25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/2

Överklagande ingett den 18 september 2015 av Rainer Typke av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 2 juli 2015 i mål T-214/13, Rainer Typke mot Europeiska kommissionen

(Mål C-491/15 P)

(2016/C 027/03)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Rainer Typke (ombud: advokat C. Cortese)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva punkt 2 och 3 i domslutet i tribunalens dom av den 2 juli 2015 i mål T-214/13, Reiner Typke mot Europeiska kommissionen,

—	ogiltigförklara Europeiska kommissionens generalsekretariats beslut i förfarande Gestdem 2012/3258

—	förplikta kommissionen att ersätta klagandens rättegångskostnader i första och andra instans.

Grunder och huvudargument

Till stöd för överklagandet anför klaganden en enda grund, som delas upp i två delgrunder.

För det första gjorde tribunalen en felaktig tolkning av förordning 1049/2001 (1), i synnerhet av artikel 3a och artikel 4.6, genom att anta att tillämpningen av dessa artiklar i förhållande till normaliserade relationsdatabaser kräver att en åtskillnad görs mellan delvis tillgång till handlingar som lagras i en relationsdatabas, och enbart tillgång till information som databasen innehåller. Eftersom det senare alternativet påstås innebära att ett nytt dokument skapas är förordningens bestämmelser om tillgång inte tillämpliga i sådana fall. Tribunalen gjorde särskilt en felaktig bedömning då den i huvudsak fann att förordning 1049/2001 inte är tillämplig på en ansökan om tillgång till en normaliserad relationsdatabas som kräver att SQL-frågor tas fram som inte använts tidigare av den tillfrågade institutionen ”mer eller mindre regelbundet för den databas som är aktuell i förevarande mål”och är ”förprogrammerade”, eftersom en sådan sökning inte skulle kunna utföras med hjälp av de sökverktyg som är tillgängliga för den aktuella databasen, vilket skulle därmed innebära att ett nytt dokument skapades.

För det andra gjorde tribunalen en felaktig bedömning då den fann att klagandens ansökan inte avsåg en befintlig handling, och under alla omständigheter inte föll inom tillämpningsområdet för förordning 1049/2001, grundat på följande felaktiga antaganden:

—	det vore omöjligt för den tillfrågade institutionen att bevilja ansökan om tillgång, eftersom befintliga handlingar inte skulle motsvara sökningen (tribunalens dom, punkt 73)

—	klagandens ansökan skulle klassificeras enligt ett schema som inte finns i denna databas, i synnerhet på grund av viss behandling av de aktuella uppgifterna som skulle krävas (tribunalens dom, punkterna 58, 66, 68; 62,63)

—	det skulle innebära att ett nytt dokument skapades som innehöll information i ett nytt format och enligt urvalskriterier som uppställts av klaganden (tribunalens dom, punkterna 61,67)

Genom de antaganden som kritiserats i detta stycke missuppfattade dessutom tribunalen den ingivna och tillgängliga bevisningen. Detsamma gäller angående tribunalens uttalande att en laglighetspresumption är tillämplig i förevarande fall för varje förklaring från en institution att begärda handlingar inte finns (tribunalens dom, punkt 66).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar

EUT L 145, s. 43

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Szegedi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 22 september 2015 – Euro-Team Kft. mot Budapest Rendőrfőkapitánya

(Mål C-497/15)

(2016/C 027/04)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Szegedi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Euro-Team Kft.

Motpart: Budapest Rendőrfőkapitánya

Tolkningsfrågor

Ska kravet på proportionalitet i artikel 9a i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 (1) om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (nedan kallat eurovinjett-direktivet) tolkas så, att detta utgör hinder för det påföljdssystem som införts i bilaga 9 till dekret nr 410 av den 29 december 2007 som omfattar en förteckning över trafiköverträdelser som beivras med administrativa böter, uppgifter om storleken på de bötesbelopp som påförs vid trafiköverträdelser, tillämpningen av bötessystemet och villkoren för medverkan vid trafikkontroller [a közigazgatási bírsággal sújtandó közlekedési szabályszegések köréről, az e tevékenységekre vonatkozó rendelkezések megsértése esetén kiszabható bírságok összegéről, felhasználásának rendjéről és az ellenőrzésben történő közreműködés feltételeiről szóló 410/2007. (XII. 29.) Korm. rendelet] (nedan kallat bötesdekretet), enligt vilket ett fast bötesbelopp påförs – det vill säga oberoende av överträdelsens allvar – vid överträdelse av reglerna om vägavgifter?

2)	Är de administrativa böter som föreskrivs i bilaga 9 till bötesdekretet förenliga med kravet i artikel 9a i eurovinjett-direktivet på att påföljder som föreskrivs i nationell lagstiftning ska vara effektiva, proportionella och avskräckande?

3)	Ska kravet på proportionalitet i artikel 9a i eurovinjett-direktivet tolkas så, att detta utgör hinder för dels ett påföljdssystem som, såsom det i det nationella målet aktuella, ålägger dem som överträder reglerna ett strikt ansvar, dels bötesbeloppets storlek enligt nämnda system?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EGT L 187, s. 42).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Szegedi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 22 september 2015 – Spirál-Gép kft. mot Budapest Rendőrfőkapitánya

(Mål C-498/15)

(2016/C 027/05)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Szegedi Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Spirál-Gép kft.

Motpart: Budapest Rendőrfőkapitánya

Tolkningsfrågor

Ska kravet på proportionalitet i artikel 9a i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (1) (nedan kallat eurovinjett-direktivet) tolkas så, att detta utgör hinder för det påföljdssystem som införts i bilaga 9 till dekret nr 410 av den 29 december 2007 som omfattar en förteckning över trafiköverträdelser som beivras med administrativa böter, uppgifter om storleken på de bötesbelopp som påförs vid trafiköverträdelser, tillämpningen av bötessystemet och villkoren för medverkan vid trafikkontroller [a közigazgatási bírsággal sújtandó közlekedési szabályszegések köréről, az e tevékenységekre vonatkozó rendelkezések megsértése esetén kiszabható bírságok összegéről, felhasználásának rendjéről és az ellenőrzésben történő közreműködés feltételeiről szóló 410/2007. (XII. 29.) Korm. rendelet] (nedan kallat bötesdekretet), enligt vilket ett fast bötesbelopp påförs – det vill säga oberoende av överträdelsens allvar – vid överträdelse av reglerna om vägavgifter?

2)	Är de administrativa böter som föreskrivs i bilaga 9 till bötesdekretet förenliga med kravet i artikel 9a i eurovinjett-direktivet på att påföljder som föreskrivs i nationell lagstiftning ska vara effektiva, proportionella och avskräckande?

3)	Ska kravet på proportionalitet i artikel 9a i eurovinjett-direktivet tolkas så, att detta utgör hinder för dels ett påföljdssystem som, såsom det i det nationella målet aktuella, ålägger dem som överträder reglerna ett strikt ansvar, dels bötesbeloppets storlek enligt nämnda system?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EGT L 187, s. 42).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/5

Begäran om förhandsavgörande framställd av Prekršajni Sud u Bjelovaru (Kroatien) den 25 september 2015 – Renata Horžić mot Privredne banke Zagreb i Bože Prke

(Mål C-511/15)

(2016/C 027/06)

Rättegångsspråk: kroatiska

Hänskjutande domstol

Prekršajni Sud u Bjelovaru

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Renata Horžić

Motpart: Privredna banka Zagreb, Božo Prka

Tolkningsfrågor

Kan en retroaktiv tillämpning av lagen [om konsumentkrediter] tolkas och bedömas enkom utifrån bestämmelserna i denna lag respektive är en sådan tillämpning av lagen [om konsumentkrediter] förenlig med unionsrätten, i synnerhet artikel 30 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 (1) vari det uttryckligen föreskrivs att direktivet inte är tillämpligt på kreditavtal som ingicks innan den nationella lagstiftning varigenom direktivet införlivades med nationell rätt trädde i kraft?

Under de omständigheter som beskrivs ovan önskas svar på om den straffrättsliga bestämmelse som föreskrivs i artikel 26.1 punkt 28 i den kroatiska av lagen om konsumentkrediter – i enlighet med artikel 23 i direktivet och mot bakgrund av övergångsbestämmelserna i artikel 30 – kan tolkas så att de påföljder som föreskrivs för överträdelse av en nationell bestämmelse som antagits med stöd av det aktuella direktivet inte kan tillämpas på eventuella överträdelser som är hänförliga till kreditavtal som löper den dag då de nationella genomförandeåtgärderna träder i kraft?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, s. 66)

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Prekršajni Sud u Bjelovaru (Kroatien) den 25 september 2015 – Siniša Pušić mot Privredne banke Zagreb i Bože Prke

(Mål C-512/15)

(2016/C 027/07)

Rättegångsspråk: kroatiska

Hänskjutande domstol

Prekršajni Sud u Bjelovaru

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Siniša Pušić

Motpart: Privredna banka Zagreb, Božo Prka

Tolkningsfrågor

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, s. 66)

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Midden-Nederland (Nederländerna) den 5 oktober 2015 – Stichting Brein mot Jack Frederik Wullems, som även bedriver verksamhet under namnet Filmspeler

(Mål C-527/15)

(2016/C 027/08)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Midden-Nederland

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Stichting Brein

Svarande: Jack Frederik Wullems, som även bedriver verksamhet under namnet Filmspeler

Tolkningsfrågor

Ska artikel 3.1 i upphovsrättsdirektivet (1) tolkas så, att det rör sig om en ”överföring till allmänheten” i den mening som avses i den artikeln om någon säljer en produkt (mediespelare) i vilken vederbörande har installerat tilläggsprogram som innehåller hyperlänkar till webbplatser på vilka upphovsrättsligt skyddade verk, såsom filmer, serier och liveutsändningar, görs direkt tillgängliga utan rättsinnehavarnas medgivande?

Gör det därvid skillnad

—	om de upphovsrättsligt skyddade verken över huvud taget inte tidigare, eller uteslutande via ett abonnemang och med rättsinnehavarnas medgivande, har offentliggjorts på internet?

—	om de tilläggsprogram som innehåller hyperlänkar till webbplatser på vilka upphovsrättsligt skyddade verk görs direkt tillgängliga utan rättsinnehavarnas medgivande är fritt tillgängliga och även kan installeras i mediespelaren av användarna själva?

—	om allmänheten även utan mediespelaren kan få åtkomst till webbplatserna och således de upphovsrättsligt skyddade verk som – utan rättsinnehavarnas medgivande – har tillgängliggjorts på dessa platser?

Ska artikel 5 i upphovsrättsdirektivet (direktiv 2001/29/EG) tolkas så, att det inte rör sig om ”laglig användning” i den mening som avses i punkt 1 b [Orig. s. 19] i nämnda artikel om en slutanvändare gör ett tillfälligt mångfaldigande vid strömningen av ett upphovsrättsligt skyddat verk från en webbplats som drivs av en tredje man på vilken detta upphovsrättsligt skyddade verk utbjuds utan rättsinnehavarnas medgivande?

Om fråga 1 ska besvaras nekande, strider i så fall en slutanvändares tillfälliga mångfaldigande vid strömningen av ett upphovsrättsligt skyddat verk från en webbplats på vilken detta upphovsrättsligt skyddade verk utbjuds utan rättsinnehavarnas medgivande mot ”trestegstestet” enligt artikel 5.5 i upphovsrättsdirektivet (direktiv 2001/29/EG)?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10)

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av College van Beroep voor het Bedrijfsleven (Nederländerna) den 13 oktober 2015 – Tele2 (Netherlands) BV m.fl. mot Autoriteit Consument en Markt (ACM), övrig part i målet: European Directory Assistance NV

(Mål C-536/15)

(2016/C 027/09)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

College van Beroep voor het Bedrijfsleven

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Tele2 (Netherlands) BV, Ziggo BV, Vodafone Libertel BV

Motpart: Autoriteit Consument en Markt (ACM)

Övrig part i målet: European Directory Assistance NV

Tolkningsfrågor

Ska artikel 25.2 i direktiv 2002/22/EG (1) tolkas så, att med begäran även ska förstås en begäran från ett företag med hemvist i en annan medlemsstat, som begär sådan information som behövs för att tillhandahålla allmänna nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar som erbjuds i den medlemsstaten och/eller i en annan medlemsstat?

Om den första frågan ska besvaras jakande, får det företag som tilldelar telefonnummer, och som enligt en nationell bestämmelse är skyldigt att begära abonnentens samtycke för att införa dennes uppgifter i abonnentförteckningar och nummerupplysningstjänster av standardtyp, vad gäller nämnda samtycke med stöd av icke-diskrimineringsprincipen göra åtskillnad mellan företag utifrån i vilken medlemsstat det företag som begär information i den mening som avses i artikel 25.2 i direktiv 2002/22/EG tillhandahåller abonnentförteckningarna och nummerupplysningstjänsterna?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, s. 51).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/8

Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 15 oktober 2015 – Daniel Bowman mot Pensionsversicherungsanstalt

(Mål C-539/15)

(2016/C 027/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Daniel Bowman

Motpart: Pensionsversicherungsanstalt

Tolkningsfrågor

Ska artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna jämförd med artiklarna 2.1, 2.2 och 6.1 i direktiv 2000/78/EG (1) – också med beaktande av artikel 28 i stadgan om de grundläggande rättigheterna – tolkas så,

a)	att en kollektivavtalsbestämmelse i vilken det föreskrivs att en längre tidsperiod ska krävas för lönegradsuppflyttning i början av karriären, och som därmed gör det svårare att nå nästa lönegrad, utgör indirekt diskriminering på grund av ålder,

b)	och, om så är fallet, att en sådan bestämmelse är lämplig och nödvändig, med beaktande av den begränsade yrkeserfarenheten i början av karriären?

(1) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, s. 16)

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 20 oktober 2015 – Interservice d.o.o. Koper mot Sándor Horváth

(Mål C-547/15)

(2016/C 027/11)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Interservice d.o.o. Koper

Motpart: Sándor Horváth

Tolkningsfrågor

Ska artikel 96.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (1) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen tolkas så, att med fraktförare avses inte bara den person som ingår ett transportavtal med säljaren för att transportera varorna (den avtalsslutande fraktföraren eller huvudfraktföraren), utan även den person som helt eller delvis utför transporten på grundval av ett annat transportavtal som denne har ingått med den avtalsslutande fraktföraren eller huvudfraktföraren (underleverantören av transporten)?

Om svaret på fråga 1 är jakande, ska artikel 96.2 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen tolkas så, att i en situation som den som är aktuell i det nationella målet är underleverantören av transporten skyldig att, innan vederbörande fortsätter att transportera varorna, på ett tillfredsställande sätt försäkra sig om att huvudfraktföraren verkligen har företett varorna vid bestämmelsetullkontoret på föreskrivet vis?

(1) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva: område 2, volym 16, s. 4).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 26 oktober 2015 – Undis Servizi Srl mot Comune di Sulmona

(Mål C-553/15)

(2016/C 027/12)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Undis Servizi Srl

Motpart: Comune di Sulmona

Tolkningsfrågor

1)	Ska man vid bedömningen av huvuddelen av den kontrollerade enhetens verksamhet även beakta de tjänster som en offentlig myndighet som inte är delägare ålägger till förmån för offentliga organ som inte är delägare?

2)	Ska man vid bedömningen av huvuddelen av den kontrollerade enhetens verksamhet även beakta de tilldelningar av kontrakt som gjorts till offentliga organ som inte är delägare innan villkoret avseende ”motsvarande kontroll” trädde ikraft?

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Provincial de Cantabria (Spanien) den 27 oktober 2015 – Luca Jerónimo García Almodóvar och Catalina Molina Moreno mot Banco de Caja España de Inversiones, Salamanca y Soria, S.A.U.

(Mål C-554/15)

(2016/C 027/13)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Audiencia Provincial de Cantabria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Luca Jerónimo García Almodóvar och Catalina Molina Moreno

Motpart: Banco de Caja España de Inversiones, Salamanca y Soria, S.A.U.

Tolkningsfrågor

Är en begränsning av den retroaktiva verkan av en ogiltigförklaring av ett villkor om räntegolv som förts in i ett konsumentavtal på grund av att villkoret är oskäligt förenligt med principen att oskäliga avtalsvillkor inte är bindande och artiklarna 6 och 7 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal?

2)	Är det förenligt med artiklarna 6 och 7 i direktiv [93/13] att upprätthålla de redan realiserade rättsverkningarna av ett villkor som förts in i ett konsumentavtal och som förklarats ogiltigt på grund av att det är oskäligt?

Är det förenligt med artiklarna 6 och 7 i direktiv [93/13] att begränsa den retroaktiva verkan av en ogiltigförklaring av ett villkor om räntegolv som förts in i ett konsumentavtal och som befunnits oskäligt på grund av att det anses föreligga en risk för allvarliga störningar som påverkar den allmänna ekonomiska ordningen och god tro?

