27.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 188/6

Offentliggörande enligt artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel vad gäller ett namn på en garanterad traditionell specialitet

(2016/C 188/06)

I enlighet med artikel 26.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) har Polen förelagt kommissionen (2) namnen ”Półtorak staropolski tradycyjny”, ”Dwójniak staropolski tradycyjny”, ”Trójniak staropolski tradycyjny”, ”Czwórniak staropolski tradycyjny”, ”Kiełbasa jałowcowa staropolska”, ”Kiełbasa myśliwska staropolska”, ”Olej rydzowy tradycyjny” och ”Kabanosy staropolskie” som är namn på garanterade traditionella specialiteter (GTS) som uppfyller kraven i förordning (EU) nr 1151/2012. Namnen ”Półtorak”, ”Dwójniak”, ”Trójniak”, ”Czwórniak”, ”Kiełbasa jałowcowa”, ”Kiełbasa myśliwska”, ”Olej rydzowy” och ”Kabanosy” har tidigare registrerats (3) men utan att användningen av namnet förbehållits för den traditionella garanterade specialiteten enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 509/2006 (4) och namnen skyddas för närvarande enligt artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Till följd av det nationella invändningsförfarande som avses i artikel 26.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

—	har namnen ”Półtorak”, ”Dwójniak”, ”Trójniak” och ”Czwórniak” kompletterats med termen ”staropolski tradycyjny”,

—	namnen ”Kiełbasa jałowcowa” och ”Kiełbasa myśliwska” har kompletterats med termen ”staropolska”,

—	namnet ”Olej rydzowy” har kompletterats med termen ”tradycyjny”, och

—	namnet ”Kabanosy” har kompletterats med termen ”staropolskie”.

Dessa kompletterande termer fastställer samtliga namnets traditionella karaktär och särskilda egenskaper, i enlighet med artikel 26.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

Mot bakgrund av ovanstående offentliggör kommissionen härmed följande namn i syfte att de ska kunna tas upp i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1151/2012:

”Półtorak staropolski tradycyjny”

”Dwójniak staropolski tradycyjny”

”Trójniak staropolski tradycyjny”

”Czwórniak staropolski tradycyjny”

”Kiełbasa jałowcowa staropolska”

”Kiełbasa myśliwska staropolska”

”Olej rydzowy tradycyjny”

”Kabanosy staropolskie”

Genom detta offentliggörande tillgodoses rätten att göra invändningar i enlighet med artikel 51 förordning (EU) nr 1151/2012 mot att namnen ”Półtorak staropolski tradycyjny”, ”Dwójniak staropolski tradycyjny”, ”Trójniak staropolski tradycyjny”, ”Czwórniak staropolski tradycyjny”, ”Kiełbasa jałowcowa staropolska”, ”Kiełbasa myśliwska staropolska”, ”Olej rydzowy tradycyjny” och ”Kabanosy staropolskie” tas upp i det register över garanterade traditionella specialiteter som avses i artikel 22 i samma förordning.

Om namnen ”Półtorak staropolski tradycyjny”, ”Dwójniak staropolski tradycyjny”, ”Trójniak staropolski tradycyjny”, ”Czwórniak staropolski tradycyjny”, ”Kiełbasa jałowcowa staropolska”, ”Kiełbasa myśliwska staropolska”, ”Olej rydzowy tradycyjny” och ”Kabanosy staropolskie” förs in i registret enligt artikel 26.4 i förordning (EU) nr 1151/2012, ska de nuvarande produktspecifikationerna för de garanterade traditionella specialiteterna ”Półtorak”, ”Dwójniak”, ”Trójniak”, ”Czwórniak”, ”Kiełbasa jałowcowa”, ”Kiełbasa myśliwska”, ”Olej rydzowy” och ”Kabanosy” vara de specifikationer som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 för de garanterade traditionella specialiteterna ”Półtorak staropolski tradycyjny”, ”Dwójniak staropolski tradycyjny”, ”Trójniak staropolski tradycyjny”, ”Czwórniak staropolski tradycyjny”, ”Kiełbasa jałowcowa staropolska”, ”Kiełbasa myśliwska staropolska”, ”Olej rydzowy tradycyjny” och ”Kabanosy staropolskie” och användningen av namnen ska vara förbehållen för respektive produkt.

För fullständighetens skull och i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 omfattar detta offentliggörande även produktspecifikationerna för de traditionella garanterade specialiteterna ”Półtorak”, ”Dwójniak”, ”Trójniak”, ”Czwórniak”, ”Kiełbasa jałowcowa”, ”Kiełbasa myśliwska” och ”Olej rydzowy” som redan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (5) och produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten ”Kabanosy”, vilken har offentliggjorts i bilaga II till förordning (EU) nr 1044/2011 (6).

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”PÓŁTORAK”

EG-nr: PL/TSG/007/0034/06.09.2005

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Benämning:

Krajowa Rada Winiarstwa i Miodosytnictwa przy Stowarzyszeniu Naukowo–Technicznym Inżynierów i Techników Przemysłu Spożywczego

Adress:

ul. Czackiego 3/6

00-043 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228282721

E-post:

krwim@sitspoz.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Specifika uppgifter om produkten

3.1 Namn som ska registreras

”Półtorak”

Ute på marknaden får varans etikett innehålla följande information: ”miód pitny wytworzony zgodnie ze staropolską tradycją” (mjöd framställt enligt gammal polsk tradition). Denna information bör översättas till övriga officiella språk.

3.2 Ange om benämningen

—	☒	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Namnet ”półtorak” härstammar från talet 1,5 (półtora) och är direkt knutet till den historiskt etablerade sammansättningen och framställningsmetoden – vid framställningen av półtorak används en del vatten och en halv del honung. På så sätt uttrycker namnet produktens specifika karaktär. Eftersom begreppet ”półtorak” endast används i samband med en särskild typ av mjöd, bör namnet också betraktas som specifikt i sig.

3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning 509/2006

—	☐	Registrering av benämningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Produkttyp

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I.

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet i punkt 3.1 gäller

”Półtorak” är ett mjöd, en klar dryck av jäst vört som kännetecknas av sin karaktäristiska honungsarom och smaken av de råvaror som använts.

Smaken på ”półtorak” kan berikas med de kryddor som används. Färgen på ”półtorak” varierar från gyllengul till mörkt bärnstensfärgad, beroende på vilken typ av honung som använts vid framställningen.

Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”półtorak”:

—	Alkoholhalt: 15–18 volymprocent.

—	Reducerande socker efter inversion: 300 g/l.

—	Total syra uttryckt som äpplesyra: 3,5–8 g/l.

—	Flyktig syra uttryckt som ättiksyra: högst 1,4 g/l.

—	Totalt sockerinnehåll, (g) plus faktisk alkoholhalt (volymprocent) multiplicerat med 18: minst 600.

—

Andra extrakt än socker: inte mindre än

—	30 gram per liter,

—	35 gram per liter för fruktmjöd (melomel),

—	Aska: minst 1,3 g/l för fruktmjöd.

Det är inte tillåtet att använda konserveringsmedel, konsistensgivare eller konstgjorda färg- eller smakämnen vid framställningen av ”półtorak”.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet i punkt 3.1 avser

Råvaror:

—

Naturlig honung med följande egenskaper:

—	Vattenhalt: högst 20 % (m/m).

—	Reducerande socker: minst 70 % (m/m).

—	Sackaros och melezitos i kombination: högst 5 % (m/m).

—	Total syra – 1 mol/l NaOH-lösning per 100 g honung: 1–5 ml.

—	5-hydroxy-metyl-furfurol (HMF): högst 4,0 mg per 100 g honung.

—	Särskild jäst som fortsätter att producera alkohol även sedan en hög alkoholhalt uppnåtts och som är lämplig för att producera mjöd med hög alkoholhalt.

—	Kryddor: Kryddnejlika, kanel, muskot eller ingefära.

—	Naturlig fruktsaft eller färsk frukt.

—	Etanol av jordbruksursprung (eventuellt).

Framställningsmetod:

Steg 1

Kokning av vörten vid en temperatur på 95–105 °C. I ”półtorak” måste proportionerna honung och vatten vara följande: 1 del honung och 0,5 delar vatten (eller vatten blandat med fruktsaft) i slutprodukten. Eftersom sockerkoncentrationen är för hög för jäsning tillreds en vört med följande andelar: En del honung och två delar vatten, till vilken kryddor kan tillsättas. För fruktmjöd ersätts minst 30 % av vattnet med fruktsaft. För att bibehålla de typiska honungs- och vattenandelarna i ”półtorak” tillsätts den övriga honungen i jäsningens slutskede eller under lagringen.

Strikta krav på att proportionen mellan vatten och honung är korrekt och på att det extrakt som behövs framställs i en vörtpanna försedd med ångmantel. Genom denna bryggmetod hindras sockret från att smälta.

Steg 2

Nedkylning av vörten till 20–22 °C, vilket är den optimala temperaturen för jästtillväxt. Vörten måste kylas ned under produktionsdagen, och nedkylningstiden beror på kylfunktionens effektivitet. Genom nedkylningen garanteras vörtens mikrobiologiska säkerhet.

Steg 3

Jästning – tillsättning av jästlösning till vörten i en jästank.

Steg 4

Överjäsning – 6–10 dagar. En temperatur på högst 28 °C garanterar att jäsningsprocessen fungerar på rätt sätt.

Underjäsning – 3–6 veckor. Perioden för underjäsning garanterar att de rätta fysikalisk-kemiska egenskaperna erhålls.

I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”półtorak”.

Steg 5

Omtappning av den jästa vörten.

Efter att alkoholhalten uppnått minst 12 volymprocent bör omtappning göras före lagring. Därigenom garanteras att mjödet får de rätta fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaperna. Om jäst vört lämnas med bottensatsen efter perioden för underjäsning påverkas de organoleptiska egenskaperna negativt på grund av jästens autolys.

Steg 6

Lagring (mognad) och tappning (dekantering) – dessa moment upprepas efter behov för att oönskade processer inte ska kunna äga rum i bottensatsen (jästens autolys). Under lagringen kan t.ex. pastörisering och filtrering ske. I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”półtorak”, om detta inte skett under jäsningens slutskede. Detta steg är avgörande för att produkten ska få de rätta organoleptiska egenskaperna.

Den kortaste lagringstiden för ”półtorak” är tre år.

Steg 7

Smakanpassning (sammansättning) – under detta steg skapas slutprodukten, med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”półtorak” i enlighet med punkt 3.5 (Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser). Med hänsyn till de angivna indikatorerna får de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna justeras genom tillsättning av

—	honung för att göra mjödet sötare,

—

kryddor,

—	etanol av jordbruksursprung.

Syftet med detta steg är att skapa en produkt med de karaktäristiska egenskaperna för ”półtorak”.

Steg 8

Fyllning i behållare vid en temperatur på 18–25 °C. Det rekommenderas att ”półtorak” erbjuds i traditionell förpackning, t.ex. damejeanne, keramikkärl eller ekfat.

3.7 Särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Särarten hos ”półtorak” beror på:

—	hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner),

—	lagring och mognad,

—	dess fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper.

Hur vörten bereds (sammansättning):

Särarten hos ”półtorak” bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och en halv del vatten respekteras noggrant i vörten. Denna proportion är en avgörande faktor i alla senare steg vid framställningen av ”półtorak” som ger drycken dess unika egenskaper.

Lagring och mognad:

Enligt det traditionella gamla polska receptet är produktens karaktär en följd av att den lagras och får mogna under en viss tid. Denna tid är för ”półtorak” minst tre år.

Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper

Genom att alla de produktionssteg som anges i specifikationen tillämpas ser man till att en produkt med unik smak och arom erhålls. Den unika smaken och doften av ”półtorak” är en följd av ett lämpligt socker- och alkoholinnehåll enligt följande:

—	Reducerande socker efter inversion: 300 g/l.

—	Total sockerhalt, på grundval av den faktiska alkoholkoncentrationen (i gram) multiplicerat med 18: minst 600.

—	Alkohol: 15–18 volymprocent.

Tack vare de strikt fastställda proportionerna för ingredienserna vid framställningen av ”półtorak” har drycken en karaktäristiskt tjockflytande och rinnande konsistens vilket särskiljer den från andra typer av mjöd.

3.8 Den traditionella karaktären hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Traditionell framställningsmetod:

Mjödtillverkningen i Polen är en tradition som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och som kännetecknas av stor mångfald. Utveckling och förbättring av tillverkningsmetoderna har under århundradena gett upphov till många typer av mjöd. Mjödtillverkningens historia sträcker sig tillbaka till Polens första steg som självständig stat. Den spanske diplomaten, handelsmannen och resenären Ibrahim ibn Yaqub skrev år 966 följande: ”Förutom mat, kött och land för plöjning finns i Mieszko den förstes land ett överflöd av mjöd, vilket är vad de slaviska vinerna och rusdryckerna kallas” (Mieszko I var den första historiska kungen i Polen). Den krönika som författades av Gallus Anonymus, som nedtecknade den polska historien i slutet av 1000-talet och början av 1 100-talet, innehåller också många referenser till tillverkningen av mjöd.

