Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.11006 – ONE / MACQUARIE / YTI)

(Text av betydelse för EES)

(2023/C 185/01)

Kommissionen beslutade den 4 maj 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11006. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.11092 – BLACKSTONE / CDPQ / INVENERGY / AEP RENEWABLES / AEP WIND HOLDINGS / TRENT WIND FARM / DESERT SKY WIND FARM)

(Text av betydelse för EES)

(2023/C 185/02)

Kommissionen beslutade den 3 maj 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11092. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.11016 – AIR LIQUIDE / ADP / JV)

(Text av betydelse för EES)

(2023/C 185/03)

Kommissionen beslutade den 12 maj 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11016. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om resultatet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog

(2023/C 185/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM FÖLJANDE:

1.

Syftena med denna resolution är att säkerställa att resultaten av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog erkänns och följs upp av berörda parter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten i genomförandet av EU:s ungdomsdialog och dess resultat. Detta dokument syftar vidare till att bidra till ökad insyn i EU:s ungdomsdialog och till att ge återkoppling från det arbete som har utförts inom ramen för den 9:e cykeln och tidigare cykler.

2.

Denna resolution bygger på resolutionen om EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 (1) och dess europeiska ungdomsmål, samt bilaga I till resolutionen om fastställande av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog, och på resultaten av tidigare cykler i EU:s ungdomsdialog. I EU:s ungdomsstrategi efterlyses att ungdomar i större utsträckning medverkar i dialogen med beslutsfattare och att ungdomar från olika bakgrunder och samhällsgrupper deltar.

3.

I Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022) betonas behovet av att ge unga möjligheter inför en framtid som är grönare, mer digital och mer inkluderande.

4.

EU:s ungdomsdialog är en deltagandemekanism för ungdomar i EU. Den fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflektioner och samråd om prioriteringar i, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet mellan beslutsfattare, ungdomar och deras organisationer samt forskare. EU:s ungdomsdialog möjliggör ett fortlöpande partnerskap i styrningen av dessa processer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

5.

Resultaten av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog bygger på EU:s tre ungdomskonferenser under cykeln, återkoppling från nationella och europeiska kvalitativa samråd och evenemang från dialogfasen och resultaten från genomförandefasen i medlemsstaterna och på europeisk nivå. Dessa resultat bidrar till att integrera det sektorsövergripande genomförandet på många nivåer av ungdomsmål #10, ”Ett hållbart grönt Europa”, och ungdomsmål #3, ”Inkluderande samhällen”, under rubriken ”Gemensamt engagemang för ett hållbart och inkluderande Europa”.

6.

Covid-19-pandemin har fått allvarliga konsekvenser (2) för ungdomars deltagande och har ökat ojämlikheterna mellan olika grupper av ungdomar. Dessutom påverkar Ryska federationens anfallskrig mot Ukraina och den därav följande energikrisen, ökade migrationen och globala inflationen på ett allvarligt sätt ungdomar och samhällen i Europa. Det faktum att ungdomar med begränsade möjligheter har sämre tillgång till mänskliga och i synnerhet sociala rättigheter än ungdomar med fler möjligheter har blivit ännu tydligare under dessa kriser.

7.

I samband med den 8:e cykeln uppmanades Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att: — stärka det långsiktiga institutionella minnet och kontinuiteten i arbetet mellan de olika cyklerna i EU:s ungdomsdialog, — kräva att det anordnas regelbundna utbyten och regelbunden samordning som leds av ungdomar med adekvat stöd från ordförandeskapstrion, kommissionen och Europeiska ungdomsforumet, och att dokumentationen från EU-styrgruppen offentliggörs på Europeiska ungdomsportalen, — ge kontinuerlig återkoppling till ungdomar och ungdomsorganisationer som deltar i alla skeden av EU:s ungdomsdialog för att säkerställa en meningsfull dialog och ungdomars deltagande på alla nivåer, — prioritera och synliggöra EU:s ungdomsdialog vid evenemang på nationell nivå och EU-nivå och främja ungdomars deltagande i beslutsprocesser på alla nivåer.

8.

Med hjälp av verktygslådan för den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog kunde de nationella arbetsgrupperna samla in uppgifter om de planer som de utarbetade för cykeln och om exempel på god praxis som de identifierade på de fem nyckelområdena, nämligen: a) information och utbildning, b) handling och egenmakt, c) styrning, d) rörlighet och solidaritet, e) tillgång till infrastruktur. Genom denna process samlade man in ungdomarnas åsikter, och den bidrog också till utarbetandet av arbetsmetoder och bästa praxis, vilket underlättade genomförandet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog.

SOM ÄR MEDVETNA OM FÖLJANDE:

9.

EU:s ungdomsdialog bygger på ledarskap och delat egenansvar från de nationella arbetsgruppernas sida, där så är möjligt, med samordning från de nationella ungdomsråden. Detta gör det möjligt för en mångfald av ungdomar att delta i dialogen, och kopplar olika nationella, regionala och lokala aktörer till processen.

10.

Medverkan av internationella icke-statliga ungdomsorganisationer är viktig för att få med olika perspektiv från hela Europa i den politiska dialogen och för att säkerställa underlag av hög kvalitet för den gränsöverskridande dimensionen av EU:s ungdomsdialog.

BEAKTAR FÖLJANDE:

11.

De nationella arbetsgrupperna och de internationella icke-statliga ungdomsorganisationerna använde en rad olika metoder, såsom dialog och rundabordssamtal (både online och offline), opinionsundersökningar på sociala medier och riktad verksamhet med ungdomar med begränsade möjligheter.

12.

En viktig faktor i genomförandet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog var att ungdomar och ungdomsorganisationer sattes i centrum för utformningen, planeringen, genomförandet, övervakningen, utvärderingen och uppföljningen av cykeln och all verksamhet inom denna, till exempel genom att rätten att vara medordförande i EU-styrgruppen säkerställdes för ordförandeskapets olika nationella ungdomsråd.

NOTERAR FÖLJANDE REKOMMENDATIONER FRÅN EU:S UNGDOMSKONFERENS (3):

13.

Rekommendation avseende undertema 1 om information och utbildning: ”Vi uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till användarvänlig information om hållbarhet och klimatförändringar genom inkluderande och möjliggörande icke-formell och formell utbildning som främjar dialog och lärande mellan generationerna.”

14.

Rekommendation avseende undertema 2 om handling och egenmakt: ”Vi uppmanar medlemsstaterna att se till att det inrättas oberoende rådgivande nämnder på lokal nivå (t.ex. ungdomsråd) som består av och väljs av ungdomar, med en intersektionell tonvikt på ungdomar med begränsade möjligheter, och med tillämpning av en hållbar strategi.”

15.

Rekommendation avseende undertema 3 om styrning: ”Vi rekommenderar att man utarbetar lagstiftning som säkerställer ansvarsskyldighet och öppenhet i beslutsprocesser rörande miljö och hållbar utveckling och som stöder sådana mekanismer för deltagande och utvärdering som möjliggör detta (t.ex. ungdomsorgan, ungdomstester) på lokal, regional och europeisk nivå.”

16.

Rekommendation avseende undertema 4 om rörlighet och solidaritet: ”Vi uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta handlingsplaner som är inriktade på sektorn för formell utbildning och på arbetsmarknaden, i syfte att säkerställa ett formellt erkännande av erfarenheter och nyckelkompetenser som har förvärvats genom deltagande i rörlighet i volontär- och utbildningssyfte.”

17.

Rekommendation avseende undertema 5 om tillgång till infrastruktur: ”Vi rekommenderar att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna tillhandahåller en prismässigt överkomlig och tillgänglig klimatbiljett för ungdomar (Youth Climate Ticket) som ett universellt och multimodalt verktyg för kollektivtrafik på regional, nationell och internationell nivå, och att Europeiska kommissionen stöder medlemsstaterna i arbetet med att främja hållbara transportsätt inom kollektivtrafiken.”

KONSTATERAR FÖLJANDE:

18.

Deltagarna i EU:s ungdomskonferens betonade behovet av ökad inkludering och diversifiering när det gäller alla aspekter av EU:s ungdomsdialog och av att se till att ungdomsdialogen bättre når ut till olika grupper av ungdomar, bland annat genom en långsiktig kommunikationsstrategi, som t.ex. inbegriper en gemensam logotyp, en omfattande spridning av resultaten samt tillgänglig och ungdomsvänlig information, så att man når ut också till andra än konferensdelegaterna och huvuddeltagarna i EU:s ungdomsdialog.

19.

Deltagarna i EU:s ungdomskonferens betonade också att ett effektivt sektorsövergripande samarbete på både nationell nivå och EU-nivå är viktigt för att resultaten av EU:s ungdomsdialog ska sträcka sig utanför det ungdomspolitiska området och få effekt utanför ungdomssektorn. Vidare noterades det att medlemsstaterna och de nationella arbetsgrupperna spelade en viktig roll när det gäller att tillhandahålla systematisk övervakning och återkoppling i syfte att öka den interna insynen i processen.

VÄLKOMNAR FÖLJANDE:

20.

Beslutet om ett Europaår för ungdomar (2022) (4), som uppmärksammar ungdomarna och deras viktiga roll i samhället samt ger egenmakt åt och återupprättar förtroendet hos den unga generation som drabbades hårdast under covid-19-pandemin.

21.

Utvecklingen av Europeiska ungdomsportalen och dess bekräftade funktion som en enda kontaktpunkt för EU:s ungdomsdialog och tillhörande handlingar som ett bidrag till att säkerställa det institutionella minnet mellan cyklerna.

22.

Rådets slutsatser om att främja ungdomars engagemang som drivkrafter för positiva förändringar inom miljöskyddet, särskilt den vikt som fästs vid att stödja ungdomarna i deras miljöengagemang och deras agerande i den pågående utvecklingen av samhället som helhet.

23.

Rådets slutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och social sammanhållning, där man särskilt framhåller fördelarna med att sammanföra olika generationers erfarenheter och kompetenser när det gäller att bygga fredliga och sammanhållna samhällen.

24.

Den vikt som i samband med den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog fästes vid ungdomsmål #9, ”Utrymme och deltagande för alla”, och den delaktighetsprocess som ledde till godkännandet av rådets slutsatser om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesser och rådets slutsatser om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas.

25.

Ungdomarnas och de nationella arbetsgruppernas aktiva deltagande i den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog och ungdomsorganisationernas medverkan i en rad olika evenemang med tillhandahållande av återkoppling under hela cykeln och vid genomförandet av Europaåret för ungdomar. Utöver detta, ungdomarnas deltagande i det informella mötet mellan ministrarna för utbildning och ungdomsfrågor i Strasbourg, i seminariet om ungdomars deltagande i det europeiska projektet i Strasbourg och i konferensen Claim the Future i Bryssel för att sammanfatta resultaten av Europaåret för ungdomar och reflektera över dess utfall.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT, I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN, GÖRA FÖLJANDE:

26.

I förekommande fall beakta de ovannämnda rekommendationerna i punkterna 13–17 vid genomförandet och utvärderingen av relevanta politiska åtgärder som rör undertemana 1–5 i den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog.

27.

Beakta resultaten av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog vid genomförandet och utvärderingen av aktuell ungdomspolitik och vid utformningen av framtida ungdomspolitik, i samverkan med all politik som påverkar ungdomar. Undersöka ytterligare sätt att genomföra de europeiska ungdomsmålen #10 och #3 och deras delmål.

28.

Uppmuntra, erkänna och i lämpliga fall finansiellt stödja åtgärder och program inom hållbar utveckling som initieras och leds av ungdomar, framför allt sådana som bekämpar klimatförändringarna och ökar delaktigheten, så att ungdomarna kan bli aktörer för förändring inom samhället som helhet.

29.

