ISSN 1977-1061 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
60 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
II Meddelanden |
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2017/C 9/01 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8132 – FMC Technologies/Technip) ( 1 ) |
|
2017/C 9/02 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8211 – Marubeni/Toho Gas/Galp Energia/GGND) ( 1 ) |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2017/C 9/03 |
||
|
Europeiska datatillsynsmannen |
|
2017/C 9/04 |
|
V Yttranden |
|
|
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN |
|
|
Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) |
|
2017/C 9/05 |
||
|
Europeiska kommissionen |
|
2017/C 9/06 |
||
2017/C 9/07 |
||
|
DOMSTOLSFÖRFARANDEN |
|
|
Efta-domstolen |
|
2017/C 9/08 |
||
2017/C 9/09 |
Talan väckt mot Republiken Island den 17 november 2016 av Eftas övervakningsmyndighet (Mål E-17/16) |
|
2017/C 9/10 |
Talan väckt mot Republiken Island den 17 november 2016 av Eftas övervakningsmyndighet (Mål E-18/16) |
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2017/C 9/11 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8207 – Emerson Electric/Pentair valves and controls business) ( 1 ) |
|
|
ÖVRIGA AKTER |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2017/C 9/12 |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
|
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska kommissionen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/1 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende M.8132 – FMC Technologies/Technip)
(Text av betydelse för EES)
(2017/C 9/01)
Kommissionen beslutade den 22 november 2016 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32016M8132. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/1 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende M.8211 – Marubeni/Toho Gas/Galp Energia/GGND)
(Text av betydelse för EES)
(2017/C 9/02)
Kommissionen beslutade den 13 oktober 2016 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32016M8211. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska kommissionen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/2 |
Eurons växelkurs (1)
11 januari 2017
(2017/C 9/03)
1 euro =
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,0503 |
JPY |
japansk yen |
122,14 |
DKK |
dansk krona |
7,4338 |
GBP |
pund sterling |
0,86725 |
SEK |
svensk krona |
9,5695 |
CHF |
schweizisk franc |
1,0721 |
ISK |
isländsk krona |
|
NOK |
norsk krona |
9,0633 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
27,021 |
HUF |
ungersk forint |
309,45 |
PLN |
polsk zloty |
4,3703 |
RON |
rumänsk leu |
4,4960 |
TRY |
turkisk lira |
4,0747 |
AUD |
australisk dollar |
1,4241 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,3919 |
HKD |
Hongkongdollar |
8,1452 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,5027 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,5112 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 260,59 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
14,4742 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
7,2826 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,5562 |
IDR |
indonesisk rupiah |
13 999,45 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,6964 |
PHP |
filippinsk peso |
52,180 |
RUB |
rysk rubel |
63,3625 |
THB |
thailändsk baht |
37,375 |
BRL |
brasiliansk real |
3,3786 |
MXN |
mexikansk peso |
22,9635 |
INR |
indisk rupie |
71,8315 |
(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
Europeiska datatillsynsmannen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/3 |
Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om det första reformpaketet för det gemensamma europeiska asylsystemet (Eurodac-, Easo- och Dublin-förordningarna)
(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats www.edps.europa.eu)
(2017/C 9/04)
Sedan flera år tillbaka upplever Europa ett hårt tryck till följd av en migrations- och flyktingkris, som förvärrades under 2015. Kommissionen har därför föreslagit en reform av Dublinförordningen, i syfte att anpassa den till den nuvarande situationen. Reformen har kombinerats med ett förslag till inrättande av Europeiska unionens asylbyrå, som ska bistå medlemsstaterna i utförandet av deras uppgifter rörande asyl.
Sedan Eurodac inrättades har systemet uppfyllt syftet att tillhandahålla bevis i form av fingeravtryck för att bistå vid avgörandet av vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva en asylansökan som har lämnats in i EU.
Kommissionen har också föreslagit en omarbetning av Eurodacförordningen. Den huvudsakliga utmaningen i denna förordning är utvidgningen av Eurodacs användningsområde till att omfatta registrering av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat eller som grips när de irreguljärt reser in i en medlemsstat från ett tredjeland.
EDPS erkänner behovet av en mer effektiv förvaltning av migrations- och asylsystemet i EU. Han rekommenderar emellertid omfattande förbättringar för att ta större hänsyn till de legitima rättigheterna och intressena hos berörda personer som kan komma att påverkas av behandlingen av personuppgifter, särskilt sårbara grupper som behöver särskilt skydd, såsom migranter och flyktingar.
I detta yttrande lämnar EDPS bland annat följande huvudsakliga rekommendationer:
— |
I Dublinförordningen bör det anges att de unika identifikationsnummer som förs in i Dublindatabasen inte under några omständigheter får användas för andra syften än de som anges i Dublinförordningen. |
— |
Det bör genomföras en fullständig konsekvensbedömning av hur 2016 års omarbetning av Eurodacförordningen påverkar uppgiftsskyddet och integriteten, i syfte att mäta hur det nya textförslaget och utvidgningen av Eurodacdatabasens användningsområde inverkar på integriteten. |
— |
Det bör på grundval av en konsekvent studie eller en evidensbaserad strategi göras en bedömning av behovet att samla in och använda ansiktsbilder för de personkategorier som omfattas av 2016 års omarbetning av Eurodacförordningen och av huruvida det är proportionerligt att samla in dem. |
— |
Det bör göras en närmare bedömning av situationen för barn, utöver den som görs i motiveringen, samt en avvägning mellan de risker och den skada som förfarandet med fingeravtryck kan medföra för barn och de fördelar det kan innebära för dem. |
I yttrandet påpekas även andra brister i de olika förslagen och lämnas ytterligare rekommendationer med avseende på uppgiftsskydd och integritet som bör beaktas i lagstiftningsprocessen.
I. INLEDNING OCH BAKGRUND
1. |
I april 2016 antog kommissionen ett meddelande med rubriken ”För en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa” (1), där den fastställde prioriteringar för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas). Den 4 maj 2016 antog kommissionen följande tre förslag som en del av ett första paket för reform av Ceas:
|
2. |
EDPS rådfrågades informellt innan omarbetningen av Eurodacförordningen och förslaget om EU:s asylbyrå offentliggjordes, och överlämnade informella kommentarer avseende båda texterna till kommissionen. |
3. |
EDPS inser att EU behöver hantera de utmaningar som migrations- och flyktingkrisen medfört sedan 2015 och att det behövs en effektiv och harmoniserad EU-politik för att bekämpa irreguljär migration såväl inom EU som till EU. Med full respekt för lagstiftarens roll när det gäller att bedöma huruvida de föreslagna åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga lämnar EDPS i detta yttrande, i sin rådgivande roll, vissa rekommendationer om uppgiftsskydd och integritet, i syfte att hjälpa lagstiftaren att uppfylla kraven i artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna vad gäller rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter samt artikel 16 i fördraget om EU:s funktionssätt. |
4. |
Först lämnar EDPS sina huvudsakliga rekommendationer avseende de tre förslagen. Dessa huvudsakliga rekommendationer avser de viktigaste av de problem som EDPS har noterat och som under alla omständigheter bör åtgärdas under lagstiftningsprocessen. Därefter lämnar EDPS ytterligare rekommendationer som avser frågor där det krävs förtydliganden, ytterligare information eller mindre ändringar. Denna åtskillnad bör hjälpa lagstiftaren att prioritera de viktigaste av de problem som tas upp i detta yttrande. |
IV. SLUTSATS
68. |
EDPS välkomnar de ansträngningar som gjorts med avseende på uppgiftsskydd i de olika texterna. Han konstaterar att en uppgiftsskyddskultur håller på att bli en del av lagstiftningsprocessen och också kan noteras i utformningen av förslagen. |
69. |
Med full respekt för lagstiftarens roll när det gäller att bedöma huruvida de föreslagna åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga, lämnar EDPS i detta yttrande, i sin rådgivande roll, vissa rekommendationer om uppgiftsskydd och integritet med avseende på de tre förslag som han har tagit del av. |
70. |
Vad gäller förslaget till Dublinförordning är EDPS bekymrad över den omständigheten att det unika identifikationsnumret kan komma att användas för andra syften, till exempel för identifiering av enskilda i andra databaser, vilket gör det enkelt att jämföra databaser. EDPS rekommenderar att det anges att all annan användning av identifikationsnumret bör vara förbjuden. |
71. |
Vad gäller förslaget till omarbetning av Eurodacförordningen anser EDPS att en utvidgning av Eurodacs användningsområde föranleder farhågor beträffande iakttagandet av principen om ändamålsbegränsning som stadfästs i artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. EDPS rekommenderar även att det ytterligare specificeras vilka andra typer av åtgärder förutom avlägsnande och återsändande som medlemsstaterna kan vidta på grundval av Eurodacuppgifter. EDPS rekommenderar att kommissionen tillhandahåller en fullständig konsekvensbedömning av hur 2016 års omarbetning av Eurodacförordningen påverkar uppgiftsskyddet och integriteten, i syfte att mäta den föreslagna textens inverkan på integriteten. |
72. |
EDPS är också bekymrad över införandet av ansiktsbilder: I förordningen hänvisas det inte till någon bedömning av behovet att samla in och använda ansiktsbilder för de personkategorier som omfattas av förslaget till omarbetning av Eurodacförordningen. EDPS anser dessutom att det i förslaget bör förtydligas i vilka fall en jämförelse av fingeravtryck och/eller ansiktsbilder ska göras, eftersom det enligt förslaget verkar som om en sådan jämförelse ska göras systematiskt. |
73. |
EDPS rekommenderar också att det utöver bedömningen i motiveringen tillhandahålls en närmare bedömning av situationen för barn samt en avvägning mellan de risker och den skada ett sådant förfarande kan medföra för barn och de fördelar det kan innebära för dem. Det bör i förordningen (dvs. i ett skäl) närmare anges vad som avses med att ta fingeravtryck av barn på ett barnvänligt sätt. |
74. |
Vad gäller lagringsperioden, som i princip kommer att vara fem år, rekommenderar EDPS att det närmare beskrivs och förklaras hur och varför en lagringsperiod på fem år anses nödvändig i detta sammanhang för att uppnå syftena med Eurodacdatabasen. EDPS rekommenderar dessutom att lagringsperioden förkortas så att den motsvarar den faktiska tid som en person är föremål för inreseförbud. EDPS rekommenderar slutligen att det i förslaget anges att startpunkten för lagringsperioden är den dag då uppgifter om fingeravtryck för första gången behandlas av en medlemsstat. |
75. |
EDPS rekommenderar avslutningsvis att alla uppgifter blockeras för brottsbekämpande ändamål efter tre år och att man i detta hänseende slutar göra åtskillnad mellan olika kategorier av personer som inte är EU-medborgare. |
76. |
Förutom de huvudsakliga rekommendationer som lämnats ovan rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen även följande:
|
Bryssel den 21 september 2016.
Giovanni BUTTARELLI
Europeisk datatillsynsman
(1) COM(2016) 197 final.
(2) COM(2016) 270 final.
(3) COM(2016) 271 final.
(4) COM(2016) 272 final.
V Yttranden
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/6 |
MEDDELANDE OM ALLMÄNNA UTTAGNINGSPROV
(2017/C 9/05)
Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar följande allmänna uttagningsprov:
|
EUIPO/AD/01/17 – HANDLÄGGARE (AD 6) och |
|
EUIPO/AST/02/17 – ASSISTENTER (AST 3) |
INOM OMRÅDET IMMATERIELLA RÄTTIGHETER
Meddelandet om uttagningsprov offentliggörs på 24 språk i Europeiska unionens officiella tidning C 9 A av den 12 januari 2017.
Närmare upplysningar finns på Epsos webbplats: http://blogs.ec.europa.eu/eu-careers.info/
Europeiska kommissionen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/7 |
FÖRSLAGSINFORDRAN 2017
ENKLA PROGRAM
Bidrag till informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014
(2017/C 9/06)
1. Förslagsinfordrans bakgrund och syfte
1.1 Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter
Den 22 oktober 2014 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (1). Förordningen kompletteras av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829 (2) och tillämpningsföreskrifterna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1831 (3).
Informationskampanjernas och de säljfrämjande åtgärdernas övergripande mål är att stärka konkurrenskraften hos unionens jordbrukssektor.
Informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärdernas specifika mål är följande:
a) |
Att öka medvetenheten om fördelarna med unionens jordbruksprodukter och om de höga krav som ställs på produktionsmetoderna i unionen. |
b) |
Att öka konsumtionen av jordbruksprodukter och vissa livsmedel från unionen liksom dessa produkters och livsmedels konkurrenskraft samt att öka deras synlighet både inom och utanför unionen. |
c) |
Att öka medvetenheten om och igenkänningen av unionens kvalitetsordningar. |
d) |
Att öka marknadsandelarna för unionens jordbruksprodukter och vissa livsmedel, med särskild inriktning på de marknader i tredjeländer som har störst tillväxtpotential. |
e) |
Att återställa normala marknadsvillkor vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem. |
1.2 Kommissionens årliga arbetsprogram för 2017
I kommissionens årliga arbetsprogram för 2017, som antogs den 13 oktober 2015 genom genomförandebeslut (4) av den 9 november 2016, fastställs närmare uppgifter om beviljandet av samfinansiering och insatsprioriteringar för förslag till enkla program och multiprogram på den inre marknaden och i tredjeländer. Arbetsprogrammet finns på engelska, tyska och franska på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/agriculture/promotion/annual-work-programmes/2017/index_en.htm
1.3 Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (nedan kallat Chafea) har av Europeiska kommissionen anförtrotts uppdraget att sköta vissa delar av de informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeländer, bland annat utvärderingen av enkla program.
1.4 Den här förslagsinfordran
Den här förslagsinfordran gäller genomförandet av enkla program inom ramen för avsnitt 1.2.1.1 och 1.2.1.2 i bilaga I till det årliga arbetsprogrammet 2017 i samband med åtgärder under temaprioriteringarna 1 och 2, det vill säga enkla program på den inre marknaden och i tredjeländer.
2. Mål – Teman – Prioriteringar
I avsnitt 1.2.1.1 och 1.2.1.2 i bilaga I till det årliga arbetsprogrammet för 2017 fastställs tematiska prioriteringar för åtgärder som ska samfinansieras genom den här förslagsinfordran (se även avsnitt 6.2, ”Stödberättigande aktiviteter”). Endast förslag som direkt motsvarar de ämnen och beskrivningar som anges i det avsnittet av det årliga arbetsprogrammet kan komma i fråga för finansiering. Därför anges i detta dokument åtta ämnen för förslag. Ansökningar som lämnas in enligt denna infordran måste omfattas av något av dessa prioriterade ämnen. En förslagsställande organisation får lämna in flera ansökningar med olika projekt under samma prioriterade ämne. Man kan också lämna in flera ansökningar med olika projekt under olika prioriterade ämnen.