Det polska verseposet ”Pan Tadeusz” av Adam Mickiewicz, som återspeglar adelssamhällets historia mellan 1811 och 1812, innehåller mycket information om framställningen, konsumtionen och de olika typerna av mjöd. Mjödet omnämns också i Tomasz Zans poesi (1796–1855) och i Henryk Sienkiewicz trilogi som beskriver händelserna i Polen under 1600-talet (”Ogniem i mieczem”, publicerad 1884, ”Potop”, publicerad 1886 och ”Pan Woÿodyjowski”, publicerad 1887 och 1888).

Källmaterial med beskrivningar av polska mattraditioner från 1600- och 1700-talen innehåller inte bara allmänna referenser till mjöd, utan också hänvisningar till olika typer av mjöd. Beroende på tillverkningsmetod kallades dessa för ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak”. Dessa namn avser olika typer av mjöd som framställts med olika proportioner honung och vatten eller saft, och med olika lång lagringstid. Tillverkningsmetoden för ”półtorak” har, med smärre modifikationer, använts under århundraden.

Traditionell sammansättning:

Den traditionella uppdelningen av mjöd i ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak” har funnits i Polen under århundraden och finns även i dag i konsumenternas medvetande. Efter andra världskriget gjordes försök att reglera den traditionella uppdelningen av mjöd i fyra kategorier. Uppdelningen fastställdes slutligen i polsk lag 1948 genom lagen om tillverkning av vin, druvmust, mjöd, och om handel med sådana produkter (Polens officiella tidning av den 18 november 1948). Denna lag innehåller regler för framställning av mjöd, med specifikationer av proportionerna mellan honung och vatten och de tekniska kraven. Andelen vatten och honung i ”półtorak” är som följer: Endast sådant mjöd som framställts av en del naturlig honung och en del vatten får kallas ”półtorak”

3.9 De minimikrav och de kontrollförfaranden som gäller för särarten

Följande ska kontrolleras:

—	Att fastställda proportioner för ingredienserna i vörten respekteras.

—	Att lagringstiden respekteras.

—	De organoleptiska egenskaperna hos slutprodukten (smak, doft, färg, klarhet).

—	De fysikalisk-kemiska indikatorerna hos slutprodukten alkoholinnehåll, total sockerhalt, reducerande socker efter inversion, total syra, flyktig syra, andra extrakt än socker, och aska i samband med fruktmjöd – värdena ska motsvara de värden som avses under punkt 3.5 i specifikationen.

Kontrollerna är obligatoriska och ska göras minst en gång om året.

Det rekommenderas att kontrollerna också görs under de produktionssteg som förtecknas nedan. Kontrollerna vid de produktionssteg som anges nedan är inte obligatoriska, men rekommenderas eftersom de bidrar till att minska möjliga fel som kan uppstå under de olika stegen vid tillverkningen:

Steg 4

Under jäsningsprocessen bör regelbundna laboratorietester genomföras av de organoleptiska egenskaperna (smak och doft) och de fysikalisk-kemiska egenskaperna som t.ex. alkoholinnehåll och sockerinnehåll som kan ändras under alkoholjäsningen.

Steg 6

Under lagringen bör regelbundna kontroller göras av de grundläggande organoleptiska egenskaperna och de fysikalisk-kemiska indikatorerna som t.ex. alkoholinnehåll, total sockerhalt, total syra och flyktig syra.

Steg 8

Före fyllning på flaska ska kontroller göras av de olika fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som avses i punkt 3.5 (Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser).

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno - Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232900

Fax

+48 226232998

E-post:

—

☒ Offentlig

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för kontrollen av specifikationen i sin helhet.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”DWÓJNIAK”

EG nr PL-TSG-007-0036-06.09.2005

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Krajowa Rada Winiarstwa i Miodosytnictwa przy Stowarzyszeniu Naukowo–Technicznym Inżynierów i Techników Przemysłu Spożywczego

Adress:

ul. Czackiego 3/6

00-043 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228282721

E-post:

krwim@sitspoz.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1 Beteckning som ska registreras

”Dwójniak”

När produkten släpps ut på marknaden får märkningen innehålla följande information: ”miód pitny wytworzony zgodnie ze staropolską tradycją” (mjöd som framställts enligt gammal polsk tradition). Denna information bör översättas till andra officiella.

3.2 Ange om benämningen

—	☒	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Benämningen ”dwójniak” härstammar från siffran ”2” (PL: ”dwa”) och är direkt förknippad med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ”dwójniak” – vörten ska bestå av en del honung och en del vatten. Benämningen uttrycker således särarten hos produkten. Eftersom benämningen ”dwójniak” enbart används för att beteckna en särskild typ av mjöd bör beteckningen också anses ha en särart i sig.

3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av benämningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Typ av produkt

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser

”Dwójniak” är ett mjöd, en klar dryck av jäst vört som kännetecknas av sin karaktäristiska honungsarom och smaken av de råvaror som använts.

Smaken på ”dwójniak” kan berikas med de kryddor som används. Färgen på ”dwójniak” varierar från gyllengul till mörkt bärnstensfärgad, beroende på vilken typ av honung som använts vid framställningen.

Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”dwójniak”:

—	Alkoholinnehåll: 15–18 volymprocent.

—	Reducerande socker efter inversion: 175–230 g/l.

—	Total syra uttryckt som äppelsyra: 3,5–8 g/l.

—	Flyktig syra uttryckt som ättiksyra: högst 1,4 g/l.

—	Total sockerhalt, på grundval av den faktiska alkoholkoncentrationen (i gram) multiplicerat med 18: minst 490.

—

Andra extrakt än socker: inte mindre än

—

25 g/l,

—	30 g/l för fruktmjöd (melomel).

—	Aska: minst 1,3 g/l för fruktmjöd.

Det är inte tillåtet att använda konserveringsmedel, konsistensgivare eller konstgjorda färg- eller smakämnen vid framställningen av ”dwójniak”.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser

Råvaror:

—

Naturlig honung med följande egenskaper:

—	Vattenhalt: högst 20 % (m/m).

—	Reducerande socker: minst 70 % (m/m).

—	Sackaros och melezitos i kombination: högst 5 % (m/m).

—	Total syra – 1 mol/l NaOH-lösning per 100 g honung: 1–5 ml.

—	5-hydroxy-metyl-furfurol (HMF): högst 4 mg per 100 g honung.

—	Särskild mjödjäst för överjäsning, lämplig för att göra koncentrerade extrakt i jäst vört mer lättflytande.

—	Kryddor: Kryddnejlika, kanel, muskot eller ingefära.

—	Naturlig fruktsaft eller färsk frukt.

—	Etanol av jordbruksursprung (eventuellt).

Produktionsmetod:

Steg 1

Kokning av vörten i en temperatur av 95–105 °C. Andelarna honung och vatten i ”dwójniak” är en del honung och en del vatten (eller vatten blandat med fruktsaft) i slutprodukten. Eftersom sockerkoncentrationen är för hög för jäsning tillreds en vört med följande andelar: en del honung och två delar vatten, till vilken kryddor kan tillsättas. För fruktmjöd ersätts minst 30 % av vattnet med fruktsaft. För att bibehålla de typiska honungs- och vattenandelarna i ”dwójniak” tillsätts den övriga honungen i jäsningens slutskede eller under lagringen.

Steg 2

Steg 3

Jästning – tillsättning av jästlösning till vörten i en jästank.

Steg 4

Överjäsning – 6–10 dagar. En temperatur på högst 28 °C garanterar att jäsningsprocessen fungerar på rätt sätt.

Underjäsning – 3–6 veckor. Perioden för underjäsning garanterar att de rätta fysikalisk-kemiska egenskaperna erhålls.

I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”dwójniak”.

Steg 5

Omtappning av den jästa vörten.

Steg 6

I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”dwójniak”, om detta inte skett under jäsningens slutskede. Detta steg är avgörande för att produkten ska få de rätta organoleptiska egenskaperna.

Den kortaste lagringstiden för ”dwójniak” är två år.

Steg 7

Smakanpassning (sammansättning) – under detta steg skapas slutprodukten, med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”dwójniak” i enlighet med punkt 3.5 (Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser). Med hänsyn till de angivna indikatorerna får de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna justeras genom tillsättning av

—	honung för att göra mjödet sötare,

—

kryddor,

—	etanol av jordbruksursprung.

Syftet med detta steg är att skapa en produkt med de karaktäristiska egenskaperna för ”dwójniak”.

Steg 8

Fyllning i behållare vid en temperatur på 18–25 °C. Det rekommenderas att ”dwójniak” erbjuds i traditionell förpackning, t.ex. damejeanne, keramikkärl eller ekfat.

3.7 Särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Särarten hos ”dwójniak” beror på:

—	hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner),

—	lagring och mognad,

—	dess fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper.

Hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner):

Särarten hos ”dwójniak” bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och en del vatten respekteras noggrant i vörten. Denna proportion är en avgörande faktor i alla senare steg vid framställningen av ”dwójniak” som ger drycken dess unika egenskaper.

Lagring och mognad:

Enligt det traditionella gamla polska receptet är produktens karaktär en följd av att den lagras och får mogna under en viss tid. Denna tid är för ”dwójniak” minst två år.

Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper:

Genom att alla de produktionssteg som anges i specifikationen tillämpas ser man till att en produkt med unik smak och arom erhålls. Den unika smaken och doften av ”dwójniak” är en följd av ett lämpligt socker- och alkoholinnehåll enligt följande:

—	Reducerande socker efter inversion: 175–230 g/l.

—	Total sockerhalt, på grundval av den faktiska alkoholkoncentrationen (i gram) multiplicerat med 18: minst 490.

—	Alkohol: 15–18 volymprocent.

Tack vare de strikt fastställda proportionerna för ingredienserna vid framställningen av ”dwójniak” har drycken en karaktäristiskt tjockflytande och rinnande konsistens vilket särskiljer den från andra typer av mjöd.

3.8 Den traditionella karaktären hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Traditionell produktionsmetod:

Mjödtillverkningen i Polen är en tradition som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och som kännetecknas av stor mångfald. Utveckling och förbättring av tillverkningsmetoderna har under århundradena gett upphov till många typer av mjöd. Mjödtillverkningens historia sträcker sig tillbaka till Polens första steg som självständig stat. Den spanske diplomaten, handelsmannen och resenären Ibrahim ibn Yaqub skrev år 966 följande: ”Förutom mat, kött och land för plöjning finns i Mieszko den förstes land ett överflöd av mjöd, vilket är vad de slaviska vinerna och rusdryckerna kallas” (Mieszko I var den första historiska kungen i Polen). Den krönika som författades av Gallus Anonymus, som nedtecknade den polska historien i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet, innehåller också många referenser till tillverkningen av mjöd.

Källmaterial med beskrivningar av polska mattraditioner från 1600- och 1700-talen innehåller inte bara allmänna referenser till mjöd, utan också hänvisningar till olika typer av mjöd. Beroende på tillverkningsmetod kallades dessa för ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak”. Dessa namn avser olika typer av mjöd som framställts med olika proportioner honung och vatten eller saft, och med olika lång lagringstid. Tillverkningsmetoden för ”dwójniak” har, med smärre modifikationer, använts under århundraden.

Traditionell sammansättning:

Den traditionella uppdelningen av mjöd i ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak” har funnits i Polen under århundraden och finns även i dag i konsumenternas medvetande. Efter andra världskriget gjordes försök att reglera den traditionella uppdelningen av mjöd i fyra kategorier. Uppdelningen fastställdes slutligen i polsk lag 1948 genom lagen om tillverkning av vin, druvmust, mjöd, och om handel med sådana produkter (Polens officiella tidning av den 18 november 1948). Denna lag innehåller regler för framställning av mjöd, med specifikationer av proportionerna mellan honung och vatten och de tekniska kraven. Andelen vatten och honung i ”dwójniak” är som följer: Endast sådant mjöd som framställts av en del naturlig honung och en del vatten får kallas ”dwójniak”.

3.9 De minimikrav och de kontrollförfaranden som gäller för särarten

Följande ska kontrolleras:

—	Att fastställda proportioner för ingredienserna i vörten respekteras.

—	Att lagringstiden respekteras.

—	De organoleptiska egenskaperna hos slutprodukten (smak, doft, färg, klarhet).

