Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Den hållbara ekonomi vi behöver

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 106/01)

Föredragande:

Peter SCHMIDT (DE–II)

Beslut av EESK:s plenarförsamling	24.1.2019
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	27.11.2019
Antagande vid plenarsessionen	23.1.2020
Plenarsession nr	549
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	100/8/9

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK framhåller att Europeiska unionen (EU) till fullo förbundit sig att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling. För att säkerställa att dessa mål genomförs korrekt måste EU snarast lägga grunden till en hållbar och inkluderande välfärdsekonomi som fungerar för alla.

1.2

Den vision om sociala framsteg som förlitar sig enbart på tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) bortser från viktiga aspekter av individuell och social välfärd och tar inte tillräcklig hänsyn till miljömässiga och sociala överväganden.

1.3

EESK uppmanar EU att föreslå en ny vision om välstånd för människorna och planeten på grundval av principerna om miljöhållbarhet, rätten till ett anständigt liv och skydd av sociala värden. Ekonomin möjliggör denna vision.

1.4

Välfärdsekonomin bör skydda ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och möjliggöra en rättvis övergång till ett klimatneutralt levnadssätt i hela EU och främja hållbart företagande. Utbildningssystemen i hela EU kommer att fylla en viktig funktion för att främja sådana grundtankar i hela samhället, så att tankesättet för morgondagens beslutsfattare och ledare inpräntas i dem.

1.5

EESK inser att det om detta mål ska uppnås behövs stöd för de djupgående förändringar som redan börjat ske i företagandets natur, arbetets organisation, investeringarnas roll och penningsystemets struktur.

1.6

EESK framhåller att uppbyggnaden av välfärdsekonomin måste inledas genom att man antar en försiktighetsansats där makroekonomisk stabilitet inte är beroende av BNP-tillväxt. Kommittén föreslår att nya indikatorer för ekonomiska resultat och sociala framsteg ska utvecklas utöver BNP.

1.7

EESK föreslår att man antar ett ramverk för levnadsstandard och inför en välfärdsbudget för EU, och att dessa ska bygga på strategier som redan används på andra platser.

1.8

EESK efterlyser ett avskaffande av snedvridande subventioner och en anpassning av alla offentliga utgifter i hela EU och dess medlemsstater till målet att uppnå klimatneutralitet.

1.9

EESK efterlyser en europeisk grön och social giv för att åstadkomma den storskaliga investering som krävs för en rättvis övergång till en klimatneutral ekonomi och för att skapa arbetstillfällen av god kvalitet i alla samhällen.

1.10

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra gröna skattereformer för att bidra till att anpassa beskattning, subventioner och distributiva åtgärder på förhand till målet att uppnå en rättvis övergång till en välfärdsekonomi, särskilt genom att tillämpa befintlig lagstiftning.

1.11

EESK föreslår en översyn av medlemsstaternas tillväxtberoende och en strategi för att fokusera på hållbar och inkluderande välfärd i EU:s ekonomi. Kommittén rekommenderar även att man ser över EU:s finanspolitiska och monetära regler för att säkerställa att de är ändamålsenliga för att uppnå övergången till en klimatneutral ekonomi.

1.12

EESK anser att EU:s alla befintliga politiska och budgetrelaterade ramar och verktyg (såsom den fleråriga budgetramen, den europeiska planeringsterminen och bättre lagstiftning) så snart som möjligt bör inriktas på en rättvis övergång till en välfärdsekonomi.

1.13

EESK föreslår att stabilitets- och tillväxtpakten och den årliga tillväxtöversikten anpassas för att se till att välfärdsekonomin är helt förenlig med målen för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.14

Den förklaring som kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, nyligen gjorde i Bryssel om den europeiska gröna given, hennes anförande vid COP25 i Madrid i december samt offentliggörandet av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 [COM(2019) 640 final] innebär att det finns hopp för EESK:s förslag i detta yttrande, utan att det påverkar EESK:s möjligheter att genomföra en grundlig analys av kommissionens dokument i ett senare yttrande.

2.   Inledning

2.1

EU har till fullo förbundit sig att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling och de 17 målen för hållbar utveckling, som antogs av FN i september 2015 (1). Kärnan i Agenda 2030 är insikten om att vårt nutida och framtida välstånd måste hållas inom gränserna för den biosfär som försörjer oss. De nuvarande produktions- och konsumtionsmönstren är oförenliga med planetens gränser.

2.2

Ekonomin måste bygga på tydliga principer som återspeglar både vår strävan efter en bättre värld och vår vetenskapliga förståelse av den planet som försörjer oss. Det kommer vare sig att finnas liv, arbetstillfällen eller företag på en förstörd planet (2). Det kommer inte att finnas någon trygghet om övergången lämnar hela samhällen på efterkälken eller om vanliga medborgare känner sig utestängda.

2.3

Finanskrisen 2008 lämnade ett stort avtryck på samhället och förändrade vår ekonomi på djupet. I den makroekonomiska politik som ledde till krisen prioriterades finansiell avreglering för att stimulera ekonomisk tillväxt, men detta snäva fokus på BNP-tillväxt ledde till finansiell instabilitet och ökande ojämlikhet.

