27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/1

EUROPAPARLAMENTET

SESSIONEN 2022–2023

Sammanträdena den 22–23 juni 2022

ANTAGNA TEXTER

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/2

P9_TA(2022)0249

Status som kandidatland för Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om status som kandidatland för Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien (2022/2716(RSP))

(2023/C 32/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien,

—	med beaktande av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av de ansökningar om EU-medlemskap som lämnats in av Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 30 maj 2022 om Ukraina,

—	med beaktande av Versaillesförklaringen av den 10 och 11 mars 2022,

—	med beaktande av kommissionens yttranden av den 17 juni 2022 över de ansökningar om EU-medlemskap som lämnats in av Ukraina (COM(2022)0407), Republiken Moldavien (COM(2022)0406) och Georgien (COM(2022)0405),

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet från ledarna för de politiska grupperna till stats- och regeringscheferna inför Europeiska rådets möte den 23–24 juni 2022,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Ryska federationen har bedrivit ett oprovocerat, ogrundat och lagstridigt aggressionskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022. Ukraina ansökte om anslutning till Europeiska unionen den 28 februari 2022, och Republiken Moldavien och Georgien gjorde det den 3 mars 2022.

Ansökningarna lämnas in i kölvattnet av Rysslands militära aggression mot Ukraina, en aggression som bedrivits i en grad som saknar motstycke i modern europeisk historia och där krigsbrott begåtts som kan jämföras med folkmord mot den ukrainska befolkningen. Bakgrunden är även den fortsatta ockupationen av delar av Georgiens och Moldaviens territorier. Ukraina försvarar den europeiska säkerhetsordningen och de principer som ligger till grund för den, såsom Helsingforsslutakten och Parisstadgan för ett nytt Europa.

C.	I artikel 49 i EU-fördraget fastställs att ”varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen”.

D.	Det finns inget ”snabbspår” för att erhålla EU-medlemskap, och anslutningen är fortfarande en meritbaserad och strukturerad process som kräver att kriterierna för EU-medlemskap uppfylls och som är avhängig av att reformer genomförs ändamålsenligt och att EU:s regelverk införlivas.

E.	Rådet begärde osedvanligt snabbt att kommissionen skulle avge sina yttranden över Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens ansökningar om EU-medlemskap.

F.	I Versaillesförklaringen av den 10 och 11 mars 2022 fastslogs att Europeiska rådet erkänner Ukrainas strävan att närma sig EU och landets europeiska val.

Ukrainas, Moldaviens och Republiken Georgiens folk har under många år konsekvent visat sitt orubbliga stöd för den europeiska utvecklingen i sina länder och anammat europeiska principer och värderingar. Liknande strävanden att leva i ett fritt, suveränt och demokratiskt land uttrycks av majoriteten av det belarusiska folket, som motsätter sig Lukasjenkos ryskstödda regim.

H.	Den tidigare utvecklingen har visat att beslut att avstå från utvidgning medför enorma strategiska kostnader och kan undergräva säkerheten och stabiliteten på vår kontinent.

EU:s förbindelser med Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien bygger på ambitiösa associeringsavtal och djupgående och omfattande frihandelsområden som skapar ett gynnsamt klimat för politisk anslutning, tillnärmning av lagstiftningen och ekonomisk integration, vilket är avgörande för en framtida anslutningsprocess. Associeringsavtalen behöver fortfarande genomföras fullt ut.

J.	Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien har samtliga lämnat in båda frågeformulären inför EU-anslutningen på rekordtid, vilket inte bara visar att de har ett stort engagemang för EU:s värden, utan också att de har en stark förmåga och vilja att uppnå dessa mål.

K.	Den 17 juni 2022 offentliggjorde kommissionen yttranden över de tre ansökningarna och rekommenderade där att rådet ska bekräfta Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens utsikter att bli medlemsstater i EU.

Kommissionen rekommenderade i sina yttranden att Ukraina och Republiken Moldavien skulle beviljas status som kandidatland under förutsättning att vissa reformåtgärder vidtas, t.ex. när det gäller rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpningen. När det gäller Georgien rekommenderade kommissionen att status som kandidatland skulle beviljas först efter det att angivna prioriteringar åtgärdats.

M.	Om länderna beviljas status som kandidatland skulle det ge medborgarna i de tre länderna ett starkt budskap om hopp och solidaritet och visa att Europeiska unionen är fast besluten att bemöta de utmaningar som råder och leva upp till sin framtidsvision.

Europaparlamentet välkomnar Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens ansökningar om medlemskap som ett uttryck för folkens europeiska strävanden och deras önskan att leva fredligt och säkert i fria, demokratiska och välmående länder som upprätthåller goda grannförbindelser med alla europeiska länder och intensifierar sitt samarbete med EU:s medlemsstater.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens formella rekommendation att bevilja Ukraina och Republiken Moldavien status som kandidatland och Georgien ett europeiskt perspektiv.

Europaparlamentet uppmanar stats- och regeringscheferna att vid Europeiska rådets möte den 23–24 juni 2022 utan dröjsmål bevilja Ukraina och Republiken Moldavien status som kandidatland och att bevilja Georgien samma status så snart landets regering har uppfyllt de prioriteringar som anges i kommissionens yttrande. Parlamentet understryker att stats- och regeringscheferna måste leva upp till sitt historiska ansvar och ge tydliga politiska signaler.

Europaparlamentet understryker att om Europeiska unionen beviljar kandidatstatus kommer detta att vara ett tecken på ledarskap, beslutsamhet och klarsynthet under det pågående brutala ryska aggressionskriget mot Ukraina och ett försök till omdefiniering av den geopolitiska miljön och ett tydligt politiskt budskap om att länderna i fråga oåterkalleligen har valt den europeiska vägen, vilket har accepterats av deras europeiska partner, och inte bör bli föremål för inblandning från tredje part. Parlamentet upprepar att EU måste fortsätta att vara en pålitlig partner och en trovärdig geopolitisk aktör som lever upp till sina egna principer och värderingar genom att visa solidaritet med dem som står upp för samma ideal.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla den politiska viljan för att ge förnyad kraft åt utvidgningsprocessen och infria sina löften genom konkreta positiva steg i anslutningsprocessen för de länder som vill ansluta sig till unionen och förtjänar att ingå i den europeiska familjen. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck EU:s stats- och regeringschefer att vid mötet den 23–24 juni 2022 ge grönt ljus åt utvidgningsprocessen på västra Balkan, som för närvarande är stoppad.

Europaparlamentet påminner om att för att upprätthålla trovärdigheten i EU:s utvidgningsprocess och dess omdanande kraft måste det långvariga åtagandet gentemot länderna på västra Balkan upprätthållas och det parallella och mer dynamiska spåret på grundval av meriter, politisk anpassning, solidaritet i internationella frågor och överenskomna åtaganden fortsätta att löpa.

Europaparlamentet understryker att anslutning till EU måste ske i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget, på grundval av respekt för relevanta förfaranden och på villkor att de fastställda kriterierna uppfylls, särskilt de så kallade Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap. Parlamentet konstaterar att anslutningen alltjämt är en meritbaserad process som kräver antagande och genomförande av relevanta reformer, särskilt på områdena demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och genomförande av EU:s regelverk.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien att otvetydigt visa sin politiska beslutsamhet att genomföra sina medborgares europeiska ambitioner genom att kraftigt påskynda utvecklingen med betydande reformer, så att kriterierna för EU-medlemskap så snart som möjligt uppfylls.

Europaparlamentet betonar behovet av att använda Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens erfarenheter av genomförandet av deras respektive associeringsavtal som grund för den kommande anslutningsprocessen, så att de tre länderna gradvis kan integreras i EU:s inre marknad och sektorsamarbetet stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram interna strukturer och tillhandahålla ytterligare resurser samt ökat tekniskt och politiskt stöd.

10.

Europaparlamentet erkänner att ukrainare, moldavier och georgier kontinuerligt har ställt sig bakom sina länders proeuropeiska inriktning och förtjänar att leva i fria, demokratiska och välmående länder som stolta och engagerade medlemmar i den europeiska familjen. Parlamentet drar slutsatsen att man vid Europeiska rådets kommande möte kan ta ett viktigt första steg mot att uppfylla människors berättigade strävan i de tre länderna.

11.

Europaparlamentet upprepar EU:s engagemang för Ukrainas, Republiken Moldaviens och Georgiens suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende inom deras internationellt erkända landsgränser, och stöder deras ansträngningar att fullt ut efterleva dessa principer. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna är eniga och solidariska i detta hänseende.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att uppdatera politiken för det östliga partnerskapet så att den kan förbli ett omdanande och meningsfullt instrument under Rysslands pågående aggressionskrig mot Ukraina, vilket också är ett hot mot säkerheten i Ukrainas grannländer och påverkar stabiliteten i regionen som helhet. Parlamentet upprepar behovet av regionalt samarbete mellan länderna i det östliga partnerskapet.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inleda en förstärkt och strukturerad politisk dialog med kandidatländer och potentiella kandidatländer för att främja ytterligare ekonomisk integration och harmonisering av lagstiftningen samt gradvis inkludering i EU-institutionernas arbete och förfaranden, där så är lämpligt.

14.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna om att påskynda de åtgärder som krävs för att EU:s beslutsfattande ska bli effektivare.

15.

Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för utvidgningen, som det inte finns något alternativ till och som mer än någonsin tidigare är en geostrategisk investering i ett stabilt, starkt och enat EU. Parlamentet anser bestämt att utsikterna om ett fullvärdigt EU-medlemskap för de länder som strävar efter att bli medlemsstater i EU ligger i unionens egna intressen såvitt avser politik, ekonomi och säkerhet.

16.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt presidenterna, regeringarna och parlamenten i Ukraina, Republiken Moldavien, Georgien och länderna på västra Balkan.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/6

P9_TA(2022)0257

Genetiskt modifierad majs DP4114 × MON 810 ×MIR604 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna DP4114, MON 810, MIR604 och NK603

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna DP4114, MON 810, MIR604 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D081155/01 – 2022/2694(RSP))

(2023/C 32/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna DP4114, MON 810, MIR604 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D081155/01,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

—	med beaktande av omröstningen den 16 maj 2022 i den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

—	med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (2),

—	med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 26 januari 2022, och som offentliggjordes den 7 mars 2022 (3),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer (4),

—	med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

Den 2 maj 2018 lämnade Pioneer Overseas Corporation, med säte i Belgien, på uppdrag av Pioneer Hi-Bred International, Inc., med säte i Förenta staterna, in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 (den genetiskt modifierade majsen), i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003 (”ansökan”). Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.	Dessutom gällde ansökan utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av tio klyvningsprodukter av de transformationshändelser som utgör den genetiskt modifierade majsen.

C.	Klyvningsprodukten MON 810 × NK603 har redan godkänts genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2045 (5). Utkastet till genomförandebeslut omfattar därför den genetiskt modifierade majsen och de nio resterande klyvningsprodukterna i ansökan (6).

D.	Den 26 januari 2022 antog Efsa ett positivt yttrande om godkännandet av den genetiskt modifierade majsen, vilket offentliggjordes den 7 mars 2022.

Den genetiskt modifierade majsen producerades genom konventionell korsning där fyra enskilda transformationshändelser för genetiskt modifierad majs sammanfördes: DP4114, MON 810, MIR604 och NK603. Den genetiskt modifierade majsen ger tolerans mot två herbicider (glufosinat och glyfosat) och producerar fem insektsdödande proteiner (7) (”Bt-toxiner”).

F.	Inga försöksdata har lämnats in av sökanden för de nio klyvningsprodukterna, som tidigare inte har bedömts av Efsa (8). Trots denna brist på försöksdata drog Efsa slutsatsen att dessa klyvningsprodukter inte skulle ge upphov till några säkerhetsrisker.

Bristande bedömning av den kompletterande herbiciden

G.	Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 (9) krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs (10). Till följd av detta måste man räkna med att den genetiskt modifierade majsen kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av glyfosat- och glufosinatbaserade herbicider, och att det således kan finnas högre resthalter och nedbrytningsprodukter (metaboliter) i skörden.

I.	Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (11). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018 (12).

Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, Internationella centret för cancerforskning, 2015 att man klassificerade glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Ett antal nyligen genomförda expertgranskade studier bekräftar den cancerframkallande potentialen hos glyfosat (13).

Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas sammansättning och därmed metaboliternas toxicitet kan påverkas av själva den genetiska modifieringen (14).

Kvarstående frågor om Bt-toxiner

Toxiciteten hos Bt-toxiner bedömdes på grundval av utfodringsundersökningar, där endast isolerade Bt-proteiner från bakterier användes. Toxikologiska undersökningar som utförs med isolerade proteiner kan tillmätas endast liten betydelse, eftersom Bt-toxiner i genetiskt modifierade grödor, såsom majs, bomull och sojabönor, till sin natur är mer toxiska än isolerade Bt-toxiner. Detta beror på att proteashämmare, som förekommer i växtvävnaden, kan öka Bt-toxinernas toxicitet genom att fördröja deras nedbrytning. Detta fenomen har påvisats i ett antal vetenskapliga undersökningar, bland annat en som gjordes för Monsanto för trettio år sedan och som visade att även förekomsten av extremt låga halter av proteashämmare ökade Bt-toxinernas toxicitet upp till 20 gånger (15).

Denna ökade toxicitet beaktas inte i Efsas riskbedömningar, trots att den är relevant för alla Bt-växter som godkänts för import eller odling i unionen. Att människor och djur som konsumerar livsmedel och foder innehållande Bt-toxiner utsätts för risker och att dessa risker uppkommer till följd av den ökade toxiciteten på grund av interaktionen mellan proteashämmare och Bt-toxiner kan därför inte uteslutas.

N.	Flera studier visar att biverkningar som kan påverka immunsystemet har observerats efter exponering för Bt-toxiner och att vissa Bt-toxiner kan ha adjuvansegenskaper (16), vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

En vetenskaplig studie visade att Bt-toxinernas toxicitet också kan förbättras genom interaktion med rester från besprutning med herbicider och att det behövs ytterligare studier av de kombinerade effekterna av staplade händelser (genetiskt modifierade grödor som har modifierats för att vara herbicidtoleranta och för att producera insekticider i form av Bt-toxiner) (17). Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt-toxiner omfattas dock inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen.

Bt-grödor: effekter på icke-målorganismer

P.	Till skillnad från användningen av insekticider, där exponering sker vid tidpunkten för besprutning och en begränsad tid därefter, innebär användningen av genetiskt modifierade Bt-grödor att mål- och icke-målorganismer kontinuerligt exponeras för Bt-toxiner.

Antagandet att Bt-toxiner uppvisar ett enskilt målspecifikt beteende kan inte längre anses vara korrekt och effekter på icke-målorganismer kan inte uteslutas (18). Ett ökande antal icke-målorganismer rapporteras ha påverkats på flera olika sätt. I en nyligen sammanställd översikt omnämns 39 expertgranskade publikationer där betydande negativa effekter av Bt-toxiner rapporteras på många arter ”utanför räckvidden” (19).

Synpunkter från behöriga myndigheter och intressenter i medlemsstaterna

R.	Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden (20).

En oberoende forskningsorganisations detaljerade analys visar bland annat att Efsas yttrande om ansökan om godkännande av den genetiskt modifierade majsen inte kan anses uppfylla kraven för bedömning av potentiella synergistiska eller antagonistiska effekter till följd av kombinationen av transformationshändelser, med avseende på toxikologi, och att Efsas toxikologiska bedömning därför inte är godtagbar (21).

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna (22). FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att före 2030 avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark (23). Om man tillät import av genetiskt modifierad majs skulle följden bli ökad efterfrågan på denna gröda som utformats för att behandlas med glufosinat- och glyfosatbaserade herbicider, och därmed skulle arbetstagare och miljön i tredjeländer i högre grad exponeras. Risken för ökad exponering för arbetstagare och miljön är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de större mängder herbicider som används.

U.	Enligt en expertgranskad studie som offentliggjordes 2020 kan Roundup, en av världens mest använda glyfosatbaserade herbicider, leda till förlust av biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen mer sårbara för föroreningar och klimatförändringar (24).

V.	Unionen har såsom part i FN:s konvention om biologisk mångfald ansvar för att se till att verksamhet inom dess jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skador på miljön i andra stater (25).

I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön och att kommissionen vid utarbetandet av beslutet ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

Odemokratisk beslutsprocess

X.	Vid omröstningen den 16 maj 2022 i den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket i allra högsta grad tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men som har blivit norm för beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (tre resolutioner). Under den nionde valperioden har parlamentet redan antagit 27 invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Det fanns ingen kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännande av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Orsakerna till att medlemsstater inte stöder godkännandena är bland annat bristande respekt för försiktighetsprincipen i godkännandeförfarandet och vetenskapliga farhågor i samband med riskbedömningen.

AA.	Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AB.	Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén (26).

Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (27), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte tillåta import av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor på grund av den tillhörande ökade användningen av kompletterande herbicider och därmed de ökade riskerna för den biologiska mångfalden, livsmedelssäkerheten och arbetstagarnas hälsa.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände nödvändigheten av att ta hänsyn till hållbarhet när det gäller beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer (28). Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen sedan dess har fortsatt att godkänna genetiskt modifierade organismer för import till unionen trots att parlamentet har fortsatt med sina invändningar och en majoritet av medlemsstaterna har röstat emot det.

Europaparlamentet uppmanar än en gång med eftertryck kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin begäran om att utkasten till genomförandeakter ska åtföljas av en motivering som förklarar hur de upprätthåller principen om att ”inte vålla skada” (29).

Europaparlamentet uppmanar Efsa att begära uppgifter om hur konsumtionen av livsmedel och foder från genetiskt modifierade växter påverkar tarmmikrobiomet.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade genetiskt modifierade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga försöksdata som sökanden lämnat.

Europaparlamentet anser i synnerhet att ett godkännande av sorter av genetiska modifierade växter som det inte har lämnats några försöksdata om och som inte har testats eller kanske ens skapats än strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

10.

Europaparlamentet framhåller att det i de ändringar som Europaparlamentet antog den 17 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 (30), som antogs i parlamentet som grund för förhandlingarna med rådet, anges att kommissionen inte ska godkänna genetiskt modifierade organismer om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna för detta. Parlamentet insisterar på att kommissionen respekterar denna ståndpunkt, och uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete och snarast anta en allmän riktlinje i detta ärende.

11.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(3) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer över bedömningen av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål, i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA-GMO-NL-2018-150), EFSA Journal, 2022,20(3), artikelnr 7134, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2022.7134.

(4) Under sin åttonde valperiod antog parlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer.

Dessutom har parlamentet under sin nionde valperiod antagit följande resolutioner:

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 202, 28.5.2021, s. 11).

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 202, 28.5.2021, s. 15).

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 202, 28.5.2021, s. 20).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 2).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 7).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 12).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 18).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 323, 11.8.2021, s. 7).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603, och om upphävande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1111 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 2).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 8).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 15).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87751 × MON 87701 × MON 87708 × MON 89788, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 36).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × MON 87411 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och MON 87411, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 43).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MIR604 (SYN-IR6Ø4-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 49).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 (MON-88Ø17-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 56).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (MON-89Ø34-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 63).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade bomullen GHB614 × T304-40 × GHB119 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 474, 24.11.2021, s. 66).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZIR098 (SYN-ØØØ98-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 474, 24.11.2021, s. 74).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-81419-2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 45).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-81419-2 ×DAS–44406–6 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 52).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × MIR162 × MON810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, MIR162, MON810 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 59).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt 11 (SYN-BTØ11-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 66).

—

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan GMB151 (BCS-GM151-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0024).

—

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 (BCS GHØØ2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0025).

—

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB811 (BCS-GH811-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0062).

—

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0063).

—

Europaparlamentets resolution av den 6 april 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87769 x MON 89788, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0115).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2045 av den 19 december 2018 om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 327, 21.12.2018, s. 65).

(6) MIR604 × NK603 × DP4114, MON 810 × NK603 × DP4114, MON 810 × MIR604 × DP4114, MON 810 × MIR604 × NK603, NK603 × DP4114, MIR604 × DP4114, MIR604 × NK603, MON 810 × DP4114 och MON 810 × MIR604.

(7) Cry1F, Cry34Ab1, Cry35Ab1, Cry1Ab och mCry3A.

(8) Se Efsas yttrande, s. 4.

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 (EUT L 157, 8.6.2013, s. 1).

(10) Se t.ex. Bonny, S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016/57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, volym 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(12) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/active-substances/?event=search.as

(13) Se t.ex. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1383574218300887, https://academic.oup.com/ije/advance-article/doi/10.1093/ije/dyz017/5382278, https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0219610, och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6612199/

(14) Detta är fallet med glyfosat, så som anges i Efsas granskning av de aktuella gränsvärdena för resthalter av glyfosat enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal 2018,16(5):5263, s. 12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263.

(15) MacIntosh, S.C., Kishore, G.M., Perlak, F.J., Marrone, P.G., Stone, T.B., Sims, S.R., Fuchs, R.L., ”Potentiation of Bacillus thuringiensis insecticidal activity by serine protease inhibitors”, Journal of Agricultural and Food Chemistry, 1990, 38, s. 1145–1152, https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/jf00094a051.

(16) För en granskning se Rubio-Infante, N., Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, volym 36(5), s. 630–648, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jat.3252.

(17) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0278691516300722?via%3Dihub

(18) Se t.ex. Hilbeck, A., Otto, M., ”Specificity and combinatorial effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in the context of GMO environmental risk assessment”, Frontiers in Environmental Science, 2015, 3:71, https://doi.org/10.3389/fenvs.2015.00071

(19) Hilbeck, A., Defarge, N., Lebrecht, T., Bøhn, T., ”Insecticidal Bt crops. EFSA’s risk assessment approach for GM Bt plants fails by design”, RAGES, 2020, s. 4, https://www.testbiotech.org/sites/default/files/RAGES_report-Insecticidal%20Bt%20plants.pdf

(20) Medlemsstaternas synpunkter, tillgängliga via Efsas portal OpenEFSA: https://open.efsa.europa.eu/

(21) Testbiotechs kommentar om Efsas bedömning av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON810 × MIR604 × NK603 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA-GMO-NL-2018-150) från Pioneer.

(22) https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/

(23) https://indicators.report/targets/3-9/

(24) https://www.mcgill.ca/newsroom/channels/news/widely-used-weed-killer-harming-biodiversity-320906

(25) FN:s konvention om biologisk mångfald, artikel 3: https://www.cbd.int/convention/articles/?a=cbd-03

(26) Kommissionen ”får”, snarare än ”ska”, gå vidare med godkännandet om det inte finns någon kvalificerad majoritet av medlemsstater som är för i omprövningskommittén, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet ( EUT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(28) https://tillymetz.lu/wp-content/uploads/2020/09/Co-signed-letter-MEP-Metz.pdf

(29) Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (EUT C 270, 7.7.2021, s. 2), punkt 102.

(30) EUT C 445, 29.10.2021, s. 257.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/14

P9_TA(2022)0258

Genetiskt modifierad majs NK603 × T25 × DAS40278-9 och dess klyvningsprodukt T25 × DAS-40278-9

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/797 av den 19 maj 2022 vad gäller godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs NK603 × T25 × DAS-40278-9 och dess klyvningsprodukt T25 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D080148/03 – 2022/2713(RSP))

(2023/C 32/03)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/797 av den 19 maj 2022 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 × DAS-40278-9 och dess klyvningsprodukt T25 × DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D080148/03 (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (2), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

—

med beaktande av omröstningen den 1 april 2022 i den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i överklagandekommittén den 26 april 2022, där det inte heller utfärdades något yttrande,

—	med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (3),

—	med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 29 oktober 2021, och som offentliggjordes den 13 december 2021 (4),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer (5),

—	med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

Den 12 december 2019 lämnade Pioneer Overseas Corporation in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 × DAS-40278-9 (den genetiskt modifierade majsen) i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.	Den 29 oktober 2021 antog Efsa ett positivt yttrande om godkännandet av den genetiskt modifierade majsen, vilket offentliggjordes den 13 december 2021.

Den genetiskt modifierade majsen med sina tre staplade transformationshändelser producerades genom konventionell korsning där tre enskilda transformationshändelser för genetiskt modifierad majs sammanfördes: NK603 som ger tolerans mot glyfosat som innehåller herbicider; T25 som ger tolerans mot herbicider innehållande glufosinatammonium; och DAS-40278-9 som katalyserar nedbrytningen av den allmänna kategori herbicider som benämns aryloxifenoxipropionater (AOPP) och som ger tolerans mot herbicider innehållande 2,4-D (6).

Klyvningsprodukten NK603 x T25 och klyvningsprodukten NK603 x DAS-40278-9 har tidigare bedömts av Efsa. Inga försöksdata har lämnats in av sökanden för klyvningsprodukten DAS-40278-9 x T25, som inte tidigare har bedömts av Efsa. Trots detta drog Efsa slutsatsen att denna klyvningsprodukt inte skulle ge upphov till några säkerhetsrisker.

Bristande bedömning av den kompletterande herbiciden

E.	Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 (7) krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs (8). Till följd av detta måste man räkna med att den genetiskt modifierade majsen kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av glyfosat, glufosinat, AOPP och 2,4-D-herbicider, och att det således kan finnas högre resthalter och nedbrytningsprodukter (metaboliter) i skörden.

G.	Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (9). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018 (10).

I.	I en fackgranskad vetenskaplig artikel av en expert som arbetar med att utveckla genetiskt modifierade växter ifrågasätts säkerheten hos genetiskt modifierade grödor som är toleranta mot 2,4-D, på grund av att de bryts ned till cytotoxiska nedbrytningsprodukter (12).

Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas sammansättning och därmed metaboliternas toxicitet kan påverkas av själva den genetiska modifieringen (13).

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden (14). En av de kritiska synpunkterna var att interaktionen mellan herbicider, deras resthalter och metaboliter som används på den genetiskt modifierade majsen inte kan uteslutas, att denna kemiska cocktail aldrig tidigare har testats ur toxikologisk synvinkel och att den kan påverka människors och djurs hälsa och miljön. Det finns en vektorhärledd beta-laktamasgen (”bla”) i den genetiskt modifierade majsen, en antibiotikaresistensgen som inaktiverar kritiskt viktiga penicilliner.

L.	Enligt en medlemsstats behöriga myndighet (15) kan sökanden inte göra gällande att den vetenskapliga informationen i ansökan är konfidentiell, eftersom detta strider detta mot Århuskonventionen, som fastställer allmänhetens rätt att få tillgång till miljöinformation.

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna (16). FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att före 2030 avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark (17). Om man tillät import av genetiskt modifierad majs skulle följden bli ökad efterfrågan på denna gröda som utformats för att behandlas med glufosinat, glyfosat, AOPP och 2,4-D-herbicider, och därmed skulle arbetstagare och miljön i tredjeländer i högre grad exponeras. Risken för ökad exponering för arbetstagare och miljön är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de större mängder herbicider som används.

N.	Enligt en expertgranskad studie som offentliggjordes 2020 kan Roundup, en av världens mest använda glyfosatbaserade herbicider, leda till förlust av biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen mer sårbara för föroreningar och klimatförändringar (18).

O.	Unionen har såsom part i FN:s konvention om biologisk mångfald ansvar för att se till att verksamhet inom dess jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skador på miljön i andra stater (19).

Odemokratisk beslutsprocess

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder avgav inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 26 april 2022 i den omprövningskommitté som avses i artikel 6 i förordning (EU) nr 182/2011 avgavs inte heller något yttrande. 14 medlemsstater (motsvarande 35,72 % av EU:s befolkning) röstade emot och 3 medlemsstater (motsvarande 34,53 % av befolkningen) avstod från att rösta. Endast 10 medlemsstater (motsvarande 29,75 % av befolkningen) röstade för.

T.	Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

U.	Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén (20).

Europaparlamentet anser att genomförandebeslut (EU) 2022/797 överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

Europaparlamentet anser att genomförandebeslut (EU) 2022/797 inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (21), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva sitt genomförandebeslut (EU) 2022/797.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände nödvändigheten av att ta hänsyn till hållbarhet när det gäller beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer (22). Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen sedan dess har fortsatt att godkänna genetiskt modifierade organismer för import till unionen trots att parlamentet har fortsatt med sina invändningar och en majoritet av medlemsstaterna har röstat emot det.

Europaparlamentet framhåller att det i de ändringar som Europaparlamentet antog den 17 december 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 (24), som antogs i parlamentet som grund för förhandlingarna med rådet, anges att kommissionen inte ska godkänna genetiskt modifierade organismer om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna för detta. Parlamentet insisterar på att kommissionen respekterar denna ståndpunkt, och uppmanar rådet att fortsätta sitt arbete och snarast anta en allmän riktlinje i detta ärende.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 141, 20.5.2022, s. 116.

(2) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(3) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(4) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/6942.

(5) Under sin åttonde valperiod antog parlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Dessutom har parlamentet under sin nionde valperiod antagit följande resolutioner:

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 202, 28.5.2021, s. 11 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 202, 28.5.2021, s. 20 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 18).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 8).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 15).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (MON-89Ø34-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 63).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZIR098 (SYN-ØØØ98-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 474, 24.11.2021, s. 74).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-81419-2 ×DAS–44406–6 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 52).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × MIR162 × MON810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, MIR162, MON810 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 59).

—

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 (BCS-GHØØ2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0025).

—

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0063).

—

(6) Se Efsas yttrande, s. 3.

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 ( EUT L 157, 8.6.2013, s. 1)..

(8) Se t.ex. Bonny, S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016/57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, volym 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(10) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/active-substances/?event=search.as.

(11) Se t.ex. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1383574218300887, https://academic.oup.com/ije/advance-article/doi/10.1093/ije/dyz017/5382278, https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0219610, and https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6612199/.

(12) Lurquin, P.F., ”Production of a toxic metabolite in 2,4-D-resistant GM crop plants”, 3 Biotech 6, 82 (2016), https://doi.org/10.1007/s13205-016-0387-9.

(13) Detta är fallet med glyfosat, så som anges i Efsas granskning av de aktuella gränsvärdena för resthalter av glyfosat enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal 2018; 16(5):5263, s. 12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263.

(14) Medlemsstaternas synpunkter, tillgängliga via Efsas portal OpenEFSA: https://open.efsa.europa.eu/.

(15) Se föregående not, s. 75.

(16) https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/.

(17) https://indicators.report/targets/3-9/.

(18) https://www.mcgill.ca/newsroom/channels/news/widely-used-weed-killer-harming-biodiversity-320906.

(19) FN:s konvention om biologisk mångfald, artikel 3: https://www.cbd.int/convention/articles/?a=cbd-03.

(20) Kommissionen ”får”, snarare än ”ska”, gå vidare med godkännandet om det inte finns någon kvalificerad majoritet av medlemsstater som är för i omprövningskommittén, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(22) https://tillymetz.lu/wp-content/uploads/2020/09/Co-signed-letter-MEP-Metz.pdf.

(23) Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (EUT C 270, 7.7.2021, s. 2), punkt 102.

(24) EUT C 445, 29.10.2021, s. 257.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/20

P9_TA(2022)0262

Olaglig avverkning i EU

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om olaglig avverkning i EU (2022/2523(RSP))

(2023/C 32/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 227 i fördraget om Europeiska unionen,

—	med beaktande av artiklarna 4, 191, 230 och 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (1) (EU:s timmerförordning),

—	med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2) (habitatdirektivet),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (3) (direktivet om strategisk miljöbedömning),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (4) (Århusförordningen),

—	med beaktande av överträdelseförfarande INFR(2020)2033 som ingår i kommissionens överträdelsepaket av den 12 februari 2020,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 juli 2021 Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021)0572),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 17 november 2021 till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (COM(2021)0706), som syftar till att begränsa EU:s bidrag till avskogning och skogsförstörelse,

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 15 december 2021 till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om upphävande av direktiv 2008/99/EG (COM(2021)0851) och det åtföljande meddelandet (COM(2021)0814),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1767 av den 6 oktober 2021 om ändring av förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (5),

—	med beaktande av frågan till kommissionen om olaglig skogsavverkning i EU (O-000020/2022 – B9-0016/2022),

—	med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för framställningar, och av följande skäl:

Utskottet för framställningar har mottagit framställningarna nr 0289/2015, 0625/2018, 1248/2019, 0408/2020, 0722/2020 och 1056/2021 i vilka oro uttrycks över ökad olaglig avverkning och specifika fall av ageranden som strider mot EU:s miljölagstiftning i vissa medlemsstater, bl.a. i Europas sista kvarvarande primär- och urskogar, och vari efterlyses förebyggande åtgärder för att minska risken för och omfattningen av miljöskadorna och hotet mot människors liv och välbefinnande.

Olaglig avverkning är en mycket oroväckande verksamhet som leder till miljöskador, förlust av biologisk mångfald och ekosystemförstörelse, ökenspridning samt markerosion, vilket leder till naturkatastrofer såsom jordskred, och har lett till att flera Natura 2000-områden samt primär- och urskogar har förstörts eller skadats. Olaglig avverkning kan leda till att skyddade arter och specifika livsmiljöer för olika växt- och djurarter utrotas, eftersom de som bedriver olaglig verksamhet tenderar att ignorera lagar som skyddar värdefulla skogsresurser.

C.	Europol uppskattar att miljöbrott är lika lönsamt som narkotikahandel, men har en mycket lägre risk för upptäckt och bestraffning (6).

Olaglig avverkning är en viktig faktor när det gäller skogsförstörelse, avskogning och klimatförändringar och bidrar till försämrad luftkvalitet. Olaglig avverkning utgör mellan 15 och 30 % av den internationella timmerproduktionen och har ytterligare miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Den olagliga avverkningen undgår mestadels fortfarande upptäckt, vilket hindrar EU:s ansträngningar att nå målen i den europeiska gröna given, den europeiska klimatlagen och strategin för biologisk mångfald. Olaglig avverkning sker väldigt ofta i några av de mest högkvalitativa och mest välbevarade skogarna i EU.

Produkter från olaglig skogsavverkning säljs i EU som certifierat timmer (7). De viktigaste befintliga certifieringssystemen kan inte helt uppfylla kraven i den tillämpliga lagstiftningen. De huvudsakliga system som bedömdes i kommissionens rapport från juli 2021 om certifierings- och kontrollsystem inom skogsbrukssektorn har brister i sina definitioner av laglighet och deras rättsliga krav är begränsade i omfattning eller tvetydiga till sin natur. Samtidigt som de tillhandahåller en systematisk strategi för överföring av fordringar genom hela leveranskedjan omfattar de till största delen inte den systematiska förmågan att – i realtid eller på annat sätt – kontrollera transaktioner mellan enheter, och systemen är därmed sårbara för manipulering och bedrägerier. Alla de främsta certifieringssystemen ifrågasätts när det gäller att identifiera och effektivt hantera korruptionsproblem, och de system som finns för att identifiera fall av korruption är relativt begränsade och berör risken för bedrägerier på ett bristfälligt sätt (8).

F.	Skogar är viktiga kolsänkor som bidrar till att bekämpa klimatförändringarna.

Olaglig avverkning har betydande negativa socioekonomiska effekter, och lokala och ansvarstagande samhällen berövas sin ekonomiska försörjning till följd av olaglig saluföring av olagligt avverkat trä, vilket i sin tur uppmuntrar till kriminellt beteende och har en skadlig inverkan på hållbar lokal utveckling och legitima företag. Olaglig avverkning är ofta förknippad med skatteundandragande, vilket gör det möjligt för olagliga avverkare att minska marknadsvärdet på skogsprodukter, vilket leder till en snedvridning av marknaden samt till illojal konkurrens. Olaglig avverkning medför förlorade intäkter för regeringen i form av förlorade skatter och tullar och bidrar till ökade kostnader för skogsbruk och transaktioner. Trä avverkas ofta i en medlemsstat men handlas i en annan. Merparten av det olagliga träet handlas och används som lagligt avverkat timmer.

H.	Det saknas konsekventa, harmoniserade och jämförbara uppgifter för avverkning i EU samt en gemensam definition av olaglig avverkning.

I vissa fall har olagliga avverkare varit våldsamma mot skogstjänstemän, skogvaktare, tjänstemän inom brottsbekämpningen, miljöaktivister och undersökande journalister, vilket har lett till dödsfall i minst sex rapporterade fall och åtskilliga fall av våld och trakasserier mot dem som är ansvariga för skyddet av skogarna.

J.	Det finns problem till följd av avsaknaden av en internationellt erkänd definition av den verksamhet som omfattas av begreppet ”olaglig avverkning”. Denna brist på precision är ett allvarligt rättsligt kryphål.

Korruption och bedrägeri är de främsta drivkrafterna bakom olaglig avverkning, vilket leder till otillräcklig efterlevnad och straffrihet. Detta förvärrar också olika brottsliga verksamheter, t.ex. finansiering av konflikter och penningtvätt. Det krävs EU-åtgärder för att stoppa olaglig avverkning och avskogning och för att stoppa handeln med olagligt avverkat timmer och trävaror.

L.	Enligt Eurojust har miljöbrott blivit den fjärde mest utbredda brottsliga verksamheten på internationell nivå.

I EU:s timmerförordning fastställs regler för utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och den bör förhindra olaglig avverkning. Kommissionen har för avsikt att upphäva EU:s timmerförordning genom sitt förslag till förordning om utsläppande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Europeiska unionen bör stödja medlemsstater där det saknas god skogsförvaltning i kampen mot brottslighet och organiserad brottslighet som plundrar skogar och bör främja miljöskydd, inbegripet skydd och hållbar förvaltning av skogar enligt direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (9) och i linje med målen för den europeiska gröna given, strategin för biologisk mångfald, handlingsplanen för nollförorening och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

N.	Olaglig verksamhet leder till ohållbara arbetsmetoder, minskar skogarnas värde och leder till en försämring av de olika miljömässiga, ekonomiska och sociala tjänster som skogarna tillhandahåller, vilket leder till ren avskogning och skogsförstörelse.

O.	Olaglig avverkning är kopplad till brott mot mänskliga rättigheter och våld samt till brott med anknytning till bedrägeri och korruption såsom penningtvätt och skatteundandragande.

P.	Flera överträdelseförfaranden pågår mot medlemsstater för påstådd underlåtenhet att genomföra EU-lagstiftning i detta avseende.

Inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra fonder som förvaltas av medlemsstaterna är skogsägare för närvarande berättigade till ersättning för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk, bevarande, återställande och skydd av skog samt kompensation för Natura 2000-skogsområden och underhåll och verksamhet som förbättrar skogsekosystemens resiliens och miljövärde.

Medlemsstaternas skogsbruksplaner bör motsvara de åtgärder som krävs för att skydda och återställa den biologiska mångfalden i skogarna och bör vara tillgängliga för allmänheten. Europaparlamentet konstaterar att inte alla förvaltningsplaner för Natura 2000-områden erkänner det uttryckliga värdet av primär- och urskogar, och att enbart bevarandeåtgärder för skyddade skogar inte helt utesluter avverkning, vilket kan vara oförenligt med det långsiktiga bevarandet av primär- och urskogar.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra och efterleva skyldigheterna i EU:s befintliga miljölagstiftning till fullo. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera snabbare, effektivare och mer transparent, inbegripet genom regelbunden uppföljning av fall, och att inleda överträdelseförfaranden för att åtgärda alla fall av bristande efterlevnad. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga resurser för att komma till rätta med rådande förseningar. Parlamentet anser att en tillräcklig nivå av kvalificerad personal och resurser är avgörande för att EU:s politik ska kunna genomföras och verkställas på ett framgångsrikt sätt.

Europaparlamentet noterar att olaglig avverkning fortfarande är ett problem i EU. Parlamentet uttrycker sin oro över de negativa effekterna av fall av olaglig avverkning på europeiska skogar, vilda livsmiljöer, den inre marknaden och EU:s klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en grundlig bedömning av de socioekonomiska orsakerna till sådana fenomen och att fullt ut genomföra relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att på ett effektivt sätt utarbeta konkreta och omedelbara åtgärder för att bekämpa olaglig avverkning för att förhindra att den blir en trend, med beaktande av skyldigheterna enligt naturvårdsdirektiven och målen i strategin för biologisk mångfald som godkändes av medlemsstaterna. Parlamentet uttrycker oro över att den kraftiga prisstegringen på material och energi och nollskattesatsen för utsläpp från biomassa inom ramen för utsläppshandelssystemet skulle kunna öka trycket på skogarna bortom hållbara nivåer, bl.a. till följd av olaglig avverkning eftersom höga vinstmarginaler står i kontrast till försumbara risker, samtidigt som man även tar hänsyn till befintliga sociala och ekonomiska villkor för människor som bor i avlägsna områden och landsbygdsområden i EU.

Europaparlamentet uttrycker oro över att den ökande olagliga avverkningen i EU kommer att undergräva målen för den europeiska gröna given, EU:s strategi för biologisk mångfald och skogsstrategin, eftersom den kommer att innebära ett misslyckande med att skydda den unika ekologiska mångfalden och de sista kvarvarande primär- och urskogarna, återställa och bevara naturliga livsmiljöer och arter av vilda djur och växter samt undergräva målen för effektivt skyddade och strikt skyddade områden.

Europaparlamentet betonar att avskogningen står för 20 % av de globala koldioxidutsläppen. Parlamentet uttrycker oro över de negativa effekter som olaglig avverkning har när det gäller ökenspridning, markerosion och fenomen som t.ex. översvämningar. Parlamentet betonar att avskogning också är kopplat till utrotningen av många arter som förlorar sina livsmiljöer till följd av olaglig avverkning.

Europaparlamentet uppmanar åklagare och behöriga myndigheter i medlemsstaterna att i största möjliga utsträckning utreda alla fall av olaglig avverkning samt transport, förvaring, distribution och försäljning av olagligt timmer.

Europaparlamentet understryker att uppnåendet av hållbart skogsbruk, hållbart skogsskydd och hållbart bevarande, som baseras på mätbara indikatorer och tröskelvärden, är en nyckelfråga för det europeiska skogsbrukets framtid. Parlamentet stöder införandet av ett naturnära certifieringssystem för att bevara hela den biologiska mångfalden, säkerställa långsiktig produktivitet och motståndskraft och hantera miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga utmaningar.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra en grundlig kontroll för att spåra det timmer som används av europeiska företag för att säkerställa fullständig efterlevnad av EU:s timmerförordning.

Europaparlamentet betonar starkt att kommissionen bör se till att tillräckliga ekonomiska resurser inom de nationella strategiska planerna avsätts för att återställa den biologiska mångfalden i de områden som drabbas hårdast av olaglig avverkning. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt parlamentets resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 bör uppnå minst 10 % av de årliga utgifterna för biologisk mångfald inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar att finansieringsmålet för biologisk mångfald i vissa medlemsstater ligger långt under de 10 % som överenskommits.

Europaparlamentet beklagar att det inom det hållbara skogsbruket varken har fastställts tröskelvärden eller intervall som riktmärken för ett önskvärt tillstånd för skogar eller tillräckliga kriterier för ekosystemens hälsa, den biologiska mångfalden och klimatförändringar. Parlamentet efterlyser därför de nya indikatorer och tröskelvärden som krävs för ett genomförbart hållbart skogsbruk.

10.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att säkerställa att spårningssystemen för timmer är fullt funktionsdugliga och att skogsbrukssanktionerna är proportionella och avskräckande för att effektivt avskräcka från olaglig avverkning. Parlamentet uttrycker stor oro över att sanktionerna för närvarande inte står i proportion till värdet på trävaruprodukterna och att verksamhetsutövare ibland endast får tillrättavisningar eller mycket låga administrativa sanktioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla medel för att förbättra den verksamhet som bedrivs av nationella myndigheter med ansvar för skogsbruk, att vid behov öka antalet tjänstemän inom brottsbekämpningen, att effektivt vidta rättsliga åtgärder och att inleda straffrättsliga förfaranden i fall av olaglig avverkning, på grundval av bevis som samlats in av polisen eller hänskjutits till polisen av tredje part. Parlamentet begär att straffrättsliga förfaranden, inbegripet mot privatpersoner, ska föreskrivas i översynen av direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser.

11.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att utbyta bästa praxis mellan de brottsbekämpande myndigheterna för att främja kampen mot all därmed sammanhängande olaglig verksamhet.

12.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att allmänheten får tillgång till miljöinformation, liksom allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och rättsväsende som rör skogsbruksplaner, i enlighet med Århusförordningen.

13.

Europaparlamentet betonar behovet av en korrekt bedömning av skogsbruksplanernas miljöpåverkan och av att medlemsstaterna ser över dem som inte är förenliga med nationell lagstiftning.

14.

Europaparlamentet beklagar djupt attackerna mot skogstjänstemän, skogvaktare, tjänstemän inom brottsbekämpning, miljöaktivister och undersökande journalister, inbegripet dödliga attacker, och påminner om att dessa attacker ofta begås av antingen enskilda personer eller av välorganiserade och välutrustade ligor som ägnar sig åt olaglig avverkning och ökat våld och som regelbundet använder sig av hot.

15.

Europaparlamentet uppmanar nationella myndigheter och EU-myndigheter att vidta avskräckande och bestämda åtgärder för att säkerställa fullständig efterlevnad av nationell lagstiftning och EU:s miljölagstiftning. Parlamentet noterar att brister i förfarandena och uteblivna kontroller i praktiken minskar timmerförordningens effektivitet. Parlamentet uppmanar med kraft medlagstiftarna i EU att ta tillfället i akt i förhandlingarna om förslaget till förordning om avskogningsfria produkter (COM(2021)0706) för att dra lärdom av genomförandet och tillämpningen av EU:s timmerförordning och för att förbättra statusen för medlemsstaternas behöriga myndigheter, bestämmelserna om kontrollernas kvantitet och kvalitet, deras förbindelser och samverkan med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater och med andra nationella myndigheter och kommissionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt genomföra bestämmelserna i den gällande relevanta lagstiftningen genom att förbjuda användning och utsläppande på EU-marknaden av olagligt timmer. Parlamentet efterlyser att olaglig avverkning ska behandlas som ett brott som ska bli föremål för lämpliga straffrättsliga påföljder och omfattas av det reviderade direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, och efterlyser ett stärkt europeiskt samarbete för att bekämpa olaglig avverkning. Parlamentet efterlyser en enhetlig definition av olaglig avverkning som ett miljöbrott i alla medlemsstater, för att garantera att harmoniserade förfaranden och sanktioner tillämpas för samma olagliga avverkningsöverträdelser i hela EU.

16.

Europaparlamentet betonar vikten av förebyggande åtgärder för att minska de miljömässiga och ekonomiska skador och det hot mot människors liv som orsakas av olaglig avverkning. Parlamentet är medvetet om att vissa framsteg har gjorts på medlemsstatsnivå på senare tid, med rapporterade förbättringar i spårningen av timmer och i översynen och skärpningen av de sanktioner som föreskrivs i nationell lagstiftning för att bekämpa olaglig avverkning. Parlamentet betonar behovet av lämpliga återställningsplaner för försämrade miljöområden i de berörda medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att en samordnad europeisk strategi och förebyggande åtgärder kan bidra till att bekämpa olaglig avverkning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kvaliteten och fullständigheten hos sina skogsövervakningssystem för att kunna dra tydliga slutsatser vad gäller effektiviteten hos skogsbruksplanerna i Natura 2000-nätverket. Parlamentet noterar att för att säkerställa en tillfredsställande bedömning av effektiviteten av åtgärder kopplade till Natura 2000 bör övervakningen omfatta insamling av mer data på områden inom och utanför nätverket och om kvaliteten på bevarandeförvaltningen.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s timmerförordning för att utvidga dess tillämpning till att omfatta allt timmer och alla trävaror som säljs på den europeiska marknaden för att säkerställa lika villkor och undvika illojal konkurrens.

18.

Europaparlamentet betonar det stora allmänintresset av att bekämpa olaglig avverkning, vilket också uttrycks i framställningarna nr 1248/2019, 0408/2020, 0722/2020 och 1056/2021, som ingetts till utskottet för framställningar, och som fördömer ökningen av olaglig avverkning, ofta på grund av slapp tillämpning av EU-lagstiftningen i skyddade områden eller stoppade satellitövervakningssystem, samt det ökande antalet fall av aggression mot skogsarbetare, aktivister och journalister.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga brottsbekämpande åtgärder för att bekämpa olaglig avverkning och skydda miljöförsvarare, journalister och visselblåsare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att de rättsliga myndigheterna avvisar mål som rör olaglig avverkning. Parlamentet erkänner det civila samhällets – inbegripet icke-statliga organisationers och miljöförsvarares – aktiva roll och engagemang när det gäller att förespråka klimatåtgärder och skydd av den biologiska mångfalden, och uppmanar EU att stödja sådana verksamheter. Parlamentet betonar behovet att garantera det civila samhällets deltagande i transparensramverket enligt artikel 13 i Parisavtalet.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att leda kampen mot olaglig avverkning globalt och att främja genomförandet av en enda, tydlig och internationellt erkänd definition av den typ av verksamhet som omfattas av begreppet ”olaglig avverkning” för att ta itu med de nuvarande rättsliga kryphål som möjliggör bristande efterlevnad av standarden. Parlamentet välkomnar, som ett första steg, förslaget till förordning om avskogningsfria produkter.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet bedöma tillgängliga uppgifter på grundval av både markbaserad övervakning och fjärranalysteknik, såsom satellitavbildning av alla Natura 2000-skogsområden, att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet att inleda överträdelseförfaranden, där det finns bevis för att dessa områden skadats eller förstörts, och att offentliggöra dessa bedömningar och åtgärder. Parlamentet betonar att satellitavbildning är effektivare om den kombineras med data på plats och att sådana data därför inte bör försummas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avhjälpa skadorna på skyddade skogslivsmiljöer eller skyddade livsmiljöer för skogsarter i Natura 2000-områden som drabbats av avskogning och olaglig avverkning.

22.

Europaparlamentet betonar att kommissionen måste se till att EU-lagstiftningen efterlevs. Parlamentet förstår att bevisbördan för att visa att det föreligger en överträdelse ligger hos kommissionen, som inte kan förlita sig på någon presumtion i överträdelseärenden. Parlamentet betonar dock att även om kommissionen har bekräftat att en korrekt tillämpning av unionsrätten fortfarande är en prioritering tyder varaktigheten av vissa överträdelseärenden, även när kommissionen har tillräckligt med bevis, på motsatsen. Parlamentet förklarar att det är oansvarigt att kommissionens generaldirektorat för miljö ständigt är underbemannat, och detta vid en tidpunkt då miljölagstiftningen är den lagstiftning som mest överträds och den europeiska gröna given har medfört nya initiativ. Parlamentet beklagar djupt att oersättliga tillgångar går förlorade pga. kommissionens passivitet och nedskärningar i EU:s personalbudget. Parlamentet föreslår att kommissionen och medlemsstaterna rättar till sina prioriteringar.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt dra nytta av all tillgänglig teknisk utveckling, t.ex. fjärranalys, för att säkerställa fullständig efterlevnad av EU:s timmerförordning och därmed grundligt kunna undersöka tillståndet i Europas skogar.

24.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen, rådet och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätta och utveckla ett polissamarbete som involverar behöriga myndigheter i alla medlemsstater för att förebygga, upptäcka och utreda brott inom skogsbruk och den handel med timmer som härrör från sådan verksamhet. Parlamentet understryker att kommissionen, rådet och medlemsstaterna systematiskt bör bedöma effektiviteten i polissamarbetet och regelbundet förbättra det.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att noggrant utvärdera de potentiellt negativa konsekvenser som främjandet av skogsbiomassa som energibärare skulle kunna få för EU:s skogar, särskilt inom ramen för förhandlingarna om 55 %-paketet och översynen av direktivet om förnybar energi (10) (RED III).

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa fenomenet olaglig avverkning och dess konsekvenser, bland annat genom miljöanpassad offentlig upphandling och öppenhet för konsumenterna när det gäller namnen på företag som handlar med olagligt avverkat trä.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på ett korrekt genomförande av EU:s timmerförordning, habitatdirektivet, direktivet om strategisk miljöbedömning och direktivet om bevarande av vilda fåglar (11) samt Århusförordningen, eftersom luckan i genomförandet av EU:s miljölagstiftning kan utgöra en möjliggörande faktor som leder till miljöbrott. Parlamentet konstaterar att överträdelser av dessa kan leda till miljökatastrofer och ekologiska katastrofer såsom markförstöring och markerosion, jordskred, översvämningar, utrotning av unika vilda arter, avskogning och att de sista primär- och urskogarna i EU försvinner.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de nuvarande lagstiftningsproblemen och förbättra sina kontroller för att undanröja eventuella rättsliga kryphål som gör det möjligt att använda olagligt avverkat timmer i EU, vilket för närvarande är fallet med tekniker som t.ex. att blanda lagligt avverkat timmer och olagligt avverkat timmer för att intyga timrets ursprung.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sin handelspolitik för att förhindra olaglig avverkning på internationell nivå. Parlamentet betonar att import av olagligt avverkat timmer från länder utanför EU snedvrider den europeiska marknaden och skapar en orättvis situation för europeiska producenter. Parlamentet påminner om att användningen av detta olagliga timmer också skadar de samhällen där det avverkas och främjar en fortsatt olaglig avverkning av timret och alla de brott som är förknippade med det. Parlamentet välkomnar den uppsättning obligatoriska regler för tillbörlig aktsamhet för företag som vill släppa ut vissa varor på EU-marknaden som kommissionen föreslog i sitt förslag till förordning om avskogningsfria produkter.

30.

Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra de projekt som syftar till att främja naturnära skogsbruk och skydd, återställande och bevarande av miljön, samtidigt som man stöder samhällen som är beroende av skogsresurser genom att utveckla korta leveranskedjor och ekoturism. Parlamentet föreslår att man utvecklar demokratiskt skogsbruk och projekt i nära samarbete med lokala myndigheter, som har ett nära samarbete med berörda parter och lokalsamhällen, vilka direkt och indirekt påverkas mest av miljöförändringar och av de negativa socioekonomiska följderna av storskalig produktion av och handel med timmer.

31.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att undersöka ytterligare möjligheter till samarbete i kampen mot och förebyggandet av olaglig avverkning. Parlamentet rekommenderar kommissionen att tillhandahålla en samarbetsplattform för medlemsstaterna för att utveckla och ytterligare förbättra nationella digitala verktyg för skogsövervakning, för att rapportera fall av olaglig avverkning och möjliggöra snabba och effektiva gränsöverskridande insatser mot olaglig avverkning.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta sitt primära ansvar för att skydda miljön, inklusive skogarna, och att garantera skogstjänstemännens säkerhet. Parlamentet påminner om att korruption inom offentliga institutioner fortfarande är en viktig faktor som leder till straffrihet för olaglig avverkning och brott mot miljöaktivister.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i möjligaste mån harmonisera sina regler om kontroll av olagligt avverkat timmer för att förhindra att distributionsvägar för olagligt timmer utnyttjas inom ramen för lagstiftningen i medlemsstater med slappa kontroller.

34.

Europaparlamentet uppmanar åklagare, utredare, skogvaktare och finansexperter att samarbeta och samla expertis för att snabbt och framgångsrikt upptäcka, utreda och lagföra organiserad brottslighet.

35.

Europaparlamentet påminner om att EU-medel kan finnas tillgängliga för kompensation för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk, vilket förbättrar resiliensen och miljövärdet hos skogsekosystem, återställande, bevarande och skydd av skogar samt kompensation för Natura 2000-skogsområden, även för små skogsägare.

36.

Europaparlamentet föreslår att det införs regelbunden övervakning (inbegripet säkerhets-/polispatruller och luftövervakning) i skogar och områden där timmer transporteras, eller där olaglig avverkning eller transport av och handel med timmer från sådan verksamhet har rapporterats. Parlamentet betonar behovet av att öka polisens medvetenhet om olaglig avverkning och uppmanar medlemsstaterna att anordna specialutbildning för tjänstemän inom brottsbekämpningen för att utrusta dem med praktiska verktyg och förse dem med de färdigheter och den kunskap de behöver för att förebygga, upptäcka och lagföra olaglig avverkning samt skydda miljöaktivister, visselblåsare och personal med ansvar för skogsbruk. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att samarbeta för att säkerställa smart användning av resurser för att förhindra att denna åtgärd genomförs på ett oriktigt sätt.

37.

Europaparlamentet påminner om att olaglig avverkning ofta är kopplad till andra former av brott, såsom olaglig handel, korruption, bedrägerier och penningtvätt, främst med en gränsöverskridande dimension. Parlamentet betonar därför behovet av att betrakta informationen om olaglig avverkning som nödvändig för att utreda andra typer av grov brottslighet och att dela denna information med Europol för att underlätta gränsöverskridande utredningar.

38.

Europaparlamentet betonar att inrättandet av en grön EU-åklagare, genom en utvidgning av Eppos mandat, i enlighet med artikel 86.4 i EUF-fördraget, är ett sätt att förbättra genomförandet och efterlevnaden av EU:s miljölagstiftning och bekämpa allvarliga miljöbrott med en gränsöverskridande dimension.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå medel till kampen mot olaglig avverkning.

40.

Europaparlamentet betonar vikten av att öka tillgången till transparenta och högkvalitativa uppgifter och noterar i vederbörlig ordning syftet med EU:s nya skogsstrategi att förbättra harmoniserad datainsamling i detta avseende. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bygga vidare på befintliga strukturer, särskilt de nationella skogsinventeringarna och skogsinformationssystemet för Europa, för att förbättra polisens operativa insatser för att ta itu med aspekter av skogsbrottsligheten. Parlamentet erkänner behovet av aktuella, frekventa och jämförbara uppgifter i alla medlemsstater för såväl grundläggande som tillämpade skogsrelaterade variabler. Parlamentet stöder därför förslaget om en EU-omfattande ram för observation, rapportering och datainsamling om skogar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in uppgifter om inspektionsverksamhet, antalet konstaterade överträdelser och de ålagda sanktionernas typ och storlek.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka allmänhetens medvetenhet om kampen mot olaglig avverkning och de rapporteringsverktyg som finns tillgängliga, dvs. genom riktade kommunikationskampanjer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera begreppet bevarande av skogar i läroplanerna för barn som en del av bevarandet av naturarvet.

42.

Europaparlamentet betonar att miljötvister kräver att jurister har särskilda kunskaper och kompetenser. Parlamentet föreslår därför att medlemsstaterna stärker miljökomponenten i juridiska universitetsstudier.

43.

Europaparlamentet betonar att användning av fjärranalysteknik, såsom satellitavbildning för att komplettera insamlingen av fältinventeringsdata och inspektioner, kan hjälpa behöriga myndigheter på EU-nivå och nationell nivå att med större noggrannhet och snabbhet identifiera stora områden där olaglig avverkning förekommer. Parlamentet betonar behovet av att kalibrera dessa data med data som samlats in via markbaserad övervakning för att säkerställa att resultaten är korrekta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja de verktyg som gjorts tillgängliga inom ramen för Europeiska unionens satellitcentrum för att stärka sin kapacitet att bekämpa olaglig avverkning. Parlamentet noterar att skogsavverkning visserligen kan upptäckas genom satellitavbildning, men att det fortfarande är en utmaning att skilja mellan laglig och olaglig avverkning. Parlamentet betonar att effektiviteten hos de satellitbaserade resurserna för att begränsa olaglig avverkning beror på myndigheternas förmåga att använda informationen och samordna den med andra (markbaserade) övervakningsverktyg och databaser. Parlamentet anser att satellitbilder kan komplettera fältinspektioner och fältinventeringsdata som en värdefull tillgång för att upptäcka olaglig avverkning och kan bidra till att indirekt påvisa förekomsten av olaglig avverkning genom att det finns vägar utanför de tillåtna områdena.

44.

Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som teknisk innovation spelar för att bekämpa olaglig avverkning och miljöbrott i allmänhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsätta medel till tekniskt stöd till medlemsstaterna, vilket skulle göra det möjligt för tjänstemän inom den nationella brottsbekämpningen att använda de bästa verktygen.

45.

Europaparlamentet betonar att ett undersökningsuppdrag till de områden som drabbats av olaglig avverkning skulle bidra till att bedöma verkligheten på plats, de viktigaste faktorerna som leder till olaglig avverkning och effekterna på lokalbefolkningen samt identifiera vägen framåt i specifika fall.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU inte stöder initiativ och projekt som skulle leda till olaglig avverkning och avskogning eller få annan liknande skadlig inverkan på miljön.

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.

(2) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

(3) EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

(4) EUT L 264, 25.9.2006, s. 13.

(5) EUT L 356, 8.10.2021, s. 1.

(6) https://www.europol.europa.eu/crime-areas-and-statistics/crime-areas/environmental-crime

(7) I informationsmeddelandet till de behöriga myndigheterna om genomförandet av EU:s timmerförordning juni-–september 2020 anges följande: Även om det timmer som VGSM levererade till IKEA certifierades av skogsförvaltningsrådet (FSC), anges det i rapporten att över hälften av det trä som avverkades i Velyky Bychkiv från april till juni 2018 inte uppfyllde kraven för skogsbruksprogrammet och i själva verket avverkats olagligt.

(8) Europeiska kommissionen, Report: Study on Certification and Verification Schemes in the Forest Sector and for Wood-based Products, juli 2021.

(9) EUT L 328, 6.12.2008, s. 28.

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/28

P9_TA(2022)0263

Genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling (2022/2002(INI))

(2023/C 32/05)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av FN:s resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York (Agenda 2030),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 november 2020Delivering on the UN’s Sustainable Development Goals – A comprehensive approach (SWD(2020)0400),

—	med beaktande av publikationen från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor från 2022 SDG Good Practices – A compilation of success stories and lessons in SDG implementation – andra upplagan,

—	med beaktande av FN:s rapport om den globala hållbara utvecklingen från 2019,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 17 februari 2021 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilaterism (JOIN(2021)0003),

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 juni 2017 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, parlamentet och kommissionen, om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid (1),

—	med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 28 januari 2019 om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling från 2019 (SWD(2019)0020),

—	med beaktande av FN:s ramkonventioner om klimatförändringar (UNFCCC) och om biologisk mångfald,

—	med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

—	med beaktande av att Lettland och kommissionen på EU:s och dess medlemsstaters vägnar den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

—	med beaktande av att Tyskland och kommissionen på EU:s och dess medlemsstaters vägnar den 17 december 2020 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

—	med beaktande av FN:s tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering som hölls i Addis Abeba den 13–16 juli 2015,

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 juni 2017 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, parlamentet och kommissionen, om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid (2),

—	med beaktande av kommissionens arbetsprogram från 2020 (COM(2020)0037), 2021 (COM(2020)0690) och 2022 (COM(2021)0645), och av referenserna till målen för hållbar utveckling,

—

med beaktande av integreringen av målen för hållbar utveckling i ramen för bättre lagstiftning, inbegripet kommissionens meddelande av den 29 april 2021Bättre lagstiftning: med gemensamma krafter (COM(2021)0219), arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 november 2021Riktlinjer för bättre lagstiftning (SWD(2021)0305) och verktygslådan från november 2021, inbegripet det nya verktyget #19 för målen för hållbar utveckling,

—	med beaktande av FN:s utvecklingsprograms särskilda rapport från 2022 New threats to human security in the Anthropocene Demanding greater solidarity,

—	med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) Ocean and Cryosphere in a Changing Climate från 2019,

—	med beaktande av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport av den 28 februari 2022Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (3),

—	med beaktande av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, som antogs av FN:s medlemsstater vid FN:s tredje världskonferens för katastrofriskreducering den 18 mars 2015,

—	med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina (4),

—	med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport Our common agenda, som lades fram för FN:s generalförsamling, och som fick ett mandat genom FN:s generalförsamlings resolution 76/6 av den 15 november 2021,

—	med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om könsperspektivet under covid-19-krisen och tiden efter krisen (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om EU och den globala utvecklingsramen efter 2015 (7),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019Att uppnå ett hållbart Europa senast 2030 – framstegen hittills och vägen framåt,

—	med beaktande av slutsatserna från rådets möte den 18 oktober 2018,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2017En hållbar europeisk framtid: med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—	med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om EU:s åtgärder för hållbarhet (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (9),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 9 april 2019Mot ett hållbarare EU 2030,

—	med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030 (10),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 15 maj 2019 om utvärderingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet (COM(2019)0233),

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (COM(2020)0652),

—	med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport 2019 The European environment – state and outlook 2020: Knowledge for transition to a sustainable Europe,

—	med beaktande av Eurostats övervakningsrapport 2021 om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang,

—	med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: årlig strategi för hållbar tillväxt 2021 (11),

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 september 2018Indikatorer som är bättre lämpade för att utvärdera målen för hållbar utveckling – det civila samhällets bidrag (12),

—	med beaktande av rapporten om hållbar utveckling 2021 av den 14 juni 2021, The Decade of Action for the Sustainable Development Goals,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2021En övergripande strategi för att påskynda genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling – bättre återuppbyggnad efter covid-19-krisen,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 26/2020 Den marina miljön: EU:s skydd är brett men saknar djup,

—	med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 30 januari 2019Mot ett hållbart EU 2030 (COM(2019)0022), särskilt dess bilaga III ”Sammanfattning av bidraget från flerpartsplattformen för målen för hållbar utveckling till diskussionsunderlaget”Mot ett hållbart EU 2030,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för kultur och utbildning,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0174/2022), och av följande skäl:

Det kommer inte att finnas någon klimaträttvisa på vare sig EU-nivå eller internationell nivå utan en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar och inkluderande utveckling. Uppnåendet av målen för hållbar utveckling är därför en absolut förutsättning för att åstadkomma en rättvis och jämlik omställning inom ramen för Parisavtalet och den europeiska gröna given.

Effekterna av covid-19-pandemin är ännu inte helt kända, men de har redan lett till en betydande tillbakagång när det gäller uppnåendet av målen för hållbar utveckling, särskilt i länderna på det södra halvklotet som har bräckliga hälso- och sjukvårdssystem och där vaccinationsgraden fortfarande är mycket låg, och har inneburit ökad ojämlikhet och fattigdom. Enligt FN:s rapport från 2021 om finansiering för hållbar utveckling skulle covid-19-pandemin kunna leda till ett ”förlorat årtionde” för den hållbara utvecklingen. De minst utvecklade länderna har drabbats särskilt hårt på grund av sin sårbarhet för externa chocker. En hälsosam miljö är en grundpelare för hållbar utveckling. Enligt uppskattningar skulle indexet för mänsklig utveckling under 2020 falla väsentligt och mer än det någonsin gjort sedan måttet började användas för 30 år sedan. 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på 20 år. Å andra sidan är perioden efter Covid-19-pandemin ett viktigt tillfälle för oss att omforma våra samhällen och uppfylla ambitionerna i målen för hållbar utveckling. Före covid-19-pandemin räknade man med ett årligt globalt finansieringsunderskott på 2,5 biljoner US-dollar mellan finansieringen och det som krävdes för att uppnå målen för hållbar utveckling. Enligt en uppskattning innebar den ekonomiska osäkerheten och den pandemirelaterade bristen på återhämtningsmedel i utvecklingsländerna att detta underskott i början av 2021 ökade med 50 % till 3,7 biljoner US-dollar. Parlamentets nya utskott Särskilda utskottet för covid-19-pandemin: lärdomar och rekommendationer inför framtiden skulle kunna undersöka pandemins inverkan på målen för hållbar utveckling.

Enligt FN:s rapport om den globala hållbara utvecklingen från 2019 och indexet för målen för hållbar utveckling 2020 från FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling är inget land, inte heller något europeiskt land, på väg att uppnå alla målen för hållbar utveckling före 2030. För första gången sedan målen för hållbar utveckling antogs ökade inte EU:s genomsnittliga poäng i det globala hållbarhetsindexet under 2020, enligt den europeiska rapporten om hållbar utveckling från 2021. Europa är endast på väg att uppnå 26 – eller 15 % – av de 169 målen, enligt FN:s ekonomiska kommission för Europa. Enligt det globala hållbarhetsindexet 2021 från FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling är OECD-länderna närmast att uppnå målen i Agenda 2030, men de genererar samtidigt de största spridningseffekterna, vilket undergräver andra länders möjlighet att uppnå sina mål.

Den nya geopolitiska och humanitära verklighet som orsakats av Rysslands olagliga invasion av och krig i Ukraina har en enorm inverkan på det globala uppnåendet av målen för hållbar utveckling, särskilt när det gäller kampen mot ojämlikhet, fattigdom och svält, och kan hindra dessa från att förverkligas enligt tidsplanen, dvs. senast 2030. Det finns ett akut behov av nya politiska incitament för att uppnå målen för hållbar utveckling och därmed ta hänsyn till effekterna av covid-19-pandemin och de globala följderna av Rysslands invasion av Ukraina. Man behöver i detta sammanhang finansiera förnybara energikällor för att säkerställa en anpassning till målen i Agenda 2030 och för att undvika ett framtida globalt finansiellt tryck i energisektorn.

EU är skyldig att införliva målen för utvecklingssamarbete i all intern eller extern politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna, i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det mycket viktigt att anpassa alla EU:s politikområden. En konsekvent politik för hållbar utveckling är ett holistiskt sätt att integrera de olika dimensionerna av hållbar utveckling i alla skeden av det politiska beslutsfattandet, och en viktig del av EU:s insatser för att genomföra Agenda 2030. I sitt arbetsdokument av den 18 november 2021Uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling – en övergripande strategi åtog sig kommissionen att anta en strategi som inbegriper hela förvaltningen när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling, under samordning av ordförande von der Leyen. Övergången till en välfärdsekonomi som ger tillbaka mer till planeten än vad den tar och som ingår i EU:s åttonde miljöhandlingsprogram och fastställs i dess prioriterade mål för 2030 och 2050, kommer att kräva att EU utvecklar ett mer holistiskt synsätt på beslutsfattandet.

F.	Såväl parlamentet som rådet och Europarådet har vid upprepade tillfällen sedan Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs 2015 uppmanat kommissionen att anta en övergripande strategi för att verkligen fullt ut genomföra målen för hållbar utveckling.

G.	Det finns ett starkt ömsesidigt beroendeförhållande mellan hälsokriser, miljökriser och klimatkriser. Sådana kriser kommer att öka under de kommande åren, särskilt till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

H.	Förmågan att hämta uppgifter för att fylla i indikatorerna för målen för hållbar utveckling är begränsad i flera utvecklingsländer, vilket kan utgöra ett allvarligt hinder för att bedöma framsteg.

I.	Klyftan mellan de rikaste och fattigaste människorna och länderna fortsätter att öka. Minskad ojämlikhet (hållbarhetsmål 10) är strategiskt betydelsefullt och bör stå i centrum för de gemensamma insatserna för att uppnå Agenda 2030.

J.	Målen för hållbar utveckling omfattar alla stora problem som mänskligheten står inför och hör inte enbart samman med utvecklingspolitik, utan rör också mer allmän offentlig politik på europeisk nivå.

K.	Genom att förplikta sig att genomföra agendan för hållbar utveckling före 2030 erkände EU att individens värdighet är grundläggande och att agendans mål bör uppfyllas för alla nationer, folk och samhällsskikt.

L.	Europaparlamentet och de nationella parlamenten har också ett ansvar för att säkerställa att hållbar utveckling integreras i deras förfaranden, för att komma bort från revirtänkande.

M.	Ökande ojämlikhet, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ökad avfallsproduktion är problem som tas upp i målen för hållbar utveckling. Allt detta påverkar förutsättningarna för mänskligt liv negativt.

EU:s flerpartsplattform på hög nivå för genomförandet av hållbarhetsmålen, som fanns från 2017 till 2019, inrättades för att stödja och ge råd till kommissionen och tillhandahöll ett forum för utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan olika sektorer och på lokal, regional, nationell nivå och EU-nivå, och förde samman parter från civilsamhället, icke-statliga organisationer, den privata sektorn och företagssektorer.

Med hänsyn till allt det ovanstående skulle en strategi för europeisk förvaltning som integrerar målen för hållbar utveckling på ett övergripande sätt möjliggöra större samstämmighet och effektivitet i den offentliga politiken. Som exempel bör hållbarhetsmål 14 – livet under vattenytan – som kräver att man ska bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling, genomföras som en del av en integrerad havspolitik.

P.	Framstegen med målen för hållbar utveckling på global nivå är svåra att förstå på grund av att det inte finns tillräcklig övervakningskapacitet, särskilt i utvecklingsländerna.

Covid-19-pandemin har förvärrat de befintliga skuldproblemen i utvecklingsländerna avsevärt, vilket ytterligare har äventyrat deras insatser när det gäller att mobilisera tillräckliga resurser för att uppnå målen för hållbar utveckling. Det finns därför ett akut behov av ytterligare åtgärder för skuldlättnad för att undvika omfattande brister i utvecklingsländerna och för att underlätta investeringar i återhämtning och i målen för hållbar utveckling.

R.	Enligt IPCC:s sjätte rapport från 2022 har klimatförändringarna minskat livsmedels- och vattentryggheten, vilket försvårar arbetet med att uppfylla målen för hållbar utveckling.

S.	Målen för hållbar utveckling har en subnationell och lokal dimension.

T.	Haven är enorma reservoarer för biologisk mångfald och den främsta globala klimatregleraren. Bevarandet av dem är en förutsättning för hållbar utveckling och bidrar till att utrota fattigdom samt tillhandahåller hållbara försörjningsmöjligheter och livsmedelstrygghet för miljarder människor.

U.	Målen för hållbar utveckling är universella och odelbara. De är gemensamma för och tillämpliga på alla aktörer, inbegripet offentliga och privata sektorer, det civila samhället och arbetsmarknadens parter.

V.	De 17 hållbarhetsmålen med sina respektive 169 delmål och medföljande indikatorer representerar den enda globalt delade och politiskt avtalade ramen för evidensbaserad politik.

Inledning

Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för Agenda 2030, dess 17 mål för hållbar utveckling och löftet att inte lämna någon eller någon plats på efterkälken. Parlamentet betonar att 2030-agendan, mot bakgrund av nuvarande och framtida pandemier och följderna av kriget i Ukraina, utgör en unik väg mot en välfärdsekonomi för att bättre kunna bygga upp en mer jämlik, rättvis, inkluderande, hållbar och motståndskraftig värld. Parlamentet erkänner att målen för hållbar utveckling är en gemensam angelägenhet för mänskligheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera för att hantera klimatförändringarna, och att respektera och främja mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, lokalsamhällen, flyktingar och migranter, barn, minoriteter, personer i en utsatt situation, rätten till utveckling, jämställdhet, kvinnors egenmakt och jämlikhet mellan generationer.

Europaparlamentet påminner om att det inte ens är åtta år kvar för att uppfylla målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling, och att 2020-talet har utropats till FN:s årtionde för åtgärder för hållbar utveckling.

Europaparlamentet understryker att uppfyllandet av Agenda 2030 kommer att bidra till att uppnå en rättvis och inkluderande grön och digital omställning, i linje med EU:s ambitioner och åtgärder som beskrivs i den europeiska gröna given och den digitala kompassen 2030.

Styrning

Europaparlamentet välkomnar åtagandet från kommissionens ordförande att eftersträva en strategi som inbegriper hela statsförvaltningen när det gäller EU:s genomförande av målen för hållbar utveckling och att integrera dessa mål i varje kommissionsledamots ansvarsområde. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och dess ordförande att ytterligare illustrera hur strategin som inbegriper hela statsförvaltningen när det gäller målen för hållbar utveckling genomförs på EU-nivå. Parlamentet hävdar dock att en sådan strategi endast kan vara effektiv med ett ledarskap på högsta nivå och med en konkret plan för att säkerställa övergripande åtgärder i hela kommissionen. Parlamentet beklagar att ingen enskild kommissionsledamot har varit ansvarig för det inre och yttre genomförandet och samordningen av målen för hållbar utveckling sedan 2019, vilket har lett till ett fragmenterat tillvägagångssätt, tvärtemot principen om en konsekvent politik för hållbar utveckling. Parlamentet föreslår dessutom att kommissionen utser ett särskilt sändebud för målen för hållbar utveckling, som ska vara ansvarig inför den ansvariga kommissionsledamoten, för att främja konsekventa åtgärder när det gäller målen för hållbar utveckling på global nivå genom EU:s yttre åtgärder.

Europaparlamentet upprepar att Agenda 2030 kräver en stark samhällelig legitimitet och en reell politisk nystart för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås, vilket endast kan ske om målen för hållbar utveckling ses som en möjlighet av medborgarna. Parlamentet betonar mediernas betydelse i detta avseende. Parlamentet påminner om att vikten av ett strukturerat samarbete med berörda parter och flerpartspartnerskap står i centrum för målen för hållbar utveckling. Parlamentet beklagar djupt att flerpartsplattformens mandat inte förnyades 2019 och begär att det återställs eller att en ny mekanism för strukturerat engagemang inrättas, med balanserad, diversifierad och demokratisk representation som omfattar det civila samhällets organisationer, lokalt baserade organisationer, den privata sektorn (inklusive små och medelstora företag och producentledda organisationer), fackföreningar, kooperativ, den akademiska världen och forskningsinstitutioner, regionala och lokala myndigheter och marginaliserade grupper. Parlamentet understryker hur centrala var och en av dessa aktörer är eftersom de övervakar regeringarnas genomförande av målen för hållbar utveckling på nära håll och bidrar direkt till en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar till ett starkare engagemang och utökat samråd med dessa grupper. Parlamentet betonar att flerpartsplattformen bör samarbeta systematiskt med arbetsgruppen för Agenda 2030 för hållbar utveckling för att säkerställa verkligt deltagande av medlemsstaterna.

Europaparlamentet inser att en brist på ansvarsskyldighet, transparens och god förvaltning har mycket negativa konsekvenser för genomförandet av Agenda 2030 i både de utvecklade länderna och utvecklingsländerna och betonar behovet av att främja antikorruption och integritet för att påskynda genomförandet av målen för hållbar utveckling och ständigt övervaka framstegen.

Europaparlamentet betonar att insatserna för att integrera målen för hållbar utveckling i EU:s interna och externa politik bör handla om mer än en kartläggning. Parlamentet påminner om att många av EU:s interna politikområden inte bara bidrar till genomförandet av målen för hållbar utveckling, utan också har mycket stora ekologiska, sociala och ekonomiska spridningseffekter på utvecklingsländerna och utsatta grupper och befolkningar. Parlamentet insisterar därför på att EU:s inre och yttre åtgärder måste samordnas ytterligare, för att flera framsteg ska kunna göras på global nivå. Parlamentet betonar vikten av en integrerad strategi som skulle kräva systemlösningar. Parlamentet bekräftar de framsteg som har gjorts med att bygga upp kapacitet, men betonar vikten av att förstärka anpassningen och samordningen av aktiviteter för att bygga upp kapacitet i hela EU.

Europaparlamentet uppmuntrar en mer konsekvent politik för utveckling av den milstolpe som 55 %-paketet (13) utgör, av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, den gemensamma handelspolitiken och kommissionens arbete i allmänhet. Parlamentet beklagar att bristen på en strategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling gör det svårare att uppnå politisk samstämmighet, på grund av bristen på tydliga, mätbara och tidsbundna EU-övergripande mål när det gäller att rapportera om alla mål för hållbar utveckling. Parlamentet anser att hållbar utveckling bör prioriteras och integreras under hela policycykeln (utformning, genomförande och utvärdering), och att alla dess dimensioner systematiskt bör tas upp i konsekvensbedömningar och i kraven på offentliggörande och extern rapportering. Parlamentet föreslår en internrevision av kommissionen för att säkerställa anpassning mellan EU:s interna och externa politik. Parlamentet betonar att målen för hållbar utveckling bör utgöra ryggraden för EU:s offentliga politik.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en ny EU-strategi på hög nivå för genomförandet av Agenda 2030, vilket Europeiska rådet begärde i oktober 2018, som bygger på EU-resolutioner och politiska direktiv som syftar till att uppnå målen för hållbar utveckling, med tanke på att det inte ens är åtta år kvar tills Agenda 2030 ska ha uppnåtts, och att det därför krävs ett snabbt genomförande i linje med årtiondet för åtgärder för att uppnå de globala målen. Parlamentet anser att en sådan strategi åtminstone bör fastställa följande:

a)	En ny styrningsram, ledd av en enda kommissionsledamot på hög nivå som ansvarar för genomförandet av målen för hållbar utveckling inom alla politikområden, och som systematiskt samråder med den nya flerpartsplattformen.

b)	En reviderad uppsättning konkreta mätbara, EU-omfattande, tidsbundna mål för att stärka EU:s ambitioner och konkreta åtgärder för att uppnå dem.

c)	Ett uppdaterat övervakningssystem och indikatorer, som beaktar EU:s interna och externa effekter på framstegen med målen för hållbar utveckling på global nivå.

d)	En gemensam ekonomisk plan för att uppnå EU:s mål vad gäller målen för hållbar utveckling, knuten till målen ovan.

e)	En plan för EU:s diplomati och internationella samarbete, ledd av ett särskilt sändebud för målen för hållbar utveckling för att säkerställa en rättvis fördelning av bördan och lika villkor.

Parlamentet uppmanar Europaparlamentets talmän, kommissionen och rådet att låta denna strategi åtföljas av en interinstitutionell förklaring som förnyar EU:s åtaganden när det gäller Agenda 2030. Parlamentet betonar att denna strategi bör offentliggöras senast i juni 2023, för att EU ska kunna spela en ledande roll när det gäller att blåsa nytt liv i Agenda 2030 vid toppmötet om målen för hållbar utveckling i september 2023. Parlamentet betonar att strategin regelbundet bör ses över och åtföljas av korrigerande åtgärder på områden där det bedöms att framstegen har stannat upp eller är otillräckliga.

10.

Europaparlamentet understryker att samordning inom och mellan EU:s institutioner är en förutsättning för att öka effektiviteten i EU:s åtgärder. Parlamentet anser att en interinstitutionell arbetsgrupp bör skapas för att möjliggöra en strukturerad dialog om målen för hållbar utveckling, bestående av representanter från parlamentet, kommissionen och rådet. Parlamentet anser att arbetsgruppen, som bör sammanträda varje kvartal, bör ta på sig ansvaret att samordna EU:s arbete för att uppfylla målen för hållbar utveckling internt och globalt. Parlamentet har förtroende för att kommissionen regelbundet kommer att uppdatera medlagstiftarna om den politiska utvecklingen och de åtgärder som har vidtagits för att genomföra målen för hållbar utveckling.

11.

Europaparlamentet välkomnar integreringen av målen för hållbar utveckling i översynen av verktygslådan för bättre lagstiftning 2021, inbegripet i själva meddelandet, riktlinjerna och verktygslådan, särskilt det särskilda verktyget för genomförandet av målen för hållbar utveckling och hänvisningen till relevanta indikatorer för målen för hållbar utveckling för de olika typerna av konsekvenser.

12.

Europaparlamentet anser att antagandet av den nya övergripande genomförandestrategin bör baseras på en nedifrån-och-upp-strategi, som föregås av en kartläggning av målen för hållbar utveckling och ett brett, strukturerat, inkluderande och meningsfullt offentligt samråd, åtföljt av en plan för omfattande utåtriktad verksamhet och samverkan med medborgarna, inbegripet det civila samhället, relevanta företrädare för industrin och, mer allmänt, den privata sektorn, fackföreningar, den akademiska världen, regionala och lokala myndigheter, minoriteter och utsatta grupper.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda sig inför nästa FN-agenda efter 2030 genom att ha en färdplan med mål och åtgärder för att planera de kommande målen för hållbar utveckling.

Övervakning

14.

Europaparlamentet uppmanar parlamentet att utse en ständig föredragande för genomförandet av målen för hållbar utveckling som ska arbeta med presidiet och alla utskott, samt med flerpartsplattformen. Parlamentet föreslår vidare att varje utskott bör utse en ledamot som ansvarar för uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och att dessa ansvariga ledamöter bör sammanträda sinsemellan och varje kvartal med den ständiga föredraganden, för att säkerställa anpassning.

15.

Europaparlamentet understryker att parlamentet och de nationella parlamenten också har en funktion att fylla när det gäller att integrera hållbar utveckling i förfaranden och komma bort från revirtänkande. Parlamentet betonar vikten av att parlamentet deltar och bidrar till det årliga politiska högnivåforumet för hållbar utveckling och av den roll som en årlig genomföranderapport om målen för hållbar utveckling kan spela i detta avseende.

16.

Europaparlamentet hävdar att en bättre förståelse av EU:s verkliga inverkan på framstegen med målen för hållbar utveckling i EU och globalt endast kan uppnås genom att åtgärda bristen på uppgifter, inklusive bristen på disaggregerade uppgifter och svagheterna i informationssystemen, genom att i större utsträckning använda befintliga statistikuppgifter från flera olika källor, och genom att anamma avancerade data och artificiell intelligens, i överensstämmelse med föreskrifter och regler för dataskydd. Parlamentet anser att framstegen med alla de 169 delmålen måste övervakas. Parlamentet uppmanar EU att utöka det tekniska samarbetet med utvecklingsländerna betydligt för att åtgärda den globala bristen på data som har skapats genom otillräcklig övervakningskapacitet och inkonsekventa metoder.

17.

Europaparlamentet välkomnar Eurostats årliga övervakningsrapporter om målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser en årlig översyn av Eurostats indikator för målen för hållbar utveckling som fastställts med systematiskt deltagande av regionala och lokala myndigheter och det civila samhällets organisationer, i linje med 2021 års översyn. Parlamentet betonar att hållbar utveckling är gräns- och sektorsöverskridande till sin natur. Parlamentet bekräftar att man är beredd att ta itu med de negativa spridningseffekter som genomförandet av målen för hållbar utveckling har på andra regioner. Parlamentet välkomnar det arbete som Eurostat har inlett i detta syfte och det första försöket att delvis kvantifiera sådana spridningseffekter, men betonar att denna metod måste vidareutvecklas för att i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till EU:s globala fotavtryck (14). Parlamentet begär att den indikator som fastställts för varje mål ska utvidgas till att omfatta mer än sex mål för att ta hänsyn till EU:s yttre åtgärder, de europeiska leverans- och värdekedjorna och spridningseffekterna av EU:s konsumtion.

18.

Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra rådets slutsatser av den 24 oktober 2019 om välfärdsekonomin, och uppmanar i detta avseende kommissionen att utan dröjsmål lägga fram den resultattavla och de indikatorer avseende ”bortom BNP” som fastställs i EU:s åttonde miljöhandlingsprogram, som sätter människorna och deras välbefinnande i centrum för utformningen av politiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa alternativa mått på framsteg i sin övervakning av målen för hållbar utveckling, exempelvis indexet för sociala framsteg.

19.

Europaparlamentet betonar att en miniminivå av disaggregerade data och statistik anpassat till den globala övervakningsramen för målen för hållbar utveckling och i förhållande till varje globalt hållbarhetsmål i EU bör fastställas, som vid behov omfattar bostadsort, kön, sexuell läggning, inkomst, utbildningsnivå, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, nedsättningar och andra särdrag, samt bör beakta principerna för den människorättsbaserade uppgiftsstrategin. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att fastställa markörer för att mäta ojämlikheten i detta avseende. Parlamentet uppmanar Eurostat att göra allt förberedande arbete som krävs för att inkludera denna nivå av disaggregerade data i de kommande övervakningsrapporterna, i linje med de riktlinjer och prioriteringar som fastställs av den interinstitutionella expertgruppen för indikatorer för målen för hållbar utveckling, och anpassat efter EU-sammanhang.

20.

Europaparlamentet påminner om att frivilliga nationella översyner är det viktigaste verktyget för ansvarsutkrävande i Agenda 2030. Parlamentet påminner om vikten av nationella översyner som ett sätt att identifiera spänningar och kompromisser mellan målen för hållbar utveckling, och att generera en iterativ process där politiken anpassas till de framsteg som görs med målen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att delta i de frivilliga nationella översynerna och på ett meningsfullt sätt beakta och genomföra de rekommendationer som görs vid detta tillfälle. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig frivillig EU-översyn och varje år därefter, och att uppmuntra ytterligare standardisering av de nationella översynerna, med fokus på var och en av EU:s exklusiva och delade befogenheter, men som även innehåller en bedömning av EU:s samlade positiva och negativa effekter på de globala framstegen mot målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att en sådan översyn bör baseras på en reviderad uppsättning indikatorer för målen för hållbar utveckling och omfatta interna prioriteringar, diplomati och internationella åtgärder för att återställa och skydda de globala gemensamma resurserna och ta itu med internationella spridningseffekter av EU:s interna politik samt de positiva och negativa aspekterna av EU:s åtgärder.

21.

Europaparlamentet erkänner vikten av frivilliga lokala översyner och frivilliga subnationella översyner för genomförandet av varje globalt hållbarhetsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsultera och informera parlamentet om EU:s frivilliga översyn före detta toppmöte. Parlamentet betonar vikten av att utveckla en regelbunden översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling på regional och lokal nivå i EU. Parlamentet välkomnar i detta avseende arbetet av UN-Habitat. Parlamentet uppmuntrar till en vidareutveckling av FN:s initiativ Localising the SDGs för att påskynda och öka insatserna samt uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030. Parlamentet lovordar arbetet inom det gemensamma forskningscentrumet när det gäller en lokal anpassning av Agenda 2030 och EU-handboken för frivilliga lokala översyner av målen för hållbar utveckling, som erbjuder användbara officiella och experimentella indikatorer för att inrätta ett effektivt lokalt övervakningssystem för målen för hållbar utveckling som riktar sig specifikt till europeiska städer. Parlamentet välkomnar pilotprojektet Monitoring the SDGs in the EU regions – Filling the data gaps, som initierats av Europaparlamentet och som kommer att definiera och testa en harmoniserad uppsättning indikatorer för EU:s regioner att övervaka uppnåendet av målen för hållbar utveckling och bana väg för en systematisk översynsprocess i EU:s regioner.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år under talet om tillståndet i unionen redogöra för de framsteg som gjorts och för slutsatserna i Eurostats årliga övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att kommissionens årliga arbetsprogram kommer att inbegripa målen för hållbar utveckling som en årlig prioritet, inbegripet konkreta förslag för lagstiftnings- eller icke-lagstiftningsinitativ som syftar till att bidra till deras uppnående, och att målen för hållbar utveckling helt och hållet integreras i kommissionens årliga arbetsprogram.

23.

Europaparlamentet erkänner vikten av att den privata sektorn rapporterar om genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att företagens hållbarhetsrapportering och tillbörliga aktsamhet, när de är föremål för relevanta revisioner, kan vara en viktig ram för att uppmuntra större ansvarsskyldighet i den privata sektorn för företagens sociala och miljömässiga påverkan och deras bidrag till att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar alla aktörer i hela samhället, inbegripet privata enheter, att delta i en regelbunden frivillig rapportering om genomförandet av målen för hållbar utveckling.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett onlineforum för att dela bästa praxis för initiativ på lokal nivå för att uppnå målen för hållbar utveckling, med det forum som organiserats för målen för hållbar utveckling. Parlamentet föreslår att detta forums existens ska främjas som en del av EU:s yttre och inre åtgärder för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

Budget och finansiering

25.

Europaparlamentet understryker att EU:s budget, i kombination med återhämtningspaketet NextGenerationEU, är ett centralt verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling, på grund av att de tillsammans uppgår till 1,8 biljoner euro, på grund av deras långsiktiga räckvidd och multinationella dimension (15).

26.

Europaparlamentet noterar med oro att den offentliga skuldsättningen på det södra halvklotet låg på den högsta nivån någonsin redan före covid-19, vilket ledde till att en större andel av offentliga budgetar användes för att betala externa skulder, vilket påverkade regeringarnas förmåga att på ett adekvat sätt finansiera och tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster. Parlamentet oroas över att den rådande krisen har förvärrat de skuldsårbarheter som redan fanns. Parlamentet efterlyser en multilateral skuldhanteringsmekanism under FN:s överinseende för att ta itu med skuldkrisen i utvecklingsländerna och finansieringskraven i Agenda 2030.

27.

Europaparlamentet understryker vikten av att mäta EU:s bidrag till målen för hållbar utveckling på ett exakt och omfattande sätt, med tanke på att detta är en nödvändig förutsättning för att uppnå politisk samstämmighet för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens utgiftsmål för officiellt utvecklingsbistånd i förhållande till specifika mål för hållbar utveckling och dess insatser för att spåra utgifterna i EU:s budget för klimat, biologisk mångfald, ren luft, migration och jämställdhet (16). Parlamentet välkomnar att system införs på en rad olika politikområden för rapportering av målen för hållbar utveckling, även inom utvecklingssamarbetet. Parlamentet beklagar dock att, trots kommissionens åtagande från november 2020, har inte tillräckliga framsteg gjorts för att spåra alla de resurser och utgifter som rör målen för hållbar utveckling – med undantag för området för yttre åtgärder, såsom beskrivs i Europeiska revisionsrättens granskning från 2019 – och för att spåra inkonsekvenser mellan utgifter, vilka båda hindrar EU:s och tredjeländers förmåga att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt på jordbruksområdet. Parlamentet insisterar därför på behovet av omfattande spårning av utgifter för målen för hållbar utveckling med hjälp av särskilda metoder, till exempel med avseende på minskad ojämlikhet (hållbarhetsmål 10) och deras strategiska betydelse för genomförandet av alla målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar att det kommer att betyda att det handlar om mer än den kartläggning som redan sker i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget. Parlamentet noterar med oro att det offentliga utvecklingsbiståndets förmånlighetsgrad under de senaste åren gradvis har minskat för utvecklingsländerna rent allmänt, och för de minst utvecklade länderna i synnerhet, och uppmanar EU att uppnå sitt mål att minst 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet ska anslås till mänsklig utveckling som ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att givare måste prioritera bidragsbaserad finansiering, särskilt till lågt utvecklade länder mot bakgrund av deras ohållbara skuldbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja de nuvarande finansieringsverktygen för att uppnå nettonollutsläpp i sina europeiska verksamheter och leveranskedjor senast 2030.

28.

Europaparlamentet betonar att utbildningar för kapacitetsuppbyggnad för små och medelstora företag måste finansieras så att de kan lära sig hur de ska införliva målen för hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet.

29.

Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att integrera målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen på ett övergripande sätt, även genom de årliga undersökningarna av hållbar tillväxt och integreringen av den årliga Eurostatövervakningen av målen för hållbar utveckling som en del av vårpaketet i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet upprepar sitt stöd för integreringen av indikatorer för biologisk mångfald i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att höja ambitionsnivån i sina nationella åtgärder för genomförandet av Agenda 2030. Parlamentet välkomnar att målen för hållbar utveckling är centrala i höstpaketet, särskilt rekommendationen att medlemsstaterna ska ha en strategi ”bortom BNP” för att fullt ut integrera målen för hållbar utveckling i sina nationella åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta reformera den europeiska planeringsterminen för att balansera de ekonomiska, sociala och miljömässiga prioriteringarna så att man åstadkommer en långsiktig social, miljömässig och ekonomisk omvandling och förbättrar integreringen av Agenda 2030, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska gröna given på alla nivåer, där lokala och regionala myndigheter deltar fullt ut och med en komplettering av reformer och investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sådan reform bör säkerställa att en europeisk samordning av politiken för målen för hållbar utveckling inte leder till en politisk process som löper parallellt med den europeiska planeringsterminen, utan i stället består av en integrerad och konsekvent strategi som bygger på en ny pakt för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att planeringsterminen kommer att förstärka medlemsstaternas kapacitet att övervaka framstegen med genomförandet av målen för hållbar utveckling.

30.

Europaparlamentet stöder den europeiska gröna given. Parlamentet efterlyser mer förståelse för den synergistiska roll som målen för hållbar utveckling spelar när det gäller att ta itu med klimatförändringarna, och framhåller i detta sammanhang nyttan av målen för hållbar utveckling, särskilt hållbarhetsmål 13, samt möjligheten att arbeta med kompromisser och politisk samstämmighet inom ramen för dessa mål.

31.

Europaparlamentet efterlyser en omfattande kartläggning av finansieringsramarna för EU:s politik, program och fonder, som har förstärkts av de ytterligare medlen i NextGenerationEU för att skapa ett grönare, mer digitalt och mer resilient Europa, inbegripet en kartläggning av huruvida de investeringar och strukturreformer som genomförs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens överensstämmer och främjar framsteg med målen i Agenda 2030. Parlamentet anser att klimatspårningsmetoden och principen om att inte orsaka betydande skada i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, samt de sociala och demografiska prioriteringar som fastställs i målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör genomföras fullt ut.

32.

Parlamentet understryker att offentlig och privat finansiering måste anpassas till målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att integrera Agenda 2030 i den ekonomiska och finansiella politiken och lagstiftningen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, i ett sammanhang där det offentliga utvecklingsbiståndet fortfarande är en knapp resurs, rikta blandfinansieringsinsatser mot de områden där de kan tillföra ett mervärde till den lokala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer allmänt prioritera partnerskap med inhemska företag i de minst utvecklade länderna som har hållbara och inkluderande affärsmodeller.

33.

Europaparlamentet framhåller vikten av att den offentliga och privata sektorn samarbetar för att främja och finansiera hållbar utveckling. Parlamentet betonar betydelsen av att finansinstitut fastställer och antar strategier och mål för att anpassa finansiella portföljer till målen för hållbar utveckling och regelbundet rapporterar om framsteg. Parlamentet efterlyser djupgående diskussioner och samverkan med den privata sektorn för att uppmuntra privat finansiering och främja inrättandet av årliga arbetsriktlinjer för målen för hållbar utveckling för mikroföretag och små och medelstora företag, den akademiska världen och det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, särskilt på grund av problem med skuldhållbarheten, inta en försiktig hållning till blandad finansiering och se till att all finansiering som mobiliseras genom blandfinansiering uppfyller kraven på utvecklingseffektivitet, hållbarhet och OECD:s biståndskommittés principer för blandad finansiering.

34.

Europaparlamentet noterar att EU fortfarande inte har någon särskild plan för att finansiera målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram en sådan plan, med tanke på det beräknade årliga finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling på 3,7 biljoner US-dollar efter covid-19-pandemin (17). Parlamentet understryker att avsaknaden av en sådan plan, inbegripet tydligt definierade och kvantifierbara mål, omöjliggör en omfattande spårning av utgifterna för målen för hållbar utveckling inom ramen för EU:s budget.

35.

Europaparlamentet uppmanar EU att hålla sina löften om målen för hållbar utveckling när det gäller investeringar i utbildning av flyktingar och migranter för att säkerställa att de kan uppnå sin potential inom sina värdländers samhällen och ekonomier.

36.

Europaparlamentet tar del av förändringarna av den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling (EFAD), i enlighet med rådets slutsatser av den 14 juni 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta genomförandet av Agenda 2030 i centrum av den nya EFAD för att den ska ha större inverkan, vara effektivare, mer samordnad och inkluderande. Parlamentet understryker den potential som en fullt fungerande EFAD har för att fylla det globala budgetunderskottet för målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser större samarbete och anpassning mellan Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, de nationella utvecklingsbankerna och andra mindre och medelstora finansiella aktörer, med särskilt fokus på investeringsprojekt med ett värde under 5 miljoner euro, för att målen för hållbar utveckling ska ha större effekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en gemensam ram och vägledning om en övergripande hållbarhetssäkring av EU-medel, i enlighet med Team Europas strategi för att säkerställa både ändamålsenlighet och effektivitet i EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet anser att Team Europas strategi måste utnyttjas för att säkerställa en nära samordning mellan EU och dess medlemsstater för att uppnå Agenda 2030. Parlamentet uppmanar EU att ta täten när det gäller att mobilisera tillräckliga ekonomiska resurser från utvecklade länder för att stödja omvandlingar av målen för hållbar utveckling och det akuta behovet av klimatanpassning i de mest utsatta länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nya EFAD strävar efter att återställa det multilaterala systemet för offentlig finansiering i syfte att stoppa den ohållbara utlåningen i vissa länder som inte ingår i detta system.

37.

Europaparlamentet betonar vikten av att höja ambitionsnivån och öka åtgärderna när det gäller begränsning, anpassning och finansiering i detta kritiska årtionde för att hantera skillnaderna mellan medlemsstaterna i miljöfrågor.

38.

Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta insatser för att målen för hållbar utveckling ska kunna nås och upprepar att utbildning även i tider av budgetbegränsningar fortsätter att vara en grundläggande rättighet och en nödvändig investering för att samtliga mål för hållbar utveckling ska kunna uppnås, och understryker den viktiga roll som EU har när det gäller humanitärt bistånd och starkare partnerskap med olika delar av världen, däribland Afrika.

39.

Europaparlamentet understryker att utbildning, kultur, idrott och deras respektive EU-program har en nyckelroll för att målen för hållbar utveckling ska kunna nås och efterlyser en starkare internationell dimension samtidigt som effekten av den diplomati som bygger på kontakter mellan människor erkänns.

40.

Europaparlamentet framhåller hållbarhetsmål 4.1 som syftar till en avgiftsfri och högkvalitativ grundskole- och gymnasieutbildning på tolv år för alla. Parlamentet påminner om att de nuvarande offentliga utgifterna i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer inte når upp till de nivåer som krävs för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att extern finansiering är avgörande för att stödja utbildningsmöjligheter för världens fattigaste. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt utvecklingsbistånd och uppfylla målet med allmän tillgång till utbildning genom stöd från EU:s budget, vilket har visat sig effektivt på utbildningsområdet.

41.

Europaparlamentet uppmuntrar världens ledare att betrakta konnektivitet och tillgång till digital infrastruktur, såsom ett ekonomiskt överkomligt och högkvalitativt nätverk, som en rättighet som följer av den grundläggande rätten till utbildning.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och stötta medlemsstaterna med landspecifika rekommendationer och utbyte av bästa praxis för att kvaliteten och graden av inkludering i deras utbildningssystem ska kunna förbättras och könsrelaterade och socioekonomiska klyftor överbryggas när det gäller att förvärva grundläggande färdigheter och tillgodogöra sig naturvetenskap, teknik, konst, ingenjörsvetenskap eller matematik, i enlighet med visionen för det europeiska området för utbildning, EU:s gröna och digitala omställning och hållbarhetsmål 4.

43.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja GreenComp, den europeiska ramen för hållbarhetskompetens, för att utarbeta en systematisk strategi för ett hållbarhetstänkande oavsett ålder och utbildningsnivå, som är relevant för den lokala, regionala och nationella verkligheten och samtidigt är konsekvent med strategin för det europeiska området för utbildning. Parlamentet uppmanar på nytt medlemsstaterna att fullborda det europeiska området för utbildning senast 2025, som ett viktigt mellansteg för att uppnå delmålen under hållbarhetsmål 4.

44.

Europaparlamentet uppmuntrar till nätverkande mellan icke-formella och formella utbildningssektorer för att skapa professionella lärgemenskaper som hjälper lärarna att utveckla nya pedagogiska metoder, främja många olika kompetenser, underlätta för eleverna att ta eget ansvar och bidra till att deras emotionella intelligens och förmåga att hantera rädsla och osäkerhet utvecklas. Parlamentet uppmärksammar de erfarenheter som idrotts- och kulturföreningarna på gräsrotsnivå har i detta avseende.

45.

Europaparlamentet insisterar på att utbildningsmyndigheter investerar i yrkesutbildningar av bättre kvalitet med modern infrastruktur, digitaliseringsprocesser och kopplingar till kunskapstriangeln, vilket skulle innebära att sektorn anpassades till målen för miljömässig och social hållbarhet och fick möjlighet att erbjuda alternativa vägar till kompetensutveckling som skulle bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

46.

Europaparlamentet påminner utbildare om den viktiga roll som förskolan spelar när det gäller att förmedla attityder och värderingar till små barn, som leder till att de utvecklar ett hållbarhetstänkande och som får deras familjer att reflektera över hur även de kan bidra till hållbarhet, både på individ- och gruppnivå.

47.

Europaparlamentet uppmuntrar ungt företagande, som en mekanism för att målen för hållbar utveckling inom och utanför EU ska kunna uppnås med europeiska verktyg såsom Erasmus för unga företagare och program för utbildning och information om utvecklingsfrågor, med tanke på potentialen att öka sysselsättningen, trygga anständiga försörjningsmöjligheter för utsatta grupper och utveckla innovativa lösningar.

48.

Europaparlamentet beklagar att tre av de fyra målen inom hållbarhetsmål 14 för 2020 (liv under vattenytan) inte har uppnåtts av EU. Parlamentet beklagar vidare att revisionsrätten 2020 kom fram till att EU:s åtgärder inte bidragit till återställandet av en god miljöstatus för eller ett hållbart fiske i alla hav, trots att det finns en ram för att skydda den marina miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra resultaten och rekommendationerna i denna rapport i sin kommande handlingsplan för att bevara fiskeresurser och skydda marina ekosystem, samt i kommande åtgärder inom ramen för strategin för biologisk mångfald.

