ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 38
European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

60 årgången
6 februari 2017

Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska unionens domstol

2017/C 38/01

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

1

 

V   Yttranden

 

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

 

Domstolen

2017/C 38/02

Mål C-127/15: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof – Österrike) – Verein für Konsumenteninformation mot INKO, Inkasso GmbH (Begäran om förhandsavgörande — Direktiv 2008/48/EG — Konsumentskydd — Konsumentkredit — Artikel 2.2 j — Avtal om avbetalning — Kostnadsfritt betalningsanstånd — Artikel 3 f — Kreditförmedlare — Inkassoföretag som agerar å kreditgivares vägnar)

2

2017/C 38/03

Mål C-208/15: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Kúria – Ungern) – Stock ’94 Szolgáltató Zrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Integrerat samarbete — Beviljande av finansiering och leveranser av omsättningstillgångar som är nödvändiga för jordbruksproduktionen — Ett enda och sammansatt tillhandahållande — Fristående och självständiga tillhandahållanden — Underordnat tillhandahållande och huvudsakligt tillhandahållande)

3

2017/C 38/04

Mål C-453/15: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – brottmål mot A, B (Begäran om förhandsavgörande — Beskattning — Mervärdesskatt — Direktiv 2006/112/EG — Artikel 56 — Platsen för tillhandahållande av tjänster — Begreppet liknande rättigheter — Överföring av utsläppsrätter för växthusgaser)

3

2017/C 38/05

Förenade målen C-532/15 och C-538/15: Domstolens dom (första avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Zaragoza, Juzgado de Primera Instancia de Olot – Spanien) – Eurosaneamientos SL, Entidad Urbanística Conservación Parque Tecnológico de reciclado López Soriano, UTE PTR Acciona Infraestructuras SA mot ArcelorMittal Zaragoza, SA (C-532/15), Francesc de Bolós Pi mot Urbaser SA (C-538/15) (Begäran om förhandsavgörande — Tjänster som tillhandahålls av sakförare — Taxa — Domstolar — Undantag ej möjligt)

4

2017/C 38/06

Mål C-553/15: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – Undis Servizi Srl mot Comune di Sulmona (Begäran om förhandsavgörande — Offentlig upphandling av tjänster — Tilldelning av kontrakt utan anbudsförfarande — Så kallad in house-tilldelning — Villkor — Motsvarande kontroll — Bedrivande av huvuddelen av verksamheten — Det offentligägda företag som tilldelats kontraktet innehas av flera lokala organ — Verksamhet som även bedrivs för lokala organ som inte är delägare — Verksamhet som ålagts av en offentlig myndighet som inte är delägare)

5

2017/C 38/07

Mål C-600/15: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – Staatssecretaris van Financiën mot Lemnis Lighting BV (Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EEG) nr 2658/87 — Tullunionen och gemensamma tulltaxan — Tullklassificering — Kombinerade nomenklaturen — Tulltaxenumren 8539, 8541, 8543, 8548 och 9405 — Lysdiodlampor (LED))

5

2017/C 38/08

Mål C-686/15: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 7 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Općinski sud u Velikoj Gorici – Kroatien) – Vodoopskrba i odvodnja d.o.o. mot Željka Klafurić (Begäran om förhandsavgörande — Miljö — Direktiv 2000/60/EG — Ram för Europeiska unionens åtgärder på vattenpolitikens område — Kostnadstäckning för vattentjänster — Beräkning av det belopp som förbrukaren är skyldig att betala — Rörlig del baserad på faktisk förbrukning och fast del som saknar samband med denna förbrukning)

6

2017/C 38/09

Mål C-535/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunalul Specializat Mureș (Rumänien) den 21 oktober 2016 – Michael Tibor Bachman mot FAER IFN SA

7

2017/C 38/10

Mål C-550/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag, sammanträdesplats Amsterdam (Nederländerna) den 31 oktober 2016 – A, S mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie

7

2017/C 38/11

Mål C-556/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgerichts Hamburg (Tyskland) den 3 november 2016 – Lutz GmbH mot Hauptzollamt Hannover

8

2017/C 38/12

Mål C-571/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Varna (Bulgarien) den 14 november 2016 – Nikolay Kantarev mot Balgarska narodna banka

9

2017/C 38/13

Mål C-583/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av cour d’appel de Versailles (Frankrike) den 17 november 2016 – Green Yellow Canet en Roussillon SNC mot Enedis, SA

10

2017/C 38/14

Mål C-584/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av cour d’appel de Versailles (Frankrike) den 17 november 2016 – Green Yellow Hyères Sup SNC mot Enedis, SA

11

2017/C 38/15

Mål C-589/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesverwaltungsgericht Oberösterreich (Österrike) den 21 november 2016 – Mario Alexander Filippi m.fl.

11

2017/C 38/16

Mål C-592/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Mons (Belgien) den 23 november 2016 – Cabinet d’Orthopédie Stainier SPRL mot État belge

12

2017/C 38/17

Mål C-612/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) den 28 november 2016 – C & J Clark International Ltd mot Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

13

2017/C 38/18

Mål C-618/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Upper Tribunal (Förenade kungariket) den 29 november 2016 – Rafal Prefeta mot Secretary of State for Work and Pensions

14

2017/C 38/19

Mål C-619/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberverwaltungsgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland) den 29 november 2016 – Sebastian W. Kreuziger mot Land Berlin

15

2017/C 38/20

Mål C-620/16: Talan väckt den 29 november 2016 – Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland

15

2017/C 38/21

Mål C-622/16 P: Överklagande ingett den 25 november 2016 av Scuola Elementare Maria Montessori Srl av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T-220/13, Scuola Elementare Maria Montessori mot kommissionen

16

2017/C 38/22

Mål C-623/16 P: Överklagande ingett den 25 november 2016 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T-220/13, Scuola Elementare Maria Montessori mot kommissionen

17

2017/C 38/23

Mål C-624/16 P: Överklagande ingett den 25 november 2016 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T 219/13, Ferracci mot kommissionen

17

2017/C 38/24

Mål C-638/16: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil du Contentieux des Étrangers (Belgien) den 12 december 2016 – X, X mot État belge

18

2017/C 38/25

Mål C-640/16 P: Överklagande ingett den 26 september 2016 av Greenpeace Energy eG av det beslut som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 9 december 2016 i mål T-382/15, Greenpeace Energy eG mot Europeiska kommissionen

19

2017/C 38/26

Mål C-659/16: Talan väckt den 20 december 2016 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

20

 

Tribunalen

2017/C 38/27

Mål T-199/04 RENV: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Gul Ahmed Textile Mills mot rådet (Dumpning — Import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan — Berättigat intresse av att få saken prövad — Inledande av undersökning — Konstruerat normalvärde — Uppenbart felaktig bedömning — Rätten till försvar — Motiveringsskyldighet — Rätten att yttra sig vid ett muntligt hörande — Jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset — Återbetalning av importtull — Jämkning — Skada — Orsakssamband — WTO-tull)

21

2017/C 38/28

Mål T-169/08 RENV: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – DEI mot kommissionen (Konkurrens — Missbruk av dominerande ställning — Den grekiska marknaden för tillhandahållande av brunkol och den grekiska grossistmarknaden för elektricitet — Beslut varigenom en överträdelse av artikel 86.1 EG jämförd med artikel 82 EG konstateras — Beviljande eller upprätthållande av ett offentligt företags utvinningsrättigheter till offentliga brunkolsfyndigheter — Avgränsning av de relevanta marknaderna — Lika möjligheter föreligger inte — Motiveringsskyldighet — Berättigade förväntningar — Maktmissbruk — Proportionalitet)

21

2017/C 38/29

Mål T-421/09 RENV: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – DEI mot kommissionen (Konkurrens — Missbruk av dominerande ställning — Den grekiska marknaden för tillhandahållande av brunkol och den grekiska grossistmarknaden för elektricitet — Beslut om särskilda åtgärder för att komma till rätta med det konkurrensbegränsande resultatet av en överträdelse av artikel 86.1 EG, jämförd med artikel 82 EG — Artikel 86.3 EG — Motiveringsskyldighet — Proportionalitet — Avtalsfrihet)

22

2017/C 38/30

Mål T-112/13: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Mondelez UK Holdings & Services mot EUIPO – Société des produits Nestlé (Form av en chokladbit) (Unionsvarumärken — Ogiltighetsförfarande — Tredimensionellt varumärke — Form av en chokladbit — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Särskiljningsförmåga som förvärvats genom användning — Artikel 7.1 b och 7.3 i förordning nr 207/2009 — Artikel 52.1 oh 52.2 i förordning nr 207/2009.)

23

2017/C 38/31

Mål T-177/13: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – TestBioTech m.fl. mot kommissionen (Miljö — Genetiskt modifierade produkter — Den genetiskt modifierade sojan MON 87701xMON 89788 — Avslag utan stöd på en ansökan om intern omprövning av ett beslut om utsläppande på marknaden — Motiveringsskyldighet — Uppenbart felaktig bedömning)

24

2017/C 38/32

Mål T-466/14: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen (Tullunion — Import av varor som härleds från tonfisk med ursprung i El Salvador — Återbetalning av importtull i efterhand — Begäran om att importtull inte ska återbetalas — Artiklarna 220.2 b och 236 i förordning (EEG) nr 2913/92 — Rätten till en god förvaltning inom ramen för artikel 872 bis i förordning (EEG) nr 2454/93 — Orimligt fel som behöriga myndigheter kan avslöja)

24

2017/C 38/33

Mål T-548/14: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen (Tullunion — Import av varor som härleds från tonfisk med ursprung i Ecuador — Återbetalning av importtull i efterhand — Begäran om att importtull inte ska återbetalas — Artiklarna 220.2 b och 236 i förordning (EEG) nr 2913/92 — Meddelande till importörerna som publicerats i EUT — God tro — Ansökan om eftergift av importtullar — Artikel 239 i förordning (EEG) nr 2913/92)

25

2017/C 38/34

Mål T-758/14: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Infineon Technologies mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Chips för kort — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras — Utbyte av känslig affärsinformation — Rätten till försvar — Överträdelse genom syfte — Bevis — Preskription — En enda, fortlöpande överträdelse — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Försäljningsvärde)

26

2017/C 38/35

Mål T-762/14: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Philips och Philips France mot kommissionen (Konkurrens — Konkurrensbegränsande samverkan — Chips för kort — Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras — Utbyte av känslig affärsinformation — Överträdelse genom syfte — En enda, fortlöpande överträdelse — Principen om god förvaltningssed — Tillbörlig aktsamhet — Bevis — 2006 års meddelande om samarbete — Tillkännagivandet om förlikning — Preskription — 2006 års riktlinjer för beräkning av böter — Försäljningsvärde)

26

2017/C 38/36

Mål T-808/14: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen (Statligt stöd — Digitalteve — Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Kastilien-La Mancha — Beslut i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den inre marknaden — Begreppet företag — Ekonomisk verksamhet — Fördel — Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse — Snedvridning av konkurrensen — Artikel 107.3 c FEUF — Krav på omsorg — Skälig tidsfrist — Rättssäkerhet — Likabehandling — Proportionalitet — Subsidiaritet — Rätt till information)

27

2017/C 38/37

Förenade målen T-37/15 och T-38/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Abertis Telecom Terrestre och Telecom Castilla-La Mancha mot kommissionen (Statligt stöd — Digitalteve — Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Kastilien-La Mancha — Beslut i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den inre marknaden — Begreppet företag — Ekonomisk verksamhet — Fördel — Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse — Snedvridning av konkurrensen — Artikel 107.3 c FEUF — Nytt stöd)

28

2017/C 38/38

Mål T-212/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Aldi mot EUIPO – Miquel Alimentació Grup (Gourmet) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering av EU-figurmärket Gourmet — De äldre nationella ordmärkena och figurmärkena GOURMET och Gourmet — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Känneteckenslikhet — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

28

2017/C 38/39

Mål T-227/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Redpur mot EUIPO – Redwell Manufaktur (Redpur) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av fmärket Redpur — Det äldre EU-figurmärket redwell INFRAROT HEIZUNGEN — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

29

2017/C 38/40

Mål T-330/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Keil mot EUIPO – NaturaFit Diätetische Lebensmittelproduktions (BasenCitrate) (EU-varumärke — Ogiltighetsförfarande — EU-ordmärket BasenCitrate — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009)

30

2017/C 38/41

Mål T-366/15 P: Tribunalens dom av den 14 december 2016 – Todorova Androva mot rådet m.fl. (Överklagande — Personalmål — Tjänstemän — Befordran — Befordringsförfarandet 2011 — Icke-införande i företeckningen över befordringsbara tjänstemän — Ogillande av talan i första instans — Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna — Klausul 4 i ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP — Likabehandling — Motiveringsskyldighet — Bevisbörda — Domaren i första instans utredningsskyldighet — Invändning om rättsstridighet — Regeln om att klagomålet och den talan som väcks vid unionsdomstolen ska överensstämma)

30

2017/C 38/42

Mål T-391/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Aldi mot EUIPO – Cantina Tollo (ALDIANO) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket ALDIANO — Äldre EU-ordmärke ALDI — Verkligt bruk av det äldre varumärket — Artikel 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 — Regel 22.3 i förordning (EG) nr 2868/95)

31

2017/C 38/43

Mål T-529/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Intesa Sanpaolo/EUIPO (START UP INITIATIVE) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket START UP INITIATIVE — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga saknas — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 — Motiveringsskyldighet — Artikel 75 i förordning nr 207/2009)

32

2017/C 38/44

Förenade målen T-678/15 och T-679/15: Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Novartis mot EUIPO (Återgivning av en grå korg och en grön korg) (Unionsvarumärke — Ansökan om registrering som unionsvarumärke av figurmärken som återger en grå korg och en grön korg — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga — Tecknets enkelhet — Artikel 7.1 b I förordning (EG) nr 207/2009)

32

2017/C 38/45

Mål T-716/15: Tribunalens dom av den 9 november 2016 – Gallardo Blanco mot EUIPO – Expasa Agricultura y Ganadería (Återgivning av ett hästbett i form av ett h) (EU-varumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke som utgörs av en återgivning av ett hästbett i form av ett h — Äldre EU-figurmärke och äldre spanskt figurmärke — Relativt registreringshinder — Verkligt bruk av de äldre varumärkena — Artikel 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009)

33

2017/C 38/46

Mål T-826/16 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 16 december 2016 – Casasnovas Bernad mot kommissionen (Ansökan om interimistiska åtgärder — Personalmål — Kontraktsanställda — Uppsägning av ett tidsobegränsat kontrakt — Begäran om uppskov med verkställigheten — Krav på skyndsamhet föreligger inte)

33

2017/C 38/47

Mål T-746/16: Talan väckt den 28 oktober 2016 – Andreassons Åkeri m.fl./kommissionen

34

2017/C 38/48

Mål T-778/16: Talan väckt den 9 november 2016 – Irland mot kommissionen

35

2017/C 38/49

Mål T-834/16: Talan väckt den 29 november 2016 – QC mot Europeiska rådet

36

2017/C 38/50

Mål T-837/16: Talan väckt den 28 november 2016 – Sverige/Kommissionen

37

2017/C 38/51

Mål T-838/16: Talan väckt den 30 november 2016 – BP mot FRA

38

2017/C 38/52

Mål T-842/16: Överklagande ingett den 30 november 2016 – Repower mot EUIPO – repowermap (REPOWER)

39

2017/C 38/53

Mål T-843/16: Överklagande ingett den 29 november 2016 – dm drogerie markt mot EUIPO – Digital Print Group O. Schimek (Foto Paradies)

40

2017/C 38/54

Mål T-844/16: Överklagande ingett den 29 november 2016 – Alpirsbacher Klosterbräu Glauner mot EUIPO (Klosterstoff)

41

2017/C 38/55

Mål T-848/16: Överklagande ingett den 1 december 2016 – Deichmann mot EUIPO – Vans (V)

41

2017/C 38/56

Mål T-849/16: Talan väckt den 15 december 2016 – PGNiG Supply & Trading mot kommissionen

42

2017/C 38/57

Mål T-850/16: Talan väckt den 30 november 2016 – QE mot Eurojust

43

2017/C 38/58

Mål T-854/16: Talan väckt den 5 december 2016 – Barata mot parlamentet

44

2017/C 38/59

Mål T-857/16: Överklagande ingett den 5 december 2016 – Erdinger Weißbräu Werner Brombach mot EUIPO (Formen på ett stort glas)

45

2017/C 38/60

Mål T-859/16: Överklagande ingett den 7 december 2016 – Damm mot EUIPO – Schlossbrauerei Au Hallertau Willibald Beck Freiherr von Peccoz (EISKELLER)

