ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 141

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

59 årgången
22 april 2016


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2016/C 141/01

Icke-tillämplighet av förordningen på en anmäld transaktion (Ärende M.7940 – Netto/Grocery store at Armitage Avenue Little Hulton) ( 1 )

1

2016/C 141/02

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7726 – Coty/Procter & Gamble Beauty Businesses) ( 1 )

1


 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2016/C 141/03

Eurons växelkurs

2

2016/C 141/04

Yttrande från Rådgivande kommittén för koncentrationer avgivet vid dess möte den 21 januari 2016 om ett preliminärt utkast till beslut i ärende M.7637 – Liberty Global/BASE Belgium – Föredragande: Tjeckien

3

2016/C 141/05

Förhörsombudets slutrapport – Liberty Global/BASE Belgium (M.7637)

5

2016/C 141/06

Sammanfattning av kommissionens beslut av den 4 februari 2016 om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion (Ärende M.7637 – Liberty Global/BASE Belgium) [delgivet med dokument nr C(2016) 531]  ( 1 )

7


 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2016/C 141/07

Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende AT.40023 – Gränsöverskridande tillgång till betal-tv

13

 

ÖVRIGA AKTER

 

Europeiska kommissionen

2016/C 141/08

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

16

2016/C 141/09

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

21


 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/1


Icke-tillämplighet av förordningen på en anmäld transaktion

(Ärende M.7940 – Netto/Grocery store at Armitage Avenue Little Hulton)

(Text av betydelse för EES)

(2016/C 141/01)

Den 26 februari 2016 beslutade kommissionen att den anmälda transaktionen i ovannämnda fall inte omfattas av rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) eftersom den inte utgör en koncentration i den mening som avses i artikel 3 i förordningen. Detta beslut grundar sig på artikel 6.1 a i förordningen. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32016M7940. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/1


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.7726 – Coty/Procter & Gamble Beauty Businesses)

(Text av betydelse för EES)

(2016/C 141/02)

Kommissionen beslutade den 16 februari 2016 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under Celexnummer 32016M7726. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/2


Eurons växelkurs (1)

21 april 2016

(2016/C 141/03)

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,1355

JPY

japansk yen

124,50

DKK

dansk krona

7,4411

GBP

pund sterling

0,78693

SEK

svensk krona

9,1845

CHF

schweizisk franc

1,0989

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

9,2015

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

27,024

HUF

ungersk forint

310,70

PLN

polsk zloty

4,3085

RON

rumänsk leu

4,4815

TRY

turkisk lira

3,1962

AUD

australisk dollar

1,4496

CAD

kanadensisk dollar

1,4346

HKD

Hongkongdollar

8,8088

NZD

nyzeeländsk dollar

1,6262

SGD

singaporiansk dollar

1,5252

KRW

sydkoreansk won

1 286,36

ZAR

sydafrikansk rand

16,0999

CNY

kinesisk yuan renminbi

7,3525

HRK

kroatisk kuna

7,4870

IDR

indonesisk rupiah

14 903,44

MYR

malaysisk ringgit

4,4105

PHP

filippinsk peso

52,822

RUB

rysk rubel

73,8545

THB

thailändsk baht

39,743

BRL

brasiliansk real

4,0043

MXN

mexikansk peso

19,6232

INR

indisk rupie

75,2595


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/3


Yttrande från Rådgivande kommittén för koncentrationer avgivet vid dess möte den 21 januari 2016 om ett preliminärt utkast till beslut i ärende M.7637 – Liberty Global/BASE Belgium

Föredragande: Tjeckien

(2016/C 141/04)

Koncentration

1.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en koncentration i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen.

2.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen har en unionsdimension i den mening som avses i artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

Relevanta marknader

3.

Rådgivande kommittén godtar de definitioner av de relevanta produktmarknaderna och geografiska marknaderna som kommissionen ger i sitt utkast till beslut.

Konkurrensrättslig bedömning

Horisontella effekter

4.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt kan ge upphov till icke-samordnade horisontella effekter som påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster i Belgien.

5.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte skulle ge upphov till något påtagligt hinder för den effektiva konkurrensen på slutkundsmarknaden för fasta teletjänster i Belgien (avseende i) slutkundsmarknaden för tv-tjänster, ii) slutkundsmarknaden för fasta internettjänster och iii) slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster) eftersom de förutsättningar under vilka en koncentration med en potentiell konkurrent medför en påtagligt hämmad konkurrens inte uppfylls.

Vertikala effekter

6.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte skulle ge upphov till vertikala effekter (avskärmning av marknaden) genom att leverantörer av mobila teletjänster i Belgien avskärmas från grossisttillträde och samtalsoriginering i mobilnät i Belgien.

7.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte skulle ge upphov till vertikala effekter (avskärmning av marknaden) genom att i) leverantörer av fasta teletjänster (fast telefoni, fasta internet- och tv-tjänster) och ii) leverantörer av pakettjänster för fast och mobil telefoni i Belgien avskärmas från grossisttillträde till Telenets kabelnät.

8.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte skulle ge upphov till vertikala effekter (avskärmning av marknaden) genom att leverantörer av mobila teletjänster i Belgien avskärmas från tillträde till i) grossistmarknaden för hyrda linjer, ii) grossistmarknaden för inhemsk samtalstransitering och iii) grossistmarknaden för terminering och värdtjänster för samtal till icke-geografiska nummer.

Konglomerateffekter

9.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte skulle ge upphov till konglomerateffekter genom vilka den sammanslagna enhetens konkurrenter skulle avskärmas på i) slutkundsmarknaden för mobila teletjänster, ii) slutkundsmarknaden för tv-tjänster, iii) slutkundsmarknaden för fasta internettjänster och iv) slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster, som ett resultat av den nya enhetens sammanslagning av dessa fasta och mobila tjänster.

Rättsmedel

10.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att de slutliga åtaganden som den anmälande parten lade fram den 18 december 2015 räcker för att undanröja de farhågor som den föreslagna koncentrationen gav upphov till avseende den föreslagna koncentrationens icke-samordnade horisontella effekter på den belgiska slutkundsmarknaden för mobila teletjänster.

11.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen, förutsatt att de slutliga åtagandena helt och hållet fullgörs, sannolikt inte påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller på en väsentlig del av denna.

12.

Rådgivande kommittén delar kommissionens åsikt att den anmälda koncentrationen bör förklaras förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet, i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.


22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/5


Förhörsombudets slutrapport (1)

Liberty Global/BASE Belgium

(M.7637)

(2016/C 141/05)

1.

Europeiska kommissionen mottog den 17 augusti 2015 en anmälan om en föreslagen koncentration genom vilken Telenet NV (nedan kallat Telenet), kontrollerat av Liberty Global Broadband I Limited (nedan kallad den anmälande parten), skulle förvärva fullständig kontroll över företaget BASE Company NV (nedan kallat BASE) genom förvärv av aktier (nedan kallad den föreslagna transaktionen).

2.

Den 5 oktober 2015 antog kommissionen ett beslut om att inleda förfaranden i enlighet med artikel 6.1 c i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2) (nedan kallad koncentrationsförordningen). I detta beslut förklarade kommissionen att den föreslagna transaktionen omfattas av koncentrationsförordningen och uttryckte allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den inre marknaden och EES-avtalet när det gäller potentiella marknader för mobil telekommunikation på slutkunds- och grossistnivå i Belgien. Samma dag lät kommissionen den anmälande parten ta del av centrala dokument.

3.