Stärka och förbättra EU:s ungdomsdialog genom att överväga och, där så är möjligt, tillämpa bästa praxis från den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog och de principer som låg till grund för dess genomförande, särskilt genom att sätta ungdomar och ungdomsorganisationer i centrum för processen och säkerställa att EU:s ungdomsdialog är en ungdomsledd process i vilken ungdomar och politiskt ansvariga för en konstruktiv och lösningsinriktad dialog.

30.

I tillämpliga fall ge egenmakt åt de nationella ungdomsråden i deras roll som ledande aktörer i de nationella arbetsgrupperna, så att de kan samordna och genomföra EU:s ungdomsdialog på nationell nivå.

31.

Uppmana berörda parter att säkerställa ett stabilt administrativt och ekonomiskt stöd, samt nödvändiga verktyg, för de nationella ungdomsråden med tanke på medordförandeskapet i EU-styrgruppen, i tillämpliga fall, så att de kan ta på sig en ledande roll i EU:s ungdomsdialog under sin medlemsstats ordförandeskapsperiod, särskilt genom kapitlet om ungdomsfrågor i Erasmus+-programmet i linje med dess rättsliga grund och EU:s budgetförordning.

32.

Uppmuntra ungdomar, ungdomsorganisationer och andra berörda parter på ungdomsområdet att i högre grad utnyttja de finansieringsmöjligheter som erbjuds genom kapitlet om ungdomsfrågor i EU:s Erasmus+-program, i syfte att stärka ungdomars delaktighet och ungdomsdialogerna på lokal, regional och nationell nivå och, när så är lämpligt, knyta dem närmare till EU:s ungdomsdialog.

33.

Erkänna de internationella icke-statliga ungdomsorganisationerna som viktiga aktörer och dessa aktörers deltagande och bidrag till EU:s ungdomsdialog när det gäller att säkerställa att dialogen har en stark europeisk dimension samt, när så är lämpligt, skapa de nödvändiga förutsättningarna för deras aktiva deltagande och medverkan i EU:s ungdomsdialog.

34.

Fortsätta det arbete som har utförts på alla nivåer under Europaåret för ungdomar för att prioritera och synliggöra EU:s ungdomsdialog vid evenemang på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå och främja ungdomars inkluderande deltagande i beslutsprocesser på alla nivåer i linje med bästa praxis för ungdomars inkludering.

35.

Säkerställa att det finns en långsiktig kommunikationsstrategi på europeisk nivå för att öka informationsarbetet när det gäller EU:s ungdomsdialog på ett ungdomsvänligt sätt och, när så är lämpligt, ge nationella arbetsgrupper ytterligare stöd för att de ska kunna förbättra sin egen kommunikation i fråga om EU:s ungdomsdialog. Kommunikationsstrategin bör helst utarbetas under ungdomsorganisationernas gemensamma ledning, med en gemensam logotyp för EU:s ungdomsdialog och märkning av alla insatser inom ramen för EU:s ungdomsdialog, på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

36.

Vidta lämpliga åtgärder för att integrera ett meningsfullt ungdomsdeltagande i alla relevanta politikområden, i linje med den verksamhet som har bedrivits under Europaåret för ungdomar, i syfte att främja ett ungdomsperspektiv inom alla relevanta politikområden. Ungdomspolitiken bör fungera som en bro till andra politikområden, för att säkerställa att barns och ungdomars röster förstärks och inkluderas i andra sektorer.

37.

Vidareutveckla övervakningen och återkopplingen när det gäller resultaten av EU:s ungdomsdialog för att öka insynen och säkerställa ett meningsfullt ungdomsdeltagande inom alla delar och i alla skeden av beslutsprocesserna.

38.

Tillhandahålla stöd samt riktade verktyg och metoder för att nå ut till och förbereda ungdomar, inbegripet ungdomar med begränsade möjligheter, som vanligtvis inte deltar i EU:s ungdomsdialog. Dessa kan från fall till fall anpassas till specifika gruppers behov. Målet skulle vara att tillhandahålla enkla kommunikationsverktyg för att förklara EU:s ungdomsdialog och EU-institutionernas roll på ett ungdomsvänligt sätt och ge lämpligt stöd under hela processen.

39.

Vid behov utveckla metoder och genomförandeverktyg på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå för vidtagande av åtgärder med anledning av de budskap och krav som härrör från EU:s ungdomsdialog och EU:s ungdomskonferenser samt från Europaåret för ungdomar.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT, I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, GÖRA FÖLJANDE:

40.

Vidareutveckla Europeiska ungdomsportalen och andra relevanta kommunikationsverktyg på ett ungdomsvänligt sätt för att göra EU:s ungdomsdialog mer användarvänlig och synlig, med utgångspunkt i god praxis från Europaåret för ungdomar och den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog.

41.

Ytterligare engagera EU:s ungdomssamordnare när det gäller integrering av ungdomars deltagande i alla relevanta områden av EU:s politik, i linje med arvet från Europaåret för ungdomar, samt öka synligheten för EU:s ungdomsdialog som ett instrument för integrering av ungdomars deltagande.

SAMT NOTERAR FÖLJANDE:

42.

Det prioriterade övergripande temat för den kommande ordförandeskapstrion (Spanien, Belgien och Ungern) är ”VI BEHÖVER UNGDOMAR”.

43.

Ambitionen är att vidareutveckla och stärka EU:s ungdomsdialog under den 10:e cykeln med beaktande av resultaten, rekommendationerna, firandet och utvärderingarna av de tidigare cyklerna.

---

(1)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, om fastställande av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog – EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 (EUT C 189, 5.6.2019, s. 1).

(2)  Eurofound (2021), Impact of COVID-19 on young people in the EU, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(3)  Dessa är de rekommendationer som utarbetades vid EU:s ungdomskonferens i mars 2023 i slutet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog. Se vidare sammanfattningarna till stöd för rekommendationerna 1–5 i bilaga II till bilagan.

(4)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022) (EUT L 462, 28.12.2021, s. 1).

Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om översynen av arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2022–2024

(2023/C 185/05)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM ATT:

1.

resolutionen från Europeiska unionens råd om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 uppmanar medlemsstaterna och Europeiska kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden på ett effektivt sätt genomföra EU:s ungdomsstrategi i hela EU och i medlemsstaterna med särskilda instrument, bland annat EU-arbetsplaner för ungdomsfrågor,

2.

EU:s ungdomsstrategi har treåriga arbetsperioder som sträcker sig över två ordförandeskapstrior; prioriteringarna och insatserna under respektive arbetsperiod presenteras i EU-arbetsplanerna för ungdomsfrågor; planerna bör bygga på de vägledande principerna och prioriteringarna i denna strategi och ta upp ungdomsfrågor inom andra rådskonstellationer och förberedande organ på relevanta politikområden,

3.

EU-arbetsplanen är ett instrument som fungerar som en kompass och vägleder medlemsstaterna, kommissionen och alla berörda aktörer så att de kan nå målen för EU:s ungdomsstrategi,

4.

de prioriteringar och åtgärder som presenteras i den treåriga arbetsplanen ska ses över första halvåret 2023 inför dess godkännande av rådet och medlemsstaterna, församlade i rådet, senast i slutet av juni 2023,

NOTERAR följande:

5.

Rådet fastställer dessa EU-arbetsplaner på grundval av preliminära uppgifter som inkommit från ordförandeskapstriorna från följande länder: Frankrike, Tjeckien och Sverige samt Spanien, Belgien och Ungern.

6.

Kommissionen kan stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder i denna arbetsplan, särskilt genom att uppmuntra samarbete, stödja ungdomars och ungdomsarbetares rörlighet och uppmuntra ungdomars delaktighet i det demokratiska livet. De verktyg som utvecklats för att stödja genomförandet av EU:s ungdomsstrategi kan mobiliseras på lämpligt sätt och omfattar bland annat EU:s ungdomsdialog, plattformen för EU:s ungdomsstrategi, Europeiska ungdomsportalen, EU:s ungdomssamordnare och verksamheter för ömsesidigt lärande (expertgrupper, aktiviteter för ömsesidigt lärande och inbördes rådgivning). Detta stöds av regelbundna uppdateringar av den kommande nationella verksamhetsplaneringen, wikinätverket för ungdomsfrågor, ungdomsindikatorer, enkäter, studier och forskning. Stödet förstärks ytterligare genom partnerskap och samarbete med andra internationella organisationer, särskilt Europarådet, och genom program på ungdomsområdet (särskilt Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren).

7.

En särskild höjdpunkt i denna arbetsplan är Europaåret för ungdomar 2022. Dess utfall kommer att upprätthållas, främjas och stärkas, eftersom utvärderingen av Europaåret för ungdomar ska användas för att förbättra och stärka planen i framtiden. Det kommer dessutom att uppmuntra ungdomar att lämna bidrag för att forma unionens utveckling och samhället i stort, bland annat som en del av konferensen om Europas framtid och initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus. Det kommer att öka medvetenheten om ungdomars möjligheter och det stöd som de får på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå.

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om den sociala dimensionen av ett hållbart Europa för ungdomar

(2023/C 185/06)

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM FÖLJANDE:

1.

De europeiska ungdomsmålen #3, med titeln ”Inkluderande samhällen”, och #10, med titeln ”Ett hållbart grönt Europa”, som är bifogade Europeiska unionens ungdomsstrategi, syftar till att ”möjliggöra och säkerställa alla ungdomars inkludering i samhället” respektive att ”skapa ett samhälle där alla ungdomar är miljöaktiva, utbildade i miljöfrågor och kan åstadkomma förändring i den egna vardagen” (1).

2.

Ungdomar är starka drivkrafter (2) för förändring och innovation och viktiga partner i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och andra multilaterala avtal och instrument, däribland Parisavtalet om klimatförändringar (3) och den europeiska gröna given (4). Dessutom upprepas principen om att ingen får lämnas utanför i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (5). Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet (6). Ungdomar har rätt att delta på ett meningsfullt sätt i utformningen, genomförandet, övervakningen, utvärderingen och uppföljningen av politik som påverkar dem och samhället i stort (7).

3.

Erkännandet av att dialog och ansvar mellan generationerna är en hörnsten i ett sunt beslutsfattande (8), erkännandet av att ungdomar spelar en avgörande roll i miljöåtgärder samt vikten av att lyfta fram de framsteg som gjorts när det gäller att främja ett meningsfullt ungdomsengagemang (9).

4.

Europaåret för ungdomar 2022 (10) bidrog till att ge egenmakt och stöd till ungdomar, inbegripet unga med begränsade möjligheter, att förvärva relevant kunskap och kompetens för att bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring. Vid avslutningskonferensen för Europaåret för ungdomar (”Claim the Future”) den 6 december 2022 upprepade beslutsfattare och aktörer på ungdomsområdet sitt gemensamma åtagande att integrera ett ungdomsperspektiv i det politiska beslutsfattandet och öka ungdomars deltagande i beslutsprocesserna. Man efterlyste också ett ökat fokus på förebyggande hälsovård, bekämpning av psykisk ohälsa och ensamhet samt ökat deltagande i organiserad idrottsverksamhet.

SOM ÄR MEDVETNA OM FÖLJANDE:

5.

Att ta itu med den sociala dimensionen av hållbar utveckling (11) är avgörande för att stärka utsatta grupper i samhället. Frågor som rör hållbar utveckling är sektorsövergripande. Socioekonomiskt utanförskap och demokratiskt utanförskap går hand i hand och påverkar i vilken utsträckning ungdomar kan delta i åtgärder för hållbar utveckling. För att kunna uppnå en rättvis, hållbar och inkluderande utveckling genom demokratiska processer måste man ta hänsyn till alla perspektiv och åsikter, via principerna om yttrandefrihet och pressfrihet och genom inkluderande processer på alla nivåer.