46

2017/C 38/61

Mål T-860/16: Överklagande ingett den 6 december 2016 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go)

46

2017/C 38/62

Mål T-861/16: Talan väckt den 7 december 2016 – C & J Clark International mot kommissionen

47

2017/C 38/63

Mål T-862/16: Överklagande ingett den 7 december 2016 – fritz kulturgüter/EUIPO – Sumol + Compal Marcas (fritz wasser)

48

2017/C 38/64

Mål T-863/16: Talan väckt den 5 december 2016 – Le Pen mot parlamentet

48

2017/C 38/65

Mål T-869/16: Överklagande ingett den 7 december 2016 – Wenger mot EUIPO – Swissgear (SWISSGEAR)

50

2017/C 38/66

Mål T-873/16: Talan väckt den 8 december 2016 – Groupe Canal + mot kommissionen

50

2017/C 38/67

Mål T-878/16: Överklagande ingett den 9 december 2016 – Karelia mot EUIPO (KARELIA)

52

2017/C 38/68

Mål T-883/16: Talan väckt den 16 december 2016 – Republiken Polen mot kommissionen

52

2017/C 38/69

Mål T-884/16: Talan väckt den 15 december 2016 – Multiconnect mot kommissionen

53

2017/C 38/70

Mål T-885/16: Talan väckt den 15 december 2015 – Mass Response Service mot kommissionen

54

2017/C 38/71

Mål T-167/16: Tribunalens beslut av den 26 oktober 2016 – Polen mot kommissionen

54

2017/C 38/72

Mål T-535/16: Tribunalens beslut av den 5 december 2016 – McGillivray mot kommissionen

55

SV

 

IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska unionens domstol

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/1

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2017/C 038/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 30, 30.1.2017

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 22, 23.1.2017

EUT C 14, 16.1.2017

EUT C 6, 9.1.2017

EUT C 475, 19.12.2016

EUT C 462, 12.12.2016

EUT C 454, 5.12.2016

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/2

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof – Österrike) – Verein für Konsumenteninformation mot INKO, Inkasso GmbH

(Mål C-127/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 2008/48/EG - Konsumentskydd - Konsumentkredit - Artikel 2.2 j - Avtal om avbetalning - Kostnadsfritt betalningsanstånd - Artikel 3 f - Kreditförmedlare - Inkassoföretag som agerar å kreditgivares vägnar))

(2017/C 038/02)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Verein für Konsumenteninformation

Motpart: INKO, Inkasso GmbH

Domslut

1)

Artikel 2.2 j i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG ska tolkas så, att ett avtal om avbetalning av en kredit som ingåtts mellan en försumlig konsument och kreditgivaren via ett inkassoföretag inte ska anses ”kostnadsfritt” i den mening som avses i denna bestämmelse, då konsumenten genom detta avtal åtar sig att återbetala det totala kreditbeloppet samt att betala räntor och avgifter som inte föreskrevs i det ursprungliga avtalet innehållande villkoren för den beviljade krediten.

2)

Artikel 3 f och artikel 7 i direktiv 2008/48 ska tolkas så, att ett inkassoföretag som å en kreditgivares vägnar ingår avtal om avbetalning av en obetald kredit, men som endast medverkar subsidiärt som kreditförmedlare – vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera om så är fallet – ska anses vara en ”kreditförmedlare” i den mening som avses i nämnda artikel 3 f, och är inte skyldigt att tillhandahålla konsumenter förhandsinformation i enlighet med artiklarna 5 och 6 i direktivet.

(1)  EUT C 205, 22.6.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/3

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Kúria – Ungern) – Stock ’94 Szolgáltató Zrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága

(Mål C-208/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Integrerat samarbete - Beviljande av finansiering och leveranser av omsättningstillgångar som är nödvändiga för jordbruksproduktionen - Ett enda och sammansatt tillhandahållande - Fristående och självständiga tillhandahållanden - Underordnat tillhandahållande och huvudsakligt tillhandahållande))

(2017/C 038/03)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Stock ’94 Szolgáltató Zrt.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága

Domslut

Rådet direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att:

—

en transaktion avseende integrerat jordbrukssamarbete som innebär att en ekonomisk aktör levererar varor till en jordbrukare och beviljar denne ett lån för förvärv av dessa varor utgör en enda transaktion vid tillämpning av detta direktiv, i vilken leveransen av dessa varor utgör det huvudsakliga tillhandahållandet. Beskattningsunderlaget för detta enda tillhandahållande utgörs både av priset för nämnda varor och den ränta som betalas för de lån som jordbrukarna beviljats,

—

den omständigheten att en integreringspart kan tillhandahålla jordbrukare ytterligare tjänster eller kan förvärva de jordbruksvaror som jordbrukarna producerar påverkar inte kvalificeringen av transaktionen i fråga som en enda transaktion vid tillämpning av direktiv 2006/112.

(1)  EUT C 236, 20.7.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/3

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – brottmål mot A, B

(Mål C-453/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 56 - Platsen för tillhandahållande av tjänster - Begreppet liknande rättigheter - Överföring av utsläppsrätter för växthusgaser))

(2017/C 038/04)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

A, B

Ytterligare deltagare i rättegången: Generalbundesanwalt beim Bundesgerichtshof

Domslut

Artikel 56.1 a i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att ”liknande tjänster” i denna bestämmelse omfattar utsläppsrätterna för växthusgaser som definieras i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

(1)  EUT C 363, 3.11.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/4

Domstolens dom (första avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Zaragoza, Juzgado de Primera Instancia de Olot – Spanien) – Eurosaneamientos SL, Entidad Urbanística Conservación Parque Tecnológico de reciclado López Soriano, UTE PTR Acciona Infraestructuras SA mot ArcelorMittal Zaragoza, SA (C-532/15), Francesc de Bolós Pi mot Urbaser SA (C-538/15)

(Förenade målen C-532/15 och C-538/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Tjänster som tillhandahålls av sakförare - Taxa - Domstolar - Undantag ej möjligt))

(2017/C 038/05)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Audiencia Provincial de Zaragoza, Juzgado de Primera Instancia de Olot

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Eurosaneamientos SL, Entidad Urbanística Conservación Parque Tecnológico de reciclado López Soriano, UTE PTR Acciona Infraestructuras SA (C-532/15), Francesc de Bolós Pi (C-538/15)

Motpart: ArcelorMittal Zaragoza, SA (C-532/15), Urbaser SA (C-538/15)

Ytterligare deltagare i rättegången: Consejo General de Procuradores de España (C-532/15)

Domslut

1)

Artikel 101 FEUF, jämförd med artikel 4.3 FEU, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den i det nationella målet, enligt vilken sakförare erhåller arvode enligt en taxa från vilken avvikelse endast får göras med 12 procent uppåt eller nedåt, när de nationella domstolarna inskränker sig till att kontrollera att taxan har tillämpats strikt, utan att det finns någon möjlighet att i undantagsfall frångå de gränser som föreskrivs i taxebestämmelsen.

2)

Europeiska unionens domstol är inte behörig att besvara den andra och den tredje tolkningsfrågan i mål C-532/15 samt den tredje, den fjärde och den femte tolkningsfrågan i mål C-538/15 som ställts av Audiencia Provincial de Zaragoza (Provinsdomstolen i Zaragoza, Spanien) respektive Juzgado de Primera Instancia de Olot (Förstainstansdomstolen i Olot, Spanien).

(1)  EUT C 429, 21.12.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/5

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – Undis Servizi Srl mot Comune di Sulmona

(Mål C-553/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Offentlig upphandling av tjänster - Tilldelning av kontrakt utan anbudsförfarande - Så kallad in house-tilldelning - Villkor - ”Motsvarande kontroll” - ”Bedrivande av huvuddelen av verksamheten” - Det offentligägda företag som tilldelats kontraktet innehas av flera lokala organ - Verksamhet som även bedrivs för lokala organ som inte är delägare - Verksamhet som ålagts av en offentlig myndighet som inte är delägare))

(2017/C 038/06)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Undis Servizi Srl

Motpart: Comune di Sulmona

ytterligare deltagare i rättegången: Cogesa SpA

Domslut

1)

Vid tillämpningen av domstolens praxis avseende direkt tilldelning av kontrakt, så kallad in house-tilldelning, ska man för att fastställa om den enhet som tilldelats kontraktet bedriver huvuddelen av sin verksamhet för den upphandlande myndigheten, bland annat lokala organ som är delägare i enheten och utövar kontroll över den, inte i den verksamheten innefatta sådan verksamhet som nämnda enhet åläggs att bedriva av en myndighet som inte är delägare i enheten, för lokala organ som inte heller är delägare i nämnda enhet och inte utövar någon kontroll över den, då sistnämnda verksamhet ska anses bedrivas för tredje man.

2)

För att fastställa om den enhet som tilldelats kontraktet bedriver huvuddelen av sin verksamhet för lokala organ som är delägare i den enheten och som tillsammans utövar kontroll över den enheten som motsvarar den kontroll som de utövar över den egna förvaltningen, ska samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas, och det är härvid möjligt att beakta den verksamhet som den enhet som har tilldelats kontraktet bedrivit för nämnda lokala organ innan en sådan gemensam kontroll började utövas.

(1)  EUT C 27, 25.1.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/5

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 8 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – Staatssecretaris van Financiën mot Lemnis Lighting BV

(Mål C-600/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EEG) nr 2658/87 - Tullunionen och gemensamma tulltaxan - Tullklassificering - Kombinerade nomenklaturen - Tulltaxenumren 8539, 8541, 8543, 8548 och 9405 - Lysdiodlampor (LED)))

(2017/C 038/07)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Staatssecretaris van Financiën

Motpart: Lemnis Lighting BV

Domslut

Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 oktober 2007, ska tolkas så, att varor såsom de aktuella lysdiodlamporna omfattas av KN-nummer 8543, med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över.

(1)  EUT C 48, 8.2.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/6

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 7 december 2016 (begäran om förhandsavgörande från Općinski sud u Velikoj Gorici – Kroatien) – Vodoopskrba i odvodnja d.o.o. mot Željka Klafurić

(Mål C-686/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Miljö - Direktiv 2000/60/EG - Ram för Europeiska unionens åtgärder på vattenpolitikens område - Kostnadstäckning för vattentjänster - Beräkning av det belopp som förbrukaren är skyldig att betala - Rörlig del baserad på faktisk förbrukning och fast del som saknar samband med denna förbrukning))

(2017/C 038/08)

Rättegångsspråk: kroatiska

Hänskjutande domstol

Općinski sud u Velikoj Gorici

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Vodoopskrba i odvodnja d.o.o.

Svarande: Željka Klafurić

Domslut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ska tolkas på så sätt att det inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, som den i det nationella målet, enligt vilken det pris för vattentjänster som faktureras förbrukaren inte bara inbegriper en rörlig del baserad på faktisk förbrukning, utan även en fast del som inte har samband med den faktiska förbrukningen.

(1)  EUT C 111, 29.3.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunalul Specializat Mureș (Rumänien) den 21 oktober 2016 – Michael Tibor Bachman mot FAER IFN SA

(Mål C-535/16)

(2017/C 038/09)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Tribunalul Specializat Mureș

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Michael Tibor Bachman

Motpart: FAER IFN SA

Tolkningsfråga

Ska artikel [2 b] i direktiv 93/13/EEG (1), där begreppet konsument definieras, tolkas så, att begreppet även omfattar den fysiska person som genom ett avtal om novation har åtagit sig att uppfylla skyldigheten gentemot en näringsidkare, ett affärsdrivande kreditinstitut, att återbetala krediter som ursprungligen beviljades ett bolag för ändamål som har koppling till dess verksamhet, nämligen investeringar i verksamhet som består i godstransporter på väg, utan att denna fysiska person har en uppenbar koppling till nämnda bolag men i stället har handlat på grundval av band, som faller utanför näringsverksamheten, till den person som kontrollerade den ursprungliga låntagaren och till de personer som tecknade accessoriska avtal till de ursprungliga kreditavtalen (avtal om borgensåtagande eller om fastighetshypotek/fastighetspant)?

(1)  Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169)

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag, sammanträdesplats Amsterdam (Nederländerna) den 31 oktober 2016 – A, S mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie

(Mål C-550/16)

(2017/C 038/10)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Den Haag, sammanträdesplats Amsterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A, S

Motpart: Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie

Tolkningsfrågor

Ska, när det gäller familjeåterförening av flyktingar, uttrycket ”underårig utan medföljande vuxen” i den mening som avses i artikel 2 f i direktivet förstås så, att det även avser en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som är yngre än arton år och som anländer till en medlemsstat utan medföljande vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för den underårige, när den underårige

—

ansöker om asyl,

—

under asylförfarandet i medlemsstaten fyller 18 år,

—

beviljas asyl med retroaktiv verkan från och med ansökningsdatumet, och

—

därefter ansöker om familjeåterförening?

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/8

Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgerichts Hamburg (Tyskland) den 3 november 2016 – Lutz GmbH mot Hauptzollamt Hannover

(Mål C-556/16)

(2017/C 038/11)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Hamburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lutz GmbH

Motpart: Hauptzollamt Hannover

Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor

1.

a)

Ska Europeiska kommissionens förklarande anmärkningar till undernummer 6212 2000 i Europeiska unionens (1) kombinerade nomenklatur (EUT C 76, 2015, s 1, s. 255) tolkas så, att en byxgördel redan har ”begränsad horisontell elasticitet” när den horisontella elasticiteten är mindre omfattande än den vertikala elasticiteten?

b)

Om fråga 1.a) besvaras jakande:

På grundval av vilka objektiva kriterier ska denna jämförelse mellan horisontell och vertikal elasticitet göras?

2.

Om fråga 1.a) besvaras nekande:

a)

Ska Europeiska kommissionens förklarande anmärkningar till undernummer 6212 2000 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (EUT C 76, s 1, särskilt s. 255) tolkas så, att en byxgördel först har ”begränsad horisontell elasticitet” när den horisontella elasticiteten är betydligt mindre än den vertikala elasticiteten?

b)

Om fråga 2.a) besvaras jakande:

På grundval av vilka objektiva kriterier ska denna jämförelse mellan horisontell och vertikal elasticitet göras och vilka bedömningskriterier ska tillämpas?

3.

Om fråga 2.a) besvaras nekande:

a)

Ska Europeiska kommissionens förklarande anmärkningar till undernummer 6212 2000 i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (EUT C 76, s 1, särskilt s. 255) tolkas så, att begränsningen av den horisontella elasticiteten för byxgördlar inte kan definieras genom en jämförelse mellan horisontell och vertikal elasticitet, utan avser en absolut begränsning av den horisontella elasticiteten?

b)

Om fråga 3.a) besvaras jakande:

På grundval av vilka objektiva kriterier ska prövningen av huruvida den horisontella elasticiteten för byxgördlar är begränsad i den mening som avses i fråga 3.a) göras?

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Varna (Bulgarien) den 14 november 2016 – Nikolay Kantarev mot Balgarska narodna banka

(Mål C-571/16)

(2017/C 038/12)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Varna

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Nikolay Kantarev

Motpart: Balgarska narodna banka

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 4.3 FEU samt ekvivalens- och effektivitetsprinciperna tolkas så, att det i avsaknad av ett nationellt regelverk är tillåtet att fastställa behörig domstol samt förfarande för skadeståndstalan på grund av överträdelse av unionsrätten utifrån den myndighet som begått överträdelsen och den typ av handlande/försumlighet som har föranlett överträdelsen, när tillämpningen av dessa kriterier leder till att talan behandlas vid olika domstolar, allmän domstol och förvaltningsdomstol, som regleras genom olika processlagar – civilprocesslagen [Grazhdansko-protsesualen kodeks, GPK] och förvaltningsprocesslagen [Administrativnoprotsesualen kodeks, APK] – vilket kräver betalning av olika avgifter, nämligen en proportionerlig respektive fast avgift, samt styrkande av olika rekvisit, även vad gäller culpa?

2)

Ska artikel 4.3 FEU och de villkor som ställts i EU-domstolens dom i målet Frankovich tolkas så, att de utgör hinder för att skadeståndstalan på grund av överträdelse av unionsrätten [kan] regleras enligt förfarandet i artiklarna 45 och 49 i lagen om obligationsrättsliga förhållanden och avtal [Zakon za zadalzheniata i dogovorite, nedan kallad ZZD], som inbegriper en skyldighet om betalning av en proportionerlig avgift och styrkande av culpa, respektive enligt förfarandet i artikel 1 i lagen om statens och kommunernas skadeståndsansvar [Zakon za otgovornostta na darzhavata i obshtinite za vredi, nedan kallad ZODOV], som visserligen föreskriver ett strikt ansvar och omfattar särskilda bestämmelser som ska underlätta domstolsprövning, men som endast är tillämpligt på skador som har uppkommit genom upphävda rättsstridiga rättsakter och myndighetens rättsstridiga handlande/försumlighet och som inte omfattar andra statliga organs överträdelser av unionsrätten vilka har uppkommit till följd av begångna rättshandlingar/försumligheter som inte har upphävts enligt respektive förfarande?

