3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/2

Domarnas indelning på avdelningarna

(2017/C 213/02)

Till följd av att C. Mac Eochaidh tillträdde sin tjänst som domare beslutade tribunalens plenimöte, den 8 juni 2017, på förslag av tribunalens ordförande i enlighet med artikel 13.2 i rättegångsreglerna, att ändra beslutet om domarnas indelning på avdelningarna av den 21 september 2016 (1) för perioden 8 juni 2017–31 augusti 2019 och fastställde därvid följande indelning:

Första avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden I. Pelikánová, domarna V. Valančius, P. Nihoul, J. Svenningsen och U. Öberg.

Första avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden I. Pelikánová.

a)	Domarna P. Nihoul och J. Svenningsen.

b)	Domarna V. Valančius och U. Öberg.

Andra avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden M. Prek, domarna E. Buttigieg, F. Schalin, B. Berke och J. Costeira.

Andra avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden M. Prek.

a)	Domarna F. Schalin och J Costeira.

b)	Domarna E. Buttigieg och B. Berke.

Tredje avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden S. Frimodt Nielsen, domarna V. Kreuschitz, I.S. Forrester, N. Półtorak och E. Perillo.

Tredje avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden S. Frimodt Nielsen.

a)	Domarna I.S. Forrester och E. Perillo.

b)	Domarna V. Kreuschitz och N. Półtorak.

Fjärde avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden H. Kanninen, domarna J. Schwarcz, C. Iliopoulos, L. Calvo-Sotelo Ibáñez-Martín och I. Reine.

Fjärde avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden H. Kanninen.

a)	Domarna J. Schwarcz och C. Iliopoulos.

b)	Domarna L. Calvo-Sotelo Ibáñez-Martín och I. Reine.

Femte avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden D. Gratsias, domarna I. Labucka, A. Dittrich, I. Ulloa Rubio och P.G. Xuereb.

Femte avdelningen (sammanträder med tre domare)::

Avdelningsordföranden D. Gratsias.

a)	Domarna A. Dittrich och P.G. Xuereb.

b)	Domarna I. Labucka och I. Ulloa Rubio.

Sjätte avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden G. Berardis, domarna S. Papasavvas, D. Spielmann, Z. Csehi och O. Spineanu-Matei.

Sjätte avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden G. Berardis.

a)	Domarna S. Papasavvas och O. Spineanu-Matei.

b)	Domarna D. Spielmann och Z. Csehi.

Sjunde avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden V. Tomljenović, domarna M. Kancheva, E. Bieliūnas, A. Marcoulli och A. Kornezov.

Sjunde avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden V. Tomljenović.

a)	Domarna E. Bieliūnas och A. Kornezov.

b)	Domarna E. Bieliūnas och A. Marcoulli.

c)	Domarna A. Marcoulli och A. Kornezov.

Åttonde avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden A.M. Collins, domarna M. Kancheva, E. Bieliūnas, R. Barents och J. Passer.

Åttonde avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden A.M. Collins.

a)	Domarna R. Barents och J. Passer.

b)	Domarna M. Kancheva och R. Barents.

c)	Domarna M. Kancheva och J. Passer.

Nionde avdelningen i utökad sammansättning (sammanträder med fem domare):

Avdelningsordföranden S. Gervasoni, domarna L. Madise, R. da Silva Passos, K. Kowalik-Bańczyk C. Mac Eochaidh.

Nionde avdelningen (sammanträder med tre domare):

Avdelningsordföranden S. Gervasoni.

a)	Domarna L. Madise och R. da Silva Passos.

b)	Domarna K. Kowalik-Bańczyk och C. Mac Eochaidh.

De båda avdelningar som består av fyra domare sammanträder med en femte domare genom att en domare tillfogas från den andra avdelning som består av fyra domare, med undantag av avdelningsordföranden. Denna femte domare utses för ett år enligt den rangordning som föreskrivs i artikel 8 i rättegångsreglerna. Sjunde avdelningen utökas således genom tillägg av en domare från åttonde avdelningen och åttonde avdelningen genom tillägg av en domare från sjunde avdelningen.

(1) EUT C 392, 2016, s. 2.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/5

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Krajowa Izba Odwoławcza – Polen) – Esaprojekt sp. z o.o. mot Województwo Łódzkie

(Mål C-387/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Offentlig upphandling - Direktiv 2004/18/EG - Principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet - Ekonomiska aktörers tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet - Artikel 48.3 - Möjlighet att åberopa andra enheters kapacitet - Artikel 51 - Möjlighet att komplettera anbudet - Artikel 45.2 g - Uteslutning från deltagande i ett förfarande för tilldelning av ett offentligt kontrakt på grund av allvarligt fel))

(2017/C 213/03)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Krajowa Izba Odwoławcza

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande/Sökande/Klagande: Esaprojekt sp. z o.o.

Svarande/Motpart: Województwo Łódzkie

Ytterligare deltagare i rättegången: Konsultant Komputer sp. z o.o.

Domslut

Artikel 51 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster jämförd med artikel 2 i nämnda direktiv ska tolkas så att den utgör hinder för att en ekonomisk aktör efter det att fristen för att lämna anbud i ett offentligt anbudsförfarande löpt ut, i syfte att visa att kraven för att delta i ett offentligt anbudsförfarande är uppfyllda av nämnda aktör, till den upphandlande myndigheten överlämnar handlingar som inte ingick i dennes ursprungliga anbud, såsom ett kontrakt som fullgjorts av en annan enhet samt ett åtagande från denna enhet att ställa nödvändiga resurser till förfogande för att fullgöra det aktuella kontraktet.

Artikel 44 i direktiv 2004/18 jämförd med artikel 48.2 a i detta direktiv samt principen om likabehandling av ekonomiska aktörer som fastställs i artikel 2 i direktivet ska tolkas så att det inte är möjligt för en ekonomisk aktör att åberopa andra enheters resurser i den mening som avses i artikel 48.3 i direktivet, varigenom den kunskap och erfarenhet som innehas av två enheter som var för sig inte innehar den kunskap och erfarenhet som krävs av den upphandlande myndigheten, räknas samman, när den upphandlande myndigheten anser att kontraktet är odelbart och således ska fullgöras av en enda aktör och att uteslutningen av möjligheten till gemensamt åberopande av erfarenhet har samband med kontraktsföremålet och står i proportion till detta, och kontraktet således ska utföras av en enda aktör.

Artikel 44 i direktiv 2004/18 jämförd med artikel 48.2 a i samma direktiv samt principen om likabehandling och icke-diskriminering som fastställs i artikel 2 i direktivet ska tolkas så att det för en ekonomisk aktör som deltar ensam i ett förfarande för offentlig upphandling inte är möjligt att åberopa erfarenheten hos en grupp av aktörer som aktören deltagit i inom ramen för ett annat kontrakt, om denna aktör inte faktiskt deltagit i fullgörandet av kontraktet.

Artikel 45.2 g i direktiv 2004/18, enligt vilken en ekonomisk aktör bland annat kan uteslutas från deltagande i ett förfarande för tilldelning av ett offentligt kontrakt om denna i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter när den lämnat uppgifter som begärts av den upphandlande myndigheten, ska tolkas så att den kan tillämpas när den ekonomiska aktören gjort sig skyldig till en viss grad av oaktsamhet som på ett avgörande sätt kan påverka besluten om uteslutning, urval och tilldelning av det aktuella kontraktet, oberoende av huruvida det konstateras att aktören uppsåtligen har gjort fel.

Artikel 44 i direktiv 2004/18/EG jämförd med artikel 48.2 a däri samt principen om likabehandling av ekonomiska aktörer som fastställs i artikel 2 i direktivet ska tolkas så att en ekonomisk aktör kan åberopa erfarenhet genom att samtidigt åberopa två eller flera kontrakt såsom ett enda kontrakt, om inte den upphandlande myndigheten har uteslutit en sådan möjlighet genom krav som står i samband med och i proportion till kontraktets föremål och syfte.

(1) EUT C 431, 1.12.2014.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/7

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg

(Mål C-274/15) (1)

((Fördragsbrott - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 132.1 f - Undantag från mervärdesskatteplikt för tjänster som fristående grupper av personer tillhandahåller sina medlemmar - Artikel 168 a och artikel 178 a - Avdragsrätt för gruppens medlemmar - Artikel 14.2 c och artikel 28 - En medlem agerar i eget namn men för gruppens räkning))

(2017/C 213/05)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Dintilhac och C. Soulay)

Svarande: Storhertigdömet Luxemburg (ombud: D. Holderer, biträdd av F. Kremer och P. E. Partsch, avocats, samt av B. Gasparotti, expert)

Domslut

Storhertigdömet Luxemburg har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 2.1 c, artikel 132.1 f, artikel 168 a, artikel 178 a, artikel 14.2 c och artikel 28 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2010/45/EU av den 13 juli 2010, genom att föreskriva den mervärdesskatteordning avseende fristående grupper som framgår av, för det första, artikel 44.1 y i den konsoliderade versionen av lag av den 12 februari 1979 om mervärdesskatt, jämförd med artikel 2 a och artikel 3 i den storhertigliga förordningen av den 21 januari 2004 om undantag från mervärdesskatt för tjänster som fristående grupper av personer tillhandahåller sina medlemmar, för det andra, artikel 4 i samma förordning, jämförd med det administrativa cirkuläret nr 707 av den 29 januari 2004, i den del det kommenterar nämnda artikel 4, och, för det tredje, meddelandet av den 18 december 2008 som utarbetats av arbetsgruppen som verkar inom kommittén för marknadstillsyn (Cobma) i samråd med Administration de l’Enregistrement et des Domaines.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Storhertigdömet Luxemburg ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 270, 17.8.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/7

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Obvodní soud pro Prahu – Republiken Tjeckien) – Marcela Pešková, Jiří Peška mot Travel Service a.s.

(Mål C-315/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Luftfart - Förordning (EG) nr 261/2004 - Artikel 5.3 - Kompensation till passagerare vid nekad ombordstigning och inställd eller kraftigt försenad flygning - Räckvidd - Undantag från skyldigheten att betala kompensation - Kollision mellan ett flygplan och en fågel - Begreppet ”extraordinär omständighet” - Begreppet ”rimliga åtgärder” för att undvika en extraordinär omständighet eller konsekvenserna av en sådan omständighet))

(2017/C 213/06)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Obvodní soud pro Prahu

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Marcela Pešková, Jiří Peška

Svarande: Travel Service a.s.