2.4

Utöver det ledde i vissa medlemsstater migration, ekonomiska skillnader och andra utmaningar till en förlust av medborgarnas förtroende för EU och ökad nationalism och populism, som nu hotar att kullkasta demokratiska värden och undergräva den sociala och politiska stabiliteten.

2.5

Syftet med detta yttrande är att lägga grunden för en hållbar och inkluderande välfärdsekonomi för Europa (3). I yttrandet analyseras först utmaningarna för det nuvarande systemet, sedan föreslås tydliga grunder utifrån vilka en ekonomi ska byggas som fungerar för människorna och planeten. Yttrandet innehåller konkreta rekommendationer till den nya Europeiska kommissionen och det nyvalda Europaparlamentet på områden där prioriterade åtgärder behövs för att uppnå detta mål.

3.   Utmaningar – analys av den nuvarande situationen

3.1

Världen står i dag inför helt nya utmaningar. En global klimatkris, en katastrofal förlust av biologisk mångfald och föroreningar av luft, vatten och jord undergräver grunden för framtida välstånd i Europa och resten av världen. Trots vissa positiva utvecklingstendenser och åtgärder på EU-nivå utgör dessa effekter nu ett akut hot mot människors hälsa och livskraften i våra livsmedelskedjor och jordbrukssystem (4).

3.2

Välstånd i dag har mycket liten betydelse om det sker på bekostnad av vår överlevnad i morgon. Framgång mätt i BNP är missvisande när effekterna av tillväxten leder till oåterkalleliga och katastrofala förändringar i tillståndet för klimat, mark, skogar, floder och hav.

3.3

De förbättrade ekonomiska resultaten har lett till ökande global konsumtion av materiella resurser och energiresurser och gett upphov till en farlig inverkan av mänsklig verksamhet på både lokala och globala ekosystem (5). I Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2019 konstaterades att miljörisker rankades som ett av de största hoten mot världsekonomin och samhället (6).

3.4

Trytande arbetsproduktivitetstillväxt och ihållande ojämlikhet skapar fortfarande avsevärd osäkerhet för EU:s framtida ekonomi. Denna utveckling är endast delvis ett resultat av finanskrisen. Nivån för produktivitetstillväxten i OECD har minskat från mer än 4 % i början av 1970-talet till mindre än 1 % i dag, vilket lett till en ”sekulär stagnation” av den genomsnittliga tillväxttakten i utvecklade ekonomier (7).

3.5

De åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att ta itu med denna minskning har lett till ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor samt ohållbara skuldnivåer. De rikaste fem procenten i Europa äger nu nästan 40 % av den totala privata förmögenheten. Fattigdomen bland förvärvsarbetande har ökat med 15 % sedan 2010, och nästan 10 % av Europas arbetstagare kategoriseras som arbetande fattiga. Nästan en fjärdedel av våra barn och ungdomar riskerar att hamna i eller lever i fattigdom och miljontals ungdomar kan inte hitta ett arbete med anständiga arbetsvillkor för att inleda vuxenlivet (8).

3.6

Tekniska genombrott inom automation och artificiell intelligens (AI) har potential att vända nedgången i arbetsproduktivitetstillväxten, men de potentiella vinsterna är fortfarande svåra att uppnå på makroekonomisk nivå. Vinster vad gäller ”marginell produktivitet” har snarare gått till stora företags aktieägare än till arbetstagarna, vilket stör det sociala kontraktet, ökar ojämlikheten och undergräver allmänhetens förtroende för de styrande. Det är av avgörande betydelse att vända denna tendens genom skatte- och lönepolitik för att säkerställa en rättvisare fördelning av de ekonomiska fördelarna.

3.7

Ny hållbar teknik har potential att ingjuta ny kraft i de samhällen som hamnat på efterkälken på grund av åratal av underinvestering och att förbättra socialt välbefinnande. Att enbart inrikta sig på arbetsproduktivitetstillväxt utan att ta vederbörlig hänsyn till dess miljömässiga och sociala konsekvenser skulle dock kunna leda till att mindre företag drivs i konkurs, att arbetslösheten ökar samt att ojämlikheten förvärras (9).

3.8

EU går redan i bräschen för välfärdsekonomin, vilket framgår av rådets slutsatser om välfärdsekonomi från oktober 2019 (10). EESK erkänner att välfärdsekonomin måste kunna möta målen för hållbar utveckling och säkerställa välstånd även under förhållanden av låg eller ingen tillväxt, till exempel sådana som förknippas med ekonomisk recession eller sekulär stagnation.

4.   Visioner och principer

4.1

Övergången till en välfärdsekonomi innebär att välståndsidén kombineras med möjligheten till sociala framsteg inom planetens gränser. Den innebär att tydligare fastställa vad vi vill få ut av framstegen och att forma grunderna för en ekonomi som bygger på hållbarhet. Utgångspunkten är en meningsfull och hållbar vision om välstånd för människorna och planeten.

4.2

Välstånd är inte bara en fråga om produktion eller inkomst. Det kan definieras mer exakt genom människors möjligheter att frodas och uppnå sin fulla potential (11). Välfärdsekonomin måste förse medborgare överallt med de resurser de behöver för att frodas som människor, inom en ändlig planets ekologiska begränsningar.

