19.12.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 438/5

RÅDETS SLUTSATSER

om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (*1)

(2017/C 438/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ERINRAR om rådets slutsatser om en extern skattestrategi och åtgärder mot missbruk av skatteavtal av den 25 maj 2016 och i synnerhet punkterna 6–10 i dessa slutsatser, och om rådets slutsatser av den 8 november 2016 om kriterierna för en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och den process som ska resultera i upprättandet av förteckningen,

FRAMHÅLLER behovet av att globalt främja kriterierna för skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av standarder för åtgärder mot BEPS som godkändes genom rådets slutsatser av den 8 november 2016 (nedan kallade kriterierna) som återges i bilaga V och som beskrivs mer ingående i bilagorna VI och VII,

3.	NOTERAR det arbete som utförts av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster och forumet om skadliga beskattningsmetoder,

VÄLKOMNAR det arbete som utförts av uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) (nedan kallad uppförandekodgruppen) i samordning med högnivågruppen för skattefrågor (nedan kallad högnivågruppen) med att välja ut relevanta jurisdiktioner och analysera och utvärdera fakta på området för deras skattelagstiftning och skattepolitik mot bakgrund av kriterierna,

VÄLKOMNAR det faktum att de flesta av dessa jurisdiktioner har valt att delta i denna process och dialog och har vidtagit eller har åtagit sig att vidta aktiva åtgärder för att lösa återstående problem som uppförandekodgruppen har konstaterat på områdena för skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av standarder för åtgärder mot BEPS,

6.	NOTERAR emellertid att ett antal jurisdiktioner inte har vidtagit några relevanta åtgärder för att verkligen ta itu med bristerna och inte heller deltar i en meningsfull dialog på grundval av kriterierna som skulle kunna leda till sådana åtaganden,

ÄR ÖVERTYGAT om att skattelagstiftningen, skattepolitiken och den administrativa praxisen i dessa jurisdiktioner i dessa fall leder till eller riskerar att leda till förlust av skatteintäkter för medlemsstater och att sådana jurisdiktioner därför starkt bör uppmanas att genomföra de förändringar som krävs för att åtgärda situationen,

8.	UPPREPAR att det är av avgörande vikt att tillhandahålla verkningsfulla skyddsmekanismer för att bekämpa urholkning av medlemsstaternas skattebaser orsakad av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt,

VÄLKOMNAR följaktligen EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som återges i bilaga I och BEKRÄFTAR att jurisdiktionerna kommer att stå kvar på denna förteckning tills de har uppfyllt kriterierna, genom att exempelvis uppfylla rekommendationerna om de åtgärder som ska vidtas för att avföras från förteckningen,

10.

ANSER ATT uppförandekodgruppen bör inleda diskussioner med de förtecknade jurisdiktionerna i syfte att enas om och övervaka de åtgärder som dessa jurisdiktioner förväntas vidta för att avföras från förteckningen och UPPMUNTRAR dessa jurisdiktioner att utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla kriterierna,

11.

NOTERAR MED TILLFREDSSTÄLLELSE att ett antal jurisdiktioner, även om vissa jurisdiktioners skattelagstiftning, skattepolitik och administrativa praxis ger anledning till oro på området för skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av standarder för åtgärder mot BEPS, ändå har gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att vidta de åtgärder som krävs för att lösa återstående problem inom de överenskomna tidsfristerna och således i nuläget inte bör föras upp på förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner; uppförandekodgruppen bör upprätthålla sin dialog och sin övervakning av det praktiska genomförandet av de åtaganden som dessa jurisdiktioner har gjort och bör när som helst rekommendera att förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet ska uppdateras på grundval av eventuella nya åtaganden och genomförandet av dessa åtaganden; en lägesrapport om samarbetet med EU i fråga om åtaganden som gjorts om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor ingår i bilaga II,

12.

UTTRYCKER medkänsla och stöd till de jurisdiktioner i Västindien som drabbades hårt av de svåra stormarna i september 2017 som orsakade dödsfall och stor skada på viktig infrastruktur och ANSER att granskningen av dessa jurisdiktioner bör skjutas upp tills vidare (Anguilla, Antigua och Barbuda, Bahamas, Brittiska Jungfruöarna, Dominica, Saint Kitts och Nevis, Turks- och Caicosöarna samt Amerikanska Jungfruöarna); uppförandekodgruppen bör emellertid senast i februari 2018 ta kontakt med dessa jurisdiktioner i syfte att lösa dessa problem innan utgången av år 2018,

13.	UPPMANAR särskilt uppförandekodgruppen att fortsätta dialogen och utan dröjsmål, i början av 2018, inleda övervakningen av de åtaganden som jurisdiktionerna har gjort för att säkerställa att de genomförs effektivt enligt överenskommen tidsplan

14.	UPPMANAR uppförandekodgruppen att enas om förfaranden för övervakningsprocessens genomförande och att utarbeta en lägesrapport om ärendet före sommaren 2018,

15.

UPPDRAR därför åt uppförandekodgruppen att inleda eller fortsätta diskussioner med relevanta jurisdiktioner för att försöka få till stånd de nödvändiga åtagandena, övervaka om dessa åtaganden uppfylls och med jämna mellanrum rapportera tillbaka till rådet, i förekommande fall med förslag på ändringar av förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner,

16.	ANSER, i enlighet med vad som anges i bilaga III, att EU och medlemsstaterna skulle kunna tillämpa verkningsfulla och proportionerliga defensiva åtgärder både på och utanför skatteområdet gentemot de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna så länge de står kvar på förteckningen,

17.	REKOMMENDERAR att medlemsstaterna vidtar vissa samordnade defensiva åtgärder på skatteområdet i enlighet med bilaga III, i överensstämmelse med sin nationella rätt och sina skyldigheter enligt EU-rätten och internationell rätt,

18.

UPPMANAR uppförandekodgruppen att fortsätta att överväga ytterligare samordnade åtgärder på skatteområdet och UPPMANAR medlemsstaterna att informera uppförandekodgruppen om huruvida och på vilket sätt de tillämpar defensiva åtgärder gentemot de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna så länge de står kvar på förteckningen,

19.

UPPMANAR EU-institutionerna och medlemsstaterna att ta EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet i beaktande i utrikespolitik, ekonomiska förbindelser och utvecklingssamarbete med berörda tredjeländer och eftersträva en övergripande strategi i fråga om uppfyllandet av kriterierna, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionens respektive behörighetsområden enligt fördragen,

20.

TROR att förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och, i förekommande fall, de defensiva åtgärderna kommer att sända en tydlig signal till de berörda jurisdiktionerna och därigenom uppmuntra till en positiv förändring som leder till att jurisdiktionerna kan avföras från förteckningen,

21.	BEKRÄFTAR att dessa åtgärder, som vidtagits gemensamt av EU:s medlemsstater, ligger i linje med den agenda som G20, OECD och andra internationella forum förespråkar,

22.

ERINRAR om rådets överenskommelse om strategin vid avsaknad av ett system för bolagsbeskattning eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll i samband med kriteriet enligt vilket en jurisdiktion inte ska underlätta för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen, enligt bilaga VII,

23.

ERINRAR om att dessa åtgärder, i linje med rådets slutsatser av den 8 november 2016, inte påverkar medlemsstaternas respektive behörighetsområden, t.ex. att förhandla om och ingå bilaterala skatteavtal, tillämpa ytterligare åtgärder eller upprätta bredare förteckningar över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på nationell nivå,

24.	BEKRÄFTAR att ett beslut om att ändra förteckningen kommer att fattas av rådet, på grundval av relevanta fakta som uppförandekodgruppen lägger fram för rådet,

25.

NOTERAR att förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner bör uppdateras åtminstone en gång per kalenderår och att situationen bör övervakas kontinuerligt i de förtecknade jurisdiktionerna liksom i andra jurisdiktioner som omfattas av 2017 års granskning; på grundval av de kriterier som rådet enas om kan övervakningen utvidgas av uppförandekodgruppen till andra jurisdiktioner,

26.

UPPMANAR uppförandekodgruppen att fortsätta dialogen med berörda jurisdiktioner för att främja skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av standarder för åtgärder mot BEPS, och fortsätta arbetet med att analysera defensiva åtgärder som skulle kunna definieras mer ingående och tillämpas på icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på ett samordnat sätt, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt EU-rätten och internationell rätt,

27.

UPPREPAR att uppförandekodgruppen, med stöd av rådets generalsekretariat, bör fortsätta att genomföra och övervaka denna process i samordning med högnivågruppen; kommissionen kommer att bistå uppförandekodgruppen genom att genomföra nödvändiga förberedelser för granskningsförfarandet, i enlighet med de roller som för närvarande fastställts i uppförandekoden för företagsbeskattning, med särskild hänvisning till tidigare och pågående dialoger med tredjeländer,

28.	ANSER i detta sammanhang att riktlinjer för det fortsatta arbetet på området bör fastställas i enlighet med vad som anges i bilaga IV,

29.

BEKRÄFTAR att rådet regelbundet kommer att uppdatera kriterierna, vid behov, med beaktande av den internationella utvecklingen och utvecklingen av internationella standarder och ANSER att framtida bedömning och dialog med berörda jurisdiktioner bör bygga på dessa standarder med beaktande av vikten av fortsatta, snabba framsteg av samtliga berörda jurisdiktioner på dessa områden.

(*1) Rådet enades om att offentliggöra dessa slutsatser för kännedom i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (1)

I. EU:s FÖRTECKNING ÖVER ICKE SAMARBETSVILLIGA JURISDIKTIONER PÅ SKATTEOMRÅDET

1. Amerikanska Samoa

Amerikanska Samoa tillämpar inte automatiskt utbyte av finansiell information, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse – inte heller genom den jurisdiktion som territoriet lyder under –, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

2. Bahrain

Bahrain täcker inte samtliga EU-medlemsstater med avseende på automatiskt informationsutbyte, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, underlättar för offshore-strukturer och arrangemang som syftar till att locka till sig vinster utan verklig ekonomisk substans, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

3. Barbados

Barbados har ett skadligt system med skattemässig förmånsbehandling och har inte tydligt åtagit sig att ändra eller avskaffa det enligt begäran senast den 31 december 2018.

Barbados åtagande att ändra eller avskaffa andra skadliga skattesystem i enlighet med kriterium 2.1 kommer att övervakas.

4. Grenada

Grenada har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse och har inte tydligt åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

Grenadas åtagande att uppfylla kriterierna 1.1, 2.1 och 3 kommer att övervakas.

5. Guam

Guam tillämpar inte automatiskt utbyte av finansiell information, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse – inte heller genom den jurisdiktion som territoriet lyder under –, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

6. Korea (Republiken)

Sydkorea har skadliga system med skattemässig förmånsbehandling och har inte åtagit sig att ändra eller avskaffa dem senast den 31 december 2018.

7. Macao SAR

Macao SAR har inte undertecknat och ratificerat – inte heller genom den jurisdiktion som territoriet lyder under – OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

Macao SAR åtagande att uppfylla kriterierna 1.1 och 2.1 kommer att övervakas.

8. Marshallöarna

Marshallöarna underlättar för offshore-strukturer och arrangemang som syftar till att locka till sig vinster utan verklig ekonomisk substans, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

Marshallöarnas åtagande att uppfylla kriterierna 1.1 och 1.2 kommer att övervakas.

9. Mongoliet

Mongoliet är inte medlem av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2019.

10. Namibia

Namibia är inte medlem av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2019. Namibia har dessutom skadliga system med skattemässig förmånsbehandling och har inte åtagit sig att ändra eller avskaffa dem senast den 31 december 2018.

11. Palau

Palau underlättar för offshore-strukturer och arrangemang som syftar till att locka till sig vinster utan verklig ekonomisk substans och vägrade att inleda en meningsfull dialog för att styrka att landet uppfyller kriterium 2.2

Palaus åtagande att uppfylla kriterierna 1.1, 1.2, 1.3 och 3 kommer att övervakas.