Om svaret på föregående fråga är jakande, är det förenligt med artiklarna 6 och 7 i direktiv [93/13] att, när en konsument framställer en invändning mot verkställighet riktad mot denne på grund av att ett villkor som förts in i ett konsumentavtal som ligger till grund för verkställigheten eller där verkställighetsbeloppet fastställts är oskäligt, presumera att det föreligger en risk för allvarliga störningar som påverkar den allmänna ekonomiska ordningen, eller ska detta prövas och bedömas på grundval av de konkreta ekonomiska uppgifter som visar vilka makroekonomiska följder det skulle få att tillmäta en ogiltigförklaring av ett oskäligt villkor retroaktiv verkan?

När en konsument invänder mot verkställighet på grund av att ett villkor som förts in i ett konsumentavtal som ligger till grund för verkställigheten eller där verkställighetsbeloppet fastställts är oskäligt, är det då förenligt med artiklarna 6 och 7 i direktiv [93/13] att pröva risken för allvarliga störningar som påverkar den ekonomiska ordningen på grundval av de ekonomiska effekterna av en potentiell individuell talan eller en invändning mot verkställighet på grund av ett villkor är oskäligt av ett stort antal konsumenter, eller ska denna prövas med hänsyn till de ekonomiska följderna för ekonomin av en konkret invändning mot verkställighet från den berörda konsumentens sida?

6)	Om svaret på fråga 3 är jakande, är en abstrakt prövning av en näringsidkarens handlande för att klarlägga om god tro föreligger förenlig med artiklarna 6 och 7 i direktiv [93/13]?

7)	Eller är det tvärtom nödvändigt att pröva och bedöma om god tro föreligger i varje konkret fall, med hänsyn till näringsidkarens konkreta handlande när avtalet ingicks eller när det oskäliga villkoret fördes in i avtalet, vid tolkning av artikel 6 i direktiv [93/13]?

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Paris (Frankrike) den 4 november 2015 – Carrefour Hypermarchés SAS mot ITM Alimentaire International SASU

(Mål C-562/15)

(2016/C 027/14)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d'appel de Paris

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Carrefour Hypermarchés SAS

Motpart: ITM Alimentaire International SASU

Tolkningsfrågor

Ska artikel 4 a och c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG (1) av den 12 december 2006 […], enligt vilken ”[j]ämförande reklam skall … vara tillåten under förutsättning att … den inte är vilseledande … [och] på ett objektivt sätt jämför en eller flera väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos dessa varor och tjänster”, tolkas så att en jämförelse av priserna på varor som saluförs av butikskedjor endast är tillåten om varorna saluförs i butiker av samma format eller storlek?

2)	Utgör den omständigheten att de butiker som omfattas av prisjämförelsen är av olika storlek eller format sådan väsentlig information enligt direktiv 2005/29/EG (2) som konsumenterna måste få kännedom om?

3)	Om så är fallet, i vilken omfattning och/eller på vilket sätt ska denna information spridas till konsumenterna?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (EUT L 376, s. 21).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, s. 22).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Vilniaus apygardos teismas (Litauen) den 2 november 2015 – UAB ”LitSpecMet” mot UAB Vilniaus lokomotyvų remonto depas

(Mål C-567/15)

(2016/C 027/15)

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Vilniaus apygardos teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: UAB LitSpecMet

Svarande: UAB Vilniaus lokomotyvų remonto depas

Tredje part: UAB ”Plienmetas”

Tolkningsfrågor

Ska artikel 1.9 i direktiv 2004/18/EG (1) tolkas så, att ett bolag

—	som har bildats av en upphandlande myndighet som är verksam på järnvägstransportområdet, det vill säga driften av allmänna järnvägars infrastruktur, transport av passagerare och gods,

—

som självständigt bedriver affärsverksamhet, fastlägger en strategi för verksamheten, fattar beslut om villkoren för bolagets verksamhet (produktmarknad, kundsegment och så vidare), agerar på en konkurrensutsatt marknad i hela Europeiska unionen och utanför EU-marknaden, tillhandahåller tjänster avseende tillverkning och reparation av rullande materiel och deltar i upphandlingsförfaranden som har samband med den verksamheten i syfte att erhålla beställningar från tredje parter (inte moderbolaget),

—	som tillhandahåller den som bildat bolaget tjänster avseende reparation av rullande materiel på grundval av interna transaktioner och värdet av dessa tjänster motsvarar 90 procent av bolagets hela verksamhet,

—	vars tjänster, som den som bildat bolaget tillhandahålls, är avsedda att säkerställa dennas verksamhet avseende transport av passagerare och gods; inte ska anses vara en upphandlande myndighet?

Om EU-domstolen finner att bolaget ska anses vara en upphandlande myndighet under de förutsättningar som angetts ovan, ska artikel 1.9 i direktiv 2004/18/EG tolkas så, att bolagets ställning som upphandlande myndighet upphör när värdet av tjänsterna avseende reparation av rullande materiel, vilka den upphandlande myndighet som bildat bolaget tillhandahålls på grundval av interna transaktioner, sjunker och utgör mindre än 90 procent eller inte är huvuddelen av den totala omsättningen i bolagets verksamhet?

(1) Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Riigikohus (Estland) den 2 november 2015 – F. Hoffmann-La Roche AG mot Accord Healthcare OÜ

(Mål C-572/15)

(2016/C 027/16)

Rättegångsspråk: estniska

Hänskjutande domstol

Riigikohus

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: F. Hoffmann-La Roche AG

Svarande: Accord Healthcare OÜ

Tolkningsfrågor

Ska artikel 21.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 (1) av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (kodifierad version) tolkas så, att giltighetstiden förkortas för ett tilläggsskydd som meddelats i en medlemsstat enligt nationell rätt före dess anslutning till Europeiska unionen och vars giltighetstid för en aktiv ingrediens enligt uppgifterna i detta tilläggsskydd skulle vara längre än femton år från den dag ett läkemedel som består av eller innehåller den aktiva ingrediensen först godkändes för saluförande i unionen?

Om den första frågan besvaras jakande: Är artikel 21.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (kodifierad version) förenlig med unionsrätten, särskilt med de allmänna unionsrättsliga principerna om skydd för förvärvade rättigheter, förbudet mot retroaktiv tillämpning och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

(1) EUT, L 152, s. 1.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad – Veliko Tarnovo (Bulgarien) den 9 november 2015 – ET ”Maya Marinova” mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” Veliko Tarnovo pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite

(Mål C-576/15)

(2016/C 027/17)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad – Veliko Tarnovo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: ET ”Maya Marinova”

Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” Veliko Tarnovo pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite

Tolkningsfrågor

Ska artikel 273, artikel 2.1 a, artikel 9[.1] och artikel 14[.1] i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt med hänsyn till principerna om skatteneutralitet och proportionalitet tolkas så, att en medlemsstat har rätt att behandla den faktiska avsaknaden av varor som levererats till en beskattningsbar person genom beskattningsbara leveranser som en beskattningsbar leverans mot vederlag av dessa varor företagen av samma person i senare led utan att mottagaren av varorna har identifierats, i syfte att förebygga mervärdesskattebedrägerier?

Ska de bestämmelser som nämnts i den första frågan med hänsyn till principerna om skatteneutralitet och proportionalitet tolkas så, att en medlemsstat har rätt att behandla avsaknaden av bokföring av skattehandlingar för beskattningsbara leveranser som mottagits av beskattningsbar person på det sätt som angivits i den första frågan, i syfte att förebygga mervärdesskattebedrägerier?

Ska artikel 273, artikel 73 och artikel 80 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt med hänsyn till principerna om likabehandling och proportionalitet tolkas så, att medlemsstaterna har rätt att med stöd av nationella bestämmelser som inte syftar till att genomföra direktiv 2006/112 bestämma beskattningsunderlaget för leverans av varor som utförts av en beskattningsbar person med avvikelse från den allmänna bestämmelsen i artikel 73 i direktivet och de uttryckliga undantagsbestämmelserna i artikel 80 i direktivet, i syfte att dels förebygga mervärdesskattebedrägerier, dels bestämma ett så pålitligt beskattningsunderlag som möjligt för de aktuella transaktionerna?

(1) EUT L 347, s. 1.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Amsterdam (Nederländerna) den 6 november 2015 – Openbaar Ministerie mot Daniel Adam Popławski

(Mål C-579/15)

(2016/C 027/18)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Amsterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Openbaar Ministerie

Svarande: Daniel Adam Popławski

Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor

Får en medlemsstat införliva artikel 4.6 i rambeslut 2002/584/RIF (1) med sin nationella rätt, på ett sådant sätt att

—	dess verkställande rättsliga myndighet utan vidare är skyldig att vägra ett verkställighetsöverlämnande av en person som är medborgare eller invånare i den verkställande medlemsstaten,

—	denna vägran automatiskt leder till att den staten förklarar sig vara beredd att ta över verkställigheten av den frihetsberövande påföljd som medborgaren eller invånaren har ådömts, och

—

att beslutet om huruvida verkställigheten ska övertas dock fattas först efter det att verkställighetsöverlämnandet har vägrats, och att ett positivt beslut är beroende av 1) stöd i en konvention som är i kraft mellan den utfärdande medlemsstaten och den verkställande medlemsstaten, 2) de villkor som uppställs i den konventionen, och 3) den utfärdande medlemsstatens medverkan i form av exempelvis framställande av en begäran om detta,

med följden att den verkställande medlemsstaten riskerar att inte kunna ta över verkställigheten efter det att den har vägrat verkställighetsöverlämnande, samtidigt som denna risk inte påverkar skyldigheten att vägra verkställighetsöverlämnande?

För det fall fråga 1 ska besvaras nekande,

kan då en nationell domstol tillämpa bestämmelserna i rambeslut 2002/584/RIF direkt, trots att det framgår av artikel 9 i protokoll (nr 36) om övergångsbestämmelser att rättsverkan för rambeslutet efter Lissabonfördragets ikraftträdande ska bestå så länge rambeslutet inte upphävs, ogiltigförklaras eller ändras, och

b)	om så är fallet, är då artikel 4.6 i rambeslut 2002/584/RIF tillräckligt precis och ovillkorlig för att kunna tillämpas av nationell domstol?

Om frågorna 1 och 2 b ska besvaras nekande: får en medlemsstat enligt vars nationella lagstiftning övertagandet av verkställigheten av en utländsk frihetsberövande påföljd är villkorat av att det finns stöd för detta i en konvention, införliva artikel 4.6 i rambeslut 2002/584/RIF med sin nationella rätt på ett sådant sätt att artikel 4.6 i rambeslut 2002/584/RIF i sig ger det konventionsstöd som krävs, i syfte att undvika den risk för straffrihet som det nationella kravet på konventionsstöd för med sig (se fråga 1)?

Om frågorna 1 och 2 b ska besvaras nekande: får en medlemsstat införliva artikel 4.6 i rambeslut 2002/584/RIF med sin nationella rätt på ett sådant sätt att det, för att kunna vägra verkställighetsöverlämnande av en invånare i den verkställande medlemsstaten som är medborgare i en annan medlemsstat, uppställs ett krav på att den verkställande medlemsstaten har jurisdiktion för de gärningar som avses i den europeiska arresteringsordern och att det inte föreligger några faktiska hinder för en (eventuell) lagföring i den verkställande medlemsstaten av dessa invånare för dessa gärningar (som till exempel att den utfärdande medlemsstaten vägrar att lämna över handlingarna i brottmålet till den verkställande medlemsstaten), trots att något sådant villkor inte uppställs för att vägra verkställighetsöverlämnande av någon som är medborgare i den verkställande medlemsstaten?

(1) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna – Uttalanden från vissa medlemsstater vid antagandet av rambeslutet (EGT L 190, s. 1).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/15

Talan väckt den 10 november 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Tjeckien

(Mål C-581/15)

(2016/C 027/19)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: Z. Malůšková, J. Hottiaux)

Svarande: Republiken Tjeckien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 16.1 och 16.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG genom att underlåta att upprätta ett nationellt elektroniskt register över vägtransportföretag och sammankoppla detta med de andra medlemsstaternas nationella elektroniska register, samt

—	förplikta Republiken Tjeckien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har anfört följande argument till stöd för sin talan:

Republiken Tjeckien hade inte den 30 juni 2015, vid utgången av den frist som föreskrevs i det motiverade yttrandet, upprättat ett nationellt elektroniskt register över vägtransportföretag och sammankopplat detta med de andra medlemsstaternas nationella elektroniska register, såsom den skulle ha gjort i enlighet med artikel 16.1 och 16.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. (1)

(1) EUT L 300, 2009, s. 51.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/16

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Amsterdam (Nederländerna) den 11 november 2015 – Openbaar Ministerie mot Gerrit van Vemde

(Mål C-582/15)

(2016/C 027/20)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Amsterdam

Parter i målet vid den nationella domstolen

Åklagarmyndighet: Openbaar Ministerie

Motpart: Gerrit van Vemde

Tolkningsfråga

Ska artikel 28.2 i rambeslut 2008/909/RIF (1) tolkas så, att den förklaring som avses i den artikeln endast får avse domar som meddelats före den 5 december 2011, oavsett när dessa domar vunnit laga kraft, eller ska denna artikel tolkas så, att förklaringen endast får avse domar som vunnit laga kraft före den 5 december 2011?

(1) Rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen (EUT L 327, s. 27)

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/17

Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos Aukščiausiojo Teismo (Lettland) den 12 november 2015 – Lietuvos Respublikos transporto priemonių draudikų biuras mot GintarasDockevičius och Jurgitą Dockevičienė

(Mål C-587/15)

(2016/C 027/21)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Lietuvos Aukščiausiasis Teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lietuvos Respublikos transporto priemonių draudikų biuras

Motparter: Gintaras Dockevičius och Jurgita Dockevičienė

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 2, 10.1, 10.4 och 24.2 i direktiv 2009/103 (1), artiklarna 3.4, 5.1, 5.4, 6.1 och 10 i de interna föreskrifterna (2) samt artikel 47 i stadgan (jämförda med varandra eller var för sig, men utan begränsning av föregående bestämmelser) tolkas så, att de, när

a)	en nationell trafikförsäkringsbyrå (byrå A) betalar ersättning till en skadelidande i en trafikolycka i medlemsstaten där byrån är inrättad, eftersom skadevållaren, som är medborgare i en annan medlemsstat, inte har tecknat ansvarsförsäkring,

b)	byrå A, på grund av denna ersättning, har inträtt i den skadelidandes rätt till skadestånd och söker återbetalning av de kostnader byrå A har ådragit sig genom skaderegleringen från den nationella trafikförsäkringsbyrån i skadevållarens hemland (byrå B),

c)	byrå B, utan att genomföra någon självständig utredning och utan att efterfråga ytterligare information, godtar byrå A:s begäran om återbetalning,

d)	byrå B väcker talan mot svarandena (skadevållaren och fordonets ägare) om ersättning av de utgifter byrå B ådragit sig,

innebär att kärande i nämnda förfarande (byrå B) helt kan stödja sin talan mot svarandena (skadevållaren och fordonets ägare) på det faktum att byrå A har fått ersättning för sina kostnader och att käranden inte har någon skyldighet att styrka att villkoren för svarandens/skadevållarens ersättningsansvar var uppfyllda (skuld, brott, kausalsamband och skadeomfattning) eller att utländsk rätt tillämpats korrekt när den skadelidande erhöll ersättning?

Ska artikel 24.1 femte stycket c i direktiv 2009/103 och artikel 3.1 och 3.4 i de interna föreskrifterna (jämförda med varandra eller var för sig, men utan begränsning av föregående bestämmelser) tolkas så, att byrå A på ett klart och tydligt sätt (även med avseende på det språk som informationen tillhandahålls på) måste underrätta skadevållaren och fordonets ägare (om de inte är samma person) om förhållandet att skadehantering har inletts och förfarandets fortgång innan den fattar ett slutligt beslut om att ersätta den skadelidande partens skada och ge dem tillräcklig tid för att yttra sig om eller invända mot skaderegleringsbeslutet och/eller ersättningsbeloppet?

Om fråga 1 besvaras nekande (det vill säga om svarandena (skadevållaren och fordonets ägare) kan kräva att käranden (byrå B) ska styrka, eller kan invända mot eller ifrågasätta bland annat omständigheterna kring trafikolyckan, tillämpningen av regelverket som ledde till ersättningsansvar för skadevållaren, skadans storlek och beräkning) ska då artiklarna 2, 10.1 och 24.2 i direktiv 2009/1003 och artikel 3.4 andra stycket i de interna föreskrifterna (jämförda med varandra eller var för sig, men utan begränsning av föregående bestämmelser) tolkas så, att byrå A, trots att byrå B inte begärde att byrå A skulle tillhandahålla information om tolkningen av den tillämpliga lagstiftningen i olycksfallslandet samt om skaderegleringen innan slutligt beslut fattades, i alla händelser måste tillhandahålla information till byrå B om den senare sedermera begär det, samt sådan annan information som krävs för att byrå B ska kunna styrka sin [regress]talan mot svarandena (skadevållaren och fordonets ägare)?

