20.10.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/3

Eurons växelkurs (1)

19 oktober 2015

(2015/C 347/04)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1333
JPY	japansk yen	135,29
DKK	dansk krona	7,4592
GBP	pund sterling	0,73170
SEK	svensk krona	9,3940
CHF	schweizisk franc	1,0834
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,1850
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,083
HUF	ungersk forint	309,51
PLN	polsk zloty	4,2367
RON	rumänsk leu	4,4183
TRY	turkisk lira	3,2849
AUD	australisk dollar	1,5581
CAD	kanadensisk dollar	1,4671
HKD	Hongkongdollar	8,7832
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6668
SGD	singaporiansk dollar	1,5685
KRW	sydkoreansk won	1 280,57
ZAR	sydafrikansk rand	14,9509
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,2082
HRK	kroatisk kuna	7,6265
IDR	indonesisk rupiah	15 439,68
MYR	malaysisk ringgit	4,7695
PHP	filippinsk peso	52,243
RUB	rysk rubel	70,3984
THB	thailändsk baht	40,073
BRL	brasiliansk real	4,4185
MXN	mexikansk peso	18,6360
INR	indisk rupie	73,4435

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

20.10.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/4

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 19 oktober 2015

om inrättande av en expertgrupp för falska mynt med tanke på kommissionens politik samt förordningar angående skydd av euromynt mot förfalskning

(2015/C 347/05)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kommissionens beslut (EU) 2015/512 (1) är generaldirektoratet för ekonomi och finans (nedan kallat generaldirektoratet) ansvarigt för de arbetsuppgifter som sammanhänger med utarbetandet av lagstiftnings- och regleringsinitiativ till skydd av euron mot förfalskningar, och för stöd på detta område genom att tillhandahålla utbildning och tekniskt stöd. För att samordna nödvändiga insatser till skydd mot förfalskningar av euron behöver kommissionen kunna konsultera sakkunniga specialister i en rådgivande expertgrupp (2).

(2)	Det är därför nödvändigt att inrätta en expertgrupp på området för skydd av euron mot förfalskning och att fastställa dess uppdrag och sammansättning.

(3)

Gruppen bör bistå kommissionen i förberedelserna av lagstiftning eller utformningen av politiken och bidra med sakkunskap vid utarbetandet av genomförandeåtgärder som ska skydda euromynten mot förfalskning. Gruppen bör också upprätta samarbete mellan de myndigheter som är inblandade i skyddet av euron mot förfalskning.

(4)	Gruppen bör bestå av experter från medlemsstaternas myndigheter, Europeiska centralbanken (ECB) och Europol.

(5)	Regler för hur expertgruppens medlemmar får lämna ut information bör fastställas.

(6)	Personuppgifter bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (3). En tillämpningsperiod för detta beslut bör fastställas. Kommissionen kommer senare att överväga om perioden bör förlängas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Härmed inrättas kommissionens expertgrupp för falska mynt (nedan kallad expertgruppen).

Artikel 2

Uppgifter

Expertgruppen för falska mynt ska ha följande uppgifter:

a)	Bistå kommissionen vid utarbetandet av lagförslag och delegerade rättsakter eller politiska initiativ avseende skyddet av euromynten mot förfalskning.

Etablera samarbete mellan cheferna för de nationella centrumen för myntanalys – inrättade i enlighet med artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1338/2001 (4) – kommissionen, Europeiskt tekniskt och vetenskapligt centrum för analys och klassificering av förfalskade euromynt (5), Europeiska centralbanken (ECB) och Europol i frågor som rör politiska initiativ och åtgärder vars syfte är att skapa en verksam strategi som motverkar förfalskning.

c)	Bistå kommissionen med råd och sakkunskap vid genomförandet av unionens lagstiftning, program och strategier, särskilt vad gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 (6).

d)	Utbyta erfarenheter och fastställa god praxis för skyddet av euromynten mot förfalskningar.

e)	Höja medvetenheten bland myndigheter som medverkar i skyddet av euron mot förfalskning om framtida hot och övervaka genomförandet av effektiva repressiva åtgärder som ett led i strategin för att bekämpa förfalskningar.

f)	Främja utbildningsinitiativ som rör skyddet av euromynten mot förfalskning.

g)	Främja och utveckla studier eller tekniskt stöd för att underlätta upptäckt av förfalskningar.

h)	Diskutera frågor som rör falska euromynts tekniska specifikationer samt säkerhetsanordningar för att skydda euromynt mot förfalskning.

Artikel 3

Samråd

Kommissionen får samråda med expertgruppen i alla frågor som rör skyddet av euromynt mot förfalskning.

Artikel 4

Utnämning av medlemmar

1. Medlemmarna ska utgöras av medlemsstaternas nationella centrum för myntanalys, ECB och Europol.

2. Medlemmarna ska underrätta kommissionen om vilka företrädare de har utsett, liksom suppleanter.

3. Personuppgifter ska samlas in, behandlas och offentliggöras i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 5

Verksamhet

1. Behörig avdelning inom kommissionen ska utse expertgruppens ordförande.

2. Med samtycke från behörig avdelning inom kommissionen får expertgruppen inrätta undergrupper för utredning av specifika frågor enligt direktiv från expertgruppen.

3. Kommissionens företrädare får bjuda in externa experter med specialkompetens i en fråga på dagordningen, för att tillfälligt deltaga i expertgruppens eller undergruppens arbete. Kommissionens företrädare får dessutom ge observatörsstatus till enskilda personer eller organisationer i enlighet med regel 8.3 i de allmänna reglerna för kommissionens expertgrupper (7) och kandidatländer.