Den 6 oktober 2015, på den anmälande partens begäran och i enlighet med artikel 10.3 andra stycket första meningen i koncentrationsförordningen, förlängdes den andra etappen av undersökningen av den föreslagna transaktionen med tio arbetsdagar. Tidsfristen förlängdes med ytterligare tio arbetsdagar den 30 oktober 2015, efter godkännande av den anmälande parten i enlighet med artikel 10.3 andra stycket tredje meningen i koncentrationsförordningen.

4.

Den 27 oktober 2015 lät jag, på motiverad begäran, Proximus NV van publiek recht höras i egenskap av berörd tredje part i enlighet med artikel 5 i beslut 2011/695/EU.

5.

Den 14 september 2015, under den första utredningsfasen, överlämnade den anmälande parten förslag till åtaganden för att lösa de konkurrensproblem som kommissionen identifierat. Den 18 september 2015 överlämnade den anmälande parten en ändrad version av åtagandena.

6.

Baserat på resultaten från marknadstestet ansåg kommissionen att den ändrade versionen av åtagandena inte fullständigt klart och tydligt bemötte de allvarliga tvivel som kommissionen identifierat under den första utredningsfasen och därför inte uppfyllde standarden för godtagbara åtgärder i den första utredningsfasen.

7.

Sedan den andra utredningsfasen inletts överlämnade den anmälande parten en ny uppsättning åtaganden den 27 oktober 2015. Samma dag informerade den anmälande parten kommissionen om nya avtal där Medialaan NV föreslogs som den part som skulle ta på sig åtagandet.

8.

Följande dag inledde kommissionen ett marknadstest av dessa förslag.

9.

Efter detta andra marknadstest överlämnade den anmälande parten reviderade åtaganden den 26 november 2015 och den 2 december 2015. En sista uppsättning åtaganden överlämnades den 18 december 2015 (nedan kallade de slutliga åtagandena).

10.

Kommissionen utfärdade inget meddelande om invändningar i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 802/2004 (3). Inget formellt muntligt hörande ägde rum i enlighet med artikel 14 i den förordningen.

11.

I sitt utkast till beslut konstaterar kommissionen att de slutliga åtagandena till fullo undanröjer de påtagliga hinder för effektiv konkurrens som kommissionen identifierat som ett resultat av den föreslagna transaktionen. I utkastet till beslut förklaras därmed den föreslagna transaktionen vara förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet, under förutsättning att de slutliga åtagandena uppfylls till fullo.

12.

I enlighet med artiklarna 16 och 17 i beslut 2011/695/EU har jag utrett om utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om, och har kommit fram till att så är fallet.

13.

Överlag anser jag att utövandet av de processuella rättigheterna har respekterats under det nu aktuella förfarandet.

Bryssel den 26 januari 2016.

Joos STRAGIER


(1)  I enlighet med artiklarna 16 och 17 i beslut 2011/695/EU av Europeiska kommissionens ordförande av den 13 oktober 2011 om förhörsombudets funktion och kompetensområde i vissa konkurrensförfaranden (EUT L 275, 20.10.2011, s. 29).

(2)  Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 av den 21 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 133, 30.4.2004, s. 1).


22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/7


Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 4 februari 2016

om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende M.7637 – Liberty Global/BASE Belgium)

[delgivet med dokument nr C(2016) 531]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2016/C 141/06)

Den 4 februari 2016 antog kommissionen ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer  (1) (nedan kallad koncentrationsförordningen), särskilt artikel 8.2. En icke-konfidentiell version av det fullständiga beslutet, i tillämpliga fall i form av en preliminär version, finns tillgänglig på det giltiga språket på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, på följande adress: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_en.html

I.   PARTERNA

(1)

Telenet NV (nedan kallat Telenet) som kontrolleras av Liberty Global Broadband I Limited (nedan kallat Liberty Global), är en kabelnätsoperatör som bedriver sin verksamhet i Belgien och är specialiserad på att tillhandahålla fast internet, fasta telefontjänster och kabel-tv till kunder i hela Flandern och delar av Bryssel. I egenskap av virtuell mobiloperatör i Belgien erbjuder Telenet även försäljning av mobila teletjänster. Merparten av företagets mobilkunder bor i det område som täcks av Telenets kabelnät, vilket innefattar Flandern och delar av Bryssel.

(2)

BASE Company NV (nedan kallat BASE) är ett dotterbolag till den nederländska telekommunikationsgruppen KPN. BASE är en mobilnätsoperatör som erbjuder mobila teletjänster i Belgien. BASE erbjuder även virtuella mobiloperatörer tillträde i grossistledet till sitt nät i Belgien. BASE äger 50 % av aktierna i VikingCo NV (nedan kallat Mobile Vikings). Mobile Vikings är en virtuell mobiloperatör som säljer mobiltjänster under varumärket Mobile Vikings och som använder BASE:s mobilnät. Resterande 50 % av Mobile Vikings ägs av VikingCo International NV.

II.   TRANSAKTIONEN

(3)

Den 18 april 2015 tecknades ett sälj- och köpeavtal mellan KPN Mobile International B.V. och KPN Mobile NV, säljare, och Telenet, köpare, enligt vilket Telenet skulle förvärva alla emitterade och utestående aktier i BASE:s kapital. Enligt avtalet förvärvar Telenet hela kontrollen över BASE.

(4)

Europeiska kommissionen mottog den 17 augusti 2015 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen, genom vilken Telenet på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar fullständig kontroll över företaget BASE genom förvärv av aktier.

III.   RELEVANTA PRODUKTMARKNADER OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

(5)

Transaktionen avser tjänster som tillhandahålls i grossist- och slutkundsledet inom den belgiska telekommunikationssektorn.

(6)

Kommissionen definierade en övergripande produktmarknad för tillhandahållande av mobil telekommunikation i slutkundsledet. Kommissionen definierade denna slutkundsmarknad för mobil telekommunikation som nationell i sin omfattning. När transaktionens inverkan på konkurrensen utvärderades tog dock kommissionen hänsyn till att Telenet nästan uteslutande konkurrerar inom det geografiska område som motsvarar området för dess kabelnät.

(7)

När det gäller tv-tjänster till slutkunder definierade kommissionen den relevanta produktmarknaden som den totala slutkundsmarknaden för tv-tjänster. Vad gäller den geografiska omfattningen, lämnade kommissionen frågan öppen om huruvida marknaden var nationell, regional eller motsvarade området för Telenets kabelnät.

(8)

I fråga om tjänster för fast internetanslutning i slutkundsledet, definierade kommissionen marknaden som den totala slutkundsmarknaden för fasta internetanslutningstjänster, och lämnade frågan öppen om huruvida denna marknad borde vara nationell, regional eller begränsad till området för Telenets kabelnät.

(9)

Kommissionen definierade en övergripande produktmarknad för fasta telefonitjänster i slutkundsledet, och lämnade frågan öppen om huruvida denna marknad borde vara nationell, regional eller begränsad till området för Telenets kabelnät.

(10)

Kommissionen undersökte också om en separat slutkundsmarknad borde fastställas i Belgien för så kallade fasta-mobila multiple play-tjänster, det vill säga en slutkundsmarknad där kunderna köper mobila teletjänster tillsammans med en eller flera fasta teletjänster (tv, fast internet, fast telefoni). Kommissionen drog slutsatsen att en sådan marknad för närvarande inte finns i Belgien, bland annat eftersom kunderna sällan köper mobila och fasta tjänster ihop. Om en sådan slutkundsmarknad för multiple play-tjänster hade funnits, skulle dess påverkan på transaktionen under alla omständigheter ha beaktats i kommissionens konkurrensbedömning av möjliga konglomerateffekter.

