24.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/4

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2019/C 248/04)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Bordeaux”

Referensnummer: PDO-FR-A0821-AM04

Datum för meddelandet: 10 april 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Avgränsat odlingsområde

Beskrivning och motivering

Uppdatering av datum då den behöriga nationella myndigheten godkände ändringarna av det avgränsade odlingsområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux”, som finns i bilagan till produktspecifikationen. Avgränsningen handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

2. Geografiskt område – redaktionell ändring

Beskrivning och motivering

Punkt 1 a i avsnitt IV i kapitel I i produktspecifikationen ska ändras enligt följande:

Kommunerna Cantenac och Margaux stryks och kommunen Margaux-Cantenac läggs till eftersom de har slagits samman.

Kommunerna Aubie-et-Espessas, Castets-en-Dorthe, Castillon-de-Castets, Civrac-de-Dordogne, Saint-Antoine och Salignac stryks.

Kommunerna Val de Virvée, Castets et Castillon och Civrac-sur-Dordogne läggs till.

Kommunerna Aubie-et-Espessas, Saint-Antoine och Salignac har slagits samman till kommunen Val de Virvée.

Kommunerna Castets-en-Dorthe och Castillon-de-Castets har slagits samman till kommunen Castets et Castillon.

Kommunen Civrac-de-Dordogne har bytt namn till Civrac-sur-Dordogne.

Punkt 6 i det sammanfattande dokumentet påverkas.

3. Ändring av det omedelbara närområdet

Beskrivning och motivering

I punkt 3 i avsnitt IV i kapitel I i produktspecifikationen läggs de följande tre kommunerna till: Port-Sainte-Foy-et-Ponchapt, Saint-Antoine-de-Breuilh och Thénac.

Ändringen innebär en rättning av det omedelbara närområdet för att införliva kommuner med styrkta traditioner av vinframställning och/eller bearbetning och som gränsar till området där den skyddade ursprungsbeteckningen produceras.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet påverkas.

4. Ändring av produktionsvillkoren för rosévin

Beskrivning och motivering

— Druvsorter

I avsnitt V i kapitel I i produktspecifikationen har förteckningen över de druvsorter som rosévin kan tillverkas av utvidgats till att omfatta vita inblandningsdruvor som redan finns i produktspecifikationen för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” för tillverkning av vitt vin.

Dessa druvor är sémillon B, sauvignon B och sauvignon gris G. Denna ändring berör inte roséviner som kan få beteckningen ”clairet” och som står på den gemensamma listan för de röda vinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

Ändringen medför en begränsning av dessa inblandningsdruvor i druvbeståndet på egendomen som anges i avsnitt V i kapitel I i produktspecifikationen och vid blandningen av druvor eller druvmust för tillverkning av rosévin enligt avsnitt IX i kapitel I i produktspecifikationen. Gränsen har fastställts till 20 %, varav maximalt 10 % totalt för druvorna sauvignon B och sauvignon gris G.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

Genom att blanda in gröna druvsorter går det att förbättra rosévinernas organoleptiska balans eftersom de har egenskaper som, beroende på vilken bas av blå druvsorter som används, kan ge en bättre friskhet eller fyllighet.

— Produktbeskrivning

Tillförseln av vita inblandningsdruvor har medfört en redaktionell ändring av den organoleptiska beskrivningen av rosévinerna för att säkerställa att ändringen inte skulle påverka produkten.

Punkt X.2 (samband) i kapitel I i produktspecifikationen har ändrats.

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet påverkas.

— Oenologiska metoder

Avsnitt IX i kapitel I i produktspecifikationen har ändrats för att tillåta användningen av kol för oenologiskt bruk för druvmust, inom ett gränsvärde på 20 volymprocent för de roséviner som framställts av den aktuella vinmakaren och för den avsedda skörden.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet påverkas.

5. Sambandet med det geografiska ursprunget

Beskrivning och motivering

I kapitel I punkt X.1 a första stycket i produktspecifikationen ändras uppgiften om antalet kommuner i det geografiska området från 501 till 497 kommuner på grund av kommunsammanslagningar och från 542 till 538 avseende det totala antalet kommuner i departementet Gironde.

Det sammanfattande dokumentet har ändrats i punkt 8.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Bordeaux

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Stilla torra vita viner

De stilla torra vita vinerna har följande egenskaper:

—	En lägsta naturlig alkoholhalt på 10 volymprocent.

—	En halt av jäsbart socker om ≤ 3g/l. Halten kan gå upp till 5g/l om den totala syrahalten är ≥ 2,7 g/l H2SO4.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

—	En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mek/l.

—	En total SO2-halt på ≤ 180 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De torra vita vinerna som framställs av druvsorten sauvignon B är mycket aromatiska, friska och fruktiga med inslag av blommor och citrusfrukt. Sémillon B tillför volym och fethet och föreningen med muscadelle B ger vinet en blommig arom. Vid blandning tillför inblandningsdruvorna syrlighet och inslag av citrusfrukt. Dessa läskande viner lämpar sig väl att drickas unga (inom ett eller två år).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	200

Stilla vita viner med restsocker

Stilla vita viner med jäsbart socker har följande egenskaper:

—	En lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent.

—	En halt av jäsbart socker om > 5g/l och ≤ 60g/l.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13,5 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

—	En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mek/l.

—	En total SO2-halt på ≤ 250 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De vita vinerna med jäsbart socker är strukturerade kring druvan sémillon B som ger avrundade, fylliga viner med gyllene färg och aromer av kanderad frukt, och som kan blandas med sauvignon B som ger vinet friskhet. Vinerna kan lagras några år, men också avnjutas unga.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)	10
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	250

Stilla roséviner

Stilla roséviner har följande egenskaper:

—	En lägsta naturliga alkoholhalt på 10 volymprocent.

—	En halt av jäsbart socker om ≤ 3g/l. Halten kan gå upp till 5g/l om den totala syrahalten är ≥ 2,7 g/l H2SO4.

—	Modifierad färgintensitet (DO 420 + DO 520 + DO 620) ≤ 1,1.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

—	En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mek/l.

—	En total SO2-halt på ≤ 180 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

Rosévinerna varierar från ljusrosa till starkare rosa i färgen beroende på vilken teknik som används (direkt pressning, kort maceration eller saignée) och en fruktig eller blommig aromatisk palett i kombination med en välbalanserad struktur mellan fyllighet och livlighet. Vinerna har en generös smak. Dessa viner lämpar sig väl att drickas unga (inom ett eller två år).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	200

Stilla röda viner

Stilla röda viner har följande egenskaper:

—	En lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent.

—	En halt av jäsbart socker om ≤ 3g/l.

—	En halt av äppelsyra om ≤ 0,3 g/l.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13,5 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

—	En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mek/l.

—	En total SO2-halt på ≤ 140 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De röda vinerna, där druvan merlot N ofta är den dominerande, är mjuka och fruktiga med låg syra. De år då vinerna uppnår hög mognad kan de föryngras genom syran hos druvorna petit verdot N och cot N. Den främsta blandningen är emellertid den mellan druvorna merlot N och cabernet-sauvignon N och i mindre utsträckning med cabernet franc N. De sistnämnda druvorna ger vinerna en aromatisk komplexitet med mycket tanniner, vilket gör att de kan lagras och att bouqueten kan utvecklas.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	150

5. Vinframställningsmetoder

a) Grundläggande oenologiska metoder

Planteringstäthet – avstånd

Odlingsmetoder

För jordlotter som har planterats från och med den 1 augusti 2008 ska planteringstätheten vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,85 meter. – Planteringstätheten kan minskas till 3 300 vinstockar per hektar. I detta fall får inte avståndet mellan raderna överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,85 meter.

Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Endast kortskottsbeskärning (beskurna grenar) eller långskottsbeskärning (långa grenar) är tillåten. För druvsorterna merlot N, sémillon B och muscadelle B får antalet skott efter beskärning inte överstiga 45 000 per hektar och 18 per vinstock. För övriga druvsorter, bland annat cabernet franc N, cabernet sauvignon N, sauvignon B och sauvignon gris G, får antalet skott efter beskärning inte överstiga 50 000 per hektar och 20 per vinstock. Efter att vattenskott har avlägsnats får inte antalet fruktbärande grenar överstiga följande antal per vinstock: – För druvsorterna merlot N, sémillon B och muscadelle B får antalet inte överstiga 12 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet på motsvarande eller överstigande 4 000 vinstockar per hektar, och 15 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet som understiger 4 000 vinstockar per hektar. – För övriga druvsorter, bland annat cabernet franc N, cabernet sauvignon N, sauvignon B och sauvignon gris G, får antalet inte överstiga 14 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet på motsvarande eller överstigande 4 000 vinstockar per hektar, och 17 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet som understiger 4 000 vinstockar per hektar. Beskärning görs senast när bladen är utslagna (Lorenz-stadium 9). Vattenskott tas bort före fruktsättning.

Specifika oenologiska metoder

För andra roséviner än de som kan komma att få beteckningen ”clairet” är användningen av kol för oenologiskt bruk för druvmust tillåten, inom ett gränsvärde på 20 volymprocent för de roséviner som har framställts av den aktuella vinmakaren och för den avsedda skörden.

Berikning

Specifika oenologiska metoder

Berikning genom partiell koncentrering av röda viner är tillåten upp till en koncentration på 15 % av de volymer som berikas på detta sätt. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst följande volymprocent: – Efter berikning har de röda vinerna och de vita vinerna med jäsbart socker en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent. – Efter berikning har rosévinerna och de vita torra vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

b) Högsta avkastningar

Stilla vita viner (torra och med jäsbart socker)

77 hl/ha

Stilla roséviner

72 hl/ha

Stilla röda viner – Planteringstäthet om ≥ 4 000 vinstockar/ha

68 hl/ha

Stilla röda viner – Planteringstäthet om < 4 000 vinstockar/ha

64 hl/ha

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds och lagras inom följande kommuners territorium i departementet Gironde på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 19 juni 2017:

Abzac, Aillas, Ambarès-et-Lagrave, Ambès, Anglade, Arbanats, Arbis, Arcins, Arsac, Artigues-près-Bordeaux, Arveyres, Asques, Aubiac, Auriolles, Auros, Avensan, Ayguemorte-les-Graves, Bagas, Baigneaux, Barie, Baron, Barsac, Bassanne, Bassens, Baurech, Bayas, Bayon-surGironde, Bazas, Beautiran, Bégadan, Bègles, Béguey, Bellebat, Bellefond, Belvès-de-Castillon, Bernos-Beaulac, Berson, Berthez, Beychac-et-Caillau, Bieujac, Birac, Blaignac, Blaignan, Blanquefort, Blasimon, Blaye, Blésignac, Bommes, Bonnetan, Bonzac, Bordeaux, Bossugan, Bouliac, Bourdelles, Bourg, Branne, Brannens, Braud-et-Saint-Louis, Brouqueyran, Bruges, Budos, Cabanac-et-Villagrains, Cabara, Cadarsac, Cadaujac, Cadillac, Cadillac-en-Fronsadais, Camarsac, Cambes, Camblanes-et-Meynac, Camiac-et-Saint-Denis, Camiran, Camps-sur-l’Isle, Campugnan, Canéjan, Cantois, Capian, Caplong, Carbon-Blanc, Cardan, Carignan-de-Bordeaux, Cars, Cartelègue, Casseuil, Castelmoron-d’Albret, Castelnau-de-Médoc, Castelviel, Castets et Castillon, Castillon-la-Bataille, Castres-Gironde, Caudrot, Caumont, Cauvignac, Cavignac, Cazats, Cazaugitat, Cénac, Cenon, Cérons, Cessac, Cestas, Cézac, Chamadelle, Cissac-Médoc, Civrac-de-Blaye, Civrac-sur-Dordogne, Civrac-en-Médoc, Cleyrac, Coimères, Coirac, Comps, Coubeyrac, Couquèques, Courpiac, Cours-de-Monségur, Cours-les-Bains, Coutras, Coutures, Créon, Croignon, Cubnezais, Cubzac-les-Ponts, Cudos, Cursan, Cussac-Fort-Médoc, Daignac, Dardenac, Daubèze, Dieulivol, Donnezac, Donzac, Doulezon, Escoussans, Espiet, Etauliers, Eynesse, Eyrans, Eysines, Faleyras, Fargues, Fargues-Saint-Hilaire, Flaujagues, Floirac, Floudès, Fontet, Fossés-et-Baleyssac, Fours, Francs, Fronsac, Frontenac, Gabarnac, Gaillan-en-Médoc, Gajac, Galgon, Gans, Gardegan-et-Tourtirac, Gauriac, Gauriaguet, Générac, Génissac, Gensac, Gironde-sur-Dropt, Gornac, Gours, Gradignan, Grayan-et-l’Hôpital, Grézillac, Grignols, Guillac, Guillos, Guîtres, Haux, Hure, Illats, Isle-Saint-Georges, Izon, Jau-Dignac-et-Loirac, Jugazan, Juillac, La Brède, La Landede-Fronsac, La Réole, La Rivière, La Roquille, La Sauve, Labarde, Labescau, Ladaux, Lados, Lagorce, Lalande-de-Pomerol, Lamarque, Lamothe-Landerron, Landerrouat, Landerrouet-sur-Ségur, Landiras, Langoiran, Langon, Lansac, Lapouyade, Laroque, Laruscade, Latresne, Lavazan, Le Bouscat, Le Fieu, Le Haillan, Le Nizan, Le Pian-Médoc, Le Pian-sur-Garonne, Le Pout, Le Puy, Le Taillan-Médoc, Le Tourne, Le Verdon-sur-Mer, Léogeats, Léognan, Les Artigues-de-Lussac, Les Billaux, Les Eglisottes-et-Chalaures, Les Esseintes, Les Lèves-et-Thoumeyragues, Les Peintures, Les Salles, Lesparre-Médoc, Lestiac-sur-Garonne, Libourne, Lignan-de-Bazas, Lignan-de-Bordeaux, Ligueux, Listrac-de-Durèze, Listrac-Médoc, Lormont, Loubens, Loupes, Loupiac, Loupiac-de-la-Réole, Ludon-Médoc, Lugaignac, Lugasson, Lugon-et-l’Ile-du-Carnay, Lussac, Macau, Madirac, Maransin, Marcenais, Marcillac, Margaux-Cantenac, Margueron, Marimbault, Marions, Marsas, Martignas-sur-Jalle, Martillac, Martres, Masseilles, Massugas, Mauriac, Mazères, Mazion, Mérignac, Mérignas, Mesterrieux, Mombrier, Mongauzy, Monprimblanc, Monségur, Montagne, Montagoudin, Montignac, Montussan, Morizès, Mouillac, Mouliets-et-Villemartin, Moulis-en-Médoc, Moulon, Mourens, Naujac-sur-Mer, Naujanet-Postiac, Néac, Nérigean, Neuffons, Noaillac, Noaillan, Omet, Ordonnac, Paillet, Parempuyre, Pauillac, Pellegrue, Périssac, Pessac, Pessac-sur-Dordogne, Petit-Palais-et-Cornemps, Peujard, Pineuilh, Plassac, Pleine-Selve, Podensac, Pomerol, Pompéjac, Pompignac, Pondaurat, Porchères, Portets, Préchac, Preignac, Prignac-en-Médoc, Prignac-et-Marcamps, Pugnac, Puisseguin, Pujols, Pujols-sur-Ciron, Puybarban, Puynormand, Queyrac, Quinsac, Rauzan, Reignac, Rimons, Riocaud, Rions, Roaillan, Romagne, Roquebrune, Ruch, Sablons, Sadirac, Saillans, Saint-Aignan, Saint-André-de-Cubzac, Saint-André-du-Bois, Saint-André-et-Appelles, Saint-Androny, Saint-Antoine-du-Queyret, Saint-Antoine-sur-l’Isle, Saint-Aubin-de-Blaye, Saint-Aubin-de-Branne, Saint-Aubin-de-Médoc, Saint-Avit-de-Soulège, Saint-Avit-Saint-Nazaire, Saint-Brice, Saint-Caprais-de-Blaye, Saint-Caprais-de-Bordeaux, Saint-Christoly-de-Blaye, Saint-Christoly-Médoc, Saint-Christophe-de-Double, Saint-Christophe-des-Bardes, Saint-Cibard, Saint-Ciers-d’Abzac, Saint-Ciers-de-Canesse, SaintCiers-sur-Gironde, Sainte-Colombe, Saint-Côme, Sainte-Croix-du-Mont, Saint-Denis-de-Pile, Saint-Emilion, Saint-Estèphe, Saint-Etienne-de-Lisse, Sainte-Eulalie, Saint-Exupéry, Saint-Félix-de-Foncaude, Saint-Ferme, Sainte-Florence, Sainte-Foy-la-Grande, Sainte-Foy-la-Longue, SainteGemme, Saint-Genès-de-Blaye, Saint-Genès-de-Castillon, Saint-Genès-deFronsac, Saint-Genès-de-Lombaud, Saint-Genis-du-Bois, Saint-Germain-deGrave, Saint-Germain-de-la-Rivière, Saint-Germain-d’Esteuil, Saint-Germain-du-Puch, Saint-Gervais, Saint-Girons-d’Aiguevives, Sainte-Hélène, Saint-Hilaire-de-la-Noaille, Saint-Hilaire-du-Bois, Saint-Hippolyte, Saint-Jean-de-Blaignac, Saint-Jean-d’Illac, Saint-Julien-Beychevelle, SaintLaurent-d’Arce, Saint-Laurent-des-Combes, Saint-Laurent-du-Bois, Saint-Laurent-du-Plan, Saint-Laurent-Médoc, Saint-Léon, Saint-Loubert, Saint-Loubès, Saint-Louis-de-Montferrand, Saint-Macaire, Saint-Magne-deCastillon, Saint-Maixant, Saint-Mariens, Saint-Martial, Saint-Martin-de-Laye, Saint-Martin-de-Lerm, Saint-Martin-de-Sescas, Saint-Martin-du-Bois, Saint-Martin-du-Puy, Saint-Martin-Lacaussade, Saint-Médard-de-Guizières, Saint-Médard-d’Eyrans, Saint-Médard-en-Jalles, Saint-Michel-de-Fronsac, Saint-Michel-de-Lapujade, Saint-Michel-de-Rieufret, Saint-Morillon, Saint-Palais, Saint-Pardon-de-Conques, Saint-Paul, Saint-Pey-d’Armens, Saint-Pey-de-Castets, Saint-Philippe-d’Aiguille, Saint-Philippe-du-Seignal, Saint-Pierre-d’Aurillac, Saint-Pierre-de-Bat, Saint-Pierre-de-Mons, Saint-Quentinde-Baron, Saint-Quentin-de-Caplong, Sainte-Radegonde, Saint-Romain-laVirvée, Saint-Sauveur, Saint-Sauveur-de-Puynormand, Saint-Savin, Saint-Selve, Saint-Seurin-de-Bourg, Saint-Seurin-de-Cadourne, Saint-Seurin-de-Cursac, Saint-Seurin-sur-l’Isle, Saint-Sève, Saint-Sulpice-de-Faleyrens, Saint-Sulpice-de-Guilleragues, Saint-Sulpice-de-Pommiers, Saint-Sulpiceet-Cameyrac, Sainte-Terre, Saint-Trojan, Saint-Vincent-de-Paul, SaintVincent-de-Pertignas, Saint-Vivien-de-Blaye, Saint-Vivien-de-Médoc, Saint-Vivien-de-Monségur, Saint-Yzan-de-Soudiac, Saint-Yzans-de-Médoc, Salaunes, Salleboeuf, Samonac, Saucats, Saugon, Sauternes, Sauveterre-de-Guyenne, Sauviac, Savignac, Savignac-de-l’Isle, Semens, Sendets, Sigalens, Sillas, Soulac-sur-Mer, Soulignac, Soussac, Soussans, Tabanac, Taillecavat, Talais, Talence, Targon, Tarnès, Tauriac, Tayac, Teuillac, Tizac-de-Curton, Tizac-de-Lapouyade, Toulenne, Tresses, Uzeste, Val de Virvée, Valeyrac, Vayres, Vendays-Montalivet, Vensac, Vérac, Verdelais, Vertheuil, Vignonet, Villandraut, Villegouge, Villenave-de-Rions, Villenave-d’Ornon, Villeneuve, Virelade, Virsac och Yvrac.

7. Huvudsakliga druvsorter

Sauvignon B

Merlot N

Cot N – malbec N

Carmenère N

Petit verdot N

8. Beskrivning av samband

Det geografiska området har ett relativt jämnt klimat som är gynnsamt för vinodling och vinframställning då det ligger nära stora vattenmassor som spelar en viktig temperaturreglerande roll (Atlanten, mynningsviken Gironde, Garonnedalen och Dordognedalen). Havets mildrande inverkan på vårfrosten minskas dock ju längre bort man kommer från kusten och de stora dalarna, och ju närmare man kommer de stora skogsområdena i Landes, Saintonge och Double périgourdine. Detta är förklaringen till att det odlas så lite vin i de norra och sydsydvästra delarna av det geografiska området. Området omfattar 497 av de 538 kommunerna i departementet Gironde, och utesluter den sydvästra delen av departementet där skogsbruk är vanligare än vinodling.

Vinstockarna i Bordeaux odlas i ett kustklimat, och har sedan 1600- och 1700-talet odlats genom uppbindning mot stolpe för stöd och sedermera uppbindning mot kraftig tråd. Detta görs för att sprida ut skörden och för att få ett bladverk som räcker till en god fotosyntes för en optimal mognad. De olika varianterna av jordmån och av solexponering har lett till ett urval och en anpassning av olika druvsorter beroende på miljöns särskilda egenskaper. Det finns fyra urskiljbara typer av jordmån, nämligen

—	jordar med lerkalk och märgelkalk, som är mycket vanliga på sluttningarna och lämpar sig mycket väl för merlot N,

—	silikatjordar blandade med lera och kalkinslag som är perfekta för exempelvis merlot N och sauvignon B,

—	”boulbènes” – en lättare jordmån med silikatinslag som lämpar sig för framställning av torra vita viner,

—	grusjordar, bestående av grus, kvarts och mer eller mindre grov sand, som bildar väldränerade, varma terrasser som är perfekta för vinstockar och särskilt cabernet sauvignon N.

Förhållandet mellan druvsorter, mångfalden i den biofysiska miljön och skötseln av vinodlingen, och vinframställningen ger viner med särpräglad karaktär och som kännetecknas av en rik arom. Tack vare närheten till hamnen och de historiska banden med andra länder som mycket tidigt genererade en strukturerad och stark handel, har vinodlarna i Bordeaux alltid riktat sig ut mot den övriga världen, tagit del av eller spridit tekniska innovationer, vilket stimulerat dynamiken i vinföretagen och bidragit till att stärka, utveckla och exportera de yrkeskunskaper som finns i distriktet, alltid med respekt för de månghundraåriga traditionerna. I och med giftermålet 1152 mellan Eleonora, hertiginna av Akvitanien, och Henrik Plantagenet, Englands framtida kung, utvecklades handelsförbindelser som gjorde att engelsmännen importerade viner från Bordeaux som de kallade ”Claret” på grund av dess ljusa färg. Med tiden blev detta en tradition och i dag lever beteckningarna kvar som ”clairet” och ”claret”. Under 1600-talet inleddes en ny kommersiell era i och med framväxten av nya konsumenter. Exporten är fortfarande en viktig del av distributionen av Bordeauxviner. En tredjedel av den producerade volymen går till mer än 150 länder. Produktionen av vin med kontrollerad ursprungsbeteckning, som är en viktig tillgång för departementet Gironde, har kraftigt bidragit till utformningen av såväl landsbygden som städerna, och har påverkat den lokala arkitekturen (vingårdar, vinkällare). De största städerna i departementet är hamnar vid floder som har utvecklats runt vinhandeln.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för framställning, beredning och lagring av viner som kan få den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” med eller utan beteckningarna ”clairet” och ”claret”, utgörs av följande kommuner:

—	Departementet Dordogne: Fougueyrolles, Gageac-et-Rouillac, Gardonne, Le Fleix, Minzac, Pomport, Port-Sainte-Foy-et-Ponchapt, Razacde-Saussignac, Saussignac, Saint-Antoine-de-Breuilh, Saint-Seurin-de-Prats, Thénac och Villefranche-de-Lonchat.

—	Departementet Lot-et-Garonne: Baleyssagues, Beaupuy, Cocumont, Duras, Esclottes, Lagupie, Loubès-Bernac, Sainte-Colombe-de-Duras, Savignac-de-Duras′ och Villeneuve-de-Duras.

Geografiska namn– Kompletterande beteckningar

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” kan kompletteras med beteckningarna ”claret” för röda viner och ”clairet” för mörkare roséviner beroende på bestämmelserna för den här typen av vin, i synnerhet när det gäller de analytiska standarderna.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” kan kompletteras med det geografiska namnet ”Haut-Benauge” för vita viner, bland annat beroende på geografiskt område, druvsorter, produktion och de analytiska standarderna.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Det geografiska namnet ”Haut-Benauge” skrivs direkt efter den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” med teckensnitt som varken på höjden eller bredden får vara större än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Vita viner med en halt av jäsbart socker som överstiger 5 gram per liter och understiger 60 gram per liter presenteras med information om aktuell halt i vinet, såsom den fastställs i EU-lagstiftningen.

Större geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Vin de Bordeaux”. De bokstäver som används för denna större geografiska enhet får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-5514a84e-f7df-48fd-bc1b-7c65926936ae

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

24.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/13

(2019/C 248/05)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Bourgueil”

Referensnummer: PDO-FR-A0729-AM01

Inlämningsdatum: 10 maj 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område

Beskrivning och motivering

Stycket avseende geografiskt område ersätts med följande:

”Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds i det geografiska område som godkändes av Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) vid den behöriga nationella kommitténs sammanträde den 16 december 2010. Området, vid det datum som denna produktspecifikation godkändes av den behöriga nationella kommittén, omfattar följande kommuner i departementet Indre-et-Loire, baserat på 2018 års officiella kommunindelning:

Benais, Bourgueil, La Chapelle-sur-Loire, Chouzé-sur-Loire, den del av kommunen Coteaux-sur-Loire som motsvarar de delegerade kommunerna Saint-Patrice och Ingrandes de Touraine, Restigné och Saint-Nicolas-de-Bourgueil.”

Ändringen avspeglar den sammanslagning av kommuner som gjorts. Gränserna för det geografiska området ändras däremot inte.

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 6.

2. Beskärningsbestämmelser

Beskrivning och motivering

I punkt b) i avsnitt VI fastslås hädanefter att vinstockarna får beskäras med högst 12 skott.

Vid enkel guyotbeskärning tillåts därmed en lång gren med 8 skott.

Syftet med ändringen är att ta större hänsyn till de väderrelaterade problem som kan uppstå under våren och som har blivit vanligare under de senaste regleringsåren.

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 5.1.

3. Jordbrukslottens högsta belastning

Beskrivning och motivering

Jordbrukslottens högsta belastning ändras från 9 500 kg/ha till 8 500 kg/ha. För att undvika att ökningen av antalet tillåtna skott leder till en ökad avkastning på bekostnad av kvaliteten har producentorganisationen beslutat att sänka gränsen för jordbrukslottens högsta belastning.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4. Vändtegens växttäcke

Beskrivning och motivering

I punkt 2 a) byts orden ”minst 1,50 meter från den sista vinstocken i raden” ut mot ”minst 1 meter från den plats där vinrankans uppbindning är förankrad i jorden. Detta avstånd kan utökas till 2,50 meter om jorden brukas mekaniskt.”

Syftet med ändringen är ta hänsyn till utvecklingen av mekaniska metoder för odling och skötsel av markerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

5. Gräns för skördeuttag

Beskrivning och motivering

Gränsen för skördeuttag ändras från 67 hl/ha till 65 hl/ha. För att undvika att ökningen av antalet tillåtna skott leder till en ökad avkastning på bekostnad av kvaliteten har producentorganisationen beslutat att sänka jordbrukslottens gräns för skördeuttag.

