ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 221

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

60 årgången
10 juli 2017


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska unionens domstol

2017/C 221/01

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

1


 

V   Yttranden

 

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

 

Domstolen

2017/C 221/02

Mål C-117/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per le Marche (Italien) den 6 mars 2017 – Comune di Castelbellino mot Regione Marche m.fl.

2

2017/C 221/03

Mål C-118/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 7 mars 2017 – Zsuzsanna Dunai mot ERSTE Bank Hungary Zrt.

2

2017/C 221/04

Mål C-126/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 10 mars 2017 – Orsolya Czakó mot ERSTE Bank Hungary Zrt.

3

2017/C 221/05

Mål C-135/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 15 mars 2017 – X-GmbH mot Finanzamt Stuttgart – Körperschaften

4

2017/C 221/06

Mål C-159/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Constanța (Rumänien) den 29 mars 2017 – Întreprinderea Individuală Dobre M. Marius mot Ministerul Finanțelor Publice – Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Serviciul Soluționare Contestații, Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Constanța – Serviciul Inspecție Fiscală Persoane Fizice

5

2017/C 221/07

Mål C-168/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 3 april 2017 – SH mot TG

5

2017/C 221/08

Mål C-182/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 11 april 2017 – Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

6

2017/C 221/09

Mål C-183/17 P: Överklagande ingett den 11 april 2017 av International Management Group av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 2 februari 2017 i mål T-29/15, International Management Group mot Europeiska kommissionen

7

2017/C 221/10

Mål C-186/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Berlin (Tyskland) den 12 april 2017 – flightright GmbH mot Iberia Express SA

8

2017/C 221/11

Mål C-190/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Madrid (Spanien) den 12 april 2017 – Lu Zheng mot Ministerio de Economía y Competitividad

8

2017/C 221/12

Mål C-195/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Helga Krüsemann m.fl. mot TUIfly GmbH

9

2017/C 221/13

Mål C-199/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Rita Hoffmeyer och Rudolf Meyer mot TUIfly GmbH

10

2017/C 221/14

Mål C-203/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Eberhard Schmeer mot TUIfly GmbH

10

2017/C 221/15

Mål C-223/17 P: Överklagande ingett den 26 april 2017 av Lubrizol France SAS av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-191/14, Lubrizol France SAS mot Europeiska unionens råd

11

2017/C 221/16

Mål C-233/17 P: Överklagande ingett den 4 maj 2017 av GX av det beslut som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 3 mars 2017 i mål T-556/16, GX mot europeiska kommissionen

12

2017/C 221/17

Mål C-239/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Østre Landsret (Danmark) den 10 maj 2017 – Gert Teglgaard och Fløjstrupgård I/S mot Fødevareministeriets Klagecenter

13

2017/C 221/18

Mål C-241/17 P: Överklagande ingett den 2 maj 2017 av Holistic Innovation Institute, S.L.U. av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-706/14, Holistic Innovation Institute mot REA

14

2017/C 221/19

Mål C-249/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Supreme Court (Irland) den 12 maj 2017 – Ryanair Ltd mot The Revenue Commissioners

15

2017/C 221/20

Mål C-251/17: Talan väckt den 12 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

16

2017/C 221/21

Mål C-254/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 15 maj 2017 – Regina Lorenz und Prisca Sprecher mot TUIfly GmbH

17

 

Tribunalen

2017/C 221/22

Mål T-85/15: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – AW mot EUIPO – Pharma Mar (YLOELIS) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering av EU-ordmärket YLOELIS — Det äldre EU-varumärket YONDELIS — Relativt registeringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EU) nr 207/2009)

18

2017/C 221/23

Mål T-223/15: Tribunalens dom av den 15 maj 2017 – Morton’s of Chicago mot EUIPO – Mortons the Restaurant (MORTON’S) (EU-varumärke — Ogiltighetsförfarande — EU-figurmärket MORTON’S — De äldre icke-registrerade nationella varumärkena MORTON’S, MORTONS, MORTON’S CLUB, MORTONS CLUB, MORTON’S THE RESTAURANT, MORTONS RESTAURANT och M MORTON’S — Relativt registreringshinder — Ogiltighetsförklaring — Artikel 8.4 och artikel 53.1 c i förordning (EG) nr 207/2009)

18

2017/C 221/24

Mål T-480/15: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Agria Polska m.fl. mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Missbruk av dominerande ställning — Marknaden för distribution av växtskyddsmedel — Beslut att avslå ett klagomål — Påstått konkurrensbegränsande beteende av tillverkare och distributörer — Tillverkare och distributörers överenskomna eller samordnade ingivande av klagomål till administrativa och rättsliga myndigheter — Angivelse av påstådda överträdelser av tillämpliga bestämmelser av parallellimportörer — Administrativa kontroller som därefter ombesörjts av administrativa myndigheter — Nationella myndigheters vidtagande av administrativa och rättsliga åtgärder gentemot parallellimportörerna — Tillverkarnas och distributörernas ingivande av klagomål jämställs med trakasserier eller missbruk av administrativa förfaranden — Inget unionsintresse — Rätt till ett effektivt domstolsskydd)

19

2017/C 221/25

Mål T-107/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Airhole Facemasks mot EUIPO – sindustrysurf (AIR HOLE FACE MASKS YOU IDIOT) (EU-varumärke — Ogiltighetsförfarande — EU-figurmärket AIR HOLE FACE MASKS YOU IDIOT — Ond tro — Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 — Behörighet att ändra beslut)

20

2017/C 221/26

Mål T-163/16: Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Reisswolf mot EUIPO (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket secret.service. — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 — Prövning av sakförhållandena på eget initiativ — Artikel 76 i förordning nr 207/2009 — Motiveringsskyldighet — Artikel 75 i förordning nr 207/2009)

20

2017/C 221/27

Mål T-166/16: Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Panzeri mot parlamentet (Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter — Ersättning för assistentstöd till parlamentsledamöter — Återkrav av felaktigt utbetalda belopp)

21

2017/C 221/28

Mål T-218/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Mühlbauer Technology mot EUIPO (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Magicrown — Absoluta registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009)

21

2017/C 221/29

Mål T-355/16: Tribunalens dom av den 17 maj 2017 – adp Gauselmann mot EUIPO (MULTI FRUITS) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket MULTI FRUITS — Absoluta registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009)

22

2017/C 221/30

Mål T-372/16: Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Bammer mot EUIPO – mydays (MÄNNERSPIELPLATZ) (EU-varumärke — Ogiltighetsförfarande — EU-ordmärket MÄNNERSPIELPLATZ — Absolut registeringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 52.1 a och artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009)

22

2017/C 221/31

Mål T-375/16: Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Sabre GLBL mot EUIPO (INSTASITE) (EU-varumärke — Ansökan om registrering av EU-ordmärket INSTASITE — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009)

23

2017/C 221/32

Mål T-410/16: Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Makhlouf mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Syrien — Frysning av tillgångar — Rätt till försvar — Rätt till ett effektivt domstolsskydd — Motiveringsskyldighet — Uppenbart felaktig bedömning — Rätt till heder — Rätt till egendom — Oskuldspresumtion — Restriktioner för inresa i och transit på unionens territorium — Proportionalitet)

23

2017/C 221/33

Mål T-472/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Marsh mot EUIPO (LegalPro) (EU-varumärke — Ansökan om registrering av EU-ordmärket LegalPro — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009)

24

2017/C 221/34

Mål T-583/16: Tribunalens dom av den 17 maj 2017 – PG mot Frontex (Personalmål — Tillfälligt anställda — Beslut att inte förlänga ett tidsbegränsat avtal — Förfarandet vid förlängning — Artikel 266 FEUF — Omsorgsplikt — Utomobligatoriskt ansvar)

25

2017/C 221/35

Mål T-742/16 RENV: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – CW mot parlamentet (Personalmål — Tjänstemän — Mobbning — Artikel 12 a i tjänsteföreskrifterna — Biståndsskyldighet — Interna bestämmelser för den rådgivande kommittén om mobbning och förebyggande av mobbning på arbetsplatsen — Artikel 24 i tjänsteföreskrifterna — Begäran om bistånd — Avslag — Beslut om avslag på klagomål — Självständigt innehåll — Huruvida klagomålet har ingetts för tidigt — Föreligger inte — Roll och befogenheter för den rådgivande kommittén om mobbning och förebyggande av mobbning på arbetsplatsen — Frivilligt för tjänstemannen att vända sig till kommittén — Utomobligatoriskt ansvar)

25

2017/C 221/36

Mål T-55/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Betygsättning — Rapport om karriärutveckling — Bedömningsförfarandet för år 2009 — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat)

26

2017/C 221/37

Mål T-59/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Betygsättning — Rapport om karriärutveckling — Bedömningsförfarandet för år 2012 — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat)

27

2017/C 221/38

Mål T-60/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — Personal vid EIB — Betygsättning — Karriärutvärderingsrapport — Bedömningsförfarandet för år 2011 — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet delvis inte kan upptas till prövning och delvis är ogrundat)

27

2017/C 221/39

Mål T-70/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Mobbning — Utomobligatoriskt skadeståndsansvar — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet är ogrundat)

28

2017/C 221/40

Mål T-341/16: Tribunalens beslut av den 4 maj 2017 – De Masi mot kommissionen (Talan om ogiltigförklaring — Tillgång till handlingar — Begäran om tillgång inom ramen för det interinstitutionella samarbetet enligt artikel 230 FEUF — Handlingar avseende arbetet i uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) inrättad av rådet — Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas — Avvisning)

28

2017/C 221/41

Mål T-59/17: Talan väckt den 14 april 2017 – L mot parlamentet

29

2017/C 221/42

Mål T-227/17: Talan väckt den 19 april 2017 – Falmouth University mot kommissionen

29

2017/C 221/43

Mål T-236/17: Talan väckt den 17 april 2017 – Balti Gaas mot kommissionen och Inea

30

2017/C 221/44

Mål T-243/17: Talan väckt den 24 april 2017 – Ecolab Deutschland och Lysoform Dr. Hans Rosemann mot Echa

31

2017/C 221/45

Mål T-249/17: Talan väckt den 28 april 2017 – Casino, Guichard-Perrachon och EMC Distribution mot kommissionen

32

2017/C 221/46

Mål T-257/17: Talan väckt den 3 maj 2017 – RE mot kommissionen

33

2017/C 221/47

Mål T-260/17: Överklagande ingett den 3 maj 2017 – Bank of New York Mellon mot EUIPO – Nixen Partners (NEXEN PULSE)

34

2017/C 221/48

Mål T-261/17: Överklagande ingett den 5 maj 2017 – Bayer mot EUIPO – UNI – Pharma (SALOSPIR)

34

2017/C 221/49

Mål T-264/17: Överklagande ingett den 4 maj 2017 – Uponor Innovation mot EUIPO – Swep International (SMATRIX)

35

2017/C 221/50

Mål T-273/17: Talan väckt den 8 maj 2017 – Quadri di Cardano mot kommissionen

35

2017/C 221/51

Mål T-274/17: Överklagande ingett den 10 maj 2017 – Monster Energy mot EUIPO – Bösel (MONSTER DIP)

36

2017/C 221/52

Mål T-96/17: Tribunalens beslut av den 5 maj 2017 – King.com mot EUIPO – TeamLava (animerade ikoner)

37


SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska unionens domstol

10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/1


Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2017/C 221/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 213, 3.7.2017

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 202, 26.6.2017

EUT C 195, 19.6.2017

EUT C 178, 6.6.2017

EUT C 168, 29.5.2017

EUT C 161, 22.5.2017

EUT C 151, 15.5.2017

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu


V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/2


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per le Marche (Italien) den 6 mars 2017 – Comune di Castelbellino mot Regione Marche m.fl.