(11)

På grossistnivå definierade kommissionen marknaden för tillträde och samtalsoriginering i mobilnät som nationell i sin omfattning.

(12)

Kommissionen definierade även separata marknader för återförsäljning av tv- och internettjänster, och lämnade frågan öppen om huruvida dessa marknader borde vara nationella i sin omfattning, eller begränsade till området för Telenets kabelnät.

(13)

Kommissionen identifierade och definierade också relevanta grossistmarknader för samtalstermineringstjänster i mobilnät, internationella roamingtjänster, samtalstermineringstjänster i fasta nät, inhemska samtalstransiteringstjänster i fasta nät, tjänster för terminering och värdtjänster för samtal till icke-geografiska nummer, samt återförsäljning av tillträde till hyrda linjer. Kommissionen fann dock att transaktionen inte orsakade konkurrensproblem på någon av dessa marknader.

IV.   KONKURRENSRÄTTSLIG BEDÖMNING

1.   Övergripande bedömning: Den effektiva konkurrensen skulle påtagligt hämmas på slutkundsmarknaden för mobil telekommunikation

(14)

På slutkundsnivå överlappar BASE:s och Telenets verksamheter varandra endast när det gäller slutkundsmarknaden för tjänster inom mobil telekommunikation. På denna marknad är BASE verksam som mobilnätsoperatör och nätinnehavare. År 2014 hade företaget en marknadsandel på [10–20] % genom intäkter och [20–30] % genom abonnenter.

(15)

Telenet säljer också mobila teletjänster, men är inte nätinnehavare. Företaget är verksamt som virtuell mobiloperatör och förlitar sig på grossisttillträdet till ett nät som drivs av en annan mobilnätsoperatör i Belgien, nämligen Mobistar. Telenet började sälja mobila teletjänster 2006 som en ”light” virtuell mobiloperatör och blev fullvärdig virtuell mobiloperatör 2012. År 2014 hade företaget en marknadsandel på [5–10] % genom intäkter och [5–10] % genom abonnenter. Telenets framgångar som virtuell mobiloperatör förklaras av flera specifika faktorer, bland annat att företaget när det inledde sin verksamhet som virtuell mobiloperatör redan var etablerat på marknaden och ett känt varumärke i Belgien i egenskap av leverantör av fasta tv- och internettjänster.

(16)

Kommissionen drog slutsatsen att transaktionen påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen avseende icke-samordnade konkurrenshämmande effekter på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster i Belgien. Den belgiska slutkundsmarknaden för mobiltelefoni är en starkt koncentrerad marknad med höga inträdeshinder. I slutet av 2014 stod de tre mobilnätsoperatörerna i Belgien och Telenet tillsammans för [90–100] % av alla intäkter. BASE var den tredje största mobilnätsoperatören avseende intäkter och den näst största mobilnätsoperatören avseende abonnenter i slutet av 2014. Telenet var den största virtuella mobiloperatören i Belgien, avseende både intäkter och abonnenter. Företaget var den fjärde största mobiloperatören i Belgien avseende intäkter och abonnenter. Den nya enhet som transaktionen skulle ge upphov till skulle bli den näst största mobiloperatören avseende abonnenter, efter Proximus, och den tredje största mobiloperatören avseende intäkter, efter Proximus och Mobistar.

(17)

Kommissionen fann att BASE och Telenet varit synnerligen aktiva och aggressiva konkurrenter på slutkundsmarknaden för mobiltelefoni, i synnerhet i det privata (icke-kommersiella) marknadssegmentet. När transaktionen väl genomförts skulle den sammanslagna enheten konkurrera mindre aggressivt, vilket skulle minska konkurrensen på slutkundsmarknaden för mobil telekommunikation.

(18)

På slutkundsnivå är Telenet även aktiv på marknaderna för tillhandahållande av tv-tjänster, fasta internetanslutningstjänster och fasta telefonitjänster. BASE är inte aktiv på marknaderna i fråga, eftersom företaget slutade erbjuda dessa fasta tjänster i december 2014. Kommissionen fann därför att transaktionen inte skulle ge upphov till horisontella konkurrensproblem på dessa marknader, och skulle inte avlägsna BASE som (faktisk eller potentiell) konkurrent till Telenet avseende tv-tjänster, fasta internetanslutningstjänster och fasta telefonitjänster på slutkundsnivå.

2.   Vertikal bedömning: Den effektiva konkurrensen skulle inte påtagligt hämmas på grund av minskad grossisttillgång till BASE:s mobilnät eller Telenets kabelnät (avskärmning av marknaden)

(19)

När det gäller grossistmarknaden för tillträde och samtalsoriginering i mobilnät, analyserade kommissionen huruvida den sammanslagna enheten skulle avskärma de virtuella mobiloperatörerna från tillträde till dess mobilnät (avskärmning av marknaden). Kommissionen konstaterade för det första att transaktionen inte skulle förändra den sammanslagna enhetens förmåga att avskärma marknaden, eftersom BASE även innan transaktionen ägt rum skulle kunna neka virtuella mobiloperatörer tillträde. För det andra fann kommissionen att transaktionen endast i begränsad utsträckning skulle förändra den sammanslagna enhetens incitament att avskärma marknaden. Slutligen fann kommissionen att även om den sammanslagna enheten skulle försöka avskärma virtuella mobiloperatörer från marknaden, skulle detta agerande ha begränsad effekt eftersom virtuella mobiloperatörer (utöver Telenet) inte spelar en tillräckligt stor roll i konkurrensprocessen på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster. Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på grund av en avskärmad marknad för grossisttillgång och samtalsoriginering i mobilnät i Belgien.

(20)

När det gäller marknaderna för återförsäljning av tv- och internettjänster utvärderade kommissionen om transaktionen skulle förändra Telenets möjligheter och incitament att avskärma andra teleoperatörer från marknaden genom att förhindra tillträdet till dess kabelnät, vilket kan påverka tillhandahållandet av fasta teletjänster, såsom fast telefoni, fast internet och tv-tjänster. Kommissionen konstaterade att de belgiska tillsynsmyndigheterna för telekommunikation ålagt Telenet en skyldighet att ge tillträde till dess kabelnät för tillhandahållandet av tv-tjänster på slutkundsnivå, samt, i kombination med tv-tjänster på slutkundsnivå, internetanslutningstjänster på slutkundsnivå. Med hänsyn till denna lagstiftning drog kommissionen slutsatsen att Telenet inte har möjlighet att avskärma tillträdet till dess kabelnät för aktörer vars syfte är att tillhandahålla tv-tjänster eller fasta internettjänster i kombination med tv-tjänster och att detta inte skulle förändras i och med transaktionen. När det gäller fristående internettjänster konstaterade kommissionen att Telenet har möjlighet och incitament att avskärma tillträdet till dess kabelnät, eftersom Telenet inte har någon lagstadgad skyldighet att bevilja grossisttillgång till dess nät för fristående internettjänster. Eftersom situationen redan var sådan innan transaktionen ägt rum skulle den dock inte påverkas av transaktionen. Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på grund av en avskärmad marknad för grossisttillträde till Telenets kabelnät.

3.   Bedömning av konglomerateffekter: Transaktionen skulle inte leda till konglomerateffekter på grund av sammanslagningen av fasta och mobila tjänster

(21)

Kommissionen granskade huruvida transaktionen skulle leda till konglomerateffekter. Transaktionen kombinerar en mobilnätsoperatör med en fast nätoperatör och kommissionen undersökte därför om den sammanslagna enheten skulle kunna avskärma konkurrenter genom sammanslagningen av fasta och mobila tjänster.

