28.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 370/8

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2022/C 370/05)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”

PDO-FR-A0343-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Bruksnamnet ”Sylvaner” har lagts till för att det av misstag hade utelämnats i den första versionen av produktspecifikationen. I kapitel I avsnitt X.1 b i den första versionen anges att de tillåtna druvsorterna får användas vid vinframställning och saluföras under respektive namn, men motsvarande bruksnamn har inte tagits upp i förteckningen över möjliga bruksnamn. Redan innan den första versionen av produktspecifikationen godkändes hade druvsorten sylvaner B genom ett nationellt beslut lagts till de druvsorter som var tillåtna för framställning av viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Zotzenberg”. I beslutet tog man hänsyn till de lokala sedvänjorna och vinernas renommé.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Bruksnamnet ”Pinot noir” har lagts till eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för denna ursprungsbeteckning har lämnats in på nationell nivå. Denna ansökan om erkännande av beteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr” för ett rött vin var baserad på den långvariga framställningen av, renomméet för och egenskaperna hos viner av druvsorten pinot noir N som odlas på avgränsade jordlotter för beteckningen ”Alsace grand cru” som ursprungligen enbart fick användas för vita viner.

Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 9 i det sammanfattande dokumentet.

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för de druvsorter av muscats à petits grains som motsvarar bruksnamnet ”Muscat” för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

De kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” som är avsedda för såväl vita som röda stilla viner anges (”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”).

Flera delar, särskilt punkt 4, i det sammanfattande dokumentet har ändrats till följd av erkännandet av stilla röda viner för beteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

3. Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV.1 i produktspecifikationen har ett stycke lagts till för att hänvisa till de datum då INAO:s behöriga nationella kommitté godkände det geografiska området och för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för det geografiska området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Kommunerna Kientzheim och Sigolsheim stryks sålunda eftersom de numera är en del av kommunen Kaysersberg Vignoble.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 i produktspecifikationen har ett stycke ändrats för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Därför stryks kommunnamnet Kaysersberg och kommunnamnet Kaysersberg Vignoble läggs till, med en anmärkning att det endast är den delegerade kommunen Kaysersberg som omfattas.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen har orden ”– när det gäller vita viner:” och ”– när det gäller röda viner: druvsorten ”pinot noir N” lagts till, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner. Det är också den enda druvsort som är tillåten för framställning av röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

Druvsorten ”pinot noir N” har lagts till i det sammanfattande dokumentet.

I avsnitten V.1 a, b och e och V.2 b har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av denna ändring.

7. Planteringstäthet

I kapitel I avsnitt VI.1 i produktspecifikationen har orden ”Vid framställning av vita viner” och ”Vid framställning av röda viner” lagts till för att skilja på den lägsta planteringstätheten enligt färgen på vinet. Planteringstätheten har angetts för beteckningarna med röda viner.

Följande mening läggs till: Planteringstätheten ska vara minst 5 000 per hektar för de vinstockar som är avsedda för framställning av röda viner som kan få den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

I kapitel I avsnitt VI.1 a i produktspecifikationen har man angett datumet, ”den 25 oktober 2011”, för när bestämmelsen om anpassning av planteringstätheten vid uppryckning av vinstockar ska börja tillämpas. Datumet ersätter texten ”datumet för godkännandet av denna produktspecifikation”.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen har bestämmelsen för framställning av vita viner om antalet skott per kvadratmeter jordyta, som varierade beroende på druvsort, strukits, och ersatts av en enda bestämmelse om 18 skott per vinstock.

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

”När det gäller vita viner” har lagts till i början av meningen, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Bestämmelser om beskärning har lagts till för röda viner, högst 14 skott per vinstock. Antalet tillåtna skott är färre än för framställning av vita viner. Den här bestämmelsen överensstämmer med avkastningen och produktionen av kvalitetsdruvor.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Till följd av ändringarna är det nu möjligt att under växtsäsongen kontrollera att höjden på bladverket är förenlig med bestämmelserna. Tidigare beskrevs endast hur man skulle gå till väga.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

I kapitel I avsnitt VI.1 d i produktspecifikationen har jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning för vita viner minskat från 10 000 till 8 500 kg/hektar, i enlighet med den minskade avkastningen för dessa viner.