3. Tidsplan
Förslag ska lämnas in senast den 20 april 2017 klockan 17.00 CET (centraleuropeisk tid).
|
Etapper |
Datum och tid eller preliminär tidsangivelse |
a) |
Offentliggörande av förslagsinfordran |
12 januari 2017 |
b) |
Sista inlämningsdag |
20 april 2017 |
c) |
Utvärderingsperiod (preliminär) |
21 april–31 augusti 2017 |
d) |
Beslut av kommissionen (preliminärt) |
oktober 2017 |
e) |
Information till de sökande (preliminär) |
oktober 2017 |
f) |
Undertecknande av avtal med medlemsstaten (preliminär) |
januari 2018 |
g) |
Åtgärdens startdatum (preliminärt) |
> 1 januari 2018 |
4. Budget
Den totala budget som avsatts för samfinansiering av åtgärder enligt denna förslagsinfordran uppgår till 85 500 000 euro. De vägledande belopp som anslås per ämne framgår av tabellen ”Stödberättigande aktiviteter” under punkt 6.
Dessa belopp förutsätter att det finns budgetanslag när EU:s budgetmyndighet har antagit 2018 års budget eller enligt systemet med tillfälliga tolftedelar. Beloppen förutsätter också att det finns anslag för de kommande tre åren med beaktande av anslagens icke-differentierade natur.
Kommissionen förbehåller sig rätten att inte fördela samtliga tillgängliga medel.
5. Formkrav
Ansökningarna ska vara inlämnade senast den dag och tid som anges i avsnitt 3.
Ansökningarna ska lämnas in av samordnaren online via deltagarportalen (följ länken för att komma till det elektroniska inlämningssystemet) https://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html
Om ovanstående krav inte uppfylls avslås ansökan.
Förslag kan lämnas på alla Europeiska unionens officiella språk. Vid förberedandet av förslagen bör de sökande dock beakta att avtalen kommer att hanteras av medlemsstaterna. Därför uppmanas de sökande att lämna ansökan på det eller de språk som används i den förslagsställande organisationens ursprungsland, om inte den berörda medlemsstaten har meddelat att den är villig att underteckna avtal på engelska (5). För att underlätta den granskning av förslagen som görs av oberoende experter som ska lämna teknisk input till utvärderingen, bör den tekniska delen (del B) helst åtföljas av en översättning till engelska om förslaget skrivs på ett annat officiellt EU-språk.
6. Behörighetskriterier
6.1 Behöriga sökande
Förslag till enkla program får bara lämnas in av juridiska personer eller andra enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell lagstiftning, under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar och att de jämfört med en juridisk person kan garantera ett likvärdigt skydd för unionens ekonomiska intressen enligt vad som avses i artikel 131.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Närmare bestämt är ansökningar från följande organisationer stödberättigande, i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1144/2014:
i) |
Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat och som representerar den eller de berörda sektorerna i den medlemsstaten, och särskilt de branschorganisationer som avses i artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 och de grupper som definieras i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1151/2012, under förutsättning att de är representativa för namnet som är skyddat enligt den senare förordningen och som omfattas av det programmet. |
ii) |
Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer, i enlighet med artiklarna 152 och 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 som har erkänts av en medlemsstat. |
iii) |
Organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin vars mål och verksamhet syftar till att tillhandahålla information om och främja jordbruksprodukter och som av den berörda medlemsstaten har anförtrotts ett tydligt definierat uppdrag att verka i allmänhetens tjänst inom detta område. Dessa organ måste ha etablerats juridiskt i medlemsstaten i fråga minst två år före datumet för den förslagsinfordran som avses i artikel 8.2. |
De ovannämnda förslagsställande organisationerna får lämna in förslag förutsatt att de är representativa för den berörda sektorn eller produkten och uppfyller villkoren i artiklarna 1.1 eller 1.2 i delegerad förordning (EU) 2015/1829 enligt följande:
i) |
Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat eller på unionsnivå, enligt vad som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för den sektor som berörs av programmet:
|
ii) |
Grupper enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 och som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för namnet som är skyddat enligt förordning (EU) nr 1151/2012 och som omfattas av programmet, om de står för minst 50 procent av volymen eller värdet av avsättningsbar produktion av den eller de produkter vars namn är skyddat. |
iii) |
Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer enligt vad som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1144/2014 ska anses vara representativa för den eller de produkter eller den sektor som berörs av programmet om de har erkänts av medlemsstaten i enlighet med artiklarna 154 eller 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 14 i förordning (EU) nr 1379/2013. |
iv) |
Organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin ska enligt vad som avses i artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 1144/2014 anses vara representativa för den eller de sektorer som berörs av programmet genom att ha företrädare för denna eller dessa produkter eller för denna sektor bland sina medlemmar. |
Genom undantag från punkterna i och ii ovan kan lägre tröskelvärden godtas, om den förslagsställande organisationen visar i det inlämnade förslaget att det finns särskilda omständigheter, inbegripet bevis på marknadens struktur, som skulle motivera behandling av den förslagsställande organisationen som representativ för produkten, produkterna eller sektorn i fråga.
Förslag kan lämnas av en eller flera förslagsställande organisationer från samma medlemsstat.
Endast ansökningar från enheter som är etablerade i en EU-medlemsstat kommer att beaktas.
Icke behöriga enheter: Sökande som redan får unionsbidrag för de informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som förslaget omfattar ska inte vara berättigade till unionsfinansiering för dessa åtgärder under förordning (EU) nr 1144/2014.
För att möjliggöra bedömningen av de sökandes behörighet ska följande handlingar lämnas in:
— |
Privat enhet: Utdrag ur den officiella tidningen, bolagsordning, utdrag ur handels- eller bolagsregister. |
— |
Offentligt organ: En kopia av beslutet om att bilda det offentliga företaget eller annat officiellt dokument om bildandet av den offentligrättsliga organisationen. |
— |
Enheter som inte har rättskapacitet: Handlingar som visar att deras företrädare har befogenhet att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar. |
— |
Handlingar som visar att sökanden uppfyller de krav på representativitet som fastställs i artikel 1 i delegerad förordning (EU) 2015/1829. |
6.2 Stödberättigande aktiviteter
Förslagen ska uppfylla de kriterier för stödberättigande som förtecknas i bilaga II till det årliga arbetsprogrammet, det vill säga följande:
a) |
Förslagen får bara omfatta produkter och ordningar som förtecknas i artikel 5 i förordning (EU) nr 1144/2014. |
b) |
Förslagen ska säkerställa att åtgärderna genomförs av genomförandeorgan i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1144/2014. Vid valet av genomförandeorgan ska de förslagsställande organisationerna se till att garantera det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris och att undvika intressekonflikter (se artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2015/1829 och punkt 11.1 e i förslagsinfordran). Den förslagställande organisationen ska se till att genomförandeorganet väljs innan avtalet undertecknas (se artikel 10 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831). |
c) |
Om en förslagsställande organisation föreslår att genomföra delar av förslaget på egen hand, ska den se till att kostnaderna för den åtgärd den avser att genomföra inte överstiger normala marknadspriser. |
d) |
Förslagen ska vara förenliga med den unionslagstiftning som reglerar de berörda produkterna och alla bestämmelser i artikel 3.1 i delegerad förordning (EU) 2015/1829. |
e) |
Om ett budskap som förmedlas genom ett program rör information om hälsoeffekter, ska förslagen också vara förenliga med reglerna i artikel 3.2 i delegerad förordning (EU) 2015/1829. |
f) |
Om förslaget innebär omnämnande av ursprung eller varumärken, ska det vara förenligt med reglerna i kapitel II i genomförandeförordning (EU) 2015/1831. |
För att det ska gå att avgöra om de planerade aktiviteterna är stödberättigade ska följande information lämnas:
— |
Förslag som omfattar nationella kvalitetsordningar ska innehålla dokumentation eller en hänvisning till offentligt tillgängliga källor som visar att kvalitetsordningen är erkänd av medlemsstaten. |
— |
Förslag som har den inre marknaden som mål och sprider ett budskap om goda kostvanor eller ansvarsfull alkoholkonsumtion ska beskriva på vilket sätt det föreslagna programmet och dess budskap är i linje med de relevanta nationella reglerna inom folkhälsoområdet i den medlemsstat där programmet ska genomföras. Motiveringen ska innehålla hänvisningar eller dokumentation som stödjer påståendet. |
Förslagen ska också vara förenliga med en av de tematiska prioriteringar som förtecknas i det årliga arbetsprogrammet 2017 för enkla program. Nedan följer ett utdrag ur det årliga arbetsprogrammet 2017 med de åtta ämnen som inlämnade förlag kan omfatta. Här beskrivs ämnet, tillhörande planerat belopp, mål och förväntade resultat.
Åtgärder under tematisk prioritering 1: enkla program på den inre marknaden
Ämnen |
Totalt belopp |
Årets prioriteringar, mål och förväntade resultat |
||||||
Ämne 1 – Informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som syftar till att öka medvetenheten om och igenkännandet av unionens kvalitetsordningar enligt artikel 5.4 a, b och c i förordning (EU) nr 1144/2014 |
12 375 000 euro |
Målet är att öka medvetenheten om och igenkännandet av kvalitetsordningar i unionen:
Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som gäller unionens kvalitetsordningar bör prioriteras på den inre marknaden eftersom de ger konsumenterna en försäkran om produkternas eller den använda produktionsmetodens kvalitet och egenskaper, skapar mervärde för de berörda produkterna och stärker deras marknadsmöjligheter. Ett förväntat resultat är en ökad grad av igenkännande av symbolerna för unionens kvalitetsordningar bland de europeiska konsumenterna, med tanke på att en särskild Eurobarometerundersökning (nr 440) visat att bara 20 procent av de europeiska konsumenterna kände igen symbolerna på produkter som omfattas av skyddad ursprungsbeteckning (SUB), 17 procent den för en skyddad geografisk beteckning (SGB) och 15 procent den för garanterad traditionell specialitet, vilket är unionens främsta kvalitetsordningar. Dessutom kände endast 23 procent av konsumenterna igen logotypen för ekologiskt jordbruk. Den förväntade effekten är att öka konsumtionen av jordbruksprodukter från unionen som registrerats i någon av unionens kvalitetsordningar, samt öka dessa produkters konkurrenskraft, synlighet och marknadsandel. |
||||||
Ämne 2 – Informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som syftar till att betona särdragen hos unionens jordbruksproduktionsmetoder samt de europeiska jordbruksprodukternas och livsmedlens egenskaper och de kvalitetsordningar som definieras i artikel 5.4 d i förordning (EU) nr 1144/2014 |
10 125 000 euro |
Målet är att betona särdragen hos unionens jordbruksproduktionsmetoder, särskilt vad gäller livsmedelssäkerhet, spårbarhet, äkthet, märkning, näringsmässiga aspekter och hälsoaspekter (inklusive goda kostvanor och ansvarsfull konsumtion av stödberättigade alkoholhaltiga drycker), djurskydd, miljöhänsyn och hållbarhet, samt jordbruksprodukternas och livsmedlens egenskaper, särskilt i fråga om kvalitet, smak, mångfald eller traditioner. Den förväntade effekten är en ökad medvetenhet om fördelarna med unionens jordbruksprodukter bland de europeiska konsumenterna och att öka konsumtionen av de berörda jordbruks- och livsmedelsprodukterna från unionen, samt öka dessa produkters konkurrenskraft, synlighet och marknadsandel. |
Åtgärder under tematisk prioritering 2: enkla program i tredjeländer (6)
Ämnen |
Totalt belopp |
Årets prioriteringar, mål och förväntade resultat |
Ämne 3 (*1) – Program för informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som riktas till ett eller fler av följande länder: Kina (inklusive Hongkong och Macao), Japan, Sydkorea, Taiwan, Sydostasien eller Indien |
14 750 000 euro |
Programmen för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder ska vara inriktade på ett eller flera av de länder som anges under respektive ämne. Programmens mål ska vara förenliga med de allmänna och specifika mål som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1144/2014. Det förväntade slutresultatet är att öka konsumtionen av jordbruksprodukter från unionen, samt att öka produkternas konkurrenskraft, synlighet och marknadsandel i de länder som kampanjerna riktar sig till. |
Ämne 4 (*1) – Program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som riktas till ett eller fler av följande länder: USA, Kanada eller Mexiko |
11 600 000 euro |
|
Ämne 5 (*1) – Program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som riktas till ett eller flera länder i Afrika, Mellanöstern (*2), Iran eller Turkiet |
8 450 000 euro |
|
Ämne 6 (*1) – Program för informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som riktas till andra geografiska områden än de som inkluderas i ämnena 3, 4 och 5. |
11 600 000 euro |
|
Ämne 7 – Program för informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för mjölkprodukter, fläskköttsprodukter eller en kombination av dessa båda, inriktade på tredjeländer Produkter som är stödberättigade enligt detta ämne är de som listas I del XVII i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (*3) för fläskköttsprodukter respektive i del XVI i bilaga I till den förordningen för mjölk och mjölprodukter |
12 600 000 euro |
|
Ämne 8 – Program för informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för nötkött som riktas till tredjeländer. Produkter som är stödberättigade enligt detta ämne är de som listas i del XV i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 |
4 000 000 euro |
Om en förslagsställande organisation vill rikta sina åtgärder i ett och samma program till flera av de prioriterade regionerna i tredjeländer, ska flera ansökningar lämnas in (en ansökan per ämne). Organisationen kan också lämna sin ansökan under ämnet ”Program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som riktas till andra geografiska områden”. Det ämnet gäller geografiska områden som inte förtecknats i ämnena 3–5, men det kan också omfatta en kombination av flera av de prioriterade regioner som förtecknas i ämnena 3–5.
Typ av aktiviteter som kan få stöd
Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder kan bland annat bestå av följande aktiviteter, som är stödberättigande under denna förslagsinfordran:
1. |
Projektledning |
2. |
Kontakt med allmänheten
|
3. |
Webbplats, sociala medier
|
4. |
Reklam
|
5. |
Kommunikationsverktyg
|
6. |
Evenemang
|
7. |
Marknadsföring på försäljningsstället (POS)
|
Genomförandeperiod
Den samfinansierade åtgärden (program för informationskampanjer, säljfrämjande åtgärder) ska genomföras under en period på minst ett, men högst tre år.
I förslaget ska åtgärdens varaktighet anges.