(22)

Kommissionen noterade att Telenet redan innan transaktionen ägt rum erbjuder alla de fyra komponenter som ingår i så kallade fasta-mobila multiple play-paket (tv, fast internet, fast telefoni och mobila teletjänster). Telenet har därför redan möjlighet att sälja fasta-mobila paketlösningar till kunder. Kommissionen noterade också att transaktionen inte förändrar Telenets ställning på någon av dessa fasta marknader, eftersom BASE inte är aktivt på någon av dessa marknader. Transaktionen medför dock att den sammanslagna enhetens mobilkundbas blir större, eftersom den förenar BASE:s och Telenets kunder. Det skulle möjligtvis kunna bana väg för fasta-mobila paketlösningar på två sätt. För det första skulle det kunna göra det lättare för Telenet att sälja fasta-mobila paketlösningar till BASE-abonnenter som inte redan köper fasta tjänster av Telenet. För det andra skulle det kunna göra det lättare för Telenet att sälja fasta-mobila paketlösningar till BASE-abonnenter som redan köper fasta tjänster av Telenet.

(23)

När det gäller den första av dessa två potentiella typer av beteende som skulle kunna underlättas av transaktionen (avskärmning genom försäljning av fasta-mobila paketlösningar till BASE:s mobilabonnenter som inte redan köper fasta tjänster av Telenet), konstaterade kommissionen följande. För det första är det osannolikt att transaktionen skulle ge den sammanslagna enheten möjlighet att avskärma marknaden genom att erbjuda paketlösningar. En betydande del av BASE:s kunder bor utanför det område som täcks av Telenets nät och det är osannolikt att den sammanslagna enheten skulle erbjuda fasta-mobila tjänster utanför detta område. Antalet BASE-kunder som inte redan köper fasta tjänster av Telenet är också begränsat och många BASE-kunder är kunder med kontantkort, vilka först skulle vara tvungna att gå över till abonnemang innan de skulle kunna erbjudas fasta-mobila paketlösningar. Detta är ytterligare ett hinder för korsförsäljningen av fasta-mobila paketlösningar. Dessutom kommer den sammanslagna enheten inte att ha en dominerande ställning på den mobila slutkundsmarknaden och det är därför tveksamt om den sammanslagna enhetens marknadsinflytande skulle vara tillräckligt för att kunna avskärma konkurrenter genom att erbjuda paketlösningar. Slutligen skulle den sammanslagna enhetens konkurrenter kunna sätta in motstrategier, och till exempel själva erbjuda fasta-mobila paketlösningar eller erbjuda mobiltjänster till attraktiva priser för att förhindra kunder att köpa fasta-mobila paketlösningar från den sammanslagna enheten.

(24)

För det andra ansåg kommissionen att det var osäkert om Telenet skulle ha incitament att ägna sig åt korsförsäljning av sina fasta tjänster till BASE:s mobilkunder, eftersom dessa tjänster då sannolikt måste erbjudas till rabatterade priser, vilket skulle medföra en kostnad för Telenet.

(25)

Slutligen fann kommissionen det osannolikt att ett sådant agerande skulle inverka negativt på priser och valmöjligheter, eftersom konkurrenterna sannolikt inte skulle lämna marknaden eller förlora möjligheten att konkurrera effektivt. Den försäljningsvolym som skulle kunna avskärmas på grund av paketlösningar till följd av transaktionen är begränsad. Den största delen av alla mobiltjänster i Belgien köps dessutom fortfarande som separata tjänster, och inte i paket. Övriga mobilnätsoperatörer på den belgiska marknaden är Proximus och Mobistar och de skulle också kunna erbjuda paketlösningar. Proximus är den överlägset största telekomoperatören på den belgiska slutkundsmarknaden och erbjuder själv fasta-mobila paketlösningar. Mobistar är, även efter transaktionen, den näst största mobiloperatören vad gäller intäkter, efter Proximus. Mobistar skulle kunna erbjuda fasta tjänster baserade på grossisttillgång i Telenets kabelnät och har redan meddelat sin avsikt att göra detta. Telenet har en lagstadgad skyldighet att ge tillträde till sitt nät för att alternativa operatörer ska ges möjlighet att erbjuda tv-tjänster och, i kombination med tv-tjänster, fasta internettjänster.

(26)

När det gäller den andra typen av beteende (avskärmning genom försäljning av fasta-mobila paketlösningar till BASE:s mobilabonnenter som även köper fasta tjänster av Telenet), konstaterade kommissionen följande. För det första skulle transaktionen inte markant öka Telenets förmåga att avskärma konkurrenter genom att erbjuda samlingsfakturor eller paketlösningar till de BASE-abonnenter som redan köper tjänster av Telenet. Såsom anges i punkt 22, begränsas denna fördel av ett antal faktorer, särskilt det faktum att en betydande del av BASE:s abonnenter bor utanför det område som täcks av Telenets nät samt är kunder med kontantkort. Telenet skulle inte heller efter transaktionen ha en dominerande ställning på den mobila slutkundsmarknaden och den sammanslagna enhetens rivaler skulle kunna sätta in motstrategier som svar på paketlösningarna. För det andra var det osäkert om Telenet skulle ha incitament att agera på ett sådant sätt, med tanke på hur osäkra de långsiktiga vinsterna av en avskärmningsstrategi är. Slutligen, vilket förklaras i punkt 24, skulle ett sådant agerande sannolikt inte påverka priserna negativt eller leda till att konkurrenter avskärmas, framför allt eftersom de själva skulle kunna erbjuda paketlösningar eller billigare mobiltjänster för att förhindra kunder från att köpa paketlösningar av den sammanslagna enheten.

4.   Slutsats om den konkurrensrättsliga bedömningen

(27)

Kommissionen drog slutsatsen att transaktionen påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen avseende icke-samordnade konkurrenshämmande effekter på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster i Belgien. Kommissionen fann att transaktionen inte påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen när det gäller vertikala effekter och konglomerateffekter på slutkunds- eller grossistmarknaderna för fasta och mobila teletjänster.

V.   ÅTAGANDEN

(28)

För att lösa de konkurrensproblem som kommissionen identifierat på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster lade Liberty Global fram åtaganden.

1.   Beskrivning av åtagandena

(29)

De slutliga åtaganden som Liberty Global lämnat in bestod av två delar. För det första skulle Telenet avyttra två av BASE:s kundbaser, motsvarande omkring […] aktiva abonnenter, till en och samma köpare. För det andra skulle Telenet ingå ett virtuellt mobiloperatörsavtal med kundbasens köpare, genom vilket den part som tar på sig åtagandet (”remedy taker”) skulle få rätt att verka på slutkundsmarknaden för mobila teletjänster som virtuell mobiloperatör på BASE:s nät. De slutliga åtagandena innehöll en så kallad upfront buyer-klausul (Telenet kunde inte avsluta transaktionen innan ett avtal ingåtts om avyttring av kundbasen) och en begäran om att kommissionen skulle godkänna det virtuella mobiloperatörsavtalet som förenligt med de krav som fastställts i de slutliga åtagandena.

(30)

Liberty Global föreslog kommissionen att Medialaan skulle vara första part att ta på sig åtagandet. Liberty Global försåg också kommissionen med kopior av i) avtalet med Medialaan för försäljningen av BASE:s kundbaser, och ii) det virtuella mobiloperatörsavtalet med Medialaan.