4.3

Målen för hållbar utveckling, och i synnerhet de tre pelarna för hållbar utveckling – den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala – utgör grunden för denna uppgift.

4.4

Den miljömässiga pelaren gäller de miljömässiga och resursmässiga begränsningarna – det ”säkra handlingsområde” inom vilket mänsklig verksamhet måste bedrivas. Stockholm Resilience Centre har identifierat nio gränser för planeten inom vilka mänskligheten måste hålla sig om den ska utvecklas och frodas under kommande generationer (12).

4.5

Den ekonomiska pelaren gäller företagande, anställning med skälig ersättning och investeringspolitik som ger ett drägligt liv och drägliga försörjningsmöjligheter. Entreprenörskap spelar en avgörande roll här. Företagande måste kunna ge alla medborgare tillgång till de grundläggande resurser de behöver för att tillgodose sina underliggande behov av försörjning, näring, rent vatten, energi till överkomligt pris, hälsa och utbildning.

4.6

Detta krav sträcker sig längre än till att fastställa materiella minimivillkor. Stor uppmärksamhet måste även ägnas åt social rättvisa. Inom välfärdsekonomin måste man noga beakta samtliga samhällssegments intressen och särskilt uppmärksamma de som kan komma att förlora ytterligare på övergången. Genom den berättigade oro som framförts av arbetstagare i hela EU har man betonat behovet av en rättvis övergång där kostnader och fördelar förknippade med övergången fördelas rättvist mellan olika sociala grupper, industrier och regioner – och mellan nuvarande och framtida generationer (13).

4.7

Den sociala pelaren gäller vårt samhälles kvalitet och individers rättigheter till rättvist och jämlikt samhällsdeltagande. Trots att det ofta undervärderas och ibland utelämnas helt i ekonomiska bedömningar är det uppenbart att ingen ekonomi kan fungera effektivt utan medborgarnas deltagande.

4.8

Synen på medborgare som i första hand enskilda konsumenter har gjort människorna ansvariga för sina val utan att förse dem med tillgängliga eller ekonomiskt överkomliga alternativ (14). Genom kommersialisering av det sociala livet och uppmuntran till hyperindividualism har den sociala väven undergrävts och den politiska instabiliteten i Europa främjats.

4.9

EESK anser att EU:s och medlemsstaternas politik bör syfta till att åtgärda denna obalans. Att stärka den sociala solidariteten kommer också att bidra till att blåsa nytt liv i demokratin. Medborgarnas oro över en klimatkollaps, social orättvisa och ekonomisk misskötsamhet uppträder nu i nya och mer allvarliga former, till exempel genom skolstrejker för klimatet och andra sociala rörelser.

4.10

Inom välfärdsekonomin måste kort sagt de sociala värdenas grundläggande betydelse erkännas och lokalsamhällenas motståndskraft stödjas.

5.   Grunden för välfärdsekonomin

5.1

I detta yttrande belyses fyra särskilda aspekter av det ekonomiska systemet där djupgående förändringar kommer att behövas för att åstadkomma en välfärdsekonomi: omformande av företagandets roll, reformer av arbetets natur och kvalitet, omstrukturering av investeringar och omvandling av penningsystemet. I följande punkter förklaras dessa fyra grunder ytterligare.

5.2   Omformande av företagandet

5.2.1

Företagande har en betydande roll att spela i skapandet av välfärdsekonomin. Nya affärsmodeller börjar redan förvandla de linjära konsumtions- och produktionsprocesser som traditionellt legat till grund för företagande.

5.2.2

Inom den cirkulära ekonomin betonas exempelvis återanvändning och återtillverkning av produkter, omformning av produktionsprocesser och återvinning av råvaror (15). Den kooperativa och kollaborativa ekonomin (eller delningsekonomin) syftar till att öka gemensamt bruk av varor, se till att varorna används på ett bättre sätt och minska behovet av nyproduktion (16). Inom plattformsekonomin används nya affärsmodeller och anställningsformer (17).

5.2.3

Dessa nya former av ekonomisk verksamhet erbjuder nya möjligheter till anställning, ägarskap och innovation. De har potential att omvandla förhållandena mellan producenter, distributörer och konsumenter, även inom traditionella sektorer, på sätt som skapar mer motståndskraftiga lokala ekonomier med rättvisare fördelning av ägarskap och fördelar (18).

5.2.4

Företagande uppstår genom engagerade människor som arbetar för varandra och för samhället. Precis som ekonomisk tillväxt i bästa fall är ett medel för att uppnå välstånd snarare än ett mål i sig, är konsumtionen av materiella handelsvaror endast värdefull så länge den levererar de tjänster människor behöver för att överleva och frodas.

5.2.5

Även våra mest grundläggande materiella behov definieras bättre genom de tjänster de tillför oss än genomströmningens kvantitet. Till exempel har begreppet energitjänster redan börjat ersätta begreppet energiförsörjning som grund för allmännyttiga företag (19). Liknande strategier har tillämpats inom områden som transport, bostäder, kommunikation, kost och till och med tillverkning.

