ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 104

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

60 årgången
3 april 2017


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska unionens domstol

2017/C 104/01

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

1


 

V   Yttranden

 

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

 

Domstolen

2017/C 104/02

Mål C-604/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Aloys F. Dornbracht GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd (Överklagande — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 23.2 — Tak på 10 procent av omsättningen — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Principen om förbud mot retroaktiv tillämpning — Utövande av obegränsad behörighet — Oskäligt lång handläggningstid)

2

2017/C 104/03

Mål C-609/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Duravit AG, Duravit SA, Duravit BeLux SPRL/BVBA mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känslig affärsinformation — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 31 — Motiveringsskyldighet)

2

2017/C 104/04

Mål C-611/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2016 – Hansa Metallwerke AG m.fl. mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 23.2 — Tak på 10 procent av omsättningen — Motiveringsskyldighet — Skydd för berättigade förväntningar”)

3

2017/C 104/05

Mål C-613/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2016 – Europeiska kommissionen mot Keramag Keramische Werke GmbH, tidigare Keramag Keramische Werke Ag m.fl. (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känslig affärsinformation — Motiveringsskyldighet)

3

2017/C 104/06

Mål C-614/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Masco Corp. m.fl. mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — En enda fortlöpande överträdelse — Motiveringsskyldighet)

4

2017/C 104/07

Mål C-618/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Zucchetti Rubinetteria SpA mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 23.2 — Tak på 10 procent av omsättningen)

5

2017/C 104/08

Mål C-619/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Mamoli Robinetteria SpA mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — Programmet för förmånlig behandling — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 23.2 — Tak på 10 procent av omsättningen — Utövande av obegränsad behörighet)

5

2017/C 104/09

Mål C-625/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch AG mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras — Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation — En enda överträdelse — Bevis — Böter — Obegränsad behörighet — Rimlig tidsfrist — Proportionalitet)

6

2017/C 104/10

Mål C-626/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch Austria GmbH mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras — Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation — En enda överträdelse — Bevis — Böter — Obegränsad behörighet — Rimlig tidsfrist — Proportionalitet)

6

2017/C 104/11

Mål C-636/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Roca Sanitario, SA mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Motiveringsskyldighet — Principen om likabehandling — Proportionalitet — Obegränsad behörighet)

7

2017/C 104/12

Mål C-637/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Laufen Austria AG mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — Förordning (EG) nr 1/2003 — Artikel 23.2 — Tak på 10 procent av omsättningen — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Motiveringsskyldighet — Principen om likabehandling — Obegränsad behörighet)

7

2017/C 104/13

Mål C-638/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Roca SARL mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Principen om likabehandling — Obegränsad behörighet)

8

2017/C 104/14

Mål C-642/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch – Belgium mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras — Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation — En enda överträdelse — Bevis — Böter — Obegränsad behörighet — Rimlig tidsfrist — Proportionalitet)

8

2017/C 104/15

Mål C-644/13 P: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy och Boch mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras — Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation — En enda överträdelse — Bevis — Böter — Obegränsad behörighet — Rimlig tidsfrist — Proportionalitet)

9

2017/C 104/16

Mål C-421/14: Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia – Spanien) – Banco Primus SA mot Jesús Gutiérrez García (Begäran om förhandsavgörande — Direktiv 93/13/EEG — Konsumentavtal — Oskäliga avtalsvillkor — Avtal om hypotekslån — Förfarande för utmätning av intecknad egendom — Preklusionsfrist — Nationella domstolars uppgift — Rättskraft)

9

2017/C 104/17

Mål C-560/14: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court – Irland) – M mot Minister for Justice and Equality, Ireland and the Attorney General (Begäran om förhandsavgörande — Område för frihet, säkerhet och rättvisa — Direktiv 2004/83/EG — Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar — Ansökan om alternativt skydd — Giltigheten av ett nationellt förfarande för prövning av en ansökan om alternativt skydd som framställts sedan en ansökan om flyktingstatus avslagits — Rätten att yttra sig — Räckvidd — Rätt till ett möte för att yttra sig muntligen — Rätt att kalla och korsförhöra vittnen)

11

2017/C 104/18

Mål C-573/14: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 31 januari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Belgien) – Commissaire général aux réfugiés et aux apatrides mot Mostafa Lounani (Begäran om förhandsavgörande — Område med frihet, säkerhet och rättvisa — Asyl — Direktiv 2004/83/EG — Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar — Artikel 12.2 c och artikel 12.3 — Grund för undantag från flyktingstatus — Begreppet gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser — Räckvidd — Ledare av en terroristorganisation — Fällande brottmålsdom för deltagande i en terroristgrupps verksamhet — Individuell prövning)

12

2017/C 104/19

Mål C-606/14 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 1 februari 2017 – Portovesme Srl mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Stöd som Republiken Italien har genomfört till förmån för Portovesme Srl — Förmånliga eltariffer — Beslut i vilket stödet förklaras oförenligt med den inre marknaden)

13

2017/C 104/20

Förenade målen C-247/15 P, C-253/15 P och C-259/15 P: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Maxcom Ltd, Chin Haur Indonesia, PT, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen (Överklagande — Dumpning — Genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 — Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien — Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av cyklar med ursprung i Kina — Förordning (EG) nr 1225/2009 — Artikel 13 — Kringgående — Artikel 18 — Bristande samarbete — Bevis — En rad samstämmiga indicier)

13

2017/C 104/21

Förenade målen C-248/15 P, C-254/15 P och C-260/15 P: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Maxcom Ltd, City Cycle Industries, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen (Överklagande — Dumpning — Genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 — Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien — Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av cyklar med ursprung i Kina — Förordning (EG) nr 1225/2009 — Artikel 13 — Kringgående — Artikel 18 — Bristande samarbete — Bevis — En rad samstämmiga indicier — Motstridiga skäl — Bristande motivering — Åsidosättande av processuella rättigheter)

14

2017/C 104/22

Mål C-283/15: Domstolens dom (första avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – X mot Staatssecretaris van Financiën (Begäran om förhandsavgörande — Skattelagstiftning — Inkomstskatt — Person som förvärvar inkomster i den medlemsstat där vederbörande är medborgare samt i ett tredjeland men som har sitt hemvist i en annan medlemsstat — Skatteförmån som ges för att beakta personliga förhållanden och familjesituation)

15

2017/C 104/23

Mål C-373/15 P: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Republiken Frankrike mot Europeiska kommissionen, Konungariket Spanien (Överklagande — Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) — Utgifter som undantagits från EU-finansiering — Förordningar (EG) nr 1698/2005, (EG) nr 1975/2006 och (EG) nr 796/2004 — Stöd för landsbygdsutveckling — Områden med naturbetingade svårigheter — Kontroller på plats — Koefficient för djurtäthet — Räkning av djur)

16

2017/C 104/24

Mål C-392/15: Domstolens dom (första avdelningen) av den 1 februari 2017 – Europeiska kommissionen mot Ungern (Fördragsbrott — Artikel 49 FEUF — Etableringsfrihet — Notarie — Nationalitetskrav — Artikel 51 FEUF — Verksamhet som är förenad med utövandet av offentlig makt)

16

2017/C 104/25

Mål C-430/15: Domstolens dom (första avdelningen) av den 1 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court of the United Kingdom – Förenade kungariket) – Secretary of State for Work and Pensions mot Tolley (Begäran om förhandsavgörande — Social trygghet — Förordning (EEG) nr 1408/71 — Den del av invalidpensionen (disability living allowance) som avser vård — Person som är försäkrad mot riskerna kopplade till ålderdom och som definitivt har slutat förvärvarvsarbeta — Begreppen förmån vid sjukdom och förmån vid invaliditet — Möjligheten att medföra förmånerna utomlands)

17

2017/C 104/26

Mål C-441/15: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Bremen – Tyskland) – Madaus GmbH mot Hauptzollamt Bremen (Begäran om förhandsavgörande — Gemensamma tulltaxan — Tullklassificering — Kombinerade nomenklaturen — Numren 3824 90 97 och 2106 90 92 — Produkt i pulverform bestående av kalciumkarbonat (95 procent) och modifierad stärkelse (5 procent))

18

2017/C 104/27

Mål C-506/15 P: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Konungariket Spanien mot Europeiska kommissionen (Överklagande — Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) — Utgifter som undantagits från EU-finansiering — Förordningarna (EG) nr 1698/2005, (EG) nr 1975/2006 och (EG) nr 796/2004 — Stöd för landsbygdsutveckling — Områden med naturbetingade svårigheter — Kontroller på plats — Koefficient för djurtäthet — Räkning av djur)

18

2017/C 104/28

Mål C-562/15: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 8 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Paris – Frankrike) – Carrefour Hypermarchés SAS mot ITM Alimentaire International SASU (Begäran om förhandsavgörande — Jämförande reklam — Direktiv 2006/114/EG — Artikel 4 — Direktiv 2005/29/EG — Artikel 7 — Objektiv prisjämförelse — Vilseledande underlåtenhet — Reklam som jämför priserna för produkter sålda i butiker av olika storlek och format — Tillåtlighet — Väsentlig information — Informationens nivå och underlag)

19

2017/C 104/29

Mål C-585/15: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles – Belgien) – Raffinerie Tirlemontoise SA mot État belge (Begäran om förhandsavgörande — Socker — Produktionsavgifter — Beräkning av genomsnittlig förlust — Beräkning av produktionsavgifter — Förordning (EG) nr 2267/2000 — Giltighet — Förordning (EG) nr 1993/2001 — Giltighet)

20

2017/C 104/30

Mål C-21/16: Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa) – Portugal) – Euro Tyre BV mot Autoridade Tributária e Aduaneira (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artiklarna 131 och 138 — Villkor för att en gemenskapsintern leverans ska undantas från skatteplikt — Systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) — Förvärvaren är inte registrerad — Undantag från skatteplikt nekas — Fråga huruvida detta är tillåtet)

21

2017/C 104/31

Mål C-144/16: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 1 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Judicial da Comarca de Setúbal – Portugal) – Município de Palmela mot Autoridade de Segurança Alimentar e Económica (ASAE) – Divisão de Gestão de Contraordenações (Begäran om förhandsavgörande — Informationsförfaranden beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster — Direktiven 83/189/EEG och 98/34/EG — Förslag till teknisk föreskrift — Anmälan till Europeiska kommissionen — Medlemsstaternas skyldigheter — Åsidosättande — Följder)

21

2017/C 104/32

Mål C-283/16: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice, Family Division (England och Wales) – Förenade kungariket) – M. S. mot P. S. (Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EG) nr 4/2009 — Artikel 41.1 — Erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet — Verkställighet av en dom i en medlemsstat — Ansökan som inges direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten — Nationell lagstiftning enligt vilken ansökan ska ställas till centralmyndigheten i den verkställande medlemsstaten)

22

2017/C 104/33

Mål C-45/16 P: Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 26 januari 2017 – d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etaireia Parochis Ypiresion Pliroforikis mot kommissionen (Överklagande — Artikel 181 i domstolens rättegångsregler — Skiljedomsklausul — Avtal Multi-level patient — specific artery and artherogenesis model for outcome prediction, decision support treatment, and virtual hand-on training (ARTreat), som ingåtts inom ramen för det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) — Avtalet har hävts till följd av oegentligheter vid genomförandet av ett annat avtal som ingåtts med Europeiska kommissionen — God tro — Berättigade förväntningar på att avtalet inte hävs)

23

2017/C 104/34

Mål C-53/16 P: Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 24 januari 2017 – Carsten René Beul mot Europaparlamentet, Europeiska unionens råd (Överklagande — Artikel 181 i domstolens rättegångsregler — Talan om ogiltigförklaring — Finansmarknadernas funktionssätt — Regler för lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning för företag av allmänt intresse — Förordning (EU) nro537/2014 — Regler om organisation och val av lagstadgade revisorer och revisionsföretag av företag av allmänt intresse — Villkoret personligen berörd ej uppfyllt — Uppenbart att talan ska avvisas)

23

2017/C 104/35

Mål C-566/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Nyíregyházi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 10 november 2016 – Dávid Vámos mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

24

2017/C 104/36

Mål C-593/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesgerichts Korneuburg (Österrike) den 23 november 2016 – Admiral Casinos & Entertainment AG mot Alexander Holiczky

24

2017/C 104/37

Mål C-613/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Köln (Tyskland) den 28 november 2016 – Juhler Holding A/S mot Bundeszentralamt für Steuern

25

2017/C 104/38

Mål C-629/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 7 december 2016 – CX

26

2017/C 104/39

Mål C-642/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 14 december 2016 – Junek Europ-Vertrieb GmbH mot Lohmann & Rauscher International GmbH & Co. KG

26

2017/C 104/40

Mål C-649/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 19 december 2016 – Peter Valach m.fl. mot Waldviertler Sparkasse Bank AG m.fl.

27

2017/C 104/41

Mål C-664/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Alba Iulia (Rumänien) den 21 december 2016 – Lucrețiu Hadrian Vădan mot Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală de Soluționare a Contestațiilor, Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Brașov – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Alba

27

2017/C 104/42

Mål C-670/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Minden (Tyskland) den 29 december 2016 – Tsegezab Mengesteab mot Förbundsrepubliken Tyskland

28

2017/C 104/43

Mål C-673/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea Constituțională a României (Rumänien) den 30 december 2016 – Relu Adrian Coman, Robert Clabourn Hamilton, Asociația Accept mot Inspectoratul General pentru Imigrări, Ministerul Afacerilor Interne, Consiliul Naţional pentru Combaterea Discriminării

29

2017/C 104/44

Mål C-681/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Düsseldorf (Tyskland) den 27 december 2016 – Pfizer Ireland Pharmaceuticals, Operations Support Group mot Orifarm GmbH

30

2017/C 104/45

Mål C-683/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichts Köln (Tyskland) den 27 december 2016 – Deutscher Naturschutzring, Dachverband der deutschen Natur- und Umweltschutzverbände e.V. mot Bundesrepublik Deutschland

31

2017/C 104/46

Mål C-684/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgericht (Tyskland) den 27 december 2016 – Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften eV mot Tetsuji Shimizu

32

2017/C 104/47

Mål C-2/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien) den 2 januari 2017 – Instituto Nacional de la Seguridad Social mot Tesorería General de la Seguridad Social och Jesús Crespo Rey

33

2017/C 104/48

Mål C-12/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Cluj (Rumänien) den 10 januari 2017 – Maria Dicu mot Ministerul Justiției, Consiliul Superior al Magistraturii, Curtea de Apel Suceava, Tribunalul Botoșani

33

2017/C 104/49

Mål C-16/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD) (Portugal) den 13 januari 2017 – TGE Gas Engineering GmbH – Sucursal em Portugal mot Autoridade Tributária e Aduaneira

34

2017/C 104/50

Mål C-27/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos apeliacinis teismas (Litauen) den 19 januari 2017 – AB flyLAL-Lithuanian Airlines, i likvidation, mot Starptautiskā lidosta Rīga VAS och Air Baltic Corporation A/S

35

2017/C 104/51

Mål C-34/17: Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court (Irland) den 24 januari 2017 – Eamonn Donnellan mot The Revenue Commissioners

35

2017/C 104/52

Mål C-43/17 P: Överklagande ingett den 25 januari 2017 av Liam Jenkinson av det beslut som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 9 november 2016 i målet T-602/15, Liam Jenkinson mot Europeiska utrikestjänsten, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Eulex Kosovo

36

2017/C 104/53

Mål C-73/17: Talan väckt den 9 februari 2017 – Republiken Frankrike mot Europaparlamentet

37

 

Tribunalen

2017/C 104/54

Förenade målen T-14/14 och T-87/14: Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Islamic Republic of Iran Shipping Lines m.fl. mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran för att förhindra spridning av kärnmaterial — Frysning av tillgångar — Invändning om rättegångshinder — Rättslig grund — Maktmissbruk — Rätten till försvar — Berättigade förväntningar — Rättssäkerhet — Ne bis in idem — Rättskraft — Proportionalitet — Uppenbart oriktig bedömning — Grundläggande rättigheter)

39

2017/C 104/55

Mål T-191/14: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Lubrizol France mot rådet (Gemensamma tulltaxan — Bestämmelser om befrielse från autonoma tullar för vissa jordbruks- och industriprodukter — Invändning mot existerande befrielser — Varulikvärdighet — Förfarande för handläggning av invändningar)

40

2017/C 104/56

Mål T-351/14: Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Construlink mot EUIPO – Wit Software (GATEWIT) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering av EU-ordmärket GATEWIT — Det äldre EU-ordmärket wit software — Det äldre nationella firmanamnet Wit-Software, Consultoria e Software para a Internet Móvel, SA — Relativt registreringshinder — Förväxlingsrisk — Känneteckenslikhet — Artikel 8.1 b och 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009)

40

2017/C 104/57

Mål T-493/14: Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Mayer mot Efsa (Utstationerad nationell expert — Efsas regler om utstationerade nationella experter — Beslut att inte förlänga utstationeringen — Tillgång till handlingar — Förordning (EG) nr 1049/2001 — Nekad tillgång — Undantag avseende skyddet för den enskildes privatliv och integritet — Skydd av personuppgifter — Förordning (EG) nr 45/2001 — Begäran om fastställelse och föreläggande — Inlaga som kompletterar ansökan — Ändring av yrkanden — Upptagande till sakprövning)

41

2017/C 104/58

Mål T-706/14: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Holistic Innovation Institute mot REA (Forskning och teknisk utveckling — Unionsfinansierade forskningsprojekt — Sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) — Projekten ZONeSEC och Inachus — Beslut att inte låta sökanden delta — Talan om ogiltigförklaring och skadestånd)