6.

Den grupp som vi definierar som ”ungdomar” består av en mängd identiteter med olika förmågor, behov, önskningar, medel och intressen. De står inför olika utmaningar och möjligheter och har olika utbildningsmässig, kulturell, ekonomisk, geografisk och social bakgrund. Dessa skillnader påverkar deras intressen och möjligheter och deras förmåga att engagera sig i åtgärder för hållbar utveckling och miljön.

7.

Faktorer såsom skillnader i befolkningstäthet och demografisk struktur, dvs. mellan stadsområden, landsbygdsområden, avlägsna områden, randområden, mindre utvecklade områden och de yttersta randområdena, påverkar också tillgången på och tillgängligheten av hållbar infrastruktur för ungdomar.

8.

Covid-19-pandemin, energikrisen till följd av Ryska federationens anfallskrig mot Ukraina och klimatkrisen har belyst ojämlikheter i våra samhällen, eftersom kriserna har påverkat grupper av ungdomar olika och vissa grupper på ett oproportionerligt sätt. Den ojämlika tillgången till mänskliga rättigheter för ungdomar med begränsade möjligheter, såsom tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård, har blivit ännu tydligare under dessa kriser. Förutsättningar såsom psykisk och fysisk hälsa, levnads- och boendeförhållanden, tillgång till formellt, icke-formellt och informellt lärande, arbetstillfällen och fritidsaktiviteter är av avgörande betydelse för ungdomars motståndskraft och möjligheter att leva ett hållbart liv.

9.

Demokrati och mänskliga rättigheter är odelbara i samband med hållbar utveckling, eftersom klimatförändringarna har en oproportionerlig inverkan på marginaliserade grupper i utsatta situationer. De som har minst resurser har störst svårigheter att anpassa sig till klimatrelaterade förändringar (12), och de som riskerar att drabbas av fattigdom löper större risk att utsättas för föroreningar och miljöproblem (13). Dessutom kan ungdomar som är beroende av naturresurser på olika sätt för att arbeta, leva eller delta i kulturella traditioner påverkas negativt av klimatförändringarna på ett sätt som äventyrar deras makt att forma sina egna liv (14).

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ANSER FÖLJANDE:

10.

Alla ungdomar bör ha goda levnadsvillkor, utsikter till sysselsättning samt möjlighet att forma sina liv och påverka det politiska beslutsfattandet och samhällsutvecklingen. Ungdomarna utgör en styrka i vårt samhälle samtidigt som de är individer med rättigheter och drivkrafter för positiva förändringar (15).

11.

Ungdomars kunskaper, perspektiv och erfarenheter bidrar till målmedvetnare politiska beslut och är värdefulla resurser i den demokratiska processen. Ungdomspolitiken bör följa det dubbla tillvägagångssättet att utveckla och utforma initiativ direkt med, för och av ungdomar genom ett aktivt och meningsfullt deltagande av ungdomar och genom att integrera ungdomspolitiken i alla politikområden.

12.

EU:s ungdomspolitik, inbegripet EU:s ungdomsdialog, bör bidra till att skapa ett samhälle för alla nuvarande och kommande generationer, där man diskuterar och finner lösningar på de största utmaningarna med anknytning till sociala frågor som fattigdom, ofrivillig ensamhet (16), psykisk hälsa, hållbar utveckling och klimatförändringar, utan att försämra den globala situationen.

13.

Det är nödvändigt att öka alla ungdomars sociala delaktighet för att främja förståelsen av de sammanlänkade globala utmaningar som världen står inför och hjälpa ungdomar att förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser de behöver för att leva ett mer hållbart liv och både individuellt och kollektivt bidra till ett mer hållbart samhälle. EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren samt andra system och aktiviteter för volontärverksamhet eller samhällsnyttigt arbete på EU-nivå och nationell nivå, där sådana finns, och initiativ till medborgardeltagande kan vara användbara verktyg i detta syfte.

14.

Alla ungdomar bör ha tillgång till tillförlitlig faktabaserad information och data, som är formulerad på ett ungdomsanpassat, lättillgängligt sätt och på flera olika språk, så att det säkerställs att alla ungdomar kan tillgodogöra sig informationen, utveckla ett hållbart beteende och forma sin roll som förändringsagenter och informerade medborgare.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, FRAMHÅLLER FÖLJANDE:

15.

Den globala karaktären hos utmaningar som covid-19-pandemin, klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald kräver bredast möjliga samarbete på alla nivåer och säkerställande av ett meningsfullt och ändamålsenligt deltagande av ungdomar.

16.

Det finns ett behov av att ytterligare involvera ungdomar i politiken för hållbar utveckling på alla nivåer för att utnyttja deras potential och kreativitet, med tanke på att investeringar i ungdomar ger en stark hävstångseffekt för en hållbar framtid. Behovet av dialog om etiska och sociala frågor kring hållbar utveckling, både bland ungdomar och mellan generationer i samhället, genom exempelvis generationsöverskridande dialog, är avgörande för att främja hopp och skapa förståelse och respekt för olika perspektiv och verkligheter.

17.

Många ungdomar i Europa är medvetna om och mobiliserade när det gäller deras farhågor om hållbarhets- och miljöfrågor. Samtidigt finns det ungdomar som inte är engagerade i samhällsfrågor. Graden av mobilisering och engagemang varierar bland ungdomar, beroende på faktorer som tillgång till information, utbildningsbakgrund, socioekonomisk status och geografisk plats. Olika grupper av ungdomar behöver olika typer av uppmuntran och stöd för att delta i samhällsutvecklingen. Det är därför nödvändigt att inta ett helhetsperspektiv och utveckla inkluderande och deltagandebaserade åtgärder för att ta itu med frågor som hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet, lika möjligheter, social rättvisa och klimatförändringar.

18.

Ungdomsorganisationer, ungdomsarbete och annan verksamhet för icke-formellt och informellt lärande är viktiga för att ge information och stöd till ungdomar som befinner sig utanför formella strukturer, och kompletterar ofta tjänster som tillhandahålls av offentliga myndigheter på alla nivåer.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, NOTERAR FÖLJANDE:

19.

Budskapet från deltagarna i EU:s ungdomskonferens i mars 2023 om vikten av att ge ungdomar tillförlitlig, tillgänglig och användarvänlig information och tillgång till både formell och icke-formell utbildning om hållbarhet och klimatförändringar, liksom deras budskap om vikten av att använda generationsöverskridande och tvärvetenskapliga strategier för att ge ungdomar egenmakt genom att ge dem nödvändig information och kunskap och nödvändiga verktyg om hur man kan engagera sig i hållbara och inkluderande metoder.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT PÅ LÄMPLIGA NIVÅER GÖRA FÖLJANDE:

20.

Tillhandahålla tillgängliga och hållbara strukturer för flernivåstyrning (17) och möjligheter för ungdomsorganisationer och ungdomar, inbegripet underrepresenterade ungdomsgrupper, i linje med befintlig bästa praxis, t.ex. Europarådets europeiska kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (18), för att möjliggöra ett meningsfullt deltagande och främja tillgängliga mekanismer i syfte att ge återkoppling och genomföra utvärderingar av sådana processer.

21.

På ett icke-formellt sätt främja utbildningsmöjligheter för ungdomsarbetare så att de kan utveckla de kunskaper, färdigheter och kompetenser de behöver för att i sin verksamhet ta itu med frågor som rör social delaktighet och hållbar utveckling.

22.

Uppmuntra utvecklingen av möjligheter till utbildning och yrkesmässigt lärande för utbildare (19), inbegripet ungdomsarbetare, för att bättre informera och utbilda alla ungdomar och ge dem egenmakt i frågor som rör hållbar utveckling, så att de får möjlighet att göra välgrundade och hållbara val i vardagen och görs delaktiga i beslutsprocesser.

23.

Prioritera psykisk hälsa och välbefinnande bland ungdomar, särskilt genom att erkänna att problem med psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen hos ungdomar (20), genom att stärka kunskapsbaserat främjande av psykisk hälsa, kunskapen om psykisk hälsa och förebyggande insatser i olika miljöer genom sektorsövergripande strategier samt genom att främja och utveckla rättvis tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet som är integrerade, säkra och människocentrerade, i syfte att förbättra ungdomars hälsa, välfärd och livskvalitet, och på så sätt göra samhället som helhet starkare och motståndskraftigare.

24.

Överväga att tillämpa ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv (21) på politiken för hållbar infrastruktur, särskilt när det gäller tillgång till kollektivtrafik och bostäder till överkomliga priser, i syfte att tillhandahålla hållbara och miljövänliga alternativ för alla ungdomar.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT, MED HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER, GÖRA FÖLJANDE:

25.

Beakta resultaten av den nionde cykeln av EU:s ungdomsdialog vid utformningen och genomförandet av framtida politik för social delaktighet och hållbar utveckling.

26.

Säkerställa att alla ungdomar har tillgång till sina rättigheter i enlighet med internationella förklaringar och konventioner genom att inkludera ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av åtgärder som påverkar ungdomar på alla nivåer. Det är viktigt att möjliggöra att beslutsfattare har nödvändig kompetens och tillgång till lämpliga verktyg för att skapa inkluderande och deltagandebaserade beslutsprocesser.

27.

Ytterligare stödja forskning och analys, med hjälp av befintliga verktyg såsom wikinätverket för ungdomsfrågor (22), och samla in disaggregerade data om sambandet mellan social utestängning och klimatförändringar och ungdomars psykiska hälsa, välbefinnande och levnadsvillkor, med beaktande av det eventuella behovet av nya indikatorer och övervakningsmekanismer för att mäta effekterna av social utestängning och klimatförändringar.

28.

Förbättra tillgången till olika mekanismer för deltagande, såsom ungdomsråd, ungdomshearingar och deltagandebaserade konferenser, inbegripet EU:s ungdomsdialog, samt digitala verktyg för deltagande, och se till att de fokuserar på olika grupper av ungdomar i samhället, inbegripet icke-företrädda och underrepresenterade ungdomsgrupper, så att de kan delta och ta på sig ledande roller i sådana mekanismer.

29.

Utnyttja den fulla potentialen hos Erasmus+-programmet, Europeiska solidaritetskåren och ESF+, och i tillämpliga fall även Alma-initiativet, för att skapa möjligheter till mer inkluderande och hållbara projekt och rörlighetsåtgärder, inbegripet hybridrörlighet, för alla ungdomar. Särskild tonvikt bör läggas vid deltagandet av ungdomar med begränsade möjligheter.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN GÖRA FÖLJANDE:

30.

Säkerställa långsiktiga informationsåtgärder på europeisk nivå, bland annat genom Europeiska ungdomsportalen och andra relevanta informationsverktyg, på ett ungdomsvänligt, inkluderande, flerspråkigt och tillgängligt sätt med avseende på såväl EU:s politik och program om hållbar utveckling och klimatförändringar som deltagandeprocesser inom EU-institutionerna.

31.

Underlätta möjligheter till peer learning-verksamhet inom hållbarhet och inkludering.

32.

Ytterligare främja och stödja en sektorsövergripande strategi och synergier med andra initiativ såsom koalitionen för utbildning för klimatet, rådets rekommendation om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling (23) samt det nya europeiska Bauhaus.

---

(1)  Bilaga 3 till resolutionen från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (EUT C 456, 18.12.2018, s. 1).

(2)  Rådets slutsatser om en övergripande strategi för att påskynda genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling – bättre återuppbyggnad efter covid-19-krisen (dok. 9850/21).

(3)  Förenta nationerna, Parisavtalet, 2015.

(4)  Europeiska kommissionen, meddelande från kommissionen, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(5)  Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development; FN:s generalförsamling, A/RES/70/1.