3)

Ska artiklarna 1.3 i och 10.1 i direktiv 94/19 (1) tolkas så, att de medger den lagstiftningsmetod som har valts i artikel 36.3 i lagen om kreditinstitut [Zakon za kreditnite institutsii, nedan kallad ZKI] och artikel 23.5 i lagen om bankinsättningsgaranti [Zakon za garantirane na vlogovete v bankite, nedan kallad ZGVB], vilket skulle innebära att ”förutsättningen att kreditinstitutet i fråga för närvarande och av skäl direkt förknippade med dess finansiella ställning, verkar sakna förmåga att kunna återbetala insättningen och att denna oförmåga hos institutet inte endast är tillfällig” är liktydigt med att institutet är på obestånd, att dess tillstånd ska återkallas och att insättningsgarantisystemet ska träda i kraft från och med den tidpunkt då banktillståndet återkallas?

4)

Ska artikel 1.3 i direktiv 94/19 tolkas så, att ett villkor för att en insättning ska klassificeras som ”indisponibel” är att ”de behöriga myndigheterna” uttryckligen måste ha konstaterat dess ”indisponibilitet” efter sin bedömning enligt punkt i) i samma bestämmelse eller kan detta vid en lucka i den nationella lagstiftningen utläsas utifrån ”de behöriga myndigheternas” bedömning och intention genom en tolkning av myndighetens övriga rättshandlingar – i förevarande fall exempelvis BNB-styrelsens (upravitelen savet, nedan kallad US) beslut nr 73 av den 20 juni 2014, varigenom ”KTB” AD sattes under särskild tillsyn – eller på grundval av omständigheterna i målet vid den nationella domstolen?

5)

Kan samtliga garanterade insättningar utan avtalad löptid (som är tillgängliga utan förhandsavisering och utbetalas omgående på begäran) anses ha blivit indisponibla i den mening som avses i artikel 1.3 i) i direktiv 94/19 under de omständigheter som föreligger i målet vid den nationella domstolen, då BNB-styrelsens beslut nr 73 av den 20 juni 2014 resulterade i att samtliga betalningar och all handel ställdes in och investerarna under perioden 20 juni–6 november 2014 varken kunde begära utbetalningar eller få tillgång till sina insättningar, eller medför villkoret att en insättning ”har förfallit till betalning men inte har betalats ut av ett kreditinstitut” att investerarna måste ha krävt utbetalning från kreditinstitutet (genom anmodan eller begäran) och att denna utbetalning sedan inte har verkställts?

6)

Ska artiklarna 1.3 i och 10.1 i direktiv 94/19 och skäl 8 i direktiv 2009/14 (2) tolkas så, att ”de behöriga myndigheternas” utrymme för eget skön när de genomför sin bedömning enligt artikel 1.3 i begränsas genom den frist som fastställs i punkt i andra meningen eller medger dessa bestämmelser att insättningar är indisponibla längre än vad som anges i direktivet när det gäller ändamål såsom särskild tillsyn enligt artikel 115 ZKI?

7)

Har artiklarna 1.3 i och 10.1 i direktiv 94/19 direkt effekt och medför de att insättare i en bank som är ansluten till ett insättningsgarantisystem har rätt att via detta system inte bara få ersättning för skada upp till det belopp som anges i artikel 7.1 i direktiv 94/19 utan även att ställa staten till svars för överträdelse av unionsrätten, genom att från den myndighet som har till uppgift att konstatera att insättningarna är indisponibla kräva ersättning för försenad utbetalning av det garanterade insättningsbeloppet, när beslutet enligt artikel 1.3 i har fattats fem dagar efter utgången av den frist som fastställs i direktivet och denna försening är ett resultat av en rekonstruktionsåtgärd som ska skydda banken mot obestånd och som har beslutats av samma myndighet, eller ger dessa bestämmelser, under de omständigheter som föreligger i målet vid den nationella domstolen, utrymme för en nationell bestämmelse såsom artikel 79.8 ZKI, där det fastställs att BNB, dess organ och deras bemyndigade personer endast är ansvariga för uppsåtliga skador?

8)

Utgör en överträdelse av unionsrätten, som består i att ”den behöriga myndigheten” inte fattat något beslut enligt artikel 1.3 i) i direktiv 94/19 en ”överträdelse som är tillräckligt klar” för att kunna utlösa en medlemsstats ansvar för skador genom en talan mot tillsynsmyndigheten, under vilka omständigheter är så fallet och är i detta sammanhang följande omständigheter av betydelse: a) att fonden för bankinsättningsgaranti [Fond za garantirane na vlogovete v bankite, nedan kallad FGVB] saknade medel för att täcka samtliga garanterade insättningar, b) att kreditinstitutet under samma period som betalningarna ställdes in sattes under särskild tillsyn som ett skydd mot obestånd, c) att klagandens insättning betalades ut sedan BNB konstaterat att rekonstruktionsåtgärderna inte gett något resultat, [d)] att klagandens insättning plus ränteintäkter utbetalats för perioden 20 juni–6 november 2014?

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (EGT L 135, 1994, s. 5; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 227)

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG av den 11 mars 2009 om ändring av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar, vad gäller täckningsnivån och utbetalningsfristen (EUT L 68, 2009, s. 3)

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av cour d’appel de Versailles (Frankrike) den 17 november 2016 – Green Yellow Canet en Roussillon SNC mot Enedis, SA

(Mål C-583/16)

(2017/C 038/13)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d’appel de Versailles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Green Yellow Canet en Roussillon SNC

Motpart: Enedis, SA

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 107.1 FEUF tolkas så, att en ordning bestående i en skyldighet att köpa elektricitet som framställs vid anläggningar som drivs med solenergi till ett pris som överstiger marknadspriset och som finansieras av slutförbrukarna av elektricitet – såsom den ordning som följer av ministerförordningarna av den 10 juli 2006 (JORF nr 171 av den 26 juli 2006, s. 11133) och den 12 januari 2010 (JORF nr 0011 av den 14 januari 2010, s. 727), i vilka inköpsvillkoren för sådan elektricitet fastställs, jämförda med lag nr 2000-108 av den 10 februari 2000 om modernisering och utveckling av allmänna elektricitetstjänster, dekret nr 2000-1196 av den 6 december 2000 och dekret nr 2001-410 av den 10 maj 2001 – utgör statligt stöd?

2)

För det fall den första frågan besvaras jakande, ska artikel 108.3 FEUF tolkas så, att underlåtenheten att i förväg anmäla denna ordning till Europeiska kommissionen påverkar giltigheten av ovannämnda ministerförordningar varigenom den omtvistade stödåtgärden har genomförts?

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av cour d’appel de Versailles (Frankrike) den 17 november 2016 – Green Yellow Hyères Sup SNC mot Enedis, SA

(Mål C-584/16)

(2017/C 038/14)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d’appel de Versailles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Green Yellow Hyères Sup SNC

Motpart: Enedis, SA

Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor

1)

Ska artikel 107.1 FEUF tolkas så, att en ordning bestående i en skyldighet att köpa elektricitet som framställs vid anläggningar som drivs med solenergi till ett pris som överstiger marknadspriset och som finansieras av slutförbrukarna av elektricitet – såsom den ordning som följer av ministerförordningarna av den 10 juli 2006 (JORF nr 171 av den 26 juli 2006, s. 11133) och den 12 januari 2010 (JORF nr 0011 av den 14 januari 2010, s. 727), i vilka inköpsvillkoren för sådan elektricitet fastställs, jämförda med lag nr 2000-108 av den 10 februari 2000 om modernisering och utveckling av allmänna elektricitetstjänster, dekret nr 2000-1196 av den 6 december 2000 och dekret nr 2001-410 av den 10 maj 2001 – utgör statligt stöd?

2)

För det fall den första frågan besvaras jakande, ska artikel 108.3 FEUF tolkas så, att underlåtenheten att i förväg anmäla denna ordning till Europeiska kommissionen påverkar giltigheten av ovannämnda ministerförordningar varigenom den omtvistade stödåtgärden har genomförts?

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesverwaltungsgericht Oberösterreich (Österrike) den 21 november 2016 – Mario Alexander Filippi m.fl.

(Mål C-589/16)

(2017/C 038/15)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landesverwaltungsgericht Oberösterreich

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mario Alexander Filippi, Martin Manigatterer, Play For Me GmbH, ATG GmbH, Christian Vöcklinger, Gmalieva s.r.o., PBW GmbH, Felicitas GmbH, Celik KG, Christian Guzy, Martin Klein, Shopping Center Wels Einkaufszentrum GmbH, Game Zone Entertainment AG, Fortuna Advisory Kft., Finanzamt Linz, Klara Matyiko

Motparter: Landespolizeidirektion Oberösterreich, Bezirkshauptmann von Eferding, Bezirkshauptmann von Ried im Innkreis, Bezirkshauptmann von Linz-Land

Tolkningsfråga

Ska artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (1) jämförd med artikel 56 och följande artiklar FEUF tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser (såsom 86a § stycke 4 VfGG, 38a § stycke 4 VwGG, 87 § stycke 2 VfGG eller 63 § stycke 1 VwGG), i situationer i vilka det krävs en kontroll av sammanhanget, vilka– som del av ett övergripande system som i praktiken innebär att de högsta nationella domstolarna inte företar någon självständig prövning av de materiella omständigheterna och bevisvärderingen, och, när det föreligger ett flertal liknande mål som rör en konkret rättsfråga, endast företar en prövning i sak i ett av dessa och mot denna bakgrund avvisar alla andra klagomål av formella grunder utan någon materiell prövning – godtar eller inte med säkerhet utesluter att domstolsavgöranden (i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen eller artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna) – särskilt när dessa har meddelats i centrala unionsrättsliga frågor såsom till exempel tillträde till marknaden eller marknadsöppnande – därefter kan åsidosättas genom avgöranden från överordnade institutioner som i sin tur inte uppfyller kraven i artikel 6.1 i Europakonventionen eller artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, utan en föregående begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen?

(1)  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Mons (Belgien) den 23 november 2016 – Cabinet d’Orthopédie Stainier SPRL mot État belge

(Mål C-592/16)

(2017/C 038/16)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d'appel de Mons

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Cabinet d’Orthopédie Stainier SPRL

Motpart: État belge

Tolkningsfråga

Är det förenligt med föreskrifterna om balansräkning i rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 (direktiv 78/660/EEG, EGT L 222, 1978, s. 11; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 17) med avseende på kraven

—

att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat (artikel 2.3 i direktivet),

—

att avsättningar ska ha till syfte att täcka förluster eller skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer (artikel 20.1 i direktivet),

—

att värderingen ska ske med iakttagande av rimlig försiktighet, vilket särskilt innebär att

endast per balansdagen konstaterade intäkter får tas med,

hänsyn måste tas till alla förutsebara risker och möjliga förluster som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår även om dessa risker eller förluster blir kända först efter balansdagen, men före upprättandet av balansräkningen (artikel 31.1 c aa och bb i direktivet),

—

att de intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp utan hänsyn till tidpunkten för betalningen (artikel 31.1 d i direktivet),

—

att aktiv- och passivposternas beståndsdelar ska värderas var för sig (artikel 31.1 e i direktivet)

att ett bolag som har utställt en aktieoption kan bokföra försäljningspriset för denna option som en intäkt i resultaträkningen under det räkenskapsår som denna option löses in eller dess löptid går ut för att beakta den risk som optionsutställaren tar [och inte] under det räkenskapsår som försäljningen av optionen genomförs och dess pris slutgiltigt fastställs, och risken som optionsutställaren åtar sig då värderas separat genom en avsättning?”

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) den 28 november 2016 – C & J Clark International Ltd mot Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

(Mål C-612/16)

(2017/C 038/17)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

First-tier Tribunal (Tax Chamber)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: C & J Clark International Ltd

Motpart: Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

Tolkningsfrågor

1)

Ska en preskriptionstid tillämpas på uttag av den antidumpningstull som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1395 (1) av den 18 augusti 2016 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1647 (2) av den 13. september 2016 (tillsammans nedan kallade de omtvistade förordningarna) och, om så är fallet, på grundval av vilken bestämmelse?

2)

Är de omtvistade förordningarna ogiltiga med anledning av att de saknar giltig rättslig grund, och därmed strider mot artikel 5.1 och 5.2 FEU?

3)

Är de omtvistade förordningarna ogiltiga med anledning av att de strider mot artikel 266 FEUF genom att de nödvändiga åtgärderna för att genomföra EU-domstolens dom i de förenade målen C-659/13 och C-34/14, C & J Clark International, inte vidtagits?

4)

Är de omtvistade förordningarna ogiltiga med anledning av att de strider mot artikel 10.1 i förordning (EU) 2016/1036 (3) eller rättssäkerhetsprincipen (förbudet mot retroaktiv tillämpning) genom att införa en antidumpningstull på import av vissa skodon av läder med ursprung i Folkrepubliken Kina och Vietnam som inträffade under tillämpningsperioden för rådets förordning (EG) 1472/2006 (4) och rådets förordning (EU) 1294/2009 (5)?

5)

Är de omtvistade förordningarna ogiltiga med anledning av att de strider mot artikel 21 i förordning (EU) 2016/1036 genom att återinföra en antidumpningstull utan att en ny bedömning av unionens intresse gjorts?

(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1395 av den 18 augusti 2016 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Folkrepubliken Kina och som tillverkas av Buckinghan Shoe Mfg Co., Ltd, Buildyet Shoes Mfg., DongGuan Elegant Top Shoes Co. Ltd, Dongguan Stella Footwear Co Ltd, Dongguan Taiway Sports Goods Limited, Foshan City Nanhai Qun Rui Footwear Co., Jianle Footwear Industrial, Sihui Kingo Rubber Shoes Factory, Synfort Shoes Co. Ltd, Taicang Kotoni Shoes Co. Ltd, Wei Hao Shoe Co. Ltd, Wei Hua Shoe Co. Ltd, Win Profile Industries Ltd och om slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på sådan import samt om genomförande av domstolens dom i de förenade målen C-659/13 och C-34/14 (EUT L 225, 2016, s. 52).

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1647 av den 13 september 2016 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Socialistiska republiken Vietnam och som tillverkas av Best Royal Co. Ltd, Lac Cuong Footwear Co., Ltd, Lac Ty Co., Ltd, Saoviet Joint Stock Company (Megastar Joint Stock Company), VMC Royal Co Ltd, Freetrend Industrial Ltd och dess närstående företag Freetrend Industrial A (Vietnam) Co, Ltd, Fulgent Sun Footwear Co., Ltd, General Shoes Ltd, Golden Star Co, Ltd, Golden Top Company Co., Ltd, Kingmaker Footwear Co. Ltd, Tripos Enterprise Inc., Vietnam Shoe Majesty Co., Ltd samt om genomförande av domstolens dom i de förenade målen C-659/13 och C-34/14 (EUT L 245, 2016, s. 16).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 2016, s. 21).

(4)  Rådets förordning (EG) nr 1472/2006 av den 5 oktober 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Folkrepubliken Kina och Socialistiska republiken Vietnam och om slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstull som införts på sådan import (EUT L 275, 2006, s. 1).

(5)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1294/2009 av den 22 december 2009 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Vietnam och Folkrepubliken Kina, utvidgad till att omfatta import av vissa skodon med överdelar av läder som avsänds från den särskilda administrativa regionen Macao, oavsett om produktens deklarerade ursprung är den särskilda administrativa regionen Macao eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (EUT L 352, 2009, s. 1).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Upper Tribunal (Förenade kungariket) den 29 november 2016 – Rafal Prefeta mot Secretary of State for Work and Pensions

(Mål C-618/16)

(2017/C 038/18)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Upper Tribunal

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rafal Prefeta

Motpart: Secretary of State for Work and Pensions

Tolkningsfrågor

1)

Innebär bilaga XII till anslutningsfördraget att medlemsstaterna kan undanta polska medborgare från de förmåner som anges i artikel 7.2 i arbetstagarförordningen (1) och artikel 7.3 i medborgardirektivet (2) i de fall då arbetstagaren visserligen till sist har uppfyllt det nationella kravet om att hans anställning ska registreras, men inte har arbetat under en kontinuerlig registrerad tolvmånadersperiod?

2)

Om den första frågan ska besvaras nekande: får en arbetstagare som är polsk medborgare under de omständigheter som anges i fråga 1 åberopa artikel 7.3 i medborgardirektivet som gäller möjligheten att behålla sin ställning som arbetstagare?