49.

Europaparlamentet påminner om att klimatkrisen och den biologiska mångfaldskrisen hänger samman och måste hanteras samstämmigt och parallellt. Parlamentet betonar att det finns ett akut behov av juridiskt bindande mål för återställande av natur för att hantera den dramatiska förlusten av biologisk mångfald i EU, och för att uppnå hållbarhetsmålen 14 och 15, för att bidra till en begränsad klimatkris och bygga upp resiliens. Parlamentet beklagar i detta avseende att förslaget om en EU-lag för återställande av natur försenats och anser att det snabbt bör offentliggöras.

50.

Europaparlamentet understryker vikten av hållbarhetsmål 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet noterar inom ramen för globala partnerskap och kapacitetsuppbyggnad den innovativa roll som spelas av initiativ för öppen källkod, såsom målen för inre utveckling, som syftar till att utbilda, inspirera och ge människor möjlighet att vara en positiv kraft för förändring i samhället, och därigenom påskynda framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling.

Multilateralt samarbete

51.

Europaparlamentet insisterar på att det kommer att krävas ett förnyat globalt politiskt engagemang och mer multilateralt samarbete för att EU och dess partner ska kunna göra meningsfulla framsteg under de kommande åtta åren. Parlamentet efterlyser handlingsinriktade åtaganden mot att uppnå målen för hållbar utveckling före toppmötet om målen för hållbar utveckling 2023, som markerar mittpunkten för Agenda 2030:s genomförandeperiod. Parlamentet påminner om att EU, som världens mest framgångsrika integrationsprojekt med goda resultat när det gäller att kämpa för multilateralism, och som global normgivare, har unika förutsättningar att påskynda framstegen med hållbarhetsmål 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet uppmanar därför EU att inta en ledande roll vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2022 och vid toppmötet om målen för hållbar utveckling 2023 när det gäller att fastställa denna politiska omläggning. Parlamentet föreslår att kommissionens ordförande aktivt involveras i varje politiskt högnivåforum för hållbar utveckling.

52.

Europaparlamentet är oroat över att förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer att undergräva framstegen i cirka 80 % av de bedömda målen i målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att ekologisk återställning är avgörande för genomförandet av One health-modellen. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald och att i den bredare utvecklingspolitiken införa skyldigheter att bevara, återställa och använda resurser på ett hållbart sätt.

53.

Europaparlamentet understryker att folkrätten har utvecklats så att den omfattar nya begrepp som mänsklighetens gemensamma arv, hållbar utveckling och kommande generationer, men betonar att det inte finns någon permanent internationell mekanism för att övervaka och ta itu med miljöskador och miljöförstöring, som avsevärt förändrar de globala gemensamma resurserna eller ekosystemtjänsterna.

54.

Europaparlamentet betonar att Europa står inför sina största utmaningar någonsin när det gäller målen för hållbar utveckling på områdena hållbara livsmedelssystem, överkomlig och ren energi, jordbruk, klimatet och den biologiska mångfalden (hållbarhetsmålen 2, 12, 13, 14 och 15). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gedigen jämförande analys av mål 6 (rent vatten och sanitet) och mål 14 (liv under vattenytan), särskilt med tanke på FN:s havskonferens i Lissabon i juni 2022 och det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling i juli 2022, eftersom trender inte kan beräknas på grund av otillräckliga jämförbara uppgifter under de senaste fem åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona vikten av hållbar produktion och konsumtion, särskilt med avseende på konsumenternas förståelse av hur deras konsumtionsbeteende påverkar målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att utbyte av bästa praxis med partnerländer kan ge EU och dess medlemsstater betydande kunskaper om enskilda initiativ och åtgärder som kan vidtas för att uppnå 55 % -målen, och att EU också kan dela med sig av sina erfarenheter och bästa praxis till partnerländerna. Parlamentet anser att på grund av Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för bland annat livsmedelssektorn kan framstegen med målen för hållbar utveckling, framför allt mål 1, 2 och 10, kanske inte bara avstanna, utan till och med backa, både inom EU och globalt. Parlamentet är särskilt oroat över stigande livsmedelspriser, deras konsekvenser för de minst utvecklade länderna och den ökade fattigdom, den osäkra livsmedelsförsörjning, den näringsbrist och den svält som följer.

55.

Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna i allt högre grad kommer att sätta press på livsmedelsproduktionen och livsmedelstillgången, särskilt i utsatta regioner, vilket undergräver livsmedelstryggheten och näringsförsörjningen. Parlamentet betonar slutsatserna i IPCC:s rapport från 2022 om att den globala uppvärmningen successivt kommer att försämra markhälsan och ekosystemtjänster, vilket kommer att undergräva livsmedelsproduktiviteten i många regioner på land och i haven. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt fulla engagemang i sina internationella åtaganden och skyldigheter när det gäller klimatet och den biologiska mångfalden, och i den gröna given, inbegripet strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin, särskilt med tanke på att pandemikrisen och kriget i Ukraina har visat hur sårbara utvecklingsländerna är för störningar på den globala livsmedelsmarknaden.

56.

Europaparlamentet framhåller vikten av att genomföra Agenda 2030 för att uppnå positiva spridningseffekter, särskilt på det södra halvklotet, och av att gå in i en god cirkel i internationella partnerskap. Parlamentet understryker vikten av den yttre dimensionen eftersom EU bara står för 19 % av det globala ekonomiska resultatet och 5,6 % av världens befolkning, och båda dessa andelar minskar. Parlamentet påpekar att uppnåendet av hållbarhetsmål 10 är den strategiska hävstång som ger våra partner möjlighet att slå in på vägen mot hållbar utveckling.

57.

Europaparlamentet betonar att minst 85 % av alla nya yttre åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – ska ha jämställdhet som del- eller huvudmål, enligt OECD:s biståndskommittés policymarkör för jämställdhet, och att minst 5 % av dessa åtgärder bör ha jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt som huvudmål. Parlamentet upprepar att Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna bör överväga att prioritera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU:s programplanering, däribland den gemensamma programplaneringen. Parlamentet insisterar på ett snabbt och fullständigt genomförande av kravet i EU:s miljöhandlingsprogram till 2030 på att jämställdhet ska integreras i all klimat- och miljöpolitik, även genom att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla steg i den politiska processen.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att i lämpliga fall lägga fram de relevanta resultat som har uppnåtts när det gäller genomförandet av de fem prioriterade målen för hållbar utveckling vid det kommande politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2022, nämligen mål 4 (god utbildning för alla), mål 5 (jämställdhet), 14 (livet under vattenytan), 15 (livet på land) och 17 (genomförande och globalt partnerskap). Parlamentet betonar vikten av parlamentets aktiva engagemang i det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling och att det bör vara en del av EU-delegationen. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten och att få tillgång till dokument under hela toppmötet.

o o

59.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt Förenta nationerna.

(1) EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.

(2) EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.

(3) EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.

(4) Antagna texter, P9_TA(2022)0099.

(5) EUT C 456, 10.11.2021, s. 191.

(6) EUT C 23, 21.1.2021, s. 130.

(7) EUT C 289, 9.8.2016, s. 5.

(8) EUT C 334, 19.9.2018, s. 151.

(9) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25.

(10) EUT C 76, 28.2.2018, s. 45.

(11) EUT C 474, 24.11.2021, s. 91.

(12) EUT C 440, 6.12.2018, s. 14.

(13) COM(2021)0550.

(14) Eurostat, Europeiska kommissionen: EU SDG Indicator set 2021 – Result of the review in preparation of the 2021 edition of the EU SDG monitoring report, 2021.

(15) Utredningsavdelningen för budgetfrågor, generaldirektoratet för EU-intern politik, för budgetkontrollutskottet: The Sustainable Development Goals in the EU budget, 2021.

(16) Utredningsavdelningen för budgetfrågor, generaldirektoratet för EU-intern politik, för budgetkontrollutskottet: Budgetary control of the Sustainable Development Goals in the EU budget – What measures are in place to ensure effective implementation?, 2021.

(17) OECD, Global Outlook on Financing for Sustainable Development 2021 – A New Way to Invest for People and Planet, Paris, 2020.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/42

P9_TA(2022)0264

Genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/2251(INI))

(2023/C 32/06)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (1) (RRF-förordningen),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (2) (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2021 om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna (4),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022: bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem (5), och av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 9 juni 2022 om rättsstatsprincipen och det potentiella godkännandet av Polens nationella återhämtningsplan (7),

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2106 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av gemensamma indikatorer och närmare beståndsdelar i resultattavlan för återhämtning och resiliens (8),

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter (9),

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 20 oktober 2021 om den årliga strategin för hållbar tillväxt (10),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2021Den årliga tillväxtstrategin för 2022 (COM(2021)0740),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2021 om utkasten till budgetplaner 2022: samlad bedömning (COM(2021)0900),

—	med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 november 2021Analysis of the euro area economy, som åtföljer dokumentet Recommendation for a Council Recommendation on the economic policy of the euro area (SWD(2021)0362),

—	med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 1 december 2021 om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (11),

—	med beaktande av kommissionens första årsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (COM(2022)0075) som offentliggjordes den 1 mars 2022,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2022REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108),

—

med beaktande av Europeiska regionkommitténs och Europeiska kommuners och regioners råds (CEMR) gemensamma analys av kommuners, städers och regioners medverkan i utarbetandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, och resultatet av deras riktade samråd av den 27 april 2022Implementation of the Recovery and Resilience Facility: the perspective of local and regional authorities,

—	med beaktande av sina resolutioner av den 10 mars 2022 om rättsstatsprincipen och konsekvenserna av EU-domstolens dom (12) och av den 5 maj 2022 om de pågående utfrågningarna inom ramen för artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget): Polen och Ungern (13),

—	med beaktande av resultattavlan för återhämtning och resiliens och dess tematiska analyser samt presentationerna för parlamentet (14),

—	med beaktande av kommissionens tillkännagivande av den 12 februari 2021 om teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (C(2021)1054),

—	med beaktande av sina forskningsavdelningars analyser och briefingar om faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) (15),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, budgetkontrollutskottet och utskottet för kultur och utbildning,

—	med beaktande av skrivelserna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för internationell handel och utskottet för konstitutionella frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0171/2022), och av följande skäl:

A.	Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är den viktigaste byggstenen i stimulanspaketet NextGenerationEU.

B.	672,5 miljarder EUR i bidrag och lån tillhandahålls för att finansiera nationella åtgärder som syftar till att mildra covid-19-pandemins (pandemin) ekonomiska och sociala konsekvenser. Parlamentet förespråkade inledningsvis en högre andel bidrag i RRF.

C.	Finansieringen från RRF stöder viktiga politikområden såsom den gröna omställningen, den digitala omställningen, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, institutionell resiliens och krisberedskap samt barn och ungdomar, bland annat utbildning och kompetens.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har lett till att EU har infört ekonomiska sanktioner utan motstycke. Den av Ryssland orsakade konflikten har lett till att ett stort antal ukrainska medborgare har lämnat Ukraina för att resa till och bosätta sig i EU. Den militära invasionen kommer att få ekonomiska och sociala konsekvenser på hela den europeiska kontinenten, särskilt i de östeuropeiska länderna, bland annat i förbindelse med det akuta behovet av att minska energiberoendet av importerade fossila bränslen.

E.	EU har svårt att få tillgång till vissa råvaror av avgörande betydelse, vilket kan få konsekvenser för genomförandet av RRF.

Pandemin har haft en förödande inverkan på den ekonomiska och sociala situationen för människor och företag i Europa. EU:s ekonomi noterade en betydande nedgång under pandemin. EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, drabbades av pandemin med negativa konsekvenser för EU:s tillväxt och konkurrenskraft samt för deras produktivitet och förmåga att skapa arbetstillfällen. EU:s inre marknad är den främsta drivkraften för tillväxt i EU och bör stärkas och skyddas från pandemins negativa effekter samtidigt som investeringar i forskning och innovation främjas. I vissa länder ökade arbetslösheten återigen över genomsnittet under pandemin. Kvinnor, ungdomar, äldre personer, personer med funktionsnedsättning och stora familjer är mer utsatta för risk till följd av den här utvecklingen. EU:s hälso- och sjukvårdssektor pressades till sina gränser under pandemin och dess resiliens har allvarligt testats och påverkats. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande högre än den totala arbetslösheten. Ungdomar löper en högre risk för fattigdom och social utestängning liksom en betydande risk när det gäller deras tillgång till arbetstillfällen av hög kvalitet.

En kontinuerlig utveckling av digitala färdigheter, samt utveckling av färdigheter med ekonomisk potential såsom grön kompetens och entreprenörsfärdigheter, är avgörande för en sund, inkluderande och framtidsinriktad europeisk arbetsmarknad och bör skapa tillgång och möjligheter för alla européer till sysselsättning av hög kvalitet. Detsamma gäller för yrkesutbildning samt handels- och livskunskap. EU måste överbrygga alla kompetensglapp för att effektivt kunna använda sitt humankapital. Det bör finnas tillgång till lämplig digital infrastruktur och utbildning i digitala färdigheter för alla för att undvika att klyftan mellan människors olika digitala kompetens ökar och säkerställa lika möjligheter för alla, såväl inom utbildningssystemet som på arbetsmarknaden.

För att vara berättigade till finansiering måste de nationella planerna för återhämtning och resiliens inbegripa reformer och investeringar som omfattas av räckvidden av de sex pelarna i RRF-förordningen, respektera dess allmänna och specifika mål, övergripande principer och de elva bedömningskriterier som anges i RRF-förordningen.

I.	Dialog och transparens mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna är avgörande för ett optimalt genomförande av RRF.

Kommissionen, som ansvarar för övervakningen av genomförandet av RRF, måste regelbundet informera parlamentet om läget i bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och hur mål och delmål har genomförts av medlemsstaterna, däribland deras bidrag till framstegen med att uppnå gröna och digitala mål. Kommissionen är skyldig att beakta parlamentets synpunkter.

K.	Medlemsstaterna måste inrätta och upprätthålla robusta kontrollsystem och genomföra nödvändiga granskningar för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen under RRF:s hela livscykel.

L.	Kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen syftar till att identifiera utmaningar som rör rättsstatsprincipen och hjälpa medlemsstaterna att hitta lösningar med stöd från kommissionen och övriga medlemsstater.

M.	Förordningen ger medlemsstaterna möjlighet att lämna en motiverad begäran om att ändra planen för återhämtning och resiliens under genomförandet, om objektiva omständigheter motiverar ett sådant tillvägagångssätt.

N.	Demokratisk kontroll och parlamentarisk granskning av genomförandet av RRF är endast möjlig om parlamentet är till fullo involverat och alla dess rekommendationer beaktas i alla skeden. Parlamentet kommer att fortsätta att granska genomförandet av RRF.

O.	Senast den 31 juli 2022 kommer kommissionen att lägga fram en granskningsrapport om genomförandet av RRF för Europaparlamentet och rådet.

Lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser

Europaparlamentet betonar att RRF är ett instrument för solidaritet utan motstycke och en hörnsten i instrumentet NextGenerationEU, som löper ut 2026, och utgör det viktigaste verktyget i EU:s svar på pandemin för att förbereda EU:s ekonomier inför nya utmaningar.

Europaparlamentet påminner om att EU:s svar på pandemin var beslutsamt, samordnat, heltäckande, skyndsamt och solidaritetsbaserat och ledde till en omfattande användning av befintliga instrument och införandet av ytterligare finansieringsinstrument. Parlamentet påminner vidare om att medlemsstaterna har vidtagit omfattande finanspolitiska åtgärder som svar på pandemin och till stöd för återhämtningen (5,2 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2021 och 2,8 % av BNP 2022).

Europaparlamentet framhåller RRF:s stabiliserande effekt för medlemsstaterna i en tid av stor ekonomisk osäkerhet genom att begränsa krisen och lindra dess negativa ekonomiska och sociala konsekvenser samt hjälpa regeringarna att upprätthålla investeringsnivåerna och samtidigt bemöta det enorma trycket på de nationella budgetarna.

Europaparlamentet understryker dessutom att RRF spelar en avgörande roll för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att förhindra fragmenteringen av den inre marknaden och en fördjupning av de makroekonomiska skillnaderna.

Europaparlamentet gläder sig över att det, även om de ekonomiska effekterna av RRF inte helt kan särskiljas från annan utveckling, förefaller rimligt att dra slutsatsen att RRF hittills har haft positiva effekter på BNP och att ett effektivt genomförande av RRF kommer att vara avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt. Parlamentet betonar RRF:s roll när det gäller att skydda medlemsstaternas finanspolitiska utrymme från den allvarliga ekonomiska chocken till följd av pandemin. Parlamentet konstaterar att RRF, även om de huvudsakliga effekterna på BNP-tillväxten förväntas uppstå under de kommande åren, redan har bidragit till att skydda EU:s ekonomier och medborgare från de mest akuta effekterna av pandemin och bidrar positivt till EU:s återhämtning och resiliens, inbegripet ekonomisk och social sammanhållning, arbetstillfällen, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation samt en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag. Parlamentet betonar att det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller ekonomisk, social och institutionell resiliens, vilket påverkar den ojämna återhämtningsdynamiken. Parlamentet betonar att RRF fungerar som katalysator för den gröna och digitala omställningen och spelar en avgörande roll för att stärka den hållbara omställningen och människornas välbefinnande inom ramen för en resilient, rättvis, inkluderande, konkurrenskraftig och framtidssäkrad ekonomi i förbindelse med genomförandet av ambitiösa reformer och investeringar.

Europaparlamentet noterar den betydande effekten av instrumentet NextGenerationEU enligt kommissionens, ECB:s och IMF:s uppskattningar, särskilt med en ökning av BNP-tillväxten på upp till 1,5 procentenheter högre än utan investeringar från NextGenerationEU, om instrumentet genomförs effektivt.

Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen räknar med att bidragen från RRF kommer att finansiera 24 % av de totala åtgärderna till stöd för återhämtningen under 2022. Parlamentet framhåller de positiva makroekonomiska spridningseffekterna och potentialen hos välriktade reformer och investeringar. Parlamentet påpekar att bidragen från RRF kommer att fortsätta att ge betydande finanspolitiskt stöd till medlemsstaterna och därmed göra det möjligt för dem att genomföra strukturreformer och investeringar med långvariga effekter på återhämtningen och resiliensen i deras ekonomier och samhällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja denna möjlighet på bästa sätt.

Europaparlamentet påpekar att ett framgångsrikt och transparent genomförande av RRF skulle bidra till att göra EU:s ekonomier och samhällen mer hållbara, inkluderande och resilienta, mer konkurrenskraftiga på lång sikt, mer strategiskt oberoende och bättre förberedda på nuvarande och kommande utmaningar. Parlamentet betonar att ett framgångsrikt genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens kommer att främja ekonomisk och social konvergens och territoriell sammanhållning samt minska de sociala klyftorna.

Europaparlamentet anser att det, för att RRF ska nå sina allmänna mål och stödja unionen när den repar sig efter krisen, och för att maximera de långsiktiga effekterna för EU:s ekonomi och samhällen, är av största vikt att medlemsstaterna grundligt och omgående genomför överenskomna reformer och investeringar. Parlamentet påminner om att RRF är en resultatbaserad mekanism, där finansiering betalas ut först när relaterade delmål och mål för åtgärderna har uppfyllts. Parlamentet påminner om att deltagandet av lokala, regionala och nationella myndigheter och av de ansvariga för att utveckla denna politik är avgörande för att RRF ska uppnå sina mål, i enlighet med artikel 28 i RRF-förordningen.

10.

Europaparlamentet varnar för att RRF enbart kommer att lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser om medlen absorberas och används effektivt så att de når ut till realekonomin och befolkningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fatta lämpliga beslut avseende administrativa strukturer och mänskliga resurser för att säkerställa att RRF-medlen används i tid.

11.

Europaparlamentet framhåller att pandemin har framhävt behovet av att öka unionens strategiska oberoende inom centrala leveranskedjor och kritiska infrastrukturer och tjänster. Parlamentet noterar att investeringar genom RRF i den gröna och den digitala omställningen bör bidra till att öka EU:s strategiska oberoende och autonomi, framför allt till att minska beroendet av importerade fossila bränslen. Parlamentet noterar att RRF, enligt kommissionen, förväntas främja genomförandet av EU:s industristrategi på ett betydande sätt och därmed ytterligare utveckla EU:s industri.

12.

Europaparlamentet betonar att reform- och investeringspaketen, särskilt tillväxtfrämjande reformer och investeringar inom ramen för RRF också bör skapa ett europeiskt mervärde. Parlamentet noterar att effekterna på EU:s samlade BNP enligt kommissionen är omkring en tredjedel större om man uttryckligen tar hänsyn till spridningseffekterna från enskilda länders åtgärder. Parlamentet betonar att reform- och investeringspaketen inom ramen för RRF också bör bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, prioriteringarna inom den gröna given och den digitala agendan, samt till främjandet av jämställdhet och lika möjligheter för alla och en systematisk integrering av dessa aspekter.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det har förekommit onödig dubblering av investeringar i angränsande medlemsstaters nationella planer för återhämtning och resiliens och att hjälpa medlemsstaterna att undvika onödiga överlappningar.

14.

Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnor (16), barn (17), ungdomar, äldre och utsatta grupper har drabbats hårdast av covid-19-krisen. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa delaktighet så att EU inte lämnar någon på efterkälken och av att unionen på vägen mot återhämtning tar itu med könsspecifika socioekonomiska effekter, och betonar att vissa könsspecifika konsekvenser av krisen inte behandlas i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet välkomnar den förbättrade tillgången till och kvaliteten på vårdinrättningar, men beklagar att de fortfarande är alltför få.

15.

Europaparlamentet upprepar de sex pelarnas betydelse för att ge medlemsstaterna en struktur så att de kan föreslå och genomföra reformer och investeringar med avseende på den gröna och den digitala omställningen, ekonomin, produktiviteten och konkurrenskraften, social och territoriell sammanhållning, hälsa och institutionell resiliens samt åtgärder för barn och ungdomar. Parlamentet framhåller att samtliga medlemsstater, enligt RRF-förordningen, måste inkludera åtgärder som behandlar alla pelare i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet beklagar djupt att alla medlemsstater inte har valt att respektera förordningens pelarstruktur, vilket skulle ha möjliggjort en enklare övervakning.

Finansieringsaspekter av RRF

16.

Europaparlamentet noterar att i de 26 nationella planer för återhämtning och resiliens som hittills har lämnats in har medlemsstaterna begärt totalt 331,7 miljarder EUR i bidrag av de 338 miljarder EUR som finns tillgängliga. Parlamentet noterar vidare att inte alla medlemsstater, i sina nuvarande nationella planer för återhämtning och resiliens, har begärt hela det bidragsbelopp som står till deras förfogande enligt artikel 11 i RRF-förordningen.

17.

Europaparlamentet är dock bekymrat över att endast sju medlemsstater har begärt lån på totalt 166 miljarder euro av de 385,8 miljarder euro som är tillgängliga för lån, vilket innebär att ett betydande belopp är tillgängligt om medlemsstaterna skulle behöva lån i ett senare skede. Parlamentet är bekymrat över att den begränsade räntan för lånedelen kan leda till förlorade möjligheter och hindra RRF från att nå sin fulla potential. Parlamentet betonar att om medlemsstater vars nationella planer för återhämtning och resiliens redan har godkänts skulle vilja begära lån, skulle detta kräva ändringar av respektive nationell plan, i förekommande med en ytterligare uppsättning reformer och investeringar, delmål och mål, utan avveckling åtgärder som redan har genomförts. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja RRF:s fulla potential, däribland lån, för att motverka effekterna av pandemin och kommande utmaningar.

18.

Europaparlamentet ger kommissionen i uppdrag att undersöka skälen till att medlemsstaterna inte har begärt lån motsvarande sina fulla anslag, vilket kan hindra RRF från att nå sin fulla potential. Parlamentet påminner om att en medlemsstat får begära lånestöd samtidigt som en plan för återhämtning och resiliens lämnas in, eller vid en annan tidpunkt fram till den 31 augusti 2023, i enlighet med den gällande RRF-förordningen.

19.

Europaparlamentet påminner om att objektiva omständigheter enligt artikel 21 i RRF-förordningen tillåter att en medlemsstat lämnar en motiverad begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag om att ändra eller ersätta den godkända planen. Parlamentet påminner om att kommissionen, om den anser att de skäl som lagts fram av medlemsstaten motiverar en ändring av den nationella planen för återhämtning och resiliens, ska göra en bedömning av den ändrade planen i enlighet med artikel 19 och lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut i enlighet med artikel 20 i förordningen. Parlamentet påminner om att en sådan begäran om ändring kräver ett bedömnings- och ett godkännandeförfarande som är identiskt med det första bedömnings- och ett godkännandeförfarandet, och uppmanar medlemsstaterna att noggrant beakta risken att genomförandet av planen för återhämtning och resiliens i sin helhet fördröjs. Parlamentet noterar att ingen medlemsstat hittills har begärt att få ändra eller ersätta den godkända planen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja artikel 21 i RRF-förordningen, och noterar att den potentiella kostnadsökningen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens på grund av den betydande inflationen kan leda till att medlemsstaterna begär att de nationella planerna för återhämtning och resiliens ska uppdateras.

20.

Europaparlamentet noterar att utvecklingen av medlemsstaternas BNP för närvarande väntas avvika avsevärt från kommissionens prognos hösten 2020, vilket förväntas medföra en ändring av de bidragsbelopp som finns tillgängliga för medlemsstaterna inom ramen för RRF:s andra finansieringsdel på 30 % . Parlamentet påpekar att betydande utmaningar när det gäller den anslagna bidragsdelen kan kräva ändringar av nationella planer för återhämtning och resiliens.

21.

Europaparlamentet betonar att stöd från RRF ska respektera additionalitetsprincipen i enlighet med artikel 9 i RRF-förordningen. Parlamentet ser fram emot mer detaljerade och uppdelade uppgifter som möjliggör en bättre förståelse av RRF:s additionalitetseffekter. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att lämna detaljerad, transparent och aktuell information till kommissionen för att säkerställa en effektiv rapportering av RRF:s effekter. Parlamentet framhåller på nytt vikten av resultattavlan för återhämtning och resiliens som ger grundläggande information till medborgarna om de globala framstegen med genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka transparensen och visualiseringen av uppgifter i resultattavlan och tillhandahålla en mer detaljerad rapportering med fokus på utfalls- och effektindikatorer snarare än på resultat, och ber kommissionen att säkerställa en kvalitativ analys av de föreslagna reformerna och investeringarna.

22.

Europaparlamentet noterar att endast tolv operativa arrangemang har undertecknats mellan kommissionen och medlemsstaterna fram till mitten av juni 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underteckna operativa arrangemang så snart som möjligt och kräver att kommissionen informerar parlamentet om dessa arrangemang. Parlamentet uppmanar dessutom eftertryckligen alla medlemsstater att skyndsamt offentliggöra sina operativa arrangemang och finansierings- och låneavtal för att förbättra transparensen och stärka ansvarsskyldigheten.

23.

Europaparlamentet konstaterar att 21 medlemsstater har fått förfinansiering på upp till 13 % av sina totala anslag, att en medlemsstat inte har begärt förfinansiering, att sju hittills har begärt sina första betalningar från RRF och att en medlemsstat har begärt en andra betalning.

24.

Europaparlamentet framhåller ånyo att förseningar i genomförandet av RRF och nationella planer för återhämtning och resiliens inte får fördröja återhämtningsprocessen efter pandemin eller minska unionens resiliensnivå.

25.

Europaparlamentet påminner om att RRF-förordningen ger möjlighet att i de nationella planerna för återhämtning och resiliens inkludera åtgärder som inleddes från och med den 1 februari 2020 och att vissa medlemsstater har utnyttjat denna möjlighet.

26.

Europaparlamentet välkomnar den tidiga dialogen mellan kommissionen och medlemsstaterna i samband med förberedelserna av betalningsansökningar och kommissionens snabba bedömning av betalningsansökningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant bedöma om delmål och mål har uppfyllts, inom rimlig tid, med hjälp av relevanta experter vid behov. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att säkerställa ett snabbt genomförande av betalningarna och att noga övervaka genomförandet av reformer och investeringar.

27.

Europaparlamentet påminner om behovet av att skyndsamt gå vidare med införandet av en korg av nya egna medel för att täcka återbetalningen av instrumentet NextGenerationEU, i synnerhet RRF, senast 2058, i enlighet med den färdplan som fastställs i det interinstitutionella avtal som ingicks i december 2020 av parlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet noterar emissionen av ”europeiska gröna obligationer” för att finansiera de klimatrelaterade utgifterna i RRF. Parlamentet noterar att kommissionens första emissioner av gröna obligationer kraftigt övertecknades.

RRF:s roll för att lindra konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina

28.

Europaparlamentet framhåller behovet av att öka bidraget från EU:s finansieringsinstrument, särskilt RRF, för att ta itu med aktuella utmaningar, däribland de som orsakas av den oprovocerade och oberättigade ryska militära aggressionen mot Ukraina.

29.

Europaparlamentet är bekymrat över att denna aggression mot Ukraina och de berättigade sanktioner som EU har vidtagit som en reaktion mot Ryssland och Belarus allvarligt kommer att påverka unionens ekonomiska och sociala strategi för återhämtning och resiliens. Parlamentet noterar att deras inverkan på medlemsstaterna varierar. Parlamentet är bekymrat över de ojämna effekterna på EU:s ekonomi, de ekonomiska och sociala konsekvenserna som följer samt de växande sociala ojämlikheterna, särskilt på grund av de ökade energi- och livsmedelspriserna. Parlamentet betonar att inflation också kan leda till en negativ förändring av RRF:s förväntade resultat och de beräknade kostnaderna för medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet förväntar sig fortsatt beslutsamhet, enighet och snabbhet när det gäller EU:s svar på denna nya kris.

30.

Europaparlamentet betonar ännu en gång sitt krav på ytterligare sanktioner, bland annat ett fullständigt och omedelbart embargo mot import av rysk energi och nedstängning av tillhörande infrastruktur i enlighet med sin resolution av den 7 april 2022, och kräver en plan för att fortsätta att trygga EU:s energiförsörjning, vilket bland annat kommer att kräva en omkalibrering av den europeiska energipolitiken, med beaktande av medlemsstaternas olika grad av energiberoende av import av fossila bränslen från Ryssland.

31.

Europaparlamentet är bekymrat över att den nuvarande situationen i Ukraina har en kraftig inverkan på energipriserna och betonar behovet av att stärka energioberoendet och energisäkerheten, diversifiera energikällorna, bland annat genom EU:s energikällor, och påskynda energiomställningen. Parlamentet betonar den roll som RRF spelar i utbyggnaden av REPowerEU och understryker att de lån som är tillgängliga inom ramen för RRF skulle kunna användas i stor utsträckning för att komplettera REPowerEU-initiativet och främja investeringar i energiomställningen, inbegripet utvecklingen av ren energi. Parlamentet förväntar sig därför att RRF avsevärt bidrar till EU:s energisuveränitet genom energieffektivitet, diversifiering och investeringar i den rättvisa gröna omställningen.

32.

Europaparlamentet välkomnar i detta avseende de olika åtgärder i de nationella planerna för återhämtning och resiliens som syftar till att förbättra energiomställningen och energitryggheten och åtgärderna för att stärka det strategiska oberoendet, minska medlemsstaternas beroende av importerad fossil energi och påskynda diversifieringen av energikällor, energieffektiviteten och utvecklingen av ren energi. Parlamentet betonar att gränsöverskridande projekt, förbättring av sammanlänkningen av europeiska energinät och fullständig synkronisering av elnäten i hela EU bör främjas för att öka synergierna och samarbetet mellan EU-länderna och återspegla gemensamma intressen och prioriteringar.

33.

Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att ändra RRF-förordningen inom ramen för REPowerEU-initiativet och uttrycker sitt åtagande att anta sin ståndpunkt om förslaget utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att officiellt informera kommissionen om de inte har för avsikt att använda hela sitt maximala anslag för lån från RRF. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget att uppmuntra en optimal användning av de lån som finns tillgängliga inom ramen för RRF, bland annat genom att föreslå en omfördelning av lånen till andra medlemsstater som står inför ytterligare utmaningar till följd av den ryska invasionen av Ukraina och genom att tillåta medlemsstaterna att begära lån som överstiger 6,8 % av deras bruttonationalinkomst (BNI), särskilt för att lindra de ekonomiska, sociala och energimässiga konsekvenserna för EU av Rysslands invasion av Ukraina och sidoeffekterna av EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus.

34.

Europaparlamentet erkänner behovet av åtgärder för att hjälpa flyktingar från Ukraina, särskilt med inkvartering, social omsorg och barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, för att bidra till att lätta deras socioekonomiska situation. Parlamentet betonar därför att en ökad investeringsnivå i detta avseende måste säkerställas.

Nationella planer för återhämtning och resiliens

35.

Europaparlamentet gläder sig över att 24 nationella planer för återhämtning och resiliens har godkänts, och konstaterar att i mitten av juni 2022 hade en medlemsstat ännu inte lagt fram sin nationella plan för återhämtning och resiliens. Parlamentet noterar vidare att en nationell plan för återhämtning och resiliens väntar på att bedömas av kommissionen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen det land som har en nationell plan för återhämtning och resiliens som ännu inte har bedömts att inleda konstruktiva diskussioner med kommissionen för att se till att planen blir färdig för godkännande utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant tillämpa RRF-förordningen för att säkerställa överensstämmelse med de 11 bedömningskriterier som fastställs i förordningen vid bedömningen av de återstående planerna.

36.

Europaparlamentet noterar att kommissionen i sina bedömningar drog slutsatsen att alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens behandlar alla sex pelare i RRF och på ett tillfredsställande sätt uppfyller alla bedömningskriterier i enlighet med RRF-förordningen samt att de erbjuder ett väl avvägt paket med reformer och investeringar. Parlamentet anser att medlemsstaterna skulle ha kunnat anpassa sina nationella planer för återhämtning och resiliens bättre till de sex pelarna i faciliteten och kraven i RRF-förordningen.

37.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att efterlevnad av rättsstatsprincipen och artikel 2 i EUF-fördraget är en förutsättning för att få tillgång till fonden och att villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen är fullt tillämplig på RRF. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inte godkänna Ungerns förslag till nationell återhämtnings- och resiliensplan så länge det fortfarande finns tveksamheter när det gäller respekten för rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och förebyggande, upptäckt och bekämpning av bedrägerier, intressekonflikter och korruption. Parlamentet insisterar på att de delmål och mål som rör skyddet av unionens ekonomiska intressen, inrättandet av ett lämpligt kontrollsystem, rättsväsendets oberoende samt förebyggande, upptäckt och bekämpning av bedrägerier, intressekonflikter och korruption är villkor som ska ha uppnåtts innan en första ansökan om utbetalning lämnas in, och påminner om att inga betalningar inom ramen för RRF kan göras innan dessa mål har uppnåtts. Parlamentet påminner medlemsstaterna att underlåtelse att till fullo efterleva bestämmelserna i RRF-förordningen och de efterföljande förseningarna med godkännandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens allvarligt påverkar lokala och regionala myndigheters kapacitet att på lämpligt sätt hantera pandemins inverkan på deras samhällen, företag och medborgare, och kan leda till en försämring av den lokala och regionala ekonomiska situationen på lång sikt. Parlamentet beklagar att finansieringen från RRF, på grund av Polens och Ungerns regeringars handlande, ännu inte har nått befolkningen och regionerna i Polen och Ungern.

38.

Europaparlamentet påminner om att inga åtgärder bör finansieras via RRF om de strider mot EU:s värden enligt artikel 2 i EUF-fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att mycket noggrant övervaka riskerna för EU:s ekonomiska intressen i samband med genomförandet av RRF och bevaka alla överträdelser eller potentiella överträdelser av rättsstatens principer samt att omedelbart vidta åtgärder om EU:s ekonomiska intressen riskerar att skadas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i enlighet med förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen vara särskilt strikt med medlemsstaterna när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen, i enlighet med artikel 22 i den förordningen.

39.

Europaparlamentet påminner dessutom om att respekt för rättsstatsprincipen och en sund ekonomisk förvaltning av EU-medel ska utvärderas kontinuerligt under hela RRF:s livscykel, och att kommissionen inte ska betala ut medel och, i tillämpliga fall, återkräva medel om dessa villkor inte längre uppfylls.

40.

Europaparlamentet noterar att man i kommissionens bedömning anger att alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens räknar med att uppnå det gröna mål på minst 37 % som anges i RRF-förordningen, och att de totala klimatutgifterna för alla godkända nationella planer uppgår till nästan 220 miljarder EUR. Parlamentet påpekar dock att man i externa granskningar av utgifterna identifierar lägre belopp när det gäller gröna utgifter. Parlamentet framhåller i detta avseende att delmål och mål med koppling till klimatrelaterade åtgärder borde ha definierats på ett sätt som säkerställer att de genomförda åtgärderna är så klimatvänliga som angivits. Parlamentet betonar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör bidra till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald. Parlamentet noterar de farhågor som finns över huruvida alla relevanta åtgärder effektivt bidrar till att målen uppnås.

41.

Europaparlamentet påminner om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste vara förenliga med de nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dem enligt förordning (EU) 2018/1999 (18). Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur de investeringar som öronmärkts för den gröna omställningen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens bidrar till uppnåendet av de nya klimat- och energimål för 2030 som anges i de respektive reviderade nationella energi- och klimatplanerna.

42.

Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens bör bidra till att integrera åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik. Parlamentet noterar att flera nationella planer för återhämtning och resiliens bidrar till biologisk mångfald, men insisterar på att medlemsstaterna skulle ha kunnat använda RRF i högre grad för att förbättra den biologiska mångfalden.

43.

Europaparlamentet varnar för risken för ”grönmålning” vid genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, särskilt när det gäller vissa åtgärder som anses bidra till gröna utgiftskrav, bland annat kraven på energieffektiv renovering av byggnader.

44.

Europaparlamentet noterar att man i alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens räknar med att uppnå det digitala mål på minst 20 % som anges i RRF-förordningen, att vissa medlemsstater till och med har avsatt mer än hälften av sina RRF-medel till åtgärder som omfattas av det digitala målet och att de övergripande digitala utgifterna för alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens nästan uppnår 130 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens i hög grad fokuserar på digitaliseringen av offentliga tjänster, inbegripet inom hälso- och sjukvårdssektorn, samt digitala färdigheter, digitaliseringen av företag, konnektivitet, forskning och utveckling inom det digitala området och avancerad teknik. Parlamentet noterar att två tredjedelar av medlemsstaterna inkluderade en självbedömning av säkerheten för investeringar i digital kapacitet och konnektivitet i sina nationella planer för återhämtning och resiliens.

45.

Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att det i RRF-förordningen anges att investeringar i digital teknik bör respektera principerna om interoperabilitet, energieffektivitet och skydd av personuppgifter, möjliggöra deltagande för små och medelstora företag och nystartade företag samt främja användningen av lösningar med öppen källkod. Parlamentet betonar att digital upphandling måste utformas noggrant, särskilt för att säkerställa små och medelstora företags tillgång till relevanta offentliga investeringar.

46.

Europaparlamentet noterar att flera nationella planer för återhämtning och resiliens innehåller investeringsförslag för 5G-konnektivitet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet och komplementaritet i utbyggnaden av 5G-konnektivitet, mobilt bredband och infrastruktur på alla områden så att ingen hamnar på efterkälken.

47.

Europaparlamentet understryker vikten av att nästan 50 % av de totala utgifterna eller 203 miljarder EUR avsätts i de nationella planerna för återhämtning och resiliens till åtgärder för att främja en välfungerande inre marknad, förbättra företagsklimatet och främja privata investeringar. Parlamentet betonar den privata sektorns betydelse för ett framgångsrikt genomförande av RRF. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att underlätta privata investeringar i förbindelse med RRF-finansierade projekt genom att undanröja alla onödiga hinder som skulle hindra små och medelstora företag från att få tillgång till relevant RRF-finansiering, och uppmanar i detta syfte kommissionen att tillhandahålla detaljerade analyser av den privata sektorns tillgång till RRF-finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra de nationella planerna för återhämtning och resiliens enligt en transparent tidsplan så att den privata sektorn kan planera sina verksamheter och projekt i ljuset av relevanta åtgärder.

48.

Europaparlamentet noterar att kommissionen uppskattar de sociala utgifterna i de nationella planerna för återhämtning och resiliens till omkring 20 % av de begärda bidragen och lånen. Parlamentet konstaterar att dessa utgifter fokuserar på sysselsättningsincitament för särskilda missgynnade grupper, reformer av lagstiftningen om anställningsskydd och reglering av anställningsavtal. Parlamentet påminner om att pandemin har haft stora sociala konsekvenser och på ett ojämnt och oproportionerligt sätt drabbat låginkomsttagare och utsatta grupper, samtidigt som behovet av offentliga tjänster har ökat. Parlamentet beklagar att åtgärderna för sociala investeringar främst har begränsats till social infrastruktur och att endast vissa nationella planer för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för utveckling av lämpliga omsorgstjänster och tillfälliga stödåtgärder.

49.

Europaparlamentet stöder kommissionens mål att genom RRF skapa en mer resilient och inkluderande arbetsmarknad, och noterar samtidigt att relevanta åtgärder bör främja sysselsättning av hög kvalitet.

50.

Europaparlamentet påpekar att alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens hittills innehåller åtgärder för sociala och sysselsättningsrelaterade utmaningar, såsom åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden, främja kompetensutveckling och omskolning, modernisera arbetsmarknadsinstitutioner och arbetsmarknadstjänster samt system för socialt skydd och hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater ligger efter när det gäller att stärka den sociala dimensionen i sina planer.

51.

Europaparlamentet understryker vikten av reformer och investeringar i hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens för att öka krisberedskapen och kapaciteten för krishantering, vilket står för mer än 17 % av de totala anslagen till de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna och motsvarar 76 miljarder EUR. Parlamentet betonar att medlemsstaterna, inom ramen för denna RRF-pelare, enligt kommissionen måste genomföra 789 åtgärder kopplade till 1 900 mål och delmål. Parlamentet betonar att covid-19 har visat hur viktigt det är att förbättra de offentliga institutionernas motståndskraft mot chocker.

52.

Europaparlamentet noterar att det i de godkända nationella planerna för återhämtning och resiliens planeras utgifter för hälso- och sjukvårdsrelaterade åtgärder på 37 miljarder EUR, vilket motsvarar 8 % av de totala utgifterna för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Parlamentet konstaterar att det största bidraget är öronmärkt för renovering och utbyggnad av sjukhusinfrastruktur, följt av en förstärkning av primärvården och förebyggande åtgärder, den digitala omställningen inom hälso- och sjukvård och långtidsvård. Parlamentet förväntar sig att dessa hälso- och sjukvårdsrelaterade åtgärder bidrar till att öka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet och resiliens liksom deras beredskap inför framtida kriser. Parlamentet är oroat över att många medlemsstater inte inkluderade tillräckliga åtgärder för att göra psykisk hälso- och sjukvård tillgänglig och överkomlig för alla åldersgrupper, och betonar att psykisk hälsa bör utgöra en integrerad del av EU:s socioekonomiska återhämtning efter pandemin och en prioritet inom arbetshälsan. Parlamentet är oroat över att vissa medlemsstater inte inkluderade tillräckliga åtgärder för att hantera långvariga utmaningar inom offentlig hälso- och sjukvård.

53.

Europaparlamentet konstaterar att moderniseringen av den offentliga förvaltningen har en framträdande roll i många nationella planer för återhämtning och resiliens, och uppskattningsvis 1,8 miljarder EUR förväntas gå till investeringar för att förbättra den offentliga förvaltningen. Parlamentet betonar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens skulle kunna bidra till att öka de offentliga förvaltningarnas kapacitet att effektivt förvalta EU-medel på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet understryker att fördelarna med reformerna är större än deras tillfälliga kostnader, vilket bör leda till konkreta positiva effekter för medborgarna.

54.

Europaparlamentet noterar att det i de godkända nationella planerna för återhämtning och resiliens planeras utgifter för barn och ungdomar, inklusive förskoleverksamhet och barnomsorg, ungdomsarbetslöshet och kompetens, på 49 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 11,5 % av de totala utgifterna för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Parlamentet noterar att beloppet utgör ett första steg för att säkerställa att samordnade åtgärder som är avsedda för nästa generation genomförs i alla 27 medlemsstater. Parlamentet är bekymrat över att många nationella planer för återhämtning och resiliens inte korrekt återspeglar ambitionerna i den europeiska barngarantin och endast delvis återspeglar ambitionerna i den förstärkta ungdomsgarantin. Parlamentet beklagar djupt att två medlemsstater valde att inte inkludera åtgärder som särskilt avser barn och ungdomar i sina planer, utan i stället föredrog att lägga fram åtgärder som främjar kompetens och digitala färdigheter för alla medborgare.

55.

Europaparlamentet konstaterar att nästan alla godkända nationella planer för återhämtning och resiliens innehåller investeringar i digital utbildning, vilket utgör omkring 30 % av de totala utgifterna för utbildning. Parlamentet välkomnar fokuseringen på modernisering av utbildningsinfrastruktur och utbildningsutrustning i medlemsstaterna.

56.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna hittills föreslagit sammanlagt 228 åtgärder med fokus på att stödja barn och ungdomar. Parlamentet noterar att 74 % av åtgärderna fokuserar på allmän, yrkesinriktad och högre utbildning samt på tillgänglighet, överkomlighet, kvalitet och inkludering, däribland digitalisering och infrastruktur. Parlamentet noterar vidare att 14 % av åtgärderna rör förskoleverksamhet och barnomsorg, tidigt avhopp från skolan och barnfattigdom. Parlamentet noterar att 12 % av åtgärderna fokuserar på att bekämpa ungdomsarbetslöshet genom nya arbetstillfällen, rekrytering, incitament för övergångar på arbetsmarknaden och stöd till egenföretagande. Parlamentet betonar att parlamentet har uppmanat medlemsstaterna att avsätta minst 2 % av budgeten för varje nationell plan för återhämtning och resiliens till kultur och 10 % till utbildning. Parlamentet beklagar att endast 16 medlemsstater har inkluderat kulturrelaterade åtgärder i sina nationella planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet anser att medlemsstaterna skulle ha kunnat använda RRF mer till stöd för dessa sektorer.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka genomförandet av de sex pelarna och att se till att detaljerade uppgifter görs tillgängliga i resultattavlan för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja mer regionala metoder för övervakning av genomförandet genom resultattavlan, och välkomnar övervakningsinitiativ på EU-nivå och nationell nivå för att förbättra övervakningen av genomförandet av RRF. Parlamentet noterar med glädje att flera medlemsstater tillhandahåller uppgifter på regional nivå och uppmanar de andra medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter på regional nivå.

58.

Europaparlamentet betonar att RRF inte bör användas för att ersätta återkommande nationella budgetutgifter, förutom i vederbörligen motiverade fall. Parlamentet noterar att kommissionen endast har godkänt de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att täcka de inledande kostnaderna för att inrätta och inleda reformer. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att RRF måste genomföras på ett sätt som gör att det inte undergräver deras eget ansvar för förvaltningen av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna detaljerade uppgifter om bedömningen av efterlevnaden av denna övergripande princip och eventuella tillhörande motiveringar.

59.

Europaparlamentet påpekar att principen om att inte orsaka betydande skada utvärderades av kommissionen för varje åtgärd i enlighet med dess tekniska riktlinjer. Parlamentet betonar att man vid tillämpningen av kriterierna om att inte orsaka betydande skada enligt kommissionens vägledande meddelande måste förhindra miljöskadliga åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra de inlämnade bedömningarna av efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada, och betonar att kommissionen noggrant bör undersöka och övervaka att denna princip respekteras fullt ut under genomförandefasen. Parlamentet noterar att några medlemsstater var tvungna att förbättra vissa åtgärder för att leva upp till principen. Parlamentet noterar att efterlevnaden av principen inledningsvis uppvisade inkonsekvens mellan kommissionens krav och Europeiska investeringsbankens och Europeiska investeringsfondens krav för de länder som använde RRF-medel för sina InvestEU-budgetar, vilket kan ha lett till att genomförandeprocessen försenades.

60.

Europaparlamentet konstaterar att en stor majoritet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens innehåller ett särskilt avsnitt som förklarar hur planen hanterar könsrelaterade problem och utmaningar. Parlamentet noterar att de nationella planerna för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som fokuserar på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och på att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, men är besviket över att de inte omfattar en specifik förklaring av hur planen hanterar könsrelaterade problem och utmaningar. Parlamentet understryker vikten av offentliga omsorgstjänster av hög kvalitet för att minska den börda i form av oavlönat omsorgsarbete som för närvarande till stor del bärs av kvinnor och som har negativa konsekvenser för BNP. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en studie för att kontrollera i vilken utsträckning RRF bidrar till att skapa arbetstillfällen i sektorer där ett kön har en dominerande ställning och om de kompletterande åtgärderna i tillräcklig utsträckning bidrar till att öka närvaron av det minst representerade könet i dessa sektorer.

61.

Europaparlamentet noterar att 20 medlemsstater planerar gränsöverskridande projekt i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, vilka främst är inriktade på infrastruktur, såsom järnvägsförbindelser eller elektriska anslutningar, vätgas, kvantteknik, 5G-konnektivitet, molnkapacitet och innovationsnav. Parlamentet är besviket över att de nationella planerna för återhämtning och resiliens inte omfattade ett större antal gränsöverskridande projekt för att öka spridningseffekterna och bidra till ett europeiskt mervärde. Parlamentet noterar att 20 medlemsstater planerar gränsöverskridande projekt såsom viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, vilka främst är inriktade på infrastruktur. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att klargöra de berörda parternas roll i lanseringen och genomförandet av projekt som inbegriper flera länder, när detta är relevant. Parlamentet anser att ytterligare gränsöverskridande åtgärder borde ha inkluderats i de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att öka spridningseffekterna och bidra till ett europeiskt mervärde.

62.

Europaparlamentet noterar särskilt vikten av gränsöverskridande projekt med anknytning till energiöverföring i och mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att i den nuvarande situationen skulle de nationella planerna för återhämtning och resiliens ha gagnats mer av ytterligare gränsöverskridande projekt, särskilt på energiområdet. Parlamentet betonar att dessa investeringar är avgörande för att uppnå energisuveränitet och genomföra den gröna omställningen. Parlamentet understryker att den nuvarande situationen visar vikten av diversifieringen av EU:s energikällor och en väl fungerande inre marknad för el mellan medlemsstaterna. Parlamentet vill se en förbättring av sammanlänkningen av de europeiska energinäten och en fullständig synkronisering av kraftnäten i hela EU. Parlamentet betonar vidare vikten av ökade insatser för att förbättra energieffektiviteten i syfte att begränsa den förväntade ökningen av efterfrågan på el.

63.

Europaparlamentet konstaterar att ingen medlemsstat föreslog att överföra medel från strukturfonderna till sin nationella plan för återhämtning och resiliens, att endast två medlemsstater planerar att använda RRF-medel för sina InvestEU-anslag och att endast fyra medlemsstater har för avsikt att ta med kostnaderna för tekniskt stöd i sina nationella planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet beklagar att möjligheten att använda RRF-medel för de nationella komponenterna i InvestEU inte har utnyttjats fullt ut. Parlamentet erinrar om att synergier mellan olika typer av EU-medel är avgörande för en god återhämtning och en konsoliderad resiliens i unionen, och påminner medlemsstaterna om att utnyttjandet av denna bestämmelse bidrar till ökade synergier.

64.

Europaparlamentet påminner om att planerna för återhämtning och resiliens enligt RRF-förordningen också ska vara förenliga med den information som medlemsstaterna inkluderar i partnerskapsavtal och operativa program inom unionsfonderna. Parlamentet upprepar att denna bestämmelse inte bara är viktig för att undvika dubbelfinansiering eller överlappning av mål, utan även för att säkerställa en samordnad strategi och optimera användningen av EU-finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur denna samordning säkerställs. Parlamentet noterar att antagandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens i vissa fall har lett till förseningar i antagandet av partnerskapsavtal och oroar sig över konsekvenserna av dessa förseningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undvika ytterligare förseningar i utarbetandet och antagandet av partnerskapsavtal och kräver att dessa förseningar omgående åtgärdas.

65.

Europaparlamentet betonar att synergier mellan RRF och unionens övriga finansieringsprogram är av största vikt för att säkerställa en god återhämtning och konsoliderad resiliens i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja synergier mellan de nationella planerna för återhämtning och resiliens och andra av unionens finansieringsprogram, särskilt partnerskapsavtal. Parlamentet vill veta hur kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att främja synergier med andra medlemsstaters nationella planer för återhämtning och resiliens.

66.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet finanspolitiska aspekter och, i förekommande fall, rekommendationer som utfärdats enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 (19), som riktats till den berörda medlemsstaten, eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt har antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att alla nationella planer för återhämtning och resiliens behandlar åtminstone en betydande del av de utmaningar som identifierats i de relevanta rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, men att alla utmaningar inte behandlas.

67.

Europaparlamentet erkänner den positiva inverkan av nödvändiga skattereformer i medlemsstaterna som ingår i vissa nationella planer, men beklagar samtidigt djupt att ingen av de medlemsstater som berörs av landsspecifika rekommendationer avseende aggressiv skatteplanering, skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt har behandlat de utmaningarna i sina nationella planer.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett adekvat sätt utvärdera uppfyllandet av alla mål och delmål, inbegripet de som rör landsspecifika rekommendationer i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, under RRF:s utbetalningsfas och att minska utbetalningarna proportionellt på grundval av målens och delmålens betydelse, om de överenskomna målen och delmålen inte har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt, bland annat att tidigare uppnådda mål och delmål upprätthålls. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vid behov använda sig av bestämmelserna i förordningen för att återkräva bidrag eller begära förtida återbetalning av lån om medlemsstaterna har åsidosatt sina skyldigheter enligt finansieringsöverenskommelserna.

69.

Europaparlamentet noterar att alla medlemsstater enligt kommissionen fick ett A-betyg för nästan alla kriterier i RRF-förordningen. Parlamentet påminner om att alla medlemsstater enligt kommissionen fick ett B-betyg för de kriterier som utvärderar huruvida de uppskattade totala kostnaderna för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna är rimliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att kostnaderna är rimliga och att ordentliga kostnadsanalyser görs för att motverka bedrägerier och korruption. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att noggrant bedöma hur väl målen och delmålen har uppfyllts innan den godtar betalningsansökningar, och att även säkerställa att mål och delmål som tidigare uppnåtts fortfarande upprätthålls.

Transparens-, övervaknings- och kontrollmekanismer

70.

Europaparlamentet framhåller vikten av transparens och en sund förvaltning under upphandlingsförfaranden och i samband med upphandlingspraxis. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att säkerställa jämlikhet och rättvisa, och i synnerhet tillträde för alla, inklusive mikroföretag och små och medelstora företag, till upphandlingsförfaranden.

71.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i god tid inleda upphandlingsförfaranden för genomförandet av åtgärder i syfte att säkerställa att tidsplanen för mål och delmål efterlevs.

72.

Europaparlamentet betonar att transparens är avgörande för ett starkt system för övervakning av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och skulle möjliggöra ett meningsfullt offentligt engagemang. Parlamentet beklagar på nytt att rådet, med stöd av parlamentet och kommissionen, vägrade att inrätta en onlineplattform där de slutliga stödmottagarna skulle offentliggöras. Parlamentet konstaterar att de använda instrumentens karaktär innebär att kontrollen fokuserar på resultaten i stället för på kostnaderna. Parlamentet noterar att denna strategi kan förenkla genomförandet och bidra till att uppnå det önskade resultatet, men varnar för att det utan lämplig övervakning kan bli svårare att upptäcka missbruk av EU-medel. Parlamentet uppmanar dock bestämt kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa tidig upptäckt av missbruk av EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka alla eventuella fall av dubbelfinansiering och, om dubbelfinansiering bekräftas, återkräva medlen utan dröjsmål.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera budgetmyndigheten om användningen av de it-system som kommissionen har inrättat för medlemsstaterna för att rapportera relevant information om genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

74.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in och registrera uppgifter om slutanvändarna och stödmottagarna av unionens medel i ett elektroniskt, standardiserat och driftskompatibelt format och att använda det gemensamma datautvinnings- och riskbedömningsverktyget, som tillhandahålls av kommissionen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att insistera på användningen av det integrerade och interoperabla övervakningssystemet, inbegripet ett gemensamt verktyg för datautvinning och riskbedömning (Arachne) för alla RRF-utgifter, och att säkerställa att Arachne är kompatibelt med all relevant programvara och alla relevanta dataset för att hålla den administrativa bördan så låg som möjligt. Parlamentet upprepar vidare vikten av att digitalisera all rapportering, övervakning och revision.

75.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör samla in och säkerställa tillgång till uppgifter om den eller de verkliga ägarna bakom mottagarna av medlen och programmets stödmottagare, och upprepar vikten av att säkerställa transparens kring de slutliga stödmottagarna, utan att skapa en extra rapporteringsbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet offentliggöra uppdaterade uppgifter om de slutliga stödmottagarna och överförda medel, för att säkra allmänhetens förtroende och transparens. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett integrerat, driftskompatibelt och användarvänligt system, som innehåller information om alla EU-medfinansierade projekt, stödmottagare och verkliga huvudmän, entreprenörer och underentreprenörer och som kan slå samman alla enskilda belopp som mottagits av samma stödmottagare eller verkliga huvudman.

76.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att den vid utvärderingen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och betalningsansökningar kan få hjälp av experter, och uppmanar kommissionen att i förekommande fall utnyttja denna möjlighet fullt ut, särskilt om den saknar intern kapacitet att noggrant granska planerna eller uppfyllandet av målen och delmålen. Parlamentet hyser tvivel om huruvida rådet har tillräcklig kapacitet för att på ett korrekt sätt analysera de nationella planerna för återhämtning och resiliens och betalningsansökningarna, och kräver att det säkerställs att de bedöms på lämpligt sätt.

77.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att utvärderingen av de mål och delmål som medlemsstaterna uppnått inom ramen för sina nationella planer för återhämtning och resiliens bygger på en heltäckande och transparent bedömning av målen och delmålen i alla avseenden, i synnerhet deras kvalitet.

78.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är skyldiga att inrätta robusta kontroll- och revisionssystem för att garantera skyddet av unionens ekonomiska intressen, förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt säkerställa transparens, och att kommissionen ansvarar för att se till att dessa system har införts och är fullt funktionsdugliga innan de första betalningarna godkänns. Parlamentet påminner om att betalningarna ska betalas ut när delmål och mål har uppnåtts.

79.

Europaparlamentet noterar att kommissionen till stor del förlitar sig på att medlemsstaterna noggrant granskar genomförandet av planen för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att säkerställa en effektiv övervakning och granskning av dessa krav och se till att de fullt ut genomförs, samt att övervaka den löpande efterlevnaden av alla sådana åtgärder under hela RRF:s livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en kraftfull mekanism för regelbunden revision av medlemsstaternas kontrollsystem.

80.

Europaparlamentet upprepar den viktiga roll som Europeiska revisionsrätten, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete och andra relevanta EU-organ och EU-byråer spelar när det gäller att stödja medlemsstaterna och kommissionen i arbetet med att skydda unionens ekonomiska intressen under genomförandet av NextGenerationEU, och uppmanar dessa institutioner och organ att fullt ut utnyttja sina befogenheter enligt RRF-förordningen och annan relevant lagstiftning för att förebygga, upptäcka, korrigera och utreda bedrägerier, korruption och intressekonflikter i syfte att grundligt granska alla RRF-utgifter. Parlamentet påminner om att dessa EU-organ och EU-byråer bör ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med dessa institutioner och organ och se till att det finns tillräcklig kontrollkapacitet och att medlemsstaterna ger dem full tillgång till all information som är relevant för utövandet av deras befogenheter.

81.

Europaparlamentet gläder sig över att NextGenerationEU – Law Enforcement Forum och insatsen Sentinel, som på ett samarbetsinriktat sätt ska bidra till att förebygga och motverka hot mot medel från NextGenerationEU och, mer allmänt, mot unionens ekonomiska välstånd, och kartlägga sårbarheter i de nationella allokeringssystemen.

82.

Europaparlamentet upprepar vikten av att kommissionen löpande, och i efterhand, övervakar RRF:s utgifter och genomförande- och förvaltningsuppgifter i syfte att säkerställa full transparens tillsammans med medlemsstaterna för att analysera resultatet av RRF och identifiera och åtgärda eventuella brister i detta avseende.

83.

Europaparlamentet påminner om att RRF, inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen, i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget, ska omfattas av rapporteringskraven inom ramen för den integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering som avses i artikel 247 i budgetförordningen, och, i synnerhet, separat i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

Styrning, transparens och synlighet i samband med genomförandet av RRF

84.

Europaparlamentet bekräftar parlamentets roll i granskningen av genomförandet av RRF, särskilt genom fem plenardebatter under 2021, två antagna resolutioner, fyra dialoger om återhämtning och resiliens med kommissionen under 2021, 20 möten i den särskilda RRF-arbetsgruppen, parlamentsfrågor och det regelbundna informationsflödet samt ad hoc-förfrågningar om information från kommissionen. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt artikel 25 i RRF-förordningen ska översända relevanta handlingar och relevant information samtidigt och på lika villkor till Europaparlamentet och rådet. Parlamentet noterar dokumentflödets långsamma start och de svårigheter som parlamentet stött på när det gäller tillgången till information som mottagits av kommissionen och översänts av medlemsstaterna. Parlamentet gläder sig över att bättre kommunikationsförfaranden har införts sedan dess och begär att detta informationsflöde upprätthålls.

85.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa ett öppet, transparent och konstruktivt tillvägagångssätt under dialogen om återhämtning och resiliens och att iaktta bestämmelserna i artikel 26.1 i RRF-förordningen när det gäller regelbunden samverkan med parlamentet. Parlamentet påminner om att det interinstitutionella samarbete som inrättats genom RRF bör bli en minimistandard i alla finansieringsprogram.

86.

Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten och berörda parter att, i enlighet med nationella rättsliga ramar, följa parlamentets exempel och granska genomförandet av sina nationella planer för återhämtning och resiliens på ett öppet, transparent och demokratiskt sätt.

87.

Europaparlamentet beklagar att lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen och andra berörda parter inte var tillräckligt involverade i utformningen och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens i alla medlemsstater, i enlighet med nationella rättsliga ramar, och kräver att de i största möjliga utsträckning på basis av tydliga och transparenta principer involveras i genomförandet av dessa planer i enlighet med nationell lagstiftning.

88.

Europaparlamentet påminner om att lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter står i förgrunden för det lokala genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, och påminner kommissionen och medlemsstaterna om att lämplig involvering av och samordning med lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter i genomförandet av planerna är avgörande för unionens återhämtning och av största betydelse för ändamålsenliga och brett förankrade nationella planer för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att upprätta en dialog med företrädare på EU-nivå för de relevanta RRF-aktörerna.

89.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och lämpliga system för förvaltningen av RRF-medel i syfte att ta hänsyn till medborgarnas särskilda behov på regional och lokal nivå, med respekt för principerna om icke-diskriminering och likabehandling. Parlamentet påminner om att genomförandet av åtgärderna i de nationella planerna för återhämtning och resiliens ska respektera all relevant lagstiftning i enlighet med nationella rättsliga ramar.

90.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionens granskningsrapport om genomförandet av RRF ger omfattande uppgifter om och analyser av hur de nationella planerna för återhämtning och resiliens har bidragit till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet planernas jämställdhetseffekter och deras faktiska bidrag till jämställdheten, samt deras stöd till små och medelstora företag och det strategiska oberoendet.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om de i lag fastställda utgiftsmålen på 37 % gröna utgifter och 20 % digitala utgifter sannolikt kommer att nås som planerat under RRF:s genomförandefas och uppmanar medlemsstaterna, i förekommande fall, att vidta de åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå dessa mål om de tror att de kan vara i fara, med stöd av kommissionen vid behov.

92.

Europaparlamentet förväntar sig att den granskningsrapport om genomförandet av RRF som kommissionen utarbetat tillhandahåller information om de flaskhalsar, i förekommande fall, som förhindrar ett korrekt genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

93.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet i december 2021 av resultattavlan för återhämtning och resiliens, som kommer att göra det möjligt för alla medborgare att övervaka genomförandet av RRF. Parlamentet noterar att medlemsstaterna, i linje med den delegerade akten om gemensamma indikatorer, ska rapportera om flera indikatorer, bland annat avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och små och medelstora företag som får stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och stärka resultattavlans kapacitet att säkerställa en hög grad av synlighet och ansvarsskyldighet för RRF. Parlamentet gläder sig över att resultattavlan innehåller könsuppdelade uppgifter för indikatorer som uttrycks i antal personer.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa bestämmelsen enligt vilken medlemsstaterna ska tillhandahålla de uppgifter som krävs för att rapportera om framstegen när det gäller RRF-förordningens sex pelare och på så sätt göra det möjligt för alla medborgare att övervaka genomförandet av RRF. Parlamentet beklagar dock att medlemsstaterna varit ovilliga att tillhandahålla mer detaljerade uppgifter för att bidra till resultattavlan för återhämtning och resiliens. Parlamentet noterar att mer detaljerade uppgifter skulle ha gjort det möjligt för medborgarna att bättre utkräva ansvar av sina regeringar.

95.

Europaparlamentet framhåller att ett av RRF-förordningens mål är att bidra till att uppfylla EU:s sociala mål och betonar vikten av att införa metoder för att visa framstegen med genomförandet och hur detta bidrar till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet ser därför med oro på att den delegerade akten om sociala utgifter och om resultattavlan för resiliens inte kommer att räcka till för att spåra och rapportera om de sociala och könsrelaterade dimensionerna och effekterna av RRF. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre återspegla spårningen av genomförandet av de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att inkludera kompletterande sociala och könsrelaterade indikatorer i den tematiska analysen av resultattavlan.

96.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram kompletterande indikatorer som ingår i den tematiska analysen av resultattavlan för att spåra medlemsstaternas resultat när det gäller biologisk mångfald, sammanhållning och konkurrenskraft.

97.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt RRF-förordningen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder med avseende på RRF. Parlamentet uppmanar kommissionen att, genom Europaparlamentets representationskontor i medlemsstaterna och i samarbete med Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna, genomföra evenemang i medlemsstaterna för att uppmärksamma resultattavlan och presentera kommissionens olika analyser, bland annat av de sex pelarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en ingående analys av de positiva effekterna av RRF genom att lyfta fram god praxis vid genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och rekommendationer för att övervinna hinder för genomförandet och en effektiv användning av medlen.

98.

Europaparlamentet påpekar att de nationella offentliga förvaltningarna står inför en stor utmaning när det gäller att utnyttja all finansiering från RRF på så kort tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja medlemsstaterna med att utnyttja dessa medel, så att RRF-medlen kan betalas ut utan problem i hela unionen.

99.

Europaparlamentet är fast beslutet och har för avsikt att fullt ut utnyttja de möjligheter som RRF-förordningen erbjuder för att bedöma, granska och marknadsföra RRF, bland annat genom evenemang och aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå.

100.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens initiativ att utarbeta principer för god praxis avseende transparens i den offentliga förvaltningen i förbindelse med användningen av återhämtningsmedel.

101.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna i sina nationella planer för återhämtning och resiliens redogör för sina kommunikationsstrategier. Parlamentet beklagar dock att sådana kommunikationskampanjer, utan en tydlig standard, kan bli mycket olika, vilket begränsar synligheten för RRF och EU:s finansiering överlag. Parlamentet gläder sig över att de flesta medlemsstater har följt kommissionens rekommendationer att ta fram särskilda webbplatser där RRF-relaterad information visas, men beklagar att det förekommer stora skillnader när det gäller detaljerna i den information som offentliggörs på dessa webbplatser.

102.

Europaparlamentet kräver ytterligare harmonisering av den information som finns tillgänglig för medborgarna om det nationella genomförandet och om nationella RRF-relaterade kommunikationsstrategier i syfte att främja transparens och ansvarsskyldighet och därmed stärka egenansvaret för genomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att rekommendera en harmoniserad strategi och standard för hur information presenteras om genomförandet av RRF på nationell och regional nivå, och ber medlemsstaterna att följa dessa standarder eller förklara varför de avviker från dem.

Lärdomar från RRF

103.

Europaparlamentet upprepar vikten av ett lyckat genomförande av RRF i medlemsstaterna för att säkerställa långsiktiga effekter för EU:s ekonomi och samhällen. Parlamentet betonar att översynen av EU:s ram för ekonomisk styrning kommer att ge möjlighet att dra lärdomar av framgångar, men även misslyckanden, kopplade till RRF. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att undersöka och lägga fram olika scenarier för hur lärdomarna från utformningen och genomförandet av RRF skulle kunna ligga till grund för översynen av EU:s ram för makroekonomisk styrning, särskilt när det gäller att säkra ökad transparens, demokrati, delaktighet, samordning och tillsyn.

104.

Europaparlamentet understryker att RRF har visat hur viktigt det är att Europaparlamentet, tillsammans med rådet, är starkt involverat i fastställandet av EU:s gemensamma prioriteringar, svaret på de nya utmaningarna och utformningen av underliggande politiska riktlinjer och styrningsmekanismer samt i granskningen av genomförandet för att säkra ett starkt europeiskt egenansvar. Parlamentet bekräftar att parlamentet bör vara jämbördigt med rådet vid granskningen av genomförandet av RRF och uppmanar kommissionen att se till att likabehandling av de båda institutionerna säkras i förbindelse med framtida EU-initiativ. Parlamentet betonar vikten av delegerade akter för att stärka processens legitimitet och den demokratiska ansvarsskyldigheten.

105.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU:s stöd till reformer och investeringar i form av paket tillsammans med incitament spelade en avgörande roll för att stärka det nationella egenansvaret för RRF och den europeiska planeringsterminen på basis av gemensamma EU-prioriteringar. Parlamentet betonar vidare att meningsfulla sociala och territoriella dialoger med ett högt deltagande av lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, inom den nationella rättsliga ramen, är avgörande för nationellt egenansvar, ett framgångsrikt genomförande och demokratisk ansvarsskyldighet, och att dessa bör stärkas och tillämpas mer omsorgsfullt och skulle kunna ligga till grund för framtida initiativ och mekanismer i EU och dess medlemsstater.

106.

Europaparlamentet erkänner, på grundval av det goda exempel som RRF utgör, som en del av NextGenerationEU, det starka mervärdet av en gemensam, modern och effektiv EU-insats som snabbt kan mobiliseras för att hantera kriser och nya utmaningar.

107.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta parlamentets synpunkter i den kommande granskningsrapporten om genomförandet av RRF, som kommissionen ska lägga fram för parlamentet och rådet senast den 31 juli 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att även beakta alla relevanta parters synpunkter när den utarbetar denna rapport.

o o

108.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(3) EUT C 15, 12.1.2022, s. 184.

(4) EUT C 67, 8.2.2022, s. 90.

(5) Antagna texter, P9_TA(2022)0121.

(6) Antagna texter, P9_TA(2022)0219.

(7) Antagna texter, P9_TA(2022)0240.

(8) EUT L 429, 1.12.2021, s. 83.

(9) EUT L 429, 1.12.2021, s. 79.

(10) EUT C 155, 30.4.2021, s. 45.

(11) EUT C 97, 28.2.2022, s. 21.

(12) Antagna texter, P9_TA(2022)0074.

(13) Antagna texter, P9_TA(2022)0204.

(14) https://ec.europa.eu/economy_finance/recovery-and-resilience-scoreboard/index.html?lang=sv

(15) https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/research/advanced-search?textualSearch=RRF&startDate=01%2F07%2F2019&endDate=&firstCameToPage=false

(16) Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, COVID-19 and its economic impact on women and women’s poverty – Insights from 5 European Countries, maj 2021. https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2021/693183/IPOL_STU(2021)693183_EN.pdf

(17) Eurochild, Growth up in downdown: Europe’s children in the age of COVID-19, 17 November 2020. https://www.eurochild.org/resource/growing-up-in-lockdown-europes-children-in-the-age-of-covid-19/

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/58

P9_TA(2022)0265

Inkluderingsåtgärder inom Erasmus+ 2014–2020

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 över genomförandet av inkluderingsåtgärder inom Erasmus+ 2014–2020 (2021/2009(INI))

(2023/C 32/07)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 6, 10, 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (2),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 31 januari 2018Halvtidsutvärdering av programmet Erasmus+ (2014–2020) (COM(2018)0050),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2017Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur – Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg den 17 november 2017 (COM(2017)0673),

—	med beaktande av den interinstitutionella proklamationen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (3),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 med titeln Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698), som bygger på rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om lika möjligheter för hbtqi-personer,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2020 med titeln En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020)0565), vilket syftar till att uppdatera rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (4) (direktivet om likabehandling oavsett ras),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 september 2020 om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare (5),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e i, och bilaga 3 till, talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för framställningar,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0158/2022), och av följande skäl:

Mobilitet är en mycket viktig del både av digital utbildning och utbildning med fysisk närvaro. Att skapa lika och inkluderande möjligheter för alla är, och måste fortsätta att vara, en naturlig del av EU:s grundläggande värden, och människor från alla bakgrunder och samhällsskikt måste kunna dra nytta av Erasmus+ fullt ut och på ett jämlikt sätt. Erasmus+ gynnar inte bara deltagarna utan hela lokalbefolkningar och samhällen och uppfyller FN:s fjärde mål för hållbar utveckling. Detta leder till mer demokratiska, starkare och mer sammanhållna och motståndskraftiga samhällen.

I förordningen om Erasmus+ 2014–2020 betonas främjandet av social inkludering och deltagandet av personer med särskilda behov eller begränsade möjligheter, enligt definitionen i Erasmus+ strategi för inkludering och mångfald, som omfattar personer med funktionsnedsättning, hälsoproblem, utbildningssvårigheter, kulturella skillnader och ekonomiska, geografiska och sociala hinder. Det nuvarande programmet Erasmus+ (2021–2027) går också hand i hand med den gröna och den digitala omställningen.

C.	Covid-19-pandemin hade allvarliga konsekvenser för utbildningssektorn som helhet, vilket ytterligare förvärrade befintliga ojämlikheter i fråga om tillgång till utbildning och belyste behovet av att behålla integrationsåtgärderna i Erasmus+ och göra nödvändiga förbättringar.

D.	Ingen harmoniserad och obligatorisk inkluderingsstrategi fastställdes på EU-nivå för Erasmus+-programmet 2014–2020, och denna brist begränsade effekterna av inkluderingsåtgärderna i programmet.

E.	Fysisk mobilitet möjliggör fördjupning i och optimal interaktion med andra kulturer, och även om virtuella utbyten och lärande kan vara ett värdefullt komplement till fysisk mobilitet ger de inte samma upplevelsekvalitet och fördelar.

F.	Pandemin påskyndade den digitala omställningen och lyfte fram vikten av att ha en god digital kompetens. Erasmus+ kan bidra avsevärt till digital kompetenshöjning och omskolning.

Den utbyteserfarenhet som Erasmus+ erbjuder är en omvälvande erfarenhet för deltagarna och kan inverka positivt på deras kommunikationsförmåga, självförtroende, öppenhet, kritiska tänkande, personliga och professionella utveckling, anställningsbarhet och välbefinnande och att förstå fördelarna med ett enat Europa genom att erbjuda inkluderande lärandemöjligheter som berikar deras liv och gör det möjligt för dem att uppleva Europas rika språkliga och kulturella arv samtidigt som de får livslång kunskap.

H.	I den halvtidsutvärdering av programmet Erasmus+ (2014–2020) som kommissionen offentliggjorde 2018 underströks behovet av att nå ut till fler människor med begränsade möjligheter och mindre organisationer i alla regioner.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den överlag positiva uppfattningen om hur inkluderingsåtgärder har utvecklats under programperioden för Erasmus+ 2014–2020.

Europaparlamentet betonar att Erasmus+ bör stödja berörda parters och programdeltagares internationaliseringsplaner som bidrar till att undanröja fysiska, psykologiska, sociala, socioekonomiska, språkliga, digitala och andra hinder för mobilitet i utbildningssyfte och europeiska projekt som erbjuder tydlig och detaljerad information samt kvalitativt stöd för deltagare från underrepresenterade grupper eller med särskilda behov.

Europaparlamentet betonar det avgörande behovet av skräddarsydd finansiering och bidrag såsom förfinansiering, tilläggsbidrag, förskottsbetalningar och klumpsummor för att öka deltagandet av personer med begränsade möjligheter eller från missgynnade miljöer, eftersom finansiella hinder fortfarande utgör ett av de största hindren i Erasmus+. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att tillämpa flexibla regler för att tillhandahålla ett tillräckligt ekonomiskt belopp för att täcka deras behov, särskilt deras levnadskostnader.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla Erasmus+ finansieringsverktyg och skapa synergier med andra program.

Europaparlamentet betonar att det belopp som delas ut genom mobilitetsstipendier fortfarande är otillräckligt i vissa fall och kan vara en orsak till social utestängning för studerande och familjer som inte har råd med mobilitet. Parlamentet efterlyser en ökning av budgeten för 2023 för ett fullständigt genomförande av inkluderingsåtgärder i Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att befintliga digitala verktyg fungerar ordentligt och helt och hållet och att utan dröjsmål ta itu med de allvarliga kvarstående problemen med it-verktyg inom Erasmus+, som inte bara avsevärt hindrar mindre organisationer, personer med begränsade möjligheter och äldre deltagare från att delta, och dessutom hindrar personal från att hjälpa till med det administrativa pappersarbetet, utan även alla typer av stödmottagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra processen för de nyligen införda it-verktygen enklare och tillgänglig för alla grupper och att testa dem i tillräckligt stor skala innan de genomförs.

Europaparlamentet noterar att administrativa hinder förhindrar många potentiella studerande från att delta i programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin och förenkla förfarandena för att få tillgång till finansiering, i syfte att rationalisera processen och göra den lättare att förstå och mer tillgänglig. Parlamentet understryker att den administrativa bördan utgör ett hinder för allas tillgång och mest påverkar de med begränsade möjligheter eller med särskilda behov. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla ansökningsförfaranden på alla europeiska språk.

Europaparlamentet lovordar den roll som lärare, ungdomsledare och socialarbetare, organisationer i det civila samhället, föreningar och utbildningspersonal spelar som drivkrafter bakom deltagande institutioner när det gäller att öka medvetenheten om programmet genom att informera och stödja framtida studerande och identifiera personer med sämre förutsättningar. Parlamentet konstaterar att utan dem skulle de flesta deltagare och framför allt de som har begränsade möjligheter inte kunna delta. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de nationella programkontoren att värdesätta och erkänna deras arbete, som ofta sker på volontärbasis, att stödja dem genom att underlätta deras egen mobilitet och att ge dem tillräcklig finansiering och tillräckligt stöd för att bistå deltagare med begränsade möjligheter och erbjuda dem särskild utbildning som är anpassad till deras behov. Parlamentet noterar vikten av att uppdatera olika verktyg som de använder för att identifiera möjliga deltagare och att bättre anpassa erfarenheterna från Erasmus+ för att tillgodose varje enskild deltagares behov.

Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla lämplig utbildning och lämpligt stöd till utbildare om hur man effektivt kan hantera utmaningar och möjligheter och främja utbyte av god praxis på området.

10.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de nationella programkontoren att underlätta fler utbildningsseminarier för Erasmus+-personal för att genomföra projekt, utveckla inkluderande metoder och utforska nya sätt att nå programmets framtida stödmottagare.

11.

Europaparlamentet betonar att kommissionen, medlemsstaterna och de nationella programkontoren måste ge bättre stöd till gräsrotsorganisationer i alla områden, inklusive lokala initiativ och mindre organisationer, särskilt i de yttersta randområdena, öar, avlägsna områden, bergsområden, mindre åtkomliga områden och på landsbygden, och se till att resurser och projekt fördelas rättvist i varje medlemsstat.

12.

Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla ett adekvat ekonomiskt och materiellt stöd till personalen utöver vidareutbildning och ytterligare expertis så att de kan samarbeta med deltagarna, deras familjer och stödmottagarna för att förbättra tillgängligheten och öka projektens påverkan så att de uppnår ett tillfredsställande resultat, samtidigt som man ser till att mobiliteten och projekten fungerar smidigt. Parlamentet noterar att nationella programkontor i medlemsstaterna kan vara till stor hjälp genom att identifiera vilka behov organisationer och institutioner har i detta avseende och tillhandahålla nödvändigt stöd.

13.

Europaparlamentet noterar den positiva effekten av kortvarig mobilitet för skolbarn när det gäller att övervinna psykiska och psykosociala hinder, och uppmanar kommissionen och nationella programkontor att främja mobilitetsprojekt som riktar sig till barn och tonåringar.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anordna riktade informationskampanjer, både online och offline, för att öka medvetenheten och nå ut till medborgarna med budskapet om fördelarna med Erasmus+ genom samarbete med medier och sociala medier i offentliga utbildningsinrättningar såsom bibliotek, skolor och universitet.

15.

Europaparlamentet uppmanar alla nationella programkontor att utse särskilda ansvariga för inkludering och mångfald för att nå ut direkt till studerande med särskilda behov och/eller begränsade möjligheter. Parlamentet uppmanar i detta avseende de organisationer som valdes ut för att genomföra Erasmus+ åtgärder att utse särskilda kontaktpersoner för personer med begränsade möjligheter, och påminner om att informationen om stödtjänster för personer med särskilda behov måste vara tydlig, aktuell, fullständig och lättillgänglig.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra riktlinjerna för nationella strategier som kommer att göra det möjligt för studerande med hälsoproblem, kulturella skillnader, samt ekonomiska, geografiska och sociala hinder att delta i större utsträckning, och att granska och återrapportera hur genomförandet skett.

17.

Europaparlamentet stöder alla EU-initiativ som syftar till att underlätta mobilitet för studerande, såsom mobilapplikationen Erasmus+, ett ”papperslöst Erasmus” och det europeiska studentkortet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka möjligheten att närmare koppla samman Erasmus+ och andra program och att främja sektorsövergripande samarbete, inbegripet Interrail för att främja ökad inkludering och jämlikhet som ger deltagarna bättre tillgång till miljövänligare transportmedel, i synnerhet de med begränsade möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att också göra DiscoverEU-initiativet mer inkluderande, så att fler människor kan delta.

18.

Europaparlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt språkkunskaper, särskilt för deltagare med begränsade möjligheter. Parlamentet uppmanar därför riktat och gruppspecifikt stöd för språkinlärning som en förberedelse inför mobilitet, och insisterar på att detta stöd inte endast bör omfatta onlinekurser.

19.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som Salto-programmet (Support, Advanced Learning and Training Opportunities) för inkludering och mångfald spelar för genomförandet av inkluderingsåtgärder för ungdomsdelen Erasmus+, och noterar att utvidgningen av inkluderingsstrategierna till programområdet Utbildning under den nuvarande programperioden måste följas noga, eftersom målgrupperna är olika. Parlamentet betonar behovet av att de nationella programkontoren samarbetar närmare med arbetsförmedlingarna och andra berörda parter inom vuxenutbildning för att underlätta integreringen av vuxenstuderande i programmet Erasmus+ 2021–2027.

20.

Europaparlamentet beklagar bristen på tillförlitliga uppgifter – både kvantitativa och kvalitativa – om deltagandet av personer med begränsade möjligheter i programmet Erasmus+, eftersom sådana uppgifter skulle kunna användas för att fastställa vilka grupper som bör omfattas av integrationsåtgärderna. Parlamentet understryker behovet av att utveckla utvärderingssystem för att få fram tydlig statistik och korrekt bedöma andra svåra frågor för att skapa ett förvaltnings- och styrverktyg för inkluderingsåtgärder, med hjälp av metoder som respekterar integriteten och dataskyddsförordningen, och som inte skapar onödiga administrativa bördor för organisationer och deltagare. Parlamentet bekräftar på nytt behovet av ökad kapacitetsuppbyggnad för personalen när det gäller indikatorer och övervakningssystem för inkludering.

21.

Europaparlamentet betonar vikten av att finansiera mer EU-omfattande forskning och studier om inkludering i den nuvarande programperioden för att bedöma effekterna av de åtgärder som vidtas av de nationella programkontoren och berörda parter när det gäller att engagera organisationer och personer med begränsade möjligheter. Parlamentet betonar att det är viktigt att ha omfattande register och statistik som bör fungera som en samrådsbas för framtida program.

22.

Europaparlamentet ber om att man tar hänsyn till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning för att underlätta deras deltagande i programmet genom att erbjuda dem hybridmobilitet som förberedelse inför mobilitetsperioden, ge dem möjlighet att ledsagas och ge dem lämpliga och tillgängliga bostäder och specialiserade stödtjänster på grundval av deras behov. Parlamentet betonar behovet av att få återkoppling från dem efter mobilitetsperioden för att förbättra framtida stödmottagares deltagande. Parlamentet understryker behovet av särskilt stöd, vägledning och verktyg som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att registrera sig och delta i Erasmus+-programmet. Parlamentet påminner om att medföljande personer också bör ha tillgång till medel och bidrag för att kunna delta i mobilitetsprogrammet.

23.

Europaparlamentet betonar vikten av programmet Erasmus+ för att främja värdena tolerans och mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa synergier mellan EU:s handlingsplan mot rasism och Erasmus+ för att hantera särskilda behov och bekämpa rasism i alla dess former.

24.

Europaparlamentet välkomnar Erasmus+-projekt som är kopplade till och inriktade på att förbättra jämställdheten och integreringen av kvinnor inom alla utbildningssektorer, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att synliggöra jämställdhet i sin politik och sina åtgärder.

25.

Europaparlamentet välkomnar de projekt som främjar och ökar medvetenheten om sexuell mångfald och uppmuntrar till respekt för hbtqi-personer, och uppmanar kommissionen att skapa verkliga kopplingar mellan EU:s jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer och Erasmus+-programmet.

26.

Europaparlamentet framhåller behovet av riktade lösningar och en behovsbaserad strategi för inlärningsrelaterade mobilitetsmöjligheter för människor från marginaliserade grupper i syfte att öka deras deltagande i programmet och säkerställa att de får tillräckligt stöd, med tanke på att finansiella och institutionella hinder fortfarande är ett av de största hindren för deras deltagande.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att all relevant information om Erasmus+ är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, i synnerhet genom anpassade och hinderfria verktyg online på alla europeiska språk. Parlamentet påminner om att det inte bör finnas några hinder i fråga om planerings- och utvärderingsprocesserna. Parlamentet välkomnar etableringen av ”Erasmusdagar” och betonar vikten av den roll som tidigare deltagare i Erasmus+ och studentnätverk spelar för att marknadsföra programmet för den breda allmänheten, och som en gemensam kontaktpunkt för alla framtida studerande.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera sina befintliga strategier och anta riktade program och åtgärder för studerande med begränsade möjligheter och särskilda behov från alla åldersgrupper och alla bakgrunder för att öka deltagandet i Erasmus+, i synnerhet när det gäller mobilitet, och främja utbyte av god praxis på detta område. Parlamentet noterar den nyckelroll som nationella programkontor och frivilligorganisationer spelar för att underlätta denna process.

29.

Europaparlamentet understryker de positiva effekterna av Erasmus+ i tredjeländer som en faktor i den europeiska integrationsprocessen och i att öka EU:s synlighet. Parlamentet betonar behovet av ökad delaktighet i Erasmus+-projekt och samarbete i associerade länder och andra stödberättigade länder, särskilt på västra Balkan samt i det östra och södra grannskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta internationella samråd (både digitala och fysiska) mellan nationella programkontor i medlemsstaterna och deltagande länder för att utbyta god praxis. Parlamentet noterar att detta kommer att stärka deras samarbete ytterligare och göra det möjligt för dem att genomföra nya lösningar, idéer och lärdomar på fältet som kommer att leda till ett större antal deltagare i programmet Erasmus+.

30.

Europaparlamentet betonar behovet av att ge programmet Erasmus+ större flexibilitet i händelse av en kris, vilket har kunnat observeras sedan kriget i Ukraina bröt ut. Parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen aviserat för att ukrainska studerande och utbildningspersonal som drabbats av kriget ska kunna fortsätta sin utbildning och yrkesverksamhet i Ukraina och någon av medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser mer stöd åt ukrainska studerande och att ytterligare stöd ska ges för att upprätthålla Ukrainas högre utbildningsanstalter och akademiska samfund.

31.

Europaparlamentet beklagar Förenade kungarikets regerings beslut att inte delta i Erasmus+ under den nuvarande programperioden efter landets utträde ur Europeiska unionen, vilket innebär förlorade möjligheter för ungdomar i både EU och Förenade kungariket.

32.

Europaparlamentet betonar vikten av att främja mobilitet för yrkesstuderande för att nå ut till ungdomar från alla bakgrunder, och noterar med tillfredsställelse de ökade möjligheter till mobilitet på lång sikt som skapades under programperioden 2014–2020.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda Europaåret för ungdomar och därmed sammanhängande evenemang för att på ett effektivt sätt främja de möjligheter som programmet Erasmus+ erbjuder, särskilt för personer med begränsade möjligheter och personer från missgynnade miljöer, i syfte att se till att Europaåret för ungdomar får en verkningsfull effekt, särskilt när det gäller ungdomars levnadsvillkor, utbildningsmöjligheter och demokratiska deltagande. Parlamentet beklagar att den angivna budgeten för Europaåret för ungdomar inte räcker till för att tillgodose initiativets behov.

34.

Europaparlamentet påminner om att det är av yttersta vikt att man säkerställer ett automatiskt erkännande av kvalifikationer och studieperioder inom ramen för det europeiska området för utbildning som ett kompletterande verktyg för att inkluderingsåtgärderna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren verkligen ska bli effektiva.

35.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen antagna åtgärdsram för 2021–2027 som syftar till att öka mångfalden och inkluderingen i de nuvarande programmen för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och uppmanar kommissionen att noga övervaka det framtida nationella genomförandet av denna ram och att hålla parlamentet informerat årligen. Parlamentet betonar att ett fullständigt genomförande av en särskild ram för inkluderingsåtgärder kan fungera som en användbar erfarenhet och referens för andra EU-program som har en direkt inverkan på medborgarnas liv, såsom programmet Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

36.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.2.2013, s. 50.

(2) EUT L 189, 28.5.2021, s. 1.

(3) EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.

(4) EUT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(5) EUT C 385, 22.9.2021, s. 2.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/63

P9_TA(2022)0266

Rapport om Montenegro 2021

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Montenegro (2021/2247(INI))

(2023/C 32/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (1), vilket trädde i kraft den 1 maj 2010,

—	med beaktande av Montenegros ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 15 december 2008,

—

med beaktande av kommissionens yttrande av den 9 november 2010 om Montenegros ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (COM(2010)0670), Europeiska rådets beslut av den 16–17 december 2010 om att bevilja Montenegro status som kandidatland och Europeiska rådets beslut av den 29 juni 2012 om att inleda anslutningsförhandlingar med Montenegro,

—	med beaktande av Montenegros anslutning till Nato den 5 juni 2017,

—	med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003,

—	med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia,

—	med beaktande av Zagrebförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 6 maj 2020,

—	med beaktande av Brdoförklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 6 oktober 2021,

—	med beaktande av toppmötet i Sofia den 10 november 2020, förklaringen från ledarna på västra Balkan om den gemensamma regionala marknaden av den 9 november 2020 och Sofiaförklaringen om den gröna agendan för västra Balkan av den 10 november 2020,

—	med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (2),

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 av den 10 januari 2022EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 20212021 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2021)0644), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Montenegro 2021 Report (SWD(2021)0293),

—	med beaktande av kommissionens översikt och landsbedömning från juli 2021 om Montenegros ekonomiska reformprogram,

—	med beaktande av de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet, antagna av rådet den 12 juli 2021,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (COM(2020)0315),

—	med beaktande av det femte mötet i anslutningskonferensen med Montenegro på ställföreträdarnivå den 30 juni 2020 i Bryssel, där förhandlingar inleddes om det sista granskade kapitlet, kapitel 8, ”Konkurrenspolitik”,

—	med beaktande av anslutningskonferensen mellan EU och Montenegro den 22 juni 2021 och den 13 december 2021,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttranden från mars och maj 2021 över de reviderade ändringsförslagen till lagen om den statliga åklagarmyndigheten och dess tidigare yttranden,

—	med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020 (3),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

—	med beaktande av den förklaring och de rekommendationer som antogs vid det tjugonde mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Montenegro, som hölls den 2 december 2021,

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 28 juni 2021 från det andra toppmötet för Europaparlamentet och talmännen från parlamenten på västra Balkan, som sammankallats av Europaparlaments talman med ledarna av parlamenten på västra Balkan,

—	med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Montenegro (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om samarbete i kampen mot organiserad brottslighet på västra Balkan (5),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0151/2022), och av följande skäl:

A.	Varje utvidgningsland bedöms på grundval av sina egna meriter, och genomförandet av nödvändiga reformer, särskilt på rättsstatsområdet, avgör tidsplanen och framstegen för anslutningen.

B.	Montenegro är det kandidatland som kommit längst i sin förhandlingsprocess, med tanke på att det har öppnat samtliga 33 granskade kapitel i EU:s regelverk och provisoriskt avslutat tre av dem.

C.	80 procent av landets medborgare stöder ett framtida medlemskap i EU.

D.	Perioden efter valet 2020 kännetecknades av en djup polarisering mellan den nya styrande majoriteten och oppositionen samt inom den styrande majoriteten. Bojkotter och bristen på konstruktivt engagemang från alla parlamentariska aktörer hindrade beslutsfattandet i parlamentet.

E.	Under regeringskonferensen den 22 juni 2021 godtog Montenegro den reviderade utvidgningsmetoden baserat på tematiska kluster med förhandlingskapitel och infasning av enskild EU-politik och enskilda EU-program.

EU är Montenegros största handelspartner och stod för 38 procent av den totala exporten och 44 procent av den totala importen 2020. EU är den största givaren av ekonomiskt stöd till Montenegro, och Montenegro får föranslutningsstöd inom ramen för IPA, med totalt 504,9 miljoner euro mellan 2007 och 2020.

G.	EU har kontinuerligt visat sitt engagemang för det europeiska perspektivet i länderna på västra Balkan och mobiliserat 3,3 miljarder euro för att ta itu med den omedelbara hälsokrisen och minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin.

H.	Stödet inom ramen för IPA III bygger på strikta villkor, med krav på ändring och indragning av stödet i fall av tillbakagång när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

I.	Montenegro är utsatt för utländsk inblandning och illvilliga desinformationskampanjer med ursprung i Ryssland och andra länder.

Engagemang för utvidgningen

Europaparlamentet välkomnar Montenegros fortsatta engagemang för den europeiska integrationen och det orubbliga stödet från landets medborgare för medlemskap i EU. Parlamentet understryker att framstegen i förhandlingarna fortfarande är beroende av att de interimistiska riktmärkena för rättsstatsprincipen uppfylls.

Europaparlamentet noterar att samtliga 33 granskade kapitel har öppnats, men beklagar att inget av dem har avslutats sedan 2017, vilket bromsar Montenegros positiva resultat och status som det land på västra Balkan som har gjort störst framsteg på vägen mot EU-anslutning. Parlamentet välkomnar Montenegros godtagande av den reviderade utvidgningsmetoden. Montenegro uppmuntras att fortsätta att specifikt fokusera på att uppfylla de resterande interimistiska riktmärkena i kapitlen 23 och 24 och därefter på att avsluta kapitel.

Europaparlamentet upprepar att ett politiskt åtagande över partigränserna och en fungerande parlamentarisk demokrati krävs för att åstadkomma nödvändiga EU-relaterade reformer, och efterlyser en konstruktiv och inkluderande politisk dialog och ett engagemang från alla parlamentariska partier för att övervinna det nuvarande polariserade politiska klimatet och stärka de statliga institutionernas funktion och samordningen mellan dem i syfte att uppnå politisk stabilitet och fortsatta betydande framsteg i viktiga EU-relaterade reformer, särskilt valreformer och reformer av rättsväsendet och kampen mot organiserad brottslighet och korruption.

Europaparlamentet noterar den misstroendeförklaring som riktades mot regeringen den 4 februari 2022 och att parlamentets talman och medordföranden för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Montenegro därefter skildes från sina uppdrag. Parlamentet noterar att Montenegros president utnämnt URA-partiledaren till premiärminister med ansvar för att bilda regering.

Europaparlamentet välkomnar den nya minoritetsregeringen bestående av proeuropeiska partier. Detta är särskilt välkommet mot bakgrund av den ryska invasionen nyligen i Ukraina och det fortsatta inflytandet från proryska politiska partier och narrativ i landet. Parlamentet välkomnar valet av en ny talman och vill att medordföranden för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Montenegro ska utses så snart som möjligt. Parlamentet anser att den nya regeringens politiska beslutsamhet skulle kunna bidra till att påskynda den välbehövliga reformprocessen, så att man återspeglar både Montenegros arbete med europeiska värden och viljan hos en överväldigande majoritet av Montenegros medborgare att ansluta sig till Europeiska unionen.

Europaparlamentet efterlyser ett återupptagande av en inkluderande dialog mellan alla parlamentariska partier och berörda parter i syfte att bygga upp en stark proeuropeisk och demokratisk plattform som kan säkerställa den stabilitet som krävs och minska den politiska polariseringen och radikaliseringen i linje med författningen, med respekt för demokratiska processer, normer och standarder samt de proeuropeiska strävandena hos en överväldigande majoritet av Montenegros medborgare.

Europaparlamentet noterar de protester mot ett eventuellt bildande av en minoritetsregering som organiserats av Demokratiska fronten och Demokratiskt Montenegro. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att uttrycka sina åsikter inom ramen för institutionella demokratiska förfaranden och att avstå från att öka spänningarna.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt det stöd som uttrycktes för Ryska federationen av demonstranter och vissa politiska ledare samma dag som Rysslands angrepp mot Ukraina inleddes, men noterar att dessa demonstrationer varit relativt begränsade i omfattning. Parlamentet påminner om Rysslands fortsatta och ihållande intresse av att destabilisera landet och hela västra Balkan och avleda landet från dess väg mot EU-medlemskap genom spridning av manipulativ desinformation och inflytande över statliga och icke-statliga aktörer.

Europaparlamentet noterar att arbetet har intensifierats efter det emotsedda slutförandet av utnämningar till administrativa strukturer på rättsstatsområdet. Parlamentet beklagar att nyckelpositioner i förhandlingsstrukturerna har förblivit vakanta under lång tid. Parlamentet noterar insatserna för att konsolidera och uppgradera förhandlingsstrukturen under 2021. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att återupprätta en fullt fungerande förhandlingsstruktur så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att den försenade utnämningen av viktiga förhandlare och chefer för arbetsgrupper måste följas av andra åtgärder för att anslutningsprocessen ska upprätthållas som en politisk prioritering.

10.

Europaparlamentet välkomnar Montenegros fortsatta och fullständiga anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet landets fördömande av den ryska invasionen i Ukraina och landets fulla stöd för de senaste EU-sanktionerna mot Ryssland, samt förbudet för ryska flyg att passera över landets luftrum och använda dess flygplatser, förbudet mot transaktioner med Rysslands centralbank och förbudet mot ryska propagandamedier, Ryssland Today och Sputnik. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga ett ekonomiskt och finansiellt stöd från EU till de länder på västra Balkan som har anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland, i syfte att mildra konsekvenserna av krisen när den utvecklar sig.

11.

Europaparlamentet välkomnar Montenegros antagande av en egen mekanism för tillfälligt skydd för personer som flyr från Ukraina, vilken ger dem rätt att stanna i landet i ett år. Parlamentet välkomnar även Montenegros bidrag till det humanitära biståndet till Ukraina.

12.

Europaparlamentet kräver att man beslagtar tillgångarna för de personer som är föremål för de montenegrinska myndigheternas sanktioner, och vill att det ska säkerställas att landet inte blir en säker zon för att dölja tillgångarna för ryska oligarker som hotas av internationella sanktioner. Parlamentet uppmuntrar regeringen att fortsätta att vidta nödvändiga åtgärder för att de behöriga nationella myndigheterna ska kunna fatta de beslut som krävs för att genomföra de antagna sanktionerna.

13.

Europaparlamentet välkomnar Montenegros aktiva deltagande i uppdrag och insatser inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, och andra internationella uppdrag. Parlamentet understryker vikten av Montenegros strategiska allians med EU och Nato. Parlamentet fördömer försöken inom regeringen, säkerhetssektorn och den militära sektorn att ifrågasätta landets strategiska inriktning. Parlamentet uppmuntrar de montenegrinska myndigheterna att samarbeta med både EU och Nato när det gäller motståndskraft mot utländsk inblandning, manipulativ utländsk desinformation och cybersäkerhet.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar Montenegro att på bästa sätt utnyttja de EU-medel som finns tillgängliga inom ramen för IPA III och den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan, i syfte att stärka institutionsuppbyggnaden och främja ekonomisk och demokratisk utveckling, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, grundläggande friheter och medborgarnas välbefinnande. Parlamentet framhåller att alla investeringar måste ligga i linje med målen i Parisavtalet och EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noga övervaka resultaten och säkerställa en systematisk bedömning av EU-medlens effekter.

Demokrati och rättsstatsprincipen

15.

Europaparlamentet är djupt oroat över de fortsatta politiska spänningarna mellan den verkställande och den lagstiftande makten samt inom dessa, och över blockaden under senare tid av parlamentets sessioner, som har en direkt inverkan på hastigheten och framstegen i Montenegros EU-relaterade reformer och fortsatt bromsar EU-anslutningsprocessen. Parlamentet påminner om att det enda sättet att påverka beslutsprocessen på väljarnas vägnar är att delta i politiska processer. Parlamentet uppmanar de lagstiftande och verkställande myndigheterna att förbättra samordningen och prioritera lagstiftningsinitiativ för genomförande av EU-reformer. Parlamentet upprepar att politisk vilja, en bred dialog över partigränserna samt både parlamentariskt stöd och demokratiska institutioner som fungerar väl är avgörande för Montenegros framsteg i anslutningsförhandlingarna.

16.

Europaparlamentet välkomnar de utnämningar som nyligen gjorts i högsta domstolen och appellationsdomstolen och av nya ledamöter i åklagarrådet, däribland en ledamot från företrädare för icke-statliga organisationer. Parlamentet uttrycker oro över den allmänna bristen på framsteg i reformen av rättsväsendet, bland annat när det gäller de utnämningar till viktiga oberoende institutioner och rättsväsendet som ännu inte slutförts, inklusive utnämningen av nya domare vid författningsdomstolen. Parlamentet uppmuntrar Montenegros myndigheter att vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets och andra brottsbekämpande organs oberoende och funktion samt att fullt ut genomföra Venedigkommissionens rekommendationer i fråga om riskerna för politisering av åklagarrådet. Parlamentet uppmuntrar till uppföljning av rekommendationerna från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) när det gäller rättsväsendet.

17.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 på allvar, genomföra dess rekommendationer och därmed anpassa sina rättsstatsrelaterade investeringar på västra Balkan, inklusive i Montenegro. Parlamentet uppmanar EU och länderna på västra Balkan att upprätta en ram för ett givande samarbete mellan Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och länderna på västra Balkan, för att säkerställa att Eppo effektivt kan utöva sina befogenheter beträffande EU-medel.

18.

Europaparlamentet välkomnar att Montenegros parlament har antagit den ändrade lagen om lokalt självstyre, enligt vilken lokalval i 14 kommuner ska hållas samma dag. Parlamentet beklagar dock det beslut som nyligen fattades om att utlysa val i 12 kommuner en annan dag. Parlamentet uppmuntrar på nytt Montenegro att hålla lokalval samtidigt i hela landet för att skapa större stabilitet i demokratin, undvika ständiga kampanjer och minska spänningarna i det politiska klimatet.

19.

Europaparlamentet konstaterar att det krävs fler insatser för att harmonisera den rättsliga ramen för val och reglera alla viktiga aspekter av val genom en inkluderande process, i god tid före nästa val. Parlamentet gläder sig över att arbetet i kommittén för reform av vallagstiftningen fortsätter trots de inledande avbrotten, och förväntar sig att kommittén idogt arbetar för att få till stånd meningsfulla reformer. Parlamentet konstaterar att Jean Monnet-dialogen i Montenegro skulle kunna bidra till att uppnå det samförstånd som krävs för att främja en demokratisk parlamentarisk kultur.