(6)  Förenta nationerna, konventionen om barnets rättigheter, FN:s generalförsamlings resolution 44/25.

(7)  Rådets slutsatser om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas (EUT C 501 I, 13.12.2021, s. 19).

(8)  Rådets slutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och social sammanhållning (EUT C 495, 29.12.2022, s. 56).

(9)  Stockholm +50, The Global Youth Policy Paper: Third Official Version, maj 2022.

(10)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022), EUT L 462, 28.12.2021, s. 1.

(11)  En definition av ”den sociala dimensionen av hållbar utveckling” finns i bilaga II till bilagan.

(12)  Förenta nationerna, World Youth Report (2020).

(13)  Eurostat, indikatorer för livskvalitet – natur- och boendemiljö, 2022.

(14)  Meddelande från kommissionen Att bygga upp ett klimateresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, COM(2021) 82 final.

(15)  Rådets slutsatser om främjande av ungdomars engagemang som drivkrafter för positiva förändringar inom miljöskyddet (EUT C 159, 12.4.2022, s. 9).

(16)  En definition av ”ensamhet” finns i bilaga II till bilagan.

(17)  Rådets slutsatser om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesserna (EUT C 241, 21.6.2021, s. 3).

(18)  Europarådet, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, CONF/PLE(2009)CODE1.

(19)  En definition av ”utbildare” finns i bilaga II till bilagan.

(20)  Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, Children and mental health: preventive approaches to anxiety and depression, Publikationsbyrån, 2021.

(21)  En definition av ”rättighetsbaserat ungdomsperspektiv” finns i bilaga II till bilagan.

(22)  Wikinätverket för ungdomsfrågor är en webbplattform som drivs av Europeiska kommissionen och som innehåller information om EU-ländernas ungdomspolitik.

(23)  EUT C 243, 27.6.2022, s. 1.

Resolution från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en översyn av EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter inför möten inom Wada

(2023/C 185/07)

FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM:

1.

slutsatserna antagna av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 4 december 2000, om kampen mot dopning (1),

2.

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 18 november 2010, om Europeiska unionens (EU) roll i den internationella kampen mot dopning (2),

3.

resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 20 december 2011, om EU-medlemsstaternas representation i stiftelsestyrelsen för världsantidopningsbyrån (Wada) och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada (3),

4.

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 december 2015, om en utvärdering av 2011 års resolution om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada och särskilt att erfarenheterna från tillämpningen av denna resolution ska utvärderas igen senast den 31 december 2018 (4),

5.

resolutionen från 2019 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter inför möten inom Wada (2019 års resolution) (5),

SOM NOTERAR ATT:

1.

Wadas arbetsmetoder och förfaranden har utvecklats sedan 2019 års resolution antogs, särskilt när det gäller längden på mandatperioden för ledamöterna av stiftelsestyrelsen; rådet bör uppdatera 2019 års resolution med tanke på denna utveckling för att ge tydligare vägledning om kriterierna avseende och längden på mandatperioden för experter på regeringsnivå som utses gemensamt av medlemsstaterna, församlade i rådet; 2019 års resolution inte innehåller några uttryckliga bestämmelser om längden på mandatperioden för de experter på regeringsnivå som ersätter den expertföreträdare som upphör att utöva sitt ämbete på ministernivå i sin medlemsstat; de behörighetskriterier som fastställs i Wadas stadgar för ledamöter i stiftelsestyrelsen inte beaktas i 2019 års resolution;

2.

det är viktigt att företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, fortsätter att regelbundet utvärdera erfarenheterna från tillämpningen av 2019 års resolution,

KONSTATERAR ATT:

1.

Europeiska unionen och dess medlemsstater bör kunna utöva sina befogenheter och spela sin roll vid Wadas utarbetande av, förhandlingar om och antagande av bland annat bestämmelser, standarder och riktlinjer,

2.

tre platser i Wadas stiftelsestyrelse är vikta för företrädare från EU:s medlemsstater,

3.

åtgärder behöver vidtas avseende praktiska förfaranden för företrädarna för EU:s medlemsstater i Wadas stiftelsestyrelse och avseende samordningen av EU och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Cahama (6) och Wada; dessa praktiska förfaranden bör spegla lojalt samarbete och främja enighet inom EU:s externa representation och inte överlappa med Cahamas arbete,

4.

samordningen av Europas ståndpunkter inför möten inom Wada bör ske inom Cahama och man bör säkerställa att beslut som fattas i det organet till fullo följer tillämplig EU-lagstiftning,

5.

det finns ett starkt behov av kontinuitet och engagemang när det gäller hur EU:s medlemsstater företräds i Wadas stiftelsestyrelse, underbyggt av ett politiskt mandat och lämplig sakkunskap.

ÄR DÄRFÖR ENIGA OM ATT:

1.

EU:s medlemsstater ska företrädas på ministernivå inom Wadas stiftelsestyrelse och att mandaten bör fördelas så att — ett mandat tilldelas en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor från en av medlemsstaterna i den sittande ordförandeskapstrion, — ett mandat tilldelas en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor från en av medlemsstaterna i den kommande ordförandeskapstrion, — medlemsstaterna, församlade i rådet, gemensamt ger ett mandat, till en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor (expert på regeringsnivå),

2.

den i bilaga I till bilagan beskrivna ordningen för hur EU:s medlemsstater ska företrädas i Wadas stiftelsestyrelse kommer att börja gälla den 30 juni 2023 utan att det påverkar mandat som godkändes före detta datum,

3.

representanten från den sittande ordförandeskapstrion i Wadas stiftelsestyrelse ska informera om utfallet av mötet i Wadas styrelse vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott); representanten ska lämna en rapport om utfallet av detta möte till arbetsgruppen för idrottsfrågor,

4.

medlemsstaternas delegater, församlade i arbetsgruppen för idrottsfrågor, kan, utan att det överlappar med Cahama, samordna en gemensam ståndpunkt om frågor som omfattas av medlemsstaternas befogenhet förutsatt att en sådan gemensam ståndpunkt har ett tydligt mervärde; den gemensamma ståndpunkten kräver godkännande av medlemsstaternas representanter, församlade i Ständiga representanternas kommitté (Coreper), om inte medlemsstaterna når en annan överenskommelse,

5.

en gemensam ståndpunkt som EU:s medlemsstater har enats om måste överensstämma med alla överenskomna EU-ståndpunkter och ska presenteras av ordförandeskapet vid möten i Cahama; EU:s medlemsstater bör försöka att få med denna gemensamma ståndpunkt i det mandat för Europa som utarbetas av Cahama,

6.

representanterna från EU:s medlemsstater i Wadas stiftelsestyrelse ska yttra sig och rösta i frågor i enlighet med Europas mandat som godkänts av Cahama, förutsatt att en sådan ståndpunkt är förenlig med EU:s regelverk,

7.

företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, ska senast den 31 december 2025 utvärdera erfarenheterna från tillämpningen av denna resolution och överväga om det behövs några ändringar av den ordning som inrättas genom denna resolution,

8.

denna resolution, inklusive de bifogade åtgärderna i fråga om EU:s medlemsstaters representation i Wadas stiftelsestyrelse och de praktiska bestämmelser i fråga om förberedelser inför möten i Wada om frågor som omfattas av unionens befogenhet godkändes av rådet den 15 maj 2023 och ersätter resolution 2019/C 192/01 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas styrelse och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada.

---

(1)  EGT C 356, 12.12.2000, s. 1.

(2)  EUT C 324, 1.12.2010, s. 18.

(3)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 7.

(4)  EUT C 417, 15.12.2015. s. 45.

(5)  EUT C 192, 7.6.2019, s. 1.

(6)  Europeiska ad hoc-kommittén för Världsantidopningsbyrån (Cahama) är en kommitté av experter som ansvarar för att samordna ståndpunkterna till de stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen när det gäller frågor som rör utvecklingen av antidopningspolitiken.

Rådets resolution om det europeiska utbildningsområdet: tiden fram till 2025 och därefter

(2023/C 185/08)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

---

(1)  COM(2022) 700 final.

(2)  EUT C 160, 13.4.2022, s. 1.

(3)  I överensstämmelse med rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands, EUT C 444, 10.12.2018, s. 1.

RÅDETS SLUTSATSER OM UTSATTA OCH FÖRDRIVNA KONSTNÄRER

(2023/C 185/09)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

SOM ÄR MEDVETET OM

1.

vikten av kreativa och kulturella rättigheter, såsom de fastställs i globala (1) och regionala (2) instrument för mänskliga rättigheter, för att upprätthålla människans värdighet, kulturell mångfald, pluralism, demokrati och kulturens inneboende värde,

2.

internationella organisationers arbete med konstnärlig yttrandefrihet, såsom Unesco – vars konvention från 2005 erkänner behovet av att vidta åtgärder för att skydda mångfalden av kulturyttringar, särskilt i situationer där kulturyttringar riskerar att försvinna eller förändras i betydande grad (3) – och Europarådet (4), särskilt med avseende på dess manifest om yttrandefrihet för konst och kultur i den digitala tidsåldern,

3.

Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2022 och den 9 februari 2023, i vilka man ånyo fördömer med kraft Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bekräftar unionens helhjärtade stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser (5) och upprepar sitt åtagande att stärka stödet för fördrivna personer (6),

4.

Europaparlamentets resolution om kulturell solidaritet med Ukraina, vari man ger uttryck för uppriktig solidaritet med konstnärer (7), eftersom konst och kultur kommer att spela en grundläggande roll i läkningsprocessen och återuppbyggnaden av Ukraina, och berömmer särskilt de handlingar som utförts av de ukrainska konstnärer och kreatörer som har satt sig upp mot den ryska invasionen genom att utöva sin konst (8),

5.

EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 (9), som innehåller flera åtgärder (10) som rör utsatta (11) och fördrivna konstnärer,

SOM BEAKTAR ATT

6.

konstnärer världen över spelar en viktig roll för samhällets och individens liv, utveckling och motståndskraft, och att de bör kunna göra det samtidigt som de bevarar sin kreativitet och yttrandefrihet,

7.

konstnärer därför bör, i enlighet med gällande bestämmelser, erbjudas skydd mot hot och kränkningar av alla slag som gör att de utsätts för fara på grund av deras konstnärliga arbete,

8.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina också är ett angrepp på Ukrainas kulturella identitet, samt att den kulturella dimensionen har en viktig roll att spela i de olika formerna av stöd till Ukraina,

SOM FRAMHÅLLER

9.

modet och beslutsamheten hos alla konstnärer, särskilt kvinnliga konstnärer, som med hjälp av kulturens kraft står upp för att främja rättvisa och fredliga samhällen, frihet och demokrati och som motsätter sig krig, förföljelse och intolerans,

10.

den viktiga roll som konstnärer i exil historiskt sett har spelat och i dag spelar för att främja fred, ömsesidig förståelse, frihet, demokrati och kulturell mångfald, samt vikten av att utsatta och fördrivna konstnärer ges möjlighet att fortsätta sitt konstnärliga arbete och fortsätta vittna om aktuella händelser,

11.

att konstnärer inte längre kan fortsätta sitt konstnärliga arbete på ett säkert sätt i länder runtom i världen där demokratiska värderingar förtrycks eller förbjuds, inbegripet ryska och belarusiska konstnärer som är kritiska mot regimen och därför är särskilt utsatta för hot och förföljelse,

12.

att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har utlöst en storskalig tvångsförflyttning av ukrainska medborgare och en humanitär kris i en omfattning som inte setts i Europa sedan andra världskriget, vilket ger enorma konsekvenser, bland annat för konstnärer och deras yttrandefrihet, och bekräftar behovet av beredskap i Europa när det gäller att erbjuda stöd till utsatta och fördrivna konstnärer på både kort och lång sikt, genom lämpliga institutionella och rättsliga ramar,

SOM VÄLKOMNAR

13.

de åtgärder som EU och dess medlemsstater har vidtagit för att tillhandahålla en skyddad plats (12) för konstnärer, inbegripet konststudenter och oberoende journalister (13), som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och initiativen inom ramen för programmet Kreativa Europa (14) för att stödja ukrainska konstnärer som drabbats av kriget samt inom ramen för Erasmus+-programmet för att stödja ukrainska konststudenter,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT PÅ LÄMPLIGA NIVÅER, OCH GENOM LÄMPLIGA INSTITUTIONELLA OCH RÄTTSLIGA RAMAR,

14.