(Mål C-117/17)

(2017/C 221/02)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per le Marche

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Comune di Castelbellino

Motparter: Regione Marche, Ministero per i beni e le attività culturali, Ministero dell’Ambiente e della Tutela del Territorio e del Mare, Regione Marche Servizio Infrastrutture Trasporti Energia – P.F. Rete Elettrica Regionale, Provincia di Ancona

Tolkningsfrågor

1)

Utgör unionsrätten (och i synnerhet direktiv 2011/92/EU (1), i den lydelse som gällde vid den tidpunkt då de angripna besluten fattades) i princip hinder för nationella bestämmelser eller nationell förvaltningspraxis enligt vilka behovsbedömning av miljökonsekvensbedömning eller miljökonsekvensbedömning får genomföras av projekt för anläggningar som redan fanns när bedömningen gjordes eller ska det enligt unionsrätten endast tas hänsyn till exceptionella omständigheter som motiverar ett undantag från den allmänna principen att miljökonsekvensbedömningen ska genomföras på förhand?

2)

Är ett sådant undantag i förekommande fall motiverat för det fall det enligt senare införda bestämmelser beviljas dispens från miljökonsekvensbedömning för ett visst projekt som borde ha varit föremål för behovsbedömning enligt beslut av en nationell domstol som förklarat en tidigare gällande bestämmelse om dispens som författningsstridig och/eller låtit bli att tillämpa denna bestämmelse?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT, L 26, 2012,s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/2


Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 7 mars 2017 – Zsuzsanna Dunai mot ERSTE Bank Hungary Zrt.

(Mål C-118/17)

(2017/C 221/03)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Budai Központi Kerületi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Zsuzsanna Dunai

Svarande: ERSTE Bank Hungary Zrt.

Tolkningsfrågor

1)

Ska punkt 3 [i domslutet] i den dom som domstolen har meddelat i mål C-26/13 förstås på så sätt att den nationella domstolen kan avhjälpa ogiltigheten av ett villkor i ett avtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument även om det strider mot konsumentens ekonomiska intressen att avtalet består?

2)

Är det förenligt med den befogenhet som Europeiska unionen har getts för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå samt unionsrättens grundläggande principer om likhet inför lagen, förbud mot diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en rättvis rättegång att en medlemsstats parlament genom lag ändrar civilrättsliga avtal av samma slag som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument?

2 a)

Om den föregående frågan besvaras jakande, är det då förenligt med den befogenhet som Europeiska unionen har getts för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå samt unionsrättens grundläggande principer om likhet inför lagen, förbud mot diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en rättvis rättegång att en medlemsstats parlament genom lag ändrar olika delar av låneavtal uttryckta i en utländsk valuta, i syfte att skydda konsumenterna, vilket emellertid går emot de legitima intressen som konsumentskyddet avser eftersom låneavtalet fortsätter att vara giltigt efter ändringarna och eftersom konsumenten är skyldig att fortsätta att stå för den kostnad som följer av valutarisken? [Orig. s. 2]

3)

Är det, med avseende på innehållet i avtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument, förenligt med den befogenhet som Europeiska unionen har getts för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå samt unionsrättens grundläggande principer om rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en rättvis rättegång att nämnden för enhetliggörande vid en medlemsstats högsta domstolsinstans, i alla civilrättsliga frågor, genom ”avgöranden som meddelas för att främja en enhetlig tolkning av rättsliga bestämmelser” styr den aktuella domstolens rättspraxis?

3 a)

Om den föregående frågan besvaras jakande, är det då förenligt med den befogenhet som Europeiska unionen har getts för att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå samt unionsrättens grundläggande principer om rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en rättvis rättegång att nämnden för enhetliggörande vid en medlemsstats högsta domstolsinstans, i alla civilrättsliga frågor, genom ”avgöranden som meddelas för att främja en enhetlig tolkning av rättsliga bestämmelser” styr den aktuella domstolens rättspraxis, när ledamöterna i nämnden för enhetliggörande inte utnämns på ett sätt som medger insyn, enligt i förväg fastställda regler, när förfarandet vid nämnden inte är offentligt och när det i efterhand inte går att få kännedom om det förfarande som genomförts, nämligen de sakkunnigutlåtanden och den doktrin som har beaktats, eller hur de olika ledamöterna har röstat (överensstämmande eller skiljaktig mening)?


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/3


Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 10 mars 2017 – Orsolya Czakó mot ERSTE Bank Hungary Zrt.

(Mål C-126/17)

(2017/C 221/04)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Orsolya Czakó

Motpart: ERSTE Bank Hungary Zrt.

Tolkningsfrågor

1)

I syfte att fastställa beloppet för ett låneavtal, uppfyller en formulering som den i punkterna I/1. och II/1. i det omtvistade avtalet, vilken anger att det fastställda beloppet 64 731 CHF såsom indikativt värde, samtidigt som beloppet 8 280 000 HUF anges det högsta beloppet för en begäran om finansiering och som länkar fastställandet av lånebeloppet till en juridisk förklaring av den part som ingår avtalet med konsumenten samt till uppgifter i dennes bokföring, kraven på en klar och begriplig formulering enligt artiklarna 4.2 och 5 i direktiv 93/13/EEG (1)?

2)

För det fall det fastställande som gjorts i punkterna I/1. och II/1. i avtalet inte utgör en klar och begriplig formulering, vilket innebär att det är möjligt att bedöma om dessa klausuler är oskäliga – och om de anses oskäliga, kan avtalet då i sin helhet förklaras ogiltigt, med hänsyn till att det följer av nationell lagstiftning att om föremålet för avtalet inte kan fastställas medför det att avtalet ogiltigförklaras i sin helhet?

3)

Under antagande att avtalet kan förklaras vara giltigt, kan beloppet då fastställas på det sätt som är mest gynnsamt för konsumenten?


(1)  Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/4


Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 15 mars 2017 – X-GmbH mot Finanzamt Stuttgart – Körperschaften

(Mål C-135/17)

(2017/C 221/05)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: X-GmbH

Motpart: Finanzamt Stuttgart – Körperschaften

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 57.1 EG (nu artikel 64.1 FEUF) tolkas så, att artikel 56 EG (nu artikel 63 FEUF) inte heller är tillämplig på en restriktion för kapitalrörelser från en medlemsstat till eller från tredjeland i samband med direktinvesteringar som var i kraft den 31 december 1993 om den vid referensdatumet tillämpliga nationella lagbestämmelsen som begränsar kapitalrörelser till eller från tredjeland i huvudsak endast var tillämplig på direktinvesteringar, men efter referensdagen har utvidgats till att även gälla portföljinnehav från utländska bolag som underskrider tröskeln för andelsinnehav på 10 procent?

2)

Om den första frågan ska besvaras jakande: Ska artikel 57.1 EG tolkas så, att det ska anses vara frågan om en tillämpning av en vid referensdatumet befintlig nationell lagbestämmelse som begränsar kapitalrörelser till eller från tredjeland med avseende på direktinvesteringar när en senare lagbestämmelse som i huvudsak motsvarar den begränsning som är tillämplig vid referensdatumet blir tillämplig, men den begränsning som gällde vid referensdatumet emellertid under en kortare period hade förändrats kraftigt genom lag som antagits efter referensdagen och denna förändring visserligen i rättsligt hänseende trädde i kraft men i praktiken aldrig tillämpades, eftersom den redan före den tidpunkt när den kunde bli tillämplig för första gången i ett enskilt fall ersattes av den lagbestämmelse som nu är tillämplig?

3)

Om någon av de båda första frågorna ska besvaras nekande: Utgör artikel 56 EG hinder mot en nationell bestämmelse, enligt vilken till beskattningsunderlaget för en skattskyldig person med hemvist i denna medlemsstat, vilken har ett innehav i ett bolag med hemvist i en annan stat (i förevarande mål Schweiz) på minst 1 procent, görs ett tillägg, proportionellt, i förhållande till ägarandelen, på grundval av de inkomster av kapitalplaceringskaraktär som detta bolag erhåller, om dessa inkomster påförs lägre skatt än i förstnämnda stat?


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/5


Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Constanța (Rumänien) den 29 mars 2017 – Întreprinderea Individuală Dobre M. Marius mot Ministerul Finanțelor Publice – Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Serviciul Soluționare Contestații, Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Constanța – Serviciul Inspecție Fiscală Persoane Fizice

(Mål C-159/17)

(2017/C 221/06)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Constanța

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Întreprinderea Individuală Dobre M. Marius

Motpart: Ministerul Finanțelor Publice – Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Serviciul Soluționare Contestații, Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Galați – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Constanța – Serviciul Inspecție Fiscală Persoane Fizice

Tolkningsfrågor

Ska bestämmelserna i artiklarna 167, 168, 169, 179, 213.1, 214.1 a och 273 i direktiv 2006/112/EG (1) tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en beskattningsbar person som har avregistrerats för mervärdesskatt är skyldig att under sådana omständigheter som de i det nationella målet till staten betala in den mervärdesskatt som togs ut under den period då vederbörande var avregistrerad för mervärdesskatt, dock utan att vederbörande tillerkänns rätt att göra avdrag för mervärdesskatten på förvärv gjorda under samma period?


