—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9709. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9742. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

(1)

Genom beslut 2009/427/EG inrättade kommissionen en expertgrupp för teknisk rådgivning om ekologisk produktion (nedan kallad expertgruppen).

(2)

Genom kommissionens beslut 2017/C 287/03 (2) upprättades en reservlista för expertgruppen i enlighet med artikel 4.2 i beslut 2009/427/EG och i enlighet med tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 834/2007 (3).

(3)

Förordning (EG) nr 834/2007 upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (4). Den gäller bland annat havssalt och andra salter för livsmedel och foder som inte omfattas av förordning (EG) nr 834/2007.

(4)

I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2018/848 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att lägga till detaljerade produktionsregler för havssalt och andra salter för livsmedel och foder. Enligt artikel 2 b i beslut 2009/427/EG ska expertgruppen bistå kommissionen med att utveckla nya produktionsbestämmelser.

(5)

För att bistå kommissionen med att utveckla nya produktionsbestämmelser för havssalt och andra salter för livsmedel och foder bör man inrätta en undergrupp med experter på saltproduktion i enlighet med artikel 5.2 i beslut 2009/427/EG. Experter på saltproduktion bör ingå i den reservlista som upprättades genom beslut 2017/C 287/03.

(6)

I enlighet med artikel 4.2 i beslut 2009/427/EG och med kommissionens politik för öppenhet har en ansökningsomgång för experter offentliggjorts i kommissionens register över expertgrupper och liknande organ. Den dokumentation som de sökande lämnat in utvärderades, och baserat på utvärderingen gjordes ett urval varvid fyra experter på saltproduktion kunde läggas till på reservlistan.

(7)

För att slutföra urvalsförfarandet bör kommissionen lägga till dessa experter på reservlistan.

1.

Är det enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) eller andra bestämmelser i EES-lagstiftningen tillåtet att genomföra ett allmänt kontradiktoriskt förfarande för behandling av ett klagomål enligt dataskyddsförordningen utan att den klagandes namn och adress röjs i klagomålsförfarandet?

Om frågan besvaras jakande: Måste i så fall ett berättigat skäl för anonymisering åtminstone vid ett första påseende (prima facie) kunna fastställas eller krävs det inga skäl för anonymiseringen?

2.

Måste en medlemsstat i sin nationella processrätt när det gäller ett förfarande för behandling av ett klagomål i enlighet med artikel 77 i dataskyddsförordningen säkerställa att alla vidare nationella överklagandeinstanser är kostnadsfria för den registrerade och att den registrerade inte heller får dömas att ersätta kostnaderna?

3.

Om fråga 1 besvaras jakande och fråga 2 besvaras nekande – dvs. att ett allmänt kontradiktoriskt förfarande för behandling av ett klagomål kan genomföras i enlighet med dataskyddsförordningen utan att den klagandes namn och adress röjs i klagomålsförfarandet och att det i den nationella processrätten när det gäller ett förfarande för behandling av ett klagomål i enlighet med artikel 77 i dataskyddsförordningen inte behöver säkerställas att alla vidare nationella överklagandeinstanser är kostnadsfria för den registrerade – uppstår frågan hur ett beslut till följd av ett klagomålsförfarande som dömer den registrerade (som dock fortfarande är anonym) kan verkställas för att ersätta kostnaderna?

1.

Hur ska bestämmelsen om att företag och andra juridiska enheter är skyldiga att inhämta adekvata uppgifter om sitt verkliga huvudmannaskap tolkas? Räcker det i regel att den ansvariga enheten informeras om vem den verkliga huvudmannen är eller måste även bestyrkande dokument (t.ex. bolagsordning) tillhandahållas?

2.

Om det inte räcker att bara lämna information, utan att även bestyrkande dokument (t.ex. bolagsordning) i regel ska tillhandahållas: Förändras detta på något sätt om den verkliga huvudmannen är en juridisk person med säte i ett EES-land och därmed även omfattas av direktiv (EU) 2015/849? Är det åtminstone då tillräckligt att bara lämna information?

3.