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

I kapitel I avsnitt VII.2 a i produktspecifikationen har tabellen ändrats för att ta hänsyn till ansökan om erkännande av stilla röda viner som har lämnats in på nationell nivå för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru”.

När det gäller beteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd fastställts till 207 gram per liter must för pinot noir N, och den lägsta naturliga alkoholhalten har fastställts till 12 volymprocent.

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras till följd av den sistnämnda uppgiften.

När det gäller vita viner har druvornas lägsta sockerhalt ökat med 2 eller 3 gram per liter must för att det ska motsvara samma skillnad på 1 volymprocent i lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent som i den föregående versionen av produktspecifikationen. För att beräkna omvandlingen av sockergrammen till alkohol hade producentorganisationen valt 17 gram socker per en volymprocent för vita viner, medan den i den ursprungliga produktspecifikationen hade valt 16,83. INAO:s behöriga nationella kommitté rekommenderade 17 i samband med utarbetandet av den första versionen av produktspecifikationen.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.1 ochVIII.2 i produktspecifikationen har avkastningen och gränserna för skördeuttaget minskat för att göra det lättare att kontrollera kvaliteten för vita viner och vita viner med uttrycket ”Vendanges tardives”, i överensstämmelse med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace.

Orden ”vita viner” har lagts till för viner utan ett traditionellt uttryck, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Avkastningen och gränsen för skördeuttag för röda viner har fastställts i enlighet med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace, dvs. till lägre gränser för dessa grand cru-beteckningar.

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 e i produktspecifikationen fastställs att röda viner inte får berikas. Denna begränsning gällande vinframställningen är möjlig eftersom druvorna är helt mogna vid skörd. Det i sin tur beror på en exakt avgränsning av vinodlingarna som ligger skyddade från kalla nordliga vindar på mycket stenig, väldränerad mark som snabbt värms upp, en relativt hög planteringstäthet, en hög uppbindning för att få så stor bladyta som möjligt samt stränga beskärningsbestämmelser som gör att avkastningen kan kontrolleras.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.2 i produktspecifikationen har det fastställts att röda viner åtminstone måste lagras till den 1 oktober året efter skörden. Viner som framställs av druvsorten pinot noir N från detta område kräver en viss lagringstid för att deras egenskaper ska kunna utvecklas.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.1.b i produktspecifikationen har texten ändrats för att ta hänsyn till erkännandet av stilla röda viner i ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”:

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 500 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av denna ändring.

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 000 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

Punkterna 4, 5 och 7 i det sammanfattande dokumentet ändras.

I avsnitt X.1 b har uppgifterna om att erkännandet av dessa båda ursprungsbeteckningar gäller gröna druvsorter strukits och orden ”när det gäller vita viner” har vid behov lagts till för att texten ska bli förståelig.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

I avsnitt X.1 b har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen. Dessa tillägg påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

I kapitel I avsnitt X.2 har beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

För beteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr” har följande text lagts till:

”De djupt mörkröda vinerna har en komplex doft av mörka bär och frukter samt kryddor, en hög syra och volym men är samtidigt eleganta. De har en lång och salt eftersmak. Vinerna har stor lagringspotential.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

21. Övergångsbestämmelser

I kapitel I avsnitt XI.2 i produktspecifikationen har maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning strukits och det högsta antalet skott per vinstock minskats, för att uppgifterna ska stämma överens med ändringarna av kapitel I avsnitt VI.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

22. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

I kapitel I avsnitt XII.2 d i produktspecifikationen har ny ersättande text lagts till som gör det obligatoriskt att ange sockerhalten. För närvarande är detta frivilligt enligt förordning (EU) 2019/33.

