15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/1

1.

det i rådets resolution om stimulering av ungdomars politiska deltagande i Europas demokratiska liv  (1) angavs att den övergripande tematiska prioriteringen för det europeiska samarbetet när det gäller den strukturerade dialogen på ungdomsområdet under perioden 1 januari 2016–30 juni 2017 skulle vara att ”göra det möjligt för alla ungdomar att delta i ett pluralistiskt, sammankopplat och inkluderande Europa” och att detta tema skulle vara den gemensamma nämnaren som skulle säkerställa kontinuitet och enhetlighet i de tre ordförandeskapens arbete (Nederländerna, Slovakien och Malta), i linje med EU-arbetsplanen för ungdomsfrågor för 2016–2018,

2.

den strukturerade dialogen utgår från delaktighet, och att resultatet av den femte arbetscykeln bygger på de nationella samråden under det nederländska, det slovakiska och det maltesiska ordförandeskapet samt på EU:s ungdomskonferenser i Amsterdam i april 2016, i Košice i oktober 2016 och på Malta i mars 2017,

3.

det nederländska ordförandeskapet fokuserade på att utforska de utmaningar och problem som ungdomar möter i dagens Europa; under ungdomskonferensen i Amsterdam (april 2016) utarbetades vägledande frågor för samråd med ungdomar och nationella arbetsgrupper på medlemsstatsnivå uppmanades att genomföra samråden och ge återkoppling,

4.

man vid ungdomskonferensen i Košice (oktober 2016) behandlade och diskuterade resultaten av samråden med ungdomar och företrädare för ungdomar, samtidigt som man tillsammans med företrädare från medlemsstaterna utarbetade gemensamma rekommendationer från den strukturerade dialogen om ungdomsfrågor, vilka jämsides med situationen för ungdomar i Europa diskuterades vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) i november 2016; resultaten av denna diskussion överlämnades till Europeiska rådets ordförande,

5.

man under ungdomskonferensen på Malta (mars 2017) fortsatte diskussionen om de gemensamma rekommendationerna, tog fram prioriteringar och utarbetade åtgärder för genomförandet,

6.

de gemensamma rekommendationerna och föreslagna åtgärderna från den strukturerade dialogen om ungdomsfrågor – Göra det möjligt för alla ungdomar att delta i ett pluralistiskt, sammankopplat och inkluderande Europa – vilka är inriktade på ämnena tillgång till kritisk information av hög kvalitet, att bygga upp återhämtningsförmågan och självförtroendet, bortom rädsla och intolerans, mot ett utbildningssystem som tar till vara ungdomars potential, främja ungdomars engagemang i samhället, återuppbygga ungdomars förtroende för det europeiska projektet, rörlighetsprogram för alla, samt effekten av ungdomsarbete och ungdomsorganisationer för alla enligt bilagan.

7.

om lämpligt beakta de gemensamma rekommendationerna och föreslagna åtgärderna från den strukturerade dialogen om ungdomsfrågor, när de utarbetar och genomför den framtida ungdomspolitiken,

8.

genomföra en översyn av processen för den strukturerade dialogen och dess mål för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018 och reflektera över innovativa och verkningsfulla sätt att främja en meningsfull och konstruktiv dialog och interaktion med ungdomar från olika bakgrunder, ungdomsorganisationer, ungdomsforskare och beslutsfattare, inbegripet berörda aktörer från andra relevanta sektorer,

9.

at, på grundval av på evidens, utvärdering och samråd lägga fram förslag om en förnyad process för den strukturerade dialogen som en del av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018,

10.

den övergripande prioriteringen för den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer för nästa arbetscykel (1 juli 2017–31 december 2018), med tanke på att den förnyade ramen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) kommer att avslutas 2018, bör inriktas på nästa ram för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet varvid den sjätte cykeln av den strukturerade dialogen kommer att gå under beteckningen ”Ungdomar i Europa: Vad händer nu?”,

11.

fokus för nästa ordförandeskapstrio – Estland, Bulgarien och Österrike – för den sjätte arbetscykeln i den strukturerade dialogen kommer att vara att utvärdera, se över och förnya den strukturerade dialogen samt att ytterligare förbättra och främja den.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/5

1.

ERINRAR om den befogenhet som tilldelas Europeiska unionen, särskilt i artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att idrott är ett område där åtgärder på EU-nivå bör stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder,

2.

ERINRAR om resolutionerna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2014 (1) respektive för tiden 2014–2017 (2),

3.

VÄLKOMNAR rapporten från kommissionen om genomförandet och relevansen av EU-arbetsplanen för idrott 2014–2017 (3),

4.

ANSER att idrott kan bidra till de övergripande prioriteringarna på EU:s säkerhetsagenda samt ekonomiska och socialpolitiska agenda och framför allt till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla,

5.

ÄR MEDVETNA OM att idrott spelar en positiv roll i det sektorsövergripande samarbetet på EU-nivå och därigenom bidrar till att säkerställa en hållbar utveckling och att på lämpligt sätt bemöta de övergripande socioekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som EU står inför, inbegripet migration, social utestängning, radikalisering som kan leda till våldsbejakande extremism, arbetslöshet samt ohälsosamma livsstilar och fetma,

6.

INSER behovet av lämpligt samarbete med idrottens aktörer, bland annat genom den strukturerade dialogen (4),

7.

NOTERAR resultaten av 2014 års Eurobarometer för idrott och motion och inser att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna, bland annat i fråga om resultat när det gäller frivilligarbete och stillasittande livsstil, och noterar Eurostats statistik som omfattar centrala ekonomiska och sociala uppgifter om idrott,

8.

INSER behovet av att samarbeta med tredjeländer, särskilt kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU, för att främja europeiska värden genom idrottsdiplomati samt med behöriga internationella organisationer på idrottsområdet, inbegripet Europarådet, Wada och Världshälsoorganisationen,

9.

ENAS FÖLJAKTLIGEN OM

10.

ANSER att följande vägledande mål bör styra denna EU-arbetsplan för idrott, nämligen

11.

UNDERSTRYKER att denna EU-arbetsplan bör utgöra ett flexibelt ramverk och verktyg som snabbt kan reagera på utvecklingen inom idrottsområdet och beakta de kommande ordförandeskapens prioriteringar,

12.

ÄR ENIGA om att medlemsstaterna och kommissionen under den period som omfattas av denna arbetsplan bör prioritera nedanstående teman och nyckelfrågor, vilka kan kompletteras av varje ordförandeskap mot bakgrund av eventuell ny händelseutveckling,

varvid de närmare detaljerna för förverkligandet av ovanstående nyckelfrågor anges i bilaga I,

13.

ÄR ENIGA OM att

14.

INSER att det finns ett behov av att fortsätta det nära samarbetet mellan medlemsstaterna samt med kommissionen i syfte att genomföra arbetsplanen och inser vidare att idrottsrörelsen och relevanta behöriga organisationer på nationell, europeisk och internationell nivå, t.ex. Europarådet, Wada och WHO, bör vara nära knutna till detta samarbete,

15.

ANSER att det

bör fastställas lämpliga arbetsstrukturer och arbetsmetoder för uppföljning av resultaten av EU:s två första arbetsplaner och för utveckling av nya resultat i enlighet med de prioriterade teman och nyckelfrågor som anges i punkt 12 ovan, varvid det

när så är lämpligt bör anordnas expertgruppsmöten och klustermöten av kommissionen på de politikområden som har behandlats ingående bland annat i denna och tidigare arbetsplaner för idrott,

kan anordnas möten på en eller flera medlemsstaters initiativ om frågor av gemensamt intresse (grupper av intresserade medlemsstater), då man bland annat behandlar peer learning-verksamhet bland deltagande medlemsstater,

inom ramen för andra strukturer och arbetsmetoder kan inbegripas ordförandeskapskonferenser och seminarier, informella möten mellan idrottsministrar och direktörer för idrottsfrågor, kommissionsstudier och kommissionskonferenser och seminarier,

de viktigaste principerna för de olika arbetsmetoderna anges i bilaga II,

genomförandet av denna EU-arbetsplan kommer under det andra halvåret 2020 att utvärderas av rådet på grundval av en rapport som utarbetas av kommissionen under det första halvåret 2020,

16.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

17.

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

18.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/15

(1)

Kvalifikationer används för en rad olika ändamål. De visar för arbetsgivarna vad innehavarna i princip vet och kan göra (”läranderesultat”). De kan vara en förutsättning för tillträde till vissa reglerade yrken. De hjälper utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare att avgöra vad en person har lärt sig och på vilken nivå. De är även viktiga för den enskilde som ett uttryck för personliga framsteg. Kvalifikationer bidrar därför i hög grad till att öka anställbarheten samt underlätta rörlighet och tillträde till vidareutbildning.

(2)

Kvalifikationer är det formella resultatet av en bedömnings- och valideringsprocess som utförts av en behörig myndighet och tar vanligen formen av sådana handlingar som utbildnings- och examensbevis. De visar att en person har uppnått läranderesultat enligt vissa bestämda standarder. Läranderesultaten kan ha uppnåtts på många olika sätt i formella, icke-formella och informella nationella och internationella sammanhang. Uppgifter om läranderesultaten bör vara lättillgängliga och tydliga.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (1) skapades en gemensam referensram med åtta kvalifikationsnivåer, som uttrycks som läranderesultat med stigande kompetensnivå. Dessa fungerar som ett verktyg för översättning mellan olika kvalifikationssystem och deras olika nivåer. Syftet med den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (nedan kallad den europeiska referensramen) är att göra människors kvalifikationer tydligare och lättare att jämföra och överföra.

(4)

De bredare målen för denna rekommendation är att bidra till att modernisera utbildningssystemen och att öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, rörlighet och sociala integrering. Vidare syftar den till att förbättra kopplingen mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande och stödja validering av läranderesultat som uppnåtts i olika sammanhang.

(5)

Medlemsstaterna har utarbetat eller håller på att utarbeta nationella referensramar för kvalifikationer på grundval av läranderesultat och kopplar dessa till den europeiska referensramen genom en hänvisningsprocess. Deskriptorerna för de olika nivåerna i den europeiska referensramen och för läranderesultat bidrar till att kvalifikationer enligt olika nationella system blir tydligare och lättare att jämföra. De bidrar också till att man inom utbildningen allmänt går över till ett synsätt inriktat på läranderesultat. Hänvisning till den europeiska referensramen bör ske genom de nationella referensramarna för kvalifikationer eller, om sådana inte finns, genom de nationella kvalifikationssystemen (nedan kallade nationella referensramar eller system för kvalifikationer).

(6)

Kvalifikationer är tydligare och lättare att jämföra om de läggs fram i handlingar som innehåller en hänvisning till tillämplig nivå i den europeiska referensramen och en beskrivning av de uppnådda läranderesultaten.

(7)

Ett brett urval av aktörer bör delta i genomförandet av den europeiska referensramen på unionsnivå och nationell nivå, så att ett brett stöd säkerställs. Viktiga aktörer inbegriper alla inlärare, utbildningsanordnare, kvalifikationsmyndigheter, kvalitetssäkringsorgan, arbetsgivare, fackliga organisationer, branschorganisationer, handels- och hantverkskammare, organ som arbetar med erkännande av akademiska kvalifikationer och yrkeskvalifikationer, arbetsförmedlingar och organ som ansvarar för migranters integrering.

(8)

I sin rapport till Europaparlamentet och rådet av den 19 december 2013 om utvärdering av den europeiska referensramen för kvalifikationer drog kommissionen slutsatsen att den europeiska referensramen allmänt godtas som en referens för utvecklingen av nationella referensramar för kvalifikationer, för genomförande av en strategi baserad på resultat av lärande och ökad tydlighet i fråga om färdigheter och kompetenser och erkännande av sådana. I rapporten framhålls att unionen bör göra det möjligt för inlärare och arbetstagare att bättre synliggöra göra sina färdigheter och sin kompetens, oavsett var dessa har förvärvats.

(9)

I den rapporten kom kommissionen också fram till att den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer har tillhandahållit effektiv vägledning för nationella hänvisningsprocesser och har byggt upp förtroende och förståelse mellan de deltagande länderna. Den kom också fram till att effektiviteten hos den europeiska referensramens nationella samordningspunkter till stor del är beroende av hur nära knutna de är till den nationella styrningen av hänvisningsprocessen.

(10)

Med tanke på den positiva utvärderingen av den rådgivande gruppen är det avgörande för ett konsekvent, samstämmigt, öppet och samordnat genomförande av denna rekommendation att denna grupp fortsätter sitt arbete.

(11)

Tydlighet i och erkännande av färdigheter och kvalifikationer är en av de nya prioriteringarna enligt 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020). I denna rapport framhåller man att den europeiska referensramen bör utvecklas ytterligare för förbättrad öppenhet och jämförbarhet beträffande kvalifikationer. När det gäller nyanlända migranter betonas det också att de befintliga tydlighetsinstrumenten också skulle kunna bidra till en bättre förståelse inom EU av kvalifikationer som införskaffats i ett tredjeland och vice versa.

(12)

Den europeiska referensramen och de därtill kopplade nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer kan stödja befintlig praxis för erkännanden, genom att de leder till större förtroende för, förståelse av och jämförbarhet för kvalifikationer. Detta kan underlätta erkännandet av kvalifikationer för studier eller arbete. Övergripande referensramar för kvalifikationer, såsom den europeiska referensramen, skulle kunna tjäna som informationsverktyg för erkännandepraxis i enlighet med rekommendationen om användning av referensramar för erkännande av utländska kvalifikationer, som antogs enligt konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen.

(13)

Nationella referensramar och kvalifikationssystem förändras med tiden och hänvisningarna till den europeiska referensramen bör därför i förekommande fall ses över och uppdateras.

(14)

Förtroende för kvaliteten och nivån hos de kvalifikationer som ingår i de nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer som hänvisar till den europeiska referensramen (nedan kallade kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen) är väsentligt som stöd för inlärarnas och arbetstagarnas rörlighet inom och över sektoriella och geografiska gränser. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande innehöll gemensamma principer för kvalitetssäkring inom högre utbildning och yrkesinriktad utbildning. Dessa principer beaktade medlemsstaternas ansvar för kvalitetssäkringsåtgärder för nationella kvalifikationer i enlighet med subsidiaritetsprincipen. De europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i det europeiska området för högre utbildning och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning utgör ett underlag för sådana gemensamma principer.

(15)

Möjligheten att utanför området högre utbildning utarbeta ett europeiskt register över organ som övervakar systemen för kvalitetssäkring av kvalifikationer skulle kunna utredas.

(16)

Meritsystem kan hjälpa enskilda personer att göra framsteg i lärandet genom att de underlättar flexibla utbildningsvägar och förflyttning mellan olika nivåer och typer av utbildning och över nationella gränser, vilket gör det möjligt för inlärare att ackumulera och överföra olika läranderesultat som uppnåtts i olika inlärningssammanhang, inbegripet online-inlärning, icke-formell inlärning och informell inlärning. En strategi baserad på läranderesultat kan också göra det lättare att utforma, leverera och bedöma fullständiga kvalifikationer eller kvalifikationskomponenter.

(17)

Meritsystem på både nationell och europeisk nivå används i institutionella sammanhang som högre utbildning eller yrkesutbildning. På europeisk nivå har det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter utarbetats för högre utbildning inom det europeiska området för högre utbildning. När det gäller yrkesutbildning, utarbetas för närvarande det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) (2). Kopplingar mellan nationella referensramar och meritsystem skulle i lämpliga fall kunna främjas.

(18)

Trots att EU:s regelverk om laglig migration och asyl föreskriver likabehandling i förhållande till medborgarna i värdmedlemsstaten när det gäller erkännande av kvalifikationer och även stödåtgärder för personer som beviljats internationellt skydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (3), råder fortfarande hög överkvalificering och undersysselsättning bland tredjelandsmedborgare med eftergymnasial utbildning. Samarbete mellan unionen och tredjeländer när det gäller tydliga kvalifikationer kan gynna migranters integrering på arbetsmarknaderna i unionen. Med tanke på de ökande migrationsströmmarna till och från unionen behövs det en bättre förståelse för kvalifikationer som förvärvats utanför unionen.

(19)

De centrala aspekterna av den europeiska referensramen, nämligen strategin baserad på läranderesultat, fastställande av nivådeskriptorer och inrättandet av de hänvisningskriterier som utarbetats av den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer har varit en inspirationskälla för utarbetandet av nationella och regionala referensramar i hela världen. Allt fler tredjeländer och regioner strävar efter en närmare koppling mellan den egna och den europeiska referensramen.

(20)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (4) sägs att gemensamma utbildningsramar för reglerade yrken kan införas genom att kommissionen antar en delegerad akt med en gemensam uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser. De gemensamma utbildningsramarna ska bygga på nivåerna i den europeiska referensramen för kvalifikationer. Hänvisningar till nivåerna i den europeiska referensramen ska inte påverka tillträdet till arbetsmarknaden i de fall där yrkeskvalifikationer har erkänts i enlighet med direktiv 2005/36/EG.

(21)

Referensramen för kvalifikationer i det europeiska området för högre utbildning innehåller deskriptorer för den korta utbildningen (som kan kopplas till eller ingår i den första nivån) och den första, andra och tredje nivån inom den högre utbildningen. Varje nivådeskriptor innehåller en uppgift om det resultat och den kompetens som förknippas med kvalifikationerna vid utbildningsperiodens slut. Den europeiska referensramen för kvalifikationer är förenlig med referensramen för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning och dess nivådeskriptorer. Den korta utbildning (som kan kopplas till eller ingår i den första nivån) och den första, andra och tredje nivån i referensramen för kvalifikationer inom det europeiska området för högre utbildning motsvarar nivåerna 5–8 inom den europeiska referensramen.

(22)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG (5) är avsett att hjälpa människor att på ett bättre sätt lägga fram sina färdigheter, kompetenser och kvalifikationer.

(23)

En europeisk klassificering av färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco) håller på att utarbetas av kommissionen. Om den används på frivillig basis, kan den stödja en bättre koppling mellan utbildning och sysselsättning. De data som tagits fram av medlemsstaterna inom ramen för den europeiska referensramen kunde fungera som bidrag till denna klassificering.

(24)

Information om hänvisningen av nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen och om kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen för kvalifikationer bör vara lättillgänglig för allmänheten. Användningen av gemensamma datastrukturer och dataformat skulle bidra till att detta mål uppnås. Detta skulle även att göra det lättare att förstå och använda offentliggjorda uppgifter om kvalifikationer.

(25)

Den europeiska referensramen bör genomföras på ett sätt som på nationell nivå och unionsnivå är förenligt med, kompletterar och samverkar med nationella referensramar eller system för kvalifikationer och verktyg för tydlighet i och erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, bland annat verktyg för kvalitetssäkring, ackumulering och överföring av meriter samt verktyg som utvecklats inom det europeiska området för högre utbildning för tydlighet i och erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer.

(26)

Utvecklingen av den europeiska referensramen bör ske i fullständig överensstämmelse med det befintliga europeiska samarbetet inom utbildning enligt den strategiska ramen Utbildning 2020 och framtida europeiska strategiska utbildningsramar.

(27)

Denna rekommendation ersätter eller fastställer inte nationella referensramar eller system för kvalifikationer. I den europeiska referensramen beskrivs varken specifika kvalifikationer eller en enskild persons kompetens, och bestämda kvalifikationer bör hänföras till lämplig nivå i den europeiska referensramen via de relevanta nationella kvalifikationssystemen.

(28)

Genom denna rekommendation stärks den europeiska referensramen som gemensam referensram med åtta nivåer uttryckta i form av läranderesultat, som fungerar som ett verktyg för översättning mellan olika referensramar eller system för kvalifikationer och deras olika nivåer.

(29)

Denna rekommendation är icke bindande och därmed förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, genom att den stöder och kompletterar medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att öka tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten i människors kvalifikationer. Den bör genomföras i enlighet med nationell rätt och praxis.

1.

använda den europeiska referensramen som en referens för nationella referensramar eller system för kvalifikationer för jämförelse mellan alla kvalifikationstyper och -nivåer i unionen som ingår i nationella referensramar eller system, särskilt genom koppling av kvalifikationsnivåerna till nivåerna i den europeiska referensramen enligt bilaga II och användning av kriterierna i bilaga III,

2.

se över och om lämpligt uppdatera hänvisningarna mellan nivåerna i de nationella referensramarna eller systemen för kvalifikationer och de nivåer i den europeiska referensramen som anges i bilaga II, i enlighet med kriterierna i bilaga III och med vederbörlig hänsyn till nationella omständigheter,

3.

säkerställa att kvalifikationer motsvarande en nivå inom den europeiska referensramen stämmer överens med de gemensamma principer för kvalitetssäkring som anges i bilaga IV, utan att detta påverkar de nationella kvalitetssäkringsprinciper som tillämpas på nationella kvalifikationer,

4.

om lämpligt främja kopplingar mellan meritsystem och nationella referensramar eller system för kvalifikationer, med beaktande av de gemensamma principer för meritsystem som anges i bilaga V, utan att detta påverkar nationella beslut om att i) använda meritsystem och ii) koppla dem till nationella referensramar eller system för kvalifikationer; dessa gemensamma principer kommer inte att leda till ett automatiskt erkännande av kvalifikationer,

5.

om så är lämpligt vidta åtgärder så att alla nya handlingar avseende kvalifikationer som utfärdats av behöriga myndigheter (t.ex. utbildningsbevis, examensbevis och kvalifikationstillägg) och/eller register över kvalifikationer innehåller en tydlig hänvisning till rätt nivå i den europeiska referensramen,

6.

offentliggöra resultaten av hänvisningsprocessen på nationell nivå och unionsnivå och om möjligt säkerställa att uppgifter om kvalifikationer och motsvarande läranderesultat finns tillgängliga och offentliggörs i de datafält som anges i bilaga VI,

7.

uppmuntra arbetsmarknadens parter, offentliga arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, kvalitetssäkringsorgan och offentliga myndigheter att använda den europeiska referensramen för att underlätta jämförelser av kvalifikationer och tydliggörande av läranderesultat,

8.

säkerställa fortsättning och samordning av de uppgifter som utförs av den europeiska referensramens nationella samordningspunkter; den europeiska referensramens nationella samordningspunkter har som huvuduppgift att stödja de nationella myndigheterna vid hänförandet av nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen och att föra den europeiska referensramen närmare enskilda och organisationer.

9.

främja konsekvens i det fortsatta genomförandet av den europeiska referensramen i alla medlemsstater genom att jämföra och diskutera de metoder som används för att ange nivåer för kvalifikationer i nationella referensramar eller system för kvalifikationer, med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden,

10.

med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden, stödja utarbetandet av metoder för beskrivning, användning och tillämpning av läranderesultat för att öka tydligheten i samt förståelsen av och möjligheten att jämföra kvalifikationerna,

11.

stödja inrättandet av frivilliga förfaranden för angivande av nivåer för internationella kvalifikationer genom nationella referensramar eller system för kvalifikationer och informationsutbyte och samråd mellan medlemsstaterna om dessa förfaranden för att säkerställa enhetlighet,

12.

utarbeta vägledning för hur man informerar om den europeiska referensramen, särskilt om hur man ska ange nivåerna inom den europeiska referensramen på nyutfärdade utbildningsbevis, examensbevis och kvalifikationstillägg och/eller i register över kvalifikationer, i enlighet med nationella system och föreskrifter om utbildnings- och examensbevis,

13.

utreda möjligheterna att utveckla och tillämpa kriterier och förfaranden för att i enlighet med internationella avtal göra det möjligt att jämföra tredje länders nationella och regionala referensramar för kvalifikationer med den europeiska referensramen,

14.

inrätta utbyten som omfattar peer learning och god praxis mellan medlemsstaterna och i förekommande fall underlätta kollegial rådgivning på begäran av medlemsstaterna.

15.

säkerställa att genomförandet av denna rekommendation stöds genom åtgärder som finansieras av de relevanta unionsprogrammen,

16.

säkerställa effektiv styrning av genomförandet av den europeiska referensramen genom att upprätthålla och till fullo stödja den 2009 inrättade rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer, som består av företrädare för medlemsstaterna och andra deltagande länder, arbetsmarknadens parter och i förekommande fall andra intressenter; den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen för kvalifikationer bör säkerställa övergripande konsekvens och främja öppenhet och förtroende för processen för hänvisning till nationella referensramar eller system för kvalifikationer till den europeiska referensramen,

17.

om lämpligt rapportera om framstegen efter det att denna rekommendation har antagits i relevanta utbildnings- och sysselsättningspolitiska sammanhang,

18.

i samarbete med medlemsstaterna och efter att ha rådfrågat de berörda parterna bedöma och utvärdera de åtgärder som vidtagits till följd av denna rekommendation och senast 2022 rapportera till rådet om erfarenheterna och konsekvenserna för framtiden, vilket om nödvändigt kan inbegripa en översyn och revidering av denna rekommendation.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/29

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8301. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/29

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32017M8190. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/30

1.

den politiska bakgrunden till denna fråga (se bilaga I till dessa slutsatser),

2.

Europeiska unionen står inför betydande ekonomiska och sociala utmaningar, delvis beroende på ökad migration och följderna av den finansiella och ekonomiska krisen,

3.

denna utveckling innebär särskilda utmaningar när det gäller demokratiska värderingar, social sammanhållning, anställbarhet och arbetsliv samt ungdomars delaktighet och välbefinnande, särskilt ungdomar i riskzonen och med färre möjligheter,

4.

det, för en framgångsrik hantering av dessa utmaningar, är av största vikt att ungdomar genom inhämtande av nödvändiga livskunskaper (1) får ett bättre begrepp om vad som menas med aktivt medborgarskap, därav följande rättigheter och ansvar, erkännande av och respekt för demokratiska värderingar, kulturell mångfald samt garanti för yttrande- och trosfrihet,

5.

utvecklingen av livskunskaper har lika stor betydelse för att hantera en hög ungdomsarbetslöshets ekonomiska, politiska, sociala och mänskliga kostnader, som för att hjälpa ungdomar att utforma och skapa sin framtid med hjälp av högkvalitativ sysselsättning, social delaktighet och ett aktivt medborgarskap,

6.

rådets resolution om en ny kompetensagenda för ett konkurrenskraftigt Europa för alla (2), särskilt dess konstaterande att ”[d]et är viktigt att se bortom arbetsmarknadens omedelbara behov och även fokusera på de utbildningsaspekter som kan främja innovation, entreprenörskap och kreativitet, forma sektorer, skapa arbetstillfällen och nya marknader, ge människor (och då även de svagaste i samhället) mer egenmakt, berika det demokratiska livet samt frambringa engagerade, talangfulla och aktiva medborgare”,

7.

översynen av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande (3), som ger en möjlighet att inta ett inkluderande förhållningssätt till utvecklingen av kompetenser som kan hjälpa ungdomar och underlätta en lyckad övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet; den nuvarande europeiska ramen för nyckelkompetenser omfattar redan många av de livskunskaper som anges i dessa rådslutsatser, även om en annan terminologi används där,

8.

det finns många aspekter på hur man ska hantera de utmaningar som följer av ungdomsarbetslösheten och därav följande nedbrytning av den sociala strukturen och politiska alienering, men ungdomssektorn har genom ett effektivt ungdomsarbete en roll att spela för att ungdomar ska få möjlighet att inhämta och utveckla livskunskaper som bidrar till att maximera deras potential och hjälper dem att uppnå och vidmakthålla ett meningsfullt och produktivt privatliv, socialt liv och arbetsliv; sådana livskunskaper kan också bidra till att förhindra marginalisering och motverka propaganda, retorik och beteenden som kan kopplas till radikalisering och leda till våldsbejakande extremism,

9.

ungdomsarbete visserligen kan innebära en stor mängd olika åtgärder, projekt, program, verksamheter och initiativ som anordnas av olika aktörer i en mängd olika miljöer, men att ungdomarnas personliga och sociala utveckling är en utmärkande faktor i ungdomsarbetets genomförande och fokus,

10.

ett effektivt ungdomsarbete kan ge positiva resultat för ungdomar genom att

11.

livskunskaper är positiva, bekräftande och problemlösande beteenden som används på ett lämpligt och ansvarsfullt sätt i det dagliga livet – hemma, online, i lokalsamhället, i utbildningssammanhang och på arbetsplatsen; de är en uppsättning personliga och sociala färdigheter som inhämtas genom utbildning, ungdomsarbete samt icke-formellt och informellt lärande och som kan användas för att lösa frågor och problem som man ofta konfronteras med i det dagliga livet,

12.

livskunskaper är viktiga för alla ungdomar, men särskilt betydelsefulla och viktiga för ungdomar i riskzonen och med färre möjligheter, och med avseende på deras sysselsättningsbehov, sociala och demokratiska deltagande,

13.

främjande av och åtgärder för ungdomars inhämtande och utveckling av livskunskaper kan vara en integrerad del i ungdomspolitiken på såväl europeisk nivå som i medlemsstaterna,

14.

bilaga II innehåller ett kompendium om livskunskaper med angivande av ett antal karakteristika; kompendiet är varken normativt eller uttömmande, och belyser de livskunskaper som ungdomsarbetet bäst kan främja och hjälpa ungdomar att inhämta (4),

15.

de livskunskaper som definieras i bilaga II är under utveckling; det är medlemsstaterna och behöriga europeiska, nationella och lokala aktörer som ska fastställa hur livskunskaperna ska prioriteras, presenteras och främjas,

16.

främja ungdomsarbetets bidrag till utvecklingen av ungdomars livskunskaper inom ungdomspolitiska ramar och åtgärder till stöd för ungdomar,

17.

med avseende på anordnare av ungdomsarbete sprida och främja utbildningsverktyg, metoder och praxis, särskilt sådana som utvecklats av ungdomsarbetare som kan stödja ungdomar i deras inhämtande av livskunskaper,

18.

ytterligare stödja utbildning av och ömsesidigt lärande för anordnare av ungdomsarbete för att förbättra deras förmåga att stödja ungdomar att inhämta livskunskaper,

19.

när så är lämpligt erkänna och validera utbildningsprogram som förbättrar ungdomsarbetarnas – oberoende av om arbetet är avlönat eller frivilligt – och ungdomsledarnas förmåga att framgångsrikt använda utbildningsverktyg, metoder och praxis som hjälper ungdomar att med hjälp av verktyg och metoder för bedömning och självbedömning identifiera, inhämta och utveckla livskunskaper,

20.

främja och stärka ungdomars frivilligarbete, vilket kan göra det lättare för ungdomarna att inhämta livskunskaper och bidra till att de, tillsammans med anordnare av ungdomsarbete, deltar i projekt och initiativ inom ramen för ungdomsarbetet,

21.

främja och ge möjligheter till peer learning och ömsesidigt lärande, projekt och initiativ så att anordnare av ungdomsarbete kan utbyta kunskaper, verktyg och erfarenheter som rör främjandet och utvecklingen av ungdomars livskunskaper,

22.

överväga vilka av de livskunskaper som ungdomar inhämtat genom ungdomsarbete som kan identifieras och dokumenteras, och hur detta ska gå till, så att bedömningen och certifieringen underlättas genom mekanismer för validering samt icke-formellt och informellt lärande (5),

23.

maximera användingen av Erasmus+ och andra EU-finansierade program till stöd för det praktiska ungdomsarbetet för att främja och utveckla ungdomars livskunskaper,

24.

stärka dialogen mellan ungdomsarbetet, ungdomspolitiken och forskningen på ungdomsområdet samt samordningen mellan lokala, regionala, nationella och europeiska nivåer, vilket underlättar nätverksarbete, samarbete, peer learning och utbyten för främjande och utveckling av ungdomars livskunskaper,

25.

identifiera, stödja och sprida befintliga och nya verktyg och metoder liksom befintlig och ny praxis som främjar livskunskaper inom olika typer av ungdomsarbete,

26.

främja och stödja sektorsövergripande partnerskap och initiativ, särskilt mellan anordnare av ungdomsarbete, utbildningsanstalter, socialtjänster och arbetsförmedlingar, samt främja och stödja arbetsmarknadsparter som hjälper ungdomar att inhämta och utveckla livskunskaper,

27.

bidra till kunskapsbyggande om de livskunskaper som främjas och utvecklas genom ungdomsarbetet och att stödja medlemsstaterna i samband med främjandet av ungdomsarbetarnas kapacitetsuppbyggnad och yrkesmässiga utveckling,

28.

främja ungdomsarbete som en integrerad del av den nya kompetensagendan, som både ger ett mervärde till och kompletterar och stöder alla aspekter av agendan,

29.

främja och stödja en sektorsövergripande strategi för att hjälpa ungdomar att inhämta och utveckla nödvändig kompetens för att underlätta en lyckad övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet,

30.

säkerställa att dessa rådsslutsatser bidrar till översynen av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande i syfte att stärka livskunskapsaspekten inom den europeiska ramen för nyckelkompetenser och i linje med den.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/35

1.

den politiska bakgrunden till denna fråga (se bilagan till dessa slutsatser),

2.

meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter. En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor  (1) syftade till att fastställa en sektorsövergripande strategi för att skapa fler möjligheter för ungdomar i Europa och ge dem resurser och möjligheter att bli självständiga,

3.

rådets resolution om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (2) är den mest omfattande och ambitiösa EU-strategin för ungdomar hittills; ramarnas tidshorisont sammanföll med den finansiella och ekonomiska krisen, som visserligen i större eller mindre omfattning hade negativa konsekvenser för alla EU:s medborgare och medlemsstater, men som i oproportionerligt hög grad skapade problem för ungdomar, och i synnerhet för ungdomar med mer begränsade möjligheter, vilket resulterade i höga arbetslöshetsnivåer och ökade risken för nedbrytning av den sociala strukturen, politisk alienering och till och med våldsinriktad radikalisering och extremism, som i sin tur hotade de demokratiska värdena och den sociala sammanhållningen,

4.

ramarna, som framgår av Europeiska kommissionens ungdomsrapporter från 2012 och 2015 och rådets och kommissionens gemensamma rapport om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (3), har utgjort ett viktigt och värdefullt bidrag inte bara till samarbetet på ungdomsområdet utan också till ungdomars liv, framtidsutsikter, välmående samt deltagande och delaktighet i samhället inom hela Europeiska unionen,

5.

EU-arbetsplanerna för ungdomsfrågor för 2014–2015 (4) och 2016–2018 (5) har stärkt och främjat instrumenten och processerna för genomförande av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, så att dessa harmoniserats mer med Europa 2020-strategins mål samtidigt som man tagit itu med framväxande utmaningar,

6.

genomförandeperioden för de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet löper ut i slutet av 2018 och genomförandeperioderna för såväl Europa 2020 som Europeiska unionens tioåriga strategi för sysselsättning och tillväxt och Erasmus +-programmet löper ut i slutet av 2020,

7.

främjandet och skyddet av Europeiska unionens värden, som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (6), och främjandet av ungdomars känsla av europeisk identitet och deras tillit till det europeiska projektet genom utveckling av deras färdigheter och främjande av deras deltagande i politik, civilsamhälle, frivilliga aktiviteter och rörlighet i utbildningssyfte även i fortsättningen kommer att vara grundläggande när det gäller att lägga fast det framtida europeiska samarbetet på ungdomsområdet,

8.

ungdomsarbete, icke-formellt och informellt lärande är mycket viktigt på ungdomsområdet och bidrar till utvecklingen av ungdomars färdigheter,

9.

man bör utarbeta och stödja nya ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018, som lägger fokus på en sektorsövergripande strategi med klart mervärde på EU-nivå och inkluderar eventuella EU-arbetsplaner för ungdomsfrågor, samtidigt som man beaktar resultaten av utvärderingen av de aktuella ramarna,

10.

säkerställa att utarbetandet av ramarna för det framtida europeiska samarbetet på ungdomsområdet blir evidensbaserat, välgrundat och underbyggt av breda, öppna samråd med alla berörda intressenter, inbegripet ungdomar, anordnare av ungdomsarbete (7), ungdomsarbetare (såväl professionella som volontärer) och beslutsfattare på alla nivåer, för att enighet ska kunna uppnås och åtaganden göras för framtida ungdomspolitiska syften och mål,

11.

ha i åtanke att ramarna för det framtida europeiska samarbetet på ungdomsområdet ska vara sektorsövergripande, flexibla, lyhörda och öppna och ta hänsyn till de snabbt föränderliga politiska, sociala, kulturella och ekonomiska villkoren på europeisk och internationell nivå,

12.

säkerställa att Erasmus+ och andra program och instrument bidrar, och i förekommande fall, anpassas till genomförandet av ramarna,

13.

lägga ramarnas huvudsakliga fokus på de särskilda ungdomspolitiska frågor som ligger inom behörighetsområdet för strukturer med ansvar för ungdomar men också ytterligare stärka utveckling och initiativ inom närliggande områden för att säkerställa sektorsövergripande samarbete och ömsesidigt stöd,

14.

utvärdera, se över och förnya den strukturerade dialogen och dess mål i syfte att underlätta en innovativ, meningsfull och målinriktad konstruktiv dialog inte bara med ungdomar från ungdomsorganisationer utan också ungdomar med olika bakgrund, ungdomar med mer begränsade möjligheter och ungdomar som står utanför organisationer,

15.

ytterligare beakta de kompetenser (kunskaper, färdigheter och attityder) och värden som ungdomar behöver för att vidmakthålla ett meningsfullt privatliv, socialt liv och arbetsliv, och i synnerhet att söka upp och inkludera ungdomar med färre möjligheter,

16.

beakta internets, sociala mediers och digitaliseringens betydelse för att främja solidaritet, politiskt deltagande och aktivt medborgarskap bland ungdomar och för att bekämpa politisk alienering, populism, propaganda och radikalisering som kan leda till våldsbejakande extremism,

17.

utvärdera, ytterligare stärka och, där så är möjligt, utveckla politiska instrument, verktyg och metoder och kompletterande samarbeten i stil med partnerskapet på ungdomsområdet mellan Europeiska unionen och Europarådet, i syfte att upprätthålla och förbättra det faktiska europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018,

18.

uppmana framtida ordförandeskap att utarbeta ett nytt utkast till ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018, med beaktande av dessa slutsatser och kommissionens kommande initiativ om en EU-strategi för ungdomar efter 2018. Detta utkast bör läggas fram för rådet för antagande.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/38

1.

ERINRAR om rådets slutsatser av den 24 november 2015 om kultur i EU:s yttre förbindelser med fokus på kultur i utvecklingssamarbetet (1), där kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bland annat uppmanades att föreslå ett mer strategiskt förhållningssätt till kultur i EU:s yttre förbindelser,

2.

VÄLKOMNAR att kommissionen och den höga representanten tog fasta på denna uppmaning genom att utfärda ett gemensamt meddelande, Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser  (2), den 8 juni 2016,

3.

ERINRAR om rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik (3), som godkände prioriterade områden för genomförandet av den globala strategin och framhöll kulturdiplomatins roll,

4.

VÄLKOMNAR att kulturens roll i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i allmänhet och i synnerhet på områden såsom terrorismbekämpning, samhällens motståndskraft och konfliktlösning har erkänts i den globala strategin (4),

5.

ERKÄNNER således att kulturen utgör en del av ett strategiskt och områdesövergripande förhållningssätt till unionens internationella förbindelser,

6.

BETONAR, MED LÄMPLIGT BEAKTANDE av Europeiska unionens och medlemsstaternas respektive behörighetsområden samt subsidiaritetsprincipen, att ett strategiskt förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser bör omfatta alla relevanta politikområden och beakta det gemensamma meddelandet av en 8 juni 2016; det bör också ligga i linje med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar samt FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling; mer specifikt bör ett sådant förhållningssätt

7.

REKOMMENDERAR, med utgångspunkt i att kultur är en väsentlig del av EU:s internationella förbindelser, att en grupp Ordförandeskapets vänner, aktiveras för att fungera som områdesövergripande plattform för utformning av ett integrerat, allsidigt och stegvist strategiskt förhållningssätt för EU till internationella kulturella förbindelser, där synergier över alla relevanta politikområden kartläggs med full respekt för subsidiaritetsprincipen; denna grupp skulle därvid fastställa de gemensamma strategiska principerna, målen och prioriteringarna för ett sådant förhållningssätt och införa dem i en färdplan, med angivande av var gemensamma åtgärder på EU-nivå skulle kunna vara relevanta,

8.

förbättra samarbetet mellan relevanta ministerier, särskilt kultur- och utrikesministerierna, lokala och regionala myndigheter och berörda parter,

9.

stödja gruppen Ordförandeskapets vänner genom att tillhandahålla teknisk expertis, genom exempelvis den kulturdiplomatiska plattformen (6),

10.

prioritera initiativ på området internationella kulturförbindelser genom EU:s politik och program och överväga att synliggöra dem genom en särskild internetportal,

11.

samla in och utbyta bästa praxis om kulturinitiativ i tredjeländer, inklusive genom den kulturdiplomatiska plattformen,

12.

överväga pilotprojekt i tredjeländer för att testa samarbetsformer, inklusive gemensamma åtgärder och kreativa sektorsövergripande partnerskap, under medverkan av lokala kulturaktörer, lokala och regionala myndigheter, relevanta icke-statliga organisationer, nationella kulturinstitut, Eunic-kluster (7) och EU-delegationerna.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/40

1.

idrott är den största sociala verksamheten och frivilligverksamheten i Europa; många människor är idrottsintresserade och idrott spelar en viktig roll för att föra samman människor med olika bakgrund,

2.

de europeiska samhällena står inför utmaningar när det gäller att förbli sammanhållna och inkluderande; frivilligarbete inom idrottsrörelsen som ett samhällsengagemang kan främja social integration, bidrar till aktivt medborgarskap och kan utgöra ett verktyg för att motverka socialt utanförskap (1),

3.

frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan stärka känslan av samhörighet med samhället hos dess sårbara medlemmar och detta kan bidra till att främja aktivt medborgarskap; i dessa slutsatser från rådet erkänns skillnaderna inom det europeiska samhället, och de syftar till att lyfta fram grupper som riskerar att marginaliseras, nämligen migranter (2) och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar (3),

4.

ett antal EU-medlemsstater, trots en långsam återhämtning från den ekonomiska och finansiella krisen, har fortsatt att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap (4); social delaktighet kräver likabehandling av alla grupper i samhället och ett särskilt fokus på deltagande,

5.

konflikter, kriser och det instabila läget i tredjeländer har lett till en ökning utan motstycke av antalet migranter och flyktingar (5) i Europa sedan 2010, vilket har utlöst en migrations- och flyktingkris i Europa, och EU-medlemsstaterna kämpar för att hantera inflödet,

6.

rådets, Europaparlamentets och kommissionens gemensamma förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 syftar till att ta upp de mest brådskande utmaningar som EU står inför i dag; i den gemensamma förklaringen fastställs sex särskilda områden som bör prioriteras; hantering av Europeiska unionens sociala dimension och reformering och utveckling av EU:s migrationspolitik är ett par av dessa sex prioriterade områden (6),

7.

frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan nå ut till människor på internationell, nationell, regional och lokal nivå, uppmuntra till aktivt medborgarskap och även utgöra ett kraftfullt socialt verktyg på många områden; det kan användas för att bidra till integrationen av den växande andelen migranter, bekämpa socialt utanförskap eller öka solidariteten mellan generationerna samt främja jämställdheten mellan kvinnor och män; det spelar en väsentlig roll när det gäller att skapa social sammanhållning och inkluderande samhällen; i detta hänseende spelar lokala myndigheter, i samarbete med idrottsklubbar, idrottsföreningar och andra organ som använder idrotten som en arbetsmetod, en viktig roll,

8.

äldre personer utgör en viktig och växande del av det europeiska samhället, den europeiska ekonomin och kulturen samt av det dagliga livet i Europa; en kombination av faktorer som låg inkomst, dålig hälsa, ålderdom och/eller könsdiskriminering, begränsad fysisk eller mental kapacitet, arbetslöshet, isolering, missbruk och begränsad tillgång till tjänster kan samtliga leda till en ökad risk för fattigdom och socialt utanförskap (7) för vissa personer inom denna grupp; frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan hjälpa dem att lämna sin isolering och få dem att dela med sig av sin erfarenhet och stödja en dialog mellan generationerna,

9.

frivilligarbete inom idrottsrörelsen ger ungdomar, utöver olika kompetenser och färdigheter, möjligheter till icke-formellt och informellt lärande, varigenom de kan tillägna sig positiva sociala attityder som grundar sig på de värderingar som idrotten framkallar (8); frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan också tjäna som skyddsnät för ungdomar som inte deltar i utbildning eller som är arbetslösa och som befinner sig i samhällets utkanter (9),

10.

lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning gör det möjligt för dessa att delta som frivilliga inom idrottsrörelsen på samma villkor som andra (10); alla personer med funktionsnedsättning bör ha rätt till fullt tillträde till idrottsaktiviteter, inbegripet frivilligarbete (11),

11.

7 % av EU-medborgarna enligt Eurobarometern 2014 deltar i frivilligarbete till stöd för idrottsrörelsen (12); undersökningen visar att en tredjedel av de som svarade ägnar mer än sex timmar per månad åt frivilligarbete och 8 % lade ner 21 timmar eller mer,

12.

frivilligarbete spelar en central roll för att inkludera människor i ett samhälle genom att det stärker rollen som aktiv medborgare, ökar anställbarheten och främjar värderingar och interkulturell dialog; frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan anta olika former och utföras vid enstaka tillfällen (till exempel förberedelser inför och organisation av lokala, regionala, nationella och internationella idrottsevenemang) eller mer regelbundet i vardagen (till exempel verksamhet med koppling till driften av olika idrottsorgan eller idrottsföreningar) (13),

13.

fördelarna med politiska åtgärder på området för social delaktighet och frivilligarbete inom idrottsrörelsen fortfarande inte är styrkta; än i dag har det inte genomförts någon systematisk, gränsöverskridande studie med inriktning på de politiska villkoren samt ekonomiska och sociala konsekvenserna för, liksom de strukturella egenskaperna hos idrottsföreningar, idrottsförbund, idrottsklubbar och andra organ som främjar social delaktighet och frivilligarbete inom idrottsrörelsen (14)  (15),

14.

syftet med den europeiska solidaritetskåren är att göra det lättare för fler ungdomar att delta i olika slags solidaritetsverksamhet, genom frivilligarbete eller inom ramen för anställning, praktik eller lärlingsverksamhet, i syfte att bidra till hanteringen av olika utmaningar i Europa; detta kan hjälpa dem att utveckla färdigheter som de behöver både på arbetsmarknaden och för ett aktivt medborgarskap; detta kan i sin tur bidra till att främja social delaktighet och europeiska värderingar (16),

15.

undersöka möjligheterna till och rekommendera frivilligarbete inom idrottsrörelsen som en plattform för social delaktighet; detta kan ske genom att stödja och uppmuntra lokala och regionala myndigheter att i samarbete med idrottsklubbar och idrottsorganisationer, inklusive icke-statliga organisationer som använder idrotten som en arbetsmetod, ge tillträde till människor som är drabbade av socialt utanförskap; det skulle främja och utveckla innovativa sätt att uppmuntra social delaktighet för personer som tillhör minoriteter och utsatta grupper, inbegripet isolerade äldre personer, utsatta ungdomar, personer med funktionsnedsättning, migranter och flyktingar, genom att främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen och därigenom rusta personer som tillhör sådana minoriteter med nya färdigheter och göra idrott till en livsstil hos dem,

16.

främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen bland människor från alla samhällssektorer, bland annat migranter, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar,

17.

utveckla och främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen såsom ett värdefullt utbildningskoncept att integrera i de olika nivåerna av informellt och icke-formellt lärande, med medverkan från ungdoms- och idrottsorganisationer samt andra aktörer i det civila samhället och med stärkande av samarbetet mellan dem; detta skulle kunna inbegripa utbildningsprogram i samarbete med idrottsorganisationer som understryker fördelarna med fysiskt och psykiskt välbefinnande liksom vikten av frivilligarbete inom idrottsrörelsen,

18.

främja frivilligarbete genom att tillsammans med idrottsrörelsen organisera stora idrottsevenemang; stora idrottsevenemang kan erbjuda utmärkta tillfällen att skapa lämpliga förhållanden för att utbilda frivilligarbetare och hjälpa dem att skaffa nödvändig kompetens,

19.

stödja utbytet av god praxis och kunskaper om frivilligarbete inom idrottsrörelsen i samtliga EU-medlemsstater med beaktande av detta frivilligarbetes bidrag till och effekt på social delaktighet,

20.

överväga att stödja transnationella initiativ (till exempel utbyte av god praxis, studier, nätverk, projekt) med fokus på genomförandet av nationella och internationella strategiska åtgärder för social delaktighet inom ramen för EU-finansieringsprogram, särskilt Erasmus+ och Europeiska socialfonden, med inriktning på frivilligarbete inom idrottsrörelsen,

21.

beakta europeiska idrottsveckan som ett initiativ för att främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen och få människor från alla delar av samhället att delta; den kan vara ett medel för att nå alla samhällets delar genom verksamhet i eftersatta områden och locka till sig frivilligarbetare till idrottsrörelsen från dessa områden,

22.

främja erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande genom frivilligarbete inom idrottsrörelsen, i synnerhet genom att använda EU:s verktyg och vägledning (17) som kan underlätta validering och förbättra jämförbarheten och transparensen samt erkännandet av tillägnade läranderesultat; syftet är att undersöka hur frivilligarbetares status kan stärkas för att säkerställa att de kompetenser som de har förvärvat erkänns,

23.

främja utnyttjande av struktur- och investeringsfonderna och Sammanhållningsfonden för infrastruktur och andra program för idrottsklubbar, för att förbättra de rådande sociala förhållandena, särskilt i områden med en hög koncentration av grupper som riskerar att marginaliseras,

24.

främja konceptet en europeisk solidaritetskår bland idrottsorganisationer och uppmuntra dem att delta i detta initiativ så att ungdomar som är aktiva inom idrotten kan få bättre tillgång till detta program,

25.

uppmuntra deltagande av migranter och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar som frivilligarbetare av olika slag inom idrottsaktiviteter på gräsrotsnivå genom att organisera små och stora idrottsevenemang och göra det lättare för dessa personer att börja arbeta som frivilliga inom idrottsrörelsen på gräsrotsnivå i syfte att stärka deras egenmakt,

26.

utveckla samarbetet med idrottsorganisationer, ungdomsorganisationer och andra icke-statliga organisationer om hur man kan främja frivilligarbete samt locka till sig och behålla frivilligarbetare för att maximera möjligheterna till frivilligarbete inom idrottsrörelsen, exempelvis inom ramen för stora idrottsevenemang,

27.

skapa inlärnings- och utbildningsmöjligheter för att förbättra färdigheterna hos frivilligarbetare inom idrottsorganisationer, däribland migranter och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning, sårbara ungdomar och andra minoriteter, samtidigt som man arbetar med kapacitetsuppbyggnaden hos dem som är ansvariga för rekrytering och hantering av olika grupper av frivilligarbetare,

28.

uppmuntra lika möjligheter inom idrottsklubbar, inbegripet likabehandling av grupper som riskerar att marginaliseras, när det gäller medlemskap och deltagande som frivilligarbetare,

29.

främja äldres deltagande i idrottsklubbar och integreringen av äldre frivilligarbetare som ställer sin värdefulla livserfarenhet till förfogande inom olika idrottsstrukturer på alla nivåer.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/45

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/46

a)

Sökandens geologiska kunskaper om det geografiska området i fråga samt hur koncessionärerna ska gå till väga för effektiv prospektering av råolja.

b)

Sökandens relevanta tekniska expertis, och hur denna expertis kan bidra till kostnadseffektiv undersökning, och i förekommande fall, utvinning av råolja från det geografiska området i fråga.

c)

Sökandens erfarenhet från den norska kontinentalsockeln eller likvärdig relevant erfarenhet från andra områden.

d)

Sökanden ska ha tillfredsställande ekonomisk kapacitet för att genomföra prospektering efter och, i förekommande fall, utvinna råolja i det geografiska området i fråga.

e)

Om sökanden är eller har varit koncessionär i en koncession får departementet beakta alla former av ineffektivitet eller bristfällig redovisning som sökanden uppvisat i egenskap av koncessionär.

f)

Koncessioner kommer i första hand att beviljas samriskföretag där åtminstone en av koncessionärerna har borrat och varit driftansvarig för åtminstone en oljebrunn på den norska kontinentalsockeln eller har likvärdig relevant drifterfarenhet utanför den norska kontinentalsockeln.

g)

Koncessioner kommer i första hand att beviljas två eller flera koncessionärer där åtminstone en av dem har den erfarenhet som nämns i led f.

h)

Den som utses till driftansvarig för utvinningen och koncessionerna i Barents hav måste ha borrat och varit driftansvarig för åtminstone en oljebrunn på den norska kontinentalsockeln eller ha likvärdig relevant drifterfarenhet utanför den norska kontinentalsockeln.

i)

För att erhålla koncession för djuphavsborrning måste både den som utses till driftansvarig för utvinningen och koncessionerna och åtminstone en ytterligare koncessionär ha borrat och varit driftansvarig för åtminstone en oljebrunn på den norska kontinentalsockeln eller ha likvärdig relevant drifterfarenhet utanför den norska kontinentalsockeln. I koncessionen måste en koncessionär ha utfört och varit driftansvarig för djuphavsborrning.

j)

För att erhålla koncession där borrning av utforskningsbrunnar förväntas ske under högt tryck och/eller höga temperaturer (HTHP) måste både den som utses till driftansvarig och åtminstone en ytterligare koncessionär ha borrat och varit driftansvarig för åtminstone en oljebrunn på den norska kontinentalsockeln eller ha likvärdig relevant drifterfarenhet utanför den norska kontinentalsockeln. I koncessionen måste en koncessionär ha utfört och varit driftansvarig för borrning under högt tryck och/eller höga temperaturer (HTHP).

Ministry of Petroleum and Energy

P.O. Box 8148 Dep.

NO-0033 Oslo

NORGE

The Norwegian Petroleum Directorate

P.O. Box 600

NO-4003 Stavanger

NORGE

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/48

1.

Talan avvisas.

2.

Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/49

1.

Konungariket Norge har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den rättsakt som det hänvisas till i artikel 33 i avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol genom att inte inom den angivna tidsfristen vidta de åtgärder som krävs för att efterleva domstolens dom av den 2 december 2013 i mål E-13/13 Eftas övervakningsmyndighet mot Konungariket Norge.

2.

Konungariket Norge ska ersätta rättegångskostnaderna.

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/50

1.

Europeiska kommissionen mottog den 6 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget BNP Paribas Personal Finance SA (BNPP PF, Frankrike), ett helägt dotterbolag till BNP Paribas SA, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar ensam kontroll över hela Commerz Finanz GmbH (CFG, Tyskland), för närvarande gemensamt kontrollerat av BNPP PF och Commerzbank AG (Commerzbank, Förenta staterna) genom förvärv av tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   CFG: bank för konsumentkrediter som för närvarande ägs gemensamt av BNPP PF och Commerzbank och som huvudsakligen är verksam inom utlåning till privatkunder i Tyskland. Som en del av den planerade transaktionen kommer företaget att delas upp mellan BNPP PF och Commerzbank genom en avstyckning i två separata och självständiga affärsenheter, nämligen ”Point of Sale Finance” och ”Banking”. ”Point of Sale Finance”-enheten förblir hos CFG (med BNPP PF som enda aktieägare) och kommer att omfatta alla verksamheter som avser distribution av CFG-produkter direkt till kunder eller via återförsäljares försäljningsställen (online och offline).

—   BNPP PF: finanstjänsteföretag som är helägt av BNP Paribas SA och främst är verksamt på konsumentkreditområdet. BNP Paribas SA är en global bankkoncern med verksamhet på alla viktiga bankområden: banktjänster till privatpersoner, kapitalförvaltning och tjänster samt företags- och investeringsbanktjänster.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande och kan, med angivande av referens M.8467 – BNP Paribas/Commerz Finanz, sändas per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev till

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/51

1.

Europeiska kommissionen mottog den 2 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken fonder förvaltade av Bain Capital Investors L.L.C. (Bain Capital, Förenta staterna) och fonder förvaltade av Cinven Capital Management (VI) Limited Partnership Incorporated, som agerar genom sin komplementär, Cinven Capital Management (VI) General Partner Limited (Cinven, Storbritannien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget Stada Arzneimittel Aktiengesellschaft (Stada, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   Bain Capital: Riskkapitalinvesteringar i företag inom flera olika näringsgrenar, inklusive informationsteknik, hälso- och sjukvård, detaljhandel och konsumentprodukter, kommunikation, finanssektorn samt industrisektorn (tillverkning).

—   Cinven: Riskkapitalinvesteringar med inriktning på sex nyckelsektorer: företagstjänster, konsumentmarknader, finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, industri och teknik samt media och telekommunikation.

—   Stada: Verksamt inom utveckling, tillverkning, registrering, försäljning, kommersialisering, distribution och marknadsföring av livsvetenskapliga produkter som läkemedel (särskilt med icke-patenterade aktiva farmaceutiska substanser), kosttillskott, kosmetiska produkter samt en rad andra hälsovårdsprodukter.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan, med angivande av referens M.8483 – Bain Capital/Cinven/Stada Arzneimittel, sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per brev till

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/52

1.

Europeiska kommissionen mottog den 7 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 och till följd av ett hänskjutande enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget E.I. du Pont de Nemours and Company (DuPont, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar ensam kontroll över FMC Corporations (FMC, Förenta staterna) affärsverksamhet hälsa och näring som omfattar livsmedelstexturanter och farmaceutiska hjälpämnen (utom FMC:s Omega 3-verksamhet).

Den föreslagna koncentrationen utgör en del av ett avtal om köp och försäljning av tillgångar som ingicks mellan DuPont och FMC den 31 mars 2017. Enligt avtalet ska FMC förvärva vissa av DuPonts verksamheter i enlighet med de åtaganden om avyttring som ingåtts av DuPont och The Dow Chemical Company (Dow) inom ramen för det EU-förfarande för kontroll av företagskoncentrationer som gällde den föreslagna fusionen mellan Dow och DuPont (ärende M.7932).

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8440 – DuPont/FMC (Health and Nutrition Business), sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/53

1.

Europeiska kommissionen mottog den 6 juni 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget EDF Energy Services Limited (EDFES, Frankrike), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget ESSCI Limited (ESSCI, Förenade kungariket) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

—   EDFES: Ytterst kontrollerat av EDF-koncernen. Företaget etablerades för att leverera energitjänster i Förenade kungariket.

—   ESSCI: Tillhandahåller administrerade tekniska tjänster i Förenade kungariket och Irland genom sitt dotterbolag Imtech. Företaget är verksamt inom maskinteknik och elektroteknik, tekniska förvaltningstjänster och integration av industrisystem.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8504 – EDF Energy Services/ESSCI, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till

15.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/54