20.

Europaparlamentet är oroat över den utbredda korruptionen i landet och uppmanar eftertryckligen Montenegro att stärka de straffrättsliga svarsåtgärderna mot korruption på hög nivå och skapa förutsättningar för effektiva och oberoende fungerande rättsliga institutioner och oberoende organ som tar itu med korruptionen, däribland byrån för bekämpning av korruption och den särskilda åklagarmyndigheten, så att de fungerar effektivt utan politiskt inflytande, i linje med rekommendationerna från Greco. Parlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna att inleda grundliga utredningar av alla missförhållanden som avslöjas i Pandoradokumenten.

21.

Europaparlamentet välkomnar framstegen i kampen mot organiserad brottslighet och i det internationella polissamarbetet, särskilt när det gäller att förbättra de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till centrala databaser och öka antalet utredare och experter samt det ökade antalet fall av organiserad brottslighet som utreds och lagförs. Parlamentet uppmuntrar de montenegrinska myndigheterna att fortsätta att ta itu med de befintliga bristerna i hanteringen av ärenden som rör organiserad brottslighet och beslagtagande och förverkande av tillgångar som härrör från brott.

22.

Europaparlamentet välkomnar Montenegros konstruktiva samarbete med EU:s brottsbekämpande organ, såsom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europol och Eurojust, som bistår Montenegro i gränsförvaltningen och kampen mot gränsöverskridande brottslighet, inbegripet olaglig handel med vapen, narkotika och människor, och bekämpning av terrorism och extremism. Parlamentet noterar som ett positivt exempel polisinsatsen i Mojkovac för att bekämpa den olagliga cigaretthandeln i Montenegro och upprepar att det behövs ytterligare åtgärder för att bekämpa narkotika- och cigarettsmuggling i landet, särskilt i den fria zonen i Bars hamn.

23.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för migration och återintegrering av återvändande i Montenegro för perioden 2021–2025. Parlamentet noterar att färdplanen för samarbete mellan Montenegro och Europeiska unionens asylbyrå undertecknades i december 2021.

24.

Europaparlamentet beklagar de begränsade framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av reformen av den offentliga förvaltningen och begär att processen för utformning av den nya strategin för reformen av den offentliga förvaltningen ska vara inkluderande och transparent. Parlamentet uttrycker oro över ändringarna av lagen om offentligt och statligt anställda, som minskade den meritbaserade rekryteringen och oberoendet för offentliganställda och äventyrade Montenegros förmåga att behålla personal med erfarenhet av EU-anslutningsprocessen. Parlamentet betonar behovet av ett meritbaserat system för rekrytering av statstjänstemän och vikten av att avpolitisera den offentliga förvaltningen.

25.

Europaparlamentet välkomnar det civila samhällets positiva roll i Montenegro och uppmuntrar till att ytterligare bidra till ett meningsfullt civilsamhälleligt deltagande i reformer och se till att det finns fungerande samråds- och samarbetsmekanismer genom att förbättra landets rättsliga och institutionella ramar samt garantera att oberoende experter, det civila samhället och lokala berörda parter deltar i viktig lagstiftning.

26.

Europaparlamentet välkomnar den första medborgarförsamling som Montenegros parlament anordnade den 4 november 2021 i samarbete med Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar medborgarnas aktiva deltagande och deras åtagande att ta fram strategier mot korruption. Parlamentet uppmuntrar de montenegrinska myndigheterna att följa upp och genomföra församlingens slutsatser om kampen mot korruption och betonar vikten av att fortsätta detta framgångsrika arbete i framtiden.

Respekten för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter

27.

Europaparlamentet noterar de begränsade framstegen när det gäller yttrandefrihet. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att öka sina ansträngningar för att bekämpa desinformation, hatpropaganda, trakasserier på nätet samt politiskt partisk rapportering och utländskt inflytande i Montenegros medier. Parlamentet understryker vikten av att utbyta bästa praxis med EU:s medlemsstater och Nato samt att sammankalla en dialog med det civila samhället på västra Balkan och dess privata sektor för att kartlägga oroande inslag i utvecklingen i ett tidigt skede och ta fram lämpliga svarsåtgärder mot spridningen av manipulativ desinformation från tredjeländer, med tonvikt på forskning och analys och inkludering av bästa praxis i regionen.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga upp den infrastruktur som krävs för att ta fram evidensbaserade svarsåtgärder mot desinformationshot på västra Balkan. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) att inta en mer proaktiv hållning, med fokus på att stärka EU:s trovärdighet i regionen och utöka StratCom-övervakningen till att fokusera på gränsöverskridande desinformationshot från länder på västra Balkan och deras grannar. Parlamentet uppmanar Montenegro att vidta beslutsamma och systematiska åtgärder för att identifiera och upplösa desinformationsfabriker. Parlamentet uppmanar politiker och offentliga personer att kraftfullt fördöma alla budskap som syftar till att polarisera samhället och undergräva förtroendet för medierna och grundläggande demokratiska värden.

29.

Europaparlamentet noterar att insamlingen av uppdelade uppgifter om rasism och hatpropaganda och brott med anknytning till homo- eller transfobi fortfarande inte är optimal. Parlamentet påminner om slutsatserna i 2020 års övervakningsrapport från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI, Europarådet), där det anges att tidigare rekommendationer inte hade genomförts (6). Parlamentet påminner om sin ståndpunkt i den senaste resolutionen om Montenegro, där denna åtgärd efterlystes, och uppmuntrar myndigheterna att genomföra den (7).

30.

Europaparlamentet uttrycker oro över den höga graden av polarisering i medielandskapet, särskilt den ökande mängden utländska och inhemska desinformationskampanjer och cyber- och hybridhot – även från Ryssland och Kina – som sprider etnonationalistiska narrativ med negativ inverkan på de demokratiska processerna i landet och som därmed hotar dess europeiska perspektiv. Parlamentet är oroat över Montenegros ökade statsskuld till utländska finansinstitut och företag från auktoritära tredjeländer. Parlamentet upprepar sitt stöd för regeringens beredvillighet att genomföra EU:s sanktioner mot ryska propagandakanaler.

31.

Europaparlamentet understryker vikten av mediefrihet och oberoende medier, högkvalitativ rapportering och förbättrad mediekunnighet som en central faktor i kampen mot manipulativ desinformation. Parlamentet uppmanar Montenegro, medlemsstaterna, utrikestjänsten och EU:s delegation i Montenegro att fortsätta att driva aktivare och effektivare kommunikations- och synlighetskampanjer för att betona EU-biståndets roll och betydelse i Montenegro och bekämpa desinformation riktad mot EU, bland annat genom att inrätta en regional strategisk kommunikationstjänst på västra Balkan. Parlamentet välkomnar Montenegros intresse av att samarbeta med EU via handlingsplanen för demokrati och det viktiga arbete som utförs av utrikestjänstens arbetsgrupp för strategisk kommunikation för västra Balkan.

32.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros myndigheter att, i nära samarbete med relevanta initiativ och program på EU-nivå och inom Nato, vidta konkreta åtgärder för att bygga upp motståndskraft och cybersäkerhet eftersom landet utsätts för allt större tryck genom inblandning från tredjeländer som syftar till att undergräva landets självständighet och västvänliga inriktning. Parlamentet välkomnar Montenegros nya strategi för cybersäkerhet 2022–2026 och begär att lagstiftningsprocessen för att inrätta en cybersäkerhetsbyrå ska gå framåt utan dröjsmål.

33.

Europaparlamentet fördömer skarpt angreppen och trakasserierna mot journalister och kräver att dessa utreds och leder till sanktioner samt att man följer upp detta med effektiva rättsliga åtgärder. Parlamentet välkomnar införandet av strängare påföljder för hot eller angrepp mot journalister genom antagandet av ändringarna av strafflagen. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa villkoren för oberoende och fria mediers arbete, inbegripet stöd till rapportering i allmänhetens intresse, transparent finansiering, gemensamma regleringsstandarder och en säker arbetsmiljö utan angrepp och hot.

34.

Europaparlamentet välkomnar att vissa positiva åtgärder införts, till exempel en ad hoc-kommission för övervakning av våld mot medier, förstärkningen av den rättsliga ramen för att effektivt skydda journalister och andra mediearbetare, översynen av lagarna om medier och den redaktionella policyn för det offentliga radio- och tv-bolaget RTCG, som har gjorts mer pluralistisk, samt offentliga samråd om en mediestrategi för 2021–2025. Parlamentet understryker vikten av att Montenegros medietillsynsmyndigheter och public service-bolag är oberoende, och efterlyser ytterligare insatser för att omvandla RTCG till ett verkligt public service-bolag och i allmänhet förbättra tillgången till information.

35.

Europaparlamentet fördömer alla våldshandlingar under demonstrationerna i Cetinje i samband med installationen av överhuvudet för den serbiska ortodoxa kyrkan i provinsen Montenegro. Parlamentet fördömer den serbiska inblandningen i detta sammanhang. Parlamentet efterlyser en religiös tolerans som stämmer överens med Montenegros författning och med EU:s värden och principer.

36.

Europaparlamentet konstaterar att den utländska inblandningen också kan ta sig uttryck i instrumentalisering av religiösa institut. Parlamentet fördömer Rysslands ansträngningar att utnyttja etniska spänningar på västra Balkan för att förvärra konflikter, splittra samhällen och sprida manipulativ desinformation, vilket skulle kunna leda till en destabilisering av hela regionen.

37.

Europaparlamentet noterar ytterligare en försening i folk- och bostadsräkningen i Montenegro, och förväntar sig att den kommer att genomföras under innevarande år i enlighet med EU:s standarder och internationella standarder, på ett öppet och transparent sätt, och utan rädsla för hot för alla erkända nationella minoriteter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att undvika all politisering av processen.

38.

Europaparlamentet välkomnar landets multietniska identitet och efterlyser ytterligare främjande av den och respekt för den på alla nivåer, inbegripet de språk som används, kulturarvet och lokalsamhällenas traditioner, samt skydd av deras politiska rättigheter. Parlamentet betonar behovet att skydda alla nationella minoriteters politiska rättigheter, särskilt med tanke på att vissa av dem inte längre representeras av några minoritetspartier i Montenegros parlament.

39.

Europaparlamentet fördömer skarpt verbala och fysiska angrepp mot och hot mot minoriteter, även nationella minoriteter. Parlamentet beklagar att utsatta grupper, däribland romer och egyptier, fortfarande utsätts för olika former av diskriminering och har svårigheter att utöva sina rättigheter. Parlamentet välkomnar antagandet av strategin för integrering av romer och egyptier 2021–2025, där särskild uppmärksamhet ägnas åt antiziganism, och uppmuntrar myndigheterna att ytterligare öka insatserna för att bekämpa diskriminering, säkerställa rättvis tillgång till utbildning, rättslig prövning, bostäder, hälso- och sjukvård och arbetsmarknaden samt vidta effektiva åtgärder mot hatpropaganda.

40.

Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna att erkänna den kroatiska befolkningens tradition och kulturarv i den multietniska Kotorbukten. Parlamentet noterar med oro det meddelande om avhysning senast den 15 april 2022 som den kroatiska nationalförsamlingen i Tivat har mottagit.

41.

Europaparlamentet noterar att könsrelaterat våld och våld mot barn fortfarande utgör ett stort problem, och att detta har förvärrats ytterligare under covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser förbättrade specialiserade stödtjänster för kvinnor, missgynnade grupper och offer för våld i hemmet, och uppmanar Montenegro att tillhandahålla tillräcklig finansiering för detta, inbegripet till organisationer i det civila samhället som erbjuder sådant stöd. Parlamentet välkomnar förslaget att införa strängare påföljder för våld mot kvinnor och barn.

42.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att grundligt genomföra Istanbulkonventionens normer, att inleda informationskampanjer för allmänheten, att uppmuntra anmälningar av våld i hemmet under säkra förhållanden och att öka antalet välutbildade och jämställdhetsmedvetna tjänstemän och domare inom brottsbekämpningen för att säkerställa en korrekt utredning och lagföring av sådana brott. Parlamentet uppmanar med kraft de montenegrinska myndigheterna att genomföra effektiva åtgärder mot sexuella trakasserier, även på arbetsplatsen. Parlamentet är fortsatt oroat över att hatpropaganda och sexism mot kvinnor i politiken och det offentliga livet är vanligt förekommande, och efterlyser rättsliga och politiska åtgärder för att främja kvinnors politiska deltagande.

43.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av rådet för barnets rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare förbättra behandlingen av barn i civilrättsliga förfaranden och ett barnvänligt rättsväsen. Parlamentet beklagar djupt det otillräckliga skyddet av offer, särskilt kvinnor och barn, även under och efter vårdnadstvister. Parlamentet uppmanar alla statliga organ att systematiskt ta itu med denna fråga på grundval av högsta skydds- och stödstandarder och bästa europeiska praxis.

44.

Europaparlamentet välkomnar framstegen i arbetet med att skydda och främja hbtqi-personers rättigheter samt ingåendet av det första samkönade registrerade partnerskapet i juli 2021, liksom det fredliga anordnandet av Pride 2021. Parlamentet uppmanar Montenegro att fortsatt harmonisera och ändra andra lagar och förordningar, särskilt i fråga om sociala förmåner och bosättning, i syfte att fullt ut genomföra lagen om registrerat partnerskap. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder mot hatpropaganda, social utestängning och diskriminering av hbtqi-personer, och för att förbättra deras tillgång till rättslig prövning, sysselsättning, bostäder och hälso- och sjukvård, bland annat genom att säkerställa tillgång till hormonbehandling för transpersoner och respektera deras fysiska och psykiska integritet.

45.

Europaparlamentet uppmanar Montenegro att på lämpligt sätt inkludera det civila samhället för hbtqi-personer i arbetet för den nya arbetsgruppen för erkännande av juridisk könstillhörighet, som bör arbeta för ett rättsligt erkännande av könstillhörighet på grundval av självbestämmande.

46.

Europaparlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning fortsätter att utsättas för flera olika former av diskriminering, en situation som har förvärrats genom covid-19-pandemin. Parlamentet beklagar också djupt avsaknaden av anpassning av den nationella lagstiftningen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar att arbetet med reformen av det nationella systemet för fastställande av funktionsnedsättning pågår, och efterlyser ett effektivt genomförande av strategier för att avhjälpa brister i upprätthållandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom alla sektorer och politikområden, inbegripet hälso- och sjukvård och arbetsmarknaden samt inom ramen för administrativa och rättsliga förfaranden. Parlamentet betonar det akuta behovet av en strategi för avinstitutionalisering.

Försoning och goda grannförbindelser

47.

Europaparlamentet lovordar Montenegros konstruktiva roll i det regionala samarbetet och välkomnar genomförandet av åtgärder inom ramen för den gemensamma regionala marknaden för västra Balkan. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att finna och genomföra definitiva och bindande lösningar på långvariga bilaterala tvister på ett konstruktivt sätt och i god grannsämja, inbegripet gränstvister med grannländer och gränsfrågorna med Kroatien och Serbien.

48.

Europaparlamentet betonar att allt regionalt ekonomiskt samarbete på västra Balkan bör vara inkluderande och godtagbart för samtliga sex länder, med samarbete på lika villkor, samtidigt som ytterligare anpassning till EU:s normer och regelverk stärks. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin återhållsamma inställning till initiativet ”Open Balkan”, som inte omfattar samtliga sex länder, och ger uttryck för sin övertygelse att det bör bygga på EU:s regler och endast få positiv inverkan på EU:s integrationsprocess.

49.

Europaparlamentet välkomnar avskaffandet av roamingavgifter mellan Montenegro och fem andra länder på västra Balkan från och med den 1 juli 2021. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen och kommissionen att förhandla fram en plan som skulle leda till ett snabbt avskaffande av roamingavgifterna mellan Montenegro och EU:s medlemsstater.

50.

Europaparlamentet välkomnar Montenegros fortsatta samarbete under processen med Sarajevoförklaringen. Parlamentet välkomnar antagandet av resolutionen av den 17 juni 2021 om Srebrenica. Parlamentet välkomnar att Montenegros utrikesminister för första gången någonsin deltog i det gemensamma högtidlighållandet av offren i lägret i Morinj. Parlamentet noterar att bara åtta krigsförbrytarrättegångar hållits och endast gärningsmän på låg nivå har ställts inför rätta sedan 2006. Parlamentet understryker att förnekande av folkmord samt provocerande retorik och förhärligande av krigsförbrytare under inga omständigheter får tolereras.

51.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Montenegro att intensifiera sina ansträngningar för att proaktivt prioritera och bestraffa krigsförbrytelser och förhärligandet av dem och klargöra vad som hänt saknade personer. Parlamentet påminner om behovet av att öppna den jugoslaviska underrättelsetjänstens arkiv och följa de rättsliga förfarandena för att överföra relevanta akter till Montenegros statsarkiv.

52.

Europaparlamentet uppmanar Montenegros myndigheter att fullt ut följa bestämmelserna om kvarlåtenskapen från f.d. Socialistiska federala republiken Jugoslavien, särskilt när det gäller militära tillgångar.

Ekonomi

53.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den fortsatt höga arbetslösheten, särskilt bland kvinnor och ungdomar, och uppmanar med kraft myndigheterna att öka sina ansträngningar för att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden och ta itu med kompetensflykten, skillnaderna mellan könen i fråga om sysselsättning och lön samt tillgången till barnomsorg till rimlig kostnad. Parlamentet upprepar att utbildningssystemet måste anpassas bättre till arbetsmarknaden. Parlamentet noterar återhämtningen på arbetsmarknaden och välkomnar åtgärderna för att genomföra ungdomsgarantiprogrammet.

54.

Europaparlamentet noterar tillkännagivandet av initiativet ”Europe Now”, som syftar till att uppnå en högre levnadsstandard och en mer konkurrenskraftig ekonomi genom en mer hållbar och inkluderande modell för ekonomisk tillväxt.

55.

Europaparlamentet uttrycker oro över frågan om hållbarheten i Montenegros makroekonomiska stabilitet och den växande sårbarheten till följd av den ökade statsskulden, särskilt till Kina, och det nya lån på 750 miljoner euro som regeringen tagit utan att samråda med parlamentet. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att minska denna finanspolitiska sårbarhet, även den som kan kopplas till Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp den makroekonomiska situationen och sårbarheten i nästa landsrapport. Parlamentet noterar att tredjeländers och utländska företags investeringar i strategiska sektorer kan innebära en risk för att omotiverade ekonomiska beroenden skapas.

56.

Europaparlamentet noterar med oro covid-19-pandemins negativa inverkan på Montenegros ekonomi. Parlamentet noterar de uppmuntrande tecknen på Montenegros ekonomiska återhämtning 2021 efter en djup recession 2020, och välkomnar Montenegros förväntade starka ekonomiska tillväxt. Parlamentet efterlyser en mer hållbar ekonomisk och finansiell planering samt snabbare och mer konstruktiva svarsåtgärder för att minimera de skador som pandemin orsakar sociala grupper i de mest utsatta situationerna. Parlamentet uppmanar regeringen att anordna en verklig social dialog i återhämtningsprocessen efter pandemin.

57.

Europaparlamentet välkomnar utbetalningen av 60 miljoner euro från det makroekonomiska stödpaketet i samband med covid-19, som syftar till att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser och bevara den makroekonomiska stabiliteten, samt mobiliseringen av 14,2 miljarder euro från IPA III för att stödja partnerna på västra Balkan när det gäller att uppfylla kraven för EU-medlemskap.

58.

Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av digitaliseringen av offentliga tjänster och utvecklingen av transaktionsbaserade elektroniska förvaltningstjänster för att stärka den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet uppmanar Montenegros regering att främja digital inkludering av alla samhällsgrupper och uppmuntrar till utveckling av riktade förebyggande åtgärder och incitament för att legalisera informella företag och anställda, eftersom den stora informella sektorn fortsätter att hämma den ekonomiska och sociala utvecklingen i Montenegro.

59.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om associering till Horisont Europa-programmet 2021–2027.

60.

Europaparlamentet fördömer skarpt systemet med så kallade gyllene pass, och beklagar att det har förlängs till december 2022, trots tidigare löften om att avveckla systemet, och utan bredare samråd med relevanta institutioner. Parlamentet uppmanar med kraft Montenegro att göra mer för att förhindra penningtvätt. Parlamentet betonar att medborgarskap genom investeringar medför säkerhetsrisker och risker för korruption, penningtvätt och skatteundandragande. Parlamentet uppmanar Montenegro att omedelbart upphöra med systemet. Parlamentet noterar med oro att uppemot 200 ryska medborgare beviljades medborgarskap mellan december 2020 och 2022.

Miljö, energi och transporter

61.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en nationell plan för anpassning till klimatförändringarna och uppmuntrar Montenegro att påskynda reformerna i linje med EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och stärka sina genomförandeförfaranden. Parlamentet uppmanar myndigheterna att på bästa sätt använda EU:s föranslutningsstöd i detta avseende, så att man närmar sig avslutningsriktmärkena i kapitel 27 (miljö och klimatförändringar).

62.

Europaparlamentet välkomnar det paket för ren energi som antogs i november 2021. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att gå vidare med utarbetandet av sin nationella energi- och klimatplan, fokusera på hållbara förnybara energikällor och undvika nya investeringar i fossil gas och kolbaserad infrastruktur. Vidare uppmanas myndigheterna att lägga fram planen för energigemenskapens sekretariat, så att det kan utfärda sina rekommendationer. Parlamentet uppmanar Montenegro att öka sina ansträngningar för att minska förlusterna i eldistributionsnätet, diversifiera sina förnybara energikällor och minska sitt beroende av klimatkänslig vattenkraftproduktion. Parlamentet gläder sig över att man har upphävt koncessionsavtalen för små vattenkraftverk som inte uppfyller lämpliga miljönormer, och kräver att alla nya projekt ska vara förenliga med EU:s normer när det gäller miljö, statligt stöd och koncessioner. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att förbättra övervakningen och genomförandet av luftkvalitetsåtgärder i förorenade områden.

63.

Europaparlamentet beklagar att driften av kolkraftverket i Pljevlja fortsätter efter att ha överskridit antalet driftstimmar, samt upprepar sin brådskande uppmaning till de montenegrinska myndigheterna att omedelbart bringa detta kolkraftverk i överensstämmelse med fördraget om energigemenskapen. Parlamentet noterar med viss oro att kostnaderna för den med gällande miljöstandarder förenliga rekonstruktionen av kraftverket, som ännu inte inletts, har ökat med 15 miljoner euro. Parlamentet uppmanar myndigheterna att offentliggöra genomförbarhetsstudien och resultaten av den allmänna åklagarens utredning av anbudsförfarandet, och att överväga en övergripande övergångsplan med tanke på den planerade stängningen av kraftverket.

64.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Montenegro att utan dröjsmål vidta effektiva åtgärder för att bevara skyddade områden och uppmuntrar landet att fortsatt identifiera potentiella Natura 2000-områden. Parlamentet välkomnar utnämningen av tre marina skyddsområden (Platamuni, Katič och Stari Ulcinj) och gläds åt att bokskogarna i nationalparken Biogradska Gora har nominerats till att föras upp på Unescos världsarvslista. Parlamentet uttrycker oro över skador på vattenförekomster och floder i samband med infrastrukturprojekt, däribland Skadarsjön, Sinjajevina och Komarnica m.fl. Parlamentet beklagar att Sinjajevinafrågan, trots de inledande framstegen, fortfarande inte har lösts. Parlamentet understryker behovet av bedömningar och efterlevnad av habitatdirektivet och ramdirektivet för vatten. Parlamentet uppmanar med kraft de montenegrinska myndigheterna att verkställa effektiva, avskräckande och proportionella påföljder för alla miljöbrott och att utrota korruptionen inom denna sektor.

65.

Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller viktiga sektorsreformer inom transportpolitiken. Parlamentet uppmanar Montenegro att fortsätta att genomföra sin transportutvecklingsstrategi och stärka den administrativa kapaciteten för genomförandet av transeuropeiska nät. Parlamentet understryker att byggsektorn på västra Balkan hör till dem som är mest utsatta för organiserad brottslighet och korruption. Parlamentet understryker att infrastrukturinvesteringar måste följa EU:s standarder för miljökonsekvensbedömning och kostnads-nyttoanalyser och samtidigt måste respektera EU:s regler om offentlig upphandling och statligt stöd.

66.

Europaparlamentet noterar Kinas ökade intresse för att investera i västra Balkan och i transportinfrastrukturprojekt i Montenegro som en del av sitt initiativ Nya Sidenvägen (Belt and Road Initiative). Parlamentet välkomnar den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan och EU:s initiativ Global Gateway som miljövänligare och mer transparenta alternativ för finansiering av infrastrukturprojekt.

67.

Europaparlamentet beklagar skadorna på biosfärreservatet i Taraflodens avrinningsområde och nationalparken Durmitor, som är upptagen på Unescos världsarvslista, i samband med byggandet av motorvägen Bar–Boljare. Parlamentet uppmanar Montenegro att genomföra åtgärder för förnyelse av flodbäddar och noggrant övervaka de konsekvenser som uppförande av transportinfrastruktur får för miljön. Parlamentet uttrycker oro över att kostnaden för motorvägen Bar–Boljare underskattats kraftigt och att inga åtgärder har vidtagits trots oklara förfaranden för offentlig upphandling, brist på planeringsdokumentation samt miljöproblem. Parlamentet noterar att Montenegros ansökan om medfinansiering från investeringsramen för västra Balkan ännu inte har behandlats klart.

68.

Europaparlamentet uppmanar Montenegro att ta itu med olagligt bortskaffande av avfall och att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra planeringsförfarandena för anläggningar för avloppsvatten, i syfte att påskynda uppförandet av dem. Parlamentet noterar bristen på framsteg och de ökade kostnaderna i samband med anläggandet av viktiga reningsverk för avloppsvatten för att förhindra att avloppsvatten förorenar sju kommuner.

69.

Europaparlamentet uppmuntrar Montenegro att intensifiera sina institutionella reformer och lagstiftningsreformer när det gäller jakt och fiske, med särskilt fokus på skyddade områden och skyddade arter.

o o

70.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Montenegros president, regering och parlament.

(1) EUT L 108, 29.4.2010, s. 1.

(2) EUT L 330, 20.9.2021, s. 1.

(3) EUT C 362, 8.9.2021, s. 129.

(4) EUT C 15, 12.1.2022, s. 100.

(5) Antagna texter, P9_TA(2021)0506.

(6) ECRI:s slutsatser om genomförandet av rekommendationerna avseende Montenegro som blev föremål för interimsuppföljning (2 juni 2020), https://rm.coe.int/ecri-conclusions-on-the-implementation-of-the-recommendations-in-respe/16809e8273.

(7) Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om kommissionens rapporter 2019 och 2020 om Montenegro (EUT C 15, 12.1.2022, s. 100).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/74

P9_TA(2022)0267

Framtiden för handelsförbindelserna EU-Afrika

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om framtiden för handelsförbindelserna mellan EU och Afrika (2021/2178(INI))

(2023/C 32/09)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—	med beaktande av Parisavtalet,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet vid det sjätte toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen (AU) den 17 och 18 februari 2022 om en gemensam vision för 2030,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 9 mars 2020Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)0004),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en ny EU-Afrika-strategi – ett partnerskap för hållbar och inkluderande utveckling (1),

—	med beaktande av AU:s Agenda 2063: det Afrika vi vill ha,

—	med beaktande av de initiativ som AU har inlett för att uppnå Agenda 2063, inbegripet strategin för snabbare industriell utveckling i Afrika, programmet för infrastrukturutveckling i Afrika, främjande av handel inom Afrika och Africa Mining Vision (Afrikanska unionens vision för gruvdrift),

—	med beaktande av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS), å andra sidan,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2021Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

—	med beaktande av avtalen om ekonomiskt partnerskap, både de som ingåtts och de som är föremål för förhandlingar, mellan EU och 14 afrikanska länder och regioner söder om Sahara, och andra EU-frihandelsavtal med nordafrikanska länder,

—	med beaktande av det beslut om Afrikanska kontinentala frihandelsområdet (AFCFTA) som AU:s stats- och regeringschefers församling fattade den 2 juli 2018 (2),

—	med beaktande av Kigali-beslutet, som AU:s stats- och regeringschefers församling fattade i juli 2016, om resultatet av mötet i AU:s församling, särskilt punkt 5 om finansiering av AU (3),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2018En ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen (COM(2018)0643),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal (4),

—	med beaktande av G7-finansministrarnas uttalande av den 25 september 2020 om initiativet om uppskov av skuldavbetalningar och om skuldlättnader för sårbara länder,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 1 december 2021Global Gateway (JOIN(2021)0030),

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 14 juli 2021 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (COM(2021)0564),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 november 2020EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2020)0017),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 9 februari 2021Förnyat partnerskap med det södra grannskapet: En ny agenda för Medelhavsområdet (JOIN(2021)0002) och det åtföljande gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna (SWD(2021)0023),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2022 om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (5),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (6) och de tillhörande frivilliga partnerskapsavtalen mellan EU och partnerländerna,

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 17 november 2021 till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse (COM(2021)0706),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 med rekommendationer till kommissionen om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet (7),

—	med beaktande av Kimberleyprocessen och sin resolution av den 16 december 2021 om genomförandet av Kimberleyprocessens certifieringssystem (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (9),

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 22 september 2021 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (COM(2021)0579),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2021 med rekommendationer till kommissionen om politik och lagstiftning för laglig migration (12),

—	med beaktande av förklaringen som antogs av det afrikansk-europeiska forumet för lokala och regionala myndigheter den 15 februari 2022,

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen vid det sjunde företagarforumet EU–Afrika den 14 februari 2022,

—	med beaktande av slutdokumentet från forumet för det civila samhällets organisationer under Afrika-Europa-veckan i februari 2022 No decision on us without us!,

—	med beaktande av de gemensamma slutdokumenten från ungdomsforumet under Afrika-Europa-veckan i februari 2022,

—	med beaktande av Unctads (FN:s konferens för handel och utveckling) rapport från 2021 om ekonomisk utveckling i Afrika Reaping the potential benefits of the African Continental Free Trade Area for inclusive growth,

—	med beaktande av alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen,

—	med beaktande av rekommendationerna i slutrapporten från sydafrikanska presidentens rådgivande panel för jordreform av den 4 maj 2019,

—	med beaktande av rapporten från AU:s och EU:s arbetsgrupp för den digitala ekonomin av den 13 juni 2019New Africa-Europe Digital Economy Partnership: Accelerating the Achievement of the Sustainable Development Goals,

—	med beaktande av EU:s lägesrapport Aid for Trade från 2021,

—	med beaktande av EU:s flerpartsdialog om hållbar kakao, som är inriktad på kakaosektorn i två stora producentländer, dvs. Elfenbenskusten och Ghana,

—	med beaktande av Ghanas president Nana Akufo-Addos tal den 12 december 2021 till Europaparlamentet i Strasbourg,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 mars 2022Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen (COM(2022)0133),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 16 december 2021,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0169/2022), och av följande skäl:

Europeiska unionen (EU) och Afrika har viktiga och långvariga politiska, ekonomiska och kulturella förbindelser. Det sjätte toppmötet mellan EU och AU 2022 ledde till en överenskommelse om en gemensam vision för 2030, en ny gemensam och ömsesidigt gynnsam strategi som stärker banden mellan de två unionerna och kommer att möjliggöra närmare samarbete i frågor med gemensam konvergens på områdena handel, utveckling, säkerhet, och goda styrelseformer. Dess syfte är att driva på våra gemensamma prioriteringar genom att tillsammans bevara våra intressen och gemensamma kollektiva nyttigheter, våra medborgares säkerhet och välstånd, skyddet av mänskliga rättigheter för alla, jämställdhet och kvinnors egenmakt på alla områden i livet, respekt för demokratiska principer och rättsstatsprincipen, åtgärder för att bevara miljön och den biologiska mångfalden, hållbar ekonomisk tillväxt för alla, kampen mot ojämlikhet, stöd till barnens rättigheter och inkludering av ungdomar och de mest missgynnade. Båda unionerna noterar vikten av tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. Detta förnyade partnerskap kommer att bygga på geografi, erkännande av historia, mänskliga band, respekt för suveränitet, ömsesidig respekt och ansvarighet, delade värderingar, jämlikhet mellan partner och ömsesidiga åtaganden. EU och AU har åtagit sig att stärka sitt strategiska partnerskap för att tillsammans möta nya utmaningar, såsom klimatförändringar, återhämtning efter pandemin och uppbyggnad av motståndskraft mot framtida chocker.

Fred är en förutsättning för hållbar utveckling och för en stabil handels- och investeringsmiljö. Det geopolitiska globala sammanhanget har förändrats avsevärt sedan Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina den 24 februari 2022, även när det gäller förbindelserna mellan EU och Afrika. FN:s generalförsamling fördömde med överväldigande majoritet Rysslands aggression mot Ukraina i sin resolution av den 2 mars 2022, inklusive stöd från AU, där 28 av dess medlemsstater stödde resolutionen. 16 av dess medlemsstater lade ner sin röst och nio valde att inte rösta. Rysslands invasion och konsekvenserna av kriget har förödande konsekvenser för globala värde- och leveranskedjor, särskilt för tillgången till vete och andra råvaror, vilket innebär att många fler miljoner människor riskerar att drabbas av livsmedelsbrist. Livsmedelsförsörjningen på den afrikanska kontinenten påverkas i särskilt hög grad. Nordafrika importerar 60 % av sitt vete och andra livsmedelsgrödor från Ukraina och Ryssland, och flera afrikanska länder lider brist på import av gödselmedel. Avbrott i leveranskedjorna till följd av Rysslands krig mot Ukraina skulle kunna leda till upplopp till följd av livsmedelsbrist och till social oro.

C.	Uppnåendet av målen för hållbar utveckling senast 2030 måste bli den centrala riktlinjen och riktmärket för ett framgångsrikt samarbete mellan EU och Afrika, inbegripet handels- och investeringsförbindelsernas bidrag till att bekämpa fattigdom.

D.	Migration är en del av hållbarhetsmål 10.7, som syftar till att underlätta ordnad, säker, laglig och ansvarsfull migration och rörlighet för personer.

I EU:s översyn av handelspolitiken konstateras den strategiska betydelsen av ett fördjupat engagemang med den afrikanska kontinenten och de afrikanska staterna, och man föreslår flera åtgärdspunkter för att stärka de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Afrika. Europa och Afrika är grannkontinenter vars välstånd och stabilitet är nära sammanlänkade och behöver stödjas genom en närmare och mer rättvis ekonomisk integration.

EU och dess medlemsstater är världens största givare inom ramen för Aid for Trade med 38 % av de globala bidragen. Afrika fortsatte att motta den största andelen av Aid for Trade-biståndet 2019. EU avser öka andelen EU-finansierat Aid for Trade-bistånd till de minst utvecklade länderna för att bidra till att fördubbla deras andel av globala exporter, eftersom de minst utvecklade ländernas andel av globala exporter fortfarande var 1 % och deras andel av exporterna till EU fortfarande var 2 % år 2020.

G.	EU borde genomföra en ”Team Europe-strategi” i sitt samarbete med Afrika, inkluderat mer samordning mellan kommissionens generaldirektorat, europeiska institut för utvecklingsfinansiering, europeiska exportkreditinsstitut, kommersiella banker och EU-medlemsstater.

EU och dess medlemsstater är Afrikas viktigaste handelspartner, och värdet på handeln ökade under 2021 till 288 miljarder euro från ett lågt belopp på 225 miljarder euro 2020 till följd av covid-19-pandemin. Handelsunderskottet till förmån för EU minskade från 24 miljarder euro 2020 till 4 miljarder euro 2021. Enligt befintliga handelsavtal och EU:s unilaterala förmåner för utvecklingsländer har 90 % av Afrikas export tull- och kvotfritt tillträde till EU:s inre marknad. År 2021 var över 65 % av de varor som importerades till EU från Afrika råvaror såsom livsmedel och dryck, råmaterial och energi, medan 68 % av de varor som exporterades från EU till Afrika var tillverkade varor. Denna handelsstruktur återspeglar den strukturella obalansen och det ömsesidiga beroendet mellan de berörda ekonomierna, och innebär därför att den afrikanska kontinenten blir kvar i den nedre delen av de globala värdekedjorna. EU och dess medlemsstater har länge varit Afrikas största källa till investeringar, offentligt utvecklingsbistånd, humanitärt bistånd och säkerhetsfinansiering.

USA:s handel under 2021 med varor med Afrika uppgick till cirka 26 miljarder US-dollar i exporter och cirka 37,5 miljarder US-dollar i importer. Det kombinerade värdet uppgick således till 64,2 miljarder US-dollar. Trots initiativet Prosper Africa, som inleddes av den föregående amerikanska regeringen, stagnerar USA:s handel med afrikanska länder söder om Sahara och utgör mindre än 1 % av USA:s totala handel med varor.

J.	Afrikas andel av den globala handeln har minskat stadigt under de senaste 50 åren och står för 2,9 % av världshandeln enligt UNCTAD. Kontinenten är starkt beroende av importer och exporter av råvarubaserade naturresurser. Interregional handel står endast för 14,4 % av kontinentens totala handel.

K.	Afrikanska utvecklingsbanken uppskattar den ekonomiska kostnaden för den olagliga handeln med naturresurser till 120 miljarder US-dollar per år, vilket motsvarar 5 % av Afrikas bruttonationalprodukt (BNP) (13).

Nivån på den intrakontinentala handeln i Afrika är långt under sin potential, och det är avgörande att den stärks för kontinentens hållbara ekonomiska och strukturella omvandling. Afrikas och Europas privata sektorer har ett gemensamt intresse av att AFCFTA genomförs på ett framgångsrikt och effektivt sätt, särskilt när det gäller den ekonomiska tillväxt och de arbetstillfällen som det förväntas skapa. Ikraftträdandet av AFCFTA den 30 maj 2019 och inledningen av dess förmånshandel den 1 januari 2021 har, i egenskap av flaggskeppsprojekt för den första tioåriga genomförandeplanen (2014–2023) inom ramen för AU:s agenda 2063, gett ny kraft åt de panafrikanska handels- och investeringsmöjligheterna och har ökat konnektiviteten mellan Europa och Afrika.

AFCFTA kommer att bli världens största frihandelsområde när det gäller deltagande länder, med 54 av 55 AU-medlemsstater, och kommer att skapa en marknad med 1,2 miljarder människor, inbegripet en snabbt växande medelklass, som innebär att det blir det åttonde största ekonomiska blocket i världen med en sammanlagd BNP på 3 biljoner US-dollar, som förväntas mer än fördubblas fram till 2050. Enligt Världsbanken skulle Afrikas BNP varje år kunna öka med 1 %, dess totala sysselsättning med 1,2 % och handeln inom Afrika med 33 %. Inrättandet av AFCFTA utgör en stor möjlighet för EU men dess framgång kommer till stor del att bero på dess förmåga att mobilisera investeringar och främja handelsutbyte och företagsnärvaro i Afrika.

Inom ramen för AFCFTA ska tullarna på 90 % av tullpositionerna avskaffas, och de länder som inte tillhör de minst utvecklade länderna har åtagit sig att liberalisera tullarna på icke-känsliga varor inom fem år och de minst utvecklade länderna inom 10 år. 7 % av tullpositionerna avser känsliga varor, och de länder som inte tillhör de minst utvecklade länderna kommer att liberalisera tullarna på känsliga varor inom 10 år och de minst utvecklade länderna inom 13 år. 3 % av tullpositionerna kan uteslutas från liberalisering. AFCFTA är ett viktigt steg för att lämna den nuvarande modellen för formell handel i Afrika, som kännetecknas av långa väntetider för gränspassage, omfattande regleringskrav och höga skatter.

AFCFTA syftar till att vara ett handelsliberaliserande instrument, men även till att möjliggöra tillväxt för alla och hållbar utveckling, i linje med Agenda 2063. Ett effektivt och samordnat genomförande av AFCFTA som ett kontinentalt system är avgörande för att stärka handeln inom Afrika och kommer att utgöra en stor utmaning, med olika nivåer och åtaganden till följd av handelsavtal, regionala ekonomiska gemenskaper och tullunioner som kräver omfattande åtgärder för utvecklingen av gränsöverskridande transportinfrastruktur och ökade handelslättnader för att bättre möjliggöra gränsöverskridande värdekedjor. Samhällsstyrningsreformer inriktade på underlättande av handeln, icke-tariffära handelshinder, efterlevnad av gemensamma tekniska och hälsorelaterade produktstandarder samt arbetsrätt, handelsåtgärder och skyddsåtgärder är nödvändiga för att uppnå AU:s mål och se till att AFCFTA blir ett effektivt och förutsägbart system. Liksom alla handelsavtal kommer AFCFTA att få både positiva och negativa effekter, och det är viktigt med lämpliga stödåtgärder för att mildra eventuella negativa effekter och se till att AFCFTA kan bidra till att främja små och medelstora företag, och särskilt säkerställa att företag som leds av kvinnor och ungdomar kan dra nytta av nya möjligheter.

P.	När det gäller handel, och särskilt ursprungsregler och kumulation, har EU:s olika arrangemang med afrikanska länder lett till en fragmentering av den afrikanska kontinenten, vilket har skapat tariffära hinder och hindrat uppbyggnaden av gränsöverskridande värdekedjor inom ramen för AFCFTA.

De afrikanska staterna är inte homogena. Den afrikanska kontinenten är särskilt sårbar för externa ”chocker” på grund av sitt stora beroende av externa ekonomiska resurser och intäkter, såsom utländska remitteringar, utländska direktinvesteringar, turism och externt bistånd, men också av import av tillverkade varor.

Afrika är en kontinent av hopp och möjligheter och uppfattas på detta sätt av allt fler bland sin unga befolkning. Afrika är den yngsta kontinenten i världen med en medianålder på 19,8 år och 60 % av befolkningen är under 25 år. 2050 kommer Afrikas befolkning att ha fördubblats, från cirka 1,2 miljarder människor till cirka 2,4 miljarder människor, och samma år kommer 50 % av världens befolkning under 25 år att finnas i Afrika, vilket kommer att utgöra en stor utmaning för de afrikanska ländernas ekonomier och demokratiska styrning och påverka geopolitiken, den globala handeln och migrationen. Det finns idag fyra gånger fler barn i Afrika än i Europa och 70 % av befolkningen i Afrika söder om Sahara är under 30 år. Till följd av befolkningsökningen och en växande medelklass kommer det att behövas en proportionell ökning av livsmedelsförsörjningen och därför måste livsmedelsindustrin skapa ekonomiska möjligheter och arbetstillfällen för unga afrikaner vars deltagande i denna industri dessutom kommer att vara av största vikt för att trygga generationsskiftet och förnya livsmedelssystemet. Afrikas ungdomar behöver utbildning av god kvalitet samt sysselsättnings- och affärsmöjligheter så att de ska kunna bidra till sina länders tillväxt och hållbara utveckling. Europa har en åldrande befolkning och många ekonomiska sektorer rapporterar redan en brist på kvalificerad arbetskraft och problem med att hitta lärlingar. Genom att ge kvinnor och ungdomar i Afrika ekonomisk egenmakt bidrar man både till ekonomisk tillväxt och till att främja deras ställning i samhället.

Målet för hållbar utveckling om ingen hunger syftar till att få ett slut på hungersnöden senast 2030 och uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad näring. Framstegen mot detta mål har saktat ned de senaste åren och över 800 miljoner människor på vår planet går fortfarande till sängs hungriga varje kväll. Livsmedels- och jordbruksorganisationen (FAO) har förutsett att antalet människor i Afrika som lider av svält kommer att öka avsevärt från 280 till 300 miljoner, och kommer år 2030 att tillsammans med Asien utgöra de regioner som har flest undernärda människor. Den osäkra livsmedelsförsörjningen har förvärrats på kontinenten och 21 % av befolkningen var undernärd 2020. Vid FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 fastställdes det att drivkrafterna för dessa ovälkomna trender är den ökande förekomsten och intensiteten av konflikter, klimatvariationer och extremt klimat, ekonomiska avmattningar och nedgångar och höga nivåer av ojämlikhet, och denna ojämlikhet ökade till följd av ekonomiska nedgångar 2020 som främst var en konsekvens av covid-19-restriktionsåtgärderna över hela världen.

Klimatförändringar och miljöförstöring är existentiella hot mot Afrika, EU och hela världen, och kräver ett gemensamt svar och betydande investeringar i motståndskraft. Handelsförbindelserna mellan EU och Afrika måste spela en avgörande roll för att hantera klimatomställningen och främja gemensamma insatser för att uppnå hållbar tillväxt, ekonomisk utveckling för alla och tillgång till kollektiva nyttigheter, särskilt genom att främja hållbara leveranskedjor och diversifiering av handeln i samband med övergången till en koldioxidsnål ekonomi. EU har åtagit sig att bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050 och att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning. De afrikanska länderna har hittills bidragit och bidrar i mycket liten utsträckning till växthusgasutsläppen, oavsett om de mäts genom historiska, nuvarande eller förväntade utsläpp och oavsett om de mäts totalt eller per capita, medan EU:s produktions-, livsstils- och konsumtionsvanor bidrar till klimatförändringarna. Effekterna av klimatförändringarna kommer att bli katastrofala, särskilt för många afrikanska stater, varav vissa kommer att vara bland de värst drabbade. I Afrika söder om Sahara beräknas anpassningskostnaderna för att undvika de ännu högre kostnaderna för ytterligare katastrofhjälp uppgå till 30–50 miljarder US-dollar per år under det kommande årtiondet, eller 2–3 % av regionens BNP. Den 27:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP27) kommer att äga rum i den afrikanska staten Egypten 2022. Övergången till en koldioxidsnål värld måste vara rättvis och jämlik. EU har föreslagit att energitillgång ska bli en av huvudpelarna i samarbetet med Afrika inom ramen för den gröna given.

EU och AU har tillkännagett ett investeringspaket för Afrika och Europa på 150 miljarder euro under en sexårsperiod, dvs. ett genomsnitt på 25 miljarder euro per år, som kommer att stödja gemensamma ambitioner för Agenda 2030 och AU:s Agenda 2063, och kommer att bestå av investerings-, hälso- och utbildningsdelar. Dessa investeringar bör inte öka de afrikanska ländernas skuldbörda.

Omkring 34 % av de afrikanska hushållen lever under den internationella fattigdomsgränsen på 1,90 US-dollar per dag, och omkring 40 % av kontinentens totala förmögenhet ägs av cirka 0,0001 % av dess befolkning. Det finns fortfarande stora skillnader i de afrikanska ländernas utveckling. Med tanke på den förväntade snabba tillväxten av Afrikas befolkning är det ännu viktigare att se till att den åtföljs av hållbar utveckling, utbildning av god kvalitet och skapande av anständiga arbetstillfällen.

W.	Endast ett av tre afrikanska länder har landsprogram för anständigt arbete, som har inrättats som det främsta verktyget för tillhandahållande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) stöd, som är anpassat till varje lands prioriteringar och resultat.

Kommissionen har lanserat initiativet för hållbar kakao, som leds gemensamt av dess generaldirektorat för handel och dess generaldirektorat för internationella partnerskap, och inriktar sig på Ghana och Elfenbenskusten, med Kamerun som observatör. Huvudmålen är att säkerställa en hållbar inkomst för jordbrukare, att avskaffa barnarbete i leveranskedjan för kakao och att avskaffa avskogningen i syfte att skapa kakaoodlingar.

Y.	Unicefs/ILO:s rapport från 2021 om barnarbete visar att barnarbete har ökat i Afrika söder om Sahara sedan 2012 och att denna uppåtgående trend kommer att fortsätta på grund av pandemins genomgripande effekter.

Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser hämmade tillväxten hela i Afrika under 2020 och kan ha lett till att ytterligare 30 miljoner människor hamnat i fattigdom och förvärrat förekomsten av barnarbete. Återhämtningspaketen efter pandemin signalerar en genomgripande förändring i det politiska samförståndet. De offentliga medlens kapacitet att stödja återhämtningen varierar mellan regionerna, vilket leder till en överhängande risk för att ojämlikheten förvärras. Den totala vaccinationsgraden var inte högre än 15 % i Afrika i mars 2022 (jämfört med 73 % i EU). Miljontals vacciner måste förstöras innan de kan användas i fattigare länder på grund av att de snabbt närmar sig utgångsdatumet. EU och AU har åtagit sig att stödja en fullfjädrad afrikansk suveränitet på hälsoområdet för att göra det möjligt för kontinenten att reagera på framtida hot mot folkhälsan, och har åtagit sig att i detta syfte stödja en gemensam agenda för tillverkning av vacciner, läkemedel, diagnostik, behandlingsmetoder och hälsoprodukter i Afrika, bland annat genom investeringar i produktionskapacitet, frivillig tekniköverföring och förstärkning av regelverket för att möjliggöra rättvis tillgång till vacciner, diagnostik och behandlingar. Parlamentet välkomnar alla åtgärder till stöd för det afrikanska hälso- och sjukvårdssystemet och kontinentens hälso- och sjukvårdskapacitet.

AA.

En hållbar och inkluderande återhämtning i Afrika från covid-19 kommer att kräva ytterligare 1 biljon US-dollar per år, utöver det årliga finansieringsgap på 2,5 biljoner US-dollar för målen för hållbar utveckling som föregick krisen. Denna strävan utgör en viktig investeringsmöjlighet. Europeiska investeringsbanken (EIB) har intensifierat sina insatser för att hjälpa afrikanska partner att hantera hälsokrisen och den ekonomiska krisen till följd av covid-19 genom att tillhandahålla 5 miljarder euro för att stödja de över 12 miljarder euro i privata och offentliga investeringar till omställning i hela Afrika under 2020.

AB.

Vid det sjätte toppmötet mellan EU och AU underströks det brådskande behovet av Världshandelsorganisationens (WTO) bidrag till kampen mot pandemin och till återhämtningen av den globala ekonomin, och parterna åtog sig att arbeta konstruktivt för en överenskommelse om ett övergripande WTO-svar på pandemin som omfattar handelsrelaterade och immaterialrättsliga aspekter. Europeiska kommissionen samt USA:s, Indiens och Sydafrikas regeringar har kommit fram till ett kompromissförslag i WTO, som ska läggas fram för WTO:s medlemsstater och som skulle underlätta ett undantag från vissa immaterialrättsliga regler, särskilt vissa kriterier för bestämmelser om tvångslicensiering enligt WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips), samtidigt som det ännu inte innehåller några bestämmelser om diagnosverktyg, utrustning och behandlingar, vilket begärts av de afrikanska staterna. En bredare diskussion inom WTO ska ännu inledas.

AC.

I pressmeddelandet till rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster om workshoppen om biologisk mångfald och pandemier konstateras det att pandemirisken kan minskas avsevärt genom att minska den mänskliga verksamhet som driver på förlusten av biologisk mångfald, öka bevarandet av skyddade områden och vidta åtgärder som minskar det ohållbara utnyttjandet av regioner med stor biologisk mångfald.

AD.

Enligt Internationella valutafonden löper omkring 60 % av låginkomstländerna hög risk för att få, eller har redan, skuldsättningsproblem på grund av covid-19-krisen, medan denna siffra var under 30 % år 2015. Regeringarna i högt skuldsatta länder i både Europa och Afrika har svårt att mobilisera välbehövliga investeringar i förutsättningarna för ekonomisk utveckling, såsom kvalificerad arbetskraft och modern infrastruktur.

AE.

AFCFTA:s sekretariat har inrättat en AFCFTA-fond för justering på 1 miljard US-dollar, som finansieras av den afrikanska export-importbanken (Afreximbank) och som syftar till att stödja länder som på kort sikt skulle drabbas av inkomstförluster till följd av att deras tullar sänks eller avskaffas. AFCFTA:s sekretariat uppskattar det faktiska behovet till omkring 7 miljarder US-dollar.

AF.

EU är världens största importör och exportör av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Trots att Afrika har mest åkermark i världen är AU-länderna nettoimportörer av livsmedel, och jordbrukarna producerar mindre än sin potential, delvis på grund av effekterna av viss europeisk inhemsk politik och praxis i samband med de priser som afrikanska jordbrukare kan få för sina produkter på lokala marknader, och som höjs på grund av tullar som leder till att exporten av bearbetade livsmedel från Afrika inte är konkurrenskraftig. Exporten av mjölkpulver från EU till Västafrika, som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken, har ökat, och sedan EU avskaffade sina mjölkkvoter 2015 har tredubblingen av exporten fått allvarliga konsekvenser för många lokala herdar och jordbrukare vars mjölkpriser inte kan konkurrera med de mycket låga priserna på mjölkpulver. Respekten för rättvisa villkor för handeln med jordbruksprodukter mellan EU och Afrika bör vara utgångspunkten för EU:s och Afrikas export och import av livsmedel och andra jordbruksprodukter, utöver behovet av att se till att jordbruksexporten inte strider mot målet att inrätta en mer motståndskraftig livsmedelssektor i Afrika. För att främja ett hållbart jordbruk på båda kontinenterna bör det finnas utrymme för jordbruksreformmodeller i Afrika och Europa som upprätthåller jordbrukarnas värdighet, stärker den inhemska och regionala motståndskraften och kan frigöra potentialen för båda kontinenterna att säkerställa riklig tillgång till livsmedel och bli självförsörjande i fråga om livsmedel samt bidra till livsmedelstryggheten i andra regioner i världen. Familjejordbruk står för upp till 70 % av den livsmedelsförsörjning på kontinenten som faktiskt konsumeras av afrikaner, i stället för att odlas för export. Enligt FN:s utvecklingsprograms rapport om mänsklig utveckling i Afrika 2016 kostar bristande jämställdhet 6 % av regionens BNP i Afrika söder om Sahara, vilket äventyrar kontinentens insatser för att uppnå en inkluderande mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt. En utjämning av kvinnors tillgång till jordbruksinsatsvaror skulle kunna öka produktionen av grödor med upp till 19 %, öka jordbrukets BNP och den totala BNP:n och lyfta hundratusentals människor ur fattigdom (14).

AG.

Under 2020 ökade antalet människor som drabbats av osäker livsmedelsförsörjning med nästan 40 % jämfört med föregående år. Kriget i Ukraina visar att livsmedelstryggheten och den globala marknaden är sammanlänkade och att vissa afrikanska länder är beroende av livsmedelsimport från ett litet antal exporterande länder eller regioner. Ett alltför stort beroende kan göra länder sårbara för externa chocker. Uppdraget för livsmedelssystemens och jordbrukets motståndskraft lades fram vid G7-toppmötet den 24 mars 2022, med konkreta åtgärder för att trygga livsmedelsförsörjningen globalt, särskilt i de afrikanska länder som drabbats hårdast av avbrottet i livsmedelsproduktionen till följd av kriget i Ukraina. I hushållsundersökningar utförda av Internationella valutafonden konstaterades att en bredare tillgång till system för tidig varning och information om livsmedelspriser och väder, även genom ett enkelt text- eller röstmeddelande för att informera jordbrukare om när de ska plantera, bevattna eller gödsla sina grödor, kan möjliggöra ett klimatsmart jordbruk och har potential att minska risken för osäker livsmedelsförsörjning med 30 procentenheter.

AH.

Mikroföretag samt små och medelstora företag i låg- och medelinkomstländer i Afrika drabbas, när det gäller handel inom Afrika, av betydande transaktionskostnader och förseningar till följd av begränsade gränsöverskridande förbindelser mellan banker, problem med tillgången på utländsk valuta, höga servicekostnader för mellanhänder och behovet av att beräkna försäljnings- och inköpsvalutorna mot US-dollarn. Teknisk utveckling och samarbete mellan centralbanker, till exempel inom ramen för det panafrikanska betalnings- och avvecklingssystemet, kan vara en väg ut ur detta problem.

AI.

Förhandlingar pågår i AFCFTA om den planerade liberaliseringen av tjänster, till en början inom fem prioriterade sektorer som fastställts av AU, nämligen transport, turism, kommunikationer, finansiella tjänster och företagstjänster. Tjänster står för 54 % av Afrikas BNP och 75 % av utländska direktinvesteringar.

AJ.

I AU:s strategi för digital omställning i Afrika (2020–2030) planeras en säkrad digital inre marknad för Afrika senast 2030, där rörligheten för personer, tjänster och kapital säkerställs och där privatpersoner och företag obehindrat kan få tillgång till och använda sig av onlineverksamhet i linje med AFCFTA. Den digitala ekonomin i Afrika erbjuder möjligheter till ökat jobbskapande, särskilt för små och medelstora företag, som står för uppskattningsvis 80 % av arbetstillfällena på hela kontinenten och utgör ryggraden i den afrikanska ekonomin. Digitaliseringen av handeln och främjandet av papperslösa handelssystem har stor potential att stödja småskaliga handlare, däribland kvinnoledda företag och unga företagare. Det krävs betydande investeringar i internetinfrastruktur för att underlätta det digitala deltagandet hos den afrikanska befolkningen, varav endast 33 % hade tillgång till internet 2021. Våra afrikanska partner söker också aktivt EU:s stöd för att stärka Afrikas digitala infrastruktur och säkerställa ordentlig konnektivitet och tillgång till internet över hela kontinenten. Afrika ligger långt efter Förenta staterna, Kina och, i mindre utsträckning, Europa när det gäller den digitala tekniska utvecklingen. Enligt UNCTAD står Afrika för mindre än 1 % av den globala exporten av digitalt levererbara tjänster.

Europaparlamentet bekräftar att handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Afrika är en del av vår gemensamma strävan att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling senast 2030 och målen i Parisavtalet. Parlamentet betonar att Afrika är en viktig geografisk prioritering i EU:s nya handelsstrategi och understryker vikten av en kraftfullare dialog mellan EU och Afrika. Parlamentet betonar i detta avseende att EU bör satsa mer på att se till att partnerskapet går utöver det traditionella förhållandet mellan givare och mottagare. Parlamentet betonar att moderniseringen av handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och AU kan medföra enorma fördelar när det gäller att stimulera ekonomisk tillväxt, regional integration, fattigdomsminskning och skapande av arbetstillfällen, kan bidra till återhämtningen från covid-19-pandemin och till den gröna och digitala omvandlingen av ekonomierna i länder i både EU och AU samt bland våra globala handelspartner, och måste följa principen om en konsekvent politik för utveckling i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet understryker att den geografiska närheten och långvariga historiska och kulturella band i allt högre grad förstärks av växande handelsutbyten. Parlamentet betonar att deltagandet av det civila samhällets organisationer måste vara en hörnsten i EU:s och AU:s strategi för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa och bättre strukturera sitt samarbete med våra afrikanska partner och att därför upprätta en regelbunden politisk dialog på hög nivå som omfattar en parlamentarisk dimension som även involverar Europaparlamentet. Parlamentet anser att denna dialog bör kompletteras med ett utbyte mellan regionala grupperingar och enskilda stater och en parallell dialog med aktörer inom det civila samhället i Afrika och EU som viktiga inslag för att främja EU:s jämbördiga partnerskap med Afrika.

Europaparlamentet betonar vikten av att skapa en motståndskraftig, konkurrenskraftig och solid infrastruktur och industribas i Afrika, i enlighet med AU:s Agenda 2063, i syfte att utveckla motståndskraftiga värdekedjor och råvarubearbetning med högt mervärde i Afrika som ett viktigt sätt att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och europeiska företag och investerare, inbegripet EIB, att tillämpa modern, hållbar och, när så är möjligt, klimatneutral produktionsteknik i afrikanska industrialiseringsprojekt. Parlamentet insisterar på att arbetsmarknadens parter ska involveras i alla skeden av främjandet av industrialisering. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att stödja Afrika så att det kan skräddarsy sin egen oberoende makroekonomiska politik, finanspolitik, penningpolitik och handelspolitik, och uppmanar kommissionen att göra det möjligt för Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-staternas organisation) att skydda nyetablerade industrier, bland annat genom tekniskt och ekonomiskt stöd, och säkerställa rätten att lagstifta. Parlamentet betonar att insatser för att skydda miljön bör stå i centrum för samarbetspolitiken och samarbetsprogrammen för stöd till industrialisering och skapande av anständiga arbetstillfällen i Afrika, vilka ska inrättas och genomföras av alla ansvariga aktörer från de två kontinenterna.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja hållbara investeringar för att gå vidare mot en koldioxidfri ekonomi, i linje med sitt åtagande i klimatpakten från Glasgow, samtidigt som man säkerställer en ansvarsfull och hållbar anskaffning och förvaltning av naturresurser och råvaror samt en hållbar avfallshantering i linje med målen i den gröna given.

Europaparlamentet understryker den grundläggande roll som fungerande statliga institutioner, myndigheter och infrastruktur spelar, och anser att avsaknaden av sådana kan utgöra ett stort hinder för handeln. Parlamentet betonar i detta sammanhang att alla afrikanska länder måste förbättra rättssäkerheten, eftersom den är mycket viktig för utvecklingen av alla former av handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med sina afrikanska motparter för att garantera ett företagsklimat som främjar investeringar.

Europaparlamentet betonar behovet av att anpassa de ekonomiska och handelsmässiga förslagen i den nya agendan för Medelhavsområdet, som antogs av kommissionen den 9 februari 2021, till den rådande krissituationen. Parlamentet efterlyser ett smidigt genomförande av de handelsrelaterade projekten inom ramen för den ekonomiska planen och investeringsplanen så snart som möjligt.

Europaparlamentet understryker att EU behöver en helt ny grund för sitt ekonomiska partnerskap med Afrika, på lika villkor och på grundval av jämlikhet, ömsesidig respekt och förståelse, inbegripet de utmaningar som afrikanska partner står inför i samband med handels- och investeringsförbindelser, samtidigt som man tar hänsyn till den föränderliga dynamiken och åtgärdar kontinuerliga obalanser och brister. Parlamentet anser att detta är ett unikt tillfälle att blåsa nytt liv i handelsförbindelserna mellan de två kontinenterna och att toppmötet har fastställt en väg så att EU och AU ska kunna ingå ett förnyat, ömsesidigt fördelaktigt och hållbart partnerskap som bygger på solidaritet och samarbete, och att omforma de ekonomiska, kommersiella och handelsrelaterade förbindelserna i syfte att stärka Afrika, bland annat genom att säkerställa rättvisa och etiska handelsförbindelser som främjar den afrikanska kontinentala integrationen. Parlamentet understryker att handelsförbindelserna mellan EU och Afrika bör främja mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, goda styrelseformer, rättsstatsprincipen och jämställdhet, och uppmanar kommissionen att främja dessa aspekter inom ramen för handelsförbindelserna mellan EU och Afrika.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bidra till att avskaffa de afrikanska ländernas roll att ”fylla och färdigställa” genom att stödja ett flerpartssystem som gör det möjligt för AU-länderna att producera egna vacciner, en kapacitet som de redan har visat i samband med produktionen av hiv-vacciner, vilket kommer att skapa möjligheter för utvecklingen av den vetenskapliga potentialen och minska beroendet av en handfull företag över hela världen.

Europaparlamentet betonar att EU:s svar på globala vaccinationsinsatser för att mildra covid-19-pandemin ledde till störningar i förbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet understryker att resultatet av det sjätte toppmötet mellan EU och AU måste vara en ny utgångspunkt för att främja förbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med afrikanska partner bilateralt och på ett strukturerat sätt och att eftersträva ett regionalt och multilateralt engagemang för att främja förbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en diskussion med parlamentet om den kompromiss om Trips-undantag som förhandlats fram i fyrpartsförhandlingarna mellan EU, USA, Indien och Sydafrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vara flexibel och pragmatisk i diskussionerna i WTO i syfte att nå en kompromiss om ett riktat och tillfälligt Trips-undantag med andra WTO-medlemmar för att nå fram till en slutsats och meningsfulla resultat om handels- och hälsorelaterade aspekter vid den tolfte ministerkonferensen.

10.

Europaparlamentet upprepar vikten av fred för en positiv social, miljömässig och ekonomisk utveckling. Parlamentet noterar bristen på stöd bland många afrikanska regeringar för FN:s generalförsamlings resolution som fördömer angreppet mot Ukraina, och att afrikanskt stöd för EU:s ståndpunkter inte kan tas för givet. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att undersöka de olika orsakerna till skepticismen och att öka de diplomatiska insatserna för att skapa gemensamma ståndpunkter mot militär aggression på båda kontinenterna.

11.

Europaparlamentet stöder AFCFTA:s mål och ambitioner, såsom uttrycks i dess ingress. Parlamentet stöder också strävandena i Agenda 2063 att skapa en kontinental marknad med fri rörlighet för personer, kapital, varor och tjänster, i syfte att fördjupa den ekonomiska integrationen på den afrikanska kontinenten. Parlamentet anser att AFCFTA är ett ambitiöst initiativ för ekonomisk integration, som utgör en stor möjlighet för afrikanska länder att främja tillväxt för alla, möjliggöra hållbar utveckling, minska fattigdomen och förbättra levnadsstandarden, skapa ett stort antal anständiga arbetstillfällen, öka de afrikanska ländernas konkurrenskraft, främja grön teknik och energi, öka de offentliga finansernas hållbarhet, bekämpa korruption och främja goda styrelseformer samt åstadkomma strukturella omvandlingar i de deltagande staterna. Parlamentet uppmanar EU att aktivt stödja AFCFTA. Parlamentet betonar att indikatorerna för att mäta ekonomisk framgång i Afrika och EU bör förbättras och diversifieras utöver BNP-tillväxten, och rekommenderar att man även hänvisar till indikatorer såsom Ginikoefficienten, indikatorn för verkliga framsteg (Genuine Progress Indicator), indexet för mänsklig utveckling och Theils index för att mäta exportdiversifiering, indikatorer som rör könsdiskriminering, och i synnerhet lägesrapporterna om målen för hållbar utveckling.

12.

Europaparlamentet påminner om att EU mellan 2014 och 2020 anslog mer än 74 miljoner euro i finansiering till inrättandet av AFCFTA genom sitt panafrikanska program, och att finansieringen har använts för kapacitetsuppbyggnad i förhandlingarna om, ratificeringen av och genomförandet av AFCFTA. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sitt ekonomiska och tekniska stöd till genomförandet av AFCFTA. Parlamentet konstaterar att för att AFCFTA ska kunna infria sina löften och gå längre än enbart handelsliberalisering och att lyfta människor ur fattigdom behöver länderna i Afrika politiskt utrymme för att anta en politik som ökar samstämmigheten mellan handelsåtgärder, diversifieringsmål, som tillmötesgår befolkningens behov, hållbarhet och tillväxt för alla.

13.

Europaparlamentet uppmanar både AU:s och EU:s kommissioner att underlätta utvecklingen av regionala värdekedjor och bättre regional infrastruktur i Afrika. Parlamentet betonar behovet av konsekventa investeringar och offentlig tillsyn i utvecklingen av allmän och gränsöverskridande hållbar infrastruktur. Parlamentet påpekar behovet av betydande investeringar i transportinfrastruktur, konnektivitet och digitalisering för att underlätta regional handel och därmed diversifiering och motståndskraft i lokala, regionala och kontinentala värdekedjor. Parlamentet konstaterar att undanröjandet av hinder för handeln inom Afrika kan underlätta tillväxten av regionala värdekedjor, vilket kan underlätta internationaliseringen av afrikanska företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar att Global Gateway bör bidra till utvecklingen av infrastruktur för att öka handeln inom Afrika och uppmanar AU:s partner att reagera på Team Europes förslag om gemensamma infrastrukturprojekt. Parlamentet uppmanar både EU och afrikanska partner att utan ytterligare dröjsmål genomföra de gemensamt identifierade prioriterade projekten och skapa projektrelaterade vinstmöjligheter för lokala företag och arbetstillfällen för lokalbefolkningen, samtidigt som höga miljö- och arbetsnormer och Parisavtalet strikt iakttas. Parlamentet understryker behovet av att vidareutveckla infrastrukturen för landsbygdsområden och påpekar att i Afrika söder om Sahara kommer uppskattningsvis 40 % av de baslivsmedel som transporteras inte ut på marknaden på grund av dålig infrastruktur och brist på kyl- och lagringsanläggningar. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen och AU att kartlägga de regionala värdekedjorna mellan EU och Afrika, utöver bilaterala handelsflöden, och att genomföra en swot-analys, särskilt i syfte att identifiera vägar för nearshoring och samarbetsområden såsom den cirkulära ekonomin och miljöanpassningen av leveranskedjorna. Parlamentet betonar vikten av att vidareutveckla infrastrukturen och förbindelserna mellan Afrika söder om Sahara och Nordafrika samt mellan Västafrika och Östafrika.

14.

Europaparlamentet understryker vikten av att inkludera jämställdhet och jämställdhetsintegrering i handelsförbindelserna mellan EU och Afrika som en viktig del för att främja hållbar tillväxt för alla. Parlamentet betonar att handels- och investeringsförbindelser har potential att främja jämställdhet och bidra till kvinnors ekonomiska och sociala egenmakt och till mer jämlika och motståndskraftiga ekonomier och samhällen. Parlamentet anser att partnerskapet mellan EU och Afrika särskilt bör stödja kvinnors och ungdomars företagande på landsbygden och i städerna, bland annat genom små producentorganisationer, och att det därför är viktigt att stödja lika tillgång till ekonomiska och produktionsresurser såsom finansiella tjänster samt till marknader och att skydda markrättigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med datainsamling och dataanalyser för att bättre förstå handelspolitikens konsekvenser för kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med afrikanska partner för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt i handelsförbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att jämställdhetsintegrera handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera fristående genuskapitel i avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet betonar den viktiga roll som kvinnor på landsbygden spelar i jordbruks- och landsbygdsekonomierna på den afrikanska kontinenten, särskilt när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning. Parlamentet påminner om att nästan hälften av jordbruksarbetet i Afrika utförs av kvinnor. Parlamentet uppmanar till utveckling av utbyten mellan kvinnliga företagare från Afrika och EU med hjälp av plattformar som gör det möjligt att bygga nätverk, utbyta erfarenheter och driva gemensamma projekt. Parlamentet uppmuntrar till främjande av arvsrättigheter för kvinnor och flickor och uppmanar EU att stödja partnerländer, särskilt när det gäller erkännandet av kvinnors fulla rätt till markrättigheter.

15.

Europaparlamentet understryker behovet av att upprätta en konstruktiv offentlig-privat dialog och göra det möjligt för kulturer att utvecklas i syfte att ta fram ett intelligent nätverk av ekosystem, och den eventuella hybridiseringen av den offentliga och privata sfären. Parlamentet betonar att EU mot denna bakgrund måste fortsätta att arbeta med afrikanska länder för att underlätta och främja privata investeringar på kontinenten, eftersom enbart offentliga investeringar inte räcker till. Parlamentet uppmanar till att ytterligare öka de offentliga och privata trilaterala partnerskapen för att utveckla nya handelsförbindelser inom sektorer av gemensamt intresse såsom energi, industri och transport.

16.

Europaparlamentet betonar den centrala roll som EU:s externa investeringsplan, och särskilt Europeiska fonden för hållbar utveckling som är dess första pelare, har för utformningen av EU:s handels- och investeringspolitik gentemot Afrika, parallellt med avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet påminner om sitt fokus på att förbättra investeringsklimatet i partnerländerna. Parlamentet betonar att EU:s åtagande att stimulera den privata sektorns investeringar för att uppnå målen för hållbar utveckling måste innebära att man fastställer obligatoriska skyldigheter avseende mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och tillbörlig aktsamhet på miljöområdet, på grundval av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, vilka bör tillämpas på hela värdekedjan och innehålla bestämmelser om tillgång till rättslig prövning.

17.

Europaparlamentet uppmanar både AU:s och EU:s kommissioner att skapa och underlätta de villkor som krävs för att de afrikanska länderna ska kunna ändra sin integration i världsekonomin, från råvarukällor till exportörer av mellanprodukter och slutprodukter, samtidigt som det politiska utrymmet för att skydda nyetablerade industrier bibehålls. Parlamentet rekommenderar ett utökat samarbete med universitet och andra forskningsanläggningar i Afrika för att inrätta en plattform för teknik- och kunskapsutbyte. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den möjlighet som utveckling och investeringar på tillväxtmarknader innebär för båda kontinenterna, särskilt inom tillverkningssektorn. Parlamentet betonar vidare vikten av att stärka banden mellan EU:s och Afrikas företag i detta avseende, för att bidra till att skapa värde och höja standarderna och därmed förbättra konkurrenskraften.

18.

Europaparlamentet betonar att insatser för diversifiering av försörjningskedjan skapar möjligheter för båda kontinenterna och anser att EU och AU bör samarbeta för att skapa de villkor och incitament som krävs för att stödja diversifieringen av investeringar och produktionen i företag i EU och Afrika.

19.

Europaparlamentet upprepar att EU och AU har ett gemensamt intresse av ett stabilt och regelbaserat multilateralt handelssystem som bidrar till att främja den ekonomiska tillväxten i EU och på den afrikanska kontinenten. Parlamentet betonar att reformen och moderniseringen av WTO och WTO:s regelverk är ett viktigt område för samarbete mellan EU och AU, och uppmanar partnerna att samarbeta för att skapa en rättvis och jämlik global struktur för handel och finanser genom att blåsa nytt liv i WTO, inbegripet slutförandet av Doharundan för att bättre ta hänsyn till intressena hos länderna på södra halvklotet, i enlighet med WTO-medlemmarnas överenskommelse.

20.

Europaparlamentet betonar att det WTO-ledda initiativet Aid for Trade syftar till att hjälpa de minst utvecklade länderna, särskilt med att bygga upp den kapacitet på utbudssidan och den handelsrelaterade infrastruktur som de behöver för att genomföra och dra nytta av WTO-avtalen och, mer allmänt, utvidga sin handel. Parlamentet anser i detta avseende att detta initiativ är ett centralt inslag i handelsförbindelserna med Afrika, särskilt i efterdyningarna av covid-19-krisen.

21.

Europaparlamentet påpekar att Aid for Trade-agendan bör spela en roll när det gäller att mobilisera resurser för att ta itu med handelsrelaterade begränsningar, finansiera infrastrukturbehov och bidra till att bygga upp de afrikanska ländernas kapacitet att inrätta lämpliga regleringsstrukturer.

22.

Europaparlamentet understryker vikten av att stärka samarbetet mellan WTO, Unctad, ILO, FN:s miljöprogram, FAO och andra FN-organ för att hålla den multilaterala visionen vid liv genom att driva på en gemensam agenda för delat välstånd och i överensstämmelse med en konsekvent politik för utveckling.

23.

Europaparlamentet betonar att en global styrning som medger ansvarsutkrävande och insyn bör inbegripa ett större deltagande från parlamentsinstansers sida, då direktvalda parlamentsledamöter kan fungera som en avgörande länk mellan medborgarna och det multilaterala systemet. Parlamentet betonar vikten av arbetet vid den parlamentariska konferensen om WTO som anordnas gemensamt av Europaparlamentet och Interparlamentariska unionen, och efterlyser större insatser för att öka deltagandet för parlamentsledamöter från Afrika, särskilt från det panafrikanska parlamentet. Parlamentet understryker behovet av att parlamentsledamöter får större tillträde till handelsförhandlingar och blir involverade i WTO:s beslutsfattande och översynsprocesser. Parlamentet efterlyser en förstärkning av den roll som både Europaparlamentet och det panafrikanska parlamentet samt de nationella parlamenten i alla WTO-medlemsstater spelar under den period som omfattas av mandatet för internationella handels- och investeringsförhandlingar.

24.

Europaparlamentet betonar att de förnyade förbindelserna mellan EU och Afrika bör ha de båda kontinenternas bästa gemensamma intressen i centrum och bör bygga på ett starkt partnerskap. Parlamentet konstaterar att ett AU–EU-partnerskap mellan jämlikar som bygger på fullt samarbete är ett adekvat svar till geopolitiska konkurrenter. Parlamentet är övertygat om att om EU:s geopolitiska konkurrens endast styrs av andra världsmakters gränsdragningar, står en fortsättning av den traditionella politiken för utövande av inflytande i vägen för ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete. Parlamentet påpekar att en rättvis konkurrens mellan intressen inte är främmande för marknadsekonomier, och att de afrikanska partnerna förbehåller sig rätten att dra nytta av en efterfrågesituation till egen fördel.

25.

Europaparlamentet är övertygat om att EU:s intressen, såsom tillgång till råvaror, utformning av ekonomiska förbindelser för att främja EU:s ekonomi och hantering av migration, dvs. genom att ta itu med dess bakomliggande orsaker, bäst kan eftersträvas genom ett nytt partnerskap mellan jämlikar. Parlamentet är övertygat om att ett nytt partnerskap mellan jämlikar kan ge EU möjlighet att effektivt stärka sitt strategiska oberoende.

26.

Europaparlamentet betonar att EU bör främja ett konstruktivt engagemang när det gäller alla aspekter av migration, tvångsförflyttning och rörlighet för att säkerställa att migrationen sker på ett säkert och välreglerat sätt. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att bygga upp en långsiktig gemensam strategi för att koppla samman handels-, utvecklings- och migrationspolitik, vilket har fastställts i flera av Europeiska rådets slutsatser, särskilt de som antogs den 16 december 2021, eftersom en sådan strategi skulle kunna spela en nyckelroll för att bekämpa människosmuggling och olagliga migrationsvägar från afrikanska länder till EU.

27.

Europaparlamentet understryker att en förbättring av kvaliteten på den interkontinentala handeln kommer att kräva en reglering av rörligheten och migrationen på den afrikanska kontinenten. Även om handelspolitiken under vissa omständigheter kan minimera påtvingad migration genom att skapa arbetstillfällen, insisterar parlamentet på att varken EU:s handelspolitik eller dess utvecklingsbistånd bör utnyttjas för att säkra migrationssamarbete med länder utanför EU, vilket skulle kunna undergräva EU:s principer och värderingar och det primära målet att minska fattigdomen. Parlamentet påminner i detta avseende om att påtvingad migration endast kan lösas genom att man skapar lagliga vägar, stärker det internationella skyddet och hanterar de bredare utvecklingskriser, politiska kriser, klimatkriser och humanitära kriser som leder till tvångsförflyttningar.

28.

Europaparlamentet noterar covid-19-pandemins inverkan på leveranskedjorna. Parlamentet insisterar på vikten av att bygga mer motståndskraftiga leveranskedjor i världen efter pandemin, i både EU och AU, genom att stärka strategiskt oberoende, identifiera beroenden, bättre hantera sårbarheter och försörjningsavbrott, diversifiera produktionen och investera mer i banbrytande företag som har integrerat sociala, miljömässiga och hälsomässiga mål i sina affärsmodeller. Parlamentet påminner om sitt engagemang för den europeiska gröna given och om handelsinitiativ som syftar till att uppnå dess mål, inbegripet men inte begränsat till en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, lagstiftningsförslaget om obligatorisk tillbörlig aktsamhet och förslaget om avskogningsfria produkter. Parlamentet insisterar på att kommissionen noggrant måste övervaka effekterna av dessa initiativ på handeln mellan EU och Afrika och föreslår kompletterande åtgärder för att mildra eventuella störningar på kort sikt. Parlamentet är övertygat om att dessa lagstiftningsinitiativ på lång sikt kommer att leda till mer motståndskraftiga och hållbara globala värdekedjor som gynnar medborgare och företag i både EU och Afrika.

29.

Europaparlamentet beklagar den stora inverkan som Ryska federationens oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina har på det ökade priset på energi, bränslen, råvaror och jordbruksprodukter, vilket leder till en kraftig ökning av produktionskostnaderna, vilket äventyrar produktionskontinuiteten och kan leda till störningar i leveranskedjan. Parlamentet efterlyser förstärkta åtgärder på internationell nivå för att säkerställa att det politiska beslutsfattandet sätter livsmedelstryggheten i centrum, i syfte att undvika livsmedelsbrist och säkra nutritionstrygghet i de mest utsatta länderna, särskilt på den afrikanska kontinenten, och hantera livsmedelsäkerheten genom handelsmedel och förebygga hinder i den internationella handeln med livsmedel och råvaror.

30.

Europaparlamentet anser att EU kan bidra till att avsevärt minska Afrikas nuvarande beroende av import av livsmedel, utsäde, gödselmedel och bekämpningsmedel genom ekonomiskt och tekniskt stöd, politisk dialog, kunskapsutbyte och ny teknik samt genom att främja afrikansk innovation.

31.

Europaparlamentet efterlyser en storskalig europeisk–afrikansk investeringsoffensiv som ger incitament till en betydande ökning av privata investeringar i afrikanska stater och möjliggör omfattande offentliga investeringar i infrastruktur och i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det åtagande som gjordes vid det sjätte toppmötet mellan AU och EU om att mobilisera 150 miljarder euro som en del av Global Gateway. Parlamentet begär att detta investeringsinitiativ utvidgas avsevärt tillsammans med medlemsstaterna.

32.

Europaparlamentet anser att investeringsoffensiven i första hand bör fokusera på projekt för att utveckla och utöka förnybar energi, trygga vattenförsörjningen och säkra klimatanpassningsåtgärder och bygga upp offentlig infrastruktur. Parlamentet förväntar sig att alla investeringsprojekt ska involvera afrikanska partnerföretag och ägna stor uppmärksamhet åt att skapa lokal sysselsättning och fördjupa afrikanska värdekedjor. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera lämpliga investeringsprojekt i samordning med lokala, regionala och statliga partner i Afrika och se till att de genomförs.

33.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att åta sig att stödja afrikanska länder så att de kan genomföra ambitiösa och rättvisa klimatåtgärder. Parlamentet betonar att EU:s finansiering inom ramen för det nya instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete måste användas för att främja en människorättsbaserad strategi som gör lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar centrala för klimat-, miljö- och utvecklingsinsatser, till att börja med genom samråd med det civila samhället och lokalsamhället.

34.

Europaparlamentet noterar att de tidigare mekanismerna för kombinerad finansiering inte har lyckats stimulera tillräckliga privata investeringar. Parlamentet begär därför att investeringsinitiativet ska inkludera lokala små och medelstora företag, som särskilt bidrar till diversifieringen av ekonomin och skapandet av sysselsättning.

35.

Europaparlamentet betonar att EU bör fördjupa sina ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Afrika genom investeringar som skapar anständiga arbetstillfällen och främjar mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljörättigheter. Parlamentet understryker skillnaderna i tillgång till finansiering inom afrikanska regioner och länder, vilket beror på olika faktorer. Parlamentet understryker att tonvikten bör läggas på investeringar i ny infrastruktur, såsom digital och grön infrastruktur, och produktion av förnybar energi. Parlamentet välkomnar det ramavtal om projektsamarbete som undertecknades i oktober 2021 mellan EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Parlamentet välkomnar det samförståndsavtal som undertecknades 2021 mellan EBRD och Afrikanska utvecklingsbanken för att främja en hållbar utveckling av den privata sektorn i Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja investeringar i den afrikanska kontinenten genom innovativa finansiella instrument för att öka kapitalflödena och minska riskerna. Parlamentet uppmanar EU och de afrikanska länderna att undersöka möjligheterna att förhandla om avtal om underlättande av hållbara investeringar, i enlighet med vad som tillkännagavs i översynen av EU:s handelspolitik (15), vilka ökar regeringarnas kapacitet att reglera i allmänhetens intresse och skapa balans mellan å ena sidan rättigheter och skyldigheter för investerare och samhällen och å andra sidan miljöhänsyn. Parlamentet påminner om den centrala betydelsen av konsekventa investeringar i offentliga tjänster, i forskningskapacitet och i främjande av ekonomiska sektorer där länder eller regioner har potential att vinna en komparativ fördel. Parlamentet rekommenderar att man ökar investeringsmöjligheterna i Afrika, särskilt genom att tillhandahålla mer riskkapital och garantier som syftar till att underlätta investeringar. Parlamentet välkomnar Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som gör det möjligt för institutioner för utvecklingsfinansiering att ta större risker i sina investeringsprogram. Parlamentet påminner om att Addis Abeba-handlingsplanen om utvecklingsfinansiering belyste behovet av att mobilisera mer inhemska resurser för att uppnå målen för hållbar utveckling.

36.

Med tanke på att Unica rapporterar att många av de investeringsavtal som ingicks under 1990-talet och början av 2000-talet nyligen har löpt ut eller snart löper ut, uppmanar Europaparlamentet de afrikanska länderna att se över och reformera sina investerings- och dubbelbeskattningsavtal i enlighet med sina utvecklingsbehov. Parlamentet anser att AFCFTA och de pågående regionala integrationsinsatserna ger en god möjlighet att ombalansera den internationella investeringsordningen så att den bygger på ansvarstagande och rättvisa och främjar hållbar utveckling.

37.

Europaparlamentet betonar att det avtal mellan EU och OSAKS som paraferades i april 2021 saknar mekanismer för att genomdriva tillbörlig aktsamhet när det gäller miljöstandarder, mänskliga rättigheter och principen om fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke, vilket är ännu viktigare med tanke på åtagandena inom ramen för avtalet att främja internationella investeringsavtal. Parlamentet betonar att EU bör beakta de olika utvecklingsnivåerna och se till att dess handelsavtal är förenliga med partnernas prioriteringar för regional ekonomisk integration.

38.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och EIB, i egenskap av EU:s utlåningsorgan, att utarbeta ett effektivt och lättillgängligt mikrokreditsystem och att i detta sammanhang stärka sin kapacitet att stödja utvecklingen av den privata sektorn i Afrika. Parlamentet uppmanar i detta avseende EIB att avsätta mer medel till afrikanska mikroföretag samt små och medelstora företag genom den blandade budgeten för EFHU+. Parlamentet understryker i detta sammanhang även den stora potentialen som mikrofinansiering har när det gäller att ge små och medelstora företag och de lokala jordbrukarna ytterligare egenmakt. Parlamentet rekommenderar att det inrättas mikrokreditsystem som skulle ge tillgång till krediter utan krav på säkerheter eller andra finansiella garantier. Parlamentet betonar vikten av ett sådant system för kvinnors och ungdomars egenmakt, och deras tillgång till finansiering måste förbättras avsevärt. Parlamentet efterlyser i detta avseende lämpliga kompletterande åtgärder, såsom tekniskt och rättsligt bistånd och rådgivning samt allianser med lokala partner på plats, för att göra sådana mikrokrediter verkligt tillgängliga. Parlamentet anser att man genom att stödja den sociala ekonomin och kooperativ samt mikrokreditsystem kommer att bidra till den välbehövliga formaliseringen av den informella ekonomin genom tydliga strategier baserade på ILO:s rekommendation 204.

39.

Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd till de afrikanska länderna och AU för att bekämpa olagliga finansiella flöden och företagens skatteundandragande, och efterlyser initiativ för att se till att företag inte bidrar till sådana kapitalutflöden från afrikanska länder. Parlamentet påminner om att Afrika förlorar omkring 88,6 miljarder US-dollar i olaglig kapitalflykt varje år, vilket motsvarar 3,7 % av kontinentens bruttonationalprodukt. Parlamentet uppmanar till gemensamma insatser för att säkerställa att skatter betalas där vinster och verkligt ekonomiskt värde skapas, i syfte att stoppa fortsatt urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Parlamentet uppmanar till ökat samarbete mellan AU och EU och deras medlemsstater när det gäller att på internationell nivå främja åtgärder som tar upp frågor om transparens för bolagsbeskattningen, inbegripet bättre samarbete i samband med EU:s direktiv om finansiell rapportering (16). Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina program för handelsrelaterat bistånd även ta upp olagliga finansiella flöden och skatteundandragande, och att inkludera respektive kapitel i förhandlingarna om moderniseringen av avtalen om ekonomiskt partnerskap.

40.

Europaparlamentet betonar att de minst utvecklade länderna har ett intresse av och är starka anhängare av regelbaserade multilaterala handelssystem och att deras integration i det internationella handelssystemet bör förbättras. Parlamentet är medvetet om att särskild och differentierad behandling är en grundläggande princip för WTO. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att utvecklingsländerna fullt ut kan utöva sina rättigheter enligt WTO:s bestämmelser om särskild och differentierad behandling, särskilt för att trygga sin livsmedelsförsörjning. Parlamentet anser att ett allt för stort beroende av ett enskilt land eller geografiskt område för en viss produkt kan göra länder sårbara för externa chocker, vilket kan ha en enormt skadlig inverkan på livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna. Parlamentet anser därför att kommissionen bör stödja våra afrikanska partner i arbetet med att diversifiera sina handelsflöden för att öka sin motståndskraft. Parlamentet efterlyser gemensamma insatser tillsammans med EU:s afrikanska partner på WTO-nivå för att finna multilaterala lösningar på stora motsättningar i globala jordbrukspolitiska frågor, vilket diskuterats i WTO:s jordbrukskommitté.

41.

Europaparlamentet betonar behovet av att multilaterala handelsregler som stöder betydande och hållbara jordbruk som bygger på omfattande jordbruksreformer i olika afrikanska stater genomförs för att garantera livsmedelstrygghet över hela kontinenten. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att skydda och främja lokalsamhällenas rätt att få tillgång till och kontrollera naturresurser såsom land och vatten. Parlamentet fördömer omfattningen på markrofferiet i Afrika. Parlamentet är oroat över omfattningen av utländska investerares markförvärv i Afrika, som är koncentrerat till länder med svagare styrningsstrukturer och skulle kunna utgöra ett hot mot livsmedelstryggheten och tillgången till mark och vatten. Parlamentet betonar vikten av att inleda en inkluderande process i syfte att säkerställa effektivt deltagande från organisationer i det civila samhället och lokalsamhällen i utveckling, genomförande och övervakning av politik och åtgärder som avser markrofferi. Parlamentet kräver att de fakultativa riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av markområden, fiskevatten och skogar ska beaktas i samtliga projekt som främjar skyddet av markrättigheter, även inom handeln, och efterlyser även åtgärder för att säkerställa att projekt inte hotar småskaliga jordbrukares och särskilt kvinnors markrättigheter. Parlamentet uppmanar dessutom EU och Afrika att erkänna urbefolkningars rätt till sedvanerättsligt ägande och kontroll över sin mark och sina naturresurser i enlighet med FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter och Internationella arbetsorganisationens konvention 169, och att efterleva principen om fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke.

42.

Parlamentet betonar att handelspartnerskapet mellan EU och Afrika måste säkerställa de afrikanska ländernas rätt till livsmedelssuveränitet, säkerställa att principerna för hållbarhet följs och bör aldrig undergräva livsmedelssäkerhet, livsmedelstrygghet och livsmedelskvalitet eller leda till avskogning eller försämring av miljön. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva större åtaganden på båda kontinenterna och främjande av säkra, motståndskraftiga och hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem för att öka insatserna för att nå hållbarhetsmålet om ingen hunger senast 2030 och stödja gemensamma åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar ett behov av omstrukturering av värdekedjor så att mer av de bearbetnings- och värdeskapande delarna av produktionen sker i ursprungsländerna. Parlamentet upprepar vikten av respekt för produkter med skyddad ursprungsbeteckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att investeringsinstrument, såsom Global Gateway och Europa i världen, bidrar till utvecklingen av en hållbar jordbrukssektor i Afrika, i linje med målen för hållbar utveckling, och att stödja genomförandet av AFCFTA för handel med jordbruksprodukter inom Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbildning för att främja och stödja hållbara jordbruksmetoder, såsom agroekologi, i Afrika och att främja befintliga initiativ i Afrika. Parlamentet påminner om att agroekologins möjligheter att förena de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet har fått erkännande i banbrytande rapporter från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster liksom Världsbanken och den FAO-ledda globala internationella studien av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling. Parlamentet uppmanar EU och Afrika att spela en ledande roll för ingåendet av en ambitiös global överenskommelse vid den femtonde partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att ett hållbart jordbruk och mer hållbar nutrition i Europa kan ge ett betydande bidrag till att säkerställa livsmedelstrygghet i afrikanska länder.

43.

Europaparlamentet understryker vissa afrikanska länders asymmetriska beroende av import av jordbruksprodukter för livsmedelstrygghet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar försörjningen av vissa jordbruksprodukter, främst spannmål, med tanke på att många av dessa stater är starkt beroende av denna import, samt störningar i den globala försörjningskedjan och prisökningar som leder till global livsmedelsotrygghet, framför allt på den afrikanska kontinenten. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att bedöma effekterna av det rysk-ukrainska kriget på spannmålsimport och livsmedelsförsörjning, och uppmanar kommissionen att vidta tidiga åtgärder mot eventuella humanitära kriser. Parlamentet framhåller dessutom de störningar som den väpnade konflikten orsakar den afrikanska exporten till Ryssland av vissa produkter, såsom citrusfrukter, kaffe och te. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de afrikanska länderna för att säkra tillgången till jordbruksprodukter, använda den befintliga handelsverktygslådan för att ta itu med och underlätta tillgången till jordbruksprodukter för våra afrikanska partners och stödja dem i att öka sin jordbruksproduktion för att förbättra motståndskraften i deras livsmedelssystem.

44.

Europaparlamentet påminner om att EU:s jordbruksbaserade livsmedelsexport till Afrika uppvisade ett värde på 17,6 miljarder euro 2020, medan importen från Afrika uppvisade ett värde på 16,5 miljarder euro. De afrikanska länderna är sålunda viktiga destinationer för EU:s export och EU är fortfarande den största exportmarknaden för jordbruks- och livsmedelsprodukter från Afrika. Parlamentet uppmärksammar att importer från Afrika, särskilt jordbruksbaserade livsmedel, behöver uppfylla EU:s hälso-, säkerhets- och kvalitetsnormer, inbegripet normer som gäller användning av hormoner, antibiotika och genetiskt modifierade organismer. Parlamentet betonar att tekniskt stöd och utbildning bör erbjudas för att säkerställa att afrikanska producenter har möjlighet och kunskaper för att uppfylla dessa standarder. Parlamentet är övertygat om att EU som en viktig global aktör inom jordbruksbaserade livsmedelssektorn bör samarbeta med afrikanska länder för att vidareutveckla riktmärken och internationella standarder för hållbara livsmedelssystem, som grundar sig på respekten för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, rättvis konkurrens, försiktighetsprincipen, miljöskydd och djurskydd i enlighet med WTO-reglerna. Parlamentet påpekar att EU har åtagit sig att tillsammans med alla sina partner stödja och främja den globala övergången till hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem, i linje med målen i från jord till bord-strategin och målen för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att EU och Afrika har ett gemensamt mål att förändra vårt sätt att producera, distribuera och konsumera våra livsmedel. Parlamentet påpekar därför att samarbetet mellan EU och dess afrikanska partner måste inriktas på den centrala frågan om livsmedelsförsörjning genom skräddarsydda program för samarbete mellan EU och afrikanska jordbrukare och små och medelstora företag, riktade investeringar i hållbar jordbruksutveckling, moderna transportnät och lämplig lagringsinfrastruktur som ger afrikanska jordbrukare verktyg för att göra jordbruket motståndskraftigt mot klimatrelaterade utmaningar.

45.

Europaparlamentet förespråkar en starkare politisk samstämmighet på EU-nivå i samband med handeln med jordbruksbaserade livsmedel, med tanke på de globala konsekvenser som den gemensamma jordbrukspolitiken och handeln med jordbruksprodukter har för framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EU att beakta slutsatserna från arbetsgruppen för Afrikas landsbygd om behovet av investeringar i afrikanska livsmedelskedjor med inriktning på förädlade varor. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt samarbeta med afrikanska partner för att skapa synergieffekter mellan EU–Afrika-strategin och den gröna given, i synnerhet den externa dimensionen av från jord till bord-strategin.

46.

Europaparlamentet understryker vikten av forskning och innovation för att uppmuntra jordbrukare att anta hållbara jordbruksmetoder och produktiva jordbruksekosystem och livsmedelssystem i torra områden. Parlamentet efterlyser i detta avseende mer tillit till bidragen från afrikansk traditionell kunskap till en rättvis omställning, i synnerhet inom jordbrukspraxis, fiskenäring och skogsskydd för att på så sätt ge det afrikanska folket och lokalsamhällena egenmakt.

47.

Europaparlamentet beklagar att betesmarkernas strategiska betydelse inte erkänns, trots att betesmarker täcker runt 43 % av Afrikas landyta och därför utgör viktiga kolsänkor. Parlamentet påminner om vikten av att stödja små jordbruk och betesbruk samt andra traditionella/lokala livsmedelssystem för att stärka deras motståndskraft och uppmuntra deras bidrag till tryggad livsmedelsförsörjning, hållbar resursförvaltning och bevarande av den biologiska mångfalden. Parlamentet konstaterar att exempelvis betesrätter och kollektiva betesmarker utgör traditionella markanvändningsrättigheter som vilar på sedvanerätt och inte på bekräftad äganderätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med lokalsamhällen och lokala intressenter utarbeta en strategi för att på bästa sätt tillvarata denna potential genom hållbart bruk av betesmark, såsom pastoralism. Parlamentet efterlyser åtgärder mot de sociala spänningarna mellan fast boende jordbruksbefolkning och nomadiska pastorala samhällen, i synnerhet i regioner med överlappande etniska och religiösa konflikter.

48.

Europaparlamentet rekommenderar att man vänder denna ovälkomna trend med ett ökande antal personer som lider av en osäker livsmedelsförsörjning i Afrika genom att integrera humanitär politik, utvecklings- och fredsbyggande politik i konfliktdrabbade områden, genom att stärka klimatresiliensen inom livsmedelssystemen, genom att stärka resiliensen för de mest utsatta för ekonomiska motgångar, genom att ingripa längs livsmedelsförsörjningskedjorna för att minska kostnaden för näringsrika livsmedel och öka näringsvärdet hos vissa livsmedelsprodukter, genom att ta itu med fattigdom och strukturella ojämlikheter och se till att insatserna är gynnsamma för fattiga och inkluderande, och genom att stärka livsmedelsmiljöer och ändra konsumentbeteenden för att främja, inklusive genom handelsåtgärder, kostvanor med positiva effekter på människors hälsa och miljön. Parlamentet understryker behovet av en hållbar och innovativ politik som gör det möjligt för afrikanska stater att snabbt överge äldre och mer förorenande teknik och jordbruksmetoder med målet att åstadkomma en ekologisk och social omställning till hållbara jordbruksmetoder. Parlamentet framhåller jordbruks- och livsmedelssektorernas centrala roll för ekonomin och för att skapa anständiga och hållbara arbetstillfällen på landsbygden vid de många småföretagen eller familjejordbruken genom åtgärder för att öka motståndskraften och stödja en hållbar modernisering av jordbruksmetoder, förbättrad produktkvalitet och produktdiversifiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja lokala jordbruksföretag och att öka små och familjeägda jordbruksföretags kapacitet att konkurrera med storskaliga jordbruksföretag. Parlamentet uttrycker oro över att dessa starkt industrialiserade jordbruk som bygger på monokulturer expanderar alltmer, vilket bidrar till att fördjupa de sociala ojämlikheterna och markerosionen och den pågående förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar jordbrukarnas betydelse för att stärka den cirkulära ekonomin i de olika afrikanska regionerna. Parlamentet välkomnar förslaget från arbetsgruppen för Afrikas landsbygd om att inrätta ett program för partnersamverkan mellan EU och Afrika som sammanlänkar jordbruksorgan i EU:s medlemsstater och partnerländer i Afrika genom vilket engagerade och likartade samarbetspartner skulle ha möjlighet att utbyta bästa praxis och kunskap.

49.

Europaparlamentet understryker att användningen av bekämpningsmedel inom det intensiva jordbruket i Afrika kan påverka hälsan hos arbetstagare som har mycket begränsad tillgång till utbildning i växtskydd och hälsovård, och att bekämpningsmedlen därutöver orsakar skador på miljön. Parlamentet efterlyser utbildning i hållbara växtskyddsmetoder och alternativ till bekämpningsmedel och en minimering av exponeringen för farliga ämnen. Parlamentet fördömer den dubbelmoral som EU uppvisar i fråga om bekämpningsmedel genom att tillåta att farliga ämnen som förbjudits i EU exporteras till afrikanska länder och andra tredjeländer. Parlamentet efterlyser därför en ändring av de nuvarande EU-bestämmelserna för att avskaffa denna inkonsekvens i lagstiftningen, eftersom bestämmelserna inte är förenliga med Rotterdamkonventionen från 1998 och den europeiska gröna given.

50.

Europaparlamentet betonar behovet av att hjälpa de afrikanska länderna att minska användningen av bekämpningsmedel som är förbjudna i EU genom att utveckla alternativa system för skadedjursbekämpning. Parlamentet betonar att EU är inkonsekvent när det gäller att tillåta export till afrikanska länder och andra tredjeländer av bekämpningsmedel som inte är tillåtna på EU:s inre marknad. Parlamentet efterlyser ett snabbt slut på denna inkonsekvens, eftersom den helt strider mot andan i den europeiska gröna given.

51.

Europaparlamentet påpekar att i jämförelse med andra regioner i världen är fördelningen av mervärde i jordbrukets värdekedjor mestadels ogynnsam för afrikanska småbrukare, vilket kan observeras i effekterna av marknadskoncentration på jordbrukare och länder som producerar kakao. Parlamentet välkomnar Ghanas och Elfenbenskustens initiativ att införa en metod för skäliga levnadsinkomster för kakao (living income differential for cocoa). Parlamentet välkomnar inrättandet av EU:s initiativ för hållbar kakao, och uppmanar kommissionen att uppmuntra den privata sektorns åtaganden att betala rättvisa priser till kakaojordbrukarna som gör det möjligt för dem att producera hållbart och utan barnarbete. Parlamentet påminner om att handelsförbindelserna och handelsinitiativen mellan EU och Afrika, t.ex. det som rör kakao, måste bygga på öppen och tillförlitlig övervakning och ansvarsskyldighet. Parlamentet kräver att flerpartsstrategin säkerställs genom särskilda mekanismer för att involvera det civila samhället i utarbetandet av strategier och sektorspolitik. Parlamentet delar de åsikter som uttrycks av kakaokoalitionen att den EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet som håller på att utarbetas, inklusive förordningen om avskogning, bör syfta till att ge kakaojordbrukare levnadsinkomster som ett viktigt steg för att uppnå en hållbar kakaosektor.

52.

Europaparlamentet är oroat över att EU:s handelspolitik gentemot Afrika är mycket fragmenterad. Parlamentet upprepar att de olika avtalen om ekonomiskt partnerskap bör bidra till att utveckla integrationen inom Afrika och till en rättvis och hållbar handelsmodell och till att minska fattigdomen. Parlamentet konstaterar att åsikterna om utvärderingen av hur framgångsrika de ekonomiska partnerskapsavtalen varit skiljer sig åt. Vissa i EU och Afrika hävdar att de avtal om ekonomiskt partnerskap som ingåtts eller förhandlats fram under det senaste årtiondet inte i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven för ett nytt partnerskap och i första hand syftar till att tillvarata EU:s intressen, med tanke på att EU:s export till de länder som omfattas av avtalen om ekonomiskt partnerskap har skadat den lokala produktionen, särskilt inom jordbrukssektorn, och man beklagar att viktiga mål för avtalen om ekonomiskt partnerskap, såsom diversifiering av värdekedjor och främjande av regional integration i Afrika, inte har uppnåtts, och konstaterar att detta, eftersom den största delen av exporten fortfarande består av jordbruksprodukter och råvaror, är en av orsakerna till den ofta förekommande kritiken eller till och med förkastandet av avtal om ekonomiskt partnerskap i många afrikanska stater. Andra i EU och AU hävdar att avtalen om ekonomiskt partnerskap bidrar till och främjar hållbar utveckling i linje med målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling, minskar fattigdomen, främjar handelsflödena inom Afrika, förbättrar den regionala integrationen, bidrar till att underlätta handeln och undanröjer onödiga handelshinder, ökar företagens marknadstillträde till EU:s och Afrikas marknader, särskilt för små och medelstora företag, främjar offentliga och privata investeringar i Afrika, främjar goda och hållbara jordbruksmetoder och främjar handelsförbindelserna mellan EU och Afrika, med beaktande av resultaten från toppmötet mellan EU och AU, samtidigt som man också anser att avtalen om ekonomiskt partnerskap, för att fullt ut kunna spela denna roll och främja integrationen av EU:s och Afrikas värdekedjor, skulle behöva genomföras och moderniseras så att de omfattar bestämmelser som stöder gränsöverskridande värdekedjor, inbegripet ytterligare områden, såsom handel med tjänster, investeringar, immateriella rättigheter och konkurrens, vilket skulle ge företag och investerare garantier om företagsklimatet i dessa länder,

53.