12. Panama

Panama har ett skadligt system med skattemässig förmånsbehandling och har inte tydligt åtagit sig att ändra eller avskaffa det enligt begäran senast den 31 december 2018.

Panama åtagande att ändra eller avskaffa andra skadliga skattesystem i enlighet med kriterium 2.1 kommer att övervakas.

13. Saint Lucia

Saint Lucia har skadliga system med skattemässig förmånsbehandling, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte tydligt åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

14. Samoa

Samoa har skadliga system med skattemässig förmånsbehandling, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

15. Trinidad och Tobago

Trinidad och Tobago har av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet bedömts som Non Compliant, har inte undertecknat och ratificerat OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, har ett skadligt system med skattemässig förmånsbehandling och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

Trinidad och Tobagos åtagande att uppfylla kriterierna 1.1 och 3 kommer att övervakas.

16. Tunisien

Tunisien har skadliga system med skattemässig förmånsbehandling och har inte åtagit sig att ändra eller avskaffa dem senast den 31 december 2018.

Tunisiens åtagande att uppfylla kriterium 3 kommer att övervakas.

17. Förenade Arabemiraten

Förenade Arabemiraten har skadliga system med skattemässig förmånsbehandling, tillämpar inte minimistandarder för åtgärder mot BEPS och har inte åtagit sig att åtgärda dessa problem senast den 31 december 2018.

Förenade Arabemiratens åtagande att uppfylla kriterierna 1.1 och 1.3 kommer emellertid att övervakas.

II. ÅTGÄRDER SOM JURISDIKTIONER REKOMMENDERAS ATT VIDTA FÖR ATT KUNNA AVFÖRAS FRÅN FÖRTECKNINGEN

Alla förtecknade jurisdiktioner uppmanas att verkligen ta itu med de brister som anges i denna bilaga.

(1) På grundval av de svar som mottagits per den 4 december 2017 kl. 17.00 (UTC +01:00).

BILAGA II

Lägesrapport om samarbetet med EU i fråga om åtaganden som gjorts om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor (1)

Inom ramen för granskningsförfarandet uppmanade uppförandekodgruppen varje jurisdiktion där problem konstaterats att åta sig att åtgärda alla sådana problem. En stor majoritet av jurisdiktioner har beslutat att införa relevanta ändringar i sin skattelagstiftning för att uppfylla EU:s granskningskriterier.

Resultatet av denna process visar graden av engagemang från dessa jurisdiktioners sida i en konstruktiv dialog med EU, hur beslutna de är att uppfylla EU-standarder och internationella standarder på skatteområdet och lyfter slutligen också fram den positiva relation EU har byggt upp med alla dessa jurisdiktioner. Jurisdiktionerna har således bedömts vara samarbetsvilliga förutsatt att de infriar sina åtaganden.

Uppförandekodgruppen kommer att övervaka att dessa åtaganden genomförs i praktiken och kommer därför att fortsätta den konstruktiva dialog som etablerats med ifrågavarande jurisdiktioner.

Genomförandet av åtagandena förväntas vara klart före utgången av 2018 för de flesta jurisdiktioner; utvecklingsländer har emellertid fram till slutet av 2019 för att infria sina åtaganden när det gäller insynskriterier och åtgärder mot BEPS.

Av nedanstående lägesrapport om samarbetet med EU i fråga om åtaganden som gjorts om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor framgår vilka åtaganden som gjorts av de granskade jurisdiktionerna för att komma till rätta med de problem som identifierats med avseende på de kriterier som Ekofinrådet enades om i november 2016, grupperade enligt rubrikerna insyn, rättvis beskattning och åtgärder mot BEPS.

1. Insyn

1.1

Åtagande om att genomföra automatiskt informationsutbyte, antingen genom undertecknande av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter eller genom bilaterala avtal

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att genomföra automatiskt informationsutbyte senast 2018:

Curaçao, Hongkong SAR, Nya Kaledonien, Oman, Qatar och Taiwan

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att genomföra automatiskt informationsutbyte senast 2019:

Turkiet

1.2

Medlemskap i det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och adekvat rating

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att bli medlemmar i det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och/eller ha en adekvat rating senast 2018:

Curaçao, Nya Kaledonien och Oman

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att bli medlemmar i det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och/eller ha en tillräcklig rating senast 2019:

Bosnien och Hercegovina, Fiji, Jordanien, Kap Verde, Montenegro, Serbien, Swaziland, Turkiet och Vietnam

1.3

Undertecknande och ratificering av OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden eller nätverk för arrangemang som omfattar samtliga EU-medlemsstater

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att underteckna och ratificera OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden eller att upprätta nätverk för arrangemang som omfattar samtliga EU-medlemsstater senast 2018:

Hongkong SAR, Nya Kaledonien, Oman, Qatar och Taiwan

Armenien, Bosnien och Hercegovina, Botswana, Fiji, f. d. jugoslaviska republiken Makedonien, Jamaica, Jordanien, Kap Verde, Maldiverna, Marocko, Montenegro, Peru, Serbien, Swaziland, Thailand, Turkiet och Vietnam

2. Rättvis beskattning

2.1

Förekomsten av skadliga skattesystem

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att ändra eller avskaffa de identifierade systemen senast 2018:

Andorra, Armenien, Aruba, Belize, Botswana, Cooköarna, Curaçao, Fiji, Hongkong SAR, Jordanien, Liechtenstein, Kap Verde, Maldiverna, Marocko, Mauritius, Saint Vincent och Grenadinerna, San Marino, Seychellerna, Schweiz, Taiwan, Thailand, Turkiet, Uruguay och Vietnam

Följande jurisdiktioner har inte uttryckligen bekräftat det åtagande som gjordes vid OECD:s forum om skadliga beskattningsmetoder om att ändra eller avskaffa de identifierade systemen senast 2018:

Malaysia och Labuan Island

2.2

Förekomsten av skattesystem som underlättar för offshore-strukturer som lockar till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att åtgärda problemen som hör samman med ekonomisk substans senast 2018:

Bermuda, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey och Vanuatu

3. Åtgärder mot BEPS

3.1

Medlemskap i det inkluderande ramverket för BEPS eller genomförande av minimistandarder för åtgärder mot BEPS

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att bli medlemmar i det inkluderande ramverket eller genomföra minimistandarder för åtgärder mot BEPS senast 2018:

Aruba, Cooköarna, Färöarna, Grönland, Nya Kaledonien, Saint Vincent och Grenadinerna, Taiwan och Vanuatu

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att bli medlemmar i det inkluderande ramverket eller genomföra minimistandarder för åtgärder mot BEPS senast 2019:

Albanien, Armenien, Bosnien och Hercegovina, Fiji, f. d jugoslaviska republiken Makedonien, Jordanien, Kap Verde, Maldiverna, Marocko, Montenegro, Serbien och Swaziland

Följande jurisdiktioner har åtagit sig att bli medlemmar i det inkluderande ramverket eller genomföra minimistandarder för åtgärder mot BEPS om och när ett sådant åtagande kan bli aktuellt:

Nauru, Niue

(1) På grundval av de svar som mottagits per den 4 december 2017 kl. 17.00 (UTC +01:00).

BILAGA III

Defensiva åtgärder

Uppförandet av en jurisdiktion på förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet förväntas ha en avskräckande effekt som uppmuntrar jurisdiktionerna att uppfylla kriterierna enligt bilaga IV, vilka beskrivs mer ingående i bilagorna V och VI, samt andra relevanta internationella standarder.

Det är viktigt att tillhandahålla effektiva skyddsmekanismer för att bekämpa urholkning av medlemsstaternas skattebaser orsakad av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt och följaktligen att tillämpa verkningsfulla och proportionerliga defensiva åtgärder, på EU-nivå och nationell nivå, gentemot de jurisdiktioner som står med på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

3.	Ett antal defensiva åtgärder utanför skatteområdet på EU-nivå är kopplade till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och återges i del A av bilagan.

4.	Medlemsstaterna skulle dessutom kunna vidta vissa defensiva åtgärder på skatteområdet i enlighet med deras nationella rätt, utöver de åtgärder utanför skatteområdet som EU vidtagit, för att effektivt motverka tendenser till att inte samarbeta i jurisdiktioner på förteckningen.

5.	En förteckning över sådana åtgärder på skatteområdet finns i del B av bilagan. Eftersom dessa åtgärder bör vara förenliga med EU-medlemsstaternas nationella skattesystem omfattas genomförandet av dessa åtgärder av medlemsstaternas befogenhet.

6.	Det bör noteras att eventuella defensiva åtgärder bör tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas respektive behörighet att tillämpa ytterligare åtgärder eller upprätta bredare förteckningar över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på nationell nivå.

A. DEFENSIVA ÅTGÄRDER UTANFÖR SKATTEOMRÅDET

I artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden finns en koppling till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

Om en koppling till EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet i framtiden också skulle göras i andra EU-rättsakter utanför skatteområdet skulle det betraktas som en del av de defensiva åtgärderna med avseende på dessa rådsslutsatser.

Uppförandekodgruppen och högnivågruppen bör i samband med genomförandet av EU:s externa skattestrategi övervaka vilka effekter sådana åtgärder har på jurisdiktionernas uppfyllande av kriterierna.

B. DEFENSIVA ÅTGÄRDER PÅ SKATTEOMRÅDET

B.1

För att säkerställa samordnade insatser bör medlemsstaterna tillämpa åtminstone en av nedanstående administrativa åtgärder på skatteområdet:

a)	Skärpt övervakning av vissa transaktioner.

b)	Ökad risk för revision för skattebetalare som gynnas av de aktuella systemen.

c)	Ökad risk för revision för skattebetalare som använder strukturer eller arrangemang som omfattar dessa jurisdiktioner.

B.2

Utan att det påverkar medlemsstaternas respektive behörighet att tillämpa ytterligare åtgärder, skulle medlemsstaterna kunna tillämpa nedanstående defensiva lagstiftningsåtgärder på skatteområdet:

a)	Avsaknad av avdragsrätt.

b)	Regler för utländska kontrollerade bolag (CFC).

c)	Källskatteåtgärder.

d)	Begränsning av skattebefrielse.

e)	Regler om överflyttning av beskattning.

f)	Omvänd bevisbörda.

g)	Särskilda dokumentationskrav.

h)	Skyldighet för skattemellanhänder att utlämna uppgifter om specifika skattesystem med avseende på gränsöverskridande arrangemang.

B.3

Medlemsstaterna skulle kunna överväga att använda EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som ett verktyg för att underlätta tillämpningen av relevanta bestämmelser mot missbruk vid tillämpningen av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion. När medlemsstaterna, i samband med att de i enlighet med det direktivet införlivar CFC-reglerna i sin nationella rätt, använder svarta listor över tredjeländer skulle dessa listor exempelvis kunna omfatta åtminstone de jurisdiktioner som står med på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

BILAGA IV

Riktlinjer för det fortsatta förfarandet avseende EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

1. ÖVERSYN AV FÖRTECKNINGEN OCH FÖRFARANDE FÖR AVFÖRANDE

1.1

Förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet i bilaga I ska ses över av rådet minst en gång om året och godkännas på grundval av rapporten från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) till rådet, med uppgift om vilket datum ändringen ska börja tillämpas.

1.2

Förteckningen eller dess giltighetstid kan ändras enligt samma förfaranderegler som gäller för godkännandet. Under detta förfarande ska Europeiska kommissionen tillhandahålla nödvändigt tekniskt stöd.

1.3

Rådets beslut kommer att baseras på rapporten från uppförandekodgruppen, i samordning med högnivågruppen, och ska utarbetas av Coreper.

1.4

Så snart en jurisdiktion förs upp på förteckningen kommer den att informeras genom en skrivelse som undertecknas av ordföranden för uppförandekodgruppen, där följande tydligt anges:

a)	Skälen för uppförande på förteckningen.

b)	Vilka åtgärder som den berörda jurisdiktionen förväntas vidta för att kunna avföras från förteckningen.