42

2017/C 104/59

Mål T-726/14: Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Novar mot EUIPO (Utomobligatoriskt ansvar — Bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet av det äldre varumärket — Internationell registrering som designerar Europeiska unionen — Beslut om avslag på invändningen på grund av bristande bevis om den äldre rättigheten — Regel 19.2 a i förordning (EG) nr 2868/95 — Översyn av beslutet — Artikel 62.2 i förordning (EG) nr 207/2009 — Skada i form av advokatkostnader — Orsakssamband)

42

2017/C 104/60

Mål T-783/14: Tribunalens dom av den 26 februari 2017 – SolarWorld mot kommissionen (Dumpning — Subventioner — Import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina — Godkännande av en justering av minimipriset enligt en prisfastställelse inom ramen för förfarandet för antidumpning och antisubventioner — Unionsindustrin — Artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1225/2009)

43

2017/C 104/61

Mål T-811/14: Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Unilever mot EUIPO – Technopharma (Fair & Lovely) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering av EU-figurmärket FAIR & LOVELY — Beslut i ärendet om överklagande — Artikel 64.1 i förordning (EG) nr 207/2009 — Rätten att yttra sig — Artikel 75 andra meningen i förordning nr 207/2009 — Vilandeförklaring av det administrativa förfarandet — Regel 20.7 c och regel 50.1 i förordning (EG) nr 2868/95 — Berättigade förväntningar — Maktmissbruk — Uppenbart oriktiga bedömningar)

44

2017/C 104/62

Mål T-71/15: Tribunalens beslut av den 16 februari 2017 – Jaguar Land Rover mot EUIPO – Nissan Jidosha (Land Glider) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Land Glider — Äldre EU- och nationella ord- och figurmärkena LAND ROVER — Relativt registreringshinder — Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009)

44

2017/C 104/63

Mål T-145/15: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Rumänien mot kommissionen (EGFJ och EJFLU — Arealbaserade stödåtgärder — Utgifter som undantas från EU-finansiering — Schablonmässiga finansiella korrigeringar — Artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 — Motiveringsskyldighet — Proportionalitet)

45

2017/C 104/64

Mål T-513/15: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Map) (EU-varumärke — Ansökan om registrering av EU-ordmärket Limbic® Map — Beskrivande karaktär saknas — Absolut registreringshinder — Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 216/96)

46

2017/C 104/65

Mål T-516/15: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Types) (EU-varumärke — Ansökan om registrering av EU-ordmärket Limbic® Types — Beskrivande karaktär saknas — Absolut registreringshinder — Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 216/96)

46

2017/C 104/66

Mål T-517/15: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Sales) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Limbic® Sales — Särskiljningsförmåga saknas — Absolut registreringshinder — Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009)

47

2017/C 104/67

Mål T-18/16: Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – DMC mot EUIPO – Etiker’ International (De Gausta ORGOGLIO) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket De Gausta ORGOGLIO — Det äldre EU-ordmärket ORGOGLIO — Relativt registreringshinder — Känneteckenslikhet — Artikel 8.1 b I förordning (EG) nr 207/2009)

47

2017/C 104/68

Mål T-871/16: Talan väckt den 8 december 2016 – Spliethoff’s Bevrachtingskantoor mot Inea

48

2017/C 104/69

Mål T-22/17: Talan väckt den 16 januari 2017 – Portugal mot kommissionen

49

2017/C 104/70

Mål T-23/17: Talan väckt den 17 januari 2017 – Barnett mot EESK

50

2017/C 104/71

Mål T-31/17: Talan väckt den 20 januari 2017 – Portugal mot kommissionen

51

2017/C 104/72

Mål T-33/17: Talan väckt den 20 januari 2017 – Amicus Therapeutics UK och Amicus Therapeutics mot EMA

51

2017/C 104/73

Mål T-37/17: Talan väckt den 23 januari 2017 – Bank Tejarat mot rådet

52

2017/C 104/74

Mål T-38/17: Talan väckt den 20 januari 2017 – DQ m.fl. mot Parlamentet

53

2017/C 104/75

Mål T-39/17: Talan väckt den 20 januari 2017 – Chambre de commerce et d’industrie métropolitaine Bretagne-ouest (port de Brest) mot kommissionen

54

2017/C 104/76

Mål T-50/17: Överklagande ingett den 30 januari 2017 – Mackevision Medien Design mot EUIPO (TO CREATE REALITY)

55

2017/C 104/77

Mål T-60/17: Överklagande ingett den 31 januari 2017 – Safe Skies mot EUIPO – Travel Sentry (TSA LOCK)

55

2017/C 104/78

Mål T-64/17: Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Lions Gate Entertainment mot EUIPO (DIRTY DANCING)

56

2017/C 104/79

Mål T-67/17: Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Italytrade mot EUIPO – Tpresso (tèespresso)

57

2017/C 104/80

Mål T-68/17: Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Italytrade mot EUIPO – Tpresso (teaespresso)

57

2017/C 104/81

Mål T-69/17: Överklagande ingett den 3 februari 2017 – Constantin Film Produktion mot EUIPO (Fack Ju Göhte)

58

2017/C 104/82

Mål T-70/17: Överklagande ingett den 21 januari 2017 – TenneT Holding mot EUIPO – Ngrid Intellectual Property (NorthSeaGrid)

59

2017/C 104/83

Mål T-72/17: Överklagande ingett den 3 februari 2017 – Schmid mot EUIPO – Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark (Steirisches Kürbiskernöl)

59

2017/C 104/84

Mål T-78/17: Överklagande ingett den 30 januari 2017 – Jumbo Africa mot EUIPO – ProSiebenSat.1 Licensing (JUMBO)

60

2017/C 104/85

Mål T-86/17: Talan väckt den 10 februari 2017 – Le Pen mot parlamentet

61

2017/C 104/86

Mål T-87/17: Överklagande ingett den 8 februari 2017 – Kuka Systems mot EUIPO (Matrix light)

62


SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska unionens domstol

3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/1


Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2017/C 104/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 95, 27.3.2017

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 86, 20.3.2017

EUT C 78, 13.3.2017

EUT C 70, 6.3.2017

EUT C 63, 27.2.2017

EUT C 53, 20.2.2017

EUT C 46, 13.2.2017

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu


V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/2


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Aloys F. Dornbracht GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd

(Mål C-604/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 23.2 - Tak på 10 procent av omsättningen - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Principen om förbud mot retroaktiv tillämpning - Utövande av obegränsad behörighet - Oskäligt lång handläggningstid))

(2017/C 104/02)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Aloys F. Dornbracht GmbH & Co. KG (ombud: H. Janssen och T. Kapp, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och L Malferrari, biträdda av A. Böhlke, Rechtsanwalt), Europeiska unionens råd

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Aloys F. Dornbracht GmbH & Co. KG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 24, 25.1.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/2


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Duravit AG, Duravit SA, Duravit BeLux SPRL/BVBA mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd

(Mål C-609/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känslig affärsinformation - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 31 - Motiveringsskyldighet))

(2017/C 104/03)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Duravit AG, Duravit SA, Duravit BeLux SPRL/BVBA (ombud: U.Soltész och C. von Köckritz, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre och Malferrari, biträdda av A. Böhlke, Rechtsanwalt), Europeiska unionens råd

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Duravit AG, Duravit SA och Duravit BeLux SPRL/BVBA förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 71, 8.3.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/3


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2016 – Hansa Metallwerke AG m.fl. mot Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd

(Mål C-611/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 23.2 - Tak på 10 procent av omsättningen - Motiveringsskyldighet - Skydd för berättigade förväntningar”))

(2017/C 104/04)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Hansa Metallwerke AG, Hansa Nederland BV, Hansa Italiana Srl, Hansa Belgium, Hansa Austria GmbH (ombud: S. Cappellari, H.-J. Hellmann och C. Malz, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari och R. Sauer), Europeiska unionens råd

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Hansa Metallwerke AG, Hansa Nederland BV, Hansa Italiana Srl, Hansa Belgium och Hansa Austria GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/3


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2016 – Europeiska kommissionen mot Keramag Keramische Werke GmbH, tidigare Keramag Keramische Werke Ag m.fl.

(Mål C-613/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känslig affärsinformation - Motiveringsskyldighet))

(2017/C 104/05)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre, F. Ronkes Agerbeek och J. Norris-Usher)

Övriga parter i målet: Keramag Keramische Werke GmbH, tidigare Keramag Keramische Werke AG, Koralle Sanitärprodukte GmbH, Koninklijke Sphinx BV, Allia SAS, Produits Céramiques de Touraine SA (PCT), Pozzi Ginori SpA, Sanitec Europe Oy (ombud: J. Killick, Barrister, P. Lindfelt, advokat, K. Struckmann, Rechtsanwalt)

Domslut

1)

Punkterna 1 och 2 i domslutet i den av Europeiska unionens tribunal meddelade domen av den 16 september 2013, Keramag Keramische Werke m.fl./kommissionen (T 379/10 och T 381/10, EU:T:2013:457) upphävs.

2)

Överklagandet ogillas i övrigt.

3)

Anslutningsöverklagandet ogillas.

4)

Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal såvitt avser den del av den av Europeiska unionens tribunal meddelade domen av den 16 september 2013, Keramag Keramische Werke m.fl./kommissionen (T 379/10 och T 381/10, EU:T:2013:457), som upphävs genom förevarande dom.

5)

Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/4


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Masco Corp. m.fl. mot Europeiska kommissionen

(Mål C-614/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - En enda fortlöpande överträdelse - Motiveringsskyldighet))

(2017/C 104/06)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Masco Corp., Hansgrohe AG, Hansgrohe Deutschland Vertriebs GmbH, Hansgrohe Handelsgesellschaft mbH, Hansgrohe SA/NV, Hansgrohe BV, Hansgrohe SARL, Hansgrohe Srl, Hüppe GmbH, Hüppe GmbH, Hüppe Belgium SA (NV), Hüppe BV (ombud: D. Schroeder och S. Heinz, Rechtsanwälte, B. Fischer, Advocate bemyndigad av J. Temple Lang, Solicitor)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari och F. Ronkes Agerbeek, biträdda av B. Kennelly, barrister)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Masco Corp., Hansgrohe AG, Hansgrohe Deutschland Vertriebs GmbH, Hansgrohe Handelsgesellschaft mbH, Hansgrohe SA/NV, Hansgrohe BV, Hansgrohe SARL, Hansgrohe Srl, Hüppe GmbH, Hüppe GesmbH, Hüppe Belgium SA/NV et Hüppe BV ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 24, 25.1.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/5


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Zucchetti Rubinetteria SpA mot Europeiska kommissionen

(Mål C-618/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 23.2 - Tak på 10 procent av omsättningen))

(2017/C 104/07)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Zucchetti Rubinetteria SpA (ombud: M. Condinanzi, P. Ziotti och N. Vasile, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari och F. Ronkes Agerbeek)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Zucchetti Rubinetteria SpA förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 45, 15.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/5


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Mamoli Robinetteria SpA mot Europeiska kommissionen

(Mål C-619/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Programmet för förmånlig behandling - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 23.2 - Tak på 10 procent av omsättningen - Utövande av obegränsad behörighet))

(2017/C 104/08)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Mamoli Robinetteria SpA (ombud: F. Capelli och M. Valcada, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari och F. Ronkes Agerbeek, biträdda av F. Ruggeri Laderchi, avvocato)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Mamoli Robinetteria SpA ska ersätta kostnaderna.


(1)  EUT C 45, 15.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/6


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch AG mot Europeiska kommissionen

(Mål C-625/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras - Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation - En enda överträdelse - Bevis - Böter - Obegränsad behörighet - Rimlig tidsfrist - Proportionalitet))

(2017/C 104/09)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Villeroy & Boch AG (ombud: M. Klusmann och T. Kreifels, Rechtsanwälte, biträdda av M. S. Thomas, professeur)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari, F. Castillo de la Torre och F. Ronkes Agerbeek)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Villeroy & Boch AG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 39, 8.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/6


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch Austria GmbH mot Europeiska kommissionen

(Mål C-626/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras - Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation - En enda överträdelse - Bevis - Böter - Obegränsad behörighet - Rimlig tidsfrist - Proportionalitet))

(2017/C 104/10)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Villeroy & Boch Austria GmbH (ombud: A Reidlinger och J. Weichbrodt, Rechtsanwälte)

Övrig part) i målet: Europeiska kommissionen (ombud: M. Kellerbauer, L Malferrari och F. Ronkes Agerbeek)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Villeroy & Boch Austria GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 39, 8.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/7


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Roca Sanitario, SA mot Europeiska kommissionen

(Mål C-636/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Motiveringsskyldighet - Principen om likabehandling - Proportionalitet - Obegränsad behörighet))

(2017/C 104/11)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Roca Sanitario, SA (ombud: J. Folguera Crespo, P. Vidal Martínez och E. Navarro Varona, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castilla Contreras, F. Castillo de la Torre och F. Jimeno Fernández)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Roca Sanitario SA förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/7


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Laufen Austria AG mot Europeiska kommissionen

(Mål C-637/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 23.2 - Tak på 10 procent av omsättningen - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Motiveringsskyldighet - Principen om likabehandling - Obegränsad behörighet))

(2017/C 104/12)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Laufen Austria AG (ombud: E.Navarro Varona, abogada)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castilla Contreras, F. Castillo de la Torre och F. Jimeno Fernánde)

Domslut

1)

Den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 september 2013 i mål Laufen Austria/kommissionen (T-411, EU:T:2013:443), upphävs.

2)

Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal för prövning av det av Laufen Austria AG anförda yrkandet om nedsättning av böterna.

3)

Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/8


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Roca SARL mot Europeiska kommissionen

(Mål C-638/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Samordning av försäljningspriser och utbyte av känsliga affärsuppgifter - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Principen om likabehandling - Obegränsad behörighet))

(2017/C 104/13)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Roca SARL (ombud: P. Vidal Martínez, abogada)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castilla Contreras, F. Castillo de la Torre och F. Jimeno Fernández)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Roca SARL förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 52, 22.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/8


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy & Boch – Belgium mot Europeiska kommissionen

(Mål C-642/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras - Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation - En enda överträdelse - Bevis - Böter - Obegränsad behörighet - Rimlig tidsfrist - Proportionalitet))

(2017/C 104/14)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Klagande: Villeroy & Boch – Belgium (ombud: O. W. Brouwer och N. Lorjé, advocaten)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: L Malferrari och F. Ronkes Agerbeek)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Villeroy & Boch Belgium SA ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 45, 15.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/9


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 – Villeroy och Boch mot Europeiska kommissionen

(Mål C-644/13 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - De belgiska, tyska, franska, italienska, nederländska och österrikiska marknaderna för badrumsutrustning - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet konstateras - Prissamordning och utbyte av känslig affärsinformation - En enda överträdelse - Bevis - Böter - Obegränsad behörighet - Rimlig tidsfrist - Proportionalitet))

(2017/C 104/15)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Villeroy och Boch (ombud: J. Philippe, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: F. Castillo de la Torre, L Malferrari och F. Ronkes Agerbee)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Villeroy & Boch SAS förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 45, 15.2.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/9


Domstolens dom (första avdelningen) av den 26 januari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia – Spanien) – Banco Primus SA mot Jesús Gutiérrez García

(Mål C-421/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 93/13/EEG - Konsumentavtal - Oskäliga avtalsvillkor - Avtal om hypotekslån - Förfarande för utmätning av intecknad egendom - Preklusionsfrist - Nationella domstolars uppgift - Rättskraft))

(2017/C 104/16)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de Primera Instancia

Parter i målet vid den hänskjutande domstolen

Kärande: Banco Primus SA

Svarande: Jesús Gutiérrez García

Domslut

1

Artiklarna 6 och 7 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas på så sätt att de utgör hinder mot en sådan nationell bestämmelse som den fjärde övergångsbestämmelsen i Ley 1/2013, de medidas para reforzar la protección a los deudores hipotecarios, reestructuración de deuda y alquiler social (lag 1/2013 om åtgärder för att stärka skyddet för hypoteksgäldenärer, skuldsanering och subventionerat boende) av den 14 maj 2013, enligt vilken rätten för konsumenter som är föremål för ett förfarande för utmätning av intecknad egendom – vilket har inletts men inte avslutats innan den lag som nämnda bestämmelse ingår i trädde i kraft – att invända mot tvångsutmätningen med argumentet att avtalsvillkorerna är oskäliga, omfattas av en preklusionsfrist på en månad, som börjar löpa dagen efter offentliggörandet av nämnda lag.

2

Direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att det inte utgör hinder mot en sådan nationell regel som den i artikel 207 i Ley 1/2000 de Enjuiciamiento Civil (lag 1/2000 om civilprocesslagen) av den 7 januari 2000, i dess lydelse enligt Ley 1/2013, de medidas para reforzar la protección a los deudores hipotecarios, reestructuración de deuda y alquiler social (lag 1/2013 om åtgärder för att stärka skyddet för hypoteksgäldenärer, skuldsanering och subventionerat boende) av den 14 maj 2013, och därefter enligt Real Decreto-Ley 7/2013 de medidas urgentes de naturaleza tributaria, presupuestaria y de fomento de la investigación, el desarrollo y la innovación (lagdekret 7/2013 om brådskande skatte- och budgetåtgärder till främjande av forskning, utveckling och innovation) av den 28 juni 2013, och därefter enligt Real Decreto-ley 11/2014, de medidas urgentes en materia concursal (lagdekret 11/2014 om brådskande åtgärder rörande konkurs), av den 5 september 2014, som inte tillåter att den nationella domstolen ex officio omprövar huruvida villkoren i ett avtal är oskäliga, när lagenligheten av samtliga avtalsvillkor mot bakgrund av direktivet redan har prövats i ett rättskraftigt avgörande.