5.2.6

EU:s jordbruks- och livsmedelssektor spelar här en avgörande roll. Andelsjordbruk, korta leveranskedjor, alternativa livsmedelsnätverk, lokala jordbrukssystem, direktförsäljning och konsumentkooperativ har potential att tillhandahålla kollektiva nyttigheter, livsmedelstrygghet, socialt skydd och hållbar produktion (20).

5.2.7

För att stödja kapaciteten för hållbart företagande i EU krävs noga uppsikt över villkoren för handel med varor och tjänster med resten av världen.

5.2.8

Utöver våra materiella behov innebär visionen om företagande som en tjänst att främja företag som bidrar mest till vårt gemensamma välstånd. Sektorer som hälso- och sjukvård, social omsorg, utbildning, renovering, kultur, hantverk och kreativ verksamhet kräver till sin natur mindre material och energi än utvinnings- eller tillverkningsbaserade sektorer och bidrar direkt till bättre livskvalitet. Denna övergång representerar en betydande men avgörande utmaning för samhället.

5.3   Arbetsreformer

5.3.1

Arbete är mer än bara ett sätt att försörja sig. Ett arbete av god kvalitet erbjuder respekt, motivation, förverkligande, inkludering i samhället och i bästa fall en känsla av mening och mål i livet.

5.3.2

Verkligheten ser ibland mycket annorlunda ut. Många människor är fast i lågkvalitetsjobb med osäkra löner. Ungdomsarbetslösheten i Europa som helhet ligger på över 14 % och i delar av Sydeuropa överskrider den fortfarande 40 % (21). Detta enorma slöseri med mänsklig potential undergräver arbetskraftens kreativitet och hotar välståndets fortlevnad. De långsiktiga följderna är inget mindre än katastrofala.

5.3.3

Tjänstebaserad verksamhet tenderar att vara arbetsintensiv eftersom det är den tid som människor lägger på vård eller hantverk (till exempel) som skapar ekonomiskt värde för vårt samhälle. En viktig fördel med övergången till en större andel tjänster skulle därför vara att man skapar en mer arbetsintensiv ekonomi, som en motvikt till de osäkra arbetena inom dessa sektorer, till stöd för högre sysselsättning och för att föra arbetstillfällen tillbaka till den reala ekonomin (22).

5.3.4

Att kunna dra fördel av denna dubbla utdelning (högre sysselsättning och mindre miljöpåverkan) kan innebära lägre arbetsproduktivitetstillväxt, särskilt inom sektorer (såsom vårdsektorn) där strävan efter ökad produktivitet kan gå stick i stäv med kvaliteten på tjänsterna och undergräva trivseln på arbetet.

5.3.5

I en ekonomi med lägre arbetsproduktivitetstillväxt tenderar lönerna att drivas ner, såvida inte detta motarbetas genom skydd för arbetstagarna. Politik som stöder arbetet i arbetsintensiva sektorer som tillhandahåller högkvalitativa tjänster är därför av avgörande betydelse.

5.3.6

En god grundläggande utbildning samt en högkvalitativ och effektiv yrkesbildning, livslångt lärande, kompetensutveckling, omskolning och digitalisering kommer också att vara nödvändiga verktyg för att ta vara på framtidens arbetstillfällen och främja välfärdsekonomin.

5.3.7

Särskilda politiska åtgärder för grundligt övervägande och ytterligare arbete för EESK skulle kunna omfatta utökad arbetstagarrepresentation i bolagsstyrelser, införande av en rätt att arbeta eller ”jobbgaranti”, medborgarlön, allmänna grundläggande tjänster och ett inkomsttak.

5.3.8

EESK upprepar sin uppmaning att införa en bindande EU-ram för en anständig minimiinkomst i EU och göra det möjligt att sprida och stödja systemen för minimiinkomst i medlemsstaterna (23).

5.4   Omstrukturerade investeringar

5.4.1

För att omforma företagandet och arbetet krävs en omvandling vad gäller investeringar, som utgör grunden för ett varaktigt välstånd. När stora andelar privata investeringar riktas in på vinstmaximerande beteende och prisspekulationer kring tillgångar snedvrids den produktiva förbindelsen mellan nutid och framtid i grunden, vilket destabiliserar ekonomin och undergräver välståndet.

5.4.2

Hållbara investeringar i samhällen, offentliga platser, hälso- och sjukvård, utbildning, sociala tjänster, koldioxidneutrala bostäder och koldioxidneutral infrastruktur samt skydd och återställande av biologisk mångfald kommer att vara avgörande för att åstadkomma en välfärdsekonomi som fungerar för alla och är förenlig med målen för hållbar utveckling.

5.4.3

För att uppnå en klimatneutral ekonomi inom tre årtionden eller mindre krävs en total ombildning av våra energisystem, vår transportinfrastruktur och våra produktionsprocesser. Man har uppskattat att detta kommer att kräva runt 300 miljarder euro i årliga investeringar under de kommande tolv åren (24).

5.4.4

Ungefär hälften av dessa investeringar bör gå till att främja ökad energieffektivitet i byggnader, vilket leder till kostnadsbesparingar och ger möjligheter till lönsamma privata investeringar. EESK konstaterar att ledande företag och investerare redan håller på att utveckla dessa möjligheter. Det är mycket viktigt att EU:s politik stöder och belönar dessa föregångare.