Domslut

Artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska, mot bakgrund av skäl 14 i förordning nr 261/2004 tolkas så, att en kollision mellan ett flygplan och en fågel omfattas av begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i nämnda bestämmelse.

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att en inställd eller kraftigt försenad flygning inte beror på extraordinära omständigheter när inställandet eller förseningen orsakats av att lufttrafikföretaget – efter det att den säkerhetskontroll som krävs efter en kollision med en fågel redan hade utförts av en expert auktoriserad i enlighet med tillämpliga bestämmelser – valt att anlita en egen expert för att ånyo utföra nämnda säkerhetskontroll.

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att de ”rimliga åtgärder” som ett lufttrafikföretag är skyldigt att vidta för att minska eller till och med förhindra riskerna för kollision med en fågel, och sålunda befrias från skyldigheten att kompensera passagerarna i enlighet med artikel 7 i förordningen, inbegriper kontrollåtgärder för att förebygga förekomsten av fåglar, under förutsättning att lufttrafikföretaget, särskilt på det tekniska och administrativa planet, verkligen kan vidta sådana åtgärder, att åtgärderna inte tvingar lufttrafikföretaget att göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet, och att lufttrafikföretaget har visat att åtgärderna verkligen har vidtagits vad gäller den flygning under vilken en kollision med en fågel inträffat. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att försäkra sig om att dessa villkor är uppfyllda.

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att i ett fall där en försening av en flygnings ankomsttid med tre timmar eller mer inte enbart beror på en extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas med åtgärder anpassade efter situationen och som från lufttrafikföretagets sida varit föremål för rimliga åtgärder för att undvika konsekvenserna av omständigheten, utan även beror på en omständighet som inte ingår i den kategorin, ska den försening som kan tillskrivas den förstnämnda omständigheten räknas av från den sammanlagda förseningen av den aktuella flygningens ankomsttid i syfte att fastställa huruvida flygningens försenade ankomst ska vara föremål för kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen.

(1) EUT C 414, 14.12.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/8

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel – Belgien) – brottmål mot Luc Vanderborght

(Mål C-339/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 56 FEUF - Frihet att tillhandahålla tjänster - Tillhandahållande av tandvård - Nationell lagstiftning som innehåller ett ovillkorligt förbud att göra reklam för tandvårdstjänster - Gränsöverskridande inslag - Skydd för folkhälsan - Proportionalitet - Direktiv 2000/31/EG - Informationssamhällets tjänster - Reklam på en webbplats - Utövare av reglerad yrkesverksamhet - Yrkesetiska regler - Direktiv 2005/29/EG - Otillbörliga affärsmetoder - Nationella bestämmelser om hälso- och sjukvård - Nationell lagstiftning om reglerad yrkesverksamhet))

(2017/C 213/07)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel

Part i brottmålet vid den nationella domstolen

Luc Vanderborght

Domslut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) ska tolkas så, att det inte utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som i det nationella målet, vilken dels skyddar folkhälsan och tandläkaryrkets anseende genom att allmänt och ovillkorligt förbjuda varje form av reklam för tandvårdstjänster, dels fastställer vissa krav om återhållsamhet vid skyltning för en tandläkarmottagning.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel) ska tolkas så, att det utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som i det nationella målet som allmänt och ovillkorligt förbjuder varje form av reklam för tandvårdstjänster genom att förbjuda alla former av kommersiella meddelanden på elektronisk väg, inbegripet på en webbplats som skapats av en tandläkare.

3)	Artikel 56 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som i det nationella målet som allmänt och ovillkorligt förbjuder varje form av reklam för tandvårdstjänster.

(1) EUT C 311, 21.9.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/9

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland

(Mål C-502/15) (1)

((Fördragsbrott - Direktiv 91/271/EEG - Artiklarna 3–5 och 10 - Bilaga I, punkterna A, B och D - Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - System för insamling - Sekundär rening eller motsvarande - Mer långtgående rening av utsläpp i känsliga områden))

(2017/C 213/08)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Mifsud-Bonnici och E. Manhaeve)

Svarande: Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: J. Kraehling, biträdd av S. Ford, Barrister)

Domslut

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3, 4 och 10 i samt punkterna A och B i bilaga I till rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, genom att inte se till att vatten som uppsamlas i ett kombinerat avlopps- och regnvattensystem i tätorterna Gowerton och Llanelli har bevarats och letts ut för att renas i överenstämmelse med kraven i nämnda direktiv.

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4 i och punkt B i bilaga I till direktiv 91/271, genom att inte utföra sekundär rening av avloppsvatten i tätorten Ballycastle och genom att behandla avloppsvatten från tätorten Gibraltar överhuvudtaget.

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5 i och punkt B i bilaga I till direktiv 91/271, genom att inte se till att avloppsvatten som letts in i uppsamlingssystemet i tätorterna Tiverton, Durham (Barkers Haugh), Chester-le-Strett, d’Islip, Broughton Astley, Chilton, Witham och Chelmsford, blivit föremål för en mer långtgående rening än den som beskrivs i artikel 4 direktiv 91/271, före utsläpp i känsliga områden.

4)	Talan ogillas i övrigt.

5)	Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 16, 18.1.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/10

Domstolens dom (första avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) – Förenade kungariket) – Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot Brockenhurst College

(Mål C-699/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Undantag från skatteplikt - Ett lärosäte tillhandahåller en begränsad del av allmänheten restaurang- och underhållningstjänster mot ersättning))

(2017/C 213/09)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

Motpart: Brockenhurst College

Domslut

Artikel 132.1 i) i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att en verksamhet som bedrivs under sådana omständigheter som de i det nationella målet, som består i att studenter vid ett lärosäte tillhandahåller tredje man restaurang- och underhållningstjänster mot ersättning inom ramen för sin utbildning kan anses utgöra ett tillhandahållande som har ”nära anknytning” till den huvudsakliga utbildningstjänsten, och sålunda undantas från mervärdesskatt, när dessa tjänster är absolut nödvändiga i utbildningen och de inte syftar till att ge lärosätet ytterligare intäkter genom transaktioner som utförs i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.

(1) EUT C 78, 29.2.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/11

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Augstākā tiesa – Lettland) – Valsts policijas Rīgas reģiona pārvaldes Kārtības policijas pārvalde mot Rīgas pašvaldības SIA ”Rīgas satiksme”

(Mål C-13/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 95/46/EG - Artikel 7 f - Personuppgifter - Villkor för att behandling av personuppgifter ska vara tillåten - Begreppet ”nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen hos tredje man” - Begäran om utlämnande av personuppgifter avseende en person som är ansvarig för en trafikolycka i syfte att göra gällande ett rättsligt anspråk - Skyldighet för den registeransvarige att bifalla en sådan begäran - Föreligger inte))

(2017/C 213/10)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Augstākā tiesa

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Valsts policijas Rīgas reģiona pārvaldes Kārtības policijas pārvalde

Motpart: Rīgas pašvaldības SIA ”Rīgas satiksme”

Domslut

Artikel 7 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ska tolkas så, att den inte innebär en skyldighet att lämna ut personuppgifter till tredje man i syfte att göra det möjligt för vederbörande att väcka skadeståndstalan vid allmän domstol i anledning av en skada som orsakats av den person vars personuppgifter är skyddade. Artikel 7 f i direktivet utgör dock inte hinder för ett sådant utlämnande med stöd av nationell rätt.

(1) EUT C 111, 29.3.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/11

Domstolens dom (första avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Oussama El Dakkak, Intercontinental SARL mot Administration des douanes et droits indirects

(Mål C-17/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 1889/2005 - Kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur Europeiska unionen - Artikel 3.1 - Fysisk person som reser in i eller ut ur unionen - Anmälningsplikt - Det internationella transitområdet på en flygplats i en medlemsstat))

(2017/C 213/11)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Oussama El Dakkak, Intercontinental SARL

Motpart: Administration des douanes et droits indirects

Domslut

Artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen ska tolkas så, att den däri föreskrivna anmälningsplikten även gäller inom det internationella transitområdet på en flygplats i en medlemsstat.

(1) EUT C 90, 7.3.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/12

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht Stralsund – Tyskland) – HanseYachts AG mot Port D’Hiver Yachting SARL, Société Maritime Côte D’Azur, Compagnie Generali IARD SA

(Mål C-29/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Förordning (EG) nr 44/2001 - Artikel 27 - Litispendens - Den domstol vid vilken talan först väckts - Artikel 30 led 1 - Begreppet stämningsansökan eller motsvarande handling - Begäran om sakkunnigutlåtande för att före en eventuell rättsprocess bevara eller fastställa bevisning för faktiska omständigheter som kan läggas till grund för en senare talan))

(2017/C 213/12)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Stralsund

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: HanseYachts AG

Svarande: Port D’Hiver Yachting SARL, Société Maritime Côte D’Azur, Compagnie Generali IARD SA

Domslut

Artiklarna 27.1 och 30 led 1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att den tidpunkt då ett förfarande inletts i syfte att få till stånd ett beslut om en utredningsåtgärd före en eventuell rättsprocess vid litispendens inte kan anses utgöra den tidpunkt då talan väckts, i den mening som avses i nämnda artikel 30 led 1, vid en domstol i samma medlemsstat där talan sedermera väckts i sak på grundval av denna åtgärd.

(1) EUT C 136, 18.4.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/12

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Korkein hallinto-oikeus – Finland) – i ett förfarande som anhängiggjorts av A Oy

(Mål C-33/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 148 d - Undantag från skatteplikt - Tillhandahållande av tjänster för att täcka direkta behov för fartyg som framförs på öppna havet och deras laster - Lastning och lossning som utförs av en underentreprenör för en mellanhands räkning))

(2017/C 213/13)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Korkein hallinto-oikeus

Parter i målet vid den nationella domstolen

A Oy

Ytterligare deltagare i rättegången: Veronsaajien oikeudenvalvontayksikkö

Domslut

Artikel 148 d i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas på så sätt att tjänster i form av lastning och lossning av ett fartyg är sådana tjänster som täcker direkta behov för den last som fraktas av sådana fartyg som avses i artikel 148 a i detta direktiv.

Artikel 148 d i direktiv 2006/112 ska tolkas på så sätt att undantaget från skatteplikt inte endast avser tjänster i form av lastning och lossning av ett fartyg som avses i artikel 148 a i direktivet som sker i sista handelsledet för en sådan tjänst, utan även tjänster som utförs i ett tidigare skede, såsom en tjänst som utförs av en underentreprenör åt en ekonomisk aktör, som därefter vidarefakturerar ett speditionsföretag eller ett transportföretag för kostnaden, och att undantaget även avser tjänster i form av lastning och lossning som utförs för innehavaren av denna last, såsom exportören eller importören.