Om det däremot finns ett eller flera avtalsvillkor som vid en tidigare domstolskontroll inte har varit föremål för skälighetsprövning av det omtvistade avtalet, vilken domstolskontroll avslutats med ett rättskraftigt avgörande, ska direktiv 93/13 tolkas så, att den nationella domstol, vid vilken konsumenten på ett vederbörligt sätt har framställt en invändning mot utmätning, är skyldig att på begäran av parterna eller ex officio – för det fall den förfogar över nödvändiga faktiska och rättsliga omständigheter – bedöma huruvida nämnda avtalsvillkor är oskäliga.

3

Artikel 3.1 och artikel 4 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt

att skälighetsprövningen av ett villkor i ett avtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument förutsätter att det fastställs om avtalsvillkoret medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till nackdel för konsumenten. Prövningen ska göras med beaktande av de nationella regler som ska tillämpas i avsaknad av överenskommelse mellan parterna, av de medel som enligt nationell lagstiftning står till konsumentens förfogande för att hindra fortsatt användning av sådana villkor, av typen av varor eller tjänster som utgör det aktuella avtalets föremål, och av alla omständigheter som förelåg i samband med att avtalet ingicks.

att i den mån den hänskjutande domstolen bedömer att ett avtalsvillkor om beräkningsmetoden för räntan, som det i det nationella målet, inte är klart och begripligt formulerat i den mening som avses i artikel 4.2 i direktivet, ankommer det på den domstolen att pröva om villkoret är oskäligt i den mening som avses i artikel 3.1 i direktivet. I samband med denna prövning ankommer det på den hänskjutande domstolen att bland annat jämföra beräkningsmetoden för räntesatsen i villkoret och det faktiska räntebelopp som följer därav, med de beräkningsmetoder som vanligen tillämpas och den lagstadgade räntesatsen liksom de räntesatser som tillämpades på marknaden när det aktuella avtalet ingicks för ett lån med ett belopp och en löptid som motsvarar dem i det aktuella låneavtalet, och

att – vad beträffar en nationell domstols skälighetsprövning av ett avtalsvillkor om uppsägning till förtida betalning på grund av gäldenärens bristande avtalsuppfyllelse under en begränsad tidsperiod – det ankommer på den domstolen att undersöka huruvida näringsidkarens möjlighet att kräva återbetalning av hela lånet uppstår på grund av att konsumenten har underlåtit att uppfylla en skyldighet som är av grundläggande betydelse i det aktuella avtalsförhållandet, huruvida tillräckligt höga krav ställs på avtalsbrottets grovhet i förhållande till lånets längd och lånebeloppet, huruvida nämnda möjlighet strider mot tillämpliga rättsregler på området i avsaknad av särskilda avtalsbestämmelser och huruvida det i nationell rätt föreskrivs lämpliga och effektiva medel med hjälp av vilka den konsument som är underkastad ett sådant avtalsvillkor kan avhjälpa följderna av att lånet på detta sätt förfaller till betalning.

4

Direktiv 93/13 ska tolkas så, att det utgör hinder mot en tolkning i rättspraxis av en bestämmelse i nationell rätt om villkor om uppsägning till förtida betalning i låneavtal, såsom artikel 693.2 i lag 1/2000, i dess lydelse enligt lagdekret 7/2013, som inte tillåter att en nationell domstol som har konstaterat att ett sådant avtalsvillkor är oskäligt förklarar villkoret ogiltigt och underlåter att tillämpa det, när näringsidkaren i praktiken inte har tillämpat avtalsvillkoret utan tillämpat de villkor som föreskrivs i nämnda bestämmelse i nationell rätt.


(1)  EUT C 421, 24.11.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/11


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court – Irland) – M mot Minister for Justice and Equality, Ireland and the Attorney General

(Mål C-560/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Område för frihet, säkerhet och rättvisa - Direktiv 2004/83/EG - Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar - Ansökan om alternativt skydd - Giltigheten av ett nationellt förfarande för prövning av en ansökan om alternativt skydd som framställts sedan en ansökan om flyktingstatus avslagits - Rätten att yttra sig - Räckvidd - Rätt till ett möte för att yttra sig muntligen - Rätt att kalla och korsförhöra vittnen))

(2017/C 104/17)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: M

Motpart: Minister for Justice and Equality, Ireland, Attorney General

Domslut

Rätten att yttra sig – såsom denna är tillämplig inom ramen för rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet – medför i princip inte, för det fall en nationell lagstiftning föreskriver två separata och på varandra följande förfaranden för att pröva en ansökan om beviljande av flyktingstatus respektive en ansökan om alternativt skydd, ett krav på att den person som ansöker om alternativt skydd ska ges rätt till ett möte för att yttra sig muntligen avseende sin ansökan, inklusive rätten att kalla eller korsförhöra vittnen vid detta tillfälle.

Ett möte för att yttra sig muntligen ska emellertid anordnas om särskilda omständigheter hänförliga till de uppgifter den behöriga myndigheten har kännedom om eller till den personliga och allmänna situation som ansökan om alternativt skydd har framställs i visar att ett sådant möte är nödvändigt för att kunna pröva ansökan med full kännedom om omständigheterna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra.


(1)  EUT C 81, 9.3.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/12


Domstolens dom (stora avdelningen) av den 31 januari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Belgien) – Commissaire général aux réfugiés et aux apatrides mot Mostafa Lounani

(Mål C-573/14) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Asyl - Direktiv 2004/83/EG - Miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska betraktas som flyktingar - Artikel 12.2 c och artikel 12.3 - Grund för undantag från flyktingstatus - Begreppet ”gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser” - Räckvidd - Ledare av en terroristorganisation - Fällande brottmålsdom för deltagande i en terroristgrupps verksamhet - Individuell prövning))

(2017/C 104/18)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Commissaire général aux réfugiés et aux apatrides

Motpart: Mostafa Lounani

Domslut

1)

Artikel 12.2 c i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, ska tolkas så, att det inte nödvändigtvis krävs att en sökande av internationellt skydd har dömts för något av de terroristbrott som avses i artikel 1.1 i rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism, för att det ska kunna fastställas att den grund för undantag från flyktingstatus som anges i artikel 12.2 c i direktivet föreligger.

2)

Artikel 12.2 c och artikel 12.3 i direktiv 2004/83 ska tolkas så, att handlingar som utgör deltagande i en terroristgrupps verksamhet, såsom dem för vilka motparten i det nationella målet har dömts, kan utgöra grund för undantag från flyktingstatus, trots att det inte har styrkts att den berörda personen har begått, försökt begå eller hotat att begå någon sådan terroristhandling som nämns i resolutionerna från Förenta nationernas säkerhetsråd. Vid den individuella prövning av omständigheterna som ska göras för att avgöra huruvida det föreligger synnerliga skäl att anta att en person har gjort sig skyldig till gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser, har varit anstiftare av sådana gärningar eller på annat sätt har deltagit i förövandet av sådana gärningar, är den omständigheten att personen i fråga har dömts i domstolarna i en medlemsstat för deltagande i en terroristgrupps verksamhet av särskild betydelse, liksom även konstaterandet att vederbörande varit ledare för gruppen, varvid det saknas anledning att fastställa att personen själv har varit anstiftare av en terroristhandling eller på annat sätt har deltagit i förövandet av en sådan handling.


(1)  EUT C 46, 9.2.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/13


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 1 februari 2017 – Portovesme Srl mot Europeiska kommissionen

(Mål C-606/14 P) (1)

((Överklagande - Stöd som Republiken Italien har genomfört till förmån för Portovesme Srl - Förmånliga eltariffer - Beslut i vilket stödet förklaras oförenligt med den inre marknaden))

(2017/C 104/19)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Portovesme Srl (ombud: G. Dore, M. Liberati, A. Vinci och F. Ciulli, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci och É. Gippini Fournier)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Portovesme Srl ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 89, 16.3.2015


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/13


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Maxcom Ltd, Chin Haur Indonesia, PT, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

(Förenade målen C-247/15 P, C-253/15 P och C-259/15 P) (1)

((Överklagande - Dumpning - Genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 - Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien - Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av cyklar med ursprung i Kina - Förordning (EG) nr 1225/2009 - Artikel 13 - Kringgående - Artikel 18 - Bristande samarbete - Bevis - En rad samstämmiga indicier))

(2017/C 104/20)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

(Mål C-247/15 P)

Klagande: Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat och J. Beck, solicitor)

Övriga parter i målet: Chin Haur Indonesia, PT (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte), Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França)

(Mål C-253/15 P)

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França)

Övriga parter i målet: Chin Haur Indonesia PT (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte), Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat, och J. Beck, solicitor)

(Mål C-259/15 P)

Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Chin Haur Indonesia PT (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França), Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat, och J. Beck, solicitor)

Domslut

1)

Europeiska unionens tribunals dom av den 19 mars 2015, Chin Haur Indonesia/rådet (T-412/13, EU:T:2015:163) upphävs.

2)

Den talan om ogiltigförklaring som väckts av Chin Haur Indonesia PT vid Europeiska unionens tribunal i mål T-412/13 ogillas.

3)

Chin Haur Indonesia PT ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta rättegångskostnaderna för Maxcom Ltd och Europeiska unionens råd i såväl förfarandet i första instans i mål T-412/13 som i förfarandena för överklagande.

4)

Chin Haur Indonesia PT ska ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader i förfarandet för överklagande i mål C-253/15 P.

5)

Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader i förfarandena för överklagande i målen C-247/15 P och C-259/15 P samt i förfarandet i första instans i mål T-412/13.


(1)  EUT C 262, 10.8.2015

EUT C 254, 3.8.2015


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/14


Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Maxcom Ltd, City Cycle Industries, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

(Förenade målen C-248/15 P, C-254/15 P och C-260/15 P) (1)

((Överklagande - Dumpning - Genomförandeförordning (EU) nr 501/2013 - Import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien - Utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av cyklar med ursprung i Kina - Förordning (EG) nr 1225/2009 - Artikel 13 - Kringgående - Artikel 18 - Bristande samarbete - Bevis - En rad samstämmiga indicier - Motstridiga skäl - Bristande motivering - Åsidosättande av processuella rättigheter))

(2017/C 104/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

(Mål C-248/15 P)

Klagande: Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat och J. Beck, solicitor)

Övriga parter i målet: City Cycle Industries (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte), Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França)

(Mål C-254/15 P)

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França)

Övriga parter i målet: City Cycle Industries (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte), Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat, och J. Beck, solicitor),

(Mål C-260/15 P)

Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Boelaert, därefter H. Marcos Fraile och B. Driessen, biträdda av R. Bierwagen och C. Hipp, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: City Cycle Industries (ombud: T. Müller-Ibold, Rechtsanwalt, och F.-C. Laprévote, avocat), Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França), Maxcom Ltd (ombud: L. Ruessmann, avocat, och J. Beck, solicitor)

Domslut

1)

Överklagandena i målen C-248/15 P, C-254/15 P och C-260/15 P ogillas.

2)

Maxcom Ltd, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta rättegångskostnaderna för City Cycle Industries såväl i förfarandet i första instans i mål T-413/13 som i förfarandena för överklagande.


(1)  EUT C 262, 10.8.2015

EUT C 254, 3.8.2015


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/15


Domstolens dom (första avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – X mot Staatssecretaris van Financiën

(Mål C-283/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Skattelagstiftning - Inkomstskatt - Person som förvärvar inkomster i den medlemsstat där vederbörande är medborgare samt i ett tredjeland men som har sitt hemvist i en annan medlemsstat - Skatteförmån som ges för att beakta personliga förhållanden och familjesituation))

(2017/C 104/22)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: X

Motpart: Staatssecretaris van Financiën

Domslut

1)

Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för att en medlemsstat, vars skattelagstiftning innehåller en möjlighet till avdrag för underskott från bostad, inte beviljar denna förmån för en egenföretagare som saknar hemvist i landet när vederbörande inom den medlemsstaten förvärvar 60 procent av sina inkomster och i den medlemsstat där bostaden är belägen inte förvärvar någon inkomst som gör det möjligt för honom eller henne att i den staten göra gällande en motsvarande avdragsrätt.

2)

Det förbud som följer av svaret på den första frågan gäller för varje verksamhetsmedlemsstat i vilken en egenföretagare har sådana inkomster som gör det möjligt för vederbörande att där göra gällande en motsvarande avdragsrätt, i proportion till den andel av nämnda inkomster som har förvärvats i var och en av verksamhetsmedlemsstaterna. I detta avseende ska en ”verksamhetsmedlemsstat” förstås som varje medlemsstat som är behörig att beskatta de verksamhetsinkomster som en person som saknar hemvist i landet förvärvar i den medlemsstaten, oberoende av på vilken plats verksamheten bedrivs rent faktiskt.

3)

Den omständigheten att den skattskyldiga person som saknar hemvist i landet uppbär en del av sina skattepliktiga inkomster i ett tredjeland, och inte i en medlemsstat, saknar betydelse för svaret på den andra frågan.


(1)  EUT C 294, 7.9.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/16


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Republiken Frankrike mot Europeiska kommissionen, Konungariket Spanien

(Mål C-373/15 P) (1)

((Överklagande - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) - Utgifter som undantagits från EU-finansiering - Förordningar (EG) nr 1698/2005, (EG) nr 1975/2006 och (EG) nr 796/2004 - Stöd för landsbygdsutveckling - Områden med naturbetingade svårigheter - Kontroller på plats - Koefficient för djurtäthet - Räkning av djur))

(2017/C 104/23)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Republiken Frankrike (ombud: inledningsvis företrädd av F. Alabrune, G. de Bergues, D. Colas och C. Candat, därefter av de Bergues, Colas, F. Fize och A. Daly)

Övriga parter i målet: Konungariket Spanien (ombud: M. A. Sampol Pucurull), Europeiska kommissionen (ombud: D. Bianchi och G. von Rintelen)

Domslut

1)

Den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 30 april 2015, Frankrike/kommissionen (T-259/13, ej publicerad, EU:T:2015:250), upphävs.

2)

Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal.

3)

Frågan om rättegångskostnader anstår.


(1)  EUT C 294, 7.9.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/16


Domstolens dom (första avdelningen) av den 1 februari 2017 – Europeiska kommissionen mot Ungern

(Mål C-392/15) (1)

((Fördragsbrott - Artikel 49 FEUF - Etableringsfrihet - Notarie - Nationalitetskrav - Artikel 51 FEUF - Verksamhet som är förenad med utövandet av offentlig makt))

(2017/C 104/24)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: H. Støvlbæk och K. Talabér-Ritz)

Svarande: Ungern (ombud: M.Z. Fehér, G. Koós och M. M. Tátrai)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Tjeckien (ombud: M. Smolek, J. Vláčil och D. Hadroušek)

Domslut

1)

Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 FEUF genom att föreskriva ett nationalitetskrav för tillträde till notarieyrket.

2)

Ungern ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)

Republiken Tjeckien ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 302, 14.9.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/17


Domstolens dom (första avdelningen) av den 1 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court of the United Kingdom – Förenade kungariket) – Secretary of State for Work and Pensions mot Tolley

(Mål C-430/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Social trygghet - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Den del av invalidpensionen (disability living allowance) som avser ”vård” - Person som är försäkrad mot riskerna kopplade till ålderdom och som definitivt har slutat förvärvarvsarbeta - Begreppen ”förmån vid sjukdom” och ”förmån vid invaliditet” - Möjligheten att medföra förmånerna utomlands))

(2017/C 104/25)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court of the United Kingdom

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Secretary of State for Work and Pensions

Motpart: Tolley

Domslut

1)

En sådan förmån som den del av invalidpensionen (disability living allowance) som avser ”vård” utgör en förmån vid sjukdom i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999.

2)

Artikel 13.2 f i förordning nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 307/1999, ska tolkas så, att den omständigheten att en person har förvärvat rätt till ålderspension på grundval av avgifter vilka har inbetalats till en medlemsstats socialförsäkringssystem under en viss period inte innebär att nämnda medlemsstats lagstiftning inte därefter kan upphöra att gälla för denna person. Det ankommer på den nationella domstolen att, med beaktande av omständigheterna i det mål som anhängiggjorts vid den och av tillämplig nationell rätt, fastställa vid vilken tidpunkt denna lagstiftning upphörde att gälla för nämnda person.

3)

Artikel 22.1 b i förordning nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 307/1999, ska tolkas så, att den utgör hinder för att rätten till ett bidrag som det som är i fråga i det nationella målet i den behöriga statens lagstiftning villkoras med ett krav på bosättning och vistelse på denna medlemsstats territorium.

Artikel 22.1 b och 22.2 i förordning nr 1408/71, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt förordning (EG) nr 118/97, i dess lydelse enligt förordning nr 307/1999, ska tolkas så, att en person som befinner sig i en situation som den i det nationella målet behåller rätten att uppbära de förmåner som avses i denna bestämmelse efter en flytt till en annan medlemsstat än den behöriga staten på villkor att personen har beviljats tillstånd härför.


(1)  EUT C 320, 28.9.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/18


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Bremen – Tyskland) – Madaus GmbH mot Hauptzollamt Bremen

(Mål C-441/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensamma tulltaxan - Tullklassificering - Kombinerade nomenklaturen - Numren 3824 90 97 och 2106 90 92 - Produkt i pulverform bestående av kalciumkarbonat (95 procent) och modifierad stärkelse (5 procent)))

(2017/C 104/26)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Bremen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Madaus GmbH

Motpart: Hauptzollamt Bremen

Domslut

Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1001/2013 av den 4 oktober 2013, ska tolkas så, att en sådan produkt som den i det nationella målet, som används vid framställning av kalciumtabletter i form av vanliga tabletter, brustabletter och tuggtabletter, och som består av kemiskt definierat kalciumkarbonat i pulverform med tillsatt modifierad stärkelse för att underlätta tillverkningen av tabletter och med en halt av stärkelse som understiger 5 viktprocent, ska klassificeras enligt nummer 2106 i denna nomenklatur.