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (Text av betydelse för EES) (EUT L 141, 2011, s. 1)

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (Text av betydelse för EES) (EUT L 158, 2004, s. 77).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberverwaltungsgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland) den 29 november 2016 – Sebastian W. Kreuziger mot Land Berlin

(Mål C-619/16)

(2017/C 038/19)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberverwaltungsgericht Berlin-Brandenburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Sebastian W. Kreuziger

Motpart: Land Berlin

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 7.2 i direktiv 2003/88/EG (1) tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning eller praxis enligt vilken en rätt till kontant ersättning inte föreligger efter det att anställningen avslutats när arbetstagaren inte har ansökt om årlig betald semester, trots att vederbörande har haft möjlighet att göra så?

2)

Ska artikel 7.2 i direktiv 2003/88/EG tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning eller praxis enligt vilken rätten till kontant ersättning efter det att anställningen avslutats förutsätter att arbetstagaren av skäl som ligger utanför dennes kontroll inte har kunnat utöva sin rätt till årlig betald semester innan anställningen avslutades?

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/15

Talan väckt den 29 november 2016 – Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-620/16)

(2017/C 038/20)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: W. Mölls, L. Havas, J. Hottiaux, Bevollmächtigte)

Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets beslut 2014/699/EU (1) och artikel 4.3 FEU genom att vid det 25:e mötet i Otifs översynskommitté rösta emot den gemensamma ståndpunkten i det beslutet och offentligt ta avstånd både från den gemensamma ståndpunkten och från det i detta fastslagna utövandet av rösträtten från EU:s sida, och

—

förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder:

Den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (Otif), i vilken EU är medlem tillsammans med 26 medlemsstater, förvaltar fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif).

Vid det 25:e mötet i Otifs översynskommitté hölls en omröstning avseende vissa ändringar av fördraget och dess bihang. Rådet fastställde EU:s gemensamma ståndpunkter vad gäller vissa av dessa punkter i beslut 2014/699/EU.

Vid mötet röstade Förbundsrepubliken Tyskland i två av dessa punkter emot den gemensamma ståndpunkten i beslutet, tog avstånd offentligt från den ståndpunkten och i ett av fallen även från det i detta fastslagna utövandet av rösträtten från EU:s sida.

Denna hållning är oförenlig med beslut 2014/699/EU och artikel 4.3 FEU.

(1)  Rådets beslut 2014/699/EU av den 24 juni 2014 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 25:e mötet i Otifs översynskommitté när det gäller vissa ändringar av fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) och dess bihang (EUT L 293, s. 26).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/16

Överklagande ingett den 25 november 2016 av Scuola Elementare Maria Montessori Srl av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T-220/13, Scuola Elementare Maria Montessori mot kommissionen

(Mål C-622/16 P)

(2017/C 038/21)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Scuola Elementare Maria Montessori Srl (ombud: E. Gambaro, F. Mazzocchi, avvocati)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Italien

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den dom i vilken Scuola Elementare Maria Montessoris talan ogillades och följaktligen ogiltigförklara kommissionens beslut 2013/284/EU (1) i den delen tribunalen fann att det inte skulle förordnas om återkrav av det stöd som beviljats i form av befrielse från kommunal fastighetsskatt (ICI) och i den delen den fann att de åtgärder som rörde befrielse från den enhetliga kommunalskatten (IMU) inte omfattades av tillämpningsområdet för artikel 107.1 FEUF,

—

i vart fall upphäva domen vad gäller de grunder i överklagandet som domstolen anser att klaganden har fog för,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

1)

Genom den första grunden, vilken består av fyra delgrunder, gör Scuola Elementare Maria Montessori gällande åsidosättande och felaktig tillämpning av artikel 108 FEUF, artikel 14.1 i förordning nr 659/1999 (2) och av skyldigheten till lojalt samarbete enligt artikel 4.3 FEU samt felaktig tolkning av begreppet absolut hinder och felaktig rättslig kvalificering av de faktiska omständigheterna, missuppfattning av bevisningen och motstridigheter i motiveringen på grund av att tribunalen fann att kommissionen inte hade gjort en oriktig bedömning genom att inte förordna att Republiken Italien skulle återkräva de belopp med vilka icke-kommersiella enheter för specifika syften beviljats skattebefrielse enligt bestämmelserna om ICI, vilken enligt kommissionen var olaglig och oförenlig med den inre marknaden.

2)

Såvitt avser den andra grunden gör Scuola Elementare Maria Montessori gällande åsidosättande och felaktig tillämpning av artikel 107.1 FEUF i det att tribunalen fann att befrielsen från IMU, vilken från år 2012 ersatte bestämmelserna om ICI, inte uppfyllde rekvisiten för statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF.

(1)  Kommissionens beslut 2013/284/EU av den 19 december 2012 om det statliga stöd SA.20829 (C 26/2010, f.d. NN 43/2010 (f.d. CP 71/2006)) Stödordning avseende befrielse från kommunal fastighetsskatt som beviljats fastigheter som används av icke-kommersiella enheter för specifika syften som genomförts av Italien (EUT L 166, 2013, s. 24).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/17

Överklagande ingett den 25 november 2016 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T-220/13, Scuola Elementare Maria Montessori mot kommissionen

(Mål C-623/16 P)

(2017/C 038/22)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Stancanelli, D. Grespan, F. Tomat)

Övriga parter i målet: Scuola Elementare Maria Montessori Srl

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

ogiltigförklara den överklagade domen i den del tribunalen funnit att talan kan tas upp till prövning i enlighet med artikel 263 fjärde stycket sista delen av meningen FEUF,

—

förklara att talan vid tribunalen inte kan tas upp till sakprövning, i enlighet med artikel 263 fjärde stycket andra och sista delen av meningen FEUF, och följaktligen avvisa talan i dess helhet, och

—

förplikta Scuola Elementare Montessori att ersätta kommissionens rättegångskostnader vid såväl tribunalen som domstolen.

Grunder och huvudargument

Som enda grund, som är uppdelad i tre delgrunder, har kommissionen gjort gällande felaktig tolkning och tillämpning av artikel 263 fjärde stycket sista delen av meningen FEUF, eftersom tribunalen förklarat att sökandens talan kan tas upp till sakprövning mot bakgrund av denna bestämmelse. Tribunalen har närmare bestämt gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att finna att den angripna akten var en regleringsakt som direkt berör sökanden i första instans och som inte medför genomförandeåtgärder.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/17

Överklagande ingett den 25 november 2016 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 15 september 2016 i mål T 219/13, Ferracci mot kommissionen

(Mål C-624/16 P)

(2017/C 038/23)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Stancanelli, D. Grespan, F. Tomat)

Övriga parter i målet: Pietro Ferracci, Republiken Italien

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den överklagade domen då det i denna fastslås att talan kunde prövas i sak i första instans med stöd av artikel 263 fjärde stycket sista strecksatsen FEUF,

—

fastställa att talan i första instans ska avvisas med stöd av artikel 263 fjärde stycket sista strecksatsen FEUF och att inget därmed kan läggas kommissionen till last, och

—

förplikta Pietro Ferracci att ersätta kommissionens rättegångskostnader såväl i tribunalen som i domstolen.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har i en enda grund, som består av tre delgrunder, gjort gällande att tribunalen feltolkade och tillämpade artikel 263 fjärde stycket sista strecksatsen FEUF felaktigt när den fann att den talan som väckts av sökanden i första instans kunde prövas i sak med stöd av nämnda bestämmelse. Tribunalen gjorde i synnerhet en felaktig rättstillämpning när den fann att den omtvistade rättsakten var en normativ rättsakt som berörde sökanden i första instans omedelbart och som inte innehöll några genomförandeåtgärder i förhållande till sökanden.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil du Contentieux des Étrangers (Belgien) den 12 december 2016 – X, X mot État belge

(Mål C-638/16)

(2017/C 038/24)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil du Contentieux des Étrangers

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: X, X

Motpart: État belge

Tolkningsfrågor

1)

Omfattar sådana internationella förpliktelser som avses i artikel 25.1 a i förordning nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (1) samtliga rättigheter som skyddas av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt de rättigheter som skyddas av artiklarna 4 och 18, och omfattar dessa förpliktelser även de förpliktelser som åligger medlemsstaterna mot bakgrund av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 33 i Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning?

2)

A.

Mot bakgrund av svaret på fråga 1, ska artikel 25.1 a i förordning nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar, tolkas så att en medlemsstat i vilken ansökan om visering med territoriellt begränsad giltighet ingetts, med förbehåll för medlemsstatens utrymme för skönsmässig bedömning, är skyldig att utfärda den sökta viseringen när det visar sig att det finns en risk för ett åsidosättande av artikel 4 och/eller artikel 18 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eller av en annan internationell förpliktelse som åligger medlemsstaten?

B.

Påverkas svaret på den frågan av den omständigheten att den som ansöker om visering har band (exempelvis familjeband eller band genom värdfamiljer, borgensmän, sponsorer m.m.) med den medlemsstat i vilken ansökan om visering ingetts?

(1)  Europaparlementets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 2009, s. 1).

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/19

Överklagande ingett den 26 september 2016 av Greenpeace Energy eG av det beslut som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 9 december 2016 i mål T-382/15, Greenpeace Energy eG mot Europeiska kommissionen

(Mål C-640/16 P)

(2017/C 038/25)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Greenpeace Energy eG (ombud: D. Fouquet, S. Michaels, J. Nysten, Rechtsanwälte)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

ogiltigförklara det beslut som domstolen meddelade den 26 september 2016 mål T-382/15, Greenpeace Energy eG, med avseende på klaganden,

—

återförvisa målet till tribunalen för avgörande,

—

förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader, inklusive advokatkostnader och resor.

Grunder och huvudargument

Klaganden har anfört följande fem grunder till stöd för överklagandet:

1.

Tribunalen har uppenbarligen funnit att artikel 263, fjärde stycket, tredje delen, FEUF kräver att den rättsakt som överklagas enligt denna bestämmelse har allmän giltighet. Med tanke på lydelsen och tillkomsthistorien för denna bestämmelse och, i synnerhet, lagstiftarens avsikt, måste detta tillvägagångssätt betraktas som juridiskt felaktigt.

2.

Tribunalen tycks utgå från principen att villkoret direkt berörd när det gäller handlingar som inte medför genomförandeåtgärder omfattar två separata kriterier som bör beaktas separat. Sådant är dock inte fallet här, eftersom ingen genomförandeåtgärd av Förenade kungariket eller Europeiska kommissionen, i den mening som avses i denna bestämmelse, är nödvändig och beviljande av stöd omedelbart inverkar på marknaden, i så motto att klaganden omedelbart drabbas av konkurrenseffekter.

3.

Tribunalen kritiserar klaganden för att inte ha fastställt att klaganden är direkt och personligen berörd. Därigenom har tribunalen inte underlåtit att beakta de anförda uppgifterna, eller åtminstone inte beaktat dem i tillräcklig omfattning.

4.

Tribunalen verkar anse att en individualisering för tillämpningen av artikel 263, fjärde stycket, andra delen, FEUF enligt domen i målet Plaumann bör vägras redan om det kan finnas andra företag, såsom klaganden, som drabbas av konkurrenseffekterna av beviljande av stöd. Med tanke på den rättspraxis som särskilt följer av domen i målet Codorniu (C-309/89), tycks emellertid denna tolkning vara juridiskt felaktigt och dessutom restriktiv. Klaganden hänvisar vidare till de överväganden som anges rörande de faktiska omständigheterna i sin ansökan, vilka visar på en tillräcklig individualisering, men vilka uppenbarligen inte har beaktats av domstolen eller inte i tillräcklig mån har beaktats.

5.

Tribunalen tycks anse att ett effektivt rättsligt skydd mot ett beslut från kommissionen att godkänna stöd kan erhållas från nationella domstolar. Detta skulle innebära att kravet på att medlemsstaterna inrättar nödvändiga rättsmedel i detta avseende (artikel 19.1 andra stycket i EUF-fördraget), medför att unionslagstiftaren har velat anförtro domstolarna i medlemsstaterna kontrollen av de enskilda rättsakter som EU-institutionerna, såsom Europeiska kommissionen, antar. Med hänsyn till rättspraxis från EU-domstolen som avser unionens rättsakter samt befintliga rättsmedel och, i synnerhet med tanke på befogenhetsfördelningen mellan de nationella domstolarna och Europeiska kommissionen på stödområdet, kan detta tillvägagångssätt inte godtas och utgör därför felaktig rättstillämpning.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/20

Talan väckt den 20 december 2016 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

(Mål C-659/16)

(2017/C 038/26)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouquet, E. Paasivirta och Ch. Hermes)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

delvis ogiltigförklara rådets beslut av den 10 oktober 2016, antaget genom I/A-punktsnot om fastställande av unionens ståndpunkt inför kommissionens 34:e årsmöte för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) (Hobart, Australien, från den 17 till den 28 oktober 2016), om upprättande av tre skyddade marina områden och upprättande av särskilda områden för studier (handlingar 12523/16 och 12445/16), och

—

förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen yrkar att domstolen ska ogiltigförklara rådets beslut av den 10 oktober 2016, i den del rådet föreskrev att kommissionens förslag avseende bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis i fråga om upprättande av tre skyddade marina områden i Weddellhavet, Rosshavet och Östantarktis och ett system med särskilda områden för studier, skulle lämnas på unionens och dess medlemsstaters vägnar, i stället för att lämnas på endast unionens vägnar.

Kommissionen hävdar att bedömningen att det på detta område gäller delad befogenhet och att diskussionsunderlaget följaktligen skulle ha beslutats enhälligt och lämnats på unionens och dess medlemsstaters vägnar innebär att det angripna beslutet är rättsstridigt. Beslutet hindrar nämligen därmed kommissionen från att lägga fram denna handling på endast unionens vägnar, i strid med unionens exklusiva befogenhet på området (och den rätt som kommissionen har att representera unionen).

Kommissionen åberopar två grunder till stöd för sin talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet.

Kommissionen hävdar i första hand att rådet genom att anta den angripna rättsakten har åsidosatt unionens exklusiva befogenhet på området för bevarandet av havets biologiska resurser, i den mening som avses i artikel 3.1 d FEUF (den första grunden). Kommissionen anser för det första att rådet genom den angripna rättsakten har bortsett från det rättsliga sammanhang som gäller för den aktuella åtgärden, i förhållande till såväl konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis som unionsrättsligt. Enligt kommissionen har rådet för det andra inte beaktat åtgärdens syfte och innebörd.

Kommissionen hävdar vidare (i andra hand) att även om åtgärden inte skulle anses utgöra en åtgärd för bevarandet av havets biologiska resurser, i den mening som avses i artikel 3.1 d FEUF, har rådet genom att anta den angripna rättsakten i vart fall åsidosatt unionens exklusiva externa befogenhet på området. Unionen har nämligen sådan befogenhet på området, eftersom den planerade åtgärden kan påverka unionens regler eller ändra räckvidden för dessa i den mening som avses i artikel 3.2 FEUF (den andra grunden). Kommissionen anser att rådet har bortsett från att den planerade åtgärden kan påverka eller ändra räckvidden för två sekundärrättsakter (förordningar (EG) nr 600/2004 och (EG) nr 601/2004). Enligt kommissionen har rådet för det andra inte beaktat påverkan på och ändringen av unionens principuttalande från juni 2014.