(1) EUT C 111, 29.3.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/13

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Comercializadora Eloro, SA mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Zumex Group, SA

(Mål C-71/16 P) (1)

((Överklagande - EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke innehållande ordet ”ZUMEX” - Invändning från innehavaren av ordmärket JUMEX - Förordning (EG) nr 207/2009 - Artikel 15.1 andra stycket b och artikel 42.2 - Bevis på användning - Användning i Europeiska unionen - Artikel 76.2 - Kompletterande bevis på användning som ingetts för sent till överklagandenämnden - Utrymme för skönsmässig bedömning för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)))

(2017/C 213/14)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Comercializadora Eloro, SA (ombud: J.L. de Castro Hermida, abogado)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Palmero Cabezas), Zumex Group, SA (ombud: M.C. March Cabrelles, abogada)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Comercializadora Eloro SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 191, 30.5.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/14

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-98/16) (1)

((Fördragsbrott - Beskattning - Fri rörlighet för kapital - Artikel 63 FEUF - Artikel 40 i EES-avtalet - Arvsskatt - Legat till förmån för ideella organisationer - Tillämpning av en förmånlig skattesats på organisationer som existerar i Grekland eller som har upprättats enligt lag i det landet samt på liknande utländska organisationer under förutsättning av ömsesidighet - Restriktion - Motivering))

(2017/C 213/15)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: W. Roels och D. Triantafyllou)

Svarande: Republiken Grekland (ombud: M. Tassopoulou och V. Karra)

Domslut

Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 63 FEUF och artikel 40 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992, genom att införa och bibehålla lagstiftning som föreskriver en förmånlig arvsskattesats för legat till ideella organisationer som är etablerade i andra medlemsstater i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning av ömsesidighet.

2)	Republiken Grekland ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 145, 25.4.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/15

Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 27 april 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Specializat Mureș – Rumänien) – Michael Tibor Bachman mot FAER IFN SA

(Mål C-535/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Konsumentskydd - Direktiv 93/13/EEG - Artikel 2 b - Oskäliga villkor i konsumentavtal - Begreppet ”konsument” - Fysisk person som ingått ett avtal om novation med ett kreditinstitut för att infria återbetalningsskyldigheter för krediter som ett affärsdrivande bolag beviljats av nämnda kreditinstitut))

(2017/C 213/17)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Tribunalul Specializat Mureș

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Michael Tibor Bachman

Motpart: FAER IFN SA

Avgörande

Artikel 2 b i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att en fysisk person som genom ett avtal om novation har åtagit sig att uppfylla skyldigheten gentemot ett kreditinstitut att återbetala krediter som ursprungligen beviljades ett affärsdrivande bolag för ändamål som har koppling till dess verksamhet kan betraktas som en konsument i den mening som avses i nämnda bestämmelse när denna fysiska person inte har en uppenbar koppling till nämnda bolag utan i stället har handlat på grundval av band som faller utanför näringsverksamheten och som kan hänföras till den person som kontrollerade den nämnda bolaget och till den person som tecknade accessoriska avtal till de ursprungliga kreditavtalen (avtal om borgensåtagande eller om fastighetshypotek/fastighetspant).

(1) EUT C 38, 6.2.2017.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichts Minden (Tyskland) den 25 januari 2017 – Daher Muse Ahmed mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-36/17)

(2017/C 213/18)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Minden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Daher Muse Ahmed

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Genom beslut av den 5 april slog Europeiska unionens domstol (tredje avdelningen) fast att bestämmelserna och principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (1), vilka direkt eller indirekt reglerar fristerna för framställan om återtagande, är inte tillämpliga i en situation som den som är i fråga i det nationella målet, i vilken en tredjelandsmedborgare har lämnat in en ansökan om internationellt skydd i en medlemsstat efter det att vederbörande beviljats subsidiärt skydd i en annan medlemsstat.

(1) EUT L 180, 2013, s. 31.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/16

Överklagande ingett den 15 december 2016 av Redpur GmbH av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-227/15, Redpur GmbH mot Europeiska immaterialrättsmyndigheten (EUIPO)

(Mål C-86/17 P)

(2017/C 213/19)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Redpur GmbH (ombud: S. Schiller, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Europeiska immaterialrättsmyndigheten (EUIPO), Redwell Manufaktur GmbH

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 februari 2017 i mål T-227/15,

—	förplikta EUIPO att ersätta klagandens rättegångskostnader i detta mål,

—	förplikta Redwell Manufaktur GmbH att ersätta de rättegångskostnader klaganden haft vid EUIPO:s invändningsenhet respektive överklagandenämnd.

Grunder och huvudargument

Sökanden av EU-varumärke: Klaganden

Sökt EU-varumärke: Ordmärket ”Redpur” för varor i klass 11 – Ansökan om registrering av EU-varumärke nr 10 934 305

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Redwell Manufaktur GmbH

Det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: EU-ord- och figurmärket nr 004769717 ”redwell INFRAROT HEIZUNGEN” för varor i klass 11, det österrikiska ordmärket nr 232549 ”Redwell” för varor i klass 11, det internationella ordmärket (WIPO) med registreringsnummer 914971, ”Redwell” för varor i klass 11 och firmanamnet i Österrike ”REDWELL Manufaktur GmbH” för värmesystem och -apparater till hus, särskilt ”apparater och installationer för uppvärmning med infraröd värme”

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (1)

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/17

Begäran om förhandsavgörande framställd av Commissione tributaria provinciale di Roma (Italien) den 10 mars 2017 – Luigi Bisignani mot Agenzia delle Entrate – Direzione Provinciale 1 di Roma

(Mål C-125/17)

(2017/C 213/21)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione tributaria provinciale di Roma

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Luigi Bisignani

Motpart: Agenzia delle Entrate – Direzione Provinciale 1 di Roma

Tolkningsfrågor

Utgör artikel 64 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), mot bakgrund av den föregående artikeln 63 FEUF och den efterföljande artikeln 65 FEUF, samt rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 (1), – enligt vilka de restriktioner som var i kraft den 31 december 1993 enligt nationell lagstiftning för kapitalrörelser till eller från tredjeland kan upprätthållas i syfte att förebygga medlemsstaternas potentiella inkomstbortfall och för insamling av bevisning för den oriktiga eller olagliga karaktären av transaktioner som verkar strida mot eller utgöra en överträdelse av skattelagstiftningen, varvid medlemsstaterna i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilka stadgas i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, får skilja mellan skattebetalare som har olika bostadsort eller som har investerat sitt kapital på olika ort – hinder för nationella bestämmelser såsom artikel 9.1 c och d i lag nr 97 av den 6 augusti 2013 (2013 års lag om anpassning till unionsrätten), som åtminstone mot bakgrund av den tolkning som föreslås av båda parter medför att den överträdelse av skattelagstiftningen som stadgades i och beivrades med stöd av artiklarna 4 och 5 i lagdekret nr 167 av den 28 juni 1990 – vilken, med ändringar, omvandlats till lag nr 227 av den 4 augusti 1990 – slutgiltigt upphävs (snarare än omformuleras) och dessutom utan att det görs någon åtskillnad mellan kapitalrörelser mellan unionens medlemsstater inbördes och mellan medlemsstaterna och länder eller territorier med förmånligare skattelagstiftning?

(1) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, s. 1).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per la Calabria (Italien) den 22 mars 2017 – Lloyd’s of London mot Agenzia Regionale per la Protezione dell’Ambiente della Calabria

(Mål C-144/17)

(2017/C 213/23)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale Calabria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lloyd’s of London

Motpart: Agenzia Regionale per la Protezione dell’Ambiente della Calabria

Tolkningsfråga

Utgör de principer som fastslås i de unionsrättsliga bestämmelserna om konkurrens i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), samt de därav följande principerna, däribland principerna om självständiga anbud och sekretess i anbudsförfaranden, hinder för nationella bestämmelser, såsom de har tolkats i rättspraxis, enligt vilka flera syndikat som uppträder under namnet Lloyd’s of London, vars anbud har undertecknats av en enda person som är befullmäktigat ombud i landet, får delta samtidigt i ett och samma upphandlingsförfarande som har utlysts av en upphandlande myndighet?

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/19

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts München I (Tyskland) den 24 mars 2017 – Bastei Lübbe GmbH & Co. KG mot Michael Strotzer

(Mål C-149/17)

(2017/C 213/24)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgerichts München I

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bastei Lübbe GmbH & Co. KG

Motpart: Michael Strotzer

Tolkningsfrågor

Ska artikel8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i direktiv 2001/29/EG (1) tolkas så, att ”effektiva och avskräckande sanktioner vid intrång i rätten att göra ett verk tillgängligt för allmänheten” även ska anses föreligga om skadeståndsansvar inte kan göras gällande mot innehavaren av en internetanslutning som använts för att göra intrång i upphovsrättigheter genom fildelning om anslutningens innehavare anger minst en familjemedlem som utöver innehavaren själv haft åtkomst till den aktuella internetanslutningen, utan att på grundval av närmare efterforskningar meddela mer precisa uppgifter om när och på vilket sätt familjemedlemmen har använt internetanslutningen?

Ska artikel 3.2 i direktiv 2004/48/EG (2) tolkas på så sätt att ”effektiva åtgärder för att skydda immateriella rättigheter” även ska anses föreligga om skadeståndsansvar inte kan göras gällande mot innehavaren av en internetanslutning som använts för att göra intrång i upphovsrättigheter genom fildelning om anslutningens innehavare anger minst en familjemedlem som utöver innehavaren själv haft åtkomst till den aktuella internetanslutningen, utan att på grundval av närmare efterforskningar meddela mer precisa uppgifter om när och på vilket sätt familjemedlemmen har använt internetanslutningen?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/19

Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 24 mars 2017 – Consorzio Italian Management e Catania Multiservizi SpA mot Rete Ferroviaria Italiana SpA

(Mål C-152/17)

(2017/C 213/25)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Consorzio Italian Management och Catania Multiservizi SpA

Motpart: Rete Ferroviaria Italiana SpA

Tolkningsfrågor

Är en tolkning av nationell lagstiftning som innebär att det inte är tillåtet med prisjustering i kontrakt inom de så kallade särskilda sektorerna, i synnerhet i kontrakt som tilldelas för något annat än utövande av de typer av verksamhet som anges i direktiv 2004/17, (1) men som har ett instrumentellt samband med dessa, förenlig med unionsrätten (i synnerhet artikel 3.3 FEU, artiklarna 26 FEUF, 56–58 FEUF och 101 FEUF samt artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) och direktiv 2004/17?