(1)  EUT C 398, 30.11.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/18


Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 26 januari 2017 – Konungariket Spanien mot Europeiska kommissionen

(Mål C-506/15 P) (1)

((Överklagande - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) - Utgifter som undantagits från EU-finansiering - Förordningarna (EG) nr 1698/2005, (EG) nr 1975/2006 och (EG) nr 796/2004 - Stöd för landsbygdsutveckling - Områden med naturbetingade svårigheter - Kontroller på plats - Koefficient för djurtäthet - Räkning av djur))

(2017/C 104/27)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Konungariket Spanien (ombud: A. Sampol Pucurull)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: I. Galindo Martín och G. von Rintelen)

Part som har intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Frankrike (ombud: D. Colas och A. Daly)

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)

Republiken Frankrike ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 381, 16.11.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/19


Domstolens dom (andra avdelningen) av den 8 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Paris – Frankrike) – Carrefour Hypermarchés SAS mot ITM Alimentaire International SASU

(Mål C-562/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Jämförande reklam - Direktiv 2006/114/EG - Artikel 4 - Direktiv 2005/29/EG - Artikel 7 - Objektiv prisjämförelse - Vilseledande underlåtenhet - Reklam som jämför priserna för produkter sålda i butiker av olika storlek och format - Tillåtlighet - Väsentlig information - Informationens nivå och underlag))

(2017/C 104/28)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d'appel de Paris

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Carrefour Hypermarchés SAS

Motpart: ITM Alimentaire International SASU

Domslut

Artikel 4 a och 4 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam, jämförd med artikel 7.1–7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) ska tolkas så, att reklam – såsom den som är i fråga i det nationella målet, som jämför priser på varor som säljs i butiker av olika storlek och format, när dessa butiker tillhör butikskedjor som har butiker av olika storlek och format och annonsören jämför priserna i butiker av större storlek och format avseende sin egen butikskedja med priserna i butiker av mindre storlek och format avseende konkurrerande butikskedjor – kan vara otillåten i den mening som avses i den första av dessa bestämmelser, om inte konsumenterna informeras, på ett klart sätt och genom själva reklammeddelandet, om att jämförelsen gjorts mellan priser i butiker av större storlek och format tillhörande annonsörens butikskedja och priser i butiker av mindre storlek och format tillhörande konkurrerande butikskedjor.

Vid prövningen av frågan huruvida en sådan reklam är tillåten ankommer det på den hänskjutande domstolen att mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet pröva huruvida reklamen i fråga i det nationella målet strider mot kravet att jämförelsen ska vara objektiv och/eller huruvida den är vilseledande. Den ska därvid beakta dels uppfattningen hos en genomsnittskonsument av de berörda varorna som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, dels de uppgifter som lämnas i reklamen, särskilt uppgifterna rörande de butiker i annonsörens butikskedja och de butiker i konkurrerande butikskedjor vars priser jämförts, och, mera allmänt, reklamens samtliga beståndsdelar.


(1)  EUT C 27, 25.1.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/20


Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles – Belgien) – Raffinerie Tirlemontoise SA mot État belge

(Mål C-585/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Socker - Produktionsavgifter - Beräkning av genomsnittlig förlust - Beräkning av produktionsavgifter - Förordning (EG) nr 2267/2000 - Giltighet - Förordning (EG) nr 1993/2001 - Giltighet))

(2017/C 104/29)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance francophone de Bruxelles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Raffinerie Tirlemontoise SA

Motpart: État belge

Domslut

1)

Artikel 33.1 i rådets förordning (EG) nr 2038/1999 av den 13 september 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker ska tolkas så, att den genomsnittliga förlusten ska beräknas genom att de totala faktiska kostnaderna avseende exportbidragen för de produkter som omfattas av denna bestämmelse delas med de totala exporterade produktkvantiteterna, oberoende av om det faktiskt har utgått bidrag eller ej för dessa kvantiteter.

2)

Artikel 33.2 i nämnda förordning ska tolkas så, att vid beräkningen av de totala produktionsavgifterna ska den genomsnittliga förlusten beaktas och beräknas genom att de totala faktiska kostnaderna avseende exportbidragen för de produkter som omfattas av denna bestämmelse delas med de totala exporterade produktkvantiteterna, oberoende av om det faktiskt har utgått bidrag eller ej för dessa kvantiteter.

3)

Kommissionens förordning (EG) nr 2267/2000 av den 12 oktober 2000 om fastställande för regleringsåret 1999/2000 av produktionsavgifterna och koefficienten för att beräkna tilläggsavgiften för socker, och kommissionens förordning (EG) nr 1993/2001 av den 11 oktober 2001 om fastställande av produktionsavgifter för socker för regleringsåret 2000/2001 är ogiltiga.


(1)  EUT C 38, 1.2.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/21


Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa) – Portugal) – Euro Tyre BV mot Autoridade Tributária e Aduaneira

(Mål C-21/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 131 och 138 - Villkor för att en gemenskapsintern leverans ska undantas från skatteplikt - Systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) - Förvärvaren är inte registrerad - Undantag från skatteplikt nekas - Fråga huruvida detta är tillåtet))

(2017/C 104/30)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Euro Tyre BV

Motpart: Autoridade Tributária e Aduaneira

Domslut

Artiklarna 131 och 138.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de utgör hinder för att skattemyndigheten i en medlemsstat inte beviljar undantag från mervärdesskatteplikt för en gemenskapsintern leverans av det enda skälet att förvärvaren, som är etablerad i destinationsmedlemsstaten och har ett registreringsnummer för mervärdesskatt som är giltigt för transaktioner i denna stat, vid tidpunkten för denna leverans varken var registrerad i systemet för utbyte av information om mervärdesskatt eller omfattades av några regler för beskattning av gemenskapsinterna förvärv, trots att det inte finns något konkret indicium för att det föreligger ett skatteundandragande och att det har fastställts att de materiella villkoren för undantag från skatteplikt är uppfyllda. I ett sådant fall utgör artikel 138.1 i mervärdesskattedirektivet, tolkad mot bakgrund av proportionalitetsprincipen, hinder för ett sådant beslut att neka undantag från skatteplikt, när säljaren hade kännedom om de omständigheter som kännetecknade förvärvarens situation med avseende på tillämpningen av mervärdesskatt och denne var övertygad om att förvärvaren senare skulle bli registrerad som gemenskapsintern aktör med retroaktiv verkan.


(1)  EUT C 118, 4.4.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/21


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 1 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Judicial da Comarca de Setúbal – Portugal) – Município de Palmela mot Autoridade de Segurança Alimentar e Económica (ASAE) – Divisão de Gestão de Contraordenações

(Mål C-144/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Informationsförfaranden beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster - Direktiven 83/189/EEG och 98/34/EG - Förslag till teknisk föreskrift - Anmälan till Europeiska kommissionen - Medlemsstaternas skyldigheter - Åsidosättande - Följder))

(2017/C 104/31)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Judicial da Comarca de Setúbal

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Município de Palmela

Motpart: Autoridade de Segurança Alimentar e Económica (ASAE) – Divisão de Gestão de Contraordenações

Domslut

Artikel 8.1 i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, i dess lydelse enligt akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, och av artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998, ska tolkas så, att förbudet mot att tillämpa en teknisk föreskrift som inte har anmälts, såsom artikel 16.1 och 16.2 i Regulamento que estabelece as condições de segurança a observar na localização, implantação, conceção e organização funcional dos espaços de jogo e recreio, respetivamente, equipamento e superfícies de impacto (Förordning om de säkerhetskrav som ska iakttas vid val av plats för lekplatser, och vid anläggande, utformning och funktionell organisation av lekplatser, och om utrustning och stötdämpande underlag som ska användas på dessa) som utgör bilaga till Decreto-Lei no 379/97 (lagdekret nr 379/97) av den 27 december 1997, i dess lydelse enligt Decreto-Lei no 119/2009 (lagdekret nr 119/2009) av den 19 maj 2009, endast gäller den inte anmälda tekniska föreskriften och inte alla bestämmelser i den lagstiftning som föreskriften ingår i.


(1)  EUT C 211, 13.6.2016


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/22


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 9 februari 2017 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice, Family Division (England och Wales) – Förenade kungariket) – M. S. mot P. S.

(Mål C-283/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 4/2009 - Artikel 41.1 - Erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet - Verkställighet av en dom i en medlemsstat - Ansökan som inges direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten - Nationell lagstiftning enligt vilken ansökan ska ställas till centralmyndigheten i den verkställande medlemsstaten))

(2017/C 104/32)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice, Family Division (England och Wales)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: M. S.

Motpart: P. S.

Domslut

1)

Bestämmelserna i kapitel IV i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, och särskilt artikel 41.1, ska tolkas så, att en underhållsberättigad som har erhållit en dom till sin fördel i en medlemsstat och som önskar erhålla verkställighet av domen i en annan medlemsstat får lämna in sin ansökan direkt till den behöriga myndigheten i den sistnämnda medlemsstaten, i detta fall en specialdomstol, och kan inte åläggas att lämna in sin ansökan till sistnämnda domstol via centralmyndigheten i den verkställande medlemsstaten.

2)

Medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att den rättighet som föreskrivs i artikel 41.1 i förordning nr 4/2009 ges full verkan genom att, i förekommande fall, ändra sina förfarandebestämmelser. Det ankommer under alla omständigheter på den nationella domstolen att tillämpa bestämmelserna i förordningens artikel 41.1 genom att vid behov underlåta att tillämpa motstridiga bestämmelser i nationell rätt, och att följaktligen tillåta att en underhållsberättigad inger sin ansökan direkt till den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten, även om detta inte medges enligt nationell rätt.


(1)  EUT C 279, 1.8.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/23


Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 26 januari 2017 – d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etaireia Parochis Ypiresion Pliroforikis mot kommissionen

(Mål C-45/16 P) (1)

((Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Skiljedomsklausul - Avtal ”Multi-level patient - specific artery and artherogenesis model for outcome prediction, decision support treatment, and virtual hand-on training (ARTreat)”, som ingåtts inom ramen för det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) - Avtalet har hävts till följd av oegentligheter vid genomförandet av ett annat avtal som ingåtts med Europeiska kommissionen - God tro - Berättigade förväntningar på att avtalet inte hävs))

(2017/C 104/33)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Klagande: d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etaireia Parochis Ypiresion Pliroforikis (ombud: K. Damis, dikigoros)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal)

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etaireia Parochis Ypiresion Pliroforikis ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 98, 14.3.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/23


Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 24 januari 2017 – Carsten René Beul mot Europaparlamentet, Europeiska unionens råd

(Mål C-53/16 P) (1)

((Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Talan om ogiltigförklaring - Finansmarknadernas funktionssätt - Regler för lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning för företag av allmänt intresse - Förordning (EU) nro537/2014 - Regler om organisation och val av lagstadgade revisorer och revisionsföretag av företag av allmänt intresse - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Uppenbart att talan ska avvisas))

(2017/C 104/34)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Carsten René Beul (ombud: H.-M. Pott och T. Eckhold, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europaparlamentet (ombud: D. Warin och P. Schonard), Europeiska unionens råd (ombud: M. Balta och R. Wiemann)

Avgörande

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Carsten René Beul ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 191, 30.5.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/24


Begäran om förhandsavgörande framställd av Nyíregyházi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 10 november 2016 – Dávid Vámos mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

(Mål C-566/16)

(2017/C 104/35)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Nyíregyházi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Dávid Vámos

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatóság

Tolkningsfråga

Strider en nationell bestämmelse med stöd av vilken skattemyndigheten i samband med en skattekontroll i efterhand kan frånta en skattskyldig person möjligheten att välja befrielse från skattskyldighet, med hänvisning till att den skattskyldiga personen endast kan utnyttja denna möjlighet vid tidpunkten för ingivandet av anmälan om inledande av skattepliktig verksamhet, mot unionsrätten?


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/24


Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesgerichts Korneuburg (Österrike) den 23 november 2016 – Admiral Casinos & Entertainment AG mot Alexander Holiczky

(Mål C-593/16)

(2017/C 104/36)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landesgericht Korneuburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Admiral Casinos & Entertainment AG

Motpart: Alexander Holiczky

Målet avskrevs genom beslut av den 7 februari 2017 från domstolens register.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/25


Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Köln (Tyskland) den 28 november 2016 – Juhler Holding A/S mot Bundeszentralamt für Steuern

(Mål C-613/16)

(2017/C 104/37)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Köln

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Juhler Holding A/S

Motpart: Bundeszentralamt für Steuern

Tolkningsfrågor

1)

Utgör artikel 43 jämförd med artikel 48 EG (nu artikel 49 jämförd med artikel 54 FEUF) hinder mot en sådan nationell skattebestämmelse som den i målet vid den nationella domstolen, enligt vilken ett moderbolag utan hemvist i landet, som inom en koncern som är etablerad och verksam i moderbolagets hemviststat permanent har avknoppats som holdingbolag, nekas befrielse från skatt på kapitalinkomst på aktieutdelning

såvitt personer innehar andelar i bolaget som inte skulle vara berättigade till återbetalning eller undantag om de uppbar inkomsterna direkt och

a)

det saknas ekonomiska eller andra beaktansvärda skäl för en inkoppling av moderbolaget utan hemvist i landet eller

b)

moderbolaget utan hemvist i landet det aktuella regleringsåret inte erhöll mer än 10 procent av sina sammanlagda bruttointäkter från egen ekonomisk verksamhet (sådan verksamhet saknas bland annat såvitt det utländska bolaget erhöll sina bruttointäkter genom att förvalta anläggningstillgångar) eller

c)

moderbolaget utan hemvist i landet inte har någon vederbörligt utformad affärsverksamhet genom vilken det deltar i den allmänna ekonomiska handeln, medan holdingbolag med hemvist i landet beviljas återbetalning av skatt på kapitalinkomst oberoende av ovannämnda villkor?

2)

Utgör artikel 5 jämförd med artikel 1.2 i direktiv 90/435/EEG (1) hinder mot en sådan nationell skattebestämmelse som den i målet vid den nationella domstolen, enligt vilken ett moderbolag utan hemvist i landet, som inom en koncern som är etablerad och verksam i moderbolagets hemviststat permanent har avknoppats som holdingbolag, nekas befrielse från skatt på kapitalinkomst på aktieutdelning

såvitt personer innehar andelar i bolaget som inte skulle vara berättigade till återbetalning eller undantag om de uppbar inkomsterna direkt och

a)

det saknas ekonomiska eller andra beaktansvärda skäl för en inkoppling av moderbolaget utan hemvist i landet eller

b)

moderbolaget utan hemvist i landet det aktuella regleringsåret inte erhöll mer än 10 procent av sina sammanlagda bruttointäkter från egen ekonomisk verksamhet (sådan verksamhet saknas bland annat såvitt det utländska bolaget erhöll sina bruttointäkter genom att förvalta anläggningstillgångar) eller

c)

moderbolaget utan hemvist i landet inte har någon vederbörligt utformad affärsverksamhet genom vilken det deltar i den allmänna ekonomiska handeln, medan holdingbolag med hemvist i landet beviljas återbetalning av skatt på kapitalinkomst oberoende av ovannämnda villkor?


(1)  Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/26


Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 7 december 2016 – CX

(Mål C-629/16)

(2017/C 104/38)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: CX

Motpart: Bezirkshauptmannschaft Schärding

Tolkningsfråga

Utgör unionsrätten, och särskilt avtalet om upprättande av en association mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet (64/733/EEG), EGT 217 av den 29 december 1964, s. 3687/64, tilläggsprotokollet till avtalet om association mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, EUT L 293, den 29 december 1972, s. 3, samt beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG), (EGT L 35 av den 13 februari 1996, s. 1), hinder för en nationell bestämmelse där det fastställs att godstransportföretag med säte i Republiken Turkiet endast får genomföra gränsöverskridande kommersiella godstransporter med motorfordon till eller genom Republiken Österrikes territorium om de för dessa motorfordon har särskilda intyg som har utfärdats inom ramen för fastställda kvoter med stöd av ett bilateralt avtal eller om företaget har fått ett tillstånd för den enskilda godstransporten, för vilket krävs att det för just denna godstransport föreligger ett betydande allmänintresse och att sökanden ska kunna visa att det inte varit möjligt att undvika denna körning genom organisatoriska åtgärder eller val av annat transportmedel?


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/26


Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 14 december 2016 – Junek Europ-Vertrieb GmbH mot Lohmann & Rauscher International GmbH & Co. KG

(Mål C-642/16)

(2017/C 104/39)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Svarande och kärande: Junek Europ-Vertrieb GmbH

Kärande och svarande: Lohmann & Rauscher International GmbH & Co. KG

Tolkningsfråga

Ska artikel 13.2 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 (1) tolkas så, att varumärkesinnehavaren kan motsätta sig fortsatt marknadsföring av en medicinteknisk produkt som har importerats från en annan medlemsstat, i dess ursprungliga inner- och ytterförpackning, på vilken importören har anbringat en etikett, utom under följande omständigheter:

Det fastställs att innehavarens åberopande av varumärkesrätten för att motsätta sig marknadsföring av en vara som försetts med ny etikett under detta varumärke bidrar till att på ett konstlat sätt avskärma marknaderna mellan medlemsstaterna.