1.5

Så snart en jurisdiktion avförs från förteckningen kommer den att informeras om detta genom en skrivelse som undertecknas av ordföranden för uppförandekodgruppen, med uppgift om vilket datum ändringen ska börja tillämpas.

1.6

I beslut om att en jurisdiktion ska föras upp på eller avföras från förteckningen ska det datum då de defensiva åtgärderna på skatteområdet ska börja eller upphöra att gälla, beroende på åtgärdens art, tydligt anges, utan det påverkar medlemsstaternas respektive behörighetsområden, t.ex. att ändra den nationella lagstiftningen om tillämpningen av defensiva åtgärder som vidtagits på nationell nivå.

2. JURISDIKTIONERNAS ÅTAGANDEN, ÖVERVAKNING, DIALOG OCH VÄGEN FRAMÅT

2.1

Åtaganden som jurisdiktionerna officiellt gjort om att genomföra de rekommendationer som rådet begärt för att ta itu med de problem som konstaterats bör noga övervakas av uppförandekodgruppen, med stöd av rådets generalsekretariat och med tekniskt stöd från Europeiska kommissionen, för att utvärdera det praktiska genomförandet.

2.2

Om dessa jurisdiktioner skulle underlåta att ta itu med sina åtaganden inom den fastställda tidsramen kommer rådet att återkomma till frågan om att eventuellt föra upp den berörda jurisdiktionen på en förteckning i bilaga I.

2.3

För jurisdiktioner som ger anledning till oro p.g.a. att de inte uppfyller kraven enligt kriterierna bör uppförandekodgruppen fortsätta att försöka få till stånd ett åtagande på hög politisk nivå, med en konkret tidsram, och effektivt åtgärda de problem som konstaterats under granskningen.

2.4

De bilaterala diskussionerna bör framför allt syfta till att

a)	undersöka och fastställa lösningar på de problem som konstaterats med dessa jurisdiktioners skattesystem och skattepolitik och

b)	erhålla lämpliga och nödvändiga åtaganden för att avhjälpa situationen.

2.5

Under övervakningen av åtaganden bör man fortsatt ta hänsyn till det arbete som utförts av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster och forumet om skadliga beskattningsmetoder.

2.6

Uppförandekodgruppen bör fortsätta att globalt främja kriterierna i samordning med det arbete om utförs av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster och forumet om skadliga beskattningsmetoder.

2.7

I tillämpliga fall kan övervakningen, om uppförandekodgruppen beslutar det på grundval av de kriterier som rådet enats om, utökas till att omfatta jurisdiktioner som inte omfattades av tillämpningsområdet för 2017 års granskning.

2.8

Uppförandekodgruppen kommer att, med stöd av rådets generalsekretariat, fortsätta att genomföra och övervaka denna process i samordning med högnivågruppen. Kommissionens avdelningar kommer att bistå uppförandekodgruppen genom att genomföra nödvändiga förberedelser för granskningsförfarandet, i enlighet med de roller som för närvarande fastställts i uppförandekoden för företagsbeskattning, med särskild hänvisning till tidigare och pågående dialoger med tredjeländer.

2.9

Uppförandekodgruppen bör fortsätta att utarbeta lämpliga praktiska arrangemang för genomförandet av dessa riktlinjer.

2.10

EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner ska uppdateras av rådet enligt dessa riktlinjer, på grundval av den information som kommer att göras tillgänglig för uppförandekodgruppen. Uppförandekodgruppen kommer att arbeta med utgångspunkt i den information som den mottar av bland annat den berörda jurisdiktionen, kommissionen eller medlemsstaterna.

2.11

Efter en välavvägd översyn av all insamlad information ska uppförandekodgruppen minst en gång om året rapportera till rådet om förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner så att rådet kan besluta att jurisdiktioner som inte uppfyller granskningskriterierna ska föras upp på förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner eller, om de uppfyller villkoren, snabbt ska avföras från förteckningen, beroende på vad som är tillämpligt.

2.12

Rådets generalsekretariat kommer att fungera som kontaktpunkt för att underlätta det förfarande som beskrivs i detta dokument.

BILAGA V

Kriterier för skattetransparens, rättvis beskattning och åtgärder mot BEPS som EU-medlemsstaterna åtar sig att främja

Följande principer om god förvaltning i skattefrågor bör användas vid granskning av jurisdiktioner i syfte att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, i enlighet med riktlinjerna för granskning. Huruvida jurisdiktionerna iakttar skattetransparens och rättvis beskattning och genomför BEPS-åtgärder kommer att bedömas sammantaget under granskningsförfarandet.

1. Skattetransparens

Kriterier som en jurisdiktion ska uppfylla för att anses iaktta skattetransparens:

1.1

Grundläggande kriterium när det gäller OECD:s standard för automatiskt informationsutbyte (den gemensamma rapporteringsstandarden): jurisdiktionen bör ha förbundit sig till och inlett lagstiftningsförfarandet för att i praktiken genomföra den gemensamma rapporteringsstandarden, och de första utbytena ska ske senast 2018 (avseende år 2017), samt bör ha infört arrangemang som möjliggör informationsutbyte med samtliga medlemsstater senast i slutet av 2017, antingen genom undertecknande av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter eller genom bilaterala avtal,

framtida kriterium vad gäller den gemensamma rapporteringsstandarden från och med 2018: jurisdiktionen bör ha åtminstone betyget Largely Compliant från det globala forumet vad gäller automatiskt informationsutbyte enligt den gemensamma rapporteringsstandarden, och

1.2

jurisdiktionen bör ha åtminstone betyget Largely Compliant från det globala forumet vad gäller OECD:s standard för informationsutbyte på begäran (EOIR), med tillbörlig hänsyn till det påskyndade förfarandet, och

1.3

(för suveräna stater) bör jurisdiktionen antingen

i)	ha ratificerat, ha gått med på att ratificera, vara i färd att ratificera eller ha bundit sig för ikraftträdandet inom en rimlig tidsram av OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, eller

ii)	senast den 31 december 2018 ha ett nätverk för gällande utbytesarrangemang som är tillräckligt omfattande för att täcka samtliga medlemsstater och effektivt möjliggör både informationsutbyte på begäran (EOIR) och automatiskt informationsutbyte, och

(för icke-suveräna stater) bör jurisdiktionen antingen

i)	delta i den multilaterala konventionen om ömsesidig handräckning, i ändrad lydelse, som antingen redan är i kraft eller förväntas träda i kraft i förhållande till dem inom en rimlig tidsram, eller

ii)

ha ett nätverk för gällande utbytesarrangemang, eller ha vidtagit nödvändiga åtgärder för att inom en rimlig tidsram sätta sådana utbytesarrangemang i kraft, som är tillräckligt omfattande för att täcka samtliga medlemsstater och möjliggör både informationsutbyte på begäran (EOIR) och automatiskt informationsutbyte.

1.4

Framtida kriterium: med beaktande av initiativet för framtida globalt utbyte av information om verkligt ägande, kommer aspekten verkligt ägande att införlivas i ett senare skede som ett fjärde transparenskriterium vid granskning.

Fram till den 30 juni 2019 bör följande undantag tillämpas:

—	En jurisdiktion kan anses iaktta skattetransparens, om den uppfyller åtminstone två av kriterierna 1.1, 1.2 eller 1.3.

Detta undantag gäller inte jurisdiktioner med betyget Non Compliant när det gäller kriterium 1.2 eller som inte har uppnått åtminstone betyget Largely Compliant för det kriteriet senast den 30 juni 2018.

Det kommer att övervägas om de länder och jurisdiktioner som tas upp i den förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner som för närvarande utarbetas av OECD och G20-medlemmarna ska upptas i EU-förteckningen, oberoende av om de har valts ut för granskningen.

2. Rättvis beskattning

Kriterier som en jurisdiktion bör uppfylla för att anses iaktta en rättvis beskattning:

2.1

Jurisdiktionen bör inte ha några förmånliga skatteåtgärder som kan betraktas som skadliga enligt de kriterier som fastställs i resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning (1).

2.2

Jurisdiktionen bör inte underlätta för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.

3. Genomförandet av åtgärder mot BEPS

3.1

Grundläggande kriterium som en jurisdiktion bör uppfylla för att anses genomföra åtgärder mot BEPS:

—	Jurisdiktionen bör senast vid utgången av 2017 åta sig att genomföra OECD:s överenskomna minimistandarder för åtgärder mot BEPS och att konsekvent genomföra dem.

3.2

Framtida kriterium som en jurisdiktion bör uppfylla för att anses genomföra åtgärder mot BEPS (vilket ska tillämpas när granskningarna med hjälp av det inkluderande ramverket med överenskomna minimistandarder har slutförts):

—	Jurisdiktionen bör erhålla en positiv bedömning (2) av det faktiska genomförandet av OECD:s överenskomna minimistandarder för åtgärder mot BEPS.

(1) EGT C 2, 6.1.1998, s. 2.

(2) Så snart man har enats om metoden, kommer kriteriets ordalydelse att ses över av rådet i enlighet med detta.

BILAGA VI

Kriterium 1.3 (varaktigheten av den rimliga tidsramen)

1.	I enlighet med punkt 13 i riktlinjerna för förfarandet för granskning av jurisdiktioner, som bifogats rådets slutsatser, bör uppförandekodgruppen på grundval av objektiva kriterier definiera varaktigheten av den rimliga tidsram som avses i kriterium 1.3.

2.	Vid tillämpningen av kriterium 1.3 ska varaktigheten av den rimliga tidsram som avses i kriterium 1.3 tolkas enligt följande:

3.	När det gäller kriterium 1.3 i (underpunkt som avser suveräna stater) syftar ”inom en rimlig tidsram” på ikraftträdandet av OECD:s multilaterala konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i ändrad lydelse, beträffande en viss jurisdiktion och inte på åtagandet.

När det gäller kriterierna 1.3 i och 1.3 ii (underpunkter som avser icke-suveräna jurisdiktioner) syftar ”inom en rimlig tidsram” å ena sidan på ikraftträdandet med avseende på jurisdiktionen av den multilaterala konventionen om ömsesidig handräckning, i ändrad lydelse, och å andra sidan på ikraftträdandet med avseende på jurisdiktionen av ett nätverk för utbytesarrangemang som är tillräckligt omfattande för att täcka samtliga medlemsstater.

Varaktigheten av den rimliga tidsramen kommer vad gäller dessa tre punkter att vara identisk med den tidsfrist som tillämpas i kriterium 1.3 ii beträffande suveräna stater: den 31 december 2018 (dvs. samma tidsfrist som tillämpas på ikraftträdandet med avseende på en suverän tredje jurisdiktion av ett nätverk för utbytesarrangemang som är tillräckligt omfattande för att täcka samtliga medlemsstater).

Utan att det påverkar tillämpningen av tidsfristen den 31 december 2018 bör den rimliga tidsramen inte sträcka sig längre än den tid som krävs för

a)	slutförande av de förfarandemässiga åtgärderna i enlighet med nationell lagstiftning,

b)	antagande och ikraftträdande av eventuella nödvändiga ändringar av nationell lagstiftning, och

varje annan objektiv tidsfrist som ett formellt åtagande kan medföra (till exempel: för en jurisdiktion som uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av konventionen om ömsesidig handräckning träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader efter den dag då ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet deponerades).

7.	Varaktigheten av den rimliga tidsramen kan endast förlängas med konsensus av uppförandekodgruppen med avseende på en specifik icke-suverän jurisdiktion och endast i vederbörligen motiverade fall.

BILAGA VII

Tillämpningsområdet för kriterium 2.2

Vid tillämpningen av kriterium 2.2 bör avsaknaden av bolagsskatt eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll i en jurisdiktion betraktas som att detta omfattas av tillämpningsområdet för punkt A i uppförandekoden för företagsbeskattning av den 1 december 1997 (uppförandekoden) (1).