Är direktiv 2004/17 (såvida det ska anses att förbud mot prisjustering i samtliga kontrakt som ingås och genomförs inom de så kallade särskilda sektorerna följer direkt av direktivet) förenligt med de unionsrättsliga principerna (i synnerhet artikel 3.1 FEU, artiklarna 26 FEUF, 56–58 FEUF och 101 FEUF samt artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) ”mot bakgrund av att det är orättvist och oproportionerligt samt medför att den den avtalsrättsliga balansen ändras och därmed även reglerna för en effektiv marknad”?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (EUT L 134, s. 1).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/20

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 3 april 2017 – Morgan Stanley & Co International plc mot Ministre de l'Économie et des Finances

(Mål C-165/17)

(2017/C 213/26)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Morgan Stanley & Co International plc

Motpart: Ministre de l'Économie et des Finances

Tolkningsfrågor

För det fall de utgifter som en filial etablerad i en medlemsstat har haft uteslutande används för transaktioner som genomförts av huvudetableringen, vilken är belägen i en annan medlemsstat, ska då bestämmelserna i artiklarna 17.2, 17.3 och 17.5 och 19.1 i sjätte direktivet 77/388/EEG (1), vilka överförts till artiklarna 168, 169 och 173–175 i direktiv 2006/112/EG (2), tolkas så att de innebär att medlemsstaten där filialen är registrerad ska tillämpa den avdragsgilla andel på dessa utgifter vilken bestäms utifrån de transaktioner den genomför i sin registreringsstat och i enlighet med de regler som gäller i den staten, eller tillämpa den avdragsgilla andel som är tillämplig på huvudetableringen eller tillämpa en specifik avdragsgill andel genom att kombinera de regler som är tillämpliga i de medlemsstater där fialen respektive huvudetableringen är registrerade, särskilt vad avser en eventuell valmöjlighet när det gäller påförandet av mervärdesskatt på transaktioner?

2)	Vilka regler bör gälla i det specifika fallet, där filialens utgifter har använts för såväl transaktioner i registreringsstaten som transaktioner i huvudetableringens verksamhet, särskilt med avseende på begreppet omkostnader och den avdragsgilla andelen?

(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1).

(2) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EGT L 347, s. 1).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Varna (Bulgarien) den 10 april 2017 – Nachalnik na Mitnitsa Varna mot Saksa OOD

(Mål C-185/17)

(2017/C 213/27)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Varna

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Nachalnik na Mitnitsa Varna

Motpart: Saksa OOD

Tolkningsfrågor

Innebär den regel som föreskrivs i förklaringen i tabell 3 i standard EN 590, numera EN 590:2014, i vilken det fastställs att ”[d]et är möjligt att inte tillämpa definitionen för dieselbrännoljor i Europeiska unionens tulltaxa på de kategorier som är avsedda att användas i arktiskt klimat eller vid stränga vinterförhållanden” [fri översättning], att det är möjligt att de allmänna reglerna i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e i Gemensamma tulltaxan inte är tillämpliga på tullklassificeringen av varan?

Om den första frågan besvaras jakande och för det fall att den vara för vilken tullskulden uppkommit överensstämmer med definitionen ”dieselbrännolja för arktiskt klimat eller stränga vinterförhållanden” enligt standard EN 590: Ska den klassificeras under tulltaxenummer 2710 19 43 i Kombinerade nomenklaturen för ”dieselbrännoljor” eller ska de allmänna reglerna i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e i Gemensamma tulltaxan tillämpas?

3)	Om den första frågan besvaras jakande: Vilka kriterier ska tillämpas vid bedömningen av när definitionen för dieselbrännoljor enligt Europeiska unionens tulltaxa ska tillämpas och när kraven och metoderna för prövningen enligt standard EN 590 ska tillämpas för tullklassificeringen av varan?

Är de metoder och indikatorer för undersökningen som anges i kompletterande anmärkning 2 till kapitel 27 d och e i Gemensamma tulltaxan tillräckliga för en fullständig och exakt klassificering av en vara som ”dieselbrännolja”, eller ska alla kemiska indikatorer som är kännetecknande för varan beaktas?

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Vrhovno sodišče Republike Slovenije (Slovenien) den 25 april 2017 – Nova Kreditna Banka Maribor d.d mot Republiken Slovenien

(Mål C-215/17)

(2017/C 213/28)

Rättegångsspråk: slovenska

Hänskjutande domstol

Vrhovno sodišče Republike Slovenije

Parter i målet

Klagande: Nova Kreditna Banka Maribor d.d.

Motpart: Republiken Slovenien

Tolkningsfrågor

Ska artikel 1.2 c tredje strecksatsen i direktiv 2003/98, i dess lydelse enligt direktiv 2013/37 (konsoliderad version), mot bakgrund av principen om en minsta harmoniseringsnivå tolkas så, att det enligt nationella bestämmelser kan tillåtas obegränsad (fullständig) tillgång till all information som följer av kontrakt om upphovsrätt och konsultkontrakt, även om dessa kontrakt definieras som affärshemlighet, och även om dessa bestämmelser enbart medger nämnda tillgång i förhållande till personer som står under statens dominerande inflytande, men inte i förhållande till andra informationsskyldiga personer, och påverkas tolkningen även av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bestämmelserna om offentliggörande av information så, att tillgång till information av offentlig karaktär med stöd av direktiv 2003/98 inte får vara mer omfattande än vad som föreskrivs i de enhetliga bestämmelserna om offentliggörande av uppgifter i nämnda förordning?

Ska förordning nr 575/2013 vid en bedömning utifrån bestämmelserna om offentliggörande av information om bankers affärsverksamhet, i synnerhet artiklarna 446 och 432.2 i del åtta i förordningen, tolkas så, att dessa bestämmelser utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken en bank som står eller stod under offentligrättsliga organs dominerande inflytande har skyldighet att offentliggöra information om kontrakt som ingås för tillhandahållande av konsulttjänster, advokattjänster, tjänster av upphovsmän och andra tjänster av intellektuell karaktär, och i synnerhet information om den genomförda transaktionstypen, kontraktsparten (i fråga om juridisk person: handelsnamn eller företagsnamn, säte och företagsadress), kontraktsvärde, belopp på de enskilda betalningarna för dessa tjänster, datum för ingående av kontrakt, transaktionsförhållandets varaktighet och liknande uppgifter som följer av bilagor till kontrakten – och där all denna information har tillkommit under den period då banken stod under ett sådant dominerande inflytande – utan något som helst undantag från denna skyldighet och utan möjlighet att göra en avvägning mellan allmänhetens intresse av att få tillgång till uppgifter och bankens intresse av att affärshemligheterna förblir hemliga, för det fall det inte är fråga om en situation med gränsöverskridande inslag?

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/22

Överklagande ingett den 27 april 2017 av Plásticos Españoles, S.A. (ASPLA) och Armando Álvarez, S.A. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 17 februari 2017 i mål T-40/15, ASPLA och Armando Álvarez mot Europeiska unionen

(Mål C-222/17 P)

(2017/C 213/29)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Plásticos Españoles, S.A. (ASPLA) och Armando Álvarez, S.A. (ombud: S. Moya Izquierdo och M. Troncoso Ferrer, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska unionen

Klagandenas yrkanden

—

Klagandena yrkar att domstolen ska upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 17 februari 2017 i mål T-40/15 och förplikta Europeiska unionen att betala klagandena 3 495 038,66 euro i skadestånd för tribunalens åsidosättande av artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, jämte kompensationsränta och dröjsmålsränta.

Grunder och huvudargument

1.	Bristande motivering och felaktig rättstillämpning vid beräkningen av vad som är en skälig tid mellan avslutandet av det skriftliga förfarandet och inledandet av det muntliga förfarandet.

2.	Felaktig rättstillämpning vad gäller bedömningen av i vilken mån räntan på bötesbeloppet utgjorde en skada.

3.	Felaktig rättstillämpning vad gäller förbudet för domstolen att inte döma utöver vad som har yrkats av parterna (ultra petita).

4.	Åsidosättande av klagandenas rätt till försvar vad gäller bedömningen av den materiella skada som lidits.

5.	Felaktig rättstillämpning på grund av att den överklagande domen innehåller en uppenbar motstridighet vad gäller den skadeståndsgrundande perioden.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/23

Begäran om förhandsavgörande framställd av Østre Landsret (Danmark) den 2 maj 2017 – Erdem Deha Altiner och Isabel Hanna Ravn mot Udlændingestyrelsen

(Mål C-230/17)

(2017/C 213/30)

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Østre Landsret

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klaganden: Erdem Deha Altiner och Isabel Hanna Ravn

Motpart: Udlændingestyrelsen

Tolkningsfråga

Utgör artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, analogt jämförd med rörelsedirektivet, (1) hinder för att en medlemsstat nekar en tredjelandsmedborgare – som är familjemedlem till en unionsmedborgare, som är medborgare i denna medlemsstat, och som återvänt till medlemsstaten efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet – en härledd uppehållsrätt, om familjemedlemmen inte inreser eller inger ansökan om uppehållsrätt som en naturlig följd av att unionsmedborgaren återvänder?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/23

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 10 maj 2017 – E. mot Maahanmuuttovirasto

(Mål C-240/17)

(2017/C 213/31)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: E.

Motpart: Maahanmuuttovirasto (Migrationsverket)

Tolkningsfrågor

Har den skyldighet till samråd mellan de avtalsslutande staterna som föreskrivs i artikel 25.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet rättsverkningar som en tredjelandsmedborgare kan göra gällande för det fall en avtalsslutande stat antar ett beslut om förbud mot inresa i hela Schengenområdet och ett beslut om att nämnde medborgare ska avvisas till sitt ursprungsland på grund av att denne äventyrar allmän ordning och säkerhet?

2)	Om artikel 25.2 i nämnda konvention är tillämplig när beslut om inreseförbud antas, ska samrådet inledas innan beslutet om inreseförbud antas eller kan det genomföras först efter det att besluten om avvisning och inreseförbud har antagits?

Om nämnda samråd får genomföras först efter det att besluten om avvisning och inreseförbud har antagits, utgör då de omständigheterna att samrådet mellan de avtalsslutande staterna fortfarande pågår och att den andra avtalsslutande staten inte har angett huruvida den har för avsikt att återkalla tredjelandsmedborgarens uppehållstillstånd hinder för att nämnde medborgare avvisas till sitt ursprungsland och för att förbudet mot inresa i hela Schengenområdet träder i kraft?