7. Uteslutningskriterier
7.1 Uteslutning från förslagsinfordran
Sökande som befinner sig i någon av följande situationer utesluts från denna förslagsinfordran (7):
a) |
Den ekonomiska aktören befinner sig i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet, eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar. |
b) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatt eller socialförsäkringsavgifter enligt rätten i etableringslandet eller i det land där den upphandlande myndigheten finns eller i det land där avtalet ska fullgöras. |
c) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen genom att ha brutit mot lagar eller författningar eller de yrkesetiska regler som gäller för det yrke inom vilket denne är verksam, eller genom felaktigt agerande som inverkar på aktörens trovärdighet i professionellt avseende, om detta agerande inbegriper avsiktligt fel eller grov oaktsamhet, och särskilt genom att
|
d) |
Det har genom en slutgiltig dom fastställts att den ekonomiska aktören gjort sig skyldig till
|
e) |
Den ekonomiska aktören har under fullgörandet av ett avtal som finansieras genom budgeten brustit betydligt i uppfyllandet av sina huvudsakliga skyldigheter, vilket har lett till att avtalet sagts upp i förtid eller till tillämpning av avtalsviten eller andra avtalsenliga påföljder eller har upptäckts i kontroller, granskningar eller utredningar som utförts av en utanordnare, Olaf eller revisionsrätten. |
f) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören har gjort sig skyldig till oegentligheter i den mening som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95. |
7.2 Uteslutning från tilldelning
Sökande kommer att uteslutas från samfinansiering om de under bidragsförfarandet omfattas av någon av de situationer som avses i artikel 107 i budgetförordningen, dvs.
a) |
befinner sig i en uteslutningssituation som fastställts i enlighet med artikel 106 i budgetförordningen, |
b) |
har lämnat vilseledande uppgifter angående uppfyllande av de krav som ställs för att delta i förfarandet eller har underlåtit att lämna uppgifterna. |
Sökanden ska kryssa i relevant ruta vid lämnandet av ansökan online för att intyga att uteslutningskriterierna följs. De bidragsmottagare som väljs ut för samfinansiering ska underteckna en förklaring på heder och samvete om att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i artiklarna 106.1 och 107–109 i budgetförordningen. Sökandena ska följa de instruktioner som ges i deltagarportalen.
8. Urvalskriterier
8.1 Ekonomisk kapacitet
De sökande måste ha stabila och tillräckliga finansieringskällor för att kunna fortsätta sin verksamhet under hela den tid som åtgärden genomförs och för att kunna bidra till finansieringen av åtgärden.
Alla sökandes ekonomiska kapacitet kommer att bedömas i enlighet med riktlinjerna i budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012. Bedömningen kommer dock inte att göras om
— |
det sökta EU-bidraget är 60 000 euro eller mindre, eller |
— |
sökanden är ett offentligt organ. |
Följande handlingar ska bifogas ansökan online för att möjliggöra bedömningen av sökandens ekonomiska kapacitet:
— |
Årsredovisning (inklusive balansräkning och resultaträkning) för det senaste budgetår för vilket räkenskaperna avslutats (för nybildade enheter ska affärsplanen lämnas in i stället för redovisningen). |
— |
Formuläret om ekonomisk kapacitet (Financial Viability Form) ifyllt med en sammanfattning av de uppgifter ur årsredovisningen som krävs för bedömning av sökandens ekonomiska kapacitet. |
Samordnare eller andra bidragsmottagare som ansöker om EU-bidrag på 750 000 euro eller mer (tröskelvärdet gäller per bidragsmottagare) ska även bifoga
— |
en revisionsrapport av en godkänd extern revisor som bestyrker räkenskaperna för det senaste tillgängliga budgetåret. Denna bestämmelse gäller inte offentliga organ. |
8.2 Operativ kapacitet
Sökanden måste ha den yrkeskompetens och de kvalifikationer som krävs för att genomföra åtgärden.
Som bevis för detta ska följande uppgifter lämnas i ansökans del B:
— |
Uppgifter om sökandens anställda som kommer att ansvara för ledning och genomförande av de förslagna åtgärderna (kvalifikationer och erfarenhet). |
— |
Den eller de förslagsställande organisationernas verksamhetsrapport eller en beskrivning av de verksamheter som genomförts i samband med de verksamhetsområden som berättigar till samfinansiering enligt punkt 6 (ovan). |
Om de förslagsställande organisationerna föreslår att själva genomföra vissa delar av förslaget, ska de styrka att de har minst tre års erfarenhet av att genomföra informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.
9. Tilldelningskriterier
Ansökans del B syftar till att utvärdera förslaget i förhållande till tilldelningskriterierna.
Rent allmänt förväntas projektförslagen omfatta en effektiv förvaltningsstruktur, en tydlig strategi och en detaljerad beskrivning av de förväntade resultaten.
Innehållet i varje förslag kommer att bedömas enligt följande kriterier och delkriterier:
Kriterier |
Högsta poäng |
Tröskelvärde |
||
|
20 |
14 |
||
|
40 |
24 |
||
|
10 |
6 |
||
|
30 |
18 |
||
Totalt |
100 |
62 |
Förslag som inte uppnår de allmänna eller enskilda tröskelvärden som anges ovan ska avslås.
Följande delkriterier ska beaktas vid bedömningen av vart och ett av huvudkriterierna för tilldelning:
1. |
EU-dimension
|
2. |
Projektets tekniska kvalitet
|
3. |
Ledningskvalitet
|
4. |
Budget och kostnadseffektivitet
|
Efter bedömningen rangordnas de stödberättigade förslagen efter totalt antal poäng. Det eller de förslag som fått flest poäng kommer att tilldelas samfinansiering i förhållande till tillgängliga budgetmedel.
En separat rankningslista ska upprättas för vart och ett av de prioriterade ämnen som förtecknas i avsnitt 6.2 i den här förslagsinfordran.
Om det finns två (eller fler) förslag med samma poäng på samma rankningslista ska det eller de förslag som tillåter störst diversifiering i fråga om produkter eller målmarknader väljas ut. Det innebär att kommissionen mellan två förslag med samma poäng i första hand ska välja det förslag vars innehåll (i första hand i fråga om produkter, i andra hand i fråga om målmarknader) ännu inte finns representerat i rankningslistan. Om detta kriterium inte kan tillämpas ska kommissionen i första hand välja det program som fick högst poäng för de enskilda tilldelningskriterierna. Kommissionens ska först jämföra poängen för EU-dimensionen, sedan för teknisk kvalitet och slutligen för budget och kostnadseffektivitet.
10. Rättsliga åtaganden
Efter bedömningen upprättar Chafea en förteckning över de förslag som rekommenderas få bidrag, i rangordning efter totalt antal poäng.
Enligt artikel 11.2 i förordning (EU) nr 1144/2014 ska kommissionen anta en genomförandeakt som fastställer vilka enkla program som valts ut, vilka ändringar som eventuellt ska göras av dem, och vilken budget de tilldelats (tilldelningsbeslut).
Detta kommissionsbeslut ska ange vilka utvalda program som godkänts för finansiella bidrag från unionen enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1144/2014. Beslutet ska riktas till de behöriga medlemsstaterna. De berörda medlemsstaterna ska vara ansvariga för genomförandet av de enkla program som valts ut, liksom för de utbetalningar som hänför sig till dessa.
Så snart kommissionen har antagit denna genomförandeakt ska den vidarebefordra kopior av de utvalda programmen till de berörda medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta de berörda förslagsställande organisationerna om huruvida deras ansökningar har blivit godkända eller inte.
Medlemsstaterna ska ingå avtal om genomförandet av programmen med de utvalda förslagsställande organisationerna i enlighet med bestämmelserna i artikel 10 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831. Avtalet ska innehålla detaljuppgifter om finansieringsvillkor och finansieringsgrad, samt parternas skyldigheter.
11. Finansiella bestämmelser
11.1 Allmänna principer
a) |
Förbud mot kumulering En åtgärd får endast få ett bidrag från EU-budgeten. En och samma kostnad får aldrig täckas två gånger genom unionens budget. Sökanden ska ange källa och belopp för unionsbidrag som tagits emot eller sökts för samma åtgärd, eller delar av den, eller för administrativ drift (administrationsbidrag), samt alla andra bidrag som tagits emot eller sökts för samma åtgärd. |
b) |
Förbud mot retroaktiv verkan Bidrag får inte beviljas retroaktivt för åtgärder som redan har slutförts. |
c) |
Samfinansiering Samfinansiering innebär att de resurser som behövs för att genomföra åtgärden inte till fullo får täckas av EU-bidraget. Resterande utgifter ska fullt ut bäras av den förslagsställande organisationen. Ekonomiska bidrag till en stödmottagare från dess medlemmar som specifikt ska användas för kostnader som är stödberättigade inom åtgärden är tillåtna och ska betraktas som intäkter. |
d) |
Balanserad budget Den preliminära budgeten för åtgärderna ska presenteras i ansökningsformulärets del A. Intäkter och utgifter ska balansera varandra. Budgeten ska vara upprättad i euro. Sökande som förutser att kostnaderna inte kommer att vara i euro ska använda den omräkningskurs som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning: http://ec.europa.eu/budget/contracts_grants/info_contracts/inforeuro/inforeuro_en.cfm |
e) |
Genomförandeavtal/underentreprenad Om genomförandet av åtgärden kräver upphandling (genomförandeavtal) måste bidragsmottagaren tilldela avtalet till det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt eller har lägsta pris (beroende på vad som är tillämpligt) och undvika intressekonflikter samt bevara dokumentationen för en eventuell revision. Om den förslagsställande organisationen är ett offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 2.1.4 i direktiv 2014/24/EU, måste den utse underleverantörer i enlighet med den nationella lagstiftning som införlivar det direktivet. Vid underentreprenad, dvs. vissa uppgifter eller aktiviteter som ingår i åtgärden på det sätt som beskrivs i förslaget utförs av underleverantörer, måste de villkor uppfyllas som gäller i genomförandeavtalet (enligt specifikation ovan) och utöver dem följande villkor:
|
f) |
Underentreprenad till enheter med en strukturell koppling till bidragsmottagaren Underentreprenader kan även tilldelas enheter med en strukturell koppling till bidragsmottagaren, men bara om priset begränsas till de faktiska kostnader som uppstår för enheten (dvs. utan vinstmarginal). De uppgifter som ska utföras av sådana enheter måste tydligt anges i förslagets tekniska del. |
11.2 Finansieringsformer
Samfinansieringen ska ske i form av återbetalning av en specificerad andel av de stödberättigande kostnader som faktiskt har uppstått. Den ska också innefatta en schablonsats som ska täcka indirekta kostnader (motsvarande 4 procent av de stödberättigande personalkostnaderna) i samband med åtgärdens genomförande (15).
Begärt högsta belopp
EU-bidraget begränsas till följande maximala samfinansieringssatser:
— |
För enkla program på den inre marknaden: 70 procent av programmets stödberättigande kostnader. |
— |
För enkla program i tredjeländer: 80 procent av programmets stödberättigande kostnader. |
— |
För enkla program på den inre marknaden som genomförs av bidragsmottagare i medlemsstater som från och med den 1 januari 2014 får finansiellt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget (16): 75 procent av programmets stödberättigande kostnader. |
— |
För enkla program i tredjeländer som genomförs av bidragsmottagare i medlemsstater som från och med den 1 januari 2014 får finansiellt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget: 85 procent av programmets stödberättigande kostnader. |
De två sistnämnda procentsatserna ska tillämpas på de program som kommissionen har beslutat om före det datum från vilket den berörda medlemsstaten inte längre erhåller sådant finansiellt bistånd.
Följaktligen ska en del av de totala stödberättigande kostnader som tas upp i den preliminära budgeten finansieras via andra källor än EU:s bidrag (principen om samfinansiering).
Stödberättigande kostnader
Stödberättigande kostnader är kostnader som faktiskt uppstår för bidragsmottagaren och uppfyller alla de kriterier som anges i artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2015/1829.
Kostnader som inte är stödberättigande
Kostnader som inte är stödberättigande är kostnader som inte uppfyller de villkor som anges i artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2015/1829, bland annat följande:
— |
Kapitalavkastning. |
— |
Amorteringar och räntor på upplåning. |
— |
Avsättningar för förluster eller skulder. |
— |
Skuldräntor. |
— |
Osäkra fordringar. |
— |
Valutaförluster. |
— |
Kostnader för överföringar från kommissionen som banken tar ut från bidragsmottagaren. |
— |
Kostnader som deklarerats av bidragsmottagaren och som omfattas av en annan åtgärd som erhåller EU-bidrag. I synnerhet ska inte indirekta kostnader vara stödberättigande när bidragsmottagaren redan får ett administrationsbidrag från unionsbudgeten för samma period. |
— |
Bidrag in natura. |
— |
Orimliga eller obetänksamma utgifter. |
— |
Avdragsgill mervärdesskatt. |
— |
Kostnader som uppkommit när genomförandet av åtgärden skjutits upp. |
Beräkning av det slutliga bidraget
Det slutliga bidraget beräknas efter det att programmet är slutfört, och efter godkännandet av betalningsansökan.
Det ”slutliga bidragsbeloppet” är avhängigt av i vilken utsträckning åtgärden faktiskt har genomförts i enlighet med avtalets villkor.
Beloppet beräknas av medlemsstaten – i samband med slutbetalningen – i enlighet med artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831.
11.3 Betalningsarrangemang
Den förslagsställande organisationen får lämna in en ansökan om förskottsutbetalning till den aktuella medlemsstaten i enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831.
Ansökningar om mellanliggande betalningar av unionens finansiella bidrag ska lämnas in av den förslagsställande organisationen till medlemsstaterna i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831.
Ansökan om slutbetalning ska lämnas in av den förslagsställande organisationen till medlemsstaterna i enlighet med artikel 15 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831.
11.4 I förväg ställda säkerheter
I enlighet med artikel 13 i genomförandeförordning (EU) 2015/1831 ska förskottet utbetalas under förutsättning att den förslagsställande organisationen har ställt en säkerhet till medlemsstaten som motsvarar förskottsbeloppet i enlighet med kapitel IV i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (17).
12. Offentlighet
Bidragsmottagarna ska tydligt uppmärksamma bidraget från EU i samband med alla de aktiviteter för vilka bidraget används.
I detta sammanhang ska bidragsmottagarna ge Europeiska kommissionens namn och logotyp en framträdande plats på alla publikationer, affischer, program och andra produkter som tas fram inom ramen för det samfinansierade projektet.
Regler för hur EU:s emblem får återges finns i EU-institutionernas publikationshandbok (18).
Utöver detta ska allt visuellt material inom ramen för ett säljfrämjande program som samfinansieras av Europeiska unionen bära sloganen ”Enjoy it's from Europe”. Riktlinjer för hur denna slogan ska användas, samt grafiska filer, kan laddas ned från Europaservern (19).
Slutligen ska allt skriftligt material, dvs. broschyrer, affischer, foldrar, banderoller, reklamtavlor, tryckt reklam, tidningsartiklar, webbsidor (med undantag för små artiklar) innehålla en ansvarsfriskrivning i enlighet med de villkor som anges i bidragsöverenskommelsen, som förklarar att det är författarens åsikter som företräds. Europeiska kommissionen tar inte något ansvar för hur informationen används.