överväga att vidta ytterligare åtgärder för att öka kapaciteten att erbjuda skyddade platser och så kallade fristäder (15) för utsatta och fördrivna konstnärer från olika delar av världen, och bidra till nätverksmöjligheter för dessa konstnärer,

15.

överväga att, när så är lämpligt, göra om vanliga konstnärsresidens till nödresidens, med beaktande av utsatta och fördrivna konstnärers behov, inbegripet de behov som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina,

16.

överväga att tillämpa ett långsiktigt och holistiskt synsätt i samband med mottagande av utsatta och fördrivna konstnärer och deras familjer, som kompletterar det akuta behovet av en skyddad plats med möjligheter att bli en del av lokalsamhället och kulturlivet och att förbli konstnärligt aktiv och hörd, samtidigt som man uppmuntrar till inlärning av värdlandets språk,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA, EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK (16) ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER

17.

upprätthålla dialogen med ukrainska partner om sätt att fortsätta att stödja Ukrainas kulturella och kreativa sektorer och uppmuntra främjandet av ukrainsk kultur i EU med deltagande av ukrainska konstnärer, inbegripet utsatta och fördrivna konstnärer, och kulturorganisationer, samtidigt som kultursektorns självständighet och mångfald respekteras fullt ut,

18.

vidta åtgärder, genom alla relevanta kanaler, för att upprätthålla och skydda konstnärers frihet och konstnärers rättigheter världen över, inbegripet rätten att skapa utan att censureras eller hotas,

19.

fortsätta att stödja utsatta och fördrivna konstnärer i EU med anledning av effekterna av, eller deras motstånd mot, förtryckande regimer eller krig, särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina,

20.

samråda med aktörer som är aktiva när det gäller att tillhandahålla skyddade platser för utsatta och fördrivna konstnärer inför inlämnandet av de periodiska rapporterna till Unescos konvention från 2005 (17) och i förekommande fall ta upp frågan om skyddade platser för utsatta och fördrivna konstnärer i dessa rapporter,

UPPMANAR KOMMISSIONEN OCH UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK ATT

21.

tillhandahålla en heltäckande översikt med aktuell information om EU:s och medlemsstaternas bilaterala bistånd till Ukraina på området för kultur och kreativa sektorer, inbegripet utsatta och fördrivna ukrainska konstnärer,

22.

bidra till nätverk och utbyte av information, bästa praxis och erfarenheter mellan medlemsstater och icke-statliga aktörer som stöder utsatta och fördrivna konstnärer,

23.

stödja gränsöverskridande policysamarbete om konstnärlig frihet, inbegripet stöd till utsatta och fördrivna konstnärer, med beaktande av erfarenheterna inom ramen av Kreativa Europa och dess uppmaning till att stödja ukrainska fördrivna personer och Ukrainas kulturella och kreativa sektorer.

---

(1)  Bland annat artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som firar 75 år 2023, och artikel 15 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

(2)  Bland annat Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(3)  Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).

(4)  Med utgångspunkt i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) har Europarådet t.ex. offentliggjort en rapport om konstnärlig frihet och ett manifest om yttrandefrihet för konst och kultur i den digitala tidsåldern, där det bland annat anges att inskränkningar av yttrandefriheten och den konstnärliga friheten påverkar hela samhället, som förlorar sin pluralism och den demokratiska processens livskraft.

(5)  Dok. EUCO 34/22.

(6)  Dok. EUCO 1/23.

(7)  Se bilaga II för definitionen av konstnär.

(8)  Europaparlamentets resolution av den 20 oktober 2022 om kulturell solidaritet med Ukraina och en gemensam krishanteringsmekanism för kulturell återhämtning i Europa (2022/2759(RSP)).

(9)  Rådets resolution om EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026, EUT C 466, 7.12.2022, s. 1.

(10)  Bl.a. om konstnärlig frihet, bevarande av kulturarv och stärkande av lokala kulturella och kreativa sektorer i Ukraina samt om kulturens och kulturarbetares roll i främjandet och försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter i instabila situationer.

(11)  Se bilaga II för definitionen av utsatt konstnär.

(12)  Se bilaga II för definitionen av skyddad plats.

(13)  Se t.ex. rådets slutsatser (2022/C 245/04) om journalisters och andra mediearbetares skydd och säkerhet, där man bl.a. uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja oberoende journalister och mediearbetare i exil, särskilt från länder som Ukraina, Belarus och Ryska federationen.

(14)  Stöd till ukrainska konstnärer, yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn samt till kulturella och kreativa organisationer (Europeiska kommissionen).

(15)  Se bilaga II för definitionen av fristad.

(16)  Med respekt för subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget.

(17)  Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, artikel 9 (2005).

Rådets slutsatser om ytterligare åtgärder för att förverkliga automatiskt ömsesidigt erkännande av utbildning

(2023/C 185/10)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

BEKRÄFTAR sitt starka politiska engagemang för att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 och ERINRAR om den politiska bakgrunden enligt bilagan,

FRAMHÅLLER att:

ÄR MEDVETET OM att:

VÄLKOMNAR kommissionens rapport till rådet om genomförandet av rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands av den 23 februari 2023 (2) och NOTERAR framför allt att:

ÄR ENIGT om att:

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA att, med vederbörligt beaktande av institutionellt oberoende och akademisk frihet, i enlighet med nationella förhållanden och nationell lagstiftning, göra följande:

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR KOMMISSIONEN att, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritet och nationella förhållanden, inbegripet institutionellt oberoende, göra följande:

---

(1)  EUT C 444, 10.12.2018, s. 1.

(2)  COM(2023) 91 final.

(3)  T.ex. europeiska digitala lärandeintyg, den europeiska infrastrukturen för blockkedjetjänster, mallen Europass-Rörlighet och Europass-Tillägg till utbildningsbevis (som ingår i Europass-plattformen) samt nationella register över kvalifikationer som länkats till Europass-plattformen och databasen över externa kvalitetssäkringsresultat (Deqar).

Meddelande till personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2013/255/Gusp och i rådets förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien

(2023/C 185/11)

Följande information lämnas för kännedom till de personer och enheter som anges i bilaga I till rådets beslut 2013/255/Gusp (1), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2023/1035 (2), och i bilaga II till rådets förordning (EU) nr 36/2012 (3), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2023/1027 (4), om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien.

Europeiska unionens råd har efter att ha sett över förteckningen över de personer och enheter som står uppförda på förteckningarna i de ovannämnda bilagorna beslutat att de restriktiva åtgärder som föreskrivs i beslut 2013/255/Gusp och i förordning (EU) nr 36/2012 ska fortsätta att gälla för de berörda personerna och enheterna.

De berörda personerna och enheterna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga III till förordning (EU) nr 36/2012 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr. artikel 16 i förordningen).

De berörda personerna och enheterna kan före den 16 februari 2024 till rådet inkomma med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet om att föra upp dem på den ovannämnda förteckningen. Ansökan ska sändas till följande adress:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Alla synpunkter som mottas kommer att beaktas vid rådets nästa översyn av förteckningen över personer och enheter i enlighet med artikel 34 i beslut 2013/255/Gusp och artikel 32.4 i förordning (EU) nr 36/2012.

---

(1)  EUT L 147, 1.6.2013, s. 14.

(2)  EUT L 139, 26.5.2023, s. 49

(3)  EUT L 16, 19.1.2012, s. 1.

(4)  EUT L 139, 26.5.2023, s. 1

Meddelande till de registrerade som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2013/255/Gusp, ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2023/1035 och rådets förordning (EU) nr 36/2012, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2023/1027 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien

(2023/C 185/12)

De registrerade uppmärksammas på följande information i enlighet med artikel 16 i förordning Europaparlamentets och rådets (EU) 2018/1725 (1).

Den rättsliga grunden för denna behandling är rådets beslut 2013/255/Gusp (2), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2023/1035 (3), och rådets förordning (EU) nr 36/2012 (4), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2023/1027 (5).

Personuppgiftsansvarig för denna behandling är Europeiska unionens råd företrätt av generaldirektören för generaldirektoratet för yttre förbindelser (Relex) vid rådets generalsekretariat, och den avdelning som anförtrotts behandlingen är RELEX.1, som kan kontaktas på följande adress:

Europeiska unionens råd – Generalsekretariatet

RELEX.1

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Rådets dataskyddsombud kan kontaktas på följande e-postadress:

Dataskyddsombud

data.protection@consilium.europa.eu

Syftet med behandlingen är att upprätta och uppdatera en förteckning över personer som är föremål för restriktiva åtgärder enligt beslut 2013/255/Gusp, ändrat genom beslut (Gusp) 2023/1035, och förordning (EU) nr 36/2011, genomförd genom genomförandeförordning (EU) 2023/1027.

De registrerade är de fysiska personer som uppfyller kriterierna för uppförande på förteckningen enligt beslut 2013/255/Gusp och förordning (EU) nr 36/2012.

De personuppgifter som samlats in omfattar uppgifter som är nödvändiga för en korrekt identifiering av den berörda personen, redogörelsen för skälen och andra uppgifter som rör skälen till uppförandet på förteckningen.

De rättsliga grunderna för behandlingen av personuppgifter är de rådsbeslut som antagits i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och de rådsförordningar som antagits i enlighet med artikel 215 i EUF-fördraget där fysiska personer (registrerade) förtecknas, tillgångar fryses och reserestriktioner införs.

Behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse i enlighet med artikel 5.1 a och för att fullgöra de rättsliga förpliktelser som fastställs i ovannämnda rättsakter och som åvilar den personuppgiftsansvarige i enlighet med artikel 5.1 b i förordning (EU) 2018/1725.

Behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse i enlighet med artikel 10.2 g i förordning (EU) 2018/1725.

Rådet får inhämta personuppgifter om registrerade från medlemsstaterna och/eller Europeiska utrikestjänsten. Mottagarna av personuppgifterna är medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

Alla personuppgifter som behandlas av rådet inom ramen för EU:s autonoma restriktiva åtgärder kommer att lagras i fem år från och med den tidpunkt då den registrerade har avförts från förteckningen över personer som omfattas av frysning av tillgångar eller då åtgärdens giltighet har löpt ut eller, om talan väcks vid domstolen, till dess att en slutgiltig dom har meddelats. Personuppgifter i handlingar som registrerats av rådet sparas av rådet för arkivändamål av allmänt intresse i den mening som avses i artikel 4.1 e i förordning (EU) 2018/1725.

Rådet kan behöva utbyta personuppgifter om en registrerad med ett tredjeland eller en internationell organisation i samband med rådets införlivande av uppföranden som FN gjort på sin förteckning eller inom ramen för internationellt samarbete när det gäller EU:s politik för restriktiva åtgärder.

I avsaknad av ett beslut om adekvat skyddsnivå eller lämpliga skyddsåtgärder grundar sig överföringen av personuppgifter till ett tredjeland eller en internationell organisation på följande villkor, i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) 2018/1725:

—	Överföringen är nödvändig av viktiga skäl som rör allmänintresset.

—	Överföringen är nödvändig för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk.

Inget automatiserat beslutsfattande är inblandat i behandlingen av den registrerades personuppgifter.