Om fråga 2 besvaras nekande: Förändras detta på något sätt om den verkliga huvudmannens styrelse är en jurist, notarie eller trustförvaltare som enligt nationell lagstiftning – under hot om stränga påföljder eller eventuellt verksamhetsförbud vid brott mot bestämmelserna – är skyldig att lämna fullständiga och korrekta uppgifter, och för vem den nationella rättsordningen har särskilt förtroende?

4.

Om fråga 3 också besvaras nekande, dvs. att bestyrkande dokument alltid måste tillhandahållas (t.ex. bolagsordning):

1.

Hur ska den enhet som är skyldig att inhämta lämpliga uppgifter i enlighet med artikel 30.1 i direktiv 2015/849 handla om den verkliga huvudmannen inte lämnar uppgifter och/eller (beroende på svaren på frågorna i avsnitt I) inte tillhandahåller bestyrkande dokument eller inte lämnar korrekta och aktuella uppgifter? Är den ansvariga enheten då skyldig att på egen risk och bekostnad vidta rättsliga åtgärder mot den verkliga huvudmannen rörande tillhandahållande av uppgifter eller, om tillgängligt, att vidta liknande rättsliga åtgärder enligt nationell lagstiftning, eller kan den ansvariga enheten nöja sig med de uppgifter som den fått av den verkliga huvudmannen eller med dennes vägran att lämna uppgifter? Ska i så fall artikel 3.6 a ii i direktiv (EU) 2015/849 vid behov tillämpas i tillämpliga delar, där det hänvisas till ”när alla tänkbara medel har utnyttjats”, dvs. ska nödvändigheten av att utnyttja alla tänkbara medel förstås som att den omfattar vidtagande av rättsliga åtgärder på egen risk och bekostnad?

2.

Om föregående fråga besvaras jakande (dvs. att rättsliga åtgärder måste vidtas): Ska i så fall artikel 3.6 a ii i detta direktiv vid behov tillämpas i tillämpliga delar, vilket innebär att rättsliga åtgärder måste vidtas på egen risk och bekostnad om det finns grund för misstankar eller om det finns tvivel (även allra minsta tvivel) rörande de uppgifter som lämnats?

1.

Är det förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) eller med andra bestämmelser i EES-lagen att en klagande hörs inom ramen för ett allmänt kontradiktoriskt förfarande enligt den allmänna dataskyddsförordningen utan att den klagandes namn och adress avslöjas under klagomålsförfarandet?

Om ja: Måste i detta fall åtminstone vid första påseendet ett legitimt skäl anges för avidentifieringen eller behövs inga skäl?

2.

Måste en medlemsstat, vid ett förfarande för att höra en klagande i enlighet med artikel 77 i den allmänna dataskyddsförordningen, i sin nationella förfarandelag säkerställa att alla övriga nationella överprövningsorgan ska vara kostnadsfria för den registrerade och att man inte heller får kräva att den registrerade ska ersätta kostnaderna?

3.

Om svaret på fråga 1 är ja och svaret på fråga 2 nej – med andra ord att en klagande kan höras inom ramen för ett allmänt kontradiktoriskt förfarande i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen utan att den klagandes namn och adress avslöjas under klagomålsförfarandet och att en nationell förfarandelag inte är nödvändig för att säkerställa att alla övriga nationella överprövningsorgan är kostnadsfria för den registrerade vid ett förfarande för att höra en klagande i enlighet med artikel 77 i den allmänna dataskyddsförordningen – uppstår följande fråga: om det under ett klagomålsförfarande fattas ett beslut om att den registrerade ska stå för kostnaderna, hur kan den registrerade göra det om han eller hon är anonym?

1.

Ska ett kontrakt som ett ministerium sluter med en enhet som har tillstånd att anordna gymnasieutbildning och enligt vilket enheten åtar sig att förse elever och lärare med tjänster och utrymmen som är normala på gymnasienivå samt enligt vilket enheten får beviljas finansiella bidrag betraktas som ett offentligt tjänstekontrakt i enlighet med direktiv 2014/24/EU (särskilt artikel 2.9)?

2.