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

I kapitel II avsnitt I.1 i produktspecifikationen har ett förtydligande lagts till i bestämmelserna om den förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter som aktören lämnat in till producentorganisationen för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” om denne avstår från att framställa vin med denna beteckning.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles” samt bruksnamn

I punkt 9 om ytterligare villkor i det sammanfattande dokumentet

– har texten under rubriken ”Traditionella uttryck” ändrats för att ange de bruksnamn som är tillåtna för uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles” till följd av att bruksnamnet ”Pinot noir” lagts till under rubriken ”Bruksnamn”.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Kirchberg de Barr

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Vita viner

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12,5 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 11 volymprocent för övriga druvsorter.

Efter berikning får den totala alkoholhalten inte överstiga 15 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G eller 14 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Stora vita lagringsviner kännetecknas av en tydlig friskhet som har sin grund i en kraftig vinsyra i kombination med en god druvmognad. Namnet på beteckningen kan kompletteras med bruksnamn, om vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen. Vinerna har mycket substans och är mycket komplexa och aromatiska med olika nyanser. De har lång eftersmak och uppvisar mer komplexa toner med tiden. De blir mer harmoniska, med mer mineralitet och finess. Det finns två olika vintyper: dels torra och mineraliska viner, dels aromatiska fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”, vita viner

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”vendanges tardives” uppvisar ofta mycket exotiska aromer av kanderad frukt med en frisk avslutning. De har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”, vita viner

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”sélection de grains nobles” är mycket koncentrerade och kraftiga, ofta med aromer av marmeladkonfekt. De har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

4. Röda viner

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12 volymprocent för pinot noir N.

Den malolaktiska jäsningen är avslutad. Vid buteljering har vinerna en halt av äppelsyra på högst 0,4 gr/l.

Efter jäsning har vinerna en halt av jäsbart socker på högst 2 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

De djupt mörkröda vinerna har en komplex doft av mörka bär och frukter samt kryddor, en hög syra, volym men är samtidigt eleganta. De har en lång och salt eftersmak.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Planteringstäthet

Odlingsmetod

Vid framställning av vita viner ska planteringstätheten vara minst 4 500 stockar per hektar.

Vid framställning av röda viner ska planteringstätheten vara minst 5 000 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

När det gäller vita viner beskärs vinrankorna med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

När det gäller röda viner beskärs vinrankorna med enkel eller dubbel guyot, med högst 14 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

När det gäller vita viner får höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent inte överstiga 0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G eller 1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Vita viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” och röda viner får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

De vita vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

De röda vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 oktober året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning kompletterad med ”vendanges tardives”, vita viner

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”, vita viner

48 hektoliter/hektar

3. Röda viner

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som erkänts i sin helhet: Ammerschwihr, Beblenheim, Bennwihr, Bergheim, Bergholtz, Eguisheim, Gueberschwihr, Guebwiller, Hattstatt, Hunawihr, Ingersheim, Katzenthal, Mittelwihr, Niedermorschwihr, Orschwihr, Pfaffenheim, Ribeauvillé, Riquewihr, Rodern, Rouffach, Saint-Hippolyte, Soultzmatt, Thann, Turckheim, Vieux-Thann, Voegtlinshoffen, Westhalten, Wettolsheim, Wintzenheim, Wuenheim och Zellenberg.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—

Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Pinot noir N

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Området är skyddat mot norr och marken värms upp mycket snabbt, vilket ger vinerna mineralitet, sälta och en komplex syra.