Om kriterium 2.1 inte är tillämpligt enbart på grund av att den berörda jurisdiktionen inte uppfyller kriteriet för upptagning till bedömning enligt punkt B i uppförandekoden (2), till följd av ”avsaknaden av ett system för bolagsbeskattning eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll” (3), bör i detta sammanhang de fem faktorer som anges i punkt B i uppförandekoden tillämpas på motsvarande sätt vid bedömningen av huruvida kriterium 2.2 (4) är uppfyllt.

3.	När det gäller kriterium 2.2 kan avsaknaden av bolagsskatt eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll inte i sig vara ett skäl för att fastslå att en jurisdiktion inte uppfyller kraven i kriterium 2.2.

Man bör anse att en jurisdiktion inte uppfyller kriterium 2.2 om den vägrar att inleda en meningsfull dialog eller inte tillhandahåller den information eller de förklaringar som uppförandekodgruppen rimligen kan kräva eller på annat sätt underlåter att samarbeta med uppförandekodgruppen när denna vid genomförandet av granskningsförfarandet behöver förvissa sig om att jurisdiktionen i fråga uppfyller kriterium 2.2.

Direktiv för tillämpningen av kodtestet med nödvändig anpassning

A. ALLMÄN RAM

1. Kriterium från Ekofinrådets slutsatser av den 8 november 2016

Jurisdiktionen bör inte underlätta för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.

2. Tillämpningsområdet för kriterium 2.2 (Ekofin, februari 2017)

Om kriterium 2.1 inte är tillämpligt enbart på grund av att den berörda jurisdiktionen inte uppfyller kriteriet för upptagning till bedömning enligt punkt B i uppförandekoden (6), till följd av ”avsaknaden av ett system för bolagsbeskattning eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll” (7), bör i detta sammanhang de fem faktorer som anges i punkt B i uppförandekoden tillämpas på motsvarande sätt vid bedömningen av huruvida kriterium 2.2 (8) är uppfyllt.

När det gäller kriterium 2.2 kan avsaknaden av bolagsskatt eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll inte i sig vara ett skäl för att fastslå att en jurisdiktion inte uppfyller kraven i kriterium 2.2.

3. Allmänna anmärkningar

—

Enligt tillämpningsområdet för kriterium 2.2 enligt Ekofinrådets definition är avsaknaden av bolagsskatt eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll i en jurisdiktion en ”åtgärd” med betydande inverkan på var ekonomisk verksamhet förläggs (punkt A i uppförandekoden).

—	I detta avseende syftar kriterium 2.2 till att kontrollera huruvida ”åtgärden” underlättar för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.

—	Kriterium 2.2 är bara tillämpligt när standardkodbedömningen (dvs. kriterium 2.1) inte kan tillämpas p.g.a. avsaknaden av ett system för bolagsbeskattning i en tredjelandsjurisdiktion eller p.g.a. jurisdiktionens tillämpning av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll.

—	Kriterium 2.2 bedömer den rättsliga ramen och viss ekonomisk bevisning hos en jurisdiktion med avseende på de fem kriterier som fastställts i punkt B i uppförandekoden, vilka ska tolkas med nödvändig anpassning.

—

Fördelar som en tredjelandsjurisdiktion har beviljat och som har betydande inverkan på var ekonomisk verksamhet förläggs måste ses i samband med en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll och i samband med avsaknaden av bolagsskatt, i den mån det reguljära uppförandekodtestet inte kan tillämpas i någondera fall. De senare faktorerna måste betraktas som fördelar i sig som ska bedömas genom detta kodtest.

—	I allmänhet bör all vägledning som tagits fram av uppförandekodgruppen under årens lopp för bedömningen av skatteåtgärder inom ramen för 1998 års uppförandekod tillämpas konsekvent och med nödvändig anpassning vid genomförandet av detta test (9).

—

Det är bara om en jurisdiktion har ”offshore-strukturer eller arrangemang som lockar till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen” till följd av regler eller praxis, även utanför skatteområdet, som jurisdiktionen rimligen kan uppmanas att ändra, eller till följd av avsaknaden av sådana regler och krav som behövs för att klara testet som en jurisdiktion rimligen kan uppmanas att införa, som bedömningen kan göras att jurisdiktionen i fråga inte har klarat bedömningen enligt detta kriterium.

—

Införandet av ett system för bolagsbeskattning eller en positiv bolagsskattesats tillhör inte de åtgärder som en tredjelandsjurisdiktion kan uppmanas att vidta för att uppfylla kraven enligt detta test, eftersom avsaknaden av bolagsskatt eller en skattesats som uppgår till noll eller nästan noll inte i sig kan betraktas som ett kriterium för att bedöma en jurisdiktion som Non Compliant.

—	Kriterium 2.2 innebär emellertid att de jurisdiktioner som vägrar samarbeta med EU under bedömningen av deras rättsliga ram automatiskt bedöms som Non Compliant.

B. TEST FÖR UPPTAGNING TILL BEDÖMNING

1. Kriteriet för upptagning till bedömning enligt punkt B i uppförandekoden lyder

”Inom det tillämpningsområde som anges i punkt A skall skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå, inbegripet nollbeskattning, än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, anses vara potentiellt skadliga och följaktligen omfattas av denna kod.”

2. Vägledning för tillämpning med nödvändig anpassning

—	Hur testet för upptagning till bedömning fungerar framgår ganska tydligt av definitionen av tillämpningsområdet för kriterium 2.2 som Ekofin enades om i februari i år.

—

Detta test ska anses avklarat när ”kriterium 2.1 inte är tillämpligt enbart på grund av att den berörda jurisdiktionen inte uppfyller kriteriet för upptagning till bedömning enligt punkt B i uppförandekoden till följd av avsaknaden av ett system för bolagsbeskattning eller tillämpningen av en nominell bolagsskattesats som uppgår till noll eller nästan noll”

C. KRITERIUM 1 OCH 2

1. Kriterium 1 enligt den nuvarande koden lyder

”Om förmånerna beviljas endast dem som inte är bosatta i medlemsstaten i fråga eller beviljas beträffande transaktioner med personer som inte är bosatta där”

2. Kriterium 2 enligt den nuvarande koden lyder

”Om förmånerna är fullständigt avgränsade från den inhemska ekonomin så att de inte påverkar det nationella beskattningsunderlaget”

3. Vägledning för tillämpning med nödvändig anpassning

—	För tillämpningen av kriterium 2.2 bör ”förmåner” förstås som förekomsten av beskattning som uppgår till noll eller nästan noll eller avsaknad av bolagsskatt.

—	Faktor 1 och faktor 2 enligt de nuvarande kriterierna har två huvudsakliga delar: a) rättslig avgränsning och b) avgränsning i praktiken.

—	Rättslig avgränsning uppstår när fördelar enligt lagar och andra författningar som reglerar företagsetablering och affärsverksamhet i en viss jurisdiktion beviljas endast dem som inte är bosatta där.

—	Om det inte finns något reellt system för bolagsbeskattning bör det bedömas huruvida aspekter av den rättsliga ramen, inklusive sådana som inte är relaterade till bolagsskatt, i praktiken skapar avgränsningar.

—	Ett exempel på detta är icke skatterelaterade krav på företag för etableringstillstånd eller tillträde till den inhemska marknaden i den jurisdiktion som testas.

—	Alla åtgärder som leder till att inhemska företag och företag som innehas av personer som inte är bosatta i medlemsstaten i fråga eller vars verksamhet är avgränsad från den inhemska ekonomin behandlas olika ska bedömas.

—

Om en jurisdiktion exempelvis beviljar ”förmåner” till ett företag endast om detta avstår från verksamhet i den lokala ekonomin (kriterium 2) eller endast i den mån sådan verksamhet är beroende av en särskild företagslicens (kriterium 1 och 2) eller endast i den mån verksamheten bedrivs av personer som inte är bosatta i medlemsstaten i fråga (kriterium 1) kan detta bedömas som en möjlig aspekt av ett befintligt avgränsningssystem. På motsvarande sätt skulle detta också kunna gälla för andra skatter (dvs. andra skatter än bolagsskatt).

—	Med avgränsning i praktiken avses vanligen en situation där förmånen inte uttryckligen av ett land beviljas endast dem som inte är bosatta i landet, men i praktiken utnyttjas endast eller nästan uteslutande av dem som inte är bosatta där.

—

Vad gäller avgränsning i praktiken beaktas vanligen hur många av de skattebetalare som gynnas av förmånen som i själva verket inte är bosatta i medlemsstaten i fråga. Om exempelvis alla eller nästan alla dem som omfattas av nollbeskattning inte är bosatta i medlemsstaten i fråga (inbegripet inhemska företag med utländskt aktieinnehav) kan delkriterium 1 b och 2 b anses vara uppfyllda (dvs. jurisdiktionen bedöms som Non Compliant för denna del av kodtestet).

D. KRITERIUM 3

1. Kriterium 3 enligt den nuvarande koden lyder

”Om förmånerna beviljas även om det inte förekommer någon egentlig ekonomisk verksamhet eller egentlig ekonomisk närvaro i den medlemsstat som erbjuder dessa skatteförmåner”

2. Vägledning för tillämpning med nödvändig anpassning

För att kunna utvärdera om förmåner beviljas även om det inte förekommer någon egentlig ekonomisk verksamhet eller ekonomisk närvaro måste man fastställa följande:

—

Huruvida jurisdiktionen kräver att ett företag eller annat bolag (t.ex. för dess bildande och/eller verksamhet) utför egentlig ekonomisk verksamhet och har en egentlig ekonomisk närvaro:

—	”Egentlig ekonomisk verksamhet” syftar på typen av verksamhet som gynnas av icke-beskattningen i fråga.

—	”Egentlig ekonomisk närvaro” syftar på det konkreta uttrycket för den verksamhet som gynnas av icke-beskattningen i fråga.

—

Till exempel, och baserat på antagandet att de faktorer som uppförandekodgruppen tidigare har beaktat i regel är relevanta även för denna analys, bör den aktuella bedömningen beakta följande faktorer med hänsyn tagen till den berörda industrins/sektorns särdrag: lämpligt antal anställda, lämplig årlig utgiftsnivå; fysiska kontor och lokaler, investeringar eller relevanta verksamhetstyper som ska inledas.

—	Huruvida det finns en adekvat rättslig och faktisk koppling mellan egentlig ekonomisk verksamhet som utförs i jurisdiktionen och de vinster som inte är föremål för beskattning.

—	Huruvida statliga myndigheter, inbegripet skattemyndigheten i en jurisdiktion, kan utföra (och faktiskt också utför) utredningar av genomförandet av egentlig ekonomisk verksamhet och egentlig ekonomisk närvaro på dess territorium, och utbyter relevant information med andra skattemyndigheter.

—	Huruvida det finns påföljder för underlåtelse att uppfylla kraven på egentlig verksamhet.

E. KRITERIUM 4

1. Kriterium 4 enligt den nuvarande koden lyder:

”Om reglerna för beräkning av vinsten från en verksamhet inom en multinationell företagsgrupp avviker från internationellt allmänt vedertagna principer, särskilt de regler som godkänts av OECD”

2. Vägledning för tillämpning med nödvändig anpassning

—

Vid bedömningen av om reglerna för beräkning av vinster är förenliga med internationellt överenskomna standarder (t.ex. OECD:s riktlinjer för internprissättning eller andra liknande revisionsstandarder) bör det först och främst kontrolleras om och i vilken utsträckning denna analys är relevant för jurisdiktioner som inte tillämpar något system för bolagsbeskattning.

—

I detta syfte verkar det relevant att anse att det faktum att en jurisdiktion inte tillämpar något system för bolagsbeskattning inte bör inverka negativt på en korrekt fördelning av vinster som avviker från internationellt överenskomna standarder. Jurisdiktioner bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att skatteländer kan utöva sin beskattningsrätt t.ex. via landsspecifik rapportering, transparens och andra former av informationsutbyte.

