23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/1

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från det toppmöte för det östliga partnerskapet som hölls i Warszawa den 28–29 november 2013,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om bedömning och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet (2),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: ett stärkt partnerskap,

—

med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 december 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken, På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter  (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner om översynen av den europeiska grannskapspolitiken och dess östliga dimension samt om Republiken Armenien, Republiken Azerbajdzjan, Republiken Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

—

med beaktande av Europeiska unionens och Republiken Armeniens gemensamma uttalande, godkänt den 29 november 2013 i Vilnius av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Armeniens minister för säkerhets- och utrikespolitik Edward Nalbandian, samt av följande skäl:

A.

Det östliga partnerskapet inrättades 2009 som en gemensam satsning från Europeiska unionens och dess östeuropeiska partnerländers sida i syfte att påskynda den politiska associeringen och den ekonomiska integreringen med utgångspunkt i ömsesidiga intressen och förpliktelser samt ömsesidigt och delat ansvar.

B.

De stater som ingår i det östliga partnerskapet har ingått ett ömsesidigt åtagande i fråga om grundläggande värderingar, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatlighet, god samhällsstyrning och principerna för marknadsekonomi och hållbar utveckling.

C.

Toppmötet för det östliga partnerskapet i Vilnius i november 2013 utmärktes av flera resultat, nya avtal och framsteg mot närmare förbindelser men fördunklades också av vissa partnerländers beslut att inte ingå associeringsavtal med EU trots framgångsrikt fullföljda förhandlingar.

D.

Det beslut som Ukrainas dåvarande president fattade vid toppmötet i Vilnius utlöste de massiva protesterna på Självständighetstorget, vilka åtföljdes av en dramatisk kedja händelser för landet under hela 2014 – framför allt en våg av demonstrationer i februari som krävde hundratals ukrainares liv, Rysslands olagliga annektering av Krim i mars samt, från våren och framåt, utbrottet och upptrappningen av en ny konflikt i östra Ukraina med Ryska federationens direkta militära närvaro samt stöd till separatistiska krafter, med mer än 6 000 döda som följd.

E.

EU, å ena sidan, har med Georgien, Moldavien och Ukraina, å andra sidan, undertecknat och därpå ratificerat bilaterala associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, trots det direkta politiska, militära och ekonomiska trycket från Ryska federationen.

F.

EU och Vitryssland har börjat förhandla om förenklat viseringsförfarande och återtagandeavtal, varigenom det blir möjligt att främja direkta personkontakter, men återupptagandet av en politisk och ekonomisk dialog mellan EU och Vitryssland kommer att vara avhängigt av ett ovillkorligt frigivande av alla alltjämt internerade vitryska politiska fångar och dessas fulla rehabilitering i fråga om sina politiska och medborgerliga rättigheter.

G.

Samtliga partnerländer utom Vitryssland konfronteras med separatism och territoriella tvistigheter, i vilka Ryssland är direkt inblandat eller utövar ett större inflytande.

H.

Olagliga separatistregimer har upprättats på Georgiens och Moldaviens territorier, halvön Krim i Ukraina har annekterats av Ryssland och väpnade sammandrabbningar pågår mellan separatister och reguljära ukrainska förband i sydöstra Ukraina.

I.

Tillträde till EU:s marknad samt till marknaderna i angränsande eurasiska länder, framför allt Ryssland, är av vital betydelse för partnerländerna och deras ekonomier. Vissa industrisektorer i partnerländerna är alltjämt beroende av produktionskedjor som tagits i arv från f.d. Sovjetunionen och genom vilka de är ekonomiskt kopplade till Ryska federationen. Utvidgningen av tullunionen mellan Ryska federationen, Kazakstan och Vitryssland till andra partnerländer samt Euroasiatiska ekonomiska unionen bör inte betraktas som projekt som konkurrerar med den ekonomiska komponenten inom det östliga partnerskapet så länge partnerländerna fritt tillåts välja vilka organisationer de ska ansluta sig till. Man bör vidta insatser för att förbättra samarbetet och göra de båda ekonomiska områdena kompatibla så att länderna inom det östliga partnerskapet till fullo kan dra nytta av deras potential.