4)	Hur ska en avtalsslutande stat gå till väga för det fall den avtalsslutande stat som har utfärdat ett uppehållstillstånd, trots upprepade uppmaningar, inte fattat något beslut i frågan huruvida det uppehållstillstånd som utfärdats till tredjelandsmedborgaren ska återkallas?

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/25

Tribunalens dom av den 3 maj 2017 – Sotiropoulou m. fl. mot rådet

(Mål T-531/14) (1)

((Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Ekonomisk och monetär politik - Beslut som riktas till en medlemsstat i syfte att åtgärda en situation med för stort budgetunderskott - Sänkning och avskaffande av pensionsrättigheter i Grekland - Tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter))

(2017/C 213/32)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Leïmonia Sotiropoulou (Patras, Grekland) och de 63 övriga sökanden vars namn återfinns i bilaga till domen (ombud: advokaten K. Chrysogonos)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: A. de Gregorio Merino, E. Chatziioakeimidou och E. Dumitriu-Segnana)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: J. P. Keppenne och M. Konstantinidis)

Saken

Talan enligt artikel 268 FEUF om ersättning för den skada som sökandena anser sig ha lidit till följd av rådets beslut riktade till Republiken Grekland med aktiverande av den mekanism som föreskrivs i artikel 126 FEUF.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Leïmonia Sotiropoulou och de övriga sökanden vars namn återfinns i bilaga till domen ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader.

(1) EUT C 351, 6.10.2014.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/25

Tribunalens dom av den 12 maj 2017 – Costa mot Parlamentet

(Förenade målen T-15/15 och T-197/15) (1)

((Systemet för ersättning till Europaparlamentets ledamöter - Avgångspension - Beslut om att avbryta utbetalningen av pension - Beslut om att återkräva pension - Kumulationsförbud - Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter - Hänvisning till nationell lagstiftning - Artikel 12.2a v i förordningen om livstidsersättning - Ersättning som betalats ut för uppdraget som ordförande för en italiensk hamnmyndighet - Berättigade förväntningar))

(2017/C 213/33)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Paolo Costa (Venedig, Italien) (ombud: advokaterna G. Orsoni och M. Romeo)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: G. Corstens och S. Seyr)

Saken

Talan i två fall som väckts med stöd av artikel 263 FEUF och som avser ogiltigförklaring av de beslut som Europaparlamentets presidium fattade den 20 oktober 2014 och den 9 februari 2015 om att avbryta utbetalningen av sökandens tillfälliga pension respektive om att återkräva ett belopp på 49 770,42 euro som utbetalats i tillfällig pension samt av Europaparlamentets debetnota nr 2015-239 av den 23 februari 2015, som rör nämnda återkrav.

Domslut

1)	Talan ogillas i båda målen.

2)	Paolo Costa ska ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som uppkommit med anledning av det interimistiska förfarandet.

(1) EUT C 81, 9.3.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/26

Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Landeskreditbank Baden-Württemberg mot ECB

(Mål T-122/15) (1)

((Ekonomisk och monetär politik - Tillsyn över kreditinstitut - Artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013 - Artikel 70.1 i förordning (EU) nr 468/2014 - Gemensam tillsynsmekanism - ECB:s behörighet - Utövande som decentraliserats av de nationella myndigheterna - Bedömning av hur betydande ett kreditinstitut är - Behov av direkt tillsyn som utövas av ECB))

(2017/C 213/34)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Landeskreditbank Baden-Württemberg – Förderbank (Karlsruhe, Tyskland) (ombud: inledningsvis advokaterna A. Glos, K. Lackhoff och M. Benzing, därefter advokaterna A. Glos och M. Benzing)

Svarande: Europeiska centralbanken (ECB) (ombud: inledningsvis E. Koupepidou, R. Bax och A. Riso, därefter E. Koupepidou och R. Bax, biträdda av advokaten H.-G. Kamann)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: W. Mölls och K.-P. Wojcik)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut ECB/SSM/15/1 av den 5 januari 2015 som antagits med tillämpning av artikel 6.4 och artikel 24.7 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63), genom vilket beslut ECB fann att sökanden inte utgör en mindre betydande enhet i den mening som avses i artikel 6.4 i förordningen.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Landeskreditbank Baden-Württemberg – Förderbank ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska centralbanken.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 178, 1.6.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/27

Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Barqawi/rådet

(Mål T-303/15) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Uppenbart oriktig bedömning))

(2017/C 213/35)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Ahmad Barqawi (Dubai, Förenade arabemiraten) (ombud: advokaterna J.-P. Buyle och L. Cloquet)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis G. Étienne och N. Rouam, därefter G. Étienne och S. Kyriakopoulou, och slutligen S. Kyriakopoulou)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2015/383 av den 6 mars 2015 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 64, 2015, s. 41), och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/375 av den 6 mars 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 64, 2015, s. 10), i den mån sökandens namn upptogs i förteckningen över personer och enheter som de restriktiva åtgärderna tillämpas på.

Domslut

Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2015/383 av den 6 mars 2015 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, och rådets genomförandeförordning (EU) 2015/375 av den 6 mars 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien, ogiltigförklaras i den del de rör Ahmad Barqawi.

2)	Europeiska unionens råd ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Ahmad Barqawi rättegångskostnader.

(1) EUT C 245, 27.7.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/27

Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Abdulkarim/rådet

(Mål T-304/15) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Uppenbart oriktig bedömning))

(2017/C 213/36)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Mouhamad Wael Abdulkarim (Dubai, Förenade arabemiraten) (ombud: advokaterna J.-P. Buyle och L. Cloquet)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis G. Étienne och N. Rouam, därefter G. Étienne och S. Kyriakopoulou, och slutligen S. Kyriakopoulou)

Saken

Domslut

2)	Europeiska unionens råd ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Mouhamad Wael Abdulkarims rättegångskostnader.

(1) EUT C 245, 27.7.2015.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/28

Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – KK mot Easme

(Mål T-376/15) (1)

((Ramprogrammet för forskning och innovation Horizon 2020 - Ansökningsomgång avseende arbetsprogram 2014-2015 - Stödprogram för innovation inom små och medelstora företag - Easmes beslut att förklara att en ansökan om stöd inte kan prövas - Regeln om ett enda ingivande - Omprövnings- och omvärderingsförfarande - Den elektroniska portalen för att inge ansökningar var temporärt ur funktion - Felaktig bedömning - Åsidosättande av formföreskrifter - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar))

(2017/C 213/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: KK (ombud: advokaten J.-P. Spitzer)

Svarande: Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) (ombud: A. Pallares Allueva och E. Fierro Sedano, biträdda av advokaterna A. Duron och D. Waelbroeck)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av Easmes beslut av den 15 juni 2015 att avslå den ansökan som sökanden lämnat in med anledning av den ansökningsomgång och därmed förknippade verksamheter som omfattas av 2014–2015 års arbetsprogram för Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och för Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 (EUT C 361, 2013, s. 9), samt talan enligt artikel 268 FEUF om ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha åsamkats med anledning av nämnda avslagsbeslut.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	KK ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 243, 4.7.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/29

Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Metronia mot EUIPO – Zitro IP (TRIPLE O NADA)

(Mål T-159/16) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket TRIPLE O NADA - Äldre EU-figurmärke TRIPLE BINGO - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 213/38)

Rättegångsspråk: spanska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Metronia, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten A. Vela Ballesteros)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Crespo Carrillo)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Zitro IP Sàrl (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten A. Canela Giménez)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 15 februari 2016 (ärende R 2605/2014-4) angående ett invändningsförfarande mellan Zitro IP och Metronia.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Metronia, SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 211, 13.6.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/29

Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-71/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - EIB:s personal - Betygsättning - Rapport om karriärbedömning - Bedömningsförfarandet 2007 - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet är ogrundat))

(2017/C 213/39)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokat G. Ferabecoli)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken (EIB) (ombud: inledningsvis G. Nuvoli och F. Martin, därefter G. Nuvoli och G. Faedo, biträdda av advokat A. Dal Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) avkunnade den 18 december 2015, De Nicola/IEB (F-82/12, EU:F:2015:166), om delvis upphävande av den domen.

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) rättegångskostnader i målet.

(1) EUT C 118, 4.4.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/30

Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB

(Mål T-73/16 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - EIB:s personal - Mobbning - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart att överklagandet är ogrundat))

(2017/C 213/40)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten G. Ferabecoli)

Övriga parter i målet: Europeiska investeringsbanken (EIB) (ombud: inledningsvis G. Nuvoli och T. Gilliams, därefter G. Nuvoli och G. Faedo, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (ensamdomare) meddelade den 18 december 2015, De Nicola/EIB (F-37/12, EU:F:2015:162), med yrkande om delvist upphävande av denna dom.

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Carlo De Nicola ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) kostnader i förevarande instans.

(1) EUT C 118, 4.4.2016.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/30

Överklagande ingett den 20 februari 2017 – Computer Market mot EUIPO (COMPUTER MARKET)

(Mål T-111/17)

(2017/C 213/41)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Computer Market (Sofia, Bulgarien) (ombud: advokaten B. Dimitrova)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementen ”COMPUTER MARKET” – Registreringsansökan nr 14 688 477

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 13 december 2017 i ärende R 1778/202016-2

Yrkande

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 60.1 i förordning nr 207/2009

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/31

Talan väckt den 6 april 2017 – Amplexor Luxembourg mot kommissionen

(Mål T-211/17)

(2017/C 213/42)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Amplexor Luxembourg Sàrl (Bertrange, Luxemburg) (ombud: advokaten J.-F. Steichen)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	uppta ansökan till prövning,

—	ogiltigförklara det beslut som EU:s publikationsbyrå fattade den 13 februari 2017,

—	och därmed ogiltigförklara anbudsinfordran nr 10651,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna,

—	förbehålla sökanden rätten att göra gällande andra anspråk och ytterligare grunder och yrkanden.

Grunder och huvudargument

Denna talan avser ogiltigförklaring av det beslut som EU:s publikationsbyrå fattade den 13 februari 2017, eftersom det placerar sökande på andra plats i anbudsinfordran nr AO 10651 – Bearbetning av meddelanden för publicering i ”Tillägg till Europeiska unionens officiella tidning” (EUT S) (EUT 2016/S 143-258.115).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Den första grunden avser ett åsidosättande av reglerna och principerna i unionsrätten, genom att publikationsbyrån erbjöd anbudgivare som inte var avtalspart till byrån vid tidpunkten för ingivandet av anbudet möjligheten att få ett högre anslag för att finansiera övertagandekostnaderna, vilket innebar ett uppenbart åsidosättande av likabehandlingsprincipen. Enligt sökanden utgör ett sådant förfaringssätt, förutom att vara ytterst diskriminerande, ett allvarligt åsidosättande av syftet och själva grunden för offentliga upphandlingsförfaranden.