Dofterna öppnar sig relativt tidigt och vinerna mognar långsamt. Med tiden blir de kraftfulla, friska och mineraliga och får finess och en lång eftersmak.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

Genom att anta stränga bestämmelser för framställningen, som att en stor del av bladverket bör bevaras och druvorna skördas för hand, kan de alsassiska vinodlarna bevara de utpräglade egenskaperna hos viner som är kända för sin komplexitet och lagringspotential.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Bergholtz-Zell, Berrwiller, Buhl, Cernay, Colmar, Gundolsheim, Hartmanswiller, Herrlisheim, Houssen, Husseren-les-Châteaux, Jungholtz, Leimbach, Obermorschwihr, Osenbach, Ostheim, Rorschwihr, Soultz, Steinbach, Uffholtz, Walbach, Wattwiller, Wihr-au-Val och Zimmerbach. Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Departementet Bas-Rhin: Albé, Avolsheim, Balbronn, Bernardswiller, Bernardvillé, Bischoffsheim, Boersch, Bourgheim, Châtenois, Cleebourg, Dachstein, Dangolsheim, Dieffenthal, Dorlisheim, Epfig, Ergersheim, Ernolsheim- Bruche, Fessenheim-le-Bas, Flexbourg, Furdenheim, Gertwiller, Gimbrett-Berstett, Goxwiller, Heiligenstein, Itterswiller, Kienheim, Kirchheim, Kuttolsheim, Mittelhausen, Mutzig, Nordheim, Oberhoffen-les-Wissenbourg, Obernai, Odratzheim, Orschwiller, Osthoffen, Ottrott, Petersbach, Reichsfeld, Riedseltz, Rosenwiller, Rosheim, Rott, Saint-Nabor, Saint-Pierre, Scherwiller, Seebach, Soultz-les-Bains, Steinseltz, Stotzheim, Strasbourg, Traenheim, Villé, Wangen, Westhoffen, Wissembourg och Zellwiller.

Förpackning i området

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Vinerna ska buteljeras i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) enligt bestämmelserna i dekret nr 55-673 av den 20 maj 1955, förordningen av den 13 maj 1959 och dekretet av den 19 mars 1963. Andra flasktyper får inte användas.

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Pinot noir

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av följande bruksnamn:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

Uppgifter om sockerhalten för vita viner

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Vita viner för vilka en av de 51 kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace Grand Cru – plats” enligt denna produktspecifikation tas i bruk (med undantag för ”Vendanges Tardives” och ”Sélection de Grains nobles”) och som presenteras med den beteckningen, får inte erbjudas till allmänheten, sändas, bjudas ut till försäljning eller säljas, utan att man i annonser och i broschyrer och på etiketter, fakturor och behållare tydligt anger sockerhalten enligt EU-lagstiftningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

28.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 370/21

(2022/C 370/06)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Froehn”

PDO-FR-A0384-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Bruksnamnet ”Pinot noir” har lagts till i produktspecifikationen eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Denna ansökan om erkännande av ett rött vin var baserad på den långvariga framställningen av, renomméet för och egenskaperna hos viner av druvsorten pinot noir N som odlas på avgränsade jordlotter för dessa ursprungsbeteckningar ”Alsace grand cru”. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.’

’En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen har bestämmelsen för vita viner om antalet skott per kvadratmeter jordyta, som varierade beroende på druvsort, strukits, och ersatts av en enda bestämmelse om 18 skott per vinstock.

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 e i produktspecifikationen fastställs att röda viner inte får berikas. Denna begränsning som rör vinframställningen överensstämmer med bestämmelserna om avgränsning av jordbrukslotterna för produktion av druvor, lägsta planteringstäthet, beskärning och lägsta avkastning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.2 i produktspecifikationen har det fastställts att röda viner åtminstone måste lagras till den 1 oktober året efter skörden. Viner som framställs av druvsorten pinot noir N från dessa områden kräver en viss lagringstid för att deras egenskaper ska kunna utvecklas.

