ISSN 1977-1061 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 357 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
61 årgången |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Revisionsrätten |
|
2018/C 357/01 |
Revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2017, med institutionernas svar |
|
2018/C 357/02 |
©Europeiska unionen, 2018För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Revisionsrätten
4.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 357/1 |
I enlighet med bestämmelserna i artikel 287.1 och 287.4 i EUF-fördraget, artiklarna 148.1 och 162.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och artiklarna 43, 48 och 60 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden, ändrad genom förordning (EU) nr 567/2014
har Europeiska unionens revisionsrätt vid sitt sammanträde den 12 juli 2018 antagit sina
ÅRSRAPPORTER
för budgetåret 2017
Rapporterna har tillsammans med institutionernas svar på revisionsrättens iakttagelser överlämnats till de myndigheter som ansvarar för beviljandet av ansvarsfrihet och till de övriga institutionerna.
Revisionsrättens ledamöter är följande:
Klaus-Heiner LEHNE (ordförande), Henri GRETHEN, Ladislav BALKO, Lazaros S. LAZAROU, Pietro RUSSO, Baudilio TOMÉ MUGURUZA, Iliana IVANOVA, George PUFAN, Neven MATES, Alex BRENNINKMEIJER, Danièle LAMARQUE, Nikolaos MILIONIS, Phil WYNN OWEN, Oskar HERICS, Bettina JAKOBSEN, Janusz WOJCIECHOWSKI, Samo JEREB, Jan GREGOR, Mihails KOZLOVS, Rimantas ŠADŽIUS, Leo BRINCAT, João FIGUEIREDO, Juhan PARTS, Ildikó GÁLL-PELCZ, Eva LINDSTRÖM, Tony MURPHY, Hannu TAKKULA, Annemie TURTELBOOM.
ÅRSRAPPORT OM BUDGETGENOMFÖRANDET
(2018/C 357/01)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän inledning | 7 |
Kapitel 1 |
– Revisionsförklaring och information till stöd för den | 9 |
Kapitel 2 |
– Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen | 45 |
Kapitel 3 |
– EU-budgeten: att uppnå resultat | 81 |
Kapitel 4 |
– Intäkter | 167 |
Kapitel 5 |
– Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning | 181 |
Kapitel 6 |
– Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning | 201 |
Kapitel 7 |
– Naturresurser | 245 |
Kapitel 8 |
– Säkerhet och medborgarskap | 279 |
Kapitel 9 |
– Europa i världen | 291 |
Kapitel 10 |
– Administration | 305 |
ALLMÄN INLEDNING
0.1.
Europeiska revisionsrätten inrättades som institution genom fördraget om Europeiska unionen (1). I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2) definieras revisionsrättens roll som extern revisor av EU:s finanser. I den egenskapen agerar vi som oberoende väktare av alla EU-medborgares ekonomiska intressen, särskilt genom att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning. Mer information om vårt arbete finns i våra årliga verksamhetsrapporter, våra särskilda rapporter, våra översiktliga analyser och våra yttranden över ny eller uppdaterad EU-lagstiftning eller över beslut med effekter på den ekonomiska förvaltningen (3).
0.2.
Detta är vår 41:a årsrapport om genomförandet av EU:s budget och den gäller budgetåret 2017. Europeiska utvecklingsfonden behandlas i en separat årsrapport.
0.3.
EU:s allmänna budget godkänns varje år av rådet och Europaparlamentet. Tillsammans med våra särskilda rapporter bildar årsrapporten en grund för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, där parlamentet, på rekommendation av rådet, beslutar huruvida Europeiska kommissionen har fullgjort sitt budgetansvar på ett tillfredsställande sätt. När årsrapporten offentliggörs översänder vi den till de nationella parlamenten och till Europaparlamentet och rådet.
0.4.
Den centrala delen i årsrapporten är revisionsförklaringen om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade årsredovisning och om transaktionernas laglighet och korrekthet (”transaktionernas korrekthet”). Denna förklaring kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i EU:s verksamhet.
0.5.
Årets rapport är strukturerad enligt följande:
— |
Kapitel 1 innehåller revisionsförklaringen och en sammanfattning av resultatet av vår granskning av räkenskapernas tillförlitlighet och transaktionernas korrekthet. |
— |
I kapitel 2 presenterar vi vår analys av budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen. |
— |
I kapitel 3 fokuserar vi på kommissionens användning av resultatinformation. Vi presenterar viktiga iakttagelser i våra särskilda rapporter från 2017 när det gäller resultat och analyserar kommissionens genomförande av de rekommendationer som vi lämnade i särskilda rapporter som offentliggjordes 2014. |
— |
I kapitel 4 presenterar vi resultatet av vår granskning av EU:s intäkter. |
— |
I kapitlen 5–10 redovisar vi, för huvudrubrikerna i den nuvarande fleråriga budgetramen (4), resultatet av vår kontroll av transaktionernas korrekthet och granskning av kommissionens årliga verksamhetsrapporter, andra delar av internkontrollsystemen och andra förvaltningsarrangemang. |
0.6.
Eftersom det inte finns några separata finansiella rapporter för enskilda rubriker i den fleråriga budgetramen, utgör inte slutsatserna om varje kapitel ett revisionsuttalande. Kapitlen beskriver i stället viktiga frågor som är specifika för varje rubrik i den fleråriga budgetramen.
0.7.
Vårt mål är att presentera våra iakttagelser på ett klart och tydligt sätt. Men vi kan inte alltid undvika att använda termer som är specifika för EU och dess politik och budget eller för redovisning och revision. På vår webbplats finns en ordlista med definitioner och förklaringar av de flesta av dessa specifika termer (5). Första gången termerna i ordlistan förekommer i ett kapitel är de kursiverade.
0.8.
Kommissionens svar på våra iakttagelser (eller i förekommande fall svaren från andra EU-institutioner och EU-organ) presenteras i rapporten och ska också beaktas. Det är emellertid vårt ansvar, såsom extern revisor, att redogöra för våra granskningsiakttagelser, dra de nödvändiga slutsatserna av dem och därefter göra en oberoende och opartisk bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet och transaktionernas laglighet och korrekthet.
(1) Artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen, även känt som Maastrichtfördraget (EGT C 191, 29.7.1992, s. 1). Europeiska revisionsrätten inrättades dock först som ett nytt gemenskapsorgan med uppgift att utföra den externa revisionsfunktionen genom Brysselfördraget (EGT L 359, 31.12.1977, s. 1).
(2) Artiklarna 285–287 (EUT C 326, 26.10.2012, s. 169-171).
(3) Finns på vår webbplats: www.eca.europa.eu
(4) Kapitel 8 täcker rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) och kapitel 9 täcker rubrik 4 (Europa i världen). Analyserna av rubrikerna 3 och 4 inbegriper inte någon uppskattad felnivå. Vi gör ingen särskild bedömning av kostnaderna under rubrik 6 (Kompensationer) eller av kostnader utanför den fleråriga budgetramen.
(5) https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/GLOSSARY_AR_2017/GLOSSARY_AR_2017_SV.pdf
KAPITEL 1
Revisionsförklaring och information till stöd för den
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Revisionsrättens revisionsförklaring till Europaparlamentet och rådet – oberoende revisorns rapport | I–XXXI |
Inledning | 1.1–1.5 |
Europeiska revisionsrättens roll | 1.1–1.3 |
EU:s utgifter är ett viktigt verktyg för att uppnå politiska mål | 1.4–1.5 |
Granskningsresultat för budgetåret 2017 | 1.6–1.46 |
Räkenskaperna innehöll inte väsentliga felaktigheter | 1.6–1.8 |
Områden av särskild betydelse för revisionen | 1.9 |
Transaktionernas korrekthet | 1.10 |
Vår revision omfattar utgifter som kommissionen godkände 2017 | 1.11–1.15 |
Våra granskningsresultat 2017 visar att felen är begränsade till vissa områden i EU-budgeten | 1.16 |
Det sätt som EU-medel betalas ut på påverkar risken för fel | 1.17–1.29 |
Kommissionens uppskattning av felprocenten ligger i den lägre delen av vårt felintervall | 1.30–1.34 |
De enskilda delarna i kommissionens uppskattning överensstämmer inte alltid med våra resultat | 1.35–1.36 |
Framtida korrigeringar och återvinningar påverkar i hög grad riskbeloppet vid avslutandet | 1.37–1.38 |
Kommissionens uppskattning när det gäller korrigeringar och återvinningar bygger på ett justerat historiskt genomsnitt | 1.39–1.41 |
Tydligare åtskillnad mellan effekterna av förebyggande respektive korrigerande åtgärder behöver göras | 1.42–1.46 |
Vi rapporterar misstänkta oegentligheter till Olaf | 1.47–1.51 |
Slutsatser | 1.52–1.54 |
Granskningsresultat | 1.53–1.54 |
Bilaga 1.1 – |
Revisionsmetod |
REVISIONSRÄTTENS REVISIONSFÖRKLARING TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET – OBEROENDE REVISORNS RAPPORT |
|||||||||||||||
Uttalande |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Räkenskapernas tillförlitlighet |
|||||||||||||||
Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||
Intäkter |
|||||||||||||||
Uttalande om lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Betalningar |
|||||||||||||||
Uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Grund för uttalandet |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Grund för ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Områden av särskild betydelse för revisionen |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Vi bedömde redovisningen av garantin för aktieportföljer genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Vi bedömde skulden för pensioner och andra ersättningar till anställda |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Vi bedömde de upplupna kostnaderna i årsredovisningen |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Vi granskade den potentiella effekten på årsredovisningen för 2017 av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Övrigt |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Ledningens ansvar |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Revisorns ansvar för revisionen av de konsoliderade räkenskaperna och de underliggande transaktionerna |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Den 12 juli 2018. |
|||||||||||||||
Klaus-Heiner LEHNE |
|||||||||||||||
Ordförande |
|||||||||||||||
Europeiska revisionsrätten |
|||||||||||||||
12, rue Alcide De Gasperi, Luxembourg, LUXEMBURG |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||
Europeiska revisionsrättens roll |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
EU:s utgifter är ett viktigt verktyg för att uppnå politiska mål |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.1 – EU:s utgifter 2017 som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) och de offentliga utgifterna
|
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.2 – Betalningar 2017 per rubrik i den fleråriga budgetramen
Rubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (Konkurrenskraft) Rubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (Sammanhållning) Rubrik 2 – Naturresurser Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap Rubrik 4 – Europa i världen Rubrik 5 – Administration Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
GRANSKNINGSRESULTAT FÖR BUDGETÅRET 2017 |
|||||||||||||||
Räkenskaperna innehöll inte väsentliga felaktigheter |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Områden av särskild betydelse för revisionen |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Transaktionernas korrekthet |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Vår revision omfattar utgifter som kommissionen godkände 2017 |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.3 – Jämförelse mellan vår revisionspopulation 2017 och EU:s budget per rubrik i den fleråriga budgetramen 2017
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.4 – Översikt över vår revisionspopulation 2017 per rubrik i den fleråriga budgetramen
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Våra granskningsresultat 2017 visar att felen är begränsade till vissa områden i EU-budgeten |
|||||||||||||||
|
1.16. |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Figur 1.5 – Den uppskattade felnivån (2015–2017)
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Det sätt som EU-medel betalas ut på påverkar risken för fel |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.6 – De stödrättighetsbaserade betalningarna 2017 innehåller inte väsentliga fel
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
De stödrättighetsbaserade betalningarna innehåller inte väsentliga fel |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.7 – Fördelning av ersättningsbaserade och stödrättighetsbaserade kostnader i EU:s budget per rubrik i den fleråriga budgetramen
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
De väsentliga felen kvarstår i ersättningsbaserade kostnader |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Figur 1.8 – Andel av den uppskattade felnivån 2017 per rubrik i den fleråriga budgetramen för ersättningsbaserade kostnader (%)
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Vi konstaterade att felnivån i kostnaderna för Konkurrenskraft, Sammanhållning och Naturresurser var väsentlig |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Fel avseende stödberättigande fortsätter att bidra mest till den uppskattade felnivån för ersättningsbaserade kostnader |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.9 – Fördelning av den uppskattade felnivån för ersättningsbaserade kostnader mellan olika feltyper
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Kommissionens uppskattning av felprocenten ligger i den lägre delen av vårt felintervall |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.10 – Förhållande mellan riskbeloppet vid betalning och riskbeloppet vid rapportering/det totala riskbeloppet vid avslutande
Källa: Kommissionen – den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2016, s. 74. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.11 – Kommissionens uppskattning av riskbeloppet vid betalning jämfört med vår uppskattning
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
De enskilda delarna i kommissionens uppskattning överensstämmer inte alltid med våra resultat |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
1.36. |
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Framtida korrigeringar och återvinningar påverkar i hög grad riskbeloppet vid avslutandet |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Ruta 1.12 – Kommissionens uppskattade framtida korrigeringar och återvinningar och riskbelopp
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Kommissionens uppskattning när det gäller korrigeringar och återvinningar bygger på ett justerat historiskt genomsnitt |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Tydligare åtskillnad mellan effekterna av förebyggande respektive korrigerande åtgärder behöver göras |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
VI RAPPORTERAR MISSTÄNKTA OEGENTLIGHETER TILL OLAF |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
SLUTSATSER |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
Granskningsresultat |
|||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
|
(1) Den konsoliderade årsredovisningen består av balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter (inbegripet segmentrapportering).
(2) Rapporterna om budgetgenomförandet innefattar även de förklarande noterna.
(3) Dessa uppgick till 46,7 miljarder euro. Mer information finns i punkterna 1.19–1.21 i årsrapporten för 2017.
(4) Dessa uppgick till 53,5 miljarder euro. Mer information finns i punkt 1.18 i årsrapporten för 2017.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1) (nedan kallad Efsi-förordningen).
(6) Garantin utökades till 26 miljarder euro i enlighet med den ändrade Efsi-förordningen från december 2017 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017, EUT L 345, 27.12.2017, s. 34) och det ändrade Efsi-avtalet från mars 2018.
(7) Se punkterna 1.12–1.16 i årsrapporten för 2015.
(8) Efsis organisationsstruktur, liksom användningen och allokeringen av EU-garantin, skulle kunna ses som en indikation på att fonden står under gemensam kontroll. Men enligt kommissionen krävs inte enhälligt godkännande för beslut om de viktigaste verksamheterna vad gäller egetkapitalprodukten för små och medelstora företag eller Efsi-initiativet som helhet, och därför drog kommissionens räkenskapsförare slutsatsen att gemensam kontroll inte kan föreligga.
(9) Se standard 25 i de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) om ersättningar till anställda. För pensionssystemet speglar åtagandet avseende ersättningar till personalen nuvärdet av EU:s förväntade framtida betalningar som krävs för att reglera en förpliktelse som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder.
(10) Dessa 101 miljarder euro omfattar upplupna kostnader på balansräkningens skuldsida på 64 miljarder euro och, på balansräkningens tillgångssida, 37 miljarder euro som minskar värdet av förfinansieringen.
(11) Se ordförklaringar: sund ekonomisk förvaltning.
(12) Se del 2 i kapitlen 5, 6 och 7.
(13) Se kapitel 3.
(14) Se EU:s konsoliderade årsredovisning för 2017, rapporterna om genomförandet av budgeten och förklarande noter, not 4.3 Den fleråriga budgetramen: Utnyttjande av betalningsbemyndiganden.
(15) I de konsoliderade räkenskaperna ingår
a) |
den konsoliderade årsredovisningen med balansräkningen (där tillgångar och skulder vid årets slut redovisas), resultaträkningen (där årets intäkter och kostnader redovisas), kassaflödestabellen (som visar hur förändringar i räkenskaperna påverkar likvida medel) och redogörelsen för förändringar i nettotillgångarna samt noterna till årsredovisningen, |
b) |
rapporterna om genomförandet av budgeten, där årets inkomster och utgifter redovisas, samt tillhörande noter. |
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1) i dess ändrade lydelse.
(17) Se rekommenderad praktisk riktlinje 2 (RPG 2) ”diskussion om och analys av de finansiella rapporterna” från International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB).
(18) Revisorerna är skyldiga att rapportera om områden av särskild betydelse för revisionen till följd av att internationell revisionsstandard 701 infördes 2015.
(19) I stödrättighetsbaserade kostnader ingår administrativa kostnader.
(20) Dessa uppgifter offentliggjordes inte i ruta 1.6 i årsrapporten för 2016.
(21) Artikel 317 i EUF-fördraget:
”I överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 322. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.”
(22) [http://ec.europa.eu/budget/biblio/media/2018package_en.cfm.
(23) Se rekommendation 2 f i särskild rapport nr 27/2016 Europeiska kommissionens förvaltning – bästa praxis?
(24) Avsnitt 2.1 om ekonomisk förvaltning och internkontroll i riktlinjerna för innehållet i den årliga verksamhetsrapporten, riktlinjer för viktiga begrepp och definitioner för fastställande av felprocentsatser, riskbelopp och uppskattade framtida korrigeringar och användarhandbok om rapporterna ”Business Objects” för utarbetandet av den årliga verksamhetsrapporten för 2017.
(25) Se t.ex. punkterna 1.13–1.15 i årsrapporten för 2013, punkterna 1.43 och 1.44 i årsrapporten för 2014 och fotnot 35 i årsrapporten för 2015. Vår granskning av finansiella korrigeringar och återvinningar som redovisats 2017 visade på några klassificerings- och inmatningsfel.
BILAGA 1.1
REVISIONSMETOD
1. |
Vår revisionsmetod fastställs i handboken för finansiell revision och regelefterlevnadsrevision som finns på vår webbplats (1)). Vi använder en säkerhetsmodell för att planera arbetet. Vid planeringen bedömer vi risken för att fel uppkommer (inneboende risk) och risken för att fel inte förebyggs eller upptäcks och korrigeras (kontrollrisk). |
DEL 1 – Vår strategi 2018–2020 för revisionsförklaringen
2. |
Ett väsentligt mål i vår strategi för 2018–2020 är att vi ska öka revisionsförklaringens mervärde genom att leverera mer kvalitativa bedömningar när det gäller EU:s ekonomiska förvaltning, förbättrad rapportering om resultat och bättre information om EU:s åtgärder i olika medlemsstater och regioner. |
3. |
Vår nuvarande metod för att bedöma om de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s regler innebär att vi huvudsakligen förlitar oss på direkt granskning av regelefterlevnaden i ett stort slumpmässigt representativt urval av transaktioner. Våra senaste årsrapporter visar på förbättringar i förvaltnings- och kontrollsystemen och i tillgången till information om laglighet och korrekthet som våra revisionsobjekt tillhandahåller. |
4. |
Mot bakgrund av denna utveckling kommer vi i revisionsförklaringarna för 2018–2020 att försöka utnyttja våra revisionsobjekts information om laglighet och korrekthet bättre på områden där det är möjligt. Vårt slutliga mål är att i framtiden gå över till en bestyrkandemetod (2). Enligt den metoden samlar revisorn in tillräckliga och ändamålsenliga bevis för att kunna dra en slutsats om den säkerhet som den ansvariga enheten säger sig ha uppnått. I praktiken skulle det innebära att vi på områden där vi kan uppnå säkerhet genom information om laglighet och säkerhet från revisionsobjektet går igenom och upprepar deras arbete. |
5. |
För 2017 har vi ändrat revisionsmetoden för budgetramsrubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för att ta hänsyn till ändringar i utformningen av kontrollsystemen för programperioden 2014–2020. Vårt mål är, förutom att bidra till revisionsförklaringen 2017, att dra slutsatser om tillförlitligheten i kommissionens nyckelindikator för laglighet och korrekthet på detta område – den kvarstående risken för fel (3). |
6. |
I vår population har vi tagit med alla betalningar som hänger samman med beslut om avslutande (genom vilka kommissionen godkänner räkenskaperna) som kommissionen fattade 2017 för de operativa programmen 2014–2020. Kommissionen fattar dessa beslut för att reglera kostnader som uppkom mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016 och som ingår i de attesterade räkenskaper som medlemsstaterna lämnade in senast den 15 februari 2017. Vi kommer inom ramen för framtida revisioner att granska mellanliggande betalningar avseende programmen 2014–2020 som har bokförts i räkenskaperna för 2017. |
DEL 2 – Revisionsmetod när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet
7. |
Vi granskar EU:s konsoliderade räkenskaper för att avgöra om de är tillförlitliga. Räkenskaperna består av
|
8. |
De konsoliderade räkenskaperna ska i alla väsentliga avseenden ge en riktig bild av
|
9. |
Vid revisionen
|
DEL 3 – Revisionsmetod när det gäller transaktionernas korrekthet
10. |
Vid revisionen av korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna granskar vi om transaktionerna följer gällande regler och bestämmelser. |
11. |
I vårt granskningsarbete överväger vi om vi på ett effektivt sätt kan dra nytta av kontroller av korrekthet som redan har utförts av andra. Om vi vill använda resultatet av de kontrollerna, i enlighet med revisionsstandarderna, bedömer vi den andra partens oberoende och kompetens och det utförda arbetets omfattning och tillräcklighet. |
Hur vi granskar transaktioner
12. |
Under varje rubrik i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning (kapitlen 5, 6, 7 och 10) granskar vi ett representativt urval av transaktioner för att kunna uppskatta andelen oriktiga transaktioner i hela populationen. |
13. |
För varje transaktion i urvalet avgör vi om ersättningsanspråket eller betalningen har gjorts för de ändamål som godkänts i budgeten och anges i den aktuella lagstiftningen. Vi granskar hur beloppet i ersättningsanspråket eller betalningen har beräknats (när det gäller större ersättningsanspråk granskar vi ett urval som är representativt för alla poster i transaktionen). Vi spårar transaktionen från budgeträkenskaperna till slutmottagaren (t.ex. en jordbrukare, utbildningsanordnare eller projektansvarig för utvecklingsbistånd) och granskar regelefterlevnaden på varje nivå. |
14. |
När det gäller intäktstransaktioner baserar vi vår revision av moms- och BNI-baserade egna medel på de makroekonomiska aggregat som ligger till grund för beräkningen av dem. Vi bedömer kommissionens kontroller av dessa bidrag från medlemsstaterna fram tills de har tagits emot och bokförts i de konsoliderade räkenskaperna. När det gäller traditionella egna medel granskar vi tullmyndigheternas räkenskaper och flödet av tullavgifter – återigen fram tills kommissionen har tagit emot och bokfört dem i räkenskaperna. |
15. |
När det gäller kostnader granskar vi betalningar när kostnaderna har uppkommit, bokförts och godkänts. Det gäller alla kategorier av betalningar (även dem som görs för inköp av tillgångar). Vi granskar inte förskott när de betalas ut, utan när
|
16. |
Vårt revisionsurval är utformat så att det ska ge en uppskattning av felnivån i kostnaderna som helhet och inte i enskilda transaktioner (t. ex. ett visst projekt). Vi använder den statistiska urvalsmetoden MUS för att välja ut ersättningsanspråk eller betalningar och, på en lägre nivå, enskilda poster i en transaktion (t.ex. fakturor i ett projekt eller skiften i ett ersättningsanspråk från en jordbrukare). De felprocentsatser som rapporteras för dessa poster ska inte tolkas som en slutsats om transaktionerna, utan de bidrar i stället direkt till den övergripande felnivån för EU:s kostnader som helhet. |
17. |
Vi granskar inte transaktioner i varje medlemsstat, stödmottagande stat eller region varje år. Att vi nämner vissa medlemsstater, mottagarländer och/eller regioner innebär inte att det som exemplifieras inte kan inträffa någon annanstans. De belysande exempel som presenteras i denna rapport bildar inte en grund för slutsatser som ska dras om de specifika medlemsstaterna, mottagarländerna och/eller regionerna. |
18. |
Vår metod är inte utformad så att vi samlar in data om frekvensen av fel i hela populationen. Därför är de siffror som presenteras om antalet fel som upptäckts under en rubrik i den fleråriga budgetramen, i de kostnader som hanteras av ett generaldirektorat eller i kostnaderna i en viss medlemsstat inte en indikation på felfrekvensen i de EU-finansierade transaktionerna eller i de enskilda medlemsstaterna. Vår urvalsmetod ger olika transaktioner olika vikt som återspeglar värdet på den aktuella kostnaden och intensiteten i vårt granskningsarbete. Denna viktning tas bort i uppgifterna om frekvens, som ger samma vikt till landsbygdsutveckling som till direktstöd inom Naturresurser och samma vikt till kostnader inom Europeiska socialfonden som till regionala betalningar och sammanhållningsbetalningar. |
Hur vi utvärderar och presenterar resultatet av transaktionsgranskningen
19. |
Ett fel kan avse hela eller en del av beloppet för en enskild transaktion. Vi tar ställning till om fel är kvantifierbara eller icke kvantifierbara, det vill säga om det går att mäta hur stor del av det granskade beloppet som innehöll fel. Fel som upptäcks och korrigeras före och oberoende av våra kontroller ingår inte i beräkningen och felfrekvensen, eftersom det faktum att de upptäcktes och korrigerades visar att kontrollsystemen har fungerat ändamålsenligt. |
20. |
Våra kriterier för kvantifieringen av fel i offentlig upphandling beskrivs i dokumentet Non-compliance with the rules on public procurement – types of irregularities and basis for quantification (bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling – typer av oriktigheter och grund för kvantifiering) (4). |
21. |
Vår kvantifiering kan skilja sig från den som kommissionen eller medlemsstaterna använder när de beslutar hur de ska reagera på felaktig tillämpning av reglerna för offentlig upphandling. |
Uppskattad felnivå
22. |
Vi uppskattar det ”mest sannolika felet” (MSF). Det gör vi för de flesta rubriker i den fleråriga budgetramen och för de totala budgetbetalningarna. Det mest sannolika felet innefattar endast kvantifierbara fel och uttrycks i procent. Exempel på fel är kvantifierbara överträdelser av tillämpliga förordningar, regler och kontraktsvillkor och villkor för bidrag. Vi fastställer även den undre felgränsen och den övre felgränsen. |
23. |
Vi använder väsentlighetsgränsen på 2 % som en vägledning för vårt uttalande. Vi beaktar även felens karaktär, belopp och kontext. |
Hur vi granskar systemen och rapporterar resultatet
24. |
Kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ, medlemsstaternas myndigheter, stödmottagande länder och regioner inrättar system som ska hantera budgetriskerna och övervaka/garantera transaktionernas korrekthet. Vi har nytta av att granska dessa system för att identifiera områden där förbättringar kan göras. |
25. |
Inom varje rubrik i den fleråriga budgetramen, också när det gäller intäkter, finns en mängd olika enskilda system. Vi granskar ett urval av system varje år och presenterar resultaten tillsammans med rekommendationer om förbättringar. |
Hur vi kommer fram till våra uttalanden i revisionsförklaringen
26. |
Vi planerar vårt arbete så att vi kan inhämta tillräckliga, relevanta och tillförlitliga revisionsbevis för vårt uttalande om korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för EU:s konsoliderade årsredovisning. Vi rapporterar om det arbetet i kapitlen 4–10. Uttalandet formuleras i revisionsförklaringen. Arbetet gör att vi kan komma fram till ett välgrundat uttalande om huruvida felen i populationen ligger över eller under väsentlighetsgränsen. |
27. |
När vi konstaterar att felnivån är väsentlig och fastställer dess inverkan på revisionsuttalandet måste vi avgöra om felen, eller avsaknaden av revisionsbevis, är ”av avgörande betydelse”. För att kunna göra det tillämpar vi anvisningarna i Issai 1705 (och utvidgar dem till att gälla för laglighet och korrekthet i enlighet med revisionsrättens mandat). När felen är väsentliga och av avgörande betydelse avger vi ett uttalande med avvikande mening. |
28. |
Fel eller brister på revisionsbevis bedöms vara ”av avgörande betydelse” om de enligt revisorns bedömning inte är begränsade till särskilda delar, konton eller poster i årsredovisningen (dvs. de är spridda över kontona eller de granskade transaktionerna) eller, om de är begränsade på det sättet, representerar eller skulle kunna representera en avsevärd del av årsredovisningen, eller gäller upplysningar som har sådan betydelse att de är grundläggande för användares förståelse av årsredovisningen. |
29. |
Enligt vår bästa uppskattning uppgår felnivån i kostnaderna totalt sett till 2,4 % 2017. Vi bedömde inte att detta fel var av avgörande betydelse, eftersom det är begränsat till en viss typ av kostnader på endast vissa utgiftsområden. Den uppskattade felnivån för de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen varierar, såsom beskrivs i kapitlen 5–7 och 10. |
Misstanke om oegentligheter
30. |
Om vi har anledning att misstänka att bedräglig verksamhet har ägt rum rapporterar vi detta till Olaf, EU:s byrå för bedrägeribekämpning. Olaf ansvarar för de eventuella utredningar som detta ger upphov till. Vi rapporterar flera fall till Olaf varje år. |
DEL 4 – Koppling mellan revisionsuttalandena om räkenskapernas tillförlitlighet och transaktionernas korrekthet
31. |
Vi har avgett
|
32. |
Vårt arbete och våra uttalanden har gjorts i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och god revisionssed och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). |
33. |
När revisorer avger revisionsuttalanden om både räkenskapernas tillförlitlighet och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna anger standarderna att ett modifierat uttalande om transaktionernas korrekthet inte i sig leder till ett modifierat uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet. I den årsredovisning som vi uttalar oss om konstateras att det finns ett väsentligt problem när det gäller överträdelser av de regler som styr kostnader som belastar EU:s budget. Vi har därför beslutat att förekomsten av en väsentlig felnivå som påverkar korrektheten inte i sig är ett skäl att modifiera vårt separata uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet. |
(1) https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/AuditMethodology.aspx
(2) Se punkt 40 i Issai 4000.
(3) Se bakgrundsdokumentet The ECA’s modified approach to the Statement of Assurance audits in Cohesion (revisionsrättens ändrade metod för revisioner inför revisionsförklaringen av sammanhållningsområdet) som finns på vår webbplats (https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=44524).
(4) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/Guideline_procurement/Quantification_of_public_procurement_errors.pdf.
KAPITEL 2
Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 2.1–2.2 |
Budgetförvaltningen under 2017 | 2.3–2.12 |
Jämfört med budgeten var åtagandena höga och betalningarna fortsatt låga under den fleråriga budgetramens fjärde år | 2.3–2.5 |
De utestående budgetåtagandena överträffade förra årets rekord | 2.6–2.8 |
Den samlade marginalen för betalningar och särskilda instrument är en viktig del av flexibiliteten | 2.9–2.12 |
Frågor som rör den ekonomiska förvaltningen av budgeten för 2017 | 2.13–2.45 |
Att utnyttja tillgängliga medel i ESI-fonderna är fortfarande en utmaning för medlemsstaterna | 2.13–2.19 |
Medlemsstaterna lämnade in sina slutliga kostnadsredovisningar avseende strukturfonderna för budgetramperioden 2007–2013 | 2.20–2.22 |
Bistånd till tredjeländer ges i allt högre grad genom alternativa finansieringsmodeller | 2.23–2.27 |
EU:s finansiering via finansieringsinstrument har ökat betydligt | 2.28–2.41 |
Finansieringsinstrument med delad förvaltning ställs inför utmaningar | 2.29–2.35 |
Momentum för Europeiska fonden för strategiska investeringar | 2.36–2.39 |
Inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling | 2.40–2.41 |
EU-budgetens exponering fortfarande betydande | 2.42–2.45 |
Risker och utmaningar för framtidens EU-budget | 2.46–2.51 |
En onormal eftersläpning av obetalda ersättningsanspråk kan uppstå | 2.47 |
Finansieringen av utstående åtaganden från den fleråriga budgetramen 2014–2020 är ett problem för nästa fleråriga budgetram | 2.48–2.49 |
Förenade kungariket lämnar EU | 2.50 |
Bristerna när det gäller redovisningsskyldighet kan riskera att öka ytterligare | 2.51 |
Slutsatser och rekommendationer | 2.52–2.62 |
Slutsatser | 2.52–2.61 |
Rekommendationer | 2.62 |
Bilaga 2.1 – |
De viktigaste punkterna av intresse i ändringsbudgetar |
Bilaga 2.2 – |
Ökning av anslagen till särskilda instrument |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
BUDGETFÖRVALTNINGEN UNDER 2017 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Jämfört med budgeten var åtagandena höga och betalningarna fortsatt låga under den fleråriga budgetramens fjärde år |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.1 – Budgetgenomförandet 2017
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
De utestående budgetåtagandena överträffade förra årets rekord |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.2 – Utestående åtaganden, åtaganden och betalningar inbegripet prognoser fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Den samlade marginalen för betalningar och särskilda instrument är en viktig del av flexibiliteten |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.3 – Samlad marginal för betalningar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
FRÅGOR SOM RÖR DEN EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN AV BUDGETEN FÖR 2017 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna har fortfarande svårt att utnyttja tillgängliga medel i ESI-fonderna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.5 – Utnyttjandegrader per medlemsstat vid utgången av 2017 och utgången av 2010
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.6 – Resultat av vår enkät
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna lämnade in sina slutliga kostnadsredovisningar avseende strukturfonderna för budgetramperioden 2007–2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.7 – Utestående strukturfondsåtaganden inom den fleråriga budgetramen 2007–2013 vid utgången av 2017
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.8 – Belopp som dragits tillbaka från strukturfonderna mellan 2011 och 2017 per medlemsstat
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bistånd till tredjeländer ges i allt högre grad genom alternativa finansieringsmodeller |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.9 – Nyckelinformation om förvaltningsfonder
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.10 – Nyckelinformation om faciliteten för flyktingar i Turkiet
Källa:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
EU:s finansiering via finansieringsinstrument har ökat betydligt |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.11 – Stöd från EU:s budget till finansieringsinstrument
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Finansieringsinstrument med delad förvaltning ställs inför utmaningar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Avslutandet av perioden 2007–2013 visade på felaktigheter och dubbelräkning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.12 – Belopp från finansieringsinstrument med delad förvaltning som hade betalats ut till och använts av medlemsstaterna fram till den 31 mars 2017
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Utbetalningarna från finansieringsinstrument med delad förvaltning till slutmottagare inom den fleråriga budgetramen 2014–2020 har varit låga |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.13 – Läget för finansieringsinstrumenten med delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen 2014–2020 i december 2016
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Momentum för Europeiska fonden för strategiska investeringar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.14 – Efsi-finansiering per medlemsstat (miljoner euro)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
EU-budgetens exponering fortfarande betydande |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2.15 – EU-budgetens exponering för garantier (vid utgången av 2017)
Anm.:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
RISKER OCH UTMANINGAR FÖR FRAMTIDENS EU-BUDGET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
En onormal eftersläpning av obetalda ersättningsanspråk kan uppstå |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Finansieringen av utstående åtaganden från den fleråriga budgetramen 2014–2020 är ett problem för nästa fleråriga budgetram |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Förenade kungariket lämnar EU |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bristerna när det gäller redovisningsskyldighet kan riskera att öka ytterligare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutsatser |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar delvis rekommendationen. Kommissionen kommer att rapportera om avslutandet i enlighet med gällande lagar. Enligt den nuvarande lagstiftningen behöver medlemsstaterna inte lämna information om belopp som tillhör dem. I enlighet med den godtagna rekommendation 2 i särskild rapport nr 4/2017 om att skydda EU:s budget kommer kommissionen att rapportera om slutresultatet för avslutandet för programperioden i samband med den årliga verksamhetsrapporten från respektive generaldirektorat. Denna rapport kommer att innefatta det belopp som får medräknas vid avslutandet per operativt program, inklusive för finansieringsinstrument i förekommande fall. Den kommer också att omfatta information om eventuella återbetalningar per operativt program. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar delvis rekommendationen. Kommissionen kommer, i linje med den nya budgetförordning som antagits av medlagstiftaren, årligen att bedöma hållbarheten för de ansvarsförbindelser som belastar EU-budgeten och som uppkommer genom finansiella operationer. Denna information kommer att åtfölja budgetförslaget från och med 2021. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen har lagt fram sina förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 för Europaparlamentet och rådet. Ett viktigt inslag i dessa förslag är betalningstakets stabilitet och förutsägbarhet. Kommissionen anser att det föreslagna betalningstaket kommer att räcka för att täcka utestående åtaganden före 2021 och betalningar för de nya åtagandena under 2021–2027 inom de ramar som fastställs av taket för egna resurser enligt gällande beslut om egna resurser. Kommissionens förslag till en förordning om gemensamma avsättningar för 2021–2027 innehåller två huvudmekanismer som främjar ett mer skyndsamt genomförande: en n+2-regel för tillbakadraganden i kombination med en nivå på förfinansiering som har sänkts till årliga betalningar på 0,5 % baserade på det totala stödet från fonderna på programnivå. Kommissionen föreslår dessutom medlagstiftaren att man minskar den årliga förfinansieringsnivån för programmen under perioden 2014–2020. |
(1) Diskussionsunderlaget byggde på Future financing of the EU (den framtida finansieringen av EU), slutrapport och rekommendationer från högnivågruppen för egna medel, januari 2017.
(2) Framtiden för EU:s finanser: reform av hur EU-budgeten fungerar, briefingdokument, februari 2018 (nedan kallat briefingdokumentet om framtiden för EU:s finanser) och The Commission’s proposal for the 2021–2027 Multiannual Financial Framework (briefingdokument om kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027), juli 2018.
(3) Förslaget skulle ha presenterats före utgången av 2017 – se artikel 25 i förordningen om den fleråriga budgetramen (rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884)).
(4) Vi har exkluderat överföringar mellan budgetår och inkomster avsatta för särskilda ändamål eftersom de inte ingår i den antagna budgeten och följer andra regler som snedvrider resultatet. För mer information, se del A4–A5 i Europeiska kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen budgetåret 2017.
(5) Exklusive överföringar mellan år och inkomster avsatta för särskilda ändamål. Se fotnot 4.
(6) Se kommissionens svar på punkt 2.14 i årsrapporten för 2016.
(7) Se not 2.2 till rapporten om genomförandet av budgeten i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning – budgetåret 2017 (nedan kallad EU:s årsredovisning för 2017).
(8) Baserat på befintliga resultat i slutet av 2017 och den fleråriga budgetramen, inklusive den tekniska justeringen för 2017, har vi gjort det försiktiga antagandet att 98 % av åtagandebemyndigandena kommer att omsättas i åtaganden. Vi har använt kommissionens senaste tillgängliga uppskattning av tillbakadraganden och antagit att 99 % av betalningsbemyndigandena kommer att bli betalningar, exklusive betalningar som är kopplade till särskilda instrument liksom i kommissionens antagande. Vi har inte beaktat användningen av den samlade marginalen för betalningar. Den kan dock hjälpa till att minska de utestående åtagandena fram till 2020 (se punkterna 2.9–2.10). Inkomster avsatta för särskilda ändamål och överföringar mellan år har inte räknats med i prognosen för 2018–2020 eftersom de endast har liten inverkan och är svåra att beräkna.
(9) COM(2016) 603 final – meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget. Vi svarade på kommissionens meddelande genom att offentliggöra briefingdokumentet EU:s budget: dags för en reform? i november 2016.
(10) Rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 163, 24.6.2017, s. 1).
(11) Den samlade marginalen för betalningar gör det möjligt att föra över outnyttjade betalningsbemyndiganden till framtida år.
(12) Reserven för katastrofbistånd (EAR), Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF), flexibilitetsmekanismen (Flex) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) – se artiklarna 9–12 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Se även punkterna 2.8–2.10 i årsrapporten för 2016.
(13) Se artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen.
(14) Baserat på tekniska justeringar av budgetramen och revisionsrättens uppskattningar för 2017.
(15) Punkt 2.8 i årsrapporten för 2014 och punkt 2.8 b i årsrapporten för 2016.
(16) Utnyttjande är det belopp som kommissionen betalar till en medlemsstat som medfinansiering av projekt inom operativa program från ESI-fonderna. Utnyttjandegraden visar vilka belopp som har betalats i förhållande till de planerade EU-utgifterna.
(17) Fjärde året av den nuvarande fleråriga budgetramen.
(18) Motsvarande år i den föregående fleråriga budgetramen.
(19) Kommissionen förklarade vad den anser är skälen till detta i olika dokument: i analysen av de europeiska struktur- och investeringsfondernas budgetgenomförande 2016, i halvtidsöversynen och revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar COM(2016) 603 final och SWD(2016) 299 final samt i sina svar på frågorna för skriftligt besvarande till kommissionärerna Günther Oettinger, Corina Creţu och Marianne Thyssen om förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet 2016.
(20) Kroatien, Italien, Malta, Slovakien, Slovenien och Spanien.
(21) Se särskild rapport nr 1/2018 Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna (Jaspers) – dags att rikta stödet bättre.
(22) Särskild rapport nr 36/2016 En bedömning av arrangemangen för avslutande av sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprogrammen 2007–2013 och särskild rapport nr 17/2018 Kommissionens och medlemsstaternas åtgärder under de sista åren av programperioden 2007–2013 rådde bot på det låga anslagsutnyttjandet men var inte tillräckligt resultatinriktade.
(23) Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden.
(24) Utom Kroatien, som hade fått tidsfristen förlängd till den 31 mars 2018.
(25) Se punkt 2.13 i årsrapporten för 2016.
(26) Fondernas fullständiga namn är följande: EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer samt EU:s förvaltningsfond för Colombia.
(27) Särskild rapport nr 11/2017 EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister.
(28) Se rekommendation 4 i kapitel 2 i årsrapporten för 2016.
(29) Summary of data on the progress made in financing and implementing financial engineering instruments reported by the managing authorities in accordance with Article 67(2)(j) of Council Regulation (EC) No 1083/2006 Programming period 2007–2013, situation as at 31 March 2017 (at closure) (sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansieringstekniska instrument och som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67.2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, programperioden 2007–2013, situationen per den 31 mars 2017 [vid avslutandet]).
(30) Dessa belopp fortsätter att vara tillgängliga för medlemsstaterna. Se artikel 78.7 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
(31) Se punkt 6.25 i årsrapporten för 2016.
(32) Från lån som betalats ut och återbetalats, investeringar som gjorts eller belopp som blivit över efter det att alla garantier har utfallit.
(33) Särskild rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013.
(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).
(35) I skäl 21 i förordning (EU) 2017/2396 anges att finansiering kommer att komma från EU-budgeten med en överföring från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) samt från inkomsterna och återbetalningarna från FSE-skuldinstrumentet och från Margueritefonden.
(36) Se not 4.1 till EU:s årsredovisning för 2017.
(37) Bland annat genom återflöden, antingen från Efsi själv (525 miljoner euro) eller från andra finansiella instrument (150 miljoner euro från FSE-skuldinstrumentet och Margueritefonden).
(38) Se verksamhetsrapport från EIB vid årets slut för Europeiska fonden för strategiska investeringar – infrastruktur- och innovationstjänsten och delen för små och medelstora företag. Bilaga II till Efsiavtalet – rapportdatum: 31 december 2017.
(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU- garantifonden (EUT L 249, 27.9.2017, s. 1).
(40) Artikel 11 e i förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden.
(41) Eventualförpliktelser är möjliga förpliktelser som beror på om framtida händelser inträffar. De viktigaste eventualförpliktelserna i EU-budgeten är följande: EIB:s garantier för det externa utlåningsmandatet, Efsi-garantier, finansiellt stöd: makroekonomiskt stöd, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), betalningsbalans och Euratom, garantier som ges för EU:s finansieringsinstrument (huvudsakligen Horisont 2020, finansieringsinstrumentet för riskdelning och Fonden för ett sammanlänkat Europa) och EFHU-garantin.
(42) COM(2016) 605, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2012/2002, (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU.
(43) Den försäkringstekniska värderingen av pensionsskulden motsvarar nuvärdet av EU:s förväntade framtida betalningar. Den beräknas med hjälp av den relevanta diskonteringsräntan i enlighet med den metod som fastställs i IPSAS 25. För närmare uppgifter om beräkningen, se not 2.9 till EU:s årsredovisning för 2017.
(44) Se balansräkningen i EU:s årsredovisning för 2017.
(45) Se fotnot i balansräkningen i EU:s årsredovisning för 2017.
(46) Se punkterna 2.36–2.38 i årsrapporten för 2016.
(47) Artikel 3.2 andra stycket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).
(48) Artikel 9 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.
(49) Se rekommendation 2 i punkt 2.47 i årsrapporten för 2015 och briefingdokumentet om framtiden för EU:s finanser.
(50) Utkast till avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, 19 mars 2018.
(51) Se den översiktliga analysen från 2014 Luckor, överlappningar och utmaningar: En översiktlig analys av EU:s förfaranden för ansvarsutkrävande och offentlig revision, punkt 2.4 i årsrapporten från 2015 och punkterna 2.29–2.31, 2.43 och 2.46 samt ruta 2.8 i årsrapporten för 2016.
(52) Ruta 4 i kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser.
(53) Se punkterna 28, 29 och 29–44 i briefingdokumentet om framtiden för EU:s finanser.
(54) Såsom Europeiska försvarsbyrån (EDA), den föreslagna europeiska valutafonden, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och EIB:s transaktioner som inte är knutna till EU-budgeten.
(55) I detta belopp ingår inte 1,2 miljarder euro för instrument med kombinerad finansiering.
(56) Baserat på den nuvarande finansieringsramen – COM(2018) 600.
BILAGA 2.1
DE VIKTIGASTE PUNKTERNA AV INTRESSE I ÄNDRINGSBUDGETAR
Ändringsbudget |
Förklaring |
Värde i miljarder euro |
Effekt på budgeten 2017 |
1/2017 |
Tre medlemsstater fick stöd, på grund av större eller regionala katastrofer som inträffade, från Europeiska unionens solidaritetsfond: a) Förenade kungariket: 60,3 miljoner euro, b) Cypern: 7,3 miljoner euro och c) Portugal: 3,9 miljoner euro. |
0,07 |
Ökning av åtaganden |
2/2017 |
Överskottet 2016 återfördes till medlemsstaterna genom en minskning av deras årliga bidrag. |
6,40 |
Minskning av inkomsterna |
3/2017 |
Sysselsättningsinitiativet för unga, som inrättades 2013 som ett svar på den höga ungdomsarbetslösheten i EU, förstärktes. |
0,50 |
Ökning av åtaganden |
4/2017 |
Stöd gavs till Italien, genom Europeiska unionens solidaritetsfond, med anledning av en rad jordbävningar som inträffade mellan augusti 2016 och januari 2017. |
1,20 |
Ökning av åtaganden |
5/2017 |
EFHU-garantifonden inrättades. |
0,30 |
Ökning av åtaganden |
6/2017 |
Betalningsbemyndigandena i den ursprungliga budgeten minskades. Detta minskade parallellt medlemsstaternas bidrag med samma belopp. |
0,06 |
Minskning av åtaganden |
7,70 |
Minskning av betalningar |
||
Källa: Not A 2.1 till kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2017. |
BILAGA 2.2
ÖKNING AV ANSLAGEN TILL SÄRSKILDA INSTRUMENT
Belopp tillgängliga i särskilda instrument före och efter ökningen
(miljoner euro) |
|||||||
Före ökningen |
|
|
|
|
|
|
|
År |
|
Flex |
EAR |
EGF |
EUSF |
|
Totalt |
2017 |
|
530 |
315 |
169 |
563 |
|
1 577 |
2018 |
|
541 |
322 |
172 |
574 |
|
1 609 |
2019 |
|
552 |
328 |
176 |
586 |
|
1 642 |
2020 |
|
563 |
335 |
179 |
598 |
|
1 675 |
Totalt |
|
2 186 |
1 300 |
696 |
2 321 |
|
6 503 |
Efter ökningen |
|
|
|
|
|
|
|
År |
|
Flex |
EAR |
EGF |
EUSF |
|
Totalt |
2017 |
|
676 |
338 |
169 |
563 |
|
1 746 |
2018 |
|
689 |
344 |
172 |
574 |
|
1 779 |
2019 |
|
703 |
351 |
176 |
586 |
|
1 816 |
2020 |
|
717 |
359 |
179 |
598 |
|
1 853 |
Totalt |
|
2 785 |
1 392 |
696 |
2 321 |
|
7 194 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skillnad |
|
599 |
92 |
— |
— |
|
691 |
Totalt belopp tillgängligt för utnyttjande 2018–2020 (*1) |
|
5 997 |
|||||
Anm.: Flex – flexibilitetsmekanismen; EAR – reserven för katastrofbistånd; EGF – Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter; EUSF – Europeiska unionens solidaritetsfond. Källa: Europeiska revisionsrätten på grundval av uppgifter från kommissionen. |
(*1) Skillnaden mellan 7 194 miljoner euro och 5 997 miljoner euro är lika med de belopp som utnyttjats 2017.
KAPITEL 3
EU-budgeten: att uppnå resultat
INNEHÅLL
Inledning | 3.1 |
Del 1 – Använder kommissionen resultatinformation på ett adekvat sätt när den fattar beslut? | 3.2–3.36 |
Avsnitt A – Det finns vissa gränser för i hur stor utsträckning kommissionen kan använda resultatinformation | 3.6–3.13 |
Avsnitt B – Kommissionens system för resultatmätning tillhandahåller ofantliga uppgiftsmängder men inte alltid i rätt tid | 3.14–3.18 |
Avsnitt C – Kommissionen använder resultatinformation till att förvalta program och politik men vidtar inte alltid lämpliga åtgärder när målen inte uppfylls | 3.19–3.26 |
Avsnitt D – Kommissionen förklarar i regel inte hur den använder resultatinformation i sina resultatrapporter | 3.27–3.31 |
Avsnitt E – Man räknar med att en fortsatt utveckling av resultatkulturen ska leda till ytterligare framsteg | 3.32–3.36 |
Del 2 – Resultat av revisionsrättens effektivitetsrevisioner: slutsatser och rekommendationer med störst effekt | 3.37–3.67 |
Inledning | 3.37 |
Rubrikerna 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” och 1b ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” | 3.38–3.44 |
Rubrik 2 ”Hållbar tillväxt – naturresurser” | 3.45–3.48 |
Rubrikerna 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och 4 ”Europa i världen” | 3.49–3.58 |
Rubrik 5 ”Administration” och våra rapporter om det prioriterade området ”en fungerande inre marknad och en hållbar monetär union” | 3.59–3.67 |
Del 3 – Uppföljning av rekommendationer | 3.68–3.78 |
Slutsatser och rekommendationer | 3.79–3.85 |
Slutsatser | 3.79–3.83 |
Rekommendationer | 3.84–3.85 |
Bilaga 3.1 – |
Närmare uppgifter om rekommendationernas status per rapport |
Bilaga 3.2 – |
Viktiga förbättringar och olösta problem per rapport |
Bilaga 3.3 – |
Rekommendationer till medlemsstater |
Bilaga 3.4 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer avseende resultatfrågor |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
DEL 1 – ANVÄNDER KOMMISSIONEN RESULTATINFORMATION PÅ ETT ADEKVAT SÄTT NÄR DEN FATTAR BESLUT? |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inriktning och omfattning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avsnitt A – Det finns vissa gränser för i hur stor utsträckning kommissionen kan använda resultatinformation |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I EU:s fleråriga budgetram finns inte den flexibilitet som krävs för att resultatinformation ska kunna användas |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns parallella strategiska ramar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.1 – Fyra strategiska ramar för Europeiska unionen (gäller parallellt)
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.2 – Enkätresultat – Måltydlighet
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avsnitt B – Kommissionens system för resultatmätning tillhandahåller ofantliga uppgiftsmängder men inte alltid i rätt tid |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ofantliga mängder resultatinformation finns tillgängliga för cheferna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.3 – Kommissionens viktigaste beslutsprocesser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.16. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Resultatmätningssystemen kan utvecklas ytterligare |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.4 – Enkätresultat – Ramen för resultatinformation
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avsnitt C – Kommissionen använder resultatinformation till att förvalta program och politik men vidtar inte alltid lämpliga åtgärder när målen inte uppfylls |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen använder resultatinformation som den förfogar över till att förvalta sina aktiviteter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.5 – Huvudsakliga resultatrapporter som utarbetats av kommissionen och dess generaldirektorat (24)
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Box 3.6 – De huvudsakliga resultatrapporternas tilltänkta mottagare och användning
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
När mål inte uppnås vidtas inte alltid korrigerande åtgärder |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.7 – Vad händer om mål uppnås eller överträffas?
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.8 – Vad händer om mål inte uppnås?
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avsnitt D – Kommissionen förklarar i regel inte hur den använder resultatinformation i sina resultatrapporter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.29. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Avsnitt E – Man räknar med att en fortsatt utveckling av resultatkulturen ska leda till ytterligare framsteg |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.32. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.9 – Utmaningar när det gäller användningen av resultatinformation enligt de sex intervjuade generaldirektoraten
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.10 – Enkätresultat – Resultatkultur
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.11 – Sista enkätfrågan: ”Vad skulle behöva ändras för att göra användningen av resultatinformation bättre vid ditt generaldirektorat?”
Källa: Revisionsrättens enkät. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
DEL 2 – RESULTAT AV REVISIONSRÄTTENS EFFEKTIVITETSREVISIONER: SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER MED STÖRST EFFEKT |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inledning |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.12 – Ett stort antal särskilda rapporter med en bedömning av hur principerna för en sund ekonomisk förvaltning har genomförts
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.13 – Rekommendationerna handlar om många olika ämnen
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.14 – Revisionsobjekten godtar den stora merparten av våra rekommendationer
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rubrikerna 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” och 1b ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
i) Särskild rapport nr 2/2017 Kommissionens förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program inom sammanhållningspolitiken 2014–2020 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.40. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ii) Särskild rapport nr 5/2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad? En bedömning av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.42. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
iii) Särskild rapport nr 15/2017 Förhandsvillkor och resultatreserv inom sammanhållningspolitiken: innovativa men ännu inte ändamålsenliga instrument |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.44. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rubrik 2 ”Hållbar tillväxt: naturresurser” |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
i) Särskild rapport nr 16/2017 Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ii) Särskild rapport nr 10/2017 EU:s stöd till unga jordbrukare bör riktas så att det främjar generationsskifte på ett ändamålsenligare sätt |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
iii) Särskild rapport nr 21/2017 Miljöanpassningsstödet: ett mer komplext inkomststödsystem som ännu inte är ändamålsenligt i miljöhänseende |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rubrikerna 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och 4 ”Europa i världen” |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
i) Särskild rapport nr 3/2017 EU:s bistånd till Tunisien |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.51. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ii) Särskild rapport nr 6/2017 EU:s svar på flyktingkrisen: systemet med mottagningscentrum (hotspots) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.53. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
iii) Särskild rapport nr 11/2017 EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.56. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
iv) Särskild rapport nr 22/2017 Valobservatörsuppdrag – ansträngningar har gjorts för att följa upp rekommendationer men övervakningen behöver bli bättre |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.58. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rubrik 5 ”Administration” och våra rapporter om det prioriterade området ”en fungerande inre marknad och en hållbar monetär union” |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
i) Särskild rapport nr 17/2017 Kommissionens arbete med den grekiska finanskrisen |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.63. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ii) Särskild rapport nr 23/2017 Den gemensamma resolutionsnämnden: det krävande arbetet med att skapa en bankunion har inletts, men mycket återstår |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
DEL 3 – UPPFÖLJNING AV REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
A. Inriktning och omfattning samt tillvägagångssätt – en ny metod |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
B. Hur har kommissionen behandlat våra rekommendationer? |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3.15 – Genomförande av våra rekommendationer efter effektivitetsrevisioner 2014
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutsatser |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.81. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns inget krav på att generaldirektoraten eller kommissionen i sina resultatrapporter ska förklara hur resultatinformation har använts i beslutsfattandet. Generaldirektoratens resultatrapporter, liksom programförklaringarna, innehåller trots det ofta viss begränsad information av detta slag. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheferna vid de generaldirektorat som vi intervjuade identifierade ett antal upplevda utmaningar som hindrar dem från att använda resultatinformation mer för att uppnå bättre resultat. Resultatet av vår enkät bekräftade att det finns ett stort behov av mer utbildning i hur resultatinformation används och av mer ändamålsenlig spridning av kunskap och god praxis. Flera av de åtgärder som kommissionen vidtar för att bli mer resultatorienterad kan ses som de första stegen i en större ansträngning för att åstadkomma en betydande kulturell förändring. Med tiden bör denna kulturella förändring göra kommissionen och EU-budgeten ännu mer fokuserade på att uppnå resultat och få effekter. |
Kommissionen anser att den redan har en välutvecklad resultatkultur och har vidtagit en rad åtgärder de senaste åren för att stärka denna kultur ytterligare (56). Se även revisionsrättens exempel i punkt 3.32 av de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att stärka resultatkulturen och kommissionens svar på punkt 3.36. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen håller med om att metoden för genomförandet av EU-budgeten bör vara så sammanhängande och effektiv som möjligt och att tydlighet och öppenhet när det gäller uppnåendet av resultat är mycket viktigt. Kommissionen anser att dess förslag till den framtida fleråriga budgetramen och de närstående sektorsprogrammen utgör en sammanhängande ram för den framtida budgeten. Dessa förslag är utformade för att bidra till de politiska prioriteringar som överenskommits av europeiska ledare i Bratislava och Rom. De bygger på input från ett brett spektrum av berörda parter från hela Europa. Det slutgiltiga beslutet om denna ram kommer att fattas av rådet genom enhällighet med Europaparlamentets samtycke. Revisionsrätten hänvisar till andra ”strategiska ramar” som kan påverka genomförandet av budgeten under perioden efter 2020. Dessa inkluderar de politiska prioriteringarna för nästa kommission och den strategiska agendan för Europeiska rådet. Dessa ramar utarbetas i enlighet med institutionernas institutionella befogenheter enligt fördraget. Kommissionen kommer, tillsammans med de övriga institutionerna, att spela sin roll för att säkerställa en sammanhängande strategi för genomförandet av den framtida fleråriga budgetramen. Kommissionen anser dessutom att ramen för den framtida budgeten bör vara tillräckligt flexibel för att kunna reagera effektivt på oförutsedda behov när de uppstår. Detta är en naturlig och oundviklig följd av den komplexa miljön i vilken EU-budgeten genomförs |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förslagen till de framtida finansieringsprogrammen inom ramen för den fleråriga budgetramen innehåller detaljerade och mätbara mål och indikatorer som kommer att användas för att övervaka och hantera resultatet av dessa program under perioden. Det slutliga beslutet om utformningen av dessa program kommer att fattas av Europaparlamentet och rådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Kommissionen kommer att rapportera om framstegen i de relevanta resultatrapporterna. Dessutom kommer kommissionen att undersöka med de övriga institutionerna och berörda parterna möjligheten att komplettera dessa mål och indikatorer på programnivå med mätbara högnivåmål i samband med de politiska prioriteringarna. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen kommer att fortsätta att rapportera om framsteg som gjorts och kommer att lägga fram förslag när så är lämpligt. De årliga verksamhetsrapporterna och programförklaringarna ger varje år den senaste tillgängliga resultatinformationen för alla resultatindikatorer för EU-budgeten. Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten är en sammanfattande rapport med hänvisningar till andra mer detaljerade resultatrapporter. Avsikten är inte att tillhandahålla detaljerad rapportering om alla resultatindikatorer. Kommissionen påpekar att de resultatrapporter som kommissionen har lagt fram delvis är beroende av kvaliteten, tillgängligheten och aktualiteten hos de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna och andra aktörer. Som revisionsrätten har erkänt i punkt 3.81.1 finns det begränsningar för de uppföljningsåtgärder som kan vidtas om målen inte uppfylls. Ansvaret för budgetresultat och uppföljningsåtgärder delas mellan alla aktörer som deltar i genomförandet av EU-budgeten och är därför inte direkt eller exklusivt kontrollerade av kommissionen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna rekommendation kommer att genomföras genom anvisningar till tjänsterna vid utarbetandet av de relevanta resultatrapporterna. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation. Kommissionen noterar att på grund av de tidsfördröjningar som är förknippade med insamlingen av detaljerad resultatinformationen, finns den stora möjligheten att dra lärdomar från resultatinformationen i utformningen av lagstiftningsramen för framtida finansieringsprogram. Den utgiftsöversyn som åtföljer kommissionens förslag till den framtida fleråriga budgetramen och de konsekvensbedömningar som offentliggörs tillsammans med förslagen till de framtida finansieringsprogrammen innehåller en omfattande hänvisning till utvärderingsresultat, revisionsslutsatser och andra källor till resultatinformation, och förklarar hur dessa lärdomar har speglats i utformningen av framtida program. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen har en välutvecklad resultatkultur inom sina tjänster. Som bekräftats i detta kapitel har det gjorts betydande insatser de senaste åren (t.ex. reformen av den strategiska planeringen och programcykeln, halvtidsutvärderingarna av utgiftsprogrammen för 2014–2020 och utarbetandet av utgiftsprogrammen för 2021–2027) för att stärka inriktningen på resultat både på politisk nivå och tjänstenivå. Kommissionen har åtagit sig att fortsätta främja en resultatkultur med vederbörlig hänsyn till kommissionens parallella ansvar för en sund ekonomisk förvaltning av EU-budgeten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(1) Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(2) Instructions for the Strategic Plan 2016–2020 and Management Plan 2016 (anvisningar för den strategiska planen 2016–2020 och förvaltningsplanen 2016), 20 november 2015, Ares (2015)5332669, se punkt 1.1 i avsnitt 1.
(3) http://ec.europa.eu/budget/budget4results/index_en.cfm
(4) https://ec.europa.eu/info/files/better-regulation-guidelines_en
(5) Till exempel de nationella revisionsorganen i Kanada, Nya Zeeland, USA och Förenade kungariket.
(6) GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering samt generalsekretariatet.
(7) Europaparlamentet och rådet.
(8) Se Budgeting and performance in the European Union: A review in the context of EU budget focused on results (budgetering och resultat i Europeiska unionen: en genomgång av EU-budgetens inriktning på resultat) av OECD:s direktorat för offentlig förvaltning, punkt 3.2.4: http://www.oecd-ilibrary.org/governance/budgeting-and-performance-in-the-european-union_budget-17-5jfnx7fj38r2?crawler=true
(9) Se t.ex. arbetsdokument nr 2015-04 från september 2014 i serien med juridiska och ekonomiska forskningsrapporter från juridiska fakulteten vid St. Gallens universitet, What can performance information do to legislators? A budget decision experiment with legislators (hur resultatinformation kan hjälpa lagstiftare – ett budgetbeslutexperiment med lagstiftare): https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2494772
(10) Se COM(2016) 603 final, s 14, Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020. En resultatinriktad EU-budget http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=list&n=10&adv=0&coteId=1&year=2016&number=603&language=en
(11) Se t.ex. särskild rapport nr 15/2017 Förhandsvillkor och resultatreserv inom sammanhållningspolitiken: innovativa men ännu inte ändamålsenliga instrument och särskild rapport nr 16/2017 Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs (https://www.eca.europa.eu).
(12) Se COM(2016) 603 final.
(13) Frågan diskuterades i punkterna 3.18–3.19 i årsrapporten för 2016, punkterna 3.18–3.21 i årsrapporten för 2015 och punkterna 3.7–3.12 i årsrapporten för 2014.
(14) Se även kommissionens svar på punkterna 3.18–3.19 i revisionsrättens årsrapport för 2016, punkterna 3.18–3.21 i revisionsrättens årsrapport för 2015 och punkterna 3.7–3.12 i revisionsrättens årsrapport för 2014.
(15) Som ett led i den europeiska planeringsterminen arbetar GD Utbildning och kultur även med GD Ekonomi och finans och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering inom utbildningsområdet och utarbetar årliga landsrapporter för att identifiera utmaningar, slutsatser och rekommendationer för varje medlemsstat.
(16) Se Evaluation of the EU Youth Strategy and the Council Recommendation on the mobility of young volunteers across the EU, Final report (utvärdering av EU:s ungdomsstrategi och rådets rekommendation om unga volontärers rörlighet i EU, slutrapport), sammanfattning, s. 4, där det sägs att målen för och prioriteringarna i EU:s ungdomsstrategi på det hela taget överensstämde med målen för Europa 2020-strategin. Enligt utvärderingen berodde detta dock framför allt på att samarbetsramen på ungdomsområdet hade en så bred inriktning och inte på ansträngningar för att samordna de båda strategierna. De båda uppfattades nämligen ofta av de intervjuade berörda parterna som separata strategier med individuella mål och inte som en del av en integrerad långsiktig plan för EU.
(17) Vi har dock inte analyserat i vilken omfattning de används eller deras nytta.
(18) Punkterna 3.13–3.51 i kapitel 3 EU-budgeten: att uppnå resultat i årsrapporten för 2016.
(19) Vad beträffar informationens aktualitet identifierade vi problem som påverkar Horisont 2020 i punkterna 3.31 och 3.51–3.53 i årsrapporten för 2015.
(20) På liknande sätt har USA:s nationella revisionsorgan konstaterat i olika rapporter att federala organ kan tillämpa ett antal metoder som kan förbättra eller underlätta användningen av resultatinformation (för att identifiera problem och vidta korrigerande åtgärder, utveckla en strategi och fördela resurser, erkänna och belöna resultat samt identifiera och dela ändamålsenliga tillvägagångssätt) i syfte att uppnå bättre resultat. Se följande rapporter från USA:s nationella revisionsorgan: https://www.gao.gov/assets/250/247701.pdf; https://www.gao.gov/new.items/d081026t.pdf; https://www.gao.gov/assets/130/123413.pdf; https://www.gao.gov/assets/670/666187.pdf
(21) Se punkterna 3.62–3.63 i årsrapporten för 2015 och punkterna 3.71–3.73 i årsrapporten för 2014.
(22) Se rekommendation 1 i årsrapporten för 2015 och rekommendation 2 i årsrapporten för 2014.
(23) Se även avsnitt 1 Ramen för resultatrapportering i del 1 i kapitel 3 EU-budgeten: att uppnå resultat i årsrapporten för 2016.
(24) Definitioner av termer som används i tabellen: en indikator är en egenskap eller kvalitet som mäts regelbundet för att bedöma i vilken utsträckning ett mål har uppnåtts; en resultatindikator mäter de omedelbara förändringar som inträffar för direkta adressater efter deras deltagande i en intervention, och en effektindikator mäter de långsiktiga effekter som kan observeras en viss tid efter en intervention.
(25) Se bilaga 10 (särskilt s. 457–459) i GD Internationellt samarbete och utveckling årliga verksamhetsrapport för 2016.
(26) Sedan den strategiska planeringen och programcykeln reformerades 2016 innehåller de årliga verksamhetsrapporterna information om kommissionens genomförande av arbetsprogrammet. Närmare bestämt handlar det om information om outputindikatorer som tidigare fastställts i generaldirektoratets årliga förvaltningsplan.
(27) https://ec.europa.eu/info/publications/annual-activity-reports-2016_en. Denna gemensamma webbsida innehåller länkar till varje generaldirektorats egen webbplats för den årliga verksamhetsrapporten. Den gemensamma webbsidan hade 2 700 unika besökare mellan offentliggörandet av de årliga verksamhetsrapporterna för 2016 och den 30 januari 2018. De enskilda webbplatserna med de årliga verksamhetsrapporterna hade 7 509 unika sidvisningar 2017. År 2016 kunde de årliga verksamhetsrapporterna dock även offentliggöras på andra webbplatser. För de webbplatserna finns inga uppgifter tillgängliga om besökare och sidvisningar.
(28) Denna ståndpunkt har även framförts av Kanadas riksrevisor, som har sagt att det inte räcker med att resultatinformation används utan att det också måste uppfattas av andra, se avsnitt 22 ”Demonstrable use of performance information is essential”: ”Implementing Results-Based Management: Lessons from the Literature” (att man kan visa att resultatinformation används är av väsentlig betydelse: genomförande av resultatbaserad förvaltning: lärdomar av litteraturen),
http://www.oag-bvg.gc.ca/internet/English/meth_gde_e_10225.html
(29) Se s. 3 i 2017 års anvisningar för de årliga verksamhetsrapporterna.
(30) Den strategiska planen, förvaltningsplanen och den årliga verksamhetsrapporten.
(31) En av principerna är att den övergripande utformningen av politiken och formuleringen av den gemensamma jordbrukspolitiken bygger på politisk och ekonomisk analys, utvärdering och konsekvensbedömningar, se s. 5 i GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings strategiska plan för 2016–2020.
(32) Se s. 26 i GD Kommunikationsnät, innehåll och tekniks årliga verksamhetsrapport för 2016, där det anges att den förra handlingsplanen hade uppnått merparten av sina mål och visat betydelsen av gemensamma europeiska mål i e-förvaltning.
(33) http://ec.europa.eu/budget/library/biblio/documents/2017/DB2017_WD01_en.pdf
(34) I denna del diskuterar generaldirektoraten budgetändringar, kommande aktiviteter, utfall som eftersträvas och arbetsprogram som planeras de följande två åren.
(35) Se s. 44 i programförklaringarna för 2017.
(36) Se särskilt mål 1.1 på s. 10 i GD Utbildning, ungdom, idrott och kulturs förvaltningsplan för 2017.
(37) Se s. 10 i GD Utbildning, ungdom, idrott och kulturs strategiska plan för 2016–2020.
(38) Se yttrande nr 1/2017 över förslaget till översyn av budgetförordningen. https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=40627 (och texten till den ändrade ”budgetförordningen”, särskilt artikel 124 och följande artiklar och artikel 180 och följande artiklar).
(39) Se SWD(2018) 171 final.
Om behovet av en allmänt erkänd definition av europeiskt mervärde, se punkterna 7 och 8 i vårt briefingdokument från februari 2018 Framtiden för EU:s finanser: reform av hur EU-budgeten fungerar (https://www.eca.europa.eu).
(40) Se slutsats 1 ”Möjliga förbättringar av ramen för resultatrapportering” och rekommendation 1 ”Kommissionen bör rationalisera resultatrapporteringen” samt kommissionens svar i kapitel 3 i årsrapporten för 2016.
(41) Se punkt 1.2.4 i den OECD-rapport som nämns i fotnot 8.
(42) Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts, Bryssel 26.6.2015, COM(2015) 313 final, s. 5 och 6. Denna typ av rapport har sedan dess konsoliderats/förenats med kravet i artikel 66.9 i budgetförordningen på att en sammanfattning av de årliga verksamhetsrapporterna ska införlivas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.
(43) En sådan kulturförändring kan inkludera utveckling med tiden på olika områden, som ett led i en förändringsprocess. Det kan handla om förändringar av ledningens och personalens beteende, incitament att använda resultatinformation bättre, uppgifts-/evidensbaserat beslutsfattande, internkommunikation, resurser och verktyg samt värderingar.
(44) Se sammanfattningen av ”Budgeting and Performance in the European Union: A review by the OECD in the context of the EU budget focused on results”, OECD Journal on Budgeting, volym 2017/1.
(45) https://www.eca.europa.eu
(46) 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning), 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), 2 (Hållbar tillväxt: naturresurser), 3 (Säkerhet och medborgarskap), 4 (Europa i världen) och 5 (Administration).
(47) Särskild rapport nr 2/2017 Kommissionens förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program inom sammanhållningspolitiken 2014–2020: utgifterna riktas mer mot Europa 2020-prioriteringar, men arrangemangen för resultatmätning är allt mer komplexa, särskild rapport nr 4/2017 Skyddet av EU:s budget mot oriktiga utgifter: Kommissionen använde sig i allt större utsträckning av förebyggande åtgärder och finansiella korrigeringar på sammanhållningsområdet under perioden 2007–2013 som inte innehöll några resultatrelaterade slutsatser eller rekommendationer, Särskild rapport nr 5/2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad?, särskild rapport nr 12/2017 Genomförandet av dricksvattendirektivet: vattenkvaliteten och tillgången till vatten har förbättrats i Bulgarien, Ungern och Rumänien, men det behövs fortsatt stora investeringar, särskild rapport nr 13/2017 Ett gemensamt europeiskt trafikstyrningssystem för järnväg: kommer det politiska beslutet någonsin att bli verklighet?, särskild rapport nr 15/2017 Förhandsvillkor och resultatreserv inom sammanhållningspolitiken: innovativa men ännu inte ändamålsenliga instrument och särskild rapport nr 18/2017 Gemensamt europeiskt luftrum: en förändrad kultur men inte ett gemensamt luftrum.
(48) Särskild rapport nr 1/2017 Mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential, särskild rapport nr 7/2017 De attesterande organens nya roll när det gäller GJP-utgifter: ett positivt steg mot en modell för samordnad granskning men med betydande brister som måste åtgärdas, särskild rapport nr 8/2017 EU:s fiskerikontroller: mer behöver göras, särskild rapport nr 10/2017 EU:s stöd till unga jordbrukare bör riktas så att det främjar generationsskifte på ett ändamålsenligare sätt, särskild rapport nr 16/2017 Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs och särskild rapport nr 21/2017 Miljöanpassningsstödet: ett mer komplext inkomststödsystem som ännu inte är ändamålsenligt i miljöhänseende.
(49) Särskild rapport nr 3/2017 EU:s bistånd till Tunisien, särskild rapport nr 6/2017 EU:s svar på flyktingkrisen: systemet med mottagningscentrum (hotspots), särskild rapport nr 9/2017 EU:s stöd till kampen mot människohandel i Syd- och Sydostasien, särskild rapport nr 11/2017 EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister och särskild rapport nr 22/2017 Valobservatörsuppdrag – ansträngningar har gjorts för att följa upp rekommendationer men övervakningen behöver bli bättre.
(50) Särskild rapport nr 17/2017 Kommissionens arbete med den grekiska finanskrisen, särskild rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen, särskild rapport nr 20/2017 EU-finansierade lånegarantiinstrument: positiva resultat, men ökad inriktning mot stödmottagare och samordning med nationella system krävs och särskilda rapport nr 23/2017 Den gemensamma resolutionsnämnden: det krävande arbetet med att skapa en bankunion har inletts, men mycket återstår.
(51) Granskningsområdena för sju särskilda rapporter (särskild rapport nr 3/2014, 5/2014, 6/2014, 11/2014, 14/2014, 17/2014 och 19/2014) är föremål för nya revisioner som antingen pågår eller är planerade.
(52) 32 av dem gällde medlemsstaterna och två gällde rådet eller parlamentet, och i ett fall var bevisen otillräckliga.
(53) Vi lämnade en rekommendation till medlemsstaterna (i särskild rapport nr 9/2014), fyra rekommendationer till kommissionen och medlemsstaterna (en i särskild rapport nr 15/2014, två i särskild rapport nr 22/2014 och en i särskild rapport nr 23/2014) och en rekommendation till kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (i särskild rapport nr 13/2014).
(54) Rekommendation 3 a i särskild rapport nr 9/2014 om att en enskild stödmottagare inte bör få lägga fram ett program med säljfrämjande åtgärder för samma målländer, rekommendation 1 c i särskild rapport nr 12/2014 om att det faktiska genomförandet av operativa program bör övervakas så att svårigheter kan identifieras tidigt och med framförhållning samt rekommendation 4.2 i särskild rapport nr 18/2014 om att övervakningssystemet bör ändras.
(55) När det gäller rekommendation 3 b i särskild rapport nr 20/2014 svarade kommissionen att resultaten av e-handelsprojekt kan påverkas av externa faktorer som man inte kan känna till i förväg. Att koppla betalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden för e-handel till resultat skulle därför vara svårt.
(56) Se sammanfattningen av ”Budgeting and Performance in the European Union: A review by the OECD in the context of the EU budget focused on results”, OECD Journal on Budgeting, volym 2017/1.
(57) Av kommissionen och alla EU-intressenter.
(58) Den fleråriga budgetramen omfattar för närvarande en sjuårsperiod. Det pågår en diskussion om vad som är den lämpligaste längden på en flerårig budgetram: se The next Multiannual Financial Framework (MFF) and its Duration (nästa fleråriga budgetram och dess längd), Europaparlamentet, utredningsavdelningen för budgetfrågor, generaldirektoratet för unionens interna politik, PE603.798 – oktober 2017.
(59) Se ruta 3.11.
(60) Se ruta 3.13.
(61) Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2016 finns på EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52017DC0351. Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2016 laddades ner från EUR-Lex 4 040 gånger mellan den 30 juni 2017 och den 29 januari 2018.
BILAGA 3.1
REKOMMENDATIONERNAS STATUS PER RAPPORT
Antal |
SR |
Rapporttitel |
Nr |
Punkt i SR |
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts i de flesta avseenden |
Har genomförts i vissa avseenden |
Har inte genomförts |
Kunde inte kontrolleras |
1 |
SR 4/2014 |
Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång |
1 |
punkt 84 rek. 1 |
|
|
x |
|
|
2 |
punkt 85 rek. 2 första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
3 |
punkt 85 rek. 2 andra strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
4 |
punkt 85 rek. 2 tredje strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
5 |
punkt 85 rek. 2 fjärde strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
6 |
punkt 85 rek. 2 femte strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
7 |
punkt 86 rek. 3 första delen |
|
|
x |
|
|
|||
8 |
punkt 86 rek. 3 andra delen |
|
|
|
|
x |
|||
9 |
punkt 87 första delen |
|
|
x |
|
|
|||
10 |
punkt 87 andra delen |
|
|
|
|
x |
|||
2 |
SR 8/2014 |
Har kommissionens förvaltning av integreringen av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd varit ändamålsenlig? |
1 |
punkt 64 rek. 1 |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 66 rek. 2 |
|
x |
|
|
|
|||
3 |
punkt 69 rek. 3 |
|
x |
|
|
|
|||
4 |
punkt 71 rek. 4 |
|
x |
|
|
|
|||
3 |
SR 9/2014 |
Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft? |
1 |
punkt 84 rek. 1 |
|
|
x |
|
|
2 |
punkt 85 rek. 2 |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 86 rek. 3 a |
|
|
x |
|
|
|||
4 |
punkt 86 rek. 3 b |
|
|
|
x |
|
|||
5 |
punkt 87 rek. 4 |
|
x |
|
|
|
|||
6 |
punkt 88 rek. 5 a |
x |
|
|
|
|
|||
7 |
punkt 88 rek. 5 b |
|
|
|
|
x |
|||
8 |
punkt 89 rek. 6 |
x |
|
|
|
|
|||
9 |
punkt 90 rek. 7 |
|
|
x |
|
|
|||
4 |
SR 10/2014 |
Ändamålsenligheten i Europeiska fiskerifondens stöd till vattenbruk |
1 |
punkt 78 rek. 1 a |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 78 rek. 1 b |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 78 rek. 1 c |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 78 rek. 1 d |
x |
|
|
|
|
|||
5 |
punkt 78 rek. 1 e |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
punkt 78 rek. 2 a |
|
|
|
|
x |
|||
7 |
punkt 78 rek. 2 b |
|
|
|
|
x |
|||
8 |
punkt 78 rek. 2 c |
|
|
|
|
x |
|||
9 |
punkt 78 rek. 2 d |
|
|
|
|
x |
|||
5 |
SR 22/2014 |
Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll |
1 |
punkt 110 |
|
x |
|
|
|
2 |
punkt 111 |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
SR 23/2014 |
Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: Vad beror de på och hur åtgärdas de? |
1 |
punkt 97 rek. 1 |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 98 rek. 2 |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 99 rek. 3 |
|
|
x |
|
|
|||
7 |
SR 24/2014 |
Förvaltas EU:s stöd till förebyggande och restaurering av skogsskador som orsakats av bränder och naturkatastrofer väl? |
1 |
punkt 78 rek. 1 MS första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
2 |
punkt 78 rek. 1 MS andra strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
3 |
punkt 78 rek. 1 KOM första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 78 rek. 1 KOM andra strecksatsen |
|
|
x |
|
|
|||
5 |
punkt 79 rek. 2 MS första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
6 |
punkt 79 rek. 2 MS andra strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
7 |
punkt 79 rek. 2 MS tredje strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
8 |
punkt 79 rek. 2 KOM första strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
9 |
punkt 79 rek. 2 KOM andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
10 |
punkt 80 rek. 3 MS första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
11 |
punkt 80 rek. 3 MS andra strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
12 |
punkt 80 rek. 3 MS tredje strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
13 |
punkt 81 rek. 4 MS |
|
|
|
|
x |
|||
14 |
punkt 81 rek. 4 KOM |
|
|
x |
|
|
|||
8 |
SR 1/2014 |
Ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd |
1 |
punkt 57 rek. 1 |
|
|
x |
|
|
2 |
punkt 57 rek. 2 |
|
|
x |
|
|
|||
3 |
punkt 57 rek. 3 |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 57 rek. 4 |
x |
|
|
|
|
|||
5 |
punkt 57 rek. 5 |
|
x |
|
|
|
|||
9 |
SR 7/2014 |
Har Eruf på ett framgångsrikt sätt stött utvecklingen av företagsinkubatorer? |
1 |
punkt 82 rek. 1 a |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 82 rek. 1 b |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 82 rek. 1 c |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 82 rek. 1 d |
|
|
x |
|
|
|||
5 |
punkt 82 rek. 1 e |
|
|
|
|
x |
|||
6 |
punkt 82 rek. 1 f |
|
|
x |
|
|
|||
7 |
punkt 84 rek. 2 a |
|
|
|
x |
|
|||
8 |
punkt 84 rek. 2 b |
|
|
|
x |
|
|||
9 |
punkt 84 rek. 2 c |
|
|
|
x |
|
|||
10 |
punkt 84 rek. 2 d |
|
|
|
x |
|
|||
11 |
punkt 85 rek. 3 a |
x |
|
|
|
|
|||
12 |
punkt 85 rek. 3 b |
x |
|
|
|
|
|||
10 |
SR 12/2014 |
Är Eruf ändamålsenlig när det gäller att finansiera projekt som direkt främjar biologisk mångfald i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020? |
1 |
punkt 42 rek. 1 a |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 42 rek. 1 b |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 42 rek. 1 c |
|
|
x |
|
|
|||
4 |
punkt 45 rek. 2 a |
|
|
x |
|
|
|||
5 |
punkt 45 rek. 2 b |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
punkt 45 rek. 2 c |
x |
|
|
|
|
|||
7 |
punkt 45 andra delen |
|
x |
|
|
|
|||
11 |
SR 20/2014 |
Har Eruf-stödet till små och medelstora företag när det gäller e-handel varit ändamålsenligt? |
1 |
punkt 68 rek. 1 a |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 68 rek. 1 b |
|
x |
|
|
|
|||
3 |
punkt 68 rek. 1 c |
|
|
x |
|
|
|||
4 |
punkt 68 rek. 2 KOM första delen |
x |
|
|
|
|
|||
5 |
punkt 68 rek. 2 a MS |
|
|
|
|
x |
|||
6 |
punkt 68 rek. 2 b MS |
|
|
|
|
x |
|||
7 |
punkt 68 rek. 2 c MS |
|
|
|
|
x |
|||
8 |
punkt 68 rek. 2 d MS |
|
|
|
|
x |
|||
9 |
punkt 68 rek. 3 a |
|
x |
|
|
|
|||
10 |
punkt 68 rek. 3 b |
|
|
|
x |
|
|||
11 |
punkt 68 rek. 3 c |
x |
|
|
|
|
|||
12 |
SR 21/2014 |
EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna |
1 |
punkt 71 |
|
|
x |
|
|
2 |
punkt 72 |
|
|
|
|
x |
|||
13 |
SR 13/2014 |
EU:s återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti |
1 |
punkt 68 rek. 1 |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 68 rek. 2 första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 68 rek. 2 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 68 rek. 2 tredje strecksatsen |
|
|
x |
|
|
|||
5 |
punkt 68 rek. 3 första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
punkt 68 rek. 3 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
7 |
punkt 68 rek. 3 tredje strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
8 |
punkt 68 rek. 4 |
x |
|
|
|
|
|||
14 |
SR 16/2014 |
Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik |
1 |
punkt 57 a |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 57 b |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 57 c |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 58 d |
x |
|
|
|
|
|||
5 |
punkt 58 |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
punkt 59 a |
x |
|
|
|
|
|||
7 |
punkt 59 b |
x |
|
|
|
|
|||
8 |
punkt 59 c |
x |
|
|
|
|
|||
9 |
punkt 60 |
x |
|
|
|
|
|||
15 |
SR 18/2014 |
EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning |
1 |
punkt 70 rek. 1 |
|
x |
|
|
|
2 |
punkt 70 rek. 2 första strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
3 |
punkt 70 rek. 2 andra strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
4 |
punkt 70 rek. 2 tredje strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
5 |
punkt 70 rek. 3 första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
6 |
punkt 70 rek. 3 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
7 |
punkt 70 rek. 4 första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
8 |
punkt 70 rek. 4 andra strecksatsen |
|
|
x |
|
|
|||
9 |
punkt 70 rek. 4 tredje strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
10 |
punkt 70 rek. 5 första strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
11 |
punkt 70 rek. 5 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
16 |
SR 2/2014 |
Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt? |
1 |
punkt 110.1 |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 110.2 |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 110.3 |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 110.4 |
|
x |
|
|
|
|||
17 |
SR 15/2014 |
Fonden för yttre gränser har främjat ekonomisk solidaritet, men resultaten behöver mätas bättre och fonden behöver ge ett större europeiskt mervärde |
1 |
punkt 78 rek. 1 första strecksatsen |
x |
|
|
|
|
2 |
punkt 78 rek. 1 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
3 |
punkt 78 rek. 1 tredje strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
4 |
punkt 78 rek. 1 fjärde strecksatsen |
|
x |
|
|
|
|||
5 |
punkt 78 rek. 2 första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
6 |
punkt 78 rek. 2 andra strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
7 |
punkt 78 rek. 2 tredje strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
8 |
punkt 78 rek. 2 fjärde strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
9 |
punkt 80 rek. 3 |
x |
|
|
|
|
|||
10 |
punkt 80 rek. 4 första strecksatsen |
|
|
|
|
x |
|||
11 |
punkt 80 rek. 4 andra strecksatsen |
x |
|
|
|
|
|||
12 |
punkt 81 rek. 5 |
|
|
|
|
x |
|||
13 |
punkt 81 rek. 6 |
|
|
|
|
x |
|||
14 |
punkt 83 rek. 7 |
x |
|
|
|
|
|||
15 |
punkt 83 rek. 8 |
|
|
|
|
x |
|||
Totalt 2017 |
|
135 |
58 |
17 |
19 |
6 |
35 |
||
Totalt antal bedömda 2017 |
|
100 |
58 % |
17 % |
19 % |
6 % |
|
KOMMISSIONENS SVAR
SR 04/2014: Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång
Svar på punkt 86, rekommendation 3 första delen: Kommissionen håller med om att bedömningen av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt fortfarande är pågående, men avser fortfarande att lägga fram respektive rapport från kommissionen långt före den rättsliga tidsfristen i december 2018. På grundval av en ad hoc-bedömning av de relevanta delarna har emellertid informationen i dessa förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt använts ändamålsenligt för att säkerställa överensstämmelse med förhandsvillkoren för vatten i landsbygdsutvecklingsprogrammen. Därför anser kommissionen att minimivillkoren avseende genomförandet av ramdirektivet om vatten har uppfyllts innan den ingått åtaganden för landsbygdsutvecklingsmedel, dvs. vattenprissättning, samt en uppsättning stödberättigande kriterier för investeringar i bevattning. Kommissionen anser således att rekommendationen har genomförts med hänsyn till landsbygdsutvecklingspolitiken.
Svar på punkt 87 första delen: Kommissionen bekräftar att arbetet med riktlinjerna för bedömning av effekterna av landsbygdsutvecklingsprogrammen genom de utvärderingar som ska läggas fram i årsrapporterna för 2019 pågår.
Detta inkluderar två effektindikatorer för att bedöma jordbrukets påverkan på vatten.
Samma indikatorer kommer att bedömas i landsbygdsutvecklingsprogrammens efterhandsutvärderingar 2014–2020, för vilka vägledning kommer att tillhandahållas.
SR 08/2014: Har kommissionens förvaltning av integreringen av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd varit ändamålsenlig?
Svar på punkt 66, rekommendation 2: Om kommissionens kontroll av överensstämmelse: som ett resultat av konstaterandet ändrade kommissionen sin metod för att säkerställa mer fokus på revision och validering av de centrala beräkningarna och de interna kontrollerna som tillämpades. Alla revisioner som inleddes/ska inledas under andra halvåret 2017 påverkas av denna förändring. Tre revisioner har redan slutförts (SE, IT och Förenade kungariket–Skottland). Revisionsrapporten NAC/2017/002/SE skickades nyligen till revisionsrätten (den 20 april 2018). Revisionsrapporten för IT bör skickas denna månad.
Svar på punkt 69, rekommendation 3: I enlighet med EU-lagstiftningen är det medlemsstaternas ansvar att utföra återbetalningar från stödmottagarna. Dessutom rapporterar medlemsstaterna om dessa återbetalningar per stödmottagare och utan att ange orsakerna till den oriktighet som ledde till att stödet ska återbetalas. (Det är möjligt att samma stödmottagare har flera brister inom ramen för olika stödåtgärder.) Kommissionen tillämpar finansiella korrigeringar för bristande skyndsamhet vid återbetalningar. Dessa korrigeringar grundar sig på analysen av medlemsstaternas hantering av återbetalningsförfarandena, som registrerats i enlighet med rättsliga krav, dvs. per stödmottagare, utan uppdelning i olika skäl för bristande betalning. Revisionsrätten uppmanas att ta hänsyn till den ram som anges i den tillämpliga lagstiftningen.
Svar på punkt 71, rekommendation 4: Ackrediteringskriterierna för utbetalningsställena är utarbetade utan tillhandahållande av en uppräknande förteckning över alla typer av kontroller som måste utföras. Ackrediteringskriterierna är utarbetade på ett generellt sätt, det finns ingen hänvisning till någon stödåtgärd. Samtidigt anges tydligt i EU-lagstiftningen att utbetalningsställena måste se till att ”det belopp som utbetalas till en mottagare är förenligt med unionens bestämmelser” (punkt 1 A i bilaga I till förordning (EU) nr 907/2014). Kommissionen anser att det befintliga systemet är solitt och ger goda resultat, även när man tar hänsyn till mycket låga felprocent för direktstöd (under väsentlighetskriterierna i revisionsrättens årsrapport för 2016). När det gäller de attesterande organens arbete anser kommissionen också att de nuvarande riktlinjerna för dessa organs åtaganden är tydliga och heltäckande, så det finns en lämplig ram för det. Kommissionens riktlinjer kan inte vara alltför föreskrivande. De attesterande organen är kvalificerade revisorer och arbetar enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder, och bör därför använda sin yrkesmässiga bedömning i attesteringsarbetet.
SR 09/2014: Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft?
Svar på punkt 86, rekommendation 3 a): Kommissionen anser att när en aktör har gynnats av stöd för en marknadsföringsoperation på en tredjelandsmarknad för en tre- till femårsperiod, är aktören inte mer berättigad till stöd för samma verksamhet på samma marknad, inte ens i en efterföljande programperiod. Detta koncept har tydligt förklarats i en skrivelse som skickades till en medlemsstat i januari och det har diskuterats i vinkommittén i mars i år.
SR 22/2014: Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll
Svar på punkt 110: Kommissionen anser att rekommendationen är helt genomförd. Kommissionen har redogjort för de olika tillfällen som de aktuella frågorna diskuterats med medlemsstaterna, liksom de senaste ändringarna av genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. På begäran av medlemsstaterna kommer vägledningen om kontroller och påföljder att uppdateras under 2018.
SR 23/2014: Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: vad beror de på och hur åtgärdas de?
Svar på punkt 99, rekommendation 3: Kommissionen har åtagit sig att analysera möjliga sätt att förbättra resultatet av landsbygdsutvecklingspolitiken som helhet. Detta har redan börjat diskuteras i samband med utarbetandet av kommissionens meddelande om modernisering och förenkling av jordbrukspolitiken.
SR 24/2014: Förvaltas EU:s stöd till förebyggande och restaurering av skogsskador som orsakats av bränder och naturkatastrofer väl?
Svar på punkt 78, rekommendation 1, kommissionen, andra strecksatsen: Kommissionen håller med om att genomförandet av rekommendationen pågår. Kommissionen inledde samrådet med kommissionens expertgrupp om skogsbränder för att fastställa gemensamma kriterier. Eftersom skogstyper, brandkänslighet, geografiska och klimatiska förhållanden och brandfarlighetsnivåer är mycket olika inom EU, är det en gemensam övning med olika kommissionstjänster och berörda medlemsstater. Det verkar som att resultaten kan förväntas i slutet av 2018. GD Miljö tillsammans med det gemensamma forskningscentrumet ansvarar för denna fråga eftersom de är ledande inom expertgruppen för skogsbränder.
Svar på punkt 79, rekommendation 2, kommissionen, första strecksatsen: Kommissionen anser att rekommendationen är helt genomförd. De åtgärder som kommissionen vidtagit inklusive bl.a. pågående kontroller av överensstämmelse i medlemsstaternas kontrollsystem samt övervakning av handlingsplaner för fastställda svagheter anses vara effektiva. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med några kända utmaningar med genomförandet av åtgärderna och fortsätter fram till slutet av den aktuella programperioden. En slutlig bedömning av effektiviteten av dessa åtgärder är därför ännu inte möjlig.
Svar på punkt 81, rekommendation 4, kommissionen: Den årliga förbättrade genomföranderapporten för de landsbygdsutvecklingsprogram som ska införas 2019 kommer att innehålla ytterligare information om genomförandet av åtgärden i enlighet med de specifika målen.
Vidare anges i meddelandet ”Framtiden för livsmedel och jordbruk” (COM(2017) 713 final) följande steg när det gäller den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
BILAGA 3.2
VIKTIGA FÖRBÄTTRINGAR OCH OLÖSTA BRISTER PER RAPPORT
Antal |
SR |
Rapporttitel |
Förbättringar |
Brister |
1 |
SR 4/2014 |
Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång (naturresurser) |
Efter en interinstitutionell överenskommelse har kommissionen tagit de första stegen för att integrera bestämmelser från direktiven i de befintliga tillämpliga bestämmelserna för instrumentet. Kommissionen har inkluderat vissa åtgärder avseende vattenpolitikmål i de nuvarande landsbygdsprogrammen. |
För närvarande befinner sig integreringen av de två direktivens bestämmelser ännu på planeringsstadiet. De befintliga landsbygdsutvecklingsåtgärderna är endast inriktade på en del av målen för vattenpolitiken. Inga nya instrument – såsom revisorerna föreslog i den särskilda rapporten – har införts av kommissionen. |
Förhandsvillkor och flera förutsättningar för stödberättigande har förts in i landsbygdsutvecklingsplanerna. |
Slutversionerna av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt är försenade och har ännu inte godkänts. Ytterligare integrering av mekanismer i landsbygdsutveckling har ännu inte genomförts. |
|||
Förbättrad gemensam övervaknings- och utvärderingsram har införts som ska leverera bättre uppgifter för bedömningen av jordbruksmetoders påverkan på vatten. |
Faktiska förbättringar av utvärderingen av jordbruksmetoders påverkan på vatten har ännu inte skett, och brister i medlemsstaternas faktiska rapporteringsmetoder har redan identifierats. |
|||
2 |
SR 8/2014 |
Har kommissionens förvaltning av integreringen av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd varit ändamålsenlig? (naturresurser) |
Kommissionen har utfärdat ett stort antal riktlinjer, intensifierat de bilaterala kontakterna med medlemsstaterna och övervakat och regelbundet följt upp genomförandet av systemen för direktstöd på medlemsstatsnivå. |
Den nuvarande rättsliga ramen för direktstöd blev mer komplex än den förra ramen. Medlemsstaterna hade därför problem med att tillämpa den korrekt när det gällde ansökningsåret 2015. |
Kommissionen har ökat sin övervakning och tillsyn samt påskyndat förfarandena för kontroll av överensstämmelse. |
Vissa medlemsstater meddelade inte kommissionen grundläggande information om de nya systemen för direktstöd i tid, vilket försvagade dess övervakningsförmåga. Kommissionens egna revisioner av stödrättigheter kan bli bättre. |
|||
Kommissionen har ökat sina övervaknings- och revisionsansträngningar. |
Det finns inga uppgifter tillgängliga på kommissionsnivå om återvinningar som ska göras på medlemsstatsnivå när det gäller korrigering av felaktigt tilldelade stödrättigheter inom systemet med samlat gårdsstöd/ordningen för grundstöd och felaktigt beräknade utbetalningar. |
|||
Kommissionen har ökat sina övervaknings- och revisionsansträngningar samt sin uppföljning av de attesterande organens arbete. |
I ackrediteringskriterierna för utbetalande organ nämns inte stödrättigheternas korrekthet och giltighet. Dessutom är kommissionens metod och riktlinjer för de attesterande organens arbete med stödrättigheter ofullständiga. |
|||
3 |
SR 9/2014 |
Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft? (naturresurser) |
Kommissionen bekräftade på nytt under uppföljningsgranskningen att den regelbundet övervakar utnyttjandet av stödet, såsom den angav i sina svar på revisionsrättens särskild rapport nr 9/2014. Att genomföra regelbunden övervakning är dock endast ett förberedande första steg mot att genomföra revisionsrättens rekommendation. |
En konsekvensbedömning och en bedömning av GJP-instrumentens samstämmighet har ännu inte gjorts. De första resultaten förväntas före den 31 december 2018. Det potentiella behovet av ytterligare en ordning för investeringsstöd särskilt för vin har ännu inte bedömts. |
Kommissionen har fastställt bestämmelser och förfaranden för att kontrollera och dokumentera kostnadernas rimlighet och projekts ekonomiska bärkraft. Kommissionen granskar överensstämmelse med förvaltnings- och kontrollsystemen och deras ändamålsenlighet. |
INGA |
|||
Förtydliganden av vissa krav (såsom varaktighet, förlängning och framgångskriterier) och prioritering av nya stödmottagare och nya marknader. |
Kommissionens förtydliganden och prioriteringar kan bara delvis förbättra situationen eftersom de inte förhindrar långsiktigt stöd (upp till fem år) till samma stödmottagare på samma målmarknader i tredje länder. Kommissionen har förkastat rekommendationen och avser inte att genomföra den fullt ut. De risker som revisionsrätten identifierade i särskild rapport nr 9/2014 finns därför kvar. |
|||
INGA |
Revisionen visade att de säljfrämjande åtgärderna inte har utformats på ett tillfredsställande sätt och inte genomförs effektivt. De säljfrämjande åtgärderna används ofta till konsolidering av marknader i stället för till etablering på nya marknader eller återerövring av gamla marknader. En vinproducent som försöker behålla sin marknadsandel måste ständigt konsolidera marknaden. Det leder till frågan om sådana säljfrämjande åtgärder kan ha en varaktig effekt utan att vara alltför beroende av fortlöpande EU-stöd. Stöd till etablerade varumärken motsvarar inte heller åtgärdens ursprungliga syfte att stödja vinmarknaden och inte etablerade märken. Eftersom kommissionen inte har agerat och genomfört rekommendationen om att begränsa åtgärdens omfattning när det gäller stödberättigandet för varumärkesreklam kvarstår den risk som identifierades i särskild rapport nr 9/2014 att EU-medel ersätter stödmottagarens driftsutgifter. |
|||
Kommissionen har infört bestämmelser och förfaranden för att förtydliga stödkraven. |
Den generella möjligheten att stödja varumärkesreklam genom EU-finansiering kvarstår, vilket enligt revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2014 eventuellt inte motsvarar åtgärdens ursprungliga syfte. |
|||
Kommissionen har infört förtydligande bestämmelser och förfaranden för att se till att extra kostnader är motiverade och begränsade, såsom revisionsrätten rekommenderade i särskild rapport nr 9/2014. |
INGA |
|||
Kommissionen har infört skärpta övervakningskrav för medlemsstaterna i enlighet med revisionsrättens rekommendation. |
INGA |
|||
Medlemsstaterna har lämnat genomföranderapporter om statusen för sina program. |
Det har ännu inte gjorts en övergripande utvärdering och åtföljande anpassningar av politiken. |
|||
4 |
SR 10/2014 |
Ändamålsenligheten i Europeiska fiskerifondens stöd till vattenbruk (naturresurser) |
Kommissionen kontrollerade att medlemsstaternas fleråriga nationella strategiska planer och operativa program innehöll realistiska och lämpliga mål innan den godkände de operativa programmen. |
INGA |
Det vägledningsdokument som har tagits fram av kommissionen bidrar till ökad förståelse av miljökrav och god praxis bland berörda parter inom vattenbruk. |
INGA |
|||
Till den nya programperioden såg kommissionen till att alla medlemsstater upprättade lämpliga fleråriga strategiska planer för vattenbruk före de operativa programmen. |
INGA |
|||
Kommissionen vidtar olika åtgärder för att främja förenklade administrativa förfaranden och relevant fysiskt planering. Framför allt möjliggör seminarierna diskussioner och utbyte av god praxis om dessa teman. |
INGA |
|||
Jämförbarheten hos de uppgifter som samlas in av Eurostat och de som samlas in genom ramen för uppgiftsinsamling har blivit bättre. Det har dock inte skett några framsteg när det gäller exaktheten och fullständigheten hos de uppgifter som sammanställs av kommissionen. |
INGA |
|||
5 |
SR 22/2014 |
Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll (naturresurser) |
Kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna utarbetat en vägledning om kontroll och påföljder inom landsbygdsutveckling, vars bilaga 1 innehåller en checklista för god praxis med inriktning på de största riskerna, såsom rekommenderat av revisionsrätten. Den fanns tillgänglig för medlemsstaterna tre månader tidigare än ursprungligen aviserat (i december 2014 i stället för i mars 2015). Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ENRD) anordnar utbildningskurser på området, och alla relaterade dokument från de kurserna samt god praxis offentliggörs på ENRD:s webbplats. |
Eftersom vägledningen inte är ett bindande och obligatoriskt dokument kan kommissionen inte veta hur många medlemsstater/regioner som faktiskt har använt den för att förbättra sina kontrollsystem. Mellan februari 2015 och januari 2016 anordnade ENRD totalt endast tre utbildningstillfällen om kostnadernas rimlighet och förenklade kostnadsalternativ. Med 118 landsbygdsutvecklingsprogram finns det en risk för att kommissionen kan behöva göra mer för att säkerställa att varje medlemsstat/region hade möjlighet att delta eller deltog i sådana utbildningstillfällen. ENRD:s plattform för utbyte av god praxis skulle kunna utvecklas genom tillägg av exempel på goda administrativa förfaranden på samma sätt som när det gäller kostnadernas rimlighet. |
Kommissionen kontrollerar kontrollsystemen mot den kända listan med risker och begär vid behov att medlemsstaterna ska vidta korrigerande åtgärder. Kontroller görs av kostnadernas rimlighet inom ramen för regelefterlevnadsrevisionen av varje akt i enhet H4:s (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling) urval och som en nyckelkontroll 7 under nyckelkontroller och kompletterande kontroller avseende landsbygdsutvecklingsåtgärder 2014–2020. Kommissionen kontrollerar kostnadernas rimlighet som ett led i kontrollerna av enskilda akter vid regelefterlevnadsrevisionen (checklista för regelefterlevnadsgranskning). |
|
|||
6 |
SR 23/2014 |
Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: Vad beror de på och hur åtgärdas de? (naturresurser) |
Kommissionen har en infört en mängd olika instrument för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till fel: handlingsplaner i medlemsstaterna, vägledningar, seminarier med företrädare för förvaltningsmyndigheter och utbetalande organ från alla medlemsstater och utbildning via Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (ENRD). |
INGA |
Kommissionen vidtar flera olika åtgärder för att minska risken för en upprepning av de tidigare bristerna och felen, till exempel övervakning, utbildning, informationsspridning och revisioner i medlemsstaterna. |
De genomföranderapporter som medlemsstaterna skulle skicka senast den 30 juni 2017[1] gör att kommissionen kan få en uppdaterad och mer ingående bild av genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen. |
|||
Kommissionen har redan begärt att medlemsstaterna ska öka omfattningen på sina administrativa kontroller så att de också omfattar åtaganden som kan kontrolleras baserat på styrkande handlingar. |
Kommissionen är fast besluten att bedöma utformningen av politiken och det fortsatta behovet av varje stödåtgärd utifrån resultaten av genomförandet av programperioden 2014–2020 innan den lägger fram förslag till nästa programperiod. |
|||
7 |
SR 24/2014 |
Förvaltas EU:s stöd till förebyggande och restaurering av skogsskador som orsakats av bränder och naturkatastrofer väl? (naturresurser) |
Kommissionen har infört lämpliga verktyg inom processen för godkännande av landsbygdsutvecklingsprogrammen (en förbättrad strategi, kommissionens åtgärdsdokument, checklistor och kommunikationsprocesser). Dessa verktyg gör att kommissionen kan vidta åtgärder och medlemsstaterna göra erforderliga justeringar i tid för att komma till rätta med brister när det gäller beskrivningen av och motiveringen till behov av förebyggande åtgärder. |
INGA |
En fullständig uppsättning kriterier som är tillämpliga för alla medlemsstater håller fortfarande på att tas fram, men kommissionen kräver att medlemsstaterna ska basera sina stödåtgärder på nationella skogsbruks-/katastrofhanteringsplaner som anpassats till de specifika förhållandena i varje deltagande medlemsstat. Kommissionen har åtagit sig i RAD-databasen att genomföra rekommendationen före utgången av 2018. |
En EU-omfattande uppsättning grundläggande kriterier, i enlighet med revisionsrättens rekommendation, har ännu inte tagits fram/ håller på att tas fram. |
|||
Medlemsstaternas kontrollsystem bedömdes av kommissionen under godkännandet av medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram för 2014–2020, och kommissionen utför regelefterlevnadsrevisioner. |
En utvärdering av åtgärdernas ändamålsenlighet har ännu inte gjorts på grund av att merparten av de projekt som finansieras under den nya programperioden ännu inte har avslutats eller granskats. |
|||
Kommissionen har meddelat riktlinjer och anvisningar som säkerställer att medlemsstaterna kopplar sina insatser till strategiska mål som förebyggande av bränder och naturkatastrofer, såsom fastställs i deras nationella skogsskyddsplaner. |
INGA |
|||
Anpassning av indikatorn för stödområde för förebyggande åtgärder. |
Kommissionen har bekräftat i RAD-databasen att genomförandet av anpassningen inte kan avslutas förrän 2019. Det finns därför en risk för att de brister som identifierades i särskild rapport nr 24/2014 när det gäller övervakning kan bestå under perioden 2014–2020 om de nya, föreslagna övervakningsverktygen ännu inte har förbättrat övervakningsramen för detta specifika stöd, såsom revisionsrätten befarade i slutsatserna (punkt 81) i särskild rapport nr 24/2014. |
|||
8 |
SR 1/2014 |
Ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd (sammanhållning) |
Skyldighet att ha output- och resultatindikatorer per specifik(t) mål/investeringsprioritering/prioriterat område, vilket innebär att förvaltningsverktyg finns på plats för att övervaka projektens övergripande effekt inom det specifika målet/prioriterade området i fråga. |
Kommissionen kunde ha begärt resultatindikatorer för kollektivtrafikprojekt i förhandlingsprocessen, men eftersom det inte finns några obligatoriska, på förhand fastställda resultatindikatorer inom Eruf har inte alla de operativa programmen med kollektivtrafikprojekt fastställt sådana indikatorer. Det finns inga indikatorer på nivån för själva projekten och inga indikatorer när det gäller kvaliteten på tjänsterna och graden av användartillfredsställelse, och användningen av användarundersökningar är inte systematisk eller obligatorisk. |
En betydande förbättring är att för första gången under perioden 2014–2020 införlivas också huvudprinciperna för upprättandet av en kostnadsnyttoanalys i en rättsakt[1] och inte bara i en vägledning (handboken för kostnadsnyttoanalys), vilket göra att genomförandet av dem blir obligatoriskt. En annan förbättring skulle kunna vara de utvärderingar som görs av transportsektorn för perioden 2014–2020 under förutsättning att de också omfattar de vinster som nämns i vår rekommendation. |
Hur som helst ingår varken utnyttjandegrad eller vinster i bidragsöverenskommelserna, och de mäts inte heller per projekt. Med tanke på att det inte finns några på förhand fastställda resultatindikatorer i Eruf-förordningen finns det fortfarande inga enhetliga normer med vilkas hjälp man kan mäta kollektivtrafikens resultat för programperioden 2014–2020 per sektor. |
|||
Det är nu ett rättsligt krav att göra en uppskattning av antalet förväntade användare. En bedömning av dessa uppskattningar görs regelbundet av experter vid den oberoende kvalitetsgranskningsfunktionen/Jaspers. |
INGA |
|||
Den nya lagstiftningen, inbegripet de förhandsvillkor som har trätt i kraft, omfattar de grundläggande delarna, och det beaktas och analyseras av de experter som bedömer ansökningarna. |
INGA |
|||
En betydande förbättring är att för första gången under perioden 2014–2020 ingår huvudprinciperna för kostnadsnyttoanalys i rättsaktakter (kommissionens delegerade förordning nr 480/2014 och kommissionens genomförandeförordning 207/2015) och inte bara i en vägledning (handboken för kostnadsnyttoanalys). Under denna programperiod är tillvägagångssättet mer systematiskt när det gäller mätning av de operativa programmens resultat med en skyldighet att fastställa aktivitets- och resultatindikatorer för prioriterade investeringar och särskilda mål |
Det görs fortfarande ingen mätning på de enskilda projektens nivå, vilket är vad rekommendationerna kräver. Med tanke på att det inte finns några på förhand fastställda resultatindikatorer i Eruf-förordningen finns det fortfarande inga enhetliga normer med vilkas hjälp man kan mäta kollektivtrafikens resultat för programperioden 2014–2020 per sektor. |
|||
9 |
SR 7/2014 |
Har Eruf på ett framgångsrikt sätt stött utvecklingen av företagsinkubatorer? (sammanhållning) |
EU-medfinansierade företagsinkubatorer kommer nu att inrättas med utgångspunkt i detaljerade och realistiska affärsplaner och särskilt beakta hållbarheten i sin inkubationsverksamhet utan vinstsyfte. |
INGA |
Att personalen vid företagsinkubatorer har lämpliga kvalifikationer har införts som ett villkor för EU-medfinansiering. |
INGA |
|||
Företagsinkubatorer kan endast få EU-medfinansiering om deras kunder har innovativa affärsidéer med stor tillväxtpotential. |
INGA |
|||
Kommissionen har informerat åtminstone vissa medlemsstater om revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2017 och rekommendationerna i den. Vissa operativa program innehåller bestämmelser om behovet av att uppmärksamma inkubationsprogram, behovet av att följa de små och medelstora företagen under deras första år och skyldigheten att ge nystartade företag stöd när det gäller genomförbarhet, mentorsprogram och utbildning. |
Det finns inga bevis för att inkubationsprocessen alltid börjar med ett detaljerat, skräddarsytt inkubationsprogram vars genomförande följs upp och att uppnåendet av affärsmålen alltid bedöms. Det finns fortfarande inga utförliga riktlinjer till medlemsstaterna som uttryckligen kräver att alla villkor för EU-medfinansiering av företagsinkubatorer, såsom rekommenderat av revisionsrätten, ska tas med i alla nationella operativa program där användning av sådana inkubatorer planeras. |
|||
Inkubatorer kan också erbjuda sina tjänster till företag utan hemvist i landet men bara i de medlemsstater som kommissionen nämner som exempel och på det sättet låta inkubationsstödet få en större effekt på det lokala näringslivet och förbättra möjligheterna till nätverksbyggande. |
Att erbjuda inkubationstjänster också till företag utan hemvist i landet är ännu inte ett villkor för EU-medfinansiering av företagsinkubatorer i alla medlemsstater. Det finns fortfarande inga utförliga riktlinjer till medlemsstaterna som uttryckligen kräver att alla villkor för EU-medfinansiering av företagsinkubatorer, såsom rekommenderat av revisionsrätten, ska tas med i alla nationella operativa program där användning av sådana inkubatorer planeras. |
|||
Kommissionen rekommenderar att ett övervakningssystem baserat också på affärsdata som tagits fram av kunder som fått stöd inrättas av företagsinkubatorer som får EU-medfinansiering. |
Inrättandet av sådana övervakningssystem är inte ett villkor för medfinansiering utan begärs på frivillig basis. |
|||
Kommissionens kunskaper hålls uppdaterade. |
INGA |
|||
Kommissionen delar företagsinkubatorernas kunskaper och erfarenheter med medlemsstaterna. |
INGA |
|||
10 |
SR 12/2014 |
Är Eruf ändamålsenlig när det gäller att finansiera projekt som direkt främjar biologisk mångfald i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020? (sammanhållning) |
Metodramen för kartläggning och bedömning av ekosystem och deras tjänster har färdigställts av kommissionen och EEA. Kommissionen har även offentliggjort riktlinjer, rapporter och studier för att stödja medlemsstaterna. |
INGA |
Kommissionen har bedömt komplementariteten hos åtgärder för att främja biologisk mångfald i samband med antagandet av partnerskapsavtal, och olika generaldirektorat har lämnat bidrag. |
INGA |
|||
Generellt sett har övervakningen förbättrats med tanke på den bättre interventionslogik som nu är på plats och den mer konsekventa användningen av indikatorer. |
Kommissionen övervakar inte operativa program i detalj. Med hänsyn till förvaltningsmetoden är detta ett ansvar på medlemsstatsnivå. |
|||
Medlemsstaterna informerades av kommissionen på arbetsgruppsmöten om revisionsrättens rekommendation att följa upp de förberedande projekten med sikte på en aktiv skyddspolitik, särskilt när det gäller att genomföra specifika skydds- och förvaltningsplaner för livsmiljöer och arter på ett ändamålsenligt sätt. |
Kommissionen diskuterar problemen med de förberedande projekten med medlemsstaterna, men det beaktas inte tillräckligt i vägledningarna. |
|||
Bestämmelser har införts i de operativa programmen om att det ska finnas förfaranden för att utvärdera miljöförändringarna i livsmiljöer och för arter till följd av insatserna. |
INGA |
|||
Kommissionen har gett medlemsstaterna rådet att tillämpa Eruf-regler växelvis med andra EU-medel genom vägledning och diskussioner om genomförandet av projekt för biologisk mångfald i arbetsgrupper om biologisk mångfald. |
INGA |
|||
En mekanism för att spåra EU-utgifter för biologisk mångfald baserad på de aktuella utgiftskoderna har införts. |
Det är ännu för tidigt att bedöma processen som helhet och därmed mekanismens precision. |
|||
11 |
SR 20/2014 |
Har Eruf-stödet till små och medelstora företag när det gäller e-handel varit ändamålsenligt? (sammanhållning) |
En stabilare interventionslogik har införts i de operativa programmen, inbegripet användning av aktivitets- och resultatindikatorer, varav en del är gemensamma och har fastställts på förhand på EU-nivå. |
INGA |
En skyldighet att ha övervakningssystem har införts, inbegripet informationssystem för att samla och aggregera uppgifterna avseende indikatorerna. Om de fungerar ordentligt bör de göra det möjligt för kommissionen att få enhetliga och tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna om hur de operativa programmen fortskrider inte bara finansiellt utan också resultatmässigt. Det är nu mer sannolikt att framsteg mot målvärden kommer att mätas i tid och möjliggöra jämförelser över tid. |
Ytterligare vägledning och kontroller behöver genomföras på medlemsstatsnivå för att säkerställa att de övervaknings- och informationssystem som har införts levererar tillförlitliga och aktuella uppgifter om de operativa programmens framsteg och resultat. |
|||
Programspecifika indikatorer inom TM2 kan när så är lämpligt ringa in aktiviteter och resultat som är en följd av insatser för utveckling av e-handeln i programmen. |
Kommissionen har inte som aviserat föreslagit standardindikatorer som är relevanta för EU:s strategiska mål om e-handel. |
|||
Kommissionen har gett förvaltningsmyndigheter råd om utformningen av urvalskriterier i IKT-projekt. Hela strukturen på operativa program är mer resultatorienterad. Kommissionen har även vidtagit åtgärder som skulle kunna leda till färre hinder för gränsöverskridande e-handelsverksamhet och som syftar till att göra det möjligt för e-handelsföretag att utnyttja den inre marknadens möjligheter. |
INGA |
|||
När det gäller effektövervakning har utvärderingsplaner begärts från förvaltningsmyndigheterna. |
Kommissionen har inte krävt att en minimiuppsättning av stabila indikatorer med tillhörande mål definieras i bidragsöverenskommelserna. |
|||
För programperioden 2014–2020 har kommissionen krävt att såväl övervaknings- som kontrollsystem ska införas på de operativa programmens nivå och på medlemsstatsnivå. Målet är att kommissionen själv ska kunna lita på dessa olika nivåer, kompletterade med dess egna kontroller, och uppnå tillräcklig säkerhet om att de uppgifter som förts in i detta övervakningssystem är tillförlitliga och konsekventa. |
INGA |
|||
INGA |
Det har inte införts en mekanism som 1) garanterar att betalningarna kopplas till resultatet och 2) kan justeras vid mycket otillfredsställande resultat. |
|||
12 |
SR 21/2014 |
EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna (sammanhållning) |
Förhandsvillkor, sedan programperioden 2014–2020, och förstärkningen av kostnadsnyttoanalyser som huvudprincipen för dem finns nu med i rättsakter. |
Det finns en ökad risk för att medlemsstaterna genom översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen tar tillfället i akt och använder offentlig finansiering till mindre flygplatser som inte är ekonomiskt bärkraftiga. |
13 |
SR 13/2014 |
EU:s återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti (yttre åtgärder) |
Lämpligt genomförande av riktlinjer för budgetstöd som utfärdades i september 2012 och som införde ramen för riskhantering med framsteg för riskreducerande åtgärder och ett system för tidig varning. |
INGA |
Antagande och genomförande av en åtgärdsplan för motståndskraft i krisbenägna länder under perioden 2013–2020 som understryker vikten av att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd och fastställa mål och mandat för GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) och GD Internationellt samarbete och utveckling. |
INGA |
|||
Den gemensamma ramen för det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet integrerar begreppet motståndskraft och tillvägagångssättet med att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd i planeringen, identifieringen och genomförandet av EU-aktörers samarbetsaktiviteter. Exempelvis har övergångsstrategier och parallella kopplingar mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete utformats på ett lämpligt sätt för Haiti. |
INGA |
|||
GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) och EuropeAid anpassade sina humanitära verktyg genom att inkludera ett kapitel om exitstrategier och sammanknytning av katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. |
I praktiken varken formaliseras eller dokumenteras exit- och övergångsstrategierna. Till exempel fastställs inte exitkriterier, utses inte det minimum av personal som krävs för att säkerställa övergången, har inte en kommunikationsprocess planerats och nämns inte indikatorer som utlöser ett avslut. |
|||
Nya riktlinjer för budgetstöd utfärdades i september 2012 (ingen förändring 2017) som föreskriver avtal om statsbyggande med möjligheter för länder att få stöd för kapacitetsuppbyggnad med fokus på centrala funktioner i förvaltningen av de offentliga finanserna. |
INGA |
|||
Den handlingsplan för reform av förvaltningen av de offentliga finanserna som krävdes i avtalen om statsbyggande utgör grunden för övervakningen av reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna, baserat på tidsbestämda riktmärken, som rapporteras regelbundet i varje bedömning av stödberättigandet i utbetalningsakterna. |
INGA |
|||
Kortsiktigare förväntningar på reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna för att skydda EU-medlen mot slöseri, läckage och ineffektivitet har tagits med i övervakningstabellen för förvaltningen av de offentliga finanserna i riktlinjerna för budgetstöd. För Haiti har en deklaration från trepartsdialogen (parlamentet, regeringen och civilsamhället) utfärdats i syfte att tillsammans med partner införa kortfristiga reformer för att skydda EU-medel. |
INGA |
|||
Mallen för kontinuitetsplanen har uppdaterats, bland annat med bestämmelser för utplacering av räddningstjänstpersonal. |
INGA |
|||
14 |
SR 16/2014 |
Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik (yttre åtgärder) |
Nya riktlinjer för kombinerade insatser har antagits och motsvarande ansökningsformulär har tagits fram. Personalen utbildas regelbundet i hur de ska tillämpas. |
INGA |
Den roll som kommissionens avdelningar och framför allt EU-delegationerna ska spela anges tydligt i riktlinjerna. |
INGA |
|||
Informationens fullständighet, löptid och de kombinerade projektens mervärde säkerställs med det nya ansökningsförfarandet. |
INGA |
|||
Steget med ett preliminärt godkännande av projekt har tagits bort, vilket har förkortat längden på förfarandet för godkännande. |
INGA |
|||
I den nya mallen för delegeringsbidragsöverenskommelser och bidragsöverenskommelser med organisationer som bedöms genom en analys i fyra steg (Pagoda) anpassas betalningsplanen på ett sådant sätt att den frigjorda förhandsfinansieringen beaktar åtagandena från den förra perioden. |
INGA |
|||
Genom Pagoda inför kommissionen en resultatmätningsram med indikatorer för uppföljning av EU:s bidrag. |
INGA |
|||
EU-delegationens roll beskrivs tydligt i riktlinjerna. |
INGA |
|||
Metoden för resultatorienterad övervakning utarbetas och tillämpas som ett pilotprojekt. |
INGA |
|||
Med det nya förfarandet för godkännande och Pagoda förankras synligheten i ansökningsformuläret och det efterföljande kontraktet. |
INGA |
|||
15 |
SR 18/2014 |
EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning (yttre åtgärder) |
It-modulen Eval ger omedelbar information om de ekonomiska resurser som krävs för utvärderingar. Modulen för resultatinriktad övervakning ger information om vilka projekt som kan övervakas inom de budgetar som fördelats till uppdragstagare. Med hjälp av verktygen för personalfördelning, till exempel Wlad, WLAHQ och Optimus, bedöms regelbundet personalbehoven och föreslås anpassningar. |
Det har inte visats tydligt hur personalfördelningen mellan framför allt den resultatinriktade övervakningen och utvärderingar har säkerställts inom Wlad, WLAHQ eller Optimus. Det finns ingen information om tillhörande personal, såsom angavs i revisionsrättens rapport. |
Tydliga urvalskriterier för utvärderingar har fastställts i ett försök att säkerställa att relevanta projekt täcks på lämpligt sätt. Komplementariteten mellan den resultatinriktade övervakningen och utvärderingar beaktas på planeringsstadiet och vid utformningen av it-modulen Eval och it-modulen för resultatinriktad övervakning. |
Det saknas dokumentation om hur urvalskriterierna har tillämpats när enskilda utvärderingsplaner (exempel) upprättats av delegationer och vid huvudkontoret. |
|||
GD Internationellt samarbete och utveckling har tagit viktiga steg för att förbättra sitt system för övervakning av och rapportering om utvärderingar: en analys av projektutvärderingar 2015, införandet av it-modulen Eval och undertecknande av ESS-kontraktet. |
ESS-kontraktet, som tilldelades först i december 2016, befinner sig fortfarande i en inledningsfas. Därför krävs ytterligare ansträngningar för att revisionsrättens rekommendation ska genomföras fullt ut, särskilt vad beträffar skälen till förseningarna av utvärderingarna och de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med dem. Bristande ändamålsenlighet i delegationernas leverans av vägledande fleråriga utvärderingsprogram. |
|||
Övervakningen av utvärderingsaktiviteter håller på att förbättras betydligt genom genomförandet av ESS-kontraktet som undertecknades i december 2016. It-modulen Eval infördes i september 2016, och GD Internationellt samarbete och utveckling har gjort det obligatoriskt att använda den. |
INGA |
|||
Uppdaterade, ingående riktlinjer finns tillgängliga om kvalitetssäkring när det gäller resultatinriktad övervakning och utvärderingar. It-modulen Eval och it-modulen för resultatinriktad övervakning innehåller funktioner som underlättar en grundlig kvalitetssäkringsprocess. Det finns väldokumenterade exempel på att GD Internationellt samarbete och utveckling och dess externa uppdragstagare har gjort ett grundligt arbete när det gäller att säkerställa kvaliteten på rapporter om resultatinriktad övervakning. Genomförandet av ESS-kontraktet, som inbegriper en förbättring av kvalitetsbedömningsmatrisen, har påbörjats, vilket dokumenteras i startrapporten. |
INGA |
|||
Det finns exempel på att GD Internationellt samarbete och utveckling har gjort en grundlig kvalitetssäkring av rapporter om resultatinriktad övervakning och utvärderingsrapporter. Kvalitetssäkringssystemet har blivit bättre, men vilken roll ESS ska ha i det har ännu inte fastställts klart och tydligt. När det gäller rapporter om resultatinriktad övervakning gör en extern uppdragstagare en systematisk kontroll som godkänns av GD Internationellt samarbete och utveckling. När det gäller utvärderingar innehåller det nya it-verktyget Eval en obligatorisk kvalitetssäkringskontroll av rapporter. |
INGA |
|||
I paketet om bättre lagstiftning och anvisningarna i åtgärdspaketet understryks nödvändigheten av Smart-mål och Racer-indikatorer med referensvärden och delmål. I praktiken ansträngde sig GD Internationellt samarbete och utveckling för att se över åtgärdsdokumenten för program i syfte att säkerställa överensstämmelse med de ovannämnda riktlinjerna och revisionsrättens rekommendation. |
INGA |
|||
GD Internationellt samarbete och utveckling förbättrade sitt utvärderingssystem genom att tydligt fastställa urvalskriterier och säkerställa en rimlig täckning av projekt och program (se rekommendation 4.3). Genom de nya åtgärdsdokumenten skapas en koppling mellan övergripande mål och förväntade effekter, och det finns exempel på att tydliga indikatorer har tagits fram. Ramen för att bedöma effekter fastställdes genom antagandet av ramverket för resultatet av EU:s internationella utvecklings- och samarbetsåtgärder i mars 2015, i enlighet med agendan för förändring. |
En systematisk mekanism för insamling av uppgifter om programmens resultat under minst tre år efter deras slutförande för att tydligt visa de uppnådda resultatens effekter och varaktighet är ännu inte på plats. En ökning av andelen efterhandsutvärderingar, vilket krävs för att visa långsiktiga resultat såsom effekter, har ännu inte kunnat påvisas. Brister i uppgifterna om utvecklingsresultat och i mekanismerna för erfarenhetsåterföring rapporterades till GD Internationellt samarbete och utveckling i oktober 2016 (Review of the strategic evaluations [översyn av de strategiska utvärderingarna]). |
|||
Den centrala resultatindikatorn 19 uppvisade 2014 en betydande ökning jämfört med det föregående året och ökade även 2016. Förbättrade urvalskriterier för projektutvärderingar bidrar dessutom till bättre representativitet i populationen och till att man uppnår ett större mervärde med begränsade resurser. Kommissionen gjorde en analys och drog slutsatsen att en ökning av antalet efterhandsutvärderingar inte nödvändigtvis skulle leda till bättre information om resultat och att den skulle kosta pengar samtidigt som resurserna till utvärdering är begränsade. GD Internationellt samarbete och utveckling förbättrade sina urvalskriterier för projektutvärderingar, och andelen för samtliga utvärderingar (preliminär, slutlig och i efterhand) ökade. |
GD Internationellt samarbete och utveckling kunde inte påvisa att efterhandsutvärderingarna hade ökat, men förbättringar uppnåddes på alternativa sätt. |
|||
En översyn av GD Internationellt samarbete och utvecklings strategiska utvärderingar för perioden 2006–2016 gjordes som ett bidrag till uppdateringen av EU:s politik för utvecklingssamarbete (slutrapport i oktober 2016). Det finns exempel då en ettårig uppföljningsperiod förefaller tillräcklig för positiva genomföranderesultat. Det finns vissa fall där särskilda uppföljande strategiska utvärderingar planeras eller där rekommendationer följs upp efter mer än ett år. Inrättandet av en arbetsgrupp och skapandet av en ny dynamik på enheten för kunskapshantering vid GD Internationellt samarbete och utveckling har resulterat i fortlöpande förbättringar som man räknar med kommer att förverkligas de närmaste åren. |
Det finns ingen systematisk mekanism för uppföljning av handlingsplaner för rekommendationer i strategiska utvärderingar längre tid än ett år vad beträffar den så kallade fiche contradictoire. It-modulen Eval innehåller ännu inte strategiska utvärderingar. |
|||
En it-modul (Eval) som fungerar som databas och förvaltningsverktyg har tagits fram av GD Internationellt samarbete och utveckling som ett resultat av kraven i revisionsrättens rekommendation. |
INGA |
|||
16 |
SR 2/2014 |
Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt? (egna medel) |
GD Handel har utarbetat en ändrad version handboken för hållbarhetsbedömning. Enligt GD Handel har konsekvensanalyser och hållbarhetsbedömningar gjorts av alla större handelsavtal. |
INGA |
GD Handel har ett uppdaterat samförståndsavtal med Eurostat och ett administrativt arrangemang med gemensamma forskningscentrumet JRC avseende ett projekt för analys av världshandeln för EU. Eurostat deltar aktivt i de avdelningsövergripande styrgrupperna för hållbarhetsbedömningar. |
INGA |
|||
GD Handel har uppdaterade utvärderingsplaner och genomför efterhandsutvärderingar på en mer systematisk grund, inklusive uppskattningar av uteblivna intäkter. |
INGA |
|||
GD Handel har utarbetat två rapporter om systemets effekter. |
Halvtidsöversynen av det allmänna preferenssystemet till de lagstiftande myndigheterna i enlighet med den rättsliga grunden (artikel 40 i förordning nr 978/2012) beräknas inte vara klar förrän i slutet av juni 2018. |
|||
17 |
SR 15/2014 |
Fonden för yttre gränser har främjat ekonomisk solidaritet, men resultaten behöver mätas bättre och fonden behöver ge ett större europeiskt mervärde (smart tillväxt för alla) |
Rättsakter med relevanta och mätbara indikatorer har antagits. Regler och riktlinjer för en enhetlig användning och ett enhetligt tillvägagångssätt har införts. |
Vissa rapporter och dokument måste färdigställas och antas. |
Workshoppar för medlemsstaterna och andra former av konsulärt samarbete har anordnats. |
Kommissionen bör fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna för att upprätta gemensamma ansökningscentrum. |
|||
En plattform för regelbundet utbyte i rätt tid av dokument och information har inrättats. Samarbetet och samrådet har förbättrats och finslipats. |
INGA |
|||
Olika aktiviteter har organiserats för att stärka den administrativa kapaciteten. |
Genomförandet av Amif och Fonden för inre säkerhet skulle förbättras om medlemsstaterna delade med sig av bästa praxis. |
KOMMISSIONENS SVAR
SR 04/2014: Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång
Godkända slutliga versioner av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt är försenade och fortfarande pågående. Ytterligare integrering av mekanismer för landsbygdsutveckling är fortfarande pågående.
Svar: Kommissionen håller med om att bedömningen av de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt fortfarande är pågående, men avser fortfarande att lägga fram respektive rapport från kommissionen långt före den rättsliga tidsfristen i december 2018. På grundval av en ad hoc-bedömning av de relevanta delarna har emellertid informationen i dessa förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt använts ändamålsenligt för att säkerställa överensstämmelse med förhandsvillkoren för vatten i landsbygdsutvecklingsprogrammen. Därför anser kommissionen att minimivillkoren avseende genomförandet av ramdirektivet om vatten har uppfyllts innan den ingått åtaganden för landsbygdsutvecklingsmedel, dvs. vattenprissättning, samt en uppsättning stödberättigande kriterier för investeringar i bevattning. Kommissionen anser således att rekommendationen har genomförts med hänsyn till landsbygdsutvecklingspolitiken.
Faktiska förbättringar för att bedöma jordbrukets påverkan på vatten är fortfarande pågående, och brister i medlemsstaternas faktiska rapporteringsmetoder har redan fastställts.
Svar: Kommissionen bekräftar att arbetet med riktlinjerna för bedömning av effekterna av landsbygdsutvecklingsprogrammen genom de utvärderingar som ska läggas fram i årsrapporterna för 2019 pågår.
Detta inkluderar två effektindikatorer för att bedöma jordbrukets påverkan på vatten.
Samma indikatorer kommer att bedömas i landsbygdsutvecklingsprogrammens efterhandsutvärderingar 2014–2020, för vilka vägledning kommer att tillhandahållas.
SR 08/2014: Har kommissionens förvaltning av integreringen av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd varit ändamålsenlig?
Vissa medlemsstater har inte meddelat grundläggande uppgifter om de nya systemen med samlade gårdsstöd i tid för kommissionen, vilket har försvagat dess övervakningskapacitet. Dess egna revisioner av stödrättigheter visar att det finns utrymme för förbättringar.
Svar: Som ett resultat av konstaterandet ändrade kommissionen sin metod för att säkerställa mer fokus på revision och validering av de centrala beräkningarna och de interna kontrollerna som tillämpades. Alla revisioner som inleddes/ska inledas under andra halvåret 2017 påverkas av denna förändring. Tre revisioner har redan slutförts (SE, IT och Förenade kungariket–Skottland). Revisionsrapporten NAC/2017/002/SE skickades nyligen till revisionsrätten (den 20 april 2018). Revisionsrapporten för IT bör skickas denna månad.
Det finns inga tillgängliga uppgifter på kommissionsnivå om återbetalningar som ska göras på medlemsstatsstatsnivå i relation till korrigeringen av felaktigt tilldelade stödrättigheter enligt det grundläggande stödsystemet/det samlade stödsystemet och felaktigt beräknat stöd.
Svar: I enlighet med EU-lagstiftningen är det medlemsstaternas ansvar att utföra återbetalningar från stödmottagarna. Dessutom rapporterar medlemsstaterna om dessa återbetalningar per stödmottagare och utan att ange orsakerna till den oriktighet som ledde till att stödet ska återbetalas. (Det är möjligt att samma stödmottagare har flera brister inom ramen för olika stödåtgärder.) Kommissionen tillämpar finansiella korrigeringar för bristande skyndsamhet vid återbetalningar. Dessa korrigeringar grundar sig på analysen av medlemsstaternas hantering av återbetalningsförfarandena, som registrerats i enlighet med rättsliga krav, dvs. per stödmottagare, utan uppdelning i olika skäl för bristande betalning. Revisionsrätten uppmanas att ta hänsyn till den ram som anges i den tillämpliga lagstiftningen.
Ackrediteringskriterierna för utbetalningsställen hänvisar inte till noggrannheten och giltigheten avseende stödrättigheterna. Dessutom är kommissionens metodik och riktlinjer för att fastställa de attesterande organens arbete avseende stödrättigheterna ofullständiga.
Svar: Ackrediteringskriterierna för utbetalningsställena är utarbetade utan tillhandahållande av en uppräknande förteckning över alla typer av kontroller som måste utföras. Ackrediteringskriterierna är utarbetade på ett generellt sätt, det finns ingen hänvisning till någon stödåtgärd. Samtidigt anges tydligt i EU-lagstiftningen att utbetalningsställena måste se till att ”det belopp som utbetalas till en mottagare är förenligt med unionens bestämmelser” (punkt 1 A i bilaga I till förordning (EU) nr 907/2014). Kommissionen anser att det befintliga systemet är solitt och ger goda resultat, även när man tar hänsyn till mycket låga felprocent för direktstöd (under väsentlighetskriterierna i revisionsrättens årsrapport för 2016). När det gäller de attesterande organens arbete anser kommissionen också att de nuvarande riktlinjerna för dessa organs åtaganden är tydliga och heltäckande, så det finns en lämplig ram för det.
Kommissionens riktlinjer kan inte vara alltför föreskrivande. De attesterande organen är kvalificerade revisorer och arbetar enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder, och bör därför använda sin yrkesmässiga bedömning i attesteringsarbetet.
SR 09/2014: Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft?
Kommissionens införande av förtydliganden och prioriteringar kan endast delvis förbättra situationen eftersom de inte hindrar långsiktigt stöd (upp till fem år) för samma mottagare på samma målmarknader i tredjeländer.
Efter att ha avvisat rekommendationen har kommissionen inte för avsikt att genomföra denna rekommendation i sin fulla omfattning. Därför finns de risker som revisionsrätten fastställer i SR 9/2014 fortfarande kvar.
Svar: Kommissionen anser att när en aktör har gynnats av stöd för en marknadsföringsoperation på en tredjelandsmarknad för en tre- till femårsperiod, är aktören inte mer berättigad till stöd för samma verksamhet på samma marknad, inte ens i en efterföljande programperiod. Detta koncept har tydligt förklarats i en skrivelse som skickades till en medlemsstat i januari och det har diskuterats i vinkommittén i mars i år.
SR 22/2014: Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll
Eftersom vägledningen inte är ett bindande och obligatoriskt dokument som ska följas kan kommissionen inte veta hur många medlemsstater/regioner som faktiskt använt den för att förbättra sina kontrollsystem.
Totalt var det mellan februari 2015 och januari 2016 endast tre utbildningssessioner anordnade av Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling om kostnadernas rimlighet och förenklade kostnadsalternativ. Med 118 landsbygdsutvecklingsprogram finns det risk för att kommissionen kan behöva göra mer för att försäkra att varje medlemsstat/region får/fick möjlighet att delta i sådana utbildningssessioner.
Europeiska nätverket för landsbygdsutvecklings plattform för utbyte av god praxis kan utvecklas genom att lägga till exempel på goda administrativa förfaranden, t.ex. där kostnaderna är rimliga.
Svar: Kommissionen anser att rekommendationen är helt genomförd. Kommissionen har redogjort för de olika tillfällen som de aktuella frågorna diskuterats med medlemsstaterna, liksom de senaste ändringarna av genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. På begäran av medlemsstaterna kommer vägledningen om kontroller och påföljder att uppdateras under 2018.
SR 23/2014: Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: vad beror de på och hur åtgärdas de?
De genomföranderapporter som medlemsstaterna ska skicka senast den 30 juni 2017 kommer att ge kommissionen möjlighet att få en uppdaterad och mer ingående bild av genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen.
Svar: Den årliga förbättrade genomföranderapporten för de landsbygdsutvecklingsprogram som ska införas 2019 kommer att innehålla ytterligare information om genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen.
Kommissionen har åtagit sig att bedöma utformningen av politiken och det fortsatta behovet av varje stödåtgärd på grundval av resultaten av genomförandet av programperioden för 2014–2020 innan den lägger fram förslag för nästa programperiod.
Svar: Kommissionen har åtagit sig att analysera möjliga sätt att förbättra resultatet av landsbygdsutvecklingspolitiken som helhet. Detta har redan börjat diskuteras i samband med utarbetandet av kommissionens meddelande om modernisering och förenkling av jordbrukspolitiken.
SR 24/2014: Förvaltas EU:s stöd till förebyggande och restaurering av skogsskador som orsakats av bränder och naturkatastrofer väl?
Slutförandet av en EU-omfattande uppsättning grundläggande kriterier, som revisionsrätten rekommenderar, är fortfarande pågående/under utveckling.
Svar: Kommissionen håller med om att genomförandet av rekommendationen pågår. Kommissionen inledde samrådet med kommissionens expertgrupp om skogsbränder för att fastställa gemensamma kriterier. Eftersom skogstyper, brandkänslighet, geografiska och klimatiska förhållanden och brandfarlighetsnivåer är mycket olika inom EU, är det en gemensam övning med olika kommissionstjänster och berörda medlemsstater. Det verkar som att resultaten kan förväntas i slutet av 2018. GD Miljö tillsammans med det gemensamma forskningscentrumet ansvarar för denna fråga eftersom de är ledande inom expertgruppen för skogsbränder.
En utvärdering av åtgärdernas effektivitet pågår fortfarande på grund av det faktum att de flesta projekt som finansieras under den nya programperioden ännu inte har slutförts eller granskats.
Svar: Kommissionen anser att rekommendationen är helt genomförd. De åtgärder som kommissionen vidtagit inklusive bl.a. pågående kontroller av överensstämmelse i medlemsstaternas kontrollsystem samt övervakning av handlingsplaner för fastställda svagheter anses vara effektiva. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med några kända utmaningar med genomförandet av åtgärderna och fortsätter fram till slutet av den aktuella programperioden. En slutlig bedömning av effektiviteten av dessa åtgärder är därför ännu inte möjlig.
Kommissionen har i RAD bekräftat att dess genomförande ”kan slutföras först 2019”.
Det finns därför en risk för att de svagheter som fastställs i SR 24/2014 vad gäller övervakning kan bestå under perioden 2014–2020 om de nya föreslagna övervakningsverktygen ännu inte har förbättrat övervakningsramen för detta specifika stöd, vilket revisionsrätten befarar i slutsatserna (punkt 81) i SR 24/2014.
Svar: Den årliga förbättrade genomföranderapporten för de landsbygdsutvecklingsprogram som ska införas 2019 kommer att innehålla ytterligare information om genomförandet av åtgärden i enlighet med de specifika målen.
SR 01/2014: Ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd
Kommissionen kunde ha begärt resultatindikatorer för kollektivtrafikprojekt under förhandlingsprocessen, men eftersom det inte finns några obligatoriska på förhand fastställda resultatindikatorer inom ramen för Eruf har inte alla operativa program som har kollektivtrafikprojekt fastställt sådana indikatorer.
Det finns inga indikatorer på projektnivå och inga indikatorer relaterade till tjänsternas kvalitet och graden av användarnöjdhet. Användningen av användarundersökningar är inte systematisk och inte obligatorisk.
Svar: Resultatindikatorerna som ingår i programmen för 2014–2020 valdes med hänsyn till de problem som ska åtgärdas genom programmet, riktningen för den önskade förändringen och läget som ska uppnås (målet). Det är därför möjligt att, där övergripande mål med komplexa insatser, inklusive begränsade investeringar i kollektivtrafik, var energieffektivitet eller minskning av partiklar i atmosfären, förvaltningsmyndigheterna inte valde resultatindikatorer som direkt hänvisar till användningen av kollektivtrafik, eftersom det inte var relevant för programmets mål. Detta bidrar också till att begränsa den administrativa bördan i samband med att söka medfinansiering.
Vid ansökan om EU-finansiering har alla projekt sina projektspecifika indikatorer. Sätten för deras inbegripande får medlemsstaterna bestämma och beror på nationella tillvägagångssätt. Projektansökningarna visar mycket information om projektets förväntade utfall (minskningar av växthusgasutsläpp och lokala luftföroreningar, minskad trafikstockning, minskad körtid och olyckor samt andra externa förhållanden inom transportsektorn).
Kommissionen anser att åtgärderna på EU-nivå är proportionella. Därför rekommenderas användarundersökningar för projekt där det på grundval av efterfrågesprognoserna och kostnads-/nyttoanalysen finns ett genuint behov av att övervaka sådana aspekter för att säkerställa optimal användning av infrastruktur och projektets ekonomiska lönsamhet. För projekt med anknytning till t.ex. modernisering av befintliga spårvagnstjänster på befintliga sträckor och där det redan finns tillräcklig efterfrågan kan användarundersökningar uppfattas som överflödiga.
I vilket fall som helst ingår varken utnyttjandegraden eller vinsterna i bidragsöverenskommelserna och mäts per projekt.
Med tanke på bristen på i förhand fastställda resultatindikatorer i Eruf-förordningen, per sektor, finns det fortfarande inga enhetliga standarder för att mäta kollektivtrafikens resultat för programperioden för 2014–2020.
Svar: Medlemsstaternas övervakningsskyldigheter avser enskilda prioriterade områden. Metoderna för sådan övervakning bestämmer medlemsstaterna, eftersom informationen kan samlas in antingen från mottagarna eller från konsekvensbedömningar som upphandlats av förvaltningsmyndigheterna. Särskilt för kollektivtrafikprojekt kan det andra alternativet vara effektivare, i synnerhet om det finns mer än ett EU-finansierat projekt i samma stad.
Det finns fortfarande ingen mätning på enskild projektnivå, vilket är det som rekommenderas.
Med tanke på bristen på i förhand fastställda resultatindikatorer i Eruf-förordningen, per sektor, finns det fortfarande inga enhetliga standarder för att mäta kollektivtrafikens resultat för programperioden för 2014–2020.
Svar: Övervakningssystemet utformades för att möjliggöra mätning på programnivå. En uppsättning på förhand fastställda indikatorer ingick i den rättsliga grunden för att mäta framsteg på outputnivå, men inga sådana förslag på resultatindikatornivå bestämdes av de lagstiftande organen. Sådana resultatindikatorer kunde emellertid ha föreslagits som programspecifika resultatindikatorer, men de var inte aggregerbara på EU-nivå på grund av skillnader i definitionerna av indikatorerna. Denna metod är proportionerlig mot bakgrund av det faktum att mätresultaten av kollektivtrafikprojekt kan variera från en stad till en annan, t.o.m. inom en medlemsstat.
SR 07/2014: Har Eruf på ett framgångsrikt sätt stött utvecklingen av företagsinkubatorer?
Det finns inga bevis för att inkubationsprocessen alltid inleds med ett detaljerat, skräddarsytt inkubationsprogram vars genomförande följs upp och att uppnåendet av affärsmålen alltid utvärderas.
Det finns ännu ingen heltäckande vägledning till medlemsstaterna som uttryckligen kräver att alla villkor för EU-medfinansieringen av företagsinkubatorer, enligt revisionsrättens rekommendation, ska tillämpas i alla nationella operativa program som planerar att använda sådana inkubatorer.
Svar: Medlemsstaterna har informerats om den särskilda rapporten 7/2014 och om rekommendationerna i den. Kommissionen rekommenderade att vissa operativa program bör innehålla bestämmelser om behovet av att uppmärksamma inkubationsprogram, behovet av att stödja små och medelstora företag under deras tidiga år och kravet på att tillhandahålla nya företag genomförbarhetsstöd, mentorsprogram och lärande.
Enligt delad förvaltning övervakar kommissionen genomförandet av programmen, men inte de enskilda projektens genomförande. Det är de nationella myndigheternas ansvar att välja de projekt som får stöd som bäst bidrar till målen för det berörda programmet och begära att den potentiella stödmottagaren utarbetar ett detaljerat, skräddarsytt inkubationsprogram för varje kundföretag. Därför bör de införa lämpliga avtalsförpliktelser för stödmottagarna i bidragsöverenskommelserna som försäkrar dem om att de önskade prestationerna och resultaten kommer att uppnås av de valda verksamheterna.
Kommissionen utarbetade en heltäckande uppsättning tematiska riktlinjer för genomförande av tematiskt mål 1 om att stärka forskning och innovation, inbegripet följande: tjänsteinnovation, kreativa industrier, att koppla högskolor till regional tillväxt, innovationsbaserade inkubatorer samt att koppla samman smart och hållbar tillväxt genom smart specialisering. De har främjats i största allmänhet av kommissionen och finns på http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/s3pguide
Dessa tematiska vägledningar har också föreslagits som ytterligare läsning i vägledningen för förhandsvillkor för de europiska struktur- och investeringsfonderna del II, och man rekommenderar att de följs i kommissionens rådgivande roll vid övervakning av kommittéerna i de relevanta operativa programmen.
Att erbjuda inkubationstjänster även till utländska företag är ännu inte ett villkor för företagsinkubatorernas EU-medfinansiering i alla medlemsstater.
Det finns ännu ingen heltäckande vägledning till medlemsstaterna som uttryckligen kräver att alla villkor för EU-medfinansieringen av företagsinkubatorer, enligt revisionsrättens rekommendation, ska tillämpas i alla nationella operativa program som planerar att använda sådana inkubatorer.
Svar: Kommissionen anser att inkubatorer kan erbjuda sina tjänster även till utländska företag, men endast i de medlemsstater som kommissionen nämner som exempel, och därigenom se till att inkubationsstöd får större inverkan på det lokala näringslivet och förbättrar möjligheterna till upprättande av nätverk.
Upprättandet av sådana övervakningssystem är inte ett villkor för medfinansiering men bör ske på frivillig basis.
Svar: Inom ramen för den delade förvaltningen av strukturfonderna har inte kommissionen någon rättslig grund för att uttryckligen kunna kräva att detta element införlivas i utformningsförfarandet. Kommissionen rekommenderar att ett övervakningssystem som grundas på företagsdata som tas fram av stödda kunder är upprättat av företagsinkubatorer som får EU-medfinansiering.
SR 12/2014: Är Eruf ändamålsenlig när det gäller att finansiera projekt som direkt främjar biologisk mångfald i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020?
Kommissionen övervakar inte operativa program i detalj. Med tanke på förvaltningsläget är detta ett ansvar på medlemsstatsnivå.
Svar: Kommissionen övervakar genomförandet av de operativa programmen med hjälp av de medel som föreskrivs genom de underliggande förordningarna: Övervakningskommitté, årlig och slutlig genomföranderapport, årligt granskningsmöte.
Kommissionen diskuterar frågorna avseende de förberedande projekten med medlemsstaterna, men detta beaktas inte tillräckligt i vägledningarna.
Svar: Kommissionen framhåller att de relevanta vägledningarna offentliggjordes innan den särskilda rapporten, före utarbetandet av operativa program i medlemsstaterna. Kommissionen kommer att se till att frågan beaktas ordentligt i vägledningarna för den fleråriga budgetramen efter 2020.
Det är fortfarande tidigt att bedöma hela processen och därmed mekanismens noggrannhet.
Svar: Finansiella uppgifter enligt utgiftskategorierna, inbegripet viktningen av biologisk mångfald, är offentligt tillgängliga i katalogen i de europeiska struktur- och investeringsfondernas portal för öppna data. Det är inte möjligt att utföra en efterhandsanalys, och därmed bedöma noggrannheten i metoden för spårning av utgifter för biologisk mångfald, innan en stor del av budgeten har genomförts.
SR 20/2014: Har Eruf-stödet till små och medelstora företag när det gäller e-handel varit ändamålsenligt?
Ytterligare vägledning och kontroller måste utföras på medlemsstatsnivå för att se till att övervaknings- och informationssystemen tillhandahåller tillförlitliga och aktuella uppgifter om de operativa programmens framsteg och resultat.
Svar: För programperioden för 2014–2020 måste medlemsstaterna, enligt artikel 50 i förordningen om gemensamma bestämmelserna, lägga fram en årlig rapport om genomförandet av alla program var för sig. Dessa rapporter innehåller bl.a. information om gemensamma och programspecifika indikatorer och kvantifierade målvärden. Kommissionen gör en noggrann bedömning av de uppgifter som lämnats i dessa rapporter, och i fall av oro över tillförlitligheten och aktualiteten hos de uppgifter som lämnats skickas rapporterna tillbaka till medlemsstaterna för ändringar.
Dessutom utför kommissionen och medlemsstaterna revisioner om resultatuppgifternas tillförlitlighet. Otillförlitliga uppgifter kommer att betraktas som en svaghet i förvaltnings- och kontrollsystemet och kan leda till finansiella korrigeringar. År 2017 genomförde kommissionen nio revisioner av uppgifternas tillförlitlighet. Eftersom genomförandet just börjat har kommissionens revisioner inriktats på att bygga upp systemen för att samla in och rapportera resultatuppgifter. Som ett resultat kan dessa revisioner betraktas som förebyggande och kapacitetsuppbyggande insatser av kommissionen. Revisionsmyndigheterna kommer också att rapportera svagheter i resultatuppgifternas tillförlitlighet som en del av deras arbete och den årliga försäkran som tillhandahålls, när genomförandet fortskrider
Som meddelats föreslog kommissionen inte standardindikatorer som är relevanta för EU:s strategiska mål för e-handel.
Svar: Under perioden 2014–2020 blev användningen av ”gemensamma indikatorer” obligatorisk om det var relevant. Utveckling av e-handel i små och medelstora företag är bara en möjlig typ av insats när det rör utveckling av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Det begränsade stöd som medlemsstaterna tilldelade till denna typ av insats under den föregående programperioden motiverade inte upprättandet av en ”gemensam indikator” på detta område. För perioden efter 2020 kommer kommissionen att undersöka möjliga sätt att förbättra programindikatorerna, särskilt utvecklingen av ”gemensamma indikatorer”. Dessa operativa program som finansierar utvecklingen av e-handel i små och medelstora företag hade emellertid friheten att fastställa särskilda indikatorer som är relevanta för insatsen. Indikatorerna, som en del av de operativa programmen, förhandlades fram och antogs slutligen av kommissionen.
Kommissionen krävde inte att en minsta uppsättning av robusta indikatorer med relaterade mål skulle fastställas i bidragsöverenskommelserna.
Svar: Enligt delad förvaltning övervakar kommissionen genomförandet av programmen, men inte de enskilda projektens genomförande. Det är de nationella myndigheternas ansvar att välja de projekt för stöd som bäst bidrar till målen för det berörda programmet. Därför bör de införa lämpliga avtalsförpliktelser för stödmottagarna i bidragsöverenskommelserna som försäkrar dem om att önskad output och önskat resultat kommer att uppnås genom de valda verksamheterna så att målindikatorerna uppnås på prioriterad/operativ programnivå.
SR 21/2014: EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna
Det finns en ökad risk att medlemsstaterna, i och med översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen, tar tillfället i akt att utnyttja offentlig finansiering för mindre, ekonomiskt icke-bärkraftiga flygplatser.
Svar: Kommissionen anser att förändringarna i lagstiftningen om statligt stöd inte har någon direkt effekt på hur EU:s samfinansiering tilldelas inom ramen för sammanhållningspolitiken.
SR 18/2014: EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning
Det saknas dokumentation om hur urvalskriterierna tillämpades vid upprättandet av individuella utvärderingsplaner (exempel) genom delegationer och på högkvartersnivå.
Svar: Kommissionen håller med om denna bedömning och vidtar för närvarande åtgärder för att förbättra denna aspekt av utvärderingsplaneringen.
Kontraktet om stöd till utvärdering, som tilldelades så sent som i december 2016, är fortfarande i en inledningsfas. Därför krävs ytterligare insatser för att genomföra revisionsrättens rekommendation i sin helhet, särskilt när det gäller analysen av orsakerna till utvärderingsförseningar och de åtgärder som vidtagits för att ta itu med dem.
Bristande effektivitet vid delegationernas genomförande av övervaknings- och utvärderingsplaner.
Svar: Arbetet med stödet till utvärdering befinner sig förvisso fortfarande i sin inledningsfas. Vi är redan i färd med att göra ytterligare analyser och vidta korrigerande åtgärder, vilket redan har visats: Det framgångsrika samarbetet med EU-delegationer och huvudkontorsenheter har gjort det möjligt att samla in 85 operativa utvärderingsplaner (som ersätter övervaknings- och utvärderingsplanerna) för 2018, med en svarstakt på 91 % från de 93 EU-delegationer som kontaktats. Funktionen för kodning av de operativa utvärderingsplanerna är redan tillgänglig i EVAL sedan slutet av mars 2018. Alla operativa utvärderingsplaner för 2018 kommer att kodas genom stödet till utvärdering i EVAL och de operativa utvärderingsplanerna för 2019 kommer att kodas direkt av delegationerna och enheterna själva. Denna nya funktion kommer att underlätta analysen och övervakningen av utvärderingarna som utförts av delegationerna och huvudkontorsenheterna.
En systemmekanism för att samla in uppgifter om programmens resultat för minst tre år efter det att de slutförts är ännu inte på plats för att tydligt visa effekter och hållbarhet hos de uppnådda resultaten.
En ökning av andelen efterhandsutvärderingar, som är nödvändig för att visa långsiktiga resultat som t.ex. effekter, har ännu inte påvisats.
Svagheter i uppgifterna om utvecklingsresultat och i lärdomsmekanismerna rapporterades till GD Internationellt samarbete och utveckling i oktober 2016 (”Översyn av de strategiska utvärderingarna”).
Svar: Kommissionen godtog inledningsvis inte denna rekommendation och detta förhållande har inte förändrats.
När det gäller ökningen av andelen efterhandsutvärderingar anser kommissionen att den systematiska efterhandsutvärderingen av programmen inte är kostnadseffektiv när det gäller informationens användbarhet. Informationen om långsiktiga resultat från insatser är integrerad i de strategiska utvärderingar som genomförts av kommissionen, vilket ger en bättre bild av effekterna av insatserna inom ett visst geografiskt eller tematiskt område.
Utvärderingarna följer kraven i det nya meddelandet från 2013 ”Stärkta grunder för smart lagstiftning – utvärdera bättre” (COM(2013) 686 final) och riktlinjerna för bättre lagstiftning som offentliggjordes den 19 maj 2015, vars mål bl.a. är att främja ”utvärderingskulturen” i kommissionen, att tillämpa ”utvärdera först”-principen som anges i GD Internationellt samarbete och utvecklings/utrikestjänstens gemensamma utvärderingspolitik, för att öka öppenheten i utvärderingsprocessen och användningen av resultaten. Under 2016 har kommissionen fortsatt att lägga tonvikten på att förbättra planeringen och genomförandet av utvärderingen av projekt. Två huvudverktyg har använts (övervaknings- och utvärderingsplanerna och utvärderingsmodulen) och ett externt team för stöd till utvärdering har kontrakterats.
En ökning av efterhandsutvärderingarna påvisades inte av GD Internationellt samarbete och utveckling, även om förbättringar uppnåddes på alternativa sätt.
Svar: I sitt inledande svar godtog kommissionen denna rekommendation förutsatt att ytterligare analys visade att en ökning av efterhandsutvärderingarna var effektiv och användbar. Den utförda analysen ledde till slutsatsen att en ökning av andelen efterhandsutvärderingar inte nödvändigtvis skulle leda till bättre information om resultaten, eftersom denna information kanske inte tas fram vid det lämpligaste ögonblicket för beslutsfattandet, samtidigt som den otvetydigt skulle utgöra en kostnad.
I linje med revisionsrättens rekommendation, och som ett resultat av denna analys, höll kommissionen med om att en förbättring av motiveringen av projekt- och programutvärderingarna var nödvändig: urvalet vid varje fas – halvtid, slutlig, i efterhand – inom hela ramen för en landsprogram, även med beaktande av andra rapporteringsinstrument och målen för utvärderingar (balans mellan ansvar och lärande). Åtgärder har vidtagits i detta avseende.
Informationen om långsiktiga resultat från insatser är integrerad i de strategiska utvärderingar som genomförts av GD Internationellt samarbete och utveckling, vilket ger en bättre bild av effekterna av insatserna inom ett visst geografiskt eller tematiskt område.
Det finns ingen systemmekanism för uppföljning av handlingsplaner för strategiska utvärderingsrekommendationer för mer än ett år när det gäller fiche contradictoire.
IT-modulen EVAL inbegriper ännu inte strategiska utvärderingar.
Svar: Medan fiche contradictoire – med undantag – följs upp först efter ett år, vill kommissionen betona att uppföljningen och upptagandet av resultaten av en utvärdering är en långsiktig process som är mer långtgående än det formella instrumentet fiche contradictoire. Detta inbegriper deltagande i de programplanerings- och beslutsprocesser där utvärderingsrelaterad information bör införlivas.
BILAGA 3.3
REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSSTATERNA
Särskild rapport nr |
Rapporttitel |
Rekommendation till medlemsstaterna – nummer och område/sammanfattning |
||||||||||
1/2017 |
Mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential |
|
||||||||||
2/2017 |
Kommissionens förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program inom sammanhållningspolitiken 2014–2020: utgifterna riktas mer mot Europa 2020-prioriteringar, men arrangemangen för resultatmätning är allt mer komplexa |
|
||||||||||
3/2017 |
Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad? |
|
||||||||||
6/2017 |
EU:s svar på flyktingkrisen: systemet med mottagningscentrum (hotspots) |
|
||||||||||
8/2017 |
EU:s fiskerikontroller: mer behöver göras |
|
||||||||||
10/2017 |
EU:s stöd till unga jordbrukare bör riktas så att det främjar generationsskifte på ett ändamålsenligare sätt |
|
||||||||||
12/2017 |
Genomförandet av dricksvattendirektivet: vattenkvaliteten och tillgången till vatten har förbättrats i Bulgarien, Ungern och Rumänien, men det behövs fortsatt stora investeringar |
|
||||||||||
13/2017 |
Ett gemensamt europeiskt trafikstyrningssystem för järnväg: kommer det politiska beslutet någonsin att bli verklighet? |
|
||||||||||
16/2017 |
Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs |
|
||||||||||
18/2017 |
Gemensamt europeiskt luftrum: en förändrad kultur men inte ett gemensamt luftrum |
|
||||||||||
19/2017 |
Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen |
|
BILAGA 3.4
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER AVSEENDE RESULTATFRÅGOR
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
||||||||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
|||||||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
||||||||||||
2014 |
Rekommendation 1: EU-strategin och den fleråriga budgetramen måste anpassas bättre till varandra, särskilt när det gäller tidsperioden och prioriteringarna. Det skulle göra det lättare att garantera att det finns lämpliga övervaknings- och rapporteringsrutiner och göra det lättare för kommissionen att rapportera på ett ändamålsenligt sätt om hur EU-budgeten bidrar till EU-strategin. Kommissionen bör lämna lämpliga förslag till lagstiftaren för att komma till rätta med detta problem. |
|
|
|
X |
|
|
|
|||||
Rekommendation 2: De politiska ambitionerna på hög nivå i EU:s strategi behöver omsättas i användbara operativa mål för förvaltarna. När det gäller efterträdaren till Europa 2020 bör kommissionen föreslå lagstiftaren följande:
|
|
|
|
|
|
X |
|
||||||
Rekommendation 3: Inriktningen på resultat bör öka så snart som möjligt. Kommissionen bör föreslå lagstiftaren följande:
|
|
|
|
|
|
X |
|
KAPITEL 4
Intäkter
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 4.1–4.4 |
Kort beskrivning av intäkter | 4.2–4.3 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 4.4 |
Transaktionernas korrekthet | 4.5 |
Granskning av årliga verksamhetsrapporter och andra delar av internkontrollsystemen | 4.6–4.20 |
Antalet reservationer avseende BNI och moms samt öppna punkter avseende traditionella egna medel är totalt sett oförändrat | 4.7–4.8 |
Kommissionen fortsatte att genomföra sin fleråriga plan för kontroll av BNI och gjorde framsteg i bedömningen av globaliseringens effekter på nationalräkenskaperna | 4.9–4.11 |
Det finns brister i medlemsstaternas förvaltning av traditionella egna medel | 4.12–4.16 |
Övervakningen av importflöden var otillräcklig vilket bidrog till en långdragen process för att skydda EU:s intäkter på ändamålsenligt sätt | 4.17 |
Det finns brister i kontrollerna av momsbaserade egna medel | 4.18–4.19 |
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg | 4.20 |
Slutsatser och rekommendationer | 4.21–4.23 |
Slutsatser | 4.21 |
Rekommendationer | 4.22–4.23 |
Bilaga 4.1 – |
Resultat av transaktionsgranskningen – intäkter |
Bilaga 4.2 – |
Antal utestående reservationer avseende BNI, reservationer avseende moms och öppna punkter avseende traditionella egna medel per medlemsstat per den 31 december 2017 |
Bilaga 4.3 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – intäkter |
|
|
||||||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Ruta 4.1 – Intäkter – fördelning 2017
(miljarder euro)
Intäkter totalt 2017
(1)
139,7
Källa: Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2017. |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Kort beskrivning av intäkter |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
GRANSKNING AV ÅRLIGA VERKSAMHETSRAPPORTER OCH ANDRA DELAR AV INTERNKONTROLLSYSTEMEN |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Antalet reservationer avseende BNI och moms samt öppna punkter avseende traditionella egna medel är totalt sett oförändrat |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Kommissionen fortsatte att genomföra sin fleråriga plan för kontroll av BNI och gjorde framsteg i bedömningen av globaliseringens effekter på nationalräkenskaperna |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Det finns brister i medlemsstaternas förvaltning av traditionella egna medel |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Övervakningen av importflöden var otillräcklig vilket bidrog till en långdragen process för att skydda EU:s intäkter på ändamålsenligt sätt |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Ruta 4.2 – Undervärderad import av textilvaror och skor från Kina: Förenade kungarikets underlåtenhet att införa de begärda riskprofilerna ledde till betydande uppskattade förluster av traditionella egna medel |
Ruta 4.2 – Undervärderad import av textilvaror och skor från Kina: Förenade kungarikets underlåtenhet att införa de begärda riskprofilerna ledde till betydande uppskattade förluster av traditionella egna medel |
||||||||||||||||||
Kommissionen informerade medlemsstaterna redan 2007 om risken för oegentligheter i samband med import av textilvaror och skor med ursprung i Kina. År 2011 bad kommissionen medlemsstaterna att införa riskprofiler för sådan import. Andra EU-medlemsstater tillmötesgick till sist denna begäran. Det fick till följd att en stor del av denna olagliga import styrdes om till Förenade kungariket. |
När kommissionen fick tillgång till Olafs rapport, som offentliggjordes i mars 2017, vidtog den omedelbart kraftfulla åtgärder för att fastställa omfattningen av förlusterna av traditionella egna medel, och uppmanade Förenade kungariket att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra ytterligare förluster och uppge det uppskattade belopp av traditionella egna medel som underbetalats till följd av denna underlåtelse. Förutom de två inspektioner av traditionella egna medel som genomfördes i maj och november 2017, sände GD Budget också två varningsskrivelser till Förenade kungariket den 24 mars 2017 och den 28 juli 2017. Efter dessa upprepade varningar inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Förenade kungariket i mars 2018. |
||||||||||||||||||
Olaf gjorde en utredning av Förenade kungarikets värdering av importen av textilvaror och skor från Kina mellan 2015 och 2017. Man kom fram till att undervärderingen av denna import hade lett till en möjlig förlust av traditionella egna medel på 1,6 miljarder euro mellan 2013 och 2016. |
|
||||||||||||||||||
År 2017 gjorde GD Budget två inspektioner i Förenade kungariket och rapporterade att landet inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska risken för undervärdering av denna import. |
|
||||||||||||||||||
I mars 2018, slutligen, inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Förenade kungariket genom att skicka en formell underrättelse. Den åtgärden vidtogs eftersom Förenade kungariket hade underlåtit att vidta lämpliga åtgärder för att minska risken för tullbedrägerier genom undervärdering och vägrat att göra de tullavgifter som undanhållits tillgängliga för EU-budgeten. |
|
||||||||||||||||||
Det uppskattade beloppet för traditionella egna medel som kringgåtts är 2,2 miljarder euro mellan 2013 och 2017, på vilket dröjsmålsränta kan tillämpas. Undervärdering av sådan import kan också påverka beräkningen av moms- och BNI-baserade egna medel samt de övriga medlemsstaternas enskilda bidrag. |
|
||||||||||||||||||
Det finns brister i kontrollerna av momsbaserade egna medel |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||||
Slutsats |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
Traditionella egna medel |
|||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Inom ramen för unionens tullkodex räknar kommissionen med att den i slutet av 2020 kommer att förfoga över mer detaljerade importuppgifter. Detta kommer även att göra det möjligt att använda datautvinning i större utsträckning för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra sina kontrollverksamheter. Olaf har dessutom genomfört ytterligare utredningsinsatser i detta avseende, som fortfarande pågår i ett antal medlemsstater. När det gäller andra avslutade utredningar, förutom undervärderingsärendet i Förenade kungariket och de åtgärder som vidtagits i undervärderingsärenden under 2017 i allmänhet, lämnas ytterligare uppgifter i Olafs rapport för 2017. |
||||||||||||||||||
Egna medel från moms |
|||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen samtycker till att se över den befintliga kontrollramen för beräkningar av de viktade genomsnittsskattesatserna. I detta syfte kommer kommissionen att ytterligare harmonisera sin arbetsdokumentation och införa en harmoniserad checklista för kontroll av viktade genomsnittsskattesatser för mervärdesskatt. Kommissionen samtycker även till att från fall till fall granska följderna av reservationer avseende BNI för beräkningsunderlagen för mervärdesskatt och uppdatera reservationerna avseende mervärdesskatt till följd av sådana granskningar. |
(1) Det första bidraget beräknas utifrån prognostiserade BNI-uppgifter. Skillnader mellan prognostiserad och slutlig BNI justeras under de efterföljande åren och påverkar fördelningen av egna medel mellan medlemsstaterna men inte det totala belopp som uppbärs.
(2) En minskad procentsats för moms på 0,15 % gäller för Tyskland, Nederländerna och Sverige, medan procentsatsen för övriga medlemsstater är 0,3 %.
(3) Huvudsakligen bestående av återbetalningar av outnyttjade belopp från olika fonder inom områdena sammanhållning och naturresurser (6,6 miljarder euro) och avslutandet av Europeiska garantifonden för jordbrukets räkenskaper (1,3 miljarder euro).
(4) Ett betalningskrav är ett dokument där kommissionen registrerar de belopp som ska betalas till den.
(5) Vår utgångspunkt var de överenskomna BNI-uppgifterna och det harmoniserade beräkningsunderlaget för mervärdesskatt från medlemsstaterna. Vi utförde inte någon direkt granskning av den statistik och de uppgifter som kommissionen och medlemsstaterna har tagit fram.
(6) Som utgångspunkt för revisionen använde vi uppgifterna i de besökta medlemsstaternas redovisningssystem för traditionella egna medel. Vi kunde inte granska odeklarerad import eller import som hade undgått tullens övervakning.
(7) Vi valde ut dessa tre medlemsstater med hänsyn till volymen på deras bidrag.
(8) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39) och rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 29).
(9) ENS (det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet) 2010 är EU:s internationellt kompatibla redovisningsram. Det används för att göra en systematisk och detaljerad beskrivning av en ekonomi. Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).
(10) Se artikel 5 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).
(11) Används när det gäller ett särskilt steg i en process. Kommissionen gör reservationerna på ett sådant sätt att den kan slutföra den pågående kontrollen och samtidigt behålla möjligheten till revidering av medlemsstaternas BNI-uppgifter.
(12) Se punkterna 4.10–4.13 och punkt 4.23 i årsrapporten för 2016.
(13) Se punkt 4.15 i årsrapporten för 2016, punkt 4.18 i årsrapporten för 2015, punkt 4.22 i årsrapporten för 2014, punkt 2.16 i årsrapporten för 2013 och punkterna 2.32 och 2.33 i årsrapporten för 2012.
(14) Se framför allt punkterna VI–IX i särskild rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen.
(15) I mars 2018 inledde vi en revision av hur EU hanterar utmaningarna när det gäller moms och tullar vid e-handel.
(16) Detta är den främsta efterlevnadsåtgärd som kommissionen kan vidta när en medlemsstat inte tillämpar EU:s lagstiftning.
(17) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).
(18) Redovisningen av detta problem har skett i överensstämmelse med EU:s redovisningsregler. Därför har beloppet för traditionella egna medel inte bokförts som fordran i årsredovisningen för 2017 (se not 2.6.1.1 till Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning).
(1) Beloppet motsvarar de faktiska inkomsterna i EU:s budget. Beloppet på 136,2 miljarder euro i resultaträkningen har beräknats baserat på periodiserad redovisning.
BILAGA 4.1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – INTÄKTER
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Totalt antal transaktioner |
55 |
55 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå |
0,0 % |
0,0 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
0,0 % |
|
|
Undre felgräns |
0,0 % |
|
BILAGA 4.2
ANTAL UTESTÅENDE RESERVATIONER AVSEENDE BNI (1), RESERVATIONER AVSEENDE MERVÄRDESSKATT OCH ÖPPNA PUNKTER AVSEENDE TRADITIONELLA EGNA MEDEL PER MEDLEMSSTAT PER DEN 31 DECEMBER 2017
Medlemsstat |
Reservationer avseende BNI (situationen den 31 december 2017) |
Reservationer avseende moms (situationen den 31 december 2017) |
”Öppna punkter” avseende traditionella egna medel (situationen den 31 december 2017) |
Belgien |
0 |
3 |
30 |
Bulgarien |
0 |
4 |
4 |
Tjeckien |
0 |
0 |
3 |
Danmark |
0 |
6 |
17 |
Tyskland |
0 |
7 |
13 |
Estland |
0 |
1 |
0 |
Irland |
0 |
12 |
11 |
Grekland |
5 |
9 |
25 |
Spanien |
0 |
6 |
30 |
Frankrike |
0 |
5 |
20 |
Kroatien |
2 |
1 |
2 |
Italien |
0 |
5 |
20 |
Cypern |
0 |
1 |
3 |
Lettland |
0 |
1 |
1 |
Litauen |
0 |
0 |
5 |
Luxemburg |
0 |
4 |
2 |
Ungern |
0 |
0 |
12 |
Malta |
0 |
0 |
2 |
Nederländerna |
0 |
5 |
53 |
Österrike |
0 |
4 |
5 |
Polen |
0 |
1 |
12 |
Portugal |
0 |
0 |
16 |
Rumänien |
0 |
2 |
20 |
Slovenien |
0 |
0 |
4 |
Slovakien |
0 |
0 |
6 |
Finland |
0 |
4 |
9 |
Sverige |
0 |
4 |
2 |
Förenade kungariket |
0 |
7 |
27 |
TOTALT 31.12.2017 |
7 |
92 |
354 |
TOTALT 31.12.2016 |
2 |
95 |
335 |
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
(1) Denna tabell innehåller endast de transaktionsspecifika reservationerna avseende BNI (som omfattar sammanställningen av specifika komponenter i nationalräkenskaperna i en medlemsstat). Det finns även processpecifika BNI-reservationer (se punkt 4.10) utestående i alla medlemsstater som omfattar sammanställningen av uppgifter från 2010 och framåt (utom för Kroatien, där de omfattar perioden från 2013 och framåt).
BILAGA 4.3
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – INTÄKTER
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
|||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||
2014 |
Rekommendation 1: Vidta åtgärder under nästa kontrollcykel för att minska det antal år som omfattas av reservationer vid slutet av cykeln. |
|
X |
|
|
|
|
Kommissionen är medveten om att det antal år som omfattas av reservationerna i slutet av kontrollcykeln kan vara betydande. Förutom att utfärda reservationer började kommissionen under denna cykel att införa åtgärdspunkter för att förbättra kvaliteten på BNI-uppgifterna redan i ett tidigt skede. Detta bör bidra till att minska effekterna av kommande reservationer på de bidragsbelopp till EU-budgeten som medlemsstaterna ska betala. |
Rekommendation 2: Vidta åtgärder för att minska effekten av de revideringar som medlemsstaterna presenterar. |
|
X |
|
|
|
|
De nationella statistikmyndigheterna samtycker frivilligt till en gemensam revisionspolicy och åtar sig att genomföra den gradvis, med målet att leverera mer konsekvent statistik till användarna. I de riktlinjer som man enats om anges att medlemsstaterna bör sprida resultaten av nästa omgång riktmärkesrevisioner 2019 respektive 2024. När det gäller BNI-baserade egna medel uppmanar kommissionen medlemsstaterna att tillhandahålla de mest aktuella kvalitetsuppgifterna. |
|
Rekommendation 3: Förbättra den vägledning som finns om revisioner efter klarering och uppmana medlemsstaterna att följa den. |
|
X |
|
|
|
|
Kommissionen har inrättat en projektgrupp av medlemsstater som kommer att fortsätta undersöka vilka åtgärder som behövs för att införa en gemensam strategi samt tillhandahålla ytterligare vägledning. Gruppen kom dock fram till att denna fråga går utöver tullrevisionsvägledningen, särskilt när det gäller rättsliga följder. |
|
Rekommendation 4: Se till att medlemsstaterna har lämpliga redovisningssystem för att bokföra poster i B-räkenskaperna och uppmana medlemsstaterna att förbättra förvaltningen av posterna i dessa räkenskaper, till exempel genom att regelbundet se över dem för att se till att äldre poster uppdateras eller skrivs ned vid behov. |
|
X |
|
|
|
|
Kommissionen kommer att fortsätta undersöka B-kontona vid varje inspektion av traditionella egna medel som den genomför, för att se till att medlemsstaterna har lämpliga redovisningssystem och att äldre poster skrivs av eller att det är berättigat att de finns kvar i B-kontot. |
KAPITEL 5
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 5.1–5.6 |
Kort beskrivning av Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning | 5.2–5.5 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 5.6 |
Del 1 – Transaktionernas korrekthet | 5.7–5.30 |
Kostnader redovisas för högt, i synnerhet av nya deltagare och små och medelstora företag | 5.12 |
De flesta icke kvantifierbara felen gällde tidsregistrering och förseningar vid fördelning av medel | 5.13 |
Horisont 2020: reglerna för redovisning av personalkostnader fortsätter att leda till fel | 5.14–5.16 |
Fonden för ett sammanlänkat Europa: definitioner av underentreprenad och tillhörande kostnader kan tolkas olika | 5.17 |
Forskning: Uppföljningen av revisioner samordnas bättre men övervakningen av projekt behöver förbättras | 5.18–5.19 |
Erasmus+: kontrollstrategin är lämplig men Eaceas bidragsförvaltning behöver förbättras ytterligare | 5.20–5.22 |
De årliga verksamhetsrapporterna ger en rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen med hjälp av en förbättrad metod för beräkning av riskbelopp | 5.23–5.25 |
Granskning av den information om korrekthet som lämnas av granskningsobjektet | 5.26–5.30 |
Slutsats och rekommendationer | 5.31–5.34 |
Slutsats | 5.31–5.32 |
Rekommendationer | 5.33–5.34 |
Del 2 – Resultatproblem inom forskning och innovation | 5.35–5.37 |
Merparten av projekten uppnådde den förväntade outputen och de förväntade resultaten | 5.37 |
Bilaga 5.1 |
Resultat av transaktionsgranskningen – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
Bilaga 5.2 |
Översikt över fel med en inverkan på över 20 % – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
Bilaga 5.3 |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
|
|
||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 5.1 – Underrubrik i den fleråriga budgetramen – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning – Fördelning 2017
|
|||||||||||
|
|
||||||||||
Kort beskrivning av Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
DEL 1 – TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 5.2 – De flesta felen gäller icke stödberättigande direkta personalkostnader
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|||||||||||
|
|
||||||||||
Kostnader redovisas för högt, i synnerhet av nya deltagare och små och medelstora företag |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 5.3 – Ett SMF deklarerade felaktiga personalkostnader och kostnader som en tredje part hade haft Vi granskade ett SMF som var verksamt inom mejerisektorn. Företaget hade nyligen börjat delta i fyra projekt inom sjunde ramprogrammet för forskning. Stödmottagaren hade använt en felaktig metod för att beräkna timkostnaderna. Kostnaderna för 2016 uppskattades på grundval av uppgifter från 2014. Timkostnaderna för företagets ägare redovisades för högt. Dessutom noterade vi att det för tre av de sex anställda fanns avvikelser mellan redovisningen av frånvaro och tidsredovisningarna, vilket ledde till att för många timmar deklarerades. Slutligen var de anställda som hade arbetat inom projektet inte anställda av det företag som omfattades av bidragsöverenskommelsen utan av ett systerföretag. Systerföretaget hade inte lagts i till bidragsöverenskommelsen som en tredje part. Samtliga kostnader måste därför förklaras som icke stödberättigande. |
|
||||||||||
De flesta icke kvantifierbara felen gällde tidsregistrering och förseningar vid fördelning av medel |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Horisont 2020: reglerna för redovisning av personalkostnader fortsätter att leda till fel |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 5.4 – Metoden med månatlig timkostnad leder till att för höga kostnader redovisas Vi granskade en stödmottagare som tillämpade metoden med månatlig timkostnad och konstaterade att den gjorde att stödmottagaren systematiskt redovisade sina personalkostnader för högt och kunde begära ersättning för en heltidslön för en anställd som bara delvis ägnade sig åt EU-projektet. Den anställde i fråga hade en total årslön på 162 500 euro och arbetade 2 400 produktiva timmar per år, varav 1 788 ägnades åt EU-projektet. Användningen av metoden med månatlig timkostnad gjorde att stödmottagaren hade rätt att debitera EU-projektet för hela den anställdes lönekostnad på 162 500 euro trots att han endast ägnade 75 % av sin produktiva tid åt det. |
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Fonden för ett sammanlänkat Europa: definitioner av underentreprenad och tillhörande kostnader kan tolkas olika |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Forskning: Uppföljningen av revisioner samordnas bättre men övervakningen av projekt behöver förbättras |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Erasmus+: kontrollstrategin är lämplig men Eaceas bidragsförvaltning behöver förbättras ytterligare |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
De årliga verksamhetsrapporterna ger en rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen med hjälp av en förbättrad metod för beräkning av riskbelopp |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Granskning av den information om korrekthet som lämnas av granskningsobjektet |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||
Slutsats |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation. Kommissionen kommer att överväga hur man kan förtydliga riktlinjerna (kommenterad modell för bidragsavtal) mot bakgrund av revisionsresultaten och fortsatt uppdatera förteckningen över problemen i vissa länder |
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation. Den kommer att förstärka kommunikationen med stödmottagarna och förbättra den information som tillhandahålls dem. |
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation. |
||||||||||
DEL 2 – RESULTATPROBLEM INOM FORSKNING OCH INNOVATION |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Merparten av projekten uppnådde den förväntade outputen och de förväntade resultaten |
|||||||||||
|
|
(1) Sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling 2007–2013.
(2) Ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020 (Horisont 2020).
(3) Vi baserar vår beräkning av felet på ett representativt statistiskt urval. Den angivna siffran är den bästa uppskattningen. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 2,2 och 6,2 % (den undre respektive övre felgränsen).
(4) Felen varierade mellan 4,9 och 16,9 % av det granskade värdet och gällde projekt inom följande program: kol- och stålforskningsfonden (två fall), programmet för konkurrenskraft och innovation (ett fall), Erasmus+ (ett fall) och programmet för transeuropeiska transportnät (ett fall).
(5) Tretton transaktioner innehöll både kvantifierbara och icke kvantifierbara fel.
(6) Se även punkterna 8.18 och 8.42 (rekommendation 2) i årsrapporten för 2012 och punkt 8.12 i årsrapporten för 2013.
(7) Punkt 5.13 i årsrapporten för 2016, punkt 5.12 i årsrapporten för 2014 och revisionsrättens briefingdokument Ett bidrag till förenklingen av EU:s forskningsprogram efter Horisont 2020 som offentliggjordes i mars 2018.
(8) Punkt 5.16 i årsrapporten för 2016.
(9) Stödmottagare ska säkerställa att
— |
det totala antalet arbetade timmar som deklareras för bidrag från EU och Euratom för en person och ett år INTE överstiger det antal produktiva timmar per år som används för beräkningen av timkostnaden, |
— |
det totala beloppet för personalkostnader som deklareras (för ersättning som faktiska kostnader) för bidrag från EU och Euratom för en person och ett år INTE är högre än de totala personalkostnader som redovisas i stödmottagarens räkenskaper (för samma person och år). |
(10) Programmet Horisont 2020 – Guidance on List of issues applicable to particular countries (vägledning med listor över punkter som ska tillämpas för olika länder).
(11) Flera bonusar som finns både i Frankrike och i Spanien behandlas endast i riktlinjerna för Frankrike.
(12) Ett underleverantörskontrakt är ett upphandlingskontrakt om att en tredje part ska utföra uppgifter som ingår i åtgärden. Det ska godkännas av kommissionen. Andra kontrakt behöver inte godkännas av kommissionen.
(13) Punkt 5.27 i årsrapporten för 2016.
(14) Generaldirektoratet för forskning och innovation (GD Forskning och innovation), generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur), genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och genomförandeorganet för forskning (REA).
(15) Kommissionen rapporterar en förväntad representativ felprocentsats över flera år på 4,95 % för kostnader inom sjunde ramprogrammet. Den rapporterar procentsatser för kvarstående fel för varje involverat generaldirektorat, vilka varierar mellan 2,79 och 3,55 %.
(16) Detta är procentsatser över flera år som omfattar kostnader före 2016 (dvs. före den period som vår revision gäller).
(17) Över 50 nationella programkontor deltar i genomförandet av Erasmus+. Vi riktade urvalet för att få en mix av mindre och större programkontor i EU-15 och nya medlemsstater.
(18) Vi bedömde resultatet för projekt för forskningssamverkan som omfattar flera deltagare och undantagna transaktioner, såsom rörlighetsutbetalningar till enskilda forskare.
(19) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt 15 i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
BILAGA 5.1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Totalt antal transaktioner |
130 |
150 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå |
4,2 % |
4,1 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
6,2 % |
|
|
Undre felgräns |
2,2 % |
|
BILAGA 5.2
ÖVERSIKT ÖVER FEL MED EN INVERKAN PÅ ÖVER 20 % – KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
Med tillämpning av de allmänna revisionsmetoder som beskrivs i bilaga 1.1 granskade vi ett representativt statistiskt urval av transaktioner för att beräkna omfattningen av oriktigheter inom populationen för denna underrubrik i den fleråriga budgetramen. De fel som vi upptäckte utgör inte en uttömmande uppräkning av vare sig de enskilda fel eller feltyper som presenteras i ruta 5.2 . De fel som har en inverkan på över 20 % av det granskade transaktionsvärdet beskrivs nedan, i tillägg till det som beskrivs i ruta 5.3 . Dessa åtta fel står för över 61 % av den uppskattade övergripande felnivån för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.
Projekt inom sjunde ramprogrammet för forskning
Exempel 1 – icke stödberättigande personalkostnader och personalkostnader där nödvändiga underlag saknades
Stödmottagaren (ett institut för högre utbildning i ett land utanför EU) deltog i ett projekt som utformats för att åstadkomma nyskapande förändringar i sättet att bygga, förvalta och underhålla tunnlar, och deklarerade personalkostnader för en period när den aktuella personen i realiteten inte var anställd av stödmottagaren och personalkostnader som inte hade stöd i form av giltiga tidrapporter. De icke stödberättigande kostnaderna uppgick till 85,4 % av de totala kostnader som vi granskade.
Exempel 2 – icke stödberättigande kostnader deklarerades och timkostnader beräknades felaktigt
De personalkostnader som stödmottagaren (ett EU-SMF som tillhandahöll ingenjörstjänster) deklarerade i ersättningsanspråket inbegrep kostnader för en person som inte var anställd av stödmottagaren utan ägde ett företag som levererade tjänster till stödmottagaren. För en annan anställd ersattes personalkostnader för en period då vederbörande ännu inte hade rekryterats. Vi konstaterade också att den timersättning som hade använts för att beräkna lönekostnader hade beräknats felaktigt. De icke stödberättigande kostnaderna uppgick till 35,9 % av de totala kostnader som vi granskade.
Exempel 3 – icke stödberättigande personalkostnader och underleverantörskostnader
Stödmottagaren (en ideell organisation i ett land utanför EU som deltog i ett forskningsprojekt om informations- och kommunikationsteknik för aktivt och hälsosamt åldrande) begärde ersättning för personalkostnader för flera personer som antingen aldrig hade varit anställda av stödmottagaren eller inte var anställda under de aktuella perioderna. Stödmottagaren deklarerade även kostnader som en underleverantör hade fakturerat ett dotterföretag till stödmottagaren. De icke stödberättigande kostnaderna uppgick till 84,2 % av de totala kostnader som vi granskade.
Exempel 4 – felaktigt beräknade personalkostnader och andra kostnader utan koppling till projektet
Stödmottagaren (ett offentligt organ i EU som deltog i ett forskningsprojekt om nya sjukdomar som överförs av fästingar) deklarerade icke stödberättigande hyr- och resekostnader som inte gällde projektet. Dessutom begärdes ersättning för de icke stödberättigande resekostnaderna två gånger – som rese- respektive personalkostnader – vilket också betalades. De icke stödberättigande kostnaderna uppgick till 20,3 % av de totala kostnader som vi granskade.
Projekt inom Horisont 2020
Exempel 5 – obetald faktura och felaktig ersättningsnivå
Stödmottagaren (en offentlig enhet i EU med verksamhet inom energisektorn) deklarerade kostnader för en faktura som inte var betald när revisionen gjordes, 1,5 år efter att den hade utfärdats. Kommissionen hade dessutom klassificerat enheten som ideell organisation med rätt till ersättning med 100 % trots att företaget hade status som affärsdrivande. Det icke stödberättigande bidraget uppgick till 30,0 % av de totala kostnader som vi granskade.
Exempel 6 – icke stödberättigande kostnader, ingen verifieringskedja och felaktig växelkurs
Stödmottagaren (ett universitet i ett land utanför EU) registrerade inga kostnader, förutom personalkostnader, i sitt redovisningssystem. I dessa oregistrerade kostnader fann vi följande: kostnader som hade deklarerats utan att det fanns bevis på att de var betalda och kostnader med oklar koppling till projektet, kostnadsposter som det hade begärts ersättning för två gånger, indirekta kostnader som hade deklarerats som direkta kostnader och kostnader som byggde på uppskattningar och inte på verkliga kostnader. Dessutom deklarerades alla kostnader med användning av en felaktig växelkurs. De icke stödberättigande kostnaderna uppgick till 64,7 % av de totala kostnader som vi granskade.
Exempel 7 – icke stödberättigande personalkostnader och felaktig växelkurs
När stödmottagaren (ett forskningsinstitut som var en del av ett världsberömt sjukhus i ett land utanför EU) deklarerade sina kostnader för den första rapporteringsperioden användes en metod för timersättning som inte överensstämmer med reglerna för Horisont 2020. Stödmottagaren hade ingen dokumentation om den tid som två anställda hade arbetat med det granskade projektet. För en tredje anställd fanns det tidkort som bekräftade att 10 % av tiden hade använts för projektet, men stödmottagaren hade av misstag beräknat personalkostnader baserat på 20 % av arbetstiden. Dessutom deklarerades alla kostnader med användning av en felaktig växelkurs. Av de 130 000 euro som stödmottagaren deklarerade var 45 500 icke stödberättigande, vilket ger ett fel på 35,2 %.
BILAGA 5.3
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – KONKURRENSKRAFT FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
|||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||
2014 |
Till följd av denna uppföljning och granskningsresultatet och slutsatserna för 2014 rekommenderar vi följande: |
|
|
|
|
|
|
|
Rekommendation 1: Kommissionen, de nationella myndigheterna och de oberoende revisorerna bör använda all relevant information som är tillgänglig för att förhindra eller upptäcka och korrigera fel innan ersättning betalas ut. |
|
|
X |
|
|
|
Kommissionen vidtar regelbundna åtgärder för att se över sina interna kontrollsystem. Kommissionen har lämnat vägledning vad gäller alla materiella aspekter av bidragsförvaltning för stödmottagare och deras revisorer. |
|
Rekommendation 2: Utifrån sina erfarenheter av sjunde ramprogrammet för forskning bör kommissionen ta fram en lämplig riskhanterings- och kontrollstrategi för Horisont 2020, inbegripet lämpliga kontroller av högriskmottagare som små och medelstora företag och nya deltagare och kostnader som redovisats enligt särskilda stödkriterier. |
|
X |
|
|
|
|
Kontrollstrategin bygger på riskhantering, och detta har omvandlats till operativa förfaranden. Kommissionen godtar att denna process ännu kan förbättras. |
|
Rekommendation 3: Kommissionen bör försäkra sig om att avdelningarna har en enhetlig metod för beräkningen av viktade genomsnittliga felprocentsatser och den bedömning av riskbelopp som detta leder till. |
|
X |
|
|
|
|
Kommissionen har vidare förtydligat de centrala begreppen och definitionerna för framtagande av felfrekvenser, riskutsatta belopp och korrigeringar i instruktionerna för den årliga verksamhetsrapporten, mallen och vägledningsdokumentet. Begreppen och indikatorerna har definierats tillräckligt flexibelt för att beakta särskilda förhållanden vid enskilda generaldirektorat, men graden av homogenitet är ändå tillräcklig för att uppgifterna ska kunna konsolideras och missförstånd undvikas. |
KAPITEL 6
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
INNEHÅLL
Inledning | 6.1–6.24 |
Kort beskrivning av Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning | 6.3–6.15 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 6.16–6.24 |
Del 1 – Transaktionernas korrekthet | 6.25–6.78 |
Resultat av transaktionsgranskningen och granskningsarbete som vi upprepade | 6.26–6.43 |
Vår bedömning av revisionsmyndigheternas arbete | 6.44–6.50 |
Kommissionens arbete och dess rapportering av kvarstående felprocent i sina årliga verksamhetsrapporter | 6.51–6.72 |
Slutsats och rekommendationer | 6.73–6.78 |
Slutsats | 6.73–6.76 |
Rekommendationer | 6.77–6.78 |
Del 2 – Bedömning av projektresultat | 6.79–6.92 |
Bedömning av resultatsystemets utformning | 6.82–6.86 |
I många projekt uppnås inte resultatmålen fullt ut | 6.87–6.90 |
De flesta medlemsstater kunde inte utnyttja sina bidrag från finansieringsinstrument med delad förvaltning fullt ut | 6.91 |
Slutsats | 6.92 |
Bilaga 6.1 – |
Resultat av transaktionsgranskningen – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
Bilaga 6.2 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
INLEDNING |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.1 – Underrubrik 1b i den fleråriga budgetramen – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – fördelning 2017
Källa: Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2017, upplysningar från kommissionen om avslutandet samt data från kommissionens system. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kort beskrivning av Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Politiska mål och finansieringsinstrument |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genomförande |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kontroll- och garantiram |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Programperioden 2014–2020 (årligt godkännande av räkenskaperna) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Programperioden 2007–2013 (avslutandet av operativa program) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Risker avseende korrekthet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I ruta 6.2 visas information om det granskade urvalet för varje medlemsstat. I punkterna 6.21–6.23 finns närmare information om hur vi utformade vårt granskningsarbete. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.2 – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – Fördelning av det granskade urvalet
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
DEL 1 – TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.3 – Byggstenarna i vår metod
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Resultat av transaktionsgranskningen och granskningsarbete som vi upprepade |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.4 – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – Fördelning av de fel vi konstaterade
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Finansieringsinstrument bidrog mest till den uppskattade felnivån för 2017 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vid två av de fyra tematiska revisioner av operativa program under perioden 2007–2013 som vi granskade upptäcktes inga väsentliga fel vid avslutandet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.5 – Exempel på icke stödberättigande lån som godkändes för ett finansieringsinstrument med delad förvaltning Lån som medfinansieras av Eruf ska först och främst (dvs. över 50 % av det sammanlagda värdet av alla lån) användas för att stödja små och medelstora företag (förordning (EG) nr 1083/2006). Det finansieringsinstrument som vi granskade i Spanien hade investerat nästan 80 % av de godkända lånebeloppen i företag som inte var små eller medelstora. Varken revisionsmyndigheten eller kommissionen upptäckte överträdelsen av detta grundläggande krav för stödberättigande som fastställts av lagstiftaren. |
Ruta 6.5 – Exempel på icke stödberättigande lån som godkänts för ett finansieringsinstrument med delad förvaltning Artikel 44 i förordning (EG) nr 1083/2006 utesluter inte att lån även ges till stora företag om alla övriga villkor uppfylls. Eftersom ingen miniminivå för finansieringen av små och medelstora företag nämns i bestämmelsen, kan artikeln även avse antalet enskilda lån (och inte nödvändigtvis belopp). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allvarliga brister i genomförandet av ett operativt program under perioden 2014–2020 inom ramen för SMF-initiativet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Återbetalningsbar moms som felaktigt attesteras som en stödberättigande kostnad |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.6 – Exempel på medfinansiering av icke stödberättigande momskostnader I Polen undertecknade den förvaltande myndigheten bidragsöverenskommelser för att hjälpa små företag att köpa in utrustning, med det övergripande syftet att minska arbetslösheten. I de fall då mottagarna angav att de inte hade för avsikt att begära återbetalning av momsen bedömde den förvaltande myndigheten att momskostnaden berättigade till medfinansiering. Det var emellertid felaktigt, eftersom mottagarna var momsregistrerade och momskostnaderna var återbetalningsbara. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Icke stödberättigande kostnader |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.7 – Exempel på icke stödberättigande kostnader – indirekta kostnader som redovisats för högt Stödmottagaren, ett stort forskningsinstitut i Tyskland, har sitt huvudkontor utanför det område som är berättigat till stöd inom det operativa programmet. Det granskade projektet finansierades av ESF och genomfördes av en särskild projektgrupp som stödmottagaren hade inrättat i det stödberättigande området. Projektkostnaderna bestod till största delen av direkta utgifter för personal, materiel och tjänster och av en stor andel indirekta utgifter under samma rubriker. För att de indirekta kostnaderna skulle vara stödberättigande skulle de ha uppkommit i det stödberättigande området, ha en direkt anknytning till projektet och anslås på grundval av sitt bidrag till projektet. Vi konstaterade dock att större delen av de kostnadskategorier som hade redovisats i projektet som indirekta kostnader i realiteten var allmänna kostnader som uppkommit på institutets huvudkontor. Flera kostnader i dessa kategorier lades också direkt på projektet som faktiska kostnader för projektgruppen där projektet genomfördes. Revisionsmyndigheten kunde vid sin revision inte få fram tillräckliga bevis för sammansättningen av de indirekta kostnaderna och tillämpade därför en schablonkorrigering med 10 % på indirekta kostnader. Vi konstaterade att det faktiska felet var större än 10 % och anser därför att alla kostnader som inte var direkt relaterade till projektet var icke stödberättigande. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vår bedömning av revisionsmyndigheternas arbete |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Brister i vissa revisionsmyndigheters urval påverkade urvalens representativitet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra brister i revisionsmyndigheternas arbete |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens arbete och dess rapportering av den kvarstående felprocenten i de årliga verksamhetsrapporterna |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utformningen av kontroll- och garantiramen för 2014–2020 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De årliga verksamhetsrapporterna bör rationaliseras ytterligare och anpassas till den nya kontroll- och garantiramen |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.8 – Tidsplanen för den nya kontroll- och garantiramen
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förskott till finansieringsinstrument bör inte tas med när den kvarstående felprocenten beräknas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens arbete beträffande garanti i årliga verksamhetsrapporter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Urvalsbrister hade inte åtgärdats vid översynen av garantipaket |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionen har ännu inte dragit en slutlig slutsats om kostnadernas korrekthet för räkenskapsåret 2015/2016 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingen övergripande kvarstående felprocent anges för sammanhållningspolitiken |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.9 – Översikt över information i de årliga verksamhetsrapporterna för perioden 2014–2020
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutsats |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rekommendationer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen och anser att den kommer att genomföras i och med att förslaget till omnibusförordning träder i kraft, med tanke på att förslaget till förordning är resultatet av en politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet, och med hänsyn till de nya bestämmelserna om revision av finansieringsinstrument som förvaltas av EIF. Medlemsstaterna kommer dessutom att i förekommande fall behöva genomföra kontroller och revisioner av finansiella intermediärer och revisionsmyndigheterna kommer att vid behov göra detsamma på slutmottagarnivå i deras område. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar delvis rekommendationen och har tagit fram ett lagstiftningsförslag för budgetramen för 2021–2027. Kommissionens förslag (COM (2018) 375 final) innehåller en enkel regel för mervärdesskatt och tillämpas oavsett om stödmottagaren är en privat eller en offentlig aktör. För projekt med en totalkostnad på mindre än 5 miljoner euro anses mervärdesskatten stödberättigad, medan den för projekt över gränsen inte är det. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Från 2018 kommer kommissionens avdelningar att i linje med strategin för samordnad granskning och överenskommen revisionsplan inrikta revisionsarbetet på att kontrollera kvaliteten på revisionsmyndigheternas arbete och deras efterlevnad, för att få helt tillförlitliga revisionsuttalanden och revisionsresultat. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar delvis rekommendationen. Kommissionen understryker att de berörda generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter redan har ett tydligt fokus på att kontrollera felprocentsatser för program och räkenskaper för räkenskapsår fram till 30 juni år n-1. Detta kan göras ännu tydligare i framtida rapporter. I linje med budgetförordningen avser den garanti som utanordnarna kräver i de årliga verksamhetsrapporterna alla typer av betalningar som har gjorts under räkenskapsår n. Varje generaldirektorat redovisar separat utifrån den garantinivå som det har fått. Riskbeloppet fastställs därför på grundval av relevant utgift för kalenderåret. Kommissionen upprepar dessutom att den är öppen för att överväga och tillsammans med revisionsrätten diskutera hur man kan förbättra och förenkla systemet bakom redovisningen av felprocentsatser i sina årliga verksamhetsrapporter. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation under förutsättning att kommissionens förslag till regelverk för perioden efter 2020 antas av medlagstiftarna. Efter att förslaget antagits den 29 maj 2018 kommer medlemsstaterna att redovisa utgifter för finansieringsinstrument utifrån det belopp som har betalats ut till slutmottagarna. Endast en förskottsbetalning om 25 procent att göras till sådana finansieringsinstrument som inte ska ingå i revisionen enligt bestämmelserna i regelverket, vilket kommer att begränsa de utgifter som ska redovisas innan utbetalning görs till slutmottagarna. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar delvis rekommendationen som ligger i linje med strategin för samordnad granskning för berörda medel. Kommissionen har satt som mål att i respektive årlig verksamhetsrapport varje år kunna redovisa tillförlitligheten hos de kvarstående felprocentsatser som revisionsmyndigheterna har redovisat i föregående års garantipaket. Kommissionen understryker samtidigt att den har upp till tre år på sig att genomföra revisioner av utgifter i räkenskaperna och dra slutsatser om tillförlitligheten hos de felprocentsatser som revisionsmyndigheterna har redovisat, för att bekräfta den attesterade utgiftens laglighet och korrekthet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
DEL 2 – BEDÖMNING AV PROJEKTRESULTAT |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bedömning av resultatsystemets utformning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.10 – Bedömning av resultatsystemets utformning (113 projekt)
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I många projekt uppnås inte resultatmålen fullt ut |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.11 – Uppnåendet av resultatmål
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De flesta medlemsstater kunde inte utnyttja sina bidrag från finansieringsinstrument med delad förvaltning fullt ut |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6.12 – Ackumulerade utbetalningsgrader för finansieringsinstrument
Källa: Europeiska revisionsrätten, baserat på kommissionens uppgifter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutsats |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(1) Se artiklarna 174–178 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (EUT C 326, 26.10.2012, s. 47).
(2) Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien. Spanien var berättigat till övergångsstöd från Sammanhållningsfonden under programperioden 2007–2013.
(3) Regioner är berättigade till stöd från ungdomssysselsättningsinitiativet om över 25 % av personerna i åldern 15–24 år i regionen var arbetslösa 2012.
(4) Operativa program kan ändras när som helst under perioden om det anses berättigat.
(5) GD Regional- och stadspolitik och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(7) Förvaltande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighet.
(8) Garantipaketet består av en förvaltningsförklaring, en årlig sammanfattning, en attesterad årsredovisning, en årlig kontrollrapport samt ett revisionsuttalande.
(9) Räkenskapsåret för de garantipaket som lämnades in i februari 2017 löpte från den 1 juli 2015 till den 30 juni 2016.
(10) I sina årliga verksamhetsrapporter använder kommissionen begreppet ”kvarstående riskprocent” när det gäller avslutandet av programperioden 2007–2013 och ”sammanlagd återstående felprocent” när det gäller programperioden 2014–2020. Dessa båda procentsatser är begreppsmässigt lika men används om olika tidsramar. I detta kapitel använder vi ”kvarstående felprocent(satser)” för båda begreppen.
(11) Revisionsmyndigheten uttalar sig även om hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar och huruvida de granskade räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga.
(12) Artikel 28.11 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5).
(13) Artikel 127.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(14) I form av utbetalning eller återkrav.
(15) Artikel 139 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(16) I artikel 130 i förordning (EU) nr 1303/2013 begränsas återbetalningen av mellanliggande betalningar till 90 %. Återstående 10 % frigörs när räkenskaperna har godkänts.
(17) Artikel 145.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 99 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25).
(18) Enligt artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska de förvaltande myndigheterna se till att alla verifikat som rör medfinansierade utgifter för insatser för vilka de sammanlagda stödberättigande utgifterna överstiger 1 miljon euro ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska revisionsrätten under två år efter inlämnandet av de räkenskaper där den slutliga utgiften för den genomförda insatsen ingår. För insatser för vilka de stödberättigande utgifterna understiger 1 miljon euro är lagringsperioden tre år efter inlämnandet av den årsredovisning där utgifterna i fråga ingår. Denna treårsperiod gäller också allmänt för avslutandet av operativa program för perioden 2007–2013 (se artikel 90 i förordning (EG) nr 1083/2006).
(19) Se bilaga 4 (Väsentlighetskriterier), s. 23 för GD Regional- och stadspolitik och s. 22 för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
(20) Kommissionen avslutade de första operativa programmen under sista kvartalet 2017, förutom Eruf-programmet Gibraltar som den avslutade 2016.
(21) Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Förenade kungariket lämnade in garantipaket helt utan kostnader. För ett operativt program i Italien godkändes inte de inlämnade räkenskaperna i maj 2017.
(22) Detta motsvarar så lite som 0,7 % av den anslagna budgeten för hela programperioden. I beloppet ingår inte förskott till finansieringsinstrument. Dock ingår belopp som använts på slutmottagarnivå.
(23) Bulgarien, Estland, Grekland, Frankrike, Kroatien, Cypern, Ungern, Rumänien, Slovenien och Slovakien berördes inte av dessa beslut om avslutande. Kroatiens tidsfrist för att lämna in dokumenten för avslutandet var den 31 mars 2018.
(24) Tolv garantipaket (2014–2020) och tio avslutandepaket (2007–2013).
(25) Detta innebär att återstoden av finansieringen regleras. Det kan innefatta betalning av utestående belopp som kvarstår efter att förfinansiering och alla betalningar som hållits inne har reglerats, återkrav (om de slutliga kostnaderna är lägre än de belopp som redan har betalats ut) eller en ”nollbetalning”.
(26) I detta sammanhang betyder ”genomgång” en granskning av revisionsmyndigheternas arbetsmetoder och revisionsakter och en kontroll av resultatens tillförlitlighet och relevans i fråga om deras bidrag till revisionens slutsatser. ”Upprepning” innebär att ytterligare belägg erhålls direkt från källan. Både genomgången och upprepningen av granskningsåtgärder gäller transaktioner som redan har granskats.
(27) Vi baserar vår beräkning av fel på ett representativt urval. Den angivna siffran är den bästa uppskattningen. Vi bedömer att den uppskattade felnivån i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 0,7 och 5,3 % (den undre respektive övre felgränsen).
(28) Se punkt 6.19 i årsrapporten för 2016.
(29) Artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och artikel 38.1 b i rådets förordning (EU) nr 1303/2013.
(30) Initiativet för små och medelstora företag (SMF-initiativet) är ett gemensamt finansieringsinstrument från kommissionen och Europeiska investeringsfonden (EIF) som ska underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag. Se artikel 39 i och bilaga XIV till förordning (EU) nr 1303/2013.
(31) Artiklarna 38.1 a och 39 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(32) Artikel 78.6 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och artikel 42 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(33) Bilagan till kommissionens beslut om ändring av beslut C(2013) 1573 om godkännande av riktlinjer för avslutande av operativa program för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2007–2013) (C(2015) 2771 final, 30.4.2015, avsnitt 3.6).
(34) En tematisk revision är en revision av ett specifikt nyckelkrav eller utgiftsområde där det anses föreligga en systemisk risk. Tematiska revisioner är ett komplement till vanliga systemrevisioner.
(35) Artikel 40 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(36) Ett kontrakt mellan en enhet och en tredje part om att ta fram faktabaserade resultat avseende finansiella upplysningar eller operativa processer (ISRS 4400).
(37) Ändringen av förordning (EU) nr 1303/2013 i omnibusförordningen syftar till att åtgärda avsaknaden av revisionsrättigheter på medlemsstatsnivå. Omnibusförordningen förväntas träda i kraft under andra halvåret 2018, vilket innebär att samma problem kommer att finnas i de årsredovisningar som lämnas in till kommissionen i februari 2018.
(38) En finansiell intermediär är en enhet som fungerar som intermediär mellan den förvaltande myndigheten eller holdingfonden och slutmottagarna av medel som kanaliseras genom finansieringsinstrument med delad förvaltning.
(39) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(40) Fram till den 31 december 2017 hade kommissionen godkänt operativa program inom SMF-initiativet i sex medlemsstater.
(41) EU-domstolens dom av den 20 september 2012 i mål T-89/10, Ungern/kommissionen.
(42) Se punkterna 6.33–6.35 i årsrapporten för 2015.
(43) Personer med NEET-status är unga som varken arbetar eller studerar.
(44) Artikel 127 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artiklarna 27 och 28 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014.
(45) Internationell revisionsstandard (ISA) 230 Dokumentation av revisionen (gäller för revisioner av årsredovisningar för räkenskapsår som börjar den 15 december 2009 eller senare).
(46) Artikel 66.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(47) S. 12 i verksamhetsrapporten 2017 från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och s. 9 i verksamhetsrapporten 2017 från GD Regional- och stadspolitik.
(48) Se punkt 6.34 i årsrapporten för 2016.
(49) Detta gäller även, men i mindre utsträckning, statligt stöd som betalas ut i förskott.
(50) Se punkt 6.35 och rekommendation 2 a i årsrapporten för 2016.
(51) Hela bidraget till finansieringsinstrument inom ramen för SMF-initiativet kan betalas ut på en gång. För alla andra finansieringsinstrument används ett system med delbetalningar, där en första delbetalning görs efter inrättandet och efterföljande belopp betalas ut under förutsättning att ett minsta belopp har betalats ut till slutmottagarna från de tidigare delbetalningarna.
(52) I slutet av 2016 var det totala bidraget till operativa program som anslagits via finansieringsinstrument med delad förvaltning närmare 13,3 miljarder euro (jämfört med 5,7 miljarder euro i slutet av 2015), varav 10,3 miljarder euro kom från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Totalt hade 3,6 miljarder euro (cirka 30 %) av detta belopp betalats till finansieringsinstrument med delad förvaltning (2015: 1,2 miljarder euro), inklusive 3,1 miljarder euro från ESI-fonderna, och slutmottagare hade tagit emot 1,2 miljarder euro, inklusive 1 miljard euro från ESI-fonderna. (Baserat på sammanfattningar av uppgifter om gjorda framsteg när det gäller att finansiera och genomföra finansieringsinstrument för programperioden 2014–2020 i enlighet med artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013.)
(53) I artikel 31 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 anges schablonkorrigeringar på 100 %, 25 %, 10 % eller 5 %, som alla kan minskas vid behov.
(54) Bilaga 4 (Väsentlighetskriterier), s. 23 för GD Regional- och stadspolitik och s. 22 för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
(55) GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering anger tre efterlevnadsrevisioner i sin årliga verksamhetsrapport, men i denna siffra ingår även en revision som vi utförde och där generaldirektoratet hade observatörsstatus.
(56) GD Regional- och stadspolitik för Eruf/Sammanhållningsfonden och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering för ESF/ungdomssysselsättningsinitiativet.
(57) GD Regional- och stadspolitik medger i sin årliga verksamhetsrapport för 2017 (i fotnot 27 på sidan 45) att den kvarstående felprocenten skulle öka till 3,3 % om hänsyn även togs till SMF-initiativet.
(58) Rekommendationerna 2, 3 och 4 var även riktade till medlemsstaterna.
(59) Se punkt 10.10 i årsrapporten för 2013.
(60) Projektansökningar, bidragsöverenskommelser, kontrakt och/eller beslut om medfinansiering.
(61) Artikel 37 i förordning (EG) nr 1083/2006 och artikel 27.4 i förordning (EU) nr 1303/2013.
(62) Särskild rapport nr 21/2018 Urvalet och övervakningen av Eruf- och ESF-projekt under perioden 2014–2020 inriktas fortfarande främst på output (www.eca.europa.eu).
(63) Särskild rapport nr 17/2018 Kommissionens och medlemsstaternas åtgärder under de sista åren av programperioden 2007–2013 rådde bot på det låga anslagsutnyttjandet men var inte tillräckligt resultatinriktade (www.eca.europa.eu).
(64) Punkt 3.5 i bilagan till kommissionens beslut om ändring av beslut C(2013) 1573 om godkännande av riktlinjer för avslutande av operativa program för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2007–2013), C(2015) 2771 final, 30.4.2015.
(65) I garantipaketet för 2014–2020 och garantipaketet för 2007–2013; informationen lämnas in i enlighet med artikel 67.2 j i förordning (EG) nr 1083/2006.
(66) Den 31 december 2016 för programperioden 2014–2020 och den 31 mars 2017 för programperioden 2007–2013.
(67) Fem av de 16 medlemsstaterna (Tjeckien, Danmark, Cypern, Luxemburg och Slovenien) hade inte inrättat inte finansieringsinstrument i slutet av 2016.
(68) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt 15 i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
(69) Detta belopp utgörs av regleringar av förfinansiering av operativa program som ingår i programperioden 2007–2013 och avslutades 2017.
(70) I detta belopp ingår 0,3 miljarder euro i bidrag till finansieringsinstrument med delad förvaltning.
(71) 66 % av populationen gäller programperioden 2007–2013 och 34 % gäller programperioden 2014–2020.
(72) De flesta operativa program finansieras från flera källor, det vill säga omfattar utgifter från fler än en fond. Därför är det totala antalet garantipaket och operativa program lägre än summan av de siffror som anges för de fonder som förvaltas av respektive generaldirektorat.
(73) Förskott till finansieringsinstrument ingår inte i beräkningarna.
(74) Inklusive ett operativt program i Italien vars räkenskaper godkändes i september 2017.
(75) Vår granskningspopulation för SMF-initiativet bestod av betalda kostnader på 290,9 miljoner euro.
BILAGA 6.1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Totalt antal transaktioner |
217 |
180 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå |
3,0 % |
4,8 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
5,3 % |
|
|
Undre felgräns |
0,7 % |
|
Anm.: Den uppskattade felnivån för 2017 baserar sig på vår ändrade revisionsmetod och inbegriper effekten av alla relevanta korrigerande åtgärder. Källa: Europeiska revisionsrätten. |
BILAGA 6.2
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING
E = GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, R = GD Regional- och stadspolitik, X = Gemensam bedömning för båda generaldirektoraten
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
||||||||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
|||||||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
||||||||||||
2014 |
Kapitel 6, rekommendation 1: Kommissionen bör göra en detaljerad analys av de nationella stödreglerna för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 för att identifiera god praxis. Utifrån en sådan analys bör den ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan förenkla och undvika onödigt komplexa och/eller betungande regler som inte ger något mervärde med avseende på de resultat som ska uppnås genom politiken (nationell överreglering). |
|
|
X (1) |
|
|
|
|
|||||
Kapitel 6, rekommendation 2: Förvaltningsmyndigheter och förmedlande organ i medlemsstaterna bör öka sina ansträngningar för att åtgärda bristerna i kontrollerna på primär nivå genom att beakta all tillgänglig information. Dessutom bör kommissionen be revisionsmyndigheterna att de genom sina systemgranskningar gör om en del av dessa kontroller och sprider god praxis och lärdomar. |
X (2) |
|
|
|
|
|
|
||||||
Kapitel 6, rekommendation 3: Medlemsstaterna bör utnyttja de möjligheter bättre som anges i förordningen om gemensamma bestämmelser och i ESF-förordningen för programperioden 2014–2020 när det gäller förenklade kostnadsalternativ för projekt som får offentligt stöd på mer än 50 000 euro. |
|
|
X (3) |
|
|
|
|
||||||
Kapitel 6, rekommendation 4: Medlemsstaterna ska säkerställa full betalning av finansieringen i tid under programperioden 2007–2013 genom att ersätta stödmottagarna inom en rimlig tid efter det att de har lämnat in en betalningsansökan. I enlighet med de regler som gäller för programperioden 2014–2020 anser vi att alla sådana betalningar ska göras senast 90 dagar efter det att stödmottagaren har lämnat in en korrekt betalningsansökan. |
X |
|
|
|
|
|
|
||||||
Kapitel 6, rekommendation 5: Kommissionen bör för rådet och parlamentet lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring, genom en lagstiftningsakt med samma rättsverkan, av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 för att förlänga stödperioden för finansieringsinstrument med delad förvaltning. |
|
|
|
X (4) |
|
|
|
||||||
2014 |
Kapitel 6, rekommendation 6: Kommissionen bör utvidga sin bedömning av tillförlitligheten i de finansiella korrigeringar som rapporteras av de attesterande myndigheterna och dess inverkan på kommissionens beräkning av procentsatsen för kvarstående fel till att omfatta alla medlemsstater. |
X (2) |
|
|
|
|
|
|
|||||
Kapitel 6, rekommendation 7: Kommissionen bör förstärka kontrollsystemet för revisionsmyndigheter ytterligare genom att
|
X (2) |
|
|
|
|
|
|
(1) Kommissionen har ännu inte genomfört någon detaljerad analys, men den har vidtagit åtgärder i form av samarbete och vägledning till medlemsstaterna.
(2) Genomförandet bör fortsätta under hela programperioden 2014–2020.
(3) Användningen av förenklade kostnadsalternativ är begränsad till 36 % av programbudgeten för ESF och till endast 2 % för Eruf/Sammanhållningsfonden.
(4) Kommissionen godtog inte denna rekommendation.
KAPITEL 7
Naturresurser
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 7.1–7.9 |
Kort beskrivning av Naturresurser | 7.3–7.6 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 7.7–7.9 |
Del 1 – Transaktionernas korrekthet | 7.10–7.43 |
Direktstödet innehöll inte väsentliga fel | 7.14–7.17 |
Vi konstaterar en fortsatt hög felnivå på de övriga utgiftsområdena | 7.18–7.25 |
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg: granskning av den information om korrekthet som lämnas av granskningsobjektet | 7.26–7.39 |
Kommissionens bedömning av de attesterande organens arbete | 7.26–7.37 |
GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport | 7.38 |
GD Havsfrågor och fiskes, GD Miljös och GD Klimatpolitiks årliga verksamhetsrapporter | 7.39 |
Slutsats och rekommendationer | 7.40–7.43 |
Slutsats | 7.40–7.41 |
Rekommendationer | 7.42–7.43 |
Del 2 – Resultat | 7.44–7.67 |
Resultatbedömning av den geospatiala stödansökan | 7.46–7.55 |
Resultatbedömning av landsbygdsinvesteringsprojekt | 7.56–7.64 |
Slutsats | 7.65–7.66 |
Rekommendationer | 7.67 |
Bilaga 7.1 – |
Resultat av transaktionsgranskningen – Naturresurser |
Bilaga 7.2 – |
Översikt över resultatet av transaktionsgranskningen i varje medlemsstat för marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske |
Bilaga 7.3 – |
Översikt över fel med en inverkan på minst 20 % – Marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske |
Bilaga 7.4 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer |
|
|
||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.1 – Rubrik 2 i den fleråriga budgetramen – Naturresurser – Fördelning 2017
|
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Kort beskrivning av Naturresurser |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
DEL 1 – TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.2 – De flesta felen gällde överträdelser av stödvillkoren
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Direktstödet innehöll inte väsentliga fel |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Vi konstaterar en fortsatt hög felnivå på de övriga utgiftsområdena |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Landsbygdsutveckling |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.4 – Flera stödmottagare hade lämnat felaktig information I Grekland mottog en jordbrukare med ett företag i ett bergsområde ett kompensationsstöd för områden med naturbetingade svårigheter. Enligt stödreglerna var jordbrukaren tvungen att ha en minsta djurtäthet per hektar betesmark. Under vårt besök på jordbruksföretaget fann vi att antalet djur som jordbrukaren hade inte var tillräckligt för att uppnå minsta djurtäthet på hela den betesmark som jordbrukaren hade sökt stöd för. Därför var en del av den areal som jordbrukaren hade deklarerat inte stödberättigande, vilket resulterade i ett fel på 15 %. Vi konstaterade andra fall där stödmottagare hade lämnat felaktig information om arealer eller antalet djur (som också hade en inverkan på under 20 %) i Frankrike, Kroatien, Polen och Förenade kungariket (Nordirland). |
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.5 – Vissa stödmottagare uppfyllde inte sina åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk En jordbrukare i Italien (Venetien) mottog stöd inom ramen för en åtgärd för miljöoptimering av agronomiska metoder och bevattning. För att motta stödet var stödmottagaren tvungen att åta sig att plantera fånggrödor (16) på en del av egendomen, minska användningen av kemiska gödselmedel och vatten i bevattningen och föra register över odling och bevattning. Vi konstaterade att stödmottagaren inte hade uppfyllt något av dessa åtaganden, vilket resulterade i ett fel på 100 %. Efter vårt besök inledde det utbetalande organet ett förfarande för att återkräva stödet. Vi konstaterade andra fall där stödmottagare inte hade uppfyllt något eller bara vissa av sina åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk i Grekland och Sverige. |
Ruta 7.5 – Vissa stödmottagare uppfyllde inte sina åtaganden om miljövänligt jordbruk Kommissionen noterar att stödmottagaren inte var föremål för en kontroll på plats av det utbetalande organet. De italienska myndigheterna inledde ett återkravsförfarande från den berörda stödmottagaren. |
||||||||||
Marknadsåtgärder |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.6 – Vissa stödmottagare följde inte stödreglerna för marknadsåtgärder I Polen mottog en mjölkbonde stöd inom ramen för en åtgärd till stöd för jordbrukare som köpte kvigor från andra besättningar för att öka den egna besättningens avelsvärde och egendomens konkurrenskraft. Jordbrukaren mottog stödet efter att ha köpt kvigor från sin far som också var mjölkbonde och hade sin besättning i samma kostall som stödmottagaren. Två dagar tidigare hade stödmottagaren sålt ett liknande antal kvigor till sin far, som också mottog stöd inom ramen för samma åtgärd. Djuren flyttades inte fysiskt och det totala antalet djur som ägdes av stödmottagaren och hans far ändrades inte. Därför bedömde vi att avelsvärdet och konkurrenskraften för stödmottagarens jordbruk inte hade förändrats och att stödmottagaren inte borde ha mottagit stödet, vilket resulterade i ett fel på 100 %. Vi konstaterade ytterligare ett fel avseende stödberättigande i ett projekt i Spanien till stöd för omstrukturering av vingårdar. |
Ruta 7.6 – Vissa stödmottagare misslyckades med att följa reglerna för stödberättigande för marknadsåtgärder Kommissionen kommer att ta hänsyn till detta resultat vid planeringen av frågor vid framtida kontroll av överensstämmelse. |
||||||||||
Miljö, klimatpolitik och fiske |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg: granskning av den information om korrekthet som lämnas av granskningsobjektet |
|||||||||||
Kommissionens bedömning av de attesterande organens arbete |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.7 – Kommissionens säkerhetsmodell för GJP-utgifterna 2014–2020
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.8 – Slutsats från kontrollbesöken 2015–2017 om tillförlitligheten i de attesterande organens arbete
Källa: Europeiska revisionsrätten, på grundval av GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings kontroller. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Vi noterade förbättringar av kommissionens metod och tillvägagångssätt |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Vi identifierade vissa problem som inte hade tagits upp vid kommissionens kontroller |
|||||||||||
|
7.32. |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
De attesterande organens bidrag till kommissionens säkerhetsmodell behöver bli bättre |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport |
|||||||||||
|
|
||||||||||
GD Havsfrågor och fiskes, GD Miljös och GD Klimatpolitiks årliga verksamhetsrapporter |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Slutsats och rekommendationer |
|||||||||||
Slutsats |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation och kommer fortsättningsvis att begära att medlemsstaterna upprättar åtgärdsplaner när allvarliga brister och svagheter fastställs och för att övervaka effektiviteten i genomförandet av dem. Alla relevanta riktlinjer uppdateras regelbundet. Se även kommissionens svar på punkt 7.38. |
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation och anser att den ska genomföras genom dess särskilda revisioner av attesterande organ, revisioner av överensstämmelse och bedömningen av avslutandet av räkenskaperna. Kommissionen kommer att fortsätta att ge vägledning om kvaliteten på de attesterande organens arbete. |
||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen och anser att den håller på att genomföras. För alla fall där det konstaterades att det inte finns någon tillit till det attesterande organets arbete inleddes ett förfarande för kontroll av överensstämmelse för att diskutera de åtgärder som ska vidtas av medlemsstaten. När det gäller de begränsade fallen av bristande tillförlitlighet följs de systematiskt upp på grundval av medlemsstatens svar och/eller det attesterande organets rapport för följande budgetår. |
||||||||||
DEL 2 – RESULTAT |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Resultatbedömning av den geospatiala stödansökan |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.9 – Med den geospatiala stödansökan kan jordbrukare uppdatera sina uppgifter på skärmen När jordbrukarna gör en stödansökan med den geospatiala stödansökan kan de markera gränsen för varje fält på skärmen och göra de ändringar som behövs.
Källa: Onlinedemonstration (Förenade kungariket – Nordirland: departementet för jordbruk, miljö och landsbygd). |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Stödmottagare och utbetalande organ var positiva i sina bedömningar av den geospatiala stödansökan |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.10 – Stödmottagarna var nöjda med den geospatiala stödansökan
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Resultatbedömning av landsbygdsinvesteringsprojekt |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Stödvillkoren och kriterierna för projekturval var i allmänhet anpassade till prioriteringarna för landsbygdsutveckling |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.11 – Illustration av förhållandet mellan tematiska mål, prioriteringar för landsbygdsutveckling och åtgärder
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
I de flesta fall genomförde stödmottagarna projekten som planerat och medlemsstaterna kontrollerade att kostnaderna var rimliga |
|||||||||||
|
|
||||||||||
Ruta 7.12 – Exempel på ett projekt som genomförts som planerat Vi granskade ett stöd till ett jordbruksföretag i Italien (Venetien) som betalades ut inom ramen för en åtgärd som var avsedd att förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraft genom att underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruk. Stödvillkoren och urvalskriterierna var inriktade på investeringar i att förbättra jordbruksföretagens hållbarhet, minska miljöpåverkan eller öka djurskyddet. Investeringen bestod av förvärv av silor och automatiserad utrustning för att förvara och bereda djurfoder. Jordbruksföretaget moderniserade sina tillgångar och förbättrade sin livskraft genom att minska kostnaden för djurfoder. |
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Medlemsstaterna använde förenklade kostnadsalternativ i liten utsträckning |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Slutsats |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||
|
|
||||||||||
|
Kommissionen godtar denna rekommendation och anser att den håller på att genomföras. Kommissionen övervakar framsteg i medlemsstaterna och kommer att fortsätta att göra det. Den geospatiala stödansökningen har genomförts utan dröjsmål i de flesta medlemsstater, i enlighet med tidslinjen i EU-lagstiftningen. |
(1) Artikel 110.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(2) Marknadsåtgärder finansieras fullt ut av EGFJ, med undantag för vissa medfinansierade åtgärder, till exempel säljfrämjande åtgärder och programmet för frukt i skolan. Landsbygdsutvecklingsprogram medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).
(3) Urvalet bestod av 121 utbetalningar av direktstöd och 19 marknadsåtgärder som finansierades av EGFJ, 84 utbetalningar av landsbygdsutvecklingsstöd som finansierades av Ejflu och sex utbetalningar för miljö, klimatpolitik och fiske.
(4) Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike. I urvalet ingick även fem transaktioner med direkt förvaltning.
(5) När vi planerade revisionen beslutade vi i enlighet med revisionsrättens nya tillvägagångssätt (se punkt 12 i bilaga 1.1) att inte göra en bedömning av, eller fastställa en uppskattad felnivå för, området landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske. Vi bidrar med kunskap om vilken typ av fel som inträffar på detta område (se punkt 1.25 och punkterna 7.18–7.25 samt bilaga 7.3).
(6) Vi konstaterade också tio fall av bristande efterlevnad av reglerna som inte hade någon ekonomisk inverkan.
(7) Vi baserar vår beräkning av felet på ett representativt urval. Den angivna siffran är den bästa uppskattningen. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 0,9 och 3,9 % (den undre respektive övre felgränsen).
(8) Baserat på föregående års resultat (se punkt 7.19 i årsrapporten från 2016) har vi beslutat att granska marknadsåtgärder tillsammans med de andra områden som vi anser innehåller fel särskilt ofta (se punkt 7.5).
(9) Frikopplade stöd beviljas för all stödberättigande jordbruksmark oavsett om den används till produktion.
(10) Vi besökte 77 jordbruksföretag för att kontrollera att stödmottagarna hade följt reglerna. För de återstående 44 betalningarna inhämtade vi tillräckliga bevis genom skrivbordsgranskningar, baserat på information som de utbetalande organen försåg oss med.
(11) IACS bygger på databaser över egendomar, ansökningar och jordbruksarealer, som används för administrativa korskontroller av alla stödansökningar. LPIS är ett geografiskt informationssystem som innehåller rumsliga datamängder från ett flertal källor, som tillsammans utgör ett register över jordbruksareal i medlemsstaterna.
(12) Se punkt 7.13 i årsrapporten för 2016.
(13) Se punkt 7.15 i årsrapporten för 2016.
(14) Artikel 11.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (EUT L 227, 31.7.2014, s. 69).
(15) Mer information finns i punkterna 7.43–7.54 i årsrapporten för 2016 och punkterna 26–39 i särskild rapport nr 21/2017 Miljöanpassningsstödet: ett mer komplext inkomststödsystem som ännu inte är ändamålsenligt i miljöhänseende.
(16) Snabbväxande grödor som odlas mellan planteringar av huvudgrödor, avsedda att förbättra den biologiska mångfalden och förebygga markerosion.
(17) Se punkt 90 i särskild rapport nr 7/2017 De attesterande organens nya roll när det gäller GJP-utgifter: ett positivt steg mot en modell för samordnad granskning men med betydande brister som måste åtgärdas och punkt 7.54 i årsrapporten för 2015.
(18) Omfattningen av kommissionens kontrollbesök begränsas vanligtvis till vissa underrubriker i GJP-budgeten (EGFJ IACS, EGFJ icke-IACS, Ejflu IACS och Ejflu icke-IACS) som granskas av de attesterande organen.
(19) Efter kommissionens kontrollbesök drogs slutsatsen att inget hade kommit till GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings kännedom baserat på den utförda kontrollen som föranledde det att tro att det inte skulle kunna förlita sig på de attesterande organens revisionsarbete för budgetåret 2017, det vill säga kontrollerna ger negativ säkerhet.
(20) Det fanns uppdrag till samma attesterande organ som omfattade en annan population och ett annat utbetalande organ.
(21) På tre år besökte kommissionen 35 av de 55 attesterande organen.
(22) Vi granskade ett kontrollbesök från 2015, fyra från 2016 och sju från 2017.
(23) Tjeckien, Tyskland (Niedersachsen), Estland, Grekland, Rumänien och Förenade kungariket (Wales).
(24) Danmark, Spanien (Asturien och Rioja), Italien (Agenzia per le Erogazioni in Agricoltura), Slovakien och Sverige.
(25) Beloppet gäller kostnader 2016, eftersom det var det senaste året som det fanns tillgängliga uppgifter om vid tidpunkten för kommissionens kontroller.
(26) Kommissionen förlitade sig i begränsad omfattning på åtta attesterande organ och kunde inte förlita sig på de återstående tre.
(27) I artikel 17 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 anges att den geospatiala stödansökan ska finnas tillgänglig enligt följande:
a) |
Från och med ansökningsåret 2016, för ett antal stödmottagare som motsvarar det antal som krävs för att omfatta minst 25 % av den samlade areal som fastställts för systemet för grundstöd eller för systemet för enhetlig arealersättning under det föregående året. |
b) |
Från och med ansökningsåret 2017, för ett antal stödmottagare som motsvarar det antal som krävs för att omfatta minst 75 % av den samlade areal som fastställts för systemet för grundstöd eller för systemet för enhetlig arealersättning under det föregående året. |
c) |
Från och med ansökningsåret 2018, samtliga stödmottagare. |
(28) I kommissionens genomförandebeslut C(2018) 2838 fastställs följande tidsfrister: 2020 för betalningsansökningar för arealrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder i Danmark och Italien, 2020 för stödansökningar och betalningsansökningar för alla stödmottagare i Luxemburg, Polen och Förenade kungariket (England) och 2019 för skiften som delas av två eller flera stödmottagare för växelbruk vid särskild produktion i Finland.
(29) Belgien (Flandern), Bulgarien, Danmark, Tyskland (Niedersachsen), Irland, Grekland, Spanien (Andalusien, Castilla-La Mancha och Castilla y León), Frankrike, Kroatien, Italien (Lombardiet och Venetien), Litauen, Ungern, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket (England och Nordirland).
(30) Mer information om resultatramen för 2014–2020 finns i vår särskilda rapport nr 16/2017 Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs.
(31) Artikel 67.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(32) Se punkterna 73 och 74 i särskild rapport nr 11/2018 De nya alternativen för att finansiera landsbygdsutvecklingsprojekt.
(33) I tre av de fem fallen var det obligatoriskt att använda en klumpsumma enligt de tillämpliga EU-reglerna.
(34) Se punkt 79 i särskild rapport nr 11/2018.
(35) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt IX i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
BILAGA 7.1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – NATURRESURSER
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Direktstöd |
121 |
201 |
|
Marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske |
109 |
179 |
|
Transaktioner totalt – Naturresurser |
230 |
380 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå: Naturresurser |
2,4 % |
2,5 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
3,9 % |
|
|
Undre felgräns |
0,9 % |
|
BILAGA 7.3
ÖVERSIKT ÖVER FEL MED EN INVERKAN PÅ MINST 20 % FÖR MARKNADSÅTGÄRDER, LANDSBYGDSUTVECKLING, MILJÖ, KLIMATPOLITIK OCH FISKE
|
|
Inledning |
|
Med tillämpning av den allmänna revisionsmetod som beskrivs i bilaga 1.1 granskade vi ett representativt urval av transaktioner för att beräkna oriktigheternas omfattning inom populationen för denna rubrik i den fleråriga budgetramen. De fel som vi upptäckte vid granskningen utgör inte en uttömmande uppräkning av vare sig enskilda fel eller möjliga feltyper. Nedan beskriver vi fyra fel med en inverkan på minst 20 % av det granskade transaktionsvärdet för utgifter för marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske. I rutorna 7.5 och 7.6 presenteras de två återstående exempel som vi hittade. Dessa sex fel konstaterades i transaktioner värda mellan 3 500 euro och 1,6 miljoner euro, med ett medianvärde på precis under 17 000 euro (1). |
Kommissionen noterar revisionsrättens kommentar i bilaga 7.2 att revisionsrättens översikt över transaktioner inte är en vägledning om den relativa felnivån för medlemsstaterna i urvalet. Kommissionen påpekar att detaljerad information om kommissionens och medlemsstaternas revisionsresultat presenteras för varje medlemsstat i de årliga verksamhetsrapporterna och de tekniska bilagorna från kommissionens avdelningar som genomför EU-fonder inom ramen för delad förvaltning. |
Exempel på fel |
|
Marknadsåtgärder, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske |
|
Icke stödberättigande stödmottagare/verksamhet/projekt/kostnad |
|
Exempel 1 – Icke stödberättigande projekt på grund av otillräcklig avkastning på investeringen |
|
I Portugal granskade vi en betalning som ett jordbruk fick för att uppgradera sitt bevattningssystem. För att projektet skulle komma i fråga för stöd måste stödansökan visa att investeringen skulle ge en positiv avkastning. Myndigheterna godkände projektet baserat på informationen i stödansökan. När godkännandet gavs brukade stödmottagaren dock inte längre ett av de skiften som ingick i beräkningen av avkastningen på investeringen. Om beräkningen hade baserats på de skiften som stödmottagaren faktiskt brukade skulle den inte ha uppvisat en positiv avkastning på investeringen. Projektet borde alltså inte ha fått något stöd, vilket resulterade i ett fel på 100 %. |
|
Exempel 2 – Stöd till en stödmottagare utan tillräckliga återplanteringsrättigheter |
|
I Spanien granskade vi en betalning som bidrog till kostnaderna för att omstrukturera och omvandla vingårdar. Enligt de nationella reglerna var stödmottagaren tvungen att ha återplanteringsrättigheter för området som skulle omstruktureras före tidsfristen för att skicka in stödansökan. För ett skifte fick stödmottagaren som vi besökte dock återplanteringsrättigheterna efter tidsfristen, vilket resulterade i ett fel på 44 %. |
|
Exempel 3 – Tekniskt stöd till landsbygdsutveckling som också används för EGFJ |
|
Vi granskade en betalning till det utbetalande organet i Grekland för tekniskt stöd avseende landsbygdsutvecklingsprogram. Vi fann att den finansierade it-supporten och infrastrukturen också användes för att förvalta EGJF-stöd. Eftersom endast bidraget till landsbygdsutvecklingsverksamhet var berättigat till stöd ansåg vi att delar av kostnaderna inte var stödberättigande och uppskattade felet till 23 %. Vi konstaterade också fel som berodde på att stödmottagarna inte var stödberättigade eller verksamheten/projekten/kostnaderna inte var stödberättigande (med en kvantifierad felnivå under 20 %) i Tyskland, Kroatien och Portugal och i tre direkt förvaltade transaktioner avseende kostnader för miljön. |
Kommissionen kommer att ta hänsyn till detta resultat vid planeringen av frågor vid framtida kontroll av överensstämmelse. |
Åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk som inte fullgjorts |
|
Exempel 4 – Åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk i nitratkänsliga områden som inte fullgjorts |
|
I Grekland granskade vi en betalning till en jordbrukare inom ramen för en åtgärd för miljö- och klimatvänligt jordbruk som syftade till att skydda nitratkänsliga områden. Åtagandet medförde begränsningar av mängden gödselmedel och volymen bevattningsvatten som fick användas på skiftena. Skiften med en lutning som överskrider 6 % var föremål för ytterligare begränsningar på grund av den större risken för läckage av gödselmedel och vatten. På två skiften med en lutning över 6 % hade stödmottagaren dock inte efterlevt de ytterligare kraven på gödsling och bevattning, vilket resulterade i ett fel på 20 %. Vi konstaterade också ett fel på grund av miljöåtaganden inom jordbruket som inte fullgjorts (med en kvantifierad felnivå under 20 %) i Sverige. |
Mätningen som gjordes av de nationella myndigheterna visade att sluttningens lutning var under 6 %. För skiften med varierande lutning är det inte alltid tekniskt uppenbart hur man mäter lutningen. Kommissionens har förstått att när det gäller ett skifte av den karaktär som är fallet för det aktuella skiftet är det inte nödvändigt att fastställa den absolut lägsta och den absolut högsta punkten för att mäta sluttningen. Det är snarare den högsta och den lägsta punkten som är representativ för skiftet som bör fastställas. Kommissionen kommer att diskutera denna punkt ytterligare med de nationella myndigheterna. |
(1) Det betyder att hälften av alla fel med en inverkan på minst 20 % konstaterades i transaktioner värda mindre än 17 000 euro, medan resten av felen konstaterades i transaktioner med ett högre värde än detta belopp.
BILAGA 7.4
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
|||||||
Har genomförts fullt ut |
Håller på att genomföras |
Har inte genomförts |
Ej längre tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
||||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||||
2014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Rekommendation 1: Medlemsstaterna bör anstränga sig mer för att ha tillförlitlig och aktuell information i sina LPIS-databaser om jordbruksmarkens storlek och stödberättigande, framför allt permanent betesmark, och systematiskt analysera och använda all tillgänglig information i samband med de administrativa kontrollerna, bland annat aktuella ortofoton, och på så sätt undvika att betalningar görs för mark som inte är stödberättigande. |
|
X |
|
|
|
|
|
|||
När det gäller landsbygdsutveckling rekommenderar vi att kommissionen gör följande: |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Rekommendation 2: Vidtar lämpliga åtgärder för att kräva att medlemsstaternas handlingsplaner inbegriper korrigerande åtgärder som tar itu med ofta konstaterade orsaker till fel. |
|
X |
|
|
|
|
|
|||
Rekommendation 3: Ser över strategin för sina revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutveckling för att fastställa om systembrister som konstateras i en specifik region i medlemsstater med regionala program också finns i de andra regionerna, särskilt när det gäller investeringsåtgärder. |
X |
|
|
|
|
|
|
|||
2014 |
När det gäller både EGFJ och landsbygdsutveckling rekommenderar vi att kommissionen gör följande: |
|
|
|
|
|
|
|
||
Rekommendation 4: Ser till att det nya förfarandet för att uppnå säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, som blir obligatoriskt från och med budgetåret 2015, tillämpas korrekt av de attesterande organen och ger tillförlitlig information om felnivån så att det går att förlita sig på den. |
|
X |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Rekommendation 5: Ser till att medlemsstaternas revisionsmyndigheter genomför sina uppgifter noggrannare, särskilt genom att utföra de obligatoriska kontrollerna på plats, tillämpa förfaranden för kvalitetskontroll och förbättra revisionsdokumentationen. |
|
|
X |
|
|
|
|
KAPITEL 8
Säkerhet och medborgarskap
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 8.1–8.5 |
Kort beskrivning av rubriken i den fleråriga budgetramen | 8.2–8.4 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 8.5 |
Transaktionernas korrekthet | 8.6–8.7 |
Granskning av utvalda system | 8.8–8.13 |
Delad förvaltning | 8.8–8.12 |
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg | 8.13 |
Slutsatser och rekommendationer | 8.14–8.15 |
Rekommendationer | 8.15 |
|
|
|||||||||||||||||||||
INLEDNING |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.1. – Rubriken Säkerhet och medborgarskap i den fleråriga budgetramen – fördelning 2017
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Kort beskrivning av rubriken i den fleråriga budgetramen |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.2. – Fel i EU:s bidrag till Frankrikes program för vidarebosättning för flyktingar I Frankrike stöder Amif det nationella programmet för vidarebosättning med ett engångsbelopp på 10 000 euro per flykting som anländer till landet. Vi kontrollerade en EU-betalning på 100 000 euro avseende vidarebosättning för tio flyktingar från Syrien. Vi fann att trots att endast nio av de tio personerna verkligen hade anlänt till Frankrike minskade de franska myndigheterna inte sin utbetalningsansökan i motsvarande grad. EU:s bidrag till vidarebosättningsprogrammet var därför 10 000 euro för högt. |
Ruta 8.2 – Fel i EU:s bidrag till Frankrikes program för vidarebosättning för flyktingar Medlemsstaten har redan rättat till felet i räkenskaperna 2018 och har infört korrigerande åtgärder, bland annat ett förstärkt kontrollförfarande och en integrerad it-lösning. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.3. – Inkonsekvenser när det gäller stödberättigandet för moms som redovisas av offentliga organ |
Ruta 8.3 – Inkonsekvenser när det gäller stödberättigandet för moms som redovisas av offentliga organ Kommissionen är medveten om att behandlingen på medlemsstatsnivå beror på den nationella lagstiftningen. I sin vägledning till medlemsstaterna kommer kommissionen att klargöra hur medlemsstaterna kan begränsa risken för överskridande av medfinansieringssatsen när moms enligt de nationella bestämmelserna kan utgöra en del av medfinansieringen och detta leder till att den blir högre än vad som ursprungligen beräknats. |
|||||||||||||||||||||
Enligt EU:s lagstiftning berättigar moms som inte är återbetalningsbar till EU-medfinansiering. I Spanien finansierade fonden för yttre gränser 95 % av kostnaden för att montera kommunikationsutrustning på gränspatrullfartyg. Stödmottagare var ett brottsbekämpande organ som finansierades från den nationella budgeten. Kostnaden gällde fakturor från en extern kontraktspart för tjänster och innehöll moms (på mellan 7 och 21 %). Eftersom det brottsbekämpande organet inte kan få tillbaka moms anser de spanska myndigheterna att moms berättigar till finansiering. Emellertid går den moms som debiteras av en tjänsteleverantör automatiskt till den nationella budgeten och är därför ingen nettokostnad för medlemsstaten. Eftersom medfinansieringen i det här fallet var så hög (95 %) översteg EU:s totala bidrag till den här åtgärden medlemsstatens faktiska nettokostnader. |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
En liknande effekt undveks i Kroatien där EU:s Schengenfacilitet användes för att fullt ut finansiera återuppbyggnaden av gränsövergångar. Stödmottagare var Kroatiens inrikesministerium, och kostnaden utgjordes av fakturor från en extern kontraktspart för arbete där moms på 25 % ingick. De kroatiska myndigheterna var medvetna om kommissionens instruktioner om att ”medfinansiering från gemenskapen får inte överstiga de sammanlagda stödberättigande utgifterna exklusive mervärdesskatt”. Momsen hanterades därför som inte berättigande till EU-medfinansiering och betalades med nationella medel. |
|
|||||||||||||||||||||
Det spanska fallet illustrerar den potentiella nackdelen med att göra moms stödberättigande för offentliga organ som finansieras från nationella budgetar. Det visar att EU:s bidrag kan komma att överstiga de faktiska nettokostnader som medlemsstaten har haft när offentliga organ genomför åtgärder med hög EU-medfinansieringsgrad och EU även ersätter den tillhörande momsen. Detta undergräver en sund ekonomisk förvaltning av EU-medel. |
|
|||||||||||||||||||||
GRANSKNING AV UTVALDA SYSTEM |
||||||||||||||||||||||
Delad förvaltning |
||||||||||||||||||||||
Amif och ISF |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.4. – Betalningarna för Amif och ISF var betydligt högre under budgetåret 2016
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.5. – Kommissionen hade inte tillräcklig information om faktiska utgifter inom Amif och ISF I Estland anger bidragsöverenskommelserna inom Amif och ISF att förskott på 100 % av ett projekts planerade kostnader får betalas. I linje med rapporteringskraven för Amif/ISF innehöll IFS:s årsredovisning för 2016 som lämnades in till kommissionen 13 miljoner euro i betalningar, vilket motsvarar cirka 35 % av det totala anslaget för finansieringsperioden 2014–2020. Vid vårt besök i Estland konstaterade vi dock att 12,7 miljoner euro (97,6 % av det redovisade beloppet) i själva verket var förskott till slutmottagare. Det visar att de nuvarande rapporteringskraven för Amif/ISF hindrar kommissionen från att få fram all nödvändig finansiell information. Rapporteringen av enbart betalningar kan ge en missvisande bild av det faktiska medelsutnyttjandet, vilket i sin tur försvagar kommissionens tillsynsroll. |
Ruta 8.5 – Kommissionen hade inte tillräcklig information om faktiska utgifter inom Amif och ISF Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att förbättra de uppgifter som rapporteras om de olika utgiftstyperna redan i samband med de räkenskaper som lades fram 2018. Uppdelningen mellan förfinansiering och faktiska utgifter görs sedan i de räkenskaper som lämnades in i februari/mars 2018 (både mellanliggande och slutliga betalningar är flaggade och förskottsbetalningar till stödmottagarna identifieras som standard). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.6. – Systembrister avseende Amif och ISF
|
||||||||||||||||||||||
SOLIDPROGRAMMET |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Ruta 8.7. – Systembrister avseende Solidprogrammet
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
Rekommendationer |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
|||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen och har genomfört den till en del, både när det gäller
|
(1) Den rättsakt som inrättar Amif finns på webbplatsen EUR-Lex.
(2) De rättsakter som inrättar dessa instrument finns på webbplatsen EUR-Lex: Fonden för yttre gränser, Europeiska återvändandefonden, Europeiska flyktingfonden, och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare.
(3) Förebyggande och bekämpande av brott och Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker.
(4) De rättsakter som inrättar dessa instrument finns på webbplatsen Eur-Lex: ISF – Gränser och viseringar och ISF – Polis.
(5) Hälsofrågor: ECDC, Efsa och EMA. Inrikes frågor: Frontex, Easo, Europol, Cepol, eu-LISA och ECNN. Rättsliga frågor: Eurojust, FRA och EIGE.
(6) Belgien, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Litauen, Österrike och Sverige.
(7) Vår särskilda årsrapport med uttalandet om lagligheten och korrektheten i Easos kostnader för 2016 finns på revisionsrättens webbplats.
(8) ISF för Estland, Grekland, Italien, Litauen och Österrike. Amis för Frankrike, Luxemburg, Spanien, Sverige och Förenade kungariket.
(9) Frankrike och Sverige för AMIF. Österrike, Estland och Litauen för ISF.
(10) EIF och Europeiska flyktingfonden i Spanien. EIF, Europeiska flyktingfonden och Europeiska återvändandefonden i Tyskland. Europeiska flyktingfonden och EIF i Italien. EIF och Europeiska flyktingfonden i Bulgarien. EIF i Grekland.
(11) Inbegriper kostnader för konsumentfrågor, rättsväsendet, rättigheter, jämställdhet och medborgarskap.
(12) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt 15 i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
KAPITEL 9
Europa i världen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 9.1–9.5 |
Kort beskrivning av Europa i världen | 9.2–9.4 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 9.5 |
Del 1 – Transaktionernas korrekthet | 9.6–9.19 |
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg | 9.12–9.19 |
Bedömning av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars system | 9.12–9.18 |
Bedömning av GD Internationellt samarbete och utvecklings system | 9.19 |
Del 2 – Resultatrelaterade frågor i projekt inom Europa i världen | 9.20–9.23 |
Slutsatser och rekommendationer | 9.24–9.26 |
Rekommendationer | 9.25–9.26 |
Bilaga 9.1 – |
Driftskostnader per delegation 2017 |
Bilaga 9.2 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – Europa i världen |
|
|
||||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Ruta 9.1 – Rubriken Europa i världen i den fleråriga budgetramen – fördelning 2017
|
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Kort beskrivning av Europa i världen |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
DEL 1 – TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Ruta 9.2 – Exempel på ett ändamålsenligt internkontrollsystem GD Internationellt samarbete och utveckling Vi granskade kostnader som en ideell organisation hade deklarerat inom ramen för ett bidragskontrakt med kommissionen. De granskade kostnaderna hade godkänts av kommissionen. Målet för projektet som fick stöd var att få kontroll över invasiva fågelarter i sex östater i Stilla havet. EU-bidraget uppgick till 1,16 miljoner euro. En finansiell revision som en extern revisor hade gjort på projektnivå visade att 15 909 euro av de deklarerade kostnaderna inte var stödberättigande (styrkande underlag saknades och fel hade begåtts när det gällde moms). Kommissionen korrigerade detta fel i slutbetalningen. |
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Ruta 9.3 – Kostnader som stödmottagaren inte hade haft och som kommissionen godkänt GD Internationellt samarbete och utveckling – Irak Vi granskade kostnader som en internationell organisation hade deklarerat inom ramen för en bidragsöverenskommelse med kommissionen. Projektet gällde kapacitetsuppbyggnad för regionala myndigheter och hade en budget på 11,5 miljoner euro (där EU finansierade 100 %) och pågick i 3,5 år. Vi granskade de kostnader som hade uppkommit under projektets två första år. För denna period hade den internationella organisationen deklarerat kostnader på 7,6 miljoner euro som kommissionen hade godkänt. Våra kontroller visade att de faktiska kostnaderna hade varit 6 miljoner euro för perioden. Mellanskillnaden, 1,6 miljoner euro, var åtaganden som den internationella organisationen hade bokfört men ännu inte betalat. Beloppet är inte stödberättigande eftersom inga kostnader ännu hade uppkommit. |
Ruta 9.3. – Kostnader som stödmottagaren inte hade haft och som kommissionen godkänt Detta granskningsresultat avser en interimsrapport, och i den slutliga finansiella rapporten redovisas endast de verkliga kostnader som uppkommit. Kommissionen kommer att ta hänsyn till revisionsrättens granskningsresultat när den beräknar nästa betalning eller slutbetalningen. |
||||||||||||||||
Ruta 9.4 – Icke stödberättigande utgifter avseende växelkursförluster GD Internationellt samarbete och utveckling – centralt förvaltade projekt Vi granskade det slutliga kostnadsbelopp som en internationell organisation hade deklarerat inom ramen för en bidragsöverenskommelse med kommissionen. Överenskommelsens mål var att stödja en politisk dialog om nationell politik, nationella strategier och nationella planer för hälsovård i 28 målländer. De granskade kostnaderna hade godkänts av kommissionen. EU-bidraget uppgick till 5 miljoner euro. Genomförandeorganisationen hade gjort växelkursförluster i samband med betalningen av personalens löner. Förlusterna hade redovisats mot projektets budget genom lönesystemet. Dessa kostnader var inte stödberättigande. |
Ruta 9.4. – Icke stödberättigande utgifter avseende växelkursförluster Kommissionen kommer att se till att nödvändiga uppföljningsåtgärder vidtas. |
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg |
|||||||||||||||||
Bedömning av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars system |
|||||||||||||||||
Systembrister konstaterades vid transaktionsgranskningen |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
2017 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Årlig verksamhetsrapport |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Bedömning av GD Internationellt samarbete och utvecklings system |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
DEL 2 – RESULTATRELATERADE FRÅGOR I PROJEKT INOM EUROPA I VÄRLDEN |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Ruta 9.5 – Resultatrelaterade problem i de besökta projekten |
Ruta 9.5. – Resultatrelaterade problem i de besökta projekten |
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Tillsammans med den entreprenör som ansvarar för beräkningen av procentsatsen för kvarstående fel kommer kommissionen att undersöka sätt att stratifiera undersökningspopulationen, samtidigt som behovet av att upprätthålla ett sunt och representativt urval i stort beaktas. |
||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
(1) Såsom finansiering av kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster, bidrag, särskilda lån, lånegarantier samt ekonomiskt stöd, budgetstöd och andra särskilda former av budgetstöd.
(2) Vår genomgång av undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel visade att den metod som GD Internationellt samarbete och utveckling använder i sin undersökning innebär att det görs ett mycket begränsat antal kontroller på plats. Vidare är inriktningen och omfattningen av de undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel som görs av GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar begränsade när det gäller kontrollen av upphandlingsförfaranden. I år justerade vi därför resultatet av undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel i förhållande till felprocenten avseende efterlevnaden av regler för offentlig upphandling. Till grund för justeringen låg revisionsrättens granskningsresultat inför revisionsförklaringen 2014–2016 om Europa i världen.
(3) De budgetstödbetalningar som finansierades genom den allmänna budgeten under 2017 uppgick till 955 miljoner euro.
(4) Betalningarna till internationella organisationer från den allmänna budgeten under 2017 uppgick till 3,1 miljarder euro. Vi kan inte ange på hur stor del av det beloppet som den hypotetiska strategin tillämpades eftersom kommissionen inte övervakar det separat.
(5) Budgetstödets effektivitet och ändamålsenlighet behandlas i ett antal av revisionsrättens särskilda rapporter, varav de senaste är särskild rapport nr 32/2016 EU:s stöd till Ukraina och särskild rapport nr 30/2016 Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras.
(6) Vi kontrollerade inte underliggande kostnadsposter om kommissionens bidrag var lägre än 75 % av åtgärdens budget. Om bidraget ligger mellan 75 och 90 % bedömde vi behovet av att kontrollera underliggande kostnadsposter från fall till fall.
(7) Se GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport för 2017, s. 40 och 41.
(8) Vi valde 2014 års rapport för årets uppföljning eftersom det sedan den gjordes bör ha gått tillräckligt lång tid för att kommissionen ska ha genomfört våra rekommendationer.
(9) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt 15 i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
BILAGA 9.1
DRIFTSUTGIFTER PER DELEGATION 2017
Källor: Kartbakgrund©OpenStreetMap, på licens genom Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.0 licens (CC BY-SA) och Europeiska revisionsrätten, baserat på Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2017.
BILAGA 9.2
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – EUROPA I VÄRLDEN
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
|||||
Har genomförts fullt ut |
Håller på att genomföras |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||
2014 |
Rekommendation 1: Man bör införa och genomföra internkontrollförfaranden som garanterar att förfinansiering regleras utifrån faktiskt uppkomna utgifter som inte inbegriper rättsliga åtaganden. |
x |
|
|
|
|
|
|
Rekommendation 2: Förhandskontrollerna av bidragskontrakt bör förbättras genom att EuropeAid börjar tillämpa de planerade åtgärder som följer av rekommendationerna i Europeiska utvecklingsfondens årsrapport för 2011 avseende den riskbaserade planeringen och systematiska uppföljningen när det gäller kontrollbesök och övervakningsbesök på plats. |
x |
|
|
|
|
|
|
KAPITEL 10
Administration
INNEHÅLL
Inledning | 10.1–10.5 |
Kort beskrivning av rubriken i den fleråriga budgetramen | 10.3 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 10.4–10.5 |
Transaktionernas korrekthet | 10.6 |
Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg | 10.7 |
Iakttagelser om specifika institutioner och organ | 10.8–10.13 |
Europaparlamentet | 10.9–10.11 |
Europeiska kommissionen | 10.12 |
Europeiska revisionsrätten | 10.13 |
Slutsats och rekommendationer | 10.14–10.16 |
Slutsats | 10.14 |
Rekommendationer | 10.15–10.16 |
Bilaga 10.1 – |
Resultat av transaktionsgranskningen – Administration |
Bilaga 10.2 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – Administration |
|
|
||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
Ruta 10.1 – Rubrik 5 i den fleråriga budgetramen – fördelning 2017
|
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
Kort beskrivning av rubriken i den fleråriga budgetramen |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
TRANSAKTIONERNAS KORREKTHET |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
ÅRLIGA VERKSAMHETSRAPPORTER OCH ANDRA FÖRVALTNINGSVERKTYG |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
IAKTTAGELSER OM SPECIFIKA INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
Europaparlamentet |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
Europeiska kommissionen |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
Europeiska revisionsrätten |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||
Slutsats |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Parlamentet noterar att frågor såsom utformning av förfaranden och kontroll av att urvalskriterierna är uppfyllda utgör en del av lämplig vägledning. Överordnade frågor om ökad konkurrens är föremål för bedömning av parlamentets samordningsorgan i upphandlingsfrågor, vilket för närvarande också bedömer relaterade frågor mot bakgrund av revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2016. |
||||||||||||
|
Parlamentet tar del av denna rekommendation som kommer att behandlas i samband med en översyn av reglerna. Under tiden kommer kontrollfrekvensen och kontrollintensiteten att anpassas till den risk som föreligger. |
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen och har redan vidtagit åtgärder för att förbättra förvaltningen av familjetillägg. |
(1) Här ingår de administrativa kostnaderna för alla EU-institutioner, pensioner och betalningar till Europaskolorna. Vi offentliggör en särskild årsrapport om Europaskolorna som lämnas till Europaskolornas styrelse. En kopia av rapporten översänds till Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen.
(2) Våra särskilda årsrapporter om byråer och andra organ offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
(3) Generaldirektoratet för personal och säkerhet, byrån för löneadministration och individuella ersättningar, infrastruktur- och logistikbyråerna i Bryssel och Luxemburg, publikationsbyrån samt generaldirektoratet för informationsteknik.
(4) PricewaterhouseCoopers, Société à responsabilité limitée, Réviseur d’Entreprises.
(5) Vi baserar vår beräkning av fel på ett representativt urval. Den angivna siffran är den bästa uppskattningen. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 0,0 och 1,2 % (den undre respektive övre felgränsen).
(6) Enligt punkt 5 i artikel 146 om urvalskriterier i de tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen som gällde 2013 när upphandlingsförfarandet gjordes föreskrevs följande: ”För att styrka den anbudssökandes eller anbudsgivarens finansiella, ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet och den minimikapacitet som kan krävas enligt punkt 2 får den upphandlande myndigheten inte begära upplysningar utöver syftet med upphandlingen […]”. Vi anser att två till tre gånger det uppskattade årliga värdet av kontraktet är ett rimligt kriterium. I punkt 1 i artikel 147 om ekonomisk och finansiell kapacitet i de tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen som gällde från den 1 januari 2016 förtydligas detta och anges bara att ”[…] den minsta årsomsättningen inte [får] överstiga ett belopp som är två gånger så högt som det uppskattade årliga kontraktsvärdet, utom i vederbörligen motiverade fall som är förknippade med inköpets art och som den upphandlande myndigheten ska ange i upphandlingsdokumenten.”
(7) I artikel 20.2 i reglerna för mottagande av besöksgrupper anges att grupper ska lämna in sin slutliga utgiftsdeklaration senast 30 dagar efter besöket. Enligt reglerna behöver de dock inte bifoga styrkande underlag (t.ex. fakturor från tredje part eller boardingkort) i det här skedet. Sådana underlag ska behållas i tre år och behöver endast överlämnas till Europaparlamentet vid en eventuell efterhandskontroll.
(8) Se punkt 9.12 i årsrapporten för 2015 och punkt 9.13 i årsrapporten för 2014.
(9) Se den externa revisorns rapport om revisionsrättens årsredovisning som nämns i punkt 10.5.
(*1) Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) 1 % — 0,1
(*2) Revisionsrätten 1 % — 0,1
(*3) Övriga (Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen) 1 % — 0,1
(10) I linje med den harmoniserade definitionen av underliggande transaktioner (se punkt 15 i bilaga 1.1 för närmare uppgifter).
BILAGA 10.1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – ADMINISTRATION
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Totalt antal transaktioner |
55 |
100 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå |
0,5 % |
0,2 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
1,2 % |
|
|
Undre felgräns |
0,0 % |
|
BILAGA 10.2
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – ADMINISTRATION
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Institutionens svar |
|||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt (*1) |
Otillräckliga bevis |
||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||
2014 |
Rekommendation 1 (Europaparlamentet): Europeiska politiska partier Europaparlamentet bör förbättra sina kontroller av de kostnadsersättningar som de europeiska politiska partierna betalar ut till närstående organisationer. Europaparlamentet bör även ta fram lämpliga regler för de politiska partiernas offentliga upphandling och övervaka hur de tillämpas med lämpliga kontroller och bättre vägledning (se punkterna 9.11 och 9.17 i årsrapporten för 2014). |
|
|
|
|
X |
|
|
Rekommendation 2 (EESK): Upphandling EESK bör förbättra utformningen, samordningen och genomförandet av upphandlingsförfaranden med hjälp av lämpliga kontroller och bättre vägledning (se punkterna 9.12 och 9.17 i årsrapporten för 2014). |
|
|
|
|
X |
|
|
|
Rekommendation 3 (institutioner och byråer): Löner och familjetillägg Institutionerna och organen bör förbättra sina system för att övervaka att uppgifterna om de anställdas personliga situation uppdateras i tid eftersom de kan påverka beräkningen av familjetillägg (se punkterna 9.13 och 9.17 i årsrapporten för 2014). |
|
X |
|
|
|
|
|
(*1) Vårt granskningsarbete för 2017 omfattade inte transaktioner av denna typ. Dessa rekommendationer kommer att följas upp under kommande år.
4.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 357/315 |
ÅRSRAPPORT OM DEN VERKSAMHET SOM FINANSIERAS GENOM ÅTTONDE, NIONDE, TIONDE OCH ELFTE EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 2017
(2018/C 357/02)
Årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning | 1–5 |
Kort beskrivning av Europeiska utvecklingsfonden | 2–5 |
Kapitel I – Det finansiella genomförandet av åttonde, nionde, tionde och elfte EUF | 6–10 |
Kapitel II – Revisionsrättens revisionsförklaring avseende EUF | 11–41 |
Revisionsrättens revisionsförklaring avseende åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) till Europaparlamentet och rådet – oberoende revisorns rapport | I–XXI |
Information till stöd för revisionsförklaringen | 11–41 |
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod | 11–14 |
Räkenskapernas tillförlitlighet | 15 |
Transaktionernas korrekthet | 16–28 |
Den årliga verksamhetsrapporten och andra förvaltningsverktyg | 29–41 |
Slutsats och rekommendationer | 42–47 |
Slutsats | 42–45 |
Rekommendationer | 46–47 |
Bilaga 1 – |
Resultat av transaktionsgranskningen – Europeiska utvecklingsfonden |
Bilaga 2 – |
EUF-betalningar under 2017 uppdelade per de största regionerna |
Bilaga 3 – |
Uppföljning av tidigare rekommendationer – Europeiska utvecklingsfonden |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
INLEDNING |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 1 – Europeiska utvecklingsfonden – finansiell översikt 2017
Ruta 1 – Europeiska utvecklingsfonden – Nyckelinformation 2017
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kort beskrivning av Europeiska utvecklingsfonden |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KAPITEL I – DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET AV ÅTTONDE, NIONDE, TIONDE OCH ELFTE EUF |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 2. – Utnyttjandet av EUF-medel per den 31 december 2017
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 3. – Centrala resultatindikatorer för minskning av gammal förfinansiering, gamla outnyttjade åtaganden och gamla kontrakt som har löpt ut GD Internationellt samarbete och utveckling överträffade sitt mål eftersom gammal förfinansiering minskade med 37,60 % för hela ansvarsområdet (32,58 % för EUF) och gamla outnyttjade åtaganden med 38,49 % (37,63 % för EUF). Även om EUF:s mål att andelen kontrakt som har löpt ut (9) ska vara under 15 % av öppna kontrakt totalt inte uppnåddes (18,75 %), uppnåddes det samlade målet (14,95 %). Huvudorsaken till de lägre procenttalen för EUF-kontrakt är att avslutandet av gamla kontrakt inom EUF som har löpt ut är mer tekniskt komplicerat om det finns betalningskrav som inte har inkasserats. I september 2017 införde GD Internationellt samarbete och utveckling ett nytt förfarande för att komma till rätta med problemet. Vi kommer att följa upp det nya förfarandet i samband med vår årliga revision 2018. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KAPITEL II – REVISIONSRÄTTENS REVISIONSFÖRKLARING AVSEENDE EUF |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Revisionsrättens revisionsförklaring avseende åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) till Europaparlamentet och rådet – oberoende revisorns rapport |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uttalande |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Räkenskapernas tillförlitlighet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Intäkter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uttalande om lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betalningar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grund för uttalande |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grund för ett uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Områden av särskild betydelse för revisionen |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Upplupna kostnader |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Potentiell effekt på EUF:s årsredovisning för 2017 av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ledningens ansvar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Revisorns ansvar för revisionen av EUF:s räkenskaper och de underliggande transaktionerna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den 12 juli 2018. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klaus-Heiner LEHNE |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ordförande |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europeiska revisionsrätten |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
12, rue Alcide De Gasperi, Luxemburg, LUXEMBURG |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Information till stöd för revisionsförklaringen |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Räkenskapernas tillförlitlighet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Transaktionernas korrekthet |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Intäkter |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Betalningar |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 4. – Fördelning av den uppskattade felnivån mellan olika feltyper
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 5. – Exempel på kvantifierbara och icke kvantifierbara fel i transaktioner som gällde projekt |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
a) Av misstag godkände kommissionen 2 miljoner euro mer för ett projekt i Sudan för förvaltning av naturresurser än vad genomförandepartnern, en internationell organisation, hade deklarerat som kostnad. När vi kontrollerade de enskilda kostnadsposterna fann vi att tre innehöll fel eftersom hela det deklarerade beloppet i realiteten inte hade uppkommit. Felet vid avslutandet och de identifierade icke stödberättigande kostnaderna resulterade i en felprocent på 51,57 % av de totala granskade kostnaderna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
b) För ett projekt om biologisk mångfald i Angola som genomfördes av en internationell organisation testade vi poster som gällde byggnadskontrakt. De styrkande handlingarna räckte inte för att vi skulle kunna kontrollera kostnaderna, och de visade inte heller en verifieringskedja till de fakturerade beloppen och det utförda arbetet. Våra kontroller på plats visade att det fanns stora avvikelser mellan kontraktspecifikationerna och det slutförda arbetet i fråga om storlek, utformning och använda material. De icke stödberättigande kostnaderna resulterade i en felprocent på 28,83 % av de totala granskade kostnaderna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
c) När vi kontrollerade kostnaderna för ett projekt som genomfördes av en organisation som stödde utvecklingen av den offentlig-privata sektorn i AVS-länder kunde vi inte kontrollera stödberättigandet för en upphandlingspost eftersom det saknades dokumentation. Vi begärde att få dokument, såsom inbjudan till prisanbud, kravspecifikationer, mottagna anbud, utvärderingsrapporter eller ett meddelande om tilldelning av kontrakt, men fick inga. De icke stödberättigande kostnaderna resulterade i en felprocent på 10,00 % av de totala granskade kostnaderna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
d) I kostnaderna för en förvaltningsfond som förvaltades av ett internationellt organ påträffade vi två icke stödberättigande kostnadsposter. En post gällde indirekta kostnader som rapporterades som direkta kostnader, och en post var inte direkt kopplad till åtgärdens verksamhet eller nödvändig för slutförandet av den. De icke stödberättigande kostnaderna resulterade i en felprocent på 20,00 % av de totala granskade kostnaderna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e) I ett projekt som stödde utvecklingen av lokala företag i Tanzania, som samordnades av en privat enhet, fann vi tre poster som innehöll ett fel. I en post ingick mervärdesskatt, vilket inte är stödberättigande enligt kontraktsvillkoren, och det fanns inte ett fullständigt underlag i form av en faktura eller ett kontrakt. De icke stödberättigande kostnaderna resulterade i en felprocent på 1,84 % av de totala granskade kostnaderna. En annan post som redovisades som löner byggde inte på faktiska bruttolöner utan på en uppskattning. En kostnad kan endast anses vara stödberättigande om den har inträffat och kan identifieras och kontrolleras. För den tredje posten gick det inte att kontrollera att beloppet motsvarade kostnader för fullt ut utbetalda löner och att stödmottagaren inte gjorde en vinst. Begränsningarna resulterade i ett icke kvantifierbart fel för båda posterna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den årliga verksamhetsrapporten och andra förvaltningsverktyg |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Undersökning av procentsatsen för kvarstående fel 2017 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ruta 6. – Trenden när det gäller det antal transaktioner där man fullt ut förlitar sig på tidigare kontrollarbete, 2012–2017
Källa: Europeiska revisionsrätten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Granskning av den årliga verksamhetsrapporten för 2017 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slutsats |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rekommendationer |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen föreslår att ytterligare förbättra sin övervakning för att i större detalj följa upp mer specifika aspekter, till exempel antalet fall där man helt och hållit förlitat sig på tidigare kontrollresultat. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen och kommer att undersöka hur man kan förtydliga den berörda vägledningen och se till att den följs. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att förhindra att uppskattningar i AITF:s redovisning godkänns som utgifter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar inte denna rekommendation. Enligt bokföringsreglerna redovisas EUF:s bidrag till EU:s förvaltningsfonder i EUF:s årsredovisning. De övervakas och kontrolleras på årsbasis. Dessutom övervakas absorptionsperioden för utestående åtaganden för EU:s förvaltningsfonder, som direkt påverkar dessa bidrags åldrande, i realtid genom nyckelresultatindikator 4 (absorptionskapaciteten för utestående åtaganden). Kommissionen anser därför att åldrandet av EUF:s bidrag till EU:s förvaltningsfonder övervakas adekvat och att inrättandet av ytterligare en nyckelresultatindikator inte är nödvändigt. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionen godtar rekommendationen. Eftersom kommissionen redan lagt fram ett förslag anser den att rekommendationen genomförts. |
(1) Se artiklarna 43, 48–50 och 58 i rådets förordning (EU) nr 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUT L 58, 3.3.2015, s. 17).
(2) Ett trepartsavtal från 2012 mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten (artikel 134 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden [EUT L 78, 19.3.2008, s. 1]) reglerar revisionsrättens revision av denna verksamhet. Investeringsanslaget omfattas inte av revisionsrättens revisionsförklaring.
(3) Med undantag av de 4 % av EUF:s kostnader 2017 som förvaltades av generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo).
(4) Såsom kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster, bidrag, budgetstöd eller programkostnadsförslag.
(5) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.
(6) Mellan 2013 och 2015 anslogs medel via övergångsfaciliteten.
(7) Inbegripet 1 139 miljoner euro som förvaltas av EIB.
(8) Målet gällde både för hela ansvarsområdet och specifikt för EUF.
(9) Ett kontrakt anses ha löpt ut om det inte har avslutats 18 månader efter löptidens slut.
(10) De utestående åtagandena är summan av utestående åtaganden som överenskommits, men som ännu inte har lett till betalningar.
(11) I enlighet med artiklarna 43, 48–50 och 58 i budgetförordningen för elfte EUF innebär detta att revisionsförklaringen inte omfattar de EUF-medel som förvaltas av EIB.
(12) Se artikel 44 i förordning (EU) 2015/323.
(13) Se artikel 43 i förordning (EU) 2015/323.
(14) Afrikanska unionen, Angola, Barbados, Burkina Faso, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Fiji, Haiti, Jamaica, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mali, Niger, Nigeria, Rwanda, Senegal, Sierra Leone, Sydsudan, Sudan, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.
(15) GD Internationellt samarbete och utveckling: 19 betalningar. Echo: nio betalningar för humanitärt bistånd.
(16) Vår genomgång av undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel visade att den metod som används innebär att det görs ett mycket begränsat antal kontroller på plats och att inriktningen och omfattningen när det gäller kontroll av upphandlingsförfaranden är begränsad. I år justerade vi därför resultatet av undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel i förhållande till felprocenten avseende efterlevnaden av regler för offentlig upphandling. Till grund för justeringen låg revisionsrättens granskningsresultat 2014–2016 inför revisionsförklaringen om EUF.
(17) Vi granskade 17 betalningskrav (totalt värde 16,7 miljoner euro) och konstaterade att tre betalningskrav (0,4 miljoner euro) hade bokförts felaktigt som intäkter i stället för som återvinning av outnyttjad förfinansiering.
(18) 1,1 miljoner euro i korrigeringar som GD Internationellt samarbete och utveckling identifierade och 4 miljoner euro som sedan revisionsrättens revisorer identifierade.
(19) Vi baserar vår beräkning av felet på ett representativt urval. Den angivna siffran är den bästa uppskattningen. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 1,2 och 7,8 % (den undre respektive övre felgränsen).
(20) I projektrelaterade betalningar ingår inte betalningar av budgetstöd.
(21) Såsom kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten, varor och tjänster.
(22) När det gäller 1,1 procentenheter (nio fall) var det kommissionen själv som begick felet och när det gäller 0,8 procentenheter (fyra fall) var det stödmottagarna.
(23) De bidrog med 1,7 procentenheter till den uppskattade felnivån.
(24) Internationella standarder för finansiell rapportering.
(25) I punkt 2.2 i ITF:s årsredovisning av den 31.12.2015 (om centrala bedömningar och uppskattningar vid redovisningen) sägs att man för att upprätta årsredovisningar i enlighet med IFRS behöver använda vissa kritiska uppskattningar och bedömningar och att EIB:s ledning även ska göra sina egna avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för förvaltningsfonden.
(26) De budgetstödbetalningar som finansierades genom EUF under 2017 uppgick till 880 miljoner euro.
(27) EUF-betalningarna under 2017 till projekt med flera givare som genomfördes av internationella organisationer uppgick till 812 miljoner euro. Vi kan inte ange på hur stor del av det beloppet som den hypotetiska strategin tillämpades eftersom kommissionen inte övervakar det separat.
(28) Budgetstödets effektivitet och ändamålsenlighet behandlas i ett antal av revisionsrättens särskilda rapporter, varav de senaste är särskild rapport nr 32/2016 EU:s stöd till Ukraina och särskild rapport nr 30/2016 Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras.
(29) Vi kontrollerade inte underliggande kostnadsposter om kommissionens bidrag var lägre än 75 % av åtgärdens budget. Om bidraget ligger mellan 75 och 90 % bedömde vi behovet av att kontrollera underliggande kostnadsposter från fall till fall.
(30) Den angivna siffran är den bästa uppskattningen utifrån ett representativt urval på 117 transaktioner. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan 2,8 och 10,2 % (den undre respektive övre felgränsen).
(31) Informera stödmottagare om att GD Internationellt samarbete och utveckling kan komma att begära detaljerade styrkande handlingar innan kostnader godkänns. Inrätta en kontaktpunktsenhet som ska samordna relationerna med internationella organisationer.
(32) EUF:s och EU:s allmänna budget.
(33) 2015: 2,2 %, 2016: 1,7 % och 2017: 1,18 %.
(34) GD Internationellt samarbete och utveckling: Residual Error Rate: Instruction Manual for Annual Measurement Exercise (procentsats för kvarstående fel: instruktionshandbok för årliga mätningar), s. 26.
(35) Slutsatsen efter vår granskning var att man i 26 av de 41 granskade transaktionerna inte fullständigt skulle ha förlitat sig på tidigare kontrollarbete.
(36) Se punkt 43 i revisionsrättens årsrapport om verksamheten under åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för 2014 (EUT C 373, 10.11.2015, s. 289).
(37) Se kapitel 2.1.5 i den årliga verksamhetsrapporten för 2017.
(38) Den bästa försiktiga beräkningen av beloppet för de kostnader som godkänts under året men som inte uppfyllde de bestämmelser i kontraktet och lagstiftningen som gällde vid tidpunkten för betalningen.
(39) Se GD Internationellt samarbete och utvecklings årliga verksamhetsrapport för 2017, s. 59.
(40) Vi valde 2014 års rapport för årets uppföljning eftersom det sedan den gjordes bör ha gått tillräckligt lång tid för att kommissionen ska ha hunnit genomföra våra rekommendationer.
(41) Syftet med uppföljningen var att kontrollera att korrigerande åtgärder hade införts och genomförts som svar på våra rekommendationer och inte att bedöma om genomförandet var ändamålsenligt.
(42) Innefattar de ursprungliga anslagen till åttonde, nionde, tionde och elfte EUF, medfinansiering, räntor, övriga medel och medel som förts över från tidigare EUF.
(43) I procent av medlen.
(44) Negativa belopp motsvarar anslag som dragits tillbaka.
(45) Övergripande åtaganden avser finansieringsbeslut.
(46) Enskilda åtaganden avser enskilda kontrakt.
(47) Nettoåtaganden efter tillbakadraganden. Nettobetalningar efter återvinningar.
BILAGA 1
RESULTAT AV TRANSAKTIONSGRANSKNINGEN – EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN
|
2017 |
2016 |
|
|
|||
URVALETS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING |
|||
|
|||
Totalt antal transaktioner |
142 |
143 |
|
|
|||
BERÄKNAD INVERKAN AV DE KVANTIFIERBARA FELEN |
|||
|
|
|
|
Uppskattad felnivå |
4,5 % |
3,3 % |
|
|
|
|
|
|
Övre felgräns |
7,8 % |
|
|
Undre felgräns |
1,2 % |
|
BILAGA 2
EUF-BETALNINGAR UNDER 2017 UPPDELADE PER DE STÖRSTA REGIONERNA
Källor: Kartbakgrund©OpenStreetMap, på licens genom Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.0 (CC BY-SA) och Europeiska revisionsrätten, baserat på åttonde, nionde, tionde och elfte EUF:s konsoliderade årsredovisning för 2017.
Källor: Kartbakgrund©OpenStreetMap, på licens genom Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.0 (CC BY-SA) och Europeiska revisionsrätten, baserat på åttonde, nionde, tionde och elfte EUF:s konsoliderade årsredovisning för 2017.
BILAGA 3
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE REKOMMENDATIONER – EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN
År |
Revisionsrättens rekommendation |
Revisionsrättens analys av gjorda framsteg |
Kommissionens svar |
|||||
Har genomförts fullt ut |
Har genomförts |
Har inte genomförts |
Ej tillämpligt |
Otillräckliga bevis |
||||
i de flesta avseenden |
i vissa avseenden |
|||||||
2014 |
Rekommendation 1: EuropeAid bör införa och genomföra internkontrollförfaranden som garanterar att förfinansiering godkänns utifrån faktiskt uppkomna utgifter som inte inbegriper rättsliga åtaganden. |
x |
|
|
|
|
|
|
Rekommendation 2: EuropeAid bör förstärka systemkontrollen av att partnerländerna använder rätt växelkurs när budgetstödutbetalningar omvandlas till nationell valuta. |
x |
|
|
|
|
|
|
|
Rekommendation 3: EuropeAid bör tillsammans med den uppdragstagare som ansvarar för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel se till att de problem som vi har konstaterat åtgärdas. |
|
|
|
x |
|
|
|
|
Rekommendation 4: EuropeAid bör förbättra sina indikatorer med avseende på målvärden, mot vilka kontrollernas effektivitet och kostnadseffektivitet ska mätas, sin kostnadsmetod och sina förfaranden och system för förvaltningsinformation för att mäta nyttan av kontroller. |
x |
|
|
|
|
|
|