2.	Den andra grunden avser maktmissbruk.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/31

Talan väckt den 20 april 2017 – SE mot rådet

(Mål T-231/17)

(2017/C 213/43)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: SE (ombud: advokat N. de Montigny)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara

—	det beslut som Enheten för individuella rättigheter antog den 22 juni 2016 om att inte medge att sökanden har ansvar för ett barnbarn,

—	om det behövs, det uttryckliga beslutet av den 24 januari 2017 om avslag på det klagomål som ingavs den 19 september 2016,

och därvid

—	förklara att sökanden har ansvar för sitt barnbarn i enlighet med artikel 2.2 tredje stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna från och med den 13 juni 2016,

—	medge att sökandens barnbarn är försäkrad enligt sjukförsäkringssystemet (RCAM) genom sökanden från och med den 13 juni 2016,

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Första grunden: Rådet gjorde en felaktig rättstillämpning, en oriktig bedömning och en oriktig tolkning av artikel 2.2 tredje stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna när det antog de angripna besluten.

2.	Andra grunden: Åsidosättande av princpen om god förvaltningssed.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 24 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/32

Talan väckt den 20 april 2017 – Portugal mot kommissionen

(Mål T-233/17)

(2017/C 213/44)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, M. Figueiredo, P. Estêvão och J. Saraiva de Almeida)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/264 av den 14 februari 2017 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), i den del beslutet från finansiering undantar utgifter som anmälts av Portugal enligt ”POSEI – särskild försörjningsordning” (1 288 044,79 euro), och ”direkta betalningar avseende år 2010” (830 326,12 euro), och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och Ejflu (EUT L 171, 2006, s. 90), beträffande de väsentliga kraven i fråga om det formella meddelande som föreskrivs i den bestämmelsen.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 2009, s. 16).

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (EUT L 42, 2006, s. 1).

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/33

Talan väckt den 24 april 2017 – ViaSat mot kommissionen

(Mål T-245/17)

(2017/C 213/45)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ViaSat, Inc. (Carlsbad, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaterna E. Righini, J. Ruiz Calzado och A. Aresu)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att talan kan tas upp till sakprövning,

—	fastställa att kommissionen har underlåtit att agera med stöd av artikel 265.3 FEUF,

—	alternativt, helt eller delvis, med stöd av artikel 263.2 FEUF och 263.4 FEUF ogiltigförklara det kommissionsbeslut som återfinns i två skrivelser som skickats till sökanden den 14 och den 21 februari 2017, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Till stöd för passivitetstalan anför sökanden att kommissionen inte antog något beslut för att förhindra en annan användning av 2 GHz-bandet.

—

Kommissionen har olagligen underlåtit att fastställa att användningen av 2 GHz-spektrumet för mobila satellittjänster på ett i första hand landbaserat nät utgör en grundläggande förändring av användningen av 2 GHz-bandet, som har harmoniserats och upphandlats på EU-nivå genom ett urvalsförfarande inom unionen. Kommissionen borde ha tagit på sig ansvaret och agerat för att anta ett beslut för att hindra nationella regleringsmyndigheter från att tillåta Inmarsat att använda 2 GHz-bandet för i första hand enkelriktad förbindelse från luftfartyg, i stället för att i första hand använda det för ett satellitnät för mobila satellittjänster i enlighet med EU:s beslut om mobila satellittjänster.

Andra grunden: Till stöd för passivitetstalan anför sökanden att kommissionen inte agerade för att förhindra en fragmentering av den inre marknaden.

—

Kommissionen har en skyldighet att utöva sina befogenheter för att förebygga risken för fragmentering av den inre marknaden för alleuropeiska mobila satellittjänster som tillhandahåller allmän anslutningsmöjlighet, en risk som kommer att uppkomma om vissa nationella regleringsmyndigheter beslutar – på eget initiativ – att tillåta ett specifikt företag att använda 2 GHz-bandet för ett nytt ändamål. Underlåtenheten att uppfylla denna skyldighet som svar på sökandens skrivelse med begäran om åtgärder samt kraven på vägledning från nationella regleringsmyndigheter har lett till en ökad risk för att vissa medlemsstater tillåter användning av 2 GHz-bandet för nya ändamål.

Tredje grunden: Till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring, gör sökanden alternativt gällande att det föreligger en felaktig tolkning.

—

Kommissionens beslut i de ovannämnda skrivelserna av den 14 och den 21 februari 2017 ska ogiltigförklaras eftersom kommissionen gjorde en felaktig tolkning av 1) de bestämmelser som anger dess befogenheter på området för harmonisering av spektrum för mobila satellittjänster, 2) omfattningen av dess skyldighet att säkerställa full efterlevnad av de allmänna principerna i EU:s lagstiftning om offentlig upphandling som är tillämpliga i detta ärende, 3) dess skyldigheter att förhindra skillnader mellan de beslut som antas av medlemsstater och att säkerställa att den inre marknaden för alleuropeiska mobila satellittjänster som tillhandahåller allmän anslutningsmöjlighet inte är fragmenterad, och 4) omfattningen av dess skyldighet att följa principen om lojalt samarbete för att hjälpa medlemsstaterna att utföra de uppgifter som följer av fördragen.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/34

Talan väckt den 2 maj 2017 – Labiri mot EESK

(Mål T-256/17)

(2017/C 213/46)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Vassiliki Labiri (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna J.-N. Louis och N. de Montigny)

Svarande: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs beslut att underlåta att iaktta skyldigheten att fullgöra det avtal som ingåtts mellan parterna i enlighet med tro och heder, ska ogiltigförklaras,

—	förplikta Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att till sökanden erlägga ett belopp om 250 000 euro,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 266 FEUF

—

Det angripna beslutet, enligt vilket svaranden saknar möjlighet att fullgöra ett avtal som ingåtts inom ramen för en förlikning i mål F-33/15, Labiri/EESK, innebär en underlåtelse att följa ett avgörande av Europeiska unionens domstol. Denna otillåtna underlåtelse att fullgöra ett avtal som ingåtts på detta sätt utgör dessutom ett åsidosättande av omsorgsplikten gentemot sökanden, ett åsidosättande av principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 FEU, ett åsidosättande av skyldigheten att i enlighet med tro och heder fullgöra ett avtal som ingåtts mellan parterna samt ett åsidosättande av principen om god förvaltningssed och principen om unionens skyldighet att bistå sina tjänstemän enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna.

Andra grunden: Maktmissbruk

—	Sökanden gör gällande att det skett ett åsidosättande av handläggningsregler, eftersom svaranden aldrig haft för avsikt att lojalt fullgöra det avtal som parterna ingått och endast ingått det avtalet i syfte att mål F-33/15 skulle avskrivas.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/35

Talan väckt den 3 maj 2017 – Arbuzov mot rådet

(Mål T-258/17)

(2017/C 213/47)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Sergej Arbuzov (Kiev, Ukraina) (ombud: advokaten M. Mleziva)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2017/381 av den 3 mars 2017 om ändring av beslut 2014/119/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina, såvitt det avser Sergej Arbuzov,

—	förplikta Europeiska unionens råd att bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Sergej Arbuzov.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: åsidosättande av rätten till god förvaltning

—

Till stöd för sin talan har sökanden bland annat anfört att Europeiska unionens råd inte förfor med tillbörlig aktsamhet när den antog beslut (Gusp) 2017/381 av den 3 mars 2017, genom att inte bemöta sökandens argument och den bevisning denne lagt fram för att till stöd för ärendet, innan det omtvistade beslutet antogs, och grundade beslutet i huvudsak på en kortfattad sammanfattning från Ukrainas allmänna åklagarmyndighet utan att kräva några ytterligare upplysningar om utvecklingen avseende utredningen i Ukraina.

Andra grunden: åsidosättande av sökandens rätt till egendom

—	Sökanden har i detta avseende gjort gällande att de restriktiva åtgärder som antagits gentemot honom är oproportionerliga och onödiga och åsidosätter det skydd hans rätt till egendom tillerkänns enligt internationell rätt.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/35

Överklagande ingett den 8 maj 2017 – Ogrodnik mot EUIPO – Aviario Tropical (Tropical)

(Mål T-276/17)

(2017/C 213/48)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Tadeusz Ogrodnik (Chorzów, Polen) (ombud: advokaterna A. von Mühlendahl, H. Hartwig)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Aviario Tropical, SA (Loures, Portugal)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordet Tropical – EU-varumärke nr 3 435 773

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 14 februari 2017 i ärende R 2125/2016-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	ogilla det av Aviário Tropical, SA ingivna överklagandet av det beslut som EUIPO:s annulleringsenhet meddelade den 15 juli 2013 i ärende 6029 C,

—	förplikta EUIPO och Aviário Tropical, SA, om bolaget intervenerar i målet, att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund(er)

—	Åsidosättande av artikel 53.1 a I förordning nr 207/2009, jämförd med artikel i 8.1 b i förordning nr 207/2009.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/36

Överklagande ingett den 10 maj 2017 – Bank of New York Mellon mot EUIPO – Nixen Partners (NEXEN)

(Mål T-278/17)

(2017/C 213/49)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: The Bank of New York Mellon Corp. (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: advokaterna A. Klett och K. Schlüter)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Nixen Partners (Paris, Frankrike)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”NEXEN” – Registreringsansökan nr 13 374 152

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 23 februari 2017 i ärende R 1570/2016-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet av den 23 februari 2017 i ärende R 1570/2016-2 och avslå invändningen, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna och kostnaderna för förfarandena vid överklagandenämnden och invändningsenheten, inbegripet klagandens samtliga nödvändiga kostnader för dessa förfaranden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b förordning nr 207/2009.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/37

Överklagande ingett den 11 maj 2017 – Hermann Bock mot EUIPO (Push and Ready)

(Mål T-279/17)

(2017/C 213/50)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Hermann Bock GmbH (Verl, Tyskland) (ombud: advokaterna S. Maaßen och V. Schoene)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”Push and Ready” – Registreringsansökan nr 14 758 205

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 23 januari 2017 i ärende R 1279/2016-5