—	De fysikalisk-kemiska indikatorerna hos slutprodukten – alkoholinnehåll, total sockerhalt, reducerande socker efter inversion, total syra, flyktig syra, andra extrakt än socker, och aska i samband med fruktmjöd – värdena ska motsvara de värden som avses under punkt 3.5 i specifikationen.

Kontrollerna är obligatoriska och ska göras minst en gång om året.

Steg 4

Steg 6

Steg 8

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno - Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232900

Fax

+48 226232998

E-post:

—

☒ Offentlig

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för kontrollen av specifikationen i sin helhet.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”TRÓJNIAK”

EG nr PL-TSG-007-0033-06.09.2005

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Krajowa Rada Winiarstwa i Miodosytnictwa przy Stowarzyszeniu Naukowo–Technicznym Inżynierów i Techników Przemysłu Spożywczego

Adress:

ul. Czackiego 3/6

00-043 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228282721

E-post:

krwim@sitspoz.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1 Beteckning som ska registreras

”Trójniak”

3.2 Ange om benämningen

—	☒	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Benämningen ”trójniak” härstammar från siffran ”3” (PL: ”trzy”) och är direkt förknippad med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ”trójniak” – vörten ska bestå av en del honung och två delar vatten. Benämningen uttrycker således särarten hos produkten. Eftersom benämningen ”trójniak” enbart används för att beteckna en särskild typ av mjöd bör beteckningen också anses ha en särart i sig.

3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av benämningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Typ av produkt

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser

”Trójniak” är ett mjöd, en klar dryck av jäst vört som kännetecknas av sin karaktäristiska honungsarom och smaken av de råvaror som använts.

Smaken på ”trójniak” kan berikas med de kryddor som används. Färgen på ”trójniak” varierar från gyllengul till mörkt bärnstensfärgad, beroende på vilken typ av honung som använts vid framställningen.

Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”trójniak”:

—	Alkoholinnehåll: 12–15 volymprocent.

—	Reducerande socker efter inversion: 65–120 g/l.

—	Total syra uttryckt som äppelsyra: 3,5–8 g/l.

—	Flyktig syra uttryckt som ättiksyra: högst 1,4 g/l.

—	Total sockerhalt, på grundval av den faktiska alkoholkoncentrationen (i volymprocent) multiplicerat med 18: minst 323 g.

—

Andra extrakt än socker: inte mindre än

—

20 g/l,

—	25 g/l för fruktmjöd (melomel).

—	Aska: minst 1,3 g/l för fruktmjöd

Det är inte tillåtet att använda konserveringsmedel, konsistensgivare eller konstgjorda färg- eller smakämnen vid framställningen av ”trójniak”.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser

Råvaror:

—

Naturlig honung med följande egenskaper:

—	Vattenhalt: högst 20 % (m/m).

—	Reducerande socker: minst 70 % (m/m).

—	Sackaros och melezitos i kombination: högst 5 % (m/m).

—	Total syra – 1 mol/l NaOH-lösning per 100 g honung: 1–5 ml,

—	5-hydroxy-metyl-furfurol (HMF): högst 4 mg per 100 g honung.

—	Särskild mjödjäst för överjäsning, lämplig för att göra koncentrerade extrakt i jäst vört mer lättflytande.

—	Kryddor: Kryddnejlika, kanel, muskot eller ingefära.

—	Naturlig fruktsaft eller färsk frukt.

Produktionsmetod:

Steg 1

Kokning av vörten som består av en del honung och två delar vatten (eller vatten blandat med fruktsaft), samt eventuellt kryddor, i en temperatur av 95–105 °C. För fruktmjöd ersätts minst 30 % av vattnet med fruktsaft.

Steg 2

Steg 3

Jästning – tillsättning av jästlösning till vörten i en jästank.

Steg 4

Överjäsning – 6–10 dagar. En temperatur på högst 28 °C garanterar att jäsningsprocessen fungerar på rätt sätt.

Underjäsning – 3–6 veckor. Perioden för underjäsning garanterar att de rätta fysikalisk-kemiska egenskaperna erhålls.

Steg 5

Omtappning av den jästa vörten.

Steg 6

Den kortaste lagringstiden för ”trójniak” är ett år.

Steg 7

Smakanpassning (sammansättning) – under detta steg skapas slutprodukten, med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”trójniak” i enlighet med punkt 3.5 (Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som beteckningen under punkt 3.1 avser). Med hänsyn till de angivna indikatorerna får de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna justeras genom tillsättning av

—	honung för att göra mjödet sötare,

—

kryddor.

Syftet med detta steg är att skapa en produkt med de karaktäristiska egenskaperna för ”trójniak”.

Steg 8

Fyllning i behållare vid en temperatur på 55–60 °C. Det rekommenderas att ”trójniak” erbjuds i traditionell förpackning, t.ex. damejeanne, keramikkärl eller ekfat.

3.7 Särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Särarten hos ”trójniak” beror på

—	hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner),

—	lagring och mognad,

—	dess fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper.

Hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner)

Särarten hos ”trójniak” bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och två delar vatten respekteras noggrant i vörten. Denna proportion är en avgörande faktor i alla senare steg vid framställningen av ”trójniak” som ger drycken dess unika egenskaper.

Lagring och mognad

Enligt det traditionella gamla polska receptet är produktens karaktär en följd av att den lagras och får mogna under en viss tid. Denna tid är för ”trójniak” minst ett år.

Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper

Genom att alla de produktionssteg som anges i specifikationen tillämpas ser man till att en produkt med unik smak och arom erhålls. Den unika smaken och doften av ”trójniak” är en följd av ett lämpligt socker- och alkoholinnehåll enligt följande:

—	Reducerande socker efter inversion: > 65–120 g/l.

—	Total sockerhalt, på grundval av den faktiska alkoholkoncentrationen (i volymprocent) multiplicerat med 18: minst 323 g.

—	Alkohol: 12–15 volymprocent.

Tack vare de strikt fastställda proportionerna för ingredienserna vid framställningen av ”trójniak” har drycken en karaktäristiskt tjockflytande och rinnande konsistens vilket särskiljer den från andra typer av mjöd.

3.8 Den traditionella karaktären hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Traditionell produktionsmetod:

Mjödtillverkningen i Polen är en tradition som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och som kännetecknas av stor mångfald. Utveckling och förbättring av tillverkningsmetoderna har under århundradena gett upphov till många typer av mjöd. Mjödtillverkningens historia sträcker sig tillbaka till Polens första steg som självständig stat. Den spanske diplomaten, handelsmannen och resenären Ibrahim ibn Yaqub skrev år 966 följande: ”Förutom mat, kött och land för plöjning finns i Mieszko den förstes land ett överflöd av mjöd, vilket är vad de slaviska vinerna och rusdryckerna kallas” (Mieszko I var den första historiska kungen i Polen). Den krönika som författades av Gallus Anonymus, som nedtecknade den polska historien i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet, innehåller också många referenser till tillverkningen av mjöd.

Källmaterial med beskrivningar av polska mattraditioner från 1600- och 1700-talen innehåller inte bara allmänna referenser till mjöd, utan också hänvisningar till olika typer av mjöd. Beroende på tillverkningsmetod kallades dessa för ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak”. Dessa namn avser olika typer av mjöd som framställts med olika proportioner honung och vatten eller saft, och med olika lång lagringstid. Tillverkningsmetoden för ”trójniak” har, med smärre modifikationer, använts under århundraden.

Traditionell sammansättning:

Den traditionella uppdelningen av mjöd i ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak” har funnits i Polen under århundraden och finns även i dag i konsumenternas medvetande. Efter andra världskriget gjordes försök att reglera den traditionella uppdelningen av mjöd i fyra kategorier. Uppdelningen fastställdes slutligen i polsk lag 1948 genom lagen om tillverkning av vin, druvmust, mjöd, och om handel med sådana produkter (Polens officiella tidning av den 18 november 1948). Denna lag innehåller regler för framställning av mjöd, med specifikationer av proportionerna mellan honung och vatten och de tekniska kraven. Andelen vatten och honung i ”trójniak” är som följer: Endast sådant mjöd som framställts av en del naturlig honung och två delar vatten får kallas ”trójniak”.

3.9 De minimikrav och de kontrollförfaranden som gäller för särarten

Följande ska kontrolleras:

—	Att fastställda proportioner för ingredienserna i vörten respekteras.

—	Att lagringstiden respekteras.

—	De organoleptiska egenskaperna hos slutprodukten (smak, doft, färg, klarhet).

—	De fysikalisk-kemiska indikatorerna hos slutprodukten – alkoholinnehåll, total sockerhalt, reducerande socker efter inversion, total syra, flyktig syra, andra extrakt än socker, och aska i samband med fruktmjöd – värdena ska motsvara de värden som avses under punkt 3.5 i specifikationen.

Kontrollerna är obligatoriska och ska göras minst en gång om året.

Steg 4

Steg 6

Steg 8

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno - Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232900

Fax

+48 226232998

E-post:

—

☒ Offentlig

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för kontrollen av specifikationen i sin helhet.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”CZWÓRNIAK”

EG nr PL-TSG-007-0035-06.09.2006

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Krajowa Rada Winiarstwa i Miodosytnictwa przy Stowarzyszeniu Naukowo–Technicznym Inżynierów i Techników Przemysłu Spożywczego

Adress:

ul. Czackiego 3/6

00-043 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228282721

E-post:

krwim@sitspoz.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1 Benämning som ska registreras

”Czwórniak”

När produkten släpps ut på marknaden får märkningen innehålla följande information: ”miód pitny wytworzony zgodnie ze staropolską tradycją” (mjöd som framställs enligt gammal polsk tradition). Denna information bör översättas till andra officiella språk.

3.2 Ange om benämningen

—	☒	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Benämningen ”czwórniak” härstammar från siffran ”4” (PL: ”cztery”) och är direkt förknippad med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ”czwórniak” – vörten ska bestå av en del honung och tre delar vatten. Benämningen uttrycker således särarten hos produkten. Eftersom ”czwórniak” enbart används för att beteckna en särskild typ av mjöd bör benämningen också anses ha en särart i sig.

3.3 Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av benäm-ningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Typ av produkt

Klass 1.8 Andra produkter i bilaga I

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser

”Czwórniak” är ett mjöd, en klar dryck av jäst vört som kännetecknas av sin karaktäristiska honungsarom och smaken av de råvaror som använts.

Smaken på ”czwórniak” kan berikas med de kryddor som används. Färgen på ”czwórniak” varierar från gyllengul till mörkt bärnstensfärgad, beroende på vilken typ av honung som använts vid framställningen.

Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”czwórniak”:

—	Alkoholhalt: 9–12 volymprocent.

—	Reducerande socker efter inversion: 35–90 g/l.

—	Total syra uttryckt som äppelsyra: 3,5–8 g/l.

—	Flyktig syra uttryckt som ättiksyra: högst 1,4 g/l.

—	Totalt sockerinnehåll (g) plus faktisk alkoholhalt (volymprocent) multiplicerat med 18: minst 240.

—

Andra extrakt än socker: inte mindre än

—

15 g/l,

—	20 g/l för fruktmjöd (melomel).

—	Aska: minst 1,3 g/l för fruktmjöd.

Det är inte tillåtet att använda konserveringsmedel, konsistensgivare eller konstgjorda färg- eller smakämnen vid framställningen av ”czwórniak”:

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser

Råvaror:

—

Naturlig honung med följande egenskaper:

—	Vattenhalt: högst 20 % (m/m).

—	Reducerande socker: minst 70 % (m/m).

—	Sackaros och melezitos i kombination: högst 5 % (m/m).

—	Total syra – 1 mol/l NaOH-lösning per 100 g honung: 1–5 ml.

—	5-hydroxy-metyl-furfurol (HMF): högst 4,0 mg per 100 g honung.

—	Särskild jäst som fortsätter att producera alkohol även sedan en hög alkoholhalt uppnåtts och som är lämplig för att producera mjöd med hög alkoholhalt.

—	Kryddor: Kryddnejlika, kanel, muskot eller ingefära.

—	Naturlig fruktsaft eller färsk frukt.

Produktionsmetod:

Steg 1

Kokning av vörten vid en temperatur på 95–105 °C. I ”czwórniak” måste proportionerna honung och vatten vara följande: en del honung och tre delar vatten (eller vatten blandat med fruktsaft), till vilket örter eller kryddor kan tillsättas. När det gäller fruktmjöd ersätts minst 30 % av vattnet med fruktsaft.

Steg 2

Steg 3

Jästning – tillsättning av jästlösning till vörten i en jästank.

Steg 4

Häftig jäsning – 6–10 dagar. En temperatur på högst 28 °C garanterar att jäsningsprocessen fungerar på rätt sätt.