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 5.2.

6. Jäsningslokalens kapacitet

Beskrivning och motivering

Den kapacitet som minst krävs i jäsningslokalen sänks för att inte missgynna nya vinodlare som vill etablera sig, utan att för den skull göra avkall på de nödvändiga förutsättningarna för att framställa och lagra vinet på ett korrekt sätt.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

7. Förflyttning mellan godkända upplagshavare

Beskrivning och motivering

Punkt 4 b i avsnitt IX kapitel 1 angående datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare tas bort.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

8. Deklaration av de jordlotter som ska användas för framställning av den kontrollerade ursprungsbeteckningen

Beskrivning och motivering

Punkt 1 i avsnitt I kapitel 2 tas bort eftersom den beskriver ett tillvägagångssätt som inte är nödvändigt på grund av Bourgueils geografiska läge. De kontrollerade ursprungsbeteckningar som kan komma i fråga inom produktionsområdet för den kontrollerade ursprungsbeteckningen Bourgueil är de kontrollerade ursprungsbeteckningarna St Nicolas de Bourgueil, Touraine, Crémant de Loire och Rosé de Loire. Samtliga jordbrukslotter inom området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen Saint Nicolas de Bourgueil får sina vinstockar avsedda för denna ursprungsbeteckning kvalitetskontrollerade. De jordbrukslotter som är avsedda för framställning av de kontrollerade ursprungsbeteckningarna Crémant de Loire och Rosé de Loire måste tas upp i de produktionsregister som förs av producenterna. De jordbrukslotter som är avsedda för framställning av Touraine utses av aktören från och med januari.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

9. Huvudsakliga punkter som ska kontrolleras

Beskrivning och motivering

Kapitel 3 revideras för att samordna hur de huvudsakliga punkterna som ska kontrolleras presenteras.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Bourgueil

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Stilla röda viner och stilla roséviner. Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 10,5 volymprocent. Efter att de har förpackats ska de svara mot följande analytiska standarder:

—	De röda vinerna har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är lägre än eller lika med 2 g/l.

—

Rosévinerna har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är lägre än eller lika med 4 g/l och en total syrahalt uttryckt i gram vinsyra som är högre än 3,5 g/l. Efter berikning har de en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent. Den malolaktiska jäsningen för de röda vinerna är helt avslutad. Halten av äppelsyra är lägre än eller lika med 0,3 g/l. Den totala halten av flyktiga syror och svaveldioxid för röda viner och roséviner, samt den totala syrahalten för röda viner, fastställs i unionslagstiftningen. Rosévinerna har vanligtvis en frisk och ganska intensiv arom av röda bär och vita frukter, ibland med inslag av citrus. De röda vinerna är eleganta och kan variera i färg från mörkt rubinröda till djupt granatröda. De har ofta tydliga men väl avrundade tanniner. Aromen utmärks vanligtvis av en blandning av röda och mörka bär. De fylligare vinerna kan vinna på att lagras några år. De kan då uppvisa mer komplexa aromer av kakao med lätt rökiga eller kryddiga toner.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

a) Grundläggande oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Skötsel

a)	Planteringstäthet Vinrankorna ska planteras med en täthet på minst 4 500 vinstockar per hektar och med högst 2,10 meters avstånd mellan raderna. Avståndet mellan vinstockar på samma rad får inte understiga 0,80 meter eller överstiga 1,10 meter.

Beskärningsbestämmelser

Vinrankorna beskärs, innan den första maj, med högst 12 skott per stock, enligt följande metoder:

—	Enkel guyotbeskärning med högst 8 skott på en lång gren och högst 2 beskurna grenar med 1 eller 2 skott.

—	Kort dubbel guyotbeskärning med högst 4 skott vardera på 2 kortare grenar och högst 2 beskurna grenar med 1 eller 2 skott.

—	Cordon de Royat-beskärning med högst 6 beskurna grenar med högst 2 skott vardera.

Specifika oenologiska metoder

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar. Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna för röda viner. Vid partiell koncentrering får inte ursprungsvolymen minska med mer än 10 %. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent. Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

b) Högsta avkastning

65 hl/ha

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds i det geografiska område som godkändes av Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) vid den behöriga nationella kommitténs sammanträde den 16 december 2010. Området, vid det datum som denna produktspecifikation godkändes av den behöriga nationella kommittén, omfattar följande kommuner i departementet Indre-et-Loire, baserat på 2018 års officiella kommunindelning:

7. Huvudsakliga druvsorter

Cabernet sauvignon N

Cabernet franc N

8. Beskrivning av samband

Vinodlingarna för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bourgueil” ligger norr om Loirefloden, där den flyter samman med Vienne, i den nordöstra utkanten av vinodlingarna för ”Touraine”.

Det geografiska området avgränsas av Gâtine-skogen i norr och Loire i söder. Området ligger delvis på en vidsträckt sluttning, som huvudsakligen vetter åt söder, nedanför skogsbrynet, delvis på terrasser och de kullar som lokalt kallas montilles.

Jordmånen längst ned i sluttningen består av kalkrik brunjord, som utvecklats ur gul kalktuff från turonperioden. I mitten av sluttningen består jordmånen av lerhaltig kiselsand som utvecklats ur de ler- och sandhaltiga avlagringarna från senonperioden. Terrasserna vid foten av sluttningen, som bildats av äldre avlagringar, och de små kullarna (montilles), som bildats av nyare avlagringar i flodslätten, har en filtrerande sand- och grushaltig jordmån.

Det geografiska området omfattar åtta kommuner i departementet Indre-et-Loire. Området har ett mildare och torrare klimat än övriga delen av Touraine. Den skogbeklädda högplatån ovanför sluttningen skyddar mot de kalla nordanvindarna.

Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Traditionen att odla vin i Bourgeuil kan spåras tillbaka till grundandet av klostret i Bourgeuil 990. År 1189 hyllade abbé Baudry klostrets prakt och dess vin. Vinodlingarna breder ut sig alldeles intill klostermurarna och sträcker sig över sluttningen och de terrasser som skapats av de äldre avlagringarna kring Loirefloden.

Druvan cabernet franc N, som lokalt kallas breton, är den huvudsakliga druvsorten i druvbeståndet. Druvan kom till området vattenvägen och etablerades sannolikt tack vare den politiska unionen mellan Anjou och Akvitanien (under 1000- och 1100-talet).

Med sitt läge längs Loireflodens strand blev området Bourgeuil tidigt exportör av fina viner, bland annat till Belgien och Nederländerna, från 1600-talet och framåt.

Vinodlingarna som ligger på de terrasser som bildats av äldre avlagringar lyckades under en tid stå emot angreppen från vinlusen eftersom den sprids långsammare i sandig jord. Den snabba återplanteringen av stockar som ympats med enbart cabernet franc N är ett bevis på hur mycket vinodlarna uppskattade druvan som introducerades under medeltiden.

Produktionsvolymerna har ökat sedan 1937 när ”Bourgeuil” erkändes som kontrollerad ursprungsbeteckning. Under början av 1900-talet bestod Bourgeuils jordbruksproduktion till stor del av grönsaker, utsäde och lakritsrot men området är numera framför allt inriktat på vinodling.

De röda vinerna dominerar produktionen och utgör nästan 95 % av produktionsvolymen. Rosévinerna har ofta en frisk och ganska intensiv arom av röda bär och vita frukter, ibland med inslag av citrus eller peppar.

De röda vinerna är eleganta och kan variera i färg från mörkt rubinröda till djupt granatröda. De har ofta tydliga men väl avrundade tanniner. Aromen utmärks vanligtvis av en blandning av röda och mörka bär.

Efter några års lagring kan vissa av vinerna uppvisa mer komplexa aromer av kakao med lätt rökiga eller kryddiga toner. Av tradition utgörs det avgränsade området för druvskörd bara av jordbrukslotter som ligger på sluttningen med brunjord och den tunna jordmånen över kritavlagringarna från turonperioden eller på den sand- och lerhaltiga, eller sand- och grushaltiga, jordmånen på terrasserna och de kullar som kallas montilles. Dessa jordmåner har lämpliga förutsättningar vad beträffar fukt och temperatur. Tack vare det öppna landskapet kan vinodlingarna dra nytta av det gynnsamma klimatet.

Dessa förutsättningar skapar gynnsamma förhållanden för druvsorten cabernet franc N att utveckla en elegant och unik karaktär men kräver också en omsorgsfull hantering med förbud mot vissa kloner, lämpliga odlingsmetoder och kortskottbeskärning. Vinodlingarna på sand- och lerhaltig eller sand- och grushaltig jord främjar den fruktiga arom och de delikata och mjuka tanniner som ligger bakom de unga vinernas framgång. De vinodlingar som ligger på avlagringarna från turonperioden är mer lämpade för framställning av fylliga rödviner med en bra tanninstruktur.

Vinproducenternas kunnande och det faktum att man i över 800 år varit trogen druvsorten cabernet franc N har gett en erfarenhet som går flera generationer tillbaka och märks i hur man väljer att blanda vinerna från olika vinodlingar.

Detta kunnande, som anpassat till de särskilda förutsättningar som finns i området där man från början främst framställt röda viner, har på ett naturligt sätt överförts till produktionen av roséviner.

Loirefloden, som flyter fram vid foten av vinodlingarna, är intimt förknippad med vinodlingarnas ursprung och historia i Bourgeuil. Det är floden som genom erosion skapat den stora sluttningen. Den har även lämnat de avlagringar som utgör huvuddelen av det underliggande skikt som vinodlingarna vilar på.

Loire har även spelat en avgörande och mycket aktiv roll för befolkningens möjlighet att bedriva handel och utbyta information.

Vinerna från Bourgeuil hyllades redan på 1000-talet i dokument från områdets benediktinerkloster, och den ryktbarhet och det goda anseende som vinet åtnjuter fortsätter att växa tack vare engagerade producenter och organisationer som arbetar tillsammans för att främja vinet.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning och vinberedning, omfattar följande kommuner:

—

Departementet Indre-et-Loire:

Avoine, Azay-le-Rideau, Beaumont-en-Véron, Candes-Saint-Martin, Cheillé, Chinon, Cinais, Gizeux, Huismes, Lerné, Lignières-de-Touraine, Marcay, Rigny-Ussé, Rivarennes, Rivière, La Roche-Clermault, Saché, Saint-Benoît-la-Forêt, Saint-Germainsur-Vienne, Savigny-en-Véron, Seuilly, Thizay och Vallères.

—	Departementet Maine-et-Loire: Allonnes, Brain-sur-Allonnes, Varennes-sur-Loire och Villebernier.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

a)	De bokstäver som används för alla frivilliga uppgifter på etiketterna får varken på höjden eller på bredden vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

b)	De bokstäver som används för det geografiska namnet ”Val de Loire” får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Märkningen av viner med kontrollerad ursprungsbeteckning kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att

—	det handlar om en registrerad plats,

—	och att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-63d161e5-0b1b-4c56-a46c-721dcb37060b

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

24.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/19

(2019/C 248/06)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Crémant de Bourgogne”

Referensnummer: PDO-FR-A0676-AM01

Datum för meddelandet: 11 april 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Uppdatering av förteckningen över kommunerna i det geografiska området

Beskrivning och motivering

Några kommuner har bytt namn eller slagits samman sedan det första godkännandet av produktspecifikationen. Förteckningen över de kommuner som utgör det geografiska området har därför uppdaterats, utan att detta påverkar områdets utsträckning. Av rättssäkerhetsskäl hänvisas vid denna förteckning till den gällande versionen av den officiella geografiska kodexen som ges ut varje år av den franska nationella statistikbyrån INSEE.

Det sammanfattande dokumentet ändras följaktligen i punkt 6.

2. Avgränsat odlingsområde

Beskrivning och motivering

Avgränsningen av odlingsområden handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Avgränsning av odlingsområden har slutförts för ett antal kommuner i det geografiska området. I samband med detta kunde den avgränsning som redan gjorts i de avgränsade kommunerna bekräftas. Den behöriga nationella myndigheten har därför godkänt avgränsningen av odlingsområdena inom hela det geografiska området med ett nytt godkännandedatum.

De tidigare datumen för den behöriga nationella myndighetens godkännande som fanns i bilagan till produktspecifikationen för beteckningen har följaktligen strukits.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Crémant de Bourgogne

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Mousserande kvalitetsviner

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinerna är mousserande kvalitetsviner, vita eller rosé.

a)	Den totala alkoholhalten i vinet får innan tillsatsen av expeditionslikör och vid berikning av musten inte överstiga 13 volymprocent.

b)	Värdena för den totala syrahalten, halten flyktiga syror, den totala svaveldioxidhalten, sockerhalten och övertrycket av koldioxid vid 20 °C ska vara de värden som fastställs i EU:s regelverk.

Vinet kännetecknas av ett fint och tydligt skum med små och ihållande bubblor. I det unga vinet har dofterna fruktiga, blommiga och mineraliska toner, i kombination med en viss friskhet. Med tiden framträder mer komplexa aromer som utvecklas mot sekundära och tertiära toner. Den friska smaken förstärks av kolsyran.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

a. Grundläggande oenologiska metoder

Specifika oenologiska metoder

a)	Vid framställning av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar.

b)	All användning av träspån är förbjuden.

c)	Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

d)	Pressanläggningarna måste uppfylla gällande kriterier för mottagning av druvskörden, pressanläggningar och pressar, lastning av pressarna, fraktionering av druvsaft och hygien.

Planteringstäthet

Odlingsmetoder

—	Planteringstätheten ska vara minst 5 000 vinstockar per hektar, med högst 2,50 meter mellan raderna.

—	Om planteringstätheten är större än 8 000 vinstockar per hektar får avståndet mellan vinstockarna i samma rad inte vara mindre än 0,50 meter.

—	Om planteringstätheten är mindre eller lika med 8 000 vinstockar per hektar får avståndet mellan vinstockarna i samma rad inte vara mindre än 0,80 meter.

—	Om vinstockarna inte planteras i rader ska planteringstätheten vara minst 9 000 vinstockar per hektar och avståndet mellan vinstockarna ska vara mer än 0,50 meter.

Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Allmänna bestämmelser

Vinrankorna ska beskäras på något av följande sätt:

—	Kortskottsbeskärning (cordon de Royat-metoden), antalet skott per kvadratmeter ska då vara högst 12.

—	Långskottsbeskärning enligt den enkla eller dubbla Guyot-metoden, antalet skott per kvadratmeter ska då vara högst 10.

För druvsorterna chardonnay B och sacy B (enbart i kommunerna i departementet Rhône och i de kommuner i departementet Saône-et-Loire som ingår i det avgränsade vinodlingsområdet för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Mâcon”) används beskärningsmetoden taille à queue du Mâconnais, med högst 10 skott per kvadratmeter.

För druvsorterna chardonnay B och sacy B (med undantag för kommunerna i departementet Rhône och de kommuner i departementet Saône-et-Loire som ingår i det avgränsade vinodlingsområdet för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Mâcon”) används beskärningsmetoden taille Chablis med högst 10 skott per kvadratmeter.

Särskilda beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Särskilda bestämmelser

Enkel Guyot-beskärning kan anpassas enligt följande:

—	Med en andra kort årsgren som gör det möjligt att år från år växla huvudgrenens position.

—	Med en kortare huvudgren med högst 3 skott och en kort årsgren med högst 2 skott.

Oavsett beskärningsmetod får vinstockarna beskäras med extra skott, under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per kvadratmeter detta år, vid det tillväxtstadium som motsvarar 11 eller 12 blad, inte är fler än det antal skott som anges i beskärningsbestämmelserna.

Bevattning och transport av skörden

Odlingsmetoder

Bevattning

Konstbevattning är inte tillåten.

Transport av skörden

a)	Skörden ska skyddas mot regn under transporten.

Skörden ska transporteras från vinodlingen till pressanläggningen i behållare som

—	inte är djupare än 0,50 meter, för att undvika att druvorna packas ihop,

—	inte är täta utan medger att fruktsaften rinner ut snabbt och fullständigt under transport och i väntan på pressning.

c)	Tiden mellan plockning av druvorna och pressning ska vara så kort som möjligt. Den får under inga omständigheter vara längre än 24 timmar.

b. Högsta avkastningar

Avkastning

90 hl/ha

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna ska skördas och vinifieras och vinet framställas, lagras och förpackas inom det geografiska område som godkänts av Institut national de l’origine et de la qualité vid sammanträdet i den behöriga nationella kommittén den 7 juli 2011. Detta område omfattar nedanstående kommuner, på grundval av 2018 års officiella geografiska kodex.

—

Departementet Côte-d’Or:

Aloxe-Corton, Ancey, Arcenant, Auxey-Duresses, Baubigny, Beaune, Belan-sur-Ource, Bévy, Bissey-la-Côte, Bligny-lès-Beaune, Boncourt-le-Bois, Bouix, Bouze-lès-Beaune, Brion-sur-Ource, Brochon, Chambolle-Musigny, Charrey-sur-seine, Chassagne-Montrachet, Chaumont-le-Bois, Chaux, Chenôve, Chevannes, Chorey-lès-Beaune, Collonges-lès-Bévy, Comblanchien, Corcelles-les-Monts, Corgoloin, Cormot-Vauchignon, Corpeau, Couchey, Curtil-Vergy, Daix, Dijon, Échevronne, L’Étang-Vergy, Fixin, Flagey-Echezeaux, Fussey, Gevrey-Chambertin, Gilly-lès-Cîteaux, Gomméville, Griselles, Ladoix-Serrigny, Larrey, Magny-lès-Villers, Mâlain, Marcenay, Marey-lès-Fussey, Marsannay-la-Côte, Massingy, Mavilly-Mandelot, Meloisey, Messanges, Meuilley, Meursault, Molesme, Monthelie, Montliot-et-Courcelles, Morey-Saint-Denis, Mosson, Nantoux, Noiron-sur-Seine, Nolay, Nuits-Saint-Georges, Obtrée, Pernand-Vergelesses, Plombières-lès-Dijon, Poinçon-lès-Larrey, Pommard, Pothières, Premeaux-Prissey, Puligny-Montrachet, Reulle-Vergy, La Rochepot, Saint-Aubin, Saint-Romain, Santenay, Savignylès-Beaune, Segrois, Talant, Thoires, Vannaire, Villars-Fontaine, Villedieu, Villers-la-Faye, Villers-Patras, Vix, Volnay, Vosne-Romanée och Vougeot.

—

Departementet Rhône:

Alix, Anse, L’Arbresle, Les Ardillats, Arnas, Bagnols, Beaujeu, Belleville, Belmont-d’Azergues, Blacé, Le Breuil, Bully, Cercié, Chambost-Allières, Chamelet, Charentay, Charnay, Châtillon, Chazay-d’Azergues, Chénas, Chessy, Chiroubles, Cogny, Corcelles-en-Beaujolais, Dareizé, Denicé, Emeringes, Fleurie, Frontenas, Gleizé, Jarnioux, Juliénas, Jullié, Lacenas, Lachassagne, Lancié, Lantignié, Légny, Létra, Limas, Lozanne, Lucenay, Marchampt, Marcy, Moiré, Montmelas-Saint-Sorlin, Morancé, Odenas, Les Olmes, Le Perréon, Pommiers, Porte des Pierres Dorées, Quincié-en-Beaujolais, Régnié-Durette, Rivolet, Saint-Clément-sur-Valsonne, Saint-Cyr-le-Chatoux, Saint-Didier-sur-Beaujeu, Saint-Étienne-des-Oullières, Saint-Étienne-la-Varenne, Saint-Germain-Nuelles, Saint-Georges-de-Reneins, Saint-Jean-d’Ardières, Saint-Jean-desVignes, Saint-Julien, Saint-Just-d’Avray, Saint-Lager, Saint-Loup, Saint-Romain-de-Popey, Saint-Vérand, Sainte-Paule, Salles-Arbuissonnas-en-Beaujolais, Sarcey, Ternand, Theizé, Vaux-en-Beaujolais, Val d’Oingt, Vauxrenard, Vernay, Ville-sur-Jarnioux och Villié-Morgon.

—

Departementet Saône-et-Loire:

Aluze, Ameugny, Azé, Barizey, Berzéla-Ville, Berzé-le-Châtel, Bissey-sous-Cruchaud, Bissy-la-Mâconnaise, Bissy-sur-Fley, Bissy-sous-Uxelles, Blanot, Bonnay, Bouzeron, Boyer, Burgy, Burnand, Bussières, Buxy, Bray, Bresse-sur-Grosne, Cersot, Chagny, Chaintré, Chamilly, Champagny-sous-Uxelles, Chânes, Change, Chapaize, La Chapelle-de-Guinchay, La Chapelle-sous-Brancion, Charbonnières, Chardonnay, Charnay-lès-Mâcon, Charrecey, Chasselas, Chassey-le-Camp, Château, Cheilly-lès-Maranges, Chenôves, Chevagny-les-Chevrières, Chissey-lès-Mâcon, Clessé, Cortambert, Cortevaix, Couches, Crêches-sur-Saône, Créot, Cruzille, Culles-les-Roches, Curtil-sous-Burnand, Davayé, Dennevy, Dezize-lès-Maranges, Dracy-lès-Couches, Dracy-le-Fort, Épertully, Étrigny, Farges-lès-Mâcon, Fleurville, Fley, Fontaines, Fuissé, Genouilly, Germagny, Givry, Grevilly, Hurigny, Igé, Jalogny, Jambles, Jugy, Jully-lès-Buxy, Lacrost, Laives, Laizé, Leynes, Lournand, Lugny, Mâcon, Malay, Mancey, Martailly-lès-Brancion, Mellecey, Mercurey, Milly-Lamartine, Montagny-lès-Buxy, Montbellet, Montceaux-Ragny, Moroges, Nanton, Ozenay, Paris-l’Hôpital, Péronne, Pierreclos, Plottes, Préty, Prissé, Pruzilly, Remigny, La Roche-Vineuse, Romanèche-Thorins, Rosey, Royer, Rully, Saint-Albain, Saint-Amour-Bellevue, Saint-Boil, Saint-Clément-sur-Guye, Saint-Denis-de-Vaux, Saint-Désert, Saint-Gengoux-de-Scissé, Saint-Gengoux-le-National, Saint-Gilles, Saint-Jean-de-Trézy, Saint-Jean-de-Vaux, Saint-Léger-sur-Dheune, Saint-Mard-de-Vaux, Saint-Martin-Belle-Roche, Saint-Martin-du-Tartre, Saint-Martin-sous-Montaigu, Saint-Maurice des-Champs, Saint-Maurice-de-Satonnay, Saint-Maurice-lès-Couches, Saint-Pierre-de-Varennes, Saint-Sernin-du-Plain, Saint-Symphorien-d’Ancelles, Saint-Vallerin, Saint-Vérand, Saint-Ythaire, La Salle, Salornay-sur-Guye, Sampigny-lès-Maranges, Santilly, Sassangy, Saules, Savigny-sur-Grosne, Sennecey-le-Grand, Senozan, Sercy, Serrières, Sigy-le-Châtel, Sologny, Solutré-Pouilly, Tournus, Uchizy, Vaux-en-Pré, Vergisson, Vers, Verzé, Le Villars, La Vineuse sur Frégande (endast den del som motsvarar de tidigare kommunerna Donzy-le-National, Massy och La Vineuse), Vinzelles och Viré.

—

Departementet Yonne:

Asquins, Augy, Auxerre, Beine, Bernouil, Béru, Bleigny-le-Carreau, Chablis, La Chapelle-Vaupelteigne, Charentenay, Chemilly-sur-Serein, Cheney, Chichée, Chitry, Collan, Coulanges-la-Vineuse, Courgis, Dannemoine, Deux Rivières, Dyé, Épineuil, Éscolives-Sainte-Camille, Fleys, Fontenay-près-Chablis, Irancy, Joigny, Junay, Jussy, Lignorelles, Ligny-le-Châtel, Maligny, Migé, Molosmes, Montholon (endast den del som motsvarar de tidigare kommunerna Champvallon och Volgré), Mouffy, Poilly-sur-Serein, Préhy, Quenne, Saint-Bris-le-Vineux, Saint-Cyr-les-Colons, Saint-Père, Serrigny, Tharoiseau, Tonnerre, Tronchoy, Val-de-Mercy, Venoy, Vermenton (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Vermenton), Vézelay, Vézinnes, Villy, Vincelottes och Viviers.

Vinifiering, framställning, lagring och förpackning av vinerna får också ske i följande kommuner:

—	Departementet Côte-d’Or: Châtillon-sur-Seine, Grancey-sur-Ource, Montagny-lès-Beaune och Prusly-sur-Ource.

—	Departementet Yonne: Cruzy-le-Châtel.

7. Huvudsakliga druvsorter

Pinot gris G

8. Beskrivning av samband

Naturliga faktorer som är relevanta för sambandet

Det geografiska området ligger i departementen Yonne, Côte-d’Or, Saône-et-Loire och Rhône på mark där det har odlats vin mycket länge. Det omfattar en mängd mer eller mindre osammanhängande vinodlingar som sträcker sig omkring 250 kilometer från norr till söder. Området omfattar sålunda mer än 300 kommuner.

Vinodlingarna i Yonne och området Châtillonnais, norr om vinområdet Côte d’Or, ligger på Parisbäckenets bergskammar, på sediment från yngre jura, med undantag för områdena Vézelien, som vilar på formationer från mellersta och äldre jura, och Jovinien som vilar på formationer från yngre krita. Jordmånen är huvudsakligen märgeljord (lerkalk), som lokalt är mer kalkhaltig. Vinodlingarna ligger på de mest solbelysta bergssluttningarna, längs dalarna kring de floder som avvattnar regionen, dvs. Yonne och dess biflöden och Seine och dess biflöden. Deras höjd över havet är mellan 150 och 300 meter.

Från Dijon till Lyons utkanter ligger vinodlingarna i en nästan obruten rad med sluttningar. Det är den västliga randen av fossé bressan, en mäktig tektonisk struktur som rasade samman i samband med alpernas veckning. Substraten här är huvudsakligen av sedimentär art, kalk- eller märgelhaltiga, som i allmänhet kan dateras till juraperioden, men lokalt även till trias. Lokalt, och huvudsakligen i Saône-et-Loire, odlas även druvor kring blottade delar av berggrunden av metamorfa och granitiska bergarter från paleozoikum, som ger sura jordar. Även om bergen längre inåt landet ibland kan nå höga höjder (650 meter i departementet Côte-d’Or, 1 000 meter i området Beaujolais) odlas vin bara på höjder mellan 250 och 400 meter över havet. Varje vinodling kännetecknas av sitt eget landskap, sin egen geologi och sin egen morfologiska stil:

—	Stora dalgångar som går som kilar mellan Parisbäckenets kalkplatåer.

—	Smala sammanhängande band på gränsen mellan slätten och platån för området La Côte.

—	Rader av parallella sluttningar i nordsydlig riktning, så kallade chaînons, i området Mâconnais.

Vindistriktet Bourgogne har ett relativt svalt kustklimat. Klimatet kännetecknas av måttlig och regelbunden nederbörd, utan uttalade perioder av torka under sommaren. Den årliga medeltemperaturen är 11 °C, vilket vittnar om det svala klimatet.

Detta är tydligt i departementet Yonne, men klimatet är något mildare i den sydöstra delen av det geografiska området, där Morvan- och Charolaisbergen bildar en skyddande skärm som ger upphov till fönvindar som bidrar till en lägre luftfuktighet och högre temperaturer än det regionala snittet.

Den östra delen av det geografiska området påverkas också av inlandsklimatet som ger relativt låga vintertemperaturer, frostperioder som kan vara långa och intensiva, men också ibland mycket torra och soliga höstar.

Medelhavsklimatets inverkan, som framför allt kan märkas i den södra delen av det geografiska området kan ibland ge höga sommartemperaturer och varma havsluftsströmmar som ger upphov till sommaråskväder.