Tribunalen

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/21

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Gul Ahmed Textile Mills mot rådet

(Mål T-199/04 RENV) (1)

((Dumpning - Import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan - Berättigat intresse av att få saken prövad - Inledande av undersökning - Konstruerat normalvärde - Uppenbart felaktig bedömning - Rätten till försvar - Motiveringsskyldighet - Rätten att yttra sig vid ett muntligt hörande - Jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset - Återbetalning av importtull - Jämkning - Skada - Orsakssamband - WTO-tull))

(2017/C 038/27)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Gul Ahmed Textile Mills Ltd (Karachi, Pakistan) (ombud: advokat L. Ruessmann och J. Beck, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: J.-P. Hix, biträdd av advokaterna R. Bierwagen och C. Hipp)

Intervenient till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och A. Stobiecka-Kuik)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets förordning (EG) nr 397/2004 av den 2 mars 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Pakistan (EUT L 66, 2004, s. 1), i den del förordningen avser sökanden.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Gul Ahmed Textile Mills Ltd ska ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)

Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 217, 28.8.2004.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/21

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – DEI mot kommissionen

(Mål T-169/08 RENV) (1)

((Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Den grekiska marknaden för tillhandahållande av brunkol och den grekiska grossistmarknaden för elektricitet - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 86.1 EG jämförd med artikel 82 EG konstateras - Beviljande eller upprätthållande av ett offentligt företags utvinningsrättigheter till offentliga brunkolsfyndigheter - Avgränsning av de relevanta marknaderna - Lika möjligheter föreligger inte - Motiveringsskyldighet - Berättigade förväntningar - Maktmissbruk - Proportionalitet))

(2017/C 038/28)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) (Aten, Grekland) (ombud: advokaten P. Anestis)

Intervenient till stöd för sökanden: Republiken Grekland (ombud: P. Mylonopoulos och K. Boskovits)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Christoforou, biträdd av advokaten A. Oikonomou)

Intervenienter till stöd för svaranden: Elpedison Paragogi Ilektrikis Energeias AE (Elpedison Energeiaki), tidigare Energeiaki Thessalonikis AE (Marousi, Grekland) och Elliniki Energeia kai Anaptyxi AE (HE & D SA) (Kifisia, Grekland) (ombud: advokaterna P. Skouris och E. Trova) och Mytilinaios AE (Aten), Protergia AE (Aten) och Alouminion tis Ellados VEAE, tidigare Alouminion AE (Aten) (ombud: advokaterna N. Korogiannakis, I. Zarzoura, D. Diakopoulos och E. Chrisafis)

Saken

Talan enligt artikel 263 om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 824 slutlig av den 5 mars 2008, angående Republiken Greklands beviljande eller upprätthållande av DEI:s rättigheter till utvinning av brunkol.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen, Elpedison Paragogi Ilektrikis Energeias AE (Elpedison Energeiaki), Elliniki Energeia kai Anaptyxi AE (HE & D SA), Mytilinaios AE, par Protergia AE och Alouminion tis Ellados VEAE.

3)

Republiken Grekland ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 183, 19.7.2008.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/22

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – DEI mot kommissionen

(Mål T-421/09 RENV) (1)

((Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Den grekiska marknaden för tillhandahållande av brunkol och den grekiska grossistmarknaden för elektricitet - Beslut om särskilda åtgärder för att komma till rätta med det konkurrensbegränsande resultatet av en överträdelse av artikel 86.1 EG, jämförd med artikel 82 EG - Artikel 86.3 EG - Motiveringsskyldighet - Proportionalitet - Avtalsfrihet))

(2017/C 038/29)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) (Aten, Grekland) (ombud: advokaten P. Anestis)

Intervenient till stöd för sökanden: Republiken Grekland (ombud: P. Mylonopoulos och K. Boskovits)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Christoforou, biträdd av advokaten A. Oikonomou)

Saken

Talan grundad på artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2009) 6244 slutlig av den 4 augusti 2009 om införande av särskilda åtgärder för att komma till rätta med det konkurrensbegränsande resultatet av den överträdelse som konstaterats i kommissionens beslut av den 5 mars 2008 angående Republiken Greklands beviljande och bibehållande av särskilda rättigheter till förmån för DEI för brytning av brunkol.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)

Republiken Grekland ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 11, 16.1.2010.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/23

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Mondelez UK Holdings & Services mot EUIPO – Société des produits Nestlé (Form av en chokladbit)

(Mål T-112/13) (1)

((Unionsvarumärken - Ogiltighetsförfarande - Tredimensionellt varumärke - Form av en chokladbit - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Särskiljningsförmåga som förvärvats genom användning - Artikel 7.1 b och 7.3 i förordning nr 207/2009 - Artikel 52.1 oh 52.2 i förordning nr 207/2009.))

(2017/C 038/30)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Mondelez UK Holdings & Services Ltd, anciennement Cadbury Holdings Ltd (Uxbridge, Förenade kungariket) (ombud: T. Mitcheson, QC, P. Walsh, J. Blum, S. Dunstan, solicitors och D. Byrne, barrister)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Société des produits Nestlé SA (Vevey, Schweiz) (ombud: inledningsvis advokaterna G. Vos, M. Bakker och J. van den Berg, därefter G. Vos, S. Malynicz, QC, T. Scourfield och T. Reid, solicitors)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 11 december 2012 (ärende R 513/2011-2) i ett ogiltighetsförfarande mellan Cadbury Holdings och Société des produits Nestlé.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 11 december 2012 (ärende R 513/2011-2) ogiltigförklaras.

2)

EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som åsamkats Mondelez UK Holdings & Services Ltd.

3)

Société des produits Nestlé ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 123, 27.4.2013.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/24

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – TestBioTech m.fl. mot kommissionen

(Mål T-177/13) (1)

((Miljö - Genetiskt modifierade produkter - Den genetiskt modifierade sojan MON 87701xMON 89788 - Avslag utan stöd på en ansökan om intern omprövning av ett beslut om utsläppande på marknaden - Motiveringsskyldighet - Uppenbart felaktig bedömning))

(2017/C 038/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: TestBioTech eV (München, Tyskland), European Network of Scientists for Social and Environmental Responsibility eV (Braunschweig, Tyskland), Sambucus eV (Vahlde, Tyskland) (ombud: K. Smith, QC och J. Stevenson, barrister)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Cattabriga och P. Oliver, därefter C. Cattabriga och L. Flynn och slutligen C. Cattabriga, L. Flynn och C. Valero)

Intervenienter till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: inledningsvis E. Jenkinson och L. Christie, därefter L. Christie, slutligen S. Brandon, biträdd av J. Holmes, barrister), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (ombud: D. Detken och S. Gabbi) och Monsanto Europe (Atwerpen, Belgien) och Monsanto Company (Wilmington, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Pittie)

Saken

Talan som väckts med stöd av 264 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 8 januari 2013 om intern omprövning av kommissionens genomförandebeslut 2012/347/EU av den 28 juni 2012 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87701 x MON 89788 (MON-877Ø1-2 x MON-89788-1) i enlighet med Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 171, 2012, s. 13)

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

TestBio eV, European Network of Scientists fopr Social and Environmental Responsibility eV och SAmbucus eV ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) samt Monsanto Europé och Monsanto Company ska bära sina egna rättegångskostnader.

(1)  EUT C 178, 22.6.2013.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/24

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen

(Mål T-466/14) (1)

((”Tullunion - Import av varor som härleds från tonfisk med ursprung i El Salvador - Återbetalning av importtull i efterhand - Begäran om att importtull inte ska återbetalas - Artiklarna 220.2 b och 236 i förordning (EEG) nr 2913/92 - Rätten till en god förvaltning inom ramen för artikel 872 bis i förordning (EEG) nr 2454/93 - Orimligt fel som behöriga myndigheter kan avslöja”))

(2017/C 038/32)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis A. Rubio González, därefter V. Ester Casas, abogados del Estado)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Arenas, A. Caeiros och B. R. Killmann)

Saken

Ansökan som grundas på artikel 263 FEUF och som avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2363 av den 14 april 2014, i vilket det dels fastställs att eftergift av importtullar i ett visst fall och till ett visst belopp är motiverad, dels att eftergift av importtullar till ett annat belopp inte är motiverad i ett visst fall (ärende REM 02/2013), i den del eftergift av importtullar som uppgår till ett belopp på 14 417 193,41 euro nekas på grund av att den inte är motiverad.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Konungariket Spanien ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

(1)  EUT C 261, 11.8.2014.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/25

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen

(Mål T-548/14) (1)

((”Tullunion - Import av varor som härleds från tonfisk med ursprung i Ecuador - Återbetalning av importtull i efterhand - Begäran om att importtull inte ska återbetalas - Artiklarna 220.2 b och 236 i förordning (EEG) nr 2913/92 - Meddelande till importörerna som publicerats i EUT - God tro - Ansökan om eftergift av importtullar - Artikel 239 i förordning (EEG) nr 2913/92”))

(2017/C 038/33)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Rubio González, abogado del Estado)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Arenas, A. Caeiros, B. R. Killmann)

Saken

Ansökan som grundas på artikel 263 FEUF och som avser ogiltigförklaring av artikel 2 i kommissionens beslut C(2014) 3007 av den 15 maj 2014 i vilket det konstateras att eftergift av importtull i ett konkret fall är motiverad med avseende på ett visst belopp men inte för ett annat (ärende REM 03/2013).

Domslut

1)

Artikel 2 i kommissionens beslut C(2014) 3007 av den 15 maj 2014 i vilket det konstateras att eftergift av importtull i ett konkret fall är motiverad med avseende på ett visst belopp men inte för ett annat (ärende REM 03/2013) ogiltigförklaras.

2)

Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 315, 15.9.2014.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/26

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Infineon Technologies mot kommissionen

(Mål T-758/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Chips för kort - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Utbyte av känslig affärsinformation - Rätten till försvar - Överträdelse genom syfte - Bevis - Preskription - En enda, fortlöpande överträdelse - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Försäljningsvärde))

(2017/C 038/34)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Infineon Technologies AG (Neubiberg, Tyskland) (ombud: advokaterna I. Brinker, U. Soltész och P. Linsmeier)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, A. Dawes, J. Norris Usher och P. Van Nuffel)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om, i första hand, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2014) 6250 final av den 3 september 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (AT.39574 – Chips för kort), och, i andra hand, nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Infineon Technologies AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

(1)  EUT C 107, 30.3.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/26

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Philips och Philips France mot kommissionen

(Mål T-762/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Chips för kort - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Utbyte av känslig affärsinformation - Överträdelse genom syfte - En enda, fortlöpande överträdelse - Principen om god förvaltningssed - Tillbörlig aktsamhet - Bevis - 2006 års meddelande om samarbete - Tillkännagivandet om förlikning - Preskription - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Försäljningsvärde))

(2017/C 038/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Koninklijke Philips NV (Eindhoven, Nederländerna), Philips France (Suresnes, Frankrike) (ombud: advokaterna J. de Pree, S. Molin, A. ter Haar och T. M. Snoep)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, A. Dawes, J. Norris Usher och P. Van Nuffel)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om, i första hand, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2014) 6250 final av den 3 september 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (AT.39574 – Chips för kort), och, i andra hand, undanröjande eller nedsättning av de böter som påförts sökandena.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Koninklijke Philips NV och Philips France ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader

(1)  EUT C 73, 2.3.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/27

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Spanien mot kommissionen

(Mål T-808/14) (1)

((Statligt stöd - Digitalteve - Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Kastilien-La Mancha - Beslut i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den inre marknaden - Begreppet företag - Ekonomisk verksamhet - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Snedvridning av konkurrensen - Artikel 107.3 c FEUF - Krav på omsorg - Skälig tidsfrist - Rättssäkerhet - Likabehandling - Proportionalitet - Subsidiaritet - Rätt till information))

(2017/C 038/36)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis företrätt A. Rubio González, därefter A. Gavela Llopis, abogados del Estado)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, P. Němečková och B. Stromsky)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 6846 final av den 1 oktober 2014 om det statliga stöd SA 27408 (C 24/2010 (f.d. NN 37/2010, f.d. CP 19/2009)) som myndigheterna i Kastilien-La Mancha har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i den regionen, i dess ändrade lydelse enligt beslut C(2015) 7193 final av den 20 oktober 2015 om rättelse av vissa fel i beslut C(2014) 6846 final.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 34, 2.2.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/28

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Abertis Telecom Terrestre och Telecom Castilla-La Mancha mot kommissionen

(Förenade målen T-37/15 och T-38/15) (1)

((Statligt stöd - Digitalteve - Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Kastilien-La Mancha - Beslut i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den inre marknaden - Begreppet företag - Ekonomisk verksamhet - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Snedvridning av konkurrensen - Artikel 107.3 c FEUF - Nytt stöd))

(2017/C 038/37)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Abertis Telecom Terrestre, SA (Barcelona, Spanien), Telecom Castilla La Mancha, SA (Tolède, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaterna J. Buendía Sierra, A. Lamadrid de Pablo, A. Balcells Cartagena och M. Bolsa Ferruz, därefter advokaterna J. Buendía Sierra, A. Lamadrid de Pablo och M. Bolsa Ferruz)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, P. Němečková och B. Stromsky)

Intervenient till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxemburg) (ombud: advokaterna F. González Díaz, F. Salerno och V. Romero Algarra)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 6846 final av den 1 oktober 2014 om det statliga stöd SA 27408 (C 24/2010 (f.d. NN 37/2010, f.d. CP 19/2009)) som myndigheterna i Kastilien-La Mancha har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i den regionen, i dess ändrade lydelse enligt beslut C(2015) 7193 final av den 20 oktober 2015 om rättelse av vissa fel i beslut C(2014) 6846 final.

Domslut

1)

Respektiva talan ogillas.

2)

Abertis Telecom Terrestre, SA och Telecom Castilla-La Mancha, SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och SES Astras rättegångskostnader.

(1)  EUT C 89, 16.3.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/28

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Aldi mot EUIPO – Miquel Alimentació Grup (Gourmet)

(Mål T-212/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-figurmärket Gourmet - De äldre nationella ordmärkena och figurmärkena GOURMET och Gourmet - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 038/38)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Aldi GmbH & Co. KG (Mülheim an der Ruhr, Tyskland) (ombud: advokaterna C. Fürsen, N. Lützenrath, U. Rademacher och N. Bertram)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Eberl och M. Fischer)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Miquel Alimentació Grup, SA (Vilamalla, Spanien) (ombud: advokaterna C. Duch Fonoll och R. Niebel)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO du 24 februari 2015 (ärende R 0314/2014-4), om ett invändningsförfarande mellan Miquel Alimentació Grup och Aldi.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Aldi GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 198, 15.6.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/29

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Redpur mot EUIPO – Redwell Manufaktur (Redpur)

(Mål T-227/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av fmärket Redpur - Det äldre EU-figurmärket redwell INFRAROT HEIZUNGEN - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 038/39)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Redpur GmbH (Hayingen, Tyskland) (ombud: advokaten S. Schiller)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Redwell Manufaktur GmbH (Rotenturm an der Pinka, Österrike) (ombud: advokaten C. Gassauer-Fleissner)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 11 februari 2015 (ärende R 678/2014-1) om ett invändningsförfarande mellan Redpur och Redwell Manufaktur.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Redpur GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 236, 20.7.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/30

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Keil mot EUIPO – NaturaFit Diätetische Lebensmittelproduktions (BasenCitrate)

(Mål T-330/15) (1)

((EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-ordmärket BasenCitrate - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 038/40)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Rudolf Keil (Grevenbroich, Tyskland) (ombud: advokaten J. Sachs)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Hanne, D. Walicka och A. Schifko)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: NaturaFit Diätetische Lebensmittelproduktions GmbH (Röttenbach, Tyskland) (ombud: advokaten N. Reber)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 15 april 2015 (ärende R 1541/2014-1) om ett ogiltighetsförfarande mellan NaturaFit Diätetische Lebensmittelproduktions GmbH och Rudolf Keil.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Rudolf Keil ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 279, 24.8.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/30

Tribunalens dom av den 14 december 2016 – Todorova Androva mot rådet m.fl.

(Mål T-366/15 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Befordran - Befordringsförfarandet 2011 - Icke-införande i företeckningen över befordringsbara tjänstemän - Ogillande av talan i första instans - Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna - Klausul 4 i ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP - Likabehandling - Motiveringsskyldighet - Bevisbörda - Domaren i första instans utredningsskyldighet - Invändning om rättsstridighet - Regeln om att klagomålet och den talan som väcks vid unionsdomstolen ska överensstämma))

(2017/C 038/41)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Viara Todorova Androva (Rhode Saint Genèse, Belgien) (ombud: advokaten M. Velardo)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer och M. Veiga), Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis företrädd av J. Currall, G. Gattinara och A.-C. Simon, därefter företrädd av G. Gattinara och A.-C. Simon) och revisionsrätten (ombud: N. Scafarto)

Intervenient till stöd för Europeiska unionens råd: Europaparlamentet (ombud: D. Nessaf och M. Dean)

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (andra avdelningen) meddelade den 29 april 2015 i mål F-78/12, Todorova Androva/rådet (EU:F:2015:37) med yrkande om att den domen ska upphävas.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Viara Todorova Androva ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta Europeiska unionens råds rättegångskostnader och Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)

Europaparlamentet ska bära sina rättegångskostnader.