Det visas att den omständigheten att varan har försetts med ny etikett inte kan påverka beskaffenheten hos den vara som förpackningen innehåller.

På förpackningen anges vem som har försett varan med ny etikett och namnet på den som tillverkat varan.

Varans utformning efter att den har försetts med ny etikett är inte sådan att varumärkets eller dess innehavares anseende kan skadas. Följaktligen får inte etiketten vara bristfällig, av dålig kvalitet eller se billig ut.

Importören underrättar på förhand varumärkesinnehavaren om att den vara som har försetts med ny etikett bjuds ut till försäljning och, om innehavaren begär det, tillhandahåller honom ett prov av denna vara?


(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/27


Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 19 december 2016 – Peter Valach m.fl. mot Waldviertler Sparkasse Bank AG m.fl.

(Mål C-649/16)

(2017/C 104/40)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Peter Valach, Alena Valachová, Europa SC ZV II a.s., Europa SC LV a.s., VAV Parking a.s., Europa SC BB a.s., Byty A s.r.o.

Motpart: Waldviertler Sparkasse Bank AG, Československá obchodná banka a.s., Stadt Banská Bystrica

Tolkningsfråga

Ska artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (förordning nr 1215/2012) tolkas så, att en talan om skadestånd utanför avtalsförhållanden mot ledamöter i en borgenärskommitté på grund av deras rättsstridiga agerande vid omröstningen om en rekonstruktionsplanen i ett insolvensförfarande som väckts av innehavare av andelar i konkursgäldenären – såsom klagande 1 och klagande 2 – och de projektföretag som har affärsrelationer med konkursgäldenären – såsom klagandena 3–7 – avser insolvens i den mening som avses i artikel 1.2 b i förordning nr 1215/2012 och därmed inte omfattas av det materiella tillämpningsområdet för denna förordning?


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/27


Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Alba Iulia (Rumänien) den 21 december 2016 – Lucrețiu Hadrian Vădan mot Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală de Soluționare a Contestațiilor, Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Brașov – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Alba

(Mål C-664/16)

(2017/C 104/41)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Alba Iulia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lucrețiu Hadrian Vădan

Motpart: Agenția Națională de Administrare Fiscală – Direcția Generală de Soluționare a Contestațiilor, Direcția Generală Regională a Finanțelor Publice Brașov – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Alba

Tolkningsfrågor

1)

Ska direktiv 2006/112 (1) och i synnerhet artiklarna 167, 168, 178, 179 och 273 samt proportionalitets- och neutralitetsprinciperna tolkas så, att en beskattningsbar person som uppfyller villkoren i sak för avdragsrätt för mervärdesskatt har rätt att göra avdrag för mervärdesskatt i en situation såsom den som är aktuell i det nationella målet där vederbörande inte kan styrka att han betalat ingående mervärdesskatt, till exempel genom att visa fakturor, för varor och tjänster som tillhandahållits?

2)

Om fråga 1 besvaras jakande önskas svar på om direktiv 2006/112 och proportionalitets- och neutralitetsprinciperna ska tolkas så, att en indirekt bedömningsmetod (med hjälp av ett sakkunnigutlåtande som inhämtats på begäran av en domstol) som använts av en oberoende expert och som grundas på mängden arbete/arbetskraft som enligt sakkunnigutlåtande erfordrades för de aktuella byggnadsarbetena kan utgöra en godtagbar och lämplig åtgärd för att fastställa omfattningen av avdragsrätten i en situation där leverans av varor (byggmaterial) och tjänster (arbetskraft för att utföra byggnadsarbeten) görs av personer som är skyldiga att erlägga mervärdesskatt?


(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/28


Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Minden (Tyskland) den 29 december 2016 – Tsegezab Mengesteab mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-670/16)

(2017/C 104/42)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Minden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Tsegezab Mengesteab

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Tolkningsfrågor

1.

Kan en asylsökande göra gällande en övergång av ansvaret på den anmodande medlemsstaten på grund av att fristen för en framställan om övertagande har löpt ut (artikel 21.1 tredje stycket i förordning nr 604/2013 (1))?

2.

Om fråga 1 ska besvaras jakande: Kan en asylsökande även göra gällande en övergång av ansvaret när den anmodade medlemsstaten fortsatt är beredd att överta denne?

3.

Om fråga 2 ska besvaras nekande: Medför ett uttryckligt godkännande eller ett fiktivt godkännande (artikel 22.7 i förordning nr 604/2013) från den anmodade medlemsstaten att denna fortsatt kan anses vara beredd att överta den asylsökande?

4.

Kan fristen på två månader i artikel 21.1 andra stycket i förordning nr 604/2013 upphöra efter det att fristen på tre månader i artikel 21.1 första stycket i förordning nr 604/2013 har löpt ut när den anmodande medlemsstaten låter över en månad förflyta efter det att fristen på tre månader började löpa innan den gör en förfrågning till Eurodacs databas?

5.

Anses en ansökan om internationellt skydd ha lämnats in redan vid det första utfärdandet av ett intyg om anmälan som asylsökande eller först genom registreringen av en formell asylansökan i den mening som avses i artikel 20.2 i förordning nr 604/2013? Särskilt:

a)

Utgör ett intyg om anmälan som asylsökande en formell ansökan eller en rapport, i den mening som avses i artikel 20.2 i förordning nr 604/2013?

b)

Är den behöriga myndigheten i den mening som avses i artikel 20.2 i förordning nr 604/2013 den myndighet som är behörig att ta emot den formella ansökan eller att upprätta rapport från myndigheterna, eller den myndighet som är ansvarig för prövningen av asylansökan?

c)

Kan en rapport från myndigheterna även anses ha inkommit till den behöriga myndigheten när den har informerats om det huvudsakliga innehållet i den formella ansökan eller rapporten eller krävs det att originalet eller en kopia av rapporten överlämnas?

6.

Kan dröjsmål mellan den första ansökan om asyl eller det första utfärdandet av ett intyg om anmälan som asylsökande och framställan om övertagande medföra en övergång av ansvaret på den anmodande medlemsstaten genom en analog tillämpning av artikel 21.1 tredje stycket i förordning nr 604/2013 eller medföra en skyldighet för den anmodande medlemsstaten att tillämpa sin rätt till övertagande av ansvaret enligt artikel 17.1 första stycket i förordning nr 604/2013?

7.

Om fråga 6 ska besvaras jakande med avseende på ett av de två alternativen: Från vilken tidpunkt kan det antas föreligga oskäligt dröjsmål med en framställan om övertagande?

8.

Iakttas fristen i artikel 21.1 första stycket i förordning nr 604/2013 genom en framställan om övertagande där den anmodande medlemsstaten endast anger datumet för inresan i den anmodande medlemsstaten samt datumet för inlämnandet av en formell asylansökan, men inte datumet för den första asylansökan eller datumet för det första utfärdandet av ett intyg om anmälan som asylsökande, eller är en sådan framställan verkningslös?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 2013, s. 31).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/29


Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea Constituțională a României (Rumänien) den 30 december 2016 – Relu Adrian Coman, Robert Clabourn Hamilton, Asociația Accept mot Inspectoratul General pentru Imigrări, Ministerul Afacerilor Interne, Consiliul Naţional pentru Combaterea Discriminării

(Mål C-673/16)

(2017/C 104/43)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea Constituțională a României

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Relu Adrian Coman, Robert Clabourn Hamilton, Asociația Accept

Motparter: Inspectoratul General pentru Imigrări, Ministerul Afacerilor Interne, Consiliul Naţional pentru Combaterea Discriminării

Tolkningsfrågor

1)

Omfattar uttrycket ”make eller maka” i artikel 2.2 a i direktiv 2004/38/[EG] (1), jämförd med artiklarna 7, 9, 21 och 45 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, maken eller makan av samma kön, som kommer från ett tredjeland, till en unionsmedborgare med vilken vederbörande lagligt har ingått äktenskap med stöd av lagen i en annan medlemsstat än värdmedlemsstaten?

2)

Om fråga 1 besvaras jakande, har värdmedlemsstaten enligt artiklarna 3.1 och 7.1 i direktiv 2004/38/[EG], jämförda med artiklarna 7, 9, 21 och 45 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, då skyldighet att bevilja uppehållsrätt på sitt territorium eller för längre tid än tre månader för maken eller makan av samma kön till en unionsmedborgare?

3)

Om fråga 1 besvaras nekande, kan maken eller makan av samma kön, som kommer från ett tredjeland, till en unionsmedborgare med vilken vederbörande lagligt har ingått äktenskap med stöd av lagen i en annan medlemsstat än värdmedlemsstaten då räknas bland ”[a]lla andra familjemedlemmar …” enligt artikel 3.2 a i direktiv 2004/38/[EG] eller betecknas som ”[d]en partner med vilken unionsmedborgaren har ett varaktigt vederbörligen bestyrkt förhållande” enligt artikel 3.2 b i direktiv 2004/38/[EG], vilket medför att värdmedlemsstaten har skyldighet att underlätta inresa och uppehåll för vederbörande, även om värdmedlemsstaten inte erkänner samkönade äktenskap eller medger något annat alternativt rättsligt erkännande som till exempel registrerade partnerskap?

4)

Om fråga 3 besvaras jakande, har värdmedlemsstaten enligt artiklarna 3.2 och artikel 7.2 i direktiv 2004/38/[EG], jämförda med artiklarna 7, 9, 21 och 45 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, då skyldighet att bevilja uppehållsrätt på sitt territorium eller för längre tid än tre månader för maken eller makan av samma kön till en unionsmedborgare?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77)


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/30


Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Düsseldorf (Tyskland) den 27 december 2016 – Pfizer Ireland Pharmaceuticals, Operations Support Group mot Orifarm GmbH

(Mål C-681/16)

(2017/C 104/44)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Düsseldorf

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Pfizer Ireland Pharmaceuticals, Operations Support Group

Svarande: Orifarm GmbH

Tolkningsfrågor

1.

Kan innehavaren av ett tilläggsskydd som utfärdats till denne i Förbundsrepubliken Tyskland, med hänvisning till bestämmelserna i den specifika mekanismen hindra import av produkter från de anslutande staterna Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Bulgarien och Kroatien (bilaga IV, anslutningsakten 2003, EUT L 236, 2003, s. 797, med ändringar enligt EUT L 126, 2004, s. 4, för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Ungern, Slovakien, Tjeckien, del I, bilaga V, punkt 1, anslutningsakten 2005, EUT L 157, 2005, s. 268, för Rumänien och Bulgarien, bilaga IV, anslutningsakten 2011, EUT, L 112, 2012, s. 60, för Kroatien) till Tyskland, när ansökan om tilläggsskydd gjordes i Tyskland vid en tidpunkt när det redan förelåg bestämmelser enligt vilka ett motsvarande tilläggsskydd kunde erhållas i de anslutande staterna, men innehavaren av det tilläggsskydd som meddelats i Tyskland inte hade ansökt om eller inte kunde tilldelas ett sådant tilläggsskydd, eftersom det saknades ett grundpatent i den anslutande staten, vilket krävdes för meddelandet av tilläggsskydd?

2.

Har det någon betydelse för svaret på fråga 1 om det endast vid den tidpunkt som det grundpatent som meddelats för Tyskland anmäldes inte kunde erhållas något motsvarande skydd genom ett grundpatent i den anslutande staten, men däremot för perioden fram till det att den anmälan, vilken ligger till grund för det i Tyskland meddelade grundpatentet, offentliggörs?

3.

Kan innehavaren av ett tilläggsskydd som utfärdats till denne i Förbundsrepubliken Tyskland, med hänvisning till bestämmelserna i den specifika mekanismen, hindra import av produkter från de anslutande staterna Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Bulgarien och Kroatien till Tyskland när importen av produkterna äger rum efter utgången av den giltighetstid som fastställts i det ursprungliga tilldelningsbeslutet, men innan utgången av den med period på sex månader genom vilken tilläggsskyddets giltighetstid förlängts, vilket beviljats på grundval av förordning (EG) nr 1901/2006 av den 12 december 2006 om läkemedel för pediatrisk användning och om ändring av förordning (EEG) nr 1768/92, direktiv 2001/20/EG, direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (1)?

4.

Har det någon betydelse för svaret på fråga 3 att den specifika mekanismen med avseende på Kroatien först trädde i kraft efter ikraftträdandet av förordning (EG) nr 1901/2006 av den 12 december 2006 om läkemedel för pediatrisk användning och om ändring av förordning (EEG) nr 1768/92, direktiv 2001/20/EG, direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 den 26 januari 2007 på grund av Kroatiens anslutning år 2013, medan den trädde i kraft i de övriga anslutande medlemsstaterna Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien och Bulgarien den 26 januari 2007?


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006 av den 12 december 2006 om läkemedel för pediatrisk användning och om ändring av förordning (EEG) nr 1768/92, direktiv 2001/20/EG, direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 378, 2006, s. 1).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/31


Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichts Köln (Tyskland) den 27 december 2016 – Deutscher Naturschutzring, Dachverband der deutschen Natur- und Umweltschutzverbände e.V. mot Bundesrepublik Deutschland

(Mål C-683/16)

(2017/C 104/45)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Köln

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Deutscher Naturschutzring, Dachverband der deutschen Natur- und Umweltschutzverbände e.V.

Motpart: Bundesrepublik Deutschland

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1) tolkas så, att den utgör hinder mot att en medlemsstat vidtar åtgärder avseende vatten som faller under dess överhöghet eller jurisdiktion, vilka är nödvändiga för att fullgöra medlemsstatens skyldigheter enligt artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2), vilka berör andra medlemsstaters fiskefartyg och genom vilka yrkesfiskeri med bottenrörande fångstredskap, såsom förankrade nät (drivgarn och snurrevad), inom Natura-2000-områden till stora delar förbjuds?

Särskilt:

a)

Ska artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG tolkas så, att begreppet ”bevarandeåtgärder” omfattar de ovan i fråga 1 nämnda fångstmetoderna?

b)

Ska artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG tolkas så, att begreppet ”andra medlemsstaters fiskefartyg” också omfattar de fiskefartyg från andra medlemsstater som seglar under medlemsstaten Förbundsrepubliken Tysklands flagg?

c)

Ska artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG tolkas så, att begreppet ”uppnår målen med den relevanta unionslagstiftning[en]” också omfattar de åtgärder som en medlemsstat vidtar som enbart främjar de i den berörda unionslagstiftningen nämnda målen?

2.

Ska artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG tolkas så, att den utgör hinder mot att en medlemsstat vidtar åtgärder avseende vatten som faller under dess överhöghet eller jurisdiktion, vilka är nödvändiga för att fullgöra medlemsstatens skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (3)?

3.

För det fall att fråga 1 och/eller fråga 2 ska besvaras nekande:

Utgör Europeiska unionens exklusiva befogenhet på området för bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, i enlighet med artikel 3.1 d i Fördraget om europeiska unionens funktionssätt, hinder mot medlemsstatens ovannämnda åtgärder?


(1)  EUT L 354, s. 22.

(2)  EGT L 206, s. 7.

(3)  EUT L 143, s. 56.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/32


Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgericht (Tyskland) den 27 december 2016 – Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften eV mot Tetsuji Shimizu

(Mål C-684/16)

(2017/C 104/46)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesarbeitsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften eV

Motpart: Tetsuji Shimizu

Tolkningsfrågor

1)

Utgör artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (direktiv 2003/88/EG) (1) eller artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna hinder mot nationella bestämmelser såsom bestämmelsen i 7 § Bundesurlaubsgesetz (federala semesterlagen) (BUrlG), som föreskriver, såsom ett förfarande för att utöva rätten till årlig semester, att arbetstagaren måste ansöka om semester med angivande av sina önskemål om semesterns förläggning, för att rätten till semester i slutet av den relevanta perioden inte ska förloras utan ersättning, och att arbetsgivaren därvid inte är förpliktad att på ett ensidigt och för arbetstagaren bindande sätt fastställa tidpunkten för semester inom den relevanta perioden?

2)

För det fall fråga 1 ska besvaras jakande:

Gäller detta förhållande även då anställningsförhållandet omfattar två privatpersoner?


(1)  EUT L 299, s. 9


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/33


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien) den 2 januari 2017 – Instituto Nacional de la Seguridad Social mot Tesorería General de la Seguridad Social och Jesús Crespo Rey

(Mål C-2/17)

(2017/C 104/47)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Galicia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Instituto Nacional de la Seguridad Social

Motparter: Tesorería General de la Seguridad Social och Jesús Crespo Rey

Tolkningsfrågor

1)

Ska uttrycket ”det avgiftsunderlag i Spanien som tidsmässigt ligger närmast”, i bilaga XI Spanien punkt 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (1), tolkas så att det inte omfattar avgiftsunderlag som följer av tillämpningen av en spansk nationell bestämmelse enligt vilken en migrerande arbetstagare som har återvänt till Spanien, vars senaste faktiska inbetalningar till det spanska socialförsäkringssystemet var högre än minimigrunderna, endast kan sluta avtal om fortsatta inbetalningar på grundval av minimigrunderna, medan personen i fråga, om vederbörande inte hade varit en migrerande arbetstagare, skulle ha kunnat sluta ett sådant avtal på grundval av högre grunder?

2)

För det fall fråga 1 besvaras jakande och det är förenligt med bilaga XI Spanien punkt 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, räcker det för att avhjälpa nackdelen för den migrerande arbetstagaren att de sista faktiska inbetalningarna till det spanska socialförsäkringssystemet, vilka anpassats i vederbörlig ordning, beaktas, och att den period under vilken inbetalningar skedde med stöd av avtalet om fortsatta inbetalningar betraktas som en neutral period eller som ett avbrott?