—	I förekommande fall bör det säkerställas om överenskomna OECD-principer eller liknande revisionsstandarder för beräkning av vinster har godkänts i en viss jurisdiktion.

—

I detta avseende är det av avgörande vikt att fastställa hur dessa regler tillämpas och konsolideras i de berörda jurisdiktionerna. I avsaknad av bolagsskatt i en viss jurisdiktion kan även alternativa regler för internprissättning beaktas, med kontroll av huruvida de är jämförbara och kompatibla med internationellt överenskomna principer (t.ex. en strategi för skäligt marknadsvärde enligt internationella revisionsprinciper).

—	Detta kriterium ska förhindra att multinationella företag tillåts använda regler för internprissättning som avviker från OECD:s riktlinjer för internprissättning för att överföra vinsterna till jurisdiktioner med nollbeskattning.

—	Svar på frågorna 2.9–2. 12 bör ge tillräcklig information om hur vinster fastställs, och belysa större avvikelser från internationellt överenskomna standarder.

F. KRITERIUM 5

1. Kriterium 5 enligt den nuvarande koden lyder:

”Om det inte finns några möjligheter till insyn i skatteåtgärderna, inbegripet om lagstiftningen tillämpas mindre strikt och utan insyn på administrativ nivå”

2. Vägledning för tillämpning med nödvändig anpassning

—	Kriterium 5 är till för att utvärdera om vissa inslag i ett rättssystem, bl.a. avseende företagsetablering på territoriet, inte är tillräckligt transparenta.

—

Närmare bestämt måste man bedöma om det finns inslag i rättssystemet, t.ex. beviljande av skattehemvist eller bildande av företag, som kan beviljas på skönsmässig grund eller om de är lagbundna, och kontrollera om några rättsliga bestämmelser, även utanför skatteområdet, kan anses vara skönsmässiga i frågor som rör bildandet av ett företag i jurisdiktionen i fråga.

—	Denna faktor ska förhindra otillräcklig transparens inom en jurisdiktions regelverk mot bakgrund av att förmåner enligt detta kodtest härrör från registreringen av ett företag i en jurisdiktion.

—	Svar på frågorna 2.13–2.16 bör ge tillräcklig information om hur transparens säkerställs i en jurisdiktion avseende vissa åtgärder som företag ska vidta för att gynnas av de fördelar som erbjuds i jurisdiktionen.

(1) ”Utan att det påverkar medlemsstaternas och gemenskapens respektive behörighet avser denna uppförandekod på företagsbeskattningens område de åtgärder som har, eller kan få, betydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs.” (EGT C 2, 6.1.1998, s. 3).

(2) ”Inom det tillämpningsområde som anges i punkt A skall skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå, inbegripet nollbeskattning, än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, anses vara potentiellt skadliga och följaktligen omfattas av denna kod. En sådan beskattningsnivå kan vara en följd av den nominella skattesatsen, beskattningsunderlaget eller andra relevanta faktorer.” (EGT C 2, 6.1.1998, s. 3).

(3) Detta kan vara en följd av den nominella skattesatsen, beskattningsunderlaget eller andra relevanta faktorer.

(4) Kriterium 2.2 har följande lydelse: ”Jurisdiktionen bör inte underlätta för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.”

(5) ”Utan att det påverkar medlemsstaternas och gemenskapens respektive behörighet avser denna uppförandekod på företagsbeskattningens område de åtgärder som har, eller kan få, betydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs.” (EGT C 2, 6.1.1998, s. 3).

(6) ”Inom det tillämpningsområde som anges i punkt A skall skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå, inbegripet nollbeskattning, än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, anses vara potentiellt skadliga och följaktligen omfattas av denna kod. En sådan beskattningsnivå kan vara en följd av den nominella skattesatsen, beskattningsunderlaget eller andra relevanta faktorer.” (EGT C 2, 6.1.1998, s. 3).

(7) Detta kan vara en följd av den nominella skattesatsen, beskattningsunderlaget eller andra relevanta faktorer.

(8) Kriterium 2.2 har följande lydelse: ”Jurisdiktionen bör inte underlätta för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.”

(9) Se dok. 14039/98 av den 11 december 1998 med uppförandekodgruppens tolkning av kriterier, med efterföljande uppdateringar.

19.12.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 438/31

Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 20 juli 2016

om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende M.7724 – ASL / Arianespace)

(delgivet med C(2016) 4621)

(Endast den engelska texten är giltig)

(2017/C 438/09)

Den 20 juli 2016 antog kommissionen ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1), särskilt artikel 8.1 i den förordningen. En icke-konfidentiell version av den fullständiga texten till beslutet på det giltiga språket i ärendet finns tillgänglig på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, på följande adress: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_en.html.

I. PARTERNA OCH TRANSAKTIONEN

(1)

Den 8 januari 2016 mottog Europeiska kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen genom vilken ASL, ett gemensamt företag som kontrolleras gemensamt av Airbus Group S.E. (”Airbus”, Nederländerna) och Safran SA (”Safran”, Frankrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar fullständig kontroll över Arianespace Participation SA och Arianespace SA (tillsammans ”Arianespace”, Frankrike), genom förvärv av hela aktieinnehavet som för närvarande innehas av Centre National d’Etudes Spatiales (”CNES”) i Arianespace (”transaktionen”). Airbus och Safran tillsammans, liksom ASL, betecknas nedan ”parterna”.

(2)

Arianespace är ett företag som grundades 1980 av CNES, i egenskap av huvudägare, och av satellitindustrin som deltar i Ariane-programmet, nämligen Airbus, Safran och elva andra europeiska företag som representerar de tio europeiska länderna som finansierar genom sitt deltagande i den Europeiska Rymdorganisationen (”ESA”), utvecklingen av Ariane. Denna ursprungliga ägarstruktur har fram till i dag varit i stort sett oförändrad. Arianespace utför uppskjutningar av satelliter och andra rymdfarkoster för kommersiella och institutionella kunder från Guyana Space Center (”CSG”) som ligger i Kourou, Frankrike. För detta ändamål har företaget fått i uppdrag av ESA att med exklusiv rätt kommersialisera bärraketerna Ariane och Vega som finansierats av ESA. I enlighet med avtal som ingåtts mellan Ryssland, ESA och Frankrike, äger Arianespace även ensamrätten att driva uppskjutningstjänster från CSG för kommersiella uppdrag med den ryska Soyuz-bärraketen.

(3)

ASL är ett bolag bildat enligt fransk lag och kontrolleras gemensamt av Airbus och Safran (50/50), som kombinerar verksamheten av dess moderbolag i den civila och militära bärraketssektorn och beträffande satellitdelsystem och utrustning. Bildandet av ASL-gruppen anmäldes till kommissionen den 8 oktober 2014 som ärende M.7353 och godkändes, på vissa villkor, den 26 november 2014.

(4)

Airbus är ett bolag bildat enligt nederländsk rätt och som är aktiv inom flygteknik, rymd och försvar. Det är för närvarande noterat på börserna i Frankfurt, Madrid och Paris. Airbus omfattar tre huvudområden: i) Airbus Division med inriktning på tillverkning av kommersiella flygplan (68,4 % av koncernens totala omsättning 2014), ii) Airbus Helicopters (9,8 % av koncernens totala omsättning), samt iii) Airbus Defence and Space (”Airbus DS”) som sammanför en bred portfölj av produkter inom försvar, säkerhet och säkra rymdbaserade tillämpningar (20,9 % av koncernens totala omsättning), inklusive delsystem till bärraketer (genom sitt spanska dotterbolag Airbus Defence and Space SAU, ”Airbus DS SAU”) och satelliter. Airbus DS är också aktiv som satellitoperatör inom telekommunikation och jordobservationssatelliter.

(5)

Safran är ett företag med bas i Frankrike som är noterat på börsen i Paris med fokus på tre huvudområden: i) rymdfärd (53 % av koncernens totala intäkter), ii) luftfartsutrustning (29 % av koncernens totala intäkter), och iii) försvar och säkerhet (18 % av koncernens totala intäkter).

II. SAMMANFATTNING

(6)

Transaktionen anmäldes till kommissionen den 8 januari 2016.

(7)

Genom beslut av den 26 februari 2016 konstaterade kommissionen att transaktionen gav upphov till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden och antog ett beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen (”beslutet enligt artikel 6.1 c”).

(8)

Den ingående undersökningen bekräftade de konkurrensfarhågor som preliminärt identifierats när det gäller utbyte av känslig information mellan Arianespace och Airbus.

(9)

Den anmälande parten lämnade de slutliga åtagandena (”slutliga åtaganden”) den 20 maj 2016 som gör transaktionen förenlig med den inre marknaden.

(10)

Därför föreslås ett beslut om godkännande i enlighet med artikel 8.2 i koncentrationsförordningen för antagande.

III. MOTIVERING

A. RELEVANTA PRODUKTMARKNADER

1. Marknaden för bärraketer som exploateras av Arianespace

(11)

Arianespace upphandlar bärraketer från huvudentreprenörerna för bärraketer (ASL för Ariane, ELV för Vega och TsSKB för Soyuz). ASL är verksam som huvudentreprenör för Ariane-raketerna.

(12)

I detta sammanhang anser kommissionen att det finns en marknad för bärraketer som exploateras av Arianespace som skulle ha en europeisk inriktning.

2. Marknaden för uppskjutningstjänster

(13)

Arianespace utför uppskjutningar av satelliter och andra rymdfarkoster för institutionella och kommersiella kunder. Den utför uppskjutningar både till geostationära omloppsbanor (”GTO”) och icke-GTO. ASL är marginellt aktiv på marknaden för uppskjutningstjänster genom sitt gemensamma företag Eurockot, som saluför Rockot-bärraketen. Bärraketen används för icke-GTO uppskjutningar såväl för kommersiella som för institutionella kunder.

(14)

I detta sammanhang anser kommissionen att i) GTO- och ii) icke-GTO-uppdrag utgör olika marknader. Var och en av dessa kan delas upp ytterligare i i) öppna uppskjutningar och ii) företagsinterna uppskjutningar (civila eller militära). Detta motsvarar följande särskilda relevanta marknader: i) den öppna marknaden för GTO-uppskjutningstjänster, ii) den öppna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster, iii) företagsinterna marknaden för GTO-uppskjutningstjänster och iv) den företagsinterna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster. Vid tillämpningen av detta beslut kan frågan om huruvida marknaderna för icke-GTO uppskjutningstjänster kan delas upp mellan LEO och MEO-uppskjutningar lämnas öppen.

(15)

När det gäller den geografiska omfattningen anser kommissionen att i) den öppna marknaden för uppskjutningstjänster (både för GTO och icke-GTO lanserar) är världsomfattande när det gäller inriktning; och ii) att den företagsinterna marknaden för uppskjutningstjänster (både för GTO och icke-GTO uppskjutningar) har en nationell eller regional inriktning.

3. Marknaden för satelliter

(16)

Airbus är verksam som satellittillverkaren både vad gäller kommersiella, institutionella och militära satelliter, och för konstellationer.

(17)

I detta sammanhang granskar kommissionen följande relevanta marknader: i) marknaden för europeiska institutionella satelliter; ii) marknaden för nationella institutionella satelliter inom EU; iii) marknaden för export av institutionella satelliter; iv) marknaden för kommersiella satelliter och v) marknaden för militära satelliter. Vid tillämpningen av detta beslut kan frågan huruvida marknaden för satelliter bör delas upp ytterligare på grundval av den typ av överföringsbana (GTO / icke-GTO), och huruvida konstellationssatelliter bildar en avgränsad marknad lämnas öppen.