Yrkande

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, som delgavs den 1 mars 2017, genom vilket överklagandenämnden fastställde att figurmärket Az. 014758205 inte kunde registreras, och återförvisa målet till immaterialrättsmyndigheten för en ny prövning.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/37

Talan väckt den 9 maj 2017 – GE.CO.P. mot kommissionen

(Mål T-280/17)

(2017/C 213/51)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: GE.CO.P. Generale Costruzioni e Progettazioni SpA (Rom, Italien) (ombud: advokaten G. Naticchioni)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska fastställa att det beslut som Europeiska kommissionen (Infrastruktur- och logistikbyrån – Luxemburg) antog den 7 mars 2017 om att sökanden GE.CO.P ska uteslutas 2 år från Europeiska unionens upphandlingsförfaranden och att denna åtgärd skulle offentliggöras har antagits på ett rättsstridigt sätt, och ogiltigförklara detta beslut samt alla rättsakter som grundar sig på beslutet eller för vilka beslutet är en förutsättning, inbegripet sådana som GE.CO.P inte har kännedom om. Sökanden yrkar även att svaranden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Det beslut mot vilken talan väckts har sin grund i det beslut som kommissionen antog den 5 augusti 2015 angående kontrakt nr 09bis/2012/OIL del 1, avseende restaurering av två byggnader, kallade ”Foyer européen”, belägna i Luxemburg, vilket tilldelats GE.CO.P.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åsidosättande av artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/1929 av den 28 oktober 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 286, 2015, s. 1) samt åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Sökanden har härvidlag anfört att det angripna beslutet inte föregicks av ett korrekt kontradiktoriskt förfarande. Enligt sökanden hade bolaget inte underrättats om att förfarandet för uteslutning hade inletts och det har således inte haft möjlighet att försvara sig inom ramen för detta förfarande och göra gällande argument till sin fördel inför det behöriga organet.

Om sökanden hade getts möjlighet att försvara sig hade bolaget framfört argument till sin fördel som sannolikt hade kunnat föranleda det behöriga organet att ändra åsikt och en annan utgång av förfarandet i dess helhet, som skulle ha varit mer förmånlig för sökanden.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/38

Överklagande ingett den 8 maj 2017 – Swemac Innovation mot EUIPO – Swemac Medical Appliances (SWEMAC)

(Mål T-287/17)

(2017/C 213/52)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Swemac Innovation AB (Linköping, Sverige) (ombud: advokaten G. Nygren)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Swemac Medical Appliances AB (Linköping, Sverige)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”SWEMAC” – EU-varumärke nr 6 326 177

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 24 februari 2017 i ärende R 3000/2014-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och återge EU-varumärket med nummer 006326177 full giltighet, även för varor och tjänster i klasserna 10: ”Kirurgiska och medicinska apparater och instrument” och 42: ”Forskning och utveckling avseeende kirurgiska och medicinska apparater och instrument”,

—	förplikta motparten vid överklagandenämnden att ersätta klagandens kostnader vid EUIPO och överklagandenämnden, 1 000 euro, och

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 53.1 c i förordning nr 207/2009,

—	Åsidosättande av artikel 8 i förordning nr 207/2009.

3.7.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/39

Rättelse till meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning i mål T-197/17

( Europeiska unionens officiella tidning C 151 av den 15 maj 2017 )

(2017/C 213/53)

Meddelandet i mål T-197/17, Abel m.fl./kommissionen, ska ha följande lydelse:

”Talan väckt den 28 mars 2017 – Abel m.fl. mot kommissionen

(Mål T-197/17)

(2017/C 151/59)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Marc Abel (Montreuil, Frankrike) och 1 428 andra sökande (ombud: advokaten J. Assous)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att Europeiska kommissionens agerat rättsstridigt,

—	fastställa den skada som sökandena vållats till följd av antagandet av kommissionens förordning (EU) 2016/646 av den 20 april 2016 om ändring av förordning (EG) nr 692/2008 vad gäller utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 6),

—	förplikta Europeiska kommissionen att betala skadestånd till sökandena med 1 000 euro för den ideella skada som de lidit till följd av antagandet av nämnda förordning samt ett symboliskt belopp på en euro för ekonomisk skada,

—	förelägga Europeiska kommissionen att omedelbart sätta ned ’den slutliga överensstämmelsefaktor’ som införts genom förordning (EU) 2016/646 till ett värde på 1 och att avskaffa ’den tillfälliga överensstämmelsefaktor’ som fastställts till 2,1, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande.

Svaranden har agerat rättsstridigt i samband med att den antog den aktuella förordningen med utövande av den befogenhet som den delegerats av Europaparlamentet och rådet genom deras förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 2007, s. 1) i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Det rör sig konkret om följande:

—	Åsidosättande av både primärrättsliga och sekundärrättsliga bestämmelser i unionens lagstiftning på miljöområdet.

—	Åsidosättande av underordnade bestämmelser i gemenskapsrätten, såsom de allmänna principerna om att nuvarande skyddsnivå inte får sänkas, om försiktighet, om förebyggande, om insatser vid källan och om att förorenaren ska betala.

—	Åsidosättande av förfaranderegler, eftersom kommissionen inte kunde använda det föreskrivande förfarandet med kontroll för att ändra en väsentlig del av förordning nr 715/2007.

—	Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, eftersom antagandet av den aktuella förordningen inte har skett med iakttagande av de demokratiska garantier som följer med användningen av det ordinarie lagstiftningsförfarandet i vilket Europaparlamentet och rådet är medbeslutande.

2.	Det föreligger en faktisk och säker skada samt ett direkt orsakssamband mellan kommissionens agerande och den anförda skadan.”

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 213

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	60 årgången 3 juli 2017

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2017/C 213/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1
	Tribunalen
2017/C 213/02	Domarnas indelning på avdelningarna	2