(1)  EUT L 166, 2004, s. 1.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/33


Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Cluj (Rumänien) den 10 januari 2017 – Maria Dicu mot Ministerul Justiției, Consiliul Superior al Magistraturii, Curtea de Apel Suceava, Tribunalul Botoșani

(Mål C-12/17)

(2017/C 104/48)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Cluj

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande i första instans: Maria Dicu

Svarande i första instans: Ministerul Justiției, Consiliul Superior al Magistraturii, Curtea de Apel Suceava, Tribunalul Botoșani

Tolkningsfråga

Ska artikel 7 i direktiv 2003/88/EG (1) tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken en arbetstagares föräldraledighet för barn under två år inte räknas som arbetad tid vid fastställandet av längden på arbetstagarens årliga semester?


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/34


Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD) (Portugal) den 13 januari 2017 – TGE Gas Engineering GmbH – Sucursal em Portugal mot Autoridade Tributária e Aduaneira

(Mål C-16/17)

(2017/C 104/49)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: TGE Gas Engineering GmbH – Sucursal em Portugal

Motpart: Autoridade Tributária e Aduaneira

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 44, 45, 132.1 f, 167, 168, 169, 178, 179, 192 A, 193, 194 och 196 i mervärdesskattedirektivet (direktiv 2006/112) (1) och artiklarna 10 och 11 i genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 (2) samt neutralitetsprincipen tolkas så, att de utgör hinder för att den portugisiska skatteförvaltningen inte medger en filial till ett bolag bildat enligt tysk rätt avdrag för mervärdesskatt under följande omständigheter:

Det tyska bolaget erhöll ett registreringsnummer för mervärdesskatt i Portugal för genomförande av en enskild transaktion, nämligen ”förvärv av bolagsandelar”, vilket registreringsnummer avser en enhet utan säte eller fast etableringsställe i landet.

Därefter registrerades i Portugal en filial till det tyska bolaget, vilken tilldelades ett eget registreringsnummer i egenskap av fast etableringsställe för detta bolag.

Det tyska bolaget använde sig därefter av det förstnämnda registreringsnumret när det ingick ett avtal med ett annat företag om bildande av en ekonomisk intressegruppering för att fullgöra ett entreprenadavtal i Portugal.

Filialen använde sig därefter av ett eget registreringsnummer för att ingå ett underentreprenadavtal med intressegrupperingen. I detta avtal reglerades parternas inbördes prestationer och angavs att intressegrupperingen skulle debitera underentreprenörerna, i överenskommen utsträckning, för intressegrupperingens kostnader.

Intressegrupperingen angav sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i de debetnotor som den utfärdade för att debitera filialen för sina kostnader, och tog ut mervärdesskatt på beloppet.

Filialen gjorde avdrag för den mervärdesskatt som tagits ut i debetnotorna.

De transaktioner som utförts av intressegrupperingen utgörs (via underentreprenad) av de transaktioner som utförts av filialen och det andra företag som är medlem av grupperingen, och de sistnämnda har fakturerat intressegrupperingen för hela det belopp som denna fakturerat ägaren av den anläggning som entreprenaden avser.


(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

EUT L 347, 2006, s. 1.

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

EUT L 77, 2006, s. 1.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/35


Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos apeliacinis teismas (Litauen) den 19 januari 2017 – AB ”flyLAL-Lithuanian Airlines”, i likvidation, mot Starptautiskā lidosta ”Rīga” VAS och ”Air Baltic Corporation A/S”

(Mål C-27/17)

(2017/C 104/50)

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Lietuvos apeliacinis teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: AB ”flyLAL-Lithuanian Airlines”, i likvidation,

Motparter: Starptautiskā lidosta ”Rīga” VAS och ”Air Baltic Corporation A/S”

Tolkningsfrågor

1)

Ska begreppet ”ort där skadan inträffade” i artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen (1) under omständigheterna i förevarande mål tolkas så, att det avser den ort där motparternas olagliga avtal som strider mot artikel 82 c i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artikel 102 c FEUF) ingicks, eller så att det avser den ort där de handlingar begicks genom vilka den ekonomiska fördel som erhållits genom detta avtal utnyttjades genom underprissättning (korssubventionering) i konkurrens med klaganden på samma relevanta marknader?

2)

Kan klagandens skada (förlorad inkomst) i förevarande mål på grund av motparternas olagliga handlingar anses som en skada i den mening som avses i artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen?

3)

Ska den verksamhet som filialen till Air Baltic Corporation utövar i Republiken Litauen under omständigheterna i förevarande mål anses som verksamhet vid en filial i den mening som avses i artikel 5.5 i Bryssel I-förordningen?


(1)  Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/35


Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court (Irland) den 24 januari 2017 – Eamonn Donnellan mot The Revenue Commissioners

(Mål C-34/17)

(2017/C 104/51)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court (Irland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Eamonn Donnellan

Motpart: The Revenue Commissioners

Tolkningsfrågor

”Utgör artikel 14.1 och 14.2 i direktiv 2010/24/EU (1) hinder för High Court of Ireland, när denna domstol ska avgöra huruvida ett ”enhetligt dokument som medger verkställighet”, utfärdat den 14 november 2012 av tullkontoret i Patras avseende administrativa avgifter och böter till ett belopp på [Orig. s. 20] 1 097 505,00 euro som påförts den 15 juli 2009 för påstådd smuggling den 26 juli 2002, vilket genom räntor och avgifter ökats till 1 507 971,88 euro, att:

i)

i förhållande till en irländsk och även unionsmedborgare, tillämpa rätten till ett effektivt rättsmedel och en rättvis rättegång inom skälig tid avseende begäran om verkställighet (se artikel 47 i stadgan och artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen som motsvaras av medborgerliga rättigheter enligt artiklarna 34, 38 och 40.3 i den irländska konstitutionen), under sådana förhållanden då D fick kännedom om det aktuella förfarandet genom en ”inofficiell översättning” till engelska (ett officiellt språk i Irland där D alltjämt har varit bosatt) genom en skrivelse av den 29 december 2015 från Republiken Greklands finansministerium i Pireus till Irish Revenue och D:s ombud i Irland,

ii)

beakta målen med direktiv 2010/24/EU att tillhandahålla ömsesidigt bistånd (skäl 20 i direktiv 2010/24) och att lämna ett vidare bistånd till följd av Europakonventionen (skäl 17 i direktiv 2010/24), såsom medborgares rätt till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan och artikel 13 i Europakonventionen,

iii)

beakta gemenskapsrättens fulla verkan för dess medborgare (och i synnerhet punkt 63 i domen av den 14 januari 2010, Kyrian mot Celní úřad Tábor, C-233/08, EU:C:2010:11).


(1)  Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 2010, s. 1).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/36


Överklagande ingett den 25 januari 2017 av Liam Jenkinson av det beslut som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 9 november 2016 i målet T-602/15, Liam Jenkinson mot Europeiska utrikestjänsten, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Eulex Kosovo

(Mål C-43/17 P)

(2017/C 104/52)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Liam Jenkinson (ombud: N. de Montigny och J.-N. Louis, avocats)

Övriga parter i målet: Europeiska utrikestjänsten, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Eulex Kosovo

Yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens beslut av den 9 november 2016 i mål T-602/15 i den del den ogillade klagandens talan och förpliktade klaganden att ersätta rättegångskostnaderna,

pröva talan, och

förplikta motparterna att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Klaganden kritiserar tribunalen för att den endast förklarade sig behörig vad gäller en tvist som grundar sig på det senaste avtalet om visstidsanställning som undertecknats av klaganden.

Även om tribunalens motivering anses riktig i detta hänseende, vilket den inte är, kritiserar klaganden den omständigheten att tribunalen underlät att pröva flera av klagandens yrkanden som grundade sig på avslutandet av det omtvistade avtalsförhållandet och således på det senaste avtalet om visstidsanställning. Det överklagade beslutets rättsstridighet följer nämligen av att motiveringen är så kortfattad att den inte gör det möjligt att förstå hur tribunalen, utan att undersöka innehållet i handlingarna, kunde fastställa att den var obehörig, med undantag för tvisten rörande det senaste avtalet om visstidsanställning, på den enda grunden att det förelåg en skiljedomsklausul trots att klaganden ifrågasatt denna klausuls giltighet och laglighet.

Klaganden kritiserar också tribunalen för att inte ha beaktat hela hans argumentation avseende förekomsten av ett fel som institutionerna gjort sig skyldiga till vad gäller avsaknaden av en rättslig reglering som garanterar personalen vid unionens rättsliga missioner de mest grundläggande sociala rättigheterna, däribland rätten till ett effektivt domstolsskydd och rätten till en rättvis rättegång.

Till stöd för sitt överklagande gör klaganden följaktligen gällande att tribunalen har åsidosatt

den europeiska rätt som är tillämplig vid fastställande av tillämplig lag på avtalsförpliktelser,

bestämmelser i belgisk arbetsrätt,

minimiregler avseende visstidsarbete som är tillämpliga på EU-nivå,

de rättigheter som stadgas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

motiveringsskyldigheten, och

förbudet mot att döma utöver vad som har yrkats av parterna (ultra petita).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/37


Talan väckt den 9 februari 2017 – Republiken Frankrike mot Europaparlamentet

(Mål C-73/17)

(2017/C 104/53)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Republiken Frankrike (ombud: F. Alabrune, D. Colas, B. Fodda och E. de Moustier)

Svarande: Europaparlamentet

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

undanröja dagordningen vid Europaparlamentets sammanträde onsdag den 30 november 2016 ((handling P8_OJ (2016)11-30), i den del den föreskrev plenardebatter avseende det gemensamma förslaget till allmän budget som förlikningskommittén enats om, dagordningen vid sammanträdet torsdag 1 december 2016 ((handling P8_OJ (2016)12-01)), i den del den föreskrev en omröstning åtföljd av röstmotiveringar avseende det gemensamma förslaget till allmän budget, Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 avseende det gemensamma förslaget till allmän budget ((handling TS-0475/2016, P8_TA-PROV(2016)0475 i tillfällig lydelse)), samt den akt varigenom Europaparlamentets talman i enlighet med artikel 314.9 FEUF förklarat att den allmänna budgeten slutgiltigt antagits,

förordna att verkningarna av den akt varigenom Europaparlamentets talman förklarat att unionens allmänna budget för budgetåret 2017 antagits ska bestå till dess att denna budget slutgiltigt antagits genom en akt som är förenlig med fördragen, inom skälig tid från och med det att förevarande dom meddelas,

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

1.

Genom förevarande talan yrkar den franska regeringen på att fyra akter som Europaparlamentet antagit inom ramen för utövandet av dess befogenheter på budgetområdet vid det extra plenarsammanträde som hölls mellan den 30 november och den 1 december 2016 i Bryssel.

2.

Den första och andra akten vars ogiltigförklaring den franska regeringen har yrkat på är dagordningarna för Europaparlamentets sammanträden onsdag den 30 november 2016 och torsdag den 1 december 2016, i den del dessa akter föreskrev plenardebatter avseende det gemensamma förslaget till allmän budget för budgetåret 2017, respektive en omröstning åtföljd av röstmotiveringar avseende detta gemensamma förslag till allmän budget.

3.

Den tredje angripna akten är Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 avseende det gemensamma förslaget till allmän budget.

4.

Den franska regeringen yrkar slutligen på att den akt varigenom Europaparlamentets talman i enlighet med artikel 314.9 FEUF förklarat att den allmänna budgeten slutgiltigt antagits. Såsom framgår av bland annat protokollet från Europaparlamentets sammanträde torsdag den1 december 2016, rör det sig om Europaparlamentets talmans uttalande om och dennes undertecknande av den allmänna budgeten, som skett efter omröstningen om lagstiftningsresolutionen avseende det gemensamma förslaget till allmän budget.

5.

Genom sin enda grund gör den franska regeringen gällande att dessa fyra akter ska ogiltigförklaras av det skälet att de åsidosätter protokoll nr 6 som bifogats FEU och FEUF samt protokoll nr 3 som bifogats Euratomfördraget, som avser lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter.

6.

Det framgår nämligen av såväl protokollen om lokalisering av institutionernas säten som domstolens rättspraxis att Europaparlamentet inte kan utöva dess befogenheter på budgetområdet som det tillerkänns enligt artikel 314 FEUF vid de extra plenarsammanträden som hålls i Bryssel, utan måste utöva dessa befogenheter vid de ordinarie plenarsammanträden som hålls i Strasbourg.

7.

Eftersom lagenligheten av den angripna akten som antagits av Europaparlamentets talman inte bestrids på grundval av dess ändamål eller innehåll, utan endast på grund av att denna akt skulle ha antagits vid ett ordinarie plenarsammanträde i Strasbourg, anser den franska regeringen att behovet av att säkerställa kontinuiteten i unionens offentliga förvaltning samt viktiga rättssäkerhetskäl motiverar att rättsverkningarna av denna akt består till dess att en ny akt som är förenlig med fördragen har antagits.


Tribunalen

3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/39


Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Islamic Republic of Iran Shipping Lines m.fl. mot rådet

(Förenade målen T-14/14 och T-87/14) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran för att förhindra spridning av kärnmaterial - Frysning av tillgångar - Invändning om rättegångshinder - Rättslig grund - Maktmissbruk - Rätten till försvar - Berättigade förväntningar - Rättssäkerhet - Ne bis in idem - Rättskraft - Proportionalitet - Uppenbart oriktig bedömning - Grundläggande rättigheter))

(2017/C 104/54)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Islamic Republic of Iran Shipping Lines (Teheran, Iran) och tio andra parter (ombud: F. Randolph, QC, P. Pantelis, solicitor, M. Lester, barrister, och M. Taher, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och V. Piessevaux)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden i mål T-87/14: Europeiska kommissionen (ombud: D. Gauci och T. Scharf)

Saken

I mål T-114/14, talan med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av rådets beslut 2013/497/Gusp av den 10 oktober 2013 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 272, 2013, s. 46), och av rådets förordning (EU) nr 971/2013 av den 10 oktober 2013 om ändring av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 272, 2013, s. 1) i den del dessa akter berör sökandena och, i mål T-87/14, dels talan med stöd av artikel 277 FEUF med yrkande att beslut 2013/497 och förordning nr 971/2013 inte ska tillämpas, dels talan med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av rådets beslut 2013/685/Gusp av den 26 november 2013 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 316, 2013, s. 46), och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1203/2013 av den 26 november 2013 om genomförande av förordning nr 267/202 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 316, 2013, s. 1) i den del dessa akter berör sökandena.

Domslut

1)

Talan ogillas i båda målen.

2)

Islamic Republic of Iran Shipping Lines och övriga sökande vilkas namn anges i bilagan ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)

Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 71, 8.3.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/40


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Lubrizol France mot rådet

(Mål T-191/14) (1)

((Gemensamma tulltaxan - Bestämmelser om befrielse från autonoma tullar för vissa jordbruks- och industriprodukter - Invändning mot existerande befrielser - Varulikvärdighet - Förfarande för handläggning av invändningar))

(2017/C 104/55)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Lubrizol France SAS (Rouen, Frankrike) (ombud: R. MacLean, solicitor, B. Hartnett, barrister, och advokat A. Bochon)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: F. Florindo Gijón och M. Balta)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis A. Caeiros och M. Clausen, därefter A. Caeiros och A. Lewis)

Saken

Yrkande med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av artiklarna 1 och 4 i rådets förordning (EU) nr 1387/2013 av den 17 december 2013 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullar för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1344/2011 (EUT L 354, 2013, s. 201), i den mån dessa bestämmelser fråntagit sökanden rätten att åtnjuta tre befrielser från tullar som den haft tidigare enligt TARIC-koderna 2918 2900 80, 3811 2900 10 och 3811 9000 30.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Lubrizol France SAS ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)

Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader.


(1)  EUT C 151, 19.5.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/40


Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Construlink mot EUIPO – Wit Software (GATEWIT)

(Mål T-351/14) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-ordmärket GATEWIT - Det äldre EU-ordmärket wit software - Det äldre nationella firmanamnet Wit-Software, Consultoria e Software para a Internet Móvel, SA - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b och 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 104/56)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Construlink – Tecnologias de Informação, SA (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaterna M. Lopes Rocha och A. Bertrand)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Lukošiūtė och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Wit-Software, Consultoria e Software para a Internet Móvel, SA (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaterna F. Teixeira Baptista och C. Tomás Pedro)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 6 mars 2014 (ärende R 1059/2013-1) om ett invändningsförfarande mellan Wit-Software, Consultoria e Software para a Internet Móvel och Construlink – Tecnologias de Informação

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Construlink – Tecnologias de Informação, SA ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta de rättgångskostnader som orsakats Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) i detta förfarande och Wit-Software, Consultoria e Software para a Internet Móvel, SA i förfarandet vid överklagandenämnden.


(1)  EUT C 261, 11.8.2014


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/41


Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Mayer mot Efsa

(Mål T-493/14) (1)

((Utstationerad nationell expert - Efsas regler om utstationerade nationella experter - Beslut att inte förlänga utstationeringen - Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Nekad tillgång - Undantag avseende skyddet för den enskildes privatliv och integritet - Skydd av personuppgifter - Förordning (EG) nr 45/2001 - Begäran om fastställelse och föreläggande - Inlaga som kompletterar ansökan - Ändring av yrkanden - Upptagande till sakprövning))

(2017/C 104/57)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Ingrid Alice Mayer (Ellwangen, Tyskland) (ombud: T. Mayer, advokat)

Svarande: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (ombud: D. Detken, biträdd av R. Van der Hout och A. Köhler, advokater)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med bestridande av beslut från Efsa att avslå dels sökandens ansökan om förlängning av hennes utstationering som nationell expert vid Efsa, dels hennes ansökan om tillgång till handlingar hos Efsa.