(31)

I enlighet med de slutliga åtagandena skulle Telenet överföra rätten till kunderna till varumärket ”JIM Mobile” samt sin andel på 50 % i den ”lätta” virtuella mobiloperatören Mobile Vikings till Medialaan. Varumärket ”JIM Mobile” ägs redan av Medialaan, men JIM Mobiles kunder tillhör BASE. Mobile Vikings är en ”lätt” virtuell mobiloperatör verksam i BASE:s nät, i vilken BASE har en andel på 50 %. Parallellt med förvärvet av BASE:s andel i Mobile Vikings förvärvade Medialaan separat den resterande andelen på 50 % i Mobile Vikings. Den kombinerade effekten av de slutliga åtagandena och Medialaans separata förvärv är således att Medialaan direkt eller indirekt äger 100 % av Mobile Vikings.

(32)

Enligt de slutliga åtagandena förutsätts att det virtuella mobiloperatörsavtalet skulle innebära följande: i) Medialaan skulle, med Telenets stöd, bli en så kallad fullvärdig virtuell mobiloperatör inom en fastställd tidsram, ii) det virtuella mobiloperatörsavtalet skulle gälla i fem år från och med starten som fullvärdig virtuell mobiloperatör, iii) enligt det virtuella mobiloperatörsavtalet skulle den virtuella mobiloperatören drivas enligt fördelningsmodellen, men skulle ha möjlighet att köpa datakapacitet från BASE (fördelningsmodellen skulle gälla samtal och sms), iv) enligt kapacitetsalternativet skulle Medialaan till ett fast årligt pris kunna förvärva 20 % av kapaciteten i BASE:s nät, med möjlighet att förvärva mer kapacitet (5 % plus ytterligare 5 %), v) om kapacitetsalternativet utnyttjas skulle det virtuella mobiloperatörsavtalet förlängas med fem år från och med det år då kapacitetsalternativet först utnyttjades, vi) det virtuella mobiloperatörsavtalet skulle ha en period med ensamrätt fastställd med start från det datum då kundbasen avyttrades, under vilken Medialaan inte skulle kunna använda sig av någon annan mobilnätsoperatör som värd, och vii) om Medialaan skulle överskrida den kapacitet som köpts av BASE skulle Medialaan enligt kapacitetsalternativet ha rätt att använda sig av en annan mobilnätsoperatör efter perioden av ensamrätt (som ett alternativ till att köpa ytterligare kapacitet av BASE).

2.   Bedömning av de slutliga åtagandena och av den part som tar på sig åtagandet

(33)

Kommissionen ansåg att de slutliga åtagandena undanröjde kommissionens farhågor på det horisontella planet avseende slutkundsmarknaden för mobila teletjänster.

(34)

Kommissionen ansåg att avyttringen av de två kundbaserna (”JIM Mobile”-kunder och Mobile Vikings) till Medialaan skulle skapa en mobiloperatör av den kaliber som krävs för att kunna konkurrera aggressivt på slutkundsmarknaden för mobil telekommunikation och i så hög grad som möjligt återskapa det konkurrenstryck som Telenet utövade före transaktionen.

(35)

När det gäller det virtuella mobiloperatörsavtalet ansåg kommissionen att fördelningsmodellen […], och därför skulle ge Medialaan möjlighet att bedriva sin verksamhet under gynnsamma ekonomiska förhållanden. När det gäller kapacitetsalternativet ansåg kommissionen att detta skulle göra det möjligt för Medialaan att fortsätta växa och konkurrera effektivt.

(36)

Som ett led i sin utvärdering analyserade även kommissionen Medialan som den föreslagna part som skulle ta på sig åtagandet. Kommissionen drog slutsatsen att Medialaan skulle vara en lämplig köpare, att företaget skulle vara oberoende av Telenet och skulle ha de ekonomiska resurser, den expertis och de incitament som krävs för att konkurrera effektivt på slutkundsmarknaden för mobil telekommunikation. Framför allt ansåg kommissionen att överföringen av JIM Mobiles och Mobile Vikings kunder till Medialaan samt Medialaans övergång till fullvärdig virtuell mobiloperatör skulle kunna ske inom den tidsram som fastställts i de slutliga åtagandena och skulle göra det möjligt för Medialaan att bli en effektiv konkurrent. Kommissionen drog också slutsatsen att Medialaans förvärv av JIM Mobiles kunder och Mobile Vikings vid första anblicken inte väckte några konkurrensfarhågor.

(37)

Kommissionen granskade dessutom det virtuella mobiloperatörsavtalet mellan Telenet och Medialaan och drog slutsatsen att dess innehåll var förenligt med de krav som fastställts i de slutliga åtagandena.

(38)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de slutliga åtagandena skulle avlägsna de horisontella problem den identifierat avseende slutkundsmarknaden för mobil telekommunikation. Den godkände Medialaan som en lämplig part att ta på sig åtagandet och förklarade det virtuella mobiloperatörsavtalet förenligt med de slutliga åtagandena.

VI.   SLUTSATS

(39)

På grund av ovan anförda skäl blir slutsatsen i beslutet att den föreslagna koncentrationen, under förutsättning att den anmälande partens åtaganden efterlevs, inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller en väsentlig del av denna.

(40)

Koncentrationen bör följaktligen anses förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/13


Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende AT.40023 – Gränsöverskridande tillgång till betal-tv

(2016/C 141/07)

1.   Inledning

(1)

I enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (1) får kommissionen – när den avser att fatta ett beslut om att en överträdelse ska upphöra och de berörda företagen erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning – besluta att göra dessa åtaganden bindande för företagen. Ett sådant beslut får fattas för en bestämd period och ska fastställa att det inte längre finns skäl för kommissionen att ingripa.

(2)

I enlighet med artikel 27.4 i samma förordning ska kommissionen offentliggöra en kort sammanfattning av fallet och huvuddragen i åtagandena. Berörda tredje män får lägga fram sina synpunkter inom en tidsfrist som kommissionen fastställer.

2.   Sammanfattning

(3)

Den 23 juli 2015 antog kommissionen ett meddelande om invändningar som gällde bland annat förfarande av Paramount Pictures International Limited (som efterträdare genom koncentration till Viacom Global [Nederländerna] B.V.) (nedan kallat PPIL) och Viacom Inc. (nedan kallat Viacom) (tillsammans nedan kallade Paramount). Meddelandet utgör också en preliminär bedömning i den mening som avses i artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003.

(4)

Enligt meddelandet om invändningar har Paramount ingått licensavtal med betal-tv-företaget Sky UK Limited. I avtalet finns klausuler som

förbjuder eller begränsar Sky från att göra sina betal-tv-tjänster tillgängliga som svar på beställningar på eget initiativ från konsumenter som är bosatta eller befinner sig inom EES, men utanför Förenade kungariket och Irland, och/eller

kräver att Paramount ska förbjuda eller begränsa programföretag inom EES, men utanför Förenade kungariket och Irland från att göra sina betal-tv-tjänster tillgängliga som svar på beställningar på eget initiativ från konsumenter som är bosatta eller befinner sig i Förenade kungariket och Irland (båda typerna av klausuler betecknas som ”de ifrågasatta klausulerna”).

(5)

I meddelandet om invändningar dras den preliminära slutsatsen att Paramounts förfarande utgör en överträdelse av artikel 101 i EUF-fördraget och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) eftersom i) klausulerna har till syfte att begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 101.1 i EUF-fördraget och i artikel 53.1 i EES-avtalet, ii) det inte finns några omständigheter i det ekonomiska och rättsliga sammanhang i vilket klausulerna ingår som skulle kunna motivera ett konstaterande att de inte skulle kunna skada konkurrensen och iii) klausulerna inte uppfyller villkoren för ett undantag i enlighet med artikel 101.3 i EUF-fördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet.

(6)

Meddelandet om invändningar gäller också å ena sidan Skys förfarande och å andra sidan förfarandet av Disney, NBCUniversal, Sony, Twentieth Century Fox and Warner Bros. Kommissionen undersöker för närvarande om förfarandet av Disney, NBCUniversal, Sony, Twentieth Century Fox, Warner Bros och Sky är förenligt med artikel 101 i EUF-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (inklusive Skys förfarande i samband med ovannämnda klausuler i licensavtalen mellan Paramount och Sky).

3.   Huvudinnehållet i åtagandena

(7)

Paramount håller inte med om de farhågor som uttrycks i meddelandet om invändningar. Företaget har ändå erbjudit åtaganden i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 för att undanröja kommissionens farhågor. Huvudinslagen i åtagandena skulle vara följande:

a)

Paramount ska inte ingå, förnya eller förlänga licensavtal om produktion för betal-tv (2) som, för något område inom EES, (åter)inför ytterligare skyldigheter. Dessa defineras enligt nedan:

Avtalsförpliktelser av den typ som fastställs i meddelandet om invändningar som hindrar eller begränsar ett programföretag från att tillgodose beställningar på eget initiativ från konsumenter som är bosatta eller befinner sig inom EES, men utanför programföretagets licensområde (nedan kallad förpliktelse för programföretag).

Avtalsförpliktelser av den typ som fastställs i meddelandet om invändningar som kräver att Paramount hindrar eller begränsar programföretag inom EES, men utanför ett programföretags licensområde, från att tillgodose beställningar på eget initiativ från konsumenter som är bosatta eller befinner sig inom detta programföretags licensområde (nedan kallad förpliktelse för Paramount).

b)

Paramount ska inte

försöka genomföra eller inleda förfaranden i domstol för överträdelser av en förpliktelse för programföretag i ett befintligt licensavtal om produktion för betal-tv

direkt eller indirekt göra gällande eller genomföra en förpliktelse för Paramount i ett befintligt licensavtal om produktion för betal-tv.

(8)

Paramounts åtaganden skulle gälla både linjära betal-tv-tjänster och, i den utsträckning som anges i licensen (eller i särskilda licenser) med ett programföretag, prenumerationsbaserad beställvideo (nedan kallad SVoD).

(9)

Varaktigheten för åtagandena skulle vara fem år från den dag då Paramount formellt delges meddelandet om kommissionens beslut i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003.

(10)

Åtagandena offentliggörs i sin helt på engelska på generaldirektoratets för konkurrens webbplats:

http://ec.europa.eu/competition/index_en.html

4.   Uppmaning att lämna kommentarer

(11)

Efter ett marknadstest avser kommissionen att anta ett beslut i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 där åtagandena som sammanfattas ovan anges som bindande och som när de offentliggörs på generaldirektoratet för konkurrens webbplats blir bindande.

(12)

I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 uppmanar kommissionen berörda tredje män att lägga fram sina synpunkter på de föreslagna åtagandena. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast en månad efter dagen för detta offenliggörande. Berörda tredje män uppmanas också att lämna in en icke-konfidentiell version av sina synpunkter, i vilken uppgifter som de anser vara affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter ska strykas och ersättas av en icke-konfidentiell sammanfattning eller med orden ”affärshemlighet” eller ”konfidentiellt”.

(13)

Svar och synpunkter ska helst motiveras och ange relevanta fakta. Om ni ser något problem med någon del av de föreslagna åtagandena uppmanar kommissionen er att också föreslå en möjlig lösning.

(14)

Synpunkterna sänds till kommissionen med referens ”AT.40023 – Gränsöverskridande tillgång till betal-tv” via e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@ec.europa.eu), fax (+32 22950128) eller med brev till adressen

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Antitrust Registry

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 1, 4.1.2003, s. 1. Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget ersatts av artikel 101 respektive 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta meddelande bör hänvisningar till artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artikel 81 respektive 82 i EG-fördraget.

(2)  Licensavtal om produktion för betal-tv (Pay-TV Output License Agreement): ett avtal som ger ett programföretag exklusiv tillgång till (som licenstagare) en licensgivares framtida produktion av bestämda filmer (detta kan också omfatta annat audiovisuellt innehåll) under en begränsad tid då programföretaget får sända filmerna via betal-tv och, i den utsträckning som anges i licensen (eller i särskilda licenser) med ett sådant programföretag, via s.k. SVoD-tjänst.


ÖVRIGA AKTER

Europeiska kommissionen

22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/16


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 141/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”PÃO DE LÓ DE OVAR”

EU-nr: PT-PGI-0005-01341 – 28.5.2015

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

”Pão de Ló de Ovar”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Portugal

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 2.3 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Pão de Ló de Ovar” är ett bakverk som framställs av ägg (främst gulor), socker och mjöl.

Det säljs i en form klädd med vitt papper, är format som ett traditionellt majsbröd och består av en lätt, krämig och mjuk, gul kaka som kallas , med en fin, något fuktig, gyllenbrun skorpa och ett fuktigt innanmäte som kallas pito. De fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaperna anges nedan:

Fysiska parametrar – genomsnittliga värden för de två olika storlekarna av ”Pão de Ló de Ovar”:

 

”Pão de Ló de Ovar”

Miniatura eller Infantes

”Pão de Ló de Ovar”

Normal

Minst

Högst

Minst

Högst

Vikt (g)

100

125

485

1 500

Höjd (cm)

3

8

7

14

Diameter (cm)

11

12

16

28

Små ”Pão de Ló de Ovar” kallas också ofta Infantes (”spädbarn”).

Kemisk sammansättning – genomsnittliga värden:

 

Minst

Högst

Minst

Högst

Socker (%)

37,80

49,20

Lösligt

29,20

Lösligt

39,20

Olösligt

5,40

Olösligt

13,40

Fett (%)

12,80

18,20

 

 

Vatten totalt (%)

24,50

33,10

 

 

Protein (%)

7,40

14,60

Lösligt

1,30

Lösligt

2,70

Olösligt

7,90

Olösligt

10,10

Vattenaktivitet

0,831

Vattenaktivitet

0,937

Produkten förlorar fukt under lagringen, så siffrorna kan minska med 2,5 %.

Organoleptiska egenskaper:

Färg

Skorpa: rostat gul till brun.

Fuktig del (pito): gyllene äggul, eventuellt med orange eller lätt brunaktiga inslag.

Torr del: äggul, eventuellt med orange inslag.

Utseende

Skorpa: jämn – ytan kan vara något ojämn där kakan har sjunkit ihop, och ett fåtal degbubblor kan förekomma.

Fuktig del (pito): krämig, något flytande, kan rinna när produkten skärs.

Torr del: svampig.

Arom

Pão de Ló: lätt erinrande om ägg med inslag av karamell (inte bränd).

Smak

Pão de Ló: söt och erinrande om ägg.

Textur

Pão de Ló: medelfast mjuk konsistens som smälter i munnen och låter den rinniga delens krämighet komma till sin fulla rätt.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Färska ägg, vitt socker, vetemjöl (typ 55) och salt. Saltet kan uteslutas.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Beredning av blandningen

Under detta steg är erfarenhet avgörande för slutproduktens kvalitet, eftersom bagaren måste veta när blandningen har rätt konsistens.

Beredning och fyllning av formen

Formen kläs med bakpapper, som ska passa exakt. Det kräver skicklighet och fingerfärdighet.

Därefter hälls blandningen i formen, vilket också kräver sakkunskap och erfarenhet hos bagaren.

Gräddning

”Pão de Ló de Ovar” måste hållas under ständig uppsikt under gräddningen, eftersom mängden pito, en karakteristisk egenskap, är beroende av gräddningstiden.

Avsvalning

”Pão de Ló de Ovar” lämnas att svalna i formen. När den har svalnat klipps papperet.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Produkten ska vara försedd med följande märkning:

1.

Orden ”Pão de Ló de Ovar – Skyddad geografisk beteckning” eller ”Pão de Ló de Ovar SGB”.

2.

Logotypen för ”Pão de Ló de Ovar” enligt nedan.

Image

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Kommunen Ovar (församlingarna Esmoriz, Cortegaça, Maceda, Arada, Ovar, São João, São Vicente och Válega).

5.   Samband med det geografiska området

Sedan slutet av 1700-talet har det kunnande som förknippas med tillverkning av ”Pão de Ló de Ovar” stannat kvar inom gränserna för kommunen Ovar, eller Villa de Ovar som den då hette.

”Pão de Ló de Ovar” får endast tillverkas i kommunen Ovar eftersom det är här den traditionellt framställts och fått sitt anseende i samband med firandet av stilla veckan, vilket dokumenterats av lokalbefolkningen sedan 1781. Den är en historisk och traditionell specialitet i området.

Padre Manuel Lírio, som fick möjlighet att granska det förfallna arkivet hos Irmandade dos Passos, kunde bekräfta att ”Pão de Ló de Ovar” tillverkades i Villa de Ovar i slutet av 1700-talet. Padre Lírio gick igenom böckerna, som ”låg och ruttnade i en oredig hög på marken, som smutsiga trasor, med sönderrivna sidor och bindning som höll på att gå upp”, och skrev följande i Os Passos: subsídios para a história de Ovar: ”Pão de Ló de Ovar gavs 1781 som gåva till de präster som bar plattformen i processionen under stilla veckan. Detta bör bevaras som ett vittnesmål om hur länge denna sötsak har existerat.”

Produktens anseende har sin grund i kombinationen av dels naturliga och regionala faktorer och de högkvalitativa ägg som används, dels det kunnande som är avgörande för slutresultatet.

”Pão de Ló de Ovar” skiljer sig från andra bakverk genom formen, som påminner om ett traditionellt majsbröd, och den krämiga, gula, lätta och mjuka kaka som kallas , med fin gyllenbrun, något fuktig skorpa – ett resultat av de hantverksmässiga metoder som används – samt det fuktiga innanmätet, pito.

Den krämiga, lätta och mjuka, gula kakan, som är fuktig inuti, tillverkas enligt en metod i flera steg. Den traditionella beredningen har sin grund i kunnandet hos Ovars bagare och är avgörande för den jämna gräddning som garanterar att slutprodukten har de erforderliga egenskaperna.

Som ett första steg bereds smeten genom att ägg, socker och (eventuellt) salt vispas samman i upp till 20 minuter, tills blandningen blir vitaktig. Sedan tillsätts siktat mjöl som rörs ned i långsam, jämn takt.

Det kunnande som tillämpas i detta steg är avgörande för de karakteristiska egenskaperna hos ”Pão de Ló de Ovar” och därmed för slutproduktens kvalitet.

Därefter kläs den svarta eller röda lergodsformen med papper, något som är karakteristiskt för denna produkt. Bakpapperet (100–120 g/m2) ska vikas åtta gånger så att fyra jämna veck bildas. Detta måste göras omsorgsfullt så att papperet passar i formen. Vecken ska vara på jämnt avstånd från varandra. Papperet klipps senare med sicksacksax.

Som ett andra steg hälls blandningen i de pappersklädda formarna. Detta kräver kunnande och sakkunskap hos bagaren – rätt mängd blandning måste hållas i formen på rätt sätt för att kakan ska bli ordentligt gräddad utan att blandningen rinner över på papperet.

Som ett tredje steg gräddas kakorna i elektrisk ugn vid 140–200 °C i mellan 50 minuter och två timmar, beroende på den ogräddade produktens vikt. Detta steg är helt avgörande för slutproduktens kvalitet och kräver kunnande för att kakorna ska gräddas precis så länge som behövs för att åstadkomma den önskade texturen. De måste således hållas under ständig uppsikt.

De är klara när skorpan är gyllenbrun och lätt fuktig och innanmätet är krämigt. Beroende på gräddningstiden har ”Pão de Ló” mer eller mindre pito, vilket gör den till ett unikt bakverk.

De särskilda egenskaperna hos ”Pão de Ló de Ovar” härrör från det kunnande som tillämpas när blandningen bereds och hälls i formen och sedan gräddas precis så länge som behövs.

”Pão de Ló de Ovar” daterar sig från slutet av 1700-talet och är ett direkt resultat av det kunnande som krävs för att bereda blandningen och grädda den.

Enligt muntlig tradition fanns det på 1800-talet ett antal familjer i Ovar som tillverkade regionala sötsaker, bland annat den berömda ”Pão de Ló de Ovar”. Marques Gomes, som 1877 skrev om Vila de Ovar i Aveiro e seu Distrito, påpekade att ”Aveiros rivaliserande sötsaker, pão de ló och ovos molles, får allt högre anseende”. ”Pão de Ló de Ovar” blev känd som en traditionell portugisisk sötsak, vilket uppenbarligen berodde på dess höga kvalitet och det faktum att marknaden så småningom började expandera.

Produkten blev också mer allmänt känd tack vare de utställningar som anordnades av Orfeão de Ovar 1949, 1950 och 1972.

”Pão de Ló de Ovar” stannar kvar i minnet på samma sätt som dess smak dröjer sig kvar i munnen och har sedan 1980-talet funnits med vid de flesta av Portugals livsmedelsmässor och haft en framskjuten plats vid de största evenemangen. Produkten blev populär i huvudstaden framför allt på 1890-talet, då besättningarna på fragatas de Ovar (lokala segelbåtar) i samband med högtider gav båtägarna och deras kunder ”Pão de Ló de Ovar” i stora korgar som gåva.

Pão de Ló Celeste de Ovar, som tillverkades och distribuerades i större skala från 1917, bidrog också i hög grad till berömmelsen för ”Pão de Ló de Ovar”.

”Pão de Ló de Ovar” är en unik produkt vars särskilda egenskaper härrör från bagarnas sakkunskap. Härigenom skapas osynliga band som skänker form och smak till de platser där produkten tillverkas.

Anseendet för ”Pão de Ló de Ovar”, som sedan slutet av 1700-talet uteslutande förknippas med kommunen Ovar, är väl dokumenterat.

Det bör noteras att det kunnande som förknippas med tillverkning av ”Pão de Ló de Ovar” genom åren blivit kvar i kommunen Ovar.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.dgadr.mamaot.pt/images/docs/val/dop_igp_etg/Valor/CE_Pao_lo_Ovar.pdf


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


22.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 141/21


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 141/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ORIEL SEA SALT”

EU No: IE-PDO-0005-01318 – 2015.2.26

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Oriel Sea Salt”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Irland

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 2.6 Salt

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Oriel Sea Salt” är namnet på det havssalt som utvinns i bukten vid Port Oriel, Clogherhead, Drogheda, County Louth, Irland. Det är ett finkornigt, kristallvitt salt utan tillsatser. Dess finkorninghet mäts i ”um”, som anger en ”mikrometer”. 90 procent av kornen mäter mellan 90–500 um, och de övriga 10 procenten mäter mellan 500 um och 1 000 um. Det känns nästan som ett pulver. Det faktum att saltet är så finkornigt (och inte består av flingor eller stora kristaller) gör att det tränger in i livsmedel fortare eftersom det smälter, löses upp och sprids i livsmedlet utan motstånd.

Havssaltet har en koncentrerad salt smak. Det är milt, inte skarpt eller surt, vilket beror på att det utvinns i ett slutet, trycksatt system som garanterar att havssaltet aldrig kommer i kontakt med luft, jord eller människor förrän det kommer ut ur systemet, klart för paketering. Detta gör ”Oriel Sea Salt” till ett rent havssalt perfekt för matlagning, tack vare dess unika kornstorlek, konsistens och milda smakprofil. Oberoende blindtester av smak och konsistens har visat att den intensiva smakprofilen gör det möjligt att minska mängden havssalt i livsmedelsprodukter med upp till 30 %.

”Oriel Sea Salt” är naturligt kristallvitt, så det behöver inte tvättas eller sköljas. Detta ger en jämnare förekomst av naturliga havsmineraler såsom magnesium, kalium och upp till 65 spårämnen. (Havssalt tvättas vanligen när utvinningen sker i fria luften eller i saliner.)

Analysintyg för ”Oriel Sea Salt”, som ligger inom +/- 10 % av tabellen nedan.

Analys av ”Oriel Sea Salt”

Test: ICP MS

”Oriel Sea Salt”

 

mg/kg

NaCl

Natriumklorid

mer än 88 viktprocent

H2O

Vatten

mindre än 5 %

Ca

Kalcium

mindre än 5 mg/kg

Mg

Magnesium

500 mg–800 mg/kg

K

Kalium

mindre än 3 000 mg/kg

Cu

Koppar

mindre än 2,0 mg/kg

Zn

Zink

mindre än 2,0 mg/kg

Cr

Krom

mindre än 1,3 mg/kg

Ni

Nickel

mindre än 0,5 mg/kg

Pb

Bly

mindre än 0,4 mg/kg

Mn

Mangan

mindre än 0,1 mg/kg

Cd

Kadmium

mindre än 0,04 mg/kg

Fe

Järn

spår

P

Fosfor

spår

B

Bor

spår

Co

Kobolt

spår

Hg

Kvicksilver

spår

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Havssalt som utvinns på naturlig väg ur Irländska sjön.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Framställning och processteg:

Hela förloppet med insamling, avdunstning, separering och kristallisering genomförs i det angivna området under kontrollerade former för att garantera enhetlighet i slutprodukten. Här ingår följande:

Pumpning och filtrering av havsvatten genom ett filtersystem.

Koncentration av saltvatten i ett slutet trycksatt system.

Kristallisering av havssalt i ett slutet trycksatt system.

Skörd av finkorniga havssaltskristaller.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Port Oriel, Clogherhead ligger på nordvästra sidan av udden Clogher Head som sticker ut i ett djupvattenssund. Det specifika avgränsade området sträcker sig från Clogher Heads sydligaste spets som har latitud = 53,79497 (nord), longitud = -6,21778 (väst), latitud = 53°47′42″ (nord), longitud = 6°13′04″ (väst) till norra spetsen av Dunany Point, latitud = 53,86144 (nord), longitud = -6,23838 (väst), latitud = 53°51′41″ (nord), longitud = 6°14′18″ (väst). Det är en sträcka på fem sjömil som ligger inom det klassificerade produktionsområdet för musslor Live Bivalve Mollusc Classified Production Areas 2014, områdeskod LH-DB-DB, i Dundalk-bukten, som inrättats av Sea Fisheries Protection Authority (den irländska skyddsmyndigheten för havsfiske).

5.   Samband med det geografiska området

Havssaltet är karakteristiskt för sitt ursprung i sin smak och sitt utseende. Precis som druvor påverkas av jordmån och väderlek påverkas ”Oriel Sea Salt” av de djupa strömmarna och vattnets renhet och mineralinnehåll på denna plats, samt av metoden för att skapa, bevara och förädla dessa egenskaper.

Havssalt har utvunnits i denna region i århundraden. Följande text är ett utdrag från the County Louth Archaelogical & Historical Journal: ”On 28th January 1667 Viscount Dungannon leased a parcel of land lying neere ye towne of Carlingforde for erection of saltworks to Colonel Cooke of Chiswick in Middlesex as a salt manufacturer”. I hundratals år har Port Oriel varit synonymt med rika fiskevatten där lokalbefolkningen har kunnat fiska djuphavsfiskar direkt från klipporna och hamnen. När fisken landats i hamnen var salt en avgörande ingrediens för att bevara den för konsumtion, lagring och efterföljande transport till marknaden. {På kartan från 1797 finns det produktionsanläggningar för salt vid markeringen pt mp 16 pm, nära Newry Street. Det finns även dokumenterade uppgifter om slussportarna, som lokalt kallades för saltportar.}

Golfströmmen går förbi Irlands västkust och när den möter det kallare vattnet från Norska havet vänder den ner runt Irlands norra och nordvästra udde till sitt slutmål, fem sjömil utanför bukten vid Port Oriel. Här slutar strömmen då den möter det kraftiga utflödet från River Boyne (Irlands näst längsta flod).

Port Oriel ligger på nordvästra sidan av udden Clogher Head som sticker rakt ut i ett djupvattenssund. Tester har visat att salthalten i dessa vatten är jämförbar med den salthalt som vanligen bara återfinns i djupa havsvatten. Denna höga salthalt har kopplats till Golfströmmens ovanliga djuphavsströmmar i området. Vattnet vid Port Oriel har konsekvent uppmätts till en densitet på 3,5 %–3,6 %, vilket överensstämmer med djupare vatten.

Vattnet vid Port Oriel har konsekvent under många år klassificerats som klass ”A” i internationell skaldjurskvalitet, havets renaste, av Marine Institute of Ireland. Upptagningen av musslor, krabbor, hummer och knivmusslor är en sjudande verksamhet i och runt bukten vid Port Oriel, och denna rika tillgång på skaldjur bidrar också till vattnets höga kvalitet och mineralinnehåll. Denna region ligger också inom det klassificerade produktionsområdet för musslor och knivmusslor Live Bivalve Mollusc Classified Production Areas 2014, områdeskod LH-DB-DB, i Dundalk-bukten, som inrättats av Sea Fisheries Protection Authority.

Egenskaperna hos ”Oriel Sea Salt” är direkt kopplade till de ovanliga djuphavsströmmarna på den geografiska platsen och det höga mineralinnehållet som vanligen inte återfinns i så grunda vatten och som beror på Golfströmmen och de tidvattenrörelser som rör sig runt Irlands norra kust in till den större Dundalk-bukten och följaktligen till bukten vid Port Oriel. Denna höga kvalitet och mineralhalt behålls genom den process där saltet inte kommer i kontakt med vare sig luft, jord eller människor förrän det kommer ut, kristallvitt, otvättat och rikt på mineraler. Detta skapar ett finkornigt havssalt.

Sammanfattning

Havssaltet är karakteristiskt för sitt ursprung med en direkt koppling till vattnets salthalt, kvalitet och mineraldensitet. Detta syns på finkornigheten, den intensiva smaken samt det höga mineralinnehållet hos ”Oriel Sea Salt”.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.agriculture.gov.ie/gi/pdopgitsg-protectedfoodnames/products/


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.