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2017/C 213/03	Mål C-387/14: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Krajowa Izba Odwoławcza – Polen) – Esaprojekt sp. z o.o. mot Województwo Łódzkie (Begäran om förhandsavgörande — Offentlig upphandling — Direktiv 2004/18/EG — Principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet — Ekonomiska aktörers tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet — Artikel 48.3 — Möjlighet att åberopa andra enheters kapacitet — Artikel 51 — Möjlighet att komplettera anbudet — Artikel 45.2 g — Uteslutning från deltagande i ett förfarande för tilldelning av ett offentligt kontrakt på grund av allvarligt fel)	5
2017/C 213/04	Mål C-239/15 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 4 maj 2017 – RFA International, LP mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Dumpning — Import av ferrokisel med ursprung i Ryssland — Avslag på ansökan om återbetalning av erlagd antidumpningstull)	6
2017/C 213/05	Mål C-274/15: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg (Fördragsbrott — Beskattning — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artikel 132.1 f — Undantag från mervärdesskatteplikt för tjänster som fristående grupper av personer tillhandahåller sina medlemmar — Artikel 168 a och artikel 178 a — Avdragsrätt för gruppens medlemmar — Artikel 14.2 c och artikel 28 — En medlem agerar i eget namn men för gruppens räkning)	7
2017/C 213/06	Mål C-315/15: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Obvodní soud pro Prahu – Republiken Tjeckien) – Marcela Pešková, Jiří Peška mot Travel Service a.s. (Begäran om förhandsavgörande — Luftfart — Förordning (EG) nr 261/2004 — Artikel 5.3 — Kompensation till passagerare vid nekad ombordstigning och inställd eller kraftigt försenad flygning — Räckvidd — Undantag från skyldigheten att betala kompensation — Kollision mellan ett flygplan och en fågel — Begreppet extraordinär omständighet — Begreppet rimliga åtgärder för att undvika en extraordinär omständighet eller konsekvenserna av en sådan omständighet)	7
2017/C 213/07	Mål C-339/15: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Nederlandstalige rechtbank van eerste aanleg Brussel – Belgien) – brottmål mot Luc Vanderborght (Begäran om förhandsavgörande — Artikel 56 FEUF — Frihet att tillhandahålla tjänster — Tillhandahållande av tandvård — Nationell lagstiftning som innehåller ett ovillkorligt förbud att göra reklam för tandvårdstjänster — Gränsöverskridande inslag — Skydd för folkhälsan — Proportionalitet — Direktiv 2000/31/EG — Informationssamhällets tjänster — Reklam på en webbplats — Utövare av reglerad yrkesverksamhet — Yrkesetiska regler — Direktiv 2005/29/EG — Otillbörliga affärsmetoder — Nationella bestämmelser om hälso- och sjukvård — Nationell lagstiftning om reglerad yrkesverksamhet)	8
2017/C 213/08	Mål C-502/15: Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (Fördragsbrott — Direktiv 91/271/EEG — Artiklarna 3–5 och 10 — Bilaga I, punkterna A, B och D — Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse — System för insamling — Sekundär rening eller motsvarande — Mer långtgående rening av utsläpp i känsliga områden)	9
2017/C 213/09	Mål C-699/15: Domstolens dom (första avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) – Förenade kungariket) – Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot Brockenhurst College (Begäran om förhandsavgörande — Beskattning — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Undantag från skatteplikt — Ett lärosäte tillhandahåller en begränsad del av allmänheten restaurang- och underhållningstjänster mot ersättning)	10
2017/C 213/10	Mål C-13/16: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Augstākā tiesa – Lettland) – Valsts policijas Rīgas reģiona pārvaldes Kārtības policijas pārvalde mot Rīgas pašvaldības SIA Rīgas satiksme (Begäran om förhandsavgörande — Direktiv 95/46/EG — Artikel 7 f — Personuppgifter — Villkor för att behandling av personuppgifter ska vara tillåten — Begreppet nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen hos tredje man — Begäran om utlämnande av personuppgifter avseende en person som är ansvarig för en trafikolycka i syfte att göra gällande ett rättsligt anspråk — Skyldighet för den registeransvarige att bifalla en sådan begäran — Föreligger inte)	11
2017/C 213/11	Mål C-17/16: Domstolens dom (första avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Oussama El Dakkak, Intercontinental SARL mot Administration des douanes et droits indirects (Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EG) nr 1889/2005 — Kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur Europeiska unionen — Artikel 3.1 — Fysisk person som reser in i eller ut ur unionen — Anmälningsplikt — Det internationella transitområdet på en flygplats i en medlemsstat)	11
2017/C 213/12	Mål C-29/16: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht Stralsund – Tyskland) – HanseYachts AG mot Port D’Hiver Yachting SARL, Société Maritime Côte D’Azur, Compagnie Generali IARD SA (Begäran om förhandsavgörande — Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 44/2001 — Artikel 27 — Litispendens — Den domstol vid vilken talan först väckts — Artikel 30 led 1 — Begreppet stämningsansökan eller motsvarande handling — Begäran om sakkunnigutlåtande för att före en eventuell rättsprocess bevara eller fastställa bevisning för faktiska omständigheter som kan läggas till grund för en senare talan)	12
2017/C 213/13	Mål C-33/16: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 4 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Korkein hallinto-oikeus – Finland) – i ett förfarande som anhängiggjorts av A Oy (Begäran om förhandsavgörande — Beskattning — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artikel 148 d — Undantag från skatteplikt — Tillhandahållande av tjänster för att täcka direkta behov för fartyg som framförs på öppna havet och deras laster — Lastning och lossning som utförs av en underentreprenör för en mellanhands räkning)	12
2017/C 213/14	Mål C-71/16 P: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Comercializadora Eloro, SA mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Zumex Group, SA (Överklagande — EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke innehållande ordet ZUMEX — Invändning från innehavaren av ordmärket JUMEX — Förordning (EG) nr 207/2009 — Artikel 15.1 andra stycket b och artikel 42.2 — Bevis på användning — Användning i Europeiska unionen — Artikel 76.2 — Kompletterande bevis på användning som ingetts för sent till överklagandenämnden — Utrymme för skönsmässig bedömning för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO))	13
2017/C 213/15	Mål C-98/16: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 4 maj 2017 – Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland (Fördragsbrott — Beskattning — Fri rörlighet för kapital — Artikel 63 FEUF — Artikel 40 i EES-avtalet — Arvsskatt — Legat till förmån för ideella organisationer — Tillämpning av en förmånlig skattesats på organisationer som existerar i Grekland eller som har upprättats enligt lag i det landet samt på liknande utländska organisationer under förutsättning av ömsesidighet — Restriktion — Motivering)	14
2017/C 213/16	Mål C-417/16 P: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 4 maj 2017 – August Storck KG mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (Överklagande — EU-varumärke — Förordning (EG) nr 207/2009 — Artikel 7.1 b — Absoluta registreringshinder — Figurmärke — Återgivning av en kvadratisk förpackning i blått och vitt — Särskiljningsförmåga)	14
2017/C 213/17	Mål C-535/16: Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 27 april 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Specializat Mureș – Rumänien) – Michael Tibor Bachman mot FAER IFN SA (Begäran om förhandsavgörande — Artikel 99 i domstolens rättegångsregler — Konsumentskydd — Direktiv 93/13/EEG — Artikel 2 b — Oskäliga villkor i konsumentavtal — Begreppet konsument — Fysisk person som ingått ett avtal om novation med ett kreditinstitut för att infria återbetalningsskyldigheter för krediter som ett affärsdrivande bolag beviljats av nämnda kreditinstitut)	15
2017/C 213/18	Mål C-36/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichts Minden (Tyskland) den 25 januari 2017 – Daher Muse Ahmed mot Förbundsrepubliken Tyskland	15
2017/C 213/19	Mål C-86/17 P: Överklagande ingett den 15 december 2016 av Redpur GmbH av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 februari 2017 i mål T-227/15, Redpur GmbH mot Europeiska immaterialrättsmyndigheten (EUIPO)	16
2017/C 213/20	Mål C-112/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Hamburg (Tyskland) den 6 mars 2017 – Angela Irmgard Diedrich m.fl. mot Société Air France SA	17
2017/C 213/21	Mål C-125/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Commissione tributaria provinciale di Roma (Italien) den 10 mars 2017 – Luigi Bisignani mot Agenzia delle Entrate – Direzione Provinciale 1 di Roma	17
2017/C 213/22	Mål C-132/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshofs (Tyskland) den 14 mars 2017 – Peugeot Deutschland GmbH mot Deutsche Umwelthilfe eV	18
2017/C 213/23	Mål C-144/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per la Calabria (Italien) den 22 mars 2017 – Lloyd’s of London mot Agenzia Regionale per la Protezione dell’Ambiente della Calabria	18
2017/C 213/24	Mål C-149/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts München I (Tyskland) den 24 mars 2017 – Bastei Lübbe GmbH & Co. KG mot Michael Strotzer	19
2017/C 213/25	Mål C-152/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 24 mars 2017 – Consorzio Italian Management e Catania Multiservizi SpA mot Rete Ferroviaria Italiana SpA	19
2017/C 213/26	Mål C-165/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 3 april 2017 – Morgan Stanley & Co International plc mot Ministre de l'Économie et des Finances	20
2017/C 213/27	Mål C-185/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Varna (Bulgarien) den 10 april 2017 – Nachalnik na Mitnitsa Varna mot Saksa OOD	21
2017/C 213/28	Mål C-215/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Vrhovno sodišče Republike Slovenije (Slovenien) den 25 april 2017 – Nova Kreditna Banka Maribor d.d mot Republiken Slovenien	21
2017/C 213/29	Mål C-222/17 P: Överklagande ingett den 27 april 2017 av Plásticos Españoles, S.A. (ASPLA) och Armando Álvarez, S.A. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 17 februari 2017 i mål T-40/15, ASPLA och Armando Álvarez mot Europeiska unionen	22
2017/C 213/30	Mål C-230/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Østre Landsret (Danmark) den 2 maj 2017 – Erdem Deha Altiner och Isabel Hanna Ravn mot Udlændingestyrelsen	23
2017/C 213/31	Mål C-240/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 10 maj 2017 – E. mot Maahanmuuttovirasto	23
	Tribunalen
2017/C 213/32	Mål T-531/14: Tribunalens dom av den 3 maj 2017 – Sotiropoulou m. fl. mot rådet (Utomobligatoriskt skadeståndsansvar — Ekonomisk och monetär politik — Beslut som riktas till en medlemsstat i syfte att åtgärda en situation med för stort budgetunderskott — Sänkning och avskaffande av pensionsrättigheter i Grekland — Tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter)	25
2017/C 213/33	Förenade målen T-15/15 och T-197/15: Tribunalens dom av den 12 maj 2017 – Costa mot Parlamentet (Systemet för ersättning till Europaparlamentets ledamöter — Avgångspension — Beslut om att avbryta utbetalningen av pension — Beslut om att återkräva pension — Kumulationsförbud — Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter — Hänvisning till nationell lagstiftning — Artikel 12.2a v i förordningen om livstidsersättning — Ersättning som betalats ut för uppdraget som ordförande för en italiensk hamnmyndighet — Berättigade förväntningar)	25
2017/C 213/34	Mål T-122/15: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Landeskreditbank Baden-Württemberg mot ECB (Ekonomisk och monetär politik — Tillsyn över kreditinstitut — Artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013 — Artikel 70.1 i förordning (EU) nr 468/2014 — Gemensam tillsynsmekanism — ECB:s behörighet — Utövande som decentraliserats av de nationella myndigheterna — Bedömning av hur betydande ett kreditinstitut är — Behov av direkt tillsyn som utövas av ECB)	26
2017/C 213/35	Mål T-303/15: Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Barqawi/rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Syrien — Frysning av tillgångar — Uppenbart oriktig bedömning)	27
2017/C 213/36	Mål T-304/15: Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – Abdulkarim/rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Syrien — Frysning av tillgångar — Uppenbart oriktig bedömning)	27
2017/C 213/37	Mål T-376/15: Tribunalens dom av den 11 maj 2017 – KK mot Easme (Ramprogrammet för forskning och innovation Horizon 2020 — Ansökningsomgång avseende arbetsprogram 2014-2015 — Stödprogram för innovation inom små och medelstora företag — Easmes beslut att förklara att en ansökan om stöd inte kan prövas — Regeln om ett enda ingivande — Omprövnings- och omvärderingsförfarande — Den elektroniska portalen för att inge ansökningar var temporärt ur funktion — Felaktig bedömning — Åsidosättande av formföreskrifter — Utomobligatoriskt skadeståndsansvar)	28
2017/C 213/38	Mål T-159/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2017 – Metronia mot EUIPO – Zitro IP (TRIPLE O NADA) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket TRIPLE O NADA — Äldre EU-figurmärke TRIPLE BINGO — Relativt registreringshinder — Förväxlingsrisk — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	29
2017/C 213/39	Mål T-71/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Betygsättning — Rapport om karriärbedömning — Bedömningsförfarandet 2007 — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet är ogrundat)	29
2017/C 213/40	Mål T-73/16 P: Tribunalens beslut av den 3 maj 2017 – De Nicola mot EIB (Överklagande — Personalmål — EIB:s personal — Mobbning — Utomobligatoriskt skadeståndsansvar — Felaktig rättstillämpning — Uppenbart att överklagandet är ogrundat)	30
2017/C 213/41	Mål T-111/17: Överklagande ingett den 20 februari 2017 – Computer Market mot EUIPO (COMPUTER MARKET)	30
2017/C 213/42	Mål T-211/17: Talan väckt den 6 april 2017 – Amplexor Luxembourg mot kommissionen	31
2017/C 213/43	Mål T-231/17: Talan väckt den 20 april 2017 – SE mot rådet	31
2017/C 213/44	Mål T-233/17: Talan väckt den 20 april 2017 – Portugal mot kommissionen	32
2017/C 213/45	Mål T-245/17: Talan väckt den 24 april 2017 – ViaSat mot kommissionen	33
2017/C 213/46	Mål T-256/17: Talan väckt den 2 maj 2017 – Labiri mot EESK	34
2017/C 213/47	Mål T-258/17: Talan väckt den 3 maj 2017 – Arbuzov mot rådet	35
2017/C 213/48	Mål T-276/17: Överklagande ingett den 8 maj 2017 – Ogrodnik mot EUIPO – Aviario Tropical (Tropical)	35
2017/C 213/49	Mål T-278/17: Överklagande ingett den 10 maj 2017 – Bank of New York Mellon mot EUIPO – Nixen Partners (NEXEN)	36
2017/C 213/50	Mål T-279/17: Överklagande ingett den 11 maj 2017 – Hermann Bock mot EUIPO (Push and Ready)	37
2017/C 213/51	Mål T-280/17: Talan väckt den 9 maj 2017 – GE.CO.P. mot kommissionen	37
2017/C 213/52	Mål T-287/17: Överklagande ingett den 8 maj 2017 – Swemac Innovation mot EUIPO – Swemac Medical Appliances (SWEMAC)	38

	Rättelser
2017/C 213/53	Rättelse till meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning i mål T-197/17 ( EUT C 151, 15.5.2017 )	39