(1)  EUT C 337, 12.10.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/31

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Aldi mot EUIPO – Cantina Tollo (ALDIANO)

(Mål T-391/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket ALDIANO - Äldre EU-ordmärke ALDI - Verkligt bruk av det äldre varumärket - Artikel 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 - Regel 22.3 i förordning (EG) nr 2868/95))

(2017/C 038/42)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Aldi GmbH & Co. KG (Mülheim an der Ruhr, Tyskland) (ombud: advokaterna N. Lützenrath, U. Rademacher, C. Fürsen och N. Bertram, advokater)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Rajh)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Cantina Tollo SCA (Tollo, Italien) (ombud: F. Celluprica och F. Fischetti, advokater)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 13 maj 2015 (ärende R 1612/2014-4), om ett invändningsförfarande mellan Aldi och Cantina Tollo.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Aldi GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 302, 14.9.2015.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/32

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Intesa Sanpaolo/EUIPO (START UP INITIATIVE)

(Mål T-529/15) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket START UP INITIATIVE - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 i förordning nr 207/2009))

(2017/C 038/43)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Intesa Sanpaolo SpA (Turin, Italien) (ombud: advokaterna P. Pozzi och F. Braga)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: inledningsvis P. Bullock, därefter L. Rampini)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 29 juni 2015 (ärende R 2777/2014-1) angående en ansökan om registrering av figurkännetecknet START UP INITIATIVE som EU-varumärke.

Domslut

1)

Överklagandet ogillas.

2)

Intesa Sanpaolo SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 371, av den 9.11.2015

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/32

Tribunalens dom av den 15 december 2016 – Novartis mot EUIPO (Återgivning av en grå korg och en grön korg)

(Förenade målen T-678/15 och T-679/15) (1)

((Unionsvarumärke - Ansökan om registrering som unionsvarumärke av figurmärken som återger en grå korg och en grön korg - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Tecknets enkelhet - Artikel 7.1 b I förordning (EG) nr 207/2009))

(2017/C 038/44)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Novartis AG (Bâle, Schweiz) (ombud: advokaten M. Zintler)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. Kunz och S. Hanne)

Saken

Talan som väckts i två mål mot de respektive beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 23 september 2015 (ärende R 78/2015-5 och R 89/2015-5) angående två ansökningar om registrering av två figurmärken som återger en grå korg och en grön korg som unionsvarumärken.

Domslut

1)

De beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 23 september 2015 (ärende R-.78/2015-5 och R 89/2015-5) ogiltigförklaras.

2)

Novaris AG:s respektive överklagande vid överklagandenämnden bifalles.

3)

EUIPO ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 90, 7.3.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/33

Tribunalens dom av den 9 november 2016 – Gallardo Blanco mot EUIPO – Expasa Agricultura y Ganadería (Återgivning av ett hästbett i form av ett ”h”)

(Mål T-716/15) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke som utgörs av en återgivning av ett hästbett i form av ett ”h” - Äldre EU-figurmärke och äldre spanskt figurmärke - Relativt registreringshinder - Verkligt bruk av de äldre varumärkena - Artikel 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009))

(2017/C 038/45)

Rättegångsspråk: spanska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Juan Gallardo Blanco (Los Barrios, Spanien) (ombud: advokaten E. Estella Garbayo)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Palmero Cabezas)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen: Expasa Agricultura y Ganadería, SA (Jerez de la Frontera, Spanien) (ombud: advokaten A. Bosch Döffert)

Saken

Ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 29 september 2015 (ärende R 1502/2014-2) om ett invändningsförfarande mellan Expasa Agricultura y Ganadería och M. Juan Gallardo Blanco.

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

Juan Gallardo Blanco ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1)  EUT C 59, 15.2.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/33

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 16 december 2016 – Casasnovas Bernad mot kommissionen

(Mål T-826/16 R)

((Ansökan om interimistiska åtgärder - Personalmål - Kontraktsanställda - Uppsägning av ett tidsobegränsat kontrakt - Begäran om uppskov med verkställigheten - Krav på skyndsamhet föreligger inte))

(2017/C 038/46)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Luis Javier Casasnovas Bernad (Santo Domingo, Dominikanska republiken) (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Berardis Kayser och G. Berscheid)

Saken

Talan som väckts med stöd av artiklarna 278 och 279 FEUF i vilken har yrkats uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut av den 27 september 2016 att säga upp sökandens kontrakt.

Avgörande

1)

Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2)

Beslut om rättegångskostnaderna anstår.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/34

Talan väckt den 28 oktober 2016 – Andreassons Åkeri m.fl./kommissionen

(Mål T-746/16)

(2017/C 038/47)

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Andreassons Åkeri i Veddige AB (Veddige, Sverige), Luke Transport AB (Laholm, Sverige), Zimit Transportförmedling AB i konkurs (Veddige) (ombud: A. Broch och C. M. von Quitzow)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

Ogiltigförklara kommissionens beslut (Ares(2016) 4309876) av den 10 augusti 2016 att lägga ned EU-pilot mål 7504/15/EMPL

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Sökandena har genom civilrättsliga avtal anlitat polska egna företagare med i Polen inregistrerade företag, vilka sedan har presterat tjänster till sökandena. Företagarna har efter utförda överenskomna uppdrag återvänt till Polen där de har sin socialförsäkringsrättsliga hemvist. Sedermera har det svenska Skatteverket efter särskilda granskningar (taxeringsrevision) pålagt sökandena att betala svenska arbetsgivaravgifter avseende de polska egna företagare, samt påfört sökandena särskilda bötesstraff. Detta strider mot rådets förordning (EEC) nr 574/72, vilken numera har ersatts av rådets förordning (EG) nr 987/2009.

2.

Andra grunden: Med stöd av artikel 4 i förordningen nr 574/72, vilken gällde vid Sveriges inträde i EU, anmälde den svenska regeringen att det skulle vara Försäkringskassan som skulle vara den för Sveriges del kompetenta myndigheten i socialförsäkringsrättsliga spörsmål i samband med verkställande av här relevanta EU-rättsliga regler. Enligt svensk nationell rätt är det emellertid Skatteverket som ombesörjer uppbörden av arbetsgivaravgifter.

3.

Tredje grunden: Det har skett ett dubbeluttag av sociala avgifter, vilket precis det som de här aktuella förordningarna har till syfte att undvika.

4.

Fjärde grunden: Det krävs att den enskilde skall vara inskriven vid den svenska Försäkringskassan för att svenska arbetsgivaravgifter skall kunna tas ut avseende de polska egna företagarna. Någon prövning av att så har varit fallet har inte skett av Skatteverket. Att man enligt ovan tar ut sociala avgifter utan att de avsätts för en bestämd person, vilket sker i flertalet medlemsstater, får anses stridande mot EU-rätten.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/35

Talan väckt den 9 november 2016 – Irland mot kommissionen

(Mål T-778/16)

(2017/C 038/48)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Irland (ombud: E. Creedon, K. Duggan och A. Joyce, P. Baker, QC, S. Kingston, C. Donnelly, B. Doherty och A. Goodman, barristers, P. Gallagher, D. McDonald och M. Collins, SC)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2016) 5605 final av den 30 augusti 2016, riktat till Irland, om statligt stöd SA.38373 (2014/C) som Irland har genomfört till förmån för Apple,

—

förplikta kommissionen att ersätta Irlands rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde uppenbart oriktiga bedömningar när den missförstod irländsk lag och de relevanta sakomständigheterna.

—

Kommissionen har felaktigt påstått att två skattebeslut från Irish Revenue Commissioners, antagna 1991 och 2007, ”avstod” skatteintäkter som Irland annars skulle ha varit berättigad att uppbära från de irländska filialerna av Apple Sales International (ASI) och Apple Operations Europe (AOE). Dessa skattebeslut innebar inga avsteg från irländsk rätt. De normala skattebestämmelserna som är tillämpliga på irländska filialer till utländska företag återfinns i section 25 i Taxes Consolidation Act 1997. I dessa skattebeslut tillämpades helt enkelt section 25. I enlighet med territorialitetsprincipen beskattas i denna section endast de vinster som kan hänföras till filialen, och inte företagets utländska vinster. I beslutet gjordes även en felaktig beskrivning av vilka verksamheter de irländska filialerna till ASI och AOE bedriver, och vilket ansvar de har. Dessa filialer genomförde rutinfunktioner, men alla viktiga beslut inom ASI och AOE fattades i USA, och det fanns inte grund för att hänföra de vinster som följde av dessa beslut till de irländska filialerna till ASI och AOE. Kommissionens hänförande av Apples upphovsrättsliga licenser till de irländska filialerna till ASI och AOE är inte i överensstämmelse med irländsk rätt, och det strider dessutom mot de principer som kommissionen hävdar att den tillämpar, och detsamma gäller för kommissionens uttryckliga vägran att beakta den verksamhet som bedrivs av Apple Inc.

2.

Andra grunden: Kommissionen gjorde uppenbart felaktiga bedömningar vid sin bedömning av om det förelåg ett statligt stöd.

—

Kommissionens slutsats att ASI och AOE beviljats en ”förmån” är felaktig. Skattebesluten avvek inte från ”normal” beskattning, eftersom ASI och AOE inte betalade lägre skatt än vad som gällde enligt section 25. Även kommissionens påstående att skattebesluten var selektiva är oriktigt. Kommissionens referenssystem underlåter (felaktigt) att beakta skillnaden mellan bolag med och utan hemvist i Irland. Kommissionen försöker skriva om de irländska skattebestämmelserna så att, vad gäller skattebesluten, Revenue Commissioners skulle ha tillämpat kommissionens version av ”armlängdsprincipen”. Denna princip utgör inte en del av unionsrätten eller den relevanta irländska lagstiftningen avseende fördelning av vinst i samband med filialer, och kommissionens påstående strider mot medlemsstaternas suveränitet vad gäller direkta skatter.

3.

Tredje grunden: Kommissionens tillämpning av armslängdsprincipen är inkonsekvent och uppenbart felaktig.

—

Även om armslängdsprincipen skulle vara relevant (vilket Irland inte anser att den är) har kommissionen inte tillämpat denna princip på ett konsekvent sätt och den har underlåtit att undersöka Apple-koncernens totala situation.

4.

Fjärde grunden: Det argument kommissionen anfört i andra hand är felaktigt.

—

Kommissionen underkände felaktigt bevisning som ingetts av Irland, vilken visade att även om armslängdsprincipen vore tillämplig (vilket Irland anser att den inte är), är den skattemässiga behandlingen av ASI och AOE förenlig med den principen.

5.

Femte grunden: Det argument kommissionen anfört i tredje hand är felaktigt.

—

Kommissionen har fel när den hävdar att armslängdsprincipen utgör en väsentlig del av irländsk rätt, att section 25 tillämpades inkonsekvent eller att section 25 ger otillåtet utrymme för skönsmässiga bedömningar. Section 25 ger inte Revenue Kommissioners något sådant utrymme för skönsmässiga bedömningar.

6.

Sjätte grunden: Kommissionen åsidosatte väsentliga formföreskrifter.

—

Under undersökningen gav kommissionen aldrig någon klar förklaring av sin teori om statligt stöd, och beslutet innehåller konstateranden om de faktiska omständigheterna vilka Irland aldrig gavs möjlighet att yttra sig över. Kommissionen åsidosatte sin skyldighet att iaktta god förvaltningssed genom att inte agera opartiskt och i enlighet med sin omsorgsplikt.

7.

Sjunde grunden: Kommissionen åsidosatte rättssäkerhetsprincipen och principen om berättigade förväntningar.

—

Kommissionen åsidosatte rättssäkerhetsprincipen och principen om berättigade förväntningar genom att åberopa påstådda regler i EU-rätten vilka aldrig tidigare har identifierats. Dessa är nya, och deras räckvidd och verkan är helt oförutsägbara. Kommissionen har åberopat OECD-dokument från 2010, men även om de vore bindande kunde dessa dokument inte ha förutsetts år 1991 eller 2007.

8.

Åttonde grunden: Kommissionen saknade befogenhet att anta beslutet, och har åsidosatt artiklarna 4 och 5 FEU och principen om medlemsstaternas självbestämmande i skattefrågor.

—

Enligt bestämmelserna om statligt stöd har kommissionen ingen befogenhet att ensidigt låta sin egen syn på den geografiska utsträckningen och omfattningen av en medlemsstats beskattningsrätt träda istället för medlemsstatens egen syn på detta. Syftet med bestämmelserna om statligt stöd är att hantera statliga ingripanden som medför en selektiv fördel. Bestämmelserna om statligt stöd kan till sin natur inte avhjälpa bristande överensstämmelse mellan olika skattesystem på global nivå.

9.

Nionde grunden: Kommissionen har klart åsidosatt artikel 296 FEUF och artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

—

Kommissionen har klart åsidosatt sin plikt att ge klara och otvetydiga skäl i sitt beslut, när den åberopade kraftigt divergerande faktiska omständigheter, genom att motsäga sig själv vad gäller källan till den bestämmelse som Irland påstås ha åsidosatt, och genom att hävda att Irland beviljade stöd vad gäller vinster som var beskattningsbara i andra länder.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/36

Talan väckt den 29 november 2016 – QC mot Europeiska rådet

(Mål T-834/16)

(2017/C 038/49)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: QC (Lesbos, Grekland) (ombud: advokaten Ch. Ladis)

Svarande: Europeiska rådet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara ”uttalandet från EU och Turkiet” av den 18 mars 2016, offentliggjord samma dag i pressmeddelande nr 144/16,

—

ogiltigförklara avtalets samtliga verkningar,

—

handlägga ärendet skyndsamt, och

—

omedelbart förordna om uppskov med verkställigheten av detta avtal.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

1.

Första grunden: Avtalet åsidosätter såväl väsentliga formföreskrifter som materiella rättsregler och är ett uttryck för maktmissbruk.

2.

Andra grunden: Hänvisning till väsentliga och väl underbyggda rapporter från Amnesty International, som bevisar nämnda åsidosättanden och vittnar om den humanitära kris som avtalet ger upphov till.

—

Tillämpningen av detta avtal, som enligt sökanden i själva verket utgör en internationell konvention, har lett till en systematisk underlåtenhet att tillämpa asyllagar och utgör en klar överträdelse av Genèvekonventionen.

3.

Tredje grunden: Hänvisning till nyhetsbrevet från ledamöter av Europaparlamentet inom gruppen Europeiska enade vänstern.

—

Avtalet utgör ett ”allvarligt och kontinuerligt” åsidosättande av unionens värden.

4.

Fjärde grunden: Hänvisning till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

—

I ansökan hänvisas till det internationellt belagda argumentet att Turkiet inte är ett ”säkert land” med hänsyn till dess användning av tortyr och de stora antalet fällande domar för brott mot mänskliga rättigheter.

5.

Femte grunden: Hänvisning till FEUF

—

I ansökan anges att uttalandet, som felaktigt kvalificerats som sådant, innehåller en uppenbar överträdelse av femte delen avdelning V FEUF, som rör ”internationella avtal”.

6.

Sjätte grunden: Hänvisning till Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna.

—

Avtalet åsidosätter även internationell människorättslagstiftning, inklusive bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna, vad gäller såväl människans värdighet som ”kollektiva utvisningar” som är uttryckligen förbjudna. Närmare bestämt understryks i ansökan att det rör sig om omedvetna åsidosättanden av, eller medveten underlåtenhet att tillämpa, direktiv som uttryckligen nämns ifråga om hur unionen ska bemöta den ”massiva tillströmningen” av flyktingar vid dess gränser, i synnerhet när dessa är sårbara, och direktiv som reglerar förfarandet på området för internationellt skydd och rätten till asyl.

7.

Sjunde grunden: Hänvisning till handlingar från yrkesorganisationer och andra tillförlitliga organ.

—

I ansökan görs vidare gällande att Europeiska unionen har, genom detta avtal, i såväl Grekland som Turkiet, skapat en enorm koncentration av människor som lever i misär utan några som helst rättigheter, om de inte till och med har utsatts för misshandel av ordningsmakten.

—

Slutligen understryks att unionen har, mot bakgrund av denna mänskliga och sociala katastrof, uppenbarligen åsidosatt sina skyldigheter enligt såväl unionsrätten som internationell rätt.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/37

Talan väckt den 28 november 2016 – Sverige/Kommissionen

(Mål T-837/16)

(2017/C 038/50)

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Konungariket Sverige (ombud: A. Falk och F. Bergius)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

Ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut C(2016) 5644 av den 7 september 2016 om beviljande av tillstånd för vissa användningar av blysulfatkromat, gul och blykromatmolybdatsulfat, röd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (det omtvistade beslutet), och

—

Förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen har överträtt sina genomförandebefogenheter enligt artikel 291.2 i FEUF och förordning (EG) 1907/2006.

—

Kommissionen har överträtt sina genomförandebefogenheter genom att åsidosätta artiklarna 55 och 60.4 i förordning 1907/2006 och bevilja det sökta tillståndet utan att villkoren för detta enligt förordningen har varit uppfyllda och i strid med förordningens syften.

—

Kommissionen har åsidosatt artickel 60.4 i förordning 1907/2006 genom att bevilja tillstånd utan att göra en egen bedömning av förutsättningarna härför enligt denna artikel och utan att tillräckligt utreda om förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt denna artikel är uppfylda.