Domslut

1)

Talan avvisas.

2)

Ingrid Alice Mayer ska ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna för det interimistiska förfarandet.


(1)  EUT C 329, 22.9.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/42


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Holistic Innovation Institute mot REA

(Mål T-706/14) (1)

((Forskning och teknisk utveckling - Unionsfinansierade forskningsprojekt - Sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) - Projekten ZONeSEC och Inachus - Beslut att inte låta sökanden delta - Talan om ogiltigförklaring och skadestånd))

(2017/C 104/58)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Holistic Innovation Institute, SLU (Pozuelo de Alarcón, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaten R. Muñiz García, därefter advokaten J. Marín López)

Svarande: Genomförandeorganet för forskning (ombud: S. Payan-Lagrou och V. Canetti, biträdda av advokaten J. Rivas)

Saken

Talan grundad på artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av beslutet av den 24 juli 2014 (ARES (2014) 2461172) som fattats av direktören vid REA om att avsluta förhandlingarna med sökanden och utesluta sökanden från deltagande i de europeiska projekten Inachus och ZONeSEC samt talan grundad på artikel 268 FEUF om ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit med anledning av att den uteslutits från deltagande i dessa projekt och vissa uppgifter som lämnats om sökanden till följd av detta beslut.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Holistic Innovation Institute, SLU ska ersätta rättegångskostnaderna inom ramen för detta förfarande.

3)

Vardera parten ska bära sina egna kostnader hänförliga till det interimistiska förfarandet.


(1)  EUT C 421, 24.11.2014.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/42


Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Novar mot EUIPO

(Mål T-726/14) (1)

((Utomobligatoriskt ansvar - Bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet av det äldre varumärket - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Beslut om avslag på invändningen på grund av bristande bevis om den äldre rättigheten - Regel 19.2 a i förordning (EG) nr 2868/95 - Översyn av beslutet - Artikel 62.2 i förordning (EG) nr 207/2009 - Skada i form av advokatkostnader - Orsakssamband))

(2017/C 104/59)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Novar GmbH (Albstadt, Tyskland) (ombud: advokaten R. Weede)

Svarande: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Hanne)

Saken

Talan, med stöd av artikel 268 FEUF, om skadestånd för den skada sökanden påstår sig ha lidit till följd av dess advokatkostnader för ett överklagande av ett beslut som invändningsenheten påstås ha fattat i strid mot regel 19.2 a i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke och i strid mot allmänna rättsprinciper.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Novar GmbH och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ska bära sina respektive rättegångskostnader.


(1)  EUT C 7, 12.1.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/43


Tribunalens dom av den 26 februari 2017 – SolarWorld mot kommissionen

(Mål T-783/14) (1)

((Dumpning - Subventioner - Import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina - Godkännande av en justering av minimipriset enligt en prisfastställelse inom ramen för förfarandet för antidumpning och antisubventioner - Unionsindustrin - Artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1225/2009))

(2017/C 104/60)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: SolarWorld AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaten L. Ruessmann, och J. Beck, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Maxian Rusche och A. Stobiecka-Kuik)

Saken

Talan om ogiltigförklaring med stöd av artikel 263 FEUF av det kommissionsbeslut som var en del av skrivelse av den 15 september 2014 till den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter med referensen Trade/H (2014) 3328168 att justerbara minimipriset för import av solcellsmoduler av kristallint kisel och celler som är framställda av kinesiska producenter för export och som omfattas av en prisfastställelse från den 1 oktober 2014 för sista kvartkatet 2014.

Domslut

1)

Talan ogillas

2)

SolarWorld AG ska ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 73 av den 2.3.2015 .


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/44


Tribunalens dom av den 17 februari 2017 – Unilever mot EUIPO – Technopharma (Fair & Lovely)

(Mål T-811/14) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-figurmärket FAIR & LOVELY - Beslut i ärendet om överklagande - Artikel 64.1 i förordning (EG) nr 207/2009 - Rätten att yttra sig - Artikel 75 andra meningen i förordning nr 207/2009 - Vilandeförklaring av det administrativa förfarandet - Regel 20.7 c och regel 50.1 i förordning (EG) nr 2868/95 - Berättigade förväntningar - Maktmissbruk - Uppenbart oriktiga bedömningar))

(2017/C 104/61)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Unilever NV (Rotterdam, Nederländerna) (ombud: A. Fox, solicitor)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf och A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Technopharma Ltd (London, Förenade Kungariket) (ombud: C. Scott, barrister)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av immaterialrättsmyndighetens EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 6 oktober 2014 (ärende R 1004/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Technopharma och Unilever.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 6 oktober 2014 (ärende R 1004/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Technopharma och Unilever ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Unilevers rättegångskostnader.

3)

Technopharma ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Unilevers rättegångskostnader.


(1)  EUT C 73, 2.3.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/44


Tribunalens beslut av den 16 februari 2017 – Jaguar Land Rover mot EUIPO – Nissan Jidosha (Land Glider)

(Mål T-71/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Land Glider - Äldre EU- och nationella ord- och figurmärkena LAND ROVER - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009))

(2017/C 104/62)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Jaguar Land Rover Ltd (Coventry, Förenade kungariket) (ombud: advokaten R. Ingerl)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Garrido Otaola)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Nissan Jidosha KK (Yokohama, Japan) (ombud: advokaten A. Franke)

Saken

Överklagande av det beslut som den fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 9 december 2014 (ärende R 1415/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Jaguar Land Rover och Nissan Jidosha

Avgörande

1)

Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 9 december 2014 (ärende R 1415/2013-4) ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Jaguar Land Rover Ltd:s rättegångskostnader.

3)

Nissan Jidosha KK ska bära sina rättegångskostnader.


(1)  EUT C 118, 13.4.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/45


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Rumänien mot kommissionen

(Mål T-145/15) (1)

((EGFJ och EJFLU - Arealbaserade stödåtgärder - Utgifter som undantas från EU-finansiering - Schablonmässiga finansiella korrigeringar - Artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 - Motiveringsskyldighet - Proportionalitet))

(2017/C 104/63)

Rättegångsspråk: rumänska

Parter

Sökande: Rumänien (ombud: inledningsvis R. H Radu, V. Angelescu, R. Mangu, D. Bulancea, N. Horumbă, E. Mierlea och T. Crainic, därefter R. H Radu, V. Angelescu, R. Mangu, N. Horumbă, E. Mierlea och T. Crainic)

Svarande: Euopeiska kommissionen (ombud: A. Biolan och G. von Rintelen)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om delvis ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut av den 16 januari 2015 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 16, 2015, s. 33)

Domslut

1)

Kommissionens genomförandebeslut EU) 2015/103 av den 16 januari 2015 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ogiltigförklaras i de delar som avser Rumänien

2)

Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Rumäniens rättegångskostnader.


(1)  EUT C 178, 1.6.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/46


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Map)

(Mål T-513/15) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket Limbic® Map - Beskrivande karaktär saknas - Absolut registreringshinder - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 216/96))

(2017/C 104/64)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Gruppe Nymphenburg Consult AG (München, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Kunze och G. Würtenberger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: advokaten M. Fischer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 23 juni 2015 (ärende R 1973/2014-1), angående en ansökan om registrering av ordkännetecknet Limbic® Types som EU-varumärke.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 23 juni 2015 (ärende R 1973/2014-1) ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som orsakats Gruppe Nymphenburg Consult AG.


(1)  EUT C 354, 26.10.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/46


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Types)

(Mål T-516/15) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket Limbic® Types - Beskrivande karaktär saknas - Absolut registreringshinder - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 216/96))

(2017/C 104/65)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Gruppe Nymphenburg Consult AG (Müchen, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Kunze och G. Würtenberger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 23 juni 2015 (ärende R 1974/2014-1), angående en ansökan om registrering av ordkännetecknet Limbic® Types som EU-varumärke.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 23 juni 2015 (ärende R 1974/2014-1) ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som orsakats Gruppe Nymphenburg Consult AG.


(1)  EUT C 354, 26.10.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/47


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – Gruppe Nymphenburg Consult mot EUIPO (Limbic® Sales)

(Mål T-517/15) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Limbic® Sales - Särskiljningsförmåga saknas - Absolut registreringshinder - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 104/66)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Gruppe Nymphenburg Consult AG (München, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Kunze och G. Würtenberger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 23 juni 2015 (ärende R 1972/2014-1) angående en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Limbic® Sales.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 23 juni 2015 (ärende R 1972/2014-1) ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Gruppe Nymphenburg Consult AG:s rättegångskostnader.


(1)  EUT C 354, 26.10.2015.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/47


Tribunalens dom av den 16 februari 2017 – DMC mot EUIPO – Etiker’ International (De Gausta ORGOGLIO)

(Mål T-18/16) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket De Gausta ORGOGLIO - Det äldre EU-ordmärket ORGOGLIO - Relativt registreringshinder - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b I förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 104/67)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: DMC SRL (San Vendemiano, Italien) (ombud: advokaten B. Osti)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: L. Rampini)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Etiker’ International SRL (Baronissi, Italien) (ombud: advokaten V. Fiorillo)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 5 november 2015 (ärende R 1764/2013-5) om ett invändningsförfarande mellan Etiker’ International och DMC.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

DMC SRL förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.


(1)  EUT C 90, 7.3.2016.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/48


Talan väckt den 8 december 2016 – Spliethoff’s Bevrachtingskantoor mot Inea

(Mål T-871/16)

(2017/C 104/68)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Spliethoff’s Bevrachtingskantoor BV (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaten Y. de Vries)

Svarande: Genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara svarandens beslut av den 17 juli 2015 att avslå sökandens anbud som svar på begäran om anbud avseende Connecting Europe- faciliteten och med stöd av 2014:års arbetsprogram,

förplikta svaranden att fatta ett nytt beslut avseende sökandens anbud med hänvisning till den dom från tribunalen som det hänvisas till i ansökan inom tre månader från domens meddelande, och

förplikta Genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea) att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden avser en uppenbart felaktig skönsmässig bedömning vid värderingen av sökandens anbud

Sökanden har anfört skäl för att bolagets ståndpunkt att svarandens bedömning av tilldelningskriteriernas relevans, betydelse och kvalitet var felaktig.

2.

Andra grunden avser ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen

Sökanden har anfört skäl för bolagets ståndpunkt att svaranden gjorde en felaktig distinktion mellan bolagets anbud avseende tekniker för emissionsminskningar och motsvarande anbud från de av bolagets konkurrenter som valdes ut för finansiering.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/49


Talan väckt den 16 januari 2017 – Portugal mot kommissionen

(Mål T-22/17)

(2017/C 104/69)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, M. Figueiredo, P. Estêvão och J. Saraiva de Almeida)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2018 av den 15 november 2016 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 312, 2016, s. 26), i den mån som beslutet undantar ett belopp på 1 990 810,30 euro avseende betalningar som anmälts av Portugal avseende åtgärden ”Landsbygdsutveckling Ejflu, investeringar – privata stödmottagare” för räkenskapsåren 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 från unionsfinansiering, och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 31.4 c i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 2005, s. 1).

2.

Andra grunden: Bristande motivering. Denna grund kan delas upp i tre delgrunder.

Första delgrunden: Sökanden gör gällande att kommissionen inte framförde några bevis till stöd för att det förelåg allvarliga och rimliga tvivel.

Andra delgrunden: Sökanden gör gällande att de riktlinjer som anges i dokument VI/5330/97-PT av den 3 december 1997 inte är tillämpliga.

Tredje delgrunden: Sökanden gör gällande att kommissionen inte kvalificerade de påtalade omständigheterna utifrån de rekvisit som måste vara uppfyllda för att man ska kunna göra en finansiell korrigering på 5 procent enligt dokument VI/5330/97-PT av den 3 december 1997.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/50


Talan väckt den 17 januari 2017 – Barnett mot EESK

(Mål T-23/17)

(2017/C 104/70)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Inge Barnett (Roskilde, Danmark) (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)

Svarande: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

Slå fast att

Beslutet av den 21 mars 2016, som fattades för genomförande av personaldomstolens dom av den 22 september 2015, enligt vilken sökanden inte får erhålla förtidspension utan en minskning av hans pensionsrättigheter ogiltigförklaras.

För det andra förpliktas Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att erlägga beloppet 207 994,14 euro till sökanden för dennes materiella skada, jämte dröjsmålsränta beräknad från den dag då beloppen förfaller till betalning, till Europeiska centralbankens (ECB) räntesatser för huvudsakliga refinansieringstransaktioner, ökade med 3,5 procentenheter och ett schablonbelopp på 25 000 euro för sökandens ideella skada.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande artikel 266 FEUF, eftersom svaranden inte har beaktat motiveringen i personaldomstolens dom av den 22 september 2015, Barnett/Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, (F-20/14) (nedan kallad personaldomstolens dom, EU:F:2015:107), för att anta genomförandeåtgärder. Det framgår i särskilt av motiveringen i det angripna beslutet att svaranden inte tillämpade de kriterier som fastställdes i de allmänna genomförandebestämmelserna för att göra den påstådda omprövningen av sökandens ansökan. Det angripna beslutet kan i vart fall inte avhjälpa den rättsstridighet som personaldomstolen konstaterade, nämligen att tjänstens intresse inte angavs i Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs genomförandeåtgärder.

2.

Andra grunden: Det angripna beslutet innehåller flera uppenbart oriktiga bedömningar av tjänstens intresse som påstås ha förelegat år 2013.

3.

Tredje grunden har anförts i andra hand: avseende oförmågan hos Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att anta ett nytt beslut om att bevilja förtidspension utan minskning av pensionsrättigheterna sedan artikel 9.2 i bilaga VIII i tjänsteföreskrifterna upphävts genom Europaparlamentets och rådets förordning nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (EUT L 287, 2013, s. 15). På grund av den lagstridighet som fastställdes i personaldomstolens dom fråntogs sökanden slutgiltigt möjligheten att komma i åtnjutande av den aktuella åtgärden. Sökanden bör därför få full ersättning.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/51


Talan väckt den 20 januari 2017 – Portugal mot kommissionen

(Mål T-31/17)

(2017/C 104/71)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, M. Figueiredo, J. Saraiva de Almeida och A. Tavares de Almeida)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2018 av den 15 november 2016 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 312, 2016, s. 26), i den mån som beslutet undantar ett belopp på 660 202,73 euro avseende betalningar som anmälts av Portugal inom ramen för budgetposten för tekniskt stöd i POSEI-programmets delprogram för Azorerna under budgetåren 2012 och 2013 från unionsfinansiering, och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 12 c i rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (EUT L 42, 2006, s. 1).

3.

Tredje grunden: Bristande motivering och åsidosättande av artikel 11 i Kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU (EUT L 171, 2006, s. 90).


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/51


Talan väckt den 20 januari 2017 – Amicus Therapeutics UK och Amicus Therapeutics mot EMA

(Mål T-33/17)

(2017/C 104/72)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Amicus Therapeutics UK Ltd (Gerrards Cross, Förenade kungariket) och Amicus Therapeutics, Inc. (Cranbury, New Jersey, Förenta staterna) (ombud: L. Tsang och J. Mulryne, Solicitors, samt F. Campbell, Barrister)

Svarande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det beslut som svaranden meddelat sökandena den 14 december 2016 att lämna ut den kliniska studierapporten AT1001-011 med stöd av förordning nr 1049/2001/EG, eller

i andra hand ålägga svaranden att ompröva beslutet, efter att först ha berett sökandena tillfälle att specifikt yttra sig över vissa delar av den kliniska studierapporten som bör döljas innan rapporten lämnas ut, och

förplikta svaranden att ersätta svarandenas kostnader i förevarande förfarande.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: Den aktuella kliniska studierapporten omfattas en allmän presumtion för sekretess enligt artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001/EG, med hänsyn till i) den ordning och de bestämmelser som föreskrivs i relevant sektorsspecifik lagstiftning, ii) unionsinstitutionernas skyldighet att uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i artikel 39.3 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, och iii) vikten av att skydda sökandenas grundläggande rättigheter avseende skydd för privatlivet och äganderätten.

2.

Andra grunden: Den enda lagenliga slutsatsen av en avvägning enligt artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001/EG hade varit att besluta att inte lämna ut den aktuella rapporten med hänsyn till i) sökandens avsevärda privata intresse av att undvika utlämnande, med hänsyn till den skada detta vållar sökandenas äganderätt och näringsfrihet, och ii) att det allmänna intresset av utlämnande är vagt och allmänt, eftersom det inte föreligger något tungt vägande allmänintresse av utlämnande.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/52


Talan väckt den 23 januari 2017 – Bank Tejarat mot rådet

(Mål T-37/17)

(2017/C 104/73)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Bank Tejarat (Teheran, Iran) (ombud: S. Zaiwalla, P. Reddy, K. Mittal, A. Meskarian, solicitors, T. Otty, R. Blakeley, V. Zaiwalla, och H. Leith, barristers)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

förplikta rådet att betala sökandebolaget ersättning med 1 494 050 000 USD jämte ränta för ekonomisk skada och 1 000 000 EUR jämte ränta för ideell skada för den skada som det lidit till följd av följande rättsakter: rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 19, s. 22), rådets genomförandeförordning (EU) nr 54/2012 av den 23 januari 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 19, s. 1), rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), rådets genomförandeförordning (EU) nr 709/2012 av den 2 augusti 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 (EUT L 208, s. 2), rådets beslut (Gusp) 2015/556 av den 7 april 2015 om ändring av rådets beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 92, s. 101) och rådets genomförandebeslut (EU) 2015/549 av den 7 april 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 (EUT L 92, s. 12), och

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandebolaget en enda grund.