Om fråga 2 besvaras jakande (det vill säga om byrå A har en skyldighet att underrätta skadevållaren och fordonets ägare om skaderegleringen och ge dem en möjlighet att inkomma med invändningar i fråga om sitt ansvar och skadans storlek), vilken verkan har det då om byrå A inte uppfyller denna informationsskyldighet med avseende på

a)	byrå B:s skyldighet att godta byrå A:s talan om återbetalning, och

b)	skadevållarens och fordonsägarens skyldighet att ersätta byrå B för den skada byrån ådragit sig?

Ska artiklarna 5.1 och 10 i de interna föreskrifterna tolkas så, att de innebär att det försäkringsbelopp som byrå A har betalat till den skadelidande parten ska betraktas som en icke återbetalningsbar risk som byrå A ådragit sig (om inte byrå B påtar sig risken), snarare än en ekonomisk förpliktelse för den andra personen som var inblandad i samma trafikolycka, med hänsyn, i synnerhet, till omständigheterna i förevarande mål, nämligen

—	att ersättningsorganet (byrå A) inledningsvis avvisade den skadelidandes ansökan om ersättning,

—	att den skadelidande, därför, väckte talan om ersättning,

—	att denna talan mot byrå A ogillades av domstolen i första instans, eftersom den var ogrundad och inte styrktes av bevisning,

—	att en förlikning mellan den skadelidande parten och byrå A endast uppnåddes i högre instans, när denna domstol angav att målet skulle återförvisas för ny prövning om förlikning inte uppnåddes,

—	att byrå A:s beslut att ingå denna förlikning huvudsakligen motiverades av en önskan att undvika ytterligare kostnader på grund av en utdragen rättegång, och

—	att ingen domstol i förevarande mål har fastställt ansvar (skuld) för svaranden som var inblandad i trafikolyckan?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EUT L 263, s. 11).

(2) Kommissionens beslut 2003/564/EG av den 28 juli 2003 om tillämpningen av rådets direktiv 72/166/EEG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs (EUT L 192, s. 23).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/19

Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice of England & Wales Queen’s Bench Division (Administrative Court) (Förenade kungariket) den 13 november 2015 – The Gibraltar Betting and Gaming Association Limited mot Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs, Her Majesty’s Treasury

(Mål C-591/15)

(2016/C 027/22)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice of England & Wales (Queen’s Bench Division, Administrative Court)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: The Gibraltar Betting and Gaming Association Limited

Motparter: Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs, Her Majesty’s Treasury

Tolkningsfrågor

Mot bakgrund av artikel 56 FEUF och det konstitutionella förhållandet mellan Gibraltar och Förenade kungariket:

1.1.	Ska Gibraltar och Förenade kungariket behandlas som om de var en del av en enda medlemsstat enligt unionsrätten, vilket i så fall innebär att artikel 56 FEUF inte gäller utom i den utsträckning som den kan gälla för en nationell åtgärd, eller

1.2.

har Gibraltar, med beaktande av artikel 355.3 FEUF, konstitutionell status som ett territorium inom EU som är skilt från Förenade kungariket, vilket i så fall innebär att tillhandahållandet av tjänster mellan Gibraltar och Förenade kungariket ska behandlas som handel inom unionen enligt artikel 56 FEUF, eller

1.3.	ska Gibraltar behandlas som ett tredjeland eller tredjeterritorium, så att unionsrätten bara är tillämplig när det gäller handel mellan de båda områdena under de omständigheter då unionsrätten är tillämplig mellan en medlemsstat och icke-medlemsstat, eller

1.4.	ska det konstitutionella förhållandet mellan Gibraltar och Förenade kungariket behandlas på något annat sätt enligt artikel 56 FEUF?

2.	Utgör en nationell beskattning som har sådana särdrag som beskattningen enligt det nya skattesystemet en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 FEUF?

3.	Om fråga 2 ska besvaras jakande, är de syften som den hänskjutande domstolen har funnit att nationella åtgärder (som det nya skattesystemet) fyller legitima mål som kan motivera en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 FEUF?

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/19

Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Förenade kungariket) den 13 november 2015 – Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs mot British Film Institute

(Mål C-592/15)

(2016/C 027/23)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs

Motpart: British Film Institute

Tolkningsfrågor

Är artikel 13 A 1 n i sjätte direktivet (1), särskilt uttrycket ”vissa kulturella tjänster”, tillräckligt klar och precis för att denna bestämmelse ska ha direkt effekt, så att kulturella tjänster som tillhandahålls av offentligrättsliga organ eller andra erkända kulturella organ, såsom de tjänster som svaranden tillhandahåller i det nu aktuella målet, undantas från skatteplikt i avsaknad av implementerande nationell lagstiftning härom?

2)	Ger artikel 13 A 1 n i sjätte direktivet, särskilt uttrycket ”vissa kulturella tjänster”, medlemsstaterna en skönsmån vid tillämpningen av implementerande lagstiftning, och om så är fallet, hur omfattande är denna skönsmån?

3)	Är svaren på ovanstående tolkningsfrågor även tillämpliga i förhållande till artikel 132 1 n i det huvudsakliga mervärdesskattdirektivet (2)?

(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund

EUT L 145, s. 1

(2) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

EUT L 347, s. 1

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/20

Överklagande ingett den 13 november 2015 av Republiken Slovakien av det beslut som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 14 september 2015 i mål T-678/14, Republiken Slovakien not Europeiska kommissionen

(Mål C-593/15 P)

(2016/C 027/24)

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Klagande: Republiken Slovakien (ombud: B. Ricziová)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Republiken Slovakien yrkar att domstolen ska

upphäva, i dess helhet, tribunalens beslut av den 14 september 2015 i mål T-678/14, Slovakien mot kommissionen, varigenom tribunalen avvisade Republiken Slovakiens talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF av kommissionens beslut, i dess skrivelse av den 15 juli 2014, att formellt anmoda Republiken Slovakien att ställa ett belopp motsvarande förlusten av traditionella egna medel till förfogande,

ii)	avgöra frågan huruvida Republiken Slovakiens talan kan tas upp till prövning och återförvisa målet till tribunalen för prövning av målet i sak, och

iii)	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Om domstolen skulle finna att den inte har tillräckligt underlag för att slutligt avgöra frågan om kommissionens invändning om rättegångshinder, yrkar Republiken i andra hand att domstolen ska

ii)	avgöra frågan huruvida Republiken Slovakiens talan kan tas upp till prövning och återförvisa målet till tribunalen för prövning av målet i sak, och

iii)	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande har Republiken Slovakien anfört två grunder:

Den första grunden avser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning i följande avseenden: i) arten av de medel som avses i kommissionens beslut och tillämpligheten av rättsakter rörande egna medel och av motsvarande rättspraxis, ii) kriteriet om institutionens befogenhet att bedöma huruvida talan får väckas mot den omtvistade akten samt iii) tillgång till domstolsprövning och frågan hur brådskande situationen var.

Den andra grunden har anförts i andra hand och avser att tribunalen har brustit i motiveringen av det överklagade beslutet i följande avseenden: i) arten av de medel som avses i kommissionens beslut och tillämpligheten av rättsakter rörande egna medel och av motsvarande rättspraxis samt ii) tillgång till domstolsprövning och frågan hur brådskande situationen var, vilket bekräftas av att tribunalen i beslutet använde iii) samma motivering för fall som rörde skilda faktiska omständigheter.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/21

Överklagande ingett den 13 november 2015 av Republiken Slovenien av det beslut som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 14 september 2015 i mål T-779/14, Republiken Slovakien mot Europeiska kommissionen

(Mål C-594/15 P)

(2016/C 027/25)

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Klagande: Republiken Slovakien (ombud: B. Ricziová)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Republiken Slovakien yrkar att domstolen ska

upphäva, i dess helhet, tribunalens beslut av den 14 september 2015 i mål T-779/14, Slovakien mot kommissionen, varigenom tribunalen avvisade Republiken Slovakiens talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF av kommissionens beslut, i dess skrivelse av den 24 september 2014, att formellt anmoda Republiken Slovakien att ställa ett belopp motsvarande förlusten av traditionella egna medel till förfogande,

ii)	avgöra frågan huruvida Republiken Slovakiens talan kan tas upp till prövning och återförvisa målet till tribunalen för prövning av målet i sak, och

iii)	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Om domstolen skulle finna att den inte har tillräckligt underlag för att slutligt avgöra frågan om kommissionens invändning om rättegångshinder, yrkar Republiken i andra hand att domstolen ska

ii)	avgöra frågan huruvida Republiken Slovakiens talan kan tas upp till prövning och återförvisa målet till tribunalen för prövning av målet i sak, och

iii)	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande har Republiken Slovakien anfört två grunder:

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/22

Talan väckt den 17 november 2015 – Europeiska kommissionen mot Republiken Tjeckien

(Mål C-606/15)

(2016/C 027/26)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: Z. Malůšková, J. Hottiaux)

Svarande: Republiken Tjeckien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 19.1 i direktiv 2004/49/EG genom att överlåta tillsynen av järnvägssäkerheten åt utredningsorganet,

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 21.3 i direktiv 2004/49/EG genom att inte säkerställa att utredningsorganet påbörjar undersökningen senast en vecka efter det att det mottagit en rapport om en olycka eller ett tillbud,

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 23.2 i direktiv 2004/49/EG genom att inte säkerställa att slutrapporten meddelas de berörda parter som anges i artikel 22.3 i samma direktiv,

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 25.2 första meningen i direktiv 2004/49/EG genom att inte säkerställa att utredningsorganet ställer säkerhetsrekommendationer till säkerhetsmyndigheten,

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 25.2 andra meningen i direktiv 2004/49/EG genom att inte föreskriva att säkerhetsmyndigheten är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att säkerhetsrekommendationerna vederbörligen beaktas och genomförs,

—	Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 25.3 i direktiv 2004/49/EG genom att inte föreskriva att säkerhetsmyndigheten är skyldig att minst en gång om året rapportera angående åtgärder som vidtagits eller planeras till följd av säkerhetsrekommendationerna,

—	förplikta Republiken Tjeckien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har anfört följande argument till stöd för talan:

Den 30 juni 2015, då den frist löpte ut som angavs i meddelandet om invändningar, hade Republiken Tjeckien inte meddelat att några ändringar införts i de nationella lagbestämmelserna, så att det skulle vara möjligt att säkerställa att de överensstämmer med artiklarna 19.1, 21.3, 23.2 samt 25.2 och 25.3 i direktiv 2004/49/EG. (1)

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, s. 44).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/23

Överklagande ingett den 17 november 2015 av Panasonic Corp. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 9 september 2015 i mål T-608/15, Panasonic Corp. och MT Picture Display Co. Ltd mot Europeiska kommissionen

(Mål C-608/15 P)

(2016/C 027/27)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Panasonic Corp. (ombud: R. Gerrits, advocaat, M. Hoskins QC, M. Gray, Barrister)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen, MT Picture Display Co. Ltd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

i första hand, upphäva den dom som tribunalen meddelat (i) i den mån tribunalen fann att kommissionens beslut C(2012) 8839 final av den 5 december 2012 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/39.437 – Bildrör för TV-apparater och datorskärmar) inte hade åsidosatt Panasonics rätt till försvar och rätt att yttra sig under perioden innan den 10 februari 2003, och/eller (ii) i den mån tribunalen fann att konstaterandet i artikel 1.2 c och 1.2 e i beslutet avseende att Panasonic och MTPD deltog i överträdelsen under perioden 1 april 2003–12 juni 2006 inte skulle upphävas helt eller delvis,

—	ogiltigförklara (i) artikel 1.2 c i beslutet i den mån det däri fatställdes att Panasonic deltog i CPT kartellen från den 15 juli 1999–10 februari 2003, och/eller (ii) artikel 1.2 c och 1.2 e i beslutet avseende perioden 1 april 2003–12 juni 2006,

—	sätta ned de böter som genom domen fastställts till 82 826 000 euro respektive and 7 530 000 euro och som påförts genom artikel 2.2 f i beslutet, och/eller undanröja och/eller sätta ned de böter som påförts Panasonic och MTPD genom artikel 2.2 h och 2.2 i i beslutet, dessutom eller i andra hand,

—	återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning i enlighet med lagen, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta Panasonics rättegångskostnader för överklagandet.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Det var felaktigt av tribunalen att finna att kommissionen hade uppfyllt sin bevisbörda genom att i meddelandet om invändningar ange de väsentliga omständigheterna mot Panasonic, vilket omfattar den grund på vilken det gjorts gällande att Panasonic kände till den övergripande CPT kartellen. Det var felaktigt av tribunalen att finna att en av de väsentliga omständigheterna till överträdelsen ska anges i meddelandet om invändningar och att det räcker att kommissionen anger denna indirekt i det meddelandet.

Andra grunden: Tribunalen borde bevilja Panasonic och MPTD samma sak som den som skulle beviljas Toshiba Corporation (nedan kallat Toshiba) om det företaget väljer att överklaga domen avseende den tidsperiod, för vilken Toshiba fastställdes vara solidariskt ansvarig med Panasonic och MTPD. I målet T-104/13, Toshiba mot kommissionen, fann tribunalen att en eventuell ogiltigförklaring eller delvis ogiltigförklaring av beslutet avseende fastställandet att Panasonic var ansvarigt för det gemensamma företaget MTPD:s konkurrensbegränsande beteende även skulle omfatta Toshiba. Panasonic gör således gällande att om domstolen meddelar en dom avseende Toshiba, varigenom tribunalens dom upphävs i den mån den fann att beslutet inte skulle ogiltigförklaras och/eller att böterna avseende den tidsperiod som tribunalen fann att Toshiba skulle hållas solidariskt ansvarigt för en överträdelse tillsammans med Panasonic och MTPD, inte skulle undanröjas eller sättas ned, så var det även felaktigt av tribunalen att inte bevilja Panasonic och MTPD samma sak som borde ha beviljats Toshiba.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/24

Överklagande ingett den 18 november 2015 av Samsung SDI Co. Ltd, Samsung SDI (Malaysia) Bhd av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 9 september 2015 i mål T-84/13, Samsung SDI Co. Ltd, Samsung SDI (Malaysia) Bhd mot Europeiska kommissionen

(Mål C-615/15 P)

(2016/C 027/28)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Samsung SDI Co. Ltd, Samsung SDI (Malaysia) Bhd (ombud: M. Struys, avocat, L. Eskenazi, avocate, A. Fall, advocate och C. Erol, avocate)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som tribunalen meddelade den 9 september 2015 I mål T-84/13, Samsung SDI Co. Ltd, Samsung SDI Germany GmbH och Samsung SDI (Malaysia) Bhd mot Europeiska kommissionen,

—	således ogiltigförklara artiklarna 2.1 b och 2.2 b i kommissionens beslut i den mån det berör klagandena och sätta ned de relevanta böterna, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna för förfarandet i första instans och kostnaderna för överklagandet.

Grunder och huvudargument

Klagandena har åberopat fyra grunder till stöd för överklagandet. De två första grunderna avser CPT kartellen och de två andra – CDT kartellen.

Första grunden: Tribunalen underlät att pröva den grund som SDI åberopat, enligt vilken försäljning av varor som inte omfattades av kartellen borde ha undantagits från beräkningen av CPT kartellens böter. Även om det antas att tribunalens motivering om att det förelåg en enda fortlöpande överträdelse indirekt motiverar att den av SDI åberopade grunden inte kunde godtas (quad non) åsidosätter en sådan indirekt motivering kommissionens riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (1) (Bötesriktlinjerna).

Andra grunden: Vad gäller fastställandet av slutdatumet för CPT kartellen, hade inte tribunalen fog för att inte godta den av SDI åberopade grunden att samverkan förutsätter att minst två företag deltar och den åsidosatte artikel 101 FEUF, eftersom den i domen fastställde att SDI deltog i CPT kartellen fram till den 15 november 2006. Tribunalen åsidosatte vidare principen om likabehandling då den vägrade att sätta ned de böter som SDI ålagts.

Tredje grunden: Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning eftersom den vid beräkningen av CDT kartellens böter tog hänsyn till SDI:s försäljning till Samsung Electronics Corporation (SEC). Tribunalen tillämpade begreppet EES-försäljning i Bötesriktlinjerna felaktigt då den underlät att fastställa konkurrensområdet.

Fjärde grunden: Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den bedömde meddelandet om förmånlig behandling, vilket resulterade i att tribunalen felaktigt inte beviljade SDI en nedsättning av böterna avseende CDT kartellen med 50 procent. Tribunalens slutsatser rörande CPT kartellen är inte relevanta i rättsligt hänseende i förhållande till CDT kartellen. Tribunalen tillämpade dessutom meddelandet om förmånlig behandling felaktigt och det var felaktigt av tribunalen att fastställa att det var riktigt av kommissionen att finna att det förhållandet att SDI vad gäller överträdelsen inte hade beskrivit marknadsfördelningen i sitt svar på meddelandet om invändningar, i sig själv kunde påverka bedömningen av SDI:s samarbete under det administrativa förfarandet.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget EGT L 1, s. 1

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/25

Överklagande ingett den 19 november 2015 av Koninklijke Philips Electronics NV av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 9 september 2015 i mål T-92/13, Koninklijke Philips Electronics NV mot Europeiska kommissionen

(Mål C-622/15 P)

(2016/C 027/29)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Koninklijke Philips Electronics NV (ombud: E. Pijnacker Hordijk, J. K. de Pree, S. Molin, advocaten)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom i mål T-92/13,

—

ogiltigförklara till fullo eller till viss del artiklarna 1.1 c, 1.2 f, 2.1 c, 2.1 e, 2.2 c och 2.2 e i kommissionens beslut av den 5 december 2012 i ärende COMP/39.437 – Bildrör för TV-apparater och datorskärmar (nedan kallat beslutet), såvitt dessa artiklar avser KPNV, och/eller sätta ned de böter som KPNV åläggs i artiklarna 2.1 c, 2.1 e, 2.2 c och 2.2 e i beslutet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och domstolen..