(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/5


Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 3 april 2017 – SH mot TG

(Mål C-168/17)

(2017/C 221/07)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande och motpart i målet om kassationsöverklagande: SH

Svarande och klagande i målet om kassationsöverklagande: TG

Intervenient till stöd för kärandens yrkanden: UF

Tolkningsfrågor

1)

Omfattas nedan uppräknade situationer, som rör skyldighet att betala bankgarantikostnader till följd av ett antal avtal om motgaranti som ingåtts som ett led i en kedja av avtal med syfte att utfärda en bankgaranti till förmån för Libyan Housing and Infrastructure Board (HIB) (den libyska bostads- och infrastrukturmyndigheten), av tillämpningsområdet för förordning nr 204/2011 (1) eller, i förekommande fall, förordning nr 2016/44: (2)

1.1.

En bank som är etablerad i Europeiska unionen har enligt ett motgarantiavtal en skyldighet att betala bankgarantikostnader till en libysk bank som är upptagen i förteckningen i bilaga III till förordning nr 204/2011.

1.2.

En bank som är etablerad i Europeiska unionen har enligt ett motgarantiavtal en skyldighet att betala bankgarantikostnader till en libysk bank som inte är upptagen i förteckningen i bilaga III till förordning nr 204/2011, men bankgarantin har utfärdats till förmån för HIB, som är upptagen i den förteckningen.

1.3.

I förordning nr 204/2011 – i tiden efter ändringen av den förordningen genom förordning nr 45/2014 – föreskrivs ett förbud mot direkta eller indirekta betalningar till libyska enheter.

1.4.

Skyldigheten att betala bankgarantikostnader följer av ett motgarantiavtal som – inom ramen för avtalsförhållandet mellan två banker som är etablerade i Europeiska unionen – har ingåtts som ett led i en kedja av avtal med syfte att utfärda en bankgaranti till förmån för HIB.

1.5.

Avräkningen av bankgarantikostnaderna har skett efter utgången av garantiperioden till följd av en domstolsprövning och efter ikraftträdandet av förordning nr 2016/44?

2)

Om den skyldighet att betala bankgarantikostnader som beskrivs i 1.1 och 1.2 ovan omfattas av tillämpningsområdet för förordning nr 204/2011, ska då bankgarantikostnader som betalas till en libysk bank – som också den vid en viss tidpunkt var upptagen i förteckningen i bilaga III till förordningen – i syfte att utfärda en garanti för återbetalning av förskottsbetalning och en fullgörelsegaranti till förmån för HIB anses utgöra tillgångar som direkt eller indirekt görs tillgängliga till förmån för de juridiska personer, enheter eller organ som är upptagna förteckningen i bilaga III till förordning nr 204/2011?

3)

Ska artikel 12.1 b i förordning nr 204/2011 – i tiden efter ändringen av den förordningen genom förordning nr 45/2014 (se 1.3 ovan) – tolkas på så sätt att kostnader och utgifter som en libysk bank kräver ersättning för och som en bank som är etablerad i Europeiska unionen har betalat enligt ett motgarantiavtal ska anses utgöra direkta eller indirekta anspråk enligt en garanti?

4)

Ska en bank som är etablerad i Europeiska unionen och som enligt ett avtal om motgaranti som ingåtts som ett led i en kedja av avtal med syfte att utfärda en bankgaranti till förmån för HIB är skyldig att betala bankgarantikostnader till en libysk enhet (se 1.4 ovan) anses utgöra en person eller enhet i den mening som avses i artikel 12.1 c i förordning nr 204/2011, i dess lydelse enligt förordning nr 45/2014 (personer, enheter eller organ som agerar via en av de personer, enheter eller organ som avses i leden a eller b i nämnda artikel 12.1 eller för deras räkning eller till förmån för dem)? Ska bankgarantikostnader som nämnda bank kräver ersättning för av en annan bank som är etablerad i Europeiska unionen anses utgöra direkta eller indirekta anspråk enligt en garanti?

5)

Är undantagsbestämmelsen i artikel 9 i förordning nr 204/2011 tillämplig på alla slags betalningar?

6)

I den mån avräkningen av bankgarantikostnaderna har skett efter ikraftträdandet av förordning nr 2016/44, vilken upphävde förordning nr 204/2011, men i allt väsentligt innehåller identiska bestämmelser (se 1.5 ovan), ska då förordning nr 2016/44 tillämpas vid avgörandet av tvisten mellan parterna, och ska artikel 17.1 b i den förordningen då tolkas på så sätt att kostnader och utgifter som en libysk bank kräver ersättning för och som en bank som är etablerad i Europeiska unionen har betalat enligt ett motgarantiavtal ska anses utgöra direkta eller indirekta anspråk enligt en garanti? Ska en bank som är etablerad i Europeiska unionen och som enligt ett avtal om motgaranti som ingåtts som ett led i en kedja av avtal med syfte att utfärda en bankgaranti till förmån för HIB är skyldig att betala bankgarantikostnader till en libysk enhet anses utgöra en person eller en enhet i den mening som avses i artikel 17.1 c i förordning nr 2016/44 (personer, enheter eller organ som agerar via en av de personer, enheter eller organ som avses i leden a eller b i nämnda artikel 17.1 eller för deras räkning eller till förmån för dem)? Ska bankgarantikostnader som nämnda bank kräver ersättning för av en annan bank som är etablerad i Europeiska unionen anses utgöra direkta eller indirekta anspråk enligt en garanti?


(1)  Rådets förordning (EU) nr 204/2011 av den 2 mars 2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (EUT L 58, 2011, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EU) 2016/44 av den 18 januari 2016 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen och om upphävande av förordning (EU) nr 204/2011 (EUT L 12, 2016, s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/6


Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 11 april 2017 – Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

(Mål C-182/17)

(2017/C 221/08)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Nagyszénás Településszolgáltatási Nonprofit Kft.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

Tolkningsfrågor

1)

Omfattas ett kommersiellt bolag som är helägt av en kommun av begreppet offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 13.1 första stycket i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt?

2)

Om den första frågan besvaras jakande, ska då bolaget betraktas som myndighet när det utför uppgifter som obligatoriskt ankommer på kommunen men som anförtrotts bolaget?

3)

Om endera av de två första frågorna besvaras nekande, ska då de medel som kommunen betalar till bolaget för att utföra dessa uppgifter anses utgöra en motprestation?


(1)  EUT L 347, 2006, s. 1.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/7


Överklagande ingett den 11 april 2017 av International Management Group av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 2 februari 2017 i mål T-29/15, International Management Group mot Europeiska kommissionen

(Mål C-183/17 P)

(2017/C 221/09)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: International Management Group (ombud: L. Levi, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den överklagade domen, och

följaktligen,

ogiltigförklara den ändrade bilagan till kommissionens genomförandebeslut av den 7 november 2013 om det årliga handlingsprogrammet för 2013 för Myanmar/Burma som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget (1), antagen den 16 december 2014, och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, samt

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid domstolen och tribunalen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för överklagandet åberopar sökanden fyra grunder.

1)

Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Åsidosättande av domarens motiveringsskyldighet – Missuppfattning av handlingarna i målet

2)

Åsidosättande av 2002 års budgetförordning (2) och 2012 års budgetförordning (3) – Åsidosättande av kommissionens förordning (4) och kommissionens delegerade förordning (5) – Åsidosättande av domarens motiveringsskyldighet – Missuppfattning av handlingarna i målet

3)

Åsidosättande av principen om sund ekonomisk förvaltning – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Åsidosättande av domarens motiveringsskyldighet – Åsidosättande av 2012 års budgetförordning (artiklarna 60.2 och 61.1)

4)

Åsidosättande av principen om god förvaltning – Åsidosättande av rätten att yttra sig

Klaganden ifrågasätter också beslutet att neka klaganden tillgång till OLAF:s rapport.


(1)  C(2013) 7682 final.

(2)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, i ändrad lydelse (EGT L 248, 2002, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, i ändrad lydelse (EGT L 357, 2002, s. 1).

(5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 2012, s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/8


Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Berlin (Tyskland) den 12 april 2017 – flightright GmbH mot Iberia Express SA

(Mål C-186/17)

(2017/C 221/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Berlin

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: flightright GmbH

Motpart: Iberia Express SA

Tolkningsfråga

Kan rätt till kompensation enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 261/2004 (1) också föreligga när en passagerare missar en direkt anslutande flygförbindelse på grund av en relativt liten försening i förhållande till den planerade ankomsttiden, vilket orsakar en försening på tre timmar eller mer till den slutliga bestämmelseorten, när de båda flygningarna utförts av olika lufttrafikföretag och bokningen gjorts genom en researrangör som hade bokat samtliga flygningar genom ett annat flygbolag?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/8


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Madrid (Spanien) den 12 april 2017 – Lu Zheng mot Ministerio de Economía y Competitividad

(Mål C-190/17)

(2017/C 221/11)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Madrid

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lu Zheng

Motpart: Ministerio de Economía y Competitividad

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen (1) tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse, som den som är tvistig i det nationella målet, vilken, i syfte att vidta åtgärder mot ett åsidosättande av den anmälningsplikt som föreskrivs i artikel 3 i denna förordning, gör det möjligt att ålägga en administrativ sanktionsavgift som kan uppgå till två gånger värdet av de berörda betalningsmedlen?

2)

Ska artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse, som den som är tvistig i det nationella målet, i vilken det föreskrivs att de omständigheter att det inte visats att betalningsmedlen har ett lagligt ursprung och att det saknas samband mellan den berördes verksamhet och det förflyttade beloppet ska anses utgöra försvårande omständigheter vid åsidosättandet av anmälningsskyldigheten?

3)

För det fall de två föregående frågorna besvaras jakande, ska då artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen tolkas på så sätt att det är förenligt med proportionalitetsprincipen att, oberoende av det förflyttade beloppet, ålägga en ekonomisk sanktion som kan uppgå till 25 procent av det belopp som inte anmälts?