Europaparlamentet anser att avtalen om ekonomiskt partnerskap bör förbättra de afrikanska ländernas kapacitet att bättre utnyttja handelsmöjligheterna på områdena livsmedelstrygghet, hälso- och sjukvård och fattigdomsminskning.

54.

Europaparlamentet påminner om att EU:s begäran om förbud mot exportavgifter på råvaror har varit ett långvarigt hinder i förhandlingsprocessen om avtal om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet betonar att för de ekonomier som nästan uteslutande baserar sina intäkter på exploatering av naturresurser kan förbud mot sådana skatter låsa dem i biståndsberoende, samtidigt som deras ekonomiska diversifiering hämmas. Parlamentet betonar de afrikanska ländernas rätt att lagstifta om råvaror i allmänhetens intresse, och uppmanar EU att inte föra en handelspolitik som förbjuder utvecklingsländerna att ta ut exportavgifter på råvaror som en allmän regel, i den mån detta är förenligt med WTO:s bestämmelser.

55.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att en djupgående analys av effekterna av avtal om ekonomiskt partnerskap för lokala ekonomier, regional integration, ekonomisk diversifiering och målen för hållbar utveckling ska utföras innan man förhandlar fram nya avtal om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet efterlyser en modernisering av avtalen om ekonomiskt partnerskap genom tillägg av starka, bindande och verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling som är anpassade till Parisavtalet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att samarbeta med våra afrikanska partner för att främja rättvis och hållbar handel, särskilt genom kapitel om handel och hållbar utveckling i avtal om ekonomiskt partnerskap, och att samarbeta med våra partner i den kommande översynen av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Parlamentet betonar dessutom vikten av att inkludera målet att bekämpa tvångs- och barnarbete i kapitlen om handel och hållbar utveckling i unionens handelsavtal med hänsyn till hur vanliga dessa arbetsformer är inom jordbrukssektorn. Parlamentet efterlyser en systematisk, transparent och evidensbaserad övervakning från alla berörda parters sida, inbegripet de civila samhällena och samfunden i EU och i Afrika, lokala myndigheter och nationella parlament, av genomförandet av handelsavtal mellan EU och Afrika och efterlevnaden av principerna om en konsekvent politik för utveckling och en konsekvent politik för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser en djupgående analys av hur befintliga avtal om ekonomiskt partnerskap och handelsavtal påverkar afrikanska länder för att fastställa i vilken utsträckning de är förenliga med insatserna för att stödja AFCFTA-processen och den kontinentala integrationen i Afrika och behovet av att de är förenliga med målen för hållbar utveckling och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet efterlyser en anpassning av bestämmelserna i avtalen om ekonomiskt partnerskap beroende på resultaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av avtalen om ekonomiskt partnerskap när så är lämpligt hantera, begränsa och undvika eventuella effekter som kan försämra målen för utvecklingen av marknaden inom Afrika, i nära samarbete med våra afrikanska partner. Parlamentet betonar att avtalen om ekonomiskt partnerskap måste stödja den fortsatta utvecklingen av AFCFTA. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att avtalen om ekonomiskt partnerskap utgör en grund för att stärka de ekonomiska förbindelserna mellan parterna på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt, med beaktande av parternas respektive utvecklingsnivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag och att bistå afrikanska små och medelstora företag som exporterar till EU med tekniskt stöd. Parlamentet noterar att för att göra avtalen om ekonomiskt partnerskap mer attraktiva måste ytterligare områden omfattas av avtalen, såsom kapacitetsuppbyggnad, uppmuntran till kvinnor att delta i ekonomin, även inom jordbruket, och investeringar i möjligheter för unga människor i de afrikanska länderna.

56.

Europaparlamentet påminner om att genomförandet av hållbarhetskapitlen måste åtföljas av kapacitetsuppbyggnad genom EU:s utvecklingsbistånd och andra investeringar för att hjälpa partnerländerna att fullgöra sina åtaganden (17), och att det civila samhällets aktörer bör involveras i övervakningen (18).

57.

Europaparlamentet välkomnar reformen av förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP) (19) och dess roll när det gäller att öka handelsmöjligheterna, underlätta exportdiversifiering för utvecklingsländer, främja hållbar utveckling och säkerställa respekt för mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljöskydd, hållbar utveckling, gott styre och jämställdhet. Parlamentet noterar att flera afrikanska länder inom en snar framtid inte längre kommer att vara minst utvecklade länder och understryker behovet av att stödja deras smidiga övergång till GSP-status. Parlamentet anser att dessa länder skulle dra nytta av GSP plus-status, och uppmuntrar dem att överväga att ansöka, samtidigt som kommissionen uppmanas att proaktivt närma sig dessa potentiella kandidater och erbjuda dem stöd i arbetet mot att uppfylla kriterierna och att säkerställa en smidig övergång från minst utvecklat land till GSP plus-partnerland. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att GSP kompletterar andra handelspolitiska initiativ på den afrikanska kontinenten. Parlamentet uppmanar de länder i regionen som omfattas av GSP och Allt utom vapen att arbeta för att stärka det faktiska genomförandet av sina internationella åtaganden.

58.

Parlamentet efterlyser ökade investeringar i forskning och utveckling med anknytning till gröna varor och grön teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att genomförandet av EU:s framtida regler för tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och regler om avskogningsfria produkter uppmuntrar till långsiktiga anskaffningsrelationer och förbättrade inköpsmetoder, så att man säkerställer en lön som det går att leva på för arbetstagare och en inkomst som det går att leva på för småskaliga jordbrukare samt säkerställer respekt för miljön och ett meningsfullt engagemang för intressenter, inklusive rättighetsinnehavare i alla steg i processen för tillbörlig aktsamhet. Parlamentet påminner om att Afrika rymmer en exceptionell biologisk mångfald. Parlamentet uttrycker djup oro över överutnyttjandet av naturresurser och den minskade biologiska mångfaldens effekter på motståndskraften. Parlamentet är särskilt oroat över den allt snabbare avskogningen i Afrika, i synnerhet i Kongobäckenet, som år 2020 näst efter Brasilien förlorade mest primärskog, samt i Kamerun, och är även oroat över smugglingen av sällsynta arter av vilda djur och växter. Parlamentet påminner om att förstörelsen av regnskogar i Afrika leder till en oåterkallelig förlust av biologisk mångfald och av kolsänkor, samt förlust av ursprungsbefolkningars hem och levnadssätt. Parlamentet påminner om att skogarna avsevärt bidrar till att uppnå klimatmål och skydda den biologiska mångfalden samt till att stoppa ökenspridning och extrem markerosion. Parlamentet framhåller vattnets roll som en viktig byggsten för social och ekonomisk resiliens, särskilt i samband med tryggad livsmedels- och näringsförsörjning, och det faktum att vatten riskerar att bli en bristvara. Parlamentet anser därför att vattenförsörjningen bör ges större vikt. Parlamentet betonar att ökenspridning och gräshoppsinvasioner har förvärrat den redan svåra situationen för livsmedelstryggheten i Afrika, och att covid-19 och de därav följande ekonomiska och logistiska problemen har belyst de lokala och regionala marknadernas potential att hantera sårbarheter och brister i det globala livsmedelssystemet. Parlamentet anser att ett handelspartnerskap måste bygga på modeller och tekniker som är väl anpassade till de afrikanska ländernas jordbruksmodeller, ekonomier och grödor, och på samarbete, särskilt genom utbildning och kunskapsutbyte, vilket ger jordbrukarna egenansvar, oberoende och initiativrätt.

59.

Europaparlamentet betonar vikten av städer och samhällen för att främja andan av rättvis handel. Parlamentet lovordar kommissionen för att ha inrättat priset ”EU-städer för rättvis och etisk handel”. Parlamentet lovordar Valdis Dombrovski, kommissionens vice ordförande och ledamot med ansvar för handel, för dennes åtagande att fortsätta med detta viktiga initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att söka samarbete med AU-kommissionen för att stärka det direkta samarbetet mellan städer och samhällen på båda kontinenterna, för att främja rättvisa och etiska handelsförbindelser och för att öka synligheten för de många respektive kommunala initiativen.

60.

Europaparlamentet anser att det nu efter covid-19-pandemin mer än någonsin bör antas nya strategier på global nivå, och särskilt i förhållande till Afrika, för ekonomiska och kommersiella relationer och handelsrelationer som bygger på rättvis och etisk handel och principerna om solidaritet och samarbete.

61.

Europaparlamentet välkomnar den förklaring som man enades om vid sammanträdet mellan ledare för lokala och regionala myndigheter i AU:s och EU:s medlemsstater den 15 februari 2022 i Bryssel, där det bland annat betonades att utan de lokala och regionala myndigheternas involvering kommer 65 % av de 169 målen som ligger till grund för målen för hållbar utveckling inte att uppnås.

62.

Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen i AFCFTA:s ministerråd om gemensamma ursprungsregler för den andel på 87,7 % av varorna eller de 3 800 tullpositioner som omfattas av AFCFTA. Parlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera ursprungsreglerna och att utarbeta ett förslag till enhetliga ursprungsregler för handel med alla afrikanska länder, baserat på de nyligen överenskomna reglerna inom AFCFTA, för att ersätta lapptäcket av ursprungsregler inom EU:s olika handelsavtal och handelsarrangemang med afrikanska regioner och länder. Parlamentet är övertygat om att detta också skulle vara till fördel för EU:s företag och tullmyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka ytterligare möjligheter och åtgärder för att förbättra kopplingarna och synergierna mellan EU:s olika handelsarrangemang med afrikanska länder och AFCFTA. Parlamentet välkomnar AFCFTA:s mål att förbättra regional differentiering och utbyggnad och sammankoppling av infrastruktursystem. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med AFCFTA:s sekretariat för att främja kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd för genomförandet av AFCFTA.

63.

Europaparlamentet välkomnar att EIB i november 2021 öppnade sitt första nav i Afrika, i Kenyas huvudstad Nairobi.

64.

Europaparlamentet uppskattar rådets och kommissionens initiativ att anordna den första Afrika-Europa-veckan, som hölls i februari 2022 i Bryssel. Parlamentet välkomnar det fruktbara arbete som utförts av de flera tusen företrädarna för ungdomsorganisationer, organisationer i det civila samhället, lokala myndigheter, kultursektorn och näringslivet. Parlamentet betonar att ett bättre engagemang från EU:s sida med unga afrikaner och den afrikanska diasporan i EU kan förbättra relationen mellan EU och Afrika strukturellt och på lång sikt. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att parlamentet inte var mer delaktigt och att evenemangen ägde rum under parlamentets sammanträdesvecka i Strasbourg, och understryker vikten av att man inför kommande initiativ främjar ett ökat samarbete mellan alla berörda parter, inbegripet näringslivsorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna Afrika-Europa-veckan på årsbasis och att inkludera ungdomar, särskilt kvinnor och flickor, i de diskussioner som anordnas under Afrika-Europa-veckan.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera framtida näringslivstoppmöten mellan EU och Afrika på den potential som lokala ekonomiska och hållbara produktionsalternativ, såsom ekologisk och rättvis handel, småbrukskooperativ och aktörer inom den sociala ekonomin, kan spela för att bygga upp ett mer hållbart och rättvist handelspartnerskap mellan Afrika och EU.

66.

Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att öka engagemanget från intressenter, särskilt sammanslutningar av små och medelstora företag från hela den afrikanska kontinenten och de allt viktigare organisationerna i det civila samhället från både EU och AU i de debatter som ska fastställa den nya dimensionen av handel, investeringar och ekonomiskt samarbete, vars syfte är rättvisa och etiska relationer.

67.

Europaparlamentet konstaterar att transportnäten är avgörande faktorer för handel och välmående ekonomier. Parlamentet betonar behovet av att bättre koppla samman afrikanska landsbygds- och stadsområden för att säkerställa större sammankoppling inom afrikanska länder och på den afrikanska kontinenten. Parlamentet understryker att Team Europes förslag för att förverkliga infrastrukturprojekt måste bygga på de behov som AU identifierat i programmet för infrastrukturutveckling i Afrika. Parlamentet begär i detta sammanhang att lokala och regionala aktörer ska involveras i beslutsprocessen om infrastrukturprojektens art och omfattning. Parlamentet påminner om att för närvarande är uppskattningsvis 53 % av vägarna i Afrika oasfalterade och isolerade från handelsnav, och mindre än hälften av befolkningen på landsbygden har tillgång till fungerande vägar året runt, vilket belyser behovet av att inte bara investera i flaggskeppsprojekt. Parlamentet efterlyser också investeringar i kylkedjelogistik och moderna lagringsanläggningar samt generellt förbättrad logistik mellan produktions- och konsumtionsplatser som gör det möjligt för jordbrukare att leverera sina jordbruksprodukter över vissa avstånd, även med tanke på den snabba urbaniseringen av Afrika, och på så sätt bidra till att få ett slut på den osäkra livsmedelsförsörjningen. Parlamentet konstaterar att ett fungerande transportnätverk och investeringar i infrastrukturprojekt kan bidra till utvecklingen av de afrikanska ekonomierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att via sina handels- och investeringsinstrument för Afrika underlätta investeringar i afrikanska infrastrukturprojekt.

68.

Europaparlamentet uppmuntrar till en bred debatt med målet att ompröva modeller och planer för att utveckla infrastruktur, och att identifiera alternativa mobilitetsmodeller och 2000-talets moderna mobilitetslösningar för alla inom regionerna såväl som över hela kontinenten, baserat på lärdomar från EU och andra industriländer för att undvika misstag som begåtts där.

69.

Europaparlamentet betonar att utbildning och yrkesutbildning som ger människor den kompetens som krävs på arbetsmarknaden är nyckelfaktorer för utveckling. Parlamentet anser att man i detta sammanhang måste stärka samarbetet mellan universitet, forskningsinstitutioner och yrkesutbildningsprogram från båda kontinenterna. Parlamentet anser i detta avseende att privatsektordrivna initiativ som rör yrkesutbildning och entreprenörskap i Afrika bör stödjas och bättre samordnas, eftersom pandemin har betonat vikten av både digitala färdigheter och digitala inlärningsmetoder.

70.

Europaparlamentet delar den långsiktiga visionen om att skapa ett övergripande interkontinentalt avtal för handel, samarbete och utveckling mellan EU och Afrika på grundval av AFCFTA. Parlamentet understryker att ett interkontinentalt handels- och samarbetsavtal måste föregås av en meningsfull utveckling av en robust och motståndskraftig marknad inom Afrika. Parlamentet betonar i detta avseende den roll som EU:s handelspolitiska engagemang med Afrika spelar för utvecklingen av marknaden inom Afrika. Kommissionen uppmanas att regelbundet uppdatera parlamentet om det långsiktiga målet med ett interkontinentalt handels- och samarbetsavtal, särskilt genom de olika politiska instrument som rör Afrika.

71.

Europaparlamentet efterlyser ett ansvarsfullt och snabbt genomförande av de åtaganden om handel och investeringar som man enades om vid toppmötet mellan EU och AU 2022, och uppmanar kommissionen att strukturellt rapportera till parlamentet om genomförandet av åtagandena om handel och investeringar i de relevanta utskotten.

72.

Europaparlamentet välkomnar Afrika-EU-initiativet för grön energi och EU:s fortsatta stöd till den afrikanska inre marknaden för el. Parlamentet betonar att tillgången till energi måste garanteras till ett överkomligt pris för alla som en allmän nyttighet och en grundläggande rättighet, och att tillgången till energi och den framtida efterfrågan på energi är nyckelfrågor som EU och Afrika bör ta itu med tillsammans. Parlamentet noterar behovet av att utnyttja potentialen för ny förnybar och koldioxidsnål energi i Afrika och investera i sektorer med högre mervärde såsom grönt stål och grönt väte, särskilt genom att förbättra tekniksamarbetet och öka exporten av ren energi. Parlamentet påpekar att tekniskt bistånd när det gäller lagstiftning på energimarknaden behövs och bör tillhandahållas genom samarbete mellan EU och Afrika, samt utveckling av gemensamma standarder. Parlamentet påpekar att hållbart energisamarbete bör vara ett av huvuddragen i Global Gateway när det gäller Afrika. Parlamentet välkomnar åtagandet inom ramen för Global Gateway att mobilisera bidrag på 2,4 miljarder euro till Afrika söder om Sahara och 1,08 miljarder euro till Nordafrika för att stödja förnybar energi, energieffektivitet, en rättvis omställning och miljöanpassning av lokala värdekedjor. Parlamentet efterlyser en könssmart investeringsstrategi i energisektorn som skulle stärka kvinnors ställning som ledare, arbetstagare och konsumenter på energiområdet.

73.

Europaparlamentet insisterar på vikten av att bygga partnerskap för att förbättra hållbarheten i värdekedjorna för råvaror, genom att bygga på handlingsplanen för råvaror av avgörande betydelse och använda alla EU:s externa politiska instrument.

74.

Europaparlamentet begär att kopplingen mellan folkhälsa och biologisk mångfald ska beaktas, i linje med One Health-strategin, och välkomnar tillkännagivandet av NaturAfrica-initiativet, som syftar till att skydda vilda djur och växter och ekosystem i Afrika, och översynen av handlingsplanen mot olaglig handel med vilda djur och växter. Parlamentet noterar att akademisk litteratur har lokaliserat vissa globala hotspots för nya zoonotiska sjukdomar i Afrika. Parlamentet rekommenderar att man utvecklar och införlivar hälsokonsekvensbedömningar för pandemier och nya sjukdomsrisker i stora utvecklings- och markanvändningsprojekt som underlättas av det förnyade partnerskapet mellan EU och AU, för att reformera ekonomiskt stöd för markanvändning så att man uttryckligen uppmärksammar och fokuserar på fördelar och risker för biologisk mångfald och hälsa. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utfärda riktlinjer för EU-företag och EU-investerare som är verksamma i Afrika i samband med det framtida direktivet om tillbörlig aktsamhet ifråga om hållbarhet för företag (20). Parlamentet uppmanar EU och AU att verka för ett nytt mellanstatligt partnerskap för hälsa och handel som syftar till att minska riskerna för zoonotiska sjukdomar i den internationella handeln med vilda djur och växter. Parlamentet betonar att NaturAfrica-initiativet bör utvecklas i samråd med alla berörda parter, med särskild tonvikt på lokalsamhällens, urbefolkningars och kvinnors rättigheter. Parlamentet understryker att det bör stödja afrikanska regeringar och lokalbefolkningar i arbetet med att hantera viktiga orsaker bakom förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring på ett övergripande och systematiskt sätt, inbegripet stöd till välskötta nät av skyddade områden. Parlamentet efterlyser införande av ambitiösa bestämmelser om biologisk mångfald inspirerade av FN:s One Health-strategi i samband med moderniseringen av avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet anser att EU bör bidra till fullbordandet av den stora gröna muren i Sahelregionen, vilken avsevärt kommer att bidra till att sätta stopp för ytterligare ökenspridning och därigenom trygga inkomsterna från jordbruket.

75.

Europaparlamentet understryker att mänskliga rättigheter och jämställdhet måste stå i centrum för det förstärkta samarbetet mellan EU och AU, med särskilt fokus på effekterna av ny och innovativ teknik för mänskliga rättigheter och kvinnors inkludering i ekonomin. Parlamentet betonar den potential som digital handel kan ha för att främja och förbättra förenklade handelsprocedurer i Afrika, och uppmanar kommissionen att främja digital kapacitet för att underlätta genomförandet av avtal om ekonomiskt partnerskap och genomförandet av AFCFTA. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till EU-AU:s digitala agenda i samarbetet med sina globala strategiska partner.

76.

Europaparlamentet konstaterar att kunskapsutbyte och kompetensutveckling inom Afrika kan bidra till utvecklingen av en hållbar handelsrelation. Parlamentet understryker den digitala infrastrukturens potential att stimulera den afrikanska ekonomin och driva på innovation på kontinenten. Parlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete om EU:s och Afrikanska unionens digitala agendor på grundval av principerna om demokratisk styrning, stödjande multilaterala regler för e-handel, effektiva regleringsmekanismer på det digitala området och globala till lokala styrningsmekanismer för data och digitala infrastrukturer som sätter en människocentrerad utveckling i centrum. Parlamentet noterar inrättandet av AU-EU:s arbetsgrupp för den digitala ekonomin. Parlamentet betonar att de digitala förbindelserna mellan EU och AU bör främja Afrikas strävan efter digital omställning och respektera regeringars rätt att behålla dataägande och reglera sin digitala ekonomi i enlighet med sina utvecklingsbehov, och i syfte att åstadkomma en mer balanserad digital värld. Parlamentet uppmanar EU att stödja de afrikanska ländernas digitala utveckling med hjälp av Unctad-plattformar som skapats för att säkerställa hållbara utvecklingsvinster från digitala omställningar. Parlamentet betonar att den digitala omställningen måste vara förenlig med principerna för uppgiftsskydd.

77.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Afrikanska unionen, regeringarna och parlamenten i Afrikanska unionens medlemsstater och till AFCFTA:s generalsekreterare.

(1) EUT C 494, 8.12.2021, s. 80.

(2) (Assembly/AU /Dec.692(XXXI)).

(3) Kigali-beslutet (Assembly/AU/Dec.605 (XXVII)).

(4) EUT C 162, 10.5.2019, s. 9.

(5) Antagna texter, P9_TA(2022)0073.

(6) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.

(7) EUT C 474, 24.11.2021, s. 11.

(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0516.

(9) EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.

(10) EUT C 465, 17.11.2021, s. 11.

(11) EUT C 184, 5.5.2022, s. 2.

(12) Antagna texter, P9_TA(2021)0472.

(13) FAO:s artikel av den 11 februari 2019FAO calls for urgent action to curb corruption, illicit exploitation of forests, tillgänglig den 1 juni 2022. Tillgänglig på: https://www.fao.org/africa/news/detail-news/en/c/1180700/

(14) Artikel från FN:s utvecklingsprogram i Etiopien av den 13 oktober 2016 med titeln Gender gap costs sub-Saharan Africa $US95 billion a year: UND, tillgänglig den 3 juni 2022. Tillgänglig på:

https://www.undp.org/ethiopia/press-releases/gender-gap-costs-sub-saharan-africa-us95-billion-year-new-undp-report.html

(15) Kommissionens meddelande av den 18 februari 2021Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).

(17) Diskussionsunderlag från German Development Institute från januari 2016 ”Can Rules of Origin in Sub-Saharan Africa be Harmonized? A Political Economy Exploration”.

(18) Diskussionsunderlag från German Development Institute från januari 2016 ”Can Rules of Origin in Sub-Saharan Africa be Harmonized? A Political Economy Exploration”.

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (EUT L 303, 31.10.2012, s. 1).

(20) Kommissionens förslag av den 23 februari 2022 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2022)0071).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/96

P9_TA(2022)0268

Framtiden för EU:s politik för internationella investeringar

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 över framtiden för EU:s politik för internationella investeringar (2021/2176(INI))

(2023/C 32/10)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 207.2,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1219/2012 av den 12 december 2012 om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeland (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2014 av den 23 juli 2014 om upprättande av en ram för hanteringen av det ekonomiska ansvaret i samband med tvistlösning mellan investerare och stat vid tvistlösningsorgan som föreskrivs i internationella avtal där Europeiska unionen är part (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (3),

—

med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis, särskilt dess yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 om frihandelsavtalet mellan EU och Republiken Singapore, dess dom av den 6 mars 2018 i mål C-284/16 (förhandsavgörandet om Slovakien mot Achmea BV), dess yttrande 1/17 av den 30 april 2019 om det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada och EU och dess medlemsstater, dess dom av den 2 september 2021 i mål C-741/19 (förhandsavgörandet om Republiken Moldavien mot Komstroy LLC) och dess dom av den 26 oktober 2021 i mål C-109/20 (förhandsbesked om Republiken Polen mot PL Holdings Sàrl),

—	med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2015 om de externa effekterna av EU:s handels- och investeringspolitik för offentlig-privata initiativ i länder utanför EU (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar (7),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	beaktande av kommissionens rapport av den 6 april 2020 om tillämpningen av förordning (EU) nr 1219/2012 om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer (COM(2020)0134),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2021Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

—	med beaktade av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 12 november 2020 om genomförandet av EU:s handelsavtal: 1 januari 2019–31 december 2019 (COM(2020)0705),

—	med beaktande av Parisavtalet om klimatförändring som antogs den 12 december 2015,

—	med beaktande av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (8), som trädde i kraft den 1 maj 2021, särskilt avdelning II om tjänster och investeringar,

—	med beaktande av FN:s konvention från 2014 om transparens i avtalsbaserade skiljeförfaranden mellan investerare och stat, som trädde i kraft den 18 oktober 2017 (Mauritius-konventionen),

—	med beaktande av de handels- och investeringsavtal som EU har ingått, särskilt ”andra generationens” avtal med länder som Kanada, Singapore, Vietnam och Japan,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs 2015, särskilt de 17 målen för hållbar utveckling,

—	med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som godkändes av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2011,

—	med beaktande av den allmänna kommentaren nr 24 av den 10 augusti 2017 från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om staters skyldigheter, inom ramen för kommersiell verksamhet, enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

—	med beaktande av 2019, 2020 och 2021 års rapporter om globala investeringar från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad),

—	med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling från 2015,

—	med beaktande av Unctads meddelanden om tvistlösningsfall mellan investerare och stater enligt internationella investeringsavtal för 2019 och 2020 med fakta och siffror,

—

med beaktande av 2018 års arbetsdokument från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om internationella investeringars samhälleliga fördelar och kostnader ”Societal benefits and costs of International Investment Agreements: a critical review of aspects and available empirical evidence”,

—	med beaktande av OECD:s arbetsdokument från 2014 om internationella investeringar Investment Treaty and Shareholder Claims for Reflective Loss: Insights from Advanced Systems of Corporate Law,

—	med beaktande av mandatet för arbetsgrupp III inom FN:s kommission för internationell handelsrätt (Uncitral) 2017 som består i att arbeta med en eventuell reform av tvistlösningen mellan investerare och stat,

—

med beaktande av de förhandlingsdirektiv som rådet utfärdade 2018 om bemyndigande för kommissionen att på EU:s vägnar och inom ramen för Uncitral förhandla om en konvention om inrättande av en multilateral investeringsdomstol för biläggande av investeringstvister, och det efterföljande EU-förslaget om detta,

—	med beaktande av den moderniseringsprocess för energistadgefördraget som inleddes 2017 och EU:s textförslag till detta,

—	med beaktande av Italiens beslut av den 1 januari 2015 att dra sig ur energistadgefördraget,

—	med beaktande av avtalet om uppsägning av bilaterala investeringsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater (9),

—	med beaktande av förklaringen av representanterna för medlemsstaternas regeringar, av den 15 januari 2019, avseende de rättsliga konsekvenserna av domen Achmea som meddelades av domstolen och skydd för investeringar inom Europeiska unionen,

—	med beaktande av avtalet mellan Förenta staterna, Mexiko och Kanada som trädde i kraft den 1 juli 2020, särskilt kapitel 14 om investeringar,

—	med beaktande av avtalet om det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet mellan Sydostasiatiska nationers förbund, som trädde i kraft den 1 januari 2022, särskilt kapitel 10 om investeringar,

—	med beaktande av rapporten från FN:s arbetsgrupp för frågor om mänskliga rättigheter och transnationella företag och andra företag, som lades fram för FN:s generalförsamling den 27 juli 2021, om människorättsförenliga internationella investeringsavtal,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0166/2022), och av följande skäl:

Sedan Lissabonfördraget trädde ikraft har utländska direktinvesteringar varit en exklusiv befogenhet för Europeiska unionen, i enlighet med artikel 3.1 e, artikel 206 och artikel 207 i EUF-fördraget. EU:s reformbana för den internationella investeringspolitiken måste bli ännu snabbare och förstärkas för att ta itu med de nuvarande utmaningarna.

EU är världens största mål och källa för inkommande och utgående internationella investeringar. De bidrar till en hållbar ekonomisk tillväxt i EU och till skapandet av arbetstillfällen, även om tillgängliga empiriska belägg inte har visat på ett direkt orsakssamband mellan internationella investeringsavtal och utländska direktinvesteringar.

De globala flödena av utländska direktinvesteringar, som redan varit på nedgång sedan 2015, sjönk dramatiskt under 2020 (-38 %) (10) på grund av covid-19-krisen. Att öka de utgående och inkommande utländska direktinvesteringarna är en avgörande faktor på vägen mot återhämtning för EU och för många andra ekonomier.

D.	Enligt domstolens rättspraxis är vissa delar av EU:s politik för internationella investeringar, nämligen icke-direkta utländska investeringar (portföljinvesteringar) och systemet för tvistlösning mellan investerare och stater, en delad befogenhet mellan EU och dess medlemsstater.

Det finns fortfarande omkring 1 500 bilaterala investeringsavtal som medlemsstaterna ratificerade före Lissabonfördraget och som föreskriver den äldre metoden för att lösa tvister mellan stater och investerare, vilket energistadgefördraget gör. Inget av de internationella investeringsavtal som EU har förhandlat fram efter Lissabonfördraget har trätt i kraft.

Den europeiska gröna given syftar till att möta de utmaningar som klimatförändringarna och miljöförstöringen innebär. All EU-politik måste bidra till dessa mål, inbegripet investeringspolitiken. Det behövs betydande investeringar världen över för att uppnå målen i den europeiska gröna given, uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och återhämta sig från covid-19-pandemin. Att arbeta mot klimatförändringar och miljöförstöring och skapa attraktivare investeringsvillkor och stödja företag hör till EU:s sex prioriteringar (11) mellan 2019 och 2024.

Utländska direktinvesteringar och EU:s investeringspolitik bör också spela en central roll när det gäller att uppnå målen om öppen strategisk autonomi, diversifiera leveranskedjorna och bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och integration i globala värdekedjor, samt för att försöka främja villkor för EU-investerare utomlands som återspeglar den grad av öppenhet som utländska investerare åtnjuter i EU, samtidigt som hänsyn tas till tredjeländers utvecklingsnivåer och behovet av att tillhandahålla differentierad behandling.

För utvecklingsländerna fattas det just nu 2,5 biljoner US-dollar i årlig finansiering för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030. Utländska direktinvesteringar är ett instrument för att finansiera Agenda 2030 för hållbar utveckling och de tillhörande målen för hållbar utveckling. Sådant kapital kan vara till stöd för att skapa arbetstillfällen och för sociala och miljömässiga förbättringar i enlighet med målen för hållbar utveckling. Målet att locka till sig investeringar bör gå hand i hand med erkännandet, inom ramen för de internationella investeringsavtalen, att parterna i dessa avtal bör sträva efter att förbättra sina miljö- eller arbetarskyddsnivåer och inte försvaga eller minska dem.

I.	EU-taxonomin syftar till att det ska bli lättare att övergå från investeringar i ohållbara ekonomiska verksamheter till investeringar i verksamheter som behövs för att uppnå miljömässig hållbarhet, och mer specifikt klimatneutralitet under närmaste 30 åren.

Investeringspolitiken omfattar åtgärder såsom undanröjande av onödiga hinder för investeringar, övervakning av utländska investeringars inverkan på den strategiska autonomin, nationell säkerhet och realekonomin samt utarbetande av andra verktyg för att uppmuntra och underlätta direktinvesteringar inom sektorer och på platser där de behövs mest. De flesta internationella investeringsavtal är inriktade på investeringsskydd, med eller utan avgöranden i fall mellan investerare och stat.

K.	Antalet tvistlösningsfall mellan investerare och stat ökar varje år, även mellan medlemsstaterna. Omkring 15 % av de ärenden som enligt uppgift har ingivits mot medlemsstaterna under 2020 var tvister inom EU.

I de flesta investeringsavtal specificeras inte hur begreppen ”full ersättning” och ”rättvist marknadsvärde” ska säkerställas för en investering. Panelerna har under det senaste årtiondet främst tolkat sådana begrepp genom att använda ”framåtblickande” värderingstekniker baserade på diskonterade kassaflödesmetoder, vilket i många fall har lett till att paneler har beslutat om ersättningsbelopp som är mycket högre än de sammanlagda utgifter som investerare faktiskt ådragit sig i värdländerna.

EU är världsledande när det gäller investeringspolitiska reformer. Det har sedan Lissabonfördraget trädde i kraft genomförts betydande reformer av investeringspolitiken på EU-nivå och internationellt, på parlamentets enträgna begäran och med dess stöd. EU har inlett och ingått internationella investeringsavtal med tredjeländer, reformerat bestämmelserna om investeringsskydd, ersatt tvistlösningen mellan investerare och stat (ISDS) med systemet för investeringsdomstolar (ICS), inlett multilaterala förhandlingar för en investeringsdomstol, föreslagit lagstiftning för att reglera utländska subventioner samt antagit lagstiftning om granskning av ingående utländska direktinvesteringar. Denna utveckling utgör betydande steg i rätt riktning för en moderniserad och hållbar investeringspolitik. Dock är det mycket kvar att göra för att gå vidare med denna reformagenda.

För att finansiera sin rättstvist använder sig investerarna i allt högre grad av tredje part som får en del av utfallet från eller har annat ekonomiskt intresse i en tvist (tredjepartsfinansiering), och detta har förvärrat de obalanser som ligger bakom ersättningsmetoderna i rättstvister, genom att riskerna minskas ytterligare för investerarna när ett ärende drivs, något som därmed skapar incitament för fler ärenden. Tredjepartsfinansiering kan öka kärandens förhandlingsstyrka, till skada för stater med begränsade resurser och svagare regelverk.

Europaparlamentet understryker att investeringar kan och bör ha en positiv inverkan på hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och hållbar utveckling och bidra till målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar därför investeringarnas betydelse för omvandlingen av EU:s ekonomi. Parlamentet påpekar att denna positiva inverkan beror på regeringarnas förmåga att reglera utländska investeringar. Parlamentet påpekar att inkommande och utgående investeringar måste tillgodose realekonomins behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s investeringspolitik för att säkerställa överensstämmelse med den europeiska gröna given och målen för hållbar utveckling samt med EU:s värden, inbegripet respekten för mänskliga rättigheter och de sociala standarder som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Europaparlamentet anser att EU:s investeringspolitik måste uppfylla investerarnas och mottagarstaternas förväntningar, men även EU:s bredare ekonomiska intressen och utrikespolitiska mål. Parlamentet påminner om sin begäran om en integrerad och sammanhållen politisk ram, som främjar hållbara investeringar av hög kvalitet. Parlamentet välkomnar de insatser som kommissionen utfört sedan 2010 för att reformera unionens investeringspolitik i den riktningen. Parlamentet anser att EU:s politik för internationella investeringar måste reformeras ytterligare för att man på ett bättre sätt ska kunna ta itu med en rad olika utmaningar och fortsatta att omvandla den till en integrerad och sammanhängande politisk ram.

Europaparlamentet anser att internationella investeringsavtal bör underlätta gröna, jämställdhetsmedvetna och inkluderande hållbara investeringar, på lämpligt sätt skydda investerare, bidra till den inre marknadens motståndskraft och samtidigt skydda det politiska utrymmet i värdstaterna, och uppmuntra till utbyte av bästa praxis, kompetens och know-how, i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag om företagens sociala ansvar.

Europaparlamentet är bekymrat över att utvecklingsländer enligt OECD år 2020, p.g.a. den kris som covid-19 har orsakat, drabbades av ett bortfall på 1,7 biljoner US-dollar utöver det redan befintliga finansieringsgapet på 2,5 biljoner US-dollar. Parlamentet betonar att EU:s investeringspolitik bör hjälpa utvecklingsländer, särskilt afrikanska länder, att locka till sig utländska direktinvesteringar och minska finansieringsgapet för att uppnå målen för hållbar utveckling.

Europaparlamentet anser att EU-företag behöver tillräckligt skydd för sina investeringar utomlands. Parlamentet påpekar att skyddade investeringar, som kodifierats i EU:s internationella investeringsavtal, inte bör omfatta spekulativa former av investeringar, finansiella instrument eller portföljinvesteringar som kan innehas i spekulativt syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på de senaste internationella investeringsavtalen (12) för att undanta offentliga skuldinstrument från deras tillämpningsområde. Parlamentet anser att finansieringsinstrument som när som helst kan dras tillbaka inte behöver skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att förbättra definitionen av skyddade investeringar för att se till att internationella investeringsavtal endast skyddar investeringar som ingår ett betydande åtagande i kapital eller andra resurser under minst ett visst antal år, för vilka det finns ett risktagande och en förväntad vinst. Parlamentet anser att skyddade investeringar på ett effektivt sätt bör bidra till utvecklingen i värdlandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta detta kriterium såsom det fastställs i internationell rätt vid definitionen av skyddade investeringar för framtida avtal.

Marknadstillträde

Europaparlamentet välkomnar att den senaste tidens investeringsavtal har ett positivt fokus på marknadstillträde och liberalisering av investeringar och syftar till att undanröja hinder för EU-investerares etablering och funktion på utländska marknader.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att söka villkor för EU-investerare utomlands som återspeglar den grad av öppenhet som utländska investerare åtnjuter i EU, samtidigt som hänsyn tas till tredjeländers utvecklingsnivå och behovet av differentierad behandling. Parlamentet betonar behovet av internationella investeringsavtal för att skydda staternas förmåga att reglera utländska investeringar inom sin jurisdiktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hindren för EU-investerares etablering och verksamhet på utländska marknader, inbegripet diskriminerande praxis. Parlamentet välkomnar kommissionens fokus på att verkställa befintliga åtaganden, och understryker att detta också bör gälla för investeringsrelaterade åtaganden.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt skydda EU:s och medlemsstaternas politikområden, särskilt när det gäller energi, jordbruk, fiske, audiovisuella frågor, telekommunikation och digitala frågor samt offentliga tjänster, när investeringar liberaliseras. Parlamentet betonar att liberaliseringen av investeringar bör gå hand i hand med skyddsåtgärder för att inte förvärra den ekonomiska instabiliteten, särskilt i utvecklingsländerna.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att upprätthålla, stärka och genomföra de klausuler i alla investeringsavtal som förbjuder att standarder sänks, då dessa paragrafer är kritiska för att undvika en ”kapplöpning mot botten” i länder som strävar efter att locka till sig utländska investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare analysera hur effektiva sådana klausuler är, särskilt i utvecklingsländerna, för att se till att skattepolitiken och utvecklingsfinansieringen anpassas till stöd för en ”kapplöpning mot toppen”.

Underlättande av investeringar

10.

Europaparlamentet påpekar att underlättande av investeringar kan bidra till att frigöra investeringsmöjligheter i utvecklingsländer, särskilt för små och medelstora företag, och till att uppnå målen för hållbar utveckling genom att bidra till högre investeringsnivåer för att främja inkluderande och hållbar tillväxt och fattigdomsminskning, eftersom det stöder en mer långsiktig närvaro av utländska investerare i värdekonomin och förbättrar kopplingarna mellan utländska investerare och lokala företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingsländerna i arbetet med att förbättra investeringsklimatet i deras jurisdiktion, både genom verktyg för utvecklingssamarbete och genom bilaterala avtal. Parlamentet anser att underlättande av investeringar är ett bra instrument för att förbättra EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt.

11.

Europaparlamentet betonar att internationella avtal om underlättande av investeringar bör stödja och ge incitament till investeringar som främjar hållbar utveckling och bör undvika incitament för investeringar som skadar miljön, klimatet eller samhället. Parlamentet konstaterar att skatteintäkter är avgörande för att utvecklingsländerna ska kunna tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta på multilateral nivå för att främja hållbara investeringsunderlättande åtgärder som görs genom konkurrensmässiga skattelättnader. Parlamentet betonar att införandet av innovativa åtgärder för att underlätta investeringar kan bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling genom högre investeringsnivåer som främjar hållbar tillväxt för alla och minskad fattigdom, eftersom det ger en mer långsiktig närvaro av utländska investerare i värdekonomin och bättre förbindelser mellan utländska investerare och lokala företag.

12.

Europaparlamentet erkänner den roll som EU spelar i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om det gemensamma initiativet för underlättande av investeringar för utveckling. Parlamentet understryker att mer än två tredjedelar av WTO:s medlemmar deltar i dessa förhandlingar. Parlamentet anser att försiktighet måste iakttas med tanke på det mycket breda tillämpningsområdet för det avtal som håller på att förhandlas fram. Parlamentet betonar behovet av att se till att dessa förhandlingar följer reglerna i WTO:s Marrakechavtal, som kräver samförstånd och övergripande transparens.

13.

Europaparlamentet understryker vikten av en allmän EU-strategi för underlättande av investeringar på både bilateral och multilateral nivå, med en övergripande inriktning på samarbete, inbegripet kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd, särskilt när det gäller stöd till digitalisering i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med nya fristående avtal om underlättande av investeringar, med fokus på att stödja hållbara och inkluderande investeringar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föra förhandlingar med afrikanska partner för att undvika att skapa administrativa bördor för utvecklingsländerna, samtidigt som man anger vilken typ av hållbara investeringar som kommer att underlättas. Parlamentet noterar att liknande bestämmelser om underlättande av investeringar håller på att förhandlas fram i det framtida investeringsprotokollet för det kontinentala frihandelsområdet i Afrika. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja sådana förhandlingar.

14.

Europaparlamentet stöder kommissionen i dess strategi på WTO-nivå att med hjälp av en stark brandvägg säkerställa att bestämmelser om underlättande av investeringar inte kan föras in i tvister mellan investerare och stat. Parlamentet anser att tvister som uppstår inom ramen för det gemensamma initiativet för underlättande av investeringar för utveckling bör lösas genom medling och samarbete.

15.

Europaparlamentet understryker att bestämmelser om underlättande av investeringar på både bilateral nivå och WTO-nivå inte bara bör fokusera på att skapa skyldigheter för offentliga myndigheter i värdländerna, utan också bör klargöra hemländernas och deras nationella investerares skyldigheter när det gäller deras investeringar utomlands. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att i ramarna för underlättande av investeringar integrera verkställbara bestämmelser om företagens sociala ansvar, mänskliga rättigheter och tillbörlig aktsamhet på miljöområdet samt skyddsåtgärder mot korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera ett verkställbart kapitel om hållbar utveckling i alla avtal om underlättande av investeringar med tredjeländer, samt övervakningsmekanismer för den verksamhet som stöds av utländska direktinvesteringsflöden.

16.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett instrument för att ta itu med snedvridningar som orsakas av utländska subventioner som utgör en orättvis form av investeringar, och vill se att det snabbt antas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut delta i de multilaterala förhandlingarna på WTO-nivå för att bekämpa snedvridningarna av konkurrensen, i synnerhet när det gäller industrisubventioner.

Skärpt granskning av utländska direktinvesteringar i EU

17.

Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet 2019 av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Parlamentet påpekar att denna granskningsmekanism syftar till att upprätta samarbete och potentiellt begränsa utländska investeringar i strategiska sektorer för att skydda unionen och dess medlemsstater, samt att analysera och granska fall där förvärv eller kontroll av ett visst företag, en viss infrastruktur eller en viss teknik kan skapa en säkerhetsrisk eller en risk mot allmän ordning i EU.

18.

Europaparlamentet understryker vikten av denna mekanism som ett steg mot en bättre övervakning av de utländska direktinvesteringarnas bidrag till Europas strategiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med sin kommande översynsprocess tillhandahålla mer detaljerade uppgifter om huruvida inkommande flöden av utländska direktinvesteringar stöder hållbar ekonomisk verksamhet och nyetableringsinvesteringar, att bedöma olika alternativ för att övervaka den verksamhet som stöds av utgående flöden och att bedöma möjligheten att ytterligare specificera huruvida andra sektorer bör betraktas som strategiska sektorer. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att undersöka möjligheten att stärka EU:s granskningssystem för utländska direktinvesteringar för att, med medlemsstaternas samtycke, ge den befogenhet att blockera en investering som skulle utgöra en risk för säkerhet och allmän ordning.

19.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har en sådan nationell mekanism för granskning av utländska direktinvesteringar att skaffa en för att säkerställa att det europeiska samarbetet är effektivt.

De internationella investeringsavtalens förenlighet med EU:s prioriteringar

20.

Europaparlamentet noterar att allt fler rättsliga förfaranden vid investeringstribunaler är inriktade på miljöåtgärder. Parlamentet beklagar djupt att olika länder, däribland EU-medlemsstater, blir stämda i samband med klimatpolitiken, utfasningen av fossila bränslen eller den rättvisa omställningen.

21.

Europaparlamentet betonar att de globala insatserna för att bekämpa klimatförändringarna kommer att kräva en snabb omställning till förnybar energi och snabba statliga åtgärder för att minska beroendet av fossila bränslen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med kraft att säkerställa samstämmighet mellan internationella investeringsavtal och den europeiska gröna given, miljöpolitik, arbetstagares rättigheter och mänskliga rättigheter, genom att från fördragsskyddet utesluta investeringar i fossila bränslen eller annan verksamhet som medför betydande skada för miljön och de mänskliga rättigheterna, och genom att i kapitlen om hållbar utveckling inkludera bestämmelser som bidrar till efterlevnaden av Parisavtalet, internationella fördrag om arbetsförhållanden och jämställdhet samt bestämmelser som syftar till att förbättra den inhemska ram som reglerar utländska investeringar.

22.

Europaparlamentet noterar med oro asymmetrin i vissa internationella investeringsavtal som innebär att endast investerare kan driva investeringstvister mot stater, medan regeringar, arbetstagare och berörda samhällen inte kan inleda ett skiljeförfarande mot transnationella företag som inte respekterar mänskliga rättigheter, folkhälsa eller arbetsrätt och miljölagstiftning. Parlamentet betonar på samma sätt att den multilaterala investeringsdomstolen (MIC) endast är avsedd att döma i mål där utländska investerare väcker talan mot stater.

23.

Europaparlamentet påpekar att även i avsaknad av rättsliga förfaranden kan det explicita eller implicita hotet om att använda sig av skiljedomsförfarande för investeringar stärka investerarnas ställning i förhandlingar med stater (”avkylningseffekten”). Parlamentet betonar i detta avseende att EU:s senaste internationella investeringsavtal fastställer principen att regeringar har rätt att reglera legitima allmänpolitiska mål (13), även på ett sätt som kan inverka negativt på hur en investering fungerar eller på en investerares vinstförväntningar. Parlamentet understryker dock att denna rätt inte hindrar stater från att behöva uppfylla de skyldigheter som fastställs i internationella investeringsavtal och inte heller utesluter anspråk eller skadestånd i samband med investeringar till följd av utövandet av denna rättighet. Parlamentet är bekymrat över att det politiska beslutsfattandet därför kan försenas eller att beslut urvattnas.

24.

Europaparlamentet understryker att till följd av detta kan mer offentliga medel användas för att kompensera sektorn för fossila bränslen än vad som skulle vara fallet utan hot om en investeringstvist, vilket gör det dyrare och därmed svårare för stater att vidta åtgärder för energiomställning, och utgör ett övergripande bidrag från skattebetalarna till sektorn för fossila bränslen.

25.

Europaparlamentet noterar att företag i åtskilliga skiljeförfaranden mellan investerare och stat har bestridit åtgärder som stater påstått sig ha vidtagit för att ta sig an lokala bekymmer eller oro för ett projekts konsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera en talerätt för berörda tredje parter i framtida internationella investeringsavtal. Parlamentet anser att tribunalerna bör följa Internationella domstolens rättspraxis och avvisa fall när fastställande av faktiska eller rättsliga omständigheter skulle kunna skada berörda lokala samhällen eller ursprungsbefolkningar som inte är parter i investeringsförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa transparens och stödja deltagande av sårbara lokalsamhällen, särskilt urbefolkningar som påverkas av utvinningsverksamhet eller avverkning, i förhandlingarna om och genomförandet av internationella investeringsavtal, eftersom utländska investeringar kan få långtgående konsekvenser för lokalsamhällena.

Reformerad strategi

26.

Europaparlamentet välkomnar den nya modell för investeringsskyddsavtal som kommissionen utarbetade 2015 som ett steg i rätt riktning. Parlamentet noterar dock att inget avtal som innehåller det ännu har trätt i kraft. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att EU och dess medlemsstater inte bör underteckna nya avtal om investeringsskydd som omfattar mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat. Parlamentet understryker vikten av att reformera förfarandena för tvistlösning mellan investerare och stat. Parlamentet välkomnar att ICS omfattar inrättandet av en fast lista över skiljemän, en överklagandemekanism, en uppförandekod för skiljemän och förbättrad transparens i skiljeförfaranden. Parlamentet noterar att ICS fortfarande utgör ett internationellt skiljeförfarande och betonar att skiljemännen på ICS-listan, till skillnad från fallet i nationella domstolar, skulle ha rätt att inte nödvändigtvis ta hänsyn till relevanta lagar av allmänt intresse vid tolkningen av de materiella bestämmelserna i internationella investeringsavtal. Parlamentet beklagar att skiljemännen fortfarande skulle få betalt från fall till fall.

27.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fullt ut stödja och påskynda förhandlingarna för att utöka investerarnas skyldigheter och se till att de efterlevs. Parlamentet anser att investerarskyldigheter inte bara bör ingå i EU:s internationella investeringsavtal, utan även bör gälla via separata bindande och verkställbara internationella instrument och via robusta inhemska ramar för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö. Parlamentet noterar att framsteg på dessa områden och fortsatt skärpta bestämmelser i EU:s internationella investeringsavtal bör säkerställa att EU-investerare i tredjeländer, i synnerhet i utvecklingsländer, på ett transparent sätt uppvisar strategier för att aktivt bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet, och att de underställs mekanismer för ansvarsskyldighet, i synnerhet genom att offer i tredjeländer får tillgång till rättslig prövning.

28.

Europaparlamentet välkomnar bestämmelser i internationella investeringsavtal om staters och investerares miljö-, arbets- och företagsansvar samt klausuler om den övergripande principen att standarder inte bör sänkas för att locka till sig investeringar. Parlamentet beklagar dock att reformen av investerarnas skyldigheter inte har hållit jämna steg med reformen av ISDS.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ikraftträdandet av det instrument för transnationella bolag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter som för närvarande utarbetas av FN:s råd för mänskliga rättigheter (14) och som syftar till att reglera transnationella företags och företags verksamhet.

30.

Europaparlamentet välkomnar att EU:s internationella investeringsavtal som innehåller klausuler om investeringsskydd sedan 2016 innehåller mer exakta formuleringar för vissa skyddsstandarder samt rätten att reglera. Parlamentet understryker att EU:s internationella investeringsavtal inte bör tillåta att breda skyddsstandarder används för att ifrågasätta legitim offentlig politik. Parlamentet anser att skyddsstandarderna särskilt bör inriktas på att skapa lika spelregler mellan utländska och inhemska investerare, förebygga och erbjuda gottgörelse i fall där EU-investerare i tredjeländer diskrimineras, nekas tillgång till rättslig prövning eller helt förlorar möjligheten att utnyttja sina investeringar till förmån för värdstaten, även i krigstid, och på motsvarande sätt för investerare från tredjeländer i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undvika att införa tvetydiga termer i materiella klausuler och att fortsätta att se över skyddsstandarderna på grundval av tillgängliga belägg.

31.

Europaparlamentet understryker att EU:s internationella investeringsavtal som förhandlats fram efter 2009 fortfarande innehåller tidsfristklausuler som förhindrar enkel uppsägning. Parlamentet noterar de senaste förhandlingarna där parterna enades om en tidsfristsklausul på fem år med möjlighet att enas om en förlängning med ytterligare fem år om ingen ersättning hittas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och övriga avtalsslutande parter att neutralisera tidsfristklausuler i aktuella avtal och att avsevärt förkorta tiden i nya investeringsavtals tidsfristklausuler.

32.

Europaparlamentet betonar att enskilda personer enligt både internationell sedvanerätt och internationell människorättslagstiftning är skyldiga att söka gottgörelse inför nationella domstolar innan de inleder internationella förfaranden mot staten för felaktiga handlingar. Parlamentet beklagar att internationell investeringsrätt däremot vanligtvis inte kräver att inhemska rättsmedel är uttömda. Parlamentet anser att internationella investeringsavtal bör kräva att rättsmedel genom nationella rättssystem uttöms innan utländska investerare kan vända sig till en skiljedomstol, vilket är fallet i internationell människorättslagstiftning. Parlamentet betonar att utländska investerare i händelse av grov rättsvägran i nationella domstolar direkt bör kunna söka internationell tvistlösning.

Ratificering av internationella investeringsavtal

33.

Europaparlamentet påpekar att förseningar i medlemsstaternas ratificering av EU:s internationella investeringsavtal gör att det tar längre tid att ersätta bilaterala investeringsavtal med transparenta och moderna bestämmelser som ger lika skydd åt alla EU-investerare i tredjeländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera EU:s ingångna investeringsavtal. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med partnerländerna för att kontinuerligt se över och förbättra sina internationella investeringsavtal, när de väl har trätt i kraft, i enlighet med de riktlinjer som utvecklats i detta betänkande. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna säkerställer att de internationella investeringsavtalen är förenliga med EU:s värden och mål.

Ersättning

34.

Europaparlamentet påpekar att diskonterade kassaflödesmetoder, som i allmänhet används för att beräkna ersättning i internationella investeringsavtal, inte är en tillförlitlig värderingsmetod för investeringsprojekt som befinner sig i ett tidigt skede eller för projekt med osäkra framtida inkomstflöden. Parlamentet understryker att skiljenämndernas användning av sådana metoder utgör ett betydande avsteg från väletablerade principer och praxis för ersättning i nationella och internationella rättssystem utanför internationella investeringsavtal, som medger avsevärt mer begränsat utrymme för skönsmässig bedömning vid avgöranden. Parlamentet understryker att de betydande skadestånd som tillerkänts av investeringstribunaler har inneburit en betydande finansiell börda för svarandestaterna. Parlamentet påpekar att användningen av värderingsmetoder som vanligtvis används av skiljedomare är mycket kontroversiell på grund av deras mycket stora utrymme för skönsmässig bedömning och att de förlitar sig på mycket komplexa och till sin natur spekulativa antaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingående bedöma och tillhandahålla korrigerande och transparensorienterade regler och skyddsåtgärder i förhållande till bestämmelserna om ersättning i EU:s internationella investeringsavtal, inbegripet användningen av kraftfullare klausuler som förhindrar användning av straffskadestånd. Parlamentet begär att ersättningen begränsas till icke-återvinningsbara kostnader, vilket återspeglar de godtagbara utgifter som investerarna faktiskt ådragit sig. Parlamentet understryker att det bör finnas balanserade strategier där ersättningarna på lämpligt sätt fastställs ligga under ett sådant tak, med beaktande av kontextuella faktorer som att företag inte efterlever sina juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter eller åtaganden.

35.

Europaparlamentet noterar att investerarna för att finansiera sin rättstvist i allt högre grad använder sig av tredje part som får en del av utfallet från en skiljedom (tredjepartsfinansiering) och att detta skapar incitament för ett ökat antal ärenden. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts för att göra tredjepartsfinansiering av tvister mellan investerare och stat mer transparent. Parlamentet välkomnar i detta avseende de insatser som kommissionen gjort i EU:s senaste internationella investeringsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare bestämmelser som reglerar tredjepartsfinansiering av tvister mellan investerare och stat i samband med internationella förhandlingar, för att strikt begränsa denna praxis, som uppmuntrar till orimligt stora tilldelningar.

Bilaterala investeringsavtal

36.

Europaparlamentet uppmärksammar de tusentals befintliga bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstaterna som fortfarande skyddar investeringar i fossila bränslen, innehåller föråldrade bestämmelser som strider mot EU:s mål och värden, inbegripet alltför breda skyddsstandarder, svaga krav på transparens och tvistlösning mellan investerare och stat, och är inte i linje med EU:s förslag om en multilateral investeringsdomstol. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att upphäva eller modernisera sina bilaterala investeringsavtal så att de överensstämmer med en reformerad modell för EU:s internationella investeringsavtal och i linje med detta betänkande.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaters alla bilaterala investeringsavtal är fullt förenliga med EU-rätten och med unionens mål och värden. Parlamentet stöder kommissionens strikta tillämpning av villkoren för att bemyndiga medlemsstaterna att förhandla om, underteckna och ingå nya avtal, i linje med en moderniserad EU-investeringspolitik och EU-domstolens domar. Parlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att ändra sina bilaterala investeringsavtal i enlighet med artikel 351 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka efterlevnaden av dessa skyldigheter och att regelbundet informera parlamentet om de framsteg som gjorts. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov inleda överträdelseförfaranden för att säkerställa att medlemsstaternas bilaterala investeringsavtal är förenliga med EU-rätten.

38.

Europaparlamentet stöder kommissionen i utarbetandet av tolkningsriktlinjer som medlemsstaterna ska följa i linje med de innehållsmässiga och förfarandemässiga reformer som avses i detta betänkande, i syfte att säkerställa en enhetlig tolkning av en moderniserad EU-investeringspolitik och garantera full överensstämmelse med målen för den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda denna uppdaterade modell som grund för godkännande av medlemsstaters nya bilaterala investeringsavtal.

Energistadgefördraget (ECT)

39.

Europaparlamentet påpekar att energistadgefördraget är det investeringsavtal i världen som idag blir föremål för flest tvister. Parlamentet stöder insatserna för att modernisera energistadgefördraget och EU:s ståndpunkt att utesluta skydd för de flesta investeringar i fossila bränslen. Parlamentet anser dock att EU:s ståndpunkt bör vara att inte skydda investeringar i ekonomisk verksamhet som anses orsaka ”avsevärd skada” enligt EU-rätten, och att tidsramen för utfasning av skyddet av befintliga investeringar i fossila bränslen bör förkortas avsevärt för att inte undergräva uppnåendet av EU:s klimatmål. Parlamentet kräver ett slut på tvistlösningen mellan investerare och stat i energistadgefördraget. Parlamentet understryker att en ändring av energistadgefördraget kräver enhällighet bland alla avtalsslutande parter som röstar vid den årliga konferensen. Parlamentet är bekymrat över att parlamentet inte har samma tillgång till förhandlingstexterna från förhandlingarna om modernisering av energistadgefördraget som det har haft under förhandlingarna om andra fördrag.

40.

Europaparlamentet oroas av att många avtalsslutande parter, trots att de alla också har undertecknat Parisavtalet, inte verkar dela EU:s ambitioner när det gäller begränsning av klimatförändringar, hållbar utveckling och energiomställning. Parlamentet vädjar till kommissionen att säkerställa att energistadgefördraget anpassas till Parisavtalet och målen i den europeiska gröna given, samtidigt som man bevarar EU:s förmåga att utarbeta politiska åtgärder i allmänhetens intresse som är förenliga med åtagandet att bli den första klimatneutrala världsdelen senast 2050.

41.

Europaparlamentet noterar att Italien anmälde sitt beslut att dra sig ur energistadgefördraget från och med den 1 januari 2015. Parlamentet noterar att länder som har ratificerat eller anslutit sig till energistadgefördraget kan avsluta sitt medlemskap 12 månader efter att ha anmält tillbakadragande. Parlamentet beklagar att investeringar som förverkligas före utträdesdagen fortfarande är skyddade i 20 år, men välkomnar att skyddet genast upphör för alla nya investeringar.

42.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att ett reviderat energistadgefördrag skyddar staternas rätt att lagstifta, är i linje med EU-rätten och EU:s investeringspolitik, att det omedelbart förbjuder investerare som investerar i fossila bränslen att stämma de avtalsslutande parterna för att de bedriver en politik för att fasa ut fossila bränslen i linje med sina åtaganden enligt Parisavtalet, och att investeringsskydd endast ges till reala investerare och inte till rent finansiella eller spekulativa investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra sin rättsliga studie med en analys av de potentiella effekterna av ett tillbakadragande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att börja förbereda ett samordnat utträde ur energistadgefördraget och ett avtal som utesluter tillämpningen av tidsfristklausulen frivilligt mellan avtalsslutande parter, så att detta formellt kan föreläggas rådet och parlamentet om förhandlingsmålen inte uppnås senast i juni 2022.

43.

Europaparlamentet välkomnar domstolens klargörande genom Komstroy-domen att ISDS-bestämmelserna i energistadgefördraget inte är tillämpliga vid tvister inom EU. Parlamentet noterar att minst 73 EU-interna ärenden pågår just nu, däribland över 40 EU-interna skiljedomsförfaranden om investeringar på grundval av energistadgefördraget. Parlamentet noterar med stor oro att Achmea-domen inte har avskräckt skiljedomstolar från att fortsätta att pröva EU-interna investeringstvister. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra sitt bästa för att göra dessa domar gällande i de befintliga EU-interna skiljedomsförfarandena. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att anta ett inbördes avtal om att energistadgefördraget inte ska tillämpas på tvister inom EU. Parlamentet stöder åtskilliga medlemsstaters begäran om avgörande från Europeiska unionens domstol, och anser att detta definitivt borde klargöra frågan och förebygga att eventuella framtida EU-interna skiljedomsförfaranden blir tillåtliga enligt energistadgefördraget.

44.

Europaparlamentet påpekar att även om det kommer att bli svårt att verkställa eventuella skiljedomar i EU-interna mål i EU:s domstolar, kan mål enligt reglerna från det internationella centralorganet för biläggande av investeringstvister fortfarande kan verkställas vid domstolar i tredjeländer. Parlamentet noterar att dessa domstolar kan beordra att EU:s eller medlemsstaters statliga (15) tillgångar beslagtas.

45.

Europaparlamentet understryker att respekten för avgöranden från EU:s domstolar, särskilt från Europeiska unionens domstol, bör beaktas under urvalsprocessen för skiljemän för framtida ICS-listor.

Multilaterala insatser för att reformera investeringsskyddet

46.

Europaparlamentet välkomnar att Uncitrals arbetsgrupp III har deltagit i överläggningar om en eventuell multilateral reform av tvistlösningen mellan investerare och stat sedan 2017. Parlamentet noterar att 60 stater enhälligt enades om att frågan om alternativ till strukturreformer måste ingå i Uncitrals arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att på ett konstruktivt sätt delta i Uncitrals diskussioner och att uppmuntra till förhandlingar om frågor såsom dämpning av lagstiftningsarbetet, uttömning av rättsmedel, tredje parters rättigheter och skadestånd, som har fått begränsad uppmärksamhet, och att beakta dem i EU:s framtida internationella investeringsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt arbete inom Uncitral för att skydda statens förmåga att reglera och säkerställa full transparens.

47.

Europaparlamentet stöder de pågående förhandlingarna i Uncitrals arbetsgrupp III, där EU och dess medlemsstater strävar efter att inrätta en permanent mekanism för att lösa investeringstvister: den multilaterala investeringsdomstolen (MIC). Parlamentet välkomnar att EU tar en roll som global ledare i dessa förhandlingar. Parlamentet betonar dock att detta förslag inte omfattar modernisering av materiella skyddsstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det regelverk som tillämpas av domare från MIC utgör en avvägning mellan å ena sidan tolkningen av materiella bestämmelser och rättigheter i internationella investeringsavtal och å andra sidan relevanta nationella lagar i allmänhetens intresse som har antagits på ett demokratiskt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att domare inte avlönas per fall. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja reformering och modernisering av dessa standarder i lämpliga internationella forum.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förhandlingarna om MIC införa regler som på ett transparent sätt fastställer den ersättning som staterna ska betala, och att förespråka strikta värderingsmetoder som endast tillåter ersättning för icke återvinningsbara kostnader i de pågående förhandlingarna om reformen av Uncitral.

49.

Europaparlamentet kritiserar skarpt den betydande förseningen i ratificeringen och genomförandet av Mauritius-konventionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål anta förslaget till rådets beslut om ingående, på EU:s vägnar, av denna konvention. Parlamentet framhåller EU-domstolens senaste avgöranden om exklusiva och delade befogenheter angående ratificering av internationella fördrag, som kan ge vägledning om hur ratificeringen av denna konvention kan återupptas.

En investeringspolitik för EU som går längre än investeringsavgöranden mellan investerare och stat

50.

Europaparlamentet noterar att det 2017, 2019 och 2020 på global nivå var fler investeringsavtal som avslutades än nya internationella investeringsavtal som ingicks. Parlamentet betonar att man i vissa nyligen ingångna megaregionala internationella investeringsavtal tillämpar en alltmer försiktig strategi för avgöranden i fall mellan investerare och stater.

51.

Europaparlamentet uppmanar EU att stärka stödet till de inhemska rättssystemen och rättsstatsprincipen i partnerländer med hjälp av mekanismer på EU-nivå och tekniskt stöd, vilket skulle säkerställa en gynnsam miljö för utländska investeringar och samtidigt ta itu med systembrister som har en negativ inverkan på den hållbara utvecklingen i partnerländerna.

52.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en EU-strategi för utländska investeringar för att stimulera och skydda hållbara investeringar, utan att nödvändigtvis förlita sig på avgöranden i fall mellan investerare och stater, och även uppdatera sin modell för investeringsskydd som antogs 2015 i enlighet med kraven i denna resolution, så att detta blir vägledande för förhandlingarna om nya eller uppdaterade EU-avtal.

o o

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 351, 20.12.2012, s. 40.

(2) EUT L 257, 28.8.2014, s. 121.

(3) EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.

(4) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 34.

(5) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 1.

(6) EUT C 265, 11.8.2017, s. 17.

(7) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.

(8) EUT L 149, 30.4.2021, s. 10.

(9) EUT L 169, 29.5.2020, s. 1.

(10) OECD:s statistik om utländska direktinvesteringar ”FDI in Figures”, april 2021.

(11) En europeisk grön giv, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, en ekonomi för människor, ett starkare Europa i världen, främjande av vår europeiska livsstil, en ny satsning på demokrati i Europa.

(12) Såsom det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (punkt 4 i bilaga 8b där statsskulden definieras som ett skuldinstrument på någon förvaltningsnivå i en part), CPTPP och 2009 års investeringsavtalet mellan den ekonomiska unionen Belgien-Luxemburg (BLEU) och Colombia.

(13) Inbegripet folkhälsa, sociala tjänster, offentlig utbildning, säkerhet, miljö eller allmän moral, socialt skydd eller konsumentskydd, integritetsskydd och dataskydd, eller främjande och skydd av kulturell mångfald.

(14) Rättsligt bindande instrument för att reglera internationell människorättslagstiftning, transnationella företags och andra företags verksamhet https://www.ohchr.org/en/hr-bodies/hrc/wg-trans-corp/igwg-on-tnc.

(15) Konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar, även kallad New York-skiljemannakonventionen.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/108

P9_TA(2022)0246

Översyn av EU:s utsläppshandelssystem ***I

Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757 (COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD)) (1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/11)

Ändring 406

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändring

(1)

Parisavtalet som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet) (3). Dess parter har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC över förindustriell nivå. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att en begränsning av ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 oC jämfört med förindustriella nivåer avsevärt skulle minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser, och de åtog sig att skärpa sina 2030-mål före utgången av 2022 för att överbrygga ambitionsgapet, i linje med resultaten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC). Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om gemensamt men olikartat ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella omständigheter. Översynen av Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter (EU:s utsläppshandelssystem), inklusive dess reserv för marknadsstabilitet, är en unik möjlighet.

Ändring 407

Förslag till direktiv

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(1a)

Behovet av att hålla Parisavtalets mål på 1,5 oC vid liv har blivit ännu mer akut efter rönen i IPCC:s rapport Climate Change 2021: The Physical Science Basis, av den 7 augusti 2021. IPCC kom fram till att den globala temperaturen kommer att uppnå eller överskrida gränsvärdet på 1,5 oC tidigare än förut väntat sig, nämligen inom de kommande 20 åren. Panelen kom också fram till att det utan omedelbara och ambitiösa minskningar av växthusgasutsläppen inte längre kommer att vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till nära 1,5 oC eller ens 2 oC. I sin rapport Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability, av den 28 februari 2022, konstaterade IPCC dessutom, med mycket hög tillförlitlighet, att klimatförändringarna är ett hot mot människors välbefinnande och planetens hälsa. Varje ytterligare fördröjningar i vidtagandet av föregripande globala anpassnings- och begränsningsåtgärder kommer att innebära att man missar ett kort och begränsat tillfälle att säkra en dräglig och hållbar framtid för alla.

Ändring 408

Förslag till direktiv

Skäl 1b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(1b)

Behovet av brådskande åtgärder accentueras ytterligare av att extrema väderförhållanden blivit allt vanligare och intensivare som en direkt följd av klimatförändringarna. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har både antalet katastrofer som rapporterats över hela världen och omfånget av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de senaste 20 åren, och mycket av denna ökning motsvarar den avsevärda ökningen av antalet klimatrelaterade katastrofer.

Ändring 409

Förslag till direktiv

Skäl 1c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(1c)

Unionen bör därför försöka komma till rätta med detta nödläge genom att intensifiera sina insatser och ta rollen som en internationell ledare i kampen mot klimatförändringarna, samtidigt som man låter principerna om rättvisa och om gemensamt men olikartat ansvar och respektive förmåga komma till uttryck i enlighet med artikel 2.2 i Parisavtalet.

Ändring 410

Förslag till direktiv

Skäl 1d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(1d)

I sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget (1a) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att vidta omedelbara och ambitiösa åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC och att förhindra en massiv förlust av biologisk mångfald, bland annat genom att åtgärda bristen på enhetlighet i unionens rådande politik som rör klimat- och miljönödläget och genom att se till att alla relevanta framtida lagstiftnings- och budgetförslag till fullo överensstämmer med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 oC och att de inte bidrar till förlust av biologisk mångfald.

Ändring 411

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändring

(2)	Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given som antogs av kommissionen den 11 december 2019 (4).

(2)	Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står därför i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given som antogs av kommissionen den 11 december 2019 (4).

Ändring 412

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändring

(3)

Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050 och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändningen . Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt påverkar denna övergång kvinnor och män på olika sätt och den har särskilda effekter på vissa missgynnade grupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med minoritetsbakgrund vad gäller etniskt ursprung. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

(3)

Den europeiska gröna given utgör utgångspunkten för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter, i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (1a) . Den fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ingen lämnas utanför i en rättvis omställning som också åtgärdar energifattigdomen . Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar arbetstagare från olika sektorer och vartdera könet på olika sätt och har särskilda effekter på vissa missgynnade och utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med minoritetsbakgrund vad gäller etniskt ursprung och personer och personer och hushåll med låga eller medellåga inkomster. Den innebär också större utmaningar för vissa regioner, särskilt strukturellt missgynnade regioner, perifera områden samt öar . Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande.

Ändring 413

Förslag till direktiv

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(3a)

EU:s utsläppshandelssystem är en hörnsten i unionens klimatpolitik och utgör dess viktigaste verktyg för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen bör, i linje med de åtaganden som gjordes vid COP26 i Glasgow om att årligen se över de nationellt fastställda bidragen, se över sitt nationellt fastställda bidrag för att redovisa alla sektorer som ingår i EU:s utsläppshandelssystem i samband med denna översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1a) .

Ändring 414

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändring

(4)

Nödvändigheten och värdet av den europeiska gröna given har endast ökat mot bakgrund av de allvarliga effekterna av covid-19-pandemin på unionsmedborgarnas liv och hälsa, arbetsvillkor och välbefinnande, som har visat att vårt samhälle och vår ekonomi behöver förbättra motståndskraften mot externa chocker och agera tidigt för att förebygga eller mildra dem. EU:s medborgare fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta särskilt gäller för klimatförändringarna (5).

(4)

Nödvändigheten och värdet av en väl genomförd europeisk grön giv har endast ökat mot bakgrund av de allvarliga effekterna av covid-19-pandemin på unionsmedborgarnas liv och hälsa, arbetsvillkor och välbefinnande, som har visat att vårt samhälle och vår ekonomi behöver förbättra motståndskraften mot externa chocker och agera tidigt för att förebygga eller mildra dem på ett rättvist sätt där ingen lämnas utanför, inte heller de som löper risk för energifattigdom . EU:s medborgare fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta särskilt gäller för klimatförändringarna (5).

Ändring 415

Förslag till direktiv

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(4a)

Genomförandet av den europeiska gröna given bör säkerställa skapande av högkvalitativa arbetstillfällen och social utveckling för alla. För att vara socialt godtagbar bör den klimatambition som föreslås i detta direktiv åtföljas av en motsvarande social ambition, i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Den europeiska gröna givens agenda bör utgöra en möjlighet att bibehålla och skapa högkvalitativa arbetstillfällen, främja anständigt arbete, höja arbetsnormerna, stärka den sociala dialogen och kollektivförhandlingarna, motverka diskriminering på arbetsplatsen och främja jämställdhet. För att dessa mål ska kunna uppnås bör mekanismer för en rättvis omställning komplettera alla insatser som föreslås inom ramen för den gröna given och 55 %-paketet.

Ändring 416

Förslag till direktiv

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(4b)

Med tanke på att omställningen till en hållbar ekonomi måste kombineras med åtgärder för att upprätthålla Europas konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen är det avgörande för den europeiska gröna givens framgång att den inre marknaden inte överbelastas genom extra kostnader för företagen för att anpassa sig till ett nytt regelverk.

Ändring 417

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändring

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/ 1119 (7) har unionen förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 i lagstiftningen . I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.

(6)

Genom förordning (EU) 2021/ 1119 har unionen i lagstiftning förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter . I den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om inhemsk minskning i unionen av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.

Ändring 418

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändring

(7)

Alla sektorer inom ekonomin måste bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen i EU:s utsläppshandelssystem, som fastställdes i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (8) om att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt främja minskade utsläpp av växthusgaser, höjas på ett sätt som står i proportion till detta nettominskningsmål för hela ekonomin till 2030.

(7)

Alla sektorer inom ekonomin måste bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen i EU:s utsläppshandelssystem, som fastställdes i direktiv 2003/87/EG om att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt främja minskade utsläpp av växthusgaser, höjas på ett sätt som står i proportion till detta nettominskningsmål för hela ekonomin till 2030 samt unionens mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och strävan att uppnå negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2 . 1 i förordning (EU) 2021/1119.

Ändring 419

Förslag till direktiv

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändring

(8)

EU:s system för handel med utsläppsrätter bör uppmuntra produktion i anläggningar som helt eller delvis minskar utsläppen av växthusgaser. Beskrivningen av vissa verksamhetskategorier i bilaga I till direktiv 2003/87/EG bör därför ändras för att säkerställa likabehandling av anläggningar i de berörda sektorerna. Dessutom bör gratis tilldelning för tillverkningen av en produkt vara oberoende av typen av produktionsprocess. Det är därför nödvändigt att ändra definitionen av de produkter, processer och utsläpp som omfattas av vissa referensvärden för att säkerställa lika villkor för ny och befintlig teknik. Det är också nödvändigt att frikoppla uppdateringen av riktmärkesvärdena för raffinaderier och vätgas för att återspegla den ökande betydelsen av vätgasproduktion utanför raffinaderisektorn.

(8)

Ändring 420

Förslag till direktiv

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(8a)

Vid utformningen av principer för att fastställa förhandsriktmärken i enskilda sektorer och delsektorer bör kommissionen samråda med berörda parter, bland annat i de berörda sektorerna och delsektorerna, företrädare för det civila samhället och det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119.

Ändring 421

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändring

(13)

Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG (13) eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag.

(13)

Växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären bör anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem och utsläppsrätter bör överlämnas för dessa utsläpp såvida de inte lagras på en lagringsplats i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG (13) eller om de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande . Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter som fastställer villkoren för när växthusgaser ska anses vara permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande , däribland för erhållande av ett intyg om koldioxidupptag, när det är lämpligt, mot bakgrund av regelverkets utveckling när det gäller certifiering av koldioxidupptag.

Ändring 422

Förslag till direktiv

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13a)

EU:s utsläppshandelssystem bör i möjligaste mån undvika obefogade undantag och snedvridande åtgärder. På lång sikt bör alla sektorer spela en roll för att bidra till uppnåendet av klimatneutralitet inom unionen senast 2050, och alla koldioxidutsläpp bör omfattas av lämpliga politiska unionsinstrument. Ett inbegripande av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem skulle bidra till den cirkulära ekonomin genom att uppmuntra återvinning, återanvändning och reparation av produkter och samtidigt även bidra till utfasningen av fossila bränslen i hela ekonomin. Eftersom återvinnings- och regenereringsverksamhet redan omfattas av utsläppshandelssystemet skulle ett inbegripande av kommunala avfallsförbränningsanläggningar stärka incitamenten till hållbar avfallshantering i linje med avfallshierarkin. Detta skulle komplettera andra delar av unionens avfallslagstiftning. Att inbegripa avfallsförbränning i utsläppshandelssystemet skulle även skapa lika villkor mellan regioner som har införlivat kommunal avfallsförbränning i tillämpningsområdet och på så vis minska risken för skattekonkurrens regioner emellan. För att undvika avledning av avfall från kommunala avfallsförbränningsanläggningar till deponier i unionen, vilka genererar metanutsläpp, och export av avfall till tredjeländer, med potentiellt skadlig miljöpåverkan, bör inbegripandet av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i direktiv 2003/87/EG från och med den 1 januari 2026 dock föregås av en konsekvensbedömning senast den 31 december 2024, som vid behov bör åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att förebygga sådan avledning och export av avfall.

Ändring 423

Förslag till direktiv

Skäl 13b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13b)

Alla utsläpp av växthusgaser som avskiljs och överförs för användning genom processer för avskiljning och användning av koldioxid (CCU) och som inte är permanent kemiskt bundna i en produkt på ett sätt som gör att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning eller bortskaffande bör redovisas. Att redovisa utsläppen på den plats där de frigörs i atmosfären skulle dock leda till att utsläppen underskattas när inte alla steg i processen är med, särskilt utsläppen från avfallsförbränningsanläggningar, som omfattas av koldioxidprissättning. För att reglera avskiljning av koldioxid på ett sätt som minskar nettoutsläppen, säkerställer att alla utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks och samtidigt skapar ekonomiska incitament bör kommissionen bedöma hur man ska redovisa utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts så att de är kemiskt bundna i en produkt på grundval av en livscykelanalys av produkten, till exempel om de används för tillverkning av en produkt eller om en sådan proportionell minskning bidrar till innovativ nationell politik som godkänts av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten för att säkerställa och stimulera samarbete mellan sektorer, och kommissionen bör vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att inbegripa en transparent, jämförbar och tillförlitlig metod.

Ändring 424

Förslag till direktiv

Skäl 13c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13c)

I linje med förordning (EU) 2021/1119 bör förtur ges åt direkta utsläppsminskningar, som måste kompletteras med ökade koldioxidupptag för att klimatneutralitet ska uppnås. På medellång sikt kan koldioxidupptag redan bidra till att höja ambitionsnivån över unionens klimatmål för 2030, som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Därför bör kommissionen undersöka hur negativa utsläpp till följd av växthusgaser som tas upp från atmosfären och lagras säkert och permanent, till exempel genom direkt avskiljning från luft, kan redovisas och stimuleras i utsläppshandeln, bland annat genom att föreslå ett tydligt tillämpningsområde och strikta kriterier och skyddsåtgärder för att säkerställa att sådana upptag inte kompenserar för nödvändiga utsläppsminskningar utan är äkta och permanenta.

Ändring 425

Förslag till direktiv

Skäl 13d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13d)

Enligt kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen kommer 26 % av kontinentens metanutsläpp från avfall. Uppskattningsvis kommer deponier och soptippar år 2025 att stå för 8–10 % av alla antropogena växthusgasutsläpp i världen. Unionen bör sträva efter att avsevärt minska deponeringen av avfall i unionen och i alla händelser undvika att ett framtida inbegripande av avfallsförbränning i EU:s utsläppshandelssystem skapar ojämlika villkor eller leder till ökad deponering av avfall. Kommissionen bör därför även bedöma huruvida det är möjligt och genomförbart att inbegripa alla avfallshanteringsprocesser, såsom avfallsdeponering, fermentering, kompostering och mekanisk-biologisk behandling, i EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 426

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändring

(14)

Internationell sjötransportverksamhet, som innebär resor mellan hamnar under två olika medlemsstaters jurisdiktion eller mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, har varit det enda transportmedel som inte ingått i unionens tidigare åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor som avgår i en medlemsstat och anländer till en annan medlemsstat eller ett tredjeland har ökat med omkring 36 % sedan 1990. Dessa utsläpp motsvarar nästan 90 % av alla utsläpp från unionens sjöfart, eftersom utsläppen från bränsle som säljs i unionen för resor från och till samma medlemsstat har minskat med 26 % sedan 1990. Om inga åtgärder vidtas beräknas utsläppen från internationella sjötransporter öka med omkring 14 % mellan 2015 och 2030 och med 34 % mellan 2015 och 2050. Om sjötransporternas effekter på klimatförändringarna ökar på det sätt som förutses skulle detta avsevärt undergräva de minskningar som andra sektorer gör för att bekämpa klimatförändringarna.

(14)

Ändring 427

Förslag till direktiv

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(14a)

Internationell sjötransport är det enda transportslag som inte har inbegripits i unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, trots att Europaparlamentet upprepade gånger har begärt att alla sektorer i ekonomin ska delta i den gemensamma ansträngningen för att fullborda omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och senast 2050, i linje med unionens åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Koldioxid är fortfarande den främsta orsaken till sjötransportens klimatpåverkan, beräknad utifrån en faktor för global uppvärmningspotential under 100 år, och utgör 98 % eller, om sot tas med, 91 % av de totala internationella växthusgasutsläppen i koldioxidekvivalenter. Enligt en rapport med titeln ”Fourth IMO Greenhouse Gas Study” från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), som offentliggjordes 2020, hade emellertid metanutsläppen ökat med 87 % under perioden 2012–2018. Därför bör både koldioxid- och metanutsläpp och dikväveoxid tas med när EU:s utsläppshandelssystem utvidgas till att omfatta sjötransportverksamhet, i linje med de ändringar som Europaparlamentet antog den 16 september 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757, så att vederbörlig hänsyn tas till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja. Följaktligen bör en administrerande myndighet säkerställa att rederier övervakar och rapporterar aggregerade utsläppsuppgifter, bland annat för koldioxid, metan och dikväveoxid, för att säkerställa enhetlighet med förordning (EU) …/… [FuelEU Maritime]. Vidare bör kommissionen senast den 31 december 2024 bedöma, och till Europaparlamentet och rådet rapportera, hur det globala klimatet påverkas av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, dikväveoxid och metan samt partiklar med global uppvärmningspotential, och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om inbegripande av sådana utsläpp och partiklar från sjötransportverksamhet i tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 428

Förslag till direktiv

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändring

(15)

2013 antog kommissionen en strategi för att gradvis integrera utsläppen från sjöfarten i unionens politik för att minska växthusgasutsläppen. Som ett första steg i denna strategi inrättade unionen ett system för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjötransporter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 (14), vilket ska följas av att minskningsmål fastställs för sjöfartssektorn och av tillämpning av en marknadsbaserad åtgärd. I linje med det åtagande som medlagstiftarna uttryckte i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 (15) bör åtgärder från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) eller unionen inledas 2023, inbegripet förberedande arbete med antagande och genomförande av en åtgärd som säkerställer att sektorn på lämpligt sätt bidrar till de insatser som krävs för att uppnå de mål som överenskommits enligt Parisavtalet och att vederbörlig hänsyn tas till alla berörda parter. För att öka miljöeffektiviteten i unionens åtgärder och undvika illojal konkurrens och incitament att kringgå dem bör tillämpningsområdet för förordning (EU) 2015/757 ändras till att omfatta fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 ton från och med den 1 januari 2024. För att en proportionerlig administrativ börda ska säkerställas bör operatörer av fartyg med en bruttodräktighet på mindre än 5 000 ton endast vara skyldiga att rapportera den information som är relevant för att sådana fartyg ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2027, särskilt bränsletyp, koldioxidfaktor och energitäthet.

Ändring 429

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändring

(16)

I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och bör uppmuntras. De framsteg som IMO har gjort på senare tid är välkomna men dessa åtgärder kommer inte att vara tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet .

(16)

I enlighet med direktiv (EU) 2018/410 bör kommissionen rapportera minst en gång om året till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som uppnåtts inom IMO mot ett ambitiöst utsläppsminskningsmål och om kompletterande åtgärder för att säkerställa att sjötransportsektorn på ett lämpligt sätt bidrar till de ansträngningar som krävs för att uppnå de mål man enats om i Parisavtalet. Arbete med att begränsa de globala utsläppen från sjöfarten genom IMO pågår och bör uppmuntras. Den senaste tidens utveckling inom ramen för IMO räcker emellertid inte för att uppnå målen i Parisavtalet. Med tanke på sjöfartens internationella karaktär bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ytterligare intensifiera de diplomatiska insatserna för att göra framsteg med utvecklingen av en global marknadsbaserad åtgärd på IMO-nivå.

Ändring 430

Förslag till direktiv

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(16a)

Hamnanlöp i angränsande länder utanför EU i syfte att kringgå kraven skulle allvarligt kunna äventyra effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem i fråga om sjötransporter, eftersom detta inte skulle minska de totala sjöfartsutsläppen. De totala utsläppen skulle till och med kunna öka av sådana hamnanlöp, i synnerhet då kringgåendet leder till längre resor till och från tredjeländer med lägre miljönormer. Kommissionen bör därför övervaka och vartannat år från och med den… [året efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] rapportera om genomförandet av kapitlet om sjötransport och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv, och bör vid behov lägga fram ett Ändring för att hantera eventuella belägg för hamnanlöp som görs i syfte att kringgå kraven.

Ändring 431

Förslag till direktiv

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändring

(17)

I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin (16). Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn bör således omfatta hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, utsläppen från fartyg som reser till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion. Detta tillvägagångssätt har konstaterats vara ett praktiskt sätt att lösa frågan om gemensamt men olikartat ansvar och gemensam men olikartad förmåga, som länge varit en utmaning inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Att inbegripa en del av utsläppen från både inkommande och utgående resor mellan unionen och tredjeländer säkerställer effektiviteten i EU:s utsläppshandelssystem eftersom åtgärdens miljöpåverkan blir större jämfört med ett geografiskt tillämpningsområde som är begränsat till resor inom EU , samtidigt som både risken för hamnanlöp i syfte att kringgå kraven i denna förordning och risken för utflyttning av omlastningsverksamhet utanför unionen begränsas. För att sektorn på ett smidigt sätt ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter bör rederiernas överlämnande av utsläppsrätter gradvis öka med de verifierade utsläpp som rapporteras för perioden 2023–2025. I den mån färre utsläppsrätter överlämnas än de verifierade utsläppen från sjötransporter under de åren, efter att skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter för varje år har fastställts, bör motsvarande antal utsläppsrätter annulleras för att skydda systemets miljöintegritet. Från och med 2026 bör rederierna överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året.

(17)

Växthusgasutsläppen från sjöfartssektorn utgör ungefär 2,5 % av unionens utsläpp. Avsaknaden av beslutsamma åtgärder inom ramen för IMO har hämmat innovation och införande av de åtgärder som krävs för att minska utsläppen i sektorn. I den europeiska gröna given tillkännagav kommissionen sin avsikt att vidta ytterligare åtgärder för att ta itu med växthusgasutsläppen från sjötransportsektorn genom en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för unionen att nå sina utsläppsminskningsmål. Mot denna bakgrund bör direktiv 2003/87/EG ändras så att sjötransportsektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för att säkerställa att denna sektor bidrar med sin skäliga andel till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet, vilket kräver att industriländerna går i spetsen och genomför utsläppsminskningsmål för hela ekonomin samtidigt som utvecklingsländerna uppmuntras att med tiden övergå till mål för utsläppsminskningar eller utsläppsbegränsningar som omfattar hela ekonomin (16). Överlämnande av utsläppsrätter för rederier bör vara helt genomfört från och med 2024, och rederierna bör överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar alla deras verifierade utsläpp som rapporterats under det föregående året. Med tanke på att utsläpp från internationell luftfart utanför EU bör begränsas från och med januari 2021 genom globala marknadsbaserade åtgärder samtidigt som det inte finns några åtgärder som begränsar eller prissätter utsläpp från sjötransporter, är det lämpligt att EU:s utsläppshandelssystem omfattar sådana utsläpp och samtidigt medger undantag under strikta villkor om tredjeländer tar ansvar för sådana utsläpp eller om det finns en marknadsbaserad IMO-åtgärd som omfattar en del av utsläppen från resor mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn under ett tredjelands jurisdiktion, medan tredjelandet kan besluta om lämpliga åtgärder för den återstående delen av utsläppen. Från och med 2027 bör utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn således omfatta utsläpp från resor till och från tredjeländer, samtidigt som undantag medges för hälften av utsläppen från fartyg som ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och hälften av utsläppen från fartyg som reser från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion ; undantagen bör beviljas under strikta villkor, särskilt om ett tredjeland har en mekanism för koldioxidprissättning eller, genom ett bilateralt eller multilateralt avtal mellan unionen och ett eller flera tredjeländer , har inrättat en mekanism för koldioxidprissättning kopplad till EU:s utsläppshandelssystem , i enlighet med artikel 25 i direktiv 2003/87/EG , för att sätta ett tak på och minska utsläppen till en nivå som minst motsvarar den i EU:s utsläppshandelssystem, alltså en bindande mekanism för att sätta ett tak på, minska och prissätta sjöfartens utsläpp av växthusgaser, vilket leder till en absolut utsläppsminskning som minst motsvarar en situation där 100 % av dessa utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller där ett tredjeland ingår i någon av kategorierna minst utvecklade länder eller små östater under utveckling och har lägre BNP per capita än unionsgenomsnittet och inkluderar sådana utsläpp i sina nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet .

Ändring 432

Förslag till direktiv

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17a)

Klimatförändringarnas skadliga effekter påverkar respekten för mänskliga rättigheter, däribland rätten till mat, vatten, sanitet, hälsa, en anständig bostad och liv. I Parisavtalets tredje pelare för klimatåtgärder placerades skador och förluster som slår oproportionerligt hårt mot människor som lever i utsatthet, ursprungsbefolkningar, kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning. Låginkomstländer, lägre medelinkomstländer och de minst utvecklade länderna är de mest sårbara för klimatförändringarnas effekter. Även om deras bidrag till växthusgaserna i atmosfären är mycket litet eller till och med försumbart tenderar de att utsättas hårdare för klimatförändringarnas effekter, särskilt med tanke på infrastrukturens skick och befolkningens levnadsvillkor. Dessa länder befinner sig nu i en katastrofal situation på grund av en kombination av det globala misslyckandet att få bukt med växthusgasutsläppen, som ökar deras anpassningsbehov och anpassningskostnader alltmer, och de statsskuldskriser som orsakats av covid-19-pandemin och den tillhörande ”skuldpandemin”.

Ändring 433

Förslag till direktiv

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17b)

Kommissionen, rådet och Europaparlamentet bör samarbeta med tredjeländer för att underlätta acceptansen för bestämmelserna av direktiv 2003/87/EG vad gäller sjötransportverksamhet och för att stärka det internationella samarbetet på detta område. Samtidigt bör kommissionen, rådet och Europaparlamentet arbeta för att skärpa de globala åtgärderna via IMO.

Ändring 434

Förslag till direktiv

Skäl 17c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17c)

Det behövs betydande ekonomiska resurser för att genomföra Parisavtalet, och unionen är fortsatt fast besluten att bidra till de utvecklade ländernas mål att gemensamt, från olika källor, mobilisera 100 miljarder US-dollar per år med början 2020 till stöd för utvecklingsländerna. Beslutet från COP24 om att från och med 2025 ha ett ambitiösare mål som går längre än det nuvarande åtagandet är ett steg i rätt riktning, men de utvecklade ländernas faktiska löften ligger fortfarande långt ifrån det kollektiva målet, och denna lucka måste täppas till. Unionen och dess medlemsstater bör öka sina ansträngningar för att mobilisera en internationell klimatfinansiering för utvecklingsländer och ta fram en internationell färdplan som anger varje utvecklat lands skäliga andel av det ekonomiska åtagandet på 100 miljarder US-dollar samt mekanismer för att säkerställa att åtagandena blir verklighet. Från och med 2025 bör tillväxtekonomierna bidra till den i framtiden ökade internationella klimatfinansieringen.

Ändring 435

Förslag till direktiv

Skäl 17d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17d)

Kommissionen bör bistå utvecklingsländerna och utöka sitt stöd till dessa, bland annat genom EU:s utsläppshandelssystem, för att stärka deras anpassningsförmåga och klimatresiliens. Kollektiva åtaganden från unionen om stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländerna skulle ge unionen ökat inflytande i UNFCCC-förhandlingarna, medan bidrag genom den gröna klimatfonden även skulle uppmuntra andra länder att bidra till fonden med en del av intäkterna från sina egna system för koldioxidprissättning. Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet där den undersöker behoven av utfasning av fossila bränslen i utvecklingsländer genom att bedöma växthusgasutsläppen i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM.

Ändring 436

Förslag till direktiv

Skäl 17e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17e)

Unionen och dess medlemsstater är de som tillhandahåller mest offentlig klimatfinansiering. Finansiering av klimatåtgärder är av väsentlig betydelse, eftersom många utvecklingsländer har villkorsbetingade nationellt fastställda bidrag vars uppnående är beroende av ekonomiskt stöd. Kommissionen bör stödja utvecklingsländerna i arbetet med att fasa ut fossila bränslen i sina industrier, särskilt i sektorer som motsvarar de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM, i syfte att göra det lättare för dem att nå utsläppsminskningsmålen för hela ekonomin i överensstämmelse med Parisavtalet. Man bör särskilt prioritera behoven i de minst utvecklade länderna genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem för att finansiera klimatåtgärder, framför allt anpassning till klimatförändringarnas effekter.

Ändring 437

Förslag till direktiv

Skäl 17f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17f)

Att förnya flottorna av isklassade fartyg och utveckla innovativ teknik som minskar utsläppen från sådana fartyg vid färd under vinterförhållanden kommer att ta tid och kräva ekonomiskt stöd. Den utformning som gör att isklassade fartyg kan färdas under isförhållanden leder i dag till att de genererar mer utsläpp både på öppet vatten och under isförhållanden än fartyg av liknande storlek som är utformade för att färdas enbart på öppet vatten. I genomsnitt förbrukar isklassade fartyg ca 2–5 % mer bränsle när de färdas på öppet vatten än fartyg av liknande storlek som är utformade för att färdas enbart på öppet vatten. En flaggneutral metod som beaktar isförhållandena i unionens norra delar bör därför genomföras inom ramen för detta direktiv för att göra det möjligt för rederier att överlämna färre utsläppsrätter på grund av sina fartygs isklass eller färd under isförhållanden, eller bådadera, till och med den 31 december 2029. Det innebär att rederier från och med 2030 bör vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter som motsvarar etthundra procent (100 %) av de verifierade utsläpp som rapporterats för respektive år, oaktat deras fartygs isklass och färd under isförhållanden. Det bör även ges särskilt stöd till innovation för minskade koldioxidutsläpp från isklassade fartyg genom en havsfond.

Ändring 438

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändring

(18)

Bestämmelserna som gäller sjötransporter i direktiv 2003/87/EG bör kontinuerligt ses över mot bakgrund av den framtida internationella utvecklingen och de insatser som görs för att uppnå målen enligt Parisavtalet, inbegripet den andra globala översynen 2028 och de efterföljande globala översyner som kommer att göras vart femte år, i syfte att ge underlag för successiva nationellt fastställda bidrag. I synnerhet bör kommissionen när som helst före den andra globala översynen 2028 – och därför senast den 30 september 2028 – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i IMO-förhandlingarna om en global marknadsbaserad åtgärd. I sin rapport bör kommissionen analysera Internationella sjöfartsorganisationens instrument och, om det är relevant, bedöma hur dessa instrument ska genomföras i unionsrätten genom en översyn av direktiv 2003/87/EG. Om det på IMO-nivå antagits en global marknadsbaserad åtgärd som leder till minskningar av växthusgasutsläppen som är i linje med Parisavtalet och åtminstone jämförbara med de minskningar som följer av unionens åtgärder bör kommissionen överväga en proportionell minskning av unionsåtgärdernas tillämpningsområde för att undvika dubbla bördor, men EU:s utsläppshandelssystem bör fortsatt tillämpas på minst femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, med samtidigt erkännande av unionens suveränitet att reglera sin andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i linje med skyldigheterna i Parisavtalet . Om det inte gjorts tillräckliga framsteg på IMO-nivå eller om det vidtagits globala åtgärder på IMO-nivå som inte är i linje med Parisavtalet eller åtminstone jämförbara med resultaten av unionens åtgärder bör kommissionen fortsatt låta unionsåtgärderna omfatta etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, genom en ändring av direktiv 2003/87/EG.

Ändring 439

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändring

(19)

Kommissionen bör se över hur direktiv 2003/87/EG fungerar när det gäller sjötransporter mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av direktivet, även när det gäller eventuella metoder i syfte att kringgå kraven i denna förordning, och bör sedan föreslå åtgärder för att säkerställa direktivets effektivitet i linje med unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 samt Parisavtalets mål .

Ändring 440

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändring

(20)

Den person eller organisation som ansvarar för efterlevnaden av EU:s utsläppshandelssystem bör vara rederiet, definierat som fartygsägaren eller någon annan organisation eller person, såsom den driftsansvarige eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som genom att ta på sig detta ansvar har gått med på att överta alla skyldigheter och allt ansvar som följer av de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Denna definition bygger på definitionen av företag i artikel 3d i förordning (EU) 2015/757 och är i linje med det globala datainsamlingssystem som inrättades 2016 av IMO. Rederiet ansvarar emellertid inte alltid för bränsleinköp eller driftsmässiga beslut som påverkar fartygets växthusgasutsläpp. Detta ansvar kan åligga en annan enhet än rederiet i enlighet med ett avtal. För att säkerställa att principen att förorenaren betalar respekteras till fullo och för att uppmuntra till effektivitetsåtgärder och användning av renare bränslen bör sådana avtal i så fall innehålla en bindande klausul om kostnadsöverföring, så att den enhet som är ytterst ansvarig för de beslut som påverkar fartygets växthusgasutsläpp hålls ansvarig för att täcka de kostnader som rederiet betalar för att efterleva detta direktiv. Denna enhet är normalt den enhet som ansvarar för valet och köpet av det bränsle som fartyget använder eller för driften av fartyget, exempelvis när det gäller valet av last eller rutt och hastighet för fartyget.

Ändring 441

Förslag till direktiv

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(20a)

För en framgångsrik omställning till utsläppsfri sjöfart krävs det en integrerad ansats och en lämplig möjliggörande miljö för att stimulera innovation för såväl fartyg som hamnar. Denna möjliggörande miljö inbegriper offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, tekniska och operativa åtgärder för att göra fartyg och hamnar mer energieffektiva samt utbyggnad av hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas och ammoniak, som framställs från förnybara energikällor, bland annat genom differenskontrakt (CCD), och av utsläppsfria framdrivningstekniker, bland annat nödvändig tanknings- och laddningsinfrastruktur i hamnar. En havsfond bör inrättas genom intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet inom EU:s utsläppshandelssystem för att förbättra fartygens energieffektivitet och stödja investeringar som ska underlätta utfasningen av fossila bränslen inom sjöfarten, bland annat med avseende på närsjöfart och hamnar, samt utbildning och omskolning av arbetskraften. Vidare bör intäkterna från de straffavgifter som utfärdas i enlighet med förordning (EU) … /… [FuelEU Maritime] tilldelas havsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (1a) och artikel 3gab.1 i direktiv 2003/87/EG. Kommissionen bör säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till stöd till innovativa projekt som bidrar till användningen och tillämpningen av förordning (EU) …/… [FuelEU Maritime] samt projekt som har positiv inverkan på den biologiska mångfalden och bidrar till att minska risken för buller-, luft- och havsföroreningar.

Ändring 442

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändring

(21)

För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras minst vartannat år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör vartannat år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.

(21)

För att minska den administrativa bördan för rederierna bör en viss medlemsstat ha ansvaret för varje rederi. Kommissionen bör offentliggöra en första förteckning över rederier som bedriver sjöfartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. Förteckningen bör uppdateras regelbundet och minst varje år för att omfördela rederier till en annan administrativ myndighet, om det är relevant. För rederier som är registrerade i en medlemsstat bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstaten. För rederier som är registrerade i ett tredjeland bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet hade det största uppskattade antalet hamnanlöp från resor som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren. För rederier som är registrerade i ett tredjeland och som inte har genomfört någon resa som omfattas av direktiv 2003/87/EG under de två senaste övervakningsåren bör den administrerande myndigheten vara den medlemsstat där rederiet påbörjade sin första resa som omfattas av det direktivet. Kommissionen bör varje år offentliggöra och uppdatera en förteckning över rederier som omfattas av direktiv 2003/87/EG, i vilken den berörda administrerande myndigheten för varje rederi anges. För att säkerställa likabehandling av rederierna bör medlemsstaterna följa harmoniserade bestämmelser för administrationen av rederier som de ansvarar för, i enlighet med detaljerade regler som kommer att fastställas av kommissionen.

Ändring 443

Förslag till direktiv

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändring

(24)

På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning (EU) 2015/757 och dess it-verktyg skulle Emsa kunna bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.

(24)

På grundval av sina erfarenheter från liknande uppgifter inom miljöskydd bör Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) eller en annan relevant organisation, när det är lämpligt och i enlighet med sina mandat, bistå kommissionen och de administrerande myndigheterna vid genomförandet av direktiv 2003/87/EG. Tack vare sin erfarenhet från genomförandet av förordning (EU) 2015/757 och dess it-verktyg bör Emsa bistå de administrerande myndigheterna, särskilt när det gäller övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfartsverksamhet som omfattas av detta direktiv, genom att underlätta informationsutbytet eller genom utveckling av riktlinjer och kriterier.

Ändring 444

Förslag till direktiv

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändring

(26)

För att uppnå unionens utsläppsminskningsmål till 2030 kommer det att krävas en minskning av utsläppen från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem med 61 % jämfört med 2005 . Unionens totala mängd utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem måste minskas för att skapa en nödvändig långsiktig prissignal för koldioxidutsläpp och driva på utfasningen av fossila bränslen. För detta syfte bör den linjära minskningsfaktorn höjas och även beakta utsläppen från sjötransporter. Dessa senare bör härledas från de utsläpp från sjötransporter som rapporteras i enlighet med förordning (EU) 2015/757 för 2018 och 2019 i unionen, från och med år 2021 justerade med den linjära minskningsfaktorn.

(26)

För att uppnå unionens utsläppsminskningsmål till 2030 och samtidigt sträva efter Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC kommer det att krävas en betydande minskning av utsläppen från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Unionens totala mängd utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem måste minskas progressivt för att skapa en nödvändig långsiktig prissignal för koldioxidutsläpp och driva på utfasningen av fossila bränslen. För detta syfte bör den årliga minskningsfaktorn höjas och även beakta utsläppen från sjötransporter. Dessa senare bör härledas från de utsläpp från sjötransporter som rapporteras i enlighet med förordning (EU) 2015/757 för 2018 och 2019 i unionen, från och med år 2021 justerade med den linjära minskningsfaktorn.

Ändring 445

Förslag till direktiv

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändring

(27)

Med tanke på att detta direktiv ändrar direktiv 2003/87/EG avseende en genomförandeperiod som inleddes redan den 1 januari 2021 bör, av skäl som rör förutsägbarhet, miljöeffektivitet och enkelhet, den brantare linjära minskningsstrategin för EU:s utsläppshandelssystem vara en rät linje från 2021 till 2030, för att uppnå en utsläppsminskning inom EU:s utsläppshandelssystem på 61 % fram till 2030 som ett lämpligt mellansteg mot klimatneutralitet för hela ekonomin i unionen 2050. Eftersom den höjda linjära minskningsfaktorn endast kan tillämpas från och med året efter att detta direktiv trätt i kraft, bör en engångsminskning av mängden utsläppsrätter sänka det totala antalet utsläppsrätter så att det är i linje med den årliga minskningsnivån som gäller från och med 2021.

(27)

Med tanke på att detta direktiv ändrar direktiv 2003/87/EG avseende en genomförandeperiod som inleddes redan den 1 januari 2021 bör, av skäl som rör förutsägbarhet, miljöeffektivitet och enkelhet, den brantare minskningsstrategin för EU:s utsläppshandelssystem visa en tydlig riktning mot uppnåendet av Parisavtalets mål och klimatneutralitet för hela ekonomin i unionen senast 2050. Eftersom den höjda minskningsfaktorn endast kan tillämpas från och med året efter att detta direktiv trätt i kraft, bör en engångsminskning av mängden utsläppsrätter sänka det totala antalet utsläppsrätter så att det är i linje med i linje med den årliga minskningsnivån som gäller från och med 2021.