13. Uppgiftsskydd
Ett svar på förslagsinfordran innebär registrering och behandling av personuppgifter (t.ex. namn, adress och meritförteckning) om de enskilda individer som deltar i den samfinansierade åtgärden. Dessa uppgifter kommer att behandlas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Om inget annat anges är svaren på frågorna och eventuella personuppgifter som efterfrågas nödvändiga för bedömningen av ansökan – i enlighet med specifikationerna i förslagsinfordran – och de kommer att behandlas endast för detta ändamål, av Chafea eller kommissionen, eller tredje part som agerar för Chafea eller kommissionens räkning och under deras ansvar. De registrerade kan få närmare upplysningar om hur personuppgifterna behandlas, sina rättigheter och hur de kan utöva dem, genom att hänvisa till den integritetsdeklaration som publiceras på deltagarportalen:
http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/support/legal_notices.html
och på Chafeas webbplats:
http://ec.europa.eu/chafea/about/data_protection.html
Sökande uppmanas att regelbundet kontrollera integritetsdeklarationen för att hålla sig informerade om eventuella uppdateringar som kan göras innan tidsfristen för inlämning av deras förslag löper ut eller senare. Bidragsmottagare har en rättslig skyldighet att informera sin personal om relevant behandling av personuppgifter som kommer att utföras av Chafea. För att kunna göra det måste bidragsmottagarna förse sin personal med de integritetsdeklarationer som publiceras av Chafea på deltagarportalen innan de översänder uppgifterna till Chafea. Personuppgifter kan komma att registreras i Europeiska kommissionens system för tidig upptäckt och uteslutning, som upprättas enligt i artiklarna 105a och 108 i budgetförordningen enligt tillämpliga bestämmelser.
14. Förfarande för inlämning av förslag
Förslagen ska lämnas in senast den dag och tidpunkt som anges i avsnitt 5 via det elektroniska inlämningssystemet: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html
Innan du lämnar in ett förslag:
1. |
Hitta en förslagsinfordran: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html |
2. |
Skapa ett konto för att lämna in ett förslag: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/organisations/register.html |
3. |
Registrera alla partner via bidragsmottagarregistret: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/organisations/register.html |
Sökandena kommer att underrättas skriftligen om resultatet av urvalsförfarandet.
Genom att lämna in ett förslag godtar de sökande de förfaranden och villkor som beskrivs i denna förslagsinfordran och de dokument som infordran hänvisar till.
Ingen ändring i ansökan är tillåten när tidsfristen för inlämning har löpt ut. Om någon aspekt kräver ett förtydligande eller uppenbara skrivfel måste rättas får kommissionen eller Chafea kontakta den sökande under utvärderingsförfarandet (20).
Kontaktuppgifter
Om du har frågor som gäller verktygen för onlineinlämning, kontakta den it-helpdesk som inrättats för ändamålet via deltagarportalens webbplats:
http://ec.europa.eu/research/index.cfm?pg=enquiries
Om du har frågor som inte är it-relaterade kan du nå Chafeas helpdesk via telefon +352 430136611, eller e-post: CHAFEA-AGRI-CALLS@ec.europa.eu. Vi har öppet vardagar 9.30–12.00 och 14.30–17.00 CET (centraleuropeisk tid). Helpdesken är stängd lördag, söndag och helgdagar.
Vanliga frågor och svar publiceras på Chafeas webbplats:
http://ec.europa.eu/chafea/agri/faq.html
All korrespondens som gäller den här specifika förslagsinfordran (t.ex. begäran om information eller inlämning av ansökan) måste innehålla en referens till förslagsinfordran. När systemet för elektroniskt utbyte har tilldelat förslaget ett id-nummer ska du använda det numret som referens i all korrespondens.
När tidsfristen för inlämning har gått ut går det inte att ändra i förslaget.
Relaterade dokument
— |
Handledning för sökande med relevanta bilagor |
— |
Ansökningsformulär |
— |
Mall till bidragsöverenskommelse (version för en eller flera stödmottagare) |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829 av den 23 april 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 266, 13.10.2015, s. 3).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1831 av den 7 oktober 2015 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 266, 13.10.2015, s. 14).
(4) Commission Implementing Decision of 9 November 2016 on the adoption of the work programme for 2017 of information provision and promotion measures concerning agricultural products implemented in the internal market and in third countries, C(2016) 7100 final.
(5) Informationen finns på http://ec.europa.eu/agriculture/promotion/member-states_sv
(6) Regionernas sammansättning följer FN:s lands- och regionklassificering. För mer information om förteckningen över länder som utgör de geografiska områdena, se http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm.
(*1) Dessa program ska inte omfatta mjölk och mjölkprodukter, fläskköttsprodukter, nötköttsprodukter eller en kombination av dessa tre. De kan dock täcka dessa om de är knutna till andra livsmedelsprodukter från jordbruket.
(*2) Mellanöstern hänvisas även till som ”västra Asien”.
(*3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(7) Artikel 106 i budgetförordningen och motsvarande tillämpningsföreskrifter som antagits genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012, enligt de senaste ändringarna genom förordning (EU) 2015/1929 respektive kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2462.
(8) EGT C 316, 27.11.1995, s. 48.
(9) EGT C 195, 25.6.1997, s. 1.
(10) Rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn (EUT L 192, 31.7.2003, s. 54).
(11) Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).
(13) Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT L 101, 15.4.2011, s. 1).
(15) Observera att i det fall sökandena får administrationsbidrag är de indirekta kostnaderna inte stödberättigande.
(16) Vid tidpunkten för offentliggörandet av denna förslagsinfordran gällde detta: Grekland och Cypern.
(17) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron (EUT L 255, 28.8.2014, s. 18).
(18) http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000100.htm
(19) http://ec.europa.eu/agriculture/promotion_sv
(20) Artikel 96 i budgetförordningen.
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/23 |
FÖRSLAGSINFORDRAN 2017
MULTIPROGRAM
Bidrag till informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014
(2017/C 9/07)
1. Förslagsinfordrans bakgrund och syfte
1.1 Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter
Den 22 oktober 2014 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) nr 1144/2014 (1) om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008. Förordningen kompletteras av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829 (2) och tillämpningsföreskrifterna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1831 (3).
Informationskampanjernas och de säljfrämjande åtgärdernas övergripande mål är att stärka konkurrenskraften hos unionens jordbrukssektor.
Informationskampanjerna och de säljfrämjande åtgärdernas specifika mål är följande:
a) |
Att öka medvetenheten om fördelarna med unionens jordbruksprodukter och om de höga krav som ställs på produktionsmetoderna i unionen. |
b) |
Att öka konsumtionen av jordbruksprodukter och vissa livsmedel från unionen liksom dessa produkters och livsmedels konkurrenskraft samt att öka deras synlighet både inom och utanför unionen. |
c) |
Att öka medvetenheten om och igenkänningen av unionens kvalitetsordningar. |
d) |
Att öka marknadsandelarna för unionens jordbruksprodukter och vissa livsmedel, med särskild inriktning på de marknader i tredjeländer som har störst tillväxtpotential. |
e) |
Att återställa normala marknadsvillkor vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem. |
1.2 Kommissionens årliga arbetsprogram för 2017
I kommissionens årliga arbetsprogram för 2017, som antogs genom genomförandebeslutet (4) av den 9 november 2016, fastställs närmare uppgifter om beviljandet av samfinansiering och insatsprioriteringar för förslag till enkla program och multiprogram på den inre marknaden och i tredjeländer. Arbetsprogrammet finns på engelska, tyska och franska på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/agriculture/promotion/annual-work-programmes/2017/index_en.htm
1.3 Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (nedan kallat Chafea) har av Europeiska kommissionen anförtrotts uppdraget att sköta vissa faser av programmets genomförande, bland annat offentliggörande av förslagsinfordringar, mottagande och utvärdering av förslag, utarbetande och undertecknande av bidragsöverenskommelser för multiprogram samt övervakning av genomförandet av dessa.
1.4 Den här förslagsinfordran
Den här förslagsinfordran gäller genomförandet av multiprogram inom ramen för avsnitten 1.2.1.3 och 1.2.1.4 i bilaga I till det årliga arbetsprogrammet för 2017 i samband med åtgärder under temaprioritering 3, det vill säga multiprogram på den inre marknaden och temaprioritering 4, det vill säga multiprogram på den inre marknaden eller i tredjeländer.
2. Mål – Teman – Prioriteringar
I avsnitten 1.2.1.3 och 1.2.1.4 i bilaga I till det årliga arbetsprogrammet för 2017 fastställs tematiska prioriteringar för åtgärder som ska genomföras genom den här förslagsinfordran. Endast förslag som direkt motsvarar detta ämne och beskrivningen som ges i dessa avsnitt av det årliga arbetsprogrammet kan komma i fråga för finansiering. Därför meddelas tre ämnen för förslag i och med denna förslagsinfordran. Ansökningar som lämnas enligt denna förslagsinfordran måste omfattas av något av dessa prioriterade ämnen. En förslagsställande organisation får lämna in flera ansökningar för olika projekt inom samma prioriterade ämne. En förslagsställande organisation kan även lämna in flera ansökningar för olika projekt under olika prioriterade ämnen.
3. Tidsplan
Förslag ska lämnas in senast den 20 april 2017 klockan 17.00 CET (centraleuropeisk tid).
|
Etapper |
Datum och tid eller preliminär tidsangivelse |
a) |
Offentliggörande av förslagsinfordran |
12 januari 2017 |
b) |
Sista inlämningsdag |
20 april 2017 |
c) |
Utvärderingsperiod (preliminärt) |
21 april–31 augusti 2017 |
d) |
Information till de sökande (preliminärt) |
< 20 oktober 2017 |
e) |
Undertecknande av bidragsöverenskommelse (preliminärt) |
< 20 januari 2018 |
f) |
Åtgärdens startdatum (preliminärt) |
> 1 januari 2018 |
4. Budget
Den totala budget som avsatts för samfinansiering av multiprogram uppgår till 43 000 000 euro.
Dessa belopp förutsätter att det finns tillgängliga budgetanslag när EU:s budgetmyndighet har antagit 2017 års allmänna budget för EU eller enligt systemet med tillfälliga tolftedelar.
Chafea förbehåller sig rätten att inte fördela samtliga tillgängliga medel.
5. Formkrav
Ansökningarna ska vara inlämnade senast den dag och tid som anges i avsnitt 3.
Ansökningarna ska lämnas in av samordnaren online via deltagarportalen (följ länken för att komma till det elektroniska inlämningssystemet) https://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html
Om ovanstående krav inte uppfylls avslås ansökan.
Även om förslag får lämnas in på alla Europeiska unionens officiella språk uppmanas de sökande att lämna sitt förslag på engelska för att underlätta handläggningen av ansökan, däribland den granskning av förslagen som görs av oberoende experter som ska lämna teknisk input till utvärderingen. Dessutom bör de sökande vara medvetna om att Chafea i princip kommer att använda engelska i sin kommunikation med bidragsmottagarna i samband med uppföljning och övervakning av de samfinansierade åtgärderna (handläggning av bidragen).
För att underlätta den granskning av förslagen som görs av oberoende experter bör den tekniska delen (del B) helst åtföljas av en översättning till engelska om förslaget skrivs på ett annat officiellt EU-språk.
6. Behörighetskriterier
6.1 Behöriga sökande
Förslag får bara lämnas in av juridiska personer. Enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell lagstiftning får ansöka under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar och att de jämfört med en juridisk person kan garantera ett likvärdigt skydd för unionens ekonomiska intressen enligt vad som avses i artikel 131.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Närmare bestämt är ansökningar från följande organisationer stödberättigande, i enlighet med artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1144/2014:
i) |
Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat och som representerar den eller de berörda sektorerna i den medlemsstaten, och särskilt de branschorganisationer som avses i artikel 157 i förordning (EU) nr 1308/2013 och de grupper som definieras i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1151/2012, under förutsättning att de är representativa för namnet som är skyddat enligt den senare förordningen och som omfattas av det programmet. |
ii) |
Branschorganisationer eller branschövergripande organ i unionen representativa för den sektor eller de sektorer som berörs på unionsnivå. |
iii) |
Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer, i enlighet med artiklarna 152 och 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 som har erkänts av en medlemsstat. |
iv) |
Organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin vars mål och verksamhet syftar till att tillhandahålla information om och främja jordbruksprodukter och som av den berörda medlemsstaten har anförtrotts ett tydligt definierat uppdrag att verka i allmänhetens tjänst inom detta område. Dessa organ måste ha etablerats juridiskt i medlemsstaten i fråga minst två år före datumet för den förslagsinfordran som avses i artikel 8.2. |
De ovannämnda förslagsställande organisationerna får lämna in förslag förutsatt att de är representativa för den berörda sektorn eller produkten och uppfyller villkoren i artikel 1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829, enligt följande:
i) |
Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat eller på unionsnivå, enligt vad som avses i artikel 7.1 a och b i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för den sektor som berörs av programmet:
|
ii) |
Grupper enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 och som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för namnet som är skyddat enligt förordning (EU) nr 1151/2012 och som omfattas av programmet, om de står för minst 50 procent av volymen eller värdet av avsättningsbar produktion av den eller de produkter vars namn är skyddat. |
iii) |
Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer enligt vad som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1144/2014 ska anses vara representativa för den eller de produkter eller den sektor som berörs av programmet om de har erkänts av medlemsstaten i enlighet med artiklarna 154 eller 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 14 i förordning (EU) nr 1379/2013. |
iv) |
Organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin ska enligt vad som avses i artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 1144/2014 anses vara representativa för den eller de sektorer som berörs av programmet genom att ha företrädare för denna eller dessa produkter eller för denna sektor bland sina medlemmar. |
Genom undantag från punkterna i och ii ovan kan lägre tröskelvärden godtas, om den förslagsställande organisationen visar i det inlämnade förslaget att det finns särskilda omständigheter, inbegripet bevis på marknadens struktur, som skulle motivera behandling av den förslagsställande organisationen som representativ för produkten, produkterna eller sektorn i fråga.
Förslag kan lämnas av
a) |
minst två sådana organisationer som avses i artikel 7.1 a, c eller d i förordning (EU) nr 1144/2014, som alla ska vara från minst två medlemsstater, eller |
b) |
en eller flera sådana unionsorganisationer som avses i artikel 7.1 b i förordning (EU) nr 1144/2014. |
Endast ansökningar från enheter som är etablerade i en EU-medlemsstat kommer att beaktas.
Icke behöriga enheter: Sökande som redan får unionsbidrag för samma informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder ska inte vara berättigade till unionsfinansiering för dessa åtgärder under förordning (EU) nr 1144/2014.