De jordlotter som avgränsats för skörd av druvor motsvarar alla de sektorer som traditionellt har erkänts vara lämpliga för vinodling. De ligger alltså företrädesvis på de främsta bergens solbelysta sluttningar och vid foten av bergen, på de svala slätterna eller på sluttningarna mot norr och väster, dvs. lägen som garanterar en optimal dränering och goda förutsättningar för uppvärmning av jorden.

Mänskliga faktorer som är relevanta för sambandet

Vinodlingen är dokumenterad sedan den gallo-romerska tiden.

Vinodlingarna i Bourgogne hade redan på medeltiden en viktig ekonomisk betydelse och var kända utanför landets gränser.

Den roll som spelats av de religiösa strukturerna (kloster, biskopssäten) och av adeln för att bygga upp Bourgogne-vinernas anseende är väl känd. Cluny, Cîteaux, Pontigny, domkapitlet i Langres och hertigarna av Bourgogne har alla på sitt sätt bidragit till uppbyggnaden av prestigefyllda vinodlingar och spridningen av vinerna.

På 1700-talet gav den snabba utvecklingen av handel med viner upphov till en ny ekonomisk stormakt. Bourgognevinerna började säljas till norra Frankrike och Europa, och även till andra delar av världen.

Det var dock under 1800-talet som vindistriktet Bourgogne började skilja ut sig på ett tydligare sätt. De tidigare administrativa indelningarna (provinser) och de senare (departement) började blandas upp med den ekonomiska dimensionen, med tätorter som Auxerre, Dijon, Beaune, Chalon-sur-Saône eller Mâcon varifrån regionens viner spreds. Norra Beaujolaisområdet blev under samma tid alltmer synonymt med vin från Mâcon. Områdena Tonnerrois och Châtillonnais, vid gränsen till Champagne, vände sig också mer mot Bourgogne.

I början av 1800-talet började producenterna i Bourgognedistriktet intressera sig för framställning av mousserande vin enligt de tekniker som utvecklats i Champagne. Detta skedde närmare bestämt i Rully i Saône-et-Loire, från 1820, i Nuits-Saint-Georges och sedan 1840 i Chablis. Den nya produkten gjorde succé, särskilt bland kunderna i England och Förenta staterna, och metoden spreds snabbt. De mousserande vinerna framställs i hjärtat av de finaste områdena, som Clos Vougeot, Chambertin, och Chablis.

Producenterna av mousserande vin bildade ett syndikat 1939 och erhöll 1943 erkännande för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bourgogne mousseux”.

Enligt dekretet är denna kontrollerade ursprungsbeteckning förbehållen vita och röda viner samt roséviner som framställts genom en andra jäsning på flaska. Under 1960-talet började producenterna i Bourgogne formalisera och skydda sin framställning av mousserande viner av hög kvalitet, genom att inrätta strikta regler för skörd och framställning, vilket ledde fram till erkännande av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Crémant de Bourgogne” för vita viner och roséviner genom ett dekret från 1975.

Druvbeståndet omfattar alla Bourgognes druvsorter, även om druvorna chardonnay B och pinot noir N är de som främst används. Vinodlingarna har stor geografisk spridning, och detta åtföljs av vissa skillnader i produktionsmetoderna. Varje liten region har sina egna nedärvda yrkeskunskaper och har bevarat lokala metoder för skötseln av vinstockarna, vilket bland annat spaljeringsmetoden arcure i området Mâconnais kan vittna om, liksom beskärningsmetoden Chablis i Yonne.

Vinodlingarna för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Crémant de Bourgogne” omfattar nästan 2 000 hektar (år 2011) med en årsproduktion på nära 125 000 hektoliter, vilket motsvarar nästan 15 miljoner flaskor.

Samspel mellan de olika sambanden

Vindistriktet Bourgogne är ett nordligt vinodlingsområde där druvorna utsätts för hårda klimatförhållanden. Odlingarna begränsas därför till de mest gynnsamma platserna med mesoklimat som är varmare och torrare än regionens genomsnittliga och med väldränerade jordar, där regnöverskottet kan rinna bort, som både är näringsrika och värms upp fort.

Vinodlingarna ligger därför främst på sluttningar på lägre höjd över havet, oftast på kalkgrund.

Det geografiska områdets svala klimat är särskilt gynnsamt för framställning av mousserande viner. Såväl jordmånerna som odlingsplatserna är faktorer som, samtidigt som de säkerställer en god mognad hos druvorna, också bevarar den syra som krävs för att framställa kvalitetsviner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Crémant de Bourgogne”.

Druvbeståndet, som är inhemskt och föga diversifierat, är synnerligen väl anpassat till de lokala jord- och klimatförhållandena och bidrar till utvecklingen av en palett av vita viner och roséviner som delar de nordliga vinernas syra och fruktighet. Detta säkerställer en självklar elegans.

Producenterna är angelägna om att framställa viner av hög kvalitet och har infört strikta regler för att kunna tillvarata råvarans kvaliteter på bästa sätt och därmed kunna erbjuda en felfri produkt. De nyskördade vindruvorna behandlas med största omsorg för att förhindra oxidering mellan skörd och pressning. La mise en œuvre de raisins entiers; élimination des jus produits lors du transport, manipulations soigneuses, un pressurage réalisé dans un environnement soigné, avec un matériel adapté, selon des règles définissant un rapport précis entre poids de vendange mise en œuvre et volume de moûts extrait, garantissent la qualité et la limpidité des jus ainsi obtenus, garantissent une extraction douce, préservant la subtilité des arômes et permettent d’offrir des vins à la robe claire et brillante.

Tack vare över hundra år av erfarenhet har producenterna som framställer mousserande viner en yrkeskunskap som gör att de fullständigt behärskar konsten att komponera sina cuvéer. För att få fram den optimala aromen blandas oftast de finaste druvsorterna (pinot noir N, pinot gris G, chardonnay B). Vinet släpps ut på marknaden för försäljning till konsument tidigast 12 månader efter omtappningen, och den långa lagringsperioden låter vinet utveckla sina aromatiska särdrag, sin komplexitet och sin finess.

”Crémant de Bourgogne” framstår som en självklar del av vinproduktionen i Bourgogne. Under 2011 gick 30 % av produktionen på export över hela världen.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade området

Beskrivning av villkoret:

a)	Alla steg i produktionen, från skörden av druvor till degorgeringen, ska äga rum i det avgränsade geografiska området.

b)	Förpackning av vinerna ska ske inom det geografiska området på grund av framställningsmetoden med en andra jäsning på flaska.

c)	Omtappningen på de glasflaskor där kolsyreutvecklingen sker ska göras tidigast den 1 december efter skörden.

d)	Vinerna släpps ut på marknaden för försäljning till konsument efter minst 12 månaders lagring efter omtappningen.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Alla valfria uppgifter, vilkas användning enligt EU:s regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges på etiketterna med bokstäver som varken på höjden eller bredden får vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-883c2bee-8878-47f3-868b-dbbb71ff41f3

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

24.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/26

(2019/C 248/07)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Médoc”

Referensnummer: PDO-FR-A0730-AM03

Datum för meddelandet: 10.4.2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område – redaktionell ändring

Beskrivning och motivering

I kapitel I avsnitt IV.1 i produktspecifikationen stryks kommunerna Cantenac och Margaux, och kommunen Margaux-Cantenac läggs till.

Det är en redaktionell ändring till följd av att de nämnda kommunerna har slagits ihop. Produktionsområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Médoc” är oförändrat.

Punkt 2.6 i det sammanfattande dokumentet ändras i enlighet med detta.

2. Avgränsat odlingsområde

Beskrivning och motivering

Avsnitt IV.2 i kapitel 1 i produktspecifikationen ändras för att uppdatera datumen för godkännandet av avgränsningen av odlingsområdet.

Efter orden: ”9 april 2008” införs orden: ”av den 28 september 2011, 26 juni 2013, 11 september 2014, 9 juni 2015, 8 juni 2016, 23 november 2016 och 15 februari 2018 och från dess ständiga kommitté den 25 mars 2014”.

Datumen den 9 november 1960, 13 maj 1970 och 6 november 1997 stryks.

Avgränsningen handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda kontrollerade ursprungsbeteckningen.

I samband med denna ändring införs en övergångsbestämmelse i avsnitt XI.1 i kapitel 1 i produktspecifikationen: Skörden från de jordlotter som är undantagna från det avgränsade odlingsområdet, och som finns förtecknade i bilaga III i produktspecifikationen, får fortsatt användas till vin med den kontrollerade ursprungsbeteckningen fram till dess att de röjs, dock senast till och med den 31 december 2024.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Omedelbart närområde – redaktionell ändring

Beskrivning och motivering

Beskrivningen av det omedelbara närområdet ändras till följd av att kommuner har slagits ihop, men gränserna är oförändrade så det omedelbara närområdet är detsamma.

I avsnitt IV.3.b i kapitel I i produktspecifikationen stryks kommunerna Aubie-et-Espessas, Castets-en-Dorthe, Castillon-de-Castets, Civrac-de-Dordogne, Saint-Antoine och Salignac.

Kommunerna Val de Virvée, Castets et Castillon och Civrac-sur-Dordogne läggs till.

Kommunerna Aubie-et-Espessas, Saint-Antoine och Salignac har slagits samman till kommunen Val de Virvée.

Kommunerna Castets-en-Dorthe och Castillon-de-Castets har slagits samman till kommunen Castets et Castillon.

Kommunen Civrac-de-Dordogne har bytt namn till Civrac-sur-Dordogne.

Punkt 2.9 i det sammanfattande dokumentet ändras i enlighet med detta.

4. Sambandet med det geografiska ursprunget

Beskrivning och motivering

I kapitel I punkt X.1 a tredje stycket i produktspecifikationen ändras uppgiften om antalet kommuner i det geografiska området, från 52 till 51 kommuner på grund av sammanslagningen av kommunerna Cantenac och Margaux.

Punkt 2.8 i det sammanfattande dokumentet ändras i enlighet med detta.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Médoc

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Det handlar om icke-mousserande röda viner som lämpar sig mycket väl för lagring. Vinerna är tanninrika med intensiv färg och huvudsakligen strukturerade kring cabernet-sauvignon N (traditionell druvsort) i kombination med merlot N, i mindre utsträckning med cabernet franc N och petit verdot N, och ännu mer sällan med cot N och carmenère N. Druvan cabernet-sauvignon N ger vinerna kryddiga toner. Merlot N ger vinerna fyllighet och mjukhet med arom av röda bär. Strukturen och komplexiteten förstärks av blandningen med cabernet franc N eller petit verdot N där den sistnämnda även tillför en friskhet.

Efter berikning överstiger inte den totala alkoholhalten 13 volymprocent.

Den naturliga alkoholhalten är minst 11 volymprocent.

Allt vin som saluförs, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—	Halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3g/l.

—	Halt av äppelsyra på högst 0,2 g/l.

Vin som saluförs otappat eller tappat före den 1 oktober året efter skördeåret har en halt av flyktiga syror på högst 12,25 mek/l. Efter det datumet har vinet en halt av flyktiga syror på högst 16,33 mek/l.

Allt vin som saluförs otappat har en svaveldioxidhalt på högst 140 mg/l.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	13
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	16,33
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

a. Grundläggande oenologiska metoder

Berikning

Specifika oenologiska metoder

Subtraktiva berikningsmetoder är endast tillåtna inom en koncentrationsgräns på 15 procent. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

Vinformning

Odlingsmetoder

Densitet: Planteringstätheten ska vara minst 5 000 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får vara högst 2 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,8 meter.

Beskärningsbestämmelser: Beskärning är obligatoriskt. Beskärning görs senast när bladen är utslagna (Lorenz-stadium 9). Vinrankorna ska beskäras på något av följande sätt: – Beskärning med två långskott, dubbel guyotbeskärning eller médocbeskärning (taille médocaine) med fem skott eller mer per långskott. – Enkel eller blandad guyotbeskärning med högst sju skott per vinstock. – Kortskottsbeskärning, beskärning i form av en solfjäder med fyra armar eller två löpare, med högst 12 skott per vinstock.

b. Högsta avkastning

65 hl/ha

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds och lagras inom följande kommuners territorium i departementet Gironde: Arcins, Arsac, Avensan, Bégadan, Blaignan, Blanquefort, Castelnau-de-Médoc, Cissac-Médoc, Civrac-en-Médoc, Couquèques, Cussac-Fort-Médoc, Gaillan-en-Médoc, Grayan-et-l’Hôpital, Jau-Dignac-et-Loirac, Labarde, Lamarque, Lesparre-Médoc, Listrac-Médoc, Ludon-Médoc, Macau, Margaux-Cantenac, Moulis-en-Médoc, Naujac-sur-Mer, Ordonnac, Parempuyre, Pauillac, Le Pian-Médoc, Prignac-en-Médoc, Queyrac, Saint-Aubin-de-Médoc, Saint-Christoly-Médoc, Saint-Estèphe, Saint-Germain-d’Esteuil, Saint-Julien-Beychevelle, Saint-Laurent-Médoc, Saint-Médard-en-Jalles, Saint-Sauveur, Saint-Seurin-de-Cadourne, Saint-Vivien-de-Médoc, Saint-Yzans-de-Médoc, Sainte-Hélène, Salaunes, Soulac-sur-Mer, Soussans, Le Taillan-Médoc, Talais, Valeyrac, Vendays-Montalivet, Vensac, Le Verdon-sur-Mer och Vertheuil.

7. Huvudsakliga druvsorter

Petit verdot N

8. Beskrivning av samband

Det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Médoc” ligger i departementet Gironde på floden Garonnes västra strand och väster om Girondeestuariet, norr om Bordeaux. Den vinodlande delen av Médochalvön omfattar 51 kommuner och löper närmare 80 kilometer från norr till söder och lite drygt tio kilometer från öst till väst.

Den del av Médocregionen som vetter mot floden kännetecknas av små säsongsvariationer och måttlig nederbörd för att vara ett atlantkustklimat. Det geografiska områdets nordliga läge ger ett mindre varmt klimat än i de södra delarna av halvön, men nederbörden är mindre i området. Dessa klimatrelaterade faktorer som gynnar vinodlingen beror på den reglerande termiska effekten som orsakas av läget intill Atlanten i väst och Girondeestuariet i öst. Kustklimatet, som vissa år medför regniga höstar med lågtryck eller tvärtom varma och mycket soliga höstar, ger upphov till tydliga variationer mellan årgångarna.

Vinodlingslandskapen kännetecknas av relativt enhetlig terräng (höjd mellan 3 och 50 meter) som i väst avgränsas av skog och i öst av Girondeestuariet. Från söder till norr löper åsar med vinodlingar som avgränsas av vattendrag och våtmarker utan vinodling.

Flera generationers vinodlare har arbetat för att kunna dra nytta av de goda egenskaperna hos vinodlingsmarken i Médocregionen, som har fått ett internationellt anseende. Genom åren har vinodlarnas ingående kunskap om markerna och deras strävan efter att maximera kvaliteten med hjälp av expertisen inom dräneringstekniker gjort det möjligt att utveckla odlingsmetoder som är optimalt anpassade för lagringsbara röda viner. Den sanitära utvecklingen och mekaniseringen av vinodlingen har inte påverkat vinodlarnas vilja att bevara de vinframställningsmetoder som tillämpas för att producera röda viner med den egenart som har kommit att få ett brett erkännande.

I Médocregionen baseras druvblandningen i dag i huvudsak på cabernet-sauvignon N, en druva som växer bra i grusrik jord, merlot N, som är eftersökt för sin fruktighet, cabernet franc N, som växer i kalkrik jord, och petit verdot N som växer i varma och filtrerande jord. Denna mångfald av druvsorter och marker inom området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Médoc” gör att vinodlingarna måste skötas selektivt.

Den här selektiva metoden gör att det går att få mycket mogna och friska vindruvor med en god kontroll över skörden. Det går därför att macerera druvorna för att få de koncentrerade viner som eftersträvas. Det gör att vinerna måste lagras i minst sex månader för att bli mjukare.

Vinerna är tanninrika med intensiv färg och huvudsakligen strukturerade kring cabernet-sauvignon N i kombination med merlot N, i mindre utsträckning med cabernet franc N och petit verdot N, och ännu mer sällan med cot N och carmenère N. Den traditionella druvsorten cabernet-sauvignon N är den som ger vinerna från ”Médoc” kryddiga toner. Vid inblandning ger merlot N vinerna fyllighet och mjukhet med arom av röda bär. När merlot N får dominera uppnår vinerna snabbare de utvecklade aromer som eftersträvas. Strukturen och komplexiteten förstärks av blandningen med cabernet franc N eller petit verdot N där den sistnämnda även tillför en friskhet.

Vinerna lämpar sig mycket väl för lagring.

En vinväg (Route des vins) löper genom dessa historiska vinmarker med otaliga vinslott (chateaux), vidsträckta gårdar med ett varierat arkitektoniskt arv, sida vid sida med mycket små familjedrivna odlingar där arbetet med vinframställning, saluföring och marknadsföring får stöd genom samarbetet i olika kooperativa vinanläggningar.

Det goda anseendet hos vinerna med den här kontrollerade ursprungsbeteckningen går långt tillbaka i tiden och grundar sig på begreppet Château (slott). Genom giftermålet år 1152 mellan Eleonora av Akvitanien, och Henrik Plantagenet, sedermera Henrik II av England, kom utvecklingen av handelsförbindelserna med England att spela en viktig roll för att göra viner från ”Médoc” kända utomlands

1647, när Jurade de Bordeaux utfärdade historiens första klassificering av viner från Guyenne hade vinerna från församlingarna i ”Médoc” redan ett etablerat anseende. Under Ludvig XV förfinades klassificeringen regionsvis; regionen började först delas in i församlingar och sedan efter vingårdar, crus. 1855 mynnade de olika klassificeringarna ut i en klassificering av viner från Bordeaux enligt vilken viner från ”Médoc” ingår i viner från Gironde. Som ett komplement till denna publicerades klassificeringen av ”Crus Bourgeois du Médoc” 1932.

Den status som vinerna från ”Médoc” har erhållit under de senaste fyra decennierna har de nått tack vare sin kvalitet och vinernas särart som präglar varje epok, oavsett om smakerna har förändrats eller om vinodlingarna har utvecklas med tiden. Kroppen och färgen hos viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Médoc”, deras potential att utveckla en bouquet samt kombinationen av tanniner och frukt tack vare blandningen gör att de särskiljer sig bland såväl bordeauxviner som viner med beteckningen ”vin de France”.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinberedning och lagring, utgörs av följande kommuners territorium i departementet Gironde på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 19 juni 2017: Abzac, Aillas, Ambarès-et-Lagrave, Ambès, Anglade, Arbanats, Arbis, Les Artigues-de-Lussac, Artigues-près-Bordeaux, Arveyres, Asques, Aubiac, Auriolles, Auros, Ayguemorte-les-Graves, Bagas, Baigneaux, Barie, Baron, Barsac, Bassanne, Bassens, Baurech, Bayas, Bayon-sur-Gironde, Bazas, Beautiran, Bègles, Béguey, Bellebat, Bellefond, Belvès-de-Castillon, Bernos-Beaulac, Berson, Berthez, Beychacet-Caillau, Bieujac, Les Billaux, Birac, Blaignac, Blasimon, Blaye, Blésignac, Bommes, Bonnetan, Bonzac, Bordeaux, Bossugan, Bouliac, Bourdelles, Bourg, Le Bouscat, Branne, Brannens, Braud-et-Saint-Louis, La Brède, Brouqueyran, Bruges, Budos, Cabanac-et-Villagrains, Cabara, Cadarsac, Cadaujac, Cadillac, Cadillac-en-Fronsadais, Camarsac, Cambes, Camblanes-et-Meynac, Camiac-et-Saint-Denis, Camiran, Camps-sur-l’Isle, Campugnan, Canéjan, Cantois, Capian, Caplong, Carbon-Blanc, Cardan, Carignan-de-Bordeaux, Cars, Cartelègue, Casseuil, Castelmoron-d’Albret, Castelviel, Castets et Castillon, Castillon-la-Bataille, Castres-Gironde, Caudrot, Caumont, Cauvignac, Cavignac, Cazats, Cazaugitat, Cénac, Cenon, Cérons, Cessac, Cestas, Cézac, Chamadelle, Civrac-de-Blaye, Civrac-sur-Dordogne, Cleyrac, Coimères, Coirac, Comps, Coubeyrac, Courpiac, Cours-de-Monségur, Cours-les-Bains, Coutras, Coutures, Créon, Croignon, Cubnezais, Cubzac-les-Ponts, Cudos, Cursan, Daignac, Dardenac, Daubèze, Dieulivol, Donnezac, Donzac, Doulezon, Les Eglisottes-et-Chalaures, Escoussans, Espiet, Les Esseintes, Etauliers, Eynesse, Eyrans, Eysines, Faleyras, Fargues, Fargues-Saint-Hilaire, Le Fieu, Flaujagues, Floirac, Floudès, Fontet, Fossés-et-Baleyssac, Fours, Francs, Fronsac, Frontenac, Gabarnac, Gajac, Galgon, Gans, Gardegan-et-Tourtirac, Gauriac, Gauriaguet, Générac, Génissac, Gensac, Gironde-sur-Dropt, Gornac, Gours, Gradignan, Grézillac, Grignols, Guillac, Guillos, Guîtres, Le Haillan, Haux, Hure, Illats, Isle-Saint-Georges, Izon, Jugazan, Juillac, Labescau, Ladaux, Lados, Lagorce, Lalande-de-Pomerol, Lamothe-Landerron, La Lande-deFronsac, Landerrouat, Landerrouet-sur-Ségur, Landiras, Langoiran, Langon, Lansac, Lapouyade, Laroque, Laruscade, Latresne, Lavazan, Léogeats, Léognan, Lestiac-sur-Garonne, Les Lèves-et-Thoumeyragues, Libourne, Lignan-de-Bazas, Lignan-de-Bordeaux, Ligueux, Listrac-de-Durèze, Lormont, Loubens, Loupes, Loupiac, Loupiac-de-la-Réole, Lugaignac, Lugasson, Lugon-et-l’Ile-du-Carnay, Lussac, Madirac, Maransin, Marcenais, Marcillac, Margueron, Marimbault, Marions, Marsas, Martignas-sur-Jalle, Martillac, Martres, Masseilles, Massugas, Mauriac, Mazères, Mazion, Mérignac, Mérignas, Mesterrieux, Mombrier, Mongauzy, Monprimblanc, Monségur, Montagne, Montagoudin, Montignac, Montussan, Morizès, Mouillac, Mouliets-et-Villemartin, Moulon, Mourens, Naujan-et-Postiac, Néac, Nérigean, Neuffons, Le Nizan, Noaillac, Noaillan, Omet, Paillet, Les Peintures, Pellegrue, Périssac, Pessac, Pessac-sur-Dordogne, Petit-Palais-etCornemps, Peujard, Le Pian-sur-Garonne, Pineuilh, Plassac, Pleine-Selve, Podensac, Pomerol, Pompéjac, Pompignac, Pondaurat, Porchères, Portets, Le Pout, Préchac, Preignac, Prignac-et-Marcamps, Pugnac, Puisseguin, Pujols, Pujols-sur-Ciron, Le Puy, Puybarban, Puynormand, Quinsac, Rauzan, Reignac, La Réole, Rimons, Riocaud, Rions, La Rivière, Roaillan, Romagne, Roquebrune, La Roquille, Ruch, Sablons, Sadirac, Saillans, SaintAignan, Saint-André-de-Cubzac, Saint-André-du-Bois, Saint-André-etAppelles, Saint-Androny, Saint-Antoine-du-Queyret, Saint-Antoine-surl’Isle, Saint-Aubin-de-Blaye, Saint-Aubin-de-Branne, Saint-Avit-de-Soulège, Saint-Avit-Saint-Nazaire, Saint-Brice, Saint-Caprais-de-Blaye, Saint-Caprais-de-Bordeaux, Saint-Christoly-de-Blaye, Saint-Christophe-de-Double, Saint-Christophe-des-Bardes, Saint-Cibard, Saint-Ciers-d’Abzac, Saint-Ciers-de-Canesse, Saint-Ciers-sur-Gironde, Saint-Côme, Saint-Denis-de-Pile, Saint-Emilion, Saint-Etienne-de-Lisse, Saint-Exupéry, Saint-Félix-de-Foncaude, Saint-Ferme, Saint-Genès-de-Blaye, Saint-Genès-de-Castillon, Saint-Genès-de-Fronsac, Saint-Genès-de-Lombaud, Saint-Genis-du-Bois, Saint-Germain-de-Grave, Saint-Germain-de-la-Rivière, Saint-Germain-du-Puch, Saint-Gervais, Saint-Girons-d’Aiguevives, Saint-Hilaire-de-la-Noaille, Saint-Hilaire-duBois, Saint-Hippolyte, Saint-Jean-de-Blaignac, Saint-Jean-d’Illac, Saint-Laurent-d’Arce, Saint-Laurent-des-Combes, Saint-Laurent-du-Bois, SaintLaurent-du-Plan, Saint-Léon, Saint-Loubert, Saint-Loubès, Saint-Louis-de-Montferrand, Saint-Macaire, Saint-Magne-de-Castillon, Saint-Maixant, Saint-Mariens, Saint-Martial, Saint-Martin-de-Laye, Saint-Martin-de-Lerm, Saint-Martin-de-Sescas, Saint-Martin-du-Bois, Saint-Martin-du-Puy, Saint-Martin-Lacaussade, Saint-Médard-de-Guizières, Saint-Médard-d’Eyrans, Saint-Michel-de-Fronsac, Saint-Michel-de-Lapujade, Saint-Michel-de-Rieufret, Saint-Morillon, Saint-Palais, Saint-Pardon-de-Conques, Saint-Paul, Saint-Pey-d’Armens, Saint-Pey-de-Castets, Saint-Philippe-d’Aiguille, Saint-Philippe-du-Seignal, Saint-Pierre-d’Aurillac, Saint-Pierre-de-Bat, Saint-Pierre-de-Mons, Saint-Quentin-de-Baron, Saint-Quentin-de-Caplong, SaintRomain-la-Virvée, Saint-Sauveur-de-Puynormand, Saint-Savin, Saint-Selve, Saint-Seurin-de-Bourg, Saint-Seurin-de-Cursac, Saint-Seurin-sur-l’Isle, Saint-Sève, Saint-Sulpice-de-Faleyrens, Saint-Sulpice-de-Guilleragues, Saint-Sulpice-de-Pommiers, Saint-Sulpice-et-Cameyrac, Saint-Trojan, Saint-Vincent-de-Paul, Saint-Vincent-de-Pertignas, Saint-Vivien-de-Blaye, Saint-Vivien-de-Monségur, Saint-Yzan-de-Soudiac, Sainte-Colombe, Sainte-Croix-du-Mont, Sainte-Eulalie, Sainte-Florence, Sainte-Foy-la-Grande, Sainte-Foy-la-Longue, Sainte-Gemme, Sainte-Radegonde, Sainte-Terre, Sallebœuf, Les Salles-deCastillon, Samonac, Saucats, Saugon, Sauternes, La Sauve, Sauveterre-de-Guyenne, Sauviac, Savignac, Savignac-de-l’Isle, Semens, Sendets, Sigalens, Sillas, Soulignac, Soussac, Tabanac, Taillecavat, Talence, Targon, Tarnès, Tauriac, Tayac, Teuillac, Tizac-de-Curton, Tizac-de-Lapouyade, Toulenne, Le Tourne, Tresses, Uzeste, Val de Virvée, Vayres, Vérac, Verdelais, Vignonet, Villandraut, Villegouge, Villenave-de-Rions, Villenave-d’Ornon, Villeneuve, Virelade, Virsac och Yvrac.

Större geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen kan innehålla den större geografiska enheten ”Vin de Bordeaux - Médoc” eller ”Grand Vin de Bordeaux - Médoc”. De teckensnitt som används för denna större geografiska enhet får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-c0c6b3dd-b9e7-4b9d-a605-dc6ef93f4e88

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

24.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/32

(2019/C 248/08)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Pineau des Charentes”

Referensnummer: PDO-FR-A0489-AM01

Inlämningsdatum: 10 maj 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande upplysning

Beskrivning och motivering

I avsnitt II i första kapitlet ersätts stycket ”som på grund av sin ålder och särskilda lagringsvillkor som anges i den här produktspecifikationen har en aromatisk ’oxidativ’ profil som är intensiv och komplex och kännetecknande för gammal cognac” med stycket ”som motsvarar de produktionsvillkor som fastställs för dessa begrepp i denna produktspecifikation”. Det förenklar formuleringarna.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Typ av produkter

Beskrivning och motivering

I avsnitt III i första kapitlet ersätts frasen ”med vita likörviner och likörviner som är rosé eller röda.” med ”med likörviner som antingen är vita, rosé eller röda.” Den tidigare skrivningen innebar att det föreföll finnas endast två produktkategorier trots att varje färg är en egen produktkategori.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Identifiering av skiften

Beskrivning och motivering

Avsnitt IV i första kapitlet:

—

I punkt 2 b ersätts orden ”vid Institut national de l’origine et de la qualité (nedan kallat Inao) före den 1 juli det år som föregår året för den första skördedeklarationen.” med ”senast den 10 december det år som föregår året för den första skördedeklarationen, till organisationen för skydd och förvaltning (organisme de défense et de gestion, ODG), för överföring till Institut national de l’origine et de la qualité (nedan kallat Inao).”

—

I 2 b stryks följande stycken: ”Alla skiften vars druvmust inte krävs för produktion av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Pineau des Charentes’ under fem på varandra följande år från listan över skiften som identifierats av behörig nationell kommitté inom Inao.

Det motiverade beslutet att dra in eller avslå identifierade skiften, som fattats av behörig nationell kommitté inom Inao, anmäls till berörda parter som har en månad på sig från och med mottagande av meddelandet för att lämna eventuella synpunkter till Inao.

Dessa reklamationer blir föremål för en ny granskning av behörig nationell kommitté inom Inao efter att expertkommittén har yttrat sig.”

Ändringen har gjorts eftersom bestämmelsen inte längre motsvarade identifieringen av skiften som fastställts som ett verktyg för geografisk begränsning. Villkoren för att dra in skiften efter fem år utan krav definieras på nytt i form av användning av skiften, vars förvaltning sköts av organisationen för skydd och förvaltning.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

4. Vinstockar

Beskrivning och motivering

I avsnitt V i första kapitlet görs följande ändringar:

—	Orden ”eller gros meslier B” läggs till efter ”meslier Saint-François B”.

—	Orden ”trousseau gris G (eller chauché gris G)” läggs till efter ”sémillon B”.

—	Meningen ”Vinstocken trousseau gris G (eller chauché gris G) får inte utgöra mer än 10 % av vinstockarna avsedda för ’Pineau des Charentes’.” läggs till.

—	Ordet ”eller” mellan rosé och rött ersätts med ordet ”och”.

—	Orden ”cot N (eller” läggs till före malbec N.

Det motsvarar tillägget av synonymer för vinstockarna meslier de Saint François B och malbec B.

Möjligheten införs också att plantera vinstocken trousseau gris G (eller chauché gris G) som är en gammal vinstock som tidigare planterades i vinodlingen. Dessa begränsas dock till 10 % av vinstockarna för att minska risken för att de särskilda egenskaperna ändras.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Avkastning

Beskrivning och motivering

—	Punkt 1 i avsnitt VIII ersätts med följande bestämmelser: ”Den avkastning som avses i artikel D.645-7 i code rural et de la pêche maritime fastställs till 68 hektoliter druvmust per hektar.”

—

Punkt 2 i avsnitt VIII ersätts med följande bestämmelser:

”2. Gräns för skördeuttag

Genom tillämpning av artikel D.645-7 i code rural et de la pêche maritime fastställs gränsen för skördeuttag i likörvin till 45 hektoliter per hektar och gränsen för skördeuttag för druvmust till 85 hektoliter per hektar.”

—

I avsnitt VIII införs en punkt 3 med följande bestämmelser:

”3. Unga vinstockar som sätts i produktion

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Pineau des Charentes’ får ges till likörviner vars druvmust härrör från:

—	Skiften med unga vinstockar endast från och med det andra året efter det år då planteringen skett före den 31 juli.

—	Skiften med vinstockar som varit föremål för ympning på plats eller dubbelympning tidigast det första året efter det år då ympningen eller dubbelympningen genomförts före den 31 juli, och så snart skiftena inte längre innehåller några vinstockar som får användas för ursprungsbeteckningen.”

Dessa ändringar motsvarar tillägget av en avkastning i druvmust om 68 hektoliter per hektar. Gränsen för skördeuttag i likörvin höjs från 42 till 45 hektoliter per hektar. Eftersom en gräns för skördeuttag i Cognac (16 hl AP/ha) har fastställts blev det nödvändigt att höja gränsen för skördeuttag för ”Pineau de Charentes”.

Strykningen av stycket ”skiften med unga vinstockar endast från och med det första året efter det år då ympningen skett på plats före den 31 juli.” motsvarar införandet i följande stycke.

Det sammanfattande dokumentet ändras till följd av denna ändring under punkt 5.

6. Framställning

Beskrivning och motivering

Avsnitt IX första kapitlet:

—	I punkt 2 a stryks frasen ”när jäsningen avbryts” eftersom den är överflödig.

Punkt 3:

—	Ett led b med ”Likörviner av rosé ska lagras i minst åtta månader, varav minst sex månader på ekfat.” läggs till. Det gör det möjligt att skilja mellan ”Pineau des Charentes” rosé och rött som inte framställs enligt samma regler.

Det medför att numreringen ändras och b, c, d och e blir i stället c, d, e och f.

—	I led e ersätts siffran 5 med 7. Det motsvarar ökningen av antalet lagringsår för beteckningen ”gammal” för att få en mer kvalitativ produkt.

—	I led f ersätts siffran 10 med 12. Det motsvarar ökningen av antalet lagringsår för beteckningen ”mycket gammal” för att få en mer kvalitativ produkt.

Punkt 5:

—	I led a stryks orden ”och rosé”.

—	I led a läggs följande rad till: ”Likörviner som är rosé. Efter lagringsperioden, från och med den 1 juni året efter skörden.”

—	I led a ersätta siffran 5 med 7.

—	I led a ersätts siffran 10 med 12.

—	I led b ersätts orden ”1 oktober året efter framställningsåret.” med: ”och tidigast: Likörviner som är rosé den 1 juni året efter framställningen. Röda likörviner den 1 oktober året efter framställningen. Vita likörviner den 1 april andra året efter framställningen.”

—	I led c stryks orden ”en garantikapsyl” och ”anbringas i minst två exemplar”.

—	I led c införs följande stycke: ”För behållare på 0,50 liter och mer anbringas märket i minst två exemplar och vardera ska ha en minimidiameter på 20 mm. För behållare på minst 0,50 liter anbringas märket i minst ett exemplar som ska vara synligt och läsligt.”

Dessa ändringar motsvarar åtskillnaden mellan likörviner som är rosé respektive röda, ändringen av lagringen för beteckningarna ”gammal” respektive ”mycket gammal” och ersättningen av garantikapsylen med ett garantimärke.

Det sammanfattande dokumentet ändras till följd av denna ändring.

7. Samband med det geografiska området

Beskrivning och motivering

Avsnitt X:

—

Punkt 2

—	I första stycket ersätts orden ”kan vara” med ”är”.

—	I första stycket ersätts ordet ”och” med ”beteckningen kan”.

—	I första stycket läggs orden ”eller ’extra gammal’” till efter ”’mycket gammal’”.

—	I första stycket ersätts orden ”minst 5 respektive 10 år” med ”se kapitel I avsnitt IX punkt 3”.

—	I första stycket stryks meningen ”Den används huvudsakligen som aperitif.”

—	I andra stycket läggs meningen ”’Pineau des Charentes’ används huvudsakligen som aperitif.” till.

—	I tredje stycket läggs ordet ”lätt” in efter ordet ”gyllene”.

Fjärde stycket ersätts med följande bestämmelser:

”Röd ’Pineau des Charentes’ har intensiv färg och utvecklar ofta intensiva aromer av nyskördade röda och svarta bär tillsammans med noter av milda kryddor.

’Pineau des Charentes’ som rosé har däremot en blek färg och utvecklar ofta aromer av röda bär och skogsbär.”

—	I femte stycket läggs orden ”och torkade nötter (nötter, rostade mandlar),” till efter ”torkad frukt”.

—	I femte stycket ersätts orden ”gammal cognac” med ”gammal sprit med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Cognac’.”.

Sjätte stycket ersätts med följande bestämmelser:

”Röd och rosé ’Pineau des Charentes’ med beteckningen ’gammal’ eller ’mycket gammal’ är tegelfärgad. De är mycket eleganta och utvecklar ofta noter av choklad eller frukt inlagd i sprit som också drar mot de oxidativa aromer som är kännetecknande för gammal sprit inom den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Cognac’.”

Dessa ändringar är enbart redaktionella.

Det sammanfattande dokumentet ändras till följd av denna ändring.

8. Övergångsåtgärd

Beskrivning och motivering

Åtgärden för gränsen för svinn stryks eftersom den är föråldrad

Följande tillägg görs:

”2. Lagring

Likörviner som lagrats i minst fem år på träfat kan ha rätt till beteckningen ’gammal’ fram till den 1 oktober 2023. Likörviner som lagrats i minst 10 år på träfat kan ha rätt till beteckningen ’mycket gammal’ eller ’extra gammal’ fram till den 1 oktober 2023.”

Ändringen är en övergångsåtgärd för att passa ändringen av lagringen för beteckningarna ”gammal” och ”mycket gammal”.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Bestämmelser om presentation

I punkt 9 avsnitt XII läggs följande stycken till:

”Angivande av en uppgift om ålder är tillåten för ’Pineau des Charentes’ vars lagringsperiod på fat är tre hela år. Den angivna åldern kan inte överstiga lagringstiden på fat för den aktuella produkten. Vid sammanslagningar gäller tidsperioden för det parti vars lagringstid på fat är kortast.

Bestämmelserna om angivande av en ålder ska tillämpas från och med den 1 april 2020.”

Ändringen gör det möjligt att ange ålder för ”Pineau des Charentes” först från och med en viss lagringstid för att ge konsumenterna mer fullständig information.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Användning av skiften

Beskrivning och motivering

I kapitel II i produktspecifikationen för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Pineau des Charentes”

—

ersätts avsnitt I med följande bestämmelser:

”I. Deklarationsskyldigheter

1. Deklaration om användning av produktionsområde.

Deklarationen om användning av produktionsområde lämnas in före den 1 juli varje år, för påföljande års skörd, till Fédération des interprofessions du Bassin Charentes-Cognac, som vidarebefordrar informationen som gäller dem till organisationen för skydd och förvaltning och kontrollorganet.

I deklarationen anges maximal yta som kommer att skördas för framställning av druvmust.

2. Deklaration om användning av skiften

Från och med skörden 2019 framställs likörviner utifrån druvmust från identifierade skiften och som varit föremål för en deklaration om användning av skiften.

Deklarationen om användning av skiften lämnas in senast den 10 december varje år, för skörden för det påföljande året, till organisationen för skydd och förvaltning.

I deklarationen anges för varje skifte:

Fastighetsreferens: kommun, sektion, nummer

Druvsort

Planterad produktionsyta

Odlarens namn.

3. Deklaration om framställning

Efter att jäsningen avbrutits för sista gången upprättas en deklaration för framställning som sammanfattar:

Total mängd druvmust som använts

Total mängd Cognac som använts

Total mängd likörvin som framställts per färg

Hänvisningarna till skiften och de ytor på vilka druvor avsedda för produktion av druvmust har skördats.

Deklarationen upprättas i enlighet med registret över framställning.

Deklarationen sänds före den 10 december skördeåret till DGDDI:s lokala enheter.

Ett exemplar av deklarationen överlämnas till organisationen för skydd och förvaltning samt till Inao.

4. Deklaration om anspråk

För att för sina likörviner kunna göra anspråk på den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Pineau des Charentes’, eventuellt kompletterad med beteckningen ’gammal’, ’mycket gammal’ (eller dess motsvarighet ’extra gammal’) ska alla odlare lämna en deklaration om anspråk till organisationen för skydd och förvaltning minst 30 dagar innan partiet sprids och/eller marknadsförs.

I deklarationen anges bland annat:

Odlarens namn eller företagsnamn

Odlarens adress

Den volym som anspråket gäller, per färg, eventuellt kompletterad med en av ovannämnda beteckningar

Förutsättningar för lagring: Plats, typ av behållare, identifiering av lager (nummer, innehåll).

5. Deklaration om nedklassning

Alla odlare som genomför en nedklassning av partier som omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ’Pineau des Charentes’ ska, för att följa förordning (EU) nr 1308/2013, deklarera detta till organisationen för skydd och förvaltning, senast den 10 i månaden efter nedklassningen.”

Ändringen motsvarar ett nytt förfarande för deklarationen om användning.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Viktigaste punkter att kontrollera

Beskrivning och motivering

Kapitel III i produktspecifikationen för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Pineau des Charentes” ändras enligt följande:

Punkt 1 i avsnitt I

—	I D utgår orden ”och anbringandet av garantikapsylen eller garantimärket”.

Punkt 2 i avsnitt II

—	Siffran ”45011” ersätts med ”NF EN ISO/CEI 17065”.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Pineau des Charentes

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Likörvin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinerna är likörviner som är vita, röda eller rosé och har framställts genom att jäsningen av druvor har avbrutits tillsammans med sprit med ursprungsbeteckningen äldre ”Cognac” (sprit från en tidigare destillering) från samma gård. Den kan kompletteras med beteckningarna ”gammal” eller ”mycket gammal” beroende på hur länge den har lagrats på träfat (7 respektive 12 år minst). Den används huvudsakligen som aperitif.

”Pineau des Charentes” har smak och rundhet från druvmust av färska druvor. Den ”Cognac” som bidrar till fylligheten och den generella balansen i produkten är nedtonad tack vare den långa lagringstiden på fat.