(1)   EUT L 309, 2005, s. 9.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/9


Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Helga Krüsemann m.fl. mot TUIfly GmbH

(Mål C-195/17)

(2017/C 221/12)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Hannover

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Helga Krüsemann, Gabriele Heidenreich, Doris Manneck, Rita Juretschke

Motpart: TUIfly GmbH

Tolkningsfrågor

1)

Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget är frånvarande på grund av sjukanmälan en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 (1)? Om den första frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga

2)

Om den första frågan ska besvaras nekande: Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget spontant är frånvarande på grund av arbetsnedläggelse som inte är arbetsrättsligt och kollektivavtalsrättsligt legitim (”olovlig strejk”) en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004? Om den andra frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga?

3)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Måste den extraordinära omständigheten ha förelegat för just den inställda flygningen, eller har lufttrafikföretaget som utför flygningen rätt att på grundval av företagsekonomiska överväganden upprätta en ny tidtabell?

4)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Ska bedömningen av huruvida det hade gått att undvika omständigheten göras på grundval av den extraordinära omständigheten, eller på grundval av följderna av att den extraordinära omständigheten inträder?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91(EUT L 46, s. 1)


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/10


Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Rita Hoffmeyer och Rudolf Meyer mot TUIfly GmbH

(Mål C-199/17)

(2017/C 221/13)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Hannover

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rita Hoffmeyer, Rudolf Meyer

Motpart: TUIfly GmbH

Tolkningsfrågor

1)

Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget är frånvarande på grund av sjukanmälan en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 (1)? Om den första frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga?

2)

Om den första frågan ska besvaras nekande: Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget spontant är frånvarande på grund av arbetsnedläggelse som inte är arbetsrättsligt och kollektivavtalsrättsligt legitim (”olovlig strejk”) en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004? Om den andra frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga?

3)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Måste den extraordinära omständigheten ha förelegat för just den inställda flygningen, eller har lufttrafikföretaget som utför flygningen rätt att på grundval av företagsekonomiska överväganden upprätta en ny tidtabell?

4)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Ska bedömningen av huruvida det hade gått att undvika omständigheten göras på grundval av den extraordinära omständigheten, eller på grundval av följderna av att den extraordinära omständigheten inträder?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91(EUT L 46, s. 1)


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/10


Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 13 april 2017 – Eberhard Schmeer mot TUIfly GmbH

(Mål C-203/17)

(2017/C 221/14)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Hannover

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Eberhard Schmeer

Motpart: TUIfly GmbH

Tolkningsfrågor

1)

Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget är frånvarande på grund av sjukanmälan en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 (1)? Om den första frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga

2)

Om den första frågan ska besvaras nekande: Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget spontant är frånvarande på grund av arbetsnedläggelse som inte är arbetsrättsligt och kollektivavtalsrättsligt legitim (”olovlig strejk”) en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004? Om den andra frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga?

3)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Måste den extraordinära omständigheten ha förelegat för just den inställda flygningen, eller har lufttrafikföretaget som utför flygningen rätt att på grundval av företagsekonomiska överväganden upprätta en ny tidtabell?

4)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Ska bedömningen av huruvida det hade gått att undvika omständigheten göras på grundval av den extraordinära omständigheten, eller på grundval av följderna av att den extraordinära omständigheten inträder?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91(EUT L 46, s. 1)


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/11


Överklagande ingett den 26 april 2017 av Lubrizol France SAS av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-191/14, Lubrizol France SAS mot Europeiska unionens råd

(Mål C-223/17 P)

(2017/C 221/15)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Lubrizol France SAS (ombud: R. MacLean, Solicitor, A. Bochon, avocat)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom i mål T-191/14, Lubrizol France mot Europeiska unionens råd, såvitt den avser två av klagandens yrkanden vid tribunalen,

bifalla dessa två yrkanden,

utöva sin befogenhet att pröva dessa två yrkanden och slutligt avgöra målet,

i andra hand, återförvisa målet till tribunalen så att den kan pröva klagandens två yrkanden avseende lagöverträdelser och förfarandefel, och

förplikta Rådet och eventuella intervenienter att ersätta klagandens rättegångskostnader avseende förevarande förfarande och rättegångskostnaderna avseende förfarandet i första instans.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande har klaganden anfört tre grunder.

1.

Den första grunden avser att tribunalen underlät att pröva rådets tillämpning av det relevanta testet gentemot korrekta rättsliga kriterier

Klaganden gör gällande att då tribunalen inte tillämpade de korrekta kriterier som framgår av kommissionens meddelande om autonoma tullbefrielser och tullkvoter (meddelande 2011/C 363/02 (1)) vid sin bedömning av huruvida den autonoma tullbefrielsen för BPA skulle upphöra, underlät tribunalen att göra en riktig bedömning av rådets och kommissionens påståenden mot bakgrund av det relevanta rättsliga testet och i enlighet med korrekta rättsliga kriterier som ska tillämpas i förevarande fall.

2.

Den andra grunden avser att tribunalen rättsstridigt sökte ersätta sin bedömning med rådets och uppenbart missuppfattade bevisningen

Klaganden gör i första hand gällande att tribunalen rättsstridigt sökte ersätta sin bedömning med rådets och kommissionens och därigenom gav rättstridiga skäl till stöd för uppfattningen att den vara som den invändande parten tillhandahöll kunde anses vara ett identiskt, likvärdigt eller utbytbart material för BPA.

I andra hand hävdar klagaden att tribunalen uppenbart missbedömde bevisningen avseende den invändande partens förmåga att tillhandahålla tillräckliga volymer av den vara som påstods vara jämförbar med BPA, och missuppfattade därmed bevisningens verkliga innebörd och tillämpning i prövningen av målet i första instans.

3.

Tredje grunden avser att tribunalen gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning vid tillämpningen av det gällande förfarandet och genom att anta en motstridig argumentation

Klaganden gör gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att kommissionens behörighet att avslå en invändning på grund av att en dröjsmålsperiod för att svara som var avsevärt längre än de 15 dagar som föreskrivits i kommissionens meddelande endast avsåg den första kontakten mellan den invändande parten och sökandeföretagen, och inte senare kommunikation mellan dessa, vilket medförde att tribunalen fann att dröjsmålet saknade betydelse. Därigenom antog tribunalen en motstridig argumentation avseende typ, funktion och roll hos de olika parterna i förfarandet enligt vad som framgick av kommissionens meddelande.


(1)  EUT C 363, 2011, s. 6.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/12


Överklagande ingett den 4 maj 2017 av GX av det beslut som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 3 mars 2017 i mål T-556/16, GX mot europeiska kommissionen

(Mål C-233/17 P)

(2017/C 221/16)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: GX (ombud: advokaten G.-M. Enache)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den överklagade domen och följaktligen ogiltigförklara det omtvistade beslutet från tillsättningsmyndigheten,

utge ersättning för den materiella och ideella skada som sökanden lidit på grund av det beslutet, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden yrkar att domstolen ska upphäva tribunalens dom av den 3 mars 2017 i mål T-556/16, GX mot kommissionen, genom vilket tribunalen ogillade klagandens talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattades av uttagningskommittén i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/248/13 om att inte uppta hans namn i förteckningen över godkända sökande i det uttagningsprovet.

Till stöd för överklagandet åberopar klaganden två grunder.

1.

Rättsstridighet vad gäller meddelandet om uttagningsprov, rättelsen och de grundläggande principerna för utvärderingscentrumet

Klaganden anser för det första att meddelandet om offentlig upphandling är rättsstridigt i den mån det inte innehåller någon objektiv motivering vad gäller begränsningen av valet av andra språk (tyska, engelska eller franska) mot bakgrund av institutionens intresse eller vad gäller denna begränsnings proportionalitet i förhållande till institutionens verkliga behov.

Klaganden anser för det andra att de grundläggande principerna för utvärderingscentrumet som styr EPSO:s allmänna uttagningsprov är rättsstridiga och ogiltiga och saknar vetenskaplig grund, eftersom det saknas stöd, bevisning eller verifikationer avseende den grundläggande praxis som tillämpas på EPSO när det gäller följande principer: i) ”tidigare uppträdande är den bästa indikatorn för framtida prestation”, ii) ”utvärderingscentrum, som simulerar arbetssituationer i verkliga livet, är den bästa indikatorn för prestation i verkliga livet”.

Klaganden anser för det tredje att den rättelse som publicerats angående uttagningsprov EPSO/AD/248/13 är rättsstridig.

2.

Förfarandefel vid utvärderingscentrumet

Klaganden åberopar ett antal påstådda förfarandefel vid utvärderingscentrumet i uttagningsprov EPSO/AD/248/13.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/13


Begäran om förhandsavgörande framställd av Østre Landsret (Danmark) den 10 maj 2017 – Gert Teglgaard och Fløjstrupgård I/S mot Fødevareministeriets Klagecenter

(Mål C-239/17)

(2017/C 221/17)

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Østre Landsret

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gert Teglgaard och Fløjstrupgård I/S

Motpart: Fødevareministeriets Klagecenter

Tolkningsfrågor

1)

I en situation där en lantbrukare ett visst kalenderår inte iakttar föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och direktstödet till lantbrukaren därför ska minskas (se artikel 6.1 i rådets förordning nr 1782/2003 (1) jämförd med artikel 66.1 i kommissionens förordning nr 796/2004 (2)), ska minskningen av stödet då beräknas utifrån lantbrukarnas direktstöd

a)

det kalenderår då överträdelsen äger rum, eller

b)

det (senare) kalenderår då överträdelsen fastställs/konstateras?

2)

Gäller detsamma enligt de efterföljande bestämmelserna i artikel 23.1 i rådets förordning nr 73/2009 (3) jämförd med artikel 70.4 och 70.8 a i kommissionens förordning nr 1122/2009 (4)?

3)

I en situation där en lantbrukare åren 2007 och 2008 inte iakttog föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden men detta fastställdes/konstaterades först år 2011, är det då rådets förordning nr 1782/2003 jämförd med kommissionens förordning nr 796/2004 som ska tillämpas på minskningen av stödet, eller är det rådets förordning nr 73/2009 jämförd med kommissionens förordning nr 1122/2009 som ska tillämpas?


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 2003, s. 1).