Långsam jäsning – 3–6 veckor. Denna jäsning garanterar att de rätta fysikalisk-kemiska egenskaperna erhålls.

Steg 5

Omtappning av den jästa vörten.

Efter att alkoholhalten uppnått minst 9 volymprocent bör produkten omtappas före lagring. Därigenom garanteras att mjödet får de rätta fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaperna. Om jäst vört lämnas med bottensatsen efter den långsamma jäsningen påverkas de organoleptiska egenskaperna negativt på grund av jästens autolys.

Steg 6

Detta steg är avgörande för att produkten ska få de rätta organoleptiska egenskaperna.

Den kortaste lagringstiden för ”czwórniak” är nio månader.

Steg 7

Smakanpassning (sammansättning) – i detta steg skapas slutprodukten, med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”czwórniak” i enlighet med punkt 3.5 (Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser). Med hänsyn till de angivna indikatorerna får de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna justeras genom tillsättning av

—	honung för att göra mjödet sötare,

—	örter och kryddor.

Syftet med detta steg är att skapa en produkt med de karaktäristiska egenskaperna för ”czwórniak”.

Steg 8

Fyllning i behållare vid en temperatur på 55–60 °C. Det rekommenderas att ”czwórniak” presenteras i traditionell förpackning, t.ex. damejeanne, keramikkärl eller ekfat.

3.7 Särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

”Czwórniaks” särart beror på

—	hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner),

—	lagring och mognad,

—	dess fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper.

Hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner):

”Czwórniaks” särart bygger framför allt på att kravet på att vörten ska innehålla en del honung och tre delar vatten uppfylls. Denna proportion är en avgörande faktor i alla senare steg vid framställningen av ”czwórniak” som ger drycken dess unika egenskaper.

Lagring och mognad:

Enligt det traditionella gamla polska receptet är produktens karaktär en följd av att den lagras och får mogna under en viss tid. Denna tid är för ”czwórniak” minst nio månader.

Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper:

Genom att alla de produktionssteg som anges i specifikationen tillämpas ser man till att en produkt med unik smak och arom erhålls. ”Czwórniaks” unika smak och doft är en följd av ett lämpligt socker- och alkoholinnehåll enligt följande:

—	Reducerande socker efter inversion: > 35–90 g/l.

—	Totalt sockerinnehåll (g) plus faktisk alkoholhalt (volymprocent) multiplicerat med 18: minst 240 g.

—	Alkohol: 9–12 volymprocent.

Tack vare de strikt fastställda proportionerna för ingredienserna vid framställningen av ”czwórniak” har drycken en karaktäristiskt tjockflytande och rinnande konsistens vilket särskiljer den från andra typer av mjöd.

3.8 Den traditionella karaktären hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Traditionell produktionsmetod:

Mjödtillverkningen i Polen är en tradition som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och som kännetecknas av stor mångfald. Utveckling och förbättring av tillverkningsmetoderna har under århundradena gett upphov till många typer av mjöd. Mjödtillverkningens historia sträcker sig tillbaka till Polens första steg som självständig stat. Den spanske diplomaten, handelsmannen och resenären Ibrahim ibn Yaqub skrev år 966 följande: ”Förutom mat, kött och land för plöjning finns i Mieszko I:s ett överflöd av mjöd, vilket är vad de slaviska vinerna och rusdryckerna kallas” (Mieszko I var den första historiska kungen i Polen). Den krönika som författades av Gallus Anonymus, som nedtecknade den polska historien i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet, innehåller också många referenser till tillverkningen av mjöd.

Källmaterial med beskrivningar av polska mattraditioner från 1600- och 1700-talen innehåller inte bara allmänna referenser till mjöd, utan också hänvisningar till olika typer av mjöd. Beroende på tillverkningsmetod kallades dessa för ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak”. Dessa namn avser olika typer av mjöd som framställts med olika proportioner honung och vatten eller fruktsaft, och med olika lång lagringstid. Tillverkningsmetoden för ”czwórniak” har, med smärre modifikationer, använts under århundraden.

Traditionell sammansättning:

Den traditionella uppdelningen av mjöd i ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak” har funnits i Polen under århundraden och finns även i dag i konsumenternas medvetande. Efter andra världskriget gjordes försök att reglera den traditionella uppdelningen av mjöd i fyra kategorier. Uppdelningen fastställdes slutligen i polsk lag 1948 genom lagen om tillverkning av vin, druvmust, mjöd, och om handel med sådana produkter (Polens officiella tidning av den 18 november 1948). Denna lag innehåller regler för framställning av mjöd, med specifikationer av proportionerna mellan honung och vatten liksom tekniska krav. Andelen vatten och honung i ”czwórniak” är som följer: Endast mjöd som framställts av en del naturlig honung och tre delar vatten får kallas ”czwórniak”.

3.9 De minimikrav och de kontrollförfaranden som gäller för särarten

Följande ska kontrolleras:

—	Att fastställda proportioner för ingredienserna i vörten respekteras.

—	Att lagringstiden respekteras.

—	De organoleptiska egenskaperna hos slutprodukten (smak, doft, färg, klarhet).

—	De fysikalisk-kemiska indikatorerna hos slutprodukten – alkoholhalt, total sockerhalt, reducerande socker efter inversion, total syra, flyktig syra, andra extrakt än socker, och aska när det gäller fruktmjöd – värdena ska motsvara de värden som avses under punkt 3.5 i specifikationen.

Kontrollerna är obligatoriska och ska göras minst en gång om året.

Steg 4

Under jäsningsprocessen bör regelbundna laboratorietester genomföras av de organoleptiska egenskaperna (smak och doft) och de fysikalisk-kemiska egenskaperna, t.ex. alkoholhalt och sockerhalt, som kan ändras under alkoholjäsningen.

Steg 6

Under lagringen bör regelbundna kontroller göras av de grundläggande organoleptiska egenskaperna och de fysikalisk-kemiska indikatorerna, t.ex. alkoholhalt, total sockerhalt, total syra och flyktig syra.

Steg 8

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno - Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232900

Fax

+48 226232998

E-post:

—

☒ Offentliga sektorn

☐ Privata sektorn

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för kontrollen av specifikationen i sin helhet.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”KIEŁBASA JAŁOWCOWA”

EG-nr: PL-TSG-007-0047–05.12.2006

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Związek ”Polskie Mięso”

Adress:

ul. Chałubińskiego 8

00-613 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228302657

Fax

+48 228301648

E-post:

info@polskie-mieso.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Specifika uppgifter om produkten

3.1 Benämning(ar) som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

”Kiełbasa jałowcowa”

3.2 Ange om benämningen

—	☐	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Benämningen ”Kiełbasa jałowcowa” uttrycker produktens särart, som framför allt beror på dess alldeles särskilda smak och arom. Särarten kommer av att man vid tillverkningen använder enbär, vilka finhackas just innan de blandas i köttet, och vid rökningen använder enris.

3.3 Ange om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av benämningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007)

”Kiełbasa jałowcowa” ser ut som en jämnt rynkad pinne som bundit upp i en karaktäristisk ringform, utan yttre längsgående veck. Korven finns i två storlekar

—	liten, i naturtarm med en diameter på minst 32 mm och med en vikt på ungefär 0,5 kg,

—	stor, i konsttarm med en diameter på 36 mm och med en vikt på ungefär 0,8 kg.

”Kiełbasa jałowcowa” är jämt mörkt brun över hela ytan, vilket är typiskt för kraftigt rökta korvar.

Korvens konsistens och känslan när man tar på den är en len, torr och jämnt skrynklad yta, med ett korvskinn som sitter tätt om fyllningen.

Produktens karakteristiska smak och mjukhet beror på valet av råvaror, kryddor (i synnerhet enbären) och den naturliga rökning som är en del av tillverkningsprocessen.

Kemisk sammansättning

—	Proteininnehåll – minst 15,0 %

—	Vatteninnehåll – högst 60,0 %

—	Fettinnehåll – högst 35,0 %

—	Saltinnehåll – högst 3,5 %

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll uttryckt som NaNO2 – högst 0,0125 %

Ovannämnda värden för den kemiska sammansättningen är en garant för produktens traditionella kvalitet. Avkastningen i slutprodukten i förhållande till det kött som använts som råvara är 75 % (+/-3 %).

3.6 Beskrivning av den produktionsmetod som används för att framställa jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Råvaror

Kött (100 kg råvara):

—	Griskött i klass I med ett fettinnehåll på högst 15 % – 20 kg

—	Griskött i klass IIA med ett fettinnehåll på högst 20 % – 50 kg

—	Griskött i klass III med ett fettinnehåll på högst 25 % – 20 kg

—	Fett från styckningen – 10 kg.

Upp till 50 % av grisköttet i klass IIA eller III kan bytas ut mot nötkött.

Kryddor (per 100 kg kött)

—	Peppar – 0,17 kg

—	Enbär – 0,12 kg

—	Socker – 0,20 kg

Andra tillsatser:

—	Saltblandning [baserad på en blandning av bordssalt (NaCl) och natriumnitrit (NaNO2)] – cirka 2 kg

Utfordring vid produktion av griskött som är avsett att användas i tillverkningen av ”Kiełbasa jałowcowa”:

Med utfordring avses gödning för att få fett kött. Syftet är att föda upp grisar med en kroppsvikt på upp till 120 kg och som har en högre andel intramuskulärt fett (över 3 %).

—	För gödningen används raser som utvecklas sent och ett lämpligt gödningssystem gör det möjligt att uppnå det önskade intramuskulära fettinnehållet. De raser som används för gödning har inte RN-genen och RYR 1T-genen förekommer i 20 % av populationen.

—	Gödningen ska ske i tre faser – fas I upp till omkring 60 kg, fas II upp till omkring 90 kg och fas III upp till 120 kg.

—

Vid gödning av djur upp till ungefär 90 kg kroppsvikt används två typer av foderblandningar. Foderblandningarna (givorna) har följande innehåll:

—	Energigivare: Sammalet spannmål – vete, korn, råg, havre, rågvete eller majs. Sammalen majs och sammalna sorter av nakenhavre står för upp till 30 % av blandningarna.

—	Proteingivare: Sammalen lupin, åkerböna och ärta, extraherat sojamjöl, extraherat rapsmjöl, rapskaka, foderjäst eller torkat grönfoder.

—

Foderblandningar (givor) för djur mellan 90 och 120 kg ska innehålla följande:

—	Energigivare: Sammalet vete, korn, råg och rågvete. Sammalen majs och sammalna sorter av nakenhavre får inte användas i blandningarna (givor).

—	Proteingivare: Sammalna baljväxter (lupin, åkerböna och ärta), extraherat sojamjöl, rapskaka eller extraherat rapsmjöl samt torkat grönfoder.

—	Följande ämnen får aldrig användas under utfordringscykeln: Vegetabiliska oljor, foder med animaliskt ursprung, t.ex. mjölkpulver, torkad vassle, fiskmjöl.

—	Blandningarnas energiinnehåll är 12–13 MJ i omsättbar energi per kg blandning. Proteininnehållet i blandningar bör ligga på 16–18 % i den första gödningsfasen, 15–16 % i den andra och omkring 14 % i den sista fasen.

—	Givorna av gödningsfodret kan innehålla enbart näringsblandningar eller näringsblandningar och bulkfoder som potatis eller grönfoder.

Produktionssteg för att framställa ”Kiełbasa jałowcowa”:

Steg 1

–

Förberedande finfördelning av alla köttingredienser. Köttbitarna ska ha en enhetlig storlek (ungefär 5 cm i diameter).

Steg 2

–

Traditionell insaltning (torrsaltning) i ungefär 48 timmar med en saltblandning.

Steg 3

–

Mekanisk beredning: Klass I-kött reduceras till omkring 20 mm i storlek, klass IIA-kött till omkring 8 mm i storlek och klass III-kött till omkring 3 mm. Därefter mals det tillsammans med 5 kg is.

Steg 4

–

Blandning av alla köttingredienserna och kryddning: peppar, socker och enbär, som mals precis innan de blandas i mixern.

Steg 5

–

Stoppning i naturtarm av gris minst 32 mm i diameter eller konsttarm på 36 mm i diameter, avsnörning av bitar och formning av girlander. Två sorters korvskinn kan användas för att tillverka korvarna

—	små gristarmar för mindre korvar med en vikt av 0,5 kg,

—	konsttarmar för större korvar med en vikt av 0,8 kg.

Steg 6

–

Vila vid en temperatur på högst 30 °C i två timmar. Preliminär torkning av ytan, ingredienserna inuti korven får sätta sig.

Steg 7

–

Torkning av ytan följt av traditionell varmrökning (i ungefär 120 minuter) samt bakning tills temperaturen är minst 70 °C inuti korvarna.