Ändring 446

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändring

(28)

För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga medel i EU:s och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget användas för klimatrelaterade ändamål. Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i låginkomstmedlemsstater bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.

(28)

För att uppnå den höjda klimatambitionen kommer det att krävas att betydande offentliga och privata medel i EU:s budget och nationella budgetar reserveras för klimatomställningen. För att komplettera och stärka de betydande klimatrelaterade utgifterna i EU:s budget bör alla auktionsintäkter som inte tillskrivs unionens budget i form av egna medel användas för klimatrelaterade ändamål och samtidigt säkerställa en rättvis omställning och åtgärdernas miljöintegritet . Detta inbegriper användning av ekonomiskt stöd för att ta itu med de sociala aspekterna för låg- och medelinkomsthushåll genom att minska snedvridande skatter. För att säkerställa efterlevnad och offentlig granskning bör medlemsstaterna anta förhandsplaner för hur de avser att använda intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med sina respektive klimat- och energimål, och de bör årligen rapportera om användningen av auktionsintäkterna i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (1a) . För att hantera fördelningseffekter och sociala effekter av omställningen i de mest påverkade territorierna bör dessutom ytterligare 2,5 % av unionens totala mängd utsläppsrätter från och med [året då detta direktiv träder i kraft] fram till 2030 användas för att finansiera energiomställningen i medlemsstater med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita under 65 % av unionsgenomsnittet 2016–2018 genom den moderniseringsfond som avses i artikel 10d i direktiv 2003/87/EG.

Ändring 447

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28a)

Sedan 2013 är elproducenter skyldiga att köpa alla utsläppsrätter som de behöver för att generera elektricitet. Vissa medlemsstater har emellertid behållit alternativet att fortsätta att erbjuda gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod för att modernisera energisektorn under perioderna 2013–2020 och 2021–2030. Under perioden 2021–2030 kommer endast tre medlemsstater att fortsätta med det alternativet. I sin särskilda rapport 18/2020 ”EU:s utsläppshandelssystem: tilldelningen av gratis utsläppsrätter behöver riktas bättre” fann emellertid Europeiska revisionsrätten att gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod inte bidrog till en minskad koldioxidintensitet i energisektorn i de länder som var berättigade till sådan gratis tilldelning under perioden 2013–2020. Med tanke på behovet av att snabbt fasa ut fossila bränslen, särskilt i energisektorn, och den begränsade effektiviteten i sådan gratis tilldelning av utsläppsrätter under en övergångsperiod förefaller detta inte längre vara ett ändamålsenligt alternativ för att modernisera energisektorn. Denna möjlighet bör således upphöra, och eventuella utsläppsrätter som följer av den och som inte har tilldelats verksamhetsutövare i de berörda medlemsstaterna fram till den 31 december 2023 bör läggas till det totala antal utsläppsrätter som den berörda medlemsstaten erhåller för auktionering eller användas för att stödja investeringar inom ramen för moderniseringsfonden.

Ändring 448

Förslag till direktiv

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28b)

En väldefinierad andel av auktionsintäkterna från EU:s reformerade och utvidgade utsläppshandelssystem bör användas som egna medel för att finansiera unionens budget i egenskap av allmänna inkomster, i enlighet med det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (1a) , som innehåller en färdplan för införandet av en korg med nya egna medel, bland annat egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem, på mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) och på första pelaren i avtalet mellan OECD och G20. Enligt det avtalet är det tänkt att sådana nya egna medel ska införas senast den 1 januari 2023. Nya egna medel skulle koppla unionens budget till unionens politiska prioriteringar, såsom den europeiska gröna given och unionens bidrag till rättvis beskattning, och på så sätt tillföra mervärde och bidra till klimatintegreringsmålen, återbetalningen av skulder inom Next Generation EU och unionsbudgetens motståndskraft som ett verktyg för investeringar och garantier som respekterar kriterierna i fråga om att inte orsaka betydande skada och de grundläggande värden som står inskrivna i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.

Ändring 449

Förslag till direktiv

Skäl 28c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28c)

I enlighet med rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (1a) är unionen rättsligt skyldig att senast den 31 december 2058 återbetala alla skulder som uppstår genom den exceptionella och tillfälliga befogenheten att låna upp medel inom ramen för Next Generation EU. För att respektera det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet och dess färdplan för införandet av en korg med nya egna medel avsedda att betala tillbaka unionens skuld bör en del av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem tillfalla unionens budget för att bidra till att täcka lånekostnaderna i enlighet med [rådets beslut (EU, Euratom) …/… om ändring av beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel] och förhindra betydande minskningar som skulle äventyra unionsprogrammen i framtida fleråriga budgetramar.

Ändring 450

Förslag till direktiv

Skäl 28d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28d)

De avsevärda ytterligare intäkter som EU:s förstärkta utsläppshandelssystem kommer att ge upphov till och som medlemsstaterna får behålla, med undantag för den andel som ska tillfalla unionens budget, bör användas för klimatomställningen. Det bredare tillämpningsområdet och en mer mångskiftande uppsättning insatser bör dock inte gå ut över unionsbudgetens enhetlighet, effektivitet och integritet och den demokratiska kontrollen över den.

Ändring 451

Förslag till direktiv

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändring

(29)

Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör gratis tilldelning av utsläppsrätter till stationära anläggningar från och med 2026 vara avhängig investeringar i teknik för att öka energieffektiviteten och minska utsläppen. Att säkerställa att detta riktas mot större energiförbrukare leder till en avsevärd minskning av bördan för verksamheter med lägre energiförbrukning, vilka kan ägas av små eller medelstora företag eller mikroföretag. [Hänvisning ska bekräftas i det reviderade energieffektivitetsdirektivet] De relevanta delegerade akterna bör ändras i enlighet med detta .

(29)

Ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser genom användning av kostnadseffektiv teknik bör tillhandahållas. Bland annat bör ett bonus malus-system införas för att fastställa andelen gratis tilldelade utsläppsrätter. För anläggningar vars växthusgasutsläpp överskrider de relevanta riktmärkesvärdena bör andelen gratis tilldelade utsläppsrätter från och med 2026 variera utifrån tillämpningen av en vederbörligen fastställd plan för utfasning av fossila bränslen. Omvänt bör anläggningar vars växthusgasutsläpp underskrider de relevanta riktmärkesvärdena erhålla ett incitament i form av ytterligare en gratis tilldelning av utsläppsrätter .

Ändring 676

Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändring

(30)

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […/…] (51), är ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage. I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och 2025, 90 % 2026 och bör minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % och därmed eliminera gratis tilldelning det tionde året . De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla innovationsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi ochenergilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.

(30)

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […/…] (51), är avsedd att successivt bli ett alternativ till gratis tilldelning för att hantera risken för koldioxidläckage utan att unionens konkurrenskraft undergrävs . I den mån sektorer och delsektorer omfattas av den åtgärden bör de inte erhålla någon gratis tilldelning. Det behövs dock en gradvis utfasning av gratis tilldelning för att göra det möjligt för producenter, importörer och handlare att anpassa sig till det nya systemet. Minskningen av gratis tilldelning bör genomföras genom tillämpning av en faktor på gratis tilldelning för CBAM-sektorer medan CBAM fasas in. Denna procentandel (CBAM-faktorn) bör vara lika med 100 % under övergångsperioden mellan ikraftträdandet av [CBAM-förordningen] och utgången av 2026, och bör , förutsatt att artikel 36.3 d i förordning (EU) …/… [CBAM-förordningen] tillämpas, minskas med 7 procentenheter 2027, 9 procentenheter 2028, 15 procentenheter 2029, 19 procentenheter 2030, 25 procentenheter 2031 och 25 procentenheter 2032, varigenom gratis tilldelning elimineras senast 2032 . För att skydda unionsexportens konkurrenskraft bör produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] fortsätta att få gratis tilldelning, förutsatt att sådana produkter tillverkas för export till tredjeländer utan liknande mekanismer för koldioxidprissättning som EU:s utsläppshandelssystem. Senast [ett år före utgången av övergångsperioden i enlighet med förordning [CBAM]] bör kommissionen lägga fram en rapport med en bedömning av effekterna av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM på produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] som tillverkas för export till tredjeländer och på utvecklingen av globala utsläpp, samt en bedömning av huruvida undantaget för export är förenligt med WTO:s bestämmelser, särskilt en bedömning av potentiella exportjusteringsmekanismer för anläggningar som tillhör de 10 % mest effektiva anläggningarna mot bakgrund av WTO-förenligheten eller andra förslag som kommissionen anser lämpliga, och bör i förekommande fall lägga fram ett förslag till lämplig lagstiftning som är förenlig med WTO:s regler och åtgärder som skapar likhet mellan koldioxidkostnaderna och olika prissättningssystem i dessa tredjeländer. De relevanta delegerade akterna om gratis tilldelning bör anpassas i enlighet med detta för de sektorer och delsektorer som omfattas av CBAM. Den gratis tilldelning som inte längre erhålls av CBAM-sektorerna på grundval av denna beräkning (CBAM-efterfrågan) måste auktioneras ut och intäkterna kommer att tillfalla klimatinvesteringsfonden för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik, avskiljning och användning av koldioxid (CCU), avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS), förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas projekt inom CBAM-sektorer. För att respektera den andel gratis tilldelning som är tillgänglig för andra sektorer än CBAM-sektorer bör den slutliga mängd som ska dras av från gratis tilldelning och som ska auktioneras ut beräknas på grundval av den andel som CBAM-efterfrågan utgör i förhållande till behovet av gratis tilldelning i alla sektorer som får gratis tilldelning.

Ändring 454

Förslag till direktiv

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(30a)

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) är en mekanism som hanterar risken för koldioxidläckage genom tillämpning av ett enhetligt pris på utsläpp som är inbäddade i varor som importeras till unionens tullområde. Det är viktigt att övervaka, förebygga och hantera risken för att varor som producerats i unionen och är avsedda för export till tredjeländer ersätts med mer koldioxidintensiva varor på den globala marknaden. Därför bör kommissionen kontinuerligt övervaka och bedöma CBAM:s ändamålsenlighet med hänsyn till risken för koldioxidläckage på exportmarknader, bland annat unionsexportens utveckling i CBAM-sektorer och utvecklingen avseende handelsflöden och inbäddade utsläpp för de varorna på den globala marknaden. När en risk för koldioxidläckage upptäcks bör kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med den risken för koldioxidläckage på exportmarknaderna på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler. Dessutom bör kommissionen aktivt arbeta för inrättandet av en internationell ”koldioxidklubb” och kontinuerligt delta i internationellt samarbete om införande av mekanismer för koldioxidprissättning. Ur ett globalt perspektiv är det avgörande att den europeiska koldioxidmarknaden är framgångsrik, något som kommer att uppmuntra fler länder att införa marknadsdriven koldioxidprissättning. Kommissionen bör vidare analysera hur kopplingar till andra koldioxidmarknader skulle kunna upprättas och samtidigt säkerställa att unionens eget klimatmål för hela ekonomin uppnås.

Ändring 455

Förslag till direktiv

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändring

(31)

För att bättre återspegla den tekniska utvecklingen och anpassa motsvarande riktmärkesvärden till den relevanta tilldelningsperioden och samtidigt säkerställa incitamenten för utsläppsminskningar bör den maximala justeringen av riktmärkesvärdena höjas från 1,6 % till 2,5 % per år. För perioden 2026–2030 bör riktmärkesvärdena justeras inom intervallet 8 % till 50 % jämfört med det tillämpliga värdet under perioden 2013–2020. De justerade riktmärkesvärdena bör offentliggöras så snart som nödvändig information blir tillgänglig, och senast den … [6 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] för att de justerade riktmärkesvärdena ska tillämpas från och med 2026.

Ändring 456

Förslag till direktiv

Skäl 31a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(31a)

De avsevärda indirekta kostnader som uppstår genom att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser förs vidare till elpriserna medför en risk för koldioxidläckage inom vissa sektorer. För att minska denna risk bör medlemsstaterna anta finansiella åtgärder för kompensation för indirekta kostnader. Åtgärderna bör vara förenliga med reglerna för statligt stöd och bör inte leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Ändring 457

Förslag till direktiv

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändring

(32)

En övergripande strategi för innovation är avgörande för att målen i den europeiska gröna given ska kunna uppnås. På EU-nivå stöds nödvändiga forsknings- och innovationsinsatser bland annat genom Horisont Europa, vilket inbegriper betydande finansiering och nya instrument för de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Därför bör klimatinvesteringsfonden eftersträva synergier med Horisont Europa och, i förekommande fall, med andra unionsfinansieringsprogram. Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella införlivandebestämmelserna inte hindrar innovationer och att de gör det lättare att omsätta innovativa vetenskapliga resultat i praktiken och är teknikneutrala , medan kommissionen bör säkerställa att nödvändigt tekniskt och rådgivande stöd är tillgängligt och fungerar effektivt .

Ändring 458

Förslag till direktiv

Skäl 32a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(32a)

För att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119 behöver unionen överbrygga en betydande investeringslucka enligt vad som anges i kommissionens meddelande av den 6 juli 2021 Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. För att nå vårt mål om att fasa ut fossila bränslen behövs banbrytande innovation, utbyggnad av redan befintlig relevant teknik och certifierade naturliga upptag av koldioxid. För att stödja en djupgående utfasning av fossila bränslen i hela ekonomin i unionen bör var och en av dessa tre pelare hanteras genom innovationsfonden, som bör döpas om till klimatinvesteringsfonden.

Ändring 459

Förslag till direktiv

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändring

(33)

Tillämpningsområdet för den innovationsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna. Dessutom bör innovationsfonden stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen i sjötransportsektorn, däribland investeringar i hållbara alternativa bränslen såsom vätgas och ammoniak framställda ur förnybara energikällor, samt utsläppsfri framdrivningsteknik såsom vindteknik. Med tanke på att intäkterna från de påföljder som tas upp i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime] (19) tilldelas innovationsfonden som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, bör kommissionen se till att vederbörlig hänsyn tas till stöd för innovativa projekt som syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn, i enlighet med artikel 21.1 i förordning xxxx/xxxx [FuelEU Maritime] . För att säkerställa att tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör innovationsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till innovationsfonden .

(33)

Tillämpningsområdet för den klimatinvesteringsfond som avses i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG bör utvidgas för att stödja införandet i industriprocesser av icke-banbrytande teknik som har stor potential att minska växthusgasutsläppen men inte är marknadsfärdig samt innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer som gäller bränsleförbrukning inom byggnads- och vägtransportsektorerna , inklusive kollektivtrafik . Klimatinvesteringsfonden bör även kunna användas för att stödja banbrytande innovativ teknik inom avfallssektorn . För att säkerställa tillräcklig finansiering för innovation inom det utvidgade tillämpningsområdet bör klimatinvesteringsfonden kompletteras med 50 miljoner utsläppsrätter, som härrör delvis från de utsläppsrätter som annars skulle auktioneras ut och delvis från de utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis, i enlighet med varje källas nuvarande finansieringsandel till klimatinvesteringsfonden . För att främja innovation inom banbrytande teknik så snart som möjligt bör kommissionen säkerställa att en andel av den finansiering som tillgängliggörs genom klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till de första åren av tillämpningen av detta direktiv.

Ändring 460

Förslag till direktiv

Skäl 33a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(33a)

En påskyndad utbyggnad av inhemska hållbara förnybara energikällor spelar en viktig roll i unionens plan för att bli oberoende av ryska fossila bränslen långt före 2030. Vidare krävs tillgång på stora mängder hållbar förnybar energi för att säkerställa minskade växthusgasutsläpp i industriprocesser och i hela ekonomin. En betydande höjning av unionens 2030-mål för förnybar energi och av de tillhörande nationella bidragen är nödvändig. Minst 12 % av de utsläppsrätter som görs tillgängliga för klimatinvesteringsfonden bör därför användas för vidareutveckling och utbyggnad av hållbara förnybara energikällor i unionen, i linje med principen om energieffektivitet först. Förtur bör ges åt utveckling av lokal egenproduktion, lagring och delning, särskilt genom gemenskaper för förnybar energi.

Ändring 461

Förslag till direktiv

Skäl 33b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(33b)

Genom att stödja projekt via offentlig finansiering skulle klimatinvesteringsfonden ge företag stora fördelar när de utvecklar sina produkter eller tjänster. Projekt som finansieras via klimatinvesteringsfonden bör därför dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt och till unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse.

Ändring 462

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändring

(35)

Differenskontrakt ( CCD) är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin och ger en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som innovationsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, som t.ex. differenskontrakt . Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.

(35)

CCD är en viktig faktor för att generera utsläppsminskningar i industrin genom utbyggnad av ny teknik och ger en möjlighet att garantera investerare i innovativ klimatvänlig teknik ett pris som belönar utsläppsminskningar av koldioxid över de som föranleds av de nuvarande prisnivåerna i EU:s utsläppshandelssystem. De åtgärder som klimatinvesteringsfonden kan ge stöd till bör utvidgas för att göra det möjligt att stödja projekt genom teknikneutrala, prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden, såsom CCD, och bör respektera principen om geografisk balans . CCD skulle vara en viktig mekanism för att stödja utvecklingen av teknik för minskade koldioxidutsläpp, såsom CCS och CCU, och optimera användningen av tillgängliga resurser. CCD skulle även erbjuda säkerhet för dem som investerar i teknik, såsom teknik för avskiljning av koldioxid. Kommissionen bör göra en konsekvensbedömning som framför allt fokuserar på olika möjligheter till stöd genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden, inklusive finansieringsnivåerna. På grundval av resultaten från bedömningen bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter om de exakta reglerna för denna typ av stöd.

Ändring 463

Förslag till direktiv

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändring

(38)

Moderniseringsfondens tillämpningsområde bör anpassas till unionens senaste klimatmål, genom att kräva att investeringarna är förenliga med målen i den europeiska gröna given och förordning (EU) 2021/1119, och genom att avskaffa stödet till alla investeringar som rör fossila bränslen. Stöd från moderniseringsfonden bör endast beviljas medlemsstater som har antagit rättsligt bindande mål för uppnående av klimatneutralitet senast 2050 samt åtgärder för utfasning av alla fossila bränslen inom en tidsram som är förenlig med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. För att garantera en effektiv användning av unionens medel bör tillgång till moderniseringsfonden även villkoras av att rättsstatsprincipen respekteras. Dessutom bör den procentandel av moderniseringsfonden som måste avsättas för prioriterade investeringar höjas till 100 %, energieffektiviteten bör prioriteras på efterfrågesidan, och stödet till hushåll för att ta itu med energifattigdom, även på landsbygden och i avlägsna områden, bör ingå i tillämpningsområdet för prioriterade investeringar.

Ändring 464

Förslag till direktiv

Skäl 38a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(38a)

Med de stigande priserna inom EU:s utsläppshandelssystem har medlemsstaternas och unionens intäkter från det systemet ökat betydligt. För att synliggöra vilket bidrag intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem ger till industrins omställning i unionen och stödja utsatta personer i unionen så att de kan ställa om till miljövänliga alternativ bör en märkning för EU:s utsläppshandelssystem införas. Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa att det tydligt anges att finansieringen kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem genom en lämplig märkning som visas i samband med alla projekt och verksamheter som stöds på nationell nivå eller genom unionsmedel.

Ändring 465

Förslag till direktiv

Skäl 39

Kommissionens förslag

Ändring

(39)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (21) fastställs bestämmelser för övervakning av utsläpp från biomassa som är förenliga med de bestämmelser för användning av biomassa som fastställs i unionslagstiftningen om förnybar energi. Eftersom lagstiftningen blir mer detaljerad avseende hållbarhetskriterierna för biomassa med de senaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (22), bör tilldelningen av genomförandebefogenheter i artikel 14.1 i direktiv 2003/87/EG uttryckligen utvidgas till att omfatta antagande av nödvändiga anpassningar av EU:s utsläppshandelssystem avseende hållbarhetskriterierna för biomassa, inbegripet biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta genomförandeakter för att specificera hur lagring av utsläpp från blandningar av utsläppsfri biomassa och biomassa som inte kommer från utsläppsfria källor ska redovisas.

(39)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (21) fastställs bestämmelser för övervakning av utsläpp från biomassa som är förenliga med de bestämmelser för användning av biomassa som fastställs i unionslagstiftningen om förnybar energi. Eftersom lagstiftningen blir mer detaljerad avseende hållbarhetskriterierna för biomassa med de senaste bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (22), bör tilldelningen av genomförandebefogenheter i artikel 14.1 i direktiv 2003/87/EG uttryckligen utvidgas till att omfatta antagande av nödvändiga anpassningar av EU:s utsläppshandelssystem avseende hållbarhetskriterierna för biomassa, inbegripet biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter för att specificera hur lagring av utsläpp från blandningar av utsläppsfri biomassa och biomassa som inte kommer från utsläppsfria källor ska redovisas.

Ändring 466

Förslag till direktiv

Skäl 40

Kommissionens förslag

Ändring

(40)

Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. När återvunna kolbaserade bränslen och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs ur avskiljd koldioxid i en verksamhet som omfattas av detta direktiv bör utsläppen redovisas inom ramen för den verksamheten. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av genomförandeakter som fastställer nödvändiga justeringar för att ta hänsyn till eventuella utsläpp av koldioxid och undvikande av dubbelräkning i syfte att se till att lämpliga incitament inrättas , och även beakta behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001.

(40)

Förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen kan vara viktiga för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. För att säkerställa att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen bidrar till minskade växthusgasutsläpp och för att undvika dubbelräkning av bränslen som gör det, är det lämpligt att uttryckligen utvidga befogenheten i artikel 14.1 till att omfatta kommissionens antagande av delegerade akter som fastställer nödvändiga justeringar i fråga om hur eventuella utsläpp av koldioxid ska redovisas, på ett sätt som säkerställer att alla utsläpp redovisas, även när sådana bränslen framställs ur koldioxid som avskilts utanför unionen och används i en verksamhet som omfattas av detta direktiv, samtidigt som dubbelräkning undviks och det säkerställs att det finns lämpliga incitament för avskiljning av utsläpp , varvid även behandlingen av dessa bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001 bör beaktas .

Ändring 467

Förslag till direktiv

Skäl 42

Kommissionens förslag

Ändring

(42)

Att anläggningar som uteslutande använder biomassa har uteslutits från EU:s utsläppshandelssystem har lett till situationer där anläggningar som förbränner en stor andel biomassa har fått oväntade vinster genom gratis tilldelning som vida överstiger de faktiska utsläppen. Därför bör det införas ett tröskelvärde för utsläppsfri förbränning av biomassa över vilket anläggningar undantas från EU:s utsläppshandelssystem. Ett tröskelvärde på 95 % är förenligt med den osäkerhetsparameter som anges i artikel 2.16 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33123 (23) .

utgår

Ändring 468

Förslag till direktiv

Skäl 42a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(42a)

De stigande energipriserna är ett stort problem för medborgarna, särskilt låginkomstfamiljer, och företagen, särskilt små och medelstora företag. Huvudorsaken till de stigande energipriserna är vårt beroende av fossila bränslen. 55 %-paketet bör ta tag i och minska detta beroende, bland annat genom att förbättra utformningen av EU:s utsläppshandelssystem. Att stärka integriteten och transparensen på marknaderna kan också ha betydelse för att begränsa marknadsprisernas volatilitet inom EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 469

Förslag till direktiv

Skäl 42b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(42b)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) offentliggjorde sin slutrapport om utsläppsrätter och därtill kopplade derivat den 28 mars 2022. Kommissionen bör, när så är lämpligt och så snart som möjligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att följa upp rekommendationerna i den rapporten i syfte att förbättra transparensen på, övervakningen av och rapporteringen om de europeiska marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat. För att kontinuerligt övervaka integriteten och transparensen på marknaderna, undvika felaktig information och vägleda eventuella snabbinsatser bör Esma regelbundet offentliggöra en rapport om integriteten och transparensen på dessa marknader och i förekommande fall utfärda ytterligare rekommendationer om riktade förbättringar. Esma bör särskilt undersöka hur marknaderna fungerar mot bakgrund av eventuell volatilitet och prisutveckling, auktionerings- och handelsverksamheten på marknaderna, likviditeten och de volymer som det handlas med samt kategorierna av marknadsaktörer och deras handelsbeteende. De riktade förbättringarna skulle exempelvis kunna inbegripa åtgärder för att förbättra den information som är tillgänglig för marknadsaktörer och allmänheten i stort om hur marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat fungerar, förbättra den lagstadgade rapporteringen och marknadsövervakningen på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat, bland annat genom offentliggörande av enskilda transaktioner, ålägga varje marknadsaktör att offentligt redovisa sina innehav och positioner uppdelade på motiv och tidshorisont, främja förebyggande och upptäckt av marknadsmissbruk och bidra till att upprätthålla ordnade marknader för utsläppsrätter och marknader för tillhörande derivat, exempelvis genom en fluktuerande straffavgift baserad på det föregående årets genomsnittliga auktionspris, innehållande av utsläppsrätter, justering av antalet efterföljande auktioner eller en kombination av detta. Kommissionen bör bedöma Esmas rekommendationer inom sex månader efter offentliggörandet av Esmas rapport och bör, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta upp dessa rekommendationer.

Ändring 470

Förslag till direktiv

Skäl 42c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(42c)

Oväntad eller plötslig marknadsvolatilitet eller kraftiga prischocker på unionens koldioxidmarknad, till exempel på grund av plötsliga förändringar i marknadsbeteendet eller överdriven spekulation, inverkar negativt på marknadens förutsägbarhet och det stabila investeringsklimat som är nödvändigt när man planerar investeringar i utfasning av fossila bränslen och i innovation. De åtgärder som gäller vid kraftiga prisfluktuationer bör därför skärpas på ett omsorgsfullt sätt för att förbättra bedömningen av och reaktionen på omotiverade prisutvecklingar. Sådana riktade förbättringar bör säkerställa en fortsatt välfungerande koldioxidmarknad, bland annat vad gäller mellanhänders och finansiella aktörers roll för att förse marknaden med likviditet och ge marknadstillträde till aktörer som svarar för efterlevnaden, särskilt små och medelstora företag, och samtidigt ta itu med oväntad eller plötslig volatilitet eller prischocker som inte har med marknadsfundamenta att göra.

Ändring 471

Förslag till direktiv

Skäl 43a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(43a)

För att säkerställa lika villkor och överbrygga eventuella kvarvarande luckor mellan EU:s befintliga utsläppshandelssystem och det nya utsläppshandelssystemet bör det nya utsläppshandelssystemet även omfatta andra bränslen som frisläpps för konsumtion, exempelvis sådana som används för processuppvärmning i verksamhet som inte omfattas enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG, samtidigt som eventuell dubbelräkning undviks eller åtgärdas. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom underlätta genomförandet, övervakningen, rapporteringen och verifieringen av det nya utsläppshandelssystemet för reglerade enheter.

Ändring 472

Förslag till direktiv

Skäl 44

Kommissionens förslag

Ändring

(44)

För att fastställa den nödvändiga genomföranderamen och tillhandahålla en rimlig tidsram för att nå målet för 2030 bör handeln med utsläppsrätter inom de två nya sektorerna inledas 2025. Under det första året bör de reglerade enheterna vara skyldiga att inneha ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och rapportera sina utsläpp för åren 2024 och 2025 . Utfärdandet av utsläppsrätter och efterlevnadsskyldigheterna för dessa enheter bör gälla från och med 2026. Den ordningsföljden kommer att göra det möjligt att inleda handeln med utsläppsrätter inom sektorerna på ett ordnat och effektivt sätt. Den kommer också att göra det möjligt att införa EU-finansiering och medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa ett socialt rättvist inrättande av EU:s utsläppshandel i de två sektorerna, för att mildra koldioxidprisets inverkan på utsatta hushåll och transportanvändare.

(44)

För att fastställa den nödvändiga genomföranderamen och tillhandahålla en rimlig tidsram för att nå målet för 2030 bör handeln med utsläppsrätter inom de nya sektorerna inledas 2025. Under det första året bör de reglerade enheterna vara skyldiga att inneha ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och rapportera sina utsläpp för åren 2023 och 2024 . Utfärdandet av utsläppsrätter och efterlevnadsskyldigheterna för dessa enheter bör gälla från och med 2025 för bränslen som frisläpps för konsumtion i kommersiella tillämpningar samt andra bränslen, exempelvis för processuppvärmning som inte omfattas av EU:s nuvarande utsläppshandelssystem. Efter en bedömning senast den 1 januari 2026, och om förutsättningarna är de rätta, bör kommissionen sträva efter att utvidga detta till bränslen som frisläpps för konsumtion vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029, och kommissionen bör om så är lämpligt lägga fram en riktad översyn i detta syfte. Den ordningsföljden kommer att göra det möjligt att inleda handeln med utsläppsrätter inom sektorerna på ett ordnat och effektivt sätt. Den kommer också att göra det möjligt att införa EU-finansiering och medlemsstaternas åtgärder för att säkerställa ett socialt rättvist inrättande av EU:s utsläppshandel i de två sektorerna, för att mildra koldioxidprisets inverkan på utsatta hushåll och transportanvändare.

Ändring 473

Förslag till direktiv

Skäl 46

Kommissionens förslag

Ändring

(46)

De reglerade enheterna i de två nya sektorerna och regleringspunkten bör definieras i enlighet med punktskattesystemet som fastställs i rådets direktiv (EU) 2020/262 (25), med nödvändiga anpassningar, eftersom det direktivet redan innehåller ett robust kontrollsystem för alla bränslemängder som frisläpps för konsumtion, för betalning av punktskatter. Slutanvändare av bränslen inom dessa sektorer bör inte omfattas av skyldigheterna i direktiv 2003/87/EG.

(46)

De reglerade enheterna i de nya sektorerna och regleringspunkten bör definieras i enlighet med punktskattesystemet som fastställs i rådets direktiv (EU) 2020/262 (25), med nödvändiga anpassningar, eftersom det direktivet redan innehåller ett robust kontrollsystem för alla bränslemängder som frisläpps för konsumtion, för betalning av punktskatter. Slutanvändare av bränslen inom dessa sektorer bör inte omfattas av skyldigheterna i direktiv 2003/87/EG.

Ändring 474

Förslag till direktiv

Skäl 47

Kommissionens förslag

Ändring

(47)

De reglerade enheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter inom byggnads- och vägtransportsektorerna bör omfattas av liknande tillståndskrav för utsläpp av växthusgaser som operatörer av stationära anläggningar. Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för tillståndsansökningar, villkor för utfärdande av tillstånd, innehåll och översyn samt eventuella ändringar som rör den reglerade enheten. För att det nya systemet ska kunna inledas på ett ordnat sätt bör medlemsstaterna se till att de reglerade enheter som omfattas av den nya handeln med utsläppsrätter har ett giltigt tillstånd från och med systemets start 2025 .

(47)

De reglerade enheter som omfattas av handeln med utsläppsrätter inom de nya sektorerna bör omfattas av liknande tillståndskrav för utsläpp av växthusgaser som operatörer av stationära anläggningar. Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för tillståndsansökningar, villkor för utfärdande av tillstånd, innehåll och översyn samt eventuella ändringar som rör den reglerade enheten. För att det nya systemet ska kunna inledas på ett ordnat sätt bör medlemsstaterna se till att de reglerade enheter som omfattas av den nya handeln med utsläppsrätter har ett giltigt tillstånd från och med systemets start 2024 .

Ändring 475

Förslag till direktiv

Skäl 48

Kommissionens förslag

Ändring

(48)

Det totala antalet utsläppsrätter för den nya handeln med utsläppsrätter bör följa en linjär utvecklingsbana mot utsläppsminskningsmålet för 2030, med beaktande av det kostnadseffektiva bidraget från byggnader och vägtransporter på 43 % minskning av utsläppen fram till 2030 jämfört med 2005. Det totala antalet utsläppsrätter bör fastställas första gången 2026 , och följa en utvecklingsbana som inleds 2024 från värdet för utsläppsgränsen för 2024 (1 109 304 000 ton koldioxid), beräknat i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (26) på grundval av referensutsläppen för dessa sektorer under perioden 2016–2018. Den linjära minskningsfaktorn bör därför fastställas till 5,15 %. Från och med 2028 bör det totala antalet utsläppsrätter fastställas på grundval av de genomsnittliga rapporterade utsläppen för åren 2024, 2025 och 2026, och minska med samma absoluta årliga minskning som fastställts från och med 2024, vilket motsvarar en linjär minskningsfaktor på 5,43 % jämfört med motsvarande värde för 2025 för ovan angivna utvecklingsbana. Om dessa utsläpp är avsevärt högre än värdet för utvecklingsbanan och om den avvikelsen inte beror på små skillnader i metoderna för utsläppsmätning, bör den linjära minskningsfaktorn justeras för att uppnå den nödvändiga utsläppsminskningen till 2030.

(48)

Det totala antalet utsläppsrätter för den nya handeln med utsläppsrätter bör följa en linjär utvecklingsbana mot utsläppsminskningsmålet för 2030, med beaktande av det kostnadseffektiva bidraget från byggnader och vägtransporter på 43 % minskning av utsläppen fram till 2030 jämfört med 2005. Det totala antalet utsläppsrätter bör fastställas första gången 2025 , och följa en utvecklingsbana som inleds 2024 från värdet för utsläppsgränsen för 2024 (1 109 304 000 ton koldioxid), beräknat i enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (26) på grundval av referensutsläppen för dessa sektorer under perioden 2016–2018. Den linjära minskningsfaktorn bör därför fastställas till 5,15 %. Från och med 2028 bör det totala antalet utsläppsrätter fastställas på grundval av de genomsnittliga rapporterade utsläppen för åren 2024, 2025 och 2026, och minska med samma absoluta årliga minskning som fastställts från och med 2024, vilket motsvarar en linjär minskningsfaktor på 5,43 % jämfört med motsvarande värde för 2025 för ovan angivna utvecklingsbana. Om dessa utsläpp är avsevärt högre än värdet för utvecklingsbanan och om den avvikelsen inte beror på små skillnader i metoderna för utsläppsmätning, bör den linjära minskningsfaktorn justeras för att uppnå den nödvändiga utsläppsminskningen till 2030.

Ändring 476

Förslag till direktiv

Skäl 50

Kommissionens förslag

Ändring

(50)

För att säkerställa en smidig start på handeln med utsläppsrätter i byggnads- och vägtransportsektorerna och med beaktande av de reglerade enheternas behov av att risksäkra eller förhandsköpa utsläppsrätter för att minska sina pris- och likviditetsrisker, bör ett större antal utsläppsrätter auktioneras ut i ett tidigt skede. Under 2026 bör auktionsvolymerna därför vara 30 % högre än den totala mängden utsläppsrätter för 2026 . Denna mängd är tillräcklig för att ge likviditet, både om utsläppen minskar i enlighet med minskningsbehoven och i händelse av att utsläppsminskningarna endast förverkligas gradvis. Detaljerade bestämmelser för denna tidigareläggning av auktionsvolymen kommer att fastställas i en delegerad akt om auktionering som antas i enlighet med artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG.

(50)

För att säkerställa en smidig start på handeln med utsläppsrätter i de nya sektorerna och med beaktande av de reglerade enheternas behov av att risksäkra eller förhandsköpa utsläppsrätter för att minska sina pris- och likviditetsrisker, bör ett större antal utsläppsrätter auktioneras ut i ett tidigt skede. Under 2025 bör auktionsvolymerna därför vara 30 % högre än den totala mängden utsläppsrätter för 2025 . Denna mängd är tillräcklig för att ge likviditet, både om utsläppen minskar i enlighet med minskningsbehoven och i händelse av att utsläppsminskningarna endast förverkligas gradvis. Detaljerade bestämmelser för denna tidigareläggning av auktionsvolymen kommer att fastställas i en delegerad akt om auktionering som antas i enlighet med artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG.

Ändring 477

Förslag till direktiv

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändring

(52)

Införandet av ett koldioxidpris för vägtransporter och byggnader bör åtföljas av ändamålsenlig social kompensation, särskilt med tanke på den energifattigdom som redan råder. Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma 2018 och 6,9 % av unionens befolkning uppgav att de inte har råd att värma sina hem tillräckligt i en EU-omfattande undersökning från 2019 (27). För att uppnå en effektiv social och fördelningsmässig kompensation bör medlemsstaterna åläggas att använda auktionsintäkterna till de klimat- och energirelaterade ändamål som redan angetts för den befintliga utsläppshandeln, men även för åtgärder som särskilt lagts till för att ta itu med problem i de nya vägtransport- och byggnadssektorerna, däribland relaterade politiska åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (28). Auktionsintäkterna bör användas för att hantera de sociala aspekterna av utsläppshandeln för de nya sektorerna med särskild tonvikt på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. I denna anda kommer en ny social klimatfond att tillhandahålla särskild finansiering till medlemsstaterna för att stödja de EU-medborgare som drabbas hårdast eller löper störst risk att drabbas av energi- ellermobilitetsfattigdom. Den sociala klimatfonden bör vara en integrerad del av unionens budget för att bevara budgetens enhet och samstämmigheten med annan unionspolitik och för att säkerställa effektiv kontroll genom budgetmyndigheten bestående av Europaparlamentet och rådet. Fonden kommer att främja rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna och samtidigt minska risken för energi- och mobilitetsfattigdom under omställningen. Den kommer att bygga vidare på och komplettera befintliga solidaritetsmekanismer. Medlen från den nya fonden kommer i princip att motsvara 25 % av de förväntade intäkterna från den nya handeln med utsläppsrätter under perioden 2026–2032 och kommer att genomföras på grundval av de sociala klimatplaner som medlemsstaterna bör lägga fram enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 20…/nn (29). Det planerade referensanslaget i unionens budget bör ökas årligen genom ytterligare ett tillskott om koldioxidpriset stiger och blir högre än det ursprungliga antagandet, eftersom detta skulle öka bördan för utsatta hushåll och trafikanter. För att säkerställa att de höjda koldioxidprisernas konsekvenser för de mest utsatta begränsas på ett adekvat och rättvist sätt bör sådana årliga tillskott beaktas inom den fleråriga budgetramen genom en automatisk ”justering för koldioxidprisfluktuationer” av utgiftstaket för rubrik 3 och betalningstaket, och mekanismen för detta kommer att föreskrivas i förordningen om den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget. Dessutom bör varje medlemsstat använda sina auktionsintäkter till att bland annat finansiera en del av kostnaderna för sina sociala klimatplaner.

Ändring 478

Förslag till direktiv

Skäl 52a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(52a)

Eftersom transportsektorn för närvarande är den enda sektorn som inte har lyckats åstadkomma några minskningar av växthusgasutsläppen krävs det betydande investeringar i hållbara transportalternativ för att uppnå unionens klimatmål och stödja en trafikomställning till miljövänliga transportsätt. Därför bör minst 10 % av de förväntade intäkterna från den ökade utsläppshandel som uppstår till följd av utvidgningen av tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem och införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem för uppvärmning, transporter och andra bränslen enligt detta direktiv, inbegripet 10 % av de nationella intäkter som ska fördelas av medlemsstaterna och 10 % av intäkterna från klimatinvesteringsfonden, anslås till vidareutveckling av kollektivtrafiken, i synnerhet klimatvänliga järnvägs- och bussystem.

Ändring 479

Förslag till direktiv

Skäl 52b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(52b)

För att uppnå större samstämmighet och effektivitet i förvaltningen och användningen av unionens medel och resurser bör kommissionen göra en bedömning och, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag om integrering av klimatinvesteringsfonden och moderniseringsfonden i unionens budget, vilket skulle kunna läggas fram i samband med förslagen till nästa fleråriga budgetram.

Ändring 480

Förslag till direktiv

Skäl 54

Kommissionens förslag

Ändring

(54)

Innovation och utveckling av ny koldioxidsnål teknik i byggnads- och vägtransportsektorerna är avgörande för att säkerställa att dessa sektorer på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till de förväntade utsläppsminskningarna. Därför bör 150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna också göras tillgängliga för innovationsfonden för att stimulera kostnadseffektiva utsläppsminskningar .

(54)	150 miljoner utsläppsrätter från utsläppshandeln inom byggnads- och vägtransportsektorerna bör också göras tillgängliga för den sociala klimatfonden för att stödja sociala klimatåtgärder .

Ändring 481

Förslag till direktiv

Skäl 55

Kommissionens förslag

Ändring

(55)

Reglerade enheter som omfattas av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter bör överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp som motsvarar de bränslemängder de har frisläppt för konsumtion. De bör överlämna utsläppsrätter för första gången för sina verifierade utsläpp 2026 . I syfte att minimera den administrativa bördan bör ett antal bestämmelser som tillämpas inom det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart även tillämpas på utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter , med nödvändiga anpassningar. Detta omfattar i synnerhet bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter, samt om giltigheten för utsläppsrätter, påföljder, behöriga myndigheter och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.

(55)

Reglerade enheter som omfattas av den nya utsläppshandeln bör överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp som motsvarar de bränslemängder de har frisläppt för konsumtion. De bör överlämna utsläppsrätter för första gången för sina verifierade utsläpp 2025 . I syfte att minimera den administrativa bördan bör ett antal bestämmelser som tillämpas inom det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart även tillämpas på den nya utsläppshandeln, med nödvändiga anpassningar. Detta omfattar i synnerhet bestämmelser om överlåtelse, överlämnande och annullering av utsläppsrätter, samt om giltigheten för utsläppsrätter, påföljder, behöriga myndigheter och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter.

Ändring 482

Förslag till direktiv

Skäl 59a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(59a)

För att nå målen i detta direktiv och annan unionslagstiftning, särskilt i förordning (EU) 2021/1119, bör unionen och dess medlemsstater använda de senaste vetenskapliga rönen när de genomför politiska åtgärder. Därför bör råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar beaktas vid genomförandet av detta direktiv. Vidare bör det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar på eget initiativ kunna tillhandahålla vetenskaplig rådgivning avseende detta direktiv för att säkerställa att politiken är i linje med målen i förordning (EU) 2021/1119 och Parisavtalet.

Ändring 483

Förslag till direktiv

Skäl 59b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(59b)

För att lägga fast en långsiktig vision bör kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, utarbeta vägledande färdplaner för de verksamheter som omfattas av bilaga I till detta direktiv med avseende på uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119. Färdplanerna bör utarbetas på ett transparent sätt i nära samverkan med berörda parter såsom privatpersoner, civilsamhället, arbetsmarknadens parter, den akademiska världen, industrin och de politiska beslutsfattarna. Färdplanerna är ett viktigt verktyg för att ge berörda parter långsiktig inblick och stabilitet och identifiera gemensamma intressen, eventuella inkonsekvenser och motstridigheter i utvecklingen av politiken. Färdplanerna bör uppdateras vart femte år för att beakta den senaste vetenskapliga utvecklingen, i nära samverkan med berörda parter.

Ändring 484

Förslag till direktiv

Skäl 61

Kommissionens förslag

Ändring

(61)

Ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem som omfattar ett instrument för stabilisering av marknaden är centralt för att unionen ska kunna nå det överenskomna målet för 2030 och uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Reserven för marknadsstabilitet syftar till att åtgärda obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden. Enligt artikel 3 i beslut (EU) 2015/1814 ska reserven ses över tre år efter det att den börjar användas, med särskild uppmärksamhet på procenttalet för fastställande av antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet, tröskelvärdet för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som bestämmer intaget av utsläppsrätter samt antalet utsläppsrätter som ska tas ut ur reserven.

(61)

Ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem som omfattar ett instrument för stabilisering av marknaden är centralt för att unionen ska kunna nå det överenskomna målet för 2030 och målet om klimatneutralitet senast 2050, lyckas i sin strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet. Reserven för marknadsstabilitet syftar till att åtgärda obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden. Enligt artikel 3 i beslut (EU) 2015/1814 ska reserven ses över tre år efter det att den börjar användas, med särskild uppmärksamhet på procenttalet för fastställande av antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet, tröskelvärdet för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som bestämmer intaget av utsläppsrätter samt antalet utsläppsrätter som ska tas ut ur reserven.

Ändring 485

Förslag till direktiv

Skäl 62

Kommissionens förslag

Ändring

(62)

Med tanke på behovet av att ge en starkare signal för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt och i syfte att stärka EU:s utsläppshandelssystem bör beslut (EU) 2015/1814 ändras genom en ökning av den procentsats som används för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven för marknadsstabilitet. Vidare bör intaget, för lägre nivåer av totalt antal utsläppsrätter i omlopp, vara lika med skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp och det tröskelvärde som bestämmer intaget av utsläppsrätter. Detta förhindrar den betydande osäkerhet i auktionsvolymerna som uppstår när det totala antalet utsläppsrätter i omlopp ligger nära tröskelvärdet och säkerställer samtidigt att överskottet når det volymintervall inom vilket koldioxidmarknaden anses fungera på ett balanserat sätt.

(62)

Ändring 486

Förslag till direktiv

Skäl 66a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(66a)

För att säkerställa förutsägbarhet för verksamhetsutövare och undvika att de som presterar bäst och innovation missgynnas till följd av ytterligare och oförutsedda kostnader är det avgörande att tillämpningen av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn undviks för dem som går före.

Ändring 487

Förslag till direktiv

Skäl 67

Kommissionens förslag

Ändring

(67)

Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.

(67)

Det är nödvändigt att ändra förordning (EU) 2015/757 för att beakta införandet av sjötransportsektorn i EU:s utsläppshandelssystem. Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade uppgifter på företagsnivå och lämna in sina kontrollerade övervakningsplaner och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten för godkännande. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra metoderna för övervakning av koldioxid-, metan- och dikväveoxidutsläpp och reglerna för övervakning samt all annan relevant information som fastställs i förordning (EU) 2015/757, i syfte att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att komplettera förordning (EU) 2015/757 med reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa av de administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, reglerna för verifiering av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå och för utfärdande av en kontrollrapport för de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå. De uppgifter som övervakas, rapporteras och verifieras enligt förordning (EU) 2015/757 kan även användas för efterlevnad av annan unionslagstiftning som kräver övervakning, rapportering och verifiering av samma fartygsinformation.

Ändring 488

Förslag till direktiv

Skäl 67a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(67a)

Utöver en ändamålsenlig koldioxidprissättning på grundval av ett välfungerande EU-utsläppshandelssystem är marknadstransparens av central betydelse för att möjliggöra snabba och kostnadseffektiva utsläppsminskningar inom alla sektorer i ekonomin. För att konsumenter och alla aktörer i leveranskedjan ska kunna göra upplysta val vad gäller de utsläpp som är inbäddade i en produkt bör det utvecklas ett europeiskt system för robust märkning av produkters koldioxidavtryck.

Ändring 489

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led - 1 (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 1 – punkt 2

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1)	I artikel 1 ska andra stycket ersättas med följande:

I detta direktiv föreskrivs också att minskningarna av växthusgasutsläppen ska ökas så att de bidrar till de minskningsnivåer som enligt vetenskapen anses nödvändiga för att undvika farliga klimatförändringar.

”I detta direktiv föreskrivs också att minskningarna av växthusgasutsläppen ska ökas så att de bidrar till de minskningsnivåer som enligt vetenskapen anses nödvändiga för att undvika farliga klimatförändringar , för att uppnå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och lyckas i strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (*1) och för att fullgöra de åtaganden som unionen och dess medlemsstater gjort inom ramen för Parisavtalet, samtidigt som principerna om rättvisa och om nationernas gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga kommer till uttryck .

Ändring 490

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 2 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet , ska anläggningen fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av den relevanta femårsperiod som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.	1. Detta direktiv ska tillämpas på de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III och på de växthusgaser som förtecknas i bilaga II. Om en anläggning, som omfattas av tillämpningsområdet för EU:s system för handel med utsläppsrätter på grund av att dess verksamhet i förbränningsenheter har en sammanlagd tillförd effekt som överstiger 20MW, ändrar sina produktionsprocesser för att minska sina växthusgasutsläpp och inte längre uppnår tröskelvärdet eller inte längre släpper ut växthusgaser, får anläggningens verksamhetsutövare besluta att anläggningen ska fortsätta omfattas av utsläppshandelssystemets tillämpningsområde fram till slutet av nästa femårsperiod enligt vad som avses i artikel 11.1 andra stycket efter ändringen av produktionsprocessen.
	Kommissionen ska senast den 31 december 2025 göra en bedömning av, och tillställa Europaparlamentet och rådet en rapport om, huruvida anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt som understiger 20 MW ska inbegripas i EU:s utsläppshandelssystem under nästa period. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om inbegripande av sådana anläggningar.

Ändring 491

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led va (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(va)	resa: en resa enligt definitionen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 (*2) .

Ändring 492

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(wa)	omlastningshamn utanför EU: en omlastningshamn i ett angränsande tredjeland som ligger mindre än 300 sjömil från en hamn inom en medlemsstats jurisdiktion, där förflyttningen av en lasttyp genom omlastning överstiger 60 % av den totala trafiken i den hamnen.

Ändring 493

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(wb)	omlastning: en handling genom vilken en last, en container eller vara lossas från ett fartyg till hamnen enkom för att lastas på ett annat fartyg.

Ändring 494

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – punkt 1 – led wc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(wc)

anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå ombord eller lämna fartyget; följaktligen undantas från denna definition uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen, uppehåll i en omlastningshamn utanför EU och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser.

Ändring 495

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2 – led d

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3 – stycke 1 – led y

Kommissionens förslag

Ändring

y)	bränsle: ska i kapitel IVa avse alla bränslen som förtecknas i tabell A och tabell C i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, samt alla andra produkter som bjuds ut till försäljning som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning i enlighet med artikel 2.3 i det direktivet,

bränsle: ska i kapitel IVa avse alla bränslen som förtecknas i tabell A och tabell C i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, samt alla andra produkter som är avsedda för användning, bjuds ut till försäljning eller används som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning i enlighet med artikel 2.3 i det direktivet,

Ändring 496

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel - 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(2a)	Följande artikel ska införas:

”Artikel - 3a

Kommissionen ska tillsammans med det verkställande utskottet inom Internationella Warszawamekanismen för förluster eller skador och andra internationella organisationer bedöma eventuella kompensationsåtgärder som unionen i sin helhet skulle kunna genomföra för utsatta länder och för utvecklingsländer samt rapportera om den bedömningen till Europaparlamentet och rådet före utgången av 2022.”

Ändring 497

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 4

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3a – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3b–f ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för luftfartsverksamhet som förtecknas i bilaga I. Artikel 3g–ge ska tillämpas på sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I.”

Artikel 3b–f ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för luftfartsverksamhet som förtecknas i bilaga I. Artikel 3g–geb ska tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som utförs av fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 ton .

Från och med den 1 januari 2027 ska artikel 3g–geb tillämpas på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för sjötransportverksamhet som förtecknas i bilaga I och som utförs av fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 ton. Senast det datumet ska kommissionen göra en bedömning av huruvida det föreligger lika villkor för alla fartyg och av förhindrandet av eventuella oönskade negativa effekter sett till växthusgasutsläppen av att fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 ton eventuellt ersätts av flera fartyg med en bruttodräktighet under det tröskelvärdet om inte tröskelvärdet sänks. Kommissionen ska, om så är lämpligt, låta bedömningen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv.

Senast den 31 december 2024 ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119, bedöma och till Europaparlamentet och rådet rapportera hur det globala klimatet påverkas av utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, metan och dikväveoxid och av partiklar med global uppvärmningspotential från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion. Denna rapport ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att behandla frågan om hur sådana utsläpp och partiklar ska hanteras.”

Ändring 498

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 5

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3g – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på femtio procent ( 50 % ) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion , femtio procent ( 50 % ) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion , etthundra procent ( 100 % ) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn som är under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent ( 100 % ) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

1. Tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter ska tillämpas på etthundra procent ( 100 % ) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent ( 100 % ) av utsläppen från fartyg som ligger vid kaj i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Till och med den 31 december 2026 ska tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter tillämpas på femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion samt femtio procent ( 50 % ) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion .

Från och med den 1 januari 2027 ska tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter, med förbehåll för de undantag som anges i artikel 3gaa, tillämpas på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför en medlemsstats jurisdiktion samt etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Ändring 499

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ga

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3ga

Infasning av kraven på sjötransporter

Kraven på sjötransporter

Rederier ska vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter i enlighet med följande tidsplan:

Från och med den 1 januari 2024, och varje år därefter, ska rederier vara skyldiga att överlämna utsläppsrätter som motsvarar etthundra procent (100 %) av de verifierade utsläpp som rapporterats för respektive år.

a)	20 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2023,

b)	45 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2024,

c)	70 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2025,

d)	100 % av de verifierade utsläpp som rapporteras för 2026 och varje år därefter.

Om färre utsläppsrätter överlämnas jämfört med de verifierade utsläppen från sjötransporter för åren 2023, 2024 och 2025 ska, så snart skillnaden mellan verifierade utsläpp och överlämnade utsläppsrätter har fastställts för varje år, en motsvarande kvantitet utsläppsrätter annulleras i stället för auktioneras ut i enlighet med artikel 10.

Ändring 500

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gaa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3gaa

Undantag som är beroende av tredjeländers och internationella organisationers åtgärder mot sjötransporternas klimatpåverkan

1. Kommissionen ska samverka med tredjeländer i syfte att upprätta bilaterala eller multilaterala avtal om insatser och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter i linje med målet om att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 oC jämfört med förindustriella nivåer, i enlighet med Parisavtalet. Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om utvecklingen härvidlag.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att införa en proportionell minskning av unionsåtgärdernas tillämpningsområde och samtidigt låta tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem fortsatt omfatta minst femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion samt femtio procent (50 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, förutsatt att

a)	ett tredjeland har en mekanism för koldioxidprissättning som syftar till att sätta en övre gräns för och minska utsläppen och som minst motsvarar den som finns inom EU:s utsläppshandelssystem,

en mekanism för koldioxidprissättning som syftar till att sätta en övre gräns för och minska utsläppen och som minst motsvarar den som finns inom EU:s utsläppshandelssystem har inrättats genom ett bilateralt eller multilateralt avtal mellan unionen och ett eller flera tredjeländer, och det har beslutats att denna ska kopplas till EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med artikel 25, eller

c)	ett tredjeland ingår i någon av kategorierna minst utvecklade länder eller små östater under utveckling och har lägre BNP per capita än unionsgenomsnittet samt inkluderar utsläpp i sina nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet.

Ändring 501

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gab (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3gab

Havsfonden

1. En fond (havsfonden) ska inrättas till stöd för sådana projekt och investeringar som avses i punkt 4. 75 % av intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt artikel 3g ska användas genom havsfonden. Vidare ska eventuella externa inkomster enligt vad som avses i artikel 21.2 i förordning (EU) …/… [FuelEU Maritime] tilldelas havsfonden och användas i enlighet med punkt 4.

2. Rederier får betala en årlig medlemsavgift till havsfonden i enlighet med sina totala rapporterade utsläpp för det föregående kalenderåret enligt förordning (EU) 2015/757, så att den administrativa bördan begränsas för rederier, inbegripet små och medelstora företag och företag som sällan är verksamma inom ramen för detta direktivs tillämpningsområde. Havsfonden ska överlämna utsläppsrätter kollektivt på uppdrag av de rederier som är medlemmar i havsfonden. Medlemsavgiften per ton utsläpp ska fastställas av havsfonden senast den 28 februari varje år men ska motsvara minst föregående års högsta registrerade lösenpris på primära eller sekundära marknader för utsläppsrätter.

3. Havsfonden ska förvaltas centralt av ett unionsorgan. Havsfondens förvaltningsstruktur ska likna, och säkerställa synergier med, förvaltningsstrukturen hos den klimatinvesteringsfonden som inrättats i enlighet med artikel 10a.8 och ska, när så är relevant, tillämpa de förvaltnings- och stödregler som fastställs i den artikeln. Havsfondens förvaltningsstruktur och beslutsprocess ska vara insynsvänlig och inkluderande, särskilt i fråga om fastställande av prioriterade områden, kriterier och förfaranden för bidragstilldelning. Relevanta berörda parter ska ha en lämplig rådgivande roll. All information om de projekt och investeringar som får stöd från havsfonden och all annan relevant information om havsfondens funktionssätt ska offentliggöras.

4. De medel som tillhandahålls inom havsfonden ska stödja omställningen till en energieffektiv och klimattålig sjöfartssektor i unionen och användas till stöd för projekt och investeringar med anknytning till följande:

a)	Förbättrad energieffektivitet för fartyg och hamnar.

b)	Innovativ teknik och infrastruktur för utfasning av fossila bränslen inom sjötransportsektorn, inklusive närsjöfart och hamnar samt sammankopplingar med elnät i hamnar.

c)	Utbyggnad av hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas, e-bränslen och ammoniak, som framställs ur förnybara energikällor, bland annat genom differenskontrakt.

d)	Utsläppsfri framdrivningsteknik, inklusive vindteknik.

e)	Forskning och utveckling och första industritillämpning av teknik och design som minskar växthusgasutsläppen, inklusive innovativ teknik och bränslen för isklassade fartyg och vintersjöfart i frusna områden.

f)	Förtur ska ges åt projekt som främjar innovation inom sektorn, till exempel teknik som inte bara leder till utfasning av fossila bränslen utan även bland annat minskar risken för buller-, luft- och havsföroreningar.

g)	Bidrag till en rättvis omställning i sjöfartssektorn genom utbildning, kompetensutveckling och omskolning av den befintliga arbetskraften samt förberedelse av nästa generations arbetstagare inom sjöfarten.

15 % av havsfonden ska användas för att bidra till skydd, återställande och förbättrad förvaltning av marina ekosystem som påverkas av den globala uppvärmningen, till exempel marina skyddsområden, och för att främja en övergripande hållbar blå ekonomi, till exempel förnybar havsenergi.

Alla investeringar som stöds av havsfonden ska offentliggöras och vara förenliga med syftena med detta direktiv.

5. All finansiering genom havsfonden ska ske i enlighet med följande:

a)	De kriterier i fråga om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*) .

b)	De minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.

6. Kommissionen ska samverka med tredjeländer för att undersöka möjligheterna för att även de ska kunna utnyttja havsfonden. En motsvarande andel av havsfonden ska tillgängliggöras för de länder utanför unionen, särskilt minst utvecklade länder och små östater under utveckling, där resor från eller till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion omfattas till etthundra procent (100 %) av åtgärder som syftar till klimatanpassning och minskning av deras utsläpp inom sjöfartssektorn.

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på genomförandet av denna artikel. Vid genomförandet av havsfonden ska kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (**) för att säkerställa att medlen i samband med åtgärder och investeringar som stöds av havsfonden skyddas i händelse av att rättsstatsprincipen inte respekteras i medlemsstaterna. För detta ändamål ska kommissionen tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkräva utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

Ändring 502

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gda (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3gda

Avtal

Om det yttersta ansvaret för bränsleinköp eller drift av fartyget enligt avtal innehas av en annan enhet än rederiet ska den enheten enligt avtalet ansvara för de kostnader som uppstår på grund av fullgörandet av skyldigheterna enligt detta direktiv.

Med drift av fartyg avses i denna artikel att besluta om fartygets last eller rutt och hastighet.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rederiet har lämpliga och ändamålsenliga medel för att återkräva de kostnader som avses i första stycket i denna artikel i enlighet med artikel 16.

Ändring 503

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.	1. Kommissionen ska överväga eventuella ändringar i samband med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) antagande av en global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter. Om en sådan åtgärd antas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd. Om det är lämpligt får kommissionen till rapporten foga ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet för att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.
	Inom tolv månader efter det att en sådan åtgärd antagits, och innan den börjar tillämpas, och under alla omständigheter före 2028 års övergripande översyn och senast den 30 september 2028, ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska granska en sådan eventuell åtgärd.
	Rapporten ska innehålla en granskning av ambitionen och den övergripande miljöintegriteten hos de av IMO beslutade åtgärderna, inbegripet deras allmänna ambitionsnivå i förhållande till Parisavtalets mål om att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 oC över förindustriella nivåer, i förhållande till unionens mål om minskade växthusgasutsläpp i hela ekonomin till 2030 och i förhållande till klimatneutralitetsmålet enligt förordning (EU) 2021/1119, samt en jämförelse mellan IMO-åtgärdernas övergripande miljöintegritet och den övergripande miljöintegritet som är kopplad till tillämpningen av EU:s utsläppshandelsdirektiv i enlighet med bestämmelserna i det här direktivet.
	Rapporten ska beakta graden av deltagande i dessa globala åtgärder samt åtgärdernas verkställbarhet, insyn, påföljder vid bristande efterlevnad, processer för synpunkter från allmänheten, övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp, register och ansvarsskyldighet.
	Kommissionen ska även övervaka de negativa effekterna vad gäller bland annat eventuella ökningar av transportkostnaderna, marknadssnedvridning och förändringar i hamntrafiken, till exempel undvikande av hamnar och flytt av omlastningsknutpunkter, sjöfartssektorns övergripande konkurrenskraft i medlemsstaterna samt i synnerhet de negativa effekterna för sjöfart som tillhandahåller tjänster som är samhällsviktiga för den ”territoriella kontinuiteten”.
	Om det antas en sådan global marknadsbaserad åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från sjötransporter i linje med Parisavtalet och på en nivå som åtminstone är jämförbar med den som följer av de unionsåtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv, får kommissionen när så är lämpligt låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om att ändra detta direktiv och anpassa det till åtgärder som vidtas på global nivå, samtidigt som unionens suveränitet erkänns när det gäller att reglera dess andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i enlighet med målen i Parisavtalet.

Ändring 504

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3ge – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Kommissionen ska övervaka genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra sådant undvikande agerande .”

2. Kommissionen ska övervaka , och vartannat år från och med … [året efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] rapportera om, genomförandet av detta kapitel och eventuella trender när det gäller företag som försöker undvika att bli bundna av kraven i detta direktiv. Kommissionen ska även övervaka de negativa effekterna vad gäller bland annat eventuella ökningar av transportkostnaderna, marknadssnedvridning och förändringar i hamntrafiken, till exempel undvikande av hamnar och flytt av omlastningsknutpunkter, sjöfartssektorns övergripande konkurrenskraft i medlemsstaterna samt i synnerhet de negativa effekterna för sjöfart som tillhandahåller tjänster som är samhällsviktiga för den territoriella kontinuiteten. Om det är lämpligt ska kommissionen föreslå åtgärder för att förhindra eventuella negativa effekter eller kringgående av kraven i detta direktiv .”

Ändring 505

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 6

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3gea (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 3gea

Genom undantag från artikel 3g.1 gäller att om avståndet mellan en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion är mindre än 300 sjömil ska tilldelning av utsläppsrätter och tillämpning av överlämningskravet för sjötransporter tillämpas på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn under en medlemsstats jurisdiktion och ankommer till en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, inklusive omlastningshamnar, och på etthundra procent (100 %) av utsläppen från fartyg som utför resor som avgår från en hamn utanför någon medlemsstats jurisdiktion, inklusive omlastningshamnar, och ankommer till en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

Ändring 506/rev

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 7

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 3h

Kommissionens förslag	Ändring
Artikel 3h	Artikel 3h
Tillämpningsområde	Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för verksamhet som anges i bilaga I och som inte utgör luftfartsverksamhet eller sjötransportverksamhet.”	1. Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på tilldelning och utfärdande av utsläppsrätter för verksamhet som anges i bilaga I och som inte utgör luftfartsverksamhet eller sjötransportverksamhet.”
	1a. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG och från och med den 1 januari 2026 ska bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på tillstånd för utsläpp av växthusgaser samt på fördelning och utfärdande av utsläppsrätter för kommunala avfallsförbränningsanläggningar.
	1b. Kommissionen ska senast den 31 december 2024 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet i vilken den ska undersöka vad inkluderandet av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem kan få för oönskade konsekvenser i form av att avfall i unionen börjar bortskaffas genom deponering och genom export till tredjeländer.
	I den rapporten ska kommissionen också bedöma möjligheten att i EU:s utsläppshandelssystem inkludera andra avfallshanteringsprocesser, särskilt deponering som genererar metan- och dikväveoxidutsläpp i unionen.
	Kommissionen ska när så är lämpligt låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag, särskilt om kapaciteten är otillräcklig, för att förhindra de effekter som avses i första stycket och för att i EU:s utsläppshandelssystem inkludera de processer som avses i andra stycket.

Ändring 677

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 10

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter minskas med [-- miljoner utsläppsrätter (fastställs beroende på året för ikraftträdandet)] . Samma år ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas med 79 miljoner utsläppsrätter för sjötransporter . Med början under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska den linjära faktorn vara 4,2 % . Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av den ändring ska infogas].

Under [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter minskas med 70 miljoner utsläppsrätter. År 2026 ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter minskas med 50 miljoner utsläppsrätter. Under år [året efter ikraftträdandet av denna ändring] ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas med [ett antal som motsvarar tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem på sjötransportverksamhet enligt vad som fastställs i artikel 3g] miljoner utsläppsrätter för sjötransporter. Från och med 2024 ska den linjära faktorn vara 4,4 % till och med utgången av 2025 . Från och med 2026 ska den linjära faktorn vara 4,5 %. Från och med 2029 ska den linjära faktorn vara 4,6 %. Kommissionen ska offentliggöra unionens sammanlagda antal utsläppsrätter inom tre månader efter den [dagen för ikraftträdandet av den ändring ska infogas].

Ändring 508

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 10

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 9 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

Från och med den 1 januari 2026 ska unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ökas för att ta hänsyn till inkluderingen av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem. Kommissionen ska anta genomförandeakter och i dessa fastställa hur stor ökningen av unionens sammanlagda antal utsläppsrätter ska vara för att ta hänsyn till inkluderingen av kommunala avfallsförbränningsanläggningar i EU:s utsläppshandelssystem. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.

Ändring 509

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3a

Kommissionens förslag	Ändring
Dessutom ska 2,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan [året efter detta direktivs ikraftträdande] och 2030 auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb.”	Dessutom ska 2,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan 2024 och 2030 auktioneras för moderniseringsfonden. De mottagande medlemsstaterna för denna mängd utsläppsrätter ska vara medlemsstater med en BNP per capita vid marknadspriser som ligger under 65 % av unionsgenomsnittet under 2016–2018. De medel som motsvarar detta antal utsläppsrätter ska fördelas i enlighet med del B i bilaga IIb. Det ytterligare antal utsläppsrätter som avses i detta stycke ska, när så är lämpligt, också användas för att finansiera gränsöverskridande projekt med stödmottagande medlemsstater och angränsande regioner med låg tillväxt.
	Dessutom ska 0,5 % av det totala antalet utsläppsrätter mellan … [året efter detta ändringsdirektivs ikraftträdande] och 2030 göras tillgängliga för den klimatinvesteringsfond som inrättas enligt artikel 10a.8.

Ändring 510

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändring

3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6, för ett eller flera av följande syften:”

3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget som allmänna inkomster . De inkomster som tillfaller unionens budget ska respektera universalitetsprincipen i enlighet med artikel 7 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (*3) . Medlemsstaterna ska använda sina inkomster från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 2[, med undantag för inkomster som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader enligt artikel 10a.6,] för ett eller flera av följande syften:

Ändring 511

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – leden b-f

Nuvarande lydelse

Ändring

ba)	I punkt 3, första stycket ska leden b till f ersättas med följande:

Att utveckla förnybar energi, så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi, att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som överenskommits i relevanta lagstiftningsakter.

”b)

Att utveckla förnybar energi och elöverföringsnät , så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi och sina sammanlänkningsmål , att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som överenskommits i relevanta lagstiftningsakter , däribland elproduktion från egenanvändare av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi .

ba)	Att stödja totalrenovering och etappvis totalrenovering av byggnader i enlighet med artikel 2.19 och 2.20 i direktiv (EU) …/… [omarbetning av energiprestandadirektivet], inledningsvis av de byggnader som har sämst prestanda.

c)	Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning och öka ny- och återbeskogning i utvecklingsländer som har ratificerat det internationella avtalet om klimatförändringar, och att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder.

Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning , stödja skydd och återställande av torvmark, skogar och andra land- eller havsbaserade ekosystem och öka ny- och återbeskogning som gynnar den biologiska mångfalden i utvecklingsländer som har ratificerat det internationella avtalet om klimatförändringar, och att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder.

d)	Åtgärder för koldioxidbindning i skogar i unionen.

d)	Att vidta åtgärder för koldioxidbindning i skog och mark i unionen.

da)	Att vidta åtgärder för klimatanpassning i unionen.

e)	Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland.

Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland , och innovativa metoder för koldioxidupptag på teknisk väg, såsom direkt avskiljning från luft (DAC) samt lagring .

f)	Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt .

Att investera i och påskynda omställningen till transportsätt som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen i sektorn, bland annat utveckling av klimatvänliga person- och godstransporter på järnväg och busstransporter samt tillhörande teknik, och att finansiera åtgärder till stöd för utfasningen av fossila bränslen på flygplatser i enlighet med förordning (EU) . ../… [infrastruktur för alternativa bränslen] och förordning (EU) …/… [säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart].”

Ändring 512

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led c

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led h

Kommissionens förslag

Ändring

h)	Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, inbegripet genom minskning av snedvridande skatter.”

Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering och system för effektiv och förnybar uppvärmning och kylning eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- och medelinkomsttagare, inbegripet genom minskning av i synnerhet skatter , tullar och avgifter på förnybar el .”

Ändring 513

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led ca (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led ha (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

ca)	I artikel 3, första stycket ska följande led läggas till:

”ha)	Att finansiera nationella klimatutdelningssystem med påvisad positiv klimatpåverkan enligt vad som dokumenterats i den årliga rapporten enligt artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (*4) .

Ändring 514

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1 – led k

Nuvarande lydelse

Ändring

cb)	I punkt 3, första stycket ska led k ersättas med följande:

k)	Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.

”k)

Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av övergången, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter , och investera i kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare som kan påverkas av omställningen .”

Ändring 515

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – styckena 1a och 1b (nya)

Kommissionens förslag

Ändring

cc)	I punkt 3 ska följande två stycken införas efter första stycket:

”Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna använda minst 10 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter för utveckling av kollektivtrafiken, särskilt utveckling av klimatvänliga person- och godstransporter på järnväg och busstransporter samt tillhörande teknik enligt vad som avses i led f i det stycket.

Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna använda minst 10 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter för att finansiera ytterligare klimatåtgärder i utsatta tredjeländer enligt vad som avses i led j i det stycket.”

Ändring 516

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led cd (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 3 – stycke 2

Nuvarande lydelse

Ändring

(cd)	I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande minst 50 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur inkomsterna används och om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt i sina rapporter enligt beslut nr 280/2004/EG.

”Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande minst 100 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur inkomsterna används och om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna punkt i sina rapporter enligt beslut nr 280/2004/EG.”

Ändring 517

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led ce (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkterna 3a (ny) och 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(ce)	Följande punkter ska införas:

”3a. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna in en plan för användningen av intäkter tillsammans med varje uppdatering av den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 14.1 och 14.2 i förordning (EU) 2018/1999. I enlighet med artikel 19.2 i den förordningen ska medlemsstaterna dessutom årligen rapportera till kommissionen om användningen av intäkter och de åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 3 i den här artikeln. Medlemsstaterna ska lämna fullständig, högkvalitativ och följdriktig information. Framför allt ska de i sina rapporter definiera innebörden av ’anslagna’ och ’utbetalade’ belopp samt lämna noggranna finansiella uppgifter. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnaden av dessa rapporteringsskyldigheter ska medlemsstaterna öronmärka intäkter i sina nationella budgetar.

Medlemsstaterna ska säkerställa att intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem används på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som fastställs i punkt 3 och upprätthålla deras spårbarhet samt säkerställa att de kompletterar de nationella klimatutgifterna. Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att medlemsstaterna fullgör sina rapporteringsskyldigheter enligt denna punkt.

3b. Medlemsstaterna ska använda de intäkter från auktionering av utsläppsrätter som inte används som egna medel och som avses i punkt 2 i denna artikel i enlighet med

a)	de kriterier om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,

b)	de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852, och

c)	medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 och, i förekommande fall, den territoriella plan för en rättvis omställning som utarbetas i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (*5) .

Ändring 518

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led da (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5

Nuvarande lydelse

Ändring

(da)	Punkt 5 ska ersättas med följande:

5. Kommissionen ska övervaka att den europeiska koldioxidmarknaden fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om koldioxidmarknadens funktion och annan relevant klimat- och energipolitik, inklusive auktionsförfarandet, likviditeten och de volymer som sålts samt en sammanfattning av den information som medlemsstaterna tillhandahållit om de ekonomiska åtgärder som avses i artikel 10a.6. Medlemsstaterna ska vid behov se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.

”5. Kommissionen ska övervaka att den europeiska koldioxidmarknaden fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om koldioxidmarknadens funktion och annan relevant klimat- och energipolitik, inklusive auktionsförfarandet, betydelsen och effekten av verksamhetsutövare som inte uppfyller villkoren som t.ex. finansiella investerare på marknaden, likviditeten och de volymer som sålts samt en sammanfattning av den information som medlemsstaterna tillhandahållit om de ekonomiska åtgärder som avses i artikel 10a.6. Medlemsstaterna ska vid behov se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.”

Ändring 519

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led db (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(db)	Följande punkt ska läggas till:

”5a. Efter slutrapporten av den 28 mars 2022 från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om utsläppsrätter och därtill kopplade derivat ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag senast den… [sex månader efter detta direktivs ikraftträdande] för att följa upp rekommendationerna i rapporten, i syfte att förbättra transparensen på, övervakningen av och rapporteringen om de europeiska marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för tillhörande derivat, med beaktande av dessa marknaders unionsomfattande karaktär.”

Ändring 520

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 11 – led dc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10 – punkt 5b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(dc)	Följande punkt ska läggas till:

”5b. Esma ska regelbundet övervaka integriteten och transparensen på de europeiska marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat. Esma ska regelbundet offentliggöra en rapport om integriteten och transparensen på dessa marknader, vid behov med utgångspunkt i uppgifterna i unionsregistret och de uppgifter som rapporterats till eller gjorts tillgängliga för de behöriga myndigheterna. I denna rapport ska Esma särskilt undersöka hur marknaderna fungerar mot bakgrund av eventuell marknadsvolatilitet och prisutveckling, auktionerings- och handelsverksamheten på marknaderna, likviditeten och de volymer som det handlas med samt kategorierna av marknadsaktörer och deras handelsbeteende. Rapporten ska, i förekommande fall, innehålla rekommendationer för att stärka marknadsintegriteten och öka transparensen på marknaderna. Dessa rekommendationer ska särskilt omfatta åtgärder för att förbättra informationen till marknadsaktörer och allmänheten i stort om hur marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat fungerar, förbättra den lagstadgade rapporteringen och marknadsövervakningen på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat, främja förebyggande och upptäckt av marknadsmissbruk och bidra till att upprätthålla ordnade marknader för utsläppsrätter och för därtill kopplade derivat.

Kommissionen ska bedöma de rekommendationer som avses i första stycket i denna punkt i nästa rapport som lämnas in i enlighet med punkt 5 efter offentliggörandet av Esmas rapport. Kommissionen ska, när så är lämpligt, låta den rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att öka transparensen och integriteten på marknaderna för utsläppsrätter och marknaderna för därtill kopplade derivat, med beaktande av dessa marknaders unionsomfattande karaktär.”

Ändring 521

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led -i (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2

Nuvarande lydelse

Ändring

-i)	Andra stycket ska ersättas med följande:

Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas unionstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO2, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte förekomma för någon typ av elproduktion , utom i de fall som omfattas av artikel 10c och för el som produceras från rökgaser .

”Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas unionstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO2, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte göras tillgänglig för någon typ av elproduktion.”

Ändring 522

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2a

Kommissionens förslag

Ändring

När det gäller anläggningar som omfattas av skyldigheten att genomföra en energibesiktning enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om rekommendationerna i revisionsrapporten har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger fem år och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga. I annat fall ska mängden gratis tilldelning minskas med 25 % . Mängden gratis tilldelning ska inte minskas om en verksamhetsutövare visar att den har genomfört andra åtgärder som leder till minskade växthusgasutsläpp som motsvarar dem som rekommenderas i revisionsrapporten. De åtgärder som avses i första stycket ska anpassas i enlighet med detta.

När det gäller anläggningar som omfattas av skyldigheten att genomföra en energibesiktning eller införa ett certifierat energiledningssystem enligt artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (*) [artikelhänvisningen ska uppdateras enligt det reviderade direktivet] ska gratis tilldelning endast beviljas fullt ut om rekommendationerna i revisionsrapporten eller i det certifierade energiledningssystemet har genomförts, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger åtta år och kostnaderna för dessa investeringar är proportionerliga. I annat fall ska mängden gratis tilldelning minskas i enlighet med nionde och tionde styckena i denna punkt . Mängden gratis tilldelning ska inte minskas om en verksamhetsutövare visar att den har genomfört andra åtgärder som leder till minskade växthusgasutsläpp som motsvarar dem som rekommenderas i revisionsrapporten för den berörda anläggningen . De åtgärder som avses i första stycket i denna punkt ska anpassas i enlighet med detta.

Utöver de krav som anges i tredje stycket i denna punkt ska verksamhetsutövare i sektorer eller delsektorer som är berättigade till gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artiklarna 10a och 10b senast den 1 juli 2025 upprätta en plan för utfasning av fossila bränslen för var och en av sina anläggningar för de verksamheter som omfattas av detta direktiv. Planen ska vara förenlig med det mål om klimatneutralitet som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och med alla relevanta sektorsspecifika färdplaner som utarbetas i enlighet med artikel 10 i den förordningen och ska ange följande:

Åtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner för varje anläggning för att få till stånd de nödvändiga utsläppsminskningarna i enlighet med det mål om klimatneutralitet som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 samt alla relevanta sektorsspecifika färdplaner som utarbetas i enlighet med artikel 10 i den förordningen på anläggningsnivå, med undantag av utsläppskrediter.

b)	Mellanliggande mål och delmål för att, senast den 31 december 2025 och därefter senast den 31 december varje år fram till 2050, mäta de framsteg som gjorts för att uppnå klimatneutralitet enligt led a.

c)	En uppskattning av effekterna av var och en av de åtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner som avses i led a avseende den minskning av växthusgasutsläppen och de mål och delmål som avses i led b.

d)	Åtgärder för att hantera följderna av omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften, bland annat genom social dialog, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, i syfte att säkerställa en rättvis omställning.

Medlemsstaterna får ge verksamhetsutövare ekonomiskt stöd för genomförandet av deras planer för utfasning av fossila bränslen som avses i fjärde stycket. Sådant stöd ska inte anses vara olagligt statligt stöd.

Framstegen för att uppnå de mål och delmål som avses i fjärde stycket led b ska kontrolleras senast den 31 december 2025 och därefter senast den 31 december varje år fram till 2050, i enlighet med de kontroll- och ackrediteringsförfaranden som föreskrivs i artikel 15.

Om ingen plan för utfasning av fossila bränslen har utarbetats i enlighet med fjärde stycket eller om delmålen och målen i planen inte har uppnåtts ska mängden gratis tilldelning minskas i enlighet med nionde och tionde styckena.

Kommissionen ska, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa minimiinnehållet i och formatet för de planer för utfasning av fossila bränslen som avses i fjärde stycket i denna punkt, särskilt vad gäller riktmärkena för de mål och delmål som avses i led b i det stycket. Alla berörda parter ska delta i utarbetandet och antagandet av de delegerade akterna.

Om inte kraven i vare sig tredje eller fjärde stycket är uppfyllda ska tilldelningen av gratis utsläppsrätter minskas med

a)	50 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är högre än genomsnittet för de 10 % minst effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena,

30 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % minst effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena och högre än genomsnittet för de 50 % mest effektiva anläggningarna inom den sektorn eller delsektorn,

25 % för anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är högre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena och lägre än genomsnittet för de 50 % mest effektiva anläggningarna inom den sektorn eller delsektorn.

Om inte kraven i vare sig tredje eller fjärde stycket är uppfyllda ska de procentsatser som anges i nionde stycket leden a, b och c fördubblas.

En ytterligare gratis tilldelning på 10 % av det tillämpliga riktmärkesvärdet ska ges till anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta produktriktmärkena, förutsatt att utsläppsrätter finns tillgängliga i enlighet med det tolfte stycket.

För den ytterligare gratis tilldelning som avses i elfte stycket ska alla utsläppsrätter som inte tilldelas på grund av en minskning av gratis tilldelning i enlighet med nionde och tionde styckena användas.

Ändring 523

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led a – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändring

För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena ses över före perioden 2026–2030 i syfte att eventuellt ändra definitioner och systemgränser för befintliga produktriktmärken.

För att ge ytterligare incitament för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten ska de fastställda unionstäckande riktmärkena ses över så snart som möjligt och allra senast den … [sex månader efter dagen för detta ändringsdirektivs ikraftträdande] i syfte att eventuellt ändra definitioner , tillämpningsområde och systemgränser för befintliga produktriktmärken och eventuellt inkludera nya riktmärken för att säkerställa att gratis tilldelning för produktion av en produkt är oberoende av råvaran eller typen av produktionsprocess, förutsatt att produktionsprocesserna har samma syfte, tar hänsyn till den cirkulära användningspotentialen hos material eller undviker att anläggningar med delvis eller helt fossilfria processer som framställer produkter med egenskaper som liknar eller är likvärdiga med egenskaperna hos produkter som framställs i konventionella anläggningar i riktmärket utesluts eller hindras från att delta i riktmärkessystemet . De riktmärkesvärden som följer av denna översyn ska offentliggöras så snart den nödvändiga informationen blir tillgänglig, så att de kan tillämpas från och med 2026.

Ändring 678

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändring

Genom undantag från föregående stycke ska produktionen av dessa produkter under de första årens tillämpning av förordning [CBAM] omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM-faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % under perioden från det att [CBAM-förordningen] träder i kraft och slutet av 2025, 90 % under 2026 och ska minskas med 10 procentenheter varje år för att nå 0 % det tionde året .

Genom undantag från första stycket ska produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga I till CBAM-förordningen under de första årens tillämpning av förordning [CBAM] omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En faktor som minskar gratis tilldelning för produktion av dessa produkter ska tillämpas (CBAM-faktorn). CBAM-faktorn ska vara lika med 100 % under perioden mellan … [ dagen för ikraftträdandet av CBAM-förordningen] och slutet av 2026 , och förutsatt att artikel 36.3 d i förordning (EU) …/… [CBAM-förordningen] tillämpas, 93 % 2027, 84 % 2028, 69 % 2029, 50 % 2030 och 25 % 2031, för att nå 0 % 2032 .

Ändring 679

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – styckena 2a (nytt) och 2b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	För att säkerställa lika villkor ska, genom undantag från första och andra styckena, produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] fortsätta att få gratis tilldelning, förutsatt att sådana produkter tillverkas för export till tredjeländer utan liknande mekanismer för koldioxidprissättning som EU:s utsläppshandelssystem.
	Senast den … [ett år före utgången av övergångsperioden enligt förordning [CBAM]] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska göra en detaljerad bedömning av effekterna av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM på produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] och som tillverkas för export till tredjeländer och på utvecklingen av globala utsläpp, samt en bedömning av huruvida undantaget i föregående stycke är förenliga med WTO:s bestämmelser, särskilt en bedömning av potentiella exportjusteringsmekanismer för anläggningar som tillhör de 10 % mest effektiva anläggningarna enligt denna artikel, mot bakgrund av WTO-förenligheten eller andra förslag som kommissionen anser lämpliga. Kommissionen ska vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag som ger skydd mot risken för koldioxidläckage och som likställer koldioxidprissättningen för produktion i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till förordning [CBAM] och som tillverkas för export till tredjeländer utan liknande mekanismer för koldioxidprissättning som EU:s utsläppshandelssystem, på ett sätt som är förenligt med WTO:s bestämmelser senast den … [utgången av övergångsperioden enligt förordning [CBAM]].

Ändring 529

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1a – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändring
Utsläppsrätter som härrör från minskningen av gratis tilldelning ska göras tillgängliga för att stödja innovation i enlighet med artikel 10a.8.	Utsläppsrätter som härrör från minskningen av gratis tilldelning ska göras tillgängliga för klimatinvesteringsfonden i enlighet med artikel 10a.8.

Ändring 530

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 1aa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(ba)	Följande punkt ska införas:

”1aa. Varje år från och med 2025 ska kommissionen, som en del av sin årliga rapport till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 10.5, bedöma hur effektiv gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) är för att hantera risken för koldioxidläckage för varor som produceras i unionen för export till tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid. Rapporten ska särskilt bedöma utvecklingen av unionens export inom CBAM-sektorerna och utvecklingen när det gäller handelsflöden och de inbäddade utsläppen från dessa varor på den globala marknaden. Om det i rapporten konstateras att det finns en risk för koldioxidläckage för varor som tillverkas i unionen för export till sådana tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid ska kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med risken för koldioxidläckage på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler och som tar hänsyn till utfasningen av fossila bränslen i anläggningar i unionen.”

Ändring 531

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led c – led i

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

c)	För perioden 2026–2030 ska riktmärkesvärdena fastställas på samma sätt som anges i leden a och d, på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11 för åren 2021 och 2022 och på grundval av tillämpning av den årliga minskningstakten med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.

För perioden 2026–2030 ska riktmärkesvärdena fastställas på samma sätt som anges i leden a och d, på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11 för åren 2021 och 2022 , varvid uppgifter för de tre minst utsläppsintensiva anläggningar som antingen togs i drift efter 2017 eller fick gratis tilldelning på grundval av ett annat riktmärke undantas från fastställandet av riktmärkesvärdena, och på grundval av tillämpning av den årliga minskningstakten med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.”

Ändring 532

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led c – led ii

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led d

Kommissionens förslag

Ändring

d)	Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,2 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.

d)	Om den årliga minskningstakten överstiger 2,5 % eller understiger 0,4 %, ska riktmärkesvärdena för perioden 2026–2030 vara lika med de riktmärkesvärden som tillämpas under perioden 2013–2020 minus den av dessa två procentsatser som är relevant med avseende på varje år mellan 2008 och 2028.

Ändring 533

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led da (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändring

da)	Punkt 5 ska ersättas med följande:

5. I syfte att respektera den auktioneringsandel som anges i artikel 10 ska, för varje år då summan av gratis utsläppsrätter inte når upp till den högsta nivån med beaktande av medlemsstatens auktioneringsandel, de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta nivå användas för att förhindra eller begränsa minskning av gratis tilldelning för att upprätthålla medlemsstatens auktioneringsandel under senare år. Om emellertid den högsta nivån nås ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta. Sådana justeringar ska göras på ett enhetligt sätt.

”5. I syfte att respektera den auktioneringsandel som anges i artikel 10 ska, för varje år då summan av gratis utsläppsrätter inte når upp till den högsta nivån med beaktande av medlemsstatens auktioneringsandel, de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta nivå användas för att förhindra eller begränsa minskning av gratis tilldelning för att upprätthålla medlemsstatens auktioneringsandel under senare år. Om emellertid den högsta nivån nås ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta. Sådana justeringar ska göras på ett enhetligt sätt. Anläggningar vars nivåer av växthusgasutsläpp är lägre än genomsnittet för de 10 % mest effektiva anläggningarna inom en sektor eller delsektor i unionen för de relevanta riktmärkena under ett år då justeringen tillämpas ska emellertid undantas från justeringen. ”

Ändring 534

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

365 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 85 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a , ska göras tillgängliga för en fond i syfte att stödja innovation i koldioxidsnål teknik och koldioxidsnåla processer och bidra till nollföroreningsmålet (innovationsfonden) . Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.

390 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna tilldelas gratis i enlighet med denna artikel, och 110 miljoner av det antal utsläppsrätter som annars skulle kunna auktioneras ut i enlighet med artikel 10, samt de utsläppsrätter som avses i artikel 10.1 femte stycket ska göras tillgängliga för en fond (klimatinvesteringsfonden). Dessutom ska alla utsläppsrätter som härrör från den minskning av gratis tilldelning som avses i artikel 10a.1a också göras tillgängliga för klimatinvesteringsfonden. Klimatinvesteringsfonden ska ha som mål att stödja innovation inom teknik och processer som på ett betydande sätt bidrar till utfasning av fossila bränslen i de sektorer som omfattas av detta direktiv och som bidrar till målen om nollförorening och cirkularitet, samt till spridningen av teknik och processer som kanske inte längre anses vara innovativa men som ändå har en betydande potential att minska växthusgasutsläppen och bidrar till energi- och resursbesparingar i linje med unionens klimat- och energimål för 2030. I syfte att så snart som möjligt främja innovation inom banbrytande teknik ska kommissionen säkerställa att en andel av den finansiering som tillgängliggörs genom klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till perioden från och med … till och med … [de första fem åren av genomförandet av detta ändringsdirektiv] . Utsläppsrätter som inte utfärdas till luftfartygsoperatörer på grund av att verksamheten upphört och som inte är nödvändiga för att täcka eventuella underskott i dessa operatörers överlämnanden ska också användas för det stöd till innovation som avses i första stycket.

Ändring 535

Förslag till direktiv

Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändring

Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU (*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 21 . 2 i förordning (EU) [FuelEU Maritime] tilldelas innovationsfonden och användas i enlighet med denna punkt.

Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet komplettera kvarvarande intäkter från de 300 miljoner tillgängliga utsläppsrätterna för perioden 2013–2020 enligt kommissionens beslut 2010/670/EU (*) och vid lämplig tidpunkt användas för att stödja innovation och utfasning av fossila bränslen i enlighet med första stycket. Vidare ska de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 5 . 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (**) tilldelas den havsfond som inrättas genom artikel 3gab, och användas i enlighet med denna punkt.

Ändring 536

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändring

Innovationsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa tekniker för förnybar energi och energilagringstekniker på geografiskt spridda platser. Innovationsfonden får också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och för produktion av bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp inom luftfart , järnvägs- och vägtransporter . Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i koldioxidsnåla tekniker och processer, CCU, CCS, förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.

Klimatinvesteringsfonden kommer att omfatta de sektorer som förtecknas i bilagorna I och III, såsom teknik för innovativ förnybar energi och energilagringsteknik, och produkter och processer som är alternativ till koldioxidintensiva produkter som produceras i sektorer som förtecknas i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av innovativa projekt som syftar till miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som bidrar avsevärt till att begränsa klimatförändringarna, särskilt för oundvikliga industriprocessutsläpp, miljövänlig avskiljning, transport och permanent geologisk lagring av koldioxid (CCS) för oundvikliga industriprocessutsläpp, samt direkt avskiljning av koldioxid från atmosfären med säker, hållbar och permanent lagring (DAC). Investeringar i förnybar vätgasteknik får i lämpliga fall också befrämjas . Klimatinvesteringsfonden ska också stödja banbrytande innovativa tekniker och infrastruktur för att minska koldioxidutsläppen inom järnvägs- och vägtransporter, inbegripet kollektiva transportsätt såsom kollektivtrafik och bussar för tillfälliga tjänster, och samtidigt eftersträva synergier med Horisont Europa, särskilt med europeiska partnerskap och, i förekommande fall , med andra unionsprogram . Särskild uppmärksamhet ska ägnas projekt , inklusive för export, inom sektorer som omfattas av [CBAM-förordningen] för att stödja innovation i och genomförande av teknik och processer som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen från de sektorer som omfattas av den förordningen , CCU, CCS , koldioxidtransport , förnybar energi och energilagring, på ett sätt som bidrar till att begränsa klimatförändringarna i enlighet med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 för 2030 och 2050, och till en rättvis omställning och som ger de mest marginella fördelarna i form av utsläppsminskningar per beviljat stöd. Klimatinvesteringsfonden får även stödja banbrytande innovativ teknik som syftar till en minskning av utsläppen inom avfallssektorn.

Ändring 537

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 8 – punkt 8 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Minst 12 % av de utsläppsrätter som görs tillgängliga för klimatinvesteringsfonden ska användas för vidareutveckling och utbyggnad av förnybara energikällor i unionen i enlighet med direktiv (EU)…/… [det reviderade direktivet om förnybar energi].

Ändring 538

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 8 – punkt 8 – stycke 3b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Klimatinvesteringsfonden får även stödja differenskontrakt i syfte att stödja teknik för utfasning av fossila bränslen där koldioxidpriset kanske inte utgör ett tillräckligt incitament. Kommissionen ska senast den 31 december 2023 anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv med avseende på reglerna för differenskontraktens funktion.
	Det ekonomiska stödet från klimatinvesteringsfonden ska stå i proportion till de politiska mål som fastställs i denna artikel och får inte leda till otillbörliga snedvridningar av den inre marknaden. Därför ska medel endast beviljas för att täcka extrakostnader eller investeringsrisker som investerare inte kan bära under normala marknadsförhållanden. Följaktligen får stöd från klimatinvesteringsfonden inte leda till orättvis diskriminering i konkurrensen med importerade produkter i enlighet med WTO:s regler.
	Om priset i EU:s utsläppshandelssystem är högre än det lösenpris till vilket projektet har tilldelats stöd ska mottagaren betala tillbaka skillnaden till klimatinvesteringsfonden.

Ändring 539

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändring

Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa och ännu inte kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande lösningar eller vara tillräckligt mogna för att kunna tillämpas i förkommersiell skala.

Projekt på alla medlemsstaters territorium ska vara stödberättigade, inbegripet medelstora och småskaliga projekt. Tekniker som erhåller stöd ska vara innovativa , uppvisa en potential för storskalig minskning av växthusgaser och ännu inte vara kommersiellt bärkraftiga i liknande skala utan stöd men de ska utgöra banbrytande eller ännu inte kommersiellt genomförbara lösningar eller vara tillräckligt tekniskt mogna för att kunna tillämpas i (för-)kommersiell skala , eller på ett betydande sätt bidra till målet om klimatneutralitet och ska inte kunna spridas i stor skala utan stöd .

Ändring 540

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionen ska säkerställa att de utsläppsrätter som är avsedda för innovationsfonden auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4. Intäkter från auktionering ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen. Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.

Kommissionen ska säkerställa att de utsläppsrätter som är avsedda för klimatinvesteringsfonden auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4. Intäkter från auktionering ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen. Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.

Ändring 541

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6

Kommissionens förslag	Ändring
Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva och transparenta kriterier, i förekommande fall med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp inom alla berörda sektorer. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna.	Projekten ska väljas ut genom ett transparent urvalsförfarande, på ett teknikneutralt sätt i enlighet med de mål för klimatinvesteringsfonden som anges i första stycket i denna punkt och på grundval av objektiva och transparenta kriterier, med beaktande av i vilken utsträckning projekten bidrar väsentligt till unionens klimat- och energimål samtidigt som de bidrar till målen om nollförorening och cirkularitet i enlighet med första stycket i denna punkt, samt av behovet av att säkerställa en rättvis geografisk fördelning av projekt i enlighet med stycke 6a i denna punkt och, i förekommande fall, av i vilken utsträckning projekten bidrar till uppnående av utsläppsminskningar som är betydligt lägre än de riktmärken som avses i punkt 2. Projekten ska ha potential för utbredd tillämpning eller för avsevärt lägre kostnader för en omställning till en klimatneutral ekonomi inom alla berörda sektorer. Teknik och processer som hanterar flera miljöeffekter ska prioriteras. Projekt som inbegriper CCU ska leda till nettominskningar av utsläpp och säkerställa ett undvikande eller en slutlagring av koldioxid. Om bidrag har beviljats genom ansökningsomgångar får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kan undvikas, förutsatt att förutbestämda delmål uppnås, vilka tar hänsyn till den teknik som används. Om stöd har erhållits genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden och när det gäller tekniskt stöd, får stöd ges med upp till 100 % av de relevanta projektkostnaderna. Projekt vars minskade utsläpp är till nytta för andra geografiskt närbelägna aktörers utfasning av fossila bränslen ska ges en förmånsbehandling i de kriterier som används för urvalet av projekt.
	Projekt som finansieras genom klimatinvesteringsfonden ska vara skyldiga att dela med sig av sin kunskap till andra relevanta projekt samt till unionsbaserade forskare som har ett legitimt intresse. Villkoren för kunskapsdelningen ska fastställas av kommissionen i meddelandena om ansökningsomgångar.
	Meddelandena om ansökningsomgångar ska vara öppna och transparenta och tydligt ange vilken typ av teknik som kan få stöd. Vid utarbetandet av meddelandena om ansökningsomgångar ska kommissionen säkerställa att alla sektorer är vederbörligen inkluderade. Kommissionen ska vidta åtgärder för att säkerställa att meddelandena får en så bred spridning som möjligt, särskilt till små och medelstora företag.

Ändring 542

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

Klimatinvesteringsfonden ska syfta till ett geografiskt balanserat stöd när det gäller stöd som tillhandahålls i form av differenskontrakt och när det gäller projekt som avser uppskalning, samtidigt som man säkerställer högsta möjliga kvalitet på projekten och upprätthåller de urvalskriterier som avses i sjätte stycket i denna punkt, med beaktande av särskilda sektorsspecifika omständigheter och investeringsbehov, särskilt inom de sektorer som omfattas av artikel 3g och kapitel IVa.

Ändring 543

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 7

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av innovationsfonden , inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende bestämmelser om driften av klimatinvesteringsfonden , inbegripet urvalsförfarandet och urvalskriterierna, små och medelstora företags deltagande, stödberättigade sektorer och de tekniska kraven för olika typer av stöd. Kommissionen ska sträva efter en tidsplan där stödet från klimatinvesteringsfonden tidigareläggs till början av perioden. Vid genomförandet av klimatinvesteringsfonden ska kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2092 för att säkerställa skyddet av medel i samband med de åtgärder och investeringar som stöds av klimatinvesteringsfonden om rättsstatsprincipen inte respekteras i medlemsstaterna. För detta ändamål ska kommissionen tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkräva utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

För att säkerställa en rättvis omställning ska man i urvalskriterierna ta hänsyn till miljömässiga och sociala skyddsåtgärder. Alla finansiella medel från klimatinvesteringsfonden ska användas i enlighet med

a)	kriterierna om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,

b)	de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.

När det gäller stöd genom differenskontrakt ska dessa delegerade akter möjliggöra teknikneutral och prismässigt konkurrensutsatta anbudsförfaranden i enlighet med målen för klimatinvesteringsfonden i första stycket.

Ändring 544

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 12 – led g

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 8 – stycke 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

Vartannat år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för hur väl de projekt som finansierats genom klimatinvesteringsfonden stämmer överens med målet om klimatneutralitet i förordning (EU) 2021/1119, framstegen med att genomföra de investeringar som beskrivs i de industriella planerna för utfasning av fossila bränslen, samt sin handlingsplan för den kommande tvåårsperioden.

Ändring 545

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10c

Kommissionens förslag

Ändring

(13)	I artikel 10c ska punkt 7 ersättas med följande:

(13)	Artikel 10c ska utgå .

”Medlemsstaterna ska kräva att de elproducerande anläggningar och nätoperatörer som tilldelats gratis utsläppsrätter senast den 28 februari varje år rapporterar om genomförandet av sina utvalda investeringar, inbegripet balansräkningen mellan gratis tilldelning och investeringsutgifter som uppkommit, samt vilka typer av investeringar som fått stöd. Medlemsstaterna ska rapportera detta till kommissionen, som ska offentliggöra rapporterna.”

Ändring 546

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 13a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10ca (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(13a)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10ca

Gratis tilldelning under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn

Alla utsläppsrätter för gratis tilldelning under en övergångsperiod för modernisering av energisektorn som inte har tilldelats verksamhetsutövare i de berörda medlemsstaterna senast den 31 december 2023 ska läggas till det totala antal utsläppsrätter som den berörda medlemsstaten får från auktionering i enlighet med artikel 10.2 a. Medlemsstaterna får dock använda dessa utsläppsrätter, eller vissa av dessa utsläppsrätter, i enlighet med artikel 10d för att stödja investeringar inom ramen för moderniseringsfonden.”

Ändring 547

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – styckena 1a (nytt) och 1b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Stöd från moderniseringsfonden ska endast beviljas medlemsstater som har antagit rättsligt bindande mål för uppnående av klimatneutralitet senast 2050, samt åtgärder för utfasning av alla fossila bränslen inom en tidsram som är förenlig med de mål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119.
	Dessutom ska inget stöd inom ramen för moderniseringsfonden ges för att stödja investeringar som föreslagits av en stödmottagande medlemsstat för vilken det förfarande som föreskrivs i artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 pågår eller för vilken rådet har antagit ett genomförandebeslut om lämpliga åtgärder i enlighet med den artikeln.

Ändring 548

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led a

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändring

De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (*) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (**) samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energiproduktionsanläggningar som använder fossila bränslen.

De investeringar som får stöd ska vara förenliga med målen i detta direktiv, med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (*) och förordning (EU) 2021/1119 samt de långsiktiga målen i Parisavtalet. Inget stöd från moderniseringsfonden ska utgå till energirelaterade verksamheter som använder fossila bränslen.

Ändring 549

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
”2. Minst 80 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i	”2. 100 % av de finansiella medlen från moderniseringsfonden ska användas för stöd till investeringar i

Ändring 550

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

aa)	energiproduktion från vätgasgeneratorer,

Ändring 551

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

c)	förbättring av energieffektiviteten på efterfrågesidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall,

minskning av den totala energianvändningen genom styrning och energieffektivitet på efterfrågesidan, bland annat inom transporter, byggnader, jordbruk och avfall , samtidigt som hänsyn tas till behovet av elektrifiering i samband med klimatomställningen och den därmed sammanhängande ökade efterfrågan på förnybar el ,

Ändring 552

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

e)	stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras värmesystem , och

e)	stöd till låginkomsthushåll, inbegripet på landsbygden och i avlägsna områden, för att ta itu med energifattigdom och modernisera deras system för uppvärmning och kylning , samt till insatser för att göra såväl bostadshus som kommersiella fastigheter mer energieffektiva,

Ändring 553

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag

Ändring

f)	en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med arbetsmarknadens parter.”

en rättvis omställning i kolberoende regioner i de stödmottagande medlemsstaterna, i syfte att stödja omplacering, omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare, utbildning, initiativ för arbetssökande och nystartade företag, i dialog med företrädare för det civila samhället och arbetsmarknadens parter , i överensstämmelse med och som bidrag till relevanta åtgärder i medlemsstaternas territoriella planer för en rättvis omställning i enlighet med artikel 8.2 k i förordning (EU) 2021/1056, i förekommande fall .”

Ändring 554

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led b

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

fa)	investeringar i utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen,

Ändring 555

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led ba (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(ba)	Följande punkt ska införas:

”2a. Alla finansiella medel från moderniseringsfonden ska användas i enlighet med

a)	kriterierna om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852,

b)	de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.”

Ändring 556

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led bb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 5 – stycke 2a (nytt)

Nuvarande lydelse

Ändring

(bb)	I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Investeringskommittén ska rådfråga det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar för att säkerställa att investeringsbesluten är förenliga med kriterierna i denna artikel och stödja uppnåendet av de mål som anges i förordning (EU) 2021/1119.”

Ändring 557

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led bc (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10a – punkt 6

Nuvarande lydelse

Ändring

(bc)	Punkt 6 ska ersättas med följande:

6. Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt. Om EIB bekräftar att en investering omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, får medlemsstaten börja finansiera investeringsprojektet genom sin andel.

”6. Innan en stödmottagande medlemsstat beslutar att finansiera en investering genom sin andel av moderniseringsfonden, ska den förelägga investeringskommittén och EIB sitt investeringsprojekt.

Om en investering i moderniseringen av energisystem, som föreslås för finansiering genom fonden, inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2, ska investeringskommittén bedöma investeringens tekniska och finansiella bärkraft, inbegripet de utsläppsminskningar som den uppnår, och utfärda en rekommendation om finansiering av investeringen genom moderniseringsfonden. Investeringskommittén ska säkerställa att varje investering som rör fjärrvärme innebär en betydande förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen.

Investeringskommittén ska bedöma investeringens tekniska och finansiella bärkraft, inbegripet de utsläppsminskningar som den uppnår, och utfärda en rekommendation om finansiering av investeringen genom moderniseringsfonden. Investeringskommittén ska säkerställa att varje investering som rör fjärrvärme innebär en betydande förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen.

Denna rekommendation får omfatta förslag om lämpliga finansieringsinstrument. Upp till 70 % av de relevanta kostnaderna för en investering som inte omfattas av de områden som förtecknas i punkt 2 får stödjas med hjälp av medel från moderniseringsfonden, förutsatt att de kvarvarande kostnaderna finansieras av privata juridiska personer.

Denna rekommendation får omfatta förslag om lämpliga finansieringsinstrument.”