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden följande grunder och huvudargument:

Tribunalen tillämpade artikel 101 FEUF och artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 (1) på ett felaktigt sätt genom att anse att kommissionen kunde kvalificera LPD-koncernens försäljning av färgkatodstrålerör till Philip-koncernen (och LGE-koncernen) som en koncernintern försäljning samt genom att anse att kommissionen fick inbegripa värdet av direkt EES-försäljning genom bearbetade produkter vid beräkningen av KPNV:s bötesbelopp, varvid detta gällde försäljning i ett senare försäljningsled av datorskärmar och färg-TV-apparater via dotterbolag till KPNV inbegripet färgkatodstrålerör som levererats av LPD-koncernen.

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att anse att kommissionen inte åsidosatt KPNV:s rätt till försvar när kommissionen valde – även med beaktande av omständigheterna i ärendet – att inte inbegripa LPD-koncernen i det administrativa förfarandet och avge ett meddelande om invändningar på den grunden att KPNV hade en allmän omsorgsplikt att föra bok över verksamheten i LPD-koncernen, även för det fall LPD försattes i konkurs.

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den missuppfattade KPNV:s grund angående behandlingen av bearbetade produkter, och tribunalen underlät därvid att ta ställning till en av de grunder som KPNV åberopat till stöd för sin talan om ogiltigförklaring av beslutet. Klaganden anser vidare att tribunalen åsidosatte den grundläggande likabehandlingsprincipen på så sätt att tribunalen underlät att slå fast att olika kriterier tillämpats för olika företag då grunden för bötesberäkningen lades fast. Denna diskriminerande behandling ledde till att KPNV ålades väsentligt högre böter.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/26

Överklagande ingett den 20 november 2015 av Toshiba Corp. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 9 september 2015 i mål T-104/13, Toshiba Corp. mot Europeiska kommissionen

(Mål C-623/15 P)

(2016/C 027/30)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Toshiba Corp. (ombud: J. F. MacLennan, Solicitor, A. Schulz, Rechtsanwalt, J. Jourdan, avocat, A. Kadri, Solicitor)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	Upphäva den dom som tribunalen meddelade i målet T-104/13, i den mån tribunalen däri fastställde Europeiska kommissionens konstaterande att Toshiba är solidariskt ansvarigt för MTPD:s beteende,

—	ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut i ärende COMP/39.437 – Bildrör för TV-apparater och datorskärmar, i den mån det däri fastställs att Toshiba åsidosatte artikel 101 FEUF och att Toshiba är solidariskt ansvarigt för MTPD:s beteende, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att betala rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden har till stöd för sitt överklagande åberopat en grund.

Tribunalen tillämpade begreppet företag felaktigt genom att kvalificera vissa delar som att Toshiba kunde utöva eller faktiskt utövade ett avgörande inflytande över MTPD, samt genom att finna att dessa delar sammantaget räckte för att stödja slutsatsen att Toshiba hade utövat ett sådant inflytande över MTPD.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/27

Överklagande ingett den 23 november 2015 av Schniga GmbH av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 10 september 2015 i de förenade målen T-91/14 och T-92/14, Schniga mot växtsortsmyndigheten

(Mål C-625/15 P)

(2016/C 027/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Schniga GmbH (ombud: G. Würtenberger, R. Kunze, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Gemenskapens växtsortsmyndighet, Brookfield New Zealand Ltd, Elaris SNC

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 10 september 2015 i de förenade målen T-91/14 och T-92/14, och

—	förplikta växtsortsmyndigheten och intervenienterna att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av artikel 7 i förordning nr 2100/94 (1) om gemenskapens växtförädlarrätt samt av artiklarna 22 och 23 i förordning nr 1239/95 (2) av den 31 maj 1995.

Tribunalen gjorde en oriktig bedömning av växtsortsmyndighetens ordförandes befogenhet att införa ytterligare kriterier i samband med prövningen av en växtsort som är föremål för en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt.

Tribunalen gjorde en oriktig bedömning av vilken rättslig karaktär som tillkommer de tekniska protokoll och riktlinjer som ska tillämpas vid den tekniska provningen av en växtsort som är föremål för en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt. Detta ledde i sin tur till en oriktig bedömning av vid vilken tidpunkt växtsortsmyndighetens ordförande har rätt att besluta att en ny egenskap som gör det möjligt att fastställa att den nya växtsorten har särskiljbarhet får beaktas.

Tribunalen gjorde en oriktig bedömning av följden av tillämpningen av rättssäkerhetsprincipen samt av principerna om växtsortsmyndighetens objektivitet och om likabehandling i fråga om växtsortsmyndighetens ordförandes beslut som rör provning av en ny växtsort.

(1) Rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT L 227, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 60, s. 196).

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1239/95 av den 31 maj 1995 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2100/94 i fråga om förfaranden inför Gemenskapens växtsortmyndighet (EGT L 121, s. 37).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/28

Överklagande ingett den 2 december 2015 av Ungern av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 15 september 2015 i mål T-346/12, Ungern mot kommissionen

(Mål C-644/15 P)

(2016/C 027/32)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Klagande: Ungern (ombud: Z. Fehér)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom i mål T-346/12,

—	slutgiltigt avgöra målet, enligt de möjligheter som ges i artikel 61 i domstolens stadga, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt den ungerska regeringen gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den slog fast att kommissionen, i sitt beslut om partiell unionsersättning för det nationella ekonomiska stöd som beviljats, enligt artikel 103e i förordning nr 1234/2007/EG, (1) till producentorganisationer för frukt och grönsaker, korrekt hade beslutat att koppla storleken på unionsersättningen till de stödbelopp som angetts.

Den ungerska regeringen anser att kommissionen, i överensstämmelse med en tolkning av de relevanta bestämmelserna i förordning nr 1234/2007/EG jämförda med de relevanta bestämmelserna i förordning nr 1580/2007/EG, (2) i samband med beslutet om partiell unionsersättning för det nationella ekonomiska stöd som beviljats till producentorganisationer för frukt och grönsaker, inte hade rätt att endast bevilja ersättning för de belopp som den ungerska regeringen, vid tidpunkten för tillståndet för att betala ut det nationella ekonomiska stödet, hade angetts såsom uppskattade, beräknade, eller teoretiska.

Enligt artikel 103e i förordning nr 1234/2007/EG avser det tillstånd som ges av kommissionen beviljande av stöd och inte kommissionens fastställande av ett tak för det stöd som får beviljas. Detta tak fastställs klart i förordning nr 1234/2007 i och med att det där föreskrivs att det statliga stödet inte får överskrida 80 procent av de ekonomiska bidrag som själva producentorganisationens medlemmar betalar till driftsfonden. Bestämmelserna om partiell unionsersättning för nationellt ekonomiskt stöd ger inte kommissionen rätt att, i samband med tillståndet till denna partiella ersättning, såsom ett tak för ersättningen fastställa det belopp som medlemsstaten angett för kommissionen vid ansökan om tillstånd, oavsett om det rör sig om ett totalt stödbelopp eller som det stödbelopp som varje producentorganisation ska beviljas.

Begreppet belopp i artikel 94.1 andra stycket i förordning nr 1580/2007, beaktat tillsammans med stödets tak, på 80 procent, som föreskrivs i artikel 103e i förordning nr 1234/2007/EG, och gränsen på 25 procent, avseende ökningen för driftsfonden, som anges i artikel 67 i förordning nr 1580/2007, syftar till att göra det möjligt för kommissionen att vid tillståndsbeslutet på förhand beräkna det nationella stödbelopp som kan betalas ut och således storleken på eventuell ersättning. Angivandet av dessa belopp syftar följaktligen inte nödvändigtvis till ett godkännande av de belopp som angetts, utan till att kommissionen, i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen, klart ska kunna få kännedom om storleken på det stöd som kan betalas ut.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (EUT L 299, s. 1).

(2) kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (EUT L 350, s. 1).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/30

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Cuallado Martorell mot kommissionen

(Mål T-506/12 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Rekrytering - Allmänt uttagningsprov för upprättande av en reservlista av spanskspråkiga juristlingvister - Beslut av uttagningskommittén som bekräftar att klaganden inte har klarat det sista skriftliga provet och inte ska få tillträde till det muntliga provet - Artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna - Talans upptagande till prövning i första instans - Motiveringsskyldighet - Beslut att inte lämna ut de rättade skriftliga proven till klaganden - Tillgång till handlingar))

(2016/C 027/33)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Eva Cuallado Martorell (Valencia, Spanien) (ombud: advokaten C. Pinto Cañón)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: J. Baquero Cruz och G. Gattinara)

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (andra avdelningen) meddelade den 18 september 2012 i målet, Cuallado Martorell/kommissionen (F-96/09, REUP, EU:F:2012:129), med yrkande om upphävande av den domen.

Domslut

Den dom som Europeiska unionens personaldomstol (andra avdelningen) meddelade den 18 september 2012 i målet, Cuallado Martorell/kommissionen (F 96/09, REUP, EU:F:2012:129) ogiltigförklaras i den del det fastställs att talan inte kan tas upp till prövning i den del den avser ogiltigförklaring av beslutet att neka klaganden tillgång till det muntliga provet och följaktligen att inte föra upp henne på reservlistan.

2)	Överklagandet ogillas i övrigt.

3)	Målet återförvisas till personaldomstolen.

4)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

(1) EUT C 135, 5.5.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/30

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – HK Intertrade mot rådet

(Förenade målen T-159/13 och T-372/14) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran för att hindra kärnvapenspridning - Frysning av tillgångar - Talan om ogiltigförklaring - Frist för att väcka talan - Den tidpunkt då fristen börjar löpa - Upptagande till sakprövning - Rätt att yttra sig - Rätten att yttra sig - Delgivningsskyldighet - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Uppenbart oriktig bedömning))

(2016/C 027/34)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: HK Intertrade Co. Ltd (Wanchai, Hong-Kong, Kina) (ombud: J. Grayston, solicitor, samt advokaterna P. Gjørtler, G. Pandey, D. Rovetta, N. Pilkington och D. Sellers)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: V. Piessevaux och M. Bishop)

Saken

I mål T-159/13 talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 71) och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1264/2012 av den 21 december 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 356, s. 55), och i mål T-372/14 talan om ogiltigförklaring av rådets beslut i skrivelsen av den 14 mars 2014 om att behålla de restriktiva åtgärderna mot sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	HK Intertrade Co. Ltd ska bära sina rättegångskostnaderna och ersätta Europeiska unionens råds rättegångskostnader.

(1) EUT C 147, 25.5.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/31

Tribunalens dom av den 4 december 2015 – Sarafraz mot rådet

(Mål T-273/13) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Tunisien - Frysning av tillgångar - Restriktioner med avseende på inresa till och transitering genom unionen - Rättslig grund - Motiveringsskyldighet - Rätten att bli hörd - Oriktig bedömning - Ne bis in idem - Yttrandefrihet - Mediefrihet - Fritt yrkesval - Fri rörlighet - Äganderätt))

(2016/C 027/35)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Mohammad Sarafraz (Teheran, Iran) (ombud: inledningsvis advokaten T. Walter, därefter advokaterna J. M. Viñals Camallonga, L. Barriola Urruticoechea och J. L. Iriarte Ángel)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: J.-P. Hix, Á. de Elera-San Miguel Hurtado)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Stiftung Organisation Justice for Iran (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: inledningsvis advokat G. Pulles därefter advokat R. Marx)

Saken

Talan om delvis ogiltigförklaring av, för det första rådets beslut 2013/124/Gusp av den 11 mars 2013 om ändring av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 68, s. 57), för det andra, rådets genomförandeförordning (EU) nr 206/2013 av den 11 mars 2013 om genomförande av artikel 12.1 i förordning (EU) nr 359/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 68, s. 9), för det tredje rådets beslut 2014/205/Gusp av den 10 april 2014 om ändring av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 109, s. 25), för det fjärde, rådets genomförandeförordning (EU) nr 371/2014 av den 10 april 2014 om genomförande av artikel 12.1 i förordning (EU) nr 359/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 109, s. 9), för det femte, rådets beslut (Gusp) 2015/555 av den 7 april 2015 om ändring av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 92, s. 91), och, för det sjätte, rådets genomförandeförordning (EU) 2015/548 av den 7 april 2015 om genomförande av förordning (EU) nr 359/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 92, s. 1), i den del sökanden berörs av dessa akter.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Mohammad Sarafraz ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rådets rättegångskostnader.

3)	Stiftung Organisation Justice for Iran ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 207, 20.7.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/32

Tribunalens dom av den 4 december 2015 – Emadi mot rådet

(Mål T-274/13) (1)

(2016/C 027/36)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Hamid Reza Emadi (Teheran, Iran) (ombud: inledningsvis advokaten T. Walter, därefter advokaterna J. M. Viñals Camallonga, L. Barriola Urruticoechea och J. L. Iriarte Ángel)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: J.-P. Hix, Á. de Elera-San Miguel Hurtado)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Stiftung Organisation Justice for Iran (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: inledningsvis advokat G. Pulles därefter advokat R. Marx)

Saken

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Hamid Reza Emadi ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rådets rättegångskostnader.

3)	Stiftung Organisation Justice for Iran ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 207, 20.7.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/33

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – CN mot parlamentet

(Mål T-343/13) (1)

((Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Framställning till parlamentet - Spridning av vissa personuppgifter på parlamentets webbplats - Ingen tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel genom vilken enskilda rättssubjekt tillerkänns rättigheter))

(2016/C 027/37)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: CN (Brumath, Frankrike) (ombud: advokaten M. Velardo)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: N. Lorenz och S. Seyr)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Europeiska datatillsynsmannen (ombud: inledningsvis A. Buchta och V. Pozzato, därefter A. Buchta, M. Pérez Asinari, F. Polverino, M. Guglielmetti och U. Kallenberger)

Saken

Skadeståndstalan som avser ersättning för den skada som sökanden påstås ha lidit till följd av att vissa personuppgifter om honom spridits på parlamentets webbplats

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	CN ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.

3)	Europeiska datatillsynsmannen ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 245, 24.8.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/33

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Polen mot kommissionen

(Mål T-367/13) (1)

((EUGFJ - Garantisektionen - EGFJ och EJFLU - Utgifter som undantas från gemenskapsfinansiering - Åtgärder för landsbygdsutveckling - Utgifter som verkställts av Polen - Artikel 33b i förordning (EG) nr 1257/1999 - Artikel 7 i förordning (EG) nr 1258/1999 - Artikel 31 i förordning (EG) nr 1290/2005 - Finansiell korrigering med tillämpning av mer än en metod - Motiveringsskyldighet))

(2016/C 027/38)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna och K. Straś)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Rossi och A. Szmytkowska)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2013/214/EU av den 2 maj 2013 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 123, s. 11), i den del beslutet innebär att vissa utgifter som verkställts av Republiken Polen avseende stöd till delvis självförsörjande jordbruk korrigeras med 8 292 783,94 euro och 71 610 559,39 euro.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Republiken Polen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 260, 7.9.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/34

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – Tsujimoto mot harmoniseringskontoret – Kenzo (KENZO ESTATE)

(Mål T-414/13) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska gemenskapen - Ordmärket KENZO ESTATE - Äldre gemenskapsvarumärket KENZO - Relativt registreringshinder - Känt - Artikel 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/39)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Kenzo Tsujimoto (Osaka, Japan) (ombud: advokaterna A. Wenninger-Lenz, W. von der Osten-Sacken och M. Ring)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: M. Rajh och P. Bullock)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Kenzo (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Roncaglia, G. Lazzeretti, F. Rossi och N. Parrotta)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 22 maj 2013 (ärende R 333/2012-2), om ett invändningsförfarande mellan Kenzo och K. Tsujimoto.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Kenzo Tsujimoto ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 304, 19.10.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/35

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Giant (China) mot rådet

(Mål T-425/13) (1)

((Dumpning - Import av cyklar med ursprung i Kina - Interimsöversyn - Artiklarna 9.5 och 18 i förordning (EG) nr 1225/2009 - Individuell behandling - Bristande samarbete - Nödvändig information - Tillgängliga uppgifter - Närstående företag - Kringgående))

(2016/C 027/40)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Giant (China) Co. Ltd (Kunshan, Kina) (ombud: advokat P. De Baere)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Boelaert biträtt av B. O’Connor, solicitor, och advokaten S. Gubel)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland och M. França) och European Bicycle Manufacturers Association (EBMA) (ombud: advokaten L. Ruessmann och J. Beck, solicitor)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av rådets förordning (EU) nr 502/2013 av den 29 maj 2013 om ändring av genomförandeförordningen (EU) nr 990/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 153, s. 17)

Domslut

Rådets förordning (EU) nr 502/2013 av den 29 maj 2013 om ändring av genomförandeförordningen (EU) nr 990/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009, ogiltigförklaras i den del förordningen berör Giant (China) Co. Ltd.