Registrerade har rätt till information om och åtkomsträtt till sina personuppgifter. De har också rätt att korrigera och komplettera sina uppgifter. Under vissa omständigheter kan de ha rätt att få sina personuppgifter raderade eller rätt att göra invändningar mot behandlingen av sina personuppgifter eller att begära att behandlingen begränsas.

De registrerade kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till den personuppgiftsansvarige med en kopia till dataskyddsombudet enligt ovan.

De registrerade ska till sin begäran bifoga en kopia av en identitetshandling för att bekräfta sin identitet (id-kort eller pass). Handlingen bör innehålla ett id-nummer och uppgifter om utfärdande land, giltighetsperiod, namn, adress och födelsedatum. Övriga uppgifter som anges i kopian av identitetshandlingen, som foto eller utmärkande drag, kan strykas över.

Registrerade har rätt att lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 (edps@edps.europa.eu).

De registrerade rekommenderas att dessförinnan först försöka få rättelse genom att kontakta den personuppgiftsansvarige och/eller rådets dataskyddsombud.

---

(1)  EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.

(2)  EUT L 147, 1.6.2013, s. 14.

(3)  EUT L 139, 26.5.2023, s. 49.

(4)  EUT L 16, 19.1.2012, s. 1.

(5)  EUT L 139, 26.5.2023, s. 1.

Eurons växelkurs (1)

25 maj 2023

(2023/C 185/13)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0735
JPY	japansk yen	149,63
DKK	dansk krona	7,4502
GBP	pund sterling	0,86793
SEK	svensk krona	11,5490
CHF	schweizisk franc	0,9708
ISK	isländsk krona	150,70
NOK	norsk krona	11,7695
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,645
HUF	ungersk forint	372,30
PLN	polsk zloty	4,5110
RON	rumänsk leu	4,9495
TRY	turkisk lira	21,3944
AUD	australisk dollar	1,6443
CAD	kanadensisk dollar	1,4599
HKD	Hongkongdollar	8,4092
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7655
SGD	singaporiansk dollar	1,4515
KRW	sydkoreansk won	1 424,30
ZAR	sydafrikansk rand	20,7466
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,5891
IDR	indonesisk rupiah	16 040,83
MYR	malaysisk ringgit	4,9655
PHP	filippinsk peso	60,132
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,154
BRL	brasiliansk real	5,3320
MXN	mexikansk peso	19,0797
INR	indisk rupie	88,8055

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller från och med den 1 juni 2023.

(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 (1))

(2023/C 185/14)

Basräntor beräknade i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6). Referensräntan ska, beroende på hur den används, beräknas genom att till basräntan addera de marginaler som fastställs i detta meddelande. Det innebär att diskonteringsräntan ska beräknas genom att en marginal på 100 räntepunkter adderas till basräntan. I kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 av den 30 januari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 föreskrivs att också återkravsräntan beräknas genom att 100 räntepunkter adderas till basräntan, om inte annat anges i ett särskilt beslut.

Ändrade räntor anges i fetstil.

Föregående tabell offentliggjordes i EUT C 141, 24.4.2023, s. 3.

Från	Till	AT	BE	BG	CY	CZ	DE	DK	EE	EL	ES	FI	FR	HR	HU	IE	IT	LT	LU	LV	MT	NL	PL	PT	RO	SE	SI	SK	UK
1.6.2023	…	3,64	3,64	2,15	3,64	7,43	3,64	3,54	3,64	3,64	3,64	3,64	3,64	3,64	15,10	3,64	3,64	3,64	3,64	3,64	3,64	3,64	7,62	3,64	8,31	3,21	3,64	3,64	4,24
1.5.2023	31.5.2023	3,06	3,06	1,80	3,06	7,43	3,06	3,54	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	15,10	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	7,62	3,06	8,31	3,21	3,06	3,06	4,24
1.4.2023	30.4.2023	3,06	3,06	1,51	3,06	7,43	3,06	3,54	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	15,10	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	7,62	3,06	8,31	3,21	3,06	3,06	3,52
1.3.2023	31.3.2023	3,06	3,06	1,10	3,06	7,43	3,06	2,92	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	15,10	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	3,06	7,62	3,06	8,31	2,96	3,06	3,06	3,52
1.2.2023	28.2.2023	2,56	2,56	0,79	2,56	7,43	2,56	2,92	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	15,10	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	7,62	2,56	8,31	2,44	2,56	2,56	2,77
1.1.2023	31.1.2023	2,56	2,56	0,36	2,56	7,43	2,56	2,92	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	15,10	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	2,56	7,62	2,56	8,31	2,44	2,56	2,56	2,77

---

(1)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

MEDDELANDE I ENLIGHET MED ARTIKEL 29.2 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA

Utlysning av en ledig tjänst som chef för representationen i Sofia, Bulgarien (lönegrad AD 14) vid generaldirektoratet för kommunikation

COM/2023/10433

(2023/C 185/15)

Europeiska kommissionen har utlyst en ledig tjänst (referens COM/2023/10433) som chef för representationen i Sofia, Bulgarien (lönegrad AD 14) vid generaldirektoratet för kommunikation.

Du kan läsa meddelandet om den lediga tjänsten på 24 språk och lämna in din ansökan på kommissionens webbplats: https://europa.eu/!tGQCxB

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2023/C 185/16)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Coteaux de l’Aubance”

PDO-FR-A0149-AM03

Datum för meddelandet: 27 februari 2023

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Den officiella geografiska kodexen

Kommunerna i det geografiska området och det omedelbara närområdet har uppdaterats enligt den officiella geografiska kodexen (Code officiel géographique).

Uppdateringen påverkar inte det avgränsade geografiska områdets gränser.

Punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

2.   Avstånd mellan vinstockar

Minsta avstånd mellan enskilda vinstockar i samma rad har ändrats från 1 m till 0,90 m.

Syftet med denna ändring är att möjliggöra ökad planteringstäthet utan att ändra avståndet mellan raderna.

Det har också lagts till en särskild bestämmelse för vinstockar som ligger på sluttningar med mer än 10 % lutning. För dessa tillåts ett minimiavstånd mellan vinstockarna på 0,80 m.

Syftet med detta tillägg är att se till att hänsyn tas till fall då vinrankor planterats på branta sluttningar, vilket kräver särskilda metoder under planteringsstadiet – parallella rader i stället för vinkelräta mot sluttningen.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

3.   Beskärning

Beskärningsbestämmelserna har anpassats till de bestämmelser som gäller för de övriga beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen.

Syftet med anpassningen är att säkerställa att vinodlarna informeras bättre och att förenkla kontrollerna. Ändringen ger vinodlare mer flexibilitet att anpassa sig till frostperioden, som inträffar allt senare under året.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4.   Samband

Avsnittet ”Samband” har redigerats och hänvisningen till året 2018 har ändrats till 2021.

Punkt 8 i det sammanfattande dokumentet ändras.

5.   Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som har löpt ut har strukits.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

6.   Huvudsakliga punkter att kontrollera

Skörd för hand i flera omgångar har lagts till bland de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

7.   Redaktionella ändringar

Ett antal redaktionella ändringar har gjorts i produktspecifikationen.

Dessa ändringar medför inga ändringar i det sammanfattande dokumentet.

8.   Märkning

Märkningsbestämmelserna har förtydligats och anpassats till de bestämmelser som gäller för de övriga beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen. Ändringen är endast redaktionell.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

9.   Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över och anpassats till ordalydelsen i andra produktspecifikationer. Ändringen är endast redaktionell.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Coteaux de l’Aubance

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

KORTFATTAD BESKRIVNING

Stilla vita viner med restsocker, framställda av druvor som skördas övermogna (där fruktsaften koncentreras naturligt på vinrankan, med eller utan ädelröta). Vinerna är harmoniska med aromer av vit frukt, citrus, blomdofter och dofter av övermognad – samma harmonier i smaken (rik sötma, syra, struktur). Med lagring utvecklas vinernas finess och sammansatta aromer. Vinerna har följande egenskaper: En lägsta naturlig alkoholhalt på 14 volymprocent. För att få märkas med uttrycket ”sélection de grains nobles” ska vinet ha en naturlig alkoholhalt på minst 19 volymprocent. En halt av jäsbart socker (glykos + fruktos) efter jäsning på minst 34 gram/liter. Den totala syrahalten och den totala halten svaveldioxid ska följa de regler som fastställs i EU-lagstiftningen. Efter jäsning har viner med en naturlig alkoholhalt på mindre än 18 volymprocent en lägsta verklig alkoholhalt på 11 volymprocent.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	25
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Särskilda oenologiska metoder

Berikning är tillåten enligt de regler som fastställs i produktspecifikationen.

All användning av träspån är förbjuden.

Vinerna ska lagras enligt de villkor som anges i produktspecifikationen.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

1.   Planteringstäthet

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 4 000 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter.

Skörden från vinodlingar där avståndet mellan vinstockarna är minst 0,80 men högst 0,90 meter i samma rad får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen om de ligger på sluttningar med mer än 10 % lutning.

Skörden från de vinodlingar där planteringstätheten är minst 3 300 vinstockar per hektar men mindre än 4 000 vinstockar per hektar får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen med förbehåll för att produktspecifikationens bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd följs. På dessa odlingar får avståndet mellan raderna inte överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 1 meter.

2.   Beskärning och uppbindning av vinstockarna

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs med högst tolv skott per vinstock, oavsett om detta görs genom kortskottsbeskärning, långskottsbeskärning eller blandad beskärning.

Vid det tillväxtstadium som motsvarar elva eller tolv blad (separata skott) ska antalet fruktbärande grenar det året vara högst tolv per planta.

Höjden på det uppbundna bladverket ska vara åtminstone 0,6 gånger avståndet mellan raderna. Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns, som ska vara minst 0,40 meter över markytan, och den övre gränsen för toppningen, som ska vara minst 0,20 meter ovanför spaljéns översta tråd.

De vinodlingar där planteringstätheten är minst 3 300 vinstockar per hektar men mindre än 4 000 vinstockar per hektar ska dessutom uppfylla följande regler om uppbindningen: Spaljéstolparnas höjd ovanför marken ska vara minst 1,90 meter. Spaljén ska ha fyra nivåer tråd. Den översta tråden ska vara minst 1,85 meter över markytan.

3.   Bevattning

Odlingsmetoder

Konstbevattning är inte tillåten.

4.   Skörd

Odlingsmetoder

Vinerna framställs av druvor som skördats övermogna. Druvorna till viner som får märkas med uttrycket ”sélection de grains nobles” har dessutom en högre saftkoncentration under inverkan av ädelröta.

Druvorna ska skördas i omgångar och för hand.

5.2.   Högsta avkastning

40 hl/ha

6.   Avgränsat geografiskt område

Alla steg i produktionen äger rum i det geografiska område som omfattar följande kommuner i departementet Maine-et-Loire, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021: Brissac Loire Aubance (endast de delegerade kommunerna Brissac-Quincé, Saint-Saturnin-sur-Loire och Vauchrétien), Denée, Les Garennes sur Loire, Mozé-sur-Louet, Mûrs-Erigné, Saint-Melaine-sur-Aubance och Soulaines-sur-Aubance.

Kartor över det geografiska området kan konsulteras på webbplatsen för Institut national de l’origine et de la qualité.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Chenin (B)

8.   Beskrivning av samband

a)   Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området präglas av ett landskap bestående av många låga och flacka kullar med varierande exponering, med höjder mellan 50 och 90 meter, sydväst om staden Angers. År 2021 omfattade området sju kommuner. Det begränsas i väster av Aubances utlopp i Loire, i öster av en platå från kritatiden i kanten av Parisbäckenet, i norr av floden Loire och i söder av Brissacs och Beaulieus skogar.