Ändring 558

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 14 – led bd (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 10d – punkt 11

Nuvarande lydelse

Ändring

(bd)	Punkt 11 ska ersättas med följande:

11. Investeringskommittén ska avlägga årliga rapporter till kommissionen om erfarenheter av utvärderingen av investeringarna. Kommissionen ska senast den 31 december 2024, med beaktande av investeringskommitténs slutsatser, se över de projektområden som avses i punkt 2 och den grund på vilken investeringskommittén gör sina rekommendationer.

”11. Investeringskommittén ska avlägga årliga rapporter till kommissionen , rådet och Europaparlamentet om erfarenheter av utvärderingen av investeringarna. Dessa rapporter ska offentliggöras. Kommissionen ska senast den 31 december 2024, med beaktande av investeringskommitténs slutsatser, se över de projektområden som avses i punkt 2 och den grund på vilken investeringskommittén gör sina rekommendationer.”

Ändring 559

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led -a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 1

Nuvarande lydelse

Ändring

(-a)	Punkt 1 ska ersättas med följande:

1. Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan

”1. Medlemsstaterna skall se till att utsläppsrätter kan överlåtas mellan

a)	personer inom unionen,

a)	reglerade enheter inom unionen,

b)	personer inom unionen och personer i tredje land, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv.

b)	reglerade enheter inom unionen och personer i tredje land, där sådana utsläppsrätter erkänts i enlighet med förfarandet i artikel 25, utan andra begränsningar än dem som anges i eller antas i enlighet med detta direktiv.

Reglerade enheter får uppdra åt en fysisk eller juridisk person att driva registerkonton som tillhör den reglerade enheten och utföra alla typer av transaktioner som kontot har rätt till, på uppdrag av den reglerade enheten. Ansvaret för efterlevnaden ligger fortfarande hos den reglerade enheten. När uppdraget ges till den fysiska eller juridiska personen ska den reglerade enheten se till att det inte finns någon intressekonflikt mellan den uppdragstagande personen eller enheten och behöriga myndigheter, nationella administratörer, kontrollörer eller andra organ som omfattas av detta direktiv.”

Ändring 560

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led -aa (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 1aa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(-aa)

Följande punkt ska införas:

”1aa. Senast den 1 juli 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av hur en begränsning av tillträdet för reglerade enheter och finansförmedlare som agerar på deras vägnar till de europeiska marknaderna för handel med utsläppsrätter för koldioxid skulle påverka dels marknadernas integritet och förmåga att fungera effektivt, dels uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Om bedömningen är negativ ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag för att anpassa de relevanta bestämmelserna i artiklarna 12.1 och 19.2.”

Ändring 561

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3 – styckena 1a (nytt) och 1b (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Genom undantag från första stycket led c får rederier till och med den 31 december 2029 överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller av det faktum att deras fartyg framförs under isförhållanden, eller båda, i enlighet med bilaga Va.
	Genom undantag från första stycket led c får rederier till och med den 31 december 2029 överlämna 55 % färre utsläppsrätter för utsläpp som sker till och med 2030 vid resor mellan en hamn i en medlemsstats yttersta randområde och en hamn i samma medlemsstat, liksom också för resor mellan två hamnar i olika yttersta randområden av samma medlemsstat. Senast den 31 december 2027 ska kommissionen bedöma och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om vilka konsekvenser det får att detta undantag för sjötransporter till och från de yttersta randområdena avskaffas.

Ändring 562

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.	Skyldighet att överlämna utsläppsrätter ska inte föreligga för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskiljts och använts så att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning och bortskaffande .

Ändring 563

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende kraven för att växthusgaser ska anses ha blivit permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning.	Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa kraven för att växthusgaser ska anses ha blivit permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning och bortskaffande enligt vad som avses i det första stycket i denna punkt .

Ändring 564

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led e

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3b – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändring
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.”	utgår

Ändring 565

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led ea (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3ba (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(ea)	Följande punkt ska införas:

”3ba. Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska undersöka hur negativa utsläpp till följd av växthusgaser som tas upp från atmosfären och lagras på ett säkert och permanent sätt ska redovisas och hur dessa negativa utsläpp kan omfattas av handeln med utsläppsrätter, och i vilken den ska föreslå ett tydligt tillämpningsområde och strikta kriterier och skyddsåtgärder för att säkerställa att sådant upptag inte kompenserar för de utsläppsminskningar som krävs i enlighet med unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag för att omfatta negativa utsläpp.”

Ändring 566

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led eb (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3bb (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(eb)	Följande punkt ska införas:

”3bb. Senast den 31 december 2029 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska undersöka om alla utsläpp av växthusgaser från de olika verksamheter som omfattas av detta direktiv verkligen redovisas, i vilka skeden av processen dessa växthusgasutsläpp redovisas och om dubbelräkning har undvikits, särskilt med beaktande av senare led, inbegripet bortskaffande och förbränning av avfall, och export, och bedöma de relativa fördelarna för klimatet och ekonomin med att redovisa utsläppen från varje verksamhet i olika skeden av processen. Kommissionen får vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv för att säkerställa att alla utsläpp redovisas i det mest effektiva skedet och att dubbelräkning undviks.”

Ändring 567

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led ec (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 3bc (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(ec)	Följande punkt ska införas:

”3bc. Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en undersökning av en transparent, jämförbar och tillförlitlig metod för hur man ska redovisa utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts så att de är kemiskt bundna i en produkt på ett annat sätt än det som avses i punkt 3b, på grundval av en livscykelanalys av produkten. Metoden för en livscykelanalys av produkten ska ta hänsyn till växthusgasernas dubbla roll som utsläpp och råvara, inbegripet de utsläpp som avskiljs vid tillverkningen av produkten, de utsläpp som produceras under avskiljnings- och användningsprocessen, de utsläpp som används vid tillverkningen av produkten och det antal år som den avskilda koldioxiden från utsläppen är bunden till produkten. Kommissionen ska, om så är lämpligt, låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv för att inbegripa ett sådant arbetssätt med livscykelanalyser.”

Ändring 568/rev

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 15 – led ed (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 12 – punkt 4

Nuvarande lydelse

Ändring

(ed)	Punkt 4 ska ersättas med följande:

4. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att utsläppsrätter annulleras när som helst på innehavarens begäran. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder får medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år som föregår stängning . Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.

”4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att utsläppsrätter annulleras när som helst på innehavarens begäran. Om elproduktionskapacitet på en medlemsstats territorium stängs på grund av ytterligare nationella åtgärder ska medlemsstaten annullera utsläppsrätter som hör till det totala antal utsläppsrätter som den i enlighet med artikel 10.2 ska auktionera ut, upp till en mängd som motsvarar den berörda anläggningens genomsnittliga verifierade utsläpp under en period på fem år före stängningen . Den berörda medlemsstaten ska informera kommissionen om sådana planerade annulleringar i enlighet med de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.4.”

Ändring 569

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 16

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 14 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

(16)	I artikel 14.1 första stycket skall följande mening läggas till :

(16)	Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser för övervakning och rapportering av utsläpp och, i förekommande fall, verksamhetsuppgifter, från förteckningen över verksamheter i bilaga I, för övervakning och rapportering av antal tonkilometer med avseende på en ansökan enligt artikel 3e eller 3f, som ska bygga på principerna om övervakning och rapportering i bilaga IV och de krav som anges i punkt 2 i den här artikeln. I dessa genomförandeakter ska även den globala uppvärmningspotentialen för respektive växthusgas närmare anges i övervaknings- och rapporteringskraven för utsläpp av den gasen. Dessa genomförandeakter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.

”1. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv avseende närmare bestämmelser för övervakning och rapportering av utsläpp och, i förekommande fall, verksamhetsuppgifter, från förteckningen över verksamheter i bilaga I, för övervakning och rapportering av antal tonkilometer med avseende på en ansökan enligt artikel 3e eller 3f, som ska bygga på principerna om övervakning och rapportering i bilaga IV och de krav som anges i punkt 2 i den här artikeln. I dessa delegerade akter ska även den globala uppvärmningspotentialen för respektive växthusgas närmare anges i övervaknings- och rapporteringskraven för utsläpp av den gasen , och akterna ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning som beaktar den senast tillgängliga vetenskapen . Dessa delegerade akter ska tillämpa de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp vid användning av biomassa som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (*), med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, för att denna biomassa ska bedömas vara utsläppsfri. De ska ange hur lagring av utsläpp från en blandning av utsläppsfria källor och källor som inte är utsläppsfria ska redovisas. De ska också ange hur utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ska redovisas på ett sätt som säkerställer att dessa utsläpp redovisas och att dubbelräkning undviks.

Ändring 570

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 19 – punkt 2

Nuvarande lydelse

Ändring

(19a)

Artikel 19.2 ska ersättas med följande:

2. Alla personer har rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje person till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.

”2. Utan att det påverkar artikel 12.1aa har, utöver de centrala och nationella förvaltningskontona, endast reglerade enheter med tidigare, nuvarande eller förutsägbara framtida efterlevnadskrav enligt EU:s utsläppshandelssystem, rätt att inneha utsläppsrätter. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten och omfatta separata konton för redovisningen av de utsläppsrätter som innehas av varje reglerad enhet till och från vilken utsläppsrätter utfärdas eller överlåts.”

Ändring 571

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 23 – punkt 2

Nuvarande lydelse

Ändring

(19b)

Artikel 23.2 ska ersättas med följande:

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3d.3, 10.4, 10a.1 och 10a.8, 10b.5, 19.3, 22, 24.3, 24a.1, 25a.1 och 28c ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 8 april 2018.

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3d.3, 3gaa.2, 3gab.7, artikel 3gea andra stycket, artiklarna 10.4, 10a.1, 10a.8, 10b.5, 12.3b, 14.1, 19.3, 22, 24.3, 24a.1, 25a.1, 28c , 30c.2a och 30f.4a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 8 april 2018.”

Ändring 572

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29a

Nuvarande lydelse

Ändring

(19c)

Artikel 29a ska ersättas med följande:

Artikel 29a

”Artikel 29a

Åtgärder vid alltför stora prisfluktuationer

1. Om priset på utsläppsrätter under mer än sex månader i rad är mer än tre gånger så högt som genomsnittspriset på utsläppsrätter under de två föregående åren på europeiska marknaden för kol ska kommissionen omedelbart kalla till möte i den kommitté som inrättats genom artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG.

1. Om det genomsnittliga priset på utsläppsrätter under mer än sex månader i rad är mer än dubbelt så högt som genomsnittspriset på utsläppsrätter under de två föregående åren på europeiska marknaden för kol ska kommissionen omedelbart , och senast sju dagar efter den tidpunkten, kalla till möte i den kommitté som inrättats genom artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG för att bedöma huruvida den prisutveckling som avses i denna punkt motsvarar förändringar av fundamentala marknadsfaktorer .

2. Om prisutvecklingen enligt punkt 1 inte motsvaras av förändringar av fundamentala marknadsfaktorer får någon av följande åtgärder vidtas, med beaktande av hur kraftig prisutvecklingen är:

2. Om prisutvecklingen enligt punkt 1 inte motsvaras av förändringar av fundamentala marknadsfaktorer ska någon eller några av följande åtgärder skyndsamt vidtas, med beaktande av hur kraftig prisutvecklingen är:

-a)	Frigörande av 100 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1.7 i beslut (EU) 2015/1814, varefter utsläppsrätterna ska fördelas jämnt vid auktioner under en sexmånadersperiod.

a)	En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att tidigarelägga utauktioneringen av en del av den mängd som ska auktioneras ut.

a)	En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att tidigarelägga utauktioneringen av en del av den mängd som ska auktioneras ut under ett efterföljande kalenderår .

b)	En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att auktionera ut 25 % av de återstående utsläppsrätterna i reserven för nya deltagare.

b)	En åtgärd som ger medlemsstaterna möjlighet att auktionera ut 25 % av de återstående utsläppsrätterna i reserven för nya deltagare.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 23.4.

3. Åtgärderna ska fullt ut beakta de rapporter som kommissionen ska lägga fram för Europaparlamentet och för rådet i enlighet med artikel 29 och all annan relevant information från medlemsstaterna.

4. Tillämpningsvillkoren för dessa bestämmelser ska fastställas i de akter som avses i artikel 10.4.

4. Tillämpningsvillkoren för dessa bestämmelser ska fastställas i de akter som avses i artikel 10.4.”

Ändring 573

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19d (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 29aa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(19d)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 29aa

1. Tillträdet till marknaden för EU:s utsläppshandelssystem ska begränsas till enheter som är anläggningar, luftfarts- och sjöfartsoperatörer med efterlevnadskrav enligt EU:s utsläppshandelssystem.

2. Genom undantag från punkt 1 ska finansiella mellanhänder som köper utsläppsrätter för anläggningens räkning och inte för egen räkning ha tillträde till marknaden för EU:s utsläppshandelssystem.

3. Kommissionen ska bedöma huruvida artikel 6.5 i förordning (EU) nr 1031/2010 (1a) är förenlig med bestämmelserna i denna artikel och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den förordningen.

Ändring 574

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 19e (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 1

Nuvarande lydelse

Ändring

(19e)

Artikel 30.1 ska ersättas med följande:

1. Detta direktiv ska ses över mot bakgrund av den internationella utvecklingen och de internationella insatser som görs för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål.

”1. Detta direktiv ska ses över mot bakgrund av den internationella utvecklingen och de internationella insatser som görs för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål , inbegripet det åtagande som ingicks vid den 26:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP26) om att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC över förindustriell nivå .”

Ändring 575

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 20a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 3

Nuvarande lydelse

Ändring

(20a)

Artikel 30.3 ska ersättas med följande:

3. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet inom ramen för varje global översyn som överenskommits inom ramen för Parisavtalet, särskilt om behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de minskningar av växthusgasutsläppen som unionen och dess medlemsstater måste genomföra, däribland vad gäller den linjära faktor som avses i artikel 9. Kommissionen får lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att på lämpligt sätt ändra detta direktiv.

”3. Kommissionen ska , efter att ha rådfrågat det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, rapportera till Europaparlamentet och rådet inom ramen för varje global översyn som överenskommits inom ramen för Parisavtalet, särskilt om behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de minskningar av växthusgasutsläppen som unionen och dess medlemsstater måste genomföra, däribland vad gäller den linjära faktor som avses i artikel 9. Kommissionen får lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att på lämpligt sätt ändra detta direktiv. I sina förslag ska kommissionen säkerställa överensstämmelse med det klimatneutralitetsmål som fastställs i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119, unionens klimatmål enligt artikel 4 i den förordningen och unionens vägledande växthusgasbudget för perioden 2030–2050 enligt artikel 4.4 i den förordningen. Förslagen ska återspegla framstegen över tiden och återspegla högsta möjliga ambitionsnivå i enlighet med artikel 4.3 i Parisavtalet.”

Ändring 576

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 20b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30 – punkt 4a (ny)

Nuvarande lydelse

Ändring

(20b)

I artikel 30 ska följande punkt läggas till:

”4a. Vid översynen av detta direktiv i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska kommissionen undersöka hur EU:s utsläppshandelssystem kan anknytas till andra koldioxidmarknader, utan att detta hindrar uppnåendet av klimatneutralitetsmålet och unionens klimatmål enligt förordning (EU) 2021/1119.”

Ändring 577

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Kapitel IVa – rubriken

Kommissionens förslag	Ändring
SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER FÖR BYGGNADER OCH VÄGTRANSPORTER	SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER FÖR BYGGNADER, VÄGTRANSPORTER OCH ANDRA BRÄNSLEN

Ändring 578

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1a. Bestämmelserna i detta kapitel ska först från och med den 1 januari 2029 tillämpas på frisläppandet för konsumtion av bränslen som används vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus, om inte annat följer av den bedömning som föreskrivs i punkt 1b.

Ändring 579

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

1b. Om villkoren är de rätta ska kommissionen sträva efter att utvidga detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029.

Senast den 1 januari 2026 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av utvidgningen av detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029 på ett sätt som inte lämnar någon utanför. Rapporten ska främst innehålla

a)	en detaljerad bedömning av utvecklingen av energi- och mobilitetsfattigdomen i unionen och i varje medlemsstat på grundval av rapporteringen i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EU) …/… [förordningen om den sociala klimatfonden],

en detaljerad bedömning av resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i medlemsstaternas sociala klimatplaner, särskilt i fråga om antalet människor som har lyfts ur energi- och mobilitetsfattigdom till följd av dessa åtgärder och investeringar, och av andra investeringar från andra unionsfonder,

c)	en detaljerad analys och kvantifiering av de ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen som skulle kunna uppnås genom denna utvidgning, samt medlemsstaternas framsteg med att uppnå målen enligt förordning (EU) 2018/842,

d)	en bedömning av genomförbarheten och formerna för den rapportering av kostnadsöverföring och den begränsningsmekanism som anges i artikel 30f.2a.

På grundval av resultaten i den rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram en riktad översyn av detta direktiv och av förordning (EU) …/… [förordningen om den sociala klimatfonden] för att utvidga detta kapitel till att omfatta utsläpp från privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus från och med den 1 januari 2029.

Ändring 580

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30a – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

1c. En medlemsstat får besluta att det undantag för bränslen som används vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus och som avses i punkt 1a inte ska tillämpas på dess territorium, förutsatt att medlemsstaten har tillräckliga program för att stödja låginkomsthushåll och ta itu med energifattigdom och mobilitetsfattigdom, och förutsatt att kommissionen ger sitt godkännande. Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommissionen om den avser att fatta ett sådant beslut. Kommissionen ska bedöma huruvida medlemsstaten har tillräckliga program för dessa ändamål och underrätta medlemsstaten om sitt beslut.

Ändring 581

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30aa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 30aa

1. Om genomsnittspriset på bränslen som förbrukas i de sektorer som omfattas av detta kapitel under de sex på varandra följande månaderna före det år då auktioneringen av utsläppsrätter inleds för bränslen som används vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus i enlighet med artikel 30a.1a är högre än genomsnittspriset för sådana bränslen i mars 2022, ska tidsfristen för överlämnande av utsläppsrätter som avser bränslen som används vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus enligt artikel 30d.1 förlängas till dess att priset sjunker under detta tröskelvärde.

Om den sociala klimatfond som inrättas genom förordning (EU) …/… [förordningen om den sociala klimatfonden] ännu inte har satts i drift eller har varit i drift i mindre än tre år ska, genom undantag från första stycket, auktioneringen av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel skjutas upp till dess att den sociala klimatfonden har varit i drift i minst tre år.

2. I tillämpliga fall ska kommissionen offentliggöra att villkoren i punkt 1 är uppfyllda innan auktionerna enligt detta kapitel inleds.

Ändring 582

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30b – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2025 säkerställa att inga reglerade enheter bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga III såvida inte den reglerade enheten innehar ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet i enlighet med punkterna 2 och 3.	1. Medlemsstaterna ska från och med den 1 januari 2024 säkerställa att inga reglerade enheter bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga III såvida inte den reglerade enheten innehar ett tillstånd som utfärdats av en behörig myndighet i enlighet med punkterna 2 och 3.

Ändring 583

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30c – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen som utfärdas enligt detta kapitel varje år från och med 2026 ska minska linjärt med början 2024. Värdet för 2024 ska definieras som utsläppsgränserna för 2024, beräknade på grundval av referensutsläppen enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (*) för de sektorer som omfattas av detta kapitel och med tillämpning av en linjär minskningsbana för alla utsläpp inom den förordningens tillämpningsområde. Antalet ska minska varje år efter 2024 med en linjär minskningsfaktor på 5,15 %. Senast den 1 januari 2024 ska kommissionen offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i unionen för år 2026 .

1. Det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen som utfärdas enligt detta kapitel varje år från och med 2025 ska minska linjärt med början 2024. Värdet för 2024 ska definieras som utsläppsgränserna för 2024, beräknade på grundval av referensutsläppen enligt artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av detta kapitel och med tillämpning av en linjär minskningsbana för alla utsläpp inom den förordningens tillämpningsområde. Antalet ska minska varje år efter 2024 med en linjär minskningsfaktor på 5,15 %. Senast den 1 januari 2024 ska kommissionen offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i unionen för år 2025 .

Ändring 584

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30c – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en ytterligare mängd utsläppsrätter som ska utfärdas för varje år från och med 2025 för att kompensera för överlämnade utsläppsrätter i fall där dubbelräkning av utsläpp har förekommit trots reglerna för att undvika dubbelräkning enligt artikel 30f.4. Den ytterligare mängd utsläppsrätter som fastställs av kommissionen ska motsvara den totala mängd växthusgasutsläpp som kompenseras under det berörda rapporteringsåret i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 30f.4a.

Ändring 585

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Från och med 2026 ska de utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel auktioneras ut, såvida de inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som inrättats genom beslut (EU) 2015/1814. De utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska auktioneras ut separat från de utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II, IIa och III.	1. Från och med 2025 ska de utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel auktioneras ut, såvida de inte placeras i den reserv för marknadsstabilitet som inrättats genom beslut (EU) 2015/1814. De utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska auktioneras ut separat från de utsläppsrätter som omfattas av kapitlen II, IIa och III.

Ändring 586

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Auktionering av utsläppsrätter enligt detta kapitel ska inledas 2026 med en mängd som motsvarar 130 % av 2026 års auktionsmängd, vilken fastställs på grundval av det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen för det året och respektive auktionsandel och auktionsmängd enligt punkterna 3, 5 och 6. Ytterligare mängder som ska auktioneras ut ska endast användas för överlämnande av utsläppsrätter i enlighet med artikel 30e.2 och dras av från auktionsmängderna för perioden 2028–2030. Villkoren för dessa tidiga auktioner ska fastställas i enlighet med punkt 7 och artikel 10.4.

Auktionering av utsläppsrätter enligt detta kapitel ska inledas 2025 med en mängd som motsvarar 130 % av 2025 års auktionsmängd, vilken fastställs på grundval av det totala antalet utsläppsrätter i hela unionen för det året och respektive auktionsandel och auktionsmängd enligt punkterna 3, 5 och 6. Ytterligare mängder som ska auktioneras ut ska endast användas för överlämnande av utsläppsrätter i enlighet med artikel 30e.2 och dras av från auktionsmängderna för perioden 2028–2030. Villkoren för dessa tidiga auktioner ska fastställas i enlighet med punkt 7 och artikel 10.4.

Ändring 587

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
Under 2026 ska 600 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel skapas som innehav i reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.3 i beslut (EU) 2015/1814.	Under 2025 ska 600 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel skapas som innehav i reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.3 i beslut (EU) 2015/1814.

Ändring 588

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. 150 miljoner utsläppsrätter som utfärdas enligt detta kapitel ska auktioneras ut och alla intäkter från dessa auktioner ska göras tillgängliga för den innovationsfond som inrättas enligt artikel 10a . 8 . Artikel 10a . 8 ska tillämpas på de utsläppsrätter som avses i denna punkt .

3. 150 miljoner utsläppsrätter som utfärdas enligt detta kapitel ska auktioneras ut och alla intäkter från dessa auktioner ska göras tillgängliga för den sociala klimatfond som inrättas enligt förordning (EU) …/ … [förordningen om den sociala klimatfonden] som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21 . 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (*) , och ska användas i enlighet med de regler som gäller för den sociala klimatfonden .

Ändring 589

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 3a

Kommissionens förslag

Ändring

3a. För att säkerställa att de tillgängliga anslagen för den sociala klimatfonden i unionens budget kan utvecklas i nära överensstämmelse med koldioxidpriset och således också med bördan för utsatta hushåll och transportanvändare ska en mekanism för koldioxidjustering möjliggöra årliga tillskott. Närmare bestämmelser ska fastställas i förordningen om den fleråriga budgetramen, som i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget ska säkerställa att de relevanta utgiftstaken justeras automatiskt varje år i förhållande till förändringstakten för koldioxidpriset inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och andra bränslen. Budgetkonsekvenserna av den årliga anpassningen ska budgeteras.

Ändring 590

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändring

5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget. Medlemsstaterna ska använda sina intäkter från en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 10 . 3 till en eller flera av följande åtgärder :

5. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från den auktionering av utsläppsrätter som avses i punkt 4 ska användas, med undantag för inkomster som fastställts som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som förts in i unionens budget som allmänna inkomster . Medlemsstaterna ska i första hand använda sina intäkter till den nationella medfinansieringen av sina sociala klimatplaner, och eventuella återstående intäkter till sociala klimatåtgärder och investeringar i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .. . /… [förordningen om den sociala klimatfonden] :

Ändring 591

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)

Åtgärder som är avsedda att bidra till minskade koldioxidutsläpp från uppvärmning och kylning av byggnader eller för att minska energibehoven i byggnader , inbegripet integrering av energi från förnybara energikällor och tillhörande åtgärder enligt artikel 7 . 11, 7 . 12 och 7 . 20 i direktiv 2012 / 27/EU [hänvisningarna ska uppdateras enligt det reviderade direktivet], samt åtgärder för att ge ekonomiskt stöd till låginkomsthushåll i byggnader med sämst energiprestanda .

(a)	åtgärder som är avsedda att bidra till klimatneutralitet när det gäller uppvärmning och kylning av byggnader eller för att minska energibehoven i byggnader i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) …/ … [förordningen om den sociala klimatfonden].

Ändring 592

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30d – punkt 5 – stycke 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)

Åtgärder som är avsedda att påskynda införandet av utsläppsfria fordon eller för att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av fullt driftskompatibel infrastruktur för tankning och laddning av utsläppsfria fordon eller åtgärder för att uppmuntra övergång till kollektiva transportsätt och förbättra multimodaliteten eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som rör transportanvändare med låg inkomst och medelinkomst .

(b)

Åtgärder som är avsedda att påskynda införandet av utsläppsfria fordon eller för att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av fullt driftskompatibel infrastruktur för tankning och laddning av utsläppsfria fordon eller åtgärder för att uppmuntra övergång till kollektiva transportsätt och förbättra multimodaliteten i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) …/… [förordningen om den sociala klimatfonden] .

Ändring 593

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30e – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Från och med den 1 januari 2027 ska medlemsstaterna säkerställa att den reglerade enheten senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel, som är lika med de totala utsläpp som motsvarar den mängd bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III under det förgående kalenderåret, efter verifiering i enlighet med artiklarna 15 och 30f, och att dessa utsläppsrätter därefter annulleras.

2. Från och med den 1 januari 2026 ska medlemsstaterna säkerställa att den reglerade enheten senast den 30 april överlämnar ett antal utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel, som är lika med de totala utsläpp som motsvarar den mängd bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III under det förgående kalenderåret, efter verifiering i enlighet med artiklarna 15 och 30f, och att dessa utsläppsrätter därefter annulleras.

Ändring 594

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje reglerad enhet varje kalenderår från och med 2025 övervakar de utsläpp som motsvarar de bränslemängder som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III. De ska också säkerställa att varje reglerad enhet rapporterar dessa utsläpp till den behöriga myndigheten under det påföljande året, med början 2026 , i enlighet med de akter som avses i artikel 14.1.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje reglerad enhet varje kalenderår från och med 2024 övervakar de utsläpp som motsvarar de bränslemängder som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III. De ska också säkerställa att varje reglerad enhet rapporterar dessa utsläpp till den behöriga myndigheten under det påföljande året, med början 2025 , i enlighet med de akter som avses i artikel 14.1.

Ändring 595

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Med förbehåll för bedömningen i artikel 30a.1b andra stycket led d ska reglerade enheter från och med den… [ett år före den dag då detta kapitel börjar tillämpas på bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus] och därefter varje månad rapportera till kommissionen med en specificering av de kostnader som ingår i konsumentpriset för de bränslen som frisläpps för konsumtion i enlighet med bilaga III, inklusive framför allt den andel nationella skatter och avgifter och de kostnader i samband med överlämnandet av utsläppsrätter som överförs till slutkonsumenten. Om denna procentandel ändras med mer än fem procentenheter jämfört med den senaste rapporteringsperioden ska en förklaring lämnas.
	Senast den … [dagen för detta kapitels ikraftträdande] ska kommissionen anta en genomförandeakt som fastställer de rapporteringskategorier och rapporteringsformat som ska användas för rapportering i enlighet med första stycket i denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22a.2.
	Reglerade enheter ska från och med den… [dagen för tillämpning av detta kapitel på bränslen som används för förbränning vid privata vägtransporter och privat uppvärmning och kylning av bostadshus] eller, om en medlemsstat i enlighet med artikel 30a.1c har beslutat att det undantag som avses i punkt 1a i den artikeln inte ska tillämpas, från och med den… [dagen för detta kapitels ikraftträdande] inte överföra mer än 50 % av kostnaderna för överlämnande av utsläppsrätter för bränslen som frisläppts för konsumtion i enlighet med bilaga III till slutkonsumenten.
	Om kommissionen finner att en reglerad enhet har överfört mer än 50 % av kostnaderna ska denna enhet betala en straffavgift i enlighet med artikel 16 i detta direktiv. Straffavgiften ska beräknas på grundval av det antal utsläppsrätter som motsvarar det överförda överskottet i enlighet med denna punkt multiplicerat med föregående års högsta registrerade lösenpris på primära eller sekundära marknader för utsläppsrätter enligt detta kapitel. Kommissionen ska senast den 28 februari varje år meddela straffavgiften för en för stor överföring. Intäkterna från de straffavgifter som avses i detta stycke ska tilldelas den sociala klimatfond som avses i förordning (EU) … /… [förordningen om den sociala klimatfonden].

Ändring 596

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de reglerade enheterna på ett tillförlitligt och korrekt sätt kan identifiera och dokumentera efter bränsletyp de exakta volymerna bränsle som frisläpps för konsumtion som används för förbränning i de byggnads- och vägtransportsektorer som identifieras i bilaga III, och den slutliga användningen av de bränslen som frisläpps för konsumtion av de reglerade enheterna. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undvika varje risk för dubbelräkning av utsläpp som omfattas av detta kapitel och utsläpp enligt kapitlen II, IIa och III. Detaljerade bestämmelser för att undvika dubbelräkning ska antas i enlighet med artikel 14.1.	4. Medlemsstaterna ska säkerställa att de reglerade enheterna på ett tillförlitligt och korrekt sätt kan identifiera och dokumentera efter bränsletyp de exakta volymerna bränsle som frisläpps för konsumtion i enlighet med bilaga III, och den slutliga användningen av de bränslen som frisläpps för konsumtion av de reglerade enheterna. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att undvika varje risk för dubbelräkning av utsläpp som omfattas av detta kapitel och utsläpp enligt kapitlen II, IIa och III. Detaljerade och harmoniserade bestämmelser för att undvika dubbelräkning ska antas i enlighet med artikel 14.1.
	(Denna ändring av ”bränsle som frisläpps för konsumtion som används till förbränning i de byggnads- och vägtransportsektorer som identifieras i bilaga III” gäller för hela texten. Om den antas behöver motsvarande ändringar göras i hela texten.)

Ändring 597

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30f – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

4a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa unionsomfattande och helt harmoniserade regler för kompensation av kostnader till följd av dubbelräkning för verksamhetsutövare vid anläggningar i enlighet med artikel 3e som uppstår från kostnader som överförs i bränslepriser när det gäller utsläpp från förbränning av bränslen och förutsatt att dessa utsläpp rapporteras av verksamhetsutövaren enligt artikel 14 såväl som den reglerade enheten i enlighet med denna artikel, och att dubbelräkning inte undviks i enlighet med punkt 4 i denna artikel. Kompensationsbeloppet ska beräknas utifrån det genomsnittliga priset på utsläppsrätter som auktioneras ut i enlighet med artikel 30d.4 det aktuella rapporteringsåret i enlighet med denna artikel. Intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel ska, i den mån det är nödvändigt och upp till en nivå som motsvarar dubbelräkningen för rapporteringsåret i enlighet med denna artikel, användas för kompensationsbeloppet.

Ändring 598

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30h – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Varje gång före den 1 januari 2030 som det genomsnittliga priset på utsläppsrätter enligt punkt 1 i denna artikel överstiger ett pristak på 50 EUR ska kommissionen skyndsamt anta ett beslut om att frigöra 10 miljoner utsläppsrätter som omfattas av detta kapitel från reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1a.7 i beslut (EU) 2015/1814.
	Om det genomsnittliga pris på utsläppsrätter som avses i punkt 1 överstiger 45 EUR före den 1 januari 2030 ska kommissionen och medlemsstaterna skyndsamt vidta ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i syfte att undvika att priset når det pristak som avses i första stycket i denna punkt.
	Vid tillämpning av punkt 1 eller punkt 2 ska tillämpningen av denna punkt avbrytas under den perioden.

Ändring 599

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30i – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Senast den 1 januari 2028 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av bestämmelserna i detta kapitel med avseende på deras effektivitet, administration och praktiska tillämpning, inbegripet tillämpningen av reglerna enligt beslut (EU) 2015/1814 och användningen av utsläppsrätter i detta kapitel för efterlevnaden av de enheter som omfattas av skyldigheter enligt kapitlen II, IIa och III. Om det är lämpligt ska kommissionen tillsammans med denna rapport lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om att ändra detta kapitel. Senast den 1 januari 2029 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av huruvida det pristak som avses i artikel 30h.2a första stycket har varit effektivt och huruvida det bör bibehållas. Kommissionen ska vid behov låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om ändring av detta direktiv för att anpassa pristaket, i god tid så att det kan tillämpas från och med den 1 januari 2030. Senast den 31 oktober 2031 bör kommissionen bedöma möjligheten att integrera de sektorer som omfattas av bilaga III i systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar de sektorer som förtecknas i bilaga 1 till direktiv 2003/87/EG.

Ändring 600

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30i – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Kommissionen ska överväga eventuella ändringar av detta direktiv för att förenkla lagstiftningen. Kommissionen och de behöriga myndigheterna ska kontinuerligt anpassa sig till bästa praxis för administrativa förfaranden och vidta alla åtgärder för att förenkla tillämpningen av detta direktiv, och hålla den administrativa bördan till ett minimum.

Ändring 601

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30ia (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(21a)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 30ia

Sektorsspecifika färdplaner

1. Senast den 1 januari 2025 ska kommissionen, med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, offentliggöra vägledande färdplaner för de verksamheter som omfattas av bilaga I till detta direktiv för att uppnå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan att därefter uppnå negativa utsläpp i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.

2. Kommissionen ska föra ett nära samarbete med berörda parter, däribland enskilda personer, civilsamhället, arbetsmarknadens parter, universitet, politiker och sektorer och delsektorer som berörs av detta direktiv, samtidigt som den utarbetar de färdplaner som föreskrivs i punkt 1.

3. Vart fjärde år efter offentliggörandet av de färdplaner som anges i punkt 1 ska kommissionen uppdatera dessa färdplaner i enlighet med den senaste vetenskapliga kunskapen, samtidigt som den för ett nära samarbete med berörda parter enligt punkt 2.

4. Alla uppgifter som används för att framställa de sektorsspecifika färdplaner som föreskrivs i punkt 1, och för uppdateringarna av dem i enlighet med punkt 3, ska göras tillgängliga för allmänheten i ett lättillgängligt format.”

Ändring 602

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21b (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30ib (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(21b)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 30ib

Vetenskaplig rådgivning om de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar får på eget initiativ tillhandahålla vetenskaplig rådgivning och utfärda rapporter om detta direktiv och dess förenlighet med klimatmålen i förordning (EU) 2021/1119 och Parisavtalet, särskilt i syfte att åstadkomma en rättvis omställning och som grund för eventuella senare översyner av detta direktiv. Alla råd som läggs fram av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar i enlighet med denna artikel ska offentliggöras i ett lättillgängligt format. Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till råd från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och, om detta inte sker, offentligt motivera skälen till varför de inte beaktas.”

Ändring 603

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21c (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Kapitel IVaa (nytt) – artiklarna 30ic (ny) och 30id (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(21c)

Följande kapitel ska införas efter artikel 30ib:

”KAPITEL IVaa

Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem

Artikel 30ic

Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från nationella intäkter från EU:s utsläppshandelssystem

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att den finansiering som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem synliggörs i alla verksamheter som avses i artiklarna 10.3, 10a.6 och 30d.5.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att det ekonomiska stödet synliggörs för de slutliga stödmottagarna och allmänheten genom att

använda en lämplig märkning med texten ’Finansierad av Europeiska unionen (EU:s utsläppshandelssystem)’ samt unionens emblem och finansieringsbeloppet på handlingar och kommunikationsmaterial som rör genomförandet av verksamheten och som är avsedda för de slutliga stödmottagarna eller allmänheten och, för verksamhet som inbegriper investeringar i fysiska tillgångar eller fysisk utrustning, tydligt synliga och varaktiga skyltar eller anslagstavlor,

b)	på sin officiella webbplats och på sidor på sociala medier, om sådana sidor finns, ge en kort beskrivning av verksamheten, inklusive dess syften och resultat, och framhålla det ekonomiska stödet från intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem.

3. Kommissionen ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 genomförs. De föreskrivna påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 30id

Synliggörande av det ekonomiska stöd som kommer från unionens intäkter från EU:s utsläppshandelssystem

1. Kommissionen ska säkerställa att finansiering som kommer från intäkter från EU:s utsläppshandelssystem synliggörs i all verksamhet som avses i artikel 10a.8 (klimatinvesteringsfonden), artikel 10d (moderniseringsfonden) och artikel 3gab (havsfonden) i detta direktiv och i förordning (EU) …/… [förordningen om den sociala klimatfonden].

2. Stödmottagarna ska bekräfta det ekonomiska stödet från de fonder som avses i punkt 1 och dessa medels ursprung genom att

använda en lämplig märkning med texten ’Finansierad av Europeiska unionen (EU:s utsläppshandelssystem – [relevant fond])’ samt unionens emblem och finansieringsbeloppet på handlingar och kommunikationsmaterial som rör genomförandet av verksamheten och som är avsedda för de slutliga stödmottagarna eller allmänheten och, för verksamhet som inbegriper investeringar i fysiska tillgångar eller fysisk utrustning, tydligt synliga och varaktiga skyltar eller anslagstavlor,

b)	på sin officiella webbplats och på sidor på sociala medier, om sådana sidor finns, ge en kort beskrivning av verksamheten, inklusive dess syften och resultat, och framhålla det ekonomiska stödet från relevant fond och från intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 604

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 21d (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Artikel 30ie (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(21d)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 30ie

Rapport om behoven av att fasa ut fossila bränslen i utvecklingsländer

Senast den 31 december 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om behoven av att fasa ut fossila bränslen i utvecklingsländer. Rapporten ska innehålla

a)	en bedömning av utvecklingsländernas växthusgasutsläpp per land,

b)	uppgifter om de främsta utsläppskällorna per land, om möjligt även med angivande av andelen utsläpp från sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem respektive från sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem,

c)	möjliga utvecklingsbanor för utfasning av fossila bränslen i varje land,

d)	varje lands nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet.”

Ändring 605

Förslag till direktiv

Artikel 1 – led 1 – led c

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1 – punkt 5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 833 miljoner och 1 096 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 833 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 1 096 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030.

Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 700 miljoner och 921 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 700 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 921 miljoner utsläppsrätter ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030. Från och med 2025 ska de tröskelvärden som avses i detta stycke minskas i proportion till den minskning av den sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i unionen som avses i artikel 9 i direktiv 2003/87/EG under samma år.

Ändring 606

Förslag till direktiv

Artikel 2 – led 2a (nytt)

Beslut (EU) 2015/1814

Artikel 3 – punkt 1

Nuvarande lydelse

Ändring

(2a)	I artikel 3 ska punkt 1 ersättas med följande:

Kommissionen ska övervaka att reserven fungerar väl i samband med den rapport som föreskrivs i artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG. I den rapporten bör relevanta effekter på konkurrenskraften, särskilt inom industrisektorn, beaktas bland annat med avseende på indikatorer för BNP, sysselsättning och investeringar. Kommissionen ska, inom tre år från det att reserven har börjat användas, och därefter vart femte år, på grundval av en analys av den europeiska koldioxidmarknadens funktion, göra en översyn av reserven och om så är lämpligt lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet. Varje översyn ska i synnerhet uppmärksamma procenttalet för fastställandet av det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven enligt artikel 1.5 i detta beslut och det numeriska värdet för tröskeln för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp och det antal utsläppsrätter som ska tas ut från reserven enligt artikel 1.6 eller 1.7 i detta beslut. I sin översyn ska kommissionen även undersöka hur reserven påverkar tillväxten, sysselsättningen, unionens industriella konkurrenskraft och risken för koldioxidläckage.

”Kommissionen ska , med stöd av det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/1119, övervaka att reserven fungerar väl i samband med den rapport som föreskrivs i artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG. I den rapporten bör relevanta effekter på uppnåendet av klimatneutralitetsmålet och unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 och på fullgörandet av unionens och dess medlemsstaters skyldigheter enligt Parisavtalet, samt på konkurrenskraften, särskilt inom industrisektorn, beaktas bland annat med avseende på indikatorer för BNP, sysselsättning och investeringar och målet att få till stånd en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför . Kommissionen ska, inom tre år från det att reserven har börjat användas, och därefter vart femte år, på grundval av en analys av den europeiska koldioxidmarknadens funktion, göra en översyn av reserven och om så är lämpligt lägga fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet. Varje översyn ska i synnerhet uppmärksamma procenttalet för fastställandet av det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven enligt artikel 1.5 i detta beslut och det numeriska värdet för tröskeln för det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, det antal utsläppsrätter som ska tas ut från reserven enligt artikel 1.6 eller 1.7 i detta beslut och andra relevanta utvecklingsalternativ för reserven för marknadsstabilitet . I sin översyn ska kommissionen och det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar även undersöka hur reserven påverkar tillväxten, sysselsättningen, unionens industriella konkurrenskraft och risken för koldioxidläckage.”

Ändring 607

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1 (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Titel

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1)	Rubriken ska ersättas med följande:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG.

Ändring 608

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(-1a)

I hela direktivet, utom i de fall som anges i artikel 5.1 i och bilaga I till förordningen, ska begreppet ”koldioxid” ersättas med ”växthusgas” och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.

Ändring 609

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1b (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 1

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1b)

Artikel 1 ska ersättas med följande:

Artikel 1

”Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler för noggrann övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp och av annan relevant information från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion i syfte att främja minskningen av koldioxidutsläpp från sjötransporter på ett kostnadseffektivt sätt.

I denna förordning fastställs regler för noggrann övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp och av annan relevant information från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion i syfte att främja minskningen av sådana utsläpp från sjötransporter på ett kostnadseffektivt sätt.”

(Denna ändring berör hela texten. Om den antas behöver motsvarande ändringar göras i hela texten.)

Ändring 610

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1c (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 2 – punkt 1

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1c)

I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

1. Denna förordning ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet över 5 000 avseende koldioxidutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

”1. Denna förordning ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 avseende växthusgasutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

1a. Från och med den 1 januari 2024 ska denna förordning tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 avseende växthusgasutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion. Fartyg med en bruttodräktighet på minst 400 men mindre än 5 000 ska dock endast vara skyldiga att rapportera den information som är relevant för att sådana fartyg ska omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med den 1 januari 2027.”

Ändring 611

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1d (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 2 – punkt 2

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1d)

I artikel 2 ska punkt 2 ersättas med följande:

2. Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, eller fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt.

”2. Denna förordning är inte tillämplig på örlogsfartyg, hjälpfartyg, fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, primitivt konstruerade träfartyg, fartyg som inte har mekanisk framdrivning, eller fartyg i statens tjänst som inte används kommersiellt eller fartyg som används för civilskyddsändamål och sök- och räddningsinsatser .”

Ändring 612

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1e (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – punkt 1 – led a

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1e)

I punkt 3 ska led a ersättas med följande:

a)	koldioxidutsläpp : utsläpp i atmosfären av koldioxid från fartyg .

”a)	växthusgasutsläpp : utsläpp i atmosfären av koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O) .”

Ändring 613

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1f (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – punkt 1 – led b

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1f)

I punkt 3 ska led b ersättas med följande:

anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå ombord eller lämna fartyget; följaktligen undantas uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget och/eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser.

anlöpshamn: den hamn där ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods eller där passagerare kan gå iland eller tas ombord. följaktligen undantas från denna definition uppehåll enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal, angöra en torrdocka eller reparera fartyget och/eller dess utrustning, uppehåll i hamn för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation, omlastning mellan fartyg utanför hamnen , uppehåll i en omlastningshamn utanför EU och uppehåll endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser.

Ändring 614

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led - 1g (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 3 – punkt 1 – led c

Nuvarande lydelse

Ändring

(-1g)

I punkt 3 ska led c ersättas med följande:

c )	resa en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn och som har till syfte att transportera passagerare eller last i kommersiellt syfte.

”c )

resa: en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn eller på en konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel, såsom offshorecabotage, och som har till syfte att transportera passagerare eller last i kommersiellt syfte eller utföra tjänster för offshoreanläggningar .”

Ändring 615

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led – 3a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 5 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

(3a)	I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

”2a. Senast den 1 juli 2023 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning genom att fastställa metoderna för att fastställa och rapportera om andra växthusgasutsläpp än koldioxid. Sådana metoder ska baseras på samma principer som de metoder för övervakning av koldioxidutsläpp som anges i bilaga I, med justeringar för olika sorters växthusgasutsläpp.”

Ändring 616

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 4 – led -a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 6 – punkt 4

Nuvarande lydelse

Ändring

-a)	Punkt 4 ska ersättas med följande:

4. Övervakningsplanen kan också innehålla information om företagets isklass och/eller de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget går genom is.

”4. För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller bådadera enligt direktiv 2003/87/EG, ska övervakningsplanen också innehålla information om fartygets isklass och/eller de förfaranden, ansvarsområden, formler och datakällor som används för att fastställa och registrera tillryggalagd sträcka och tidsåtgång till sjöss då fartyget går genom is.”

Ändring 617

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 5a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2

Nuvarande lydelse

Ändring

5a)	I artikel 9.1 ska andra stycket ersättas med följande:

Företagen kan i förekommande fall även övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is .

”Företagen kan i förekommande fall även övervaka information om fartygets isklass och framförande under isförhållanden . För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller bådadera enligt direktiv 2003/87/EG ska övervakningen omfatta information om huruvida resan genomfördes under isförhållanden, inklusive information om datum, tid och plats för framförandet under isförhållanden, den metod som används för att mäta förbrukningen av eldningsolja, bränsleförbrukningen och bränslets emissionsfaktor för varje bränsletyp vid framförande under isförhållanden, samt den tillryggalagda sträckan vid framförande under isförhållanden. Information ska också lämnas om huruvida resan går mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, påbörjas i en hamn inom en medlemsstats jurisdiktion eller avslutas i en hamn inom en medlemsstats jurisdiktion.”

Ändring 618

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 6a (nytt)

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 10 – stycke 2

Nuvarande lydelse

Ändring

6a)	I artikel 10 ska andra stycket ersättas med följande:

Företagen kan i förekommande fall övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is.

”Företagen kan i förekommande fall övervaka information om fartygets isklass och framförande genom is. För rederier som önskar överlämna färre utsläppsrätter på grundval av sina fartygs isklass eller framförande under isförhållanden eller bådadera enligt direktiv 2003/87/EG, ska övervakningen omfatta aggregerade växthusgasutsläpp från alla resor som har gjorts under isförhållanden och total tillryggalagd sträcka under resor som har gjorts under isförhållanden.”

Ändring 619

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 14 – led a

Förordning (EU) 2015/757

Artikel 23 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 5.2, för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar, och artiklarna 6.8, 7.5, 11a.4, 13.6 och 15.6 , tills vidare från och med ikraftträdandet av [den reviderade förordningen om övervakning, rapportering och verifiering].

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5.2, för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar, och artiklarna 6.8, 7.5, 11a.4, 13.6 och 15.6 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den dag då [den reviderade förordningen om övervakning, rapportering och verifiering] träder i kraft . Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.”

Ändring 620

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1a. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att senast den 1 januari 2025 uppfylla artikel 1.15 -a i detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

Ändring 621

Förslag till direktiv

Bilaga I – led a

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer, samt anläggningar från vilka mer än 95 % av de totala växthusgasutsläppen utgörs av utsläpp från förbränning av biomassa som uppfyller kriterierna i artikel 14, omfattas inte av detta direktiv.

1.	Anläggningar eller delar av anläggningar som används för forskning, utveckling och provning av nya produkter och processer samt anläggningar som uteslutande använder biomassa omfattas inte av detta direktiv.

Ändring 622

Förslag till direktiv

Bilaga I – led aa (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – punkt 5

Nuvarande lydelse

Ändring

(aa)	Punkt 5 ska ersättas med följande:

5.	Om en anläggning överskrider tröskelvärdet för kapaciteten vid någon verksamhet i denna bilaga ska alla enheter som förbränner bränsle, utom enheter för förbränning av farligt avfall och industriavfall , ingå i tillståndet för växthusgasutsläpp.

”5.	Om en anläggning överskrider tröskelvärdet för kapaciteten vid någon verksamhet i denna bilaga ska alla enheter som förbränner bränsle, utom enheter för förbränning av farligt avfall, ingå i tillståndet för växthusgasutsläpp.”

Ändring 623

Förslag till direktiv

Bilaga I – led b – led -i (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell – rad 1

Nuvarande lydelse

Förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall )

Koldioxid

Ändring

-i)

Första raden ska ersättas med följande:

Förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall) , från och med den 1 januari 2026 inklusive förbränning av bränsle i anläggningar för förbränning av kommunalt avfall

Koldioxid

Ändring 624

Förslag till direktiv

Bilaga I – led c – led v

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell – rad 24 – kolumn 1

Kommissionens förslag	Ändring
Produktion av vätgas (H2) och syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 25 ton per dag	Produktion av vätgas (H2) och syntesgas med en produktionskapacitet som överstiger 25 ton per dag och produktion av vätgas H2) och syntesgas där energivärdet kommer från förnybara energikällor med en produktionskapacitet som överstiger 5 ton per dag

Ändring 625

Förslag till direktiv

Bilaga I – led c – led vii

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga I – tabell – rad 30

Kommissionens förslag

”Sjötransporter	Växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2015/757”
Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare eller gods i kommersiellt syfte

Ändring

”Sjötransporter

Koldioxid (CO2), kväveoxid (N2O) och metan (CH4) i enlighet med förordning (EU) 2015/757”

Sjötransportverksamhet med fartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 som utför resor i syfte att transportera passagerare, gods i kommersiellt syfte och, från och med 2024, utföra tjänster för offshoreanläggningar

I denna verksamhet ska inte följande ingå:

a)	Resor som görs inom ramen för avtal om allmän trafik eller som omfattas av förpliktelser vid allmän trafik i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3577/92.

b)	Humanitära resor.

c)	Sök- och räddningsinsatser eller delar av vanliga resor med fartyg där man måste utföra sådana insatser.

d)	Force majeure för hela resan eller en del av den.

Ändring 626

Förslag till direktiv

Bilaga I – punkt 1 – led 2

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga III – tabell

Kommissionens förslag

Verksamhet:

Växthusgaser

1.	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används för förbränning inom byggnads- och vägtransportsektorerna.

Koldioxid

I denna verksamhet ska inte följande ingå:

a)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i de aktiviteter som anges i bilaga I till detta direktiv, med undantag för förbränning i samband med transport av växthusgaser för geologisk lagring (verksamheten på rad 27).

b)	Frisläppande av bränslen för konsumtion för vilka utsläppsfaktorn är noll.

2.	Byggnads- och vägtransportsektorerna ska motsvara följande utsläppskällor enligt definitioner i IPCC:s riktlinjer om nationell inventering av växthusgaser från 2006, med nödvändiga ändringar av dessa definitioner enligt följande:

a)	Kraftvärmeproduktion (IPCC-kod 1A1a ii) och värmeverk (IPCC-kod 1A1aiii), i den mån de producerar värme för kategorierna c) och d) i denna punkt, antingen direkt eller via fjärrvärmenät.

b)	Vägtransporter (IPCC-kod 1A3b), med undantag för användning av jordbruksfordon på belagda vägar.

c)	Kommersiella/institutionella byggnader (IPCC-kod 1A4a).

d)	Hushåll (IPCC-kod 1A4b).

Ändring

Verksamhet:

Växthusgaser

Frisläppande av bränslen för konsumtion som används för förbränning.

Koldioxid

I denna verksamhet ska inte följande ingå:

a)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i de aktiviteter som anges i bilaga I till detta direktiv, med undantag för förbränning i samband med transport av växthusgaser för geologisk lagring (verksamheten på rad 27).

b)	Frisläppande av bränslen för konsumtion för vilka utsläppsfaktorn är noll.

c)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i jordbruket.

d)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används för fartyg eller verksamheter som avses i artikel 2.2 i förordning (EU) 2015/757.

e)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används i verksamheten ”Luftfart” som avses i bilaga I.

f)	Frisläppande av bränslen för konsumtion som används vid privata vägtransporter och för privat uppvärmning och kylning av bostadshus till och med den 1 januari 2029, med förbehåll för den bedömning som föreskrivs i artikel 30a.1b.

Ändring 627

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 3 – led a – led i

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga IV – del A – Beräkning – stycke 4

Kommissionens förslag	Ändring
Emissionsfaktorn för biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av biomassa som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001, med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 14, ska vara noll.	Emissionsfaktorn för biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av biomassa som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001, med eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt detta direktiv, i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 14, ska vara noll.

Ändring 628

Förslag till direktiv

Bilaga I – led 4a (nytt)

Direktiv 2003/87/EG

Bilaga Va (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(4a)	Följande bilaga ska läggas till i direktiv 2003/87/EG:

”Bilaga Va

Möjlighet för isklassade fartyg att överlämna en justerad mängd utsläppsrätter

Den justerade mängd utsläppsrätter som isklassade fartyg ska överlämna ska motsvara en justerad mängd utsläpp som beräknas på grundval av formeln i denna bilaga. Den justerade mängden utsläpp ska ta hänsyn till de tekniska egenskaper som ökar utsläppen från fartyg som tillhör den finsk-svenska isklassen IA eller IA Super eller motsvarande isklass vid navigering hela tiden och den ytterligare ökningen av utsläpp till följd av framförande under isförhållanden.

Den justerade mängden utsläppsrätter som ska överlämnas årligen betyder den justerade mängden årliga utsläpp av CO2 R.

De årliga totala utsläppen av CO2 T inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på grundval av rapportering enligt förordning (EU) 2015/757 enligt följande:

CO2 T = CO2 T voyages between MS + CO2 B + 0,5 × (CO2 voyages from MS + CO2 voyages to MS) (1),

där CO2 T voyages between MS anger de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, CO2 B utsläppen inom hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion vid kaj, CO2eq voyages from MS de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och CO2 voyages to MS de sammanlagda koldioxidutsläppen för alla resor till hamnar under en medlemsstats jurisdiktion.

På liknande sätt beräknas de årliga totala utsläppen från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem CO2eI på grundval av rapportering enligt förordning (EU) 2015/757 på följande sätt:

CO2 eI = CO2 eq I voyages between MS + 0,5 × (CO2 eq I voyages from MS + CO2 eq I voyages to MS) (2),

där CO2eq I voayges between MS anger de sammanlagda koldioxidutsläppen från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, CO2eq I voyages from MS utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och CO2eq I voyages to MS utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

Den årliga totala tillryggalagda sträckan inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på följande sätt:

DT = DT voyages between MS + 0,5 × (DT voyages from MS +DT voyages to MS) (3),

där DT voyages between MS anger den sammanlagda sträckan för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, DT voyages from MS den sammanlagda sträckan för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och DT voyages to MS den sammanlagda sträckan för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

Den totala tillryggalagda sträckan under isförhållanden inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem beräknas på följande sätt:

DI= DI voyages between MS + 0,5 × (DI voyages from MS + DI voyages to MS) (4),

där DT voayges between MS anger den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, DT voyages from MS den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion och DT voyages to MS den sammanlagda sträckan under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

Den justerade mängden årliga utsläpp av CO2eq R beräknas på följande sätt:

CO2 R = CO2 T – CO2 TF - CO2 NI (5),

där CO2 TF anger ökningen av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass, och CO2 NI anger ökningen av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg till följd av framförande under isförhållanden.

Ökningen av årliga utsläpp på grund av tekniska egenskaper hos fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass CO2 TF beräknas på följande sätt:

CO2 TF = 0,05 × (CO2 T – CO2 B – CO2 NI ) (6) Ökningen av årliga utsläpp till följd av framförande under isförhållanden beräknas på följande sätt:

CO2 NI = CO2 I – CO2 RI (7)

där de justerade årliga utsläppen från framförande under isförhållanden CO2 RI är

CO2 RI = DI × (CO2eq/D)open water, (8)

där (CO2eq/D)ow anger utsläppen för resor per tillryggalagd sträcka i öppet vatten. Det senare ska definieras på följande sätt:

(CO2eq/D)ow = (CO2 T – CO2 B – CO2 I)/(DT – DI) (9)

Förteckning över alla symboler:

CO2 T årliga totala utsläpp inom det geografiska tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem

CO2 T voyages between MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion,

CO2 B utsläpp som har uppstått inom hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion vid kaj

CO2 eq voyages from MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

CO2 voyages to MS sammanlagda koldioxidutsläpp för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DT årlig total tillryggalagd sträcka inom tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem

DT voyages between MS sammanlagd sträcka för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DT voyages from MS sammanlagd sträcka för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DT voyages to MS sammanlagd sträcka för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DI total tillryggalagd sträcka under isförhållanden inom det geografiska tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem

DI voyages between MS sammanlagd sträcka under isförhållanden för alla resor mellan hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DI voyages from MS sammanlagd tillryggalagd sträcka under isförhållanden för alla resor från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

DI voyages to MS sammanlagd tillryggalagd sträcka under isförhållanden för alla resor till hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion

CO2 I årliga utsläpp från ett isklassat fartyg framfört under isförhållanden

CO2 NI ökning av årliga utsläpp från ett isklassat fartyg till följd av framförande under isförhållanden

CO2 R justerade årliga utsläpp

CO2 RI justerade årliga utsläpp för framförande under isförhållanden

CO2 TF årliga utsläpp på grund av de tekniska egenskaperna hos ett fartyg med en finsk-svensk isklass IA eller IA Super eller med en motsvarande isklass jämfört med fartyg som är avsedda att endast framföras i öppet vatten

(CO2eq/D)ow genomsnittliga årliga utsläpp för tillryggalagd sträcka endast i öppet vatten.”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0162/2022).

(3) Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

(1a) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.

(4) COM(2019)0640.

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(1a) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(5) Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringar, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

(16) Parisavtalet, artikel 4.4.

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(1a) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(1a) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(51) [infoga fullständig hänvisning till EUT]

(19) [infoga hänvisning till FuelEU Maritime-förordningen].

(21) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(23) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8).

(25) Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EUT L 58, 27.2.2020, s. 4.).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(27) Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(29) [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].

(27) Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01].

(29) [infoga hänvisning till förordningen om inrättande av den sociala klimatfonden].

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).”

(*2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(*3) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).”

(*4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).”

(*5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).”

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(*) Kommissionens beslut 2010/670/EU av den 3 november 2010 om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 samt demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 290, 6.11.2010, s. 39).

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(*) COM(2019)0640.

(**) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(*) COM(2019)0640.

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).”

(1a) Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 302, 18.11.2010, s. 1).”

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/250

P9_TA(2022)0247

Social klimatfond ***I

Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en social klimatfond (COM(2021)0568 – C9-0324/2021 – 2021/0206(COD)) (1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/12)

Ändring 1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändring

(1)

Unionen och dess medlemsstater är parter i Parisavtalet, som undertecknades i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) (28) och trädde i kraft i november 2016. Enligt det avtalet har parterna enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC över förindustriell nivå. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att om ökningen av den globala genomsnittstemperaturen begränsades till 1,5 oC över de förindustriella nivåerna skulle detta avsevärt minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, och de åtog sig att förstärka sina mål för 2030 senast i slutet av 2022, för att få ambitioner och mål att stämma överens med varandra, i enlighet med vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har kommit fram till. Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om gemensamt men differentierat ansvar och respektive förmåga, och med hänsyn tagen till att förhållandena är olika i olika länder.

Ändring 2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändring

(2)

I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (29) anges en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvisare och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen . Kommissionen föreslår också att man ska skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Slutligen anser kommissionen att denna omställning bör vara rättvis och för alla, och att ingen ska lämnas utanför.

(2)

I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (29) anges en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvist och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det senast 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser. Kommissionen föreslår också att man ska återställa, skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Slutligen anser kommissionen att denna omställning bör vara rättvis och för alla, och att ingen ska lämnas utanför.

Ändring 3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändring

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (30) sker en rättslig förankring av målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs ett bindande åtagande från unionens sida att minska utsläppen. Senast 2030 bör unionen, efter avdrag för upptag av växthusgasutsläpp, minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivå. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att detta mål uppnås.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (30) sker en rättslig förankring av målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin allra senast 2050. I den förordningen fastställs ett bindande åtagande från unionens sida att minska utsläppen. Senast 2030 bör unionen, efter avdrag för upptag av växthusgasutsläpp, minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivå. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att detta mål uppnås.

Ändring 4

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändring

(6)

I Portoförklaringen av den 8 maj 2021 bekräftades Europeiska rådets åtagande att arbeta för ett socialt Europa och dess beslutsamhet att fortsätta att fördjupa genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå och nationell nivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

(6)

I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (1a) understryks det att de sociala rättigheterna och den europeiska sociala dimensionen måste stärkas i all unionspolitik i enlighet med fördragen, särskilt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I Portoförklaringen av den 8 maj 2021 bekräftades Europeiska rådets åtagande att arbeta för ett socialt Europa , vilket garanterar en rättvis omställning, och dess beslutsamhet att fortsätta att fördjupa det konkreta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå och nationell nivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Ändring 5

Förslag till förordning

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(6a)

Fonden bör endast stödja verksamhet och mottagare som respekterar gällande unionslagstiftning och nationell lagstiftning om sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, bland annat när det gäller löner och arbetsvillkor, inbegripet kollektivavtal, och som främjar hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

Ändring 6

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändring

(7)	För att genomföra åtagandena om klimatneutralitet har unionens klimat- och energilagstiftning setts över och ändrats för att påskynda minskningarna av växthusgasutsläppen.

(7)

För att genomföra åtagandena om klimatneutralitet har unionens klimat- och energilagstiftning setts över och ändrats för att påskynda minskningarna av växthusgasutsläppen. En rättvis omställning med FN:s Agenda 2030 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter som sin principiella grund innebär utrotande av energifattigdomen och mobilitetsfattigdomen i hela unionen. För att främja detta bör en ny social klimatfond bidra till att skydda och ge egenmakt åt de mest utsatta hushållen. Särskild uppmärksamhet krävs för att säkerställa att dessa hushåll faktiskt drar nytta av genomförandet av olika finansieringsinstrument, nämligen de instrument som är tillgängliga för medlemsstaterna och som inbegriper Sammanhållningsfonden, faciliteten för återhämtning och resiliens, jämte intäkter som för närvarande genereras av EU:s utsläppshandelssystem. De medel som medlemsstaterna har till sitt förfogande bör investeras i byggnadsrenoveringar, skapande av gröna och säkra arbetstillfällen av hög kvalitet samt utveckling av de nödvändiga färdigheterna för den gröna och digitala omställningen, utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och större tillgång till kollektivtrafik och delad mobilitet.

Ändring 7

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändring

(8)

Dessa ändringar har olika ekonomiska och sociala konsekvenser för ekonomins olika sektorer, för medborgarna och för medlemsstaterna. I synnerhet bör inbegripandet av växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (31) ge ytterligare ekonomiska incitament att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen och därigenom påskynda minskningen av växthusgasutsläppen. I kombination med andra åtgärder bör detta på medellång till lång sikt minska kostnaderna för byggnader och vägtransporter och skapa nya möjligheter till arbetstillfällen och investeringar.

(8)

Dessa ändringar har olika ekonomiska och sociala konsekvenser för ekonomins olika sektorer, för medborgarna och för medlemsstaterna. I synnerhet bör varje utvidgning av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG31 (31) ge ytterligare ekonomiska incitament att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen och därigenom påskynda minskningen av växthusgasutsläppen. I kombination med andra åtgärder bör detta på medellång till lång sikt bidra till att utrota energifattigdomen och mobilitetsfattigdomen och skapa nya möjligheter till arbetstillfällen av hög kvalitet och hållbara investeringar , helt i linje med målen i den europeiska gröna given . Kommissionen bör samla in uppgifter om de sociala konsekvenserna av de kompletterande åtgärderna och hur dessa åtgärder påverkar olika medlemsstater, regioner och utsatta grupper för att säkerställa en förebyggande strategi för att göra tillgången till hållbar och överkomlig energi och mobilitet mera jämlik. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de mest missgynnade grupperna och åt hushåll som lever i mobilitets- eller energifattigdom, så att tillämpningen av dessa finansieringsinstrument blir till nytta för dem och ingen lämnas utanför.

Ändring 8

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändring

(9)

Det krävs dock resurser för att finansiera dessa investeringar. Innan de har ägt rum kommer dessutom hushållens och transportanvändarnas kostnader för uppvärmning, kylning och matlagning samt för vägtransporter sannolikt att öka i och med att bränsleleverantörer som omfattas av skyldigheterna enligt utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter överför koldioxidkostnaderna till konsumenterna .

(9)

Det krävs dock resurser för att finansiera tillräckliga, stabila och rättvisa investeringar. Innan de har ägt rum kommer dessutom hushållens och transportanvändarnas kostnader för uppvärmning, kylning och matlagning samt för vägtransporter sannolikt att öka. Med tanke på medlemsstaternas beroende av importerade fossila bränslen kommer Rysslands anfallskrig att bli en bidragande orsak till denna ökning.

Ändring 9

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(9a)

Höga priser på fossil gas som orsakat extrema pristoppar i vissa medlemsstater under eldningssäsongen 2021/2022, förvärrat av importberoende och geopolitiska motsättningar, har än en gång visat hur beroende unionen är av importerad fossil gas för sina industrier och hushåll, vilket särskilt drabbat de fattigaste hushållen. Investeringar i energieffektivitetsåtgärder samt i värmesystem som baseras på förnybar energi, inbegripet elektriska värmepumpar, fjärrvärme och fjärrkyla och deltagande i gemenskaper för förnybar energi, är därmed den mest kostnadseffektiva metoden för att minska importberoende och utsläpp och öka unionens motståndskraft. System för tredjepartsfinansiering är nödvändiga, särskilt för de fattigaste hushållen, för att säkerställa efterlevnad av dessa principer.

Ändring 10

Förslag till förordning

Skäl 9b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(9b)

Då omställningen till ett renare Europa kommer att få ekonomiska och sociala konsekvenser som är svåra att bedöma i förväg, kan ytterligare investeringar, och således ekonomiska resurser, komma att behövas för att uppfylla åtagandet om klimatneutralitet, samtidigt som den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen bevaras.

Ändring 11

Förslag till förordning

Skäl 9c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(9c)

Kostnaderna som bränsleleverantörerna överför till slutkonsumenterna kan variera, beroende på företag, region eller medlemsstat. Kommissionen bör därför samla in uppgifter om vilken kostnadsandel som bränsleleverantörerna står för och vilken kostnadsandel som överförs till slutkonsumenterna och årligen rapportera till Europaparlamentet om vad som därvid framkommit.

Ändring 12

Förslag till förordning

Skäl 9d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(9d)

Inom byggsektorn skulle en genomgripande reform av byggnadsstrukturen minska efterfrågan på energi, vilket skulle innebära ett effektivare hänsynstagande till människor som riskerar utestängning, närmare bestämt de som är värst drabbade av energifattigdomen i EU. Det skulle också motverka att familjer färdas mellan landsbygdsområden, stadsnära områden, stadsområden och glesbygder, vilket skulle skydda dem mot möjliga bostadsprishöjningar och förhindra att ökad privatåkning ger ökade växthusgasutsläpp.

Ändring 13

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändring

(10)

Höjningen av priset på fossila bränslen kan i oproportionerligt hög grad påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar och som kan sakna ekonomisk kapacitet att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen.

(10)

Omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också med hjälp av koldioxidprissättning, förväntas i oproportionerligt hög grad komma att påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag, utsatta små och medelstora företag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner , inklusive landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden, eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inklusive mindre utvecklade stadsnära områden, inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar och som kan sakna ekonomisk kapacitet att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen.

Ändring 14

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändring

(11)	Därför bör en del av intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG användas för att hantera de sociala konsekvenserna av detta, så att omställningen blir rättvis och inkluderande och ingen lämnas utanför.

(11)

Därför bör en del av intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG användas såsom egna medel för att i egenskap av allmän inkomst finansiera unionens budget, i enlighet med det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 (1a) (det interinstitutionella avtalet) med dess färdplan för införandet av nya egna medel, så att unionens budget får medel som bidrar till att hantera de sociala konsekvenserna av detta, så att omställningen blir rättvis och inkluderande och ingen lämnas utanför. Enligt det interinstitutionella avtalet planeras en korg med nya egna medel som ska införas senast den 1 januari 2023. Gröna egna medel är ett sätt att jämka samman unionens budget med unionens politiska prioriteringar och därigenom skapa unionsmervärde och bör användas för att bidra till målen om integrering av klimatåtgärder, återbetalningen av skulderna för NextGenerationEU samt resiliensen hos unionsbudgeten som verktyg för investeringar och garantier.

Ändring 15

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(11a)

Ytterligare skatteåtgärder eller stimulansåtgärder kan också bli nödvändiga till stöd för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag, utsatta småföretag eller utsatta transportanvändare.

Ändring 16

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändring

(12)

Detta är ännu mer relevant med tanke på de nuvarande nivåerna av energifattigdom. Energifattigdom är en situation där hushållen inte kan få tillgång till grundläggande energitjänster såsom kylning, när temperaturerna stiger, och uppvärmning . Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9 % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt (32). Sammantaget uppskattar observationsgruppen för energifattigdom att mer än 50 miljoner hushåll i EU befinner sig i energifattigdom. Energifattigdom är därför en stor utmaning för unionen. Sociala avgifter eller direkt inkomststöd kan ge omedelbar hjälp till hushåll som står inför energifattigdom, men endast riktade strukturåtgärder, särskilt energirenoveringar, kan ge varaktiga lösningar.

(12)

Detta är ännu mer relevant med tanke på de nuvarande nivåerna av energifattigdom. Energifattigdom är en situation där hushållen saknar tillgång till grundläggande energitjänster som ligger till grund för en skälig levnads- och hälsostandard, inklusive tillräckligt med värme, kyla, lyse och energi för att driva elapparater, mot bakgrund av dagens socialpolitik och andra relevanta politikformer. Ofta följer energifattigdomen av att energikostnaderna upptar en stor andel av hushållens disponibla inkomst på grund av olika samverkande faktorer, såsom låga inkomster, höga energipriser och undermåliga bostäder med dålig energiprestanda . Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9 % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt (32). Sammantaget uppskattar observationsgruppen för energifattigdom att mer än 50 miljoner hushåll i EU befinner sig i energifattigdom. Energifattigdom är därför en stor utmaning för unionen. Trots att vikten av denna utmaning erkänts på unionsnivå i över tio år med hjälp av olika initiativ, rättsakter och riktlinjer finns det fortfarande på unionsnivå ingen standarddefinition av begreppet energifattigdom och bara en tredjedel av medlemsstaterna har definierat det på nationell nivå. Till följd av detta finns det i dag inga transparenta och jämförbara uppgifter om energifattigdomen i unionen, vilket begränsar förmågan till effektiv övervakning och bedömning av energifattigdomsnivån. För att energifattigdomen effektivt ska kunna åtgärdas och framstegen i de olika medlemsstaterna mätas bör det därför fastställas en definition på unionsnivå. Sociala avgifter eller direkt inkomststöd kan ge omedelbar hjälp till hushåll som står inför energifattigdom, men endast riktade strukturåtgärder, tillämpning av principen om energieffektivitet först, installation av ytterligare förnybara energikällor, bland annat genom lokalt ledda projekt, samt informations- och upplysningsåtgärder riktade till hushållen, särskilt bidrag till energirenoveringar som bidrar till uppfyllandet av det renoveringskrav som fastställs i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (omarbetning) , kan ge varaktiga lösningar och effektivt bidra till att bekämpa energifattigdomen .

Ändring 17

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(12a)

I byggnadssektorn skulle genomgripande renoveringar av byggnader, utgående från energieffektivitetsförbättrande åtgärder med fokus på allt som ingår i en byggnad, minska energiförbrukningen per hushåll, något som skulle framgå i form av penningbesparingar och följaktligen tjäna syftet att bekämpa energifattigdomen. Den framtida översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda skulle lägga grunden för att uppnå dessa mål och bör därför beaktas vid genomförandet av fonden.

Ändring 18

Förslag till förordning

Skäl 12b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(12b)

Hyresgäster på den privata hyresmarknaden måste ägnas särskild uppmärksamhet. Bland dessa hyresgäster märks utsatta hushåll som lever i energifattigdom eller löper risk för energifattigdom, inklusive hushåll med lägre medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter för höjda uppvärmningskostnader eller av höjda hyreskostnader till följd av en renovering, men inte kan renovera byggnaden de bor i. Som en del av sina sociala klimatplaner bör medlemsstaterna därför, i samråd med hyresvärdar, den privata sektorn och relevanta lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället, utveckla projekt för energieffektiva, gröna subventionerade bostäder samt särskilda stödåtgärder och investeringar för utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden, till exempel genom att överväga nationella system eller system med värdekuponger för anskaffning av hyresbostäder på den privata marknaden, jämte genom att vidta renoveringsåtgärder och bidra till unionens klimatmål. Som ett led i rapporteringen och utvärderingen vartannat år av medlemsstaternas åtgärder och investeringar bör kommissionen bedöma dessas inverkan och effektivitet som stöd till utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden. Om bedömningen inte utfaller positivt bör den vid behov åtföljas av ett initiativ från kommissionen, där syftet är att, i samråd med medlemsstaterna och företrädare för den privata hyresmarknaden samt relevanta lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället, åtgärda situationen för utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden.

Ändring 19

Förslag till förordning

Skäl 12c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(12c)

Mobilitetsfattigdomen har inte belysts tillräckligt och saknar tydliga definitioner på unionsnivå eller nationell nivå. Detta problem blir dock alltmer akut till följd av de skärpta kraven på utfasning av fordon med förbränningsmotorer, de höga drivmedelspriserna och eftersom invånarna i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena, är starkt beroende av att det finns transporter och av kostnaderna för dem, för arbetspendling eller tillgodoseende av dagliga mobilitetsbehov.

Ändring 20

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändring

(13)

En social klimatfond (fonden) bör därför inrättas för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport till förmån för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

(13)

En social klimatfond (fonden) bör därför inrättas för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också genom koldioxidprissättning, för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till överkomligt prissatt och effektiv utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport till förmån för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

Ändring 21

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13a)

Eftersom utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare kommer att behöva ytterligare stöd för den gröna omställningen bör tillräckligt och proportionerligt ekonomiskt stöd anslås till alla medlemsstater.

Ändring 22

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändring

(14)

För detta ändamål bör varje medlemsstat till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen). Dessa planer bör ha två mål. För det första bör de ge utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare de resurser som krävs för att finansiera och genomföra investeringar i energieffektivitet, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning, samt utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och mobilitet. För det andra bör de mildra effekterna av de ökade kostnaderna för fossila bränslen för de mest utsatta grupperna och därigenom förebygga energi- och transportfattigdom under övergångsperioden fram till dess att sådana investeringar har genomförts. Planerna bör ha en investeringskomponent som främjar en långsiktig lösning för att minska beroendet av fossila bränslen och skulle kunna omfatta andra åtgärder, däribland tillfälligt direkt inkomststöd för att mildra negativa inkomsteffekter på kortare sikt.

(14)

För detta ändamål bör varje medlemsstat till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen). Dessa planer bör bidra till genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling, samtidigt som det säkerställs att ingen lämnas utanför och de bör ha två mål. För det första bör de , tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället , identifiera och kartlägga vilka utsatta hushåll som lever i energi- eller mobilitetsfattigdom , samt vilka utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som bör komma i fråga som stödmottagare av de resurser som krävs för att finansiera och genomföra investeringar i energieffektivitet, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning, samt utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och mobilitet. Medlemsstaterna bör tillhandahålla en detaljerad analys som genomförts tillsammans med företrädare för lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället om huvudorsakerna till energi- och mobilitetsfattigdomen på deras respektive territorier. I planerna bör det också fastställas mål om att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom eller mobilitetsfattigdom, utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. För det andra bör de mildra effekterna av de ökade kostnaderna för fossila bränslen för de mest utsatta grupperna och därigenom förebygga energi- och mobilitetsfattigdom under övergångsperioden fram till dess att sådana investeringar har genomförts. Planerna bör ha en investeringskomponent som främjar en långsiktig lösning för att fasa ut beroendet av fossila bränslen , kompletterat med tillfälligt direkt inkomststöd för att mildra negativa inkomsteffekter på kortare sikt. Planerna bör även säkerställa att de åtgärder som redan har genomförts på nationell nivå kommer att beaktas.

Ändring 23

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(14a)

Arbetstagare i byggnads- och renoveringssektorerna löper särskild risk för exponering för asbest. Därför behövs det krav på obligatorisk screening, registrering och sanering av asbest och andra farliga ämnen innan något renoveringsarbete inleds. Energirenoveringar bör bli ett tillfälle till säker asbestsanering av byggnader.

Ändring 24

Förslag till förordning

Skäl 14b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(14b)

De planer som medlemsstaterna lämnar in bör innehålla åtgärder för att tillhandahålla informationsstöd, kapacitetsuppbyggnad och den utbildning som krävs för att genomföra investeringar och åtgärder som syftar till minskat fossilbränsleberoende genom energieffektivare byggnader och ökad tillgång till förnybar energi för uppvärmning och kylning av byggnader, och ge förbättrad tillgång till hållbara mobilitets- och transporttjänster, inbegripet nödvändig infrastruktur och utbyggnad av laddstationer för elfordon. Planerna bör också hantera bristen på nödvändig arbetskraft i alla skeden av den gröna omställningen, särskilt när det gäller arbetstillfällen i byggnadsrenoveringsbranschen och integrering av energi från förnybara energikällor samt peer-to-peer-initiativ och gemenskapsarbete för att bekämpa energi- och mobilitetsfattigdom.

Ändring 25

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändring

(15)

Medlemsstaterna är, i samråd med regionala myndigheter, bäst lämpade att utforma och genomföra planer som är anpassade till och inriktade på deras lokala, regionala och nationella förhållanden som deras befintliga politik på de berörda områdena och planerad användning av andra relevanta EU-medel. På så sätt kan de starkt skiftande omständigheterna, de lokala och regionala myndigheternas särskilda kunskaper , forskning och innovation, industriella relationer och strukturer för social dialog, liksom nationella traditioner, bäst respekteras och bidra till att det övergripande stödet till utsatta grupper blir ändamålsenligt och effektivt.

(15)

Medlemsstaterna är, i meningsfullt samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivsparter, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer från det civila samhället, bäst lämpade att utforma och genomföra planer som är anpassade till och inriktade på deras lokala, regionala och nationella förhållanden som deras befintliga politik på de berörda områdena och planerad användning av andra relevanta EU-medel. På så sätt kan de starkt skiftande omständigheterna, de särskilda kunskaper som finns hos lokala och regionala myndigheter, näringslivsparter, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer från det civila samhället , samt olikheterna inom forskning och innovation, industriella relationer och strukturer för social dialog, liksom nationella traditioner, bäst respekteras och bidra till att det övergripande stödet till utsatta grupper blir ändamålsenligt och effektivt och till en uppskalning av projekt som utvecklats av lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och socioekonomiska aktörer .

Ändring 26

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(15a)

Planerna bör utformas på ett heltäckande sätt och samtidigt förhindra alltför stora administrativa bördor. Medlemsstaterna bör därför, när de utformar och genomför planerna enligt beskrivningen, åläggas att ta fram heltäckande planer men samtidigt undvika onödig komplexitet.

Ändring 27

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändring

(16)

Att säkerställa att åtgärderna och investeringarna är särskilt inriktade på hushåll som lever i energifattigdom eller utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare är avgörande för en rättvis omställning till klimatneutralitet. Stödåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bör hjälpa medlemsstaterna att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna .

(16)

Att säkerställa att åtgärderna och investeringarna är särskilt inriktade på hushåll som lever i energifattigdom eller utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare är avgörande för en rättvis omställning till klimatneutralitet. Stödåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bör hjälpa medlemsstaterna att hantera de sociala konsekvenserna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningens sociala konsekvenser .

Ändring 28

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändring

(17)

I väntan på att dessa investeringar ska leda till minskade kostnader och utsläpp skulle välriktat direkt inkomststöd för de mest utsatta bidra till en rättvis omställning. Sådant stöd bör ses som en tillfällig åtgärd som åtföljer utfasningen av fossila bränslen i byggnads- och transportsektorerna. Det skulle inte vara permanent eftersom det inte löser de bakomliggande orsakerna till energi- och transportfattigdom . Sådant stöd bör endast avse direkt påverkan av att byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, och inte el- eller uppvärmningskostnader i samband med att kraft- och värmeproduktion inkluderas i det direktivets tillämpningsområde. Berättigandet till sådant direkt inkomststöd bör vara tidsbegränsat .

(17)

Direkt inkomststöd förenat med varaktiga strukturinvesteringsåtgärder som riktar sig till samma stödmottagare kommer att bidra till att fondens mål uppnås. I väntan på att dessa investeringar ska leda till minskade kostnader och utsläpp skulle välriktat direkt inkomststöd för utsatta hushåll som lever i energifattigdom eller mobilitetsfattigdom bidra till minskade kostnader för energi och mobilitet och stödja en rättvis omställning , i avvaktan på att mera strukturerade investeringar ska företas . Sådant stöd bör ses som en tillfällig åtgärd som åtföljer utfasningen av fossila bränslen i byggnads- och transportsektorerna. Det skulle inte vara permanent eftersom det inte löser de bakomliggande orsakerna till energi- och mobilitetsfattigdom . Sådant direkt inkomststöd bör begränsas till högst 40 % av den totala uppskattade kostnaden för varje plan för perioden 2024–2027 och bör för perioden 2028–2032 fastställas i enlighet med kommissionens landsspecifika bedömning av effektiviteten, mervärdet och den fortsatta relevansen av det direkta inkomststödet och den nödvändiga nivån på detta stöd, mot bakgrund av framstegen med och effekterna av genomförandet av strukturella investeringar och åtgärder, varvid avsikten bör vara att stödet ska frångås senast i slutet av 2032 .

Ändring 29

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17a)

Utsatta hushåll, utsatta transportanvändare och utsatta mikroföretag bör informeras om att fonden finns till och att man kan få stöd ur den. Därför bör hushållen och medborgarna få riktad, tillgänglig och överkomlig information, utbildning, medvetenhet och rådgivning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar och tillgängligt stöd.

Ändring 30

Förslag till förordning

Skäl 17b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(17b)

Fonden bör ligga i linje med unionens skyldighet enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och inte stödja någon åtgärd eller investering som bidrar till segregering eller socialt utanförskap.

Ändring 31

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändring

(18)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med åtagandena i Parisavtalet och åtagandet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till uppnåendet av målet att 30 % av alla utgifter inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör gå till integrering av klimatmålen och bidra till ambitionen att 10 % av de årliga utgifterna ska gå till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som man beaktar de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. För detta ändamål bör den metod som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33) användas för att identifiera fondens utgifter. Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens standarder och prioriteringar för klimat och miljö och principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (34). Endast sådana åtgärder och investeringar bör ingå i planerna. Direkta inkomststödåtgärder bör som regel anses ha en obetydlig förutsebar påverkan på miljömålen och därför anses vara förenliga med principen om att inte orsaka någon betydande skada. Kommissionen har för avsikt att utfärda teknisk vägledning till medlemsstaterna i god tid före utarbetandet av planerna. I vägledningen kommer det att förklaras hur åtgärderna och investeringarna måste överensstämma med principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kommissionen avser att under 2021 lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den gröna omställningen ska hanteras.

(18)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med åtagandena i Parisavtalet , åtagandet enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter och åtagandet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till uppnåendet av målet att minst 30 % av det totala beloppet i unionsbudgeten inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och utgifterna i Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör gå till integrering av klimatmålen, och bidra till ambitionen att 7,5 % av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen ska gå till målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna ska gå till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som man beaktar de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. För detta ändamål bör den metod som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33) användas för att identifiera fondens utgifter. Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar de tekniska granskningskriterier som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (34). Endast sådana åtgärder och investeringar bör ingå i planerna. Direkta inkomststödåtgärder bör som regel anses ha en obetydlig förutsebar påverkan på miljömålen och därför anses vara förenliga med principen om att inte orsaka någon betydande skada. Kommissionen lade under 2021 fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den gröna omställningen ska hanteras.

Ändring 32

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändring

(19)

Kvinnor drabbas särskilt hårt av åtgärder för prissättning på koldioxid, eftersom de utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna. Ensamförälderfamiljerna löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integrering av dessa mål samt frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör beaktas och främjas under utarbetandet och genomförandet av planer för att säkerställa att ingen hamnar utanför.

(19)

Kvinnor drabbas oproportionellt hårt av energifattigdom och mobilitetsfattigdom, särskilt ensamstående mödrar, som utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna , samt ensamstående kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning eller äldre kvinnor som lever ensamma . Dessutom har kvinnor annorlunda och mera invecklade mobilitetsmönster. Ensamförälderfamiljer med underhållsberättigade barn löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integrering av dessa mål samt rätten till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör upprätthållas och främjas under utarbetandet och genomförandet av planer för att säkerställa att ingen hamnar utanför.

Ändring 33

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(19a)

Gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper kan hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen i denna förordning genom en nedifrån-och-upp-strategi som initieras av medborgarna, eftersom dessa gemenskaper stärker och engagerar konsumenterna och gör det möjligt för vissa grupper av hushållskunder, inbegripet dem som bor i städer och landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden, att delta i projekt för energieffektivitet, stödja användningen av förnybar energi i hushåll och samtidigt bidra till att bekämpa energifattigdom. Medlemsstaterna bör därför främja den roll som gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper spelar, och anse dem kunna få medel ur fonden.

Ändring 34

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändring

(20)

Medlemsstaterna bör lämna in sina planer tillsammans med uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (35). Planerna bör innehålla de åtgärder som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. De bör också innehålla viktiga delmål och mål för att bedöma det faktiska genomförandet av åtgärderna.

(20)

Medlemsstaterna bör lämna in sina planer tillsammans med uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (35) och den europeiska uppförandekoden för partnerskap, enligt vad som fastställs i förordning (EU) nr 240/2014 (35a). Planerna bör innehålla de åtgärder som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. De bör också innehålla viktiga delmål och mål för att bedöma det faktiska genomförandet av åtgärderna.

Ändring 35

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(20a)

Verkställandet av de åtgärder som ingår i planerna kommer att vara beroende av en tillräcklig personalstyrka, inbegripet hantverkare och högkvalificerade experter på grön teknik, personer som arbetar med tillämpad vetenskap och innovatörer. Därför bör medlemsstaterna komplettera planerna genom att dra nytta av andra relevanta unionsåtgärder och unionsprogram för omskolning av och kompetensutveckling för arbetstagare, för att skapa bättre möjligheter för specialiserade hantverkare och högkvalificerade experter, särskilt i arbeten med anknytning till byggnadsrenovering, isolering och installation av värmepumpar, och utveckling av infrastruktur för alternativa bränslen, såsom utbyggnad av laddstationer för elfordon.

Ändring 36

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändring

(21)

Fonden och planerna ska vara förenliga med och bygga på de planerade reformerna och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, Europaparlamentets och rådets direktiv [yyyy/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet] (36), handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (37), Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (38), planerna för en rättvis omställning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 (39) och medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (40). För att säkerställa en effektiv förvaltning bör informationen i planerna, i tillämpliga fall, vara förenlig med den lagstiftning och de planer som förtecknas ovan.

(21)

Fonden och planerna bör vara förenliga med och bygga på de planerade reformerna och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, Europaparlamentets och rådets direktiv [yyyy/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet] (36), handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (37), Europeiska socialfonden+ (ESF+) (38), moderniseringsfonden, sammanhållningspolitikens operativa program inom ramen för förordning (EU) 2021/1058 , planerna för återhämtning och resiliens i enlighet med förordning (EU) 2021/241, planerna för en rättvis omställning (39) och medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (40). För att säkerställa en effektiv förvaltning bör informationen i planerna, i tillämpliga fall, vara förenlig med den lagstiftning och de planer som förtecknas ovan.

Ändring 37

Förslag till förordning

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(21a)

Det är av största vikt att säkerställa fondens samstämdhet både med de nationella energi- och klimatplanerna och med de sammanhållningspolitiska programmen som har liknande prioriteringar, för att undvika överlappningar eller dubbelarbete. Dessutom behövs en effektiv samordning och strategisk programplanering i medlemsstaterna mellan fonden, sammanhållningspolitiken 2021–2027 och andra EU-fonder, i synnerhet Fonden för en rättvis omställning och Europeiska socialfonden+.

Ändring 38

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändring

(22)

Unionen bör stödja medlemsstaterna med finansiella medel för genomförandet av deras planer genom den sociala klimatfonden. Betalningar från den sociala klimatfonden bör villkoras av att de delmål och mål som ingår i planerna uppnås. Detta skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt ta hänsyn till nationella omständigheter och prioriteringar och samtidigt förenkla finansieringen och underlätta integreringen med andra nationella utgiftsprogram, samtidigt som EU-utgifternas effekt och integritet garanteras.

(22)

Unionen bör stödja medlemsstaterna med tillräckliga finansiella medel som avpassats efter var och en medlemsstat under hänsynstagande till den respektive geografiska och demografiska verklighet som råder där, tillsammans med tekniskt stöd för genomförandet av deras planer genom den sociala klimatfonden. Särskild individuell uppmärksamhet bör ägnas åt de unika och specifika utmaningarna i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden, bergsområden, avlägset belägna och mindre tillgängliga regioner eller territorier, som står inför ökade socioekonomiska effekter av klimatomställningen. För att säkerställa att åtgärderna och investeringarna i dessa regioner är effektiva bör ett särskilt minimianslag fastställas för de tillämpliga regionerna. För att säkerställa att unionens medel används så ändamålsenligt som möjligt bör betalningar från den sociala klimatfonden villkoras av att de delmål och mål som ingår i planerna uppnås , varjämte betalningarna bör överensstämma med de kostnader som angetts för uppnåendet av dessa delmål och mål och säkerställa att de inte förlänger fossilbränsleberoendet och att inlåsning i koldioxidintensiva strukturer undviks . Detta skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt ta hänsyn till nationella omständigheter och prioriteringar och samtidigt förenkla finansieringen och underlätta integreringen med andra nationella utgiftsprogram, samtidigt som EU-utgifternas effekt och integritet garanteras.

Ändring 39

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(22a)

Principen om unionsbudgetens enhet, varigenom unionens samtliga inkomster och utgifter tas upp i budgeten, är ett fördragsenligt krav enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget. Fonden bör därför bli helt integrerad i unionsbudgeten för att bland annat respektera gemenskapsmetoden och den parlamentariska demokratiska ansvarsskyldigheten, tillsynen och kontrollen, säkerställa förutsägbarhet i finansieringen och den fleråriga programplaneringen och slå vakt om insyn i de budgetbeslut som fattas på unionsnivå.

Ändring 40

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändring

(23)

Fondens totala anslag bör i princip stå i proportion till belopp motsvarande 25 % av de förväntade intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG under perioden 2026–2032 . Enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (41) bör medlemsstaterna göra dessa intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel. Medlemsstaterna kommer själva att finansiera 50 % av de totala kostnaderna för planen . För detta ändamål, liksom för investeringar och åtgärder för att påskynda och mildra den nödvändiga omställningen för de medborgare som påverkas negativt, bör medlemsstaterna bland annat använda sina förväntade intäkter från handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

(23)

Fondens totala anslag har fastställts på grundval av en bedömning av det belopp som uppskattningsvis genereras när man till unionsbudgeten anslår 25 % av de förväntade intäkterna med anknytning till kommersiella vägtransporter, kommersiella byggnader och andra bränslen som omfattas av kapitel IVa [i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem] under den första perioden. Detta belopp bör kompletteras med intäkterna från de 150 miljoner utsläppsrätter som auktioneras ut i enlighet med artikel 30d.3 i direktiv 2003/87/EG. Om man antar ett koldioxidpris på 35 euro per ton skulle det finnas ytterligare 5,25 miljarder euro att tillgå under treårsperioden. Tillsammans med det totala anslaget skulle detta uppgå till 16,39 miljarder euro för den perioden. Ett förslag från kommissionen skulle krävas för att fastställa beloppet för den sociala klimatfonden för den andra perioden 2028–2032, mot bakgrund av de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och ett eventuellt införlivande av sektorerna för privata byggnader och privata vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG senast den 1 januari 2029 i enlighet med artikel [XX] i direktiv 2003/87/EG. Följaktligen skulle fonden kunna uppgå till 72 miljarder euro under hela perioden [datum för ikraftträdande]–2032. Enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (41) bör medlemsstaterna göra dessa intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel. Medlemsstaterna kommer själva att finansiera en betydande del av de totala kostnaderna för sina planer, varvid denna del bör motsvara minst 60 % av det tillfälliga direkta inkomststödet och minst 50 % av de riktade strukturåtgärderna och investeringarna . Genom undantag bör den nationella medfinansieringsandelen av riktade strukturåtgärder och investeringar kunna begränsas till 40 % för medlemsstater som är berättigade till tillskott från moderniseringsfonden. För detta ändamål, liksom för investeringar och åtgärder för att påskynda och mildra den nödvändiga omställningen för de medborgare som påverkas negativt, bör medlemsstaterna först använda sina förväntade intäkter från handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med direktiv 2003/87/EG. Finansieringen av fonden bör inte ske på bekostnad av andra unionsprogram och annan unionspolitik.

Ändring 41

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(23a)

Om koldioxidpriset stiger bör den sociala klimatfonden få ytterligare anslag, så det säkerställs att dess unionsbudgetmedel ökar i takt med koldioxidpriset, i syfte att ytterligare stödja utsatta hushåll och transportanvändare i omställningen till klimatneutralitet. Sådana årliga tillskott bör tillgodoses inom den fleråriga budgetramen genom en automatisk ”justering för koldioxidprisfluktuationer” av taket för rubrik 3 och betalningstaket, och mekanismen för detta bör föreskrivas i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

Ändring 42

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändring

(24)	Fonden bör stödja åtgärder som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Fonden bör inte ersätta återkommande nationella utgifter , utom i vederbörligen motiverade fall .

(24)	Fonden bör stödja åtgärder som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Fonden bör inte ersätta återkommande nationella utgifter.

Ändring 43

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändring

(25)

För att säkerställa en effektiv och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om en sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, samtidigt som man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram av samma utgifter. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna, i alla skeden av förfarandet, säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor. Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd från fonden bör ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som finansieras genom fonden bör kunna ta emot finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(25)

För att säkerställa en effektiv , transparent och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om en sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, nationella program och, om så är lämpligt, regionala program, instrument och fonder, samtidigt som man undviker att fonden stöder andra unionsprogram , instrument och fonder med betalandet av samma utgifter. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna, i alla skeden av förfarandet, säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor och främja evidensbaserat politiskt beslutsfattande, social innovation i partnerskap med arbetsmarknadens parter samt offentliga och privata organ . Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd från fonden bör ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som finansieras genom fonden bör kunna ta emot finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

Ändring 44

Förslag till förordning

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(25a)

För att säkerställa att stödet enligt planerna kan genomföras effektivt från och med de första åren från och med den … [dagen för den sociala klimatfondens ikraftträdande] bör det vara möjligt att betala ett belopp på upp till 13 % av medlemsstaternas ekonomiska bidrag i form av förfinansiering från kommissionen efter en begäran från medlemsstaten som lämnats in tillsammans med den sociala klimatplanen.

Ändring 45

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändring

(27)

I syfte att säkerställa transparenta regler för övervakning och utvärdering bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av gemensamma indikatorer för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av planernas genomförande. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

I syfte att underlätta utarbetandet av de sociala klimatplanerna och säkerställa transparenta regler för övervakning och utvärdering bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastställande dels av den grundläggande mallen för medlemsstaternas utarbetande av sina sociala klimatplaner, dels av gemensamma indikatorer för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av planernas genomförande. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekoden för partnerskap . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

Ändring 46

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändring

(28)	Fonden bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

(28)	Fonden bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer, effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

Ändring 47

Förslag till förordning

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28a)

Genom att integrera fonden i unionsbudgeten skapar man starka skyddsåtgärder för dess genomförande i och med det skydd som ges både genom unionens finanslagstiftning och tillämpliga sektorsspecifika och finansiella bestämmelser i händelse av oegentligheter eller allvarliga brister i förvaltningen och kontrollsystemen och genom de åtgärder som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (1a) för att skydda unionsbudgeten i händelse av överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstater. Kommissionen bör för detta ändamål säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll samt återkrav av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt och bör vidta nödvändiga åtgärder som bland annat kan omfatta avbrytande av utbetalningar, hävande av det rättsliga åtagandet enligt vad som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (1b) , förbud mot att ingå sådana rättsliga åtaganden eller avbrytande av utbetalningen av delbetalningar.

Ändring 48

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändring

(29)

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som fondens resultatbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Medlemsstaterna måste säkerställa att sådant stöd beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram. Överenskommelser om ekonomiskt stöd bör kunna avbrytas och hävas, och anslaget kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av fonden eller vid ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter enligt de överenskommelser som rör ekonomiskt stöd. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende avbrytande och återkrav av utbetalda belopp samt hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter.

(29)

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som fondens resultatbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Medlemsstaterna måste säkerställa att sådant stöd beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram. Överenskommelser om ekonomiskt stöd bör kunna avbrytas och hävas, och anslaget kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av fonden eller vid ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter enligt de överenskommelser som rör ekonomiskt stöd. Vid hävande av en överenskommelse om ekonomiskt stöd eller ifall det ekonomiska stödet minskas och återkrävs bör de ifrågavarande beloppen proportionellt anslås till övriga medlemsstater. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende avbrytande och återkrav av utbetalda belopp samt hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter.

Ändring 49

Förslag till förordning

Skäl 29a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(29a)

Alla medlemsstater som får stöd ur den sociala klimatfonden är skyldiga att respektera de grundläggande värden som fastställts i artikel 2 i EU-fördraget. Respekten för rättsstatsprincipen är en central förutsättning för efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 317 i EUF-fördraget. Kommissionen bör säkerställa ett effektivt genomförande av de övergripande reglerna för skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (1a) . Om det konstateras att överträdelser av rättsstatsprincipen i en medlemsstat påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av den sociala klimatfonden eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder som bland annat kan omfatta avbrytande av utbetalningar, hävande av det rättsliga åtagandet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (1b) , ett förbud mot att ingå rättsliga åtaganden eller ett avbrytande av utbetalningen av delbetalningar. I sådana fall bör kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de avsedda mottagarna av fondmedel inte blir lidande, och fortsätter att ha tillgång till stöd från unionen, om det behövs, där kommissionen säkerställer utbetalning via lokala och regionala myndigheter, icke-statliga organisationer eller andra enheter som bevisligen kan säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av fonden.

Ändring 50

Förslag till förordning

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(30a)

Respekten för de grundläggande rättigheterna och efterlevnaden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör säkerställas under hela den tid då stödberättigade projekt inom ramen för fonden förbereds, utvärderas, genomförs och övervakas. Fonden bör bidra till att undanröja ojämlikhet, främja jämställdhet och integrera ett jämställdhetsperspektiv samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, artikel 10 i EUF-fördraget och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Ändring 51

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändring

De åtgärder och investeringar som stöds av fonden ska gynna utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, som särskilt påverkas av att växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG , i synnerhet hushåll som lever i energifattigdom och medborgare som saknar kollektivtrafik som alternativ till egen bil (i avlägsna områden och landsbygdsområden) .

De åtgärder och investeringar som stöds av fonden ska gynna utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, som särskilt påverkas av effekterna av omställningen till klimatneutralitet, inbegripet koldioxidprissättning , i synnerhet hushåll som lever i energifattigdom och medborgare som lever i mobilitetsfattigdom, med särskild hänsyn till dem som bor i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden, de yttersta randområdena och koldioxidintensiva regioner med hög arbetslöshet .

Ändring 52

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändring

Fondens allmänna mål är att bidra till omställningen mot klimatneutralitet genom att hantera de sociala konsekvenserna av att inkludera växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG. Fondens särskilda mål är att stödja utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare genom tillfälligt direkt inkomststöd och genom åtgärder och investeringar som syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader, utfasa fossila bränslen för uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor, och ge förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

Fondens allmänna mål är att bidra till en socialt rättvis omställning i riktning mot klimatneutralitet där ingen lämnas utanför, i synnerhet genom att hantera de sociala konsekvenserna av att inkludera växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG. Fondens särskilda mål är att stödja utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare , i synnerhet de som lever i energi- eller mobilitetsfattigdom, genom tillfälligt direkt inkomststöd och genom åtgärder och investeringar som syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader, utfasa fossila bränslen för uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering och lagring av energi från förnybara energikällor, och ge förbättrad tillgång till effektiv och överkomlig mobilitet och transport i enlighet med artikel 6, med syfte att gradvis fasa ut fossilbränsleberoendet och inte förlänga det samt att undvika inlåsning i koldioxidintensiva strukturer .

Ändring 53

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändring

(1)	byggnadsrenovering: alla typer av energirelaterad byggnadsrenovering, inklusive isolering av byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak, golv, byte av fönster, byte av värmeenheter, kylenheter, matlagningsapparater och installation av produktion på plats av energi från förnybara källor.

(1)

byggnadsrenovering: varje slag av energirelaterad byggnadsrenovering med åtföljande säkerhetsåtgärder , inklusive , såsom bidrag till uppfyllandet av renoveringskraven enligt direktiv …/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)], som syftar till att minska byggnadens energiförbrukning, isolering av byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak, golv, byte av fönster, passiv ventilation, installation av värmepumpar och kylsystem, byte av värmeenheter, kylenheter, matlagningsapparater , uppgradering av elanläggningar och installation av produktion på plats av energi från förnybara energikällor , system för värmeåtervinning eller anslutning till närliggande system som använder energi och lagring från förnybara energikällor .

Ändring 54

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Kommissionens förslag

Ändring

(2)	energifattigdom: energifattigdom enligt definitionen i artikel 2.[(49)] i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [åååå/nnn] (50).

(2)

energifattigdom: fattigdom som drabbar hushåll i de lägsta inkomstdecilerna, inbegripet hushåll med lägre medelinkomst, hos vilka energiutgifterna är avsevärt höga i förhållande till den disponibla inkomsten, bland annat till följd av undermåliga bostäder, obetalda hushållsräkningar på grund av ekonomiska svårigheter, eller begränsad tillgång till väsentliga och överkomliga energitjänster som ligger till grund för en anständig levnads- och hälsostandard, inbegripet tillräckligt med värme, kyla, lyse och energi till elapparater .

Ändring 55

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(2a)

mobilitetsfattigdom: fattigdom som drabbar hushåll i de lägsta inkomstdecilerna, inbegripet hushåll med lägre medelinkomst, hos vilka mobilitetsutgifterna är avsevärt höga i förhållande till den disponibla inkomsten eller som har begränsad tillgång till överkomlig kollektivtrafik eller alternativa transportsätt, varvid tyngdpunkten särskilt ska förläggas till hushåll i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena, och mobilitetsfattigdomen ska vara orsakad av en eller flera av följande faktorer, som betingas av nationella eller lokala särdrag: låga inkomster, höga drivmedelsutgifter, utfasning av bilar med förbränningsmotor, höga kostnader för eller avsaknad av överkomliga eller tillgängliga offentliga eller alternativa transportsätt.

Ändring 56

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 11

Kommissionens förslag

Ändring

(11)	utsatta hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller hushåll, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(11)

utsatta hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller som riskerar att drabbas av energifattigdom eller hushåll i de lägsta inkomstdecilerna , inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av effekterna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningen , och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

Ändring 57

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 12

Kommissionens förslag

Ändring

(12)	utsatta mikroföretag: mikroföretag som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(12)

utsatta mikroföretag: mikroföretag som i hög grad påverkas av priseffekter när växthusgasutsläppen från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG såsom ett led i en rättvis omställning i riktning mot klimatneutralitet där ingen lämnas utanför, och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i eller uppgradera de vägfordon som de använder sig av i sin verksamhet .