5.4.5

Det är särskilt viktigt att skapa rätt ramvillkor för att säkerställa att både privata och offentliga besparingar riktas in på de hållbara, långsiktiga investeringar som behövs för en hållbar ekonomi (25). Noggrann reglering kommer att vara ytterst viktigt för att förhindra att kortsiktiga beteenden undergräver stabiliteten och för att belöna en ny portfölj av investeringar i hållbar välfärd.

5.4.6

För att leverera denna nya investeringsportfölj krävs ett ändamålsenligt finansiellt system (26). Att förbättra möjligheterna för vanliga människor att investera sina besparingar på ett ansvarsfullt sätt som gagnar både deras eget samhälle och miljön i stort är mycket viktigt, men det krävs även mer djupgående och avgörande förändringar.

5.4.7

Det är tydligt att alla de finansiella institutioner runt om i EU som stöder ekonomin, till exempel Europeiska centralbanken, de nationella centralbankerna, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken och de kommersiella banker som bedriver verksamhet på nationell och internationell nivå, måste integrera målen för hållbar utveckling som riktlinjer för sin investerings- och utlåningsverksamhet (27).

5.5   Omvandling av penningsystemet

5.5.1

EESK anser att det är dags att göra penningsystemet mer motståndskraftigt mot de negativa effekterna av kortsiktig spekulation och säkerställa att systemet i sig är till gagn för samhället, planeten och hållbara företag.

5.5.2

Inom högt utvecklade kapitalistiska ekonomier blir pengar till på tre skilda sätt: genom offentliga utgifter, centralbankers verksamhet och kreditgivning (skulder) inom kommersiella finansinstitut (28). Över 95 % av penningmängden i moderna ekonomier har skapats som skuld av kommersiella finansinstitut.

5.5.3

EU påverkar det grundläggande regelverket för alla finansinstitut i medlemsstaterna och fastställer de finanspolitiska och monetära bestämmelser som gäller för verksamhet i länderna i euroområdet. Europeiska centralbanken har det yttersta ansvaret för att upprätthålla stabilitet och motståndskraft i penningmängden inom hela euroområdet och har ibland ingripit kraftfullt i detta syfte (29).

5.5.4

Mellan 2015 och slutet av 2018 tillförde ECB:s program för köp av tillgångar ekonomin 2,6 biljoner euro för att stödja finansinstitut, främja krediter och kontrollera inflationen. I juni 2019, sex månader efter att programmet avslutats, meddelade ECB:s ordförande Mario Draghi att det ska återupptas på grund av en bestående svaghet på de globala marknaderna (30).

5.5.5

I artikel 123 i Lissabonfördraget förbjuds Europeiska centralbanken uttryckligen att finansiera offentliga institutioner och regeringar, men ”monetär finansiering” – en term som används för att beskriva när en centralbank köper upp statsskulder – var en gång ett standardförfarande i utvecklade ekonomier och används fortfarande rutinmässigt i Japan (31).

5.5.6

Det finns övertygande bevis för att större statlig kontroll av penningmängden kan reducera både offentlig och privat skuld och förbättra den finansiella motståndskraften (32). EESK anser att det är dags att se över penningsystemet i Europa och anpassa det till prioriteringarna för övergången till en hållbar och inkluderande välfärdsekonomi.

5.6

Sammanfattningsvis finns det goda belägg för att omformande av företagandet, arbetsreformer, omstrukturerade investeringar och omvandling av penningsystemet utgör grunden för ett robust bemötande av de utmaningar som Europa nu står inför.

5.7

Innovation är avgörande för att säkerställa sociala framsteg, men för att bygga en ekonomi som fungerar för alla krävs mer än bara teknisk innovation i strävan efter arbetsproduktivitetstillväxt. Det krävs att vi engagerar oss i en ny avgörande konversation om vilket sorts samhälle vi vill ha och att vi inleder de sociala innovationer som behövs för att uppnå den visionen (33). I det sista avsnittet av yttrandet behandlas ett antal förslag i detta syfte.

6.   Från vision till genomförande – politik för omvandling av ekonomin

6.1

Världens nationer har anslutit sig till en Agenda 2030 som är radikal, rättvis och genomförbar. EU har antagit Agenda 2030 och förbundit sig att göra framsteg i riktning mot målen för hållbar utveckling. Argumenten i detta yttrande syftar till att uppnå detta mål. Genom att förbinda sig till denna process får EU ett unikt tillfälle att förnya sin vision om sociala framsteg, blåsa nytt liv i ekonomin och stärka sitt ledarskap runt om i världen.

6.2

Färden mot en hållbar och inkluderande välfärdsekonomi börjar med en gemensam vision. Den styrs av principer som bygger på de värden som EU från början utgick ifrån. För att bygga upp en sådan ekonomi krävs systematiska reformer av de grunder som det ekonomiska systemet vilar på: företagande, arbete, investeringar och pengar.

6.3

EESK uppmanar nu den nya kommissionen och Europaparlamentet att i nära samarbete med EESK utveckla ett omfattande program av integrerade strategier som ska skapa förutsättningarna för denna omvandling.