Aubance, en liten biflod till Loire, är pulsådern i detta geografiska område. Den rinner norrut från källan fram till kommunen Brissac-Quincé, som är känd för sitt vackra 1500-talsslott. Därifrån fortsätter den mot nordväst fram till kommunen Mûrs-Erigné, för att sedan flyta parallellt med Loire sydväst om staden Angers.

Jordarna i området har utvecklats på substrat av skiffer och sandstensskiffer från det armorikanska massivet, som utgör en platå som flackt sluttar ned mot floden Loire. De är ofta grunda, har god värmehållning och låg förmåga att behålla vatten. I den västra delen av det geografiska området uppträder punktvis stråk av eruptiva formationer som kan vara sura (ryolit) eller basiska (spilit) och som gett upphov till mycket steniga jordar. De kommuner som ligger i norra delen av området kännetecknas av att de ligger på skifferformationer. Skiffret har utvunnits under flera hundra år för att bygga murar till hus, lägga tak, lägga markplattor och till och med tillverka inredningsdetaljer som köksbänkar, bord och trappor, vilket satt sin prägel på trakten och bidrar till vinodlingsområdets identitet.

Det geografiska området är en enklav med lite nederbörd, som gynnas av föhnvinden och är skyddad från fukten från havet tack vare de högre bergsryggarna i Choletais och Mauges. Årsnederbörden är omkring 585 millimeter, medan den är nära 800 millimeter i Choletais. De värden som uppmäts i Brissac-Quincé är de lägsta bland väderstationerna i departementet Maine-et-Loire. Under växtperioden kan man även konstatera skillnader i nederbördsmängder på omkring 100 millimeter jämfört med resten av departementet. Årsmedeltemperaturen är relativt hög (omkring 12 °C) och ligger cirka 1 °C högre än i departementet Maine-et-Loire som helhet. Även områdets flora vittnar om dess särskilda mesoklimat, då man här finner mer sydliga växter som stenek och pinjeträd.

b)   Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Några av de mest klassiska vingårdarna i distriktet ”Coteaux de l’Aubance” har ett mycket gammalt ursprung som går tillbaka till slutet av 1500-talet. Vindistriktets egen identitet utkristalliserades i slutet av 1800-talet, strax efter vinluskrisen som förstörde mer än tre fjärdedelar av vinodlingarna i Anjou. Vinodlarna i grannregionen Layon sökte efter jordbrukslotter som inte drabbats, långt från deras egna odlingar, och planterade den traditionella druvsorten chenin B. Namnet ”Coteaux de l’Aubance” nämns för första gången i en skördedeklaration 1922 och 1925 grundades branschorganisationen ”Syndicat des viticulteurs des Coteaux de l’Aubance”. Organisationens stadgar anger att dess mål är att ”göra hela världen bekant med vinerna som är kända för sin terroir men som är okända på annat håll”.

Närheten till staden Angers har spelat en stor roll för vinodlingens utveckling, och regionen Aubance blev försörjningskälla till alla dryckeshandlare i de omgivande kommunerna, bland andra Mûrs-Erigné och Saint-Mélaine-sur-Aubance.

Historiskt sett framställdes torra eller halvtorra viner av druvor som skördades mogna, men man tog snart efter metoderna från grannregionen Layon, där övermogna druvor skördades i omgångar för att få en skörd med hög saftkoncentration och framställa halvsöta viner.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux de l’Aubance” erkändes genom ett dekret av den 18 februari 1950 för ett vitt vin framställt av övermogna druvor som skördas i omgångar. År 2009 omfattade vinodlingarna 200 hektar.

c)   Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

Vinerna är stilla vita viner med jäsbart socker.

Vinerna är harmoniska på alla plan. I doften känns ofta aromer av vita frukter och citrus, tillsammans med blommiga dofter som kan övergå i övermogenhetstoner som torkad eller kanderad frukt. Även smaken är harmonisk med en god balans mellan den fylliga sötman, syran och vinets struktur.

Under lagringen, som kan vara i flera decennier, utvecklas vinets finess och det blir än mer sammansatt.

d)   Samspel mellan de olika sambanden

Samspelet mellan planteringen av vinstockar på strikt avdelade jordbrukslotter som brukas traditionellt och har en grund och stenig jord, kullarnas flacka sluttningar och närheten till floderna Loire och Aubance som bevarar en luftfuktighet som gynnar uppkomsten av ädelröta skapar förhållanden i det geografiska området som är idealiska för skörd av övermogna druvor där fruktsaften koncentreras naturligt på vinrankan, med eller utan ädelröta. Dessa faktorer sammantagna förklarar de särskilda egenskaperna hos en produkt som människorna i området utvecklat genom att anpassa sina tekniker. Skörden av övermogna druvor som sker för hand och i omgångar vittnar om den omsorg man lägger på kvaliteten.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Märkning: Traditionellt uttryck”Sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux de l’Aubance” får kompletteras med det traditionella uttrycket ”sélection de grains nobles” enligt bestämmelserna i produktspecifikationen. Märkningen av viner som betecknas med uttrycket ”sélection de grains nobles” ska även innehålla uppgift om årgången.

Märkning: Frivilliga uppgifter

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Enligt unionens regelverk får alla valfria uppgifters användning regleras av medlemsstaterna. De bokstäver som används för dessa uppgifter får på etiketterna inte vara mer än dubbelt så höga, breda eller tjocka som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Märkning: Geografisk beteckning ”Val de Loire”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler som anges i produktspecifikationen angående användningen av denna geografiska beteckning. De bokstäver som används för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Märkning: Angivande av en mindre geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att det rör sig om en registrerad plats och att denna plats nämns i skördedeklarationen. De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring av viner, omfattar följande kommuner i departementet Maine-et-Loire på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex: Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Blaison-Saint-Sulpice, Bouchemaine, Brissac Loire Aubance (endast de delegerade kommunerna Alleuds, Charcé-Saint-Ellier-sur-Aubance, Chemellier, Coutures, Luigné, Saint-Rémy-la-Varenne och Saulgé-l’Hôpital), Chalonnes-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast de delegerade kommunerna Chanzeaux och Valanjou), Doué-en-Anjou (endast den delegerade kommunen Brigné), Gennes-Val-de-Loire (endast de delegerade kommunerna Chênehutte-Trêves-Cunault, Gennes, Grézillé, Saint-Georges-des-Sept-Voies och Le Thoureil), Lys-Haut-Layon (endast den delegerade kommunen Tigné), Parnay, Rochefort-sur-Loire, Sainte-Gemmes-sur-Loire, Savennières, Terranjou, Tuffalun och Val-du-Layon.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-c3ae57c9-8342-4de4-8756-38a6322eacae

---

(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i sektorn för jordbruksprodukter och livsmedel enligt artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014

(2023/C 185/17)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 6b.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

Meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning med ursprung i en medlemsstat

(förordning (EU) nr 1151/2012)

”Prés-salés du Mont-Saint-Michel”

EU-nr: PDO-FR-0813-AM01 – 27.2.2023

SUB (X) SGB ( )

1.   Produktens namn

”Prés-salés du Mont-Saint-Michel”

2.   Medlemsstat till vilken det geografiska området hör

Frankrike

3.   Myndighet i medlemsstaten som meddelar standardändringen

Ministeriet för jordbruk och livsmedelssuveränitet

4.   Beskrivning av den eller de ändringar som godkänts

1.   Geografiskt område

Beskrivning

Avgränsningen av det geografiska området har ändrats. Det geografiska område som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” har utökats till att omfatta följande fyra kommuner i departementet Manche: Montsenelle, Baupte, Auvers och Méautis.

Förteckningen över kommuner i det geografiska området som omfattas av produktspecifikationen har uppdaterats och anpassats till 2021 års officiella geografiska kodex (code officiel géographique), i enlighet med nationella krav.

Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet.

2.   Hänvisningar till kontrollstrukturerna

Beskrivning

I enlighet med de krav som fastställts av de franska myndigheterna har rubriken ”Hänvisningar till kontrollstrukturerna” ändrats.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Prés-salés du Mont-Saint-Michel”

EU-nr: PDO-FR-0813-AM01 – 27.2.2023

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Prés-salés du Mont-Saint-Michel”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp [se bilaga XI]

Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Köttet med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” kommer från lamm yngre än 12 månader som får sina särdrag genom att beta på kustbeten. Lammen härstammar från baggar av följande raser: ”Suffolk”, ”Roussin”, ”Rouge de l’Ouest”, ”Vendéen”, ”Cotentin”, ”Avranchin”, ”Charollais” eller baggar födda av tackor som fötts upp på de salta våtmarkerna på anläggningar som har tillstånd att låta sina djur beta på dessa våtmarker. Avelshonorna kommer från tackor som fötts upp på de salta våtmarkerna på anläggningar i det geografiska området.

Slaktkropparna har följande egenskaper:

—	En lägsta vikt på 14 kg.

—	Slaktkropparna har en rak profil: raka till lätt insjunkna former och medelutvecklade till väl utvecklade muskler (klasserna U, R, O enligt skalan EUROP).

—	Liten till ordinär fettansättning (klasserna 2 eller 3 enligt skalan EUROP).

—	Fast yttre och inre fett som är vitt till gräddvitt till färgen och jämnt fördelat.

Köttet säljs kylt. Det är inte tillåtet att sälja kylt upptinat kött.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Fodret till lammen och tackorna består till största delen av bete på salta våtmarker. Uppfödningen av lammen består av tre på varandra följande perioder: perioden efter födseln, kustbetesperioden och eventuellt en slutgödningsperiod.

Under alla omständigheter ska kustbetesperioden, inräknat beten på fälten de dagar de salta våtmarkerna täcks av inkommande tidvatten, utgöra minst hälften av djurens livstid.

Det foder som ges till djuren under olika uppfödningsfaser kommer från det geografiska området och består av färskt gräs, i form av bete eller konserverat i form av hö eller halvtorkat, hermetiskt packat gräs med en torrsubstans på över 50 %, rötter, knölväxter och grönsaker.

Det är inte tillåtet att ge majsensilage från och med den 1 juni 2013.

Grovfodret ska komma till 100 % från det geografiska området och kraftfodret ska komma till 50 % från samma område.

Fåren i jordbruksföretaget får endast utfodras med vegetabiliskt foder, biprodukter och foder från icke genmodifierade produkter. Ingen produkt av animaliskt ursprung, med undantag för mjölkprodukter, får ingå i det foder som ges vid uppfödningen av lammen ”prés-salés”.

—	Under perioden efter födseln som varar från födseln i minst 45 dagar och högst 105 dagar består lammens foder till största delen av tackmjölk och kan kompletteras med pulvermjölk, foder eller kraftfoder.

—	Under kustbetesperioden som varar i minst 70 dagar vistas lammen på de salta våtmarkerna, i särskilda autonoma betesområden och vid översvämning på reservbeten. De livnär sig till största delen eller uteslutande på gräs (högst 400 g kraftfoder/dag som ges på kvällen tillåts utöver betet).

—	Under den valfria slutgödningsperioden (för lamm som endast livnärt sig på gräs under kustbetesperioden), som får vara högst 30 till 40 dagar beroende på årstid, ges lammen grovfoder och kraftfoder och betar inte längre på de salta våtmarkerna.

Det kraftfoder som ges till tackor och lamm under de olika uppfödningsfaserna består av följande ingredienser:

—	Spannmål, produkter och biprodukter därav: korn, majs, vete, rågvete, havre.

—	Frön från oljeväxter, produkter och biprodukter därav: kakor av soja, solros, raps, lin, sojabönor, sojaskal.

—	Proteingrödor: ärter, lupiner, bondbönor.

—	Knölar och rötter, produkter och biprodukter därav: betfor.