(18)

Kommissionen anser att i) marknaden för kommersiella satelliter är världsomfattande; ii) marknaden för europeiska institutionella satelliter är europeisk eller nationell beroende på den upphandlande myndigheten; iii) marknaden för export av institutionella satelliter är världsomfattande; och iv) marknaden för militära satelliter är nationell vad gäller inriktning.

4. Marknaden för nyttolastadaptrar och nyttolasttransportörer

(19)

ASL har varit aktiv som leverantör av nyttolasttransportörer på Ariane 5 (för Galileo-konstellationen) och Soyuz (för Globalstar-konstellationen). Airbus DS SAU är verksam som leverantör av nyttolastadaptrar på Ariane 5.

(20)

I detta sammanhang anser kommissionen att i) marknaden för nyttolastadaptrar och ii) marknaden för nyttolasttransportörer utgör särskilda produktmarknader. Den exakta geografiska omfattningen av dessa marknader lämnas öppen såsom gällande för EES eller för hela världen.

5. Marknaden för rymdrelaterade försäkringstjänster

(21)

Arianespace tillhandahåller försäkringstjänster till sina kunder genom sitt helägda dotterbolag ”S3R”.

(22)

Kommissionen anser att den exakta omfattningen av produktmarknaden för rymdrelaterade försäkringstjänster kan lämnas öppen. På samma sätt lämnas den exakta geografiska omfattningen av denna marknad öppen.

6. Marknaden för satellitoperationer

(23)

Airbus är verksam som en satellitoperatör för i) jordobservationssatelliter (i sitt eget namn och på uppdrag av europeiska rymdorgan) genom sin division Airbus DS Geo-Information Services (tidigare Spot Bild och Infoterra) och ii) militär telekommunikation (främst på uppdrag av den brittiska försvarsministeriet) via sitt brittiska dotterbolag Paradigm.

(24)

Kommissionen anser att den exakta omfattningen av produktmarknaden för satellitoperationer kan lämnas öppen. När det gäller den geografiska omfattningen anser kommissionen att dessa marknader är världsomfattande.

B. KONKURRENSBEDÖMNING

(25)

Airbus och ASL är verksamma på marknader som är vertikalt sammanlänkade med, eller på annat sätt anslutna till Arianespaces verksamhet. Framför allt finns det kopplingar mellan verksamheten hos Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och verksamheten hos: i) ASL, som leverantör av Arianes bärraketsserien till Arianespace, ii) Airbus DS SAU, som en leverantör av nyttolastadaptrar, iii) Airbus DS SAU och ASL, som leverantörer av nyttolasttransportörer, iv) Airbus, som en satellittillverkare, och v) Airbus som en satellitoperatör. Det finns ytterligare en relation som skapats genom transaktionen, nämligen mellan Arianespaces verksamheter som leverantör av försäkringstjänster och Airbus verksamhet som i) satellittillverkare och ii) satellitoperatör.

1. Konkurrensbedömning: förhållandet mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus som satellittillverkare

Utbyte av känslig information

(26)

I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framförts allvarliga tvivel om risken för att utbytet av känslig information mellan Arianespace och Airbus kan skada andra satellittillverkare och andra leverantörer av uppskjutningstjänster.

(27)

Efter en ingående undersökning har kommissionen dragit slutsatsen att transaktionen leder till påtagliga hinder för effektiv konkurrens när det gäller utbyte av känslig information mellan i) Arianespace och Airbus, i förhållande till andra satellittillverkare och ii) mellan Airbus och Arianespace, i förhållande till andra leverantörer av uppskjutningstjänster.

(28)

Enligt resultaten av kommissionens undersökning har Arianespace tillgång till känslig information om satellittillverkare, nämligen teknisk information om massa och schema, typ av uppdrag, tyngdpunkt och krav när det gäller omloppsbana, satellitarkitekturer osv. liksom till kommersiell information. De nuvarande sekretessklausulerna (exempelvis bestämmelser om icke-offentliggörande) som ingår i avtal mellan satellittillverkare och Arianespace är inte tillräckliga för att förhindra att kommersiellt känslig information överförs från Arianespace till Airbus. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att Arianespace sannolikt skulle ha möjlighet att dela känslig information om andra satellittillverkare med Airbus.

(29)

Dessutom är informationen som satellittillverkare tillhandahåller till Arianespace av sådan karaktär att Airbus kan få fördelar gentemot sina konkurrenter genom att ha tillgång till denna information. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att Arianespace sannolikt skulle ha ett incitament att dela känslig information om andra satellittillverkare med Airbus.

(30)

Dessutom är det sannolikt att utbyte av känslig information om andra satellittillverkare mellan Arianespace och Airbus skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för satelliter. Detta beror på att det skulle leda till i) mindre konkurrenskraftiga anbud, eftersom Airbus skulle kunna justera sin strategi på grundval av information om sina konkurrenter som det skulle ha tillgång till, och till ii) mindre innovation på marknaden, eftersom konkurrenter skulle vara mindre benägna att innovera, om Airbus enkelt skulle kunna kopiera deras innovationer och fördelarna som härrör från sådana innovationer.

(31)

Kommissionen har vidare dragit slutsatsen att Airbus har tillgång till känslig information om leverantörer av uppskjutningstjänster som även omfattar information om tillgången på uppskjutningsplatser och prissättning samt ny utveckling. Som i fallet med utbyte av information från Arianespace Airbus utesluter sekretessklausuler inte information som ska delas med ett moderbolag eller närstående företag. Därför har kommissionen dragit slutsatsen att Airbus sannolikt skulle ha möjlighet att dela känslig information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster med Arianespace.

(32)

Kommissionen konstaterade också att även om Airbus redan finns i Arianespace, kommer Airbus efter transaktionen att vara mer benägen att lämna ut information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster till Arianespace.

(33)

Slutligen konstaterade kommissionen att utbytet av känslig information från Airbus till Arianespace om andra leverantörer av uppskjutningstjänster sannolikt kommer att ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster. Detta beror på att Arianespaces tillgång till teknisk och kommersiell information om andra leverantörer av uppskjutningstjänster kan användas för att neutralisera eventuella tekniska fördelar och därmed skulle kunna leda till minskade incitament hos konkurrenter att förnya sig och för att konkurrera.

Utestängning av konkurrenter till Airbus på satellitmarknader

(34)

I beslutet enligt artikel 6.1 c har det även framförts allvarliga tvivel i samband med möjligheten att Arianespace efter transaktionen kan använda sin ställning på marknaderna för uppskjutningstjänster för att främja försäljningen av Airbus satelliter och som ett resultat utestänga rivaler till Airbus från marknaderna för satelliter genom diskriminering.

(35)

Till exempel skulle parterna hypotetiskt kunna erbjuda en rabatt till kunder som köper Airbus satelliter och Arianespaces uppskjutningstjänster i ett paketerbjudande, och samtidigt öka priserna på dessa två komponenter när de inte köps samtidigt. Dessutom skulle Arianespace hypotetiskt kunna ge Airbus förmåner vid tilldelningen av uppskjutningstider (det vill säga, om kunderna förbinder sig att köpa satelliten från Airbus) och erbjuda sämre uppskjutningstider för icke-Airbus satelliter.

(36)

Efter den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter på den öppna världsmarknaden för GTO-uppskjutningstjänster och den globala marknaden för kommersiella satelliter, när det gäller utestängningsstrategier.

(37)

För det första konstaterade kommissionen att parterna efter transaktionen sannolikt inte skulle ha förmågan att framgångsrikt utestänga Airbus konkurrenter när det gäller satelliter. Detta beror på att i) även om Arianespace är den nuvarande marknadsledaren, finns det trovärdiga alternativ, som exempelvis SpaceX och ILS, ii) marknaden för uppskjutningstjänster utgör en dynamisk konkurrensmiljö, där inträde förekommer och företagens positioner förändras snabbt med tiden, iii) satellitoperatörer kan kanske delvis häva parternas förmåga att utestänga konkurrerande satellittillverkare, iv) satellitmarknadens beskaffenhet skulle sannolikt förhindra utestängning av kommersiella satellitkonkurrenter till Airbus, åtminstone på kort sikt, och v) en effektiv utestängning av kommersiella satellittillverkare på lång sikt skulle vara mycket spekulativ.

(38)

För det andra, och när det gäller incitament att utestänga satellitkonkurrenter, visade kommissionens analys att även om det finns faktorer som pekar på att det finns en del incitament, finns det också motverkande faktorer som kan väga upp sådana potentiella incitament. Med tanke på den sannolika avsaknaden av förmågan att utestänga, konstaterade kommissionen därför att frågan om huruvida parterna sannolikt skulle ha incitament att utestänga konkurrenter till Airbus på den globala marknaden för kommersiella satelliter kan lämnas öppen.

(39)

För det tredje analyserade kommissionen inverkan på konkurrensen av antagandet av en strategi med utestängningseffekter i det värsta scenariot av en hypotetisk utestängning av en av konkurrenterna till Airbus. I detta scenario, som inte är det mest sannolika scenariot drog kommissionen ändå slutsatsen att antagandet av en sådan utestängningsstrategi sannolikt inte skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen. Detta beror på att i) det finns flera andra aktörer som också är verksamma i det kommersiella segmentet, ii) med tanke på den befintliga outnyttjade kapaciteten, kan satellittillverkare lätt expandera och iii) satellitoperatörer har en viss grad av motverkande köparmakt.

(40)

Dessutom konstaterade kommissionen också att transaktionen inte leder till betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter på i) den globala öppna marknaden för icke-GTO uppskjutningstjänster och ii) marknaden för export av institutionella satelliter och den hypotetiska världsmarknaden för konstellationssatelliter, när det gäller utestängning. Kommissionen konstaterade också att transaktionen inte leder till betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av sambandet mellan parternas verksamheter inom i) de europeiska och nationella (inom EU) företagsinterna marknaderna för GTO- och icke-GTO-uppskjutningstjänster och ii) den europeiska marknaden för institutionella satelliter och de nationella marknaderna för militära/institutionella satelliter, när det gäller utestängning.

2. Konkurrensbedömning: vertikalt förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) ASL som leverantör av Arianes bärraketsserie

(41)

I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framställts allvarliga tvivel gällande en potentiell kundavskärmningsstrategi där parterna skulle prioritera uppskjutningar med Ariane-bärraketer på bekostnad av Vega-bärraketerna som produceras av ELV och kommersialiseras av Arianespace.

(42)

Till följd av den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att parterna inte skulle ha möjlighet och incitament att genomföra en kundavskärmningsstrategi mot ELV och att, även i det hypotetiska fallet med antagandet av en sådan strategi, det inte skulle finnas en betydande negativ inverkan på konkurrensen. I synnerhet angav kommissionens slutsatser att Ariane-plattformen endast sällan kommer att användas för samma typ av uppdrag som Vega-plattformen och att även det hypotetiska antagandet av en kundavskärmning mot ELV inte skulle ha någon inverkan på konkurrenter till Arianespace på marknaderna för uppskjutningstjänster. Detta beror på att ELV är skyldig att sälja sin bärraket uteslutande till Arianespace och att alla konkurrenter till Arianespace använder sin egen bärraket.

3. Konkurrensbedömning: vertikalt förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus DS SAU och ASL som leverantörer av transportörer och nyttolastadaptrar

(43)

I beslutet enligt artikel 6.1 c, har det framställts allvarliga tvivel om en potentiell kundavskärmningsstrategi där parterna skulle välja att beställa nyttolasttransportörer och nyttolastadaptrar endast hos ASL eller Airbus DS SAU, även om detta inte är den optimala befintliga lösningen, till nackdel för Arianespaces befintliga alternativa leverantörer av nyttolasttransportörer och nyttolastadaptrar.