För att möjliggöra bedömningen av de sökandes behörighet ska följande handlingar lämnas in:
— |
Privat enhet: Utdrag ur den officiella tidningen, bolagsordning, utdrag ur handels- eller bolagsregister. |
— |
Offentligt organ: En kopia av beslutet om att bilda det offentliga företaget eller annat officiellt dokument om bildandet av den offentligrättsliga organisationen. |
— |
Enheter som inte har någon rättskapacitet: Handlingar som visar att deras företrädare har befogenhet att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar. |
— |
Handlingar som visar att sökanden uppfyller de krav på representativitet som fastställs i artikel 1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829. |
6.2 Stödberättigande aktiviteter
Förslagen ska uppfylla följande kriterier för stödberättigande:
a) |
Förslagen får bara omfatta produkter och ordningar som förtecknas i artikel 5 i förordning (EU) nr 1144/2014. |
b) |
Förslagen ska vara förenliga med den unionslagstiftning som reglerar de berörda produkterna och saluföringen av dessa och ha en EU-dimension. |
c) |
Förslag för den inre marknaden som omfattar en eller flera ordningar enligt vad som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 ska fokusera på den ordningen eller dessa ordningar i sitt huvudsakliga unionsbudskap. Om en eller flera produkter i detta program illustrerar en eller flera ordningar ska angivandet av dessa alltid underordnas det huvudsakliga unionsbudskapet. |
d) |
Om ett budskap som förmedlas genom ett multiprogram rör information om hälsoeffekter, ska det budskapet
|
e) |
Om förslaget innebär omnämnande av ursprung eller varumärken, ska det vara förenligt med reglerna i kapitel II i genomförandeförordning (EU) 2015/1831. |
För att det ska gå att avgöra om de planerade aktiviteterna är stödberättigade ska följande information lämnas:
— |
Förslag som omfattar nationella kvalitetsordningar ska innehålla dokumentation eller en hänvisning till offentligt tillgängliga källor som visar att kvalitetsordningen är erkänd av medlemsstaten. |
— |
Förslag som har den inre marknaden som mål och sprider ett budskap om goda kostvanor eller ansvarsfull alkoholkonsumtion ska beskriva på vilket sätt det föreslagna programmet och dess budskap är i linje med de relevanta nationella reglerna inom folkhälsoområdet i den medlemsstat där programmet ska genomföras. Motiveringen ska innehålla hänvisningar eller dokumentation som stödjer påståendet. |
Förslagen ska också vara förenliga med en av de tematiska prioriteringar som förtecknas i det årliga arbetsprogrammet 2017 för multiprogram. Nedan följer ett utdrag ur det årliga arbetsprogrammet 2017 med de tre ämnen som inlämnade förlag kan omfatta. Här beskrivs ämnet, tillhörande planerat belopp, mål och förväntade resultat.
Åtgärd under den tematiska prioriteringen 3: Multiprogram på den inre marknaden
Ämne |
Totalt belopp |
Årets prioriteringar, mål och förväntade resultat |
||||||||||
Ämne A – Program som ökar medvetenheten om EU:s hållbara jordbruk och den roll livsmedelssektorn inom jordbruket spelar för klimatåtgärder och miljön (*1) |
15 050 000 euro |
Åtgärderna ska betona hållbarheten hos EU:s jordbruk och dess gynnsamma roll för klimatåtgärder och miljön. Åtgärderna ska ta upp hur produkterna främjas och hur deras produktionsmetoder bidrar till
|
Åtgärd under den tematiska prioriteringen 4: Multiprogram på den inre marknaden eller i tredjeländer
Ämnen |
Totalt belopp |
Årets prioriteringar och förväntade resultat |
||||||
Ämne B – Informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som syftar till att öka medvetenheten om och igenkännandet av unionens kvalitetsordningar enligt artikel 5.4 a, b och c i förordning (EU) nr 1144/2014 |
15 050 000 euro |
De förväntade effekterna är en ökad grad av igenkännande av symbolerna för unionens kvalitetsordningar bland de europeiska konsumenterna samt att öka konsumtionen av jordbruksprodukter från unionen och öka deras konkurrenskraft och marknadsandel. Målet är att öka medvetenheten om och igenkännandet av unionens kvalitetsordningar:
|
||||||
Ämne C – Informationsspridning, informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som syftar till att betona särdragen hos unionens jordbruksproduktionsmetoder samt de europeiska jordbruksprodukternas och livsmedlens egenskaper och de kvalitetsordningar som nämns i artikel 5.4 d i förordning (EU) nr 1144/2014 |
12 900 000 euro |
Målet är att betona särdragen hos unionens jordbruksproduktionsmetoder, särskilt vad gäller livsmedelssäkerhet, spårbarhet, äkthet, märkning, näringsmässiga aspekter och hälsoaspekter (inklusive goda kostvanor och ansvarsfull konsumtion av stödberättigade alkoholhaltiga drycker), djurskydd, miljöhänsyn och hållbarhet (utöver de som tas upp under ämne A), egenskaperna hos livsmedelsprodukterna från jordbrukssektorn, särskilt i fråga om kvalitet, smak, mångfald eller traditioner. De förväntade effekterna är en ökad medvetenhet om fördelarna med unionens jordbruksprodukter bland de europeiska konsumenterna och att öka konsumtionen av de berörda livsmedelsprodukterna från unionens jordbruk, samt öka dessa produkters konkurrenskraft, synlighet och marknadsandel. |
Typ av aktiviteter som kan få stöd
Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder kan bland annat bestå av följande aktiviteter, som är stödberättigande under denna förslagsinfordran:
1. |
Projektledning |
2. |
Kontakter med allmänheten
|
3. |
Webbplats, sociala medier
|
4. |
Reklam
|
5. |
Kommunikationsverktyg
|
6. |
Evenemang
|
7. |
Marknadsföring på försäljningsstället (POS)
|
Genomförandeperiod
Den samfinansierade åtgärden (program för informationskampanjer, säljfrämjande åtgärder) ska genomföras under en period på minst ett, men högst tre år.
I förslaget ska åtgärdens varaktighet anges.
7. Uteslutningskriterier
7.1 Uteslutning från förslagsinfordran
Sökande kommer att uteslutas från denna förslagsinfordran om de befinner sig i någon av de uteslutningssituationer som anges i artikel 106 i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter (6), enligt följande:
a) |
Den ekonomiska aktören befinner sig i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet, eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar. |
b) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatt eller socialförsäkringsavgifter enligt rätten i etableringslandet eller i det land där den upphandlande myndigheten finns eller i det land där avtalet ska fullgöras. |
c) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen genom att ha brutit mot lagar eller författningar eller de yrkesetiska regler som gäller för det yrke inom vilket denne är verksam, eller genom felaktigt agerande som inverkar på aktörens trovärdighet i professionellt avseende, om detta agerande inbegriper avsiktligt fel eller grov oaktsamhet, och särskilt genom att
|
d) |
Det har genom en slutgiltig dom fastställts att den ekonomiska aktören gjort sig skyldig till
|
e) |
Den ekonomiska aktören har under fullgörandet av ett avtal som finansieras genom budgeten brustit betydligt i uppfyllandet av sina huvudsakliga skyldigheter, vilket har lett till att avtalet sagts upp i förtid eller till tillämpning av avtalsviten eller andra avtalsenliga påföljder eller har upptäckts i kontroller, granskningar eller utredningar som utförts av en utanordnare, Olaf eller revisionsrätten. |
f) |
Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att den ekonomiska aktören har gjort sig skyldig till oegentligheter i den mening som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95. |
7.2 Uteslutning från tilldelning
Sökande kommer att uteslutas från samfinansiering om de under bidragsförfarandet omfattas av någon av de situationer som avses i artikel 107 i budgetförordningen, dvs.
a) |
befinner sig i en uteslutningssituation som fastställts i enlighet med artikel 106 i budgetförordningen, |
b) |
har lämnat vilseledande uppgifter angående uppfyllande av de krav som ställs för att delta i förfarandet eller har underlåtit att lämna uppgifterna. |
Samordnaren ska kryssa i relevant ruta vid lämnandet av ansökan online för att intyga att uteslutningskriterierna följs. De bidragsmottagare som väljs ut för samfinansiering (när bidrag beviljas flera mottagare) ska underteckna en förklaring på heder och samvete om att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i artiklarna 106.1 och 107–109 i budgetförordningen. Sökandena ska följa de instruktioner som ges i deltagarportalen.
8. Urvalskriterier
8.1 Ekonomisk kapacitet
De sökande måste ha stabila och tillräckliga finansieringskällor för att kunna fortsätta sin verksamhet under hela den tid som åtgärden genomförs och för att kunna bidra till finansieringen av åtgärden.
De sökandes ekonomiska kapacitet kommer att bedömas i enlighet med riktlinjerna i budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012. Bedömningen kommer dock inte att göras om
— |
sökanden är ett offentligt organ, eller |
— |
det sökta EU-bidraget är högst 60 000 euro. |
Följande handlingar kommer att begäras för bedömning av de sökandes ekonomiska kapacitet:
— |
Resultaträkning och balansräkning för det senaste budgetår för vilket räkenskaperna avslutats. |
— |
För nybildade enheter kan affärsplanen lämnas in i stället för ovanstående handlingar. |
Sökande som ansöker om EU-bidrag på 750 000 euro eller mer (tröskelvärdet gäller per sökande) ska även bifoga
— |
en revisionsrapport av en godkänd extern revisor som bestyrker räkenskaperna för det senaste tillgängliga budgetåret. Denna bestämmelse gäller inte offentliga organ. |
Bedömningen av de sökandes ekonomiska kapacitet görs via deltagarportalen.
8.2 Operativ kapacitet
De sökande måste ha den yrkeskompetens och de kvalifikationer som krävs för att genomföra åtgärden.
Som bevis för detta ska följande uppgifter lämnas i ansökans del B:
— |
Uppgifter om sökandens anställda som kommer att ansvara för ledning och genomförande av de förslagna åtgärderna (kvalifikationer och erfarenhet). |
— |
Den eller de förslagsställande organisationernas verksamhetsrapporter eller en beskrivning av de verksamheter som genomförts i samband med de aktiviteter som berättigar till samfinansiering. |
9. Tilldelningskriterier
Ansökans del B syftar till att utvärdera förslaget i förhållande till tilldelningskriterierna.
Rent allmänt förväntas projektförslagen omfatta en effektiv förvaltningsstruktur, en tydlig strategi och en detaljerad beskrivning av de förväntade resultaten.
Innehållet i varje förslag kommer att bedömas enligt följande kriterier och delkriterier:
Kriterier |
Högsta poäng |
Tröskelvärde |
||
|
20 |
14 |
||
|
40 |
24 |
||
|
10 |
6 |
||
|
30 |
18 |
||
TOTALT |
100 |
62 |
Förslag som inte uppnår de allmänna eller enskilda tröskelvärden som anges ovan ska avslås.
Följande delkriterier ska beaktas vid bedömningen av vart och ett av huvudkriterierna för tilldelning:
1. |
EU-dimension
|
2. |
Teknisk kvalitet
|
3. |
Ledningskvalitet
|
4. |
Budget och kostnadseffektivitet
|
Efter bedömningen rangordnas de stödberättigade förslagen efter totalt antal poäng. Det eller de förslag som fått flest poäng kommer att tilldelas samfinansiering i förhållande till tillgängliga budgetmedel.
En separat rankningslista ska upprättas för vart och ett av de prioriterade ämnen som förtecknas i avsnitt 6.2 i den här förslagsinfordran.
Om det finns två (eller fler) förslag med samma poäng på samma rankningslista ska det eller de förslag som tillåter störst diversifiering i fråga om produkter eller målmarknader väljas ut. Det innebär att kommissionen mellan två förslag med samma poäng i första hand ska välja det förslag vars innehåll (i första hand i fråga om produkter, i andra hand i fråga om målmarknader) ännu inte finns representerat i rankningslistan. Om detta kriterium inte räcker för att skilja förslagen åt ska kommissionen i första hand välja det förslag som fick högst poäng för de enskilda tilldelningskriterierna. Kommissionens ska först jämföra poängen för EU-dimensionen, sedan för teknisk kvalitet och slutligen för budget och kostnadseffektivitet.
10. Rättsliga åtaganden
Samordnarna för de förslag som kommer med på finansieringslistan kommer att bjudas in till anpassningsfasen som föregår undertecknandet av bidragsöverenskommelsen. Anpassningen görs via ett bidragsförberedelsesystem online (Sygma). Om anpassningen går bra resulterar den i undertecknandet av en bidragsöverenskommelse, som upprättas i euro och anger villkoren för finansiering och finansieringsgrad.
Bidragsöverenskommelsen ska undertecknas elektroniskt, först av samordnaren på konsortiets vägnar och därefter av Chafea. Alla medbidragsmottagare ska ansluta sig till bidragsöverenskommelsen genom att elektroniskt underteckna formuläret för anslutning till överenskommelsen.
11. Finansiella bestämmelser
I budgetförordningen och dess tillämpningsbestämmelser (14) fastställs gällande regler för genomförandet av multiprogram.
11.1 Allmänna principer
a) |
Förbud mot kumulering En åtgärd får endast få ett bidrag från EU-budgeten. En och samma kostnad får aldrig täckas två gånger genom unionens budget. De sökande ska ange källa och belopp för unionsbidrag som tagits emot eller sökts för samma åtgärd, eller delar av den, eller för administrativ drift (administrationsbidrag), samt alla andra bidrag som tagits emot eller sökts för samma åtgärd. |
b) |
Förbud mot retroaktiv verkan Bidrag får inte beviljas retroaktivt för åtgärder som redan har slutförts. Bidrag får inte beviljas för redan inledda åtgärder, om inte mottagaren kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknades. I dessa fall får inga bidragsberättigande kostnader ha uppkommit före bidragsansökans datum. |
c) |
Samfinansiering Samfinansiering innebär att de resurser som behövs för att genomföra åtgärden inte till fullo får täckas av EU-bidraget. Resterande utgifter ska fullt ut bäras av den förslagsställande organisationen. Ekonomiska bidrag till en stödmottagare från dess medlemmar som specifikt ska användas för kostnader som är stödberättigade inom åtgärden är tillåtna och ska betraktas som intäkter. |
d) |
Balanserad budget Den preliminära budgeten för åtgärderna ska presenteras i ansökningsformulärets del A. Intäkter och utgifter ska balansera varandra. Budgeten ska vara upprättad i euro. Sökande som förutser att kostnaderna inte kommer att vara i euro ska använda den omräkningskurs som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning: http://ec.europa.eu/budget/contracts_grants/info_contracts/inforeuro/inforeuro_en.cfm |
e) |
Genomförandeavtal/underentreprenad Om genomförandet av åtgärden kräver upphandling (genomförandeavtal) måste bidragsmottagaren tilldela avtalet till det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt eller har lägsta pris (beroende på vad som är tillämpligt) och undvika intressekonflikter samt bevara dokumentationen för en eventuell revision. Om den förslagsställande organisationen är ett offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 2.1.4 i direktiv 2014/24/EU, måste den utse underleverantörer i enlighet med den nationella lagstiftning som införlivar det direktivet. Vid underentreprenad, dvs. vissa uppgifter eller aktiviteter som ingår i åtgärden på det sätt som beskrivs i förslaget utförs av underleverantörer, måste de villkor uppfyllas som gäller i genomförandeavtalet (enligt specifikation ovan) och utöver dem följande villkor:
Underentreprenad till enheter med en strukturell koppling till bidragsmottagaren Underentreprenader kan även tilldelas enheter med en strukturell koppling till bidragsmottagaren, men bara om priset begränsas till de faktiska kostnader som uppstår för enheten (dvs. utan vinstmarginal). De uppgifter som ska utföras av sådana enheter måste tydligt anges i förslagets tekniska del. |
11.2 Finansieringsformer
Samfinansieringen ska ske i form av återbetalning av en specificerad andel av de stödberättigande kostnader som faktiskt har uppstått. Den ska också innefatta en schablonsats som ska täcka indirekta kostnader (motsvarande 4 procent av de stödberättigande personalkostnaderna) i samband med åtgärdens genomförande (15).