Utgör de tjänster som beskrivs i fråga 1 sociala tjänster eller andra särskilda tjänster i den mening som avses i artikel 74 i samma direktiv? Om ja, bör bestämmelserna i avdelning III kapitel I i direktivet tillämpas på upphandlingen?

3.

Är det av betydelse för frågorna 1 och 2 om tjänsterna i fråga fastställs i Alltingets budgetlagar eller i ett ministerbeslut på grundval av tillämpliga isländska lagar och bestämmelser?

4.

Är utbildnings-, vetenskaps- och kulturministeriet, om finansiella bidrag beviljas, skyldigt att inleda ett upphandlingsförfarande på grundval av direktiv 2014/24/EU för att tillhandahålla tjänster som avser drift av skolor och undervisning i gymnasier?

☒

är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga,

☐

är framställd av råvaror och ingredienser som används traditionellt.

☒

traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten,

☐

avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper.

1.

Mjöl: vitt vetemjöl.

2.

Mjölk: komjölk.

3.

Färskost: helfet, med stora bitar eller jämn konsistens.

4.

Valnötskärnor: malda.

5.

Vanilj: socker med naturlig vaniljsmak, vaniljstång, vaniljpulver eller flytande vanilj. Russinfyllningen måste innehålla vaniljstång i någon form (mald, krossad osv.).

6.

Dragon – färsk eller torkad (hackade blad) eller fryst.

7.

Rom (38–40 volymprocent).

8.

Ägg: obehandlade hönsägg.

9.

Smör av komjölk: färskt.

10.

Socker: strösocker eller florsocker/malt socker.

11.

Russin.

12.

Grädde.

13.

Syrad grädde (helfet).

14.

Kanel.

15.

Salt.

16.

Jäst.

a)

kavlas ut till en rektangel med en tjocklek på 0,4–1,5 cm, toppas med fyllning och rullas ihop tätt, eller

b)

först jäsa och därefter kavlas ut till en rektangel med en tjocklek på 0,4–1,5 cm, toppas med fyllning och rullas ihop tätt.

1.

De malda valnötterna läggs i blöt i varm mjölk och får sedan svalna.

2.

Först tillsätts vaniljsocker, socker, kanel och rumstempererat smör till mjölk- och valnötsblandningen, därefter de vispade äggvitorna. Äggvitorna kan vispas med socker. Fyllningen ska vara lätt att breda ut så att degen inte spricker.

3.

Degen kavlas ut så att den blir tjock som ett lillfinger, dvs. 0,4–1,5 cm.

4.

Minst ett kilo valnötsfyllning ska användas per kilo deg. Om ”potica” bakas i en form med en diameter på upp till 29 cm måste den ha minst tre till fyra varv. Om den bakas i en större form kan den ha ytterligare ett till två varv.

5.

Fyllningen breds ut över degen och kan strös med malda torkade valnötter.

6.

Därefter rullas degen ihop tätt och placeras i en ”potičnik”, som kan smörjas med matfett och pudras med mjöl. Rullens båda ändar ska bilda en tät försegling.

7.

”Potica” lämnas att jäsa i ”potičnik”.

8.

Innan ”potica” bakas kan den penslas med en blandning av smör, mjölk och äggula eller någon av dessa ingredienser. Den bör också stickas på flera ställen innan den ställs in i ugnen. Det rekommenderas att ”potica” gräddas i minst 40 minuter i 160–180 °C. Den rekommenderade temperaturen och tiden kan ändras beroende på ugnstyp och storleken på ”potica”.

9.

När ”potica” är färdiggräddad stjälps den upp ur formen och får svalna.

10.

Den kan pudras med florsocker, skärs upp i bitar och serveras.

1.

De malda valnötterna läggs i blöt i varm mjölk och får sedan svalna.

2.

Först tillsätts vaniljsocker, socker, kanel och rumstempererat smör till mjölk- och valnötsblandningen, därefter äggvitorna som vispats med socker. Fyllningen ska vara lätt att breda ut så att degen inte spricker.

3.