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, 2004, s. 18).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 2009, s. 16).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2009, s. 65).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/14


Överklagande ingett den 2 maj 2017 av Holistic Innovation Institute, S.L.U. av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-706/14, Holistic Innovation Institute mot REA

(Mål C-241/17 P)

(2017/C 221/18)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Holistic Innovation Institute, S.L.U (ombud: advokaten J.J. Marín López)

Övrig part i målet: Genomförandeorganet för forskning (REA)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom (femte avdelningen) av den 16 februari 2017, Holistic Innovation Institute/REA (T-706/14, EU:T:2017:89),

ogiltigförklara det beslut som direktören vid genomförandeorganet för forskning meddelade den 24 juli 2014 [ARES (2014) 2461172] om att avsluta förhandlingarna med Holistic Innovation Institute S.L.U. och utesluta det från deltagande i de europeiska projekten Inachus och ZONeSEC, och

förordna om ersättning till Holistic Innovation Institute S.L.U. på de villkor som föreskrivs i punkt 177 i överklagandet.

Grunder och huvudargument

1.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen fastställde att REA var behörig och hade hållit sig inom gränserna för sina uppdrag som tilldelats REA avseende handläggningen av det sjunde ramprogrammet genom att utvärdera Holistic Innovation Institutes kapacitet och utesluta det från förhandlingarna inom ramen för projekten Inachus och ZONeSEC (punkt 39 i den överklagade domen).

2.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen tolkade punkt 2.2.2 första stycket i bilagan till beslut 2012/838 på så sätt att den gav REA rätt att utesluta Holistic Innovation Institute från förhandlingarna inom ramen för projekten Inachus och ZONeSEC (punkt 126 i den överklagade domen).

3.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen fastställde att det omtvistade beslutet var motiverat (punkt 67 i den överklagade domen), trots att det i det omtvistade beslutet, vad gäller motiveringen, hänvisas till dels kommissionens beslut av den 13 mars 2014 [ARES (2014) 710158] som utesluter klaganden från deltagande i projektet eDIGIREGION (punkterna 57 och 60–62 i den överklagade domen), dels de slutliga revisionsrapporterna 11-INFS-025 och 11-BA119-016 (punkterna 63 och 64 i den överklagade domen), trots att både kommissionens beslut av den 13 mars 2014 [ARES (2014) 710158] och de slutliga revisionsrapporterna 11-INFS-025 et 11-BA119-016 har varit föremål för talan om ogiltigförklaring.

4.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen missuppfattade den bevisning som framlagts när den fastställde att REA vid flera tillfällen hade efterfrågat viss information (punkt 75 i den överklagade domen), att REA hade ”upprepat sin begäran” genom skrivelse av den 14 maj 2014 (punkt 78 i den överklagade domen) och att REA hade haft ”ett flertal kontakter med klaganden” (punkt 118 i den överklagade domen).

5.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen missuppfattade den bevisning som framlagts när den, i punkterna 8, 77 och 78, hänvisade till en icke existerande handling som inte återfanns i akten.

6.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen (punkterna 80, 84, 94, 108 och 127 i den överklagade domen) fastställde att det omtvistade beslutet var välgrundat, trots att det stred mot punkt 2.2.2. i bilagan till beslut 2012/838, eftersom beslutet frångick den positiva bedömning av klagandens operationella kapacitet, som externa oberoende bedömare gjort, utan ”solid och välgrundad argumentation”.

7.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen inte motiverade sin ståndpunkt att ”[klaganden] inte hade anfört något som motbevisade [REA:s] resonemang” (punkt 58 i den överklagade domen) och att klagandens skrivelse av den 2 juni 2014, i bilaga A.26 till överklagandeskriften, ”återgav en del av den information som återfanns i den förklarande handling som anges i punkt 8 ovan, utan att lämna den särskilda information som REA hade begärt, såsom angetts i punkterna 7, 9 och 10 ovan” (punkt 78 i den överklagade domen).

8.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen fastställde att tidsplanen i förhandlingsmandaten ”endast som vägledning” föreskrev ett avslutande av förhandlingarna (punkt 130 i den överklagade domen).

9.

Felaktig rättstillämpning i den del tribunalen i den överklagade domen felaktigt slog fast att det saknas skäl att ersätta den materiella och ideella skada som orsakats av antagandet av det omtvistade beslutet (punkterna 147, 148 och 150 i den överklagade domen).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/15


Begäran om förhandsavgörande framställd av Supreme Court (Irland) den 12 maj 2017 – Ryanair Ltd mot The Revenue Commissioners

(Mål C-249/17)

(2017/C 221/19)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ryanair Ltd

Motpart: The Revenue Commissioners

Tolkningsfrågor

1)

Kan en framtida avsikt att tillhandahålla förvaltningstjänster till ett förvärvsobjekt, om företagsuppköpet skulle genomföras, anses räcka för att fastställa att den potentiella förvärvaren bedriver ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 4 i sjätte mervärdesskattedirektivet, (1) så att mervärdesskatt som den potentiella förvärvaren har betalat med avseende på varor eller tjänster som tillhandahållits i syfte att försöka få det aktuella förvärvet att fortskrida eventuellt kan anses utgöra mervärdesskatt på en ingående transaktion hänförlig till den planerade ekonomiska verksamheten att tillhandahålla sådana förvaltningstjänster?

2)

Kan det anses föreligga ett tillräckligt ”direkt och omedelbart samband”, vilket identifierades som ett krav av EU-domstolen i domen Cibo, (2) mellan yrkesmässiga tjänster som tillhandahållits i samband med ett sådant eventuellt företagsuppköp och en utgående transaktion som avser det eventuella tillhandahållandet av förvaltningstjänster till förvärvsobjektet, om uppköpet skulle genomföras, så att det är tillåtet att göra avdrag för den mervärdesskatt som ska betalas med avseende på dessa yrkesmässiga tjänster?


(1)  Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

(2)  Dom av den 27 september 2001, Cibo Participations, C-16/00, EU:C:2001:495.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/16


Talan väckt den 12 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-251/17)

(2017/C 221/20)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Manhaeve och L. Cimaglia)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 260.1 FEUF, genom att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra domstolens dom av den 19 juli 2012 i mål C-565/10, kommissionen mot Italien,

förplikta Republiken Italien att betala ett vite på 346 699,21 euro, eventuellt begränsat genom tillämpning av formeln med föreslagen minskning, för varje dags försening av genomförande av domen i målet C-565/10, från och med dagen då dom meddelas i förevarande mål och till och med att domen i mål C-565/10 genomförs,

förplikta Republiken Italien att erlägga ett dagligt schablonbelopp om 39 113,80 euro, totalt 62 699 421,40 euro, från och med dagen då dom meddelas i mål C-565/10 och till och med dagen då dom meddelas i förevarande mål eller till och med att domen i mål C-565/10 genomförs, och

förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom sin talan har kommissionen gjort gällande att Republiken Italien inte har genomfört den dom som domstolen meddelande den 19 juli 2012 vad gäller 80 italienska tätorter bland de tätorter som var föremål för den domen.

I detta sammanhang har Republiken Italien medgett att den inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 3 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (1), vad gäller 35 tätorter. Republiken Italien medger också att den inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artiklarna 4 och 10 i detta direktiv vad gäller 70 tätorter.

Kommissionen drar härur slutsatsen att Republiken Italien inte har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att fullt ut genomföra domstolens dom av den 19 juli 2012.


(1)  EGT L 135, 1991, s. 40


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/17


Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hannover (Tyskland) den 15 maj 2017 – Regina Lorenz und Prisca Sprecher mot TUIfly GmbH

(Mål C-254/17)

(2017/C 221/21)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Hannover

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Regina Lorenz, Prisca Sprecher

Motpart: TUIfly GmbH

Tolkningsfrågor

1)

Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget är frånvarande på grund av sjukanmälan en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 (1)? Om den första frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga

2)

Om den första frågan ska besvaras nekande: Utgör omständigheten att en för genomförandet av flygningar betydande del av personalen hos det utförande lufttrafikföretaget spontant är frånvarande på grund av arbetsnedläggelse som inte är arbetsrättsligt och kollektivavtalsrättsligt legitim (”olovlig strejk”) en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004? Om den andra frågan ska besvaras jakande: Hur hög måste frånvaron bland personalen vara för att en sådan omständighet ska anses föreligga?

3)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Måste den extraordinära omständigheten ha förelegat för just den inställda flygningen, eller har lufttrafikföretaget som utför flygningen rätt att på grundval av företagsekonomiska överväganden upprätta en ny tidtabell?

4)

Om den första eller andra frågan ska besvaras jakande: Ska bedömningen av huruvida det hade gått att undvika omständigheten göras på grundval av den extraordinära omständigheten, eller på grundval av följderna av att den extraordinära omständigheten inträder?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91(EUT L 46, s. 1)


Tribunalen

10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/18


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – AW mot EUIPO – Pharma Mar (YLOELIS)

(Mål T-85/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-ordmärket YLOELIS - Det äldre EU-varumärket YONDELIS - Relativt registeringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU) nr 207/2009))

(2017/C 221/22)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Alfa Wassermann SpA (AW) (Alanno, Italien), som har fått tillstånd att inträda i målet i stället för Alfa Wassermann Hungary Kft (ombud: advokaterna M. Best, U. Pfleghar och S. Schäffner)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: S. Palmero Cabezas)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Pharma Mar, SA (Colmenar Viejo, Spanien) (ombud: advokaten N. González-Alberto Rodríguez)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades den 18 december 2014 av första överklagandenämnden vid EUIPO (ärende R 1100/2014-1) i ett invändningsförfarande mellan Pharma Mar och Alfa Wassermann Hungary.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas

2)

Alfa Wassermann Hungary ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 118, 13.4.2015.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/18


Tribunalens dom av den 15 maj 2017 – Morton’s of Chicago mot EUIPO – Mortons the Restaurant (MORTON’S)

(Mål T-223/15) (1)

((EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket MORTON’S - De äldre icke-registrerade nationella varumärkena MORTON’S, MORTONS, MORTON’S CLUB, MORTONS CLUB, MORTON’S THE RESTAURANT, MORTONS RESTAURANT och M MORTON’S - Relativt registreringshinder - Ogiltighetsförklaring - Artikel 8.4 och artikel 53.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 221/23)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Morton’s of Chicago, Inc. (Chicago, Illinois, Förenta staterna) (ombud: J. Moss, barrister)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Mortons the Restaurant Ltd (London, Förenade Konungariket) (ombud: J. Barry, solicitor, och P. Nagpal, barrister)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 12 februari 2015 (ärende R 46/2014-1) om ett ogiltighetsförfarande mellan Mortons The Restaurant och Morton’s of Chicago.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Morton’s of Chicago, Inc. ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 228, 17.3.2015.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/19