Vit ”Pineau des Charentes” har en färg som går från halmgult till gyllene och utvecklar ofta intensiva fruktaromer (färsk eller kanderad frukt) och blommiga aromer (vita blommor) samt noter av honung.

Färgen på röd eller rosé ”Pineau des Charentes” går från blek rosa till djup röd. Röd ”Pineau des Charentes” utvecklar ofta intensiva aromer av nyskördade svarta bär tillsammans med noter av milda kryddor. ”Pineau des Charentes” rosé däremot utvecklar ofta aromer av skogsbär eller stenfrukter när lagringen pågår längre.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	22
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)	16
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	10
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	75

5. Vinframställningsmetoder

a) Grundläggande oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Vinstockarna har en lägsta planteringstäthet på 2 200 plantor per hektar och avståndet mellan raderna ska vara mindre eller lika med 3 meter.

Vinstockarna beskärs med följande teknik med högst 50 000 skott per hektar:

—	Guyotmetoden enkel eller dubbel, stocken har en eller två långa grenar och ett eller två skott

—	beskärning med löpare beskurna med högst tre skott.

Konstbevattning är inte tillåtet.

b) Högsta avkastningar

Likörvin

45 hl/ha

Druvmust

85 hl/ha

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, tillverkning av druvmust, framställning, lagring och förpackning av likörviner sker på territorierna i följande kommuner:

Departementet Charente-Maritime:

Arrondissement Rochefort: samtliga kommuner

Arrondissement Saintes: samtliga kommuner

Arrondissement Saint-Jean-de-Maurienne: samtliga kommuner

Arrondissement Jonzac: samtliga kommuner

Arrondissement La Rochelle:

—	Kantonen Ars-en Ré: samtliga kommuner.

—	Kantonen Aytré: Kommunerna Angoulins och Aytré.

—	Kantonen La Jarrie: samtliga kommuner.

—	Kantonerna La Rochelle 1, 2, 3, 4, 6, 7: Kommunen La Rochelle.

—	Kantonen La Rochelle 5: kommunerna Esnandes, Marsilly, Puilboreau, La Rochelle och Saint-Xandre.

—	Kantonen La Rochelle 8: kommunerna Dompierre-sur-Mer, Périgny och La Rochelle.

—	Kantonen La Rochelle 9: kommunerna L’Houmeau, Lagord, Nieul-sur-Mer och La Rochelle.

—	Kantonen Saint-Martin-de-Ré: samtliga kommuner.

—	Kantonen Courçon: Kommunerna Angliers, Benon, Courçon, Cramchaban, Ferrières-d’Aunis, La Grève-sur-le-Mignon, Le Gué-d’Alleré, La Laigne, Nuaillé-d’Aunis, Saint-Cyr-du-Doret, Saint-Jean-de-Liversay och Saint-Sauveur-d’Aunis.

—	Kantonen Marans: kommunerna Longèves, Saint-Ouen och Villedoux.

Departementet Charente:

Arrondissement Cognac: samtliga kommuner

Arrondissement Angoulême

—	Kantonen Angoulême Est: samtliga kommuner.

—	Kantonen Angoulême Nord: samtliga kommuner.

—	Kantonen Angoulême Ouest: samtliga kommuner.

—	Kantonen Blanzac: samtliga kommuner.

—	Kantonen Hiersac: samtliga kommuner.

—	Kantonen Saint-Amant-de-Boixe: samtliga kommuner.

—	Kantonen Villebois-la-Valette: samtliga kommuner.

—	Kantonen La Rochefoucauld: Kommunerna Agris, Brie, Bunzac, Chazelles, Coulgens, Jauldes, Pranzac, Rancogne, Rivières, La Rochette och Saint-Projet-Saint-Constant.

—	Kantonen Montbron: kommunerna Charras, Feuillade, Grassac, Mainzac, Marthon, Saint-Germain-de-Montbron och Souffrignac.

Arrondissement Confolens

—	Kantonen Aigre: samtliga kommuner.

—	Kantonen Ruffec: kommunerna Villegats och Verteuil-sur-Charente.

—	Kantonen Mansle: Kommunerna Aunac, Bayers, Cellettes, Chenon, Fontclaireau, Fontenille, Juillé, Lichères, Lonnes, Mansle, Mouton, Moutonneau, Puyréaux, Saint-Amand-de-Bonnieure, Saint-Angeau, SaintCiers-sur-Bonnieure, Saint-Front, Saint-Groux, Sainte-Colombe, Valence och Villognon.

—	Kantonen Villefagnan: kommunerna Brettes, Courcôme, Longré, Raix, Salles de Villefagnan, Souvigné, Tuzie och Villefagnan.

Departementet Dordogne:

Arrondissement Périgueux:

—	Kantonen Saint-Aulaye: kommunerna Chenaud, Parcoul, Puymangou, La Roche-Chalais och Saint-Aulaye.

Departementet Deux-Sèvres:

Arrondissement Niort:

—	Kantonen Mauzé sur le Mignon: kommunerna Le Bourdet, PrinDeyrançon, Priaires, Mauzé-sur-le-Mignon, La Rochénard och Usseau.

—	Kantonen Beauvoir-sur-Niort: kommunerna Beauvoir-sur-Niort, Belleville, La Foye-Montjault, Granzay-Gript, Prissé-La Charrière, SaintEtienne-la-Cigogne, Boisserolles och Thorigny sur le Mignon.

—	Kantonen Brioux-sur-Boutonne: Kommunen Le Vert.

7. Huvudsakliga druvsorter

Cot N – malbec N

Cabernet franc N

Cabernet-sauvignon N

Colombard B

Folle blanche B

Jurançon blanc B

Ugni blanc B

Merlot blanc B

Meslier saint-françois B

Montils B

Sauvignon B

Sémillon B

Merlot N

8. Beskrivning av sambandet

Det geografiska området, identiskt med det för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cognac”, motsvarar den norra änden av Aquitaine-bäckenet. I väster omges det av Atlanten, omgivningarna kring Girondes flodmynning i söder, Île de Ré och Île d’Oléron i norr och i öster mot Angoulême av Centralmassivets första utlöpare. Det geografiska området sträcker sig över fyra departement.

Det geografiska området består av stora sedimentära bergarter, huvudsakligen från övre jura (kalklager från havssedimentering), i norr i en linje Rochefort-Cognac och krita (förändring av kalk från juraperioden som bildar avkalkad lera och lerlager, sand och krita) i söder.

Området har tempererat kustklimat. Årsmedeltemperaturen är cirka 13 °C och området har många soltimmar, närmare 2 100 timmar per år. Klimatet är homogent i det geografiska området, dock med undantag för kustregionerna som har fler soltimmar och mindre temperaturskillnader.

Vintrarna är milda och fuktiga med begränsat antal dagar med frost. Risken för frost på våren är liten men det kan förekomma ända till slutet av maj. Sommaren är måttligt varm, även om det kan förekomma perioder med torka.

Årsmedelnederbörden är 800–1 000 mm och är fördelad över 130–150 dagar under hela året.

Marken är i första hand lerkalkig till kalkjord, även om det finns stora variationer i området. Marken i kusttrakterna, och framför allt på Île de Ré och Île d’Oléron, har en mer sandig struktur. Jordmånen i områden där det finns risk för översvämning kan inte omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Beskrivning av de mänskliga faktorer som bidrar till sambandet

I regionen har vin odlats sedan romartiden. Vinet infördes först i Saintonge redan på tvåhundratalet och spreds sedan söderut och inåt landet, i Aunis och i Augoumois (1200-talet).

Enligt legenden kring ”Pineau des Charentes” ska en klumpig vinodlare 1589 när Henrik IV kom till makten ha hällt färsk druvmust i en tunna som redan innehöll sprit (”Cognac”). Han blev förargad över sin klumpighet och placerade tunnan i källarens mörkaste hörn. När han några år senare återigen ville använda tunnan upptäckte han en klar, gyllene, fruktig och stark vätska som var något helt nytt.

Det är alltså tack vare ”Cognac” och denna historia som likörvinerna nu finns.

Likörvinerna var länge en produkt för eget bruk. Traditionen ligger till grund för dess identitet eftersom alla druvor som ingår i framställningen av ”Pineau des Charentes” (oavsett om de producerar druvmust eller sprit i form av ”Cognac”) fortfarande i dag måste komma från en och samma odling.

Med tiden har vinodlarna successivt utvecklat en praxis för att finslipa ett ursprungligt kunnande som omfattar: Framställning av ”Cognac”, urval av de mest mogna druvorna, avbrytandet av jäsningen som gör det möjligt att erhålla en stabil och balanserad produkt ur organoleptisk synpunkt och konsten att kombinera kompletterande partier och årgångar av ”Pineau des Charentes”.

Under 1920-talet organiserade sig branschen i och med inrättandet av ”Syndicat des Producteurs de Pineau des Charentes” som 1943 blev ”Syndicat des producteurs, de promotion et de propagande du Pineau des Charentes”.

Den 5 juli 1935 utfärdades en lag som syftade till att göra artikel 12 i lagen av den 6 maj 1919 om skydd av ursprungsbeteckningar tillämplig på likörviner som kan omfattas av namnet ”Pineau des Charentes”.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Pineau des Charentes” erkändes genom dekret den 12 oktober 1945. ”Pineau des Charentes” hör därför till ett av de första likörvinerna som åtnjuter detta erkännande i Frankrike.

Tillverkningen av ”Pineau des Charentes” kräver i genomsnitt motsvarande två skiften för produktion av ”Cognac” och ett skifte för produktion av druvmust. I enlighet med den kunskap som är resultatet av historiska tillämpningar väljer därför varje producent på sin gård ut de skiften som är bäst lämpade för produktion av druvmust med högst sockerhalt och använder resten av skiftena till produktion av syrliga viner, med låg alkoholhalt, som lämpar sig för produktion av ”Cognac”.

Genom att utgå från vanor och kunskap förbundna med tillverkningen av ”Cognac”, gör kunskapen om lagring i trä att ”Pineau des Charentes” kan förbättras och förvärva sina aromatiska och smakmässiga egenskaper.

Begränsningen av förpackningen till det geografiska området beror på produktionsmetoder och att ”Pineau des Charentes” huvudsakligen har konsumerats för eget bruk. Den syftar till att bevara produktens egenskaper och särdrag som tagits fram enligt en specifik metod med lång lagring samtidigt som det möjliggör effektivare kontroller av produkten.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, övriga krav)

Förpackning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det begränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Vita likörviner ska lagras i minst 18 månader, varav minst 12 månader på ekfat. Likörviner som är röda eller rosé ska lagras i minst 8 månader respektive 12 månader, varav minst 6 respektive 8 månader på ekfat.

Viner med beteckningen ”gammal” ska lagras i minst 7 år på ekfat och viner med beteckningen ”mycket gammal” (eller dess motsvarighet ”extra gammal”) ska lagras i minst 12 månader på ekfat.

Kravet på förpackning i det geografiska området beror på produktionsmetod och på att produkten huvudsakligen har konsumerats för eget bruk och syftar till att bevara egenskaperna och det specifika med ”Pineau des Charentes”.

Framställningen av produkten kräver ett kunnande om dels sammanslagning, dels lagring på träfat i en oxadativ miljö. All transport av produkten bör undvikas och all hantering efter lagringen bör begränsas för att inte äventyra de kvaliteter som erhållits efter en produktionsmetod som behärskas tekniskt sett. Begränsningen av förpackningen till det geografiska området gör det också enklare att spåra produkten och underlättar kontrollerna.

Vinerna säljs till konsumenter i glasflaska med en garantikapsyl eller en garantietikett.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

—	Angivande av en årgång är tillåtet för likörvin som till 100 % härrör från samma framställningsår för ”Pineau des Charentes”.

—	Namnet kan kompletteras med beteckningarna ”gammal” och ”mycket gammal” (eller dess motsvarighet ”extra gammal”) för likörviner som uppfyller de produktionsvillkor som fastställts för dessa beteckningar i föreliggande produktspecifikation.

—	Angivande av en uppgift om ålder är tillåten för ”Pineau des Charentes” vars lagringsperiod på fat är tre hela år. Den angivna åldern kan inte överstiga lagringstiden på fat för den aktuella produkten. Vid sammanslagningar gäller tidsperioden för det parti vars lagringstid på fat är kortast.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-0c371c80-33c1-440e-a943-9c8e2d3302d6

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 248

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	62 årgången 24 juli 2019

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2019/C 248/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9396 – CapMan/CBRE/Norled) ( 1 )	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2019/C 248/02	Eurons växelkurs	2
2019/C 248/03	Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur	3

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1173
JPY	japansk yen	120,82
DKK	dansk krona	7,4659
GBP	pund sterling	0,89830
SEK	svensk krona	10,5695
CHF	schweizisk franc	1,0985
ISK	isländsk krona	139,90
NOK	norsk krona	9,6810
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,549
HUF	ungersk forint	325,50
PLN	polsk zloty	4,2497
RON	rumänsk leu	4,7207
TRY	turkisk lira	6,3534
AUD	australisk dollar	1,5898
CAD	kanadensisk dollar	1,4691
HKD	Hongkongdollar	8,7266
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6605
SGD	singaporiansk dollar	1,5238
KRW	sydkoreansk won	1 317,02
ZAR	sydafrikansk rand	15,4992
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,6856
HRK	kroatisk kuna	7,3863
IDR	indonesisk rupiah	15 598,63
MYR	malaysisk ringgit	4,6016
PHP	filippinsk peso	57,128
RUB	rysk rubel	70,5611
THB	thailändsk baht	34,519
BRL	brasiliansk real	4,1878
MXN	mexikansk peso	21,3081
INR	indisk rupie	77,0150

Namn på den aktiva substansen	Definierad dygnsdos	Enhet	Administreringsväg
Tioktinsyra (α-liponsyra)	0,6	g	oral
Tioktinsyra (α-liponsyra)	0,6	g	parenteral
Melatonin	2	mg	oral”

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2019/C 248/04	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	4
2019/C 248/05	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	13
2019/C 248/06	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	19
2019/C 248/07	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	26
2019/C 248/08	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	32