Begärt högsta belopp
EU-bidraget begränsas till följande maximala samfinansieringssatser:
— |
Multiprogram på den inre marknaden och i tredjeländer: 80 procent av programmets stödberättigande kostnader. |
— |
För sökande som är etablerade i medlemsstater som från och med den 1 januari 2014 får finansiellt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget (16) ska procentsatsen vara 85 procent. |
Detta ska endast gälla de bidragsöverenskommelser som Chafea undertecknat före det datum från vilket den berörda medlemsstaten inte längre erhåller sådant finansiellt bistånd.
Följaktligen ska en del av de totala stödberättigande kostnader som tas upp i den preliminära budgeten finansieras via andra källor än EU:s bidrag (principen om samfinansiering).
Stödberättigande kostnader
Stödberättigande kostnader är kostnader som faktiskt uppstår för bidragsmottagaren och uppfyller alla de kriterier som anges i artikel 6 i bidragsöverenskommelsen.
— |
Stödberättigande (direkta och indirekta) kostnader anges i bidragsöverenskommelsen (se artikel 6.1, 6.2 och 6.3). |
— |
Kostnader som inte är stödberättigande anges i bidragsöverenskommelsen (se artikel 6.4). |
Beräkning av det slutliga bidraget
Det slutliga bidragsbeloppet är avhängigt av i vilken utsträckning åtgärden faktiskt har genomförts i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelsen.
Beloppet beräknas av Chafea, i samband med slutbetalningen, i följande steg:
1) |
Återbetalningssatsen tillämpas på de stödberättigande kostnaderna. |
2) |
Beloppet begränsas till maximalt bidragsbelopp. |
3) |
Avdrag i enlighet med regeln om förbud mot vinst. |
4) |
Avdrag till följd av inkorrekt genomförande eller åsidosättande av andra skyldigheter. |
EU-bidrag för inte ha till syfte eller effekt att skapa en vinst inom ramen för åtgärden. Vinst ska definieras som ett överskott av intäkter till följd av steg 1 och 2 plus åtgärdens totala intäkter i förhållande till åtgärdens sammanlagda stödberättigande kostnader.
Om en vinst uppkommer ska Chafea ha rätt att inkassera den procentandel av vinsten som motsvarar EU:s bidrag till de stödberättigande kostnader som bidragsmottagaren eller bidragsmottagarna faktiskt ådrar sig vid genomförandet av åtgärden. Denna bestämmelse gäller inte samordnare eller andra bidragsmottagare som ansöker om ett EU-bidrag på högst 60 000 euro.
11.3 Betalningsarrangemang
En förfinansiering motsvarande 20 procent av bidragsbeloppet kommer att överföras till samordnaren i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelsen (artikel 16.2).
Mellanliggande betalningar ska betalas ut till samordnaren i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelsen (artikel 16.3). Mellanliggande betalningar är avsedda att ersätta de stödberättigande kostnader som uppstår för genomförande av programmet under motsvarande rapporteringsperioder.
Summan av förfinansiering och mellanliggande betalningar får inte överstiga 90 procent av det maximala bidragsbeloppet.
Chafea ska fastställa storleken på slutbetalningen på grundval av beräkningen av det slutliga bidragsbeloppet och i enlighet med de villkor som fastställs i bidragsöverenskommelsen.
Om summan av de tidigare utbetalningarna överstiger det slutliga bidragsbeloppet ska det överskjutande beloppet betalas tillbaka.
11.4 Säkerhet vid förfinansiering
Om sökandens ekonomiska kapacitet inte är tillfredsställande kan en säkerhet för att täcka förfinansieringen upp till samma belopp som förfinansieringen begäras för att begränsa de ekonomiska riskerna i samband med förfinansieringen.
Om en finansiell säkerhet krävs ska den ställas i euro av en godkänd bank eller ett godkänt finansinstitut som är registrerat i en av Europeiska unionens medlemsstater. Belopp som är spärrade på bankkonton godtas inte som finansiell säkerhet.
Säkerheten kan ersättas av en gemensam säkerhet eller flera säkerheter som ställs av en tredje part eller en gemensam säkerhet som ställs av åtgärdens bidragsmottagare som är parter i samma bidragsöverenskommelse.
Borgensmannen ska stå för säkerheten som för egen skuld och får inte kräva att Chafea först vänder sig till huvudgäldenären (dvs. den berörda bidragsmottagaren).
Säkerheten vid förfinansiering ska uttryckligen gälla fram till slutbetalningen, och om denna sker i form av ett återkrav, fram till tre månader efter att debiteringskravet har meddelats bidragsmottagaren.
Ingen säkerhet krävs för bidragsmottagare som får EU-bidrag på högst 60 000 euro (bidrag till lågt värde).
12. Offentlighet
12.1 Av bidragsmottagarna
Bidragsmottagarna ska tydligt uppmärksamma bidraget från EU i samband med alla de aktiviteter för vilka bidraget används.
I detta sammanhang ska bidragsmottagarna ge Europeiska kommissionens namn och logotyp en framträdande plats på alla publikationer, affischer, program och andra produkter som tas fram inom ramen för det samfinansierade projektet.
Regler för hur EU:s emblem får återges finns i EU-institutionernas publikationshandbok (17).
Utöver detta ska allt visuellt material inom ramen för ett säljfrämjande program som samfinansieras av Europeiska unionen bära sloganen ”Enjoy it's from Europe”.
Riktlinjer för hur denna slogan ska användas, samt grafiska filer, kan laddas ned från Europaservern (18).
Slutligen ska allt skriftligt material, dvs. broschyrer, affischer, foldrar, banderoller, reklamtavlor, tryckt reklam, tidningsartiklar, webbsidor (med undantag för små artiklar) innehålla en ansvarsfriskrivning i enlighet med de villkor som anges i bidragsöverenskommelsen, som förklarar att det är författarens åsikter som företräds. Europeiska kommissionen/Chafea tar inte något ansvar för hur informationen används.
12.2 Av Chafea
All information i samband med bidrag som tilldelas under ett budgetår ska offentliggöras på Chafeas webbplats senast den 30 juni året efter det budgetår då bidragen tilldelats.
Chafea kommer att offentliggöra följande information:
— |
Bidragsmottagarens namn (juridiska enheter) |
— |
Bidragsmottagarens adress om bidragsmottagaren är en juridisk person, region om bidragsmottagaren är en fysisk person, definierat på Nuts 2-nivå (19) om han/hon har sitt hemvist inom EU eller motsvarande om han/hon har sitt hemvist utanför EU. |
— |
Förutsättningar för bidraget. |
— |
Tilldelat belopp. |
13. Uppgiftsskydd
Ett svar på förslagsinfordran innebär registrering och behandling av personuppgifter (t.ex. namn, adress och meritförteckning) om de enskilda individer som deltar i den samfinansierade åtgärden. Dessa uppgifter kommer att behandlas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Om inget annat anges är svaren på frågorna och eventuella personuppgifter som efterfrågas nödvändiga för bedömningen av ansökan – i enlighet med specifikationerna i förslagsinfordran – och de kommer att behandlas endast för detta ändamål, av Chafea eller kommissionen, eller tredje part som agerar för Chafea eller kommissionens räkning och under deras ansvar. De registrerade kan få närmare upplysningar om hur personuppgifterna behandlas, sina rättigheter och hur de kan utöva dem, genom att hänvisa till den integritetsdeklaration som publiceras på deltagarportalen:
http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/support/legal_notices.html
och på Chafeas webbplats:
http://ec.europa.eu/chafea/about/data_protection.html
Sökande uppmanas att regelbundet kontrollera integritetsdeklarationen för att hålla sig informerade om eventuella uppdateringar som kan göras innan tidsfristen för inlämning av deras förslag löper ut eller senare. Bidragsmottagare har en rättslig skyldighet att informera sin personal om relevant behandling av personuppgifter som kommer att utföras av Chafea. För att kunna göra det måste bidragsmottagarna förse sin personal med de integritetsdeklarationer som publiceras av Chafea på deltagarportalen innan de översänder uppgifterna till Chafea. Personuppgifter kan komma att registreras i Europeiska kommissionens system för tidig upptäckt och uteslutning, som upprättas enligt i artiklarna 105a och 108 i budgetförordningen enligt tillämpliga bestämmelser.
14. Förfarande för inlämning av förslag
Förslagen ska lämnas in senast den dag och tidpunkt som anges i avsnitt 5 via det elektroniska inlämningssystemet:
http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html
Innan du lämnar in ett förslag:
1. |
Hitta en förslagsinfordran: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/agrip/index.html |
2. |
Skapa ett konto för att lämna in ett förslag: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/organisations/register.html |
3. |
Registrera alla partner via bidragsmottagarregistret: http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/organisations/register.html |
Sökandena kommer att underrättas skriftligen om resultatet av urvalsförfarandet.
Genom att lämna in ett förslag godtar de sökande de förfaranden och villkor som beskrivs i denna förslagsinfordran och i de dokument som infordran hänvisar till.
Ingen ändring i ansökan är tillåten när tidsfristen för inlämning har löpt ut. Om någon aspekt kräver ett förtydligande eller uppenbara skrivfel måste rättas får kommissionen eller Chafea kontakta den sökande under utvärderingsförfarandet (20).
Kontaktuppgifter
Om du har frågor som gäller verktygen för onlineinlämning, kontakta den it-helpdesk som inrättats för ändamålet via deltagarportalens webbplats:
http://ec.europa.eu/research/index.cfm?pg=enquiries
Om du har frågor som inte är it-relaterade kan du nå Chafeas helpdesk via telefon: +352 430136611, eller e-post: CHAFEA-AGRI-CALLS@ec.europa.eu. Vi har öppet vardagar 9.30–12.00 och 14.30–17.00 CET (centraleuropeisk tid). Helpdesken är stängd lördag, söndag och helgdagar.
Vanliga frågor och svar publiceras på Chafeas webbplats:
http://ec.europa.eu/chafea/agri/faq.html
All korrespondens som gäller den här specifika förslagsinfordran (t.ex. begäran om information eller inlämning av ansökan) måste innehålla en referens till förslagsinfordran. När systemet för elektroniskt utbyte har tilldelat förslaget ett id-nummer ska du använda det numret som referens i all korrespondens.
Relaterade dokument
— |
Ansökningsformulär. |
— |
Mall till bidragsöverenskommelse (version för en eller flera stödmottagare). |
— |
Handledning för sökande. |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1829 av den 23 april 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 266, 13.10.2015, s. 3).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1831 av den 7 oktober 2015 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 266, 13.10.2015, s. 14).
(4) Commission Implementing Decision of 9 November 2016 on the adoption of the work programme for 2017 of information provision and promotion measures concerning agricultural products implemented in the internal market and in third countries, C(2016) 7100 final.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, 30.12.2006, s. 9).
(*1) Kampanjer under ämne A ska inte ta upp ekologisk produktion i EU som huvudbudskap.
(6) Artikel 106 i budgetförordningen och motsvarande tillämpningsföreskrifter som antagits genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012, enligt de senaste ändringarna genom förordning (EU, Euratom) 2015/1929 respektive kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2462.
(7) EGT C 316, 27.11.1995, s. 48.
(8) EGT C 195, 25.6.1997, s. 1.
(9) Rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn (EUT L 192, 31.7.2003, s. 54).
(10) Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42).
(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).
(12) Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT L 101, 15.4.2011, s. 1).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).
(15) Observera att i det fall sökandena får administrationsbidrag är de indirekta kostnaderna inte stödberättigande.
(16) Vid tidpunkten för offentliggörandet av denna förslagsinfordran gällde detta Grekland.
(17) http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000100.htm
(18) http://ec.europa.eu/agriculture/promotion/index_en.htm
(19) Kommissionens förordning (EG) nr 105/2007 av den 1 februari 2007 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 39, 10.2.2007, s. 1).
(20) Artikel 96 i budgetförordningen.
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Efta-domstolen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/38 |
Begäran om ett rådgivande yttrande från Eftadomstolen enligt beslut av Oslo tingrett av den 6 januari 2016 i målet Synnøve Finden mot staten v/Landbruks- og matdepartmentet
(Mål E-1/16)
(2017/C 9/08)
Oslo tingrett har i en skrivelse av den 6 januari 2016, som inkom till Eftadomstolens kansli den 18 januari 2016, begärt ett rådgivande yttrande i målet Synnøve Finden mot Staten v/Landbruks- og matdepartmentet beträffande följande fråga vad gäller förordning av den 29 juni 2007 nr 832 om ett system med mjölkprisutjämning (nedan kallad prisutjämningsförordningen):
1.1 |
Är det stödsystem som nämns i paragraf 3 i avsnitt 8 i prisutjämningsförordningen till sin natur sådant att domstolen, då den överväger dess laglighet, måste bedöma det i förhållande till bestämmelserna om etableringsfrihet i artikel 31 i EES-avtalet? |
1.2 |
Om domstolen ska beakta artikel 31 i EES-avtalet i förhållande till lagligheten i paragraf 3 i avsnitt 8 i prisutjämningsförordningen, är artikel 31 i EES-avtalet relevant endast om det finns ett gränsöverskridande inslag i målet? |
1.3 |
Om domstolen ska beakta artikel 31 i EES-avtalet i förhållande till lagligheten i paragraf 3 i avsnitt 8 i prisutjämningsförordningen, är artikel 31 i EES-avtalet relevant endast i förhållande till vad som brukar kallas ”protokoll 3 produkter” eller ska det anses utgöra transportstöd som har betydelse för alla produktkategorier, även om transporten är begränsad till partens egna produkter? |
2.1 |
Är det stödsystem som nämns i paragraf 3 i avsnitt 8 i prisutjämningsförordningen ett system som måste förhandsanmälas till Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med artikel 60 i EES-avtalet? |
2.2 |
Om det stödsystem som nämns i paragraf 3 i avsnitt 8 i prisutjämningsförordningen förutsätter en förhandsanmälan till Eftas övervakningsmyndighet i enlighet med artikel 60, gäller detta endast vad som brukar kallas ”protokoll 3 produkter” eller ska det anses utgöra transportstöd som har betydelse för alla produktkategorier? |
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/39 |
Talan väckt mot Republiken Island den 17 november 2016 av Eftas övervakningsmyndighet
(Mål E-17/16)
(2017/C 9/09)
Den 17 november 2016 väckte Eftas övervakningsmyndighet talan mot Republiken Island vid Eftadomstolen. Övervakningsmyndigheten företräds av Carsten Zatschler och Marlene Lie Hakkebo i egenskap av ombud för Eftas övervakningsmyndighet, Rue Belliard 35, 1040 Bryssel.