Degen kavlas ut så att den blir tjock som ett lillfinger, dvs. 0,4–1,5 cm.

4.

Fyllningen breds ut över degen. Den kan strös med malda torkade valnötter och russin (sorterade och rengjorda) som har legat i blöt i rom (blötläggning i rom är valfri).

5.

Minst 900 g valnötsfyllning och 100 g torkade russin ska användas för varje kilo deg.

6.

Om ”potica” bakas i en form med en diameter på upp till 29 cm måste den ha minst tre till fyra varv. Om den bakas i en större form kan den ha ytterligare ett till två varv.

Därefter rullas degen ihop tätt och placeras i en ”potičnik”, som kan smörjas med matfett och pudras med mjöl. Rullens båda ändar ska bilda en tät försegling.

7.

”Potica” lämnas att jäsa i ”potičnik.

8.

Innan ”potica” bakas kan den penslas med en blandning av smör, mjölk och äggula eller någon av dessa ingredienser. Den bör också stickas på flera ställen innan den ställs in i ugnen. Det rekommenderas att ”potica” gräddas i minst 40 minuter i 160–180 °C. Den rekommenderade temperaturen och tiden kan ändras beroende på ugnstyp och storleken på ”potica”.

9.

När ”potica” är färdiggräddad stjälps den upp ur formen och får svalna.

10.

Den kan pudras med florsocker, skärs upp i bitar och serveras.

1.

Russinen sorteras och läggs i blöt i rom.

2.

Äggulorna vispas tills de har blivit fluffiga, därefter tillsätts socker, vanilj, grädde och vispade äggvitor.

3.

Degen kavlas ut så att den blir tjock som ett lillfinger, dvs. 0,4–1,5 cm.

4.

Degen toppas därefter med fyllningen och strös med russin som blötlagts i rom. Fyllningen måste innehålla minst 500 g torkade russin för varje kilo deg.

5.

Om ”potica” bakas i en form med en diameter på upp till 29 cm måste den ha minst tre till fyra varv. Om den bakas i en större form kan den ha ytterligare ett till två varv. Därefter rullas degen ihop tätt och placeras i en ”potičnik”, som kan smörjas med matfett och pudras med mjöl. Rullens båda ändar ska bilda en tät försegling.

6.

”Potica” lämnas att jäsa i ”potičnik.

7.

Innan ”potica” bakas kan den penslas med en blandning av smör, mjölk och äggula eller någon av dessa ingredienser. Den bör också stickas på flera ställen innan den ställs in i ugnen. Det rekommenderas att ”potica” gräddas i minst 30 minuter i 160–180 °C. Den rekommenderade temperaturen och tiden kan ändras beroende på ugnstyp och storleken på ”potica”.

8.

När ”potica” är färdiggräddad stjälps den upp ur formen och får svalna.

9.

Den kan pudras med florsocker, skärs upp i bitar och serveras.

1.

Smöret rörs mjukt och blandas med sockret och äggvitorna.

2.

Därefter tillsätts hackade dragonblad eller torkad dragon.

3.

Degen kavlas ut så att den blir tjock som ett lillfinger, dvs. 0,4–1,5 cm. Fyllningen ska innehålla 300–400 g smör och dragon för varje kilo deg.

4.

Om ”potica” bakas i en form med en diameter på upp till 29 cm måste den ha minst tre till fyra varv. Om den bakas i en större form kan den ha ytterligare ett till två varv. Därefter rullas degen ihop tätt och placeras i en ”potičnik”, som kan smörjas med matfett och pudras med mjöl. Rullens båda ändar ska bilda en tät försegling.

5.

”Potica” lämnas att jäsa i ”potičnik.

6.

Innan ”potica” bakas kan den penslas med en blandning av smör, mjölk och äggula eller någon av dessa ingredienser. Den bör också stickas på flera ställen innan den ställs in i ugnen. Det rekommenderas att ”potica” gräddas i minst 30 minuter i 160–180 °C. Den rekommenderade temperaturen och tiden kan ändras beroende på ugnstyp och storleken på ”potica”.

7.

När ”potica” är färdiggräddad stjälps den upp ur formen och får svalna.