—

Kommissionen har även åsidosatt artikel 55 i förordning 1907/2006, genom att bevilja tillstånd i strid med tillståndsystemets syfte att bl.a. sörja för en väl fungerande inre marknad och gradvis ersätta ämnen som inger mycket stora betänkligheter med lämpliga alternativa ämnen eller tekniker, när det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart.

2.

Andra grunden: Kommission har gjort en uppenbart felaktig bedömning och felaktig rättstillämpning.

—

Samma omständigheter som anförts i fråga om den första grunden åberopas även här. Kommissionens åsidosättande av artiklarna 55 och 60.4 i förordning 1907/2006, på sätt som beskrivits ovan, innebär således även att kommissionen, i det omtvistade beslutet, har gjort en uppenbart felaktig bedömning och felaktig rättstillämpning.

3.

Tredje grunden: Kommissionen har åsidosatt omsorgsprincipen och motiveringsskyldigheten.

—

Kommissionen har åsidosatt omsorgsprincipen genom att bevilja tillstånd utan att göra en egen bedömning av förutsättningarna härför enligt artikel 60.4 i förordning 1907/2006 och utan att tillräckligt utreda om förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt denna artikel är uppfyllda.

—

I vart fall har kommissionen åsidosatt sin motiveringsskyldighet som följer av artikel 296 FEUF, artikel 130 i förordning 1907/2006 och principen om god förvaltning, eftersom det inte går att utläsa av det omtvistade beslutet hur kommissionen har bedömt frågan om villkoren for att bevilja tillstånd enligt artikel 60.4 i förordningen är uppfyllda.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/38

Talan väckt den 30 november 2016 – BP mot FRA

(Mål T-838/16)

(2017/C 038/51)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: BP (Wien, Österrike) (ombud: advokaten E. Lazar)

Svarande: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

förplikta svaranden att utbetala ersättning för den materiella och ideella skada som sökanden lidit som en följd av felaktig hantering och läcka av personuppgifter och flera andra oegentligheter som uppstått i samband med svarandens hantering av sökandens begäran om tillgång till handlingar med stöd av förordning (EG) nr 1049/2001 och ansökan om tillgång till uppgifter med stöd av artikel 13 i förordning (EG) nr 45/2001,

—

förplikta svaranden att utbetala ersättning för den materiella och ideella skada som sökanden lidit som en följd av åsidosättanden av flera olika bestämmelser avsedda att ge enskilda rättigheter,

—

förplikta svaranden att utbetala ersättning för den materiella och ideella skada som sökanden lidit som en följd av svarandens rättsstridiga beteende när den följde domen i mål T-658/13 P,

—

förplikta svaranden att utbetala ersättning för sökandens ideella skada,

—

förplikta svaranden att betala skadestånd,

—

förplikta svaranden att ersätta sökandens kostnader för juridisk rådgivning under det administrativa förfarandet,

—

förplikta svaranden att betala dröjsmålsränta på det belopp som slutligen fastställs,

—

förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader, även för det fall att talan skulle ogillas.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Den första grunden avser åsidosättande av de bestämmelser som har till syfte att ge enskilda rättigheter, däribland bland annat åsidosättande av bestämmelserna om skydd för personuppgifter i artikel 4.1 b i förordning (EG) nr 1049/2001 jämförd med artikel 4.4 i samma förordning och med tillämpningsföreskrifterna för förordning (EG) nr 1049/2001, åsidosättande av artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), åsidosättande av bestämmelserna om skydd för personuppgifter som återfinns i flera artiklar i förordning (EG) nr 45/2001 och i tillämpningsföreskrifterna för den förordningen, och åsidosättande av omsorgsplikten.

2.

Den andra grunden avser åsidosättande av tystnadsplikten, vilket medfört en läcka av sökandens personuppgifter till tredje man och massmedia, maktmissbruk och allvarlig och uppenbar avsaknad av tillbörlig aktsamhet vid hanteringen av sökandens personuppgifter.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/39

Överklagande ingett den 30 november 2016 – Repower mot EUIPO – repowermap (REPOWER)

(Mål T-842/16)

(2017/C 038/52)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Repower AG (Brusio, Schweiz) (ombud: advokaterna R. Kunz-Hallstein och H. Kunz-Hallstein)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: repowermap.org (Bern, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket ”REPOWER” – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 020 351

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 26 september 2016 i ärende R 2311/2014-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 207/2009.

—

Åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/40

Överklagande ingett den 29 november 2016 – dm drogerie markt mot EUIPO – Digital Print Group O. Schimek (Foto Paradies)

(Mål T-843/16)

(2017/C 038/53)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: dm-drogerie markt GmbH & Co. KG (Karlsruhe, Tyskland) (ombud: advokaterna T. Strack och O. Bludovsky)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Digital Print Group O. Schimek GmbH (Nürnberg, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Foto Paradies” – EU-varumärke nr 10 707 933

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 15 september 2016 i ärende R 1194/2015-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—

Åsidosättande av artikel 52.1 a i förordning nr 207/2009, jämförd med artikel 7.1 b i samma förordning.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/41

Överklagande ingett den 29 november 2016 – Alpirsbacher Klosterbräu Glauner mot EUIPO (Klosterstoff)

(Mål T-844/16)

(2017/C 038/54)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Alpirsbacher Klosterbräu Glauner GmbH & Co. KG (Alpirsbach, Tyskland) (ombud: advokaterna W. Göpfert och S. Hofmann)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Klosterstoff” – Registreringsansökan nr 13 945 944

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 6 oktober 2016 i ärende R 2064/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b, c och g i förordning nr 207/2009.

—

Åsidosättande av artikel 7.2 i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/41

Överklagande ingett den 1 december 2016 – Deichmann mot EUIPO – Vans (V)

(Mål T-848/16)

(2017/C 038/55)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Deichmann SE (Essen, Tyskland) (ombud: advokaten C. Onken)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Vans, Inc. (Cypress, Kalifornien, Amerikas förenta stater)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Unionsfigurmärke (återgivning av ”V”) – Registreringsansökan nr 10 345 403

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 20 september 2016 i ärende R 2129/2015-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 151.2 i förordning nr 207/2009, jämförd med regel 19.2 a i förordning nr 2868/95.

—

Åsidosättande av regel 19.2 a ii, 19.3 och 20.1 i förordning 2868/95.

—

Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen, principen om god förvaltningssed, likabehandlingsprincipen och principen om icke-retroaktiviet.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/42

Talan väckt den 15 december 2016 – PGNiG Supply & Trading mot kommissionen

(Mål T-849/16)

(2017/C 038/56)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: PGNiG Supply & Trading GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaten M. Jeżewski)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 28 oktober 2016 om ändring av villkoren för undantag från vissa krav i den unionslagstiftning som är tillämplig på rörledningen OPAL,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fjorton grunder.

1.

Den första grunden avser ett åsidosättande av de grundläggande rättigheterna och en oriktig bedömning i fråga om beslutet att inleda förfarandet att ändra det nuvarande undantaget från vissa krav i den unionslagstiftning som gäller för OPAL-ledningen, vilket undantag beviljades år 2009 enligt ett beslut av Bundesnetzagentur für Elektrizität, Gas, Telekommunikation, Post und Eisenbahnen (federal myndighet för el, gas, telekommunikation, post och järnväg, Förbundsrepubliken Tyskland) (nedan kallad nätmyndigheten).

2.

Den andra grunden avser bristande behörighet för att anta ett beslut om ändring av undantag från vissa krav i den unionslagstiftning som gäller för OPAL-ledningen.

3.

Den tredje grunden avser felaktig tolkning av villkoren för att undantag ska beviljas avseende en gasinfrastruktur. Dessa undantag anges i artikel 36.1 jämförd med artikel 2.17 i direktiv 2009/73/EG.

—

Enligt artikel 36.1 i direktiv 2009/73/EG kan undantag endast beviljas en sammankoppling, en LNG-anläggning eller en lagringsanläggning. En ”sammankoppling” är emellertid en överföringsledning som passerar eller sträcker sig över gränserna mellan två medlemsstater med det enda syftet att koppla samman transportnätet i dessa medlemsstater.

—

OPAL-ledningen är inte en ”sammankoppling”, eftersom Gazelle-ledningen (som är ansluten till OPAL-ledningen och korsar Republiken Tjeckiens territorium) är en transitrörledning som på nytt transporterar gasen från OPAL till Tyskland.

4.

Den fjärde grunden avser felaktig tolkning av villkoren för att undantag ska beviljas avseende en gasinfrastruktur. Dessa undantag anges i artikel 36.1 b jämförd med artikel 2.33 i direktiv 2009/73/EG.

—

För att undantagsbestämmelser för en ny stor infrastruktur ska beviljas måste villkoret att risknivån på investeringen ska vara sådan att investeringen inte skulle förverkligas om ett undantag inte beviljas vara uppfyllt.

—

Investeringen som syftar till att bygga OPAL-ledningen är slutgiltigt genomförd och slutfördes den 13 juli 2011; man kan inte längre tala om att det fortfarande föreligger någon som helst risk.

5.

Den femte grunden avser felaktig tolkning av villkoren för att undantag ska beviljas avseende en gasinfrastruktur, vilka undantag anges i artikel 36.1 a och e i direktiv 2009/73/EG, och följaktligen av påståendet att förändringen av undantagsbestämmelser som gäller för OPAL-ledningen inte kommer att ha någon negativ inverkan på konkurrensen på gasmarknaden.

6.

Den sjätte grunden avser felaktig tolkning av villkoren för att undantag ska beviljas avseende en gasinfrastruktur, vilka undantag anges i artikel 36.1 a och e i direktiv 2009/73/EG, och följaktligen av påståendet att förändringen av undantagsbestämmelser som gäller för OPAL-ledningen kommer att öka säkerheten för gasförsörjningen på den inhemska marknaden.

7.

Den sjunde grunden avser underlåtenhet att ta hänsyn till behovet av att nätmyndigheten följer bestämmelserna i artikel 102 FEUF beträffande antagandet av ett undantagsbeslut enligt artikel 36 i direktiv 2009/73/EG.

8.

Den åttonde grunden avser åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar.

9.

Den nionde grunden avser åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

10.

Den tionde grunden avser en positiv särbehandling av en infrastruktur som omfattas av ett undantag vars ställning strider mot unionens lagstiftning.

11.

Den elfte och den tolfte grunden avser åsidosättande av artiklarna 274 respektive 254 i associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan.

12.

Den trettonde grunden avser åsidosättande av artikel 7 FEUF genom antagandet av ett beslut som fortsätter att strida mot andra politikområden inom Europeiska unionen.

13.

Den fjortonde grunden, som stöder sig på artikel 277 FEUF, avser ogiltighet av artikel 2.33 jämförd med artikel 36.1 i direktiv 2009/73/EG på grund av ett godtyckligt införande av en diskriminerande åtskillnad mellan infrastruktur som kan omfattas av undantagsbestämmelser och annan infrastruktur som inte uppfyller kraven för ett sådant undantag.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/43

Talan väckt den 30 november 2016 – QE mot Eurojust

(Mål T-850/16)

(2017/C 038/57)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: QE (Gouvy, Belgien) (ombud: advokaterna T. Bontinck och S. Cherif)

Svarande: Eurojust

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

inledningsvis förplikta svaranden att tillhandahålla protokollet från mötet den 17 mars 2016,

—

ogiltigförklara de två angripna besluten av den 22 april 2016 och den 18 maj 2016,

—

förplikta Eurojust att ersätta den förlust som åsamkats QE, vilken med reservation för en ökning eller minskning under målets handläggning, uppskattas till 20 000 euro med tillägg av räntor som beräknas från ingivandet av klagomålet den 8 juli 2016, på grundval av den räntesats som fastställs av Europeiska centralbanken för de viktigaste refinansieringstransaktioner som är tillämpliga under den berörda perioden, med tillägg av två procent, och

—

förplikta Eurojust att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Första grunden avser bristande rättsligt stöd och de åsidosättande av rätten att bli hörd och proportionalitetsprincipen som behäftar beslutet av den 22 april 2016.

2.

Andra grunden avser åsidosättande av artikel 23.2 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, den uppenbart felaktiga skönsmässiga bedömningen och de åsidosättanden av proportionalitetsprincipen och av omsorgsskyldigheten som behäftar beslutet av den 18 maj 2016.

3.

Tredje grunden avser maktmissbruk och den intressekonflikt som behäftar de två angripna besluten.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/44

Talan väckt den 5 december 2016 – Barata mot parlamentet

(Mål T-854/16)

(2017/C 038/58)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Joao Miguel Barata (Evere, Belgien) (ombud: advokaterna G. Pandey, D. Rovetta, och J. Grayston, solicitor)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

vid behov prejudiciellt fastställa att artikel 90 i tjänsteföreskrifterna är ogiltig och inte får tillämpas i förevarande mål enligt artikel 277 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

ogiltigförklara det kollektivt angripna beslutet, det vill säga det beslut som direktoratet för personalutveckling fattade den 29 januari 2016 om att inte ta upp sökandens namn i förteckningen över sökande som utvalts att delta i ett utbildningsprogram och beslutet av den 25 augusti 2016 om avslag på klagomålet enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna,

—

ogiltigförklara meddelandet om internt uttagningsprov 2015/023 som tillkännagavs för personalen den 18 september 2015,

—

ogiltigförklara, i dess helhet, utkastet till förteckning över tjänstemän som utvalts att delta i ovan nämnda utbildningsprogram, och

—

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder. Dessa avser åsidosättande av tjänsteföreskrifterna, väsentliga formföreskrifter samt av unionsfördragen och allmänna unionsrättsliga principer.

1.

Första grunden: Uppenbart oriktig bedömning.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om effektivt domstolsskydd, åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt invändning om rättsstridighet och hinder mot tillämpning enligt artikel 277 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt grundad på att artikel 90 i tjänsteföreskrifterna är rättsstridig och inte får tillämpas.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av skyldigheten att iaktta god förvaltningssed.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av principen om icke-diskriminering.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av sökandens berättigade förväntningar och av likabehandlingsprincipen.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/45

Överklagande ingett den 5 december 2016 – Erdinger Weißbräu Werner Brombach mot EUIPO (Formen på ett stort glas)

(Mål T-857/16)

(2017/C 038/59)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Erdinger Weißbräu Werner Brombach GmbH & Co. KG (Erding, Tyskland) (ombud: advokaten A. Hayn)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av tredimensionellt varumärke (Formen på ett stort glas) – Registreringsansökan nr 1 242 704

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 20 september 2016 i ärende R 659/2016-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna för förfarandet vid överklagandenämnden, och

—

hålla muntlig förhandling.

Grunder

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/46

Överklagande ingett den 7 december 2016 – Damm mot EUIPO – Schlossbrauerei Au Hallertau Willibald Beck Freiherr von Peccoz (EISKELLER)

(Mål T-859/16)

(2017/C 038/60)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Sociedad Anónima Damm (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaten P. González Bueno Catalán de Ocón)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Schlossbrauerei Au Hallertau Willibald Beck Freiherr von Peccoz GmbH & Co. KG (Au Hallertau, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: figurmärke innehållande ordelementen ”EISKELLER” EU-varumärke nr 12 204 426

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 5 september 2016 i ärende R 2428/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO och Schlossbrauerei Au Hallertau Willibald Beck Freiherr von Peccoz GmbH & Co. KG att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—

Åsidosättande av 8.1 b i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/46

Överklagande ingett den 6 december 2016 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go)

(Mål T-860/16)

(2017/C 038/61)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Wirecard AG (Aschheim, Tyskland) (ombud: A. Bayer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Unionsfigurmärke innehållande ordelementet ”mycars2go” – Registreringsansökan nr 14 303 465

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 3 oktober 2016 i ärende R 281/2016-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och återförvisa ärendet till EUIPO för fortsatt handläggning av ansökan om registrering av unionsvarumärket nr 14 303 465, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c förordning nr 207/2009 jämförd med artikel 7.2 i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/47

Talan väckt den 7 december 2016 – C & J Clark International mot kommissionen

(Mål T-861/16)

(2017/C 038/62)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: C & J Clark International Ltd (Somerset, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna A. Willems och S. De Knop)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ta upp talan till sakprövning,

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1647 av den 13 september 2016 om återinförande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa skodon med överdelar av läder med ursprung i Socialistiska republiken Vietnam och som tillverkats av Best Royal Co. Ltd, Lac Coung Footwear Co. Ltd, Lac Ty Co. Ltd, Saoviet Joint Stock Company (Megastar Joint Stock Company), VMC Royal Co. Ltd, Freetrend Industrial A (Vietnam) Co Ltd, Fulgent Sun Footwear Co. Ltd. General Shoes Ltd, Golden Star Co. Ltd, Golden Top Company Co. Ltd, Kingmaker Footwear Co. Ltd, Tripos Enterprise Inc., Vietnam Shoes Majesty Co. Ltd samt om genomförande av domstolens dom i de förenande målen T-659/13 och C-34/14 (EUT L 245, s. 16), och

—

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden avser att kommissionen utan rättsligt stöd har åsidosatt principen om tilldelade befogenheter i artikel 5.1 och 5.2 FEU.