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

Orden ”blancs” och ”roses” har lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen. Dessa tillägg påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen har, när det gäller ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”, uppgifterna om sambandet mellan det geografiska ursprunget och vinernas egenskaper, som också kan tillämpas på röda viner med denna beteckning, kompletterats med specifika uppgifter om röda viner.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Froehn

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12,5 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 11 volymprocent för övriga druvsorter. Efter berikning får den totala alkoholhalten inte överstiga 15 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G eller 14 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan

—	torra, mineraliska viner som ofta är gyllengula med gröna inslag; de har en charmerande fruktighet med en lång, komplex och aptitretande syra

—

aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma som ofta har en hög mognad och är gyllengula till färgen, de har ofta hög sockerhalt men samtidigt en luftighet som gör dem lätta att dricka.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”vendanges tardives” uppvisar ofta mycket exotiska aromer av kanderad frukt med en frisk avslutning. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”sélection de grains nobles” är mycket koncentrerade och kraftiga, ofta med aromer av marmeladkonfekt. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Ammerschwihr, Beblenheim, Bennwihr, Bergheim, Bergholtz, Eguisheim, Gueberschwihr, Guebwiller, Hattstatt, Hunawihr, Ingersheim, Katzenthal, Mittelwihr, Niedermorschwihr, Orschwihr, Pfaffenheim, Ribeauvillé, Riquewihr, Rodern, Rouffach, Saint-Hippolyte, Soultzmatt, Thann, Turckheim, Vieux-Thann, Voegtlinshoffen, Westhalten, Wettolsheim, Wintzenheim, Wuenheim och Zellenberg.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Froehn” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Kalkjorden som dominerar och den djupa jordmånen ger aromatiska, fruktiga, fylliga och komplexa viner med syra följt av mycket mineral som ökar med åren, oberoende av sockerhalten.

Märgeljorden från liasepoken på en sandstensrik och järnhaltig kalkjord speglas i vinerna med beteckningen Grand Cru Froehn och gör dem rika och generösa när de är unga och mineraliga när de blir äldre.

I början är vinerna strama och koncentrerade, men de öppnar sig sedan och omfamnar syran.

De kraftiga märgeljordarna ger de fylliga vinerna en kraftig och koncentrerad struktur med en lätt bitterhet som ger vinet längd. Det tar lång tid för viner med hög mognad att utveckla sig. Även om vinerna är subtila kännetecknas smaken av en fin sälta.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

Det här området lovordas redan i Médard Barths bok Der Rebbau des Elsass und die Absatzgebiete seiner Weine från 1958.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella geografiska kodex:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

28.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 370/33

(2022/C 370/07)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Florimont”

PDO-FR-A0298-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.2 i produktspecifikationen har det fastställts att röda viner åtminstone måste lagras till den 1 oktober året efter skörden. Viner som framställs av druvsorten pinot noir N från dessa områden kräver en viss lagringstid för att deras egenskaper ska kunna utvecklas.

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Florimont

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: Planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: Bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Gräns för skördeuttag – Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Gräns för skördeuttag – Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Florimont” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Klimatförhållandena och de kraftiga märgel- och kalkjordarna gör att Florimont ger värmande grand cru-viner som mognar tidigt och är kraftiga och har finess. De har en mycket god syrastruktur.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella geografiska kodex:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.

28.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 370/45

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2022/C 370/08)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Íslenskt lambakjöt”

EU-nr: PDO-IS-2636 – 28.9.2020

SUB (X) SGB ( )

1. Namn [på SUB eller SGB]

”Íslenskt lambakjöt”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Island

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1. Produkttyp

Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2. Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Íslenskt lambakjöt” är namnet på kött från renrasiga isländska lamm som har fötts, fötts upp och slaktats på ön Island i Nordatlanten. Slaktkroppen väger 15–17 kg vid 4–6 månaders ålder, när alla lamm slaktas. Köttet är mörkrött och mört och har viltsmak. Lammet får saluföras, färskt eller fryst, som hel slaktkropp eller grovstyckade delar (framkvartspart, rack, filé, stek, kotletter, lägg osv.).