(44)

Efter den ingående undersökningen konstaterade kommissionen att det inte är sannolikt att parterna skulle vara i stånd att hindra tillträde till marknader i efterföljande led när det gäller nyttolasttransportörer. Framför allt har kommissionen dragit slutsatsen att parterna endast skulle kunna anta en kundavskärmningsstrategi när det gäller transportörer som inte finansierats av ESA, och att de skulle ha begränsad förmåga att utestänga sina konkurrenter på marknaden för nyttolasttransportörer. Dessutom skulle det, även i det hypotetiska scenariot för antagandet av en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolasttransportörer, vara osannolikt att det skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster på grund av den lilla relativa storleken på priset på nyttolasttransportörer i förhållande till den totala kostnaden för uppskjutningstjänster.

(45)

Kommissionen konstaterade likaså att det inte är sannolikt att parterna skulle vara i stånd att hindra tillträde till marknader i efterföljande led när det gäller nyttolastadaptrar. Framför allt har kommissionen dragit slutsatsen att parterna inte kan antas ha förmåga att hindra tillträde till marknader i efterföljande led via en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolastadaptrar med tanke på de begränsningar som följer av ESA:s regler om upphandling och de höga relativa kostnaderna för utveckling av nya nyttolastadaptrar. Dessutom skulle det, även i det hypotetiska scenariot för antagandet av en kundavskärmningsstrategi när det gäller nyttolastadaptrar, vara osannolikt att det skulle ha en betydande negativ inverkan på konkurrensen på marknaderna för uppskjutningstjänster på grund av den lilla relativa storleken på priset på nyttolastadaptrar i förhållande till den totala kostnaden för uppskjutningstjänster.

4. Konkurrensbedömning: förhållande mellan i) Arianespace som en leverantör av försäkringstjänster och ii-a) Airbus som en satellitoperatör och ii-b) Airbus som en satellittillverkare

(46)

Kommissionen har dragit slutsatsen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av att det vertikala förhållandet mellan parternas verksamheter på marknaderna för rymdrelaterade försäkringstjänster och i) marknaderna för satellitoperationer och ii) marknaderna för satelliter, antingen vad gäller kundavskärmning eller avskärmning av insatsprodukter.

5. Konkurrensbedömning: förhållandet mellan i) Arianespace som en leverantör av uppskjutningstjänster och ii) Airbus som satellitoperatör

(47)

Kommissionen har dragit slutsatsen att transaktionen inte leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på grund av att det vertikala förhållandet mellan parternas verksamheter på marknaderna för uppskjutningstjänster och marknaderna för satellitoperationer, antingen vad gäller kundavskärmning eller avskärmning av insatsprodukter.

6. Slutsats

(48)

Beslutet drar därför slutsatsen att transaktionen leder till ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaderna för satelliter och uppskjutningstjänster när det gäller utbyte av känslig information mellan Airbus och Arianespace.

C. ÅTAGANDEN

(49)

För att ta itu med konkurrensproblemet som är kopplat till potentiellt utbyte av känslig information mellan Arianespace och Airbus har parterna lämnat den 20 maj 2016 de slutgiltiga åtagandena som beskrivs nedan.

(50)

De slutliga åtagandena innehåller bestämmelser om i) brandväggar och ii) begränsningar i samband med sysselsättning, när det gäller Airbus, ASL och Arianespace, samt skiljedom i alla sekretessavtal när det gäller genomförandet av åtaganden.

(51)

Brandväggsåtgärderna är mellan ASL/Arianespace, å ena sidan, och Airbus å andra sidan, för att förhindra utbyte av: a) konkurrenskänslig information om satellittillverkare som konkurrerar med Airbus-koncernen, b) konkurrenskänslig information om kompatibiliteten mellan bärraketer och satelliter, och c) konkurrenskänslig information som hänför sig till uppskjutningstjänster av andra leverantörer än Arianespace.

(52)

För att ytterligare förstärka bestämmelserna om brandväggar som beskrivits ovan, har parterna också föreslagit en åtgärd som hindrar Airbus-anställda från att utses till VD eller styrelse-/kommittémedlemmar för Arianespace. Dessutom är i) anställda hos ASL/Arianespace personal som har tillgång till känslig information om satellittillverkare som konkurrerar med Airbus-koncernen och konkurrenskänslig information om kompatibilitet mellan bärraketer och satelliter föremål för en vänteperiod av [1–5] år innan de kan överföras till Airbus DS Satellites och ii) anställda hos Airbus DS Satellites som har tillgång till kommersiellt känslig information om de uppskjutningstjänster från andra leverantörer av uppskjutningstjänster än Arianespace är föremål för en vänteperiod på [1–5] år innan de kan överföras till ASL/Arianespace.

(53)

I sitt beslut konstaterar kommissionen att de slutliga åtagandena är adekvata och tillräckliga för att undanröja de betydande hindren för en effektiv konkurrens på marknaderna för satelliter och uppskjutningstjänster när det gäller informationsutbytet mellan Airbus och Arianespace.

IV. SLUTSATS

(54)

Av de skäl som nämns ovan dras i beslutet slutsatsen att den föreslagna koncentrationen, ändrad genom de åtaganden som lämnades in den 20 maj 2016, inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den inre marknaden, eller en väsentlig del av den.

(55)

Koncentrationen bör följaktligen förklaras vara förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen samt artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

19.12.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 438/39

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kisel med ursprung i Bosnien och Hercegovina och Brasilien

(2017/C 438/12)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av kisel med ursprung i Bosnien och Hercegovina och Brasilien dumpas och därmed vållar unionsindustrin väsentlig skada.

1. Klagomålet

Klagomålet ingavs den 8 november 2017 av Ferroatlántica och Ferropem (nedan kallade klagandena), som svarar för mer än 85 % av unionens sammanlagda produktion av kisel.

2. Undersökt produkt

Den produkt som är föremål för denna undersökning är kisel innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel (nedan kallad den undersökta produkten).

Kisel används främst i den metallurgiska industrin som ett legeringselement och i aluminiumindustrin för framställning av primär (aluminium som framställs från malm) och sekundär (aluminium som framställs av skrot) aluminium. Det används också i den kemiska industrin.

3. Påstående om dumpning

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är den undersökta produkten med ursprung i Bosnien och Hercegovina och Brasilien (nedan även kallade de berörda länderna), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

3.1 Bosnien och Hercegovina

I avsaknad av tillförlitliga uppgifter om de inhemska priserna i Bosnien och Hercegovina grundas påståendet om dumpning på en jämförelse mellan ett konstruerat normalvärde (tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst) och exportpriserna (fritt fabrik) på den undersökta produkten när den säljs på export till unionen.

Med utgångspunkt i ovanstående är de beräknade dumpningsmarginalerna betydande för Bosnien och Hercegovina.

3.2 Brasilien

I avsaknad av tillförlitliga uppgifter om de inhemska priserna i Brasilien grundas påståendet om dumpning på en jämförelse mellan ett konstruerat normalvärde (tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst) och exportpriserna (fritt fabrik) på den undersökta produkten när den säljs på export till unionen.

Med utgångspunkt i ovanstående är de dumpningsmarginaler som beräknats betydande för Brasilien.

4. Påstående om skada och orsakssamband

Klagandena har lagt fram bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från de berörda länderna totalt sett har ökat både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den bevisning som de klagande lagt fram att importvolymen och priserna på den importerade undersökta produkten bl.a. har inverkat negativt på unionsindustrins priser, vilket i sin tur sedan 2014 haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat överlag och dess ekonomiska situation.

5. Förfarande

Kommissionen har, efter att ha informerat medlemsstaterna, fastslagit att klagomålet har lämnats in av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför härmed en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i de berörda länderna dumpas och huruvida den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada. Om så visar sig vara fallet kommer man att undersöka huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder.

5.1 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

Undersökningen av dumpning och skada omfattar perioden från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2017 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2014 och fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.2 Förfarande för fastställande av dumpning

Exporterande tillverkare (2) av den undersökta produkten från de berörda länderna uppmanas att delta i kommissionens undersökning.

5.2.1 Undersökning av exporterande tillverkare

a) Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i de berörda länderna förefaller vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal exporterande tillverkare ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen. De berörda parterna ska, om inget annat anges, kontakta kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilaga I till detta tillkännagivande.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna kommer den även att kontakta myndigheterna i de berörda länderna och kan dessutom komma att kontakta kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare.

Berörda parter som önskar lämna andra uppgifter av betydelse för urvalet än de uppgifter som begärs ovan ska, om inget annat anges, göra det inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av exporterande tillverkare komma att baseras på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer, eventuellt genom myndigheterna i de berörda länderna, att underrätta alla kända exporterande tillverkare, myndigheterna i de berörda länderna och intresseorganisationer för exporterande tillverkare om vilka företag som ingår i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning av de exporterande tillverkarna kommer den att sända frågeformulär till de exporterande tillverkare som ingår i urvalet, till alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och till myndigheterna i de berörda länderna.

De exporterande tillverkare som ingår i urvalet ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär senast 37 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen ska företag som samtyckt till att eventuellt ingå i urvalet, men som inte har valts ut, anses vara samarbetsvilliga (nedan kallade samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet). Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt b) får den antidumpningstull som kan komma att tillämpas på importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet inte överskrida den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet (3).

b) Individuell dumpningsmarginal för företag som inte ingår i urvalet

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen begära att kommissionen fastställer individuella dumpningsmarginaler för dem. De exporterande tillverkare som vill ansöka om en individuell dumpningsmarginal måste begära ett frågeformulär och, om inget annat anges, lämna in det korrekt ifyllt inom 37 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. Kommissionen kommer att undersöka om de kan beviljas en individuell tull i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen.

Exporterande tillverkare som begär en individuell dumpningsmarginal bör emellertid vara medvetna om att kommissionen ändå kan komma att besluta att inte fastställa någon sådan för dem, t.ex. om antalet exporterande tillverkare är så stort att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutas i tid.

5.2.2 Undersökning av icke-närstående importörer (4) (5)

Icke-närstående importörer av den undersökta produkten från de berörda länderna till unionen uppmanas att delta i denna undersökning.

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer förefaller vara berörda av förfarandet kan kommissionen besluta att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal ingå i undersökningen så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna fastställa huruvida ett stickprovsförfarande är nödvändigt och, om så är fallet, för att bestämma urvalet, ombedes alla icke-närstående importörer, eller de företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig tillkänna till kommissionen. De berörda parterna ska, om inget annat anges, kontakta kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och lämna de uppgifter om sina företag som ska anges i bilaga II till detta tillkännagivande.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för urvalet av icke-närstående importörer, får den även kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representativa försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända icke-närstående importörer och intresseorganisationer för importörer om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning kommer den att sända frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet och till alla kända intresseorganisationer för importörer. Dessa parter ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter att de har underrättats om urvalet.

5.3 Förfarande för fastställande av skada och undersökning av unionstillverkare

Fastställandet av skada grundas på faktisk bevisning och inbegriper en objektiv granskning av den dumpade importens volym, dess inverkan på priserna på unionsmarknaden och dess inverkan på unionsindustrin. För att kommissionen ska kunna fastställa om unionsindustrin lidit skada uppmanas unionstillverkarna av den undersökta produkten att delta i kommissionens undersökning.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning kommer den att sända frågeformulär till kända unionstillverkare och till alla kända intresseorganisationer för unionstillverkare, nämligen följande: Ferroatlántica, Ferropem, RW Silicium GmbH och Euroalliages.

Dessa unionstillverkare och intresseorganisationer för unionstillverkare ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Alla unionstillverkare och intresseorganisationer för unionstillverkare som inte förtecknas ovan uppmanas att, om inget annat anges, omgående eller senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, kontakta kommissionen och begära ett frågeformulär, helst per e-post.