Sökanden yrkar att domstolen ska
1. |
fastställa att Republiken Island har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1c i kapitel XXIV i bilaga II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/127/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2006/42/EG vad gäller maskiner för applicering av bekämpningsmedel), så som den anpassats genom protokoll 1 till EES-avtalet och artikel 7 i EES-avtalet, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra rättsakten, eller i varje fall genom att inte underrätta Eftas övervakningsmyndighet om detta, |
2. |
förplikta Republiken Island att ersätta rättegångskostnaderna. |
Rättsliga och faktiska omständigheter; grunder för talan
— |
Detta yrkande föranleds av att Republiken Island har underlåtit att senast den 9 april 2016 följa det motiverade yttrande som Eftas övervakningsmyndighet avgav den 9 februari 2016 om Islands underlåtenhet att i sin nationella rättsordning genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/127/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2006/42/EG vad gäller maskiner för applicering av bekämpningsmedel (nedan kallad rättsakten), som det hänvisas till i punkt 1c i kapitel XXIV i bilaga II till EES-avtalet, så som det anpassats till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta. |
— |
Eftas övervakningsmyndighet hävdar att Republiken Island har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt rättsakten och artikel 7 i EES-avtalet genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra rättsakten. |
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/40 |
Talan väckt mot Republiken Island den 17 november 2016 av Eftas övervakningsmyndighet
(Mål E-18/16)
(2017/C 9/10)
Den 17 november 2016 väckte Eftas övervakningsmyndighet talan mot Republiken Island vid Eftadomstolen. Övervakningsmyndigheten företräds av Carsten Zatschler och Marlene Lie Hakkebo i egenskap av ombud för Eftas övervakningsmyndighet, Rue Belliard 35, 1040 Bryssel.
Sökanden yrkar att domstolen ska
1. |
fastställa att Republiken Island har underlåtit att anta de åtgärder för att, i enlighet med artikel 7 i EES-avtalet, i sin interna rättsordning införliva den rättsakt som det hänvisas till i punkt l2zzq i kapitel XV i bilaga II till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer), så som den anpassats genom protokoll 1 till EES-avtalet, |
2. |
förplikta Republiken Island att ersätta rättegångskostnaderna. |
Rättsliga och faktiska omständigheter; grunder för talan
— |
Detta yrkande föranleds av att Republiken Island har underlåtit att senast den 2 maj 2016 följa det motiverade yttrande som Eftas övervakningsmyndighet avgav den 2 mars 2016 om Islands underlåtenhet att i sin nationella rättsordning genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (nedan kallad rättsakten), som det hänvisas till i punkt l2zzq i kapitel XV i bilaga II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, så som den anpassats till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta. |
— |
Eftas övervakningsmyndighet hävdar att Republiken Island har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt rättsakten och artikel 7 i EES-avtalet genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra rättsakten. |
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Europeiska kommissionen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/41 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende M.8207 – Emerson Electric/Pentair valves and controls business)
(Text av betydelse för EES)
(2017/C 9/11)
1. |
Europeiska kommissionen mottog den 3 januari 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Emerson Electric Company (Emerson, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över ventil- och reglageverksamheten inom företaget Pentair plc (Pentair, Förenade kungariket) genom förvärv av aktier. |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Emerson: utveckling och tillhandahållande av teknik och tekniska produkter i processtyrning, industriel automatisering, nätverksel, klimatteknik och kommersiella lösningar och hushållslösningar. Emerson är en tillverkare av ventiler, reglage, instrument och automatiseringsprodukter i en rad olika industrisektorer. Emerson är globalt verksamt. — Pentairs ventil- och reglageverksamhet: konstruktion, tillverkning, distribution, marknadsföring och underhåll av ventiler, manöverorgan, instrument och automatisering i industri- och energiprojekt i hela världen. |
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M.8207 – Emerson Electric/Pentair valves and controls business, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu) eller per brev till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).
ÖVRIGA AKTER
Europeiska kommissionen
12.1.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 9/42 |
Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2017/C 9/12)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).
ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING
Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012
”HUILE D’OLIVE DE CORSE”/”HUILE D’OLIVE DE CORSE – OLIU DI CORSICA”
EU-nr: PDO-FR-02123 – 24.2.2016
SUB ( X ) SGB ( )
1. Ansökande grupp och berättigat intresse
Syndicat A.O.C. Oliu di Corsica |
26, quartier de la Poste |
20260 Lumio |
FRANKRIKE |
Tfn +33 495566497 |
Fax +33 495551660 |
E-postadress: oliudicorsica@orange.fr |
Syndicat de l’AOP ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” består av olivproducenter, bearbetningsföretag och bearbetnings- och distributionsföretag, och gruppen har ett berättigat intresse av att lämna in ansökan om ändring.
2. Medlemsstat eller tredjeland
Frankrike
3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)
— |
☐ |
Produktens namn |
— |
☒ |
Produktbeskrivning |
— |
☐ |
Geografiskt område |
— |
☒ |
Bevis på ursprung |
— |
☒ |
Produktionsmetod |
— |
☒ |
Samband |
— |
☒ |
Märkning |
— |
☒ |
Annat [nationella krav, gruppens kontaktuppgifter, villkor för identifiering av skiften, kontrollstruktur] |
4. Typ av ändring(ar)
— |
☒ |
Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. |
— |
☐ |
Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. |
5. Ändring(ar)
5.1 Rubriken ”Produktbeskrivning”
Avsnittet har preciserats och kompletterats för att på ett bättre sätt omfatta producenternas traditionella kunskaper och sedvänjor. Den förbättrade beskrivningen gör att man kan särskilja den olja som görs av oliver som skördats genom naturligt nedfall, med hjälp av den kompletterande beteckningen ”récolte à l’ancienne” (gammaldags skördemetod). Den oljan omfattades redan av den ursprungliga registreringen, som innehöll en ganska bred definition av produkten, men utan att identifieras som sådan. Den nya distinktionen kommer sig av att den ansökande gruppen vill karakterisera och identifiera produkten på ett bättre sätt och ge konsumenterna tydlig information om skördemetoden.
— |
På grundval av de kontroller som gjorts sedan denna beteckning godkändes har den organoleptiska beskrivningen kompletterats med nyckelord som gör det lättare att identifiera produkten. Beskrivningen av produktens färg ändras inte. Den ursprungliga beskrivningen: ”’Huile d’olive de Corse’/’Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica’ är en olivolja som är mjuk och rund i smaken och som i princip är befriad från både skarphet och bitterhet. Aromerna är raffinerade och påminner om torkad frukt, bakverk och macchiavegetation. Den är halmgul till ljusgul i färgen och kan ha stråk av grönt.” ska ersättas med: ”Olivoljan ’Huile d’olive de Corse’/’Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica’ kännetecknas av aromer som påminner om mandel, kronärtskocka, hö, nötter eller äpple. Den är halmgul till ljusgul i färgen och kan ha stråk av grönt.” Införandet av beteckningen ”récolte à l’ancienne”, för olja från oliver som skördats genom naturligt nedfall, medför ytterligare organoleptiska kännetecken, som har med skördemetoden att göra: Den är rund och rik i smaken, och de karaktäristiska och dominerande aromerna är svarta oliver, torrt hö, nötter (mandel, valnöt, hasselnöt), blommande macchiavegetation, svamp och undervegetation. |
— |
Bitterhet och skarphet (eller styrka) definieras och införs i produktspecifikationen: ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” kännetecknas av att värdena för bitterhet och skarphet ska vara högst 3 på Internationella olivrådets organoleptiska skala (från 0 till 10). Den ursprungliga beskrivningen ”i princip befriad från både skarphet och bitterhet” har ändrats något på grund av nyplanteringar och modernisering av olivlundarna. Användandet av mekaniska skördemetoder innebär att de oliver som används är lite mindre mogna, vilket ger en olja med något högre bitterhet och skarphet. Oljor som omfattas av beteckningen ”récolte à l’ancienne” kommer från oliver som skördats med naturligt nedfall, och som därmed är mer mogna. Den olja som erhålls är relativt mild, dvs. med en skarphet och bitterhet som är högst 1 på Internationella olivrådets organoleptiska skala. |
— |
För att slå vakt om produktens kvalitet fastställs ett peroxidtal i produktspecifikationen. Mot bakgrund av analyser av produkten fastställs peroxidtalet till högst 16 milliekvivalenter peroxidsyra per 1 kg olivolja vid den första saluföringen. |
5.2 Rubriken ”Bevis på ursprung”
På grund av förändringar i den nationella lagstiftningen har avsnittet ”Faktorer som bevisar att produkten har sitt ursprung i det geografiska området” konsoliderats och där anges nu bland annat de skyldigheter avseende deklaration och registrering som gäller produktens spårbarhet och efterlevnaden av produktionsvillkoren.
Här föreskrivs särskilt att kontrollorganet ska ge aktörerna en behörighet, som intygar deras förmåga att uppfylla produktspecifikationens krav.
Dessutom har avsnittet kompletterats med flera bestämmelser om register och intyg som gör det möjligt att garantera spårbarhet och kontrollera att produkterna uppfyller produktspecifikationens krav.
5.3 Rubriken ”Produktionsmetod”
Ändringar angående framställningsmetoden har gjorts enligt följande:
Tidtabellen i omställningsplanen för de olivsorter som får användas vid framställning av produkten med ursprungsbeteckning stryks (sortlistan förblir oförändrad), eftersom majoriteten av de berörda producenterna redan följer de minimiprocentsatser i fråga om använda sorter som skulle ha uppnåtts 2025.
Det innebär att den ursprungliga texten:
”Olivodlingar som planterats före offentliggörandet av den nationella rättsakt i vilken beteckningen definieras och som inte uppfyller sortkraven får fortsätta att använda beteckningen ’Huile d’olive de Corse’/’Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica’ förutsatt att de berörda odlingsföretagen undertecknar en individuell omställningsplan för de berörda odlingarna hos Institut Nationale des Appellations d’Origine. I omställningsplanen för olivodlingarna skall det föreskrivas att andelen olivträd av ovannämnda sorter skall vara minst 30 % 2010, 40 % 2015, 50 % 2020 och 70 % 2025.
Från och med skörden 2010 får oliver från dessa odlingar användas för framställning av olivolja med ursprungsbeteckning, förutsatt att oliverna blandas med åtminstone en av ovannämnda sorter.”
ska ersättas med:
”Olivodlingar som planterats före offentliggörandet av den nationella rättsakt i vilken beteckningen definieras, dvs. den 26 november 2004, och som inte uppfyller sortkraven får fortsätta att använda beteckningen ’Huile d’olive de Corse’/’Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica’ förutsatt att andelen olivträd av ovannämnda sorter är minst 70 %.
Oliver från dessa odlingar får användas för framställning av olivolja med ursprungsbeteckning, förutsatt att oliverna blandas med åtminstone en av de ovannämnda sorterna.”
Vissa aktörer har dock inom tidsfristen för det nationella invändningsförfarandet invänt mot att omställningsplanen stryks. Aktörer som uppfyller kraven i artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 får omfattas av en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2025.
I den ursprungliga texten föreskrevs att andelen pollinerande sorter inte fick överstiga 5 % av träden i olivodlingen, och att andelen oliver från pollinerande sorter inte heller fick överstiga 5 % i oljan.
Mot bakgrund av svårigheterna att kontrollera bestämmelsen om maximal andel oliver från pollinerande sorter i oljan (huvudsakligen via dokumentkontroll) och det faktum att dessa kvantiteter är mycket små, föreslås att denna bestämmelse stryks från produktspecifikationen. Bestämmelsen om förekomsten av pollinerande sorter i olivodlingarna kvarstår dock.
För att begränsa sen bevattning och optimera frukternas mognadsförhållanden föreslås att meningen ändras till ”Bevattning under olivträdets växtperiod är tillåten fram till dess att frukterna börjar mogna” för att precisera bestämmelsen.
Bestämmelserna om trädtäthet förblir oförändrade: En yta på minst 24 m2 ska avsättas för varje träd. Av tydlighetsskäl och för att bestämmelsen ska kunna kontrolleras har sättet att beräkna denna yta preciserats (multiplicering av de två avstånden mellan raderna och mellanrummet mellan träden). Det minsta avståndet mellan träden ska fortsatt vara 4 meter.
Ursprungligen fastställdes datum för skördens första dag genom ett dekret från prefekten, och ökning eller minskning av avkastningen vid ovanliga klimatförhållanden fastställdes genom ett ministerdekret, båda på förslag från Institut National des Appellations d’Origine (INAO) efter yttrande från gruppen.
För att förenkla de administrativa förfarandena föreslås att datum för skördens första dag ska fastställas genom beslut av direktören för INAO enligt ett motiverat förslag från gruppen.
Vidare har bestämmelserna om undantag vid ovanliga klimatförhållanden strukits i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012.
För att precisera villkoren för användning av beteckningen ”récolte à l’ancienne” ska följande läggas till: ”Beteckningen ’récolte à l’ancienne’ får bara användas på olja från oliver som skördats genom naturligt nedfall där frukten fångas upp i nät eller andra uppsamlingsredskap.”
För att slå vakt om olivernas hygieniska kvalitet fastställs att oliverna ska levereras till pressningsanläggningen i gott hygieniskt skick. För att förtydliga begreppet ”oskadda” i den registrerade produktspecifikationen fastställs att högst 10 % av oliverna får vara angripna av skadedjur, frost eller hagel.
Det innebär att den ursprungliga texten: ”De oliver som tillvaratas ska vara oskadda” ska kompletteras enligt följande:
”De ska levereras till pressningsanläggningen i gott hygieniskt skick. De oliver som tillvaratas ska vara oskadda. Högst 10 % av oliverna i varje parti som bearbetas får vara angripna av skadedjur, frost eller hagel.”
För att skärpa bestämmelsen och underlätta kontroll ska kraven angående olivernas mognadsgrad anges för bearbetningsfasen och inte längre för leveransen till pressningsanläggningen.
Bestämmelsen har även ändrats med hänsyn till utvecklingen av nya planteringar som skördas mekaniskt och där oliverna skördas mindre mogna.
Stycket ”Olivoljan kommer från oliver som skördats i helt moget tillstånd. Den samlade olivleveransen till pressningsanläggningen per skörd och odlingsföretag skall innehålla högst 20 % gröna oliver och minst 50 % svarta oliver” ska ersättas med:
”Varje parti oliver som bearbetas ska innehålla minst 50 % nästan mogna oliver (olives tournantes).
För olja som utöver ’Huile d’olive de Corse’/’Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica’ även har beteckningen ’récolte à l’ancienne’ ska varje parti oliver som bearbetas innehålla mer än 50 % svarta oliver.”
De nuvarande bestämmelserna i produktspecifikationen angående utvinningsmetoder bibehålls (endast mekaniska processer får förekomma och inga tillsatser utom vatten får användas) men förteckningen över tillåtna behandlingar har utökats för att göra den uttömmande och ta hänsyn till alla etapper i framställningen. Följande läggs därför till: avlägsnande av blad, malning, blandning, utvinning genom centrifugering eller pressning. Det är de tekniker som används för närvarande.
Vidare flyttas bestämmelsen om innehållet om fria fettsyror, uttryckt i oljesyra, till avsnittet ”Produktbeskrivning”. Uppgiften om att oljan är ”jungfrulig” stryks, då denna angivelse endast har samband med oljans analytiska egenskaper. ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” kan tillhöra kategorierna ”jungfrulig” eller ”extra jungfrulig”.
5.4 Rubriken ”Samband”
Avsnittet under rubriken ”Samband” har uppdaterats, sammanfattats och utökats för att bättre beskriva sambandet mellan egenskaperna hos ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica”, det geografiska området och yrkeskunskaperna. Nya stycken om ”produktens särskilda egenskaper” och ”orsakssamband” har lagts till i överensstämmelse med hur avsnittet ”Produktbeskrivning” har utvecklats. Här tas bland annat produktens karaktäristiska aromer upp, som mandel, hö, de komplexa aromerna från macchiavegetationen och den begränsade skarpheten och styrkan som hänger samman med införandet av olika nivåer av bitterhet och skarphet under rubriken ”Produktbeskrivning”.
5.5 Rubriken ”Märkning”
De uppgifter i märkningen som är specifika för beteckningen har anpassats till bestämmelserna i förordning (EU) nr 1151/2012 (användning av Europeiska unionens symbol för skyddade ursprungsbeteckningar). Beteckningen ”skyddad ursprungsbeteckning” hör dessutom även till de uppgifter som är obligatoriska i märkningen av produkter med skyddad ursprungsbeteckning.
För oljor som framställs av oliver som skördats genom naturligt nedfall har kravet införts att lägga till beteckningen ”récolte à l’ancienne” direkt efter namnet på ursprungsbeteckningen. Märkningen av dessa oljor ska även innehålla information om att oljan framställts av oliver som skördats genom naturligt nedfall.
5.6 Annat
Vad gäller utvecklingen i fråga om nationella lagar och regler innehåller avsnittet ”Nationella krav” en tabell med de viktigaste kontrollpunkterna samt referensvärden och bedömningsmetoder för kontrollerna.
Gruppens kontaktuppgifter har uppdaterats.
I avsnittet under rubriken ”Kort beskrivning av det geografiska området” har de etapper som ska äga rum inom det geografiska området för ursprungsbeteckningen förtydligats: ”Oliverna ska skördas och bearbetas inom det geografiska område som omfattar följande kommuner:”.
I produktspecifikationen har också fel i en del namn på kommuner som ingår i det geografiska området för ursprungsbeteckningen korrigerats, men dessa ändringar påverkar inte gränserna för det geografiska produktionsområdet, som förblir desamma. Gränserna för det geografiska området har förts in i fastighetsregistret för de kommuner som omfattas delvis och ritningarna har lämnats in till de berörda kommunförvaltningarna. Vidare har metoder för identifiering av skiften preciserats.
Slutligen har avsnittet ”Hänvisningar till kontrollorganen” uppdaterats.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”HUILE D’OLIVE DE CORSE”/”HUILE D’OLIVE DE CORSE – OLIU DI CORSICA”
EU-nr: PDO-FR-02123 – 24.2.2016
SUB ( X ) SGB ( )
1. Namn
”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Frankrike
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt
”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” kännetecknas av aromer som påminner om mandel, kronärtskocka, hö, nötter eller äpple. Den är halmgul till ljusgul i färgen och kan ha stråk av grönt.
Vid första saluföringen ska styrkan (som i detta sammanfattande dokument betecknas ”skarphet”) och bitterheten vara högst 3 på Internationella olivrådets organoleptiska skala.
De fria fettsyrorna, uttryckt i oljesyra, ska uppgå till högst 1,5 gram per 100 gram olivolja.
Vid den första saluföringen ska peroxidtalet vara högst 16 milliekvivalenter peroxidsyra per 1 kg olivolja.
”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” med beteckningen ”récolte à l’ancienne” (gammaldags skördemetod) kännetecknas ytterligare av följande egenskaper: Den är rund och rik i smaken, och de karaktäristiska och dominerande aromer man kan känna är svarta oliver, torrt hö, nötter (mandel, valnöt, hasselnöt), blommande macchiavegetation, svamp och undervegetation.
Vid första saluföringen ska skarphet och bitterhet vara högst 1 på Internationella olivrådets organoleptiska skala.
3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)
Följande olivsorter ska huvudsakligen användas vid produktion av oljan:
Sabine (också kallad Aliva Bianca, Biancaghja), Ghjermana, Capanace, Raspulada, Zinzala, Aliva Néra (också kallad Ghjermana du Sud) och Curtinese.
3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Samtliga moment i samband med produktion av råvara och framställning av olivoljan ska äga rum inom det avgränsade geografiska området.
3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser
—
3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser
Utöver de uppgifter som krävs enligt reglerna om märkning och presentation av livsmedel ska oljor med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” märkas med följande:
— |
Ursprungsbeteckningen ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica”. |
— |
Beteckningen ”récolte à l’ancienne” omedelbart efter ursprungsbeteckningen, för oljor som framställts av oliver som skördats genom naturligt nedfall. |
— |
Uppgiften ”Skyddad ursprungsbeteckning”. |
— |
EU:s symbol för skyddade ursprungsbeteckningar (SUB). |
Dessa uppgifter ska placeras så att de är synliga på samma gång.
Uppgifterna ska anges med tydlig, läsbar, outplånlig och tillräckligt stor text som kontrasterar väl mot bakgrunden, så att de är klart urskiljbara från övriga uppgifter i ord och bild.
Märkningen av oljor med beteckningen ”récolte à l’ancienne” ska även innehålla information om att oljan framställts av oliver som skördats genom naturligt nedfall.
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det geografiska området för ursprungsbeteckningen ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” omfattar hela Korsika utom följande kommuner: Aiti, Albertacce, Alzi, Asco, Aullène, Bastelica, Bocognano, Bustanico, Calacuccia, Cambia, Campana, Carcheto-Brustico, Carpineto, Carticasi, Casamaccioli, Casanova, Ciamanacce, Corscia, Cozzano, Cristinacce, Erone, Evisa, Felce, Ghisoni, Guagno, Guitera-les-Bains, Lano, Lozzi, Mausoléo, Mazzola, Muracciole, Novale, Olmi-Cappella, Ortale, Orto, Palneca, Pastricciola, Perelli, Pianello, Piazzali, Piedipartino, Pie-d’Orezza, Pietricaggio, Piobetta, Pioggiola, Poggiolo, Quasquara, Quenza, Renno, Rezza, Rusio, Saliceto, Sampolo, San-Lorenzo, Soccia, Tarrano, Tasso, Tavera, Tolla, Valle-d’Alesani, Vallica, Vivario, Zicavo.
5. Samband med det geografiska området
Specifika uppgifter om det geografiska området
Korsika ligger mellan breddgraderna 41 och 43°N, 16 mil utanför den provencalska kusten. Ön är avlång i nordsydlig riktning, terrängen är bergig och mycket kuperad, och den genomsnittliga höjden över havet är 568 meter.
Ur geologisk synvinkel har de jordar där olivträd planterats huvudsakligen uppstått genom nedbrytning på plats av två huvudbergarter (granit och skiffer, samt enstaka kalkstensfickor på öns sydspets). De jordmåner som uppstått på det sättet är magra, på grund av den relativt tunna jordskorpan och den låga halten av lera. Jordarna är också torra, med låga vattenreserver. Trädens vattenförsörjning är därför helt beroende av nederbörden, som varierar mycket mellan olika år och mellan de olika mikroregionerna. Dessutom har Korsika ett Medelhavsklimat, med en lång sommartorka som varar omkring fem månader.
Jordens egenskaper präglas också av erosion, som förstärks av markens lutning.
Utöver sommartorkan kännetecknas klimatet av temperaturer som gynnar olivodling, med milda vintrar, varma somrar, mycket sol och påverkan från havet, som tillför mycket fuktighet.
Olivträdens utveckling påverkas också av temperaturen – de höga höjderna innebär att frost kan förekomma över en viss genomsnittlig höjd, som dock varierar beroende på i vilket väderstreck sluttningarna ligger.
I de områden som kan vara utsatta för frost har inga olivodlingar utvecklats.
Det huvudsakliga området för olivodling ligger i växtzonen mellan 0 och 400 meter över havet på skuggsidorna och upp till 600 meter över havet på solsidan. Växtzonen kännetecknas av lundar med korkek och stenek, pinjeträd, ljung, smultronträd, myrten, mastixbuske, calicotome och smalbladig stenlind.
Olivträdets historia på Korsika är gammal och ligger till grund för odlingen av oliver på ön. Historien förklarar också till stor del de planterade sorternas ursprung – sorten Sabine som är den vanligaste på Korsika, men som framför allt finns i regionen Balagne, är en sort som valts ut lokalt enbart på grundval av vilda olivträd. Sorten Capanace, som dominerar i regionen Cap Corse är också ett lokalt urval. Just den sorten verkar vara särskilt väl anpassad till relativt stränga förhållanden. De Capanace-träd som växer i Cap Corse utsätts regelbundet för hårda vindar och dimma från havet.
Studier som nyligen gjorts har visat att en del sorter har toskanskt ursprung (Ghjermana och Ghjermana di Balagna) medan andra, exempelvis Zinzala, är hybrider av lokala olivsorter och införda sorter.
Dessa huvudsakliga sorter har alltså etablerats och förökats, vanligtvis tillsammans, i de områden där klimat- och markförhållandena bäst gynnat dem. Trädens ålder vittnar i dag om sorternas lämplighet för den geografiska miljö där de växer och om ett obestridligt samband med området.
Produktionen av ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” vilar på gamla sedvänjor som är särskilt anpassade till omgivningen:
— |
Odlingsmetoderna har varit och förblir i nära samklang med naturen – glest mellan träden i olivodlingarna och sen skörd. Det faktum att oliverna får sitta kvar länge på träden förstärker ytterligare fenomenet med produktionsfluktuationen. |
— |
Traditionellt har oliverna skördats med hjälp av käppar, plockning direkt från träden eller uppsamling av nedfallna frukter på marken, beroende på sektor, skördevolymer, olivsorter och olika väderförhållanden. Uppsamling av fallfrukt på marken var tidigare den vanligaste skördemetoden. Nu använder producenterna i stället hängande nät eller andra uppsamlingsredskap under träden. Skördeperioden för oliver är utsträckt i tiden beroende på de olika sorternas blomningstid. |
— |
Sorteringen görs nu mycket snabbare efter skörden än tidigare. De dröjsmål som var en stor del av orsaken till att oljan fick för hög syrahalt har i dag minskat betydligt tack vare modernisering av pressanläggningarna och ökning av deras kapacitet. Dröjsmålen är dock fortfarande längre än vad som är vanligt på fastlandet, på grund av de avsides belägna olivodlingarna och producenternas sedvänjor. |
Den allmänna förbättringen av såväl skördemetoder som pressanläggningar har bidragit till att öka oljans kvalitet.
Produktens särskilda egenskaper
”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” kännetecknas av en begränsad skarphet och styrka. Det gör att aromerna kan komma till uttryck med finess och skapa en god komplexitet.
Den vilda växtligheten kring olivodlingarna gör att man i slutprodukten kan ana aromer från mandel och hö, liksom sammansatta aromer från macchiavegetationen i den olja som utöver ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” även har beteckningen ”récolte à l’ancienne”.
Oljan används för matlagning, egenvård och många religiösa och profana riter, och den är en integrerad del av öbornas liv. Den är vida känd för sin kvalitet.
Det specifika i den korsikanska olivodlingen ligger också i mångfalden av gamla och endemiska sorter.
Användningen av småfruktiga sorter – som alltså lämpar sig mindre bra som bordsoliver – och traditionen med oljeframställning snarare än produktion av matoliver, är förklaringen till varför alla odlingar i det geografiska områdets mikroregioner endast används för produktion av olivolja.
Orsakssamband
Särdragen i olivolja med beteckningen ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” är resultatet av man bibehållit vissa traditioner och samtidigt genomfört moderna produktionsmetoder, allt i kombination med en specifik naturmiljö.
Olivträdet har spontant koloniserat olika områden, vilket genom urval och hybridisering har lett till att det finns många olika sorter på ett relativt begränsat område. Det är ett särdrag i förhållande till andra olivodlingsområden kring Medelhavet, som oftare bara innehåller en sort, eller flera sorter men då med en dominerande sort.
Oberoende av trädens egna särdrag sköts de på liknande sätt och delar de klimatförhållanden som leder till att råvaran utvecklas långsamt i en specifik miljö.
Tack vare avsaknaden av frost i odlingsområdena får oliverna sitta kvar länge på träden, vilket är en nyckelfaktor för det typiska hos ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica”, eftersom oliverna fångar upp dofterna från den omgivande växtligheten, bland annat macchiavegetationen vars aromer man särskilt återfinner i den olja som utöver ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” även har beteckningen ”récolte à l’ancienne”.
Samspelet mellan naturliga och mänskliga faktorer samt lokala och specifika särdrag bidrar till att utjämna de variationer som kan komma av skillnader mellan sorter, jordmån och solbelysning, och ger ”Huile d’olive de Corse”/”Huile d’olive de Corse – Oliu di Corsica” en originell karaktär, som är gemensam för olivoljeproduktionen på hela ön.
Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen
(artikel 6.1 andra stycket i genomförandeförordningen)
https://www.inao.gouv.fr/fichier/CdCHuiledeCorsemodifie.doc
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.