4. Medlemmar i expertgruppen och deras företrädare, liksom även inbjudna experter och observatörer, ska omfattas av tystnadsplikt enligt fördragen och deras genomförandebestämmelser, och även av kommissionens säkerhetsbestämmelser när det gäller skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter enligt bilagan till kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (8) och beslut (EU, Euratom) 2015/444 (9). Om dessa skyldigheter inte fullgörs, får kommissionen vidta lämpliga åtgärder.

5. Expertgruppens möten ska hållas i kommissionens lokaler, med undantag för möten i undergrupper som kan hållas utanför kommissionens lokaler. Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatstjänster.

6. Expertgruppen ska anta sin arbetsordning med utgångspunkt i mallen för arbetsordningen för expertgrupper.

7. Kommissionen ska offentliggöra alla relevanta handlingar om expertgruppens verksamhet (dagordningar, protokoll och medlemmarnas inlägg) antingen genom att lägga in dem i registret över kommissionens expertgrupper och liknande organ, eller via en länk från detta register till en särskild webbplats där dessa handlingar finns. Relevanta dokument ska inte offentliggöras då en utlämnad handling skulle undergräva skyddet för ett allmänt samhällsintresse, eller ett privat intresse, enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (10).

Artikel 6

Möteskostnader

1. De som deltar i expertgruppens och dess undergruppers arbete ska inte uppbära något arvode för sina tjänster.

2. Resekostnader om uppstår för de som deltar i expertgruppens ska ersattas av kommissionen i enlighet med kommissionens interna gällande regler. Kostnader som medlemmar i undergruppen ådrar sig ska för resor och uppehälle ska ersättas på samma sätt.

3. De utgifter som avses i punkt 2 ska ersättas inom ramen för de tillgängliga anslag som tilldelats genom det årliga förfarandet för tilldelning av medel.

Artikel 7

Tillämpningsperiod

Detta beslut ska tillämpas från och med dagen för dess antagande fram till och med den 31 december 2025.

Utfärdat i Bryssel den 19 oktober 2015.

På kommissionens vägnar

Pierre MOSCOVICI

Ledamot av kommissionen

(1) Kommissionens beslut (EU) 2015/512 av den 25 mars 2015 om ändring av beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (EUT L 81, 26.3.2015, s. 4).

(2) Enligt artikel 4 i kommissionens beslut 2005/37/EG av den 29 oktober 2004 om inrättande av Europeiskt tekniskt och vetenskapligt centrum (CTSE) ska kommissionen samordna de åtgärder som behövs för att skydda euromynten mot förfalskningar genom periodiska möten med experter på myntförfalskning (EUT L 19, 21.1.2005, s. 73).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(4) Rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (EGT L 181, 4.7.2001, s. 6).

(5) Rådets beslut 2003/861/EG av den 8 december 2003 om analys av och samarbete om falska euromynt (EUT L 325, 12.12.2003, s. 44).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 av den 15 december 2010 om äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation (EUT L 339, 22.12.2010, s. 1).

(7) K(2010) 7649 slutlig.

(8) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

(9) Rådets beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 45).

20.10.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/7

Ansökningsomgång 2016 – EAC/A04/2015

Programmet Erasmus+

(2015/C 347/06)

1. Inledning och mål

Denna ansökningsomgång är baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (1) om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott samt på 2015 och 2016 års arbetsprogram för Erasmus+. Programmet Erasmus+ löper under åren 2014–2020. Programmets allmänna och särskilda mål anges i artiklarna 4, 5, 11 och 16 i förordningen.

2. Programområden

Denna ansökningsomgång gäller följande programområden i Erasmus+:

Programområde 1 – Mobilitet i lärandesyfte

—	Mobilitet för enskilda inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom

—	Gemensamma mastersexamina inom Erasmus Mundus

—	Storskaliga evenemang inom Europeiska volontärtjänsten

Programområde 2 – Strategiska samarbetsprojekt för innovation och utbyte av goda exempel och metoder

—	Strategiska partnerskap inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom

—	Kunskapsallianser

—	Sektoriella kunskapsallianser

—	Kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning

—	Kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet

Programområde 3 – Stöd till politiska reformer

—	Strukturerad dialog: Möten mellan ungdomar och beslutsfattare på ungdomsområdet

Jean Monnet-insatser

—	Jean Monnet-professurer

—	Jean Monnet-moduler

—	Jean Monnet-center

—	Jean Monnet-bidrag till sammanslutningar

—	Jean Monnet-nätverk

—	Jean Monnet-projekt

Idrott

—	Samarbetspartnerskap

—	Små samarbetspartnerskap

—	Ideella europeiska idrottsevenemang

3. Vem får delta?

Alla offentliga eller privata organ som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott får ansöka om bidrag ur programmet Erasmus+. Dessutom får ungdomsgrupper som arbetar med ungdomar men inte nödvändigtvis inom ramen för en ungdomsorganisation ansöka om bidrag till mobilitet med i lärandesyfte för ungdomar och personer som arbetar med ungdomar, samt till strategiska partnerskap inom ungdomsområdet.

Följande länder får delta i programmet Erasmus+ (2):

Följande programländer får delta full ut i alla insatser i Erasmus+:

—	Europeiska unionens 28 medlemsstater,

—	Efta-/EES- länderna: Island, Liechtenstein och Norge,

—	EU:s kandidatländer: Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Dessutom är vissa insatser inom Erasmus+ öppna för organisationer från partnerländerna.

Närmare uppgifter om deltagande finns i handledningen till Erasmus+.

4. Budget och projektens löptid

Denna ansökningsomgång har en öronmärkt budget som uppskattas till sammanlagt 1 871,1 miljoner euro:

Allmän och yrkesinriktad utbildning	:	1 645,6 miljoner euro (3)
Ungdom	:	186,7 miljoner euro
Jean Monnet	:	11,4 miljoner euro
Idrott	:	27,4 miljoner euro

Den sammanlagda budgeten som öronmärkts för denna ansökningsomgång samt dess fördelning är preliminär och kan ändras om de årliga arbetsprogrammen för Erasmus+ ändras. De sökande ombes att regelbundet titta på de årliga arbetsprogrammen för Erasmus+ och ändringarna i dem, vilka offentliggörs på följande adress:

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/more_info/awp/index_en.htm

Där anges den tillgängliga budgeten för varje insats som ingår i ansökningsomgången.

Bidragens nivå samt projektens löptid varierar beroende på sådana faktorer som projektets typ och antal medverkande partner.

5. Sista ansökningsdag

Alla tidsfrister för ansökning löper ut klockan 12.00 (middagstid), lokal tid Bryssel.

Programområde 1

Mobilitet för enskilda personer inom ungdomsområdet	2 februari 2016
Mobilitet för enskilda personer inom allmän och yrkesinriktad utbildning	2 februari 2016
Mobilitet för enskilda personer inom ungdomsområdet	26 april 2016
Mobilitet för enskilda personer inom ungdomsområdet	4 oktober 2016
Gemensamma mastersexamina inom Erasmus Mundus	18 februari 2016
Storskaliga evenemang inom Europeiska volontärtjänsten	1 april 2016

Programområde 2

Strategiska partnerskap på ungdomsområdet	2 februari 2016
Strategiska partnerskap inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom	26 april 2016
Strategiska partnerskap på ungdomsområdet	4 oktober 2016
Kunskapsallianser, sektoriella kunskapsallianser	26 februari 2016
Kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning	10 februari 2016
Kapacitetsuppbyggnad på ungdomsområdet	2 februari 2016 1 juli 2016

Programområde 3

Möten mellan ungdomar och beslutsfattare på ungdomsområdet

2 februari 2016

26 april 2016

4 oktober 2016

Jean Monnet-insatser

Professurer, moduler, center, bidrag till sammanslutningar, nätverk och projekt

25 februari 2016

Insatser inom idrott

Samarbetspartnerskap endast med koppling till Europeiska idrottsveckan 2016	21 januari 2016
Samarbetspartnerskap utan koppling till Europeiska idrottsveckan 2016	12 maj 2016
Små samarbetspartnerskap	12 maj 2016
Ideella europeiska idrottsevenemang endast med koppling till Europeiska idrottsveckan 2016	21 januari 2016
Ideella europeiska idrottsevenemang utan koppling till Europeiska idrottsveckan 2016	12 maj 2016

Närmare information om inlämning av ansökan finns i programhandledningen till Erasmus+.

6. Ytterligare information

Närmare villkor för denna ansökningsomgång, inbegripet prioriteringarna, finns i programhandledningen för Erasmus+ på följande adress:

http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/discover/guide/index_en.htm

Programhandledningen till Erasmus+ utgör en del av denna ansökningsomgång och villkoren för deltagande och finansiering i handledningen gäller fullt ut för denna ansökningsomgång.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(2) Med undantag av Jean Monnet-insatserna, som organisationer från hela världen får söka till.

(3) I detta belopp ingår medel till den högre utbildningens internationella dimension (276,5 miljoner euro sammanlagt).

20.10.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/12

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2015/C 347/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

”MIEL DE LIÉBANA”

EG-nr: ES-PDO-0005-01196 – 10.2.2014

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning

”Miel de Liébana”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.4 Andra produkter av animaliskt ursprung (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Miel de Liébana: en honung som honungsbin i Liébana-området framställer av blomnektar eller sekret från levande delar av växter som växer i Liébanas ekosystem och som bina samlar in, bearbetar, kombinerar med egna specifika ämnen, lagrar, dehydratiserar, förvarar och låter mogna i honungskakor i bikupan.

Varianter och typer:

Följande varianter av honung produceras i området och kan omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Liébana”:

— Honung från honungsdagg: Honung med ursprung i honungsdagg från bergek och stenek och nektar från Erica spp. (klockljung), Rubus sp. (björnbär), samt en varierande procentandel av de pollen som förekommer i Liébana-områdets flora.

— Sorthonung från ljung: Honung som erhålls av nektar från arterna Erica cinerea, Erica vagans, Erica tetralix, Erica ciliaris och Calluna vulgaris (klockljung och ljung).

Gemensamma och specifika egenskaper för de typer av honung som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Liébana”:

Fysikalisk-kemiska egenskaper:

Mognad:

—	Sackaroshalt

högst 5 % (5 g/100 g)

—

Fukthalt

högst 18,6 %

Färskhetsgrad (fastställs efter bearbetningen):

—	Hydroximetylfurfuralhalt (HMF)

< 20 mg/kg

—	Diastasaktivitet

25–55 på Schade-skalan

Försämring:

—	Fri aciditet

mindre än 50 milliekvivalenter/kg

Renhet:

—	Fasta, icke-vattenlösliga partiklar

högst 0,1 g/100 g

—	Främmande partiklar

utan rester, filtrerat genom en sil med maskstorleken > 0,2 mm

Pollenets egenskaper:

Pollenspektrumet hos de honungstyper som omfattas av denna skyddade ursprungsbeteckning ska motsvara pollenspektrumet hos vegetationen i Liébana-området, som huvudsakligen består av följande familjer: Leguminosae, Ericaceae, Rosaceae, Fagaceae, Plantaginaceae, Asteraceae och Boraginaceae, för arterna anges närmare i tabellen i punkt 5.1.

I vilket fall som helst får pollenkombinationen av Eucalyptus sp. (eukalyptus), Helianthus annuus (solros), Olea europaea (olivträd), Cistus ladanifer (ladanumcistros), Thymus sp. (timjan), Lavandula Stoechas (lavendel) och Rosmarinus officinalis (rosmarin) inte överstiga 5 % av pollenspektrumet som helhet.

Kompletterande egenskaper hos de olika honungstyperna:

Fysikalisk-kemiska egenskaper:

	Elektrisk ledningsförmåga (mS/cm)	Färg (i mm på Pfund-skalan)	Aska (g/100 g)	Fruktos + glukos (g/100 g)
Honungsdagg	0,970–1,430	≥ 102	0,65–0,75	60–66
Ljung	0,845–1,280	90–119	0,65–0,70	≥ 67

Pollenets egenskaper:

	Specifikt pollen (i procent)
Honungsdagg	Honungsdagg från bergek och stenek dominerar sammansättningen, med förekomst av pollen från Rubus spp. och Erica spp. samt andra pollen som förekommer i Liébana-områdets karakteristiska flora.
Ljung	Den minsta procentandelen pollen från ljung (Erica spp.) uppgår till 45 %, medan återstoden består av en varierande procentandel av de pollen som förekommer i Liébana-områdets flora.

Organoleptiska egenskaper:

Fysiskt tillstånd

Färg

Arom

Smak

Honungsdagg

Flytande konsistens, med en mycket svag tendens till kristallisering.

Mycket mörkt bärnstensfärgad, ibland nästan svart, med svartbruna, spegelblanka nyanser.

Träaktig, föga intensiv och kvardröjande, med ett lätt inslag av malt.

Med tydliga inslag av salt som dämpar den sötma som är typisk för all honung.

Ljung

Fyllig textur. Finkornig och med medelhög tendens till kristallisering.

Bärnstensfärgad till mycket mörkt bärnstensfärgad, med brunröda nyanser.

Om honungen utsätts för låga temperaturer under lagringen på vintern kan den bli ljust bärnstensfärgad.

Starkt blommig, genomsnittligt intensiv och kvardröjande.

Lätt bitter och kvardröjande, med mycket tydliga toner av salt.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

—

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Samtliga steg i produktionen och utvinningen av honungstyperna från Liébana ska äga rum i det skyddade området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

För att garantera kvaliteten och säkerställa kontrollen måste samtliga de framställningsprocesser som beskrivs för ”Miel de Liébana” äga rum i anläggningar som ligger inom det skyddade geografiska området. Om dessa moment hade genomförts utanför regionen skulle det krävas transporter som skulle kunna skada produktens kvalitet på grund av temperaturändringar, fuktighet eller absorption av främmande ämnen eller lukter under transporten till andra anläggningar. Dessutom minimeras därigenom risken för sammanblandning med annan honung som inte omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen.

Förpackningsmomenten ska genomföras vid förpackningsanläggningar som ligger inom det avgränsade produktionsområdet, av de skäl som anges ovan.

Honungen ska förpackas i färglösa, genomskinliga glasbehållare som tillsluts hermetiskt, vilket förhindrar att naturliga aromer går förlorade och att lukter, fukt osv. tränger in. Förpackningen ska förses med en garantiförsegling, för att garantera att förpackningen är obruten.

Den förpackade honungen ska ha en tjock eller kristalliserad konsistens.

Försäljning i lös vikt är förbjuden.

3.7 Särskilda regler för märkning

Utöver de obligatoriska uppgifter som anges i regelverket avseende märkning och presentation av livsmedel måste följande uppgifter finnas med väl synliga i produktens märkning:

—	Ursprungsbeteckningens namn: ”Miel de Liébana”.

—	Uppgiften ”Denominación Geográfica Protegida” (skyddad ursprungsbeteckning) eller ”DOP” (SUB) och Europeiska unionens tillhörande symbol.

—	Honungstyp: honung från honungsdagg eller sorthonung från ljung (enligt de pollenegenskaper som anges i produktbeskrivningen).

—	Den särskilda logotyp som är kännetecknande för ursprungsbeteckningen och som återges nedan.

—	Kontrollnumret tillsammans med kontrollorganets namn eller en baksidesetikett.

FÄRGER	:
GUL	:	PANTONE 130C
BRUN	:	PANTONE 4695C

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Liébana” omfattar samtliga kommuner i Liébana-området, som ligger i den autonoma regionen Kantabrien.

Följande kommuner ingår i området:

Cabezón de Liébana, Camaleño, Cillorigo de Liébana, Pesaguero, Potes, Tresviso och Vega de Liébana.

Områdets sammanlagda yta uppgår till 570 km2.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

5.1.1 Naturliga faktorer

Liébana-området, som ligger centralt i den kantabriska bergskedjan, utgör på grund av sin morfologi och landskapsform en väl avgränsad naturlig region, som omgärdas av sina egna geografiska gränser i form av några av Kantabriens högsta bergstoppar. Dessa tränger in i det centrala området där de bildar fyra höga, trånga och omslutna dalar för att därefter sammanstråla i Potes, områdets geografiska och administrativa centrum.

Det rör sig om ett cirkelformat område, en väldig gryta med väggar av kalksten som ligger inbäddad i Picos de Europa. Höjden över havet är lägre i mitten, omkring 300 m, medan den i utkanterna når upp till 2 600 m.

Ur geologisk synvinkel dominerar bergarter från karbonperioden. Det förekommer dels kalkbergarter från äldre karbon, som genomgått karstprocesser och som bildar det centrala och östliga massivet i Picos de Europa samt den nordliga delen av området, dels, i botten av dalarna, erosionskänslig skiffer och lera från yngre karbon.

På grund av sin orografiska komplexitet har Liébana-området ett eget mikroklimat. Området utgör en enklav med Medelhavsklimat i en omgivning som präglas av Atlantklimat.

I Liébana varierar medeltemperaturen mellan som högst 21 °C och som lägst 8 °C, med ofta förekommande frost under tre till fyra månader om året.

Området är mycket fuktigt, med en genomsnittlig årsnederbörd på 2 000 liter per kvadratmeter vid topparna, men på endast 700 liter mitt i dalgångarna, där torrperioden kan vara upp till tre månader.

Därutöver har Liébana stora naturvärden, genom att vara synnerligen välbevarat och föga påverkat av mänsklig verksamhet. Skogsarealen utgör 41 % av områdets areal och inbegriper dessutom för närvarande sju skyddade områden som omfattar mer än 32 % av områdets yta. Två av dessa är skyddade på nationell nivå, nationalparken Picos de Europa och skyddsområdet för brunbjörn, och fem på europeisk nivå, varav två är områden av gemenskapsintresse (Río Deva och Liébana) och tre är särskilda skyddsområden (Sierra de Peña Sagra, Desfiladero de la Hermida och Liébana).

Alla dessa förhållanden gör att området kännetecknas av en osedvanlig växtrikedom, där skog och flora som är hör hemma i ett Atlantklimat växer sida vid sida med typiska Medelhavsarter.

På grundval av analyser av pollenegenskaper som genomförts för olika honungstyper har man kunnat identifiera 40 pollentyper. De viktigaste finns med i en katalog över den huvudsakliga honungsfloran i Liébana, där familjer och arter anges tillsammans med uppgifter om deras värde för biodlingen och deras fenologi:

BIODLINGSFLORA (familj, vetenskapligt namn och trivialnamn)	VÄRDE FÖR BIODLINGEN	FENOLOGI Blomningsperiod
LJUNGVÄXTER (Ericaceae)
Erica sp. (klockljung)	N	maj–oktober
Calluna vulgaris (ljung)	N	juli–september
ROSVÄXTER (Rosaceae)
Rubus ulmifolius (björnbär)	NP	juni–augusti
Prunus spinosa L. (slån)	NP	april–maj
Crataegus monogyna (trubbhagtorn)	NP	april–maj
ÄRTVÄXTER
Trifolium sp. (klöver)	N	april–juli
Cytisus cantabricus (kvastginst)	NP	april–augusti
Genista florida och G. obtusiramea (ginst)	NP	maj–augusti
Medicago sp. (lusern)	NP	mars–september
BOKVÄXTER (Fagaceae)
Quercus pyrenaica (pyreneisk ek)	PH	maj–september
Quercus petraea (bergek)	PH	maj–september
Quercus ilex rotundifolia (stenek)	PH	maj–september
Quercus suber (korkek)	PH	maj–september
Castanea sativa Miller (äkta kastanj)	NPH	maj–september
STRÄVBLADIGA VÄXTER (Boraginaceae)
Echium vulgare (blåeld)	NP	mars–maj
KORGBLOMMIGA VÄXTER (Asteraceae)
Centaurea spp. (klint)	N	maj–juli
GROBLADSVÄXTER (Plantaginaceae)
Plantago sp. (groblad, kämpar)	P	maj–september

(N = nektar P = pollen H = honungsdagg)

Blomningsperioderna för de växtarter av värde för biodlingen som finns i området varierar mycket mellan arterna. Därmed får bina tillgång till en lång och mångsidig period som sträcker sig mellan mars och november.

Binas tillvaratagande av denna honungsflora ger upphov till de specifika egenskaper som är unika för honungen från Liébana.

Med denna kunskap om pollenspektrumet hos honungen från Liébana, tillsammans med dess specifika honungsflora och den ringa förekomsten av pollen från odlade grödor och av andra pollen som är mycket representativa för andra honungstyper från den Iberiska halvön, är det lätt att känna igen den.

5.1.2 Mänskliga faktorer

Biodlarna i Liébana-området håller liv i en tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka. De tidigaste exemplen på biodling hade sin grund i behovet av att framställa vax, som utgjorde den främsta handelsvalutan i självhushållningsekonomin på landsbygden. Mycket riktigt vittnar vissa handlingar i handskriften Cartulario de Santo Toribio de Liébana om försäljning av mark mot betalning i vax år 933.

Vad gäller just honung från Liébana återfinner man de tidigaste uppgifterna i tiondeböcker (libros de tazmías) från slutet av 1500-talet, där det redogörs för de tionden som kyrkan skulle uppbära.

Dessa historiska hänvisningar kompletteras av hänvisningar med anknytning till matlagning (efterrätter såsom ”merdoso” som tillagas en gång om året efter svinslakten, pannkakor [frisuelos] med honung och spritdrycken orujo med honung), som samtliga vittnar om denna tradition.

Biodlarna har ärvt följande sedvänjor från sina förfäder:

—	Användning av bikupor i trä.

—	Förflyttning av bikuporna från låglänta områden till högre belägna områden i syfte att utnyttja områdets potential för honungsproduktion maximalt.

—	Bina tilldelas ingen artificiell näring under den period då honungen produceras.

—	För att tömma kuporna på bin används det traditionella systemet med borstning av bin.

—	Honungen utvinns genom kallcentrifugering eller dekantering av honungskakorna, aldrig genom pressning.

—

Biodlarna använder fortfarande en rökpust, där de som bränsle utnyttjar naturliga, traditionella växtprodukter, närmare bestämt höblandningar från området och löv från ekarter (Quercus spp.) samt lager (Laurus nobilis), i syfte att åstadkomma kylig och aromatisk rök som inte försämrar honungens egenskaper.

—	Under honungens bearbetningsetapper överstiger dess temperatur aldrig 40 °C, och pastörisering är förbjuden.

—	Man använder huvudsakligen bisvärmar med lokalt ursprung, som är anpassade till området.

För närvarande finns det 32 yrkesverksamma biodlare, 1 568 bikupor och 5 anläggningar för utvinning och förpackning av honung i området. Det bör även nämnas att det finns en sammanslutning för marknadsföring av honungen från Liébana, som samlar en del av dessa biodlare, och att det årligen anordnas en biodlingsmässa i Vega de Liébana.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Särdragen hos honungstyperna från Liébana kommer huvudsakligen till uttryck genom deras särskilda fysikalisk-kemiska, pollenmässiga och organoleptiska egenskaper.

Dessa honungstyper kännetecknas av sin färskhet (HMF ≤ 20 mg/kg honung) och av en diastasaktivitet på mellan 25 och 55 på Schade-skalan.

De är oförstörda tack vare att de inte genomgår någon intensiv termisk behandling. Den högsta temperatur som de får utsättas för är 40 °C. Därigenom garanteras den egenart som de erhåller genom områdets flora och bin.

De särskilda fysikalisk-kemiska, sensoriella och pollenmässiga egenskaperna uppkommer tack vare den karakteristiska floran i området, där skogar och vegetation som hör hemma i ett Atlantklimat på ett exceptionellt sätt växer sida vid sida med arter som är typiska för ett Medelhavsklimat eller en alpin miljö.

Med hjälp av de olika pollenspektrumen hos honungstyperna från Liébana, som används som markörer, har man kunnat fastställa vilka botaniska arter av värde för honungsproduktionen som ger dem deras karaktär (dessa anges i tabellen i punkt 5.1.1). Bland dessa återfinns ett stort antal ljungväxter som är typiska för ljunghonung, liksom arter av släktet Quercus för honung från honungsdagg, samt arter som är karakteristiska för honungsfloran i Liébana-området och vilkas nektar och melass, när de väl bearbetats av bina, särskiljer dessa honungstyper från honung från andra platser. Det är fråga om ett direkt bevis på sambandet mellan dessa honungstyper och det avgränsade geografiska området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Miel de Liébana”.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Tack vare sitt mikroklimat av Medelhavstyp och sitt läge bland de kantabriska bergen uppvisar Liébana-området, där det ligger omgivet av mäktiga massiv som isolerar det från de angränsande områdena liksom från Kantabriska havet, unika egenskaper som möjliggör utbredning av en mycket varierad honungsflora som ger honungen dess egenart.

Honungen från Liébana, som beskrivs med hjälp av pollenuppgifter och resultaten från fysisk-kemikaliska och sensoriska analyser, är en karakteristisk och unik produkt som har ett direkt samband med den flora som förekommer i Liébana-områdets ekosystem (klassat som ett område av gemenskapsintresse i enlighet med bilaga I till direktiv 92/43/EEG, mot bakgrund av det stora antalet livsmiljöer som är värda att bevara).

Produktionen av ”Miel de Liébana” utgår från en lång, fortlevande tradition, som påverkar hur bikuporna hanteras och vilka metoder som används. Alla dessa skäl bidrar, tillsammans med dess särskilda beskaffenhet, till att honungen från Liébana har ett gott anseende och till att den saluförs med denna beteckning sedan mer än 30 år tillbaka.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (3))

http://www.alimentosdecantabria.com/

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3) Se fotnot 2.

20.10.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 347/19

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2015/C 347/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ROSÉE DES PYRÉNÉES CATALANES”

EU-nr: MULTI-PGI-0005-01343 – 23.4.2010

SUB ( ) SGB ( X )

1. Namn

”Rosée des Pyrénées Catalanes”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Spanien (gemensam ansökan tillsammans med Frankrike)

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.1 Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Rosée des Pyrénées Catalanes” är vitt kalvkött från de tåliga lantraserna Pyrenean Brown, Aubrac eller Gascon eller från korsningar mellan kor av dessa raser med tjurar av raserna Charolais, Limousin eller Blonde d’Aquitaine.

De frigående kalvarna stannar hos sina mammor under hela sitt liv och dricker modersmjölk och betar gräs.

De slaktas oavvanda när de är 5–8 månader gamla och har en slaktkroppsvikt på minst 110 kg.

Köttet kan säljas som hel slaktkropp, halv slaktkropp, kvartsslaktkropp (bakkvartspart/framkvartspart) eller styckdetaljer (inklusive köttfärs).

Slaktkropparna klassificeras som E, U eller R på EUROP-klassificeringsskalan, med ”superkonvex” till ”rak” profil och med ”exceptionellt” till ”god” muskelutveckling.

Fettansättningsgraden ligger i fettklass 2–3 i EUROP-klassificeringsskalan.

Köttets färg varierar från rosa till ljusrött. Fettet är vitt till krämfärgat.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Kalvarna dricker modersmjölk och betar gräs hela livet.

Detta fortsätter ända tills de oavvanda kalvarna slaktas.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Det kött som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen kommer från djur av de raser som anges i punkt 3.2. Dessa föds, föds upp och göds i det geografiska område som har angetts för denna skyddade geografiska beteckning.

Följande steg i köttproduktionen måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Födsel.

Uppfödning: kalvarna går hela tiden tillsammans med sin mamma och betar på gårdens betesmark, ända tills den alternativa beteshållningen inleds och kalvarna och deras mammor kan flyttas upp på sommarbete i bergen. Med tiden konsumerar kalvarna allt mindre mjölk och allt mer gräs.

Djuren avvänjs inte.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Slakt och styckning behöver inte äga rum i området.

Transporttiden före slakt begränsas till tre timmar för att utsätta djuren för så lite stress som möjligt, och därigenom garantera slutproduktens kvalitet.

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Namnet på den skyddade geografiska beteckningen ”Rosée des Pyrénées Catalanes” ska tydligt anges på etiketterna, tillsammans med symbolen för skyddad geografisk beteckning i EU och alla andra obligatoriska uppgifter enligt gällande lagstiftning.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det område som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen, de katalanska Pyrenéerna, är ett kulturellt och geografiskt homogent område, trots att det tillhör två olika länder.

I de katalanska Pyrenéerna (Spanien):

Det geografiska området omfattar alla kommuner i bergsdistrikten Alta Ribagorça, Alt Urgell, Berguedà, Cerdanya, Garrotxa, Pallars Jussà, Pallars Sobirá, Solsonès, Ripollès och Val d’Aran, samt kommunerna i ”bergsområdena” i distrikten Alt Empordà (Albanyà, Maçanet de Cabrenys och La Vajol), Bages (Aguilar de Segarra, Castellfollit del Boix, L’Estany, Moià, Mura, Sant Feliu Sasserra, Sant Mateu de Bages och Talamanca), Noguera (Àger, Alòs de Balaguer, Les Avellanes i Santa Linya, La Baronia de Rialb, Camarasa, Os de Balaguer och Vilanova de Meià), Osona (Alpens, Balenyà, El Brull, Centelles, Collsuspina, Espinelves, Folgueroles, Lluçà, Montesquiu, Muntanyola, Olost, Orís, Oristà, Perafita, Prats de Lluçanès, Rupit i Pruit, Sant Agustí de Lluçanès, Sant Bartomeu del Grau, Sant Boi de Lluçanès, Sant Julià de Vilatorta, Sant Martí d’Albars, Sant Martí de Centelles, Sant Pere de Torelló, Sant Quirze de Besora, Sant Sadurní d’Osormort, Sant Vicenç de Torelló, Santa Eulàlia de Riuprimer, Santa Maria de Besora, Santa Maria de Corcó, Seva, Sobremunt, Sora, Tavèrnoles, Tavertet, Tona, Vidrà, Viladrau och Vilanova de Sau) och Pla de l’Estany (Sant Miquel de Campmajor).

I de katalanska Pyrenéerna (Frankrike):

I departementet Pyrénées-Orientales omfattar det geografiska området alla kommuner i kantonerna Vinça, Sournia, Arles-sur-Tech, Prats-de-Mollo, Prades, Olette, Mont-Louis och Saillagouse, samt vissa av kommunerna i kantonerna Perpignan (Perpignan), Millas (Corbère och Corbère-les-Cabanes), Thuir (Thuir, Castelnou, Camelas, Caixas, Sainte-Colombe-de-la-Commanderie, Fourques, Tordères, Llauro och Passa), Latour-de-France (Belesta och Caramany), Céret (Montauriol, Calmeilles, Oms, Taillet, Reynes, Céret, Vivès, Saint-Jean-Pla-de-Corts, Maureillas-las-Illas, Les Cluses, Le Perthus och l’Albère), Argelès (Montesquieu-des-Albères, Villelongue-dels-Monts, Laroque-des-Albères, Sorède och Argelès-sur-Mer) och Saint-Paul-de-Fenouillet (Vira, Fenouillet, Caudiès-de-Fenouillèdes, Prugnanes, Fosse och Saint-Martin).

I departementet Aude omfattar det geografiska området de kommuner som gränsar till departementet Pyrénées-Orientales och ligger i bergskedjan Pyrenéerna, nämligen alla kommuner i kantonerna Axat, Belcaire, Mouthoumet och Quillan, samt vissa av kommunerna i kantonerna Couiza (Arques, Bugarach, Camps-sur-l’Agly, Cassaignes, Couiza, Coustaussa, Cubières-sur-Cinoble, Fourtou, Luc-sur-Aude, Missègre, Peyrolles, Rennes-le-Château, Rennes-les-Bains, Serres, Sougraigne, Terroles och Valmigère), Lagrasse (Mayronnes och Saint-Martin-des-Puits), Limoux (Alet-les-Bains, Bouriège, Bourigeole, Castelreng, Festes-et-Saint-André, La Bezole, Saint-Couat-du-Razès och Véraza), Saint Hilaire (Belcastel-et-Buc, Caunette-sur-Lauquet, Clermont-sur-Lauquet, Greffeil, Ladern-sur-Lauquet, Villardebelle och Villefloure) och Tuchan (Cucugnan, Duilhac-sous-Peyrepertuse, Maisons, Montgaillard, Padern och Rouffiac-des-Corbières).

5. Samband med det geografiska området

Geografin i de katalanska Pyrenéerna lämpar sig för boskapsuppfödning med frigående djur. Området kännetecknas av stigar och betesmarker i bergsområden, både på hög och lägre höjd, med stora naturliga betesmarker för djuren under stor del av året, ända tills väderförhållandena blir för dåliga. Området påverkas av Medelhavet (hög luftfuktighet, subtropiskt Medelhavsklimat), som innebär att djuren kan tillbringa längre tid på sommarbete och ströva omkring på ängsmarkerna i bergen, där de betar fram till hösten.

Den goda tillgången på vatten och det rikliga solljuset gynnar utvecklingen av en rik och karaktäristisk flora (särskilt Festuca pratensis, Festuca alpina, Poa pratensis, Dactylis glomerata, Sesleria caerulea, Bromus erectus och Arrhenatherum elatius), som skapar utmärkta betesmarker för boskap. Tack vare detta kan jordbrukarna så en blandning av gräs och grönsaker på ängarna i det område som ligger på medelhög höjd, som sedan kan användas för att utfodra djuren under de perioder då betesmarkerna högst upp i bergen inte är tillgängliga. De vanligaste foderväxterna är klöver, rajgräs, lusern (alfalfa), esparsett och svingel.

När det gäller de mänskliga faktorerna födde arbetsdjur eller köttproducerande djur historiskt sett ungar på våren och gick sedan på sommarbete med sina kalvar i bergen. På så sätt kunde jordbruksarbetarna ägna sig åt andra säsongsbetonade verksamheter och bevara foderreserverna på lägre höjd. Vissa av dessa kalvar slaktades när de kom tillbaka ner från sommarbetet och konsumerades lokalt eller av familjen. Detta var en sund ekonomisk praxis eftersom kalvarna (som kallades Rosée) endast var uppfödda på modersmjölk och det gräs som de åt under sommarmånaderna. Dagens metod för att producera ”Rosée des Pyrénées Catalanes” växte fram ur denna tradition.

Det som utmärker denna skyddade geografiska beteckning är de raser som används (Pyrenean Brown, Aubrac och Gascon), som är lämpade för denna metod och föds upp utomhus.

De kalvar som föds upp med hjälp av denna produktionsmetod växer bra tack vare sin diet under uppfödningen, vilket ger djur med välformade slaktkroppar.

”Rosée des Pyrénées Catalanes” har utmärkt muskelutveckling. Köttet är rosa till ljusrött och fettet är krämfärgat, vilket gör att slaktkropparna och köttet uppskattas högt av både slaktare och konsumenter. I detta område finns det sedan hundratals år en tradition av att äta denna typ av kött från oavvanda djur.

I de katalanska Pyrenéerna hålls det varje år en mängd festivaler, utställningar och marknader. Dessa har en stark jordbruksprägel och regionens boskap är ett framträdande inslag. Tillställningarna innefattar Fira de Sant Ermengol de la Seu d’Urgell (som går tillbaka till 1000-talet), utställningarna i Olette, Prats-de-Mollo och Vinça, samt vandringar genom betesmarkerna i den regionala nationalparken i de katalanska Pyrenéerna. Den stora tillströmningen av turister till regionen har hjälpt till att göra reklam för detta kötts utmärkta kvalitet, eftersom köttet de senaste årtiondena har fått ett gott rykte hos konsumenter och yrkesmän utanför produktionsområdet. Detta ger regelbundet upphov till artiklar och omnämnanden i både lokaltidningar som L’Indépendant (av den 2 juli 1992 och den 11 juli 2013) och tidningar med större spridningsområde som tidskriften Patrimoine en région (nummer 22, våren 2014) och på webbplatserna för Le Guide des Gourmands (http://guidedesgourmands.fr) och Association des cuisiniers et restaurateurs du Roussillon (www.toques-blanches-du-roussillon.com). Produktens distributionskanaler är också ett bevis på dess betydelse. Kooperativ säljer sina produkter på postorder och i slakteributiker i regionen har man särskilda skyltningsområden för produkten.

De egenskaper som utmärker ”Rosée des Pyrénées Catalanes” är ett resultat av följande:

—	En särskild miljö med stigar som gynnar ett system med frigående djur med en lång period av sommarbete.

—

Det varma klimatet och den goda tillgången till vatten i det geografiska området ger rätt förhållanden för en omfattande och specifik flora, som på ett naturligt sätt skapar stora betesområden. Klimatet gör att man kan plantera gräsvallar i områdena på medelhög höjd, så att djuren kan utfodras då det inte längre går att beta.

—

Användningen av raser som är väl lämpade för denna metod. De raser som används (Pyrenean Brown, Aubrac och Gascon) är alla tåliga lantraser som är typiska för området och har kvaliteter som lämpar sig för de traditionella jordbruksmetoder som används i bergsområden. De klarar nämligen extrema väderförhållanden, kräver lite mat för att överleva tack vare sin förmåga att ta av reserver som byggts upp när det finns gott om mat (alternativ beteshållning) och är väl anpassade till klimatet och topografin.

—	Särskilda kunskaper (frigående jordbruk med få djur).

—

Kalvarnas föda (bara mjölk och betesgräs), tillsammans med uppfödningssystemet, ger köttet dess distinkta färg och mörhet, och slaktkropparnas klassificering. Modersmjölken bidrar till att kalvarna växer snabbt, eftersom de får i sig stora mängder kalcium. Det ger ett välutvecklat skelett, vilket i sin tur hjälper kalvarna att utveckla en välformad slaktkropp.

Sammanfattningsvis innebär de svåra förhållandena i dessa bergsområden faktiskt obestridliga fördelar, tack vare att denna kvalitetsprodukt är så nära knuten till området. Tåliga lantraser är de raser som bäst kan utnyttja bergsområden med både höga och låga berg, vilket bidrar till att förvalta den naturliga miljön. Produktionen ger vinster för jordbrukarna (erkännande och gott rykte hos konsumenter och distributörer, och högre priser) som gör det möjligt för dem att behålla jordbrukssystemet (vilket även gynnar resten av kedjan), stanna kvar i områden där betingelserna är svåra och bevara det traditionella livet i bergsbyarna på landet.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.gencat.cat/alimentacio/pliego-rosee-pyrenees-catalanes

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCRoseedesPyreneescatalanes-FR-24-03-2015.pdf

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 347

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	58 årgången 20 oktober 2015

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2015/C 347/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7769 – Gilde Fund IV/Parcom Fund IV/Koninklijke Ten Cate) ( 1 )	1
2015/C 347/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7457 – CVC/Paroc) ( 1 )	1
2015/C 347/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.7783 – Hellman & Friedman/Securitas Direct Group) ( 1 )	2

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2015/C 347/04	Eurons växelkurs	3
2015/C 347/05	Kommissionens beslut av den 19 oktober 2015 om inrättande av en expertgrupp för falska mynt med tanke på kommissionens politik samt förordningar angående skydd av euromynt mot förfalskning	4

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2015/C 347/06	Ansökningsomgång 2016 – EAC/A04/2015 – Programmet Erasmus+	7
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2015/C 347/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7777 – Solvay/Cytec) ( 1 )	11
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2015/C 347/08	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	12
2015/C 347/09	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	19


	(1) Text av betydelse för EES