8.

Den kan pudras med florsocker, skärs upp i bitar och serveras.

1.

Färskosten pressas genom en sikt och blandas med äggulorna, den hackade eller torkade dragonen och äggvitor vispade med socker.

2.

Degen kavlas ut så att den blir tjock som ett lillfinger, dvs. 0,4–1,5 cm och toppas med fyllningen. Minst 300–500 g dragon- och färskostfyllning ska användas för varje kilo deg.

3.

Om ”potica” bakas i en form med en diameter på upp till 29 cm måste den ha minst tre till fyra varv. Om den bakas i en större form kan den ha ytterligare ett till två varv. Därefter rullas degen ihop tätt och placeras i en ”potičnik”, som kan smörjas med matfett och pudras med mjöl. Rullens båda ändar ska bilda en tät försegling.

4.

”Potica” lämnas att jäsa i ”potičnik.

5.

Innan ”potica” bakas kan den penslas med en blandning av smör, mjölk och äggula eller någon av dessa ingredienser. Den bör också stickas på flera ställen innan den ställs in i ugnen. Det rekommenderas att ”potica” gräddas i minst 30 minuter i 160–180 °C. Den rekommenderade temperaturen och tiden kan ändras beroende på ugnstyp och storleken på ”potica”.

6.

När ”potica” är färdiggräddad stjälps den upp ur formen och får svalna.

7.

Den kan pudras med florsocker, skärs upp i bitar och serveras.

—

”[…] våra kockar kommer att resa till Hamburg, Berlin och München för sina surt förvärvade löner för att lära tyskarna hur man späckar žganci på rätt sätt och bakar ’potica’* från Krain […]” (tidskriften Slovenija, 1849, nr 19, s. 74).

—

”’Potica’ med honungs- eller valnötsfyllning, och även torkad korv, är de gamla originalen från Krain**, som även människor utanför Krain har fattat tycke för” (tidskriften Kmetijske in rokodelske novice, 35/1877,nr 11, s. 83).

—

”Unesco har offentliggjort en utbildningshandbok [preposition saknas] världsarv. Slovensk ’potica’ finns med där.”

—

”För slovenerna är ’potica’ samma sak som äppelpaj för amerikaner.” (Betsy Oppenneer, Celebration Breads, Recipes, Tales and Traditions, New York 2003, s. 117).

—

”Men vi känner till många andra formar och kärl av stengods. Enligt folksägnerna bakas tre slovenska kulinariska specialiteter i sådant stengods: prekmurska gibanica, belokranjska povitica och ’slovenska potica’” (Delo i tidningsbilagan Dom, juli–december 2007).

—

”Härnäst kommer den oumbärliga slovenska ’potica’ och idéer till en festmeny […]” (Mag magazine, december 2007).

—

”Vissa typer av ’potica’ spelar en avgörande roll för att främja Slovenien, både som turistresmål och generellt. Här vill vi lyfta fram ’potica’ med dragonfyllning, den mest typiska slovenska ’potica’” (tidskriften Slovenske Novice, januari–juni 2008).

—

”En verklig slovensk ’potica’ har tre till fyra varv, vilket endast kan uppnås genom generöst med fyllning” (tidskriften Slovenske Novice, januari–juni 2008).

—

”Det verkar som Storbritannien upptäcker sötman och de olika smakerna hos slovensk ’potica’. Ett recept på ’potica’ eller ’slovenskt sötebröd’ som den kallas, publicerades nyligen i The Daily Telegraph […]” (tidskriften Nedelo, 19/2013, 3 mars, nr 9, s. 11).

—

Teddybjörn bakar slovenska bakelser: ”potica” (Tina Orter, 2014), en bilderbok för barn och föräldrar med ett recept på ”slovenska potica” som finns översatt till åtta språk (engelska, tyska, italienska, franska, spanska, ryska, svenska och polska).

—

”Nuts About ’Potica’” (The Slovenia Times, 3 april 2015).

—

”’Potica’, festbordets mittpunkt” (den slovenska turismorganisationens webbplats).