J.

EU införde restriktiva åtgärder mot Ryssland i april och juli 2014, och förstärkte dessa i september 2014, i syfte att främja en kursomläggning i Rysslands aggressiva äventyrspolitik som kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och destabiliserar den östra regionen.

K.

I augusti 2014 beslutade Ryssland att som vedergällning för både EU:s restriktiva åtgärder och undertecknandet av associeringsavtal införa ett embargo mot jordbruks- och livsmedelsprodukter från EU, andra västländer och vissa partnerländer.

L.

2014 var det första året med en ny ram för programplanering och finansiering för genomförandet av EU:s europeiska grannskapspolitik, samt dess särskilda östliga dimension, fram till 2020.

1.

Parlamentariska församlingen Euronest betonar att det östliga partnerskapet sedan det inleddes 2009 har gett flera konkreta och påtagliga resultat till ömsesidigt gagn för samhällena i EU och partnerländerna och fått nedslag genom en rad olika avtal på olika nivåer om politiskt, ekonomiskt och kulturellt samarbete med bred potential för förbättringar under förutsättning att de får tillräckligt stöd från alla berörda parter.

2.

Euronest välkomnar att deltagarna i toppmötet i Vilnius bekräftade sin grundläggande uppslutning kring principerna för det östliga partnerskapet, dvs. i första hand rättsstatlighet, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt demokrati, och betonar att dessa principer måste respekteras.

3.

Euronest delar den uppfattning som framfördes av deltagarna i toppmötet i Vilnius, att alla partnerländer fritt ska träffa sina suveräna val i fråga om räckvidden för sina ambitioner och de mål man eftersträvar i sina förbindelser med EU och inom det östliga partnerskapet, i enlighet med principen om differentiering, samt erinrar härvid om att det östliga partnerskapet är ett frivilligt projekt inom vilket man respekterar de deltagande staternas suveräna val och förstärker deras förbindelser samt att det bör gagna staterna själva och därtill hela Europa i form av stabilitet och välstånd.

4.

Euronest välkomnar undertecknandet av associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, mellan EU och Ukraina, Moldavien och Georgien, uppmanar EU:s medlemsstater till snabb ratificering av dessa avtal, betonar vikten av att genomföra alla delar av avtalen och av att genomföra relevanta reformer på alla berörda områden i syfte att undvika social dumpning och miljödumpning, uppmanar alla parter att fortsätta reformarbetet i överensstämmelse med associeringsagendan samt uppmanar Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater att erbjuda hjälp med att gripa sig an dessa reformer. Euronest uppmanar EU:s medlemsstater till att dela med sig av sin rika erfarenhet av inrättande av demokratiskt styre och demokratiska reformer grundad på respekt för grundläggande värden och rättsstatlighet, och framför allt de medlemsstater som kan bygga på såväl egen erfarenhet av integrering i EU som på sina nära förbindelser med partnerländer, samt uppmanar de regeringar i partnerländerna som har ratificerat associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, med EU till att anordna offentliga debatter och informationskampanjer, även på lokal nivå, med aktiv medverkan från det civila samhällets organisationsliv, vilket inbegriper nationella plattformar för forumet för det organiserade medborgarsamhället, eftersom en ingående förståelse av avtalens innehåll och verkan är avgörande för att dessa ska bli framgångsrika.

5.

Euronest fördömer Rysslands direkta och indirekta militära aggression i östra Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim som svar på Ukrainas suveräna val att gå vidare i sitt europeiska perspektiv, uppmanar Ryska federationen att respektera Ukrainas internationellt erkända suveränitet, dra tillbaka sina förband, upphöra med stödet till de separatistiska styrkorna i östra Ukraina och respektera de många internationella, multilaterala och bilaterala avtalen, däribland FN:s stadga, slutakten från Helsingfors och 1994 års samförståndsavtal i Budapest, vilka alla manar till diplomatiska lösningar av alla kriser samt till undvikande av alla former av väpnad aggression eller intervention i andra stater, uppmanar Ryssland att upphöra med det informationskrