8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/1

---

Kommissionens tillkännagivande om frågor och svar avseende tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna

(2018/C 196/01)

Innehåll

1.

Inledning

1

2.

Allmän märkning

2

2.1

Rättvisande information

2

2.2

Tillgänglighet och placering av obligatorisk livsmedelsinformation

2

2.3

Presentation av obligatoriska uppgifter och läsbarhet

2

2.4

Obligatoriska uppgifter (artikel 9 och avsnitt 2 i förordningen)

3

2.5

Ytterligare obligatoriska uppgifter för vissa typer eller kategorier av livsmedel

5

3.

Näringsdeklaration

6

3.1

Tillämpning av näringsdeklarationen

6

3.2

Obligatorisk näringsdeklaration

6

3.3

Frivilliga uppgifter

7

3.4

Uttrycks- och presentationsformer för näringsdeklarationer

10

3.5

Ytterligare uttrycks- och presentationsformer

12

3.6

Undantag från den obligatoriska näringsdeklarationen

12

3.7

Kosttillskott

14

3.8

Särskilda produkter

14

1.   Inledning

Den 25 oktober 2011 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (1) om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (nedan kallad förordningen). Genom denna förordning ändrades de gällande EU-reglerna om livsmedelsmärkning så att konsumenterna ska kunna göra informerade val och använda livsmedel på ett säkert sätt. Samtidigt säkrades fri rörlighet för livsmedel som produceras och saluförs lagligt. Förordningen tillämpas sedan den 13 december 2014, med undantag av bestämmelserna om näringsdeklarationen, som tillämpas sedan den 13 december 2016.

Detta tillkännagivande är avsett att hjälpa livsmedelsföretagare och nationella myndigheter att tillämpa förordningen genom att ge svar på ett antal frågor som tagits upp efter förordningens ikraftträdande.

Tillkännagivandet återspeglar de diskussioner som kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) hållit med experter från medlemsstaterna i arbetsgruppen för förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

Tillkännagivandet påverkar inte eventuella tolkningar gjorda av Europeiska unionens domstol.

2.   Allmän märkning

2.1   Rättvisande information

2.1.1   Enligt artikel 7.1 d i förordningen får livsmedelsinformation inte vara vilseledande ”genom att det genom utseendet, beskrivningen eller genom presentationer i bild antyds att produkten innehåller ett särskilt livsmedel eller en ingrediens trots att en beståndsdel som normalt förekommer naturligt eller en ingrediens som normalt används i det livsmedlet har bytts ut mot en annan beståndsdel eller ingrediens”. Vilka fall omfattas av denna bestämmelse? Hur ska livsmedelsprodukter märkas på rätt sätt?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 2.2 f, 7.1 d och 13.2, bilaga VI del A punkt 4

Artikel 7.1 d ska tillämpas när det anses att genomsnittskonsumenten skulle förvänta sig att ett särskilt livsmedel normalt produceras med en viss ingrediens eller att en viss ingrediens normalt förekommer naturligt i det livsmedlet, trots att dessa har bytts ut mot en annan beståndsdel eller ingrediens.

Några exempel:

—

Ett livsmedel där en ingrediens som normalt används i livsmedlet har bytts ut mot en annan beståndsdel eller ingrediens, t.ex. en pizza som förväntas innehålla ost på grund av märkningens utformning, trots att osten har bytts ut mot en annan produkt med ett annat namn som är tillverkad av råmaterial som helt eller delvis används för att ersätta mjölk.

—	Ett livsmedel där en beståndsdel som förekommer naturligt i livsmedlet har bytts ut mot en annan beståndsdel eller ingrediens, t.ex. en produkt som ser ut som ost men där mjölkfettet har bytts ut mot vegetabiliskt fett.

När det gäller märkningen på livsmedel där en eller flera ersättningsingredienser används måste ersättningsingrediensernas namn anges efter produktens beteckning och i nära anslutning till denna. De ska vara tryckta på förpackningen eller etiketten på ett sådant sätt att de är tydligt läsbara och ha en teckenstorlek där x-höjden är minst 75 % av produktbeteckningens x-höjd och inte mindre än 1,2 mm.

Det är upp till livsmedelsföretagaren att hitta ett lämpligt namn för ersättningslivsmedlet i enlighet med reglerna för livsmedlets beteckning.

Bestämmelserna i eventuell produktspecifik lagstiftning måste dessutom följas. Det är exempelvis förbjudet att använda beteckningen ”ostimitation” eftersom beteckningen ”ost” endast får användas för mjölkprodukter (2).

2.2   Tillgänglighet och placering av obligatorisk livsmedelsinformation

2.2.1   På färdigförpackade livsmedel ska den obligatoriska livsmedelsinformationen finnas direkt på förpackningen eller på en etikett som är fäst på den. Vad för slags etiketter får användas i det sammanhanget?

Relevanta bestämmelser : Artikel 2.2 i, artikel 12

Etiketter får inte vara lätta att avlägsna så att den obligatoriska livsmedelsinformationen riskerar att bli mer svårtillgänglig eller svåråtkomlig för konsumenten.

När det gäller avrivningsbara etiketter som fästs på förpackningen måste en bedömning göras från fall till fall av om de allmänna kraven i fråga om tillgänglighet, åtkomlighet och placering av obligatorisk livsmedelsinformation är uppfyllda.

Alla typer av etiketter som anses uppfylla kraven enligt ovan får användas.

2.3   Presentation av obligatoriska uppgifter och läsbarhet

2.3.1   Hur bestäms den ”största ytan”, särskilt när det gäller burkar och flaskor?

Relevanta bestämmelser : Artikel 13.3, artikel 16.2, bilaga V, punkt 18

När det gäller rektangulära eller lådformade förpackningar är det enkelt att bestämma vilken som är den ”största ytan”, dvs. vilken sida av förpackningen i fråga som är störst (höjd x bredd).

När det gäller cylinderformade (t.ex. burkar) eller flaskformade förpackningar (t.ex. flaskor), som ofta har en ojämn form kan den ”största ytan” sägas vara den yta som inte inkluderar översida, botten, flänsar längst upp och längst ner på burkar, axlar och halsar på flaskor och burkar.

Internationell rekommendation nr 79 från Internationella organisationen för legal metrologi (3) kan användas som vägledning. Enligt denna är den huvudsakliga ytan för märkning på en cylinderformad eller nästan cylinderformad förpackning 40 % av förpackningens höjd x omkretsen utom överdel, botten, flänsar längst upp och ner på burkar samt axlar och hals på flaskor och krukor.

2.3.2   Hur ska teckenstorleken bestämmas för versaler och siffror?

Relevanta bestämmelser : Bilaga IV

Storleken på versaler och siffror måste vara densamma som för bokstaven ”A” som inleder ordet ”Artikel”, där x-höjden är lika med eller större än 1,2 mm.

2.3.3   Gäller den obligatoriska teckenstorleken enligt artikel 13.2 även för de ytterligare obligatoriska uppgifterna för vissa typer eller kategorier av livsmedel, t.ex. de som ingår i förteckningen i bilaga III?

Relevanta bestämmelser : Artikel 13.2, bilaga III

Den minsta teckenstorleken enligt artikel 13.2 gäller endast för de obligatoriska uppgifter som omfattas av artikel 9.1.

När de ytterligare obligatoriska uppgifter som ingår i förteckningen i bilaga III visas på ett sätt som utgör en del av livsmedelsbeteckningen gäller emellertid kravet på obligatorisk teckenstorlek i artikel 13.2.

I andra fall gäller inte den obligatoriska teckenstorleken.

2.3.4   Gäller den obligatoriska teckenstorleken enligt artikel 13.2 även för de obligatoriska uppgifter som ska åtfölja livsmedlets beteckning, t.ex. de som ingår i förteckningen i bilaga VI del A (t.ex. ”upptinad”, ”rökt” och ”bestrålad”)?

Relevanta bestämmelser : Artikel 13.2, bilaga VI del A

Ja, eftersom dessa obligatoriska uppgifter är förknippade med livsmedlets beteckning för vilken kravet på minsta teckenstorlek enligt artikel 13.2 gäller.

När det gäller bilaga VI del A punkt 4 krävs det enligt förordningen en teckenstorlek där x-höjden är minst 75 % av produktbeteckningens x-höjd och inte mindre än den minsta teckenstorlek som krävs enligt artikel 13.2.

2.4   Obligatoriska uppgifter (artikel 9 och avsnitt 2 i förordningen)

2.4.1   Livsmedlets beteckning

I vilka fall ska ett livsmedels beteckning åtföljas av en uppgift om tillsatt vatten som utgör mer än 5 % av den färdiga varans vikt?

Relevanta bestämmelser : Bilaga VI del A punkt 6

En uppgift om tillsatt vatten som utgör mer än 5 % av den färdiga varans vikt ska åtfölja livsmedlets beteckning i följande fall:

—	Köttprodukter och köttberedningar som har formen av en styckningsdel, stek, skiva, portion eller slaktkropp.

—	Fiskeriprodukter och bearbetade fiskeriprodukter som har formen av en styckningsdel, stek, skiva, portion, filé eller hel fiskeriprodukt.

Fastställandet av om en livsmedelsprodukt uppfyller dessa krav ska göras från fall till fall av livsmedelsföretagarna. I detta sammanhang ska hänsyn tas till livsmedlets utseende. För livsmedel såsom korvar (t.ex. mortadella, varmkorv), blodpudding, köttfärslimpa, kött- eller fiskpaté och kött- eller fiskbullar krävs ingen sådan uppgift.

2.4.2   Ingrediensförteckning

—

Ska konstruerade nanomaterial tas med på ingrediensförteckningen? Finns det några undantag? Relevanta bestämmelser : Artiklarna 18.3 och 20 Alla konstruerade nanomaterial som används som ingredienser måste anges tydligt i ingrediensförteckningen. I artikel 20 b, c och d fastställs undantag för livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer samt bärare och ämnen som inte behöver inkluderas i ingrediensförteckningen. Samma undantag gäller också när dessa utgörs av konstruerade nanomaterial.

—

Angivande och benämning av ingredienser — Får det stå ”delvis härdad rapsolja eller palmolja” på etiketten om en tillverkare växelvis använder olika fettkällor? Relevanta bestämmelser : Artiklarna 7 och 18, bilaga VII del A punkterna 8 och 9 Nej, en sådan angivelse skulle inte vara förenlig med förordningen. Information som inte är korrekt eller tillräckligt tydlig när det gäller vad som är utmärkande för livsmedlet får inte anges på etiketten eftersom det skulle kunna vilseleda konsumenten. — Är angivelse av specifikt vegetabiliskt ursprung obligatorisk för livsmedel som innehåller oljor eller fetter av vegetabiliskt ursprung, oavsett mängden olja eller fett i livsmedlet? Relevanta bestämmelser : Artikel 18, bilaga VII del A punkterna 8 och 9 Ja, detta är obligatoriskt oavsett mängden olja eller fett i livsmedlet.

2.4.3   Angivelse av nettokvantitet

I förordningen anges att ”om ett livsmedel har glaserats ska nettovikten inte omfatta glaseringen”. I sådana fall kommer alltså livsmedlets nettovikt att vara densamma som den avrunna nettovikten. Ska både ”nettovikt” och ”avrunnen nettovikt” anges på etiketten?

Relevanta bestämmelser : Bilaga IX punkt 5

Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag ska förutom nettovikten/nettokvantiteten även livsmedlets avrunna nettovikt anges. I detta sammanhang betraktas fryst eller djupfryst vatten som en lag, vilket innebär att etiketten måste innehålla information om både nettovikt och avrunnen nettovikt. I förordningen anges dessutom att nettovikten, om ett fryst eller djupfryst livsmedel har glaserats, inte får omfatta glaseringen (nettovikt utan glasering).

Det glaserade livsmedlets nettovikt är alltså densamma som dess avrunna nettovikt. Med hänsyn till detta och till behovet av att undvika att konsumenten vilseleds är följande nettoangivelser möjliga:

—	Dubbel angivelse: — nettovikt: X g och — avrunnen nettovikt: X g

—	Jämförande angivelse: — nettovikt = avrunnen vikt = X g

—	Enkel angivelse: — nettovikt (utan glasering): X g

2.4.4   ”Bäst före” eller ”sista förbrukningsdag”

Måste cider märkas med ett datum för minsta hållbarhet, dvs. ett bäst före-datum?

Relevanta bestämmelser : Artikel 24, bilaga X punkt 1 d

Nej, cider som framställts genom jäsning behöver inte märkas med ett datum för minsta hållbarhet eftersom den tillhör kategorin ”viner, likörviner, mousserande viner, aromatiserade viner och liknande produkter framställda av annan frukt än druvor samt drycker med KN-nummer 2206 00 som har framställts av druvor eller druvmust”, som är undantagen från detta krav.

Produkter som framställs genom att alkohol blandas med fruktjuice betraktas emellertid inte som ”liknande produkter framställda av annan frukt än druvor” inom den ovannämnda kategorin. För dessa krävs därför en angivelse av ett datum för minsta hållbarhet – bäst före-datum – om det inte är så att produkten innehåller minst 10 volymprocent alkohol (angivelse av ett datum för minsta hållbarhet, dvs. bäst före-datum, krävs inte för drycker som innehåller minst 10 volymprocent alkohol).

2.4.5   Bruksanvisning

När det gäller ”bruksanvisningen”, får en livsmedelsföretagare använda symbolen för en panna eller en ugn utan orden ”panna” eller ”ugn”?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 9.2 och 27

Nej, det är inte möjligt. Obligatoriska uppgifter såsom bruksanvisningen ska anges med ord och siffror. Piktogram eller symboler får användas, men bara som ett kompletterande uttryckssätt.

Kommissionen kan dock i framtiden komma att anta genomförandeakter som gör det möjligt att uttrycka en eller flera obligatoriska uppgifter med hjälp av piktogram eller symboler i stället för ord eller siffror.

2.5   Ytterligare obligatoriska uppgifter för vissa typer eller kategorier av livsmedel

2.5.1   Märkning av frysta livsmedel

—

Är det obligatoriskt att ange nedfrysningsdatum, eller första nedfrysningsdatum om produkten har frysts ner mer än en gång, i märkningen av fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter som inte är färdigförpackade? Relevanta bestämmelser : Bilaga III Nej. Nedfrysningsdatum är bara obligatoriskt i märkningen av fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter som är färdigförpackade. Medlemsstaterna får besluta att utvidga kravet till att även gälla produkter som inte är färdigförpackade.

—

Vad är ”frysta obearbetade fiskeriprodukter”? Fiskeriprodukter (4) innefattar alla viltlevande eller uppfödda salt- eller sötvattensdjur (med undantag för levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snäckor samt alla däggdjur, kräldjur och groddjur) inklusive alla ätliga former, delar och produkter av sådana djur. Obearbetade (5) fiskeriprodukter är fiskeriprodukter som inte har genomgått någon bearbetning och omfattar produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, flåtts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats.

—

Kan angivelsen ”djupfryst den [DATUM]” användas för att ange nedfrysningsdatum på fryst kött, frysta köttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter? Relevanta bestämmelser : Bilaga III punkt 6 och bilaga X punkt 3 Nej, angivelsen ”djupfryst den …” kan inte användas eftersom det i bilaga X tydligt anges att det ska stå ”nedfryst den …”.

3.   Näringsdeklaration

3.1   Tillämpning av näringsdeklarationen

3.1.1   Gäller reglerna om näringsdeklaration i förordningen alla livsmedel?

Relevanta bestämmelser : Artikel 29

Reglerna gäller inte följande livsmedel, som omfattas av särskilda regler om näringsdeklaration:

—	Kosttillskott (6).

—	Naturliga mineralvatten (7).

När det gäller livsmedel avsedda för särskilda befolkningsgrupper ska förordningen tillämpas utan att det påverkar bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (8) eller särskilda åtgärder enligt den förordningen.

3.2   Obligatorisk näringsdeklaration

3.2.1   Vad ska anges?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 13, 30, 32, 34 och 44, bilagorna IV och XV

Den obligatoriska näringsdeklarationen ska innehålla följande information: Energivärde och mängden fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt.

Energivärdet ska anges både i kJ (kilojoule) och i kcal (kilokalorier). Kilojoulevärdet ska anges först, följt av kilokalorivärdet. Förkortningarna kJ/kcal får användas.

Ordningsföljden för uppgifterna ska vara följande:

Energi Fett varav — mättat fett Kolhydrat varav — sockerarter Protein Salt

Deklarationen ska presenteras i tabellform med siffrorna under varandra, om utrymmet tillåter. Löpande text får användas om utrymmet inte tillåter att informationen ges i tabellform.

Reglerna om minsta teckenstorlek gäller för näringsdeklarationen, som ska vara tryckt med en teckenstorlek där x-höjden är lika med eller större än 1,2 mm. För förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 80 cm2 ska x-höjden vara minst 0,9 mm. En definition av x-höjd finns i bilaga IV till förordningen.

(Obs: Livsmedel i förpackningar eller behållare vars största yta är mindre än 25 cm2 är undantagna från kravet på obligatorisk näringsdeklaration (bilaga V punkt 18, se punkt 3.6.1).

Om energivärdet eller mängden av näringsämnen i en vara är obetydliga får dessa uppgifter ersättas med en upplysning såsom ”Innehåller obetydlig mängd av …” i nära anslutning till näringsdeklarationen (se punkt 3.2.2 för en förklaring av begreppet ”obetydlig mängd”).

Vissa produkter omfattas inte av kravet på näringsdeklaration (se punkt 3.6.1).

3.2.2   När en produkt innehåller en obetydlig mängd av ett näringsämne för vilket obligatorisk märkning krävs eller har obetydligt energivärde, är det då nödvändigt att ta med näringsämnet eller energivärdet i näringsdeklarationen (artikel 34.5)?

Relevanta bestämmelser : Artikel 34.5

Nej. Om energivärdet eller mängden av ett näringsämne är obetydliga får näringsdeklarationen för näringsämnet ersättas med en upplysning såsom ”Innehåller obetydlig mängd av …” i nära anslutning till näringsdeklarationen.

3.2.3   När får det anges att saltinnehållet uteslutande beror på naturligt förekommande natrium?

Relevanta bestämmelser : Artikel 30.1

På livsmedel utan tillsatt salt, t.ex. mjölk, grönsaker, kött och fisk, får det i nära anslutning till näringsdeklarationen anges att saltinnehållet uteslutande beror på naturligt förekommande natrium. Den angivelsen får inte användas om salt har tillsatts vid bearbetningen eller som en följd av att andra ingredienser som innehåller salt har tillsatts, t.ex. skinka, ost, oliver, ansjovis osv.

3.2.4   Mängden ”salt” som anges i den obligatoriska näringstabellen beräknas enligt följande formel: salt = natrium × 2,5. Ska allt natrium som härrör från en ingrediens, t.ex. natriumsackarinat, natriumaskorbat osv. tas med i beräkningen?

Relevanta bestämmelser : Bilaga I punkt 11

Ja, det saltekvivalenta innehållet ska alltid härledas ur livsmedelsproduktens totala natriumhalt enligt formeln: salt = natrium × 2,5.

3.3   Frivilliga uppgifter

3.3.1   Vilka andra näringsämnen får deklareras?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30.2, 32, 33 och 34, bilaga XV

Den obligatoriska näringsdeklarationen får även innehålla uppgifter om mängd av en eller flera av följande:

a)	Enkelomättat fett.

b)	Fleromättat fett.

c)

Polyoler.

d)	Stärkelse.

e)

Fiber.

f)	Vitaminer och mineralämnen.

Ordningsföljden för uppgifterna ska i förekommande fall vara följande:

Energi Fett varav — mättat fett — enkelomättat fett — fleromättat fett Kolhydrat varav — sockerarter — polyoler — stärkelse Fiber Protein Salt Vitaminer och mineralämnen

Deklarationen ska presenteras i tabellform med siffrorna under varandra, om utrymmet tillåter. Löpande text får användas om utrymmet inte tillåter att informationen ges i tabellform.

Dessa näringsämnen ska anges i gram (g) (9) per 100 g eller per 100 ml och får dessutom anges per portion eller per konsumtionsenhet av produkten.

3.3.2   När ett ämne för vilket ett näringspåstående eller hälsopåstående har gjorts ingår i näringsdeklarationen, hur ska den informationen anges?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30 och 49

När ett näringsämne för vilket ett näringspåstående eller hälsopåstående har gjorts ingår i näringsdeklarationen behövs ingen ytterligare märkning.

När ett näringsämne eller ett annat ämne för vilket ett näringspåstående eller hälsopåstående har gjorts inte ingår i näringsdeklarationen ska mängden av näringsämnet eller det andra ämnet anges inom samma synfält, t.ex. i nära anslutning till näringsdeklarationen (se även punkt 3.3.5).

3.3.3   När mängden fiber (eller något annat näringsämne som anges i artikel 30.2) anges på ett livsmedel som inte är färdigförpackat, vilka andra näringsämnen ska då också anges?

Relevanta bestämmelser : Artikel 30.1, 30.2 och 30.5 samt artikel 49

Om en livsmedelsföretagare vill ange mängden fiber på en produkt, eller mängden av ett annat näringsämne som anges i artikel 30.2, krävs en fullständig näringsdeklaration. Denna omfattar

—	energivärdet, och

—	mängden av fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt.

När ett näringspåstående eller hälsopåstående avser ett av näringsämnena i artikel 30.2 ska mängden av det näringsämnet också anges i näringsdeklarationen.

3.3.4   Kan fibermängden anges i procent av ett referensintag, trots att inget harmoniserat referensintag för fiber har fastställts i förordningen?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30.2 och 35.1 e

Nej. De enda näringsämnen där mängden kan anges i procent av referensintaget är de för vilka ett referensintag har fastställts i bilaga XIII, även om ytterligare uttrycks- och presentationsformer används i näringsdeklarationen.

3.3.5   Är det möjligt att på etiketten ange beståndsdelar av sådana näringsämnen som det är frivilligt att lämna information om, t.ex. ”omega 3-fettsyror”, som en del av fleromättade fettsyror?

Relevanta bestämmelser : Artikel 30

Nej. Näringsdeklarationen är en sluten förteckning över energivärde och näringsämnen och får inte kompletteras med någon ytterligare näringsinformation (se dock även punkt 3.3.2).

3.3.6   Vilken näringsinformation får upprepas på förpackningen?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30.3, 32.2, 33 och 34.3

En del av den obligatoriska näringsinformationen i märkningen får upprepas på förpackningen, i det huvudsakliga synfältet (allmänt kallat förpackningens framsida), i något av följande format:

—	Energivärde.

—	Energivärde och mängd fett, mättat fett, sockerarter och salt.

Reglerna om minsta teckenstorlek gäller för denna upprepade deklaration (artikel 13.2, bilaga IV, se även punkt 3.2.1).

När näringsdeklarationen upprepas ska den fortfarande anges som en förteckning med fastställt och begränsat innehåll. Ingen ytterligare information är tillåten i den näringsdeklaration som anges i det huvudsakliga synfältet.

När deklarationen upprepas får den gälla endast per portion/konsumtionsenhet (under förutsättning att portionen/enheten kvantifieras i nära anslutning till näringsdeklarationen och antalet portioner/enheter anges på förpackningen). Energivärdet ska dock även anges per 100 g eller per 100 ml.

3.3.7   När den upprepade näringsinformationen i det huvudsakliga synfältet (på förpackningens framsida) uttrycks i procent av referensintaget, måste denna information även finnas med i den obligatoriska näringsdeklarationen (på förpackningens baksida)?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30.3, 32.4 och 33, bilaga XIII

Näringsinformation som upprepas frivilligt i det huvudsakliga synfältet (på förpackningens framsida) får endast innehålla information om energivärdet, eller energivärdet plus fett, mättat fett, sockerarter och salt. Denna information ska också lämnas i den obligatoriska näringsdeklarationen (på förpackningens baksida). Denna information på förpackningens framsida kan dock uttryckas i procent av referensintaget (utöver de absoluta värdena) även om denna uttrycksform inte används i den obligatoriska näringsdeklarationen.

3.3.8   Får näringsdeklarationen upprepas, en gång i form av en enkel deklaration av energivärdet och en gång i form av energivärdet tillsammans med mängderna fett, mättat fett, sockerarter och salt?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30.3 och 34.3

Näringsdeklarationen kan upprepas som enbart energivärde eller energivärdet tillsammans med mängderna fett, mättat fett, sockerarter och salt. Denna information kan också upprepas mer än en gång.

Dessa frivilliga tillägg till näringsdeklarationen måste anges i det huvudsakliga synfältet och följa bestämmelserna om minsta teckenstorlek.

3.3.9   Är det tillåtet att ange innehållet av ett enda näringsämne på förpackningens framsida, t.ex. X % fett?

Relevanta bestämmelser : Artikel 30.3

Vid frivilligt upprepande av näringsdeklarationen är det inte tillåtet att endast ange innehållet av ett enda näringsämne, eftersom den information som ska anges antingen ska vara enbart energivärdet eller energivärdet tillsammans med mängderna fett, mättat fett, sockerarter och salt.

Innehållet av ett enskilt näringsämne kan emellertid anges på etiketten när det krävs enligt lagen, exempelvis fettinnehållet i

—	viss konsumtionsmjölk som avses i bilaga VII del IV punkt III stycke 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (10) om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter,

—	vissa bredbara fetter som avses i bilaga VII del VII punkt I och dess tillägg II i förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.

Det är också tillåtet att märka en produkt med informationen ”med låg fetthalt” eller ”fett < 3 %” om villkoren för användning av dessa påståenden och övriga relevanta bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 (11) om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel är uppfyllda, och under förutsättning att artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1169/2011 också respekteras.

3.3.10   När produkter är avsedda för försäljning i mer än ett land, får näringsdeklarationer i det format som krävs i Förenta staterna och Kanada lämnas utöver den näringsdeklaration som uppfyller kraven i förordningen?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 30, 34 och 36, bilagorna XIV och XV

Nej. En näringsdeklaration i det format som krävs i Förenta staterna och Kanada skulle inte vara förenlig med EU-kraven, eftersom både obligatorisk och frivillig information måste överensstämma med reglerna i förordningen. Sådan märkning skulle också kunna vilseleda konsumenten eftersom andra omräkningsfaktorer används i Förenta staterna för att beräkna energivärdet och mängden näringsämnen.

3.4   Uttrycks- och presentationsformer för näringsdeklarationer

3.4.1   Vilka uttrycksformer finns för de obligatoriska uppgifterna i näringsdeklarationen?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 32 och 33, bilagorna XIII och XV

Mängderna fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt ska anges i gram (g) per 100 g eller per 100 ml, och energivärdet i kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal) per 100 g eller per 100 ml av livsmedlet.

De får dessutom anges per portion eller per konsumtionsenhet av livsmedlet. Portionen eller konsumtionsenheten ska vara lätt att känna igen för konsumenten och ska kvantifieras på etiketten i nära anslutning till näringsdeklarationen. Antalet portioner eller enheter i förpackningen ska också anges på etiketten.

Energivärdet och mängden fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt får också anges som procent av referensintaget enligt följande tabell, per 100 g eller per 100 ml. Utöver eller i stället för en sådan deklaration per 100 ml eller per 100 g kan procentandelen av referensintaget uttryckas per portion eller konsumtionsenhet.

Energi eller näringsämne	Referensintag
Energi	8 400 kJ/2 000 kcal
Totalt fett	70 g
Mättat fett	20 g
Kolhydrat	260 g
Sockerarter	90 g
Protein	50 g
Salt	6 g

Om procentandelar av referensintaget uttrycks per 100 g eller per 100 ml ska näringsdeklarationen innehålla följande förklaring: ”Referensintag för en genomsnittlig vuxen (8 400 kJ/2 000 kcal)”.

För livsmedel som inte är färdigförpackade får näringsdeklarationen uttryckas endast per portion eller per konsumtionsenhet.

3.4.2   Kan förkortningen RI för referensintag användas på livsmedelsetiketter?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 32 och 33

Förkortningen RI för referensintag kan användas på livsmedelsetiketter om det ges en fullständig förklaring av denna på förpackningen som konsumenterna lätt kan hitta. Angivelsen ”Referensintag för en genomsnittlig vuxen (8 400 kJ/2 000 kcal)” får inte ändras.

3.4.3   Får begreppet ”vägledande dagligt intag” eller förkortningen ”GDA” användas?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 32 och 33

Syftet med förordningen är att harmonisera innehållet och uttrycks- och presentationsformerna för näringsinformation till konsumenterna, även den frivilliga informationen. Begreppet ”vägledande dagligt intag” eller förkortningen ”GDA” får därför inte användas vid tillämpning av artiklarna 32 och 33 i förordningen (se även punkt 3.4.2). Det bör dessutom noteras att referensintag inte är detsamma som vägledande dagligt intag, eftersom begreppet ”referensintag” inte utgör något råd. Det finns inget råd om att man bör konsumera t.ex. 20 g mättat fett per dag, och konsumenterna bör inte tro att det är en minimimängd som krävs för bibehållande av hälsa.

3.4.4   Ska förklaringen ”Referensintag för en genomsnittlig vuxen (8 400 kJ/2 000 kcal)” anges i nära anslutning till varje näringsdeklaration?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 32 och 33

Ja, när informationen uttrycks i procent av referensintagen, per 100 g eller 100 ml.

Nej, inte när den uttrycks per portion.

3.4.5   Referensintagen för energi och näringsämnen anges för vuxna. Får energivärdet och mängden näringsämnen frivilligt uttryckas i procent av referensintaget för barn, i stället för eller utöver procentandelen av referensintaget för vuxna?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 32.4, 36.3 och 43, bilaga XIII

Nej. Frivilliga uppgifter om referensintag för specifika befolkningsgrupper är tillåtna endast om EU-bestämmelser eller, om sådana inte finns, nationella bestämmelser, har antagits.

Energivärdet och mängden näringsämnen får bara uttryckas i procent av referensintaget för vuxna, utöver de absoluta värdena. I förordningen uppmanas kommissionen dock att anta genomförandeakter om information om referensintag för specifika befolkningsgrupper utöver de referensintag som anges för vuxna. I framtiden kan det alltså komma att finnas referensintag för barn. I avvaktan på att sådana EU-bestämmelser antas får medlemsstaterna anta nationella regler om vetenskapligt baserade referensintag för sådana befolkningsgrupper. Användning av referensintag för andra specifika befolkningsgrupper, t.ex. barn, är inte tillåtna för produkter som släppts ut på marknaden eller märkts efter den 13 december 2014, om inte vetenskapligt baserade referensintag för sådana grupper fastställs i EU-regler eller nationella regler.

3.4.6   Vad är en konsumtionsenhet? Får piktogram användas för att definiera en portion? Får symbolen ≈ eller ~ med innebörden ”ungefär lika med” användas för att ange antalet portioner i en förpackning?

Relevanta bestämmelser : Artikel 33

”Konsumtionsenheten” ska vara lätt att känna igen för konsumenten – innebörden är en enhet som kan konsumeras individuellt. En konsumtionsenhet motsvarar inte nödvändigtvis en portion. En ruta av en chokladkaka skulle t.ex. kunna vara en konsumtionsenhet, men en portion skulle vara mer än en chokladruta.

Symboler eller piktogram får användas för att definiera portionen eller konsumtionsenheten. Förordningen kräver bara att konsumtionsenheten eller portionen är lätt att känna igen och kvantifieras på etiketten. Om symboler eller piktogram används måste deras innebörd vara tydlig för konsumenterna så att de inte vilseleds.

Smärre variationer i antalet konsumtionsenheter eller portioner i en produkt kan anges med hjälp av lämpliga symboler före antalet portioner eller konsumtionsenheter.

3.5   Ytterligare uttrycks- och presentationsformer

3.5.1   Får ikoner användas i stället för ord för att symbolisera näringsämnen och/eller energi?

Relevanta bestämmelser : Artikel 34, bilaga XV

Nej. Obligatorisk och frivillig näringsinformation ska ges i ett visst format, som kräver att energi och näringsämnen anges med ord.

Den allmänna principen att obligatorisk information ska lämnas med ord och siffror gäller även när näringsinformation lämnas på frivillig basis. Piktogram och symboler får användas som komplement.

3.5.2   Får energivärdet anges endast i kcal när näringsinformation upprepas frivilligt i det huvudsakliga synfältet?

Relevanta bestämmelser : Artikel 32.1, bilaga XV

Nej. När information om energivärdet lämnas ska det alltid anges i både kJ (kilojoule) och kcal (kilokalorier).

3.6   Undantag från den obligatoriska näringsdeklarationen

3.6.1   Vilka undantag finns?

Relevanta bestämmelser : Artikel 16.3 och 16.4, artikel 30.4 och 30.5 samt artikel 44.1 b, bilaga V

De produkter som förtecknas i bilaga V är undantagna från kravet på obligatorisk näringsdeklaration, utom när ett näringspåstående eller hälsopåstående görs.

Dessutom gäller undantaget för alkoholhaltiga drycker (som innehåller mer än 1,2 % alkohol) och för livsmedel som inte är färdigförpackade (utom om en specifik EU-lag eller en nationell åtgärd kräver detta).

När näringsinformation lämnas frivilligt ska den följa reglerna för obligatorisk näringsdeklaration. Dock gäller följande:

—	För alkoholhaltiga drycker får näringsdeklarationen begränsas till att omfatta endast energivärdet. Inget särskilt format krävs.

—

För livsmedel som inte är färdigförpackade får näringsdeklarationen begränsas till att omfatta energivärdet eller energivärdet tillsammans med mängden fett, mättat fett, sockerarter och salt. Den kan anges endast per portion eller konsumtionsenhet, under förutsättning att portionen/enheten kvantifieras och antalet portioner/enheter anges.

3.6.2   Är följande livsmedel undantagna från kraven på en obligatorisk näringsdeklaration?

Relevanta bestämmelser : Bilaga V

—

Obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori ingredienser — Mjöl (t.ex. vetemjöl) ja, om villkoren nedan uppfylls Mjöl som inte innehåller några tillsatta ingredienser, t.ex. tillsatser, vitaminer eller mineralämnen, och som inte har genomgått någon annan bearbetning än malning och skalning anses vara en obearbetad produkt (12). — Förvällt ris och förkokat ris nej Förvällt ris genomgår en förkokningsprocess och kan därför inte betraktas som ett obearbetat livsmedel. Ris omfattas emellertid av undantaget för obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori ingredienser. — Vegetabilisk olja nej Vegetabiliska oljor är bearbetade produkter och kan därför inte omfattas av undantaget för obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori ingredienser. — Socker nej Socker är en bearbetad produkt och kan därför inte omfattas av undantaget för obearbetade produkter som endast innehåller en ingrediens eller en kategori ingredienser. — Honung ja Honung anses vara ett obearbetat livsmedel som består av beståndsdelar i stället för ingredienser, vilket förtydligas i skäl 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/63/EU (13) om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG (14) om honung. Honung kan därför omfattas av undantaget från en obligatorisk näringsdeklaration.

—

Örtkryddor, kryddor eller blandningar därav — Ört- och kryddprodukter som innehåller aromer och/eller surhetsreglerande medel ja Örtkryddor, kryddor eller blandningar därav är undantagna från kravet på en obligatorisk näringsdeklaration eftersom de konsumeras i små mängder och inte har någon betydande näringsmässig inverkan på kosten. Även sådana produkter som innehåller aromer och/eller surhetsreglerande medel omfattas av detta undantag, under förutsättning att aromerna och/eller de surhetsreglerande medlen inte har någon betydande näringsmässig inverkan.

—

Salt och saltersättningar — Jodsalt nej I enlighet med artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 (15) om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel ska näringsvärdesdeklarationer vara obligatoriska för produkter med tillsats av vitaminer och mineralämnen. Obligatorisk tillsats av jod till salt omfattas emellertid inte av förordning (EG) nr 1925/2006, och särskilda bestämmelser gällande angivelse av jodinnehåll finns i nationell lagstiftning.

—	Ättika och vinäger som framställts genom jäsning och ättik- och vinägerersättning, inbegripet sådan som endast tillsatts aromer — Ättika med tillsatt salt nej Undantaget för ättika och vinägerersättningar gäller bara för produkter som endast tillsatts aromer.

3.7   Kosttillskott

3.7.1   Vilken terminologi ska användas i samband med referensvärden vid angivelse av vitaminer och mineralämnen i kosttillskott?

Relevanta bestämmelser : Artikel 29, bilaga XIII

Bestämmelserna om näringsdeklaration i förordningen gäller inte för kosttillskott.

I artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (16) om kosttillskott fastställs att uppgifter om vitaminer och mineralämnen också ska uttryckas som en procentandel av de referensvärden som anges i bilagan till rådets direktiv 90/496/EEG (17), vilket ersattes av förordningen den 13 december 2014.

I direktiv 90/496/EEG fastställdes att en procentandel med koppling till de rekommenderade dagliga intagen skulle användas, vilket i bilaga XIII del A i förordningen har ersatts med dagligt referensintag eller ”referensvärden för näringsinnehållet”. Begreppet ”referensvärden för näringsinnehållet” kan användas, men av konsekvensskäl rekommenderas det emellertid att samma terminologi används för kosttillskott som för andra näringsämnen i livsmedel (18), dvs. referensintag.

3.7.2   Måste kosttillskott på vilka anges ett näringspåstående eller hälsopåstående omfatta en näringsdeklaration i enlighet med förordningen?

Relevanta bestämmelser : Artiklarna 29 och 49

Nej. Bestämmelserna i förordningen kräver ingen näringsdeklaration för kosttillskott. Enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 (19) om näringspåståenden och hälsopåståenden ska näringsvärdesdeklarationen avseende kosttillskott lämnas i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (20) om kosttillskott.

3.8   Särskilda produkter

3.8.1   När det gäller livsmedel som förpackas tillsammans med en vätska, ska näringsdeklarationen gälla den avrunna produkten (utan vätskan) eller hela produkten (med vätskan)?

Relevanta bestämmelser : Artikel 31.3

Livsmedel i fast form kan ligga i en lag, i enlighet med punkt 5 i bilaga IX (t.ex. saltlake eller fruktjuice) eller andra vätskor (t.ex. olja). Vissa konsumenter äter sådana produkter i sin helhet, medan andra bara äter den avrunna produkten. Därför ska näringsdeklarationen i sådana fall helst beräknas för livsmedlets hela innehåll, dvs. livsmedlet i fast form tillsammans med vätskan, när det är troligt att produkten kommer att konsumeras i sin helhet. Denna information kan kompletteras med en frivillig näringsdeklaration för den avrunna produkten. För andra produkter där vätskan inte förväntas konsumeras är det mer relevant att ange näringsinformation baserad på den avrunna nettovikten.

I alla händelser ska det tydligt anges på näringsdeklarationen om den avser den avrunna produkten eller produkten i sin helhet.

---

(1)  EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013, bilaga VII del ΙΙΙ (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(3)  Internationella organisationen för legal metrologi, Internationell rekommendation R79 [Utgåva 1997(E)]. https://www.oiml.org/en/files/pdf_r/r079-e15.pdf

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004, bilaga I punkt 3.1 (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(5)  Baserat på den definition av obearbetade produkter som fastställs i artikel 2.1 n i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).

(8)  EUT L 181 29.6.2013, s. 35.

(9)  Se även de särskilda måttenheterna för vitaminer och mineralämnen i bilaga XIII del A punkt 1.

(10)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(11)  EUT L 404, 30.12.2006, s. 9.

(12)  Artikel 2.1 b i förordningen innehåller en hänvisning till den definition av ”obearbetade produkter” som fastställs i artikel 2.1 n i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien: ”obearbetade produkter: livsmedel som inte har genomgått någon bearbetning, och som omfattar produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, flåtts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats”.

(13)  EUT L 164, 3.6.2014, s. 1.

(14)  EGT L 10, 12.1.2002, s. 47.

(15)  EUT L 404, 30.12.2006, s. 26.

(16)  EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

(17)  EGT L 276, 6.10.1990, s. 40.

(18)  Artikel 32.3 i förordning (EU) nr 1169/2011.

(19)  EUT L 404, 30.12.2006, s. 9.

(20)  EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/15

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8902 – 3i Group/Deutsche Alternative Asset Management/Attero Holding)

(Text av betydelse för EES)

(2018/C 196/02)

Kommissionen beslutade den 31 maj 2018 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32018M8902. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/15

---

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.8918 – AEA Investors/BCI/Springs)

(Text av betydelse för EES)

(2018/C 196/03)

Kommissionen beslutade den 1 juni 2018 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32018M8918. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/16

---

Rådets slutsatser om ungdomarnas roll när de demografiska utmaningarna i Europeiska unionen ska tacklas

(2018/C 196/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

1.

den politiska bakgrunden till denna fråga (se bilagan till dessa slutsatser),

2.

en av det bulgariska ordförandeskapets fyra övergripande prioriteringar: ”Europas framtid och ungdomar – ekonomisk tillväxt och social sammanhållning”,

NOTERAR

3.

de politiska initiativen inom Europeiska unionen, såsom de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EU:s ungdomsstrategi 2010–2018), Erasmus+, ungdomsgarantin, sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomspartnerskapet med Europarådet, som illustrerar olika metoder för att bygga upp ett samhälle där alla ungdomars potential utvecklas och där de tillägnar sig de färdigheter som de behöver för att – oavsett bakgrund – lyckas, både som medborgare i ett demokratiskt samhälle och i sitt arbets- och privatliv,

4.

Europeiska rådets slutsatser från december 2017, där stats- och regeringscheferna bland annat uppmanade medlemsstaterna, rådet och kommissionen att ”intensifiera rörlighet och utbyten” i EU,

5.

2016 Annual report on intra-EU labour mobility [Årsrapport om arbetskraftsrörlighet inom EU 2016], som offentliggjordes i maj 2017,

INSER ATT

6.

Europeiska unionen står inför demografiska utmaningar, delvis till följd av ökad rörlighet inom och mellan länder och en åldrande befolkning samt på grund av regional instabilitet och efterdyningarna av den finansiella och ekonomiska krisen,

7.

de demografiska utmaningarna kan i synnerhet påverka ungdomar; ungdomsarbetslösheten är fortfarande mycket hög (1) i vissa EU-medlemsstater, trots insatser – såsom inrättandet av ungdomsgarantin – både på EU-nivå och nationell nivå för att komma till rätta med detta problem; ungdomar kan av olika anledningar – t.ex. den ekonomiska krisen, ungdomsarbetslöshet, efter eget val, på jakt efter bättre möjligheter till personlig och/eller yrkesmässig utveckling – besluta att lämna sin hemtrakt för att studera eller arbeta utomlands;

8.

ungdomars fria rörlighet är en grundprincip i unionen och ett viktigt instrument för att främja ömsesidig förståelse och partnerskap, då den ger ungdomarna relevanta kunskaper och färdigheter som kan hjälpa dem att få en bred förståelse för de olika livshållningar och situationer som de kan komma att ställas inför; dessutom bidrar den till förståelse av den europeiska identiteten och de europeiska värdena,

9.

det är synnerligen viktigt att man, när så är möjligt, bygger vidare på de partnerskap som finns mellan berörda aktörer inom och utanför ungdomssektorn för att främja resiliens, jämvikt och rättvisa i unionen; det är i det sammanhanget viktigt att de gemensamma europeiska värdena ytterligare förs fram som en central princip för främjandet av social sammanhållning och ungdomars välbefinnande, särskilt ungdomar med färre möjligheter,

KONSTATERAR ATT

10.

ungdomars rörlighet är viktig för deras yrkesmässiga och personliga utveckling; den stärker deras interkulturella förståelse och ökar deras uppfattningsförmåga så att de kan leva i ett harmoniskt och jämlikt samhälle; den fria rörigheten kan samtidigt påverka länderna internt, som när vissa landsbygdsområden i hög grad avfolkas på unga människor,

11.

rörlighet i utbildningssyfte kan ytterligare stärka ungdomars förståelse av aktivt medborgarskap och solidaritet, deras rättigheter och ansvar, deras erkännande av och respekt för demokratiska värden och kulturell mångfald samt deras garanti för yttrande- och trosfrihet; det är dock av största vikt att inhämta de nödvändiga livskunskaperna,

12.

ungdomar, oavsett om de beslutar att stanna kvar i värdlandet eller återvända till sin hemtrakt, bör få möjlighet att leva i en inkluderande miljö, där de lätt kan bidra till samhället med de nya färdigheter de skaffat sig genom den fria rörligheten inom Europeiska unionen; detta kan vara positivt för deras personliga och yrkesmässiga utveckling och deras aktiva roll i det samhälle där de väljer att leva,

FRAMHÅLLER ATT

13.

professionell vägledning bidrar stort till att hjälpa ungdomar att identifiera sina kompetenser och fatta välgrundade beslut; det är viktigt att ungdomar får relevanta färdigheter, såsom kommunikations- och språkkunskaper och interkulturell kompetens, så att de lättare kan anpassa sig i hemtrakten eller värdlandet; i detta sammanhang är ungdomsarbetet oundgängligt som ett av instrumenten för utveckling av de viktiga livskunskaper som krävs för att det ska gå att komma till rätta med de ekonomiska, politiska, sociala och kulturella utmaningar som kan uppstå med anledning av ungdomars ökade rörlighet; det kan också ha en inverkan på deras tillgång till högkvalitativ sysselsättning, social delaktighet och aktivt medborgarskap;

14.

ungdomsarbete samt icke-formellt och informellt lärande bör hjälpa ungdomar att maximera sin potential och att uppnå och vidmakthålla ett meningsfullt och produktivt privatliv, socialt liv och arbetsliv, oberoende av om de beslutade att stanna kvar i värdlandet eller återvända till sin hemtrakt;

15.

tillräckligt med information och data om de utmaningar som ungdomar står inför till följd av ökad rörlighet skulle bidra till en mer detaljerad bild av omständigheterna,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

16.

uppmuntra sektorsövergripande partnerskap och möjligheter i syfte att i förekommande fall säkerställa en effektiv inkludering och/eller integrering av ungdomar i värdlandet eller när de återvänder till hemlandet;

17.

främja bidraget från ungdomsarbete för och med ungdomar till utvecklingen av ungdomars livskunskaper, däribland kommunikations- och språkkunskaper, så att de lättare på ett bättre sätt kan delta i samhällslivet och det civila livet i ett europeiskt sammanhang,

18.

överväga att inkludera och ytterligare bredda diskussionen om inverkan av de demografiska utmaningar som ungdomar står inför i unionen,

19.

göra mindre gynnade områden mer attraktiva, däribland genom att främja utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter samt faciliteter och tjänster för ungdomar,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

20.

underlätta tillgången till och spridningen av data samt utbytet av god praxis om hur man ska komma till rätta med de demografiska utmaningarna till följd av den fria rörligheten för ungdomar via olika kanaler, däribland EU:s ungdomsrapport, wikin för ungdomsfrågor och andra etablerade kanaler och plattformar,

21.

överväga att anordna ett internationellt evenemang där berörda medlemsstater och aktörer ytterligare undersöker inverkan av de demografiska utmaningarna till följd av ungdomars fria rörlighet,

22.

fortsätta att arbeta tillsammans för att säkerställa att dessa slutsatser följs upp i det redan inledda arbetet med strategiska perspektiv för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet och andra områden,

23.

göra mindre gynnade områden mer attraktiva, om lämpligt med hjälp av europeiska regionalfonder,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

24.

med stöd av det internationella ungdomsnätverket Eurodesk i hela Europeiska unionen eller via andra etablerade nätverk undersöka möjligheten att främja alla former av dialog mellan ungdomar som inte bor i sin hemtrakt och även med ungdomar från värdländer,

25.

upprätthålla och vidareutveckla det förberedande stadiet (däribland språkutbildning och interkulturell medvetenhet) av EU:s program för ungdomars rörlighet.

---

(1)  http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Unemployment_statistics

---

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/20

---

Rådets slutsatser om behovet att framhäva kulturarvet i EU:s politik

(2018/C 196/05)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM ATT

1.

ledarna för EU:s medlemsstater och institutioner i Romförklaringen, som antogs den 25 mars 2017, slog fast en vision om en ”union där medborgarna har nya möjligheter att utvecklas kulturellt [och] socialt” och ”som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald” (1),

2.

Europeiska rådet uppmanade medlemsstaterna, rådet och kommissionen i sina slutsatser av den 14 december 2017 (2) att i enlighet med sina respektive befogenheter fortsätta arbetet i syfte att dra nytta av Europaåret för kulturarv 2018 (3) för att öka medvetenheten om kulturens och kulturarvets sociala och ekonomiska betydelse,

SOM KONSTATERAR ATT

3.

kultur i dag lyfts fram på EU:s politiska agenda, vilket bekräftades av ledarnas diskussion i Göteborg i november 2017, där ledarna erkände kulturens betydelse när det gäller att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft (4),

4.

denna utveckling på nytt bekräftar värdet av ett gott samarbete på EU-nivå i kulturarvsfrågor samt vikten av att integrera kulturarvsfrågor i politik och åtgärder inom andra sektorer för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av kulturarvet,

5.

den senaste tidens utmaningar som Europeiska unionen ställts inför på det sociala och ekonomiska planet kräver insatser för att stärka banden mellan och inom våra samhällen; kulturarvet som en källa till kunskap och ömsesidig förståelse har potentialen att vara en av drivkrafterna i denna process genom att främja känslan av att höra till ett gemensamt europeiskt rum; dessutom skulle sådana insatser kunna bli en grund för att bibehålla europeisk solidaritet och bevara Europeiska unionens integritet och samtidigt främja och skydda kulturell mångfald,

6.

kulturarvet i all dess mångfald och alla dess former – materiella som immateriella, fasta som rörliga, digitala som digitaliserade (5) – utgör ett värde i sig, ett arv från vårt förflutna och en strategisk resurs för en hållbar europeisk framtid som bidrar till att hantera sociala, ekonomiska och miljörelaterade utmaningar på olika nivåer – från lokal, nationell och regional nivå till europeisk och till och med global nivå,

7.

Europas kulturarv till sin natur är dynamiskt och berikas ytterligare genom utforskandet av de europeiska folkens och nationernas gemensamma förflutna och genom initiativ och program som hela tiden fortsätter att utvecklas; kulturarvet utgör därmed en inspirationskälla för samtida konstformer och kreativitet som i sin tur kan bli morgondagens kulturarv,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH I ÖVERENSSTÄMMELSE MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN ATT

8.

framhäva kulturarvet i relevant EU-politik och öka medvetenheten bland intressenter om de ömsesidiga fördelarna med att integrera kulturarvsfrågor i annan sektorspolitik samt om finansieringsmöjligheter i samband med kulturarv (6), bland annat genom att i god tid ge intressenter information om de EU-medel som är tillgängliga för kulturarv,

9.

utforska möjligheterna att, när så är lämpligt, skapa en mer uttalad inriktning mot att bevara och främja Europas gemensamma kulturarv i relevanta EU-program, utan att föregripa förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram; detta kan göras genom att beakta kulturarvsfrågor i samband med förberedelserna och genomförandet av programmen, men även genom att inbegripa kulturarv som ett strategiskt mål i programmens prioriteringar,

10.

främja innovation, hållbarhet och social delaktighet genom särskilda kulturarvsinriktade projekt med en europeisk dimension och ett mervärde för samhället, samt genom att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet,

11.

uppmuntra samarbete mellan europeiska forskare, yrkesverksamma och utbildningsorgan i syfte att främja färdigheter av hög kvalitet, utbildning och kunskapsöverföring inom traditionella och nya yrken på kulturarvsområdet,

12.

ytterligare stärka principen om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet genom att analysera nuvarande praxis inom kulturpolitisk styrning, vid behov identifiera åtgärder för att göra den kulturpolitiska styrningen mer öppen, delaktighetsbaserad, effektiv och samstämmig samt utbyta bästa praxis,

13.

identifiera och underlätta utbytet av god nationell och internationell praxis genom att främja kulturarbetares rörlighet i Europa (7),

14.

fördjupa och bredda dialogen med det civila samhällets organisationer, EU-medborgare och i synnerhet ungdomar i Europa, i syfte att öka förståelsen av hur Europas kulturarv bidrar till att stärka vår gemensamma europeiska identitet i all dess mångfald av kulturer, språk och arv,

15.

fortsätta att stödja kulturarv som en viktig del av EU-strategin för internationella kulturella förbindelser samt vid främjandet av den interkulturella dialogen,

16.

genomföra gemensamma och samordnade gränsöverskridande åtgärder (8) tillsammans med internationella organisationer för att på ett hållbart vis och i enlighet med Agenda 2030 för hållbar utveckling skydda och bevara kulturarvet (9),

17.

främja stöd för digitaliseringen av kulturarvet som ett verktyg för en öppen tillgång till kultur och kunskap och därmed stimulera innovation, kreativitet och delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet,

18.

på ett mer systematiskt och åtkomligt sätt online tillhandahålla resultaten och rapporterna från samt utvärderingarna av EU-finansierade initiativ och projekt på kulturarvsområdet,

19.

ta tillfället i akt att under Europaåret för kulturarv 2018 utarbeta en gemensam och omfattande strategisk vision för kulturarv och säkerställa dess eftermäle genom att ta fram konkreta åtgärder; när så är möjligt kan synergier eftersträvas med Europarådets europeiska kulturarvsstrategi för 2000-talet,

20.

stödja utvecklingen av evidensbaserad politik genom att fortsätta att arbeta med Eurostat och nationella statistikbyråer när det gäller att samla in tillförlitliga data om kulturarvets sociala och ekonomiska bidrag, och att bidra till liknande insatser på internationell nivå från organisationer som Unesco och Europarådet (10),

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT I ÖVERENSSTÄMMELSE MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

21.

erkänna kulturarvets roll i relevanta nationella sektorsspecifika program som delfinansieras av EU i syfte att bevara kulturarvets värde och vikt för lokalbefolkningen och kommande generationer och till fullo utveckla kulturarvets potential som en resurs för ekonomisk utveckling, social sammanhållning och kulturell identitet,

22.

fortsätta sitt samarbete genom att se över sina prioriteringar och insatser i den nya arbetsplanen för kultur efter 2019 som rör integration av kulturarv i annan EU-politik,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

23.

i samband med planering, genomförande och utvärdering av EU-politik fortsätta att beakta dess direkta och indirekta konsekvenser i fråga om att stärka, bevara och skydda Europas kulturarv och i synnerhet behovet av riktlinjer för kvalitet för att säkerställa att EU-investeringar inte skadar eller försämrar kulturarvets värde,

24.

fortsätta den pågående dialogen och samarbetet med befintliga nätverk på kulturarvsområdet som skaffat sig värdefull erfarenhet och visat sin skicklighet på området (11),

25.

ytterligare utveckla samarbetet med Unesco och Europarådet i frågor som är av gemensamt intresse inom kulturarvspolitik och kulturarvspraxis, bland annat i fråga om kampen mot den olagliga handeln med kulturföremål, i synnerhet i konfliktområden,

26.

eftersträva synergier med Unescos och Europarådets konventioner, i vilka internationella principer fastställs för bevarande, skydd och förvaltning av kulturarvet, såsom Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Faro 2005).

---

(1)  http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/pdf

(2)  EUCO 19/1/17 REV 1.

(3)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864 av den 17 maj 2017 om ett Europaår för kulturarv (2018) (EUT L 131, 20.5.2017, s. 1).

(4)  EUCO 19/1/17 REV 1 och Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg den 17 november 2017 (meddelande om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur), dok. 14436/17.

(5)  Rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (EUT C 183, 14.6.2014, s. 36).

(6)  Mapping of cultural heritage actions in European Union policies, programmes and activities (Kartläggning av kulturarvsrelaterade åtgärder i EU:s politikområden, program och verksamheter) – http://ec.europa.eu/assets/eac/culture/library/reports/2014-heritage-mapping_en.pdf

(7)  EUCO 19/1/17 REV 1.

(8)  http://undocs.org/S/RES/2347(2017)

(9)  I enlighet med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for%20Sustainable%20Development%20web.pdf

(10)  Exempelvis kompendiet om kulturpolitik och trender.

(11)  Exempelvis European Heritage Heads Forum, European Heritage Legal Forum och reflektionsgruppen ”EU och kulturarvet”.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/23

---

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten

(2018/C 196/06)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM

1.

att Europeiska unionen är ett gemensamt område för utveckling av en välmående och fredlig zon som präglas av samexistens och respekt för mångfald och som vilar på EU:s gemensamma värden, nämligen respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, som erkänns i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen; dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män,

2.

att unionen i enlighet med artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och då ska beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion,

3.

att det i EU:s tredje arbetsplan för idrott (2017–2020), som antogs i maj 2017, slås fast att social inkludering är en nyckelfråga under det prioriterade temat ”Idrott och samhälle”, där främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten ses som en av de viktigaste uppgifterna,

4.

rådets rekommendation om att främja de gemensamma värdena, inkluderande utbildning, som ska antas i maj,

5.

att idrott sedan 2011 ingår i Europeiska unionens program Erasmus+; sedan det första programmet inleddes för 30 år sedan har mer än nio miljoner européer haft möjlighet att studera, utbilda sig, undervisa eller volontärarbeta i ett annat land och därigenom få en större medvetenhet om de värden som de har gemensamma,

6.

det nya EU-initiativ som genom olika typer av solidaritetsverksamhet, däribland idrott, främjar solidariteten mellan unga européer samt samarbete och partnerskap på ungdomsområdet,

7.

den politiska bakgrund som framgår av bilagan,

SOM BEAKTAR

8.

att värden är bärande idéer för Europeiska unionen; dessa slutsatser har som syfte att stärka medlemsstaternas ömsesidiga förståelse för begreppet gemensamma värden, att stärka känslan av tillhörighet till Europeiska unionen och, när så är lämpligt, främja dessa värden utanför EU, samtidigt som man skapar en stabil grund för en dialog från folk till folk över Europas gränser,

9.

att Europeiska unionen och dess medlemsstater för närvarande står inför stora ekonomiska, politiska och sociala utmaningar, som varierar från medlemsstat till medlemsstat, att idrott kan bidra till att säkerställa en hållbar utveckling och att på lämpligt sätt bemöta de övergripande socioekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som EU står inför,

10.

att det i vitboken om EU:s framtid framhålls att ”[d]e europeiska värderingar vi finner viktiga förblir detsamma. Vi vill ha ett samhälle där fred, frihet, tolerans och solidaritet är det som sätts högst”; dessa värden förenar oss européer och är värda att kämpa för, (1)

11.

Europeiska kommissionens vitbok om idrott (2007), där man framhåller idrottens viktiga bidrag till den ekonomiska och sociala sammanhållningen och till mer integrerade samhällen genom utnyttjande av idrottens potential för social integration och lika möjligheter, och bland annat betonar att rasism och främlingsfientlighet samt utnyttjandet av unga idrottsutövare är oförenligt med EU:s gemensamma värden,

12.

att Europaåret för kulturarv 2018 syftar till att öka medvetenheten om en gemensam historia och gemensamma värden samt till att uppmuntra människor att utforska Europas rika och mångfacetterade kulturarv med sina traditionella idrotter och tävlingar;

13.

att organiserad och icke-organiserad idrott, liksom utbildning, ungdomsarbete och kultur, kan spela en roll för att främja EU:s gemensamma värden,

14.

att alla stora internationella idrottsorganisationer, såsom Unesco, Europarådet, Internationella olympiska kommittén, Internationella paralympiska kommittén och Världsantidopningsbyrån, är medvetna om att idrott kan lära ut värden som rättvisa, laganda, demokrati, tolerans, jämlikhet, disciplin, inkludering, uthållighet och respekt, vilket kan bidra till att främja och sprida EU:s gemensamma värden,

SOM ÄR MEDVETNA OM

15.

att alla människor fritt bör kunna utöva idrott och känna sig delaktiga i samhället, och att olika sektorer på idrottsområdet kan göra sitt yttersta för att främja integration och ge lika möjligheter till idrottsutövande och för att undvika diskriminering och social utestängning,

16.

att idrott kan bidra till att bygga och utveckla civilsamhället och social hållbarhet; en gemensam känsla av tillhörighet – såväl politisk som kulturell – behöver främjas bland européer; eftersom idrott är ett universellt språk, som förstås av alla, kan förmedlande och betonande av gemensamma värden genom idrott, med hjälp av innovativa metoder för icke-formellt och informellt lärande, bidra till att förebygga intolerans, social utestängning, inbegripet könsstereotyper och kvinnohat, rasism, främlingsfientlighet och marginalisering,

17.

att idrott på ett naturligt sätt och i en positiv atmosfär kan förstärka värdena; värden såsom ömsesidig respekt, fair play, vänskap, solidaritet, tolerans och jämlikhet bör också vara naturliga för alla som sysslar med idrott i klubbar och skolor, som fritidssysselsättning och professionellt,

18.

att idrottens bidrag till den sociala sammanhållningen och uppbyggnaden av inkluderande, starka samhällen, om idrotten genomsyras av värdet jämlikhet, också kan bidra till utvecklingen av ett effektivt, demokratiskt och rättvist samhälle; idrottsinstruktörer och tränare kan göra sitt för att stärka EU:s gemensamma värden genom idrotten,

19.

att det redan finns sådana positiva initiativ på EU-nivå som bidrar till en bättre förståelse för EU:s gemensamma värden, som idrottsprojekt som utvecklats och stöds genom de europeiska strukturfonderna och programmet Erasmus+,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA

20.

att, när så är lämpligt, undersöka och stödja initiativ och insatser som främjar idrotten som ett sätt att utveckla social, medborgerlig och interkulturell kompetens för personer i alla åldrar, oberoende av deras könstillhörighet och bakgrund; detta kan göras genom stöd och uppmuntran till lokala och regional myndigheter, i samarbete med idrottsklubbar, skolor och ungdomsorganisationer, däribland icke-statliga organisationer,

21.

att, när så är lämpligt, främja EU:s gemensamma värden i samband med större idrottsevenemang som anordnas av idrottsrörelsen, ofta i samarbete med offentliga myndigheter; större idrottsevenemang kan vara ett utmärkt tillfälle att öka medvetenheten bland såväl idrottare och volontärarbetare som supportrar,

22.

att, när så är relevant, främja EU:s gemensamma värden för idrottsrörelsen på nationell nivå som ett led i den strukturerade dialogen,

23.

att ta tillfället i akt att i samband med internationellt samarbete främja EU:s gemensamma värden och på internationell nivå, om så är lämpligt, framföra att de måste respekteras,

24.

att uppmuntra och om möjligt hjälpa idrottsorganisationerna att stärka sina styrelseformer och, när så är lämpligt, ta upp dessa värden i respektive organisations etiska riktlinjer eller motsvarande dokument,

25.

att uppmuntra utbildningsanstalter att främja verksamhet med kopplingar till gemensamma värden inom idrotten,

26.

att, där så är relevant, främja kampen mot rasism och främlingsfientlighet, könsstereotyper, kvinnohat, utnyttjandet av unga idrottare, alla former av diskriminering och arenavåld samt integritetskränkningar inom idrotten, att hjälpa idrottsorganisationerna att bekämpa sådana kränkningar, till exempel genom att ta fram och främja initiativ där supportrar involveras; detta kan göras med hjälp av utbildningsprogram eller upplysningsverksamhet i samarbete med idrottsorganisationer som informerar om respekten för människans värdighet, fred och icke-diskriminering,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN

27.

att utveckla och undersöka redan befintliga initiativ, såsom Europeiska idrottsveckan, i syfte att främja EU:s gemensamma värden,

28.

att låta idrotten ingå som en del av de yttre förbindelserna, när så är lämpligt för att främja EU:s gemensamma värden, till exempel genom att inkludera rörlighet och kapacitetsuppbyggnad eller stödja idrottens integritet och inkludera detta i diskussionerna och högnivådialogerna med tredjeländer,

29.

att sprida information om framgångsrika projekt och initiativ till medlemsstaterna och utanför EU som ett verktyg för att främja EU:s gemensamma värden,

30.

att använda de möjligheter som nuvarande och framtida europeiska socialfonder, programmet Erasmus+ och framtida EU-program erbjuder, för att lyfta fram och främja betydelsen av EU:s gemensamma värden,

31.

att främja den roll som idrottsorganisationerna kan spela inom ramen för de initiativ på solidaritets-, rörlighets- och kapacitetsuppbyggnadsområdet som stöds av Europeiska kommissionen och att se till att idrottsorganisationerna är medvetna om dessa möjligheter,

32.

att uppmuntra idrottsorganisationerna att främja tredjeländers, inklusive kandidatländers, deltagande i ideella evenemang och initiativ på idrottsområdet,

UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN

33.

att utnyttja tillfället att främja EU:s gemensamma värden i samband med värdskap för större internationella idrottsevenemang och befintliga initiativ som tagits av idrottsorganisationer,

34.

att aktivt delta i initiativ inom ramen för strukturerade dialoger, i syfte att bättre informera regeringar och EU-institutioner om sin policy,

35.

att överväga att i utbildningsprogram och träningsmetoder för tränare, stödpersonal, volontärarbetare och andra berörda aktörer, införa moduler som tar upp betydelsen av och en bättre förståelse för EU:s gemensamma värden genom idrotten,

36.

att uppmuntra informationskampanjer och informationsinitiativ som riktar sig till åskådare och supportrar, så att de kan främja och ge spridning åt EU:s gemensamma värden i syfte att få bukt med arenavåldet; det är i detta sammanhang synnerligen viktigt att involvera gräsrotsorganisationer,

37.

att, när så är lämpligt, använda innovativa metoder för icke-formellt och informellt lärande i syfte att överföra EU:s värden genom idrotten,

38.

att fortsätta att utveckla ömsesidigt berikande förbindelser och utbyten mellan idrottsorganisationer på gräsrotsnivå i EU-länder och tredjeländer samt att utbyta värden och principer och belysa det diplomatiska värdet av sådana förbindelser från folk till folk.

---

(1)  ST 6952/17.

---

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/27

---

Eurons växelkurs (1)

7 juni 2018

(2018/C 196/07)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1836
JPY	japansk yen	130,26
DKK	dansk krona	7,4483
GBP	pund sterling	0,88123
SEK	svensk krona	10,2515
CHF	schweizisk franc	1,1613
ISK	isländsk krona	124,30
NOK	norsk krona	9,5013
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,640
HUF	ungersk forint	317,36
PLN	polsk zloty	4,2603
RON	rumänsk leu	4,6555
TRY	turkisk lira	5,2910
AUD	australisk dollar	1,5457
CAD	kanadensisk dollar	1,5313
HKD	Hongkongdollar	9,2868
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6789
SGD	singaporiansk dollar	1,5757
KRW	sydkoreansk won	1 266,42
ZAR	sydafrikansk rand	15,1353
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,5660
HRK	kroatisk kuna	7,3848
IDR	indonesisk rupiah	16 425,02
MYR	malaysisk ringgit	4,7036
PHP	filippinsk peso	62,175
RUB	rysk rubel	73,3086
THB	thailändsk baht	37,792
BRL	brasiliansk real	4,5872
MXN	mexikansk peso	24,0536
INR	indisk rupie	79,4380

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/28

---

Likvidationsförfaranden

Beslut om att inleda ett likvidationsförfarande för Alpha Insurance A/S

(Offentliggörande i enlighet med artikel 280 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II))

(2018/C 196/08)

Försäkringsföretag	Alpha Insurance A/S Sundkrogsgade 21 c/o Harbour House 2100 Köpenhamn Ø DANMARK
Beslutsdatum, datum för ikraftträdande och beslutets ändamål	8 maj 2018, konkurs
Behöriga myndigheter	Sø- og Handelsretten Amaliegade 35, 2 12-56 Köpenhamn K DANMARK
Tillsynsmyndighet	Ingen
Utsedd förvaltare	Boris K. Frederiksen Vester Farimagsgade 23 1606 Köpenhamn V DANMARK
Tillämplig lag	Danmark. Konkursloven § 17 och § 22

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/29

---

PASSAGERARUPPGIFTER (PNR-UPPGIFTER)

Förteckning över medlemsstater som har beslutat att tillämpa PNR-direktivet på flygningar inom EU enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet

(Om en medlemsstat beslutar att tillämpa detta direktiv på flygningar inom EU, ska denna medlemsstat skriftligen meddela kommissionen detta. En medlemsstat får när som helst lämna eller återkalla ett sådant meddelande. Kommissionen ska offentliggöra detta meddelande, och en eventuell återkallelse av det, i Europeiska unionens officiella tidning)

(2018/C 196/09)

De medlemsstater som har underrättat kommissionen om tillämpningen av PNR-direktivet på flygningar inom EU är följande:

—

Belgien

—

Tyskland

—

Kroatien

—

Italien

—

Litauen

—

Ungern

—

Malta

—

Polen

—

Slovakien

—	Förenade kungariket

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/30

---

Ändring av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS)

EGTS Eurométropol Lille–Kortrijk–Tournai

(2018/C 196/10)

I.   Grupperingens namn, adress och kontaktperson

Registrerat namn: Groupement européen de coopération territoriale Eurométropole Lille–Kortrijk–Tournai

Registrerat säte: Lille

Kontaktperson: Loïc Delhuvenne, direktör för l’Agence de l’Eurométropole Lille–Kortrijk–Tournai

E-post:

Grupperingens internetadress: www.eurometropolis.eu

II.   Ändringar av kontaktperson, ansvarig, registrerat säte, grupperingens internetadress

Ny kontaktperson:

Ny ansvarig (direktör):

Nytt registrerat säte:

Ny internetadress:

III.   Nya medlemmar (1)

Registrerat namn:

Postadress:

Internetadress:

Typ av medlem:

Stat:

IV.   Ändringar av namn, kontaktperson, ansvarig, registrerat säte, medlemmarnas internetadresser (2)

Registrerat namn: La Région Hauts-de-France

Registrerat säte:

Kontaktperson:

E-post:

Grupperingens internetadress:

Registrerat namn: la Métropole Européenne de Lille (MEL)

Registrerat säte:

Kontaktperson:

E-post:

Grupperingens internetadress:

Registrerat namn: West vlaamse intercommunale

Registrerat säte:

Kontaktperson:

E-post:

Grupperingens internetadress:

Registrerat namn: l’Agence intercommunale de développement

Registrerat säte:

Kontaktperson:

E-post:

Grupperingens internetadress:

Registrerat namn: L’intercommunale d’Etude et de Gestion

Registrerat säte:

Kontaktperson:

E-post:

Grupperingens internetadress:

---

(1)  Lämna dessa upplysningar om alla nya medlemmar.

(2)  Lämna dessa upplysningar om varje ny ändring.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/32

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8957 – Silver Lake/ZPG)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2018/C 196/11)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

---

8.6.2018

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 196/34

---

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.8922 – Phoenix PIB Austria/Farmexim and Help Net Farma)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2018/C 196/12)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

---