2.

Andra grunden avser att kommissionen genom att inte vidta nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom av den 4 februari 2016, C & J Clark International, C-658/13 och C-34/14, EU:C:2016:74, har åsidosatt artikel 266 FEUD.

3.

Tredje grunden avser att kommissionen genom att påföra antidumpningstull på import av skodon ”under tillämpningsperioden för [de angripna förordningarna] åsidosatte artikel 1.1 och 10.1 i grundförordningen (1) samt rättssäkerhetsprincipen (förbud mot retroaktiv verkan).

4.

Fjärde grunden avser att kommissionen genom att påföra antidumpningstull utan att göra en ny analys av unionens intressen har åsidosatt artikel 21 i grundförordningen och att det under alla omständigheter var felaktigt att dra slutsatsen att det låg i unionens intressen att påföra antidumpningstull.

5.

Femte grunden avser att kommissionen genom, att anta en rättsakt som är går utöver vad som är nödvändigt för at nå det eftersträvade målet har åsidosatt artikel 5.1 och 5.4 FEU.

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, s. 21)

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/48

Överklagande ingett den 7 december 2016 – fritz kulturgüter/EUIPO – Sumol + Compal Marcas (fritz wasser)

(Mål T-862/16)

(2017/C 038/63)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: fritz-kulturgüter GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaten G Schindler)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Sumol + Compal Marcas, SA (Oeiras Carnaxide, Portugal)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: fritz-kulturgüter GmbH

Omtvistat varumärke: Unionsordmärket”fritz-wasser” – Registreringsansökan nr 12 314 753

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 7 oktober 2016 i ärende R 1510/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet och avslå överklagandet i sin helhet,

—

fastslå att ansökan nr 12 314 753 kan registreras, och

—

förplikta EUIPO att ersätta samtliga kostnader.

Grund

—

Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/48

Talan väckt den 5 december 2016 – Le Pen mot parlamentet

(Mål T-863/16)

(2017/C 038/64)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Jean-Marie Le Pen (Saint-Cloud, Frankrike) (ombud: advokaterna M. Ceccaldi och J.-P. Le Moigne)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslutet från Europaparlamentets kvestorer av den 4 oktober 2016, då det endast fastställer beslutet att återkräva ett belopp på 320 026,23 euro från Jean-Marie Le Pen,

—

ogiltigförklara beslutet från Europaparlamentets generalsekreterare av den 29 januari 2016,

—

ogiltigförklara debetnota nr 2016-195 av den 4 februari 2016,

—

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna, och

—

ålägga Europaparlamentet att utge 50 000,00 euro till Jean-Marie Le Pen, för ersättningsgilla kostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: fel som påverkar de angripna rättsakternas giltighet i formellt hänseende. Grunden består av tre delgrunder.

—

Första delgrunden: När det gäller ekonomiska beslut som är av intresse för de politiska partierna, och således för ledamöterna, är det Europaparlamentets presidium som är behörigt, och inte dess generalsekreterare eller dess kvestorer.

—

Andra delgrunden: Europaparlamentets presidium kan inte ge sin behörighet en annan utformning eller omfattning. Generalsekreteraren har inte visat att det föreligger någon regelmässig delegering från ordföranden för Europaparlamentets presidium, som gav vederbörande rätt att anta och delge beslutet av den 29 januari 2016, som handlar om att reglera ekonomiska frågor som rör en parlamentsledamot. Vidare kan kvestorerna inte ha varit behöriga att fatta beslutet av den 4 oktober 2016, då de hade att göra en bedömning av ett ”beslut” som fattats av en administrativ enhet som själv saknade behörighet, nämligen Europaparlamentets generalsekreterare.

—

Tredje delgrunden: Beslutet från Europaparlamentets kvestorer saknar motivering.

2.

Andra grunden: Fel avseende de angripna rättsakternas giltighet i sak. Denna grund består av åtta delgrunder.

—

Första delgrunden: Kvestorernas beslut avser inte fastställandet av huruvida beloppen i fråga har erlagts på felaktig grund. Därav följer att beslutet är partiellt, såtillvida att det endast avser kravet på återbetalning. Således föreligger det då inte längre något beslut om fastställande av att beloppen utbetalats till sökanden på felaktig grund, och generalsekreterarens rättsakt har således återkallats, liksom även det beslut som föreskriver återbetalning av de omtvistade beloppen.

—

Andra delgrunden: De angripna rättsakterna innehåller en uppenbart oriktig bedömning.

—

Tredje delgrunden: Det föreligger ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

—

Fjärde delgrunden: Vad gäller bevisbördan ankommer det inte på sökanden att visa att assistenten i fråga verkligen arbetade för sökanden och att det arbete som assistenten utförde var nödvändigt och direkt knutet till utövandet av sökandens mandat som parlamentsledamot.

—

Femte delgrunden: De angripna rättsakterna kränker de lokala assistenternas politiska rättigheter.

—

Sjätte delgrunden: De angripna rättsakterna innebär ett åsidosättande av förfaranderegler.

—

Sjunde delgrunden: De angripna rättsakterna är diskriminerande. Dessutom har de antagits enbart för att skada sökandens politiska verksamhet.

—

Åttonde delgrunden: Sökandens oberoende ställning i egenskap av ledamot av Europaparlamentet har skadats.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/50

Överklagande ingett den 7 december 2016 – Wenger mot EUIPO – Swissgear (SWISSGEAR)

(Mål T-869/16)

(2017/C 038/65)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Wenger SA (Delémont, Schweiz) (ombud: advokaterna K. Ikas och A. Sulovsky)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Swissgear Sàrl (Baar, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Wenger SA

Omtvistat varumärke: Unionsordmärket ”SWISSGEAR” – Registreringsansökan nr 7 197 783

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 20 september 2016 i ärende R 2098/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund(er)

—

Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/50

Talan väckt den 8 december 2016 – Groupe Canal + mot kommissionen

(Mål T-873/16)

(2017/C 038/66)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Groupe Canal + (Issy-les-Moulineaux, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Wilhelm, P. Gassenbach och O. de Juvigny)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

—

i första hand ska

—

förklara beslut nr AT.40023 av den 26 juli 2016 ogiltigt (artikel 264 FEUF), och

—

i andra hand ska

—

ogiltigförklara det angripna beslutet nr AT.40023 av den 26 juli 2016 såvitt avser den franska marknaden och de avtal som GROUPE CANAL + har ingått eller kommer att ingå,

—

meddela det beslut som tribunalen finner vara lämpligt, och

—

förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader som har uppkommit för bolaget GROUPE CANAL +.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den fann att det avtal som ingåtts mellan GROUPE CANAL + och Pictures International Limited (nedan kallat Paramount) på grund av sitt syfte stred mot artikel 101.1 FEUF, och när den bedömde att de åtaganden som Paramount erbjöd inte påverkade den kulturella mångfalden och mer allmänt finansieringen och användningen av filmer inom EES-området. Grunden består av två delgrunder.

—

Första delgrunden: De förbjudna klausulerna är förenliga med konkurrensrätten. För det första har det angripna beslutet antagits utifrån en extensiv och juridiskt felaktig tolkning av begreppet konkurrensbegränsande syfte, vilken har föranlett Europeiska kommissionen att avstå från att undersöka, eller åtminstone från att styrka, verkningarna av territorialitetsklausulerna. För det andra är bedömningen av huruvida territorialitetsklausulerna är konkurrensbegränsande endast ett resultat av en felaktig uppfattning om hur marknaden för betal-tv fungerar. För det tredje är de territorialitetsklausuler som kommissionen anser vara konkurrensbegränsande tvärtom nödvändiga för en pris- och prestationskonkurrens (competition on the merits) på marknaden för betal-tv.

—

Andra delgrunden: Det angripna beslutet skadar den kulturella mångfalden, finansieringen och användningen av filmer. För det första leder det angripna beslutet till att begränsa finansieringen av det franskspråkiga audiovisuella utbudet, varigenom konkurrensen på marknaden för betal-tv snedvrids. För det andra leder det angripna beslutet, genom att begränsa finansieringen av det audiovisuella utbudet, till att begränsa kvaliteten och mångfalden hos det utbud som erbjuds konsumenterna.

2.

Andra grunden: Kommissionen har på ett uppenbart sätt överskridit gränserna för sin handlingsfrihet genom att godta åtaganden för att avhjälpa konkurrensproblem som kommissionen inte hade gett uttryck för i sin inledande utvärdering. Grunden består av två delgrunder.

—

Första delgrunden: Det angripna beslutet är tillämpligt på åtaganden avseende samtliga avtal som ingåtts med tv-bolag inom EES-området, medan den inledande utvärderingen endast avsåg avtalen om ensamrättigheter inom Förenade kungariket och Irland.

—

Andra delgrunden: Utformningen av åtagandena leder till att de inte kan tillämpas i Förenade kungariket efter den medlemstatens utträde ur Europeiska unionen, alltmedan dessa fortsätter att vara tillämpliga på övriga marknader som inte avses i meddelandet med invändningar och som inte har undersökts av kommissionen.

3.

Tredje grunden: Kommissionen har på ett uppenbart sätt åsidosatt proportionalitetsprincipen. Grunden består av tre delgrunder.

—

För det första är de åtaganden som blev bindande genom det angripna beslutet inte lämpliga för att komma till rätta med de konkurrensproblem som tidigare har tagits upp av kommissionen.

—

För det andra strider de åtaganden som blev bindande genom det angripna beslutet mot tredje mans intressen, vilket innebär att åtgärderna inte är proportionella och att det därmed är motiverat att upphäva dem.

—

För det tredje ska tribunalen erkänna behovet av att kommissionen säkerställer att åtagandena gentemot tredje man är proportionerliga.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk genom att de åtaganden som kommissionen gjorde bindande genom det angripna beslutet stör den pågående lagstiftningsprocessen vid Europaparlamentet, som har gett uttryck för reservationer och oro vad gäller avskaffandet av licensernas territorialitet inom den audiovisuella sektorn och inverkan därav på finansieringen av film, koncentrationen av denna sektor och den kulturella mångfalden. Kommissionen har inte tagit hänsyn till detta, då den har föregripit utgången av viktiga lagstiftningsdiskussioner genom att förhandla med ett ensamt icke-europeiskt företag, nämligen Paramount. Grunden består av två delgrunder.

—

Första grunden: Det angripna beslutet uppnår ett mål som är hänförligt till lagstiftarens behörighet och målsättningar, och inte kommissionens, vilket betyder att kommissionen har satt sig i den europeiska lagstiftarens ställe.

—

Andra grunden: Den indiciestruktur som har åberopats av GROUPE CANAL + är sådan att den kan räcka för att visa att det föreligger rimliga tvivel beträffande kommissionens ansvar i det angripna beslutet.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/52

Överklagande ingett den 9 december 2016 – Karelia mot EUIPO (KARELIA)

(Mål T-878/16)

(2017/C 038/67)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Ino Karelia (Kalamata, Grekland) (ombud: advokaten M. Karpathakis)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”KARELIA” – Registreringsansökan nr 964 502

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 19 september 2016 i ärende R 1562/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—

förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—

Åsidosättande av artikel 7.1 c och b i förordning nr 207/2009.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/52

Talan väckt den 16 december 2016 – Republiken Polen mot kommissionen

(Mål T-883/16)

(2017/C 038/68)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna, pełnomocnik)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som Europeiska kommissionen fattade den 28 oktober 2016 angående ändring av dispensvillkoren för oljeledningen Opal avseende skyldigheten att tillämpa principen om tredje parts tillträde (TPA) och bestämmelserna om avgifter, villkor som beviljats i enlighet med direktiv 2003/55/EG,

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Den första grunden avser åsidosättande av artikel 36.1 a i direktiv 2009/73/EG, jämförd med artikel 194.1 b FEUF, och solidaritetsprincipen, på grund av beviljandet av nya undantagsbestämmelser till förmån för Opal-ledningen, trots att detta undantag äventyrar säkerheten för gasförsörjningen.

2.

Den andra grunden avser bristande behörighet för kommissionen och åsidosättande av artikel 36.1, jämförd med artikel 2.17 i direktiv 2009/73/EG, på grund av beviljandet av ett nytt undantag till förmån för Opal-ledningen, trots att denna rörledning inte utgör en ”sammankoppling”.

3.

Den tredje grunden avser åsidosättande av artikel 36.1 b i direktiv 2009/73/EG, på grund av beviljandet av nya undantagsbestämmelser till förmån för Opal-ledningen, trots frånvaron av risken för att investeringen inte kommer att realiseras utan detta undantag.

4.

Den fjärde grunden avser åsidosättande av artikel 36.1 a och e i direktiv 2009/73/EG, på grund av beviljandet av nya undantagsbestämmelser till förmån för Opal-ledningen, trots den negativa effekten av ett sådant undantag på konkurrensen.

5.

Den femte grunden avser åsidosättande av internationella avtal som binder Europeiska unionen, nämligen fördraget om energistadgan, fördraget om upprättandet energigemenskapen och associeringsavtalet med Ukraina.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/53

Talan väckt den 15 december 2016 – Multiconnect mot kommissionen

(Mål T-884/16)

(2017/C 038/69)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Multiconnect GmbH (München, Tyskland) (ombud: advokaterna J.M. Schultze, S. Pautke och C. Ehlenz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens ageranden genom enheten för koncentrationskontroll i generaldirektoratet för konkurrens i samband med genomförande av den tredje upplagan (”non-MNO-Remedy”) av beslut M.7018, och i synnerhet dess ståndpunkt i e-postmeddelanden av den 11 och den 29 oktober 2016 som, genom att utesluta MVNO:s (mobile virtual network operators), såsom sökanden, begränsat non-MNO-Remedy till rena tjänsteleverantörer,

—

i andra hand, ogiltigförklara beslut C(2014) 4443 slutligt i ärende M.7018, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av fördragen eller en rättsnorm som ska tillämpas vid genomförande av fördragen

—

Sökanden gör gällande att kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i sin tolkning och tillämpning av beslut C(2014) 4443 slutligt i ärende M.7018, och därtill knutna åtaganden, genom att begränsa det så kallade ”non-MNO-Remedy”, genom vilken Telefónica förpliktat sig ge tredje parter tillgång till 4G-tjänster på grossistmarknaden för mobiltelefoni, till att avse tredje parter vars affärsmodell är tjänsteleveranser, och därmed förhindrat Telefónica från att i enlighet med ”non-MNO-Remedy” ge tredje parter tillgång till 4G-tjänster inom ramen för affärsmodellen MVNO.

2.

Andra grunden, i andra hand: Åsidosättande av fördragen eller en rättsnorm som ska tillämpas vid genomförande av fördragen, samt uppenbart felaktig bedömning och bristande motivering, genom att det i beslut C(2014) 4443 slutligt felaktigt antas att Telefónicas åtaganden skulle kunna lösa alla konkurrensproblem.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/54

Talan väckt den 15 december 2015 – Mass Response Service mot kommissionen

(Mål T-885/16)

(2017/C 038/70)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Mass Response Service GmbH (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna J.-M. Schultze, S. Pautke och C. Ehlenz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens ageranden genom enheten för koncentrationskontroll i generaldirektoratet för konkurrens i samband med genomförande av den tredje upplagan (”non-MNO-Remedy”) av beslut M.7018, och i synnerhet dess ståndpunkt i e-postmeddelanden av den 24 och den 29 oktober 2016 som, genom att utesluta MVNO:s (mobile virtual network operators), såsom sökanden, begränsat non-MNO-Remedy till rena tjänsteleverantörer,

—

i andra hand, ogiltigförklara beslut C(2014) 4443 slutligt i ärende M.7018, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-884/16, Multiconnect/kommissionen.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/54

Tribunalens beslut av den 26 oktober 2016 – Polen mot kommissionen

(Mål T-167/16) (1)

(2017/C 038/71)

Rättegångsspråk: polska

Ordföranden på fjärde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1)  EUT C 243, 4.7.2016.

6.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 38/55

Tribunalens beslut av den 5 december 2016 – McGillivray mot kommissionen

(Mål T-535/16) (1)

(2017/C 038/72)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på åttonde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1)  EUT C 89, 16.3.2015 (Målet registrerades inledningsvis vid Europeiska unionens personaldomstol som mål F-12/15 och överfördes till Europeiska unionens tribunal den 1.9.2016).