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Agria Polska m.fl. mot kommissionen

(Mål T-480/15) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Missbruk av dominerande ställning - Marknaden för distribution av växtskyddsmedel - Beslut att avslå ett klagomål - Påstått konkurrensbegränsande beteende av tillverkare och distributörer - Tillverkare och distributörers överenskomna eller samordnade ingivande av klagomål till administrativa och rättsliga myndigheter - Angivelse av påstådda överträdelser av tillämpliga bestämmelser av parallellimportörer - Administrativa kontroller som därefter ombesörjts av administrativa myndigheter - Nationella myndigheters vidtagande av administrativa och rättsliga åtgärder gentemot parallellimportörerna - Tillverkarnas och distributörernas ingivande av klagomål jämställs med trakasserier eller missbruk av administrativa förfaranden - Inget unionsintresse - Rätt till ett effektivt domstolsskydd))

(2017/C 221/24)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Agria Polska sp. z o.o. (Sosnowiec, Polen), Agria Chemicals Poland sp. z o.o. (Sosnowiec), Star Agro Analyse und Handels GmbH (Allerheiligen bei Wildon, Österrike) och Agria Beteiligungsgesellschaft mbH (Allerheiligen bei Wildon) (ombud: advokaterna S. Dudzik och J. Budzik, därefter advokaterna P. Graczyk och W. Rocławski)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Szczodrowski, A. Dawes och J. Norris-Usher)

Saken

Talan, som väckts med stöd av artikel 263 FEUF, om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2015) 4284 final, av den 19 juni 2015 (ärende AT.39864 – BASF (tidigare AGRIA m.fl./BASF m.fl.)), att avslå det klagomål som sökandena ingett beträffande överträdelser av artikel 101 och/eller artikel 102 FEUF som påstås i huvudsak ha begåtts av tretton företag som tillverkar och distribuerar växtskyddsmedel, med hjälp av eller via fyra yrkesorganisationer och en advokatbyrå.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Agria Polska sp. z o.o., Agria Chemicals Poland sp. z o.o., Star Agro Analyse und Handels GmbH och Agria Beteiligungsgesellschaft mbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 337, av den 12.10.2015.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/20


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Airhole Facemasks mot EUIPO – sindustrysurf (AIR HOLE FACE MASKS YOU IDIOT)

(Mål T-107/16) (1)

((EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket AIR HOLE FACE MASKS YOU IDIOT - Ond tro - Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Behörighet att ändra beslut))

(2017/C 221/25)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Airhole Facemasks, Inc. (Vancouver, Kanada) (ombud: S. Barker, solicitor, och A. Michaels, barrister)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd: industrysurf, SL (Trapagaran, Spanien)

Saken

Angående ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 18 januari 2016 (ärende R 2547/2014-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Airhole Facemasks och sindustrysurf.

Domslut

1)

Det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) fattade den 18 januari 2016 (ärende R 2547/2014-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Airhole Facemasks, Inc. och sindustrysurf, SL, ogiltigförklaras och ändras på så sätt att sindustrysurfs överklagande till EUIPO av annulleringsenhetens beslut av den 30 juli 2014 ogillas.

2)

Airhole Facemasks och EUIPO ska bära sina rättegångskostnader vid tribunalen.

3)

Sindustrysurf ska ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Airhole Facemasks vid EUIPO:s överklagandenämnd.

4)

Överklagandet ogillas i övrigt.


(1)  EUT C 175, 17.5.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/20


Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Reisswolf mot EUIPO

(Mål T-163/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket secret.service. - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 - Prövning av sakförhållandena på eget initiativ - Artikel 76 i förordning nr 207/2009 - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 i förordning nr 207/2009))

(2017/C 221/26)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Reisswolf Akten- und Datenvernichtung GmbH & Co. KG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokat A. Ebert-Weidenfeller)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Hanne)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 februari 2016 (ärende R 1820/2015-4) angående en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordkännetecknet secret.service.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Reisswolf Akten- und Datenvernichtung GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 200, 6.6.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/21


Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Panzeri mot parlamentet

(Mål T-166/16) (1)

((Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter - Ersättning för assistentstöd till parlamentsledamöter - Återkrav av felaktigt utbetalda belopp))

(2017/C 221/27)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Pier Antonio Panzeri (Calusco d’Adda, Italien) (ombud: advokaten C. Cerami)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: N. Lorenz, A. Caiola, G. Corstens och S. Seyr)

Saken

Talan grundad på artikel 264 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som fattades av parlamentets generalsekreterare den 11 februari 2016 angående återkrav från sökanden av ett belopp på 83 764,34 euro samt av den dithörande debetnotan utfärdad samma datum.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Pier Antonio Panzeri ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 200, 6.6.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/21


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Mühlbauer Technology mot EUIPO

(Mål T-218/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Magicrown - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 221/28)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Mühlbauer Technology GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna M. Zintler och A. Stolz)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Hanne)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades den 7 mars 2016 av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd (ärende R 1213/2015-4) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordkännetecknet Magicrown.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Mühlbauer Technology GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 232, 27.6.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/22


Tribunalens dom av den 17 maj 2017 – adp Gauselmann mot EUIPO (MULTI FRUITS)

(Mål T-355/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket MULTI FRUITS - Absoluta registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 221/29)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: adp Gauselmann GmbH (Espelkamp, Tyskland) (ombud: advokat P. Koch Moreno)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Schifko)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 29 april 2016 (ärende R 1043/2015-5) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordkännetecknet MULTI FRUITS.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

adp Gauselmann GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 296, 16.8.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/22


Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Bammer mot EUIPO – mydays (MÄNNERSPIELPLATZ)

(Mål T-372/16) (1)

((EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-ordmärket MÄNNERSPIELPLATZ - Absolut registeringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 52.1 a och artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 221/30)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Alexander Bammer (Sindelfingen, Tyskland) (ombud: advokaten W. Riegger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: S. Hanne)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: mydays GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaten F. Pfefferkorn)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades den 28 april 2016 av första överklagandenämnden vid EUIPO (ärende R 1795/2015-1) i ett ogiltighetsförfarande mellan mydays och Alexander Bammer.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Alexander Bammer ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 314, 29.8.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/23


Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Sabre GLBL mot EUIPO (INSTASITE)

(Mål T-375/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket INSTASITE - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 221/31)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sabre GLBL, Inc. (Southlake, Texas, Förenta staterna) (ombud: advokat J. Zecher)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf och S. Crabbe)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 27 april 2016 (ärende R 1742/2015 2) om en ansökan om registrering av ordkännetecknet INSTASITE som EU-varumärke.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Sabre GLBL, Inc. förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 326, 5.9.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/23


Tribunalens dom av den 18 maj 2017 – Makhlouf mot rådet

(Mål T-410/16) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Rätt till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Motiveringsskyldighet - Uppenbart felaktig bedömning - Rätt till heder - Rätt till egendom - Oskuldspresumtion - Restriktioner för inresa i och transit på unionens territorium - Proportionalitet))

(2017/C 221/32)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Rami Makhlouf (Damaskus, Syrien) (ombud: advokat E. Ruchat)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Kyriakopoulou, G. Étienne och A. Vitro, därefter S. Kyriakopoulou och A. Vitro, sedan S. Kyriakopoulou och J. Bauerschmidt)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre, L. Havas och R. Tricot)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets beslut Gusp/2016/850 av den 27 maj 2016 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 141, 2016, s. 125) och därpå följande genomförandeakter, såvitt dessa avser sökanden.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Rami Makhlouf ska bära sina egna rättegångskostnader samt ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)

Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader.


(1)  EUT C 371, 10.10.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/24


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Marsh mot EUIPO (LegalPro)

(Mål T-472/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket LegalPro - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009))

(2017/C 221/33)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Marsh GmbH (Frankfurt am Main, Tyskland) (ombud: advokat W. Riegger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 17 juni 2016 (ärende R 146/2016-4) om en ansökan om registrering av kännetecknet LegalPro som EU-ordmärke.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Marsch GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 383, 17.10.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/25


Tribunalens dom av den 17 maj 2017 – PG mot Frontex

(Mål T-583/16)

((Personalmål - Tillfälligt anställda - Beslut att inte förlänga ett tidsbegränsat avtal - Förfarandet vid förlängning - Artikel 266 FEUF - Omsorgsplikt - Utomobligatoriskt ansvar))

(2017/C 221/34)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PG (ombud: advokaten S. Pappas)

Svarande: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) (ombud: H. Caniard och S. Drew, biträdda av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om dels ogiltigförklaring av beslutet från myndigheten med behörighet att sluta anställningsavtal vid Frontex av den 9 juni 2015, att inte förlänga sökandens anställningsavtal, dels ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

PG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/25


Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – CW mot parlamentet

(Mål T-742/16 RENV) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Mobbning - Artikel 12 a i tjänsteföreskrifterna - Biståndsskyldighet - Interna bestämmelser för den rådgivande kommittén om mobbning och förebyggande av mobbning på arbetsplatsen - Artikel 24 i tjänsteföreskrifterna - Begäran om bistånd - Avslag - Beslut om avslag på klagomål - Självständigt innehåll - Huruvida klagomålet har ingetts för tidigt - Föreligger inte - Roll och befogenheter för den rådgivande kommittén om mobbning och förebyggande av mobbning på arbetsplatsen - Frivilligt för tjänstemannen att vända sig till kommittén - Utomobligatoriskt ansvar))

(2017/C 221/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: CW (ombud: advokat C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: E. Taneva och M. Dean)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF med yrkande, dels, om ogiltigförklaring av Europaparlamentets beslut av den 8 april 2013 om avslag på sökandens begäran om bistånd med anledning av den mobbning hon anser sig ha blivit utsatt för av sina överordnade och ogiltigförklaring av Europaparlamentets generalsekreterares beslut av den 23 oktober 2013 med avslag på sökandens klagomål av den 9 juli 2013, dels, om skadestånd för den skada hon påstår sig ha lidit.

Domslut

1)

Det beslut som antogs den 23 oktober 2013 av Europaparlamentets generalsekreterare, i egenskap av tillsättningsmyndighet för Europaparlamentet, med avslag på CW:s klagomål av den 9 juli 2013 ogiltigförklaras.

2)

Begäran om ogiltigförklaring av Europaparlamentets beslut av den 8 april 2013 om avslag på CW:s begäran om bistånd avvisas.