Ändring 58

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 13

Kommissionens förslag

Ändring

(13)

utsatta transportanvändare: transportanvändare, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller för att byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden .

(13)	utsatta transportanvändare: transportanvändare, inklusive hushåll med låg medelinkomst i de lägsta inkomstdecilerna, som riskerar att drabbas av mobilitetsfattigdom och som i hög grad påverkas av effekterna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningen .

Ändring 59

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Varje medlemsstat ska till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen) tillsammans med uppdateringen av den integrerade nationella energi- och klimatplanen som avses i artikel 14.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det förfarande och den tidsplan som fastställs i den artikeln och efter ett meningsfullt samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivsparter, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer i det civila samhället . Planen ska innehålla en enhetlig uppsättning åtgärder och investeringar för att hantera energi- och mobilitetsfattigdom, särskilt effekterna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, inbegripet koldioxidprissättningens påverkan på utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare för att säkerställa hållbar uppvärmning, kylning och mobilitet till överkomligt pris, och samtidigt åtfölja och påskynda nödvändiga åtgärder för att uppnå unionens klimatmål.

Ändring 60

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Planen får innehålla nationella åtgärder som ger tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och hushåll som är utsatta transportanvändare för att minska påverkan till följd av prishöjningen på fossila bränslen som en konsekvens av att byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG .	2. Planen får innehålla nationella och, i förekommande fall regionala, åtgärder som ger tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och hushåll som är utsatta transportanvändare för att minska påverkan till följd av prishöjningen på fossila bränslen som en konsekvens av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningens konsekvenser .

Ändring 61

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
3. Planen ska omfatta nationella projekt för att	3. Planen ska omfatta nationella, regionala eller lokala projekt för att

Ändring 62

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka energieffektiviteten i byggnader, genomföra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, genomföra byggnadsrenoveringar och fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energiproduktion från förnybara energikällor ,

(a)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka energieffektiviteten i byggnader, genomföra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, genomföra byggnadsrenoveringar , med kompletterande säkerhetsåtgärder när så är lämpligt i kombination med förbättringar utgående från normerna för brand- och jordbävningssäkerhet, och fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energiproduktion och lagring av energi från förnybara källor, i enlighet med artikel 6 ,

Ändring 63

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)	finansiera åtgärder och investeringar för att öka användningen av utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

(b)	finansiera åtgärder och investeringar för att öka användningen av mobilitet och transport , inbegripet genom åtgärder och investeringar som leder till en trafikomställning från privat till offentlig, gemensam och aktiv mobilitet, i enlighet med artikel 6 .

Ändring 64

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led -a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(-a)

Ingående kvantitativa uppgifter om energi- och mobilitetsfattigdom med avseende på

(i)	den definition, i exakta termer, av energi- och mobilitetsfattigdom som tillämpas på nationell nivå, på grundval av definitionerna i artikel 2,

(ii)	en kartläggning av antalet utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som identifierats i början av planen, på grundval av definitionerna i artikel 2, för att identifiera potentiella mottagare inom ramen för planen,

(iii)

nationella mål om minskning av antalet utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare under planens löptid.

Ändring 65

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)

Konkreta åtgärder och investeringar i enlighet med artikel 3 för att minska de effekter som avses i led c i denna punkt, tillsammans med en förklaring av hur de effektivt skulle bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 1 inom ramen för den övergripande utformningen av en medlemsstats relevanta politik.

(a)

Konkreta åtgärder och investeringar i enlighet med artiklarna 3 och 6 för att hantera de effekter som avses i led c i denna punkt, tillsammans med en förklaring av hur de effektivt skulle bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 1 inom ramen för den övergripande utformningen av en medlemsstats relevanta politik.

Ändring 66

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ba)	De kompletterande åtgärdernas samstämdhet och ömsesidiga förstärkning för att minska effekterna som avses i led c.

Ändring 67

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)

En beräkning av de sannolika effekterna av denna prishöjning för hushåll, särskilt de som lever i energifattigdom, för mikroföretag och för transportanvändare, som särskilt omfattar en beräkning och identifiering av utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Dessa effekter ska analyseras med en tillräcklig regional områdesindelning, med beaktande av faktorer som tillgång till kollektivtrafik och grundläggande tjänster, och med identifiering av de områden som påverkas mest, i synnerhet avlägsna områden och landsbygdsområden.

(c)

En beräkning av de sannolika effekterna av en prishöjning för energi- och mobilitetsfattigdom, för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Dessa effekter ska analyseras med en tillräcklig regional områdesindelning, med beaktande av nationella särdrag och faktorer som tillgång till kollektivtrafik och grundläggande tjänster, och med identifiering av de områden som påverkas mest, i synnerhet landsbygdsområden , öregioner, randområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena som kommer att behöva särskild uppmärksamhet och stöd för omställningen till klimatneutralitet .

Ändring 68

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändring

(d)

Om planen innehåller sådana åtgärder som avses i artikel 3.2, kriterierna för identifiering av stödberättigande slutmottagare, angivande av den planerade tidsgränsen för åtgärderna i fråga och motivering av dem på grundval av en kvantitativ beräkning och en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas minska energi- och transportfattigdomen och utsattheten för hushållen, mikroföretagen och transportanvändarna, i samband med ökade priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning.

(d)

Om planen innehåller sådana åtgärder som avses i artikel 3.2, kriterierna för identifiering av stödberättigande slutmottagare, angivande av den planerade tidsgränsen för åtgärderna i fråga och motivering av dem på grundval av en kvantitativ beräkning och en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas minska energi- och mobilitetsfattigdomen och utsattheten för hushållen, mikroföretagen och transportanvändarna, i samband med ökade priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning samt hur åtgärderna kompletterar medlemsstaternas befintliga verksamheter i detta avseende.

Ändring 69

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

(e)	Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de åtgärder och investeringar som ska slutföras senast den 31 juli 2032.

(e)

Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de åtgärder och investeringar som ska slutföras med hjälp av var och en av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna som ska läggas fram vartannat år i enlighet med artikel 23 respektive de som ska slutföras senast den 31 juli 2032.

Ändring 70

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ea)	En vägledande tidsplan, i tillämpliga fall, för stöd till fordon i enlighet med artikel 6.2 d.

Ändring 71

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led eb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(eb)	Hur åtgärderna och investeringarna, i förekommande fall, främjar hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

Ändring 72

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led i

Kommissionens förslag

Ändring

(i)

Formerna för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen, särskilt av de föreslagna delmålen och målen, inbegripet indikatorer för genomförandet av åtgärder och investeringar, som, i förekommande fall, ska vara de som finns tillgängliga hos Eurostat och den europeiska observationsgruppen för energifattigdom som identifierats genom kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 (54) om energifattigdom.

(i)

Formerna för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen, vilket ska ske i nära samråd med regionala och lokala myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer i det civila samhället, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, särskilt av de föreslagna delmålen och målen, inbegripet indikatorer för genomförandet av åtgärder och investeringar, som, i förekommande fall, ska vara de som finns tillgängliga hos Eurostat och den europeiska observationsgruppen för energifattigdom som identifierats genom kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 (54) om energifattigdom.

Ändring 73

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led j

Kommissionens förslag

Ändring

(j)

En sammanfattning av den samrådsprocess som, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999 och den nationella rättsliga ramen, har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen, och hur berörda parters synpunkter återspeglas i planen.

(j)

En sammanfattning av den samrådsprocess som, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999 och artikel 8 i förordning (EU) 2021/1060 och den nationella rättsliga ramen, har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen, och hur berörda parters synpunkter återspeglas i planen samt deras specifika roll i samband med utformningen, genomförandet och övervakningen .

Ändring 74

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ka (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ka)	Den andel av fonden som avsatts för lokalt ledda klimatomställningsprojekt.

Ändring 75

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Kommissionen ska ges befogenhet att inom… [infoga datum tre månader från och med ikraftträdandet av denna förordning] anta en delegerad akt i enlighet med artikel 25 för att komplettera förordningen med en fastställd mall enligt vilken medlemsstaterna ska upprätta sin plan.

Ändring 76

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
2. Stödet ska betalas ut på villkor att de delmål och mål för åtgärder och investeringar som anges i planerna uppnås . Dessa delmål och mål ska vara förenliga med unionens klimatmål och särskilt omfatta följande:	2. Stödet ska betalas ut i enlighet med de kostnader som angetts för att uppnå de delmål och mål för åtgärder och investeringar som anges i planerna i enlighet med artikel 6 . Dessa delmål och mål ska vara förenliga med unionens klimatmål i enlighet med principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och särskilt omfatta följande:

Ändring 77

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)	Byggnadsrenovering.

(b)	Byggnadsrenovering , även bidrag till uppnåendet av de renoveringskrav som fastställs i direktiv…/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)] .

Ändring 78

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)	Utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

(c)	Mobilitet och transport i enlighet med artikel 6 .

Ändring 79

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändring

(d)	Minskade växthusgasutsläpp.

(d)	Minskade växthusgasutsläpp , med målet att gradvis fasa ut och inte förlänga beroendet av fossila bränslen och undvika koldioxidinlåsning i samband med åtgärder och investeringar i enlighet med artikel 6 .

Ändring 80

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

(e)	Minskning av antalet utsatta hushåll, särskilt hushåll som lever i energifattigdom, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden.

(e)

Minskning av antalet utsatta hushåll, dvs. hushåll som lever i eller riskerar energifattigdom, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, i synnerhet på landsbygden, i öregioner, randområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena, som kommer att behöva särskild uppmärksamhet och stöd för omställningen till klimatneutralitet .

Ändring 81

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ea)	Bidrag till, i förekommande fall, varaktiga arbetstillfällen av god kvalitet.

Ändring 82

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Fonden ska endast stödja åtgärder och investeringar som respekterar principen om att inte orsaka någon betydande skada enligt vad som anges i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 .	3. Fonden ska endast stödja åtgärder och investeringar som är förenliga med de tekniska kriterier som fastställts inom ramen för förordning (EU) 2020/852 och respekterar principen om att inte orsaka någon betydande skada enligt vad som anges i artikel 17 i den förordningen .
	Mottagare av medel ur fonden ska respektera tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning om sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter.

Ändring 83

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för åtgärder som ger tillfälligt direkt inkomststöd till utsatta hushåll och utsatta hushåll som är transportanvändare för att absorbera ökningen av priserna för vägtransporter och bränsle för uppvärmning. Sådant stöd ska minska med tiden och begränsas till den direkta påverkan till följd av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter . Stödberättigandet till sådant direkt inkomststöd ska upphöra inom de tidsfrister som anges i artikel 4.1 d .

1. Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för åtgärder av övergångskaraktär som ger tillfälligt direkt inkomststöd , också i form av nedsatta skatter och avgifter på el, till utsatta hushåll och utsatta transportanvändare som lever i energi- och mobilitetsfattigdom, för att absorbera ökningen av priserna för vägtransporter och bränsle för uppvärmning. Sådant stöd ska utgöra ett intermediärt stöd till dessa utsatta hushåll och minska med tiden , under förutsättning att strukturåtgärder eller investeringar med långvariga effekter genomförs för att effektivt lyfta dessa stödmottagare ur energi- och mobilitetsfattigdom . Sådant stöd ska begränsas till högst 40 % av den totala beräknade kostnaden för varje plan för perioden 2024–2027 och ska fastställas för perioden 2028–2032 i enlighet med den bedömning som kommissionen gör i enlighet med artikel 24.3, i syfte att fasa ut sådant stöd före utgången av 2032 .

Ändring 84

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
2. Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för följande åtgärder och investeringar i de beräknade totala kostnaderna för planerna, förutsatt att de främst gynnar utsatta hushåll, utsatta mikroföretag eller utsatta transportanvändare och avser att	2. Medlemsstaterna får inkludera kostnaderna för följande åtgärder och investeringar med varaktiga effekter i de beräknade totala kostnaderna för planerna, förutsatt att de främst gynnar utsatta hushåll, utsatta mikroföretag eller utsatta transportanvändare och avser att

Ändring 85

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)	stödja byggnadsrenoveringar, i synnerhet för dem som använder byggnader med sämst prestanda, även i form av finansiellt stöd eller skatteincitament såsom avdragsrätt för renoveringskostnader från hyran, oberoende av vem som äger de berörda byggnaderna,

(a)

stödja kvalitativa och kostnads- och energieffektiva byggnadsrenoveringar, i synnerhet för att bidra till uppnåendet av de renoveringskrav som fastställs i direktiv …/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)]] och för dem som använder byggnader med sämst prestanda, med särskild uppmärksamhet på hyresgäster och subventionerade bostäder, även i form av finansiellt stöd eller skatteincitament såsom avdragsrätt för renoveringskostnader från hyran eller särskilt stöd till renovering av subventionerade bostäder för att underlätta tillgången till överkomliga energieffektiva bostäder, oberoende av vem som äger de berörda byggnaderna,

Ändring 86

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(aa)	säkerställa tillgång till överkomliga och energieffektiva bostäder, bl.a. genom att tillhandahålla ett tillräckligt bestånd av energieffektiva och överkomliga bostäder, inbegripet subventionerade bostäder.

Ändring 87

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)	bidra till utfasning av fossila bränslen, inbegripet elektrifiering, för uppvärmning och kylning av, och matberedning i, byggnader och integrering av energi från förnybara energikällor som bidrar till energibesparingar,

(b)

bidra till en kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen, inbegripet elektrifiering, för uppvärmning och kylning av, och matberedning i, byggnader genom att säkerställa tillgång till överkomliga och energieffektiva system och integrering och lagring av energi från förnybara energikällor , även genom medborgarenergigemenskaper och peer-to-peer-energidelning, för att hantera eventuell residualefterfrågan, driva smarta interna elinstallationer eller täcka anslutningskostnader till smarta nät och alla övriga åtgärder som otvetydigt bidrar till energibesparingar samt anslutning till fjärrvärmenät, exempelvis i form av vouchrar, subventioner eller räntefria lån för investeringar i produkter och tjänster som ökar byggnaders energiprestanda eller för integrering av förnybara energikällor i byggnader .

Ändring 88

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ba)

erbjuda riktad, tillgänglig och överkomligt prissatt information, utbildning, upplysning och rådgivning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar och tillgängligt stöd till byggnadsrenoveringar och energieffektivitet samt hållbara och överkomliga mobilitets- och transportalternativ, inbegripet genom energibesiktningar av byggnader, skräddarsydd energirådgivning eller skräddarsydda tjänster för mobilitetshantering,

Ändring 89

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)	stödja offentliga och privata enheter när det gäller att utveckla och tillhandahålla energieffektiva renoveringslösningar till överkomliga priser och lämpliga finansieringsinstrument i linje med fondens sociala mål,

(c)

stödja offentliga och privata enheter , inbegripet aktörer som tillhandahåller subventionerade bostäder, i synnerhet offentligt-privat samarbete, när det gäller att utveckla och tillhandahålla säkra och energieffektiva renoveringslösningar till överkomliga priser och lämpliga finansieringsinstrument i linje med fondens sociala mål, inbegripet lösningar för smarta nät,

Ändring 90

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändring

(d)

ge tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och cyklar, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament för inköp av dessa samt lämplig offentlig och privat infrastruktur, också vad gäller laddning och tankning; för stöd till utsläppssnåla fordon ska en tidsplan för gradvis minskning av stödet lämnas ,

(d)

tillhandahålla ekonomiskt stöd eller skatteincitament för att förbättra tillgången till utsläppsfria fordon , samtidigt som teknikneutraliteten upprätthålls, och till cyklar, inbegripet incitament för tillgång till och vidareutveckling av marknaden för begagnade utsläppsfria fordon, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament för inköp av dessa , för lämplig offentlig och privat infrastruktur, också vad gäller laddning och tankning för stöd till inköp av utsläppsfria fordon; stödet ska begränsas till fordon som finns tillgängliga till eller under det genomsnittliga marknadspriset för sådana fordon i en medlemsstat under ett visst år; åtgärder till stöd för utsläppssnåla fordon ska i första hand övervägas endast om tillgång till utsläppsfri mobilitet ännu inte är möjlig, särskilt i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre tillgängliga områden; medlemsstaterna ska tillhandahålla en tidsplan för gradvis minskning av stödet, i enlighet med de tekniska kriterier som kommissionen fastställt i sin delegerade förordning (EU) 2021/2139,

Ändring 91

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

(e)	bevilja avgiftsfri tillgång till kollektivtrafik eller anpassade avgifter för tillgång till kollektivtrafik, samt främja hållbar anropsstyrd mobilitet och delade mobilitetstjänster,

(e)

ge incitament till användning av överkomlig och tillgänglig utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik, samt stödja privata och offentliga enheter, inbegripet kooperativ, att utveckla och tillhandahålla hållbar anropsstyrd mobilitet, delade mobilitetstjänster och attraktiva aktiva mobilitetsalternativ, särskilt i landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden, i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena ,

Ändring 92

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Medlemsstaterna ska, i förekommande fall, främja hållbara arbetstillfällen av god kvalitet när de genomför åtgärderna och investeringarna i enlighet med punkt 2.

Ändring 93

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2b. Senast den 31 juli 2023 ska kommissionen ge vägledning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar med anknytning till punkt 2. Senast den 31 juli 2026 och därefter vartannat år ska kommissionen, utgående från den integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporten som ska framläggas med två års mellanrum i enlighet med artikel 23, göra en kostnadseffektivitetsbedömning av de åtgärder och investeringar som medlemsstaterna genomfört som en del av sina planer. Kommissionen ska rapportera om bästa praxis och anpassa sin vägledning därefter.

Ändring 94

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
1. Fonden ska inte stödja, och de beräknade totala kostnaderna för planerna inte omfatta, åtgärder i form av direkt inkomststöd i enlighet med artikel 3.2 i denna förordning , för hushåll som redan gynnas av	1. Fonden ska inte ersätta åtgärder i form av direkt inkomststöd i enlighet med artikel 3.2 i denna förordning i den mån dessa åtgärder kommer som tillägg till och kompletterar stödet till hushåll som redan gynnas av

Ändring 95

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)	offentliga interventioner i prisnivån på bränslen som omfattas av kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och

(a)	offentliga interventioner i prisnivån på bränslen som används för förbränning vid uppvärmning och kylning av byggnader eller vägtransporter och

Ändring 96

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Om den berörda medlemsstaten i sin plan visar att de offentliga interventioner enligt vad som avses i punkt 1 inte helt uppväger den prishöjning som följer av att byggnads- och vägtransportsektorerna inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, får direkt inkomststöd inkluderas i de beräknade totala kostnaderna inom gränserna för den prishöjning som inte helt har uppvägts.

2. Om den berörda medlemsstaten i sin plan visar att de offentliga interventioner enligt vad som avses i punkt 1 inte helt uppväger prishöjningen får direkt inkomststöd inkluderas i de beräknade totala kostnaderna inom gränserna för den prishöjning som inte helt har uppvägts.

Ändring 97

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

Medlemsstaterna får i de beräknade totala kostnaderna inkludera finansiellt stöd till andra offentliga eller privata enheter än utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, om dessa enheter genomför åtgärder och investeringar som i slutändan gynnar utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

Medlemsstaterna får i de beräknade totala kostnaderna inkludera finansiellt stöd till andra offentliga eller privata enheter , finansförmedlare strikt undantagna, än utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som lever i fattigdom eller mobilitetsfattigdom , om dessa enheter genomför åtgärder och investeringar för deras räkning och som i slutändan direkt gynnar dessa utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare under förutsättning att dessa enheter följer de sociala och miljömässiga skyddsåtgärder som avses i artikel 5 .

Ändring 98

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
Medlemsstaterna ska föreskriva nödvändiga lagstadgade och avtalsmässiga skyddsåtgärder för att säkerställa att hela förmånen överförs till hushåll, mikroföretag och transportanvändare.	Medlemsstaterna ska föreskriva nödvändiga lagstadgade och avtalsmässiga skyddsåtgärder för att säkerställa att hela förmånen överförs till hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Sådana enheter ska uppfylla de krav på synlighet som anges i artikel 22a.
	Kommissionen ska utfärda riktlinjer om minimiprinciper och skyddsåtgärder och främja bästa praxis.

Ändring 99

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden 2025 –2027 ska vara 23 700 000 000 euro i löpande priser.

1. Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden [datum för ikraftträdandet] –2027 ska vara minst 11 140 000 000 euro i löpande priser. Fonden ska kompletteras med intäkter från auktioneringen av 150 miljoner utsläppsrätter i enlighet med artikel 30d.3 i [direktivet om EU:s utsläppshandelssystem] [5 250 000 000 vägledande belopp] för denna period. Finansieringen ska genomföras i enlighet med denna förordning.

Ändring 100

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden 2028–2032 ska vara 48 500 000 000 euro i löpande priser , under förutsättning att beloppen är tillgängliga under de årliga taken i den tillämpliga fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

2. Det totala anslaget för genomförandet av fonden för perioden 2028–2032 ska fastställas efter en översyn av denna förordning , under förutsättning att beloppen är tillgängliga under de årliga taken i den tillämpliga fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget , samt bedömningen och i förekommande fall och om villkoren är uppfyllda, den riktade översynen i enlighet med [artikel 30a.1a] i direktiv 2003/87/EG .

Ändring 101

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2a. Ytterligare anslag ska tillgängliggöras beroende på den särskilda tekniska justering baserad på fluktuationer i koldioxidpriset som föreskrivs i artikel 4b i … [rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (1a) i dess ändrade lydelse] för att säkerställa att de tillgängliga anslagen för den sociala klimatfonden i EU:s budget ökar i överensstämmelse med koldioxidpriset. En förlängning av den särskilda tekniska justering som baseras på fluktuationer i koldioxidpriset ska övervägas vid förhandlingarna om den tillämpliga fleråriga budgetramen.

Ändring 102

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2b. I enlighet med [artikel 30d.5] i direktiv 2003/87/EG ska medlemsstaterna använda intäkter från utsläppsrätter som auktioneras ut i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG först och främst för nationell medfinansiering av sina planer och, för eventuella kvarvarande intäkter, för sociala klimatåtgärder och investeringar i enlighet med artikel 6 i denna förordning, med undantag för de intäkter som fastställs som egna medel i enlighet med artikel 311.3 i EUF-fördraget och som tas upp i unionens budget som allmänna inkomster.

Ändring 103

Förslag till förordning

Artikel 10a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 10a

Särskilda utmaningar för ömedlemsstater, öar och de yttersta randområdena

När medlemsstaterna utarbetar sina sociala klimatplaner i enlighet med artikel 3 ska de ta särskild hänsyn till ömedlemsstaters, öars och de yttersta randområdenas situation. Ömedlemsstater, öar och de yttersta randområdena står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av den gröna omställningen till klimatneutralitet och nettonollutsläpp, med beaktande av deras särskilda behov och de sociala konsekvenserna. Ett tillräckligt minimibelopp ska tilldelas dessa territorier med tillhörande motivering, med beaktande av de särskilda utmaningarna för dessa territorier.

Ändring 104

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Stöd genom fonden ska ges utöver det stöd som ges inom andra unionsfonder, unionsprogram och unionsinstrument . Åtgärder och investeringar som får stöd genom fonden kan ta emot stöd från andra unionsfonder, unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

1. Stöd genom fonden ska ges utöver, och användas i synergi, komplementaritet, samstämmighet och överensstämmelse med, det stöd som ges inom andra fonder, program och instrument på unionsnivå, nationell nivå och, i förekommande fall, regional nivå, framför allt moderniseringsfonden, InvestEU-programmet, instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och de fonder som omfattas av förordning (EU) 2021/1060 . Åtgärder och investeringar som får stöd genom fonden kan ta emot stöd från andra unionsfonder, unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

Ändring 105

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Det högsta anslaget ska beräknas för varje medlemsstat i enlighet med bilagorna I och II.	1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.1a ska det högsta anslaget beräknas för varje medlemsstat i enlighet med bilagorna I och II.

Ändring 106

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Varje medlemsstat får lämna in en begäran upp till sitt högsta anslag för att genomföra sin plan och upp till sin högsta andel av det ytterligare anslag som gjorts tillgängligt i enlighet med artikel 9.1a, enligt vad som anges i bilaga II och på grundval av den beräkningsmetod som avses i bilaga I.

Ändring 107

Förslag till förordning

Artikel 13a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 13a

Förfinansiering

1. Om en medlemsstat anhåller om förfinansiering när den lämnar in sin plan ska kommissionen, beroende på den genomförandeakt som den antagit enligt artikel 16.1 i denna förordning, göra en utbetalning av ett förfinansieringsbelopp på upp till 13 % av det ekonomiska bidraget som avses i artikel [] i denna förordning. Genom undantag från artikel 116.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska kommissionen, i mån av möjlighet, verkställa utbetalningen inom två månader efter det att den har ingått det enskilda rättsliga åtagande som avses i artikel 18 i denna förordning.

2. Vid förhandsfinansiering enligt punkt 1 i denna artikel ska de ekonomiska bidragen som avses i artikel [] justeras i proportion till detta.

Ändring 108

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna bidra med minst 60 % av de totala beräknade kostnaderna för de åtgärder och investeringar som avses i artikel 6.1 och som ingår i deras planer. Bidraget från medlemsstater med en BNP per capita som, beräknad i marknadspriser, understiger 65 % av unionsgenomsnittet under perioden 2016–2018 ska begränsas till högst 40 % av de totala beräknade kostnaderna för de åtgärder och investeringar som avses i artikel 6.2 i deras planer.

Ändring 109

Förslag till förordning

Artikel 14 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Medlemsstaterna ska bland annat använda intäkter från auktionering av sina utsläppsrätter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG för sina nationella bidrag till de totala beräknade kostnaderna för sina planer.	2. Medlemsstaterna ska först och främst använda intäkter från auktionering av sina utsläppsrätter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG för sina nationella bidrag till de totala beräknade kostnaderna för sina planer.

Ändring 110

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a – led i

Kommissionens förslag

Ändring

Om planen utgör ett svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare i den berörda medlemsstaten till följd av införandet av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG , i synnerhet för hushåll som lever i energifattigdom , med vederbörlig hänsyn till de utmaningar som identifierats i kommissionens bedömningar av uppdateringen av den berörda medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan och av dess framsteg i enlighet med artiklarna 9.3, 13 och 29 i förordning (EU) 2018/1999, samt i kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna, som utfärdats i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, mot bakgrund av det långfristiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Detta ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och anslag.

(i)

Om planen utgör ett lämpligt och effektivt svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare i den berörda medlemsstaten till följd av konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet, bland annat genom koldioxidprissättning , i synnerhet för hushåll som lever i energi- och mobilitetsfattigdom , med vederbörlig hänsyn till de utmaningar som identifierats i kommissionens bedömningar av uppdateringen av den berörda medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan och av dess framsteg i enlighet med artiklarna 9.3, 13 och 29 i förordning (EU) 2018/1999, samt i kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna, som utfärdats i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, mot bakgrund av unionens klimat- och energimål för 2030 och det långfristiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Detta ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och anslag.

Ändring 111

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ia)

Om planen har utarbetats med meningsfulla samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens parter samt relevanta organisationer i det civila samhället i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014.

Ändring 112

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a – led ii

Kommissionens förslag

Ändring

ii)	En redogörelse för hur planen förväntas säkerställa att ingen investering eller åtgärd som ingår i planen orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

ii)	En redogörelse för hur planen förväntas säkerställa att investeringar och åtgärder som ingår i planen inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

Ändring 113

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a – led ii a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

iia)	Om mottagare av medel ur fonden respekterar tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning om sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter.

Ändring 114

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led a – led iii

Kommissionens förslag

Ändring

iii)	Om planen innehåller åtgärder och investeringar som bidrar till den gröna omställningen, bland annat för att hantera de utmaningar som följer av den och i synnerhet för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och delmålen i mobilitetsstrategin för 2030.

iii)

Om planen innehåller innovativa och befintliga åtgärder och effektiva investeringar i lösningar som bidrar till den gröna omställningen, bland annat för att hantera de utmaningar som följer av den och de sociala konsekvenserna och i synnerhet för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och 2050 och delmålen i mobilitetsstrategin för 2030.

Ändring 115

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led b – led i

Kommissionens förslag

Ändring

i)	Om planen förväntas ha en varaktig påverkan på de utmaningar som tas upp i planen, särskilt för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, och i synnerhet för hushåll som lever i energifattigdom , i den berörda medlemsstaten,

(i)

Om planen förväntas ha en varaktig påverkan på unionens mål för 2030, på klimatneutralitet och på de utmaningar som tas upp i planen, särskilt för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, och i synnerhet för hushåll som lever i energi- och mobilitetsfattigdom , i den berörda medlemsstaten,

Ändring 116

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led b – led iiia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

iiia)

Om de åtgärder och investeringar som föreslås av den berörda medlemsstaten är internt samstämmiga och främjar komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse med andra unionsinstrument och unionsprogram.

Ändring 117

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led b – led iiib (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

iiib)

Om planen när så är lämpligt bidrar till hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

Ändring 118

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2 – led c – led i

Kommissionens förslag

Ändring

i)	Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de beräknade totala kostnaderna för planen är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella miljömässiga och sociala påverkan.

Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de beräknade totala kostnaderna för planen är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella miljömässiga och sociala påverkan , och samtidigt beaktar nationella särdrag som kan påverka kostnaderna i planen .

Ändring 119

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
På grundval av bedömningen i enlighet med artikel 15 ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta beslut om en medlemsstats plan inom sex månader från den dag då planen lämnades in i enlighet med artikel 3.1 i denna förordning.	På grundval av bedömningen i enlighet med artikel 15 ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta beslut om en medlemsstats plan inom tre månader från den dag då planen lämnades in i enlighet med artikel 3.1 i denna förordning.

Ändring 120

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1 – stycke 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)

Det unionsanslag som tilldelats i enlighet med artikel 13 i denna förordning, vilket ska betalas ut i delbetalningar så snart medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts i samband med genomförandet av planen, och vilket för perioden 2028–2032 ska vara beroende av att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga under de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

(b)

Det unionsanslag som tilldelats i enlighet med artikel 13 och 13a i denna förordning, vilket ska betalas ut som förfinansiering och i delbetalningar så snart medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts i samband med genomförandet av planen, och vilket för perioden 2028–2032 ska vara beroende av att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga under de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

Ändring 121

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

1a. En medlemsstat får börja genomföra de åtgärder och investeringar som den angett i sin plan från och med den… [infoga dagen för denna förordnings ikraftträdande], innan kommissionen fattar ett positivt beslut enligt punkt 1. Detta ska inte påverka resultatet av kommissionens bedömning enligt artikel 15 eller dess befogenhet att godkänna eller förkasta planen. Unionens anslag till sådana pågående åtgärder och investeringar ska fortsätta att vara villkorat av att kommissionen beslutar att godkänna planen och att medlemsstaten uppfyller relevanta delmål och mål. Om kommissionen gör en positiv bedömning av planen ska det beslut som avses i punkt 1 i förekommande fall även omfatta sådana pågående åtgärder och investeringar och ta hänsyn till att de redan håller på att genomföras.

Ändring 122

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Om en social klimatplan, inklusive relevanta delmål och mål, på grund av objektiva omständigheter inte längre, var sig helt eller delvis, kan uppnås av den berörda medlemsstaten, i synnerhet på grund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG, får den berörda medlemsstaten till kommissionen lämna in en ändring av sin plan som innehåller nödvändiga och vederbörligen motiverade ändringar. Medlemsstaterna får begära tekniskt stöd för utarbetandet av en sådan begäran.

1. Om en social klimatplan, inklusive relevanta delmål och mål, på grund av objektiva omständigheter inte längre, vare sig helt eller delvis, kan uppnås av den berörda medlemsstaten, får den berörda medlemsstaten , efter meningsfullt samråd med relevanta aktörer i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014, till kommissionen lämna in en ändring av sin plan som innehåller nödvändiga och vederbörligen motiverade ändringar. Medlemsstaterna får begära tekniskt stöd för utarbetandet av en sådan begäran.

Ändring 123

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

1a. Om ytterligare anslag tillgängliggörs i enlighet med artikel 9.1a får den berörda medlemsstaten lämna in en riktad ändring av sin plan till kommissionen för att

(a)	öka antalet mottagare inom, eller de kostnader som bärs av, en åtgärd eller investering som anges i dess plan,

(b)	lägga till åtgärder eller investeringar i enlighet med artikel 6.

Ändring 124

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Om kommissionen gör en positiv bedömning av den ändrade planen ska den i enlighet med artikel 16.1, genom en genomförandeakt, inom tre månader efter det att medlemsstaten officiellt lämnat in den ändrade planen, anta ett beslut med skälen till sin positiva bedömning.	3. Om kommissionen gör en positiv bedömning av den ändrade planen ska den i enlighet med artikel 16.1, genom en genomförandeakt, inom tre månader efter det att medlemsstaten officiellt lämnat in den ändrade planen, anta ett beslut med skälen till sin positiva bedömning. Om en plan ändras i enlighet med punkt 1a a ska den perioden förkortas till sex veckor.

Ändring 125

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändring

5. Senast den 15 mars 2027 ska varje berörd medlemsstat bedöma planernas lämplighet med tanke på de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/087/EG . Dessa bedömningar ska lämnas in till kommissionen som en del av rapporterna om framstegen som i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 ska lämnas vartannat år.

5. Senast den 15 mars 2027 ska varje berörd medlemsstat bedöma planernas lämplighet med tanke på de faktiska direkta effekterna av omställningen till klimatneutralitet, bland annat genom koldioxidprissättning . Dessa bedömningar ska lämnas in till kommissionen som en del av rapporterna om framstegen som i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 ska lämnas vartannat år.

Ändring 126

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Efter det att kommissionen har antagit ett sådant beslut som avses i artikel 16 ska den i god tid ingå en överenskommelse med den berörda medlemsstaten som utgör ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för perioden 2025– 2027. Denna överenskommelse får ingås tidigast ett år före det år då auktionerna inleds i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

1. Efter det att kommissionen har antagit ett sådant beslut som avses i artikel 16 ska den i god tid ingå en överenskommelse med den berörda medlemsstaten som utgör ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för perioden från och med … [dagen för denna förordnings ikraftträdande] till och med 2027.

Ändring 127

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändring

Om kommissionen, till följd av den bedömning som avses i punkt 3 , konstaterar att de delmål och mål som anges i det kommissionsbeslut som avses i artikel 16 inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, ska utbetalningen av hela eller delar av anslaget avbrytas. Den berörda medlemsstaten får lämna sina synpunkter inom en månad efter det att kommissionens bedömning meddelats.

Om kommissionen, till följd av den bedömning som avses i punkt 2 , konstaterar att de delmål och mål som anges i det kommissionsbeslut som avses i artikel 16 inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, ska utbetalningen av hela eller delar av anslaget avbrytas. Den avbrutna utbetalningens belopp ska överensstämma med kostnaderna för de åtgärder vars delmål och mål inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Den berörda medlemsstaten får lämna sina synpunkter inom en månad efter det att kommissionens bedömning meddelats.

Ändring 128

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

4a. Om kommissionen fastställer att den berörda medlemsstaten enligt denna artikel inte har satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [yyyy/nnn] om ändring av kapitel IVa i direktiv…/…/EG [(COD) 2021/0211] ska utbetalningen av anslaget avbrytas. Den avbrutna utbetalningen ska endast återupptas om den berörda medlemsstaten har satt dessa lagar och andra författningar i kraft.

Ändring 129

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 7

Kommissionens förslag

Ändring

7. Om den berörda medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom 12 månader från dagen för ingåendet av de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18, ska kommissionen avsluta de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18 och dra tillbaka anslagsbeloppet. Kommissionen ska fatta ett beslut om att häva den överenskommelse som avses i artikel 18 efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från meddelandet av bedömningen att det inte har gjorts några konkreta framsteg.

7. Om den berörda medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom 12 månader från dagen för ingåendet av de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18, ska kommissionen avsluta de relevanta överenskommelser som avses i artikel 18 och dra tillbaka anslagsbeloppet. Eventuell förfinansiering i enlighet med artikel [13a] ska återkrävas i sin helhet. Kommissionen ska fatta ett beslut om att häva den överenskommelse som avses i artikel 18 efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från meddelandet av bedömningen att det inte har gjorts några konkreta framsteg. Alla belopp som dragits tillbaka ska proportionellt anslås till andra medlemsstater.

Ändring 130

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Vid genomförandet av fonden ska medlemsstaterna, i egenskap av mottagare av medel från fonden, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder och investeringar som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt, i synnerhet vad gäller förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter. För detta ändamål ska medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll som anges närmare i bilaga III och återkrav av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt. Medlemsstaterna får förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning.

1. Vid genomförandet av fonden ska medlemsstaterna, i egenskap av mottagare av medel från fonden, respektera de grundläggande värden som står inskrivna i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, däribland rättsstatsprincipen. De ska vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder och investeringar som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt, i synnerhet vad gäller skyddet av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer samt vad gäller förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter. För detta ändamål ska medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll som anges närmare i bilaga III och återkrav av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt. Medlemsstaterna får förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning.

Ändring 131

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

1a. Vid genomförandet av fonden ska kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2092 för att, i händelse av brott mot rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, säkerställa skyddet av medel som hänför sig till åtgärder och investeringar som fått stöd ur fonden. Kommissionen ska för detta ändamål tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkrav av belopp som utbetalats på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

Ändring 132

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

5a. Om det konstateras att överträdelser av rättsstatsprinciperna i en medlemsstat påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av fonden eller skyddet av unionens ekonomiska intressen, ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2020/2092. Detta kan bland annat omfatta innehållande av betalningar till de berörda nationella myndigheterna. I sådana fall ska kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de avsedda slutmottagarna av fondmedel fortsätter att ha tillgång till stöd från unionen, där kommissionen säkerställer utbetalning via lokala och regionala myndigheter, icke-statliga organisationer eller andra enheter som bevisligen kan säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av fonden.

Ändring 133

Förslag till förordning

Artikel 21 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan fonden och andra unionsprogram och unionsinstrument, inklusive InvestEU-programmet, instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och de fonder som omfattas av förordning (EU) 2021/1060. För detta ändamål ska de

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan fonden och andra unionsprogram och unionsinstrument, inklusive moderniseringsfonden, InvestEU-programmet, instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och de fonder som omfattas av förordning (EU) 2021/1060. För detta ändamål ska de

Ändring 134

Förslag till förordning

Artikel 21 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)	säkerställa komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, regional nivå, både under planering och genomförande,

(a)	säkerställa komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, lokal och regional nivå, både under planering och genomförande,

Ändring 135

Förslag till förordning

Artikel 21 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)	säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå för att uppnå fondens mål.

(c)

säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på lokal och regional nivå , inbegripet relevanta aktörer, i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014, för att uppnå fondens mål.

Ändring 136

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla sammanhängande, effektiv och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.	utgår

Ändring 137

Förslag till förordning

Artikel 22a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 22a

Unionsfinansieringens synlighet

1. Varje medlemsstat ska säkerställa följande:

(a)	Att mellanhandsstrukturer och slutmottagare av unionsstöd blir tydligt synliga i samband med alla insatser som stöds av fonden, bland annat genom att unionens emblem förevisas.

(b)	Kommunikation till EU:s invånare om den roll fonden spelar och resultatet av den, genom en gemensam webbportal som ger åtkomst till alla program där medlemsstaten deltar.

2. Medlemsstaterna ska framhålla, och i tillämpliga fall säkerställa, att mellanhandsstrukturer framhåller stödet från fonden och finansieringens ursprung genom att

(a)

se till att det framgår för slutmottagarna och allmänheten att det rör sig om unionsfinansiering, bland annat genom att unionens emblem förevisas, tillsammans med ett situationsanpassat besked om finansieringen, med texten ”medfinansierad av Europeiska unionen genom den sociala klimatfonden” på dokument och informationsmaterial som handlar om genomförandet av insatsen och är avsedda för slutmottagarna eller för allmänheten,

(b)	på sin officiella webbplats, om sådan finns, och på sidor i sociala medier tillhandahålla en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs, och

(c)	i samband med insatser där finansieringsinstrument kommer till bruk, också i form av tillfälligt direkt inkomststöd i enlighet med artikel 6.1, meddela hur mycket stöd slutmottagarna fått ur fonden.

3. Om en medlemsstat inte rättar sig efter skyldigheterna enligt punkterna 1 och 2 och om inga avhjälpande åtgärder vidtagits, ska kommissionen inskrida mot detta genom att, med beaktande av proportionalitetsprincipen, återkalla upp till 5 % per år av stödet ur fonden till den berörda medlemsstaten.

Ändring 138

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändring

1. Varje berörd medlemsstat ska vartannat år rapportera till kommissionen om genomförandet av sin plan som en del av sin integrerade nationella energi- och klimatlägesrapport i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 och i enlighet med artikel 28 i den förordningen och med meningsfulla samråd med relevanta aktörer i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 . De berörda medlemsstaterna ska i sina lägesrapporter ta med följande:

Ändring 139

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

(a)	Detaljerad kvantitativ information om antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(a)	Detaljerad kvantitativ information om antalet hushåll som lever i energifattigdom och i mobilitetsfattigdom, framför allt utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare .

Ändring 140

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(aa)	Detaljerad information om tillämpningen av definitionerna av energi- och mobilitetsfattigdom i enlighet med artikel 2.2 och 2a på grundval av konkreta och mätbara kriterier.

Ändring 141

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

(b)	I tillämpliga fall, detaljerad information om framstegen mot det nationella vägledande målet att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(b)	Detaljerad information om framstegen mot de nationella vägledande målen att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom och mobilitetsfattigdom, framför allt utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare .

Ändring 142

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)	Detaljerad information om resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i planen.

(c)	Detaljerad information om resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i planen , särskilt när det gäller de utsläppsminskningar som uppnåtts och antalet personer som omfattas av åtgärderna .

Ändring 143

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(ca)

En förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas bidra till jämställdhet och lika möjligheter för alla och till integreringen av dessa mål, i linje med principerna 2 och 3 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt med FN:s mål 5 för hållbar utveckling och, när så är relevant, med den nationella jämställdhetsstrategin.

Ändring 144

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(cb)	Detaljerad information om andelen och målgruppen för direkt inkomststöd som ingår i planen.

Ändring 145

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändring

(f)	Under 2027, en bedömning av den plan som avses i artikel 17.5 mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

(f)	Under 2027, en bedömning av den plan som avses i artikel 17.5 mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter som inrättats i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

Ändring 146

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	2a. Kommissionen ska övervaka vilken kostnadsandel i samband med överlämnandet av utsläppsrätter i enlighet med kapitel IVa i direktiv …/…/EG[(COD)2021/0211] som bränsleleverantörer tar på sig och överför till slutkonsumenterna. Kommissionen ska årligen rapportera sina slutsatser till Europaparlamentet.

Ändring 147

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändring

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 för att komplettera denna förordning för att fastställa de gemensamma indikatorer som ska användas för rapportering om framstegen och för övervakning och utvärdering av fonden för att uppnå de mål som anges i artikel 1 , inbegripet en mall som medlemsstaterna ska utgå från i sin rapportering . Kommissionen ska anta de delegerade akterna senast … [tre månader efter ikraftträdandet av denna förordning].

Ändring 148

Förslag till förordning

Artikel 23a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 23a
	Öppenhet och insyn
	1. Kommissionen ska översända de planer som medlemsstaterna lämnat in och de beslut som kommissionen offentliggjort samtidigt och på lika villkor till Europaparlamentet och rådet utan onödigt dröjsmål.
	2. Den information som kommissionen tillställer rådet eller något av dess förberedande organ inom ramen för denna förordning eller dess genomförande ska samtidigt göras tillgänglig för Europaparlamentet, vid behov under iakttagande av sekretessarrangemang.
	3. Kommissionen ska ge Europaparlamentets ansvariga utskott en översikt över sina preliminära slutsatser om huruvida de relevanta delmålen och målen i de planer som medlemsstaterna lämnat in har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.
	4. Europaparlamentets behöriga utskott får uppmana kommissionen att lämna information om läget i kommissionens bedömning av planerna.

Ändring 149

Förslag till förordning

Artikel 23b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 23b

Social klimatdialog

1. För att stärka dialogen mellan EU-institutionerna, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa större insyn och redovisningsskyldighet får Europaparlamentets ansvariga utskott bjuda in kommissionen två gånger om året för att diskutera följande frågor:

(a)	De planer som medlemsstaterna lämnat in.

(b)	Kommissionens bedömning av de planer som medlemsstaterna lämnat in.

(c)	Läget vad gäller uppnåendet av delmålen och målen i de planer som medlemsstaterna lämnat in.

(d)	Förfaranden för utbetalning, innehållande och avslutande, inklusive eventuella synpunkter som lagts fram och korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att säkerställa att delmålen och målen uppnås på ett tillfredsställande sätt.

(e)	Annan relevant information och dokumentation som kommissionen lämnat till Europaparlamentets ansvariga utskott i samband med genomförandet av fonden.

2. Europaparlamentet får i resolutioner ge sina synpunkter i de frågor som avses i punkt 1.

3. Kommissionen ska beakta de synpunkter som framkommit i den sociala klimatdialogen, däribland eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

Ändring 150

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Senast den 1 juli 2028 ska kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport om fondens genomförande och funktion för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.	1. Senast den 1 juli 2026 ska kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport om fondens genomförande och funktion dittills för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén , med beaktande av i synnerhet resultaten av de första rapporter som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med artikel 23 .

Ändring 151

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2a. För varje år som fonden är aktiv ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om minskade koldioxidutsläpp till följd av investeringar i energieffektivitet i byggnader, integrering av energi från förnybara energikällor och beviljande av förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

Ändring 152

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. Utvärderingsrapporten ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning fondens mål som anges i artikel 1 har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska beakta den fortsatta relevansen vad gäller alla mål och åtgärder som anges i artikel 6 mot bakgrund av påverkan på växthusgasutsläppen från systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och från de nationella åtgärder som vidtagits för att uppfylla medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (63). Den ska också beakta om fondens totala anslag fortsätter att vara relevant i förhållande till möjlig utveckling när det gäller auktionering av utsläppsrätter inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och andra relevanta överväganden.

3. Den utvärderingsrapport som avses i punkt 1 ska särskilt innehålla en bedömning av

(a)	i vilken utsträckning fondens mål som anges i artikel 1 har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet,

(b)

framstegen med och effekten av genomförandet av strukturella investeringar och åtgärder och användningen av direkt inkomststöd, land för land, mot bakgrund av uppnåendet av delmålen och målen i planerna, och det därpå följande behovet av och erforderlig nivå på det direkta inkomststödet i detta sammanhang, i enlighet med de regler som anges i artikel 6.1 för perioden 2028–2032,

(c)	tillämpningen av de definitioner av energi- och mobilitetsfattigdom som medlemsstaterna rapporterat om i enlighet med artikel 23.1 aa och huruvida ett mer detaljerat tillvägagångssätt kan bli nödvändigt i framtiden, och vid behov lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.

Den ska beakta den fortsatta relevansen vad gäller alla mål och åtgärder som anges i artikel 6 mot bakgrund av påverkan på växthusgasutsläppen från systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med direktiv 2003/87/EG och från de nationella åtgärder som vidtagits för att uppfylla medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (63). Den ska också beakta om fondens totala anslag fortsätter att vara relevant i förhållande till möjlig utveckling när det gäller auktionering av utsläppsrätter inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med direktiv 2003/87/EG och andra relevanta överväganden. Som en del av den utvärderingsrapport som avses i punkt 1 ska kommissionen även överväga en förlängning av den särskilda tekniska justering som baseras på fluktuationer i koldioxidpriset, och som avses i artikel 9, i samband med förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

Ändring 153

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 23.4 ska anförtros kommissionen tills vidare.	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2a och 23.4 ska anförtros kommissionen tills vidare.

Ändring 154

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 23.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2a och 23.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändring 155

Förslag till förordning

Artikel 26 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
Den ska tillämpas från och med den dag då medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [yyyy/nnn] om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG (64) .	utgår

Ändring 156

Förslag till förordning

Bilaga I – stycke 9

Kommissionens förslag

Ändring

För medlemsstater vars BNI per capita understiger 90 % av värdet för EU-27 kan αi inte vara lägre än andelen referensutsläpp i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av [kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG] vad gäller genomsnittet för perioden 2016–2018. αi För medlemsstater vars BNI per capita överstiger värdet för EU-27 justeras proportionellt för att säkerställa att summan av alla αi motsvarar 100 %.

För alla medlemsstater får αi inte understiga 0,07 % av summan av de totala anslag som avses i artikel 9.1 och 9.2. För medlemsstater vars BNI per capita understiger 90 % av värdet för EU-27 kan αi inte vara lägre än andelen referensutsläpp i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/842 för de sektorer som omfattas av [kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG] vad gäller genomsnittet för perioden 2016–2018. αi För medlemsstater vars BNI per capita överstiger värdet för EU-27 justeras proportionellt för att säkerställa att summan av alla αi motsvarar 100 %.

Ändring 157

Förslag till förordning

Bilaga II – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

Ytterligare anslag som hänför sig till artikel 9.1a ska anslås till medlemsstaterna på grundval av följande andel.

Högsta anslag per EU-medlemsstat

Medlemsstat	Andel som % av det totala beloppet	TOTALT [datum för ikraftträdande]–2032 (euro, löpande priser)	Belopp för [datum för ikraftträdande]–2027 (euro, löpande priser)	Belopp för 2028–2032 (euro, löpande priser)
Belgien	2,56	[1 844 737 639 ]	[605 544 073 ]	[1 239 193 566 ]
Bulgarien	3,85	[2 778 104 958 ]	[911 926 420 ]	[1 866 178 538 ]
Tjeckien	2,40	[1 735 707 679 ]	[569 754 460 ]	[1 165 953 219 ]
Danmark	0,50	[361 244 536 ]	[118 580 270 ]	[242 664 266 ]
Tyskland	8,19	[5 910 983 488 ]	[1 940 308 984 ]	[3 970 674 504 ]
Estland	0,29	[207 004 992 ]	[67 950 392 ]	[139 054 600 ]
Irland	1,02	[737 392 966 ]	[242 052 816 ]	[495 340 150 ]
Grekland	5,52	[3 986 664 037 ]	[1 308 641 796 ]	[2 678 022 241 ]
Spanien	10,53	[7 599 982 898 ]	[2 494 731 228 ]	[5 105 251 670 ]
Frankrike	11,20	[8 087 962 701 ]	[2 654 912 964 ]	[5 433 049 737 ]
Kroatien	1,94	[1 403 864 753 ]	[460 825 411 ]	[943 039 343 ]
Italien	10,81	[7 806 923 117 ]	[2 562 660 358 ]	[5 244 262 759 ]
Cypern	0,20	[145 738 994 ]	[47 839 531 ]	[97 899 463 ]
Lettland	0,71	[515 361 901 ]	[169 170 042 ]	[346 191 859 ]
Litauen	1,02	[738 205 618 ]	[242 319 573 ]	[495 886 046 ]
Luxemburg	0,10	[73 476 421 ]	[24 118 991 ]	[49 357 430 ]
Ungern	4,33	[3 129 860 199 ]	[1 027 391 783 ]	[2 102 468 416 ]
Malta	0,01	[5 112 942 ]	[1 678 348 ]	[3 434 594 ]
Nederländerna	1,11	[800 832 270 ]	[262 877 075 ]	[537 955 195 ]
Österrike	0,89	[643 517 259 ]	[211 237 660 ]	[432 279 599 ]
Polen	17,61	[12 714 118 688 ]	[4 173 471 093 ]	[8 540 647 595 ]
Portugal	1,88	[1 359 497 281 ]	[446 261 573 ]	[913 235 708 ]
Rumänien	9,26	[6 682 901 998 ]	[2 193 694 977 ]	[4 489 207 021 ]
Slovenien	0,55	[397 623 987 ]	[130 522 001 ]	[267 101 985 ]
Slovakien	2,36	[1 701 161 680 ]	[558 414 568 ]	[1 142 747 112 ]
Finland	0,54	[386 966 933 ]	[127 023 772 ]	[259 943 161 ]
Sverige	0,62	[445 050 067 ]	[146 089 842 ]	[298 960 225 ]
EU-27	100 %	[72 200 000 000 ]	[23 700 000 000 ]	[48 500 000 000 ]

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till de ansvariga utskotten, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0157/2022).

(28) Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

(29) COM(2019)0640.

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(1a) Godkänd av Europeiska rådet den 24–25 juni 2021.

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(1a) Interinstitutionellt avtal av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28).

(32) Uppgifter från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01]).

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(35a) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).

(36) [Lägg till referens]

(37) Godkänd av Europeiska rådet den 24–25 juni 2021.

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (EUT L 231, 30.6.2021, s. 21).

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(36) [Lägg till referens]

(37) Godkänd av Europeiska rådet den 24–25 juni 2021.

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).

(41) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(1b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(50) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [åååå/nnn] (EUT C […], […], s. […]).] [Förslag till omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet]

(54) EUT L 357, 27.10.2020, s. 35.

(1a) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(63) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(64) [Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) åååå/nnn…. (EUT …..).] [Direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG].

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/320

P9_TA(2022)0248

Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ***I

Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (COM(2021)0564 – C9-0328/2021 – 2021/0214(COD)) (1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/13)

Ändring 1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändring

(1)

I sitt meddelande om den europeiska gröna given (31) lade kommissionen fram en ny tillväxtstrategi med syftet att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp (utsläpp efter avdrag för upptag) av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Den europeiska gröna given syftar också till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt måste omställningen vara rättvis och inkluderande, och ingen får lämnas utanför. I EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (32) aviserade kommissionen ett främjande av relevanta instrument och incitament för att bättre genomföra principen om att förorenaren betalar som anges i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och därmed slutföra utfasningen av ”gratis förorening” i syfte att maximera synergierna mellan minskning av koldioxidutsläpp och nollföroreningsambitionen.

(1)

I sitt meddelande om den europeiska gröna given (31) lade kommissionen fram en ny tillväxtstrategi med syftet att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, där det senast 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp (utsläpp efter avdrag för upptag) av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Den europeiska gröna given syftar också till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt måste omställningen vara rättvis och inkluderande, och ingen får lämnas utanför. I EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (32) aviserade kommissionen ett främjande av relevanta instrument och incitament för att bättre genomföra principen om att förorenaren betalar som anges i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och därmed slutföra utfasningen av ”gratis förorening” i syfte att maximera synergierna mellan minskning av koldioxidutsläpp och nollföroreningsambitionen.

Ändring 2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändring

(2)

Parisavtalet (33), som antogs i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016. Parterna i Parisavtalet har i dess artikel 2 enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC över förindustriell nivå. I klimatpakten från Glasgow, som antogs den 13 november 2021, erkände dess parter också att en begränsning av ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 oC över förindustriell nivå avsevärt skulle minska riskerna och konsekvenserna från klimatförändringarna och de åtog sig att före utgången av 2022 stärka målen för 2030 för att minska ambitionsgapet.

Ändring 3

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändring

(5)	I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (35) lagfästs målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs också ett bindande unionsåtagande om en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändring 4

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändring

(6)

Den särskilda rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) om effekterna av globala temperaturökningar på 1,5 oC över förindustriella nivåer och relaterade globala utsläppsvägar för växthusgaser (36) utgör en stark vetenskaplig grund för att bekämpa klimatförändringen och visar behovet av att intensifiera klimatåtgärderna. Rapporten bekräftar att växthusgasutsläppen snabbt måste minskas för att minska sannolikheten för extrema väderhändelser, och att klimatförändringen måste begränsas till en global temperaturökning på 1,5 oC .

(6)

Den särskilda rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) om effekterna av globala temperaturökningar på 1,5 oC över förindustriella nivåer och relaterade globala utsläppsvägar för växthusgaser (36) utgör en stark vetenskaplig grund för att bekämpa klimatförändringen och visar behovet av att intensifiera klimatåtgärderna. Rapporten bekräftar att de negativa effekterna av klimatförändringarna och behovet av anpassningsåtgärder kommer att bli betydligt större om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5 oC, och att växthusgasutsläppen snabbt måste minskas för att minska sannolikheten för extrema väderhändelser.

Ändring 5

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(7a)

Omkring 27 % av de globala koldioxidutsläppen från bränsleförbränning avser för närvarande internationellt handlade varor och samtidigt som unionen har minskat sina inhemska växthusgasutsläpp väsentligt har växthusgasutsläppen kopplade till import till unionen ständigt ökat, vilket undergräver unionens ansträngningar att minska sitt globala koldioxidavtryck. Unionen har ett ansvar för att fortsätta att spela en ledande roll i de globala klimatåtgärderna, i samarbete med alla andra ekonomier i världen, eftersom det endast kommer att vara möjligt att uppnå målen i Parisavtalet om alla parter vidtar åtgärder.

Ändring 6

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändring

(8)

Så länge ett betydande antal av unionens internationella partner har politiska strategier som inte leder till samma ambitionsnivå för klimatet finns det en risk för koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår om företag inom vissa industrisektorer eller delsektorer, på grund av kostnader i samband med klimatpolitiken, överför produktion till andra länder eller om import från dessa länder ersätter likvärdiga men mindre växthusgasintensiva produkter. Detta skulle kunna leda till en ökning av deras totala utsläpp globalt och därmed äventyra den minskning av växthusgasutsläppen som är akut nödvändig för att världen ska kunna hålla den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå.

(8)

Så länge ett betydande antal av unionens internationella partner inte når samma ambitionsnivå för klimatet, och unionen höjer sin ambitionsnivå kan det finnas en risk för koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår om företag inom vissa industrisektorer eller delsektorer, på grund av kostnader i samband med klimatpolitiken, överför produktion till andra länder eller om import från dessa länder ersätter likvärdiga men mindre växthusgasintensiva produkter. Detta skulle kunna leda till en ökning av deras totala utsläpp globalt och undergräva effektiviteten i Unionens åtgärder för utsläppsminskning, och därmed äventyra den minskning av växthusgasutsläppen som är akut nödvändig för att världen ska kunna hålla den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå.

Ändring 7

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändring

(9)

Initiativet om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) är en del av Fit for 55-paketet. Denna mekanism är en väsentlig del av EU:s verktygslåda för att uppnå målet om en klimatneutral union allra senast 2050 i linje med Parisavtalet genom att förebygga koldioxidläckage till följd av unionens höjda klimatambition. Det kan också bidra till att etablera lika villkor för kostnaderna för att minska koldioxidutsläppen, till att öka efterfrågan på produkter och processer med låga koldioxidutsläpp, samt undvika snedvridning av konkurrensen och främja rättvis handel.

Ändring 8

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändring

(10)

Befintliga mekanismer för att hantera risken för koldioxidläckage i sektorer eller delsektorer som löper risk för koldioxidläckage är den gratis tilldelningen under en övergångsperiod av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem och de ekonomiska åtgärder som föreskrivs i artiklarna 10a.6 och 10b i direktiv 2003/87/EG för att kompensera för indirekta utsläppskostnader som uppstår genom att kostnader för växthusgasutsläpp förs vidare till elpriserna. Gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem försvagar dock den prissignal som systemet ger de mottagande anläggningarna jämfört med full auktionering, vilket påverkar incitamenten för investeringar i ytterligare utsläppsminskningar.

(10)

Befintliga mekanismer för att hantera risken för koldioxidläckage i sektorer eller delsektorer som löper risk för koldioxidläckage är den gratis tilldelningen under en övergångsperiod av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem och de ekonomiska åtgärder som föreskrivs i artiklarna 10a.6 och 10b i direktiv 2003/87/EG för att kompensera för indirekta utsläppskostnader som uppstår genom att kostnader för växthusgasutsläpp förs vidare till elpriserna. Gratis tilldelning på basis av bästa utsläppsprestanda har varit ett politiskt instrument för vissa industrisektorer för att hantera risken för koldioxidläckage i frånvaro av lika villkor. Både gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem och kompensation för indirekta utsläppskostnader försvagar dock den prissignal som systemet ger de mottagande anläggningarna jämfört med full auktionering, vilket minskar incitamenten för investeringar i ytterligare utsläppsminskningar.

Ändring 9

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(11a)

Installationer inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som möter ett stigande koldioxidpris och företag behöver långsiktig synlighet, förutsägbarhet och rättssäkerhet för att fatta sina investeringsbeslut. En tydlig väg för den gradvisa inkluderingen av de återstående sektorerna och delsektorerna i risk för koldioxidläckage bör därför inrättas. Det kommer att stärka det nya regelverket för att bekämpa koldioxidläckage, ge den tid som behövs för att säkerställa ett friktionsfritt genomförande av CBAM och tillåta att installationer och företag gör de nödvändiga investeringarna i utfasning av koldioxidutsläpp från industriprocesser i ett stabilt och förutsebart juridiskt sammanhang.

Ändring 10

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändring

(12)	Syftet med CBAM är att förebygga risken för koldioxidläckage, men denna förordning kommer också att uppmuntra producenter från tredjeländer att använda mer växthusgaseffektiv teknik, så att mindre utsläpp genereras per producerad enhet.

(12)

Syftet med CBAM är att förebygga risken för koldioxidläckage, men denna förordning kommer också att uppmuntra producenter från tredjeländer att använda mer växthusgaseffektiv teknik, så att mindre utsläpp genereras per producerad enhet. Därför skulle CBAM kunna vara en effektiv åtgärd för att minska utsläppen i tredjeländer samtidigt som den säkerställer lika villkor för industrin inom unionen.

Ändring 11

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändring

(13)

Som ett instrument för att förhindra koldioxidläckage och minska växthusgasutsläppen bör CBAM säkerställa att importerade produkter omfattas av ett regelverk som tillämpar koldioxidkostnader som är likvärdiga med dem som annars skulle ha betalats inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. CBAM är en klimatåtgärd som bör förebygga risken med koldioxidläckage och stödja EU:s ökade ambition att begränsa klimatförändringarna , samtidigt som förenligheten med WTO:s regler säkerställs.

(13)

Som ett instrument för att förhindra koldioxidläckage och minska växthusgasutsläppen bör CBAM säkerställa att importerade produkter omfattas av ett regelverk som tillämpar koldioxidkostnader som är likvärdiga med dem som annars skulle ha betalats inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem , vilket resulterar i en likvärdig koldioxidprissättning för importerade och inhemska produkter samt lika villkor . CBAM är en klimatåtgärd som bör stödja minskningen av Unionens utsläpp, såsom det förutsätts i den europeiska gröna given och i förordning ( EU ) 2021/1119, och förebygga risken med koldioxidläckage , samtidigt som förenligheten med WTO:s regler säkerställs.

Ändring 12

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(13a)

Kommissionen bör analysera de administrativa kostnaderna för CBAM och samtidigt säkerställa att personalen får lämplig utbildning för att kunna utföra sina uppgifter.

Ändring 13

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändring

(15)

För att tredjeländer eller territorier som är helt integrerade i eller knutna till EU:s utsläppshandelssystem ska kunna uteslutas från CBAM i händelse av framtida avtal, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över länder i bilaga II. Omvänt bör dessa tredjeländer eller territorier uteslutas från förteckningen i bilaga II och omfattas av CBAM, när de inte faktiskt lägger på utsläppshandelssystemets priser på varor som exporteras till unionen.

(15)

Ändring 14

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(15a)

För att säkerställa att den ekologiska omställningen i de yttersta randområdena går hand i hand med ekonomisk och social sammanhållning bör en konsekvensbedömning av de potentiella specifika ekonomiska och sociala effekterna på dessa regioner göras före övergångsperiodens slut. Kommissionen bör säkerställa respekten för artikel 349 i EUF-fördraget och föreslå lämpliga åtgärder för de yttersta randområdena vid genomförandet av CBAM, särskilt med tanke på de särskilda tull- och skattebestämmelser som tillämpas för de yttersta randområdena.

Ändring 15

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändring

(17)

De växthusgasutsläpp som regleras av CBAM bör motsvara de växthusgasutsläpp som omfattas av bilaga I till EU:s utsläppshandelssystem i direktiv 2003/87/EG, dvs. koldioxid (CO2) samt, i tillämpliga fall, dikväveoxid (N2O) och perfluorkolväten (PFC). CBAM bör inledningsvis tillämpas på direkta utsläpp av dessa växthusgaser från produktionen av varor fram till tidpunkten för import till unionens tullområde, och efter utgången av en övergångsperiod och efter ytterligare bedömning, samt på indirekta utsläpp, vilket motsvarar tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem.

(17)

De växthusgasutsläpp som regleras av CBAM bör motsvara de växthusgasutsläpp som omfattas av bilaga I till EU:s utsläppshandelssystem i direktiv 2003/87/EG, dvs. koldioxid (CO2) samt, i tillämpliga fall, dikväveoxid (N2O) och perfluorkolväten (PFC). CBAM bör avspegla framtida revideringar av EU:s utsläppshandelssystem med avseende på reglerade växthusgasutsläpp. CBAM bör tillämpas på direkta utsläpp av dessa växthusgaser från produktionen av varor fram till tidpunkten för import till unionens tullområde , samt på indirekta utsläpp, vilket motsvarar tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem. Respekten för WTO:s principer förutsätter samstämmighet mellan CBAM och EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 16

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändring

(19)

EU:s utsläppshandelssystem sätter ett absolut tak för växthusgasutsläppen från de verksamheter som omfattas av dess tillämpningsområde och möjliggör handel med utsläppsrätter (inom ett system med utsläppstak), men för att säkerställa att handelsflödena inte begränsas bör CBAM inte fastställa kvantitativa importbegränsningar. Dessutom gäller EU:s utsläppshandelssystem för anläggningar som är baserade i unionen, men CBAM bör tillämpas på vissa varor som importeras till unionens tullområde.

(19)

EU:s utsläppshandelssystem sätter ett absolut tak för växthusgasutsläppen från de verksamheter som omfattas av dess tillämpningsområde och möjliggör handel med utsläppsrätter (inom ett system med utsläppstak), men för att säkerställa att handelsflödena inte begränsas eller störs bör CBAM inte fastställa kvantitativa importbegränsningar. Dessutom gäller EU:s utsläppshandelssystem för anläggningar som är baserade i unionen, men CBAM bör tillämpas på vissa varor som importeras till unionens tullområde för att säkerställa lika villkor och förebygga risken för koldioxidläckage samtidigt som överensstämmelse med WTO:s regler säkerställs .

Ändring 17

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändring

(20)

CBAM-systemet har vissa särdrag jämfört med EU:s utsläppshandelssystem, bland annat när det gäller beräkningen av priset på CBAM-certifikat, möjligheterna att handla med certifikat och deras giltighet över tid. Detta beror på behovet av att bevara CBAM:s effektivitet som en åtgärd för att förhindra koldioxidläckage över tid och att säkerställa att hanteringen av systemet inte blir alltför betungande när det gäller skyldigheter för verksamhetsutövare och resurser för förvaltningen, samtidigt som en likvärdig grad av flexibilitet bibehålls för verksamhetsutövarna inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

(20)

CBAM-systemet har vissa särdrag jämfört med EU:s utsläppshandelssystem, bland annat när det gäller beräkningen av priset på CBAM-certifikat, möjligheterna att handla med certifikat och deras giltighet över tid. Detta beror på behovet av att bevara CBAM:s effektivitet som en åtgärd för att förhindra koldioxidläckage över tid och att säkerställa att hanteringen av systemet inte blir alltför betungande när det gäller skyldigheter för verksamhetsutövare , särskilt små och medelstora företag, och resurser för förvaltningen, samtidigt som en likvärdig grad av flexibilitet bibehålls för verksamhetsutövarna inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 18

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändring

(21)

För att bevara sin effektivitet som en åtgärd mot koldioxidläckage måste CBAM nära återspegla priset i EU:s utsläppshandelssystem. På marknaden för EU:s utsläppshandelssystem fastställs priset på utsläppsrätter genom auktioner, men priset på CBAM-certifikat bör på ett rimligt sätt återspegla priset på sådana auktioner genom genomsnitt som beräknas på veckobasis. Sådana veckovisa genomsnittspriser återspeglar nära prisfluktuationerna i EU:s utsläppshandelssystem och ger importörerna en rimlig marginal för att dra fördel av prisförändringarna i EU:s utsläppshandelssystem, samtidigt som det säkerställs att systemet förblir hanterbart för de administrativa myndigheterna.

(21)

För att bevara sin effektivitet som en åtgärd mot koldioxidläckage och säkerställa förenligheten med WTO:s regler måste CBAM nära återspegla priset i EU:s utsläppshandelssystem. På marknaden för EU:s utsläppshandelssystem fastställs priset på utsläppsrätter genom auktioner, men priset på CBAM-certifikat bör på ett rimligt sätt återspegla priset på sådana auktioner genom genomsnitt som beräknas på veckobasis. Sådana veckovisa genomsnittspriser återspeglar nära prisfluktuationerna i EU:s utsläppshandelssystem och ger importörerna en rimlig marginal för att dra fördel av prisförändringarna i EU:s utsläppshandelssystem, samtidigt som det säkerställs att systemet förblir hanterbart för de administrativa myndigheterna.

Ändring 19

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändring

(23)

Eftersom CBAM tillämpas på import av varor till unionens tullområde i stället för på anläggningar, skulle vissa anpassningar och förenklingar också behöva tillämpas i CBAM-systemet. En av dessa förenklingar bör bestå av ett deklarationssystem där importörerna ska rapportera de totala verifierade växthusgasutsläpp som är inbäddade i varor som importerats under ett visst kalenderår. En annan tidsplanering än efterlevnadscykeln för EU:s utsläppshandelssystem bör också tillämpas för att undvika eventuella flaskhalsar till följd av skyldigheter för ackrediterade kontrollörer enligt denna förordning och enligt EU:s utsläppshandelssystem.

(23)

Eftersom CBAM tillämpas på import av varor till unionens tullområde i stället för på anläggningar, skulle vissa anpassningar och förenklingar också behöva tillämpas i CBAM-systemet. En av dessa förenklingar bör bestå av ett enkelt och tillgängligt deklarationssystem där importörerna ska rapportera de totala verifierade växthusgasutsläpp som är inbäddade i varor som importerats under ett visst kalenderår. En annan tidsplanering än efterlevnadscykeln för EU:s utsläppshandelssystem bör också tillämpas för att undvika eventuella flaskhalsar till följd av skyldigheter för ackrediterade kontrollörer enligt denna förordning och enligt EU:s utsläppshandelssystem.

Ändring 20

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(23a)

Med tanke på CBAM:s unika särdrag och behovet av nära samordning på unionsnivå bör en CBAM-myndighet inrättas för att korrekt genomföra och övervaka denna förordning.

Ändring 21

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändring

(24)

Medlemsstaterna bör tillämpa sanktioner vid överträdelser av denna förordning och se till att de genomförs. Beloppet för dessa sanktioner bör vara identiskt med de sanktioner som för närvarande tillämpas inom unionen vid överträdelser av EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med artikel 16 . 3 och 16.4 i direktiv 2003/87/EG .

(24)

CBAM-myndigheten och tullmyndigheterna bör noggrant utforma och övervaka CBAM-mekanismen, bland annat för att förebygga, kartlägga och bestraffa alla former av kringgående, inbegripet missbruk och bedrägeri. CBAM-myndigheten och medlemsstaterna bör, i enlighet med sin nationella rätt, tillämpa administrativa eller straffrättsliga sanktioner vid överträdelser av denna förordning och se till att de genomförs. Beloppet för sanktionerna för auktoriserade deklaranter som inte senast den 31 maj varje år överlämnar ett antal CBAM-certifikat som motsvarar de utsläpp som är inbäddade i varor som importerats under det föregående året, eller som lämnar oriktiga uppgifter kopplade till inbäddade utsläpp till CBAM-myndigheten för att själv behandlas gynnsamt, bör motsvara tre gånger det genomsnittliga priset för CBAM-certifikat under det föregående året för varje CBAM-certifikat som den godkända deklaranten inte överlämnade i enlighet med artikel 22 . Betalning av sanktionen befriar inte den godkända deklaranten från skyldigheten att överlämna det utestående antalet CBAM-certifikat till CBAM-myndigheten .

Ändring 22

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändring

(26)	Produkttäckningen för CBAM bör prioritera den verksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, eftersom systemet bygger på kvantitativa och kvalitativa kriterier kopplade till miljömålet i direktiv 2003/87/EG och är det mest omfattande regleringssystemet för växthusgasutsläpp i unionen.

(26)

Produkttäckningen för CBAM bör prioritera den verksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, eftersom systemet bygger på kvantitativa och kvalitativa kriterier kopplade till miljömålet i direktiv 2003/87/EG och är det mest omfattande regleringssystemet för växthusgasutsläpp i unionen. Kommissionen bör fastställa en tidsplan för ett gradvist inkluderande av alla varor i de sektorer som omfattas av direktiv 2003/87/EG senast den 1 januari 2030. De varor som är mest utsatta för koldioxidläckage och mest koldioxidintensiva bör prioriteras.

Ändring 23

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändring

(29)

De varor som omfattas av denna förordning bör väljas ut efter en noggrann analys av deras relevans i fråga om sammanlagda växthusgasutsläpp och risken för koldioxidläckage i motsvarande sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, samtidigt som komplexiteten och den administrativa bördan begränsas. I synnerhet bör man vid det faktiska urvalet ta hänsyn till basmaterial och basprodukter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, i syfte att säkerställa att importen av energiintensiva produkter till unionen är likvärdig med EU:s produkter när det gäller koldioxidprissättning inom EU:s utsläppshandelssystem, och för att minska riskerna för koldioxidläckage. Andra relevanta kriterier för att begränsa urvalet bör vara följande: För det första, sektorernas relevans när det gäller utsläpp, dvs. huruvida sektorn är en av dem som har de största sammanlagda växthusgasutsläppen. För det andra, om sektorn löper en betydande risk för koldioxidläckage, enligt definitionen i direktiv 2003/87/EG. För det tredje, behovet av att finna en balans mellan en bred täckning av växthusgasutsläpp och begränsad komplexitet och administrativ börda.

(29)

De varor som omfattas av denna förordning bör väljas ut efter en noggrann analys av deras relevans i fråga om sammanlagda växthusgasutsläpp och risken för koldioxidläckage i motsvarande sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, samtidigt som komplexiteten och den administrativa bördan begränsas för unionsindustrin, företag och små och medelstora företag . I synnerhet bör man vid det faktiska urvalet ta hänsyn till basmaterial och basprodukter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, i syfte att säkerställa att importen av energiintensiva produkter till unionen är likvärdig med EU:s produkter när det gäller koldioxidprissättning inom EU:s utsläppshandelssystem, och för att minska riskerna för koldioxidläckage. Andra relevanta kriterier för att begränsa urvalet bör vara följande: För det första, sektorernas relevans när det gäller utsläpp, dvs. huruvida sektorn är en av dem som har de största sammanlagda växthusgasutsläppen. För det andra, om sektorn löper en betydande risk för koldioxidläckage, enligt definitionen i direktiv 2003/87/EG. För det tredje, behovet av att finna en balans mellan en bred täckning av växthusgasutsläpp och begränsad komplexitet och administrativ börda. Särskild uppmärksamhet bör också fästas vid att undvika eventuella risker för snedvridningar av marknaden mellan de olika sektorer som omfattas av CBAM.

Ändring 24

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändring

(30)	Användningen av det första kriteriet innebär till att följande industrisektor kan förtecknas i fråga om sammanlagda utsläpp: järn och stål, raffinaderier, cement, organiska baskemikalier och gödselmedel.

(30)	Användningen av det första kriteriet innebär till att följande industrisektor kan förtecknas i fråga om sammanlagda utsläpp: järn och stål, raffinaderier, cement, aluminium, organiska baskemikalier , vätgas, polymerer och gödselmedel.

Ändring 25

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändring

(32)

Organiska kemikalier omfattas inte av denna förordning på grund av tekniska begränsningar som gör att det inte är möjligt att klart definiera inbäddade utsläpp för importerade varor. För dessa varor är det tillämpliga riktmärket enligt EU:s utsläppshandelssystem en grundläggande parameter som inte möjliggör en entydig tilldelning av utsläpp som är inbäddade i enskilda importerade varor. En mer riktad tilldelning till organiska kemikalier kommer att kräva fler data och analyser.

utgår

Ändring 26

Förslag till förordning

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändring

(33)

Liknande tekniska begränsningar gäller för raffinaderiprodukter, för vilka det inte är möjligt att otvetydigt hänföra växthusgasutsläppen till enskilda produkter. Samtidigt är det relevanta riktmärket i EU:s utsläppshandelssystem inte direkt kopplat till specifika produkter, såsom bensin, diesel eller fotogen, utan till all raffinaderiproduktion.

(33)

Vissa tekniska begränsningar gäller för raffinaderiprodukter, för vilka det inte är möjligt att otvetydigt hänföra växthusgasutsläppen till enskilda produkter. Samtidigt är det relevanta riktmärket i EU:s utsläppshandelssystem inte direkt kopplat till specifika produkter, såsom bensin, diesel eller fotogen, utan till all raffinaderiproduktion. För att utvidga denna förordnings tillämpningsområde i god tid bör kommissionen utveckla en rättvis metod för att beräkna inbäddade utsläpp från raffinaderiprodukter före övergångsperiodens slut.

Ändring 27

Förslag till förordning

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändring

(34)

Aluminiumprodukter bör dock ingå i CBAM eftersom de löper stor risk för koldioxidläckage. Dessutom konkurrerar de i flera industriella tillämpningar direkt med stålprodukter på grund av att de har liknande egenskaper som stålprodukter. Inkludering av aluminium är också relevant eftersom CBAM:s tillämpningsområde kan komma att utvidgas till att omfatta indirekta utsläpp i framtiden .

(34)

Aluminiumprodukter bör ingå i CBAM eftersom de löper stor risk för koldioxidläckage. Dessutom konkurrerar de i flera industriella tillämpningar direkt med stålprodukter på grund av att de har liknande egenskaper som stålprodukter. Inkludering av aluminium är också relevant eftersom CBAM:s tillämpningsområde också omfattar indirekta utsläpp.

Ändring 28

Förslag till förordning

Skäl 36

Kommissionens förslag

Ändring

(36)	Däremot bör denna förordning inte tillämpas på vissa produkter vars tillverkning inte medför betydande utsläpp, t.ex. järnskrot (enligt KN-nummer 7204), ferrolegeringar (KN-nummer 7202) och vissa gödselmedel (KN-nummer 3105 60 00).

(36)	Däremot bör denna förordning inte tillämpas i ett första skede på vissa produkter vars tillverkning inte medför betydande utsläpp, t.ex. järnskrot (enligt KN-nummer 7204), ferrolegeringar (KN-nummer 7202) och vissa gödselmedel (KN-nummer 3105 60 00).

Ändring 29

Förslag till förordning

Skäl 40

Kommissionens förslag

Ändring

(40)	En godkänd deklarant bör tillåtas att begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det koldioxidpris som redan betalats för dessa utsläpp i andra jurisdiktioner.

(40)	En godkänd deklarant bör tillåtas att begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, motsvarande det explicita koldioxidpris som redan betalats för dessa utsläpp i andra jurisdiktioner.

Ändring 30

Förslag till förordning

Skäl 45

Kommissionens förslag

Ändring

(45)

De fysiska egenskaperna hos el som produkt, särskilt omöjligheten att följa det faktiska flödet av elektroner, motiverar en något annorlunda utformning för CBAM. Normalvärden bör användas som standardmetod och det bör vara möjligt för godkända deklaranter att göra beräkningen av deras CBAM-skyldigheter gällande på grundval av faktiska utsläpp. Elhandeln skiljer sig från handeln med andra varor, särskilt eftersom den handlas via sammanlänkade elnät, med hjälp av elbörser och särskilda handelsformer. Marknadskoppling är en tätt reglerad form av elhandel som gör det möjligt att aggregera köp- och säljbud i hela unionen.

(45)

De fysiska egenskaperna hos el som produkt, särskilt omöjligheten att följa det faktiska flödet av elektroner, motiverar en något annorlunda utformning för CBAM. Det bör vara möjligt för godkända deklaranter att göra beräkningen av deras CBAM-skyldigheter gällande på grundval av faktiska verifierade utsläpp. Normalvärden bör endast användas om det saknas uppgifter om faktiska utsläpp. Elhandeln skiljer sig från handeln med andra varor, särskilt eftersom den handlas via sammanlänkade elnät, med hjälp av elbörser och särskilda handelsformer. Marknadskoppling är en tätt reglerad form av elhandel som gör det möjligt att aggregera köp- och säljbud i hela unionen.

Ändring 31

Förslag till förordning

Skäl 46a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(46a)

För att minska risken för koldioxidläckage och säkerställa lika villkor för Unionsindustrin bör allt kringgående förbjudas. Kommissionen bör utvärdera risken för kringgående i alla sektorer som ingår i bilaga I, särskilt sannolikheten för omlastning, förändrade handelsmönster mot produkter i senare led, samt resursförflyttning, absorption av kostnader, manipulering av utsläppsdata, felaktig märkning av varor och mindre ändringar av produkten i syfte att importera en produkt inom ramen för ett annat nummer enligt kombinerade nomenklaturen (KN-nummer). Kommissionen bör ges befogenhet att i förekommande fall anta delegerade akter för att stärka åtgärder mot kringgående.

Ändring 32

Förslag till förordning

Skäl 49

Kommissionens förslag

Ändring

(49)

När tredjeländer en gång integreras i unionens elmarknad via marknadskoppling bör tekniska lösningar hittas för att säkerställa tillämpningen av CBAM på el som exporteras från sådana länder till unionens tullområde. Om tekniska lösningar inte kan hittas bör tredjeländer som är kopplade till marknaden omfattas av ett tidsbegränsat undantag från CBAM fram till senast 2030 enbart när det gäller export av el, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Dessa tredjeländer bör dock utarbeta en färdplan och åta sig att införa en mekanism för koldioxidprissättning som ger ett likvärdigt pris som EU:s utsläppshandelssystem, och de bör åta sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 samt att anpassa sig till unionens lagstiftning inom miljö-, klimat-, konkurrens- och energiområdena. Detta undantag bör när som helst återkallas om det finns skäl att tro att landet i fråga inte fullgör sina åtaganden eller inte har antagit ett utsläppshandelssystem som är likvärdigt med EU:s utsläppshandelssystem senast 2030.

(49)

När tredjeländer en gång integreras i unionens elmarknad via marknadskoppling bör tekniska lösningar hittas för att säkerställa tillämpningen av CBAM på el som exporteras från sådana länder till unionens tullområde. Om tekniska lösningar inte kan hittas bör tredjeländer som är kopplade till marknaden omfattas av ett tidsbegränsat undantag från CBAM fram till senast 2030 enbart när det gäller export av el, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Dessa tredjeländer bör dock utarbeta en färdplan och åta sig att införa en mekanism för explicit koldioxidprissättning som ger ett likvärdigt pris som EU:s utsläppshandelssystem, och de bör åta sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 samt att anpassa sig till unionens lagstiftning inom miljö-, klimat-, konkurrens- och energiområdena. Detta undantag bör när som helst återkallas om det finns skäl att tro att landet i fråga inte fullgör sina åtaganden eller inte har antagit ett utsläppshandelssystem som är likvärdigt med EU:s utsläppshandelssystem senast 2030.

Ändring 34

Förslag till förordning

Skäl 51

Kommissionens förslag

Ändring

(51)	För att underlätta och säkerställa en väl fungerande CBAM bör kommissionen stödja de behöriga myndigheter som ansvarar för tillämpningen av denna förordning i fullgörandet av deras skyldigheter.

utgår

Ändring 35

Förslag till förordning

Skäl 51a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(51a)

Det är nödvändigt att de parter som berörs av de beslut som fattas av CBAM-myndigheten har tillgång till nödvändiga rättsmedel. Ett lämpligt överklagandeförfarande bör därför fastställas så att CBAM-myndighetens beslut kan överklagas till en överklagandenämnd, vars beslut i sin tur kan överklagas till Europeiska unionens domstol i enlighet med EUF-fördraget.

Ändring 36

Förslag till förordning

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändring

(52)

Kommissionen bör utvärdera tillämpningen av denna förordning före övergångsperiodens utgång och rapportera till Europaparlamentet och rådet. Kommissionens rapport bör särskilt fokusera på möjligheterna att förbättra klimatåtgärderna mot målet om en klimatneutral union senast 2050. Kommissionen bör, som en del av denna utvärdering , ta initiativ till insamling av information som är nödvändig för att eventuellt utvidga tillämpningsområdet till indirekta utsläpp samt till andra varor och tjänster som löper risk för koldioxidläckage, och för att utveckla metoder för beräkning av inbäddade utsläpp på grundval av metoder för miljöavtryck (47).

(52)

Kommissionen bör regelbundet utvärdera tillämpningen av denna förordning och rapportera till Europaparlamentet och rådet. Kommissionens rapporter bör särskilt fokusera på möjligheterna att förbättra klimatåtgärderna mot målet om en klimatneutral union senast 2050. Kommissionen bör, som en del av den första utvärderingen , ta initiativ till insamling av information som är nödvändig för att ytterligare utvidga tillämpningsområdet i bilaga I till andra varor och tjänster som löper risk för koldioxidläckage, såsom produkter i senare led, och för att utveckla metoder för beräkning av inbäddade utsläpp på grundval av metoder för miljöavtryck (47). Kommissionen bör i sina efterföljande utvärderingar fokusera på inverkan på konkurrenskraften för unionsindustrin och industrin i senare led, inverkan på små och medelstora företag, eventuell oproportionerlig administrativ börda, eventuellt kringgående, snedvridning av handelsmönster och möjligheter att förbättra klimatåtgärderna i riktning mot en klimatneutral union senast 2050, och låta dessa utvärderingar i förekommande fall åtföljas av lagstiftningsförslag.

Ändring 37

Förslag till förordning

Skäl 52a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(52a)

För att möjliggöra en snabb och effektiv reaktion på oförutsebara, exceptionella och oprovocerade omständigheter som har destruktiva konsekvenser för den ekonomiska och industriella infrastrukturen i ett eller flera tredjeländer som omfattas av CBAM, bör kommissionen när så är lämpligt lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. Ett sådant lagstiftningsförslag bör ange de åtgärder som är mest lämpliga mot bakgrund av de omständigheter som råder i tredjelandet eller tredjeländerna, samtidigt som målen för denna förordning bevaras. Dessa åtgärder bör vara tidsbegränsade.

Ändring 38

Förslag till förordning

Skäl 53a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(53a)

Jämsides med dialogen med tredjeländer bör kommissionen, i varje steg efter denna förordnings ikraftträdande, upprätthålla kontakter med alla berörda parter inom de sektorer som omfattas av denna förordning, inbegripet företrädare för näringslivet, fackförbunden och civilsamhället.

Ändring 39

Förslag till förordning

Skäl 54a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(54a)

Kommissionen bör aktivt arbeta för att inrätta en internationell ”koldioxidklubb” för att säkerställa ett kontinuerligt utbyte i god tro med unionens handelspartner. Detta bör vara ett öppet, icke-exklusivt internationellt forum, som exempelvis skulle kunna finnas under en lämplig multilateral organisation såsom WTO eller det relevanta och öppna organet OECD. Dess mål bör vara att tillåta en jämförelse och samordning av åtgärder för koldioxidprissättning samt utsläppsminskande åtgärder som inte avser koldioxidprissättning. Koldioxidklubben bör också stödja jämförbarheten hos klimatåtgärder genom att säkerställa kvaliteten hos övervakning, rapportering och verifiering av klimatfrågor bland sina medlemmar. Medlemskapet i klubben bör vara informellt, öppet och på frivillig basis för länder som strävar efter höga klimatambitioner i linje med Parisavtalet. Med tanke på att CBAM är den första åtgärden i sitt slag, som är tänkt att vara ett samarbetsverktyg utformat för att bekämpa koldioxidläckage, kommer en sådan koldioxidklubb att erbjuda verktyg för engagemang och transparens mellan unionen och dess handelspartner.

Ändring 40

Förslag till förordning

Skäl 55

Kommissionens förslag

Ändring

(55)

Eftersom syftet med CBAM är att uppmuntra till renare produktionsprocesser står EU också redo att samarbeta med låg- och medelinkomstländer för minskning av koldioxidutsläpp i deras tillverkningsindustrier. Dessutom bör unionen stödja mindre utvecklade länder med nödvändigt tekniskt bistånd för att underlätta deras anpassning till de nya skyldigheter som fastställs i denna förordning. Även om de intäkter som genereras av försäljningen av CBAM-certifikat kommer att tas upp i unionsbudgeten som allmänna inkomster och inte bör avsättas för några specifika utgifter i unionsbudgeten bör unionen, mot bakgrund av den universalitetsprincip som styr unionsbudgeten, finansiera de minst utvecklade ländernas insatser för att minska koldioxidutsläppen i sina tillverkningsindustrier med ett årligt belopp som minst motsvarar de intäkter som försäljningen av CBAM-certifikat genererar. Sådan finansiering bör tillhandahållas genom ekonomiskt stöd från unionen till internationell klimatfinansiering och de relevanta geografiska programmen och det tematiska programmet ”Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (1a) . De nödvändiga justeringarna av budgetanslagen för det instrumentet bör göras genom unionens årliga budgetförfarande fram till 2027 och därefter ingå i nästa fleråriga budgetram.

Ändring 41

Förslag till förordning

Skäl 57a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(57a)

Kommissionen bör regelbundet övervaka eventuella ändringar i handelsflödena från de minst utvecklade länderna till följd av CBAM för att få en bild av hur ändamålsenlig denna förordning är och av vilket bidrag den ger till förebyggandet av koldioxidläckage, och hur den påverkar handelsflödena mellan unionen och de minst utvecklade länderna. Kommissionen bör likaledes regelbundet övervaka det tekniska biståndet till de minst utvecklade länderna för att utvärdera hur effektivt det bidrar till att minska koldioxidutsläppen i de länderna.

Ändring 42

Förslag till förordning

Skäl 59

Kommissionens förslag

Ändring

(59)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå , och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (51). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med utarbetande av delegerade akter.

(59)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på nivån för berörda experter och industrisektorer , och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (51). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med utarbetande av delegerade akter.

Ändring 43

Förslag till förordning

Skäl 61

Kommissionens förslag

Ändring

(61)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner. Enligt Europol har bedrägerier med koldioxidkrediter kostat över 5 miljarder EUR i förlorade offentliga inkomster. CBAM bör därför införa lämpliga och effektiva mekanismer för att undvika förlust av offentliga inkomster.

Ändring 44

Förslag till förordning

Skäl 61a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(61a)

CBAM-myndigheten bör finansieras på ett sätt som garanterar att den fungerar på ett hållbart sätt och möjliggör sund ekonomisk förvaltning. Alla kostnader för myndighetens inrättande och drift bör täckas av de allmänna inkomsterna i unionens budget.

Ändring 45

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Genom denna förordning inrättas en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) för att hantera växthusgasutsläpp som är inbäddade i de varor som avses i bilaga I, vid import till unionens tullområde, i syfte att minska koldioxidutsläppen och stödja genomförandet av Parisavtalets mål genom att förebygga alla eventuella risker för koldioxidläckage från unionen och skapa incitament för utsläppsminskningar i tredjeländer . I detta syfte har CBAM som mål att utjämna koldioxidprissättningen för importerade och inhemska varor som ingår i denna förordnings tillämpningsområde.

Ändring 46

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Mekanismen kommer gradvis att ersätta de mekanismer som inrättats genom direktiv 2003/87/EG för att förebygga risken för koldioxidläckage, särskilt gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10a i det direktivet.	3. Mekanismen har inrättats för att gradvis ersätta de mekanismer som inrättats genom direktiv 2003/87/EG för att förebygga risken för koldioxidläckage, särskilt gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10a i det direktivet.

Ändring 47

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1a. Senast den 1 januari 2030 ska denna förordning tillämpas på alla sektorer som omfattas av direktiv 2003/87/EG.
	Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera denna förordning genom att upprätta en tidsplan för ett gradvist inkluderande av alla varor i de sektorer som omfattas av direktiv 2003/87/EG. De varor som är mest utsatta för koldioxidläckage och mest koldioxidintensiva ska prioriteras av kommissionen i denna delegerade akt. Denna delegerade akt ska antas senast den 30 juni 2025.
	Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera bilaga I genom att lägga till alla varor i de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
	Senast den… [tre år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera bilaga I genom att lägga till produkter i senare led av de varor som förtecknas i bilaga I. Dessa produkter i senare led ska innehålla en betydande andel av minst en av de varor som förtecknas i bilaga I.

Ändring 48

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 6

Kommissionens förslag	Ändring
6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att fastställa villkoren för tillämpning av CBAM på varor som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.	6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning genom att fastställa villkoren för tillämpning av CBAM på varor som avses i punkt 2.

Ändring 49

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 7 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

b)	Den nationella lagstiftningen i det tredjelandet eller territoriet genomför de viktigaste bestämmelserna i unionens lagstiftning om elmarknaden, inbegripet om utveckling av förnybara energikällor och sammankoppling av elmarknader.

Den nationella lagstiftningen i det tredjelandet eller territoriet genomför de viktigaste bestämmelserna i unionens lagstiftning om elmarknaden, inbegripet om utveckling av förnybara energikällor, sammankoppling av elmarknader , och genomför unionens regelverk om klimat, miljö och konkurrens, med full respekt för avtalade tidsfrister .

Ändring 50

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 7 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

Tredjelandet eller territoriet har, vid genomförandet av färdplanen enligt led c, visat betydande framsteg mot en anpassning av den inhemska lagstiftningen till unionsrätten på klimatområdet på grundval av den färdplanen, inbegripet i riktning mot koldioxidprissättning på en likvärdig nivå som unionen, åtminstone vad gäller elproduktion. Genomförandet av ett utsläppshandelssystem för el, med ett likvärdigt pris som i EU:s utsläppshandelssystem, ska vara slutfört senast den 1 januari 2030 .

Ändring 51

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 8

Kommissionens förslag

Ändring

8. Ett tredjeland eller territorium som uppfyller villkoren i punkt 7 a–f ska förtecknas i avsnitt B i bilaga II till denna förordning och ska lämna in två rapporter om uppfyllandet av villkoren enligt punkt 7 a–f, en före den 1 juli 2025 och en annan före den 1 juli 2029. Senast den 31 december 2025 och senast den 31 december 2029 ska kommissionen, särskilt på grundval av färdplanen enligt punkt 7 c och de rapporter som mottagits från tredjelandet eller territoriet, bedöma om det tredjelandet eller territoriet fortsätter att uppfylla villkoren i punkt 7.

8. Ett tredjeland eller territorium som uppfyller villkoren i punkt 7 a–f ska förtecknas i avsnitt B i bilaga II till denna förordning och ska lämna in tre övergripande rapporter om uppfyllandet av villkoren enligt punkt 7 a–f, en före den 1 juli 2024 , en före den 1 juli 2027 och en annan före den 1 juli 2029. Senast den 31 december 2024 , den 31 december 2027 och den 31 december 2029 ska kommissionen, särskilt på grundval av färdplanen enligt punkt 7 c och de rapporter som mottagits från tredjelandet eller territoriet, bedöma om det tredjelandet eller territoriet fortsätter att uppfylla villkoren i punkt 7.

Ändring 52

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 9 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

ba)	om kommissionen har bevis för att utsläppen från elproduktionen i landet eller territoriet har ökat till följd av ökad elexport till unionen.

Ändring 53

Förslag till förordning

Artikel 2 – punkt 12

Kommissionens förslag

Ändring

12. Unionen får ingå avtal med tredjeländer i syfte att ta hänsyn till mekanismerna för koldioxidprissättning i dessa länder vid tillämpningen av artikel 9.

12. Unionen får ingå avtal med tredjeländer i syfte att ta hänsyn till mekanismerna för koldioxidprissättning i dessa länder vid tillämpningen av artikel 9. Sådana avtal får inte leda till otillbörlig förmånsbehandling av import från tredjeländer när det gäller de CBAM-certifikat som ska överlämnas och får inte beakta några mekanismer för koldioxidprissättning som anses vara kringgående i den mening som avses i artikel 27.2.

Ändring 54

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 11

Kommissionens förslag

Ändring

(11)	behörig myndighet : den myndighet som varje medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 11 i denna förordning.

(11)	CBAM-myndighet : den myndighet som har inrättats i enlighet med artikel 11 i denna förordning.

Ändring 55

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 15

Kommissionens förslag

Ändring

(15)	direkta utsläpp: utsläpp från de produktionsprocesser för varor som producenten direkt kontrollerar.

(15)	direkta utsläpp: utsläpp från de produktionsprocesser för varor som producenten direkt kontrollerar , inklusive utsläpp från produktionen av värme och kyla som förbrukats under produktionsprocesserna .

Ändring 56

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 16

Kommissionens förslag

Ändring

(16)	inbäddade utsläpp: direkta utsläpp under produktionen av varor, beräknade enligt de metoder som anges i bilaga III.

(16)	inbäddade utsläpp: direkta och indirekta utsläpp under produktionen av varor och el som förbrukas under produktionsprocessen av varor, beräknade enligt de metoder som anges i bilaga III.

Ändring 57

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 18

Kommissionens förslag

Ändring

(18)	CBAM-certifikat: ett certifikat i elektroniskt format som motsvarar ett ton inbäddade utsläpp i varor.

(18)	CBAM-certifikat: ett för alla medlemsstater gemensamt certifikat i elektroniskt format som motsvarar ett ton inbäddade utsläpp i varor.

Ändring 58

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 22

Kommissionens förslag

Ändring

(22)	faktiska utsläpp: utsläpp beräknade på grundval av primära data från produktionsprocesser för varor.

(22)	faktiska utsläpp: utsläpp beräknade och verifierade på grundval av primära data från produktionsprocesser för varor och från produktionen av el som förbrukas under produktionsprocessen för varor .

Ändring 59

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 23

Kommissionens förslag

Ändring

(23)	koldioxidpris: det penningbelopp som betalas i ett tredjeland i form av en skatt eller utsläppsrätter inom ramen för ett utsläppshandelssystem för växthusgaser, beräknat på växthusgaser som omfattas av en sådan åtgärd och som släpps ut under produktionen av varor.

(23)	koldioxidpris: det penningbelopp som betalas i ett tredjeland i form av en skatt , avgift eller utsläppsrätter inom ramen för ett utsläppshandelssystem för växthusgaser, beräknat på växthusgaser som omfattas av en sådan åtgärd och som släpps ut under produktionen av varor.

Ändring 60

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 28

Kommissionens förslag

Ändring

(28)	indirekta utsläpp: utsläpp från produktion av el , värme och kyla som förbrukas under produktionsprocessen för varor.

(28)	indirekta utsläpp: utsläpp av växthusgaser från processerna för produktion av el som förbrukas under produktionsprocessen för varor.

Ändring 61

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28a)

minst utvecklat land: land som ingår i den förteckning över sådana länder som upprättats av Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd.

Ändring 62

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 28b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28b)

CBAM-faktor: en faktor som minskar gratis tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar för produktion av de varor som omfattas av bilaga I.

Ändring 63

Förslag till förordning

Artikel 3 – led 28c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

(28c)

produkter i senare led: produkter som tillverkas med hjälp av de varor som förtecknas i bilaga I.

Ändring 64

Förslag till förordning

Artikel 4 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
Varor får endast importeras till unionens tullområde av en deklarant som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 17 (godkänd deklarant).	Varor får endast importeras till unionens tullområde av en deklarant som godkänts av CBAM-myndigheten i enlighet med artikel 17 (godkänd deklarant).
	(Beteckningen ”CBAM-myndighet” berör hela texten. Om den antas måste motsvarande ändringar göras i hela texten.)

Ändring 65

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Varje deklarant ska, före import av varor som avses i artikel 2, ansöka hos den behöriga myndigheten på den plats där deklaranten är etablerad om ett godkännande att importera dessa varor till unionens tullområde.	1. Varje deklarant ska, före import av varor som avses i artikel 2, ansöka hos CBAM-myndigheten på den plats där deklaranten är etablerad om ett godkännande att importera dessa varor till unionens tullområde.

Ändring 66

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

En försäkran på heder och samvete om att deklaranten inte varit inblandad i några allvarliga eller upprepade överträdelser av tullagstiftningen, skattereglerna eller reglerna om marknadsmissbruk under de fem år som föregick året för ansökan, inbegripet att deklaranten inte har begått några allvarliga brott i samband med sin ekonomiska verksamhet.

En försäkran på heder och samvete om att deklaranten eller, i tillämpliga fall, någon av deklarantens styrelsemedlemmar inte varit inblandad i några allvarliga eller upprepade överträdelser av tullagstiftningen, skattereglerna eller reglerna om marknadsmissbruk under de fem år som föregick året för ansökan, inbegripet att deklaranten inte har begått några brott i samband med deklarantens ekonomiska verksamhet.

Ändring 67

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3 – led f

Kommissionens förslag

Ändring

Uppgifter som behövs för att bedöma deklarantens ekonomiska och operativa förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning och, om så beslutas av den behöriga myndigheten på grundval av en riskbedömning, handlingar som styrker den informationen, såsom resultaträkning och balansräkning för upp till de tre senaste räkenskapsår för vilka räkenskaperna avslutats.

Uppgifter som behövs för att bedöma deklarantens ekonomiska och operativa förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning och, om så beslutas av CBAM-myndigheten på grundval av en riskbedömning, handlingar som styrker den informationen, såsom resultaträkning och balansräkning för upp till de tre senaste räkenskapsår för vilka räkenskaperna avslutats.

Ändring 68

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Sökanden kan när som helst dra tillbaka sin ansökan.	4. Sökanden kan när som helst ändra eller dra tillbaka sin ansökan.

Ändring 69

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändring
5. Den godkända deklaranten ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om alla ändringar av de uppgifter som lämnats enligt punkt 3 som uppstår efter det att beslutet fattades och som kan påverka det beslut som fattas enligt artikel 17 eller innehållet i godkännandet enligt artikel 17.	5. Den godkända deklaranten ska utan dröjsmål underrätta CBAM-myndigheten om alla ändringar av de uppgifter som lämnats enligt punkt 3 som uppstår efter det att beslutet fattades och som kan påverka det beslut som fattas enligt artikel 17 eller innehållet i godkännandet enligt artikel 17.

Ändring 70

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändring

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på standardformatet för ansökan och de tidsfrister och det förfarande som ska följas av den behöriga myndigheten vid handläggningen av ansökningar om godkännande i enlighet med punkt 1 och med avseende på reglerna för den behöriga myndighetens identifiering av deklaranterna för import av el. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på standardformatet för ansökan och de tidsfrister och det förfarande som ska följas av CBAM-myndigheten vid handläggningen av ansökningar om godkännande i enlighet med punkt 1 och med avseende på reglerna för CBAM-myndighetens identifiering av deklaranterna för import av el. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 71

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Senast den 31 maj varje år ska varje godkänd deklarant lämna in en deklaration (CBAM-deklaration) till den behöriga myndigheten , för det kalenderår som föregår deklarationen	1. Senast den 31 maj varje år ska varje godkänd deklarant lämna in en deklaration (CBAM-deklaration) till CBAM-myndigheten , för det kalenderår som föregår deklarationen.

Ändring 72

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

ca)	En kopia av den verifieringsrapport som den ackrediterade kontrollören utfärdat i enlighet med artikel 8 och bilaga V.

Ändring 73

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändring

5. Den godkända deklaranten ska bevara dokumentationen över uppgifter som avses i punkt 4, inbegripet kontrollörens rapport, till och med utgången av det fjärde året efter det år då CBAM-deklarationen lämnades in eller skulle ha lämnats in. Dokumentationen ska vara tillräckligt detaljerad för att ackrediterade kontrollörer ska kunna verifiera de inbäddade utsläppen i enlighet med artikel 8 och för att CBAM-myndigheten ska kunna granska CBAM-deklarationen i enlighet med artikel 19.1. Den godkända deklaranten ska bevara dokumentationen under den period som avses i artikel 19.1, enligt vilken CBAM-myndigheten får granska CBAM-deklarationen.