De egenskaper som främst utmärker ”Íslenskt lambakjöt” är följande:

—	Smak: viltsmak.

—	Procentandel kött som försämras av stress: 1–2 % med pH över 5,8 % efter 24 timmar.

—	Endast liten seghet, möra ryggmuskler.

—	Andel omega-3-fettsyror i fosfolipiderna: 16 %.

—	Andel av muskeln som inte innehåller fosfolipider: 1 % av muskelns vikt.

—

Mycket järn och B-vitaminer (se nedanstående tabell).

Styckningsdel	Ätbart (%)	Kcal	Protein g/100 g	Fett g/100 g	Vitamin B1 mg/100 g	Vitamin B2 mg/100 g	Järn mg/100 g	Zink mg/100 g
Framkvartspart	76	283	15,1	25,1	0,2	0,3	1	3
Rack	78	335	15,8	30,6	0,1	0,2	1	2
Filé	100	142	21,5	6,2	0,2	0,3	2	2
Stek	64	174	19,2	10,9	0,2	0,3	2	3
Kotletter	69	315	16,6	28	0,1	0,3	2	2
Lägg	76	171	17,9	11,1	0,2	0,3	2	3

3.3. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Lammen betar på odlade gräsmarker eller öppna landområden från vår till höst. Nyfödda lamm utfodras oftast på odlade gräsmarker, tills vilda betesmarker anses lämpliga för bete. De flesta får släpps ut på vilda betesmarker två till fyra veckor efter lamningssäsongen. Vilda betesmarker som används till sommarbete på Island ligger antingen på mark som tillhör jordbruksföretag eller på öppna landområden. Följaktligen kommer allt foder uteslutande från det geografiska området.

3.4. Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg måste äga rum i det avgränsade geografiskt området.

3.5. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

–

3.6. Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Marknadsföringsorganet Icelandic Lamb tillhandahåller ett gemensamt marknadsföringsmaterial, i vilket följande kollektiva märke används: Icelandic Lamb Roaming Free Since 874.

Användningen av såväl logotypen som marknadsföringsmaterialet är frivillig.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området utgörs av ön Island i Nordatlanten.

5. Samband med det geografiska området

På Island finns en lång och rik kulturtradition av fåruppfödning. Många anser att Island utan fåren skulle ha varit obeboeligt för de bosättare som kom till ön för många hundra år sedan. Fåren har burit upp nationen: fårkött har livnärt generation efter generation och djurens ull och hudar har gett människorna skydd mot kylan. Ett av de bästa exemplen på traditionell isländsk matlagning är en soppa med lammkött, som tidigare serverades på söndagar eller vid speciella tillfällen men som nu betraktas som vardagsmat. Islands kulinariska arv är sammanflätat med fåruppfödning och får- och lammprodukter.

De faktorer som påverkar fårens tillväxt och hälsa är födans näringsvärde, möjligheterna att äta och sättet att utnyttja födan. Den långa tradition av fåruppfödning som har gått i arv i generationer på ön har lett till en hög standard inom djurhållning och betesmetoder.

På grund av väderförhållandena håller de isländska jordbrukarna vuxna vinterutfodrade får inomhus på vintern. De utfodras med hö som jordbrukarna samlar in under sommaren. Lamningssäsongen inleds mellan slutet av april och början av maj och pågår fram till i början av juni. Lammen betar på odlade gräsmarker eller öppna landområden från vår till höst. Nyfödda lamm utfodras oftast på odlade gräsmarker, tills vilda betesmarker anses lämpliga för bete. De flesta får släpps ut på vilda betesmarker två till fyra veckor efter lamningssäsongen. Vilda betesmarker som används till sommarbete på Island ligger antingen på mark som tillhör jordbruksföretag eller på öppna landområden. Följaktligen kommer allt foder uteslutande från det geografiska området.