3)

Europaparlamentet ska till CW utge skadestånd för den ideella skada hon lidit, till ett belopp på 2 000 euro jämte dröjsmålsränta, från och med den dag denna dom meddelas, enligt den räntesats som fastställts av Europeiska centralbanken (ECB) för huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

4)

Skadeståndstalan ogillas i övrigt.

5)

Europaparlamentet ska bära sina rättegångskostnader och de kostnader som uppkommit för CW för det ursprungliga förfarandet vid Europeiska unionens personaldomstol avseende talan i mål F-124/13, förfarandet för överklagande avseende mål T-309/15 P, samt förevarande förfarande för hänskjutande avseende mål T-742/16 RENV.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014 (målet registrerades inledningsvis vid Europeiska unionens personaldomstol med målnummer F-124/13).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/26


Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-55/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - EIB:s personal - Betygsättning - Rapport om karriärutveckling - Bedömningsförfarandet för år 2009 - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat))

(2017/C 221/36)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten G. Ferabecoli)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken BEI (ombud: G. Nuvoli och G. Faedo biträdda av advokaten A. Dal Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) den 18 december 2015, De Nicola/EIB (F-45/11, EU:F:2015:167), med yrkande om att domen delvis ska upphävas.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) rättegångskostnader i förevarande förfarande.


(1)  EUT C 106, 21.3.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/27


Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-59/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - EIB:s personal - Betygsättning - Rapport om karriärutveckling - Bedömningsförfarandet för år 2012 - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat))

(2017/C 221/37)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg (ombud: advokaten G. Ferabecoli)

Övrig part i målet: Europeiska inversteringsbanken (ombud: inledningsvis G. Nuvoli och F. Martin, därefter G. Nuvoli och G. Faedo, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) den 18 december 2015, De Nicola/EIB (F-9/14, EU:F:2015:163), med yrkande om att domen delvis ska upphävas.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) rättegångskostnader i förevarande förfarande.


(1)  EUT C 111, 29.3.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/27


Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-60/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Personal vid EIB - Betygsättning - Karriärutvärderingsrapport - Bedömningsförfarandet för år 2011 - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet delvis inte kan upptas till prövning och delvis är ogrundat))

(2017/C 221/38)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten G. Ferabecoli)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken (EIB) (ombud: inledningsvis G. Nuvoli och F. Martin, därefter G. Nuvoli och G. Faedo, biträdda av advokaten A. DaI Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) den 18 december 2015, De Nicola/EIB (F-55/13, EU:F:2015: 165), och i vilket det förs talan om att denna dom ska upphävas.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska investeringsbanken (EIB) i förevarande instans.


(1)  EUT C 111, 29.3.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/28


Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-70/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - EIB:s personal - Mobbning - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet är ogrundat))

(2017/C 221/39)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten G. Ferabecoli)

Övrig part i målet: Europeiska inversteringsbanken (BEI) (ombud: G. Nuvoli et G. Faedo biträdda av advokaten de A. Dal Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som meddelades av Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) den 18 december 2015, De Nicola/EIB (F-104/13, EU:F:2015:164), med yrkande om att domen delvis ska upphävas.

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) rättegångskostnader i förevarande förfarande.


(1)  EUT C 111, 29.3.2016


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/28


Tribunalens beslut av den 4 maj 2017 – De Masi mot kommissionen

(Mål T-341/16) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Tillgång till handlingar - Begäran om tillgång inom ramen för det interinstitutionella samarbetet enligt artikel 230 FEUF - Handlingar avseende arbetet i uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) inrättad av rådet - Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas - Avvisning))

(2017/C 221/40)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Fabio De Masi (Bryssel, Belgien) (ombud: A. Fischer-Lescano, professor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Erlbacher och J. Baquero Cruz)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av det beslut som innehåller skrivelsen från kommissionen av den 8 juni 2016, som besvarar begäran från ordföranden för Europaparlamentets särskilda utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE2) om fullständig tillgång till handlingar i uppförandekodgruppen (företagsbeskattning).

Avgörande

1)

Talan avvisas.

2)

Fabio De Masi ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.


(1)  EUT C 287, 8.8.2016.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/29


Talan väckt den 14 april 2017 – L mot parlamentet

(Mål T-59/17)

(2017/C 221/41)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: L (ombud: I. Coutant Peyre, lawyer)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara parlamentets beslut att säga upp sökanden av den 24 juni 2016 och mottagit den 25 juli 2016,

förplikta parlamentet att utge en ersättning på 100 000 euro för icke-ekonomisk skada, och

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder.

1.

Första grunden avser åsidosättande av principen om skydd för whistleblowers i artiklarna 22a och 22b i tjänsteföreskrifterna och artikel 6.1 i de interna reglerna

2.

Andra grunden avser bristfällig motivering.

3.

Tredje grunden avser att det gjorts en uppenbart felaktig skönsmässig bedömning.

4.

Fjärde grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

5.

Femte grunden avser ett åsidosättande av omsorgsplikten.

6.

Sjätte grunden avser att parlamentet inte besvarade sökandens begäran om bistånd, åsidosättande av rätten till försvar och åsidosättande av rätten till medling.

7.

Sjunde grunden avser åsidosättande av rätten till tillgång till handlingar.

8.

Åttonde grunden avser maktmissbruk.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/29


Talan väckt den 19 april 2017 – Falmouth University mot kommissionen

(Mål T-227/17)

(2017/C 221/42)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Falmouth University (Falmouth, Förenade kungariket) (ombud: V. Sloane, barrister, F. Harmel, jurist, och T. Kotsonis, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut som meddelades av Europeiska kommissionen där kommissionen fann att i förhållande till ERDF programperiod 2007-2013 hade oegentligeter uppkommit avseende projektet ”Enhancing the Creative Knowledge Base of Cornwall” och att en fast finansiell korrigering om 25 procent erfordrades,

förplikta Europeiska kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde fel då den fann att urvalskriteriet stred mot artikel 44.2 i direktiv 2004/18/EG. (1)

2.

Andra grunden: Kommissionen hade inte rätt att åberopa de tre tillkommande oegentligheterna.

3.

Tredje grunden: Kommissionen gjorde under alla omständigheter fel då den fann att det fanns tre tillkommande oegentligheter.

4.

Fjärde grunden: Det är uppenbart att kommissionen agerade irrationellt och oproportionerligt då den fann att den finansiella korrigeringen skulle fastställas till 25 procent.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 2004, s. 114).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/30


Talan väckt den 17 april 2017 – Balti Gaas mot kommissionen och Inea

(Mål T-236/17)

(2017/C 221/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Balti Gaas OÜ (Tallinn, Estland) (ombud: E. Tamm och L. Naaber-Kivisoo, lawyers)

Svarande: Europeiska kommissionen och Genomförandeorganet för innovation och nätverk (INEA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara svarandenas beslut av den 17 februari 2017 Ref Ares(2017)890302 (1), och

förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att svarandena inte säkerställde att den vid förfarandena avseende beviljande av stöd iakttog principerna om lagenlighet, öppenhet och god förvaltning. Sökanden åberopar fyra grunder.

1.

Första grunden: Bristande behörighet.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av en väsentlig formföreskrift genom underlåtenhet att motivera beslutet.

3.

Tredje grunden: Bristande motivering.

4.

Fjärde grunden: Materiella felaktigheter i motiveringen.


(1)  Beslut som fattats avseende kommissionens genomförandebeslut C(2016)1587 final av den 17 mars 2016 om ändring av kommissionens genomförandebeslut C(2014)2080 om ett flerårigt arbetsprogram för bidrag till transeuropeiska energiinfrastrukturer inom Fonden för ett sammanlänkat Europa under perioden 2014–2020


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/31


Talan väckt den 24 april 2017 – Ecolab Deutschland och Lysoform Dr. Hans Rosemann mot Echa

(Mål T-243/17)

(2017/C 221/44)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ecolab Deutschland GmbH (Monheim, Tyskland) och Lysoform Dr. Hans Rosemann GmbH (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaterna K. Van Maldegem, M. Grunchard och P. Sellar)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

fastställa att talan kan tas upp till prövning och bifalla den,

ogiltigförklara Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) beslut om att uppta företaget Sasol Chemie GmbH & Co. KG som aktiv leverantör av ämnet 1-Propanol i förteckningen enligt artikel 95.1 i förordning (EU) nr 528/2012 (1) (artikel 95-förteckningen) för produkttyperna 1, 2 och 4,

förplikta Echa att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.

1.

Första grunden: åsidosättande av artikel 95.1 andra stycket i förordning (EU) nr 528/2012

Sökandena gör gällande att Echa underlät att uppfylla de rättsliga kriterier som anges i artikel 95.1 i förordning (EU) nr 528/2012 för att uppta ett företag som Sasol i artikel 95-förteckningen, då Sasol inte förmådde inlämna en fullständig dossier till Echa. Enligt sökandena är det inte möjligt att dossiern innehöll vare sig en kopia av Comet Assay-testet eller ett tillstånd om tillgång med rätt att hänvisa till det testet.

2.

Andra grunden: åsidosättande av principen om icke-diskriminering

Sökandena anför att, genom att ha godtagit att den dossier Sasol ingett för att upptas i artikel 95-förteckningen var fullständig, behandlade Echa företag som befann sig i en jämförbar situation olika utan att det fanns objektiva skäl därtill, vilket strider mot principen om icke-diskriminering.

3.

Tredje grunden: åsidosättande av de likvärdiga förhållanden som fastställts genom förordning (EU) nr 528/2012 samt skapande av illojal konkurrens

Sökandena gör gällande att genom att ha upptagit Sasol i artikel 95-förteckningen underlät Echa att tillämpa de regler som anges i artiklarna 62 och 63 i förordning (EU) nr 528/2012, vilka är utformade för att säkerställa likvärdiga förhållandena mellan sådana företag som sökandeföretagen, som har deltagit i omprövningen av 1-Propnalol, och sådana företag, som Sasol, som inte har deltagit i denna omprövning.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 2012, s. 1).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/32


Talan väckt den 28 april 2017 – Casino, Guichard-Perrachon och EMC Distribution mot kommissionen

(Mål T-249/17)

(2017/C 221/45)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Casino, Guichard-Perrachon (Saint-Étienne, Frankrike) och EMC Distribution (Vitry-sur-Seine, Frankrike) (ombud: advokaterna D. Théophile, I. Simic, O. de Juvigny och T. Reymond)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

först förplikta kommissionen, enligt artiklarna 89 och 90 i tribunalens rättegångsregler, att förete alla dokument, handlingar och övriga uppgifter på grundval av vilka den vid tidpunkten för beslut C(2017) 1054 ansåg sig förfoga över tillräckligt starka indicier för att rättfärdiga en inspektion i sökandenas lokaler,

fastställa, enligt artikel 277 FEUF, att artikel 20 i förordning nr 1/2003 inte ska tillämpas i det aktuella fallet, och följaktligen ogiltigförklara kommissionens beslut C(2017) 1054 av den 9 februari 2017,

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut C(2017) 1054 av den 9 februari 2017, enligt artikel 263 FEUF, och

förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.