Ändring 74

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändring

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på närmare bestämmelser om de delar av beräkningsmetoderna som anges i bilaga III, inbegripet fastställande av systemgränser för produktionsprocesser, emissionsfaktorer, anläggningsspecifika värden för faktiska utsläpp och normalvärden och deras respektive tillämpning på enskilda varor samt fastställande av metoder för att säkerställa tillförlitligheten hos data som ligger till grund för fastställandet av normalvärdena, inbegripet detaljnivå för data och verifiering av data. Vid behov ska det i dessa akter föreskrivas att normalvärdena kan anpassas till särskilda områden, regioner eller länder för att ta hänsyn till särskilda objektiva faktorer såsom geografi, naturresurser, marknadsvillkor, dominerande energikällor eller industriella processer. Genomförandeakterna ska bygga på befintlig lagstiftning för verifiering av utsläpp och verksamhetsdata för anläggningar som omfattas av direktiv 2003/87/EG, särskilt genomförandeförordning (EU) 2018/2067.

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på de delar av beräkningsmetoderna som anges i bilaga III, inbegripet fastställande av systemgränser för produktionsprocesser, emissionsfaktorer, anläggningsspecifika värden för faktiska utsläpp och normalvärden och deras respektive tillämpning på enskilda varor samt fastställande av metoder för att säkerställa tillförlitligheten hos data som ligger till grund för fastställandet av normalvärdena, inbegripet detaljnivå för data och verifiering av data. Vid behov ska det i dessa akter föreskrivas att normalvärdena kan anpassas till särskilda områden, regioner eller länder för att ta hänsyn till särskilda objektiva faktorer såsom geografi, naturresurser, marknadsvillkor, dominerande energikällor eller industriella processer. Genomförandeakterna ska bygga på befintlig lagstiftning för verifiering av utsläpp och verksamhetsdata för anläggningar som omfattas av direktiv 2003/87/EG, särskilt genomförandeförordning (EU) 2018/2067.

Ändring 75

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 7a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	7a. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa en metod för att beräkna inbäddade indirekta utsläpp för enkla och komplexa produkter och relevanta normalvärden samt en metod för att fastställa CBAM-priset på indirekta inbäddade utsläpp.

Ändring 76

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Den godkända deklaranten ska säkerställa att de totala inbäddade utsläpp som deklareras i den CBAM-deklaration som lämnats in i enlighet med artikel 6 verifieras av en kontrollör som är ackrediterad i enlighet med artikel 18, på grundval av de verifieringsprinciper som anges i bilaga V.	1. Den godkända CBAM-deklaranten ska säkerställa att de totala inbäddade utsläpp som deklareras i den CBAM-deklaration som lämnats in i enlighet med artiklarna 6 och 35, såväl som metoden och uppgifter och handlingar som styrker den informationen, verifieras av en kontrollör som är ackrediterad i enlighet med artikel 18, på grundval av de verifieringsprinciper som anges i bilaga V.

Ändring 77

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1a. CBAM-myndigheten har behörighet att kontrollera att uppgifterna i CBAM-deklarationen är riktiga, enligt denna artikel.

Ändring 78

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på de principer för verifiering som avses i punkt 1 vad gäller möjligheten att frångå skyldigheten för kontrollören att besöka anläggningen där relevanta varor produceras och skyldigheten att fastställa tröskelvärden för att avgöra om felaktigheter eller avvikelser är väsentliga samt med avseende på den styrkande dokumentation som krävs för verifieringsrapporten.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning med avseende på de principer för verifiering som avses i punkt 1 vad gäller möjligheten att frångå skyldigheten för kontrollören att besöka anläggningen där relevanta varor produceras och skyldigheten att fastställa tröskelvärden för att avgöra om felaktigheter eller avvikelser är väsentliga samt med avseende på den styrkande dokumentation som krävs för verifieringsrapporten. Möjligheten att frångå skyldigheten för den ackrediterade kontrollören att besöka anläggningen där relevanta varor produceras får endast utnyttjas under vederbörligen motiverade omständigheter där anläggningen har en välkänd standardprofil med avseende på produktion och teknik, som möjliggör en tillförlitlig uppskattning av de inbäddade utsläppen. CBAM-myndigheten ska under alla omständigheter fortsätta ha rätt att kontrollera att uppgifterna i CBAM-deklarationen är riktiga. De bestämmelser som fastställs i sådana delegerade akter ska vara likvärdiga med dem som föreskrivs i genomförandeförordning (EU) 2018/2067.

Ändring 79

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
De genomförandeakter som nämns i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.	utgår

Ändring 80

Förslag till förordning

Artikel 9 – rubriken

Kommissionens förslag	Ändring
Koldioxidpris som betalas i ett ursprungsland	Explicit koldioxidpris som betalas i ett ursprungsland

Ändring 81

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. En godkänd deklarant får i sin CBAM-deklaration begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas för att ta hänsyn till det koldioxidpris som betalats i ursprungslandet för de deklarerade inbäddade utsläppen.

1. En godkänd deklarant får i sin CBAM-deklaration begära en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas för att ta hänsyn till det explicita koldioxidpris som betalats i ursprungslandet för de deklarerade inbäddade utsläppen. Denna minskning får även uppgå till 100 % om det koldioxidpris som betalats i ursprungslandet är likvärdigt med eller högre än koldioxidpriset inom unionen.

Ändring 82

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Den godkända deklaranten ska bevara den dokumentation, bestyrkt av en oberoende person , som krävs för att visa att de deklarerade inbäddade utsläppen omfattats av ett koldioxidpris i varornas ursprungsland samt bevara bevis för den faktiska betalningen av det koldioxidpriset, vilket inte får ha omfattats av någon exportrabatt eller någon annan form av kompensation vid export.

2. Den godkända deklaranten ska bevara den dokumentation, bestyrkt av en ackrediterad kontrollör , som krävs för att visa att de deklarerade inbäddade utsläppen omfattats av ett explicit koldioxidpris i varornas ursprungsland samt bevara bevis för den faktiska betalningen av det koldioxidpriset, vilket inte får ha omfattats av någon exportrabatt eller någon annan form av direkt eller indirekt kompensation vid export. Den ackrediterade kontrollörens namn och kontaktuppgifter ska anges i dokumentationen. Den godkända deklaranten ska översända denna dokumentation till CBAM-myndigheten.

Ändring 83

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändring

4. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om fastställande av metoden för att beräkna minskningen av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, och vad gäller omräkningen av det koldioxidpris som betalas i utländsk valuta till euro till den årliga genomsnittliga växelkursen i enlighet med punkt 1, och vad gäller kvalifikationerna hos den oberoende person som bestyrker informationen samt bevisen för det koldioxidpris som betalats och frånvaron av exportrabatter eller andra former av kompensation vid export som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

4. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om fastställande av metoden för att beräkna minskningen av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas, och vad gäller omräkningen av det koldioxidpris som betalas i utländsk valuta till euro till den årliga genomsnittliga växelkursen i enlighet med punkt 1, och vad gäller kvalifikationerna hos den ackrediterade kontrollör som bestyrker informationen samt bevisen för det koldioxidpris som betalats och frånvaron av exportrabatter eller andra former av direkt och indirekt kompensation vid export som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 84

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Kommissionen ska, på begäran av en verksamhetsutövare vid en anläggning som är belägen i ett tredjeland, registrera informationen om verksamhetsutövaren och dess anläggning i en central databas som avses i artikel 14. 4.	1. Kommissionen ska, på begäran av en verksamhetsutövare vid en anläggning som är belägen i ett tredjeland, registrera informationen om verksamhetsutövaren och dess anläggning i ett CBAM-register som avses i artikel 14.

Ändring 85

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 6

Kommissionens förslag	Ändring
6. De register som avses i punkt 5 c måste vara tillräckligt detaljerade för att möjliggöra verifieringen i enlighet med punkt 5 b och för att göra det möjligt för varje behörig myndighet att i enlighet med artikel 19.1 granska den CBAM-deklaration som lämnats av en godkänd deklarant till vilken de relevanta uppgifterna lämnats ut i enlighet med punkt 8.	6. De register som avses i punkt 5 c ska vara tillräckligt detaljerade för att möjliggöra verifieringen i enlighet med punkt 5 b och för att göra det möjligt för CBAM-myndigheten att i enlighet med artikel 19.1 granska och kontrollera den CBAM-deklaration som lämnats av en godkänd deklarant till vilken de relevanta uppgifterna lämnats ut i enlighet med punkt 8.

Ändring 86

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 7

Kommissionens förslag	Ändring
7. En verksamhetsutövare får lämna ut de uppgifter om verifiering av inbäddade utsläpp som avses i punkt 5 till en godkänd deklarant . Den godkända deklaranten ska ha rätt att använda de lämnade uppgifterna för att fullgöra den skyldighet som avses i artikel 8.	7. De uppgifter om verifierade inbäddade utsläpp som avses i punkt 5 ska vara offentligt tillgängliga via CBAM-registret . Den godkända deklaranten ska ha rätt att använda uppgifterna för att fullgöra den skyldighet som avses i artikel 8.

Ändring 87

Förslag till förordning

Kapitel III – rubriken

Kommissionens förslag	Ändring
Behöriga myndigheter	CBAM-myndigheten

Ändring 88

Förslag till förordning

Artikel 11 – rubriken

Kommissionens förslag	Ändring
Behöriga myndigheter	CBAM-myndigheten

Ändring 89

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet som ska fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning och underrätta kommissionen om detta .	Kommissionen ska inrätta CBAM-myndigheten som ska fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning.

Ändring 90

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
Kommissionen ska göra en förteckning över alla behöriga nationella myndigheter tillgänglig för medlemsstaterna och offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning.	utgår

Ändring 91

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna utbyter alla uppgifter som är nödvändiga och relevanta för att de ska kunna fullgöra sina funktioner och skyldigheter.	utgår

Ändring 92

Förslag till förordning

Artikel 12

Kommissionens förslag	Ändring
Artikel 12	utgår
Kommissionen
Kommissionen ska bistå de behöriga myndigheterna i fullgörandet av deras skyldigheter enligt denna förordning och samordna deras verksamhet.

Ändring 93

Förslag till förordning

Artikel 12a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 12a
	CBAM-myndighetens beslut
	1. CBAM-myndigheten ska utan dröjsmål fatta beslut i syfte att genomföra denna förordning.
	2. Ett beslut från CBAM-myndigheten ska få verkan från och med dagen för delgivningen till beslutsadressaten.
	3. Om CBAM-myndigheten inte anser sig ha alla de upplysningar som krävs för beslutsfattande ska den kontakta beslutsadressaten och ange vilka ytterligare upplysningar som krävs. I ett sådant fall ska mottagaren av beslutet utan dröjsmål lämna de begärda kompletterande uppgifterna till CBAM-myndigheten.
	4. Beslutsadressaten ska utan dröjsmål underrätta CBAM-myndigheten om eventuella ändringar som efter beslutsfattandet skett i de upplysningar som tillhandahållits. CBAM-myndigheten ska i dessa fall ompröva sitt beslut mot bakgrund av ändringarna och antingen bekräfta eller ändra beslutet.
	5. Om CBAM-myndigheten föreslår ett beslut som påverkar mottagaren av beslutet negativt ska den ange skälen till det föreslagna beslutet och i beslutet inkludera en hänvisning till den rätt att överklaga som föreskrivs i artikel 27a. Innan ett sådant beslut fattas ska CBAM myndigheten bereda beslutsadressaten tillfälle att framföra sin åsikt till CBAM-myndigheten inom en fastställd tidsfrist. Efter fristens utgång ska CBAM-myndigheten delge beslutet till beslutsadressaten.
	6. CBAM-myndigheten får när som helst undanröja, upphäva eller ändra sitt beslut, antingen på motiverad hemställan från beslutsadressaten eller på eget initiativ, om så är lämpligt.
	7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera denna förordning genom att fastställa närmare bestämmelser och förfaranderegler för denna artikel. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 28.

Ändring 94

Förslag till förordning

Artikel 13 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Alla uppgifter som den behöriga myndigheten erhåller vid utövandet av sin verksamhet och som är av konfidentiell natur eller tillhandahålls på konfidentiell grund ska omfattas av tystnadsplikt. Uppgifterna får inte röjas av den behöriga myndigheten utan uttryckligt tillstånd från den person eller den myndighet som överlämnat dem. De får delas med tullmyndigheterna, kommissionen och Europeiska åklagarmyndigheten och ska behandlas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97.

Alla uppgifter som CBAM-myndigheten erhåller vid utövandet av sin verksamhet och som är av konfidentiell natur eller tillhandahålls på konfidentiell grund ska omfattas av tystnadsplikt. Uppgifterna får inte röjas av CBAM-myndigheten utan uttryckligt tillstånd från den person eller den myndighet som överlämnat dem. De får delas med tullmyndigheterna, kommissionen och Europeiska åklagarmyndigheten och ska behandlas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97.

Ändring 95

Förslag till förordning

Artikel 14

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 14

utgår

Nationella register och central databas

1. Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska inrätta ett nationellt register över deklaranter som är godkända i den medlemsstaten, i form av en standardiserad elektronisk databas med data om dessa deklaranters CBAM-certifikat, och för att sörja för konfidentialitet i enlighet med villkoren i artikel 13.

2. Den databas som avses i punkt 1 ska innehålla konton med uppgifter om varje godkänd deklarant, särskilt

a)	den godkända deklarantens namn och kontaktuppgifter,

b)	Den godkända deklarantens Eori-nummer.

c)	CBAM-kontonumret,

d)	antal, försäljningspris, inköpsdatum, datum för överlämnande, eller datum för återköp, eller datum för den behöriga myndighetens annullering av CBAM-certifikat för varje godkänd deklarant.

3. Uppgifterna i den databas som avses i punkt 2 ska vara konfidentiella.

4. Kommissionen ska upprätta en central databas som är tillgänglig för allmänheten och som innehåller namn, adresser och kontaktuppgifter för verksamhetsutövarna och uppgifter om anläggningars lokalisering i tredjeländer i enlighet med artikel 10.2. En verksamhetsutövare får välja att dess namn, adress och kontaktuppgifter inte ska vara tillgängliga för allmänheten

Ändring 96

Förslag till förordning

Artikel 14a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 14a

CBAM-register

1. CBAM-myndigheten ska inrätta ett CBAM-register för handhavandet av uppgifter med anknytning till CBAM-certifikat, i enlighet med artiklarna 20, 21 och 22.

2. CBAM-registret ska ha en elektronisk databas med uppgifter om varje godkänd deklarant, särskilt följande:

a)	Namn och kontaktuppgifter.

b)	Eori-nummer.

c)	CBAM-kontonummer.

d)	Antal CBAM-certifikat som innehas av deklaranten samt inköpspris och inköpsdatum.

3. CBAM-registret ska också, i en separat del av databasen, innehålla namnen på och ytterligare uppgifter om verksamhetsutövarna och anläggningarna i tredjeländer, vilka registrerats i enlighet med artikel 10. Denna del av databasen ska, i tillämpliga fall, framför allt innehålla anläggningens verifierade utsläpp.

4. Uppgifterna i databasen ska vara konfidentiella, med undantag för namnen på de godkända deklaranterna och verksamhetsutövarna, lokaliseringen av och i tillämpliga fall namnet på anläggningarna i tredjeländer och deras verifierade utsläpp vilka ska vara tillgängliga för allmänheten i ett driftskompatibelt format.

5. Kommissionen ska anta genomförandeakter om CBAM-registrets infrastruktur och särskilda förfaranden, jämte om de elektroniska databaserna med de uppgifter som avses i punkterna 2 och 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 97

Förslag till förordning

Artikel 15

Kommissionens förslag	Ändring
Artikel 15	utgår
Central förvaltare
1. Kommissionen ska fungera som central förvaltare för att upprätthålla en oberoende transaktionsförteckning som registrerar köp, innehav, överlämnande, återköp och annullering av CBAM-certifikat, samt för att säkerställa samordning av nationella register.
2. Den centrala förvaltaren ska utföra riskbaserade kontroller av transaktioner som registrerats i nationella register genom en oberoende transaktionsförteckning för att säkerställa att det inte förekommer några oriktigheter i samband med köp, innehav, överlämnande, återköp och annullering av CBAM-certifikat.
3. Om oriktigheter konstateras till följd av de kontroller som utförts enligt punkt 2 ska kommissionen informera den eller de berörda medlemsstaterna för vidare utredning i syfte att korrigera de konstaterade oriktigheterna.

Ändring 98

Förslag till förordning

Artikel 16 – rubriken

Kommissionens förslag	Ändring
Konton i de nationella registren	Konton i CBAM-registret

Ändring 99

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Den behöriga myndigheten ska tilldela varje godkänd deklarant ett unikt CBAM-kontonummer.	1. CBAM-myndigheten ska tilldela varje godkänd deklarant ett unikt CBAM-kontonummer.

Ändring 100

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Varje godkänd deklarant ska ges åtkomst till sitt konto i registret .	2. Varje godkänd deklarant ska ges åtkomst till sitt konto i CBAM-registret .

Ändring 101

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Den behöriga myndigheten ska upprätta kontot så snart det godkännande som avses i artikel 17.1 har beviljats och underrätta den godkända deklaranten om detta.	3. CBAM-myndigheten ska upprätta kontot så snart det godkännande som avses i artikel 17.1 har beviljats och underrätta den godkända deklaranten om detta.

Ändring 102

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Om den godkända deklaranten har upphört med sin ekonomiska verksamhet eller om godkännandet återkallats, ska den behöriga myndigheten avsluta deklarantens konto.	4. Om den godkända deklaranten har upphört med sin ekonomiska verksamhet eller om godkännandet återkallats, ska CBAM-myndigheten avsluta deklarantens konto.

Ändring 103

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
1. Den behöriga myndigheten ska godkänna en deklarant som lämnar in en ansökan om godkännande i enlighet med artikel 5.1, om följande villkor är uppfyllda:	1. CBAM-myndigheten ska godkänna en deklarant som lämnar in en ansökan om godkännande i enlighet med artikel 5.1, om följande villkor är uppfyllda:

Ändring 104

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. När den behöriga myndigheten finner att villkoren i punkt 1 inte är uppfyllda, eller när sökanden inte har lämnat de uppgifter som anges i artikel 5.3, ska deklaranten nekas godkännande.	2. När CBAM-myndigheten finner att villkoren i punkt 1 inte är uppfyllda, eller när sökanden inte har lämnat de uppgifter som anges i artikel 5.3, ska deklaranten nekas godkännande.

Ändring 105

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. Om den behöriga myndigheten nekar att godkänna en deklarant får den deklarant som begär godkännandet, efter överklagande, lämna invändningar till den relevanta myndigheten enligt nationell lagstiftning, och myndigheten ska antingen ålägga den nationella administratören att öppna kontot eller vidhålla avslaget i ett motiverat beslut, om inte annat följer av proportionella krav i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte som är förenligt med denna förordning.

utgår

Ändring 106

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 4 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
4. Ett beslut av den behöriga myndigheten om godkännande av en deklarant ska innehålla följande uppgifter:	4. Ett beslut av CBAM-myndigheten om godkännande av en deklarant ska innehålla följande uppgifter:

Ändring 107

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 6 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
Den behöriga myndigheten ska kräva att en garanti ställs för att godkänna en deklarant i enlighet med punkt 1, om deklaranten inte varit etablerad under hela de båda räkenskapsår som föregick det år då ansökan i enlighet med artikel 5.1 lämnades in.	CBAM-myndigheten ska kräva att en garanti ställs för att godkänna en deklarant i enlighet med punkt 1, om deklaranten inte varit etablerad under hela de båda räkenskapsår som föregick det år då ansökan i enlighet med artikel 5.1 lämnades in.

Ändring 108

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 6 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändring
Den behöriga myndigheten ska fastställa garantibeloppet till det högsta belopp, enligt den behöriga myndighetens uppskattning, av värdet på de CBAM-certifikat som den godkända deklaranten måste överlämna, i enlighet med artikel 22.	CBAM-myndigheten ska fastställa garantibeloppet till det högsta belopp, enligt CBAM-myndighetens uppskattning, av värdet på de CBAM-certifikat som den godkända deklaranten måste överlämna, i enlighet med artikel 22.

Ändring 109

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 7

Kommissionens förslag

Ändring

7. Garantin ska ställas som en bankgaranti som ska betalas vid första anfordran, av ett finansinstitut som är verksamt i unionen, eller genom någon annan form av garanti som ger likvärdig säkerhet. Om den behöriga myndigheten konstaterar att garantin inte säkerställer, eller inte längre är säker eller tillräcklig för att säkerställa beloppet för CBAM-skyldigheterna, ska den kräva att den godkända deklaranten antingen ställer en ytterligare garanti eller ersätter den ursprungliga garantin med en ny garanti, beroende på den godkända deklarantens val.

7. Garantin ska ställas som en bankgaranti som ska betalas vid första anfordran, av ett finansinstitut som är verksamt i unionen, eller genom någon annan form av garanti som ger likvärdig säkerhet. Om CBAM-myndigheten konstaterar att garantin inte säkerställer, eller inte längre är säker eller tillräcklig för att säkerställa beloppet för CBAM-skyldigheterna, ska den kräva att den godkända deklaranten antingen ställer en ytterligare garanti eller ersätter den ursprungliga garantin med en ny garanti, beroende på den godkända deklarantens val.

Ändring 110

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 8

Kommissionens förslag	Ändring
8. Den behöriga myndigheten ska frisläppa garantin omedelbart efter den 31 maj det andra året då den godkända deklaranten har överlämnat CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22.	8. CBAM-myndigheten ska frisläppa garantin omedelbart efter den 31 maj det andra året då den godkända deklaranten har överlämnat CBAM-certifikat i enlighet med artikel 22.

Ändring 111

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 8a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	8a. CBAM-myndigheten får verifiera att de uppgifter som sökanden lämnat i enlighet med artikel 5.3 är korrekta och fullständiga samt att eventuellt förefintliga styrkande handlingar är äkta, korrekta och giltiga. CBAM-myndigheten får genomföra sådana kontroller i sökandens lokaler.

Ändring 112

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 9

Kommissionens förslag	Ändring
9. Den behöriga myndigheten ska återkalla godkännandet för en deklarant som inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 eller som underlåter att samarbeta med den myndigheten.	9. CBAM-myndigheten ska återkalla godkännandet för en deklarant som inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 eller som underlåter att samarbeta med den myndigheten eller som har gjort sig skyldig till upprepade eller allvarliga överträdelser av denna förordning .

Ändring 113

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 9a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	9a. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de praktiska arrangemang som krävs för tillämpning av de kriterier som avses i punkt 1 och de garantier som avses i punkt 6. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 114

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Alla personer som ackrediterats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/2067 ska betraktas som ackrediterade kontrollörer enligt denna förordning.	1. Alla juridiska personer som ackrediterats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2018/2067 ska betraktas som ackrediterade kontrollörer enligt denna förordning.

Ändring 115

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Utöver vad som anges i punkt 1 får ett nationellt ackrediteringsorgan på begäran ackreditera en person som kontrollör enligt denna förordning efter att ha kontrollerat den dokumentation som styrker personens förmåga att tillämpa de verifieringsprinciper som avses i bilaga V för att fullgöra de skyldigheter i fråga om kontroll av de inbäddade utsläppen som fastställs i artiklarna 8, 10 och 38.

utgår

Ändring 116

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på den ackreditering som avses i punkt 2 , som specificerar villkoren för kontroll och tillsyn av ackrediterade kontrollörer, med avseende på återkallande av ackreditering och med avseende på ömsesidigt erkännande och inbördes utvärdering av ackrediteringsorganen.	3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på den ackreditering som avses i punkt 1 , som specificerar villkoren för kontroll och tillsyn av ackrediterade kontrollörer, med avseende på återkallande av ackreditering och med avseende på ömsesidigt erkännande och inbördes utvärdering av ackrediteringsorganen.

Ändring 117

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Den behöriga myndigheten får granska CBAM-deklarationen inom den period som avslutas med det fjärde året efter det år då deklarationen skulle ha lämnats in. Granskningen får bestå i att verifiera de uppgifter som lämnats i CBAM-deklarationen på grundval av de uppgifter som lämnats av tullmyndigheterna i enlighet med artikel 25.2 och andra relevanta bevis, och på grundval av varje revision som anses nödvändig, även i den godkända deklarantens lokaler.

1. CBAM-myndigheten får granska CBAM-deklarationen inom den period som avslutas med det fjärde året efter det år då deklarationen skulle ha lämnats in. Granskningen får bestå i att verifiera de uppgifter som lämnats i CBAM-deklarationen på grundval av de uppgifter som lämnats av tullmyndigheterna i enlighet med artikel 25.2 och andra relevanta bevis, och på grundval av varje revision som anses nödvändig, även i den godkända deklarantens lokaler.

Ändring 118

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. Om den behöriga myndigheten har konstaterat att det deklarerade antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas är felaktigt, eller att ingen CBAM-deklaration har lämnats in i enlighet med punkt 2, ska den justera antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas av den godkända deklaranten. Den behöriga myndigheten ska underrätta den godkända deklaranten om justeringen och begära att den godkända deklaranten överlämnar de ytterligare CBAM-certifikaten inom en månad.

3. Om CBAM-myndigheten har konstaterat att det deklarerade antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas är felaktigt, eller att ingen CBAM-deklaration har lämnats in i enlighet med punkt 2, ska den justera antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas av den godkända deklaranten. CBAM-myndigheten ska underrätta den godkända deklaranten om justeringen och begära att den godkända deklaranten överlämnar de ytterligare CBAM-certifikaten inom en månad.

Ändring 119

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Mottagaren av det meddelande som avses i punkt 3 får överklaga meddelandet. Mottagaren av meddelandet ska informeras om det förfarande som ska följas vid överklagande.	utgår

Ändring 120

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 5

Kommissionens förslag	Ändring
5. Om CBAM-certifikat har överlämnats utöver det antal som krävs, ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål återbetala den godkända deklaranten värdet av överskottet av CBAM-certifikat, beräknat till det genomsnittliga pris som den godkända deklaranten betalat för CBAM-certifikat under importåret .	5. Om CBAM-certifikat har överlämnats utöver det antal som krävs, ska CBAM-myndigheten utan dröjsmål återbetala den godkända deklaranten värdet av överskottet av CBAM-certifikat, beräknat till det genomsnittliga pris som den godkända deklaranten betalat för dessa CBAM-certifikat vid inköpstillfället .

Ändring 121

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska sälja CBAM-certifikat till deklaranter som är godkända i den medlemsstaten till det pris som beräknats i enlighet med artikel 21.	1. CBAM-myndigheten ska sälja CBAM-certifikat till godkända deklaranter till det pris som beräknats i enlighet med artikel 21.

Ändring 122

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Den behöriga myndigheten ska se till att varje CBAM-certifikat tilldelas ett serienummer när det skapas och ska registrera serienumret, priset och försäljningsdatumet för certifikatet i det nationella registret på kontot för den godkända deklarant som köper det.	2. CBAM-myndigheten ska se till att varje CBAM-certifikat tilldelas ett serienummer när det skapas och ska registrera serienumret, priset och försäljningsdatumet för certifikatet i CBAM-registret på kontot för den godkända deklarant som köper det.

Ändring 123

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att ytterligare definiera metoden för att beräkna genomsnittspriset för CBAM-certifikat och de praktiska arrangemangen för offentliggörande av priset. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.	3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att genomföra den metod som föreskrivs i punkt 1 för att beräkna genomsnittspriset för CBAM-certifikat och de praktiska arrangemangen för offentliggörande av priset. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 124

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Senast den 31 maj varje år ska den godkända deklaranten överlämna ett antal CBAM-certifikat till den behöriga myndigheten , vilka motsvarar de inbäddade utsläpp som deklarerats i enlighet med artikel 6.2 c och verifierats i enlighet med artikel 8 för det kalenderår som föregår återlämnandet.	1. Senast den 31 maj varje år ska den godkända deklaranten överlämna ett antal CBAM-certifikat till CBAM-myndigheten , vilka motsvarar de inbäddade utsläpp som beräknats i enlighet med bilaga IIIa och deklarerats i enlighet med artikel 6.2 c och verifierats i enlighet med artikel 8 för det kalenderår som föregår återlämnandet.

Ändring 125

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska den godkända deklaranten säkerställa att det erforderliga antalet CBAM-certifikat finns tillgängligt på deklarantens konto i det nationella registret . Dessutom ska den godkända deklaranten säkerställa att antalet CBAM-certifikat på dess konto i det nationella registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 80 % av de inbäddade utsläppen, fastställda med hjälp av normalvärden i enlighet med de metoder som anges i bilaga III, för alla varor som den har importerat sedan början av kalenderåret.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska den godkända deklaranten säkerställa att det erforderliga antalet CBAM-certifikat finns tillgängligt på deklarantens konto i CBAM-registret . Dessutom ska den godkända deklaranten säkerställa att antalet CBAM-certifikat på dess konto i CBAM-registret i slutet av varje kvartal motsvarar minst 80 % av de inbäddade utsläppen, fastställda med hjälp av normalvärden i enlighet med de metoder som anges i bilaga III, för alla varor som den har importerat sedan början av kalenderåret.

Ändring 126

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Om den behöriga myndigheten konstaterar att antalet CBAM-certifikat på en godkänd deklarants konto inte uppfyller skyldigheterna enligt punkt 2 andra meningen, ska den myndigheten meddela justeringen och begära att den godkända deklaranten överlämnar de ytterligare CBAM-certifikaten inom en månad.	3. Om CBAM-myndigheten konstaterar att antalet CBAM-certifikat på en godkänd deklarants konto inte uppfyller skyldigheterna enligt punkt 2 andra meningen, ska den meddela justeringen och begära att den godkända deklaranten överlämnar de ytterligare CBAM-certifikaten inom en månad.

Ändring 127

Förslag till förordning

Artikel 22 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Mottagaren av det meddelande som avses i punkt 3 får överklaga meddelandet. Mottagaren av meddelandet ska informeras om det förfarande som ska följas vid överklagande.	utgår

Ändring 128

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändring

1. Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska på begäran av en deklarant som är godkänd i den medlemsstaten återköpa det överskott av CBAM-certifikat som återstår på deklarantens konto i det nationella registret efter det att certifikaten har överlämnats i enlighet med artikel 22. Begäran om återköp ska lämnas in senast den 30 juni varje år när CBAM-certifikat överlämnats.

1. CBAM-myndigheten ska på begäran av en godkänd deklarant återköpa det överskott av CBAM-certifikat som återstår på deklarantens konto i CBAM-registret efter det att certifikaten har överlämnats i enlighet med artikel 22. Begäran om återköp ska lämnas in senast den 30 juni varje år när CBAM-certifikat överlämnats.

Ändring 129

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
Senast den 30 juni varje år ska den behöriga myndigheten i varje medlemsstat annullera alla CBAM-certifikat som köpts under året före det föregående kalenderåret och som fanns kvar på kontona i det nationella registret för deklaranter som är godkända i den medlemsstaten .	Senast den 30 juni varje år ska CBAM-myndigheten annullera alla CBAM-certifikat som köpts under året före det föregående kalenderåret och som fanns kvar på kontona i CBAM-registret för godkända deklaranter och ska underrätta de berörda godkända deklaranterna om detta utan onödigt dröjsmål .

Ändring 130

Förslag till förordning

Artikel 24a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 24a
	Inkomster från försäljningen av CBAM-certifikat
	1. Inkomsterna från försäljningen av CBAM-certifikat ska inte utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål. Denna förordning ska inte hindra att inkomster från försäljning av CBAM-certifikat definieras som egna medel i enlighet med artikel 311 i EUF-fördraget och tas upp i unionens budget som allmänna inkomster.
	2. För att säkerställa att CBAM uppfyller sitt mål att minska de globala koldioxidutsläppen och bidra till att uppfylla unionens klimatmål och internationella åtaganden, däribland Parisavtalet, ska ekonomiskt stöd från unionen ges för att stödja begränsning av och anpassning till klimatförändringar i de minst utvecklade länderna, inbegripet deras insatser för att minska koldioxidutsläppen och ställa om sina tillverkningsindustrier, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1. Sådan finansiering görs tillgänglig genom unionens budget för att bidra till internationell klimatfinansiering genom att underlätta de berörda industriernas anpassning till de nya skyldigheter som fastställs i denna förordning och ska kompletteras med tekniskt stöd, under förutsättning att internationellt erkända arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, såsom ILO:s grundläggande arbetsnormer, genomförs och verkställs fullt ut i mottagarlandet.
	Det nya ekonomiska stödet från unionsbudgeten bör tillhandahållas inom ramen för det relevanta geografiska och tematiska programmet inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, inrättat genom förordning (EU) 2021/947, med ett belopp som fastställs på årsbasis, som bör motsvara åtminstone den intäktsnivå som genereras av försäljningen av CBAM-certifikat.
	3. För att säkerställa insyn i användningen av inkomsterna från försäljningen av CBAM-certifikat ska kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur dessa inkomsters motsvarande ekonomiska fjolårsvärde har använts och hur detta har bidragit till att minska koldioxidutsläppen från tillverkningsindustrin i de minst utvecklade länderna.

Ändring 131

Förslag till förordning

Artikel 25

Kommissionens förslag	Ändring
Artikel 25	utgår
Förfaranden vid gränsen när varor importeras
1. Tullmyndigheterna ska inte tillåta import av varor såvida inte deklaranten har godkänts av en behörig myndighet senast vid varornas övergång till fri omsättning.
2. Tullmyndigheterna ska regelbundet lämna uppgifter om de varor som deklareras för import, inbegripet deklarantens Eori-nummer och CBAM-kontonummer, varornas 8-siffriga KN-nummer, kvantitet, ursprungsland, deklarationsdatum och tullförfarande, till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där deklaranten har godkänts.
3. Tullmyndigheterna ska utföra kontroller av varorna i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 952/2013, inbegripet de importerade varornas 8-siffriga KN-nummer, kvantitet och ursprungsland. Kommissionen ska inkludera riskerna i samband med CBAM vid utformningen av de gemensamma riskkriterierna och standarderna i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) nr 952/2013.
4. Tullmyndigheterna får i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EU) nr 952/2013 meddela den behöriga myndigheten i den medlemsstat där deklaranten har godkänts sådana konfidentiella uppgifter som tullmyndigheterna erhållit vid utövandet av sin verksamhet eller som har lämnats på konfidentiell grund. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska behandla och utbyta dessa uppgifter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97.
5. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att fastställa uppgifter, tidpunkt och metoder för att förmedla uppgifter i enlighet med punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Ändring 132

Förslag till förordning

Artikel 25a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 25a
	Förfaranden vid gränsen när varor importeras
	1. Tullmyndigheterna ska säkerställa att deklaranten för varorna är registrerad hos CBAM-myndigheten när varorna importdeklareras och senast vid varornas övergång till fri omsättning.
	2. Tullmyndigheterna ska regelbundet lämna specifika uppgifter till CBAM-myndigheten om importdeklarerade varor av det slag som förtecknas i bilaga I. Därvid ska åtminstone anges varumängden, ursprungslandet och deklaranten för varorna. Tullmyndigheterna får vid tillämpningen av denna förordning lämna konfidentiella uppgifter av det slag som avses i artikel 12.1 i förordning (EU) nr 952/2013 till CBAM-myndigheten.
	3. Importerade varor ska anses ha ursprung i tredjeländer i enlighet med de regler som handlar om icke-förmånsberättigande ursprung för varor och avses i artikel 59 i förordning (EU) nr 952/2013.
	4. Kommissionen ska, med hjälp av genomförandeakter, fastställa hur ofta de uppgifter som avses i punkt 2 ska lämnas och vad som ska ingå i dem. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.
	5. Från och med det datum då en åtgärd inletts enligt artikel 26a eller 27 får kommissionen, efter att i god tid ha informerat medlemsstaterna, kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med datum för registreringen. Kommissionen får göra import till föremål för registrering på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd eller på kommissionens eget initiativ. Registrering ska införas genom ett beslut av kommissionen i vilket ändamålet med åtgärden och i förekommande fall den uppskattade storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser ska anges. Import får inte göras till föremål för registrering under en längre period än nio månader.

Ändring 133

Förslag till förordning

Artikel 26

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 26

utgår

Sanktioner

1. En godkänd deklarant som inte senast den 31 maj varje år överlämnar ett antal CBAM-certifikat motsvarande de utsläpp som är inbäddade i varor som importerats under det föregående året ska åläggas en sanktion som är identisk med den sanktion för överskridande utsläpp som anges i artikel 16.3 i direktiv 2003/87/EG, höjd i enlighet med artikel 16.4 i det direktivet, under det år då varorna importeras, för varje CBAM-certifikat som den godkända deklaranten skulle ha överlämnat.

2. Varje annan person än en godkänd deklarant som för in varor till unionens tullområde utan att överlämna CBAM-certifikat i enlighet med denna förordning ska åläggas den sanktion som avses i punkt 1 det år varorna införs, för varje CBAM-certifikat som personen skulle ha överlämnat.

3. Betalning av sanktionen ska under inga omständigheter befria den godkända deklaranten från skyldigheten att överlämna det utestående antalet CBAM-certifikat under ett visst år till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där deklaranten har godkänts.

4. Om den behöriga nationella myndigheten konstaterar att en godkänd deklarant har underlåtit att uppfylla skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat enligt punkt 1, eller att en person har fört in varor till unionens tullområde i enlighet med punkt 2, ska den behöriga myndigheten ålägga sanktionen och underrätta den godkända deklaranten eller, i den situation som avses i punkt 2, personen om

(a)	att den behöriga myndigheten har konstaterat att den godkända deklaranten eller personen inte fullgör skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat för ett visst år,

(b)	skälen till denna slutsats,

(c)	beloppet för den sanktion som ålagts den godkända deklaranten eller personen,

(d)	det datum då sanktionen ska betalas,

e)	den åtgärd som den behöriga myndigheten anser att den godkända deklaranten eller personen bör vidta för att fullgöra sin skyldighet enligt led a, beroende på fakta och omständigheter i fallet, och

f)	den godkända deklarantens, eller personens, rätt att överklaga enligt nationella bestämmelser.

5. Medlemsstaterna får tillämpa administrativa sanktioner eller straffrättsliga påföljder för underlåtenhet att följa CBAM-lagstiftningen i enlighet med sina nationella bestämmelser utöver de sanktioner som avses i punkt 2. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Ändring 134

Förslag till förordning

Artikel 26a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Artikel 26a

Sanktioner

1. En godkänd deklarant som inte senast den 31 maj varje år överlämnar ett antal CBAM-certifikat motsvarande de inbäddade utsläppen för varor som importerats under det föregående året eller lämnar oriktiga uppgifter om faktiska utsläpp till CBAM-myndigheten för att själv behandlas gynnsammare, ska åläggas att betala böter.

2. För varje CBAM-certifikat som den godkända deklaranten inte överlämnat i enlighet med artikel 22 ska sanktionsbeloppet motsvara fjolårets tredubbla genomsnittspris på CBAM-certifikat. Betalning av sanktionen befriar inte den godkända deklaranten från skyldigheten att överlämna det utestående antalet CBAM-certifikat till CBAM-myndigheten.

3. Vid upprepade överträdelser får CBAM-myndigheten besluta att avsluta den godkända deklarantens CBAM-konto.

4. Utöver den sanktion som avses i punkt 2 ska medlemsstaterna tillämpa administrativa sanktioner eller straffrättsliga påföljder för underlåtenhet att följa CBAM i enlighet med sin nationella rätt. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

5. Om CBAM-myndigheten fastställer att en godkänd deklarant har underlåtit att uppfylla skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat eller har lämnat felaktiga uppgifter till myndigheten ska CBAM-myndigheten utdöma de böter som avses i punkt 2 och underrätta den godkända deklaranten om

a)	att CBAM-myndigheten har konstaterat att den godkända deklaranten inte fullgör skyldigheten att överlämna CBAM-certifikat för ett visst år i enlighet med artikel 22 eller har lämnat felaktiga uppgifter till myndigheten,

b)	skälen till denna slutsats,

c)	beloppet för de böter som den godkända deklaranten ska betala,

d)	det datum då sanktionen ska betalas,

e)	vilken åtgärd den behöriga myndigheten anser att den godkända deklaranten bör vidta för att fullgöra sina skyldigheter enligt led a, beroende på fakta och omständigheter i fallet, och

f)	den godkända deklarantens rätt att överklaga enligt nationell rätt.

Ändring 135

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Kringgående omfattar situationer där en förändring i handelsmönstret avseende varor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde inte har någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än att kringgå de skyldigheter som fastställs i denna förordning och som består i att ersätta dessa varor med något modifierade produkter som inte ingår i förteckningen över varor i bilaga I men tillhör en sektor som omfattas av denna förordning.

2. Kringgående ska innebära alla åtgärder som syftar till att kringgå någon av de skyldigheter som fastställs i denna förordning. Det ska röra sig om situationer som härrör från bruk, processer eller arbete som inte har någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än att kringgå eller lindra skyldigheter som fastställs i denna förordning och som bland annat kan bestå i följande:

Ändring 136

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

a)	direkta och indirekta subventioner, såsom förmånlig beskattning, energiprissättning, exportrabatter eller andra former av kompensation vid export, för varor som omfattas av denna förordning, för att täcka delar av eller hela kostnaden för ett koldioxidpris som betalas i tredjelandet,

Ändring 137

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

b)	ett koldioxidpris som betalats i ett tredjeland och som endast sätts på varor som ska exporteras till unionen,

Ändring 138

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

c)	att ersätta dessa varor med något modifierade produkter som inte ingår i förteckningen över varor i bilaga I men tillhör en sektor som omfattas av denna förordning,

Ändring 139

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

d)	utkontraktering av tillverkning av produkter i senare led som innehåller en eller flera av de varor som förtecknas i bilaga I, i syfte att undvika betalning av koldioxidpriset i unionen,

Ändring 140

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

e)	leverans av den berörda produkten via tredjeländer där inga eller mer fördelaktiga skyldigheter tillämpas, eller

Ändring 141

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2 – led f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändring

f)	exportörers eller tillverkares omorganisation av sina rutiner och kanaler för försäljning respektive tillverkning eller varje annan form av dubbla tillverknings- och försäljningsmetoder.

Ändring 142

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. En medlemsstat eller en part som påverkas eller gynnas av de situationer som beskrivs i punkt 2 kan anmäla detta till kommissionen om den under en tvåmånadersperiod jämfört med samma period föregående år ställs inför en betydande minskning av volymen importerade varor som omfattas av denna förordning och en ökning av importvolymen för något modifierade produkter som inte ingår i förteckningen över varor i bilaga I. Kommissionen ska kontinuerligt på unionsnivå övervaka alla betydande förändringar i handelsmönstret för varor och något modifierade produkter .

3. En medlemsstat eller en part som påverkas eller gynnas av någon av de situationer som beskrivs i punkt 2 kan anmäla detta till kommissionen om den ställs inför kringgående. Intressenter som inte är direkt berörda parter, exempelvis miljöorganisationer och icke-statliga organisationer, som finner konkreta bevis för kringgående av denna förordning , kan också underrätta kommissionen. Kommissionen ska kontinuerligt övervaka i syfte att upptäcka kringgående, inbegripet genom marknadskontroll eller på grundval av alla relevanta informationskällor, däribland anmälningar och rapportering från civilsamhällesorganisationer .

Ändring 143

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändring

4. Den anmälan som avses i punkt 3 ska ange de skäl som den grundas på och innehålla relevanta data och statistik om de varor och produkter som avses i punkt 2 .

4. Den anmälan som avses i punkt 3 ska ange de skäl som den grundas på och innehålla relevanta data och statistik till stöd för påståendet om kringgående av denna förordning. Kommissionen ska inleda en undersökning av ett sådant påstående i en anmälan från en medlemsstat, en direkt berörd part eller en intressent, förutsatt att anmälan uppfyller de krav som avses i denna punkt , eller om kommissionen själv fastställer att en sådan undersökning är nödvändig. När kommissionen genomför undersökningen kan den biträdas av de behöriga myndigheterna och tullmyndigheterna. Kommissionen ska avsluta undersökningen inom nio månader från dagen för anmälan. Om en undersökning har inletts ska kommissionen underrätta alla behöriga myndigheter.

Ändring 144

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändring

5. När kommissionen, med beaktande av relevanta data, rapporter och statistik, även när dessa tillhandahålls av medlemsstaternas tullmyndigheter, har tillräckliga skäl att anta att de omständigheter som avses i punkt 3 inträffar i en eller flera medlemsstater, ska den anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera denna förordnings tillämpningsområde i syfte att inkludera något modifierade produkter för att motverka kringgående.

5. När kommissionen, med beaktande av relevanta data, rapporter och statistik, även när dessa tillhandahålls av medlemsstaternas tullmyndigheter, har tillräckliga skäl att anta att de omständigheter som avses i punkt 2 inträffar i en eller flera medlemsstater, ska den anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera denna förordnings tillämpningsområde i syfte att inkludera något modifierade produkter eller produkter i senare led som i mer än tillåtna mängder innehåller en eller flera av de varor som förtecknas i bilaga I för att motverka kringgående.

Ändring 145

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	5a. Kommissionen ska offentliggöra alla undersökningar om kringgående och resultaten av dessa i en årlig rapport. Rapporten ska också innehålla information om läget i pågående förfaranden angående överklagande av sanktioner och aggregerad information om utsläppsintensiteten per ursprungsland för de olika varor som förtecknas i bilaga I.

Ändring 146

Förslag till förordning

Kapitel VIa (nytt)

Kommissionens förslag	Ändring
	Kapitel VIa
	Överklaganden

Ändring 147

Förslag till förordning

Artikel 27a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 27a
	Överklaganden av CBAM-myndighetens beslut
	1. CBAM-myndighetens beslut kan överklagas. Beslut som CBAM-myndigheten fattat och som går emot någon berörd part, även beslut om sanktioner, kringgående och faktiska utsläppsvärden, ska kunna överklagas. Sådana beslut ska inte vinna laga kraft före dagen för den två månader långa besvärstidens utgång.
	2. Ett överklagande enligt punkt 1 ska ha suspensiv verkan.
	3. De varor som berörs av ett överklagande ska bli föremål för registrering i enlighet med artikel 25a.5.
	4. En part får överklaga ett beslut som påverkat denne negativt. Övriga parter i det tidigare förfarandet ska vara parter i överklagandeförfarandet.
	5. En överklagandenämnd bestående av med tre fullvärdiga medlemmar, en ordförande och två suppleanter ska inrättas. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska utse en medlem var. Rådet ska utse ordföranden. Europaparlamentet och rådet ska vardera utse en ytterligare suppleant.
	6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning med avseende på fastställandet av överklagandenämndens sammansättning, utnämningen av medlemmar till den och dess arbetsordning, varvid syftet ska vara att säkerställa dess medlemmars oavhängighet, också under övergångsperioden. Under övergångsperioden ska kommissionen fungera som överklagandenämnd.

Ändring 148

Förslag till förordning

Artikel 27b (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 27b
	Prövning av överklaganden
	1. Överklagandenämnden ska pröva om ett överklagande är tillåtligt.
	2. Vid prövningen av ett överklagande ska överklagandenämnden, så ofta som detta är påkallat, uppmana de parter som avses i artikel 27a.4, att inom en tidsfrist som ska fastställas av överklagandenämnden inkomma med synpunkter på inlagor från andra parter i överklagandeförfarandet eller på meddelanden från överklagandenämnden.
	3. Efter prövning av om överklagandet är tillåtligt ska överklagandenämnden avgöra överklagandet. Överklagandenämnden får antingen utöva varje befogenhet som tillkommer CBAM-myndigheten eller återförvisa ärendet till CBAM-myndigheten för ytterligare åtgärder.
	4. Om överklagandenämnden återförvisar ärendet till CBAM-myndigheten för ytterligare åtgärder ska överklagandenämndens slutsatser vara bindande för CBAM-myndigheten, såvida sakläget i frågan är oförändrat.
	5. Överklagandenämndens beslut ska inte vinna laga kraft förrän efter utgången av en tidsfrist på två månader efter beslutets delgivningsdag, eller, om inom denna tidsfrist talan har väckts inför tribunalen, före dagen då talan avvisats eller ett eventuellt överklagande till domstolen av tribunalens beslut avvisats.

Ändring 149

Förslag till förordning

Artikel 27c (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	Artikel 27c
	Talan vid domstolen
	1. Talan får väckas vid tribunalen eller domstolen i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget mot ett beslut som fattats av överklagandenämnden.
	2. Om överklagandenämnden inte fattar något beslut får en passivitetstalan väckas vid tribunalen eller vid domstolen i enlighet med artikel 265 i EUF-fördraget.
	3. CBAM-myndigheten ska vara skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att följa tribunalens dom eller, vid överklagande av den domen, domstolens dom.

Ändring 150

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 2.10, 2.11, 18 .3 och 27.5 ska tills vidare överlåtas till kommissionen.	2. Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 2. 1a, 2.6, 2. 10, 2.11, 7.7a, 8 .3 , 12a.7, 18.3, 27.5 , 27a.6, 31.2 och 35.6 ska ges till kommissionen på obestämd tid .

Ändring 151

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.10, 2.11, 18 .3 och 27.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.	3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2. 1a, 2.6, 2. 10, 2.11, 7.7a, 8 .3 , 12a.7, 18.3, 27.5 , 27a.6, 31.2 och 35.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ändring 152

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 7

Kommissionens förslag

Ändring

7. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.10, 2.11, 18 .3 och 27.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

7. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2. 1a, 2.6, 2. 10, 2.11, 7.7a, 8 .3 , 12a.7, 18.3, 27.5 , 27a.6, 31.2 och 35.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändring 153

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Kommissionen ska samla in den information som behövs i syfte att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning till att omfatta indirekta utsläpp och andra varor än de som förtecknas i bilaga I, och utveckla metoder för beräkning av inbäddade utsläpp på grundval av metoder för miljöavtryck.	1. Kommissionen ska , i samråd med relevanta berörda parter, samla in den information som behövs för att utvidga tillämpningsområdet till andra sektorer och produkter i senare led i enlighet med vad som avses i artikel 2.1a i denna förordning och för att utveckla metoder för beräkning av inbäddade utsläpp på grundval av metoder för miljöavtryck.

Ändring 260

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändring

2. Före utgången av övergångsperioden ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av möjligheterna att ytterligare utvidga omfattningen av inbäddade utsläpp till indirekta utsläpp och till andra varor som löper risk för koldioxidläckage än de som redan omfattas av denna förordning, samt en bedömning av styrningssystemet. Den ska också innehålla en bedömning av möjligheten att ytterligare utvidga tillämpningsområdet till inbäddade utsläpp för transporttjänster samt varor längre ned i värdekedjan och tjänster som kan löpa risk för koldioxidläckage i framtiden .

2. Före utgången av övergångsperioden ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Den första rapporten ska särskilt inriktas på möjligheterna att förbättra denna förordning i riktning mot målet om en klimatneutral union senast 2050, och ska bedöma möjligheten att ytterligare utvidga tillämpningsområdet till inbäddade utsläpp för transporttjänster. Den ska dessutom utvärdera de tekniska särdragen i beräkningen av inbäddade utsläpp för organiska kemikalier och polymerer, deras värdekedjor och mekanismens förmåga att i tillräcklig utsträckning hantera risken för koldioxidläckage inom dessa sektorer. På grundval av rapporten får kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att justera den CBAM-faktor som avses i artikel 31 eller för att skjuta upp ikraftträdandet av artikel 36.3 d med avseende på dessa varor .

Ändring 157

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Kommissionens rapport ska, om det är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag .	3. Efter 2028 ska kommissionen övervaka hur CBAM fungerar och vartannat år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur CBAM fungerar på grundval av de faktorer som anges i punkt 2a .

Ändring 158

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

3a. När en oförutsebar, exceptionell och oprovocerad händelse har inträffat, som ett eller flera tredjeländer som omfattas av CBAM inte haft någon kontroll över och som har destruktiva konsekvenser för den ekonomiska och industriella infrastrukturen i de berörda länderna, ska kommissionen bedöma situationen och vid behov för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning, i syfte att fastställa nödvändiga tillfälliga åtgärder för att hantera dessa exceptionella omständigheter.

Ändring 261

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1a. Gratis tilldelning ska inte komma i fråga för produktionen inom unionen av produkter som förtecknas i bilaga I från och med den dag då CBAM börjar tillämpas, enligt vad som föreskrivs i artikel 36.3.
	Genom undantag från första stycket ska produktionen av sådana produkter fram till 2032 omfattas av minskade mängder gratis tilldelning. En CBAM-faktor som minskar tilldelningen för produktion av dessa produkter ska tillämpas. CBAM-faktorn ska vara 100 % för perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2026 och knuten till tillämpningen av artikel 36.3 d i denna förordning, 93 % under 2027, 84 % under 2028, 69 % under 2029, 50 % under 2030, 25 % under 2031 och 0 % under 2032.
	CBAM-faktorn för varor som omfattas av denna förordning efter…[dagen för denna förordnings ikraftträdande], i enlighet med den tidsplan som anges i artikel 2.1a, ska vara 100 % det första året, 93 % det andra året, 84 % det tredje året, 69 % det fjärde året, 50 % det femte året, 25 % det sjätte året och bli 0 % efter 6 år.
	Minskningen av gratis tilldelning ska beräknas varje år som den genomsnittliga andelen av efterfrågan på gratis tilldelning för produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga I, jämförd med den beräknade sammanlagda efterfrågan på gratis tilldelning för alla anläggningar under den relevanta perioden enligt artikel 11.1 i direktiv 2003/87/EG, och CBAM-faktorn ska tillämpas.

Ändring 262

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag	Ändring
	1b. För att säkerställa lika villkor ska, genom undantag från punkt 1 a, första och andra styckena, produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till denna förordning fortsätta att få gratis tilldelning, förutsatt att sådana produkter produceras för export till tredjeländer utan liknande mekanismer för koldioxidprissättning som EU:s utsläppshandelssystem.
	Senast den 31 december 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i vilken den ska ge en detaljerad bedömning av effekterna av EU:s utsläppshandelssystem och CBAM på produktionen i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till denna förordning och som produceras för export till tredjeländer, och på utvecklingen av globala utsläpp, samt en bedömning av huruvida undantaget i första stycket är förenligt med WTO:s regler.
	Kommissionen ska, om så är lämpligt, låta rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag som tillhandahåller ett skydd mot risken för koldioxidläckage som utjämnar koldioxidprissättningen för produktion i unionen av produkter som förtecknas i bilaga I till denna förordning och som produceras för export till tredjeländer utan liknande mekanismer för koldioxidprissättning som EU:s utsläppshandelssystem på ett sätt som är förenligt med WTO senast den 31 december 2026, och särskilt bedöma potentiella exportjusteringsmekanismer för anläggningar som tillhör de 10 % mest effektiva anläggningarna enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG, mot bakgrund av förenligheten med WTO:s regler eller andra förslag som kommissionen anser lämpliga.

Ändring 160

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändring
2. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att fastställa en beräkningsmetod för den minskning som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.	2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning med avseende på att fastställa en beräkningsmetod för den minskning som avses i punkt 1.

Ändring 161

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

2a. Varje år från och med 2025 ska kommissionen, som en del av sin årsrapport till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 10.5 i direktiv 2003/87/EG, bedöma hur effektiv CBAM är när det gäller att hantera risken för koldioxidläckage för varor som produceras i unionen för export till tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid. Rapporten ska särskilt bedöma utvecklingen av unionens export inom CBAM-sektorerna och utvecklingen när det gäller handelsflöden och de inbäddade utsläppen från dessa varor på den globala marknaden. Om det i rapporten konstateras att det finns en risk för koldioxidläckage för varor som tillverkas i unionen för export till sådana tredjeländer som inte tillämpar EU:s utsläppshandelssystem eller någon liknande prissättningsmekanism för koldioxid, ska kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med risken för koldioxidläckage på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler och tar hänsyn till utfasningen av fossila bränslen i anläggningar i unionen.

Ändring 162

Förslag till förordning

Artikel 33 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändring

3. Tullmyndigheterna ska, genom den övervakningsmekanism som inrättats i enlighet med artikel 56.5 i förordning (EU) nr 952/2013, till den behöriga myndigheten i importmedlemsstaten lämna uppgifter om importerade varor, inbegripet förädlade produkter som är resultatet av förfarandet för passiv förädling. Dessa uppgifter ska omfatta deklarantens Eori-nummer, det 8-siffriga KN-numret, kvantitet, ursprungsland och deklarant för varorna, deklarationsdatum och tullförfarande.

3. Tullmyndigheterna ska, genom den övervakningsmekanism som inrättats i enlighet med artikel 56.5 i förordning (EU) nr 952/2013, till CBAM-myndigheten lämna uppgifter om importerade varor, inbegripet förädlade produkter som är resultatet av förfarandet för passiv förädling. Dessa uppgifter ska omfatta deklarantens Eori-nummer, det 8-siffriga KN-numret, kvantitet, ursprungsland och deklarant för varorna, deklarationsdatum och tullförfarande.

Ändring 163

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändring
1. Deklaranten ska för varje kvartal av ett kalenderår lämna in en rapport (CBAM-rapporten) med uppgifter om de varor som importerats under det kvartalet, till den behöriga myndigheten i importmedlemsstaten eller, om varor har importerats till mer än en medlemsstat, till den behöriga myndigheten i medlemsstaten enligt deklarantens val , senast en månad efter utgången av varje kvartal.	1. Deklaranten ska för varje kvartal av ett kalenderår lämna in en rapport (CBAM-rapporten) med uppgifter om de varor som importerats under det kvartalet, till CBAM-myndigheten , senast en månad efter utgången av varje kvartal.

Ändring 164

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

c)	De faktiska totala inbäddade indirekta utsläppen, uttryckt i ton CO2e per ton av varje typ av andra varor än el, beräknade i enlighet med en metod som anges i en genomförandeakt som avses i punkt 6.

c)	De faktiska totala inbäddade indirekta utsläppen, uttryckt i ton CO2e per ton av varje typ av andra varor än el, beräknade i enlighet med en metod som anges i en delegerad akt som avses i punkt 6.

Ändring 165

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändring
3. Den behöriga myndigheten ska lämna de uppgifter som avses i punkt 2 till kommissionen senast två månader efter utgången av det kvartal som rapporten avser.	3. CBAM-myndigheten ska lämna de uppgifter som avses i punkt 2 till kommissionen senast två månader efter utgången av det kvartal som rapporten avser.

Ändring 166

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 4

Kommissionens förslag	Ändring
4. Den behöriga myndigheten ska ålägga deklaranter som inte lämnar in en CBAM-rapport en proportionell och avskräckande sanktion.	4. CBAM-myndigheten ska ålägga deklaranter som inte lämnar in en CBAM-rapport en proportionell och avskräckande sanktion.

Ändring 167

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 5 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
5. Om den behöriga myndigheten fastställer att en deklarant har underlåtit att uppfylla skyldigheten att lämna in en CBAM-rapport enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten ålägga sanktionen och underrätta deklaranten om	5. Om CBAM-myndigheten fastställer att en deklarant har underlåtit att uppfylla skyldigheten att lämna in en CBAM-rapport enligt punkt 1 ska CBAM-myndigheten ålägga sanktionen och underrätta deklaranten om

Ändring 168

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 5 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

a)	att den behöriga myndigheten har dragit slutsatsen att deklaranten inte fullgör skyldigheten att lämna in en rapport för ett visst kvartal,

a)	att CBAM-myndigheten har dragit slutsatsen att deklaranten inte fullgör skyldigheten att lämna in en rapport för ett visst kvartal,

Ändring 169

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 5 – led e

Kommissionens förslag

Ändring

e)	den åtgärd som den behöriga myndigheten anser att deklaranten bör vidta för att fullgöra sin skyldighet enligt led a, beroende på fakta och omständigheter i fallet, och

e)	den åtgärd som CBAM-myndigheten anser att deklaranten bör vidta för att fullgöra sin skyldighet enligt led a, beroende på fakta och omständigheter i fallet, och

Ändring 170

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändring

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på den information som ska rapporteras, förfarandena för att lämna den information som avses i punkt 3 och omräkningen av det koldioxidpris som betalas i utländsk valuta till euro till den årliga genomsnittliga växelkursen. Kommissionen ges också befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att ytterligare definiera de nödvändiga delar av beräkningsmetoden som anges i bilaga III, inbegripet fastställande av systemgränser för produktionsprocesser, emissionsfaktorer, anläggningsspecifika värden för faktiska utsläpp och deras respektive tillämpning på enskilda varor samt fastställande av metoder för att säkerställa tillförlitligheten hos data, inbegripet detaljnivån för och verifieringen av dessa data. Kommissionen ges vidare befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att utveckla en beräkningsmetod för indirekta utsläpp som är inbäddade i importerade varor.

6. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på den information som ska rapporteras, förfarandena för att lämna den information som avses i punkt 3 och omräkningen av det koldioxidpris som betalas i utländsk valuta till euro till den årliga genomsnittliga växelkursen. Kommissionen ges också befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på att ytterligare definiera de nödvändiga delar av beräkningsmetoden som anges i bilaga III, inbegripet fastställande av systemgränser för produktionsprocesser, emissionsfaktorer, anläggningsspecifika värden för faktiska utsläpp och deras respektive tillämpning på enskilda varor samt fastställande av metoder för att säkerställa tillförlitligheten hos data, inbegripet detaljnivån för och verifieringen av dessa data. Kommissionen ges vidare befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att komplettera denna förordning genom att utveckla en beräkningsmetod för indirekta utsläpp som är inbäddade i importerade varor.

Ändringar 198, 216 och 263

Förslag till förordning

Artikel 36 – punkt 3 – led a

Kommissionens förslag

Ändring

a)	Artiklarna 32–34 ska tillämpas till och med den 31 december 2025 .

a)	Artiklarna 32–34 ska tillämpas till och med den 31 december 2026 .

Ändringar 199 och 217

Förslag till förordning

Artikel 36 – punkt 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändring

b)	Artikel 35 ska tillämpas till och med den 28 februari 2026 .

b)	Artikel 35 ska tillämpas till och med den 28 februari 2027 .

Ändring 264

Förslag till förordning

Artikel 36 – punkt 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

c)	Artiklarna 5 och 17 ska tillämpas från och med den 1 september 2025 .

c)	Artiklarna 5 och 17 ska tillämpas från och med den 1 september 2026 .

Ändring 200, 218 och 265

Förslag till förordning

Artikel 36 – punkt 3 – led d

Kommissionens förslag

Ändring

d)	Artiklarna 4, 6, 7, 8, 9, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 31 ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 .

d)	Artiklarna 4, 6, 7, 8, 9, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 31 ska tillämpas från och med den 1 januari 2027 .

Ändring 175

Förslag till förordning

Bilaga I

Kommissionens förslag

Förteckning över varor och växthusgaser

För identifiering av varor ska denna förordning tillämpas på varor som förtecknas i följande sektorer och som för närvarande omfattas av de KN-nummer som förtecknas nedan, och ska vara de som anges i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1).

Vid tillämpningen av denna förordning ska de växthusgaser som avser varor inom de sektorer som anges nedan vara de som anges nedan för varje varutyp.

Cement

KN-nummer	Växthusgas
2523 10 00 – Cementklinker	Koldioxid
2523 21 00 – Vit portlandcement, även artificiellt färgad	Koldioxid
2523 29 00 – Annan portlandcement	Koldioxid
2523 90 00 – Annan hydraulisk cement	Koldioxid

Elektricitet

KN-nummer	Växthusgas
2716 00 00 – Elektrisk energi	Koldioxid

Gödselmedel

KN-nummer

Växthusgas

2808 00 00 – Salpetersyrasyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra

Koldioxid och dikväveoxid

2814 – Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning

Koldioxid

2834 21 00 – Kaliumnitrat

Koldioxid och dikväveoxid

3102 – Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska

Koldioxid och dikväveoxid

3105 – Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena kväve, fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg

—	Utom: 3105 60 00 – Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både fosfor och kalium

Koldioxid och dikväveoxid

Järn och stål

KN-nummer	Växthusgas
72 – Järn och stål Utom: 7202 – Ferrolegeringar 7204 – Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål	Koldioxid
7301 – Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål	Koldioxid
7302 – Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler	Koldioxid
7303 00 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn	Koldioxid
7304 – Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa	Koldioxid
7305 – Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med ett runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm	Koldioxid
7306 – Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade)	Koldioxid
7307 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål	Koldioxid
7308 – Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406 ) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner	Koldioxid
7309 – Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:	Koldioxid
7310 – Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning	Koldioxid
7311 – Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas	Koldioxid

Aluminium

KN-nummer	Växthusgas
7601 – Aluminium i obearbetad form	Koldioxid och perfluorkolväten
7603 – Pulver och fjäll av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7604 – Stång och profiler av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7605 – Tråd av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7606 – Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm	Koldioxid och perfluorkolväten
7607 – Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm	Koldioxid och perfluorkolväten
7608 – Rör av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7609 00 00 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten

Ändring

Förteckning över varor och växthusgaser

Vid tillämpningen av denna förordning ska de växthusgaser som avser varor inom de sektorer som anges nedan vara de som anges nedan för varje varutyp.

Cement

KN-nummer	Växthusgas
2523 30 00 – Aluminatcement	Koldioxid
2523 10 00 – Cementklinker	Koldioxid
2523 21 00 – Vit portlandcement, även artificiellt färgad	Koldioxid
2523 29 00 – Annan portlandcement	Koldioxid
2523 90 00 – Annan hydraulisk cement	Koldioxid

Elektricitet

KN-nummer	Växthusgas
2716 00 00 – Elektrisk energi	Koldioxid

Gödselmedel

KN-nummer

Växthusgas

2808 00 00 – Salpetersyrasyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra

Koldioxid och dikväveoxid

2814 – Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning

Koldioxid

2834 21 00 – Kaliumnitrat

Koldioxid och dikväveoxid

3102 – Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska

Koldioxid och dikväveoxid

—	Utom: 3105 60 00 – Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både fosfor och kalium

Koldioxid och dikväveoxid

Järn och stål

KN-nummer	Växthusgas
72 – Järn och stål Utom: 7202 – Ferrolegeringar 7204 – Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål	Koldioxid
7301 – Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål	Koldioxid
7302 – Följande banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar: räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjärn, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler	Koldioxid
7303 00 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn	Koldioxid
7304 – Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa	Koldioxid
7305 – Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade, nitade eller på liknande sätt förslutna) med ett runt tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm	Koldioxid
7306 – Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade)	Koldioxid
7307 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av järn eller stål	Koldioxid
7308 – Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406 ) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner	Koldioxid
7309 – Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:	Koldioxid
7310 – Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 l, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning	Koldioxid
7311 – Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas	Koldioxid

Aluminium

KN-nummer	Växthusgas
7601 – Aluminium i obearbetad form	Koldioxid och perfluorkolväten
7603 – Pulver och fjäll av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7604 – Stång och profiler av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7605 – Tråd av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7606 – Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm	Koldioxid och perfluorkolväten
7607 – Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm	Koldioxid och perfluorkolväten
7608 – Rör av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten
7609 00 00 – Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium	Koldioxid och perfluorkolväten

Kemikalier

KN-nummer	Växthusgas
29 – Organiska kemikalier	Koldioxid
280410000 – Väte	Koldioxid
281410000 – Ammoniak	Koldioxid
2814 20 00 – Ammoniak löst i vatten	Koldioxid

Polymerer

KN-nummer	Växthusgas
39 – Plaster och plastvaror	Koldioxid och dikväveoxid

Ändring 176

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 2 – titeln

Kommissionens förslag

Ändring

2.	Fastställande av faktiska direkta inbäddade utsläpp för enkla varor

2.	Fastställande av faktiska inbäddade utsläpp för enkla varor

Ändring 177

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 2 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändring
Vid fastställande av de specifika faktiska inbäddade utsläppen för enkla varor som produceras i en viss anläggning ska endast direkta utsläpp räknas. För detta ändamål ska följande ekvation tillämpas:	Vid fastställande av de specifika faktiska inbäddade utsläppen för enkla varor som produceras i en viss anläggning ska både direkta och indirekta utsläpp räknas. För detta ändamål ska följande ekvation tillämpas:

Ändring 178

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 2 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändring

tillskrivna utsläpp: den del av anläggningens direkta utsläpp under rapporteringsperioden som orsakas av den produktionsprocess som leder till varorna g vid tillämpning av de systemgränser för processen som fastställs i de genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 7.6. De tillskrivna utsläppen ska beräknas med hjälp av ekvationen=

AttrEmg = DirEm

tillskrivna utsläpp: den del av anläggningens utsläpp under rapporteringsperioden som orsakas av den produktionsprocess som leder till varorna g vid tillämpning av de systemgränser för processen som fastställs i de genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 7.6. De tillskrivna utsläppen ska beräknas med hjälp av ekvationen=

Attrg = DirEm + Emel–Emel, exp

Ändring 179

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 3 – titeln

Kommissionens förslag

Ändring

3.	Fastställande av faktiska direkta inbäddade utsläpp för komplexa varor

3.	Fastställande av faktiska inbäddade utsläpp för komplexa varor

Ändring 180

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändring

Vid fastställande av normalvärden ska endast faktiska värden användas för fastställandet av inbäddade utsläpp. I avsaknad av faktiska data får litteraturvärden användas. Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för den metod som används för att korrigera för rökgaser eller växthusgaser som används som insatsmaterial i processen, innan den samlar in de data som krävs för att fastställa de relevanta normalvärdena för varje typ av varor som förtecknas i bilaga I. Normalvärdena ska fastställas på grundval av bästa tillgängliga data. De ska ses över regelbundet genom genomförandeakter på grundval av mest aktuella och tillförlitliga uppgifter, inbegripet på grundval av uppgifter från ett tredjeland eller en grupp av tredjeländer.

Vid fastställande av normalvärden ska endast faktiska värden från det land där de faktiska utsläppen skedde användas för fastställandet av inbäddade utsläpp. I avsaknad av faktiska data eller om användningen av faktiska data skulle leda till låga normalvärden som främjar olagligt beteende får litteraturvärden användas. Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för den metod som används för att korrigera för rökgaser eller växthusgaser som används som insatsmaterial i processen, innan den samlar in de data som krävs för att fastställa de relevanta normalvärdena för varje typ av varor som förtecknas i bilaga I. Normalvärdena ska fastställas på grundval av bästa tillgängliga data. Bästa tillgängliga data ska, så långt som möjligt, bygga på tillförlitliga och offentligt tillgängliga uppgifter om vilken typ av teknik och processer som använts samt om anläggningarnas konstruktion, ursprunget till de insatsmaterial och enkla varor som används i produktionsprocessen, jämte energikällan och andra uppgifter. Normalvärdena ska ses över regelbundet genom genomförandeakter enligt vad som avses i artikel 7.6, på grundval av mest aktuella och tillförlitliga uppgifter, inbegripet på grundval av uppgifter från ett tredjeland eller en grupp av tredjeländer.

Ändring 181

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändring

Om den godkända deklaranten inte på ett tillfredsställande sätt kan fastställa de faktiska utsläppen ska normalvärden användas. Dessa värden ska fastställas på grundval av den genomsnittliga utsläppsintensiteten för varje exportland och för var och en av de varor som förtecknas i bilaga I utom el, ökad med ett påslag som ska fastställas i genomförandeakterna till denna förordning. När tillförlitliga data för exportlandet inte kan tillämpas på en typ av varor ska normalvärdena baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för de 10 procent anläggningar i EU som har sämst prestanda för den typen av varor.

Om den godkända deklaranten inte på ett tillfredsställande sätt kan fastställa de faktiska utsläppen ska normalvärden användas. Dessa värden ska fastställas på grundval av den genomsnittliga utsläppsintensiteten för de 10 procent sämst presterande anläggningarna i varje exportland och för var och en av de varor som förtecknas i bilaga I utom el, ökad med ett påslag som ska fastställas i genomförandeakterna till denna förordning. När tillförlitliga data för exportlandet inte kan tillämpas på en typ av varor ska normalvärdena baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för de 5 procent anläggningar i EU som har sämst prestanda för den typen av varor. Normalvärdena får under inga omständigheter vara lägre än de sannolika inbäddade utsläppen, och en exportör får inte kunna dra nytta av att inte ha tillhandahållit tillförlitliga uppgifter om sina faktiska utsläpp, vilket innebär att normalvärden måste användas.

Ändring 182

Förslag till förordning

Bilaga III – punkt 4.2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändring
Specifika normalvärden ska baseras på bästa tillgängliga data som kommissionen har tillgång till för att fastställa den genomsnittliga emissionsfaktorn för koldioxid i ton koldioxid per megawattimme för prisbildningskällor i tredjelandet, gruppen av tredjeländer eller regionen i ett tredjeland.	Specifika normalvärden ska baseras på de 10 procent sämst presterande elkraftverken i tredjelandet, gruppen av tredjeländer eller regionen i ett tredjeland.

Ändring 183

Förslag till förordning

Bilaga IIIa (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Bilaga IIIa

Metod för beräkning av minskningen av CBAM-certifikat på grund av gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem

Ändring 184

Förslag till förordning

Bilaga V – punkt 1 – led 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändring

(c)	Kontrollören ska obligatoriskt göra anläggningsbesök, utom när särskilda kriterier för att avstå från anläggningsbesök är uppfyllda.

(c)	Kontrollören ska obligatoriskt göra anläggningsbesök, utom när särskilda kriterier för att avstå från anläggningsbesök som beskrivs i artikel 8.3 är uppfyllda.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0160/2022).

(31) Meddelande från kommissionen av den 11 december 2019, Den europeiska gröna given (COM(2019)0640 final).

(32) Meddelande från kommissionen av den 12 maj 2021, Vägen till en frisk planet för alla (COM(2021)0400).

(31) Meddelande från kommissionen av den 11 december 2019, Den europeiska gröna given (COM(2019)0640 final).

(32) Meddelande från kommissionen av den 12 maj 2021, Vägen till en frisk planet för alla (COM(2021)0400).

(33) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(36) IPCC, 2018: Global Warming of 1,5 oC. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1,5 oC above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)].

(36) IPCC, 2018:: Global Warming of 1,5 oC. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1,5 oC above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)].

(47) Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

(1a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(51) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(1) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/399

P9_TA(2022)0250

Exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina (COM(2022)0242 – C9-0185/2022 – 2022/0166(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/14)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0242),

—	med beaktande av artiklarna 294.2 och 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0185/2022),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 juni 2022 (1),

—	med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 17 juni 2022 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen,

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P9_TC1-COD(2022)0166

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/1033.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/400

P9_TA(2022)0251

Gaslagring ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten (COM(2022)0135 – C9-0126/2022 – 2022/0090(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/15)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0135),

—	med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0126/2022),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 maj 2022 (1),

—	efter att ha hört Regionkommittén,

—

med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 25 maj 2022 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen.

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Ännu inte offentliggjort i EUT.

P9_TC1-COD(2022)0090

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/1032.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/401

P9_TA(2022)0252

EU:s digitala covidintyg – unionsmedborgare ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (COM(2022)0050 – C9-0031/2022 – 2022/0031(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/16)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0050),

—	med beaktande av artiklarna 294.2 och 21.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0031/2022),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 juni 2022 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för transport och turism,

—	med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0138/2022).

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

P9_TC1-COD(2022)0031

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/1034.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/402

P9_TA(2022)0253

EU:s digitala covidintyg – tredjelandsmedborgare ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) vad gäller tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin (COM(2022)0055 – C9-0032/2022 – 2022/0030(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(2023/C 32/17)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0055),

—	med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0032/2022),

—	med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 juni 2022 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen.

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för transport och turism,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0137/2022).

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

P9_TC1-COD(2022)0030

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/1035.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/403

P9_TA(2022)0254

Förslag till ändringsbudget nr 3/2022: finansiering av kostnader för mottagning av flyktingar från Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2022 för budgetåret 2022 – finansiering av kostnader för mottagning av flyktingar från Ukraina (09095/2022 – C9-0182/2022 – 2022/0126(BUD))

(2023/C 32/18)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (1), särskilt artikel 44,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022, slutgiltigt antagen den 24 november 2021 (2),

—	med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (3),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (4),

—	med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (5),

—	med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2022 som kommissionen antog den 22 april 2022 (COM(2022)0262),

—	med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2022 som rådet antog den 16 maj 2022 och översände till Europaparlamentet samma dag (09095/2022 – C9-0182/2022),

—	med beaktande av artiklarna 94 och 96 i arbetsordningen,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för utrikesfrågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0181/2022), och av följande skäl:

Kommissionen föreslår att unionens budget ska bidra med totalt 400 miljoner EUR från asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och instrumentet för gränsförvaltning och visering till finansieringen av de första kostnaderna för mottagande och registrering av personer som flyr från Ukraina, till följd av Rysslands olagliga, oprovocerade och omotiverade aggressionskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022.

Förslaget till ändringsbudget nr 3/2022 är ett av de inslag som används för att uppnå det föreslagna beloppet på 400 miljoner EUR, tillsammans med ändringar av arbetsprogrammen för Amif och för den tematiska delen av instrumentet för gränsförvaltning och visering för 2021–2022, med ett belopp på 124 miljoner EUR i bistånd i nödsituationer inom varje program, och tillsammans med förslaget till budgetmyndighetens överföring (DEC 11/2022) om en förstärkning av Amif med 52,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 74 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden.

Nettoeffekten av förslaget till ändringsbudget nr 3/2022 på utgifterna uppgår till en ökning med 99,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för Amif och en ökning med 176 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, varav 76 miljoner EUR för Amif och 100 miljoner EUR för instrumentet för gränsförvaltning och visering.

Europaparlamentet välkomnar förslaget till ändringsbudget nr 3/2022, som lagts fram av kommissionen.

Europaparlamentet påminner om sitt åtagande att aktivera unionens alla budgetinstrument för att fortsätta att ge starkast möjliga ekonomiska och finansiella stöd till Ukraina och de människor som flyr kriget i Ukraina. Parlamentet upprepar behovet av solidaritet mellan medlemsstaterna och gemensamma åtgärder för att hantera flödet av miljontals flyktingar som flyr från Ukraina, inbegripet omplacering av flyktingar. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta att tillhandahålla stöd till Republiken Moldavien till förflyttningen av personer till medlemsstaterna inom ramen för solidaritetsplattformen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att planera och använda medel avsedda för gränsöverskridande samarbetsprogram mellan Ukraina och medlemsstaterna för perioden 2021–2027 för att öka motståndskraften i samhällena vid gränsen mot bakgrund av den pågående flyktingkrisen.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet hade säkrat en förstärkning på 1 miljard EUR av instrumentet för gränsförvaltning och visering i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för att göra det möjligt för programmet att uppnå sina mål fullt ut. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen har valt att minska anslaget för instrumentet för gränsförvaltning och visering för att kompensera för förstärkningen av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk med 63 miljoner EUR och Europol med 185 miljoner EUR under den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet håller fast vid sin ståndpunkt att nya uppgifter för byråerna kräver nya resurser och inte bör ske på bekostnad av befintliga program eller byråer.

Europaparlamentet understryker att varken NextGenerationEU, dess fond för återhämtning och resiliens eller flexibiliteten i den nuvarande fleråriga budgetramen räcker till för att till fullo täcka de finansiella behov som uppstått till följd av kriget i Ukraina. Parlamentet förväntar sig dessutom att den ekonomiska och sociala situationen i unionen kommer att försämras ytterligare under de kommande månaderna och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att snarast inrätta nödvändiga mekanismer för solidaritet och ersättning.

Europaparlamentet är djupt oroat över att den fleråriga budgetramen redan är pressad till sina gränser och inte är lämplig för att fortsätta att hantera de många interna och externa kriserna på ett hållbart sätt. Parlamentet påpekar särskilt behovet av att höja taket för rubrik 4 för att återspegla de faktiska finansiella behoven för unionens migrations- och gränsförvaltning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en djupgående översyn av hur den nuvarande fleråriga budgetramen fungerar och att gå vidare med ett lagstiftningsförslag om en omfattande revidering av den fleråriga budgetramen så snart som möjligt och senast under det första kvartalet 2023. Parlamentet förväntar sig att en sådan revidering tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina och de brådskande åtgärder som vidtagits.

Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2022.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 2/2022 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(2) EUT L 45, 24.2.2022, s. 1.

(3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(4) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(5) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/405

P9_TA(2022)0255

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2022/001 FR/Air France – Frankrike

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Frankrike – EGF/2022/001 FR/Air France (COM(2022)0201 – C9-0170/2022 – 2022/0143(BUD))

(2023/C 32/19)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0201 – C9-0170/2022),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/691 av den 28 april 2021 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) och om upphävande av förordning (EU) nr 1309/2013 (1) (EGF-förordningen),

—	med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (2), särskilt artikel 8,

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (3), särskilt punkt 9,

—	med beaktande av skrivelserna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0183/2022), och av följande skäl:

Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att ge ytterligare stöd till arbetstagare som drabbas av följderna av globaliseringen och av tekniska och miljömässiga förändringar, såsom förändringar inom världshandeln, handelstvister, betydande förändringar av unionens handelsförbindelser eller den inre marknadens sammansättning och finansiella eller ekonomiska kriser, liksom övergången till en koldioxidsnål ekonomi samtidigt som transporterna görs tillgängliga för alla, eller som en följd av digitalisering eller automatisering.

B.	Unionen har utvidgat tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) till att ge ekonomiskt stöd vid större omstruktureringar och därmed täcka de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike lämnade in ansökan EGF/2022/001 FR/Air France om ekonomiskt stöd från EGF efter uppsägningar av 282 arbetstagare inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 33 (Reparation och installation av maskiner och apparater) och huvudgrupp 51 (Lufttransport) i främst tolv franska Nuts 2-regioner på det franska fastlandet (4) och i fyra franska utomeuropeiska Nuts 2-regioner (5), under en referensperiod för ansökan från den 1 juli 2021 till den 1 november 2021.

Ansökan avser 282 uppsagda arbetstagare vars verksamhet i företaget Air France och två av dess dotterbolag (6) har upphört under referensperioden, medan 1 298 arbetstagare sades upp före eller efter referensperioden till följd av samma händelser som ledde till att de uppsagda arbetstagarnas verksamhet upphörde under referensperioden, och samtliga 1 580 arbetstagare kommer därmed att betraktas som berättigade bidragsmottagare.

Ansökan baseras på insatskriteriet i artikel 4.2 a i EGF-förordningen, som föreskriver att verksamheten för minst 200 uppsagda arbetstagare ska ha upphört under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat, inbegripet arbetstagare som har blivit uppsagda hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled samt egenföretagare vars verksamhet har upphört.

F.	Air France drabbades hårt av covid-19-krisen, som orsakade en kraftig minskning av inkomster och trafik.

G.	Omstruktureringen av Air Frances regionala dotterbolag till Hop gav upphov till sociala farhågor redan innan covid-19-krisen började, och under pandemin beslutade Air France att kraftigt minska Hops kapacitet både i fråga om personal och flygplan.

De franska myndigheterna har vidtagit olika åtgärder, såsom statligt garanterade lån, för att stödja Air France, men företaget var ändå tvunget att vidta ytterligare åtgärder för att hantera krisen, bland annat nedskärningar i verksamheten, omdefiniering av inrikesnätet och förenkling av stödfunktioner, vilket har lett till personalnedskärningar.

I.	Kommissionen har förklarat att hälsokrisen har medfört en ekonomisk kris, och har lagt fram en återhämtningsplan för ekonomin och har betonat att EGF är ett verktyg för nödsituationer (7).

Flygbolagen i Europa har ställts inför allvarliga problem och utmaningar på grund av den globala konkurrensen, och det behövs åtgärder för att stärka skyddet av rättigheterna för flygbolagens arbetstagare på europeisk nivå och se till att denna viktiga sektor förblir konkurrenskraftig och anständiga arbetsplatser stannar kvar inom unionen.

K.	Det högsta årliga beloppet för EGF får i enlighet med artikel 8 i förordningen om den fleråriga budgetramen inte överskrida 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Unionen spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla nödvändig solidaritet genom ekonomiskt stöd från EGF, som syftar till att snabbt återintegrera stödmottagarna i en anständig och hållbar anställning inom eller utanför deras ursprungliga verksamhetssektor, samtidigt som de förbereder sig för en grönare och mer digital europeisk ekonomi.

Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Frankrike är berättigat till ett ekonomiskt bidrag på 17 742 607 EUR enligt den förordningen, vilket motsvarar 85 % av de totala kostnaderna på 20 873 656 EUR, vilka endast inkluderar utgifter för individanpassade tjänster.

Europaparlamentet noterar att de franska myndigheterna lämnade in ansökan den 21 januari 2022 och att kommissionen slutligen fastställde sin bedömning den 10 maj 2022 och underrättade parlamentet samma dag.

Europaparlamentet noterar att ansökan gäller totalt 1 580 uppsagda arbetstagare vars verksamhet har upphört. Parlamentet gläder sig över att Frankrike förväntar sig att alla berättigade stödmottagare kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

Europaparlamentet påminner om att de sociala konsekvenserna av uppsägningarna förväntas bli viktiga för Frankrike, särskilt i regionen Île-de-France, där 57 % av uppsägningarna ägde rum. Parlamentet noterar att de franska arbetsmarknadsmyndigheterna angav att Air Frances omstrukturering påverkade sysselsättningsbalansen i de berörda områdena. Parlamentet betonar att regioner och ekonomiska sektorer som står inför svårigheter behöver en integrerad och gemensam europeisk reaktion för att stödja deras motståndskraft.

Europaparlamentet påpekar att 56 % av de uppsagda arbetstagarna är kvinnor och 30,8 % är över 54 år. Parlamentet noterar vidare att 96 av de uppsagda arbetstagarna har funktionsnedsättning.

Europarlamentet noterar att Frankrike började tillhandahålla individanpassade tjänster till de berörda bidragsmottagarna den 1 februari 2021, och att perioden för berättigande till ekonomiskt bidrag från EGF därför kommer att löpa från och med den 1 februari 2021 till och med 24 månader efter den dag då beslutet om det ekonomiska bidraget träder i kraft.

Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare består av följande åtgärder: Rådgivningstjänster och yrkesvägledning, utbildning, inbegripet övergripande kompetens, omskolning, kompetenshöjning, praktik och yrkesutbildning, starta eget-bidrag, anställningsförmåner, bidrag till snabb återanställning, lönetillägg samt intensivt stöd i arbetssökandet. Parlamentet betonar vikten av att snabbt tillhandahålla arbetstillfällen i unionen för uppsagda kvalificerade arbetstagare.

Europaparlamentet upprepar i det sammanhanget den viktiga roll som unionen bör spela när det gäller att tillhandahålla de nödvändiga kvalifikationerna för den rättvisa och digitala omställningen i linje med den europeiska gröna given och viktiga europeiska policymål. Parlamentet stöder helhjärtat att EGF fortsätter att visa solidaritet med drabbade personer och fortsätter att fokusera på omstruktureringens inverkan på arbetstagare under resten av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att framtida ansökningar maximerar den politiska samstämmigheten.

Europaparlamentet gläder sig över att Frankrike tog fram det samordnade paketet med individanpassade tjänster i samråd med personalen och fackliga företrädare (8).

10.

Europaparlamentet välkomnar att Air France har infört ett omfattande paket med aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa de uppsagda arbetstagarna, i enlighet med sina rättsliga skyldigheter.

11.

Europaparlamentet påpekar att Air France regelbundet erbjuder sin personal utbildning där uppmärksamhet ägnas åt digitala färdigheter och de färdigheter som krävs i en resurseffektiv ekonomi, som en del av sin ”kompetensutvecklingsplan”, och välkomnar att dessa utbildningar förblir tillgängliga för uppsagda arbetstagare så länge de deltar i EGF-åtgärderna. Parlamentet betonar vikten av att förbereda arbetstagarna för en grön och digital unionsekonomi och att arbeta mot den dubbla omställningen.

12.

Europaparlamentet konstaterar att den digitala och gröna omställningen också kommer att påverka arbetsmarknaden, särskilt inom luftfartssektorn. Därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kvalificerad utbildning, inbegripet yrkesutbildning och främjande av system där yrkesutbildning varvas med praktik, vilket har visat sig vara effektivt i vissa medlemsstater.

13.

Europaparlamentet betonar att de franska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument.

14.

Europaparlamentet påminner om att bidrag från EGF inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal och inte heller de uppsagda arbetstagarnas bidrag eller rättigheter för att till fullo säkerställa bidragets additionalitet.

15.

Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

16.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

17.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 153, 3.5.2021, s. 48.

(2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(4) Île-de-France (FR10), Nord Pas de Calais (FRE1), Alsace (FRF1), Pays de la Loire (FRG0), Bretagne (FRH0), Aquitaine (FRI1), Languedoc Roussillon (FRJ1), Midi Pyrénées (FRJ2), Auvergne (FRK1), Rhône Alpes (FRK2), Provence Alpes Côte d’Azur (FRL0) och Corse (FRM0).

(5) Guadeloupe (FRY1), Martinique (FRY2), Guyane (FRY3) och La Réunion (FRY4).

(6) Hop och Hop Training.

(7) COM(2020)0442.

(8) SNPNC, UNAC, UNSA-PNC, CFDT, FO, och CFE/CGC.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Frankrike

(EGF/2022/001 FR/Air France)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2022/1164.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/409

P9_TA(2022)0256

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2021/008 EL/Attica electrical equipment manufacturing – Grekland

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Grekland – EGF/2021/008 EL/Attica electrical equipment manufacturing (COM(2022)0248 – C9-0190/2022 – 2022/0170(BUD))

(2023/C 32/20)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0248 – C9-0190/2022),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/691 av den 28 april 2021 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) och om upphävande av förordning (EU) nr 1309/2013 (1) (EGF-förordningen),

—	med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (2), särskilt artikel 8,

—

—	med beaktande av skrivelserna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0185/2022), och av följande skäl:

Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att ge ytterligare stöd till arbetstagare som drabbas av följderna av globaliseringen och av tekniska och miljömässiga förändringar, såsom förändringar inom världshandeln, handelstvister, betydande förändringar av unionens handelsförbindelser eller den inre marknadens sammansättning och finansiella eller ekonomiska kriser, liksom övergången till en koldioxidneutral ekonomi, eller som en följd av digitalisering eller automatisering.

B.	Unionen har utvidgat tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) till att ge ekonomiskt stöd vid större omstruktureringar och därmed täcka de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Grekland lämnade in ansökan EGF/2021/008 EL/Attica electrical equipment manufacturing om ekonomiskt bidrag från EGF efter uppsägningar av 206 arbetstagare inom den ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 27 (Tillverkning av elapparatur) i Nuts 2-regionen Attika (EL30) i Grekland, under en referensperiod för ansökan från den 1 april 2021 till den 1 oktober 2021.

Ansökan gäller 206 uppsagda arbetstagare vars verksamhet upphörde i sex företag (4) under referensperioden och som alla kommer att anses vara berättigade stödmottagare. Av de uppsagda arbetstagarna är 180 män (87,4 %) och 26 kvinnor (12,6 %). 26 är under 30 år (12,6 %), 137 är mellan 30 och 54 år (66,5 %) och 43 är över 54 år (20,9 %). 167 har högst grundskoleutbildning (81,1 %), 6 har gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning (2,9 %) och 33 har högre utbildning (16,0 %).

Ansökan bygger på det insatskriterium som anges i artikel 4.2 b i EGF-förordningen, enligt vilket det krävs att verksamheten upphör för minst 200 uppsagda arbetstagare under en referensperiod på sex månader på företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.

F.	Utgifterna för nya hushållsapparater i Grekland påverkades kraftigt, först av den ekonomiska krisen under åren 2008–2016 (en minskning med 35 %) och därefter av covid-19-pandemin (en minskning med 50 % mellan 2019 och 2020), efter en återhämtning med 9,5 % mellan 2017 och 2019.

Den grekiska befolkningens grundläggande digitala färdigheter är fortfarande underutvecklade och ligger under EU-genomsnittet, vilket innebär en hög risk för teknisk eftersläpning och digital analfabetism. Enligt kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2021 (5) ligger Grekland på 22:a plats bland EU:s 27 medlemsstater när det gäller att integrera digital teknik i affärsverksamhet och endast 23 % av alla medborgare har mer än grundläggande digitala färdigheter, jämfört med EU-genomsnittet på 31 %.

Pitsos fabrik förlorade konkurrenskraft på grund av en kombination av faktorer, såsom bristen på automatisering och avancerad tillverkning, höga produktionskostnader för elektriska hushållsapparater, bristen på elektriska komponenter i landet, BSH-Pitsos ledningsbeslut att inte stödja nödvändiga kapitalinvesteringar för att optimera fabriken och beslutet att flytta produktionen till Turkiet för lägre produktionskostnader (medan varumärket samt försäljnings- och serviceavdelningen behålls i Grekland) ledde till ett tillkännagivande i september 2017 att Pitsos fabrik skulle läggas ned. Produktionen förlängdes till början av 2021, och 166 arbetstagare sades upp 2021.

I.	40 arbetstagare sades upp i fem andra företag, inför utmaningen att anpassa sig till den snabbt föränderliga digitala ekonomin.

J.	Även om arbetslösheten i Grekland gradvis har sjunkit sedan 2013, då den nådde sin högsta topp på 27,5 %, har Grekland fortfarande mycket hög arbetslöshet. Under 2021 var arbetslösheten i Grekland den näst högsta i unionen på 14,7 %, jämfört med ett unionsgenomsnitt på 7,0 % (6).

K.	Det högsta årliga beloppet för EGF får i enlighet med artikel 8 i förordningen om den fleråriga budgetramen inte överskrida 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).

Det ekonomiska stödet från EGF bör i första hand inriktas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder och individanpassade tjänster som syftar till att snabbt återintegrera stödmottagarna i en anständig och hållbar anställning inom eller utanför deras ursprungliga verksamhetssektor, samtidigt som de förbereder sig för en grönare och mer digital europeisk ekonomi.

Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 b i EGF-förordningen är uppfyllda och att Grekland är berättigat till ett ekonomiskt bidrag på 1 495 830 EUR enligt den förordningen, vilket motsvarar 85 % av den totala kostnaden på 1 759 800 EUR, inklusive utgifter för individanpassade tjänster på 1 689 800 EUR och utgifter för genomförande av EGF på 70 000 EUR (7).

Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna lämnade in ansökan den 21 december 2021 och att kommissionen slutligen fastställde sin bedömning den 30 maj 2022 och underrättade parlamentet samma dag. Parlamentet anser att bedömningsperioden bör förkortas så att de berörda stödmottagarna snabbare får nödvändig hjälp.

Europaparlamentet noterar att ansökan gäller totalt 206 uppsagda arbetstagare vars verksamhet har upphört. Parlamentet gläder sig över att Grekland förväntar sig att alla berättigade stödmottagare kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

Europaparlamentet påminner om att uppsägningarna förväntas få betydande sociala konsekvenser för regionen Attika i Grekland, som hade det högsta antalet arbetslösa i Grekland i december 2021 (342 744, vilket motsvarar 31 % av de registrerade grekiska arbetslösa), och där 24,1 % av befolkningen riskerar fattigdom och social utestängning (8).

Europaparlamentet påpekar att 81,1 % av de uppsagda arbetstagarna har grundskoleutbildning eller lägre och kommer att ha svårt att hitta möjligheter till återanställning.

Europaparlamentet noterar att Grekland kommer att börja tillhandahålla de berörda stödmottagarna individanpassade tjänster så snart som budgetmyndigheterna antagit beslutet om utnyttjande och utgifterna för åtgärderna kommer därför att berättiga till ekonomiskt bidrag från EGF från och med den dag då Grekland börjar tillhandahålla individanpassade tjänster till och med 24 månader efter den dag då finansieringsbeslutet träder i kraft (9).

Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare består av yrkesrådgivning, utbildning i digitala färdigheter, yrkesutbildning, högre utbildning, starta eget-bidrag och flera incitament.

Europaparlamentet upprepar i det sammanhanget den viktiga roll som unionen bör spela när det gäller att tillhandahålla de nödvändiga kvalifikationerna för den rättvisa omställningen i linje med den europeiska gröna given. Parlamentet stöder helhjärtat att EGF under 2021–2027 kommer att fortsätta att visa solidaritet med drabbade personer, och bevara sitt fokus på hur omstruktureringen påverkar arbetstagare, och anser att man i framtida ansökningar bör sträva efter maximal politisk samstämmighet.

Europaparlamentet gläder sig över att Grekland tog fram det samordnade paketet med individanpassade tjänster i samråd med arbetstagarföreträdare och flera tidigare anställda.

10.

Europaparlamentet välkomnar att utbildningen i digitala färdigheter ingick som en övergripande del i utformningen av de föreslagna åtgärderna, vilket kommer att bidra till förmedlingen av de övergripande färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern och i en resurseffektiv ekonomi, i enlighet med artikel 7.2 i EGF-förordningen.

11.

Europaparlamentet konstaterar att Grekland började ådra sig de administrativa kostnaderna för att genomföra EGF den 1 mars 2022, och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering därför kommer att berättiga till ekonomiskt bidrag från EGF från och med den 1 mars 2022 till och med 31 månader efter den dag då beslutet om det ekonomiska bidraget trädde i kraft.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska den tid det tar att bedöma ansökningar om stöd från EGF och att utnyttja EGF snabbare, för att minska trycket på de nationella sociala trygghetssystemen i de berörda regionerna.

13.

Europaparlamentet betonar att de grekiska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument.

14.

Europaparlamentet upprepar att för att säkerställa full additionalitet i tilldelningen får stödet från EGF inte ersätta åtgärder eller bidrag eller rättigheter för de uppsagda abetstagarna som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, och inte heller medlemsstaternas erforderliga åtgärder för att stärka företagens, särskilt små och medelstora företags konkurrenskraft, och deras förmåga att anpassa sig till den snabbt föränderliga digitala ekonomin, åtgärder för att förbättra arbetstagarnas digitala kompetens för att ta itu med risken för teknisk eftersläpning och digital analfabetism, åtgärder för att stärka befolkningens köpkraft samt ytterligare riktade aktiva sysselsättningsåtgärder för att bekämpa arbetslöshet och underlätta för uppsagda arbetstagare att återintegreras på arbetsmarknaden.

15.

Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

16.

Europaparlamentet begär att det ekonomiska stödet från EGF på 1 495 830 EUR till Grekland snabbt frigörs.

17.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 153, 3.5.2021, s. 48.

(2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(4) Bsh Oikiakes Syskeves Anon. Viom. Etairia [Bsh-Pitsos], Seller Hellas Avee, Nexans HellasMonoprosopi Ave, Kampourakis Georgios – G.E.M.A., Sammler V. Michalopoulos Aeve, Mavilek Avee

(5) https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/desi-greece

(6) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tps00203/default/table?lang=en

(7) I enlighet med artikel 7.5 i EGF-förordningen.

(8) Enligt Eurostat.

(9) Undantag beviljas för formella studier som varar mer än två år och som kommer att vara stödberättigande fram till dess att tidsfristen för att lämna in slutrapporten löper ut.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Grekland (EGF/2021/008 EL/Attica electrical equipment manufacturing)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2022/1163.)

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/414

P9_TA(2022)0259

Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – NL-kandidat

Europaparlamentets beslut av den 23 juni 2022 om utnämning av Stephanus Abraham Blok till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0150/2022 – 2022/0805(NLE))

(Samråd)

(2023/C 32/21)

Europaparlamentet fattar detta beslut

—	med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9-0150/2022),

—	med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0180/2022), och av följande skäl:

A.	I en skrivelse av den 8 april 2022 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Stephanus Abraham Blok till ledamot av revisionsrätten.

Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan Bloks kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I samband med denna utvärdering har utskottet tagit del av Bloks meritförteckning och svaren på de skriftliga frågor som utskottet ställt till honom.

C.	Utskottet höll den 15 juni 2022 en utfrågning med Blok. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Stephanus Abraham Blok till ledamot av revisionsrätten.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/415

P9_TA(2022)0260

Förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om utkastet till rådets beslut om förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien (14207/2021 – C9-0478/2021 – 2021/0336(NLE))

(Godkännande)

(2023/C 32/22)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av utkastet till rådets beslut (14207/2021),

—	med beaktande av rådets beslut 2005/781/EG av den 6 juni 2005 om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien (1),

—	med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 186 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0478/2021),

—	med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0176/2022).

Europaparlamentet godkänner att avtalet förlängs.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Förbundsrepubliken Brasilien.

(1) EUT L 295, 11.11.2005, s. 37.

27.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/416

P9_TA(2022)0261

Konventionen om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område: Europeiska unionens anslutning ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning till konventionen om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område (13494/2021 – C9-0465/2021 – 2021/0208(NLE))

(Godkännande)

(2023/C 32/23)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (13494/2021),

—	med beaktande av konventionen om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område (13494/2021 ADD 1),

—	med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 81.2, led a samt artikel 218.6 andra stycket led a, led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0465/2021),

—	med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A9-0177/2022).

Europaparlamentet godkänner Europeiska unionens anslutning till konventionen.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 32

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 27 januari 2023

Innehållsförteckning		Sida

	EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN 2022–2023 Sammanträdena den 22–23 juni 2022 ANTAGNA TEXTER	1

	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Europaparlamentet
	Torsdagen, 23 juni 2022
2023/C 32/01	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om status som kandidatland för Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien (2022/2716(RSP))	2
2023/C 32/02	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna DP4114, MON 810, MIR604 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D081155/01 – 2022/2694(RSP))	6
2023/C 32/03	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/797 av den 19 maj 2022 vad gäller godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs NK603 × T25 × DAS-40278-9 och dess klyvningsprodukt T25 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D080148/03 – 2022/2713(RSP))	14
2023/C 32/04	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om olaglig avverkning i EU (2022/2523(RSP))	20
2023/C 32/05	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling (2022/2002(INI))	28
2023/C 32/06	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/2251(INI))	42
2023/C 32/07	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 över genomförandet av inkluderingsåtgärder inom Erasmus+ 2014–2020 (2021/2009(INI))	58
2023/C 32/08	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Montenegro (2021/2247(INI))	63
2023/C 32/09	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om framtiden för handelsförbindelserna mellan EU och Afrika (2021/2178(INI))	74
2023/C 32/10	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 över framtiden för EU:s politik för internationella investeringar (2021/2176(INI))	96

	III Förberedande akter
	Europaparlamentet
	Onsdagen, 22 juni 2022
2023/C 32/11	Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757 (COM(2021)0551 – C9-0318/2021 – 2021/0211(COD))	108
2023/C 32/12	Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en social klimatfond (COM(2021)0568 – C9-0324/2021 – 2021/0206(COD))	250
2023/C 32/13	Europaparlamentets ändringar antagna den 22 juni 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (COM(2021)0564 – C9-0328/2021 – 2021/0214(COD))	320
	Torsdagen, 23 juni 2022
2023/C 32/14	P9_TA(2022)0250 Exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina (COM(2022)0242 – C9-0185/2022 – 2022/0166(COD)) P9_TC1-COD(2022)0166 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera effekterna av Rysslands invasion av Ukraina	399
2023/C 32/15	P9_TA(2022)0251 Gaslagring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten (COM(2022)0135 – C9-0126/2022 – 2022/0090(COD)) P9_TC1-COD(2022)0090 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordningarna (EU) 2017/1938 och (EG) nr 715/2009 vad gäller gaslagring	400
2023/C 32/16	P9_TA(2022)0252 EU:s digitala covidintyg – unionsmedborgare ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (COM(2022)0050 – C9-0031/2022 – 2022/0031(COD)) P9_TC1-COD(2022)0031 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin	401
2023/C 32/17	P9_TA(2022)0253 EU:s digitala covidintyg – tredjelandsmedborgare ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) vad gäller tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin (COM(2022)0055 – C9-0032/2022 – 2022/0030(COD)) P9_TC1-COD(2022)0030 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 juni 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2021/954 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är bosatta på medlemsstaternas territorier under covid-19-pandemin	402
2023/C 32/18	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2022 för budgetåret 2022 – finansiering av kostnader för mottagning av flyktingar från Ukraina (09095/2022 – C9-0182/2022 – 2022/0126(BUD))	403
2023/C 32/19	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Frankrike – EGF/2022/001 FR/Air France (COM(2022)0201 – C9-0170/2022 – 2022/0143(BUD))	405
2023/C 32/20	Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare efter en ansökan från Grekland – EGF/2021/008 EL/Attica electrical equipment manufacturing (COM(2022)0248 – C9-0190/2022 – 2022/0170(BUD))	409
2023/C 32/21	Europaparlamentets beslut av den 23 juni 2022 om utnämning av Stephanus Abraham Blok till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0150/2022 – 2022/0805(NLE))	414
2023/C 32/22	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om utkastet till rådets beslut om förlängning av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Förbundsrepubliken Brasilien (14207/2021 – C9-0478/2021 – 2021/0336(NLE))	415
2023/C 32/23	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 juni 2022 om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning till konventionen om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område (13494/2021 – C9-0465/2021 – 2021/0208(NLE))	416