2)	Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Giant (China).

3)	Europeiska kommissionen och European Bicycle Manufacturers Association (EBMA)ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 325, 9.11.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/35

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Spanien mot kommissionen

(Mål T-461/13) (1)

((Statligt stöd - Digital-TV - Stöd för utvecklande av marksänd digital-TV i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Spanien - Beslut i vilket stödet förklaras vara delvis förenligt och delvis oförenligt med den inre marknaden - Begreppet företag - Ekonomisk verksamhet - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Konkurrenssnedvridning - Artikel 107.3 c FEUF - Omsorgsplikt - Rimlig tid - Rättssäkerhet - Likabehandling - Proportionalitet - Subsidiaritet - Rätt till information))

(2016/C 027/41)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: advokaten A. Rubio González)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Saken

Ansökan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2014/489/EU av den 19 juni 2013 om det statliga stödet SA.28599 (C 23/2010 (ex NN 36/010, ex NN 36/2010) som beviljats av Konungariket Spanien för utvecklande av marksänd digital-TV i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utom i Castilla – La Mancha) (EUT L 217, s. 52).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna i målet rörande huvudsaken och i det interimistiska förfarandet.

(1) EUT C 304, 19.10.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/36

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Comunidad Autónoma del País Vasco och Itelazpi mot kommissionen

(Mål T-462/13) (1)

((Statligt stöd - Digitaltv - Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Spanien - Beslut i vilket stödåtgärderna i vissa delar förklaras vara förenliga med inre marknaden och i andra delar förklaras vara oförenliga med den inre marknaden - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Artikel 107.3 c FEUF - Nytt stöd))

(2016/C 027/42)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Comunidad Autónoma del País Vasco (Spanien) och Itelazpi, SA (Zamudio, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaterna N. Ruiz García, J. Buendía Sierra, A. Lamadrid de Pablo och M. Muñoz de Juan, därefter J. Buendía Sierra och A. Lamadrid de Pablo)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxemburg) (ombud: advokaterna F. González Díaz, F. Salerno och V. Romero Algarra)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2014/489/EU av den 19 juni 2013 om det statliga stöd SA.28599 (C 23/10 [f.d. NN 36/10, f.d. CP 163/09]) som Konungariket Spanien har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utanför Kastilien-La Mancha) (EUT L 217, s. 52)

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Comunidad Autónoma del País Vasco och Itelazpi, SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska kommissionen och SES Astra haft i målet rörande huvudsaken.

3)	Comunidad Autónoma del País Vasco och Itelazpi ska bära rättegångskostnaderna hänförliga till det interimistiska förfarandet.

(1) EUT C 304, 19.10.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/37

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Comunidad Autónoma de Galicia och Retegal mot kommissionen

(Förenade målen T-463/13 och T-464/13) (1)

((Statligt stöd - Digitaltv - Stöd till utbyggnaden av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Spanien - Beslut i vilket stödåtgärderna i vissa delar förklaras vara förenliga med inre marknaden och i andra delar förklaras vara oförenliga med den inre marknaden - Begreppet företag - Näringsverksamhet - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Selektiv karaktär - Artikel 107.3 c FEUF - Motiveringsskyldighet))

(2016/C 027/43)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Comunidad Autónoma de Galicia (Spanien) (ombud: advokaterna M. Lorenzo Outón et P. Egerique Mosquera) (mål T-463/13), och Redes de Telecomunicación Galegas Retegal SA (Retegal) (Santiago de Compostela, Spanien) (ombud: advokaterna F. García Martínez och B. Pérez Conde) (mål T-464/13)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxemburg) (ombud: advokaterna F. González Díaz och F. Salerno, samt i mål T-463/13, advokaten V. Romero Algarra)

Saken

Domslut

1)	Talan i respektive mål ogillas.

2)	Comunidad Autónoma de Galicia och Redes de Telecomunicación Galegas Retegal, SA (Retegal) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och SES Astras rättegångskostnader.

(1) EUT C 304, 19.10.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/38

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Comunidad Autónoma de Cataluña och CTTI mot kommissionen

(Mål T-465/13) (1)

((Statligt stöd - Digital-tv - Stöd till utbyggnad av marksänd digitalteve i avlägsna och mindre tätbefolkade regioner i Spanien - Beslut i vilket stöden förklaras delvis förenliga och delvis oförenliga med den inre marknaden - Fördel - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Artikel 107.3 c FEUF - Nya stöd))

(2016/C 027/44)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Comunidad Autónoma de Cataluña (Spanien) och Centre de Telecomunicacions i Tecnologies de la Informació de la Generalitat de Catalunya (CTTI) (Hospitalet de Llobregat, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaterna J. Buendía Sierra, N. Ruiz García, M. Muñoz de Juan och M. Reverter Baquer, därefter advokaterna J. Buendía Sierra, N. Ruiz García, M. Reverter Baquer och A. Lamadrid de Pablo, och slutligen advokaterna J. Buendía Sierra, M. Reverter Baquer och A. Lamadrid de Pablo)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxembourg) (ombud: advokaterna F. González Díaz, F. Salerno och V. Romero Algarra)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2014/489/EU av den 19 juni 2013 avseende det statliga stöd som Konungariket Spanien har lämnat till utbyggnaden av marksänd digitalteve i avlägsna eller mindre tätbefolkade regioner (med undantag för Castilla-La Mancha) (statligt stöd SA.28599 (C 23/2010) (f.d. NN 36/010, f.d. CP 163/2009)) (EUT L 217, s. 52).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Comunidad Autónoma de Cataluña (Spanien) och Centre de Telecomunicacions i Tecnologies de la Informació de la Generalitat de Catalunya (CTTI) ska, förutom sin egna kostnader, ersätta de kostnader som Europeiska kommissionen och SES Astra har åsamkats.

(1) EUT C 304, 19.10.2013 .

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/38

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Navarra de Servicios y Tecnologías mot kommissionen

(Mål T-487/13) (1)

((Statligt stöd - Digital television - Stöd för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden i Spanien - Beslut som förklarar stödet delvis förenligt och delvis oförenligt med den inre marknaden - Statliga medel - Ekonomisk verksamhet - Fördel - Påverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen - Tjänst av allmänt ekonomiskt intresse - Artikel 107.3 c FEUF - Maktmissbruk))

(2016/C 027/45)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Navarra de Servicios y Tecnologías, SA (Pamplona, Spanien) (ombud: advokaten A. Andérez González)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxemburg) (ombud: advokaterna F. González Díaz, F. Salerno och V. Romero Algarra)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2014/489/EU av den 19 juni 2013 om det statliga stöd SA.28599 (C 23/10 [f.d. NN 36/10, f.d. CP 163/09]) som Konungariket Spanien har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utanför Kastilien-La Mancha) (EUT L 217, s. 52).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Navarra de Servicios y Tecnologías, SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och SES Astras rättegångskostnader.

(1) EUT C 313, 26.10.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/39

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – Tsujimoto mot harmoniseringskontoret – Kenzo (KENZO ESTATE)

(Mål T-522/13) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska gemenskapen - Ordmärket KENZO ESTATE - Äldre gemenskapsordmärket KENZO - Relativt registreringshinder - Känt - Artikel 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009 - För sent ingivande av handlingar - Överklagandenämndens utrymme för skönsmässig bedömning - Artikel 76.2 i förordning nr 207/2009 - Delvist avslag på registreringsansökan))

(2016/C 027/46)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Kenzo Tsujimoto (Osaka, Japan) (ombud: advokaterna A. Wenninger-Lenz, W. von der Osten-Sacken och M. Ring)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: P. Bullock)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Kenzo (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Roncaglia, G. Lazzeretti, F. Rossi och N. Parrotta)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 3 juli 2013 (ärende R 1363/2012-2) om ett invändningsförfarande mellan Kenzo och K. Tsujimoto

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Kenzo Tsujimoto ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 352, 30.11.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/40

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – Kenzo mot harmoniseringskontoret – Tsujimoto (KENZO ESTATE)

(Mål T-528/13) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska gemenskapen - Ordmärket KENZO ESTATE - Det äldre gemenskapsordmärket KENZO - Relativt registreringshinder - Renommé - Artikel 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009 - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 i förordning nr 207/2009 - Delvist avslag på invändningen))

(2016/C 027/47)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Kenzo (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Roncaglia, G. Lazzeretti, F. Rossi och N. Parrotta)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: P. Bullock)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Kenzo Tsujimoto (Osaka, Japan) (ombud: advokaterna A. Wenninger-Lenz, W. von der Osten-Sacken och M. Ring)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets andra överklagandenämnd den 3 juli 2013 (ärende R 1363/2012-2) om ett invändningsförfarande mellan Kenzo och Kenzo Tsujimoto.

Domslut

Det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret) den 3 juli 2013 (ärende R 1363/2012-2) ogiltigförklaras, i den del det innebär avslag på invändningen avseende de varor i klasserna 29–31 som omfattas av den sökta internationella registreringen.

2)	Harmoniseringskontoret ska ersätta Kenzos rättegångskostnader i förevarande förfarande.

3)	Harmoniseringskontoret och Kenzo Tsujimoto ska bära sina rättegångskostnader i förevarande förfarande.

4)	Kenzo Tsujimoto ska bära sina kostnader och ersätta hälften av Kenzos kostnader i förfarandet vid harmoniseringskontorets överklagandenämnd.

(1) EUT C 367, 14.12.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/41

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Abertis Telecom och Retevisión I mot kommissionen

(Mål T-541/13) (1)

(2016/C 027/48)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Abertis Telecom, SA (Barcelona, Spanien) och Retevisión I, SA (Barcelona) (ombud: inledningsvis advokaterna L. Cases Pallarès, J. Buendía Sierra, N. Ruiz García, A. Lamadrid de Pablo, M. Muñoz de Juan och M. Reverter Baquer, därefter L. Cases Pallarès, J. Buendía Sierra, A. Lamadrid de Pablo och M. Reverter Baquer)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier, B. Stromsky och P. Němečková)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: SES Astra (Betzdorf, Luxemburg) (ombud: advokaterna F. González Díaz, F. Salerno och V. Romero Algarra)

Saken

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Abertis Telecom, SA och Retevisión I, SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och SES Astras rättegångskostnader.

(1) EUT C 352, 30.11.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/41

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki mot det gemensamma företaget Fusion for Energy

(Mål T-553/13) (1)

((Offentlig upphandling av tjänster - Anbudsförfarande - Tillhandahållande av tjänster avseende IT, rådgivning, utveckling av mjukvara, internet och stöd - Förkastande av en anbudsgivares anbud och tilldelning av kontrakt till andra anbudsgivare - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar))

(2016/C 027/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: European Dynamics Luxembourg SA (Ettelbrück, Luxemburg) och Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (Aten, Grekland) (ombud: advokaterna D. Mabger och I. Ampazis)

Svarande: Det gemensamma europeiska företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi (ombud: inledningsvis H. Jahreiss, R. Hanak, A. Verpont, I. Costin och A. Nagy, därefter R. Hanak, A. Verpont, I. Costin och A. Nagy, ombud, biträdda av advokaterna P. Wytinck och B. Hoorelbeke)

Saken

Dels talan om ogiltigförklaring av det beslut som Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi fattade den 7 augusti 2013, inom ramen för anbudsförfarande F4E-ADM-0464 för tjänster avseende IT, rådgivning, utveckling av mjukvara, internet och stöd (EUT 2012/S 213 – 352451), om att förkasta anbudet från European Dynamics Luxembourg SA, och att tilldela andra anbudsgivare kontraktet, dels yrkande om skadestånd.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	European Dynamics Luxembourg SA och Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 367, 14.12.2013.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/42

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Demp mot harmoniseringskontoret

(Mål T-50/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket – TURBO DRILL - Registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/50)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Demp BV (Vianen, Nederländerna) (ombud: advokaten C. Gehweiler)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: A. Schifko)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 22 november 2013 (ärende R 1254/2013-4) om en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket TURBO DRILL.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Demp BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 78, 15.3.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/43

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – TrekStor mot harmoniseringskontoret – Scanlab (iDrive)

(Mål T-105/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket iDrive - Det äldre tyska ordmärket IDRIVE - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/51)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Sökande: TrekStor Ltd (Hong-Kong, Hong-Kong, Kina) (ombud: advokaterna M. Alber och O. Spieker)

Svarande: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Scanlab AG (Puchheim, Tyskland) (ombud: advokaterna P. Rath, W. Festl-Wietek)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 2 december 2013 (ärende R 2330/2012-1) avseende ett invändningsförfarande mellan Scanlab AG och TrekStor Ltd.

Domslut

1)	TrekStor Ltd:s ansökan om att målet ska vilandeförklaras avslås.

2)	Talan ogillas.

3)	TrekStor Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 112, 14.4.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/43

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Sesma Merino mot harmoniseringskontoret

(Mål T-127/14 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Betygsättning - Karriärutvecklingsrapport - Målsättningar 2011-2012 - Åtgärd som går någon emot - Upptagande till sakprövning))

(2016/C 027/52)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Alvaro Sesma Merino (El Campello, Spanien) (ombud: advokaten H. Tettenborn)

Övrig part) i målet: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: P. Saba och D. Botis)

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 11 december 2013, Sesma Merino/harmoniseringskontoret ((F-125/12, REUFP, EU:F:2013:192), med yrkande om upphävande av nämnda dom.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Alvaro Sesma Merino ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 184, 16.6.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/44

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Nürburgring mot harmoniseringskontoret – Biedermann (Nordschleife)

(Mål T-181/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Nordschleife - Det äldre nationella ordmärket Management by Nordschleife - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/53)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Nürburgring GmbH (Nürburg, Tyskland) (ombud: advokaterna M. Viefhues och C. Giersdorf)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: M. Fischer)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Lutz Biedermann (Villingen-Schwenningen, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Jacob och M. Ziliox)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 20 januari 2014 (ärende R 163/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Lutz Biedermann och Nürburgring GmbH.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Nürburgring GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 151, 19.5.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/44

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Bionecs mot harmoniseringskontoret– Fidia farmaceutici (BIONECS)

(Mål T-262/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket BIONECS - Det äldre internationella ordmärket BIONECT - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/54)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Bionecs GmbH (Munich, Tyskland) (ombud: advokaten M. Knitter)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: L. Rampini)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Fidia farmaceutici SpA (Abano Terme, Italie) (ombud: advokaten R. Kunz-Hallstein)

Saken

Talan mot det beslut som harmoniseringskontorets första överklagandenämnd meddelade den 6 februari 2014 (ärende R 1179/2013/1) om ett invändningsförfarande mellan Fidia Farmaceutici SpA och Bionecs GmbH.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Bionecs GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 235, 21.7.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/45

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Compagnie des fromages & Richesmonts mot harmoniseringskontoret – Grupo Lactalis Iberia (Återgivning av ett rödvitt schackrutsmönster)

(Mål T-327/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ogiltighetsförfarande - Gemenskapsfigurmärke som återger ett rödvitt schackrutsmönster - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/55)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Compagnie des fromages & Richesmonts (Puteaux, Frankrike) (ombud: advokaterna T. Mollet-Viéville och T. Cuche)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis V. Melgar, därefter J. Crespo Carillo)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Grupo Lactalis Iberia SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten D. Masson)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 3 mars 2014 (ärende R 1295/2012-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Grupo Lactalis Iberia SA och Compagnie des fromages & Richesmonts.

Domslut

1)	Överklagandet avvisas.

2)	Compagnie des fromages & Richesmonts ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 235, 21.7.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/46

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – NICO mot rådet

(Mål T-371/14) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning - Frysning av tillgångar - Motiveringsskyldighet - Uppenbart oriktig bedömning))

(2016/C 027/56)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Naftiran Intertrade Co. (NICO) Sàrl (Pully, Schweiz) (ombud: J. Grayston, solicitor, samt advokaterna P. Gjørtler, G. Pandey, D. Rovetta och N. Pilkington)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och I. Rodios)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut i skrivelsen av den 14 mars 2014 genom vilken sökanden har kvarhållits på förteckningarna över personer och enheter som är föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrivs i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39), i dess lydelse enligt rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 (EUT L 282, s. 58), och i bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 (EUT L 282, s. 16).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Naftiran Intertrade Co. (NICO) Sàrl ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska unions råd har åsamkats.

(1) EUT C 261, 11.8.2014 .

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/46

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Établissement Amra mot harmoniseringskontoret (KJ KANGOO JUMPS XR)

(Mål T-390/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke KJ Kangoo Jumps XR - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/57)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Établissement Amra (Vaduz, Liechtenstein) (ombud: advokaten S. Rizzo)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: J. Crespo Carrillo)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets andra överklagandenämnd den 10 mars 2014 (ärende R 1511/2013-2) om en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av det ”tredimensionella positionsmärket” KJ Kangoo Jumps XR.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Établissement Amra ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 315, 15.9.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/47

Tribunalens beslut av den 26 november 2015 – Junited Autoglas Deutschland mot harmoniseringskontoret – United Vehicles (UNITED VEHICLEs)

(Mål T-404/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket UNITED VEHICLEs - Det äldre nationella ordmärket Junited - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/58)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Junited Autoglas Deutschland GmbH & Co. KG (Köln, Tyskland) (ombud: advokat C. Weil)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: United Vehicles GmbH (München, Tyskland)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 7 april 2014 (ärende R 859/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Junited Autoglas Deutschland GmbH & Co. KG och United Vehicles GmbH.

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Junited Autoglas Deutschland GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 292, 1.9.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/48

Tribunalens dom av den 8 december 2015 – Compagnie générale des établissements Michelin mot harmoniseringskontoret – Continental Reifen Deutschland (XKING)

(Mål T-525/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket XKING - Äldre nationella varumärket X - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/59)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Compagnie générale des établissements Michelin (Clermont-Ferrand, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaten L. Carlini, därefter advokaten E. Carrillo)

Svarande: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: M. Fischer)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Continental Reifen Deutschland GmbH (Hannover, Tyskland) (ombud: advokaterna S. Gillert, K. Vanden Bossche, B. Köhn-Gerdes och J. Schumacher)

Saken

Talan mot det beslut som harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd meddelade den 5 maj 2014 (ärende R 1522/2013-4) om ett invändningsförfarande mellan Compagnie générale des établissements Michelin och Continental Reifen Deutschland GmbH.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) den 5 maj 2014 (ärende R 1522/2013-4) ogiltigförklaras.

2)	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Compagnie générale des établissements Michelins rättegångskostnader.

3)	Continental Reifen Deutschland GmbH ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 303, 8.9.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/48

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – Information Resources mot harmoniseringskontoret (Growth Delivered)

(Mål T-528/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Growth Delivered - Varumärke som utgörs av en reklamslogan - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/60)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Information Resources, Inc. (Chicago, Illinois, Förenta staterna) (ombud: advokaten C. Schulte)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: S. Bonne)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 5 maj 2014 (ärende R 1777/2013-4) om en ansökan om registrering som gemeneskapsvarumärke av ordmärket Growth Delivered.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Information Resources, Inc. ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 303, 8.9.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/49

Tribunalens dom av den 2 december 2015 – adp Gauselmann mot harmoniseringskontoret (Multi Win)

(Mål T-529/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Multi Win - Absoluta registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/61)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: adp Gauselmann GmbH (Lübbecke, Tyskland) (ombud: advokaten P. Koch Moreno)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: A. Pohlmann och S. Hanne)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelats av harmoniseringskontorets första överklagandenämnd den 29 april 2014 (ärende R 1326/2013-1) angående en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Multi Win.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	adp Gauselmann GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 303, 8.9.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/50

Tribunalens dom av den 8 december 2015 – Giand mot harmoniseringskontoret – Flamagas (FLAMINAIRE)

(Mål T-583/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket FLAMINAIRE - Äldre nationella och internationella ordmärkena FLAMINAIRE - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Verkligt bruk av det äldre varumärket - Artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 27/2009 - Ne bis in idem))

(2016/C 027/62)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Giand Srl (Rimini, Italien) (ombud: advokaten F. Caricato)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: P. Bullock)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Flamagas, SA (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaten G. Hinarejos Mulliez)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 11 juni 2014 (ärende R 2117/2011-4) om ett invändningsförfarande mellan Flamagas SA och Giand Srl.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Giand Srl ska ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de nödvändiga kostnader som Flamagas SA haft med anledning av förfarandet vid överklagandenämnden vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret).

(1) EUT C 351, 6.10.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/50

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Hewlett Packard Development Company mot harmoniseringskontoret (FORTIFY)

(Mål T-628/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket FORTIFY - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/63)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Hewlett Packard Development Company LP (Dallas, Texas, Förenta staterna) (ombud: advokaterna T. Raab och H. Lauf)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: L. Rampini)

Saken

Överklagande av det beslut som harmoniseringskontorets andra överklagandenämnd meddelade den 3 juni 2014 (ärende R 249/2014-2) avseende en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordkännetecknet FORTIFY.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Hewlett Packard Development Company LP ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)(harmoniseringskontoret) har haft.

(1) EUT C 361, 13.10.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/51

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Infusion Brands mot harmoniseringskontoret (DUALSAW)

(Mål T-647/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket DUALSAW - Absoluta registreringshinder - Delvist avslag på registreringsansökan - Beskrivande karaktär - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/64)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Infusion Brands, Inc. (Myerlake Circle Clearwater, Florida, Förenta staterna) (ombud: advokaten K. Piepenbrink)

Svarande: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis V. Melgar därefter H. O’Neill och M. Rajh)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret antog den 1 juli 2014 (ärende R 397/2014-4) angående en ansökan om registrering av figurmärket DUALSAW som gemenskapsvarumärke.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Infusion Brands, Inc. ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 380, 27.10.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/52

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Infusion Brands mot harmoniseringskontoret (DUALTOOLS)

(Mål T-648/14) (1)

(2016/C 027/65)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Infusion Brands, Inc (Myerlake Circle Clearwater, Florida, Förenta staterna) (ombud: advokaten K. Piepenbrink)

Svarande: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis av V. Melgar, därefter av H. O’Neill och M. Rajh)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret antog den 1 juli 2014 (ärende R 398/2014-4) angående en ansökan om registrering av figurmärket DUALTOOLS som gemenskapsvarumärke

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Infusion Brands, Inc. ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 380, 27.10.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/52

Tribunalens dom av den 26 november 2015 – Morgan mot harmoniseringskontoret

(Mål T-683/14 P) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Rapport om karriärutveckling - Bedömningsförfarandet för år 2010/2011 - Missuppfattning - Motiveringsskyldighet - Uppenbart oriktig bedömning))

(2016/C 027/66)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Rhys Morgan (Alicante, Spanien) (ombud: advokaten H. Tettenborn)

Övrig part i målet: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis M. Paolacci och A. Lukošiūtė, därefter A. Lukošiūtė)

Saken

Överklagande av dom meddelad av Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) den 8 juli 2014, Morgan/harmoniseringskontoret (F-26/13, REUFP, EU:F:2014:180), med yrkande om att domen ska upphävas.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Rhys Morgan ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret) i förevarande förfarande.

(1) EUT C 431, 1.12.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/53

Tribunalens dom av den 3 december 2015 – Omega International mot harmoniseringskontoret (Återgivning i en svart rektangel av en vit cirkel och en vit rektangel)

(Mål T-695/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsfigurmärke av en återgivning i en svart rektangel av en vit cirkel och en vit rektangel - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/67)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Omega International GmbH (Bad Oldesloe, Tyskland) (ombud: advokaten J.P. Becker)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: D. Walicka)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets femte överklagandenämnd den 18 juli 2014 (ärende R 1037/2014-5) angående en ansökan om registrering som gemenskapsfigurmärke av en återgivning i en svart rektangel av en vit cirkel och en vit rektangel

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Omega International GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 409, 17.11.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/53

Tribunalens dom av den 30 november 2015 – Hong Kong Group mot harmoniseringskontoret – WE Brand (WE)

(Mål T-718/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av gemenskapsfigurmärket W E - Det äldre gemenskapsordmärket WE - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/68)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Hong Kong Group Oy (Vantaa, Finland) (ombud: advokat J.-H. Spåre)

Svarande: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: S. Bonne)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: WE Brand Sàrl (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaterna R. van Oerle och E. de Groot)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 4 augusti 2014 (ärende R 2305/2013-2) angående ett invändningsförfarande mellan WE Brand Sàrl och Hong Kong Group Oy.

Domslut

Det beslut som fattades av kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)(harmoniseringskontoret) den 4 augusti 2014 (ärende R 2305/2013-2), angående ett invändningsförfarande mellan WE Brand Sàrl och Hong Kong Group Oy, och det beslut som fattades av harmoniseringskontorets invändningsenhet den 30 september 2013 ogiltigförklaras.

2)	Invändningen avslås.

3)	Harmoniseringskontoret och WE Brand Sàrl ska bära sina rättegångskostnader samt de rättegångskostnader som orsakats Hong Kong Group Oy, inbegripet de nödvändiga kostnader som burits av Hong Kong Group Oy i samband med förfarandet vid harmoniseringskontorets överklagandenämnd.

(1) EUT C 431, 1.12.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/54

Tribunalens dom av den 4 december 2015 – K-Swiss mot harmoniseringskontoret (Parallella ränder på en sko)

(Mål T-3/15) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Internationell registrering som designerar Europeiska gemenskapen - Figurmärke föreställande parallella streck på en sko - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

(2016/C 027/69)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: K-Swiss, Inc. (Westlake Village, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaterna R. Niebel och M. Hecht)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: inledningsvis P. Geroulakos, därefter D. Gája)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av harmoniseringskontorets andra överklagandenämnds beslut av den 30 oktober 2014 (ärende R 1093/2014-2) om internationell registrering som designerar Europeiska gemenskapen av ett figurmärke föreställande parallella streck på en sko.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	K-Swiss Inc. ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 65, 23.2.2015.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/55

Tribunalens beslut av den 13 november 2015 – Švyturys-Utenos Alus mot harmoniseringskontoret – Nordbrand Nordhausen (KISS)

(Mål T-360/14) (1)

((Gemenskapsvarumärke - Invändning - Återkallelse av invändningen - Anledning saknas att döma i saken))

(2016/C 027/70)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Švyturys-Utenos Alus UAB (Utena, Litauen) (ombud: advokaterna R. Žabolienė och I. Lukauskienė)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (ombud: M. Rajh)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Nordbrand Nordhausen GmbH (Nordhausen, Tyskland) (ombud: advokat C. Düchs)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets fjärde överklagandenämnd den 17 mars 2014 (ärende R 1302/2013-4), angående ett invändningsförfarande mellan Nordbrand Nordhausen GmbH och Švyturys-Utenos Alus UAB

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)	Švyturys-Utenos Alus UAB och Nordbrand Nordhausen GmbH ska bära sina rättegångskostnader och, var för sig, ersätta hälften av de rättegångskostnader som Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret) har åsamkats.

(1) EUT C 253, 4.8.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/55

Tribunalens beslut av den 27 november 2015 – Italien mot kommissionen

(Mål T-636/14) (1)

((Språkregler - Meddelande om en ledig tjänst som direktör för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ - Språkkrav som anges på webbsidan för ansökningar - Påstådda skillnader gentemot meddelandet om lediga tjänster i Officiella tidningen - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund))

(2016/C 027/71)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och G. Gattinara)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Litauen (ombud: D. Kriaučiūnas, V. Čepaitė och R. Krasuckaitė)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av meddelande om ledig tjänst KOM/2014/10356 direktör för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (EUT C 185 A, 2014, s. 1).

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	Republiken Italien ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)	Republiken Litauen ska bära sin a rättegångskostnader.

(1) EUT C 388, 3.11.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/56

Tribunalens beslut av den 23 november 2015 – Beul mot parlamentet och rådet

(Mål T-640/14) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Finansmarknaderna - Förordning (EU) nr 537/2014 - Lagstiftningsakt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Avvisning))

(2016/C 027/72)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Carsten René Beul (Neuwied, Tyskland) (ombud: inledningsvis advokaten K.-G. Stümper, därefter advokaterna H.-M. Pott och T. Eckhold)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: P. Schonard och D. Warin) och Europeiska unionens råd (ombud: R. Wiemann och N. Rouam)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, s. 77),

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Det saknas anledning att pröva Europeiska kommissionens interventionsansökan.

3)	Carsten René Beul ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europaparlamentet och för Europeiska unionens råd.

4)	Kommissionen och parlamentet ska bära sina rättegångskostnader i den mån de hänför sig till interventionsansökan.

(1) EUT C 409, 17.11.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/57

Tribunalens beslut av den 23 november 2015 – Milchindustrie-Verband och Deutscher Raiffeisenverband mot kommissionen

(Mål T-670/14) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014 – 2010 - Förening - Medlemmarna i föreningen är inte direkt berörda - Avvisning))

(2016/C 027/73)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Milchindustrie-Verband eV (Berlin, Tyskland) och Deutscher Raiffeisenverband eV (Berlin) (ombud: advokaterna I. Zenke och T. Heymann)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Herrmann, T. Maxian Rusche och R. Sauer)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens meddelande av den 28 juni 2014”Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2010” (EUT C 200, s. 1), såvitt mejerivarutillverkning och osttillverkning (NACE-kod 10.51) inte är nämnda i bilaga III till riktlinjerna

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Milchindustrie-Verband eV och Deutscher Raiffeisenverband eV ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

(1) EUT C 431, 1.12.2014.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/57

Tribunalens beslut av den 24 november 2015 – Delta Group agroalimentare mot kommissionen

(Mål T-163/15) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Den italienska marknaden för fjäderfäkött - Undantagsåtgärder för att lösa specifika problem avseende marknaden för fjäderfäkött i Italien - Exportbidrag för fjäderfäkött avsett för vissa afrikanska länder - Avslag på sökandens begäran om undantagsåtgärder - Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas - Avvisning))

(2016/C 027/74)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Delta Group agroalimentare Srl (Porto Viro, Italien) (ombud: advokaten V. Migliorini)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Schima och D. Nardi)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens skrivelse av den 9 februari 2015 (ref. Ares (2015) 528512) som skickats till svar på sökandens begäran om att vidta undantagsåtgärder till stöd för marknaden för fjäderfäkött med stöd av artikel 219.1 eller artikel 221 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, s. 671)

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Delta Group agroalimentare Srl ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

(1) EUT C 178, 1.6.2015.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/58

Talan väckt den 25 september 2015 – Iran Insurance mot rådet

(Mål T-558/15)

(2016/C 027/75)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Iran Insurance Company (Teheran, Iran) (ombud: advokat D. Luff)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

förplikta Europeiska unionens råd att till sökanden betala ersättning för ekonomisk och ideell skada som den har åsamkats sedan rådet rättstridigt har vidtagit restriktiva åtgärder mot sökanden till följd av följande rättsstridiga rättsakter från rådet: i) rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (1), ii) rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 (2), iii) rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (3), iv) rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (4), v) rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (5),

—	tillerkänna skadestånd med ett sammanlagt belopp om: i) 84 767,66 GBP plus, ii) 4 774 187,07 EUR plus, iii) 1 532 688 USD plus iv) det belopp som kan komma att fastställas under förfarandet, som täcker sökandens ekonomiska och ideella skada till följd av rådets rättsstridiga rättsakter, samt

—	förplikta rådet att ersätta sökandens kostnader för ansökan.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

Sökanden gör gällande att artikel 340 FEUF ger den som åsamkas skada av en EU-institution rätt att väcka skadeståndstalan mot den institutionen. Villkoren för en sådan talan anges i rättspraxis, vilka har sammanfattats enligt följande av tribunalen i dom av den 25 november 2014 i mål Safa Nicu Sepahan mot rådet (T-384/11, REU, EU:T:2014:986): a) att det handlande som läggs institutionen till last är rättsstridigt, b) att det verkligen föreligger en skada, och c) att det finns ett orsakssamband mellan handlandet och den åberopade skadan.

Sökanden hävdar att de ovannämnda tre kraven är uppfyllda i sökandens fall: rådet har ”klart överträtt en rättsregel som syftar till att ge enskilda rättigheter i den mening som avses i rättspraxis”, såsom tribunalen fann i dom av den 6 september 2013 i mål Iran Insurance mot rådet (T-12/11, EU:T:2013:401), sökanden led stor ideell och ekonomisk skada, och skadan är en direkt följd av de rättstridiga sanktionerna.

Sökanden anger även – såsom närmare angivits under utvecklingen av talan i ansökan – att sökandens ideella skada uppgår till 1 000 000 EUR, och den ekonomiska skadan, som är framräknad av oberoende revisorer, till 84 767,66 GBP plus 3 774 187,07 EUR plus 1 532 688 USD, utan att detta påverkar det ytterligare belopp som kan fastställas under förfarandet. Sålunda uppgår sökandens skadeståndsyrkande till sammanlagt 84 767,66 GBP plus 4 774 187,07 EUR plus 1 532 697,01 USD plus det belopp som kan fastställas under förfarandet.

(1) EUT L 281, 2010, s. 81.

(2) Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007, EUT L 281, 2010, s. 1.

(3) EUT L 319, 2011, s. 71.

(4) EUT L 319, 2011, s. 11.

(5) EUT L 88, 2012, s. 1.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/59

Talan väckt den 25 september 2015 – Post Bank Iran mot rådet

(Mål T-559/15)

(2016/C 027/76)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Post Bank Iran (Teheran, Iran) (ombud: advokat D. Luff)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

—	tillerkänna skadestånd med ett sammanlagt belopp om 203 695 040 EUR, som täcker sökandens ekonomiska och ideella skada till följd av rådets rättsstridiga rättsakter, samt

—	förplikta rådet att ersätta sökandens kostnader för ansökan.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

Sökanden hävdar att de ovannämnda tre kraven är uppfyllda i sökandens fall: rådet har ”klart överträtt en rättsregel som syftar till att ge enskilda rättigheter i den mening som avses i rättspraxis”, såsom tribunalen fann i dom av den 6 september 2013 i mål Post Bank Iran mot rådet (T-13/11, EU:T:2013:402), sökanden led stor ideell och ekonomisk skada, och skadan är en direkt följd av de rättstridiga sanktionerna.

3.	Sökanden anger även – såsom närmare angivits under utvecklingen av talan i ansökan – att sökandens ideella skada uppgår till 1 000 000 EUR, och den ekonomiska skadan, som är framräknad av oberoende revisorer, till 202 695 040 EUR.

(1) EUT L 281, 2010, s. 81.

(2) Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007, EUT L 281, 2010, s. 1.

(3) EUT L 319, 2011, s. 71.

(4) EUT L 319, 2011, s. 11.

(5) EUT L 88, 2012, s. 1.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/60

Talan väckt den 9 oktober 2015 – GABO:mi mot kommissionen

(Mål T-588/15)

(2016/C 027/77)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: GABO:mi Gesellschaft für Ablauforganisation:milliarium mbH & Co. KG (München, Tyskland) (ombud: advokaterna M. Ahlhaus and C. Mayer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara de överklagade besluten, och

—	förplikta svaranden att bära samtliga rättegångskostnader inklusive sökandens.

Grunder och huvudargument

Sökanden har överklagat kommissionens beslut, i e-postmeddelandet av den 29 juli 2015 samt i skrivelserna av den 19 augusti 2015 (ref. Ares(2015)3466903) och av den 28 augusti 2015 (ref. Ares(2015)3557576), att ställa in alla utbetalningar till sökanden med koppling till sjunde ramprogrammet vilket sköts av svarandens direktorat E (bidragsöverenskommelsen inom sjunde ramprogrammet nr 602299 rörande projekt EU-CERT-ICD och bidragsöverenskommelsen inom sjunde ramprogrammet nr 260777 rörande projekt HIP-Trial) och direktorat F (bidragsöverenskommelsen inom sjunde ramprogrammet nr 312117 rörande projekt BIOFECTOR).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden: De överklagade besluten omfattas inte av artikel II.5 tredje stycket d i bilaga II till bidragsöverenskommelsen inom sjunde ramprogrammet.

2.	Andra grunden: De överklagade besluten uppfyller inte tillämpliga formella och processuella krav samt strider mot principerna om god samhällstyrning.

3.	Tredje grunden: svarandens verkliga intention är att tvinga fram olagligt vederlag snarare än att införa försiktighetsåtgärder.

4.	Fjärde grunden: De överklagade besluten grundar sig på olagliga godtycklig beslut av svaranden.

5.	Femte grunden: De överklagade besluten strider mot proportionalitetsprincipen.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/61

Talan väckt den 12 oktober 2015 – Eurorail mot kommissionen och INEA

(Mål T-589/15)

(2016/C 027/78)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Eurorail NV (Aalst, Belgien) (ombud: advokaterna J. Derenne, N. Pourbaix och M. Domecq)

Svarande: Genomförandeorganet för innovation och transportnät (INEA) och Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

förklara, i enlighet med artikel 272 FEUF, att INEA:s beslut av den 17 juli 2015 att säga upp bidragsavtalet (1) och förordna om återkrav av delar av de förskott som utbetalats till sökanden är ogiltigt och inte verkställbart samt att det bidragsbelopp som ska betalas till sökanden uppgår till 951,813 EUR,

—	i andra hand har sökanden yrkat att kommissionen och INEA ska anses avtalsrättsligt skyldiga att ersätta den förslust som sökanden orsakats till följd av beslutet, samt att dessa ska förpliktas betala 581,770 EUR (jämte ränta),

—	i tredje hand förplikta INEA/kommissionen att upphäva beslutet,

—	förplikta INEA/kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

1.	Första grunden: INEA och kommissionen har agerat i strid med sina skyldigheter enligt bidragsavtalet. Sökanden anser att de därvid felaktigt sade upp bidragsavtalet och beslutade om återkrav av de förskott som utbetalats till sökanden.

2.	Den andra grunden: INEA och kommissionen har åsidosatt principen om att avtalsrättsliga skyldigheter ska fullgöras lojalt.

3.	Den tredje grunden: INEA Och kommissionen har åsidosatt sökandens berättigade förväntningar.

(1) Bidragsavtal MPO/09/058/SI1.5555667 ”RAIL2” (Marco Polo II Call 2009).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/62

Talan väckt den 19 oktober 2015 – Europäischer Tier- und Naturschutz och Giesen mot kommissionen

(Mål T-595/15)

(2016/C 027/79)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europäischer Tier- und Naturschutz e.V. (Much, Tyskland) och Horst Giesen (Much) (ombud: advokaten P. Brockmann)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 17 augusti 2015, offentliggjort den 24 augusti 2015, att inte ta ställning till skapandet av en europeisk föreningsrätt i form av ett lagförslag som har återkallats eller ett nytt förslag på samma område som uppfyller gällande bestämmelser, vilket likställer gränsöverskridande ideell verksamhet med vinstdrivande föreningar vid harmoniseringen av nationella församlings- och föreningsrättigheter avseende gränsöverskridande ideell verksamhet,

—	förplikta Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 266 FEUF återupprätta en situation som är förenlig med gällande rätt, varvid ytterligare försämringsar som kan hindra eller försvära återupprättandet av denna situation ska undvikas, och

—	förplikta Europeiska kommissionen och intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena gör gällande att kommissionen har förhållit sig passiv vid skapandet av en europeisk föreningsrätt och i frågan om upphävande av den befintliga diskrimoneringen och i fråga om den skada som har åsamkats den kollektiva och individuella föreningsfriheten.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

Första grunden: åsidosättande av artikel 11 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och gemensamma konstitutionella traditioner i den mening som avses i artikel 6.3 FEUF och artikel 20 i Förenta Nationernas universella förklaring om mänskliga rättigheter.

2.	Andra grunden: åsidosättande av rätten till likhet inför lagen (artikel 20 i stadgan) och artikel 14 i Europakonventionen till förfång för ideella värden och ideella föreningar.

3.	Tredje grunden: åsidosättande av motiveringsskyldigheten i den mening som avses i artikel 41 i stadgan.

4.	Fjärde grunden: begränsning av frihetsrättigheterna genom passivitet och en tolkning som är ett uttryck för missbruk i den mening som avses i artiklarna 52 och 54 i stadgan.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/63

Talan väckt den 23 oktober 2015 – Wirtschaftsvereinigung Stahl m.fl. mot kommissionen

(Mål T-605/15)

(2016/C 027/80)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Wirtschaftsvereinigung Stahl (Düsseldorf, Tyskland), Benteler Steel/Tube GmbH (Paderborn, Tyskland), BGH Edelstahl Freital GmbH (Freital, Tyskland), BGH Edelstahl Lippendorf GmbH (Lippendorf, Tyskland), BGH Edelstahl Siegen GmbH (Siegen, Tyskland), Buderus Edelstahl GmbH (Wetzlar, Tyskland), ESF Elbe-Stahlwerke Feralpi GmbH (Riesa, Tyskland), Friedr. Lohmann GmbH Werk für Spezial- & Edelstähle (Witten, Tyskland), Outokumpu Nirosta GmbH (Krefeld, Tyskland), Rogesa Roheisengesellschaft Saar mbH (Dillingen, Tyskland), Zentralkokerei Saar GmbH (Dillingen), Drahtwerk St. Ingbert GmbH (St. Ingbert, Tyskland), Ilsenburger Grobblech GmbH (Ilsenburg, Tyskland), ThyssenKrupp Electrical Steel GmbH (Gelsenkirchen, Tyskland), ThyssenKrupp Federn und Stabilisatoren GmbH (Hagen, Tyskland), ThyssenKrupp Gerlach GmbH (Homburg, Tyskland), ThyssenKrupp Rasselstein GmbH (Andernach, Tyskland) und Emscher Aufbereitung GmbH (Mühlheim an der Ruhr, Tyskland) (ombud: advokaten H. Janssen)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2015/1585 av den 25 november 2014 om stödordningen SA.33995 (2013/C) (f.d. 2013/NN) som Tyskland har genomfört till stöd för el från förnybara energikällor och energiintensiva användare (delgivet med nr C(2014) 8786) (1).

Till stöd för talan åberopar sökandena fyra grunder vilka i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-319/15 (2), Deutsche Edelstahlwerke mot kommissionen.

(1) EUT. L 250, 2015, s. 122.

(2) EUT. C 302, s. 60.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/63

Överklagande ingett den 29 oktober 2015 – Repsol mot harmoniseringskontoret – Basic (BASIC)

(Mål T-609/15)

(2016/C 027/81)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Repsol, SA (Madrid, Spanien) (ombud: J. Devaureix, lawyer)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Basic AG Lebensmittelhandel (München, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”BASIC” – Gemenskapsvarumärke nr 5 648 159

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 11 augusti 2015 i ärende R 2384/2013-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	förklara att överklagandet med alla dess bilagor samt dithörande kopior kan tas upp till prövning,

—	förklara att all bevisning som åtföljer överklagandet kan prövas,

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Överklagandenämnden har gjort en felaktig bedömning av den bevisning som Basic AG framlagt avseende dess verkliga bruk av företagsnamnen ”Basic AG” och ”Basic” i näringsverksamhet i Tyskland.

—	Det överklagade beslutet har felaktigt grundats på artikel 8.4 och artikel 53.1 c i förordning nr 207/2009, i den mån det inte föreligger någon risk för förväxling mellan figurmärkena ”basic”. Ordet basic saknar särskiljningsförmåga.

—	Det särskilda skydd som oregistrerade handelsnamn har enligt den tyska varumärkesrätten ska, enligt Romfördraget av den 23 mars 1957 och gemenskapens rättspraxis, tolkas restriktivt.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/64

Talan väckt den 26 oktober 2015 – British Aggregates mot kommissionen

(Mål T-610/15)

(2016/C 027/82)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: British Aggregates Association (Lanark, Förenade kungariket) (ombud: L. Van den Hende, advokat, och A. White, Solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	i enlighet med artikel 263 FEUF ogiltigförklara kommissionens beslut C(2015) 2141 final av den 27 mars 2015 i ärende SA.34775 (2013/C) (ex 2012/NN) – Skatt på ballast, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Kommissionen har gjort en felaktig bedömning genom att besluta att åtta undantag från skatten på ballast (nedan kallad AGL) enligt finanslagen 2001 inte leder till selektivitet och således inte utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF, samt genom att fastställa kriteriet för normal beskattning och syftet med AGL för att kunna tillämpa urvalskriteriet.

2.	Andra grunden: Kommissionen har underlåtit att vidta en verkligt omsorgsfull och opartisk bedömning av huruvida de åtta aktuella undantagen leder till selektivitet och således utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF.

Tredje grunden: Kommissionen har underlåtit att motivera det angripna beslutet, vilket krävs enligt artikel 296 FEUF, eftersom kommissionen tillämpning av kriteriet för normal beskattning och syftet med AGL såsom förklaring till varför de åtta aktuella undantagen inte leder till selektivitet är motsägelsefull mot bakgrund av det angripna beslutet.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/65

Talan väckt den 2 november 2015 – Edeka-Handelsgesellschaft Hessenring mot kommissionen

(Mål T-611/15)

(2016/C 027/83)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Edeka-Handelsgesellschaft Hessenring mbH (Melsungen, Tyskland) (ombud: advokaterna E. Wagner och H. Hoffmeyer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 3 september 2015 i förfarande 2015/4023, varigenom sökanden nekats tillgång till en icke konfidentiell version av kommissionens beslut av den 4 december 2013 i konkurrensförfarande AT/39914 – EIRD och till innehållsförteckningen i kommissionens akt i detta förfarande, eller i andra hand åtminstone ogiltigförklara beslutet i den del kommissionen nekat företag som berörs av beslutet tillgång till en icke konfidentiell version av detta beslut eller till innehållsförteckningen för detta beslut, vad avser företag som inte begärt eller inte längre begär konfidentiell behandling, eller

—

i andra hand – för det fall att kommissionens beslut av den 3 september 2015 i förfarande 2015/4023, varigenom sökanden nekats tillgång till en icke konfidentiell version av kommissionens beslut av den 4 december 2013 i konkurrensförfarande AT/39914 – EIRD och till innehållsförteckningen i kommissionens akt i detta förfarande, inte skulle ogiltigförklaras på grund av och i den del det inte föreligger någon icke konfidentiell version av kommissionens beslut av den 4 december 2013 i konkurrensförfarande AT/39914 – EIRD eller en icke konfidentiell version av innehållsförteckningen i kommissionens akt i detta förfarande – slå fast att kommissionen rättsstridigt avstått från att upprätta en icke konfidentiell version av kommissionens beslut av den 4 december 2013 i konkurrensförfarande AT/39914 – EIRD eller en icke konfidentiell version av innehållsförteckningen i kommissionens akt i detta förfarande och delge sökanden densamma, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tio grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till ett effektivt domstolsskydd samt av den grundläggande rätten till god förvaltning och att erhålla en motivering, genom att det angripna beslutet saknar motivering.

2.	Andra grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till ett effektivt domstolsskydd och av rätten att få upplysningar om möjliga rättsmedel genom att sådana upplysningar inte lämnats.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 (1).

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001.

5.	Femte grunden: Åsidosättande av artikel 4.3 första stycket i förordning (EG) nr 1049/2001.

6.	Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 4.3 andra stycket i förordning (EG) nr 1049/2001.

7.	Sjunde grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten att få tillgång till handlingar.

8.	Åttonde grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten att få tillgång till handlingar och proportionalitetsprincipen genom att sökanden inte ens delvis fått tillgång till begärda handlingar.

9.	Nionde grunden: Åsidosättande av artikel 101 FEUF genom att sökanden i praktiken hindras från att kontrollera om denne kan göra anspråk på ersättning på grund av att konkurrensrätten åsidosatts och i förekommande talan väcka talan därom.

10.

Tionde grunden (alternativ grund): Åsidosättande av sökandens rätt att få till stånd en icke konfidentiell version av kommissionens beslut i konkurrensförfarande AT/39914 – EIRD och en icke konfidentiell version av innehållsförteckningen i kommissionens akt i detta förfarande (förordning (EG) nr 1049/2001 och artikel 30.2 i förordning (EG) nr 1/2003 (2)).

Sökanden har härvid gjort gällande att villkoren för att med stöd av undantagen i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 neka sökanden tillgång till begärda handlingar inte är uppfyllda.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1).

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/66

Talan väckt den 2 november 2015 – LL mot parlamentet

(Mål T-615/15)

(2016/C 027/84)

Rättegångsspråk: litauiska

Parter

Sökande: LL (Vilnius, Litauen) (ombud: advokat J. Petrulionis)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Europaparlamentets generalsekreterares beslut D(2014) 15503 av den 17 april 2014, samt debetnota nr 2014-575 som antagits den 5 maj 2014 på grundval av sagda beslut,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Betalningen är korrekt, samt huruvida återkravet av betalningen är giltigt och lagenligt

—

Sökanden hävdar att genom beslut D(2014) 15503 beslutade Europaparlamentets generalsekreterare olagligen och utan grund, att ett belopp om 37 728 euro felaktigt hade utbetalats till sökanden, och instruerade utan grund och i strid med artikel 68 i tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga och artikel 80 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen Europaparlamentets räkenskapsförare att återkräva betalnigen om 37 728 euro från sökanden, samt meddelade sökanden härom genom debetnota nr 2014-575 i enlighet med det föreskrivna förfarandet.

Enligt sökanden beaktade Europaparlamentets generalsekreterare endast två faktorer för att anta beslutet: Olaf:s rapport samt den omständigheten att sökanden inte inkommit med bevis för att styrka att betalningen använts såsom var avsett. Sökanden hävdar emellertid att det inte föreligger några uppgifter som bekräftar att han använde det utbetalade beloppet på annat sätt än vad som var avsett, i strid med artikel 14 i bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter.

Andra grunden: Preskriptionsfristen och tillämpningen av principerna om skälig handläggningstid, rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar

—

Sökanden hävdar att Europaparlamentets generalsekreterares beslut D(2014) 15503 och debetnota nr 2014-575 inte iakttog den preskriptionsfrist som föreskrivs i artikel 81 i budgetförordningen och artikel 93 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen, samt att principerna om skälig handläggningstid, rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar åsidosatts.

Enligt sökanden fördröjde de berörda EU-institutionerna på ett ogrundat och orättvist sätt, och under oskäligt lång tid, utövandet av sina befogenheter och antagandet av de aktuella besluten. Härigenom kränktes sökandens rättigheter, inbegripet rätten till försvar samt en korrekt tillämpning av denna rättighet, genom att en så lång tidsperiod förflöt mellan de händelser som utreddes och antagandet av de aktuella besluten att sökanden objektivt fråntogs den faktiska möjligheten att försvara sig mot de anklagelser som riktades mot honom, att inkomma med bevis, samt att vidta samtliga nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att ärendet under utredning skulle ges en rättvis lösning.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/67

Talan väckt den 3 november 2015 – Transtec mot kommissionen

(Mål T-616/15)

(2016/C 027/85)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Transtec (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten L. Levi)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut avräkning vilka återfinns i skrivelserna av den 25 augusti, den 27 augusti, den 7 september, den 16 september och den 23 september 2015 avseende återkrav av ett belopp på 624 388,73 euro,

—	förplikta svaranden att utbetala ett belopp på 624 388,73 euro jämte dröjsmålsränta med Europeiska centralbankens referensränta plus två procentenheter,

—	förplikta svaranden att ersätta den ideella skada som uppkommit och som uppskattas till ett symboliskt belopp på 1 euro,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen i det att de angripna besluten saknar giltig rättslig grund.

2.	Andra grunden: Åsidosättande av förbudet mot obehörig vinst, eftersom ett belopp på 607 096,08 euro jämte ränta har överförts från sökandens tillgångar och ökat kommissionens tillgångar utan någon som helst rättsligt stöd för denna vinst.

Tredje grunden: Åsidosättande av artiklarna 42, 44 45 och 47 i budgetförordningen av den 27 mars 2003, vilken är tillämplig på nionde Europeiska utvecklingsfonden, eftersom kommissionen inte använde det utrymme för skönsmässig bedömning som följer av nämnda artiklar, samt åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av principen om god förvaltning, eftersom kommissionen har överträtt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

5.	Femte grunden: Kommissionen har gjort uppenbart oriktiga bedömningar i olika avseenden.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/68

Talan väckt den 6 november 2015 – Badica och Kardiam mot rådet

(Mål T-619/15)

(2016/C 027/86)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Bureau d’achat de diamant Centrafrique (Badica) (Bangui, Centralafrikanska republiken) och Kardiam (Antwerpen, Belgien) (ombud: advokaterna D. Luff och L. Defalque)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara artikel 1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 2015/1485 av den 2 september 2015 och punkt B i bilaga I till denna förordning, såtillvida som sökandena har förts upp i bilaga I till rådets förordning (EU) nr 224/2014 av den 10 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i Centralafrikanska republiken, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.

Första grunden: Åsidosättande av rätten till försvar, rätten till en rättvis rättegång och rätten till ett effektivt domstolsskydd. Grunden består av två delar.

—	Den första delen avser att rådet inte har meddelat sökandena beslutet om frysning av medel individuellt.

—	Den andra delen avser att den inte har angetts vilka bevis som föreligger och vilka handlingar som ligger till grund för beslutet samt åsidosättande av kontradiktionsprincipen och principen om insyn.

2.	Andra grunden: Felaktig bedömning av de faktiska omständigheter som berör sökandenas verksamhet, vilket har medfört en felaktig rättstillämpning.

3.	Tredje grunden: Rådets undersökningar är felaktiga.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/69

Överklagande ingett den 10 november 2015 – Tillotts Pharma mot harmoniseringskontoret – Ferring (OCTASA)

(Mål T-632/15)

(2016/C 027/87)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Tillotts Pharma AG (Rheinfelden, Schweiz) (ombud: advokaten M. Douglas)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Ferring BV (Hoofddorp, Nederländerna)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”OCTASA” – Registreringsansökan nr 8 169 881

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 7 september 2015 i ärende R 2386/2014-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/70

Överklagande ingett den 12 november 2015 – JT International mot harmoniseringskontoret – Habanos (PUSH)

(Mål T-633/15)

(2016/C 027/88)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: JT International SA (Genève, Schweiz) (ombud: S. Malynicz, Barrister, K. Gilbert och M. Gilbert, Solicitors)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Corporación Habanos, SA (Havanna, Kuba)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”PUSH” – Registreringsansökan nr 11 639 903

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 10 augusti 2015 i ärende R 3046/2014-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret och motparten vid överklagandenämnden att bära sina egna kostnader och ersätta klagandens rättegångskostnader.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/70

Överklagande ingett den 16 november 2015 – Alma-The Soul of Italian Wine mot harmoniseringskontoret – Miguel Torres (SOTTO IL SOLE ITALIANO SOTTO il SOLE)

(Mål T-637/15)

(2016/C 027/89)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: Alma-The Soul of Italian Wine LLLP (Coral Gables, Amerikas Förenta stater) (ombud: advokaten F. Terrano)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Miguel Torres, SA (Vilafranca del Penedès, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementen ”SOTTO IL SOLE ITALIANO SOTTO il SOLE” – Registreringsansökan nr 9 784 539

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 3 september 2015 i ärende R 356/2015-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artiklarna 8.5, 64.1 och 8.1 b i förordning nr 207/2009.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/71

Talan väckt den 18 november 2015 – Jema Energy mot Gemensamma företaget Fusion for Energy

(Mål T-668/15)

(2016/C 027/90)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Jema Energy, S.A. (Lasarte-Oria, Spanien) (ombud: advokat N. Rey Rey)

Svarande: Gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara svarandens beslut att förkasta Jema Energys anbud,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Tydligheten av de regler som tillämpats på förfarandet och åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om insyn

—

Sökanden hävdat kravspecifikationen i det aktuella förfarandet innehöll vaga och odefinierade begrepp, vilket innebar att sökanden var tvungen att vid flera tillfällen begära klargöranden från svaranden. Sökanden inkom med mycket tydliga frågor, vilka inte lämnade något utrymme för tvivel. F4E gav från början mycket tvetydiga och kortfattade svar.

—	Med hänsyn till de tvetydiga urvalskriterierna i förfarandet och till F4E:s uppträdande i anledning av sökandens frågor och de åtgärder som sökanden vidtog har rättssäkerhetsprincipen och principen om insyn åsidosatts.

Andra grunden: Åsidosättande av likabehandlingsprincipen och principen om likvärdiga möjligheter för samtliga anbudssökande i förfarandet

—

Sökanden hävdar att det i en av de handlingar som svaranden sände till sökanden i inledningen av förfarandet uttryckligen angavs att, om de ingivna proverna inte uppfyllde de tekniska kraven, hade anbudsgivaren rätt att komma in med nya prover för att kunna uppfylla de tekniska kraven fullt ut. Sökanden upplystes inte vid något tillfälle om att bolaget inte uppfyllde de tekniska kraven, med följd att bolaget aldrig gavs tillfälle att komma in med några nya prover. Svaranden har som skäl för att Jema Energy uteslöts från upphandlingsförfarandet angett bolagets prover inte uppfyllde de tekniska kraven.

Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen samt skapandet av en konstlad begränsning av konkurrensen

—

Sökanden hävdar att urvalskriterierna var för stränga. F4E krävde en referens som uppfyllde en kombination av tre faktorer (effekt, spänning och strömstyrka), vilket var onödigt och inte stod i proportion till vad som behövdes för projektet. F4E krävde vidare att det som en referens skulle ges in uppgifter om ett kraftförsörjningsprojekt under de senaste fem åren, vilket utgör ytterligare ett oproportionerligt kriterium eftersom de företag som kan ha referenser som uppfyller dessa kriterier är tillverkare av frekvensomriktare för kraftfulla motorer. Sådana företag är typiskt sett stora företag, vilket innebär att små och medelstora företag avhålls från att delta.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/72

Överklagande ingett den 20 november 2015 – Osho Lotus Commune mot harmoniseringskontoret – Osho International Foundation (OSHO)

(Mål T-670/15)

(2016/C 027/91)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Osho Lotus Commune e.V. (Köln, Tyskland) (ombud: advokaten M. Viefhues)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Osho International Foundation (Zürich, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsordmärket ”OSHO” Registreringsansökan nr 1 224 831

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringskontoret den 22 september 2015 i ärende R 1997/2014-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret och motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b, c och f i förordning nr 207/2009.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/73

Överklagande ingett den 12 november 2015 – Malta Cross Foundation International mot harmoniseringskontoret – Malteser Hilfsdienst (Malta Cross International Foundation)

(Mål T-672/15)

(2016/C 027/92)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Malta Cross Foundation International, Inc. (Hallandale Beach, Förenta staterna) (ombud: advokaten J. Pimenta)

Motpart: Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret)

Motpart vid överklagandenämnden: Malteser Hilfsdienst e.V. (Köln, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid harmoniseringskontoret

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Gemenskapsfigurmärke innehållande ordelementet ”Malta Cross International Foundation” – Registreringsansökan nr 7 252 554

Förfarande vid harmoniseringskontoret: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av harmoniseringskontorets överklagandenämnd i stor sammansättning den 9 juli 2015 i ärende R 863/2011-G

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta harmoniseringskontoret och i förekommande fall intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/74

Talan väckt den 20 november 2015 – Panzeri mot Parlamentet och kommissionen

(Mål T-677/15)

(2016/C 027/93)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Pier Antonio Panzeri (Calusco d’Adda, Italien) (ombud: advokaten C. Cerami)

Svarande: Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	Bifalla talan i sak och ogiltigförklara den angripna rättsakten på grund av dess rättsstridighet.

—	I andra hand återförvisa ärendet till Europaparlamentets generalsekreterare för en förnyad och skälig prövning av det belopp som det begärts återbetalning av.

—	Förplikta motparterna att ersätta rättegångskostnaderna.

—

Sökanden förbehåller sig den lagstadgade rätten och möjligheten att åberopa alla argument, inklusive möjligheten att inkomma med en eventuell begäran att [svarandena] ska förpliktas att återbetala de belopp som erläggs på medellång sikt i syfte att efterkomma det angripna föreläggandet, jämte ränta och uppräkning.

Grunder och huvudargument

Förevarande talan riktas mot meddelande nr 315070 av den 21 september 2015 från Europaparlamentets Generaldirektoratet för Finans – direktoratet för ledamöternas ekonomiska och sociala rättigheter. Det nämnda meddelandet innehåller en debetnota riktad till sökanden avseende ett belopp om 83 764 euro. Förevarande talan riktas likaledes mot meddelande nr 312998 av den 27 juli 2012 från Europaparlamentets generalsekreterare, avfattat på engelska, innehållande en redogörelse för skälen till den ovannämnda debetnotan. Slutligen riktas förevarande talan mot alla rättsakter som föregår, sammanhanger och är en följd av de två ovannämnda rättsakterna.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Åsidosättande av bestämmelsen som föreskrivs i artikel 81.1 i förordning (EG) 2012/966 samt av principen om rimliga tidsfrister och om preskription av den fordran som unionen gör gällande.

—

Sökanden anser härvid att fordran på 83 764,34 euro som Europaparlamentet gör gällande på administrativ väg är preskriberad enligt artikel 81.1 i förordning (EG) 2012/966. De omständigheter som gett upphov till unionens påstådda fordran avser enbart åren 2004–2009, medan betalningsföreläggandet från direktoratet antogs först den 21 september 2015, det vill säga för sent.

Andra grunden: Åsidosättande av de formkrav som föreskrivs i artiklarna 1, 4.6, 6.5 och 9 samt i skäl 10 i förordning (EG) 1999/1073, åsidosättande av formkraven i artikel 4 i det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om Olafs interna utredningar, bristande behörighet hos Olaf, åsidosättande av principen om proportionalitet och rimlighet samt bristande utredning och jämvikt.

—

Sökanden anser på denna punkt att Olafs förfarande är behäftat med flertalet fel. Pier Antonio Panzeri har nämligen inte i vederbörlig utsträckning kommit i åtnjutande av principen om ett kontradiktoriskt förfarande. Vidare saknas det en slutlig utredningsrapport och hela Olafs förfarande har dessutom genomförts på ett sätt som uppenbart strider mot artikel 6.5 i förordning (EG) 1999/1073. Förfarandet inleddes den 23 november 2009 och (vad det verkar) avslutades först i juli 2012. Olaf saknade vidare behörighet mot bakgrund av att det handlande som läggs sökanden till last är av ringa betydelse. Detta i sin tur innebär ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 55 FEIUF, artiklarna 20 och 24.4 FEUF, åsidosättande av de formföreskrifter som föreskrivs i artikel 7.1 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga.

—

Sökanden har påpekat att meddelande nr 312998 av den 27 juli 2012 från Europaparlamentets generalsekreterare – vari det redogörs för den enda kritik mot sökanden som han känner till – har avfattats på engelska. Detta innebär ett åsidosättande av flertalet bestämmelser i fördragen samt i Europaparlamentets ledamotsstadga. Dessa bestämmelser syftar till att garantera alla unionsmedborgare, inklusive Europaparlamentets ledamöter, rätten att såväl muntligt som skriftligt stå i förbindelse med samtliga unionsinstitutioner på sitt eget modersmål.

Fjärde grunden: Åsidosättande av de formföreskrifter som föreskrivs i artiklarna 62 och 68 i beslut av den 19 maj och den 9 juli 2008 av Europaparlamentets presidium, åsidosättande av de formföreskrifter som föreskrivs i artikel 14.2 i bestämmelserna för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter, rättsaktens icke existens och fullständiga avsaknad av motivering.

—

Sökanden preciserar härvid att Europaparlamentets generalsekreterare har underlåtit att anta (eller i samtliga fall att underrätta sökanden om) sitt slutliga beslut på grundval av vilket det angripna betalningsföreläggandet antogs. Detta i sin tur innebär följaktligen att den slutgiltiga rättsakten totalt saknar motivering alternativt inte existerar över huvud taget. Förutsättningarna för att artikel 14.2 i bestämmelserna för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter ska vara tillämplig är således inte uppfyllda.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/77

Personaldomstolens beslut (andra avdelningen) av den 30 november 2015 – O'Riain mot kommissionen

(Mål F-104/14) (1)

((Personalmål - Uttagningsprov - Meddelande om uttagningsprov EPSO/AD/241/12 - Beslut om att inte ta upp sökanden i förteckningen över godkända sökande - Principen om likabehandling av sökande - Uttagningskommitténs opartiskhet - Uppenbart att talan ska ogillas))

(2016/C 027/98)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Donncha O'Riain (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten A. Salerno)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Ehrbar och G. Gattinara)

Saken

Ansökan om ogiltigförklaring av beslutet att inte ta upp sökanden i förteckningen över godkända sökande i uttagningsprovet EPSO/AD/241/12 – GA.

Avgörande

1)	Talan ogillas, eftersom det är uppenbart att den delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundad.

2)	Donncha O’Riain ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

(1) EUT C 7, 12.1.2015, s. 52.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/77

Talan väckt den 30 oktober 2015 – ZZ mot rådet

(Mål F-137/15)

(2016/C 027/99)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaterna J-N. Louis och N. de Montigny)

Svarande: Europeiska unionens råd

Saken och beskrivning av tvisten

Ogiltigförklaring av de slutliga beslut om överföring av sökandens pensionsrättigheter till unionens pensionssystem, med tillämpning av de nya allmänna genomförandebestämmelserna till artikel 11 § 2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna av den 3 mars 2011.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara besluten av den 5 och 7 januari 2015, samt av den 23 februari 2015, om beräkning av de pensionsrättigheter sökanden förvärvat innan vederbörande tillträdde sin tjänst vid rådet,

—	ogiltigförklara, i den del det är nödvändigt, beslutet av den 23 juli 2015 om att avslå sökandens klagomål med begäran om att tillämpa de allmänna genomförandebestämmelserna och de försäkringstekniska värden som var i kraft vid tidpunkten för ansökan om överföring av sökandens pensionsrättigheter,

—	förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/78

Talan väckt den 2 november 2015 – ZZ mot parlamentet

(Mål F-138/15)

(2016/C 027/100)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaterna T. Bontinck and A. Guillerme)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Talan dels om ogiltigförklaring av beslutet om att säga upp sökandens anställningsavtal, dels om skadestånd för den ideella skada som sökanden påstår sig ha lidit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara beslutet av den 19 december 2014 om att säga upp sökandens anställningsavtal,

—	förplikta Europaparlamentet att betala skadestånd till sökanden för den ideella skada som vederbörande har lidit, vilken provisoriskt skäligen uppskattas till 20 000 euro,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

25.1.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/78

Talan väckt den 17 november 2015 – ZZ mot parlamentet

(Mål F-142/15)

(2016/C 027/101)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaten A. Tymen)

Svarande: Europaparlamentet

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av parlamentets beslut att inte bifalla sökandens begäran om bistånd och talan om ersättning för den ideella skada sökanden påstår sig ha lidit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara det tysta beslutet som tillkom den 11 april 2015 om avslag på sökandens begäran om bistånd av den 11 december 2014,

—	ogilla det per den 20 augusti 2015 daterade beslutet, som sökanden mottog den 24 augusti 2015, om avslag på sökandens klagomål av den 24 april 2015,

—	förplikta svaranden att utge skadestånd, fastställt i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) till 50 000 euro för den ideella skada som sökanden lidit, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 27

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	59 årgången 25 januari 2016

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2016/C 027/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1