Steg 8

–

Avkylning i 24 timmar.

Steg 9

–

Kallrökning med bokträspån och enris (i ungefär 120 minuter) följd av torkning vid 14–18 °C under 3–5 dagar tills en avkastning på 75 % uppnås (+/- 3 %).

3.7 Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Särdragen hos ”Kiełbasa jałowcowa” kommer från flera egenskaper som är typiska för produkten:

—	Köttets mörhet och särskilda egenskaper

—	Exceptionell smak och arom

—	Enhetlig form

Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper:

Kött från grisar av raser som utvecklas sent och som har götts till en kroppsvikt på ungefär 120 kg och som har de genetiska egenskaper som beskrivs i punkt 3.6 är en nödvändig ingrediens i ”Kiełbasa jałowcowa” och påverkar korvens särskilda egenskaper. I och med att dessa krav uppfylls får man ett intramuskulärt fettinnehåll på över 3 %, vilket innebär att köttet har de smakegenskaper och tekniska egenskaper som krävs för att framställa ”Kiełbasa jałowcowa”. Genom att dessa råvaror används och den traditionella tillverkningsmetoden följs, med särskild hänsyn till stegen med finfördelning, saltning och rökning, kan man garantera att ”Kiełbasa jałowcowa” är ovanligt möra och saftiga.

Exceptionell smak och arom:

”Kiełbasa jałowcowa” särdrag är framför allt dess unika smak och arom, som kommer av användningen av enbär i tillverkningsprocessen. Korvens karakteristiska smak och särdrag framhävs ytterligare av att enbären mals precis innan tillverkningen påbörjas och genom att man använder enris i samband med rökningen.

Enhetlig form:

Det är dess form som skiljer ”Kiełbasa jałowcowa” från andra korvar. Korven säljs enbart i två mycket lika former, vilket gör den lätt att känna igen för konsumenterna. ”Kiełbasa jałowcowa” ser ut som en jämnt rynkad pinne i form av en girland. Den har en karaktäristisk kransform, utan yttre längsgående veck.

3.8 Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Traditionella råmaterial:

En avger en angenäm doft när den bränns. Enligt Wielka Encyklopedia Powszechna Ilustrowana från 1903 är detta en av denna buskes, som i århundraden har varit rätt vanligt förekommande i Polen, nyttiga egenskaper. I encyklopedin anges också att kvistar, spån och bär från en kan användas vid rökning för att ge kött en utsökt smak och arom. I dokument från andra halvan av 1800-talet framgår att enbär redan då användes som krydda eller ingrediens i kötträtter och köttprodukter. I ”Encyklopedyja Powszechna”, som publicerades i Warszawa 1863, fastställs att enbär har en kryddig, bittersöt smak och angenäm arom och att användningen av enbär som krydda är vittbekant. Enligt en artikel om regleringen av utbudet av korv på marknaden i ”Gospodarka Mięsna” (köttindustrins tidning, nr 3 1954) fastställdes en standardmetod för tillverkning av korv med enbär och rökning med envirke i Polen så tidigt som på 1940-talet.

Griskött

Köttet från grisar som föds upp för framställning av ”Kiełbasa jałowcowa” måste ha ett intramuskulärt fettinnehåll på mer än 3 % – detta är den marmorering som ger produkten den önskade mörheten, saftigheten och den utsökta smaken. Användningen av detta kött har en avgörande inverkan på slutproduktens kvalitet och dess särdrag och är förenlig med den traditionella tillverkningsmetoden.

Traditionell tillverkningsmetod och sammansättning:

Rökning är ett sätt att konservera kött och oftast har man använt enris. Det framgår av gamla polska manuskript, t.ex. en okänd godsförvaltares anteckningar från 1780-talet som innehåller recept för beredning av kött (handskrift från Archiwum Gÿówne Akt Dawnych (AGAD) i Warszawa, arkivenhet: ”Zbiór z Muzeum Narodowego”, nr. 1249). Följande beskrivning av frukosten på en herrgård i den polska nationalskalden Adam Mickiewiczs episka dikt ”Pan Tadeusz” (”Herr Tadeusz”) från 1834 visar att rökning med en var mycket populär: ”korvar och charkuterier – alla utsökta, hemgjorda och rökta i ugn över enevirke”.

Traditionen att krydda och röka kött med hjälp av en förfinades i lokala och regionala varianter. Dessa skilde sig åt genom att man dels använde olika teknik, dels olika typer av kött. W. Łęg visar i en artikel om ”Erfarenheterna av köttvaruproduktion” (Gospodarka Mięsna, 1953, nr 6) till exempel på försöken att göra ”Kiełbasa jałowcowa” av vilt (hare eller vildsvin, blandat med griskött). Dessa korvar smakade annorlunda, men i grunden användes samma recept (späckning och rökning med enbär) överallt. En sakkunnig för köttbranschen som reste genom regionen Kurpie skrev i artikeln ”Regionala bondeköttvaruprodukter” (”Gospodarka Miÿsna” nr. 7–8, 1950) följande: ”Korv från Myszyniec i regionen Kurpie röks med enris och innehåller enbär. Den är torr och har en utsökt arom och smak.”

Efter 1945 beslutades i enlighet med planekonomiska principer att skapa en köttindustri på grundval av stora beredningsanläggningar. I syfte att förbättra kvalitet och smak infördes standardisering av produkter och teknik baserad på traditionella recept. ”Kiełbasa jałowcowa” förekommer för första gången som produktnamn 1947 och 1948. En harmoniserad standard för ”Kiełbasa jałowcowa” fastställdes 1954, som senare utvecklades till köttindustrins centralkontors standard från 1964 (Wydawnictwo Przemysłu Lekkiego i Spożywczego, Warszawa 1964) på vilken denna ansökan grundar sig.

Dessa standarder utformades i syfte att garantera att ”Kiełbasa jałowcowa” skulle vara av bästa möjliga kvalitet. Även om den standard på vilken denna ansökan grundar sig inte längre är bindande utgör den fortfarande den högsta produktionsstandarden för ”Kiełbasa jałowcowa”.

3.9 Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

När det gäller särdragen hos ”Kiełbasa jałowcowa” är det särskilt följande faktorer som ska kontrolleras:

Kvaliteten på de råvaror som används i framställningen (griskött, kryddor), bl.a.

—	köttets tekniska lämplighet,

—	typ av gödning,

—	saltningstid,

—	kryddor som används i framställningen av ”Kiełbasa jałowcowa” och i vilka proportioner de används.

Rökningsprocess för ”Kiełbasa jałowcowa”.

Under en kontroll ska följande kontrolleras:

—	Att den temperatur som krävs för traditionell varmrökning och uppvärmningstemperaturen hålls.

—	Att den upprepade kallrökningen sker under tillräckligt lång tid och vid rätt temperatur.

—	Att bokspån och enris används vid kallrökning.

Slutproduktens kvalitet:

—	Proteininnehåll

—	Vatteninnehåll

—	Fettinnehåll

—	Natriumkloridinnehåll

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll

—	Smak och arom

4.	Produktens form.

Kontrollfrekvens:

De ovannämnda stegen ska kontrolleras varannan månad. Om samtliga steg utförs korrekt kan kontrollfrekvensen minskas till två gånger per år.

Om det förekommer oegentligheter i något steg ska kontrollfrekvensen för det steget ökas (till en gång varannan månad). Kontroller av övriga steg får göras en gång i halvåret.

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232901

Fax

+48 226232099

E-post:

—

☒ Offentlig

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för övervakningen av alla kriterier i specifikationen.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”KIEŁBASA MYŚLIWSKA”

EG-nr: PL-TSG-0007-0053-19.03.2007

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Związek ”Polskie Mięso”

Adress:

ul. Chałubińskiego 8

00-613 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228302657

Fax

+48 228301648

E-post:

info@polskie-mieso.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1 Namn som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

”Kiełbasa myśliwska”

3.2 Ange om namnet

—	☐	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Namnet ”kiełbasa myśliwska” uttrycker särarten hos produkten. Produktens särart så som den uttrycks i namnet avspeglas i dess etymologiska ursprung i orden ”myśliwy” (jägare) och ”myślistwo” (jakt), vilket pekar på dess ursprungliga syfte: rökta köttprodukter av det här slaget användes ursprungligen som torrproviant av jägare. Dess goda hållbarhet och lätta hantering har gjort den till ett idealiskt inslag i den proviant som folk tar med sig på vandringar och resor och för längre besök på platser där det är svårt att få fram lagad mat. Med tiden har produkten kommit att säljas mer allmänt, men namnet har inte ändrats.

3.3 Ange om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av namnet med förbehåll
—	☒	Registrering av namnet utan förbehåll

3.4 Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Korven ”kiełbasa myśliwska” är kort, mörkbrun och har en jämnt skrynklig yta (utan längsgående fördjupningar). De ser ut som halvmåneformade pinnar och delas vanligtvis i par (ej delade vid avsnörningspunkten), de är ungefär 15 cm långa och mer än 32 mm i diameter.

Ytan på ”kiełbasa myśliwska” är mörkbrun. I ett tvärsnitt av korven syns mörkröda bitar av klass I-griskött och ljusröda bitar av klass II-griskött.

När man tar på den känns ytan len, torr och jämnt skrynklad.

”Kiełbasa myśliwska” utmärks av smaken av mörat, saltat, ugnsbakat och rökt griskött med kryddor.

Bortsett från den speciella smaken utmärks korven av sin mörhet.

Kemisk sammansättning

—	Proteininnehåll – minst 17,0 %

—	Vatteninnehåll – högst 55,0 %

—	Fettinnehåll – högst 45,0 %

—	Saltinnehåll – högst 4,5 %

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll uttryckt som NaNO2 – högst 0,0125 %

Ovannämnda värden för den kemiska sammansättningen är en garanti för produktens traditionella kvalitet. Avkastningen i form av slutprodukt i förhållande till det kött som använts som råvara måste vara mindre än 68 %.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Råvaror:

Kött (100 kg råvara)

—	Griskött i klass I med ett fettinnehåll på högst 15 % – 30 kg

—	Griskött i klass IIA med ett fettinnehåll på högst 20 % – 50 kg

—	Griskött i klass III med ett fettinnehåll på högst 25 % – 20 kg

Upp till 50 % av grisköttet i klass IIA och III får ersättas med nötkött.

Kryddor (per 100 kg kött)

—	Peppar – 0,15 kg

—	Enbär – 0,10 kg

—	Färsk vitlök 0,10 kg

—	Socker – 0,20 kg

Andra tillsatser:

—	Saltblandning [baserad på en blandning av koksalt (NaCl) och natriumnitrit (NaNO2)] – cirka 2 kg

—	Mörningsblandning (med följande sammansättning: 1 liter av 10 % bordsvinäger, 1 liter vatten, 1 liter raps- eller solrosolja) – 3 liter.

Utfodring vid produktion av griskött som är avsett att användas i tillverkningen av ”kiełbasa myśliwska”:

Med utfodring avses gödning för att få fett kött. Syftet är att föda upp grisar med en kroppsvikt på upp till 120 kg och som har en högre andel intramuskulärt fett (över 3 %).

—	För gödningen används raser som utvecklas sent och ett lämpligt gödningssystem gör det möjligt att uppnå det önskade intramuskulära fettinnehållet. De raser som används för gödning har inte RN-genen och RYR 1T-genen förekommer i 20 % av populationen.

—	Gödningen ska ske i tre faser – fas I upp till ca 60 kg, fas II upp till ca 90 kg och fas III upp till 120 kg.

—

Vid gödning av djur upp till 90 kg kroppsvikt används två typer av foderblandningar. Foderblandningarna (givorna) har följande innehåll:

—	Energigivare: fodermjöl av spannmål – vete, korn, råg, havre, rågvete eller majs; fodermjöl av majs och sorter av nakenhavre utgör upp till 30 % av blandningarna.

—	Proteingivare: fodermjöl av lupin, åkerböna och ärta, extraherat sojamjöl, extraherat rapsmjöl, rapskaka, foderjäst eller torkat grönfoder.

—

Foderblandningar (givor) för djur mellan 90 och 120 kg innehåller följande:

—	Energigivare: fodermjöl av vete, korn, råg och rågvete. Fodermjöl av majs och sorter av nakenhavre får inte användas i blandningarna (givor).

—	Proteingivare: fodermjöl av baljväxter (lupin, åkerböna och ärta), extraherat sojamjöl, rapskaka eller extraherat rapsmjöl samt torkat grönfoder.

—	Följande ämnen får aldrig användas under utfodringscykeln: vegetabiliska oljor, foder med animaliskt ursprung, t.ex. mjölkpulver, torkad vassle, fiskmjöl.