6.4

Följande förslag läggs fram som utgångspunkt för detta arbete. De kommer att behöva vidareutvecklas i kommande yttranden från EESK.

6.5   Finansiering av övergången

6.5.1

Anpassa alla offentliga utgifter i medlemsstaterna till målet att uppnå målen för hållbar utveckling och genomföra övergången till en klimatneutral ekonomi. Säkerställa att alla finansieringsmekanismer, inbegripet den fleråriga budgetramen, Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter, är helt anpassade till övergången till en klimatneutral ekonomi.

6.5.2

Anta en europeisk grön och social giv för att leverera storskaliga investeringar med tydlig och allmän samhällsnytta, såsom anpassning av offentliga byggnader i efterhand, nya kollektivtrafikformer och upprättande av system för ren energi. Ett sådant program kommer att skapa arbetstillfällen i alla samhällen.

6.5.3

Omedelbart upphöra med alla ”snedvridande subventioner” som till exempel stöder utvinning och användning av fossila bränslen eller användning av palmolja, direkt eller indirekt: om dessa subventioner avskaffades på global nivå skulle de offentliga intäkterna öka med 3,6 % av världens BNP, utsläppen minska med mer än 20 %, antalet förtida dödsfall pga. luftföroreningar mer än halveras och den globala ekonomiska välfärden öka med 1,8 biljoner US-dollar (2,2 % av världens BNP) (34).

6.5.4

Inrätta en strategi för grön skattereform i EU – genom att använda beskattning och incitament för att främja önskvärda resultat, bestraffa oönskade sådana, belöna dem som strävar efter att leva ett hållbarare liv och uppmuntra till hållbara investeringar. Detta kommer inte att vara möjligt utan större flexibilitet inom EU:s beslutsprocess för att underlätta införande av de nödvändiga skattemässiga styrmedlen och marknadsbaserade mekanismerna. En gradvis övergång till omröstning med kvalificerad majoritet skulle bidra till att uppnå miljömålen mer effektivt i en tid då åtgärder mot klimatförändringarna är mer brådskande än någonsin (35).

6.5.5

Använda omfördelningsskatt och omfördelningssubventioner samt distributiva åtgärder på förhand för att reducera ojämlikheter vad gäller inkomst och förmögenhet och säkerställa en rättvis övergång genom att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd samt omskolningsmöjligheter för de arbetstagare som riskerar att förlora sina arbeten till följd av övergången till en klimatneutral ekonomi.

6.6   Säkerställande av en enhetlig styrning och politik

6.6.1

Identifiera och omvandla de hinder för en klimatneutral övergång som finns i den befintliga industristrategin, handels-, konkurrens-, innovations- och arbetsmarknadspolitiken samt den finansiella regleringen och anpassa alla politiska områden till målet att uppnå en klimatneutral ekonomi.

6.6.2

Inrätta en översyn av EU:s finanspolitiska och monetära bestämmelser för att säkerställa att de är förenliga med och lämpliga för syftet att möjliggöra övergången till en hållbar ekonomi.

6.6.3

Inrätta en översyn av befintliga EU-strukturer för att utveckla insikter och strategier som syftar till att EU-ekonomins beroende av tillväxt ska upphöra.

6.6.4

Undersöka möjligheten till ett nytt direktorat i kommissionen med ansvar för framtida generationers välfärd för att stärka en kunskapsbaserad politik och ett framtidssäkrat beslutsfattande, samtidigt som en sektorsövergripande bedömning utvecklas i denna fråga.

6.7   Reform av befintliga verktyg

6.7.1

Vidta åtgärder för att bemöta hyperkonsumtionen genom (t.ex.) begränsning av skadlig reklam (i synnerhet till barn (36)), reglering av skadliga produkter, främjande av etiska och hållbara konsumtionsval, uppmuntran till delat utrymme och gemensamma insatser, samt skydd av gemensamma resurser och kollektiva nyttigheter.

6.7.2

Stödja social solidaritet genom att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter fullt ut och förstärka det viktiga paradigmskiftet inom Agenda 2030 i riktning mot en modell med flerpartsstyre för hållbar utveckling som bygger på ökat deltagande, och främja en samhällsomfattande strategi för den viktiga omställningen till en mer hållbar framtid för vår planet (37).

6.7.3

Utveckla nya indikatorer för ekonomiska resultat och sociala framsteg för att ersätta den olämpliga användningen av BNP som inte ger en heltäckande bild av människors välbefinnande.

6.7.4

Anpassa den årliga tillväxtöversikten för att se till att den överensstämmer med målen för hållbar utveckling i syfte att återspegla en mer pluralistisk strategi för förståelsen av hållbart välstånd.

6.7.5

Anta en ”välfärdsbudget” för EU med Nya Zeelands ramverk för levnadsstandard (Living Standards Framework) som förebild.

6.7.6

Anpassa EU:s stabilitets- och tillväxtpakt så att den beaktar hållbarhet och välfärd och återspeglar en lämplig anpassning av EU:s styrningsmekanismer till dess sociala och ekologiska mål samtidigt som det finansiella ansvaret respekteras.