5.4 Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om dumpning och därav vållad skada konstateras, kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 21 i grundförordningen om huruvida det ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer samt representativa konsumentorganisationer uppmanas att, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Representativa konsumentorganisationer som vill delta i undersökningen måste, inom samma tidsfrist, kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Parter som ger sig till känna inom ovannämnda tidsfrist kan, om inget annat anges, inom 37 dagar efter att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, lämna uppgifter till kommissionen om huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. De uppgifter som lämnas enligt artikel 21 kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.5 Andra skriftliga inlagor

Om inte annat följer av bestämmelserna i detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och uppgifter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5.6 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter får begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. När det gäller utfrågningar rörande undersökningens inledande skede ska begäran lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter detta ska en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

5.7 Förfarande för att lämna in skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas in till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) att kommissionen använder dessa uppgifter och data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och b) att dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna för vilka de begär konfidentiell behandling ska vara märkta Limited (6). Parter som inkommer med uppgifter i samband med denna undersökning och ansöker om konfidentiell behandling uppmanas att motivera sin ansökan.

Parter som lämnar uppgifter märkta Limited ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas For inspection by interested parties. Sammanfattningarna ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan uppvisa godtagbara skäl till begäran om konfidentiell behandling eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter och intyganden, med e-post. Däremot ska omfattande svar lämnas in på cd-rom eller dvd personligen eller skickas som rekommenderad försändelse. Genom att använda e-post godkänner de berörda parterna de bestämmelser som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”CORRESPONDENCE WITH THE EUROPEAN COMMISSION IN TRADE DEFENCE CASES” som finns på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/juni/tradoc_148003.pdf De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (företagsadress) och de bör se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa uppgifter, kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller om dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, även de principer som gäller inlagor via e-post.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: CHAR 04/039

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post:

För frågor som rör dumpning och bilaga I: TRADE-SILICONMETAL-DUMPING@ec.europa.eu

För övriga frågor: TRADE-SILICONMETAL-INJURY@ec.europa.eu

6. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter användas i stället.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än det hade gjort om denna hade samarbetat.

Underlåtenhet att lämna uppgifter i elektronisk form ska inte anses utgöra bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna uppgifter på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

7. Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet (Hearing officer) för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och ansökningar från tredje parter om att bli hörd. Förhörsombudet kan anordna en utfrågning med en enskild berörd part och agera som medlare så att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar.

Begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. När det gäller utfrågningar rörande undersökningens inledande skede ska begäran lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt ska en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/

8. Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än nio månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

9. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (7).

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar och exporterar den undersökta produkten till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som deltar i tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den undersökta produkten.

(3) I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen ska kommissionen bortse från noll- och minimimarginaler och från marginaler som fastställts under de omständigheter som beskrivs i artikel 18 i grundförordningen.

(4) Endast importörer som inte är närstående exporterande tillverkare får ingå i urvalet. Importörer som är närstående exporterande tillverkare ska fylla i bilaga I till frågeformuläret för dessa exporterande tillverkare. I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående om a) de är befattningshavare eller styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(5) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer kan även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av dumpning.

(6) Ett dokument märkt Limited är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(7) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

BILAGA I

Text av bilden

☐ Limited version (1)

☐ For inspection by interested parties

(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTIDUMPNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV KISEL MED URSPRUNG I BOSNIEN OCH HERCEGOVINA OCH BRASILIEN

UPPGIFTER FÖR URVALET AV EXPORTERANDE TILLVERKARE

Detta formulär är avsett att hjälpa exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina och Brasilien att lämna de uppgifter för stickprovsförfarandet som avses i punkt 5.2.1 a i tillkännagivandet om inledande.

Både versionen märkt Limited (för begränsad spridning) och versionen märkt For inspection by interested parties (för granskning av berörda parter) ska lämnas in till kommissionen i enlighet med tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn

Postadress

Kontaktperson

E-postadress

Telefonnummer

Faxnummer

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge omsättningen i företagets bokföringsvaluta under undersökningsperioden (exportförsäljning till unionen för var och en av de 28 medlemsstaterna (2) separat och totalt samt försäljning på hemmamarknaden) av kisel enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande samt den motsvarande volymen i ton. Ange vilken valuta som använts.

Volym i ton

Värde i bokföringsvaluta

Ange vilken valuta som använts

Exportförsäljning till unionen av den undersökta produkten som tillverkats av ert företag, för var och en av de 28 medlemsstaterna separat och totalt

Totalt:

Ange respektive medlemsstat (1):

Försäljning på hemmamarknaden av den undersökta produkten som tillverkats av ert företag

(1) Lägg till ytterligare rader om det behövs.

(1) Detta dokument är endast för internt bruk. Det är skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Det är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet).

(2) Europeiska unionens 28 medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Text av bilden

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAMHET (1)

Redogör för den verksamhet som bedrivs av företaget och alla de närstående företag (ange namn och i vilket förhållande de står till företaget) som ägnar sig åt tillverkning och/eller försäljning (på export och/eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten. Det kan till exempel röra sig om inköp av, tillverkning på entreprenad av, bearbetning av eller handel med den undersökta produkten.

Företagets namn och adress

Verksamhet

Förhållande

4. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Lämna övriga relevanta uppgifter som företaget anser att kommissionen kan ha hjälp av vid urvalet.

5. INDIVIDUELL DUMPNINGSMARGINAL

Företaget önskar, om det inte väljs ut att ingå i urvalet, få ett frågeformulär och andra ansökningsformulär så att det kan ansöka om en individuell dumpningsmarginal i enlighet med punkt 5.2.1 b i tillkännagivandet om inledande.

☐ Ja

☐ Nej

6. UTFÄRDANDE AV INTYG

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att företaget måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

(1) I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående om a) de är befattningshavare eller styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

BILAGA II

Text av bilden

☐ Limited version (1)

☐ For inspection by interested parties

(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTIDUMPNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV KISEL MED URSPRUNG I BOSNIEN OCH HERCEGOVINA OCH BRASILIEN

UPPGIFTER FÖR URVALET AV ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRER

Detta formulär är avsett att hjälpa icke-närstående importörer att lämna de uppgifter för stickprovsförfarande som avses i punkt 5.2.2 i tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn

Postadress

Kontaktperson

E-postadress

Telefonnummer

Faxnummer

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge företagets totala omsättning i euro samt omsättning och vikt eller volym för importen till unionen (2) samt för återförsäljningen på unionsmarknaden efter import från Bosnien och Hercegovina och Brasilien under undersökningsperioden av kisel enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande samt den motsvarande vikten eller volymen. Ange vilken vikt- eller volymenhet som använts.

Ange måttenhet

Värde i euro

Företagets totala omsättning i euro

Import av den undersökta produkten till unionen

Återförsäljningen av den undersökta produkten på unionsmarknaden efter import från Bosnien och Hercegovina

Återförsäljningen av den undersökta produkten på unionsmarknaden efter import från Brasilien

Text av bilden

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAMHET (1)

Företagets namn och adress

Verksamhet

Förhållande

4. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Lämna övriga relevanta uppgifter som företaget anser att kommissionen kan ha hjälp av vid urvalet.

5. UTFÄRDANDE AV INTYG

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att företaget måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 438

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	60 årgången 19 december 2017

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2017/C 438/01	Meddelande från kommissionen – Motvärden till tröskelvärdena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG	1
2017/C 438/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8703 – Porsche Digital/Axel Springer/JV) ( 1 )	4
2017/C 438/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8729 – EQT Fund Management/G+E Getec Holding) ( 1 )	4

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2017/C 438/04	Rådets slutsatser om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet	5
2017/C 438/05	Meddelande till en person som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2014/119/Gusp och i rådets förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina	25
	Europeiska kommissionen
2017/C 438/06	Eurons växelkurs	26
2017/C 438/07	Yttrande från rådgivande kommittén för koncentrationer avgivet vid dess möte den 4 juli 2016 om ett utkast till beslut i ärende M.7724 ASL/Arianespace – Föredragande: Litauen	27
2017/C 438/08	Förhörsombudets slutrapport – ASL/Arianespace (M.7724)	29
2017/C 438/09	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 20 juli 2016 om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion (Ärende M.7724 – ASL / Arianespace) (delgivet med C(2016) 4621)	31
2017/C 438/10	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	37
	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
2017/C 438/11	Nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som uppdraget för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) omfattar	38

80 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	156 464
	CZK	tjeckisk krona	2 151 760
	DKK	dansk krona	595 608
	GBP	brittiskt pund	65 630
	HRK	kroatisk kuna	601 232
	HUF	ungersk forint	24 852 800
	PLN	polsk zloty	344 936
	RON	rumänsk leu	360 160
	SEK	svensk krona	758 768

144 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	281 635
	CZK	tjeckisk krona	3 873 168
	DKK	dansk krona	1 072 094
	GBP	brittiskt pund	118 133
	HRK	kroatisk kuna	1 082 218
	HUF	ungersk forint	44 735 040
	PLN	polsk zloty	620 885
	RON	rumänsk leu	648 288
	SEK	svensk krona	1 365 782

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2017/C 438/12	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kisel med ursprung i Bosnien och Hercegovina och Brasilien	39
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2017/C 438/13	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8451 – Tronox/Cristal) ( 1 )	49

221 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	432 232
	CZK	tjeckisk krona	5 944 237
	DKK	dansk krona	1 645 367
	GBP	brittiskt pund	181 302
	HRK	kroatisk kuna	1 660 903
	HUF	ungersk forint	68 655 860
	PLN	polsk zloty	952 886
	RON	rumänsk leu	994 942
	SEK	svensk krona	2 096 097

443 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	866 419
	CZK	tjeckisk krona	11 915 371
	DKK	dansk krona	3 298 179
	GBP	brittiskt pund	363 424
	HRK	kroatisk kuna	3 329 322
	HUF	ungersk forint	137 622 380
	PLN	polsk zloty	1 910 083
	RON	rumänsk leu	1 994 386
	SEK	svensk krona	4 201 678

750 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	1 466 850
	CZK	tjeckisk krona	20 172 750
	DKK	dansk krona	5 583 825
	GBP	brittiskt pund	615 278
	HRK	kroatisk kuna	5 636 550
	HUF	ungersk forint	232 995 000
	PLN	polsk zloty	3 233 775
	RON	rumänsk leu	3 376 500
	SEK	svensk krona	7 113 450

1 000 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	1 955 800
	CZK	tjeckisk krona	26 897 000
	DKK	dansk krona	7 445 100
	GBP	brittiskt pund	820 370
	HRK	kroatisk kuna	7 515 400
	HUF	ungersk forint	310 660 000
	PLN	polsk zloty	4 311 700
	RON	rumänsk leu	4 502 000
	SEK	svensk krona	9 484 600

5 548 000 EUR	BGN	bulgarisk lev	10 850 778
	CZK	tjeckisk krona	149 224 556
	DKK	dansk krona	41 305 415
	GBP	brittiskt pund	4 551 413
	HRK	kroatisk kuna	41 695 439
	HUF	ungersk forint	1 723 541 680
	PLN	polsk zloty	23 921 312
	RON	rumänsk leu	24 977 096
	SEK	svensk krona	52 620 561

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1795
JPY	japansk yen	132,66
DKK	dansk krona	7,4440
GBP	pund sterling	0,88208
SEK	svensk krona	9,9588
CHF	schweizisk franc	1,1652
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,8573
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,685
HUF	ungersk forint	313,67
PLN	polsk zloty	4,2070
RON	rumänsk leu	4,6228
TRY	turkisk lira	4,5253
AUD	australisk dollar	1,5392
CAD	kanadensisk dollar	1,5185
HKD	Hongkongdollar	9,2194
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6836
SGD	singaporiansk dollar	1,5904
KRW	sydkoreansk won	1 282,23
ZAR	sydafrikansk rand	15,1661
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8055
HRK	kroatisk kuna	7,5430
IDR	indonesisk rupiah	16 027,64
MYR	malaysisk ringgit	4,8141
PHP	filippinsk peso	59,551
RUB	rysk rubel	69,1462
THB	thailändsk baht	38,499
BRL	brasiliansk real	3,8734
MXN	mexikansk peso	22,4718
INR	indisk rupie	75,7645