—	Blandningarnas energiinnehåll är 12–13 MJ i omsättbar energi per kg blandning i alla faser. Proteininnehållet i blandningar bör ligga på 16–18 % i den första gödningsfasen, 15–16 % i den andra och omkring 14 % i den sista fasen.

—	Givorna av gödningsfodret kan innehålla enbart näringsblandningar eller näringsblandningar och bulkfoder som potatis eller grönfoder.

Produktionssteg för att framställa ”kiełbasa myśliwska”:

Steg 1	–	Förberedande finfördelning av alla köttingredienser. Köttbitarna ska ha en enhetlig storlek (ca 5 cm i diameter).
Steg 2	–	Traditionell insaltning (torrsaltning) i ungefär 48 timmar med en saltblandning.
Steg 3	–	Mekanisk beredning: Klass I-kött reduceras till omkring 20 mm i storlek, klass IIA-kött till omkring 8 mm i storlek och klass III-kött till omkring 3 mm. Därefter mals det tillsammans med 2 kg is.
Steg 4	–	Tillsats av mörningsblandning till klass I- och klass IIA-kött – blandas noggrant.
Steg 5	–	Tillsats av malet klass III-griskött och kryddor – blandas noggrant.
Steg 6	–	Stoppning i naturtarm av gris med en diameter på minst 32 mm och avsnörning av bitar med en längd av ungefär 15 cm.
Steg 7	–	Vila vid en temperatur på högst 30 °C i två timmar. Preliminär torkning av ytan, ingredienserna inuti korven får sätta sig.
Steg 8	–	Torkning av ytan och traditionell varmrökning (i ungefär 135 minuter) samt bakning tills temperaturen är minst 70 °C inuti korvarna.
Steg 9	–	Kylning till under 10 °C.
Steg 10	–	Torkning vid 14–18 °C och 70–80 % luftfuktighet i 5–7 dagar tills den önskade avkastningen uppnås (högst 68 %).

3.7 Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Särdragen hos ”kiełbasa myśliwska” kommer från flera egenskaper som är typiska för produkten:

—	Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper

—	Exceptionell smak och arom

—	Kort, karakteristisk form

—	Ovanligt lång hållbarhet

Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper:

Kött från grisar av raser som utvecklas sent och som har götts till en kroppsvikt på ungefär 120 kg och som har de genetiska egenskaper som beskrivs i punkt 3.6 är en nödvändig ingrediens i ”kiełbasa myśliwska” och påverkar korvens särskilda egenskaper. I och med att dessa krav uppfylls får man ett intramuskulärt fettinnehåll på över 3 %, vilket innebär att köttet har de smakegenskaper och tekniska egenskaper som krävs för att framställa ”kiełbasa myśliwska”. Genom att dessa råvaror används och den traditionella tillverkningsmetoden följs, med särskild hänsyn till stegen med finfördelning, saltning och rökning, kan man garantera att ”kiełbasa myśliwska” är ovanligt möra och saftiga.

Tillsatsen av en särskilt utvald mörningsblandning av vinäger, vatten och raps- eller solrosolja är det som gör att det griskött som används i framställningen av ”kiełbasa myśliwska” blir så mört.

Exceptionell smak och arom:

Smaken och aromen är de egenskaper som skiljer ”kiełbasa myśliwska” från andra korvar. Dessa egenskaper beror på att man i produktionsprocessen använder lämpliga utvalda kryddor i rätt proportioner, nämligen enbär, peppar, socker och saltblandningen, tillsammans med den färska vitlök som är typisk för denna produkt och mörningsblandningen.

Den exceptionella smaken och aromen åstadkoms också genom rökning och torkning och tack vare den långa torkningen som är typisk för ”kiełbasa myśliwska”.

Kort, karakteristisk form:

De särskilda egenskaperna hos ”kiełbasa myśliwska” beror framför allt på deras unika form: ”Kiełbasa myśliwska” är korta och ser ut som jämnt skrynkliga, halvmåneformade pinnar och delas vanligtvis i par (ej delade vid avsnörningspunkten).

Den viktigaste egenskapen hos ”kiełbasa myśliwska” är att den är ovanligt lätt att hantera. Dess form är lätt igenkännlig och produkten är mycket behändig. Den äts framför allt vid olika typer av utflykter och resor.

Ovanligt lång hållbarhet:

Den ovanligt långa hållbarheten hos ”kiełbasa myśliwska”, som främst används som komplement i jägares och turisters färdmat, är också en av korvens grundläggande egenskaper. Den beror på den traditionella användningen av färsk vitlök och den långa eftertorkningsperioden i framställningens slutskede.

3.8 Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Traditionella råvaror och traditionell sammansättning:

Kött från traditionellt uppfödda grisar

Köttet från grisar som föds upp för framställning av ”kiełbasa myśliwska” måste ha ett intramuskulärt fettinnehåll på mer än 3 % – detta är den marmorering som ger produkten den önskade mörheten, saftigheten och den utsökta smaken. Användningen av detta kött har en avgörande inverkan på slutproduktens kvalitet och dess särdrag och är förenlig med den traditionella tillverkningsmetoden.

2.	Ändamålsenligt utvalda kryddor Användningen av rätt kryddor och proportionerna av dessa, dvs. peppar, enbär, socker och saltblandningen, och framför allt färsk vitlök och mörningsblandningen, är ett direkt arv från erfarenheterna och den långa traditionen av att framställa köttprodukter i Polen.

Traditionell produktionsmetod:

Jakt har styrts av egna regler och seder i århundraden. Jaktbeskrivningar finns i den polska litteraturen, bl.a. i den nationella episka dikten Pan Tadeusz av Adam Mickiewicz, från 1834. Jakten var nästan en folkfest, full av ritualer och symbolism – som de jaktsignaler som blåstes i horn, invigningen eller ”dopet” av jägaren och festerna efter avslutad jakt. Jaktföreningar som har bildats sedan dess har införlivat dessa traditioner och för dem vidare än i dag.

Jägarväskan har varit en oundgänglig och traditionell del av jaktutrustningen. Den innehöll bl.a. torkad mat som passade för heldagsturer i skogen. Beskrivningar av måltider under jakter finns i litteraturen, bl.a. i den ovannämnda dikten Pan Tadeusz. Torkad och rökt – och därmed förhållandevis hållbar – korv har alltid ingått i den mat som man åt vid vilopauser.

Namnet ”kiełbasa myśliwska” uppstod sannolikt under mellankrigsåren på 1900-talet, då produktionen av rökta köttprodukter utvecklades i flera små tillverkningsanläggningar i Polen, så som rapporteras i tidskriften ”Gospodarka Mięsna” nr 1-2 1949.

”Kiełbasa myśliwska” fick stora kommersiella framgångar i Polen efter andra världskriget. I enlighet med order nr 485 från ministeriet för kött- och mejeriindustrin av den 3 november 1953 fördes ”kiełbasa myśliwska” upp på den officiella förteckningen över rökta köttprodukter som är avsedda att släppas ut på marknaden. Av kvalitetsskäl standardiserades därefter recept och teknisk dokumentation i enlighet med standard RN-54/MPMiMl-Mięs-58 av den 30 december 1954 och i enlighet med intern regel nr 21 från köttbranschens huvudkontor, som utfärdades i Warszawa 1964. ”Kiełbasa myśliwska” är än i dag en av de mest populära och omtyckta rökta köttprodukterna.

3.9 Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

När det gäller särdragen hos ”kiełbasa myśliwska” är det särskilt följande faktorer som ska kontrolleras:

Kvaliteten på de råvaror som används i framställningen (griskött, kryddor), bl.a.

—	köttets tekniska lämplighet,

—	typ av gödning,

—	saltningstid,

—	kryddor som används i framställningen av ”kiełbasa myśliwska” och i vilka proportioner de används.

Rökningsprocessen för ”kiełbasa myśliwska”.

Under en kontroll ska följande kontrolleras:

—	Att den temperatur som krävs för traditionell varmrökning och uppvärmningstemperaturen hålls.

—	Att den upprepade kallrökningen sker under tillräckligt lång tid och vid rätt temperatur.

—	Att bokspån används för kallrökningen.

Slutproduktens kvalitet:

—	Proteininnehåll

—	Vatteninnehåll

—	Fettinnehåll

—	Natriumkloridinnehåll

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll

—	Smak och arom

4.	Produktens form.

Kontrollfrekvens:

De ovannämnda stegen ska kontrolleras varannan månad. Om samtliga steg utförs korrekt kan kontrollfrekvensen minskas till två gånger per år.

Om det förekommer oriktigheter i något steg ska kontrollfrekvensen för det steget ökas (till en gång varannan månad). Kontroller av övriga steg får göras en gång i halvåret.

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen:

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232901

Fax

+48 226232099

E-post:

—

☒ Offentligt

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för övervakningen av alla kriterier i specifikationen.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”OLEJ RYDZOWY”

EG nr: PL-STG-007-0049–28.12.2006

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

”SemCo” S.G.N.i P. Krystyna Just,

Instytut Włókien Naturalnych - Tłocznia Oleju,

Krzysztof Gałkowski - Zakład Wytłaczania Oleju i Wyrób Kitu,

Zakład Doświadczalno- Dydaktyczny Uprawy Roli i Roślin w Gorzyniu

Adress:

Śmiłowo 16

64–500 Szamotuły

POLEN

Tfn

+48 612920402; 603137517

E-post:

info@semco.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1. Beteckning som ska registreras

”Olej rydzowy”

3.2. Ange om benämningen

—	☐	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

För framställning av ”olej rydzowy” används växten Camelina sativa, dvs. oljedådra eller dådra. Växtens polska namn är ”lnianka siewna”, men i folkmun kallas den även ”rydz”, ”rydzyk”, ”ryżyk” eller, mer sällan, ”lennica”.

I vissa polska regioner används endast den folkliga benämningen på växten, ”rydz”, som anspelar på växtens ovanligt rostfärgade frön. Deras färg påminner om färgen på svampen Lactarius deliciosus (läcker riska), som kallas rydz på polska och förekommer i hela landet. Det är just på grund av rostfärgen hos oljedådrans frön som den olja som framställs av växtens kallas ”olej rydzowy”.

3.3. Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av benämningen med förbehåll
—	☒	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4 Typ av produkt

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.5 Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser

”Olej rydzowy” är en klar, genomskinlig olja med en liten mängd sediment på botten. Oljan är rostfärgad. Dess färg varierar från gyllene till rödbrun beroende på om den variant av oljedådra som används är Camelina sativa eller Camelina silvestris. Färgen påverkas också av den temperatur till vilken fröna hettas upp. ”Olej rydzowy” har en smak av lök och senap, och en stark, fyllig arom.

Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”olej rydzowy”:

—	Syratal (mg KOH/g): inte högre än 6

—	Peroxidtal (mval aktivt syre per kg): inte högre än 6

—	Jodtal: 140–160

—	Frystemperatur: mellan -15 °C och -18 °C

”Olej rydzowy” kan förvaras under lång tid, till skillnad från oljor med liknande sammansättning och innehåll av mättade och omättade fettsyror. Det beror på den höga halten av naturliga antioxidanter ur tokoferolgruppen (E-vitamin) ca 550–1 100 mg/kg olja.

Halten av mättade fettsyror är låg (10–11 %), medan halten av omättade fetter är omkring 90 %, varav halten av enkelomättade omkring 36 % och fleromättade mellan 50 % och 60 %.

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser

Steg 1

–

Erhållande av frön:

Fröna erhålls genom odling av oljedådra (Camelina sativa eller Camelina silvestris). Växterna sås på hösten eller våren beroende på vilken art de tillhör.

Växterna skördas i en omgång, när fröna har mognat.

Steg 2

–

Torkning och rensning av fröna:

Fröna torkas under sex timmar efter skördningen. Torkningen pågår till dess att fukthalten nått en nivå av 7–12 %.

Därefter rensas fröna till dess att en renhetsgrad på över 98 % uppnås.

Steg 3

–

Förberedelse inför pressningen:

I det första förberedande steget krossas fröna med hjälp av en vals med slät yta.

Steg 4

–

Uppvärmning av fröna:

De krossade fröna värms upp till 38 °C. Detta kan göras med hjälp av en kittel med värmeväxlare eller uppvärmda tennplattor.

Steg 5

–

Pressning:

För att erhålla olja med önskade fysikaliska och kemiska egenskaper får pressningen endast utföras med hjälp av pressar som inte höjer de krossade frönas temperatur till över 38 °C.

Steg 6

–

Rensning av oljan:

Oljan rensas genom sedimentering, dvs. en process som innebär att de tyngre finkeloljorna sjunker till behållarens botten vid rumstemperatur under 7–10 dagar. Därefter är det översta lagret lämpligt för förtäring.