---

(1)  https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/

(2)  EESK:s yttrande om Sibiu och därefter (EUT C 228, 5.7.2019, s. 37).

(3)  Se följande dokument som också hänvisar till detta: OECD Beyond GDP och rådets slutsatser om välfärdsekonomi, 17 oktober 2019.

(4)  https://www.ipcc.ch/sr15/

https://ipbes.net/sites/default/files/ipbes_7_10_add.1_en_1.pdf

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3927_sv.htm

(5)  https://doi.org/10.1146/annurev-environ-102016-060726

(6)  https://www.weforum.org/reports/the-global-risks-report-2019

(7)  https://www.cusp.ac.uk/themes/aetw/wp12/

(8)  Rapport från den oberoende kommissionen för hållbar jämlikhet, 2019, Eurostat.

(9)  https://www.economics.ox.ac.uk/materials/papers/15126/819-susskind-a-model-of-technological-unemployment-july-2017.pdf

(10)  https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13432-2019-INIT/sv/pdf, se punkt 1.

(11)  Jackson, T., 2017. Prosperity without Growth; Raworth, K., Doughnut Economics.

(12)  https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html

(13)  EESK:s yttrande om En ren jord åt alla, punkt 3.4.1 (EUT C 282, 20.8.2019, s. 51), EESK:s yttrande om Klimaträttvisa (EUT C 81, 2.3.2018, s. 22), punkt 4.1.5.

(14)  EESK:s yttrande om Klimaträttvisa (EUT C 81, 2.3.2018, s. 22).

(15)  http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/index_en.htm

(16)  https://www.investopedia.com/terms/c/collaborative-economy.asp

(17)  https://issues.org/the-rise-of-the-platform-economy/

(18)  EESK:s yttrande om Paketet för cirkulär ekonomi (EUT C 264, 20.7.2016, s. 98), punkterna 3.1, 3.6 och 4.1.7.

(19)  Se till exempel EESK:s yttrande om Transporter, energi och allmännyttiga tjänster som drivkrafter för hållbar europeisk tillväxt genom den digitala revolutionen (EUT C 353, 18.10.2019, s. 79).

(20)  https://www.thersa.org/discover/publications-and-articles/reports/future-land

(21)  https://www.statista.com/statistics/266228/youth-unemployment-rate-in-eu-countries/

(22)  https://www.cusp.ac.uk/themes/s2/wp12/

(23)  EESK:s yttrande om För ett europeiskt ramdirektiv om en minimiinkomst (EUT C 190, 5.6.2019, s. 1). Detta yttrande fick inte stöd från Arbetsgivargruppen.

(24)  https://www.e3 g.org/docs/E3G_Report_Just_Transition_and_EU_Budget.pdf

(25)  EESK:s yttrande om Nästa steg för en hållbar europeisk framtid (EUT C 345, 13.10.2017, s. 91).

(26)  https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance_sv

(27)  EESK:s yttrande om Europeiska klimatfinansieringspakten (EUT C 62, 15.2.2019), punkt 5.5.2.

(28)  https://www.ecb.europa.eu/explainers/tell-me-more/html/what_is_money.sv.html

(29)  https://www.ecb.europa.eu/pub/economic-bulletin/articles/2019/html/ecb.ebart201902_01~3049319b8d.en.html

(30)  https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2019/html/ecb.sp190618~ec4cd2443b.en.html

(31)  https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2018/10/WP48-DellAriccia-et-al.pdf

(32)  http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf

(33)  https://diem25.org/wp-content/uploads/2017/03/European-New-Deal-Complete-Policy-Paper.pdf

(34)  EESK:s yttrande om Nya hållbara ekonomiska modeller (EUT C 81, 2.3.2018, s. 57), EESK:s yttrande om Parisprotokollet, (EUT C 383, 17.11.2015, s. 74), EESK:s yttrande om Klimaträttvisa (EUT C 81, 2.3.2018, s. 22), punkt 1.9.

(35)  EESK:s yttrande om Beskattning – omröstning med kvalificerad majoritet (EUT C 353, 18.10.2019, s. 90).

(36)  EESK:s yttrande om En ram för reklam som riktas till barn och unga (EUT C 351, 15.11.2012, s. 6).

(37)  EESK:s yttrande om Mot ett hållbart EU 2030 (EUT C 14, 15.1.2020, s. 95).

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller införandet av kapacitetsbegränsningar för östlig torsk i Östersjön, datainsamling och kontrollåtgärder i Östersjön, och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande för fiskeflottor som fiskar efter östlig torsk i Östersjön

[COM(2019) 564 – 2019/246 (COD)]

(2020/C 106/02)

Huvudföredragande:

Gerardo LARGHI

Remiss	Europaparlamentet, 13.11.2019 Rådet, 18.11.2019
Rättslig grund	Artiklarna 43.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande vid plenarsessionen	23.1.2020
Plenarsession nr	549
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	112/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställer sig bakom kommissionens förslag om brådskande åtgärder till förmån för torskfisket i Östersjön, men anser att detta i sig inte räcker för att tillgodose behoven i området och hos de människor som bor där.