De öppna landområdena har använts till kreatursbete ända sedan Island befolkades. Merparten av dessa landområden ligger i de mellersta högländerna, främst eftersom lamm som betar där i allmänhet växer snabbare. Även om det finns stor variation mellan de vilda betesmarker som används som sommarbete på Island är höglandsvegetationen vanligtvis den som är rikast på protein, vilket är en av faktorerna bakom den snabbare tillväxten. Lamm i låglandsområden växer därför i allmänhet långsammare än lamm i höglandsområden, som har tillgång till spirande vegetation, särskilt tidigt och mitt på sommaren. I slutet av augusti har dock tillväxthastigheterna jämnat ut sig.

I början av september börjar tillväxten för de lamm som betar på vilda betesmarker att stanna av. Om de då ännu inte har nått lämplig slaktstorlek går det att förbättra deras tillväxtmöjligheter genom att placera dem i odlade områden, dvs. på odlade ängar eller i grönfoderområden, i två till sex veckor. I dessa fall har lammen alltid tillgång till andra betesområden som komplement. Syftet med detta system är att uppnå önskad slaktkroppsvikt på hösten och främja en bättre kvantilklassificering på slakterierna.

Jordbrukarna samlar ihop fåren från de vilda öppna landområdena och betesmarkerna på hösten. Proceduren, som beroende på geografisk plats kan ta upp till en vecka, är en tradition som har funnits lika länge som Island har varit bebott. Ända sedan de första bosättarnas tid har jordbrukarna i de olika distrikten slagit sig ihop för driva fåren från de öppna landområdena och privatägda markerna till en gemensam fålla. När fåren har samlats ihop sorteras de, och varje hjord förs hem av ägaren eller ägarens företrädare.

Lammen betar huvudsakligen i bördigare områden, på gräsmarker och hedar, och vilar i de mer oländiga områdena. Vegetationen består av låga växter och det finns relativt få trädslag. Lammens val av växter varierar med årstiderna och växternas mognadsgrad. De isländska fåren väljer helst växter som strandvial, stenbär, kvanne, praktmjölke och rosenrot. Exempel på grässorter, halvgräs (Cyperaceae) och ormbunksväxter (Pteridophyta) som är mycket eftertraktade av fåren är fjälltåtel, rödven, krypven, fjällgröe, rödsvingel och ängsfryle. Blomväxter som de betande fåren uppskattar är bland annat svarthö, fjällruta, midsommarblomster, fjällglim, trift, vitmåra, gårdsskräppa och myrbräcka. Bland de isländska träd och buskar som fåren tycker om att äta av på sommaren märks rönn, ishavsvide, ullvide och grönvide. Det näringsrika vilda betet och höet minskar behovet av foder, och betesmarkens vegetation uppvisar stor mångfald. Islands kyliga klimat gör att bekämpningsmedel inte behöver användas i samma mängder i livsmedelsproduktionen som i många andra länder. Dessa faktorer är av stor betydelse i produktionen av ”Íslenskt lambakjöt”.

I slutsatserna för ett europeiskt projektet om lamm, FAIR CT96-1768 (OVAX), Identifying and changing the qualities and composition of meat from different European sheep types which meets regional consumer expectations, finns en jämförelse mellan den isländska metoden för lammproduktion och produktionsmetoderna i fem andra europeiska länder. Representanterna från alla deltagande länder ansåg att ”Íslenskt lambakjöt” var det möraste. Detta bekräftades också av mätningar av de fysiska egenskaperna hos det kött som ingick i undersökningen. En del av skillnaden förklarades av åldern vid slakt och kollagenets mängd och löslighet vid upphettning. Även besättningarnas skillnader i muskelfibrer ansågs ha betydelse. I slutsatserna konstateras också att ”Íslenskt lambakjöt” främst utmärks av följande egenskaper:

—

Viltsmak.

—	Låg procentandel kött som försämras av stress (1–2 % med pH över 5,8 % efter 24 timmar).

—	Endast liten seghet, möra ryggmuskler.