Oljan genomgår inte någon form av förädling.

Steg 7

–

Lagring av oljan:

Oljan lagras i torra utrymmen utan solljus vid en temperatur på högst 20 °C och lägst 4 °C. Det har betydelse för oljans kvalitet att den förvaras på lämpligt sätt.

Otillåtna åtgärder:

Det är inte tillåtet att under produktionen vidta följande åtgärder i syfte att bevara oljans särskilda egenskaper:

—	uppvärmning av fröna till en temperatur över 38 °C,

—	användning av oljepressar som avsevärt höjer massans temperatur över den fastställda temperaturen på 38 °C,

—	ökning av trycket vid pressningen av oljan över 300A.

3.7 Särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Särarten hos ”olej rydzowy” beror på en rad av produktens grundläggande egenskaper, nämligen

—	dess särskilda smak och lukt,

—	dess färg,

—	dess fysikalisk-kemiska sammansättning, och

—	dess långa hållbarhet.

Smak och lukt:

Oljan skiljer sig från andra produkter av denna typ genom sin särskilda smak som har en tydlig anstrykning av lök och senap, samt genom sin behagliga, måttligt starka och rena arom, utan inslag av någon annan doft.

Färg:

”Olej rydzowy” är rostfärgad.

Fysikalisk-kemisk sammansättning:

”Olej rydzowy” är en mycket speciell produkt främst på grund av sitt näringsvärde och sin rika kemiska sammansättning. Oljan innehåller flera beståndsdelar som efterfrågas inom dietetiken, särskilt fleromättade fettsyror.

Halten av dessa fettsyror i oljan uppgår till mellan 50 % och 60 %, varav 35–40 % utgörs av omega 3 och 15–20 % av omega 6. Tack vare dessa egenskaper är ”olej rydzowy” en av de rikaste kända vegetabiliska källorna till omega 3-fettsyror.

Lång användningstid:

”Olej rydzowy” är trots sin höga syrahalt ovanligt hållbar och lämpar sig för användning under sex månader efter tillverkningsdatumet om man följer rekommendationerna för förvaring. Den långa användningstiden beror på att oljan innehåller antioxidanter ur tokoferolgruppen (E-vitamin, ca 550–1 100 mg/kg olja). Detta är ytterligare en egenskap som understryker produktens särskilda karaktär.

3.8 Den traditionella karaktären hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Traditionell råvara:

Den viktigaste råvara som används för produktion av ”olej rydzowy” är växten oljedådra, som hör till familjen korsblommiga växter (Cruciferae) av släktet Camelina, som omfattar ett antal arter. De två arterna Camelina sativa och Camelina silvestris används för framställning av ”olej rydzowy”. Oljedådran är 30–100 cm hög och har en blomställning i form av en utdragen, gulvit klase. Frukten är en päronformad skida (3–7 mm), som tidigt blir träaktig och hård, och som innehåller omkring 10 rostfärgade eller rostgula frön med en längd av 0,6–2,6 mm. Växten kan odlas på lättare och sandiga jordar.

Den kommer ursprungligen från Mellanöstern. Enligt forskning om odling och pressning av oljedådra, fann man frön från denna växt för första gången på polskt territorium vid utgrävningar från bronsåldern (dvs. från över 3 000 år sedan) i Strzegom Śląski. Dessa upplysningar bekräftas av den 1966 offentliggjorda artikeln Rośliny oleiste (Oljeväxter) av professor F. Dembiński. Även professor Marian Nowiński (botanist) har i sina studier av oljeväxter påpekat att man hittat frön från denna växt vid arkeologiska utgrävningar som rör urslaviska folkgrupper tillhörande den sorbiska kulturen och i Biskupin, som är en bosättning från åttonde århundradet före Kristi födelse och den mest kända arkeologiska utgrävningsplatsen i Centraleuropa.

Det stora antalet polska folkliga namn på växten (”rydz”, ”rydzyk”, ”ryżyk” och ”lennica”) vittnar också om att oljedådrans frön använts under flera århundraden (enligt Szczegółowa uprawa roślin [Växtodling i detalj] redigerad av professor Anatol Listkowski och utgiven 1956).

Talesättet ”lepszy rydz niż nic” (”hellre ’rydz’ än ingenting”, dvs. det bättre att åtminstone ha detta överallt förekommande ”rydz” [dvs. oljedådra] än att gå tomhänt), som används ännu i dag, bekräftar också växtens enorma popularitet i samhället.

Växtens popularitet berodde också på de låga kraven när det gäller jordmån och den korta odlingstiden på 70–100 dagar.

Enligt professor Tadeusz Zając dominerade odlingen av oljedådra fram till 1800-talet på sämre jordbruksmark, där det var en mycket populär oljeväxt och dess frön användes för ”olej rydzowy” (artikel i Magazyn Farmerski från juli 2006).

Oljedådrans utbredning ger anledning att förmoda att konsten att pressa olja i århundraden varit känd bland de slaviska folk som bebodde det område som motsvarar dagens Polen. ”Olej rydzowy” användes i samhället under århundraden, även om dess kemiska sammansättning inte var känd.

Traditionell produktionsmetod:

Traditionen att pressa olja av oljedådrans frön sträcker sig långt bak i tiden. Arkeologiska fynd bekräftar att processen att pressa olja från oljedådrans frön redan var känd av invånarna i det forna Biskupin. Man har där vid arkeologiska utgrävningar förutom frön från oljedådra också funnit rester av redskap som användes för pressning av olja. Andra arkeologiska fynd har bekräftat att man pressade olja från oljedådra också efter den sorbiska kulturens nedgång – vid den tid då slaviska stammar slog sig ned på Polens territorium.

H. Samsonowicz gör i sin bok Olejarnia dworska z XVII w (Herrgårdarnas oljekvarnar på 1600-talet) en ingående beskrivning av oljekvarnarna på herrgårdarna och bondgårdarna under denna period och presenterar de maskiner som på den tiden användes för pressning av olja, såsom kilpressar, samt metoder för nedslagning av kilarna. I boken anges också att olja från oljedådrans frön var populär bland den polska herrgårdsadeln. En ytterligare bekräftelse av dessa uppgifter är den utställning på jordbruksmuseet i Szreniawa av maskiner och verktyg som användes på polska herrgårdar för pressning av olja.

I boken Tradycyjne olejarstwo w Polsce (Traditionell oljeframställning i Polen) skriver H. Olszański att traditionella verktyg för oljepressning, såsom handkvarnar, mortlar och kilkvarnar, på 1800-talet ersattes av uppvärmningssystem med omrörning, maskiner med flera valsar för krossning av fröna och hävstångspressar, och senare hydrauliska pressar drivna av trampkvarnar, och sedan av ångdrivna, motordrivna och i dag eldrivna maskiner. Denna typ av maskiner används fortfarande. De grundläggande metoderna för utvinning av olja och för att förhindra att temperaturen överstiger 38 °C har inte förändrats.

Den traditionella karaktären hos framställningen av ”olej rydzowy” vittnar inte bara om en oförändrad produktionsprocess, utan också om hur fulländad denna process är.

3.9 De minimikrav och de kontrollförfaranden som gäller för särarten

Med avseende på de särskilda egenskaperna hos ”olej rydzowy” ska främst följande kontrolleras:

Kvaliteten på de råvaror som används i produktionen, dvs.

—	frönas renhet och

—	krossningen, uppvärmningen och pressningen av fröna.

Den framställda produktens kvalitet, dvs.

—	den karakteristiska bismaken av lök och senap,

—	den behagliga, rena aromen utan inblandning av andra dofter och

—	vätskans klarhet, färgen, som växlar från gyllene till bronsbrun, med en liten utfällning på botten.

Kontrollen utförs minst en gång per år.

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno - Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232901

Fax

+48 226232099

E-post:

—

☒ Offentlig myndighet

☐ Offentligt organ

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för kontrollen av specifikationen i sin helhet.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”KABANOSY”

EG-nr: PL-TSG-0007-0050–22.01.2007

1. Den ansökande gruppens namn och adress

Namn:

Związek ”Polskie Mięso”

Adress:

ul. Chałubińskiego 8

00-613 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 228302657

Fax

+48 228301648

E-post:

info@polskie-mieso.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland

Polen

3. Produktspecifikation

3.1 Namn som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

”Kabanosy”

Märkningen ska innehålla uppgiften ”Framställd i enlighet med polsk tradition” översatt till språket i det land där produkten saluförs.

3.2. Ange om namnet

—	☐	har en särart i sig
—	☒	uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Namnet uttrycker särarten hos produkten. Under 1800-talet i Polen och Litauen användes ordet ”kaban” eller diminutivformen ”kabanek” för extensivt uppfödda unga slaktsvin som göddes främst med potatis. Köttet från dessa grisar brukade kallades ”kabanina”. ”Kabanos” härleds från benämningen på dessa slaktsvin.

3.3. Ange om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

—	☐	Registrering av namnet med förbehåll
—	☒	Registrering av namnet utan förbehåll

3.4 Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.5. Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007)

”Kabanosy” är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga. Korvarna viks på mitten och i vecket finns en fördjupning efter hängningen.

Ytan på ”kabanosy” är mörkt röd med anstrykning av körsbär. I genomskärning syns mörkröda köttbitar och krämfärgat fett.

När man tar på den känns ytan len, torr och jämnt skrynklad.

”Kabanosy” har en kraftig smak av rökt och ugnsbakat griskött och en utsökt rökig eftersmak av kummin och peppar.

Kemisk sammansättning:

—	Proteininnehåll – minst 15,0 %

—	Vatteninnehåll – högst 60,0 %

—	Fettinnehåll – högst 35,0 %

—	Saltinnehåll – högst 3,5 %

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll uttryckt som NaNO2 – högst 0,0125 %

3.6 Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Råvaror:

Kött (100 kg råvara)

—	Griskött i klass I med ett fettinnehåll på högst 15 % – 30 kg

—	Griskött i klass IIA med ett fettinnehåll på högst 20 % – 40 kg

—	Griskött i klass IIB med ett fettinnehåll på högst 40 % – 30 kg

Kryddor (per 100 kg kött)

—	Peppar – 0,15 kg

—	Muskot – 0,05 kg

—	Kummin – 0,07 kg

—	Socker – 0,20 kg

Andra tillsatser:

—	Saltblandning [baserad på en blandning av koksalt (NaCl) och natriumnitrit (NaNO2)] – cirka 2 kg

Utfodring vid produktion av griskött som är avsett att användas i tillverkningen av ”kabanosy”:

Med utfodring avses gödning för att få fett kött. Syftet är att föda upp grisar med en kroppsvikt på upp till 120 kg och som har en högre andel intramuskulärt fett (över 3 %).

—	För gödningen används raser som utvecklas sent och ett lämpligt gödningssystem gör det möjligt att uppnå det önskade intramuskulära fettinnehållet. De raser som används för gödning har inte RN-genen och RYR 1T-genen förekommer i 20 % av populationen.

—	Gödningen ska ske i tre faser – fas I upp till ca 60 kg, fas II upp till ca 90 kg och fas III upp till 120 kg.

—

Vid gödning av djur upp till 90 kg kroppsvikt används två typer av foderblandningar. Foderblandningarna (givorna) har följande innehåll:

—	Energigivare: fodermjöl av spannmål – vete, korn, råg, havre, rågvete eller majs; fodermjöl av majs och sorter av nakenhavre utgör upp till 30 % av blandningarna.

—	Proteingivare: fodermjöl av lupin, åkerböna och ärta; extraherat sojamjöl, extraherat rapsmjöl, rapskaka, foderjäst eller torkat grönfoder.

—

Foderblandningar (givor) för djur mellan 90 och 120 kg innehåller följande:

—	Energigivare: fodermjöl av vete, korn, råg och rågvete. Fodermjöl av majs och sorter av nakenhavre får inte användas i blandningarna (givor).

—	Proteingivare: fodermjöl av baljväxter (lupin, åkerböna och ärta), extraherat sojamjöl, rapskaka eller extraherat rapsmjöl samt torkat grönfoder.

—	Följande ämnen får aldrig användas under utfodringscykeln: vegetabiliska oljor, foder med animaliskt ursprung, t.ex. mjölkpulver, torkad vassle, fiskmjöl.

—	Blandningarnas energiinnehåll är 12–13 MJ i omsättbar energi per kg blandning i alla faser. Proteininnehållet i blandningar bör ligga på 16–18 % i den första gödningsfasen, 15–16 % i den andra och omkring 14 % i den sista fasen.

—	Givorna av gödningsfodret kan innehålla enbart näringsblandningar eller näringsblandningar och bulkfoder som potatis eller grönfoder.