1.2

EESK understryker att beslutet om att inte tillåta torskfiske kommer att resultera i att en avsevärd del av havsfisket i vissa medlemsstater avstannar, vilket inte bara kommer att leda till arbetslöshet bland fiskare utan även till skadliga effekter på den småskaliga fiskberedningen, direktförsäljningen och turistnäringen. I syfte att garantera konsumenternas tillgång till färsk fisk bör hållbart vattenbruk till havs som sysselsätter lokala fiskare uppmuntras.

1.3

EESK anser att en minskning av fiskekvoterna i sig inte räcker för att lösa krissituationen i Östersjön och att det tvärtemot är nödvändigt att utarbeta en övergripande plan som skapar framtidsutsikter för sektorn, företagarna, arbetstagarna och konsumenterna.

1.4

EESK noterar kommissionens val att ge medlemsstaterna de verktyg som behövs för att skrota de flottor av fartyg som fiskar torsk och att till medlemsstaterna delegera rätten att fastställa tonnage och antal fartyg som ska skrotas.

1.5

EESK noterar de negativa konsekvenserna av att dessa flottor förstörs och anser att deltagandet i en sådan plan bör vara frivilligt.

1.6

EESK påminner om att revisionsrätten har betonat att de medel som öronmärkts för detta ändamål ofta inte använts som de ska och att de inte alltid gett förväntade resultat. Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förhindra att detta sker i detta fall.

1.7

Om kommissionen och medlemsstaterna hade ingripit i tid hade det enligt EESK varit möjligt att angripa problemet på ett mer successivt sätt.

1.8

EESK uppmanar de medlemsstater som har behörighet att fastställa regler för fördelning av ekonomisk ersättning för skrotning av fiskefartyg att ta vederbörlig hänsyn till de specialiserade arbetstagare inom sektorn som skulle bli utan inkomstkälla.

1.9

EESK uppmanar medlemsstaterna att använda ESF-medel för att genomföra program för omskolning av arbetstagare som i dag är verksamma inom denna sektor.

1.10

Eftersom vetenskaplig forskning har visat att den nuvarande dödligheten för torsk beror mer på miljöfaktorer än på fiske, uppmanar EESK kommissionen att prioritera alla åtgärder som bidrar till att förbättra ekosystemet i Östersjön.

1.11

EESK uppmanar med kraft kommissionen att undersöka möjligheten att avsätta särskilda medel för tvärregionala åtgärder som bygger på den blå bioekonomins principer. Ett antal befintliga projekt har redan visat att vissa nya ekonomiska aktiviteter avsevärt kan bidra till positiva miljöresultat i Östersjön. Mussel- och algodling bör främjas eftersom de är mycket effektiva näringsfilter. Verksamhet av denna typ bidrar också till att återskapa den biologiska mångfalden, inklusive fiskbestånden, längs kusterna. EESK anser att denna potential skulle kunna utnyttjas med hjälp av befintliga fartyg och fiskare, eftersom de både har utrustning, som kan anpassas, och kompetens. Ett särskilt regionalt finansieringsprogram från EU och medlemsstaterna är absolut nödvändigt.

1.12

EESK understryker att förslaget, genom att förbjuda en övergång till amatör- och turistfiske, berövar aktörerna ett konkret alternativ för sysselsättning och företagande.

1.13

Det är viktigt att kommissionen undviker en situation där medlemsstaternas förbud mot torskfisket främjar aktörer i andra länder utanför EU.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Försämringen av Östersjöns ekosystem har varit känd i många år. Torskbeståndet i östra Östersjön är i dag det enda där dödligheten är tre gånger högre på grund av miljöfaktorer än till följd av fiske. Det förväntas för övrigt inte ske några betydande förändringar fram till 2024 ens om inget fiske alls äger rum.

2.2

Enligt EESK är det mycket viktigt att man gör en heltäckande bedömning av den situation som Östersjöfisket befinner sig i samt av problemet med det marina ekosystemet som befinner sig i kris av flera olika orsaker, inte bara till följd av föroreningar från havets tillflöden utan också eftersom de kryssningsfartyg som färdas i området inte alltid uppfyller normerna för vattenåtervinning.

2.3

EESK konstaterar att en betydande del av föroreningarna fortfarande kommer från industrier och reningsverk. EESK uppmanar kommissionen att kräva att medlemsstaterna genomför direktivet om miljöbrott mer aktivt och att de stora förorenarna lagförs. EESK uppmuntrar medlemsstaterna att låta eventuella böter som betalas av förorenarna gå till miljöprogram.

2.4

EESK anser att man snarast bör samla alla aktörer inom sektorn och tillsammans med dessa utarbeta en gemensam handlingsplan. Offentlig-privata partnerskap kan vara en del av lösningen.

2.5

Man bör också undersöka möjligheten till ett avtal om att anställa utländska fiskare och främja den blå bioekonomins principer i Ryska federationens angränsande territorium. Samarbetet får inte begränsas till att söka gemensamma strategier för fisket, utan måste också handla om att utarbeta och genomföra åtgärder för att i grunden och på ett hållbart sätt ta itu med de miljöproblem som äventyrar jämvikten i Östersjöns ekosystem.