Rådets restriktiva åtgärder mot sökandebolaget utgjorde en så tillräckligt klar överträdelse av skyldigheter avsedda att ge bolaget rättigheter att Europeiska unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar aktualiseras. Rådets överträdelse var den direkta orsaken till att sökandebolaget led betydande ekonomisk och ideell skada, för vilken det har rätt till ersättning.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/53


Talan väckt den 20 januari 2017 – DQ m.fl. mot Parlamentet

(Mål T-38/17)

(2017/C 104/74)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: DQ och tretton andra parter (ombud: M. Casado García-Hirschfeld advokat)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

förklara att förevarande talan kan tas upp till sakprövning,

förplikta svaranden att betala 92 200 euro för uppkommen skada på egendom, och

ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.

1.

Första grunden: Svarandens förvaltning har gjort sig skyldig till diverse fel och underlåtelser som orsakat den materiella skada som sökanden lidit, bland annat samtliga advokatarvoden inom ramen för deras ansökan om bistånd den 24 januari 2014 i enlighet med artikel 24 första stycket i tjänsteföreskrifterna.

2.

Andra grunden: Sökandena har i samband med utförandet av sin dagliga verksamhet mötts av orättfärdigt, bedrägligt och hotande agerande från de sökandes avdelningschefer i samband med förfarandena för urval av kandidater, varvid dessa ageranden bland annat bestod i korruption som kan skada unionens intressen.

3.

Tredje grunden: Detta agerande har skadat sökandenas värdighet samt deras psykiska och fysiska integritet vilket i sin tur påverkat deras yrkeskarriär och familjeliv.

4.

Fjärde grunden: Den existerande och faktiska ekonomisk skada som sökandena lidit och som är nära knuten till den ovilja som parlamentet visat och alla de steg som de tvingats ta, bland annat för att anlita en advokat.

5.

Femte grunden: Utebliven reaktion från de sökandes överordnades sida trots det brådskande läget och de allvarliga omständigheter som de sökande angett. De sökande har bland annat gjort gällande att dessa omständigheter borde ha gett upphov till en reaktion från deras överordnade för att förhindra:

den olagliga verksamheten,

det bedrägliga och hotande agerandet från de sökandes avdelningschefer liksom den orimliga tid som förvaltningen har tagit på sig för att vidta åtgärder, och

de sökandes svåra arbetssituation, vilket hade kunnat förhindra ett kontinuerligt ingripande av deras advokat.

6.

Sjätte grunden: På grund av de extraordinära omständigheterna har det varit nödvändigt och till och med ofrånkomligt att anlita en advokat för att upprätthålla sökandenas rättigheter och få uttagningskommittén att reagera på sökandenas anklagelser om den mobbning och de sexuella trakasserier som de förment har utsatts för. Anlitandet av en advokat var också motiverat för att säkerställa sekretessen för deras vittnesmål och för att skydda sig mot rättslig inkonsekvens och försumlighet från deras överordnade, och detta i syfte att sätta stop för deras ohållbara arbetssituation.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/54


Talan väckt den 20 januari 2017 – Chambre de commerce et d’industrie métropolitaine Bretagne-ouest (port de Brest) mot kommissionen

(Mål T-39/17)

(2017/C 104/75)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Chambre de commerce et d’industrie métropolitaine Bretagne-ouest (port de Brest) (Brest, Frankrike) (ombud: advokaten J. Vanden Eynde)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

fastställa att talan kan tas upp till sakprövning och är välgrundad, och följaktligen

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 22 november 2016 (C (2016) 7755 final) för att bifalla sökandens ursprungliga begäran: ”Till att börja med önskar de som undertecknar denna begäran, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, erhålla en fullständig kopia av det frågeformulär och de svar till vilka kommissionen hänvisar i sitt yttrande 2016/C 302/03, vilket publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 19 augusti 2016”, och

förplikta svaranden att bära rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra huvudsakliga grunder.

1.

Första grunden: Det föreligger ett övervägande allmänintresse av att de insamlade uppgifterna lämnas ut. Kommissionen fastställde felaktigt att sökanden inte hade visat att ett sådant övervägande allmänintresse förelåg, trots att detta framgår av EU-fördragen, närmare bestämt av artiklarna 10.3 och 11.2 i fördraget om Europeiska unionen (FEU), men också av artiklarna 15.1, 298.1 och 298.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), samt av artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan).

2.

Andra grunden: EU-fördragen och stadgan har företräde framför förordning nr 1049/2001. Sökanden anser att nämnda förordning, genom vilken principerna om insyn, deltagande och öppenhet lagligen begränsas, ska tolkas och tillämpas mycket restriktivt med hänsyn till den kronologiska ordning i vilken fördragen och stadgan antogs. Sökanden anser således att svaranden dels inte borde ha tillämpat den allmänna presumtionen enligt vilken skyddet för syftet med utredningen undergrävs i den mån som det, i det specifika fallet, rör sig om en transversell utredning, dels borde ha fastställt att medlemsstaterna inte hade begärt detta skydd.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av artiklarna 41.2 och 42 i stadgan vilka säkerställer tillgång till handlingar som påverkar någon av de berörda.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken föreskriver jämlikhet när det gäller tillgång till handlingar inom ramen för en tvist, inklusive administrativa tvister, för att säkerställa de berördas rätt till försvar, i synnerhet av artiklarna 6 och 13 i konventionen.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/55


Överklagande ingett den 30 januari 2017 – Mackevision Medien Design mot EUIPO (TO CREATE REALITY)

(Mål T-50/17)

(2017/C 104/76)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Mackevision Medien Design GmbH Stuttgart (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaterna E. Stolz, U. Stelzenmüller och J. Weiser)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”TO CREATE REALITY” – Registreringsansökan nr 15 098 106

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 20 december 2016 i ärende R 995/2016-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/55


Överklagande ingett den 31 januari 2017 – Safe Skies mot EUIPO – Travel Sentry (TSA LOCK)

(Mål T-60/17)

(2017/C 104/77)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Safe Skies LLC (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: advokaten V. Schwepler)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Travel Sentry, Inc. (Windermere, Florida, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”TSA LOCK” – EU-varumärke nr 4 530 168

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 24 november 2016 i ärende R 233/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet,

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och förplikta intervenienten (om denne inträder i målet) att ersätta kostnaderna för det administrativa förfarandet vid överklagandenämnden, och

fastställa datum för muntlig förhandling för det fall det inte är möjligt att avgöra målet utan förhandling.

Grunder

Åsidosättande av artikel 52.1 a, jämförd med artikel 7.1 b, i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 52.1 a, jämförd med artikel 7.1 c, i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 52.1 a, jämförd med artikel 7.1 g, i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/56


Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Lions Gate Entertainment mot EUIPO (DIRTY DANCING)

(Mål T-64/17)

(2017/C 104/78)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Lions Gate Entertainment Inc. (Santa Monica, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: C. Hall, barrister, och D. Farnsworth, solicitor)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket DIRTY DANCING – Registreringsansökan nr 13 930 102

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 1 december 2016 i ärende R 331/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta de kostnader som uppkommit för klaganden vid överklagandenämnden och vid tribunalen.

Grunder

Åsidosättande av artikel 7.1 c och 7.3 i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/57


Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Italytrade mot EUIPO – Tpresso (tèespresso)

(Mål T-67/17)

(2017/C 104/79)

Överklagandet är avfattat på italienska

Parter

Klagande: Italytrade Srl (Bari, Italien) (ombud: advokaten N. Clemente)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Tpresso SA (Zürich, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”tèespresso” – Registreringsansökan nr 13 543 517

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 29 november 2016 i ärende R 959/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ändra det överklagade beslutet i enlighet med artikel 65.3 i förordning nr 207/2009, och, i vilket fall som helst, ändra de gällande reglerna,

förplikta EUIPO och eventuella intervenienter, i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, att ersätta de rättegångskostnader som Italytrade Srl haft i detta förfarande, och

ändra beslutet i enlighet med artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler, inklusive frågan om rättegångskostnader, och förplikta EUIPO och intervenerande part, vilka har tappat målet, att ersätta de rättegångskostnaderna i förfarandena vid överklagandenämnden och invändningsenheten.

Grunder

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/57


Överklagande ingett den 1 februari 2017 – Italytrade mot EUIPO – Tpresso (teaespresso)

(Mål T-68/17)

(2017/C 104/80)

Överklagandet är avfattat på italienska

Parter

Klagande: Italytrade Srl (Bari, Italien) (ombud: advokaten N. Clemente)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Tpresso SA (Zürich, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”teaespresso” – Registreringsansökan nr 13 543 475

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 29 november 2016 i ärende R 1099/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ändra det överklagade beslutet i enlighet med artikel 65.3 i förordning nr 207/2009, och, i vilket fall som helst, ändra de gällande reglerna,

förplikta EUIPO och eventuella intervenienter, i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, att ersätta de rättegångskostnader som Italytrade Srl haft i detta förfarande, och

förplikta, i enlighet med artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler, EUIPO och intervenerande part, vilka har tappat målet, att ersätta de rättegångskostnaderna i förfarandena vid överklagandenämnden och invändningsenheten.

Grunder

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009.Åsidosättande av @@.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/58


Överklagande ingett den 3 februari 2017 – Constantin Film Produktion mot EUIPO (Fack Ju Göhte)

(Mål T-69/17)

(2017/C 104/81)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Constantin Film Produktion GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaterna E. Saarmann och P. Baronikians)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Fack Ju Göhte” – Registreringsansökan nr 13 971 163

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 1 december 2016 i ärende R 2205/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet,

upphäva beslut nr 013971163 som meddelats av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet den 25 september 2015,

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Åsidosättande av artikel 7.1 f i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/59


Överklagande ingett den 21 januari 2017 – TenneT Holding mot EUIPO – Ngrid Intellectual Property (NorthSeaGrid)

(Mål T-70/17)

(2017/C 104/82)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: TenneT Holding BV (Arnhem, Nederländerna) (ombud: K. Limperg, advokat)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Ngrid Intellectual Property Ltd (London, Förenade kungariket)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementen ”NorthSeaGrid” – Registreringsansökan nr 12 223 517

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 21 november 2016 i ärende R 1607/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/59


Överklagande ingett den 3 februari 2017 – Schmid mot EUIPO – Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark (Steirisches Kürbiskernöl)

(Mål T-72/17)

(2017/C 104/83)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Gabriele Schmid (Halbenrain, Österrike) (ombud: advokaten B. Kuchar)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark (Graz, Österrike)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket ”Steirisches Kürbiskernöl” – Internationell registrering nr 900 100

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 7 december 2017 i ärende R 1768/2015-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ändra det överklagade beslutet, och fastställa att det internationella varumärket nr 900 100 har upphävts inom EU med avseende på samtliga varor,

i andra hand,

ogiltigförklara det överklagade beslutet eftersom det inte visats att det internationella varumärket nr 900 100 har använts som varumärke, och återförvisa ärendet till EUIPO, och

under alla omständigheter förplikta varumärkesinnehavaren att ersätta klagandens kostnader i förfarandet vid EUIPO och i förfarandet vid tribunalen.

Grunder

Åsidosättande av artikel 15.1 i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 51.1 a i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 55.1 i förordning nr 207/2009.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/60


Överklagande ingett den 30 januari 2017 – Jumbo Africa mot EUIPO – ProSiebenSat.1 Licensing (JUMBO)

(Mål T-78/17)

(2017/C 104/84)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Jumbo Africa, SL (L'Hospitalet de Llobregat, Spanien) (ombud: advokaterna M. Buganza González och E. Torner Lasalle)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: ProSiebenSat.1 Licensing GmbH (Unterföhring, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket JUMBO – EU-ordmärke nr 10 492 131

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s första överklagandenämnd den 26 oktober 2016 i ärende R 227/2016-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Åsidosättande av artikel 7 i förordning nr 207/2009. Klaganden hävdar att varumärket JUMBO inte strider mot något av de registreringshinder som avses i punkt 1 i nämnda artikel. Varumärket är inte beskrivande för de varor som det avser.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/61


Talan väckt den 10 februari 2017 – Le Pen mot parlamentet

(Mål T-86/17)

(2017/C 104/85)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Marine Le Pen (Saint-Cloud, Frankrike) (ombud: advokaterna M. Ceccaldi och J.-P. Le Moigne)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europaparlamentets generalsekreterares beslut av den 5 december 2016 som antogs med tillämpning av beslut 2009/C 159/01 av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga, i ändrad lydelse. I förstnämnda beslut angavs att det föreligger en fordran gentemot sökanden på ett belopp om 298 497,87 euro som hänför sig till belopp som på felaktiga grunder betalats ut som assistentstöd till ledamöterna. I samma beslut återfinns en motivering till beslutet om återkrav och det slogs fast att behörig utanordnare, tillsammans med institutionens räkenskapsförare, skulle ansvara för att återkräva beloppet med tillämpning av artikel 68 i tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga och artiklarna 66, 78, 79 och 80 i budgetförordningen,

ogiltigförklara debetnota nr 2016-1560, av den 6 december 2016, genom vilken sökanden upplystes om att det konstaterats föreligga en fordran på ett belopp om 298 497,87 euro gentemot henne enligt generalsekreterarens beslut av den 5 december 2016, vilken fordran hänför sig till belopp som på felaktiga grunder betalats ut som assistentstöd till ledamöterna, varvid artikel 68 i tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga och artiklarna 66, 78, 79 och 80 i budgetförordningen tillämpats,

förplikta Europaparlamentet att ersätta samtliga rättegångskostnader som uppkommit i förevarande förfarande,

förplikta Europaparlamentet att till Marine Le Pen utbetala ett belopp på 50 000 euro som ersättning för ersättningsgilla kostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tolv grunder.

1.

Den första grunden avser att rättsaktens upphovsman saknar behörighet. Sökanden anser att Europaparlamentets generalsekreterares beslut av den 5 december 2016 (nedan kallat det angripna beslutet) omfattas av den behörighet som tillkommer Europaparlamentets presidium och att den som undertecknat beslutet inte kunde visa att vederbörande hade getts en fullmakt.

2.

Som andra grund gör sökanden gällande att den andra grunden inte har motiverats. En sådan skyldighet föreligger dock enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

3.

Tredje grunden avser ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, genom att det i det angripna beslutet hänvisats till en utredningsrapport från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) som avslutades den 26 juli 2016 – en rapport som sökanden inte informerats om. Sökanden har således inte kunnat yttra sig och inte i vederbörlig ordning getts möjlighet att tillvarata sin rätt till försvar då generalsekreteraren vägrat att översända de handlingar som ligger till grund för det angripna beslutet.

4.

Den fjärde grunden hänför sig till den omständigheten att Europaparlamentets generalsekreterare personligen inte prövat frågan. Enligt sökanden valde nämnda generalsekreterare endast att instämma i de bedömningar som gjorts i rapporten från Olaf och gjorde inte någon egen bedömning av sökandens situation.

5.

Den femte grunden avser att det inte lagts några faktiska omständigheter till grund för det angripna beslutet och för den därmed sammanhängande debetnotan (nedan kallade de angripna rättsakterna), då de faktiska omständigheter som beaktats var felaktiga.

6.

Den sjätte grunden avser omvänd bevisbörda. Sökanden anser att det inte ankommer på henne att inkomma med bevisning avseende det arbete som hennes parlamentsassistent utfört, utan att det tvärtom ankommer på behöriga myndigheter att bevisa motsatsen.

7.

Som sjunde grund gör sökanden gällande att proportionalitetsprincipen har åsidosatts. Beslutet att sökanden ska återbetala ett visst belopp har inte motiverats utförligt och det innehåller inte heller uppgifter om vilken beräkningsmetod som tillämpats. I nämnda beslut förutsätts att parlamentsassistenten aldrig utfört något arbete.

8.

Den åttonde grunden avser maktmissbruk. Enligt sökanden har de angripna rättsakterna antagits i syfte att frånta sökanden, som är ledamot i Europaparlamentet, möjligheten att utöva sitt uppdrag.

9.

Den nionde grunden avser åsidosättande av handläggningsregler. Sökanden anför att generalsekreteraren, i syfte att undvika att tvingas översända Olaf-rapporten till sökanden, rättsstridigt översände ansökan om att erhålla rapporten till Olaf som sedan valde att inte översända rapporten.

10.

Den tionde grunden avser diskriminering och fumus persecutionis (en tillräckligt allvarlig och konkret misstanke om att förfarandet har inletts för att skada ledamotens politiska verksamhet), genom att de omständigheter som är aktuella i tvisten uteslutande riktas mot sökanden och hennes parti.

11.

Den elfte grunden avser skadlig inverkan på en ledamots oberoende och följderna av avsaknaden av bindande instruktioner. De angripna rättsakterna har utan tvivel till syfte att inskränka sökandens frihet att utöva uppdraget som parlamentsledamot genom att frånta henne nödvändiga finansiella medel för fullgörandet av uppdraget. En parlamentsledamot får dessutom inte ta emot instruktioner från generalsekreteraren om hur hon ska fullgöra sitt uppdrag, under hot om finansiella påföljder.

12.

Den tolfte grunden avser att Olaf inte är oberoende, då den inte ger några garantier om opartiskhet och integritet samt är beroende av Europeiska kommissionen.


3.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 104/62


Överklagande ingett den 8 februari 2017 – Kuka Systems mot EUIPO (Matrix light)

(Mål T-87/17)

(2017/C 104/86)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Kuka Systems GmbH (Augsburg, Tyskland) (ombud: Rechtsanwälte B. Maneth och C. Huch-Hallwachs)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Matrix light” – Registreringsansökan nr 14 779 714

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 1 december 2016 i ärende R 886/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

Åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009.