Produktionssteg för att framställa ”kabanosy”:

Steg 1	–	Förberedande finfördelning av alla köttingredienser. Köttbitarna ska ha en enhetlig storlek (ca 5 cm i diameter).
Steg 2	–	Traditionell insaltning (torrsaltning) i ungefär 48 timmar med en saltblandning.
Steg 3	–	Klass I-kött reduceras till ungefär 10 mm i storlek, klass IIA- och klass IIB-kött till ungefär 8 mm i storlek.
Steg 4	–	Alla köttingredienser och kryddor blandas: peppar, muskot, kummin och socker.
Steg 5	–	Stoppning i tunn naturtarm av får med en diameter på 20–22 mm och avsnörning i ena änden av de pinnformade korvarna vid cirka 25 cm längd.
Steg 6	–	Vila vid en temperatur av högst 30 °C i två timmar. Preliminär torkning av ytan, ingredienserna inuti korven får sätta sig.
Steg 7	–	Torkning av ytan och traditionell varmrökning (i ungefär 150 minuter) samt bakning tills temperaturen är minst 70 °C inuti korvarna.
Steg 8	–	Rökningen stängs av och ”kabanosy” lämnas kvar i rökningsrummet i ungefär en timme. Därefter kyls de till under 10 °C.
Steg 9	–	Torkning vid 14–18 °C och 80 % luftfuktighet i 3–5 dagar tills den önskade avkastningen uppnås (högst 68 %).

3.7 Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Särdragen hos ”kabanosy” kommer från flera egenskaper som är typiska för produkten:

—	Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper

—	Exceptionell smak och arom

—	Enhetlig, karakteristisk form

Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper:

Kött från grisar av raser som utvecklas sent och som har götts till en kroppsvikt på ungefär 120 kg och som har de genetiska egenskaper som beskrivs i punkt 3.6 är en nödvändig ingrediens i ”kabanosy” och påverkar korvens särskilda egenskaper. I och med att dessa krav uppfylls får man ett intramuskulärt fettinnehåll på över 3 %, vilket innebär att köttet har de smakegenskaper och tekniska egenskaper som krävs för att framställa ”kabanosy”. Genom att dessa råvaror används och den traditionella tillverkningsmetoden följs, med särskild hänsyn till stegen med finfördelning, saltning och rökning, kan man garantera att ”kabanosy” är ovanligt möra och saftiga. En annan egenskap hos ”kabanosy” är det tydligt hörbara ljudet när de bryts itu. Detta är resultatet av det möra köttet och det sätt som ”kabanosy” bereds på, framför allt torkningen och rökningen.

Exceptionell smak och arom:

Smaken och aromen är de egenskaper som skiljer ”kabanosy” från andra korvar. Dessa egenskaper beror på att lämpliga kryddor används i rätt proportioner under tillverkningsprocessen: peppar, muskot, kummin, socker samt den särskilda rökningsprocessen som ytterligare förhöjer produktens smak.

Enhetlig, karakteristisk form:

De särskilda egenskaperna hos ”kabanosy” beror framför allt på deras unika form: ”Kabanosy” är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga.

3.8 Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

Traditionell tillverknings- och lagringsmetod:

”Kabanosy”, eller tunna, torkade och rökta grisköttskorvar i naturtarm av får, åts i hela Polen redan under 1920- och 1930-talen. De tillverkades hos små lokala slaktare under samma namn men i olika regionala varianter. De viktigaste skillnaderna var vilka kryddor som användes, men även korvarnas kvalitet varierade. Dåtidens kokböcker och livsmedelstidskrifter, som M. Karczewskas ”Wyrób wędlin i innych przetworów mięsnych sposobem domowym”, som gavs ut i Warszawa 1937, innehöll recept och bidrog till att standardisera framställningstekniken för ”kabanosy”, vilket gjorde det möjligt att konsolidera varumärket och förbättra kvaliteten. Dessa korvar smakade gott och konserveringstekniker som rökning och torkning innebar att de kunde lagras lång tid.

Efter 1945 infördes en standardisering i ett försök att förbättra produktkvaliteten. ”Kabanosy” släpptes officiellt för konsumtion genom ett dekret från ministrarna för livsmedel, industri och handel den 15 september 1948 (officiell tidning 1948/44, punkt 334). Därefter standardiserades tekniska aspekter och tillverkningsaspekter (standard No RN-54/MPMIM1-Mięs-56 av den 30 december 1954). År 1964 utfärdade den polska köttbranschens huvudkontor i Warszawa ett standardrecept för ”kabanosy” med utgångspunkt i traditionella tillverkningsmetoder (interna bestämmelser nr 21).

”Kabanosy” var ytterst populära under kommunisttiden (1945–1989) – alla köpte dem. De serverades vid eleganta måltider vid särskilda tillfällen och passade lika bra som picknickmat för resenärer, som gåva eller som tillbehör till vodka. Tillsammans med skinka och bacon blev de också en polsk exportspecialitet.

Traditionell ingrediens – griskött:

För tillverkningen av ”Kabanosy” används särskilt gödda grisar som förr kallades ”kabany”. Termen ”kaban” förekommer i den episka dikten Pan Tadeusz från 1834 av Polens nationalskald Adam Mickiewicz. Från början avsåg ordet vildsvin, slaktsvin och till och med hästar. På 1800-talet hade begreppet enligt 1863 års Encyklopedyja Powszechna, volym 13, generellt börjat användas för att beteckna ett välgött, fett ungt slaktsvin. Slaktsvinen göddes särskilt för att få fram ett delikat, utsökt kött med en hög andel intramuskulärt fett, vilket gav produkter som framställdes av köttet en stark särpräglad smak, mörhet och saftighet. Begreppet ”kabanina”, som härletts ur ”kaban” användes också allmänt. Enligt definitionen i den polska ordbok som gavs ut i Vilnius 1861 avsåg uttrycket vanligtvis griskött.

Köttet från grisar som föds upp för framställning av ”kabanosy” måste ha ett intramuskulärt fettinnehåll på mer än 3 % – detta är den marmorering som ger produkten den önskade mörheten, saftigheten och den utsökta smaken. Användningen av detta kött har en avgörande inverkan på slutproduktens kvalitet och dess särdrag och är förenlig med den traditionella tillverkningsmetoden.

3.9 Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007)

När det gäller särdragen hos ”kabanosy” är det särskilt följande faktorer som ska kontrolleras:

Kvaliteten på de råvaror som används i framställningen (griskött, kryddor), bl.a.

—	köttets tekniska lämplighet,

—	typ av gödning,

—	saltningstid,

—	kryddor som används i framställningen av ”kabanosy” och i vilka proportioner de används.

Rökningsprocessen för ”kabanosy”

Under en kontroll ska följande kontrolleras:

—	Att den temperatur som krävs för traditionell varmrökning och

—	Att den upprepade kallrökningen sker under tillräckligt lång tid och vid rätt temperatur.

—	Att bokspån används för kallrökningen.

Slutproduktens kvalitet:

—	Proteininnehåll

—	Vatteninnehåll

—	Fettinnehåll

—	Natriumkloridinnehåll

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll

—	Smak och arom

4.	Produktens form.

Kontrollfrekvens:

De ovannämnda stegen ska kontrolleras varannan månad. Om samtliga steg utförs korrekt kan kontrollfrekvensen minskas till två gånger per år.

Om det förekommer oriktigheter i något steg ska kontrollfrekvensen för det steget ökas (till en gång varannan månad). Kontroller av övriga steg får göras en gång i halvåret.

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen

4.1 Namn och adress

Namn:

Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warszawa

POLEN

Tfn

+48 226232901

Fax

+48 226232099

E-post:

—

☒ Offentligt

☐ Privat

4.2 Myndighetens eller organets särskilda uppgifter

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för övervakningen av alla kriterier i specifikationen.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(2) EU-nr: PL-TSG-0107-01407 – 22.12.2015.

(3) Kommissionens förordning (EG) nr 729/2008 av den 28 juli 2008 om upptagning av vissa benämningar i registret över garanterade traditionella specialiteter (Czwórniak (GTS), Dwójniak (GTS), Półtorak (GTS), Trójniak (GTS) (EUT L 200, 29.7.2008, s. 6).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 379/2011 av den 18 april 2011 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kiełbasa jałowcowa [GTS]) (EUT L 103, 19.4.2011, s. 2).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 382/2011 av den 18 april 2011 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kiełbasa myśliwska [GTS]) (EUT L 103, 19.4.2011, s. 6).

Kommissionens förordning (EG) nr 506/2009 av den 15 juni 2009 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Olej rydzowy (GTS)) (EUT L 151, 16.6.2009, s. 26).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1044/2011 av den 19 oktober 2011 om införande av en benämning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Kabanosy [GTS]) (EUT L 275, 20.10.2011, s. 16).

(4) Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 31.3.2006, s. 1). Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EU) nr 1151/2012.

(5) Półtorak, EG-nr: PL/TSG/007/0034/06.09.2005 (EUT C 267, 9.11.2007, s. 40).

Dwójniak, EG-nr: PL/TSG/007/036/06.09.2005 (EUT C 268, 10.11.2007, s. 22).

Trójniak, EG-nr: PL/TSG/007/0033/06.09.2005 (EUT C 265, 7.11.2007, s. 29).

Czwórniak, EG-nr: PL/TSG/007/0035/06.09.2006 (EUT C 266, 8.11.2007, s. 27).

Kiełbasa jałowcowa, EG-nr: PL-TSG-007-0047-05.12.2006 (EUT C 158, 11.7.2009, s. 24).

Kiełbasa myśliwska, EG-nr: PL-TSG-0007-0053-19.03.2007 (EUT C 160, 14.7.2009, s. 12).

Olej rydzowy, EG-nr: PL-STG-007-0049-28.12.2006 (EUT C 244, 25.9.2008, s. 27).

(6) Se fotnot 3.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 188

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	59 årgången 27 maj 2016

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2016/C 188/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7950 – EGB/GP) ( 1 )	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2016/C 188/02	Eurons växelkurs	2

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2016/C 188/03	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8037 – INCJ/Sumitomo/Sekisui/JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	3
2016/C 188/04	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7970 – Air Liquide/OMZ/JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	4
2016/C 188/05	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8052 – SEGRO/PSPIB/SELP/Torino DC1) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	5
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2016/C 188/06	Offentliggörande enligt artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel vad gäller ett namn på en garanterad traditionell specialitet	6
2016/C 188/07	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	44
2016/C 188/08	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	50
2016/C 188/09	Ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012	54

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1168
JPY	japansk yen	122,93
DKK	dansk krona	7,4367
GBP	pund sterling	0,75970
SEK	svensk krona	9,2870
CHF	schweizisk franc	1,1075
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,2470
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,023
HUF	ungersk forint	314,39
PLN	polsk zloty	4,4108
RON	rumänsk leu	4,5070
TRY	turkisk lira	3,2744
AUD	australisk dollar	1,5481
CAD	kanadensisk dollar	1,4443
HKD	Hongkongdollar	8,6730
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6591
SGD	singaporiansk dollar	1,5381
KRW	sydkoreansk won	1 317,87
ZAR	sydafrikansk rand	17,4165
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,3237
HRK	kroatisk kuna	7,4951
IDR	indonesisk rupiah	15 192,39
MYR	malaysisk ringgit	4,5435
PHP	filippinsk peso	52,131
RUB	rysk rubel	72,7420
THB	thailändsk baht	39,758
BRL	brasiliansk real	4,0004
MXN	mexikansk peso	20,5139
INR	indisk rupie	74,9155

—	☐	Produktens beteckning
—	☒	Produktbeskrivning
—	☐	Geografiskt område
—	☒	Bevis på ursprung
—	☒	Produktionsmetod
—	☐	Samband
—	☒	Märkning
—	☐	Nationella krav
—	☒	Annat (ändring av reglerna för förpackning)

—	☒	Ändring av sammanfattande dokument eller sammanfattning
—	☐	Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts
—	☐	Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)
—	☐	Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att myndigheter har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

Fysiska egenskaper	Paddyris	Råris	Delvis slipat ris
Längd (mm)	(9,33 ) 9,1 –9,4	6,50 –6,90	6,40 –6,80
Bredd (mm)	(2,11 ) 1,9 –2,25	1,61 –1,81	1,57 –1,87
Tjocklek (mm)	(1,77 ) 1,7 –1,8	1,51 –1,71	1,44 –1,64
Färg	Halmfärgat	Rött eller mörkrött	Ljusrött

Kemiska egenskaper	Paddyris	Råris	Delvis slipat ris
Protein (%)	Ej tillämpligt	7–10	6–9
Amylos (% db)	Ej tillämpligt	13–17
Kornets förlängningskvot	Ej tillämpligt	1,5 –1,8

—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och inte kräver någon ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.