—	Grovfoder: lusern, halm.

—	Melass: sockerrörsmelass.

—	Tillskott.

—	Mineraler, vitaminer.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Födsel, uppfödning och slakt.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Identifiering och märkning av kött med ursprungsbeteckningen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” görs efter nedkylningen av slaktkroppen genom att en märkning med outplånlig färg med angivelsen ”Prés-salés MSM” trycks på de största styckningsdelarna som är bog, sida och lårstek.

Slaktkropparna och styckningsdelarna ska, ända till dess att de når slutdistributören, vara försedda med en etikett med minst följande uppgifter:

—	Beteckningen.

—	Angivelsen ”SUB” eller ”skyddad ursprungsbeteckning”.

—	EU:s SUB-logotyp.

—	Uppfödarens namn.

—	Uppfödningsanläggningens nummer.

—	Lammets nationella identifieringsnummer.

—	Slaktdatum.

—	Slaktort och slaktnummer.

—	Uppgiften ”mörning på benet mellan datum för slakt av lammen och försäljning till slutkonsumenten ska vara minst 4 hela dagar”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska område där födsel, uppfödning och slakt av lammen äger rum består av följande 26 kantoner, varav 14 endast delvis, i departementen Manche och Ille-et-Vilaine:

Departementet Manche:

Alla kommuner i kantonerna Bréhal, Bricquebec-en-Cotentin, Cherbourg-en-Cotentin (1, 2, 3, 4, 5), Granville, La Hague, Les Pieux och Pontorson.

I kantonen Agon-Coutainville kommunerna Agon-Coutainville, Blainville-sur-Mer, Geffosses, Gouville-sur-Mer, Muneville-le-Bingard, Saint-Malo-de-la-Lande och Saint-Sauveur-Villages (endast det område som tillhör de delegerade kommunerna Ancteville och La Ronde-Haye).

I kantonen Carentan-les-Marais kommunerna Auvers, Baupte, Méautis och Picauville (endast det område som tillhör den delegerade kommunen Les Moitiers-en-Bauptois).

I kantonen Isigny-le-Buat endast kommunerna Avranches, La Godefroy, Saint-Brice, Saint-Loup, Saint-Senier-sous-Avranches, Isigny-le-Buat och Tirepied-sur-Sée (endast det område som tillhör La Gohannière).

I kantonen Quettreville-sur-Sienne kommunerna Annoville, Hauteville-sur-Mer, Lingreville, Montmartin-sur-Mer och Quettreville-sur-Sienne (endast det område som tillhör de delegerade kommunerna Contrières, Hérenguerville, Hyenville, Quettreville-sur-Sienne och Trelly).

I kantonen Valognes kommunerna Brix, Huberville, Lieusaint, Montaigu-la-Brisette, Saint-Joseph, Saussemesnil, Tamerville, Valognes och Yvetot-Bocage.

I kantonen Villedieu-les-Poêles-Rouffigny endast kommunen Le Tanu.

Kommunerna i kantonen Avranches, med undantag av den delegerade kommunen Braffais i kommunen Le Parc.

Kommunerna i kantonen Coutances, med undantag av kommunerna Camprond och Monthuchon.

Kantonen Créances, med undantag av kommunen Le Plessis-Lastelle.

Kommunerna i kantonen Saint-Hilaire-du-Harcouët, med undantag av kommunerna Savigny-le-Vieux och Buais-Les-Monts.

Departementet Ille-et-Vilaine:

Alla kommuner i kantonen Fougères-2.

I kantonen Vitré kommunerna Balazé, Châtillon-en-Vendelais, Montautour, Princé, Saint-M’Hervé och Vitré.

Kommunerna i kantonen Dol-de-Bretagne, med undantag av kommunerna Châteauneuf-d’Ille-et-Vilaine, Lillemer, Miniac-Morvan, Plerguer, Saint-Guinoux, Saint-Père-Marc-en-Poulet, Saint-Suliac, Le Tronchet och La Ville-ès-Nonais.

Kommunerna i kantonen Fougères-1, med undantag av Livré-sur-Changeon.

Kommunerna i kantonen Val-Couesnon, med undantag av kommunerna Aubigné, Feins, Mouazé och Montreuil-sur-Ille.

5.   Samband med det geografiska området

Det geografiska området ligger längs havsbukten i Normandie–Bretagne och sträcker sig längs kusten in i departementen Manche och Ille-et-Vilaine. Det kännetecknas av den långa kustlinjen och havets stora påverkan på klimatet. I det geografiska området ligger betesmarker som regelbundet översvämmas av havet, de kallas salta våtmarker eller strandängar (marais salés eller marais herbus), och ger den största delen av fodret till djuren. Dessa salta våtmarker utgör övre delen av tidvattensområdet. De har bildats lokalt längst in i bukten vid Mont-Saint-Michel och flodmynningarna i västra Cotentin, i form av finkornig sedimentering skyddad från dyningar och starka strömmar. Substratet i de salta våtmarkerna är det kalkslam som består av dy och mycket finkornig sand. Markerna genomskärs av djupa kanaler som förgrenar sig i mindre kanaler och bildar ett mycket tätt nät som delar upp ängarna i flera enheter och utgör hinder för fårens förflyttningar.

Växtligheten har anpassat sig till jordmånens salthalt och tidvattnet, och består av saltväxter. Flera av dessa som saltgräs (Puccinellia maritima), havssälting (Triglochin maritima) och portlakmålla (Halimione portulacoides) är mycket välsmakande, särskilt efter frosten, och utgör huvuddelen av fodret för lammen ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel”.

Det är dokumenterat att det har fötts upp lamm i bukten vid Mont-Saint-Michel sedan 900-talet då munkarna på berget hade rätt att hålla får. Fåruppfödning dokumenterades under samma tid i trakten kring Cotentins vikar i stadgan om grundandet av klostret i Lessay, genom donation av två fårbesättningar till klostret. Senare, 1181, bestod tiondet till detta kloster bland annat av två tredjedelar av fårullen (Henrik II Plantagenêts stadga).

Fram till första hälften av 1900-talet betade fåren i grupper om två till fyra djur som var hopbundna, med undantag för poldrarna vid Mont-Saint-Michel där relativt stora fårhjordar betade på de salta våtmarkerna vaktade av herdar. Från andra hälften av 1900-talet växer det fram mer specialiserade uppfödningar som förfogar över fårstallar.

För att klara naturens begränsningar har uppfödarna alltid valt ut sina avelsdjur noga för att ta tillvara modersinstinkten hos tackorna och djurens förmåga att förflytta sig på de instabila markerna och sett till att lammens tillväxt stämmer överens med växtsäsongen för saltväxterna. Tackorna kommer från den egna besättningen och baggarna som köps in utifrån tillhör raser väl anpassade till livet på de salta våtmarkerna och har en relativt långsam muskeltillväxt.

Uppfödningen av lammen ”prés-salés” har alltså utvecklats tack vare att fårstallar byggts och det finns tillgång till betesmarker i närheten av våtmarkerna. Det är nödvändigt att de finns under lamningen och när strandängarna är översvämmade av tidvatten.

För att hantera de stora skillnaderna i tillväxt hos de enskilda djuren i besättningen och klimatets nyckfullhet har uppfödarna utvecklat metoder med tillskottsfoder som är anpassade till trakten. När fårhusen ligger nära stranden kan utfodringen med tillskottsfoder ske på kvällen efter betet. När fårhusen ligger längre bort kan uppfödarna endast ta till en slutgödningsperiod före slakten. Detta foder ska till största delen produceras i samma område även om en viss del, särskilt kvävekrävande växter, får komma utifrån.

Denna speciella uppfödning med de typiska lokala förbindelserna mellan uppfödare, kötthandlare och slaktare har lett till att lokala slakterier fortfarande anlitas, där utrustning och kunskaper för fårslakt finns kvar. De särskilda slaktkunskaperna tar sig framför allt uttryck i en kort väntetid under bekväma förhållanden mellan ankomsten till slakteriet och slakten och en mycket omsorgsfull slakt, styckning och urtagning varvid det yttre fettlagret bibehålls och förorening av slaktkroppen undviks. Förhållandena vid nedkylning och mognad är också reglerade. Efter dessa moment görs bedömningen av slaktkropparnas överensstämmelse, framför allt utifrån fettets kvalitet och slaktkropparnas utseende.

Slaktkropparna utmärks av ett vitt och fast fett som är jämnt fördelat. De har liten till ordinär fettansättning, en relativt rak profil och lårstekarna är relativt avlånga. Köttet kännetecknas av den intensivt rosa färgen, de långa fibrerna och marmoreringen (intramuskulärt fett). Vid tillagning blir det mycket saftigt med intensiva och bestående aromer, utan inslag av ullsmak.

Särdragen hos detta kött är erkända sedan länge, vilket bland annat konstateras av Pierre Thomas du Fosse, en lärd skribent från Rouen, som besökte Pontorson sommaren 1691: ”Gräset vid havet är som timjan, det ger fårköttet en så utsökt smak att man kunde avstå från rapphöns och fasaner, så delikat blir detta kött”.

Den anrika ryktbarheten har på senare tid bekräftats i en dom från appellationsdomstolen i Caen den 24 januari 1986, där det fastslås att de får som regelbundet får beta på beten som regelbundet översvämmas av havet vanligen kallas ”prés-salés” och att köttet från djur som fötts upp på detta vis har en särskild, erkänd kvalitet.

Sambandet mellan köttet ”Prés-salés du Mont-Saint-Michel” och dess produktionsområde har sin grund i fårens konsumtion av den vegetation som är typisk för de salta våtmarkerna och den fysiska aktivitet som krävs när fåren betar. Den fysiska aktiviteten är betydande på de salta våtmarkerna i bukten vid Mont-Saint-Michel, där det är stora betesmarker att ströva över och likaså vid Cotentins vikar, även om de betesmarkerna är mindre vidsträckta. Näringsvärdet i fodret på de salta våtmarkerna är relativt lågt, och det slags gräs som fåren äter växer inte överallt, vilket tvingar dem att röra sig över långa avstånd för att täcka sitt dagsbehov. Det ger raka slaktkroppar och en intensiv färg på köttet.

Dessa egenskaper hos köttet förstärks genom övriga begränsningar i miljön med den luckra marken som genomkorsas av ett nät av djupa kanaler, och det kärva klimatet. På grund av de stränga förhållandena kan inte djuren vara för unga när de släpps ut på de salta våtmarkerna och de måste stanna där tillräckligt länge för att köttet ska hinna ta till sig alla fördelarna med den speciella kosten.

Resultatet av uppfödningsförhållandena blir djur som inte är särskilt runda, har ett fast och tunt fettlager samt en särpräglad smak fri från ullsmak.

Dessa särdrag bevaras tack vare att djuren slaktas nära sin uppfödningsort. Närheten minskar transporttiderna, vilket gör att djuren inte utsätts för en stress som troligen orsakar smakförändringar i köttet och på så sätt bevaras de organoleptiska egenskaper som erhållits under uppfödningstiden. Denna fåruppfödning har gjort det möjligt för slakterierna i det geografiska området att utveckla och upprätthålla ett särskilt kunnande med hänsyn till råvarans kvalitet – exempelvis behålls det yttre fettlagret, och duschning är förbjuden. Samtidigt underlättas kontrollen av att slaktkropparna uppfyller kraven.

Den utsökta saftiga smaken hos kött med beteckningen ”prés-salés”, som erkänns av finsmakare, gör det till ett mycket berömt kött som i över 100 år har haft försäljningspriser som är 50 % till 100 % högre än för standardlamm.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://www.legifrance.gouv.fr/download/pdf?id=yUNSnznfq_FUS9VY3CTgn4PCIFRafx3LLgujSD-i24w=

---

(1)  EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.