1.

Första grunden: Europeiska kommissionens beslut av den 9 februari 2017 genom vilket sökandena skulle underkasta sig en inspektion enligt artikel 20.1 och 20.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1), vilket i detta fall angrips (nedan kallat det angripna beslutet), är rättsstridigt. I detta avseende gör sökandena gällande följande:

Det angripna beslutet grundas på en bestämmelse som i sig är rättsstridig och som följaktligen inte kan tillämpas i detta fall, enligt artikel 277 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat FEUF),

Artikel 20 i förordning nr 1/2003 strider mot den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel, som har stadfästs i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och i artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen), eftersom den inte ger de företag som ett kommissionsbeslut om inspektion riktar sig till möjlighet att använda sig av ett effektivt rättsmedel mot inspektionsförfarandet,

Bestämmelsen strider även mot principen om parternas likställdhet i processen och mot rätten till försvar, vilka har stadfästs i artiklarna 47 och 48 i stadgan och i artikel 6 i Europakonventionen, eftersom den inte ger parterna möjlighet att få tillgång till de handlingar som ligger till grund för kommissionens beslut att göra en inspektion.

2.

Andra grunden: Den grundläggande rätten om hemmets okränkbarhet, som har stadsfästs i artikel 7 i stadgan och artikel 8 i Europakonventionen, har åsidosatts genom att det angripna beslutet har en obegränsad giltighetstid och ett tillämpningsområde som är både oprecist och oproportionerligt, i det att

det angripna beslutet endast anger det datum då inspektionen kan inledas, men inte något slutdatum eller en längsta inspektionstid,

beslutet avser alla bolag i Casino-koncernen, oberoende av deras verksamhet eller geografiska belägenhet, utan att något bolag särskilt utpekas i beslutet, med undantag av moderbolaget,

beslutet innebär att inspektion får ske i vilken som helst lokal som tillhör koncernen.

3.

Tredje grunden: Kommissionen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom det angripna beslutet inte innehåller några uppgifter om den aktuella informationens typ, slag, härkomst eller innehåll, en information på grundval av vilken kommissionen beslutade att göra en inspektion.

4.

Fjärde grunden: Det angripna beslutet strider mot den grundläggande rätten om hemmets okränkbarhet, som har stadsfästs i artikel 7 i stadgan och artikel 8 i Europakonventionen, eftersom beslutet antogs utan att kommissionen förfogade över tillräckligt starka indicier för att rättfärdiga en inspektion i sökandenas lokaler.

5.

Femte grunden: Det angripna beslutet antogs genom ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen, eftersom det däri föreskrevs att inspektionen skulle inledas ett datum som var till oerhört förfång för sökandenas verksamhet, trots att ett annat datum, som var klart mindre ingripande för dem kunde ha valts utan att det innebar någon nackdel för kommissionen. Sökandena anför i detta avseende att det angripna beslutet, trots att det särskilt avser lokalerna hos den enhet inom Casino-koncernen som ansvar för förhandlingarna med leverantörerna, föreskriver att inspektionen ska inledas den 20 februari 2017 eller kort tid därefter, nämligen den sista veckan för att förhandla om de årliga avtalen med leverantörerna, vilka enligt artikel L. 441-7 i den franska handelslagen ska avslutas före den 1 mars det innevarande året, vilket kommissionen var fullt medveten om.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/33


Talan väckt den 3 maj 2017 – RE mot kommissionen

(Mål T-257/17)

(2017/C 221/46)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: RE (ombud: advokaten S. Pappas)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara säkerhetsdirektoratets tysta beslut att avslå sökandens bekräftande ansökan om tillgång till handlingar av den 20 januari 2017,

förplikta svaranden att till sökanden utge rättvis och skälig ersättning för den ideella skada som sökanden åsamkats med anledning av det olagliga beslutet att inte behandla hans ansökan om tillgång till handlingar, vilket strider mot bestämmelserna i förordning nr 1049/2001, (1) och

förplikta svaranden att bära sina egna rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökanden har till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av ovannämnda tysta beslut åberopat två grunder: för det första anges det i det angripna beslutet inte någon motivering avseende beslutet att inte ge ut de 15 handlingar som sökanden ansökt om att få tillgång till och som inte nämndes i beslutet av den 22 december 2016 om avslag på sökandens ursprungliga ansökan om tillgång till handlingar; för det andra avsaknad av skäl eller i vart fall felaktiga sådana vad avser beslutet att inte lämna ut övriga handlingar, om det skulle anses att beslutsskälen för beslutet av den 22 december 2016 att avslå sökandens ursprungliga ansökan om tillgång införlivats i det angripna tysta beslutet.

Slutligen yrkar sökanden skälig ersättning för den ideella skada som han åsamkats med anledning av administrationens ständiga dröjsmål och det olagliga beslutet att inte ge honom tillgång till de aktuella handlingarna, vilket strider mot bestämmelserna i förordning nr 1049/2001.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/34


Överklagande ingett den 3 maj 2017 – Bank of New York Mellon mot EUIPO – Nixen Partners (NEXEN PULSE)

(Mål T-260/17)

(2017/C 221/47)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: The Bank of New York Mellon Corp. (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: advokaterna A. Klett och K. Schlüter)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Nixen Partners (Paris, Frankrike)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”NEXEN PULSE” – Registreringsansökan nr 13 374 194

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 23 februari 2017 i ärende R 1571/2016-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta kostnaderna i förfarandena vid såväl överklagandenämnden som invändningsenheten, inbegripet samtliga nödvändiga kostnader som klaganden haft i dessa förfaranden.

Grund

Åsidosättande av 8.1 b i förordning nr 207/2009.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/34


Överklagande ingett den 5 maj 2017 – Bayer mot EUIPO – UNI – Pharma (SALOSPIR)

(Mål T-261/17)

(2017/C 221/48)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Bayer AG (Leverkusen, Tyskland) (ombud: advokaten V. von Bomhard)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: UNI – Pharma Kleon Tsetis Pharmaceutical Laboratories Industrial and Commercial SA (Kifisiá, Grekland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”SALOSPIR” – Registreringsansökan nr 12 351 458

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 17 februari 2017 i ärende R 2444/2015-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden, om den parten väljer att intervenera, att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund(er)

Åsidosättande av artikel 8.1 b, 8.4 och 8.5 i förordning nr 207/2009.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/35


Överklagande ingett den 4 maj 2017 – Uponor Innovation mot EUIPO – Swep International (SMATRIX)

(Mål T-264/17)

(2017/C 221/49)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Uponor Innovation AB (Borås, Sverige) (ombud: advokaten A. Kylhammar)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Swep International AB (Landskrona, Sverige)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”SMATRIX” – Registreringsansökan nr 12 540 431

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 1 mars 2017 i ärende R 236/2016-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet,

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, och

förplikta SWEP International att ersätta klaganden för de kostnader som uppkommit vid invändningsenheten och överklagandenämnden.

Grund

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/35


Talan väckt den 8 maj 2017 – Quadri di Cardano mot kommissionen

(Mål T-273/17)

(2017/C 221/50)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Alessandro Quadri di Cardano (Schaerbeek, Belgien) (ombud: advokaterna N. De Montigny och J.-N. Louis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara löneadministrationsbyråns beslut av den 19 juli 2016 om fastställande av sökandens individuella rättigheter vid hans tjänstetillträde vid Genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea), i det att sökanden inte beviljades utlandstillägg om 16 procent med tillämpning av artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna och därmed sammanhängande rättigheter, bland annat ersättning för årliga resekostnader,

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: Underlåtenhet att iaktta diskussioner och förhandlingar i samband med tiden före reformen av tjänsteföreskrifterna, och särskilt åsidosättande av legitima förväntningar, av principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen samt av de rättigheter som förvärvats av sökanden, på grund av den plötsligt avvikande bedömningen av ärendet rörande hans individuella rättigheter.

2.

Andra grunden: Denna grund avser det visstidskontrakt enligt belgisk rätt som kommissionen åberopat för att motivera att sökanden ska anses ha haft hemvist i Belgien under en anställning hos privat arbetsgivare. Denna grund delas upp i tre delgrunder.

Den första delgrunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk i det att kommissionen försökt att bortse från det anställningsförhållande som kommissionen ska anses ha haft gentemot sökanden under den tid som denne var visstidsanställd; detta för att komma fram till slutsatsen att det inte varit fråga om anställning hos en internationell organisation som i princip ska skjuta fram bedömningen av de villkor som krävs enligt artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

Den andra delgrunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, åsidosättande av belgiska lagbestämmelser om visstidsanställning och kringgående av lagbestämmelser.

Den tredje delgrunden: Uppenbart felaktig bedömning samt åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av principen om god förvaltning.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/36


Överklagande ingett den 10 maj 2017 – Monster Energy mot EUIPO – Bösel (MONSTER DIP)

(Mål T-274/17)

(2017/C 221/51)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Monster Energy Company (Corona, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: P. Brownlow, Solicitor)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Marco Bösel (Bad Fallingbostel, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”MONSTER DIP” – Registreringsansökan nr 13 118 211

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 10 februari 2017 i ärende R 1062/2016-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet,

ogiltigförklara det beslut som meddelades av invändningsenheten den 19 april 2016 i invändningsärende B 2433681,

avslå ansökan om registrering av det omtvistade varumärket för alla varor och tjänster, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Åsidosättande av artiklarna 8.1 b, 8.4 och 8.5 i förordning nr 207/2009.


10.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/37


Tribunalens beslut av den 5 maj 2017 – King.com mot EUIPO – TeamLava (animerade ikoner)

(Mål T-96/17) (1)

(2017/C 221/52)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.


(1)  EUT C 112, 10.4.2017.