” (6)I artikel 11b ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska, i samarbete med Europeiska miljöbyrån, utarbeta rapporter om framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i artiklarna 9a.4, 11.2 c, d och e och 11.3 senast tre år innan de tidsfrister som föreskrivs där löper ut.”

Motivering till ändringsförslagen 7, 8, 9 och 10

Kopplat till rekommendationerna 8 och 9. På grundval av tidigare datainsamling ingår livsmedelsavfall som inte kan undvikas i medlemsstaternas avfallsrapportering. Det är viktigt att man i direktivet klargör att en del av livsmedelsavfallet inte kan undvikas (t.ex. fruktskal och kycklingben; detta avfall är oundvikligt och kan inte förebyggas, men kan naturligtvis användas, t.ex. genom kompostering). Det kan inte minskas och kan bara bli avfall. Kommittén föreslår att man vid fastställandet av utgångsvärdet endast beaktar livsmedelsavfall som kan undvikas i både referensnivån och minskningsmålet.

Bryssel den 25 oktober 2023.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 28 final), och om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg, om upphävande av direktiv 2000/59/EG och ändring av direktiv 2009/16/EG och direktiv 2010/65/EU (COM(2018) 33 final – 2018/0012 (COD)) (EUT C 283, 10.8.2018, s. 61).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

BILAGA

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 74.3 i arbetsordningen):

ÄNDRINGSFÖRSLAG 2

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Punkt 3

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Vad gäller skyldigheten att betala avgifter för utökat producentansvar föreslår kommittén att man omprövar ståndpunkten att skyddet av mikroföretagens intressen har företräde framför principen att förorenaren betalar. Principen om utökat producentansvar bygger på att producenten är ansvarig för sin produkts hela livscykel och bör inbegripa sociala villkor.	Principen om utökat producentansvar bygger på att producenten är ansvarig för sin produkts hela livscykel och bör inbegripa sociala villkor.

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att konsekvent säkerställa principen att ”tänka småskaligt först”, som upprepade gånger lyfts fram i EESK:s yttranden och som kommissionen har beaktat i sitt förslag.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 3

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Punkt 23

Stryk punkten.

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Enhetlig tillämpning av principen att förorenaren betalar

Motivering

Syftet med ändringsförslagen är att förhindra att det på ett orättvist sätt ges intryck av att europeiska mikroföretag samt små och medelstora företag inte tar hänsyn till miljökrav och hållbar utveckling. Syftet är också att säkerställa överensstämmelse med EESK:s tidigare uttalade ståndpunkt (mikroföretag samt små och medelstora företag bör inte bära samma börda som stora företag), som kommittén har förespråkat i olika yttranden, och att beakta ”stödpaketet för små och medelstora företag”.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 4

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Punkt 24

Stryk punkten.

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
I sin nuvarande lydelse skulle förslaget inte ge 88 % av tillverkarna incitament till hållbarhet, utan skulle innebära en ekonomisk börda för de återstående 12 %, som dessutom inte bara skulle betala för sina egna produkter utan även för produkterna från de övriga 88 %. Förslaget strider därför mot principen att förorenaren betalar.

Motivering

ÄNDRINGSFÖRSLAG 5

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Punkt 25

Stryk punkten.

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Att mikroföretag (t.ex. skräddare) undantas från tillämpningsområdet kan ge upphov till konkurrensproblem, vilket kan göra att sektorn drivs mot den underjordiska ekonomin (omstrukturering av företag).

Motivering

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Punkt 26

Stryk punkten.

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Det finns en risk för att förslag kommer att läggas fram i framtiden, även inom ramen för andra system för utökat producentansvar, för att hitta kryphål som gynnar vissa producenter.

Motivering

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Kapitel III, ändringsförslag 1

Stryk ändringsförslag 1.

Kommissionens textförslag

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

I linje med principen om att förorenaren betalar, som avses i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är det viktigt att producenter som släpper ut vissa textilier, textilrelaterade produkter och skor på unionsmarknaden tar ansvar för hanteringen av dem i slutet av deras livscykel och förlänger deras livslängd genom att göra använda textilier, textilrelaterade produkter och skor tillgängliga på marknaden för återanvändning. För att genomföra principen om att förorenaren betalar är det lämpligt att fastställa de skyldigheter för producenter av textilier, textilrelaterade produkter och skor som omfattar alla tillverkare, importörer eller distributörer, oavsett vilken försäljningsteknik som används, inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (11) , när de för första gången yrkesmässigt under sitt eget namn eller varumärke tillhandahåller dessa produkter inom en medlemsstats territorium.

Motivering

Den text som kommissionen föreslår bör förbli oförändrad.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 8

NAT/907 – Översyn av EU:s ramdirektiv om avfall

Kapitel III, ändringsförslag 2 och motiveringen till ändringsförslagen 1 och 2

Stryk ändringsförslag 2 och motiveringen till ändringsförslagen 1 och 2.

Kommissionens textförslag

(2)

I artikel 3 ska följande punkter införas:

”4b.

producent av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc: alla tillverkare, importörer eller distributörer eller andra fysiska eller juridiska personer utom sådana som på marknaden tillhandahåller använda textilier och skor som förtecknas i bilaga IVc och textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc som härrör från sådana använda eller förbrukade produkter eller delar av dessa, företag som sysselsätter färre än tio personer och vars årsomsättning och årliga balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro samt egenföretagare som tillverkar särskilt anpassade produkter, som, oberoende av vilken försäljningsmetod som används , inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU*, antingen […]”

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

(2)

I artikel 3 ska följande punkter införas:

”4b.

producent av textilier, textilrelaterade produkter och skor som förtecknas i bilaga IVc: alla tillverkare, importörer eller distributörer eller andra fysiska eller juridiska personer, inbegripet genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU*, antingen […] ”

Motivering till ändringsförslagen 1 och 2

Det finns en risk för att förslag kommer att läggas fram i framtiden, även inom ramen för andra system för utökat producentansvar, för att hitta kryphål som gynnar vissa producenter.

Motivering

Den text som kommissionen föreslår bör förbli oförändrad.

Resultat av omröstningen om ändringsförslagen i block:

Röster för:	72
Röster emot:	113
Nedlagda röster:	11