—	Högre andel av omega-3-fettsyror. Andelen omega-3-fettsyror i fosfolipiderna i musklerna hos isländska lamm har uppmätts till 16 %, och andelen av muskeln som inte innehåller fosfolipider är 1 % av muskelns vikt.

—	Mycket järn och B-vitaminer.

De främsta egenskaperna hos ”Íslenskt lambakjöt” är stor mörhet och viltsmak. Den goda smaken på ”Íslenskt lambakjöt” kommer av att lammen får ströva fritt i avgränsade vilda, öppna landområden och växa till sig i den isländska vilda, naturliga miljön, där de livnär sig på gräs och andra växter.

I en jämförande studie av lamm från sex europeiska länder (England, Island, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland) fann man att ”Íslenskt lambakjöt” är rikare än övriga typer av lamm när det gäller mängden och procentandelen omega-3-fettsyror.

Detta kan spåras till fodrets och betesvegetationens sammansättning av fettsyror, som påverkar procentandelen omega-3-fettsyror i både fettlagren och musklerna hos lammen. En av faktorerna bakom den höga andelen fettsyror är det isländska klimatet. Island ligger i både den arktiska och den subarktiska regionen. I låglandsområdena i den södra och sydöstra delen, och i vissa inlandsområden i landets norra och östra del, är klimatet subarktiskt, med en medeltemperatur omkring eller över 10 °C i juli och över –3 °C i januari. Högländerna och de flesta övriga låglandsområden har ett arktiskt klimat, där medeltemperaturen ligger under 10 °C i juli och under –3 °C i januari. Årsnederbörden i låglandsområdena är 400–2 000 mm. Island har de största glaciärerna utanför polarområdena, och på vissa platser sträcker sig utloppsglaciärer in i låglandsområdena. Låga föroreningsnivåer, ren luft och gott om plats att vistas på är faktorer som påverkar förhållandena för fåruppfödning på Island, och detsamma gäller den låga föroreningen av betesmarkerna och de goda skötsel- och levnadsvillkoren. Det gräs som djuren betar är rikt på omega-3-fettsyran linolensyra och E-vitamin. Vidare har det påvisats att isländska lamm inte upplever stress före eller under slakt, och detta säkerställer en mycket låg nivå av aciditet i köttet.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 370

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 28 september 2022

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 370/01	Eurons växelkurs — 27 september 2022	1

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	0,9644
JPY	japansk yen	139,28
DKK	dansk krona	7,4366
GBP	pund sterling	0,89275
SEK	svensk krona	10,8533
CHF	schweizisk franc	0,9503
ISK	isländsk krona	139,30
NOK	norsk krona	10,3473
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,661
HUF	ungersk forint	406,65
PLN	polsk zloty	4,7640
RON	rumänsk leu	4,9444
TRY	turkisk lira	17,8240
AUD	australisk dollar	1,4859
CAD	kanadensisk dollar	1,3196
HKD	Hongkongdollar	7,5704
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6921
SGD	singaporiansk dollar	1,3838
KRW	sydkoreansk won	1 370,06
ZAR	sydafrikansk rand	17,2361
CNY	kinesisk yuan renminbi	6,9156
HRK	kroatisk kuna	7,5280
IDR	indonesisk rupiah	14 604,52
MYR	malaysisk ringgit	4,4466
PHP	filippinsk peso	56,933
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,565
BRL	brasiliansk real	5,1235
MXN	mexikansk peso	19,5832
INR	indisk rupie	78,5740

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2022/C 370/02	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10883 – BLACKSTONE / RIVEAN / ESDEC SOLAR GROUP) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	2
2022/C 370/03	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10902 - FEV CONSULTING / MITSUBISHI CORPORATION / JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	4
2022/C 370/04	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10852 – 3D SYSTEMS / DUSSUR / JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	6
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2022/C 370/05	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	8
2022/C 370/06	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	21
2022/C 370/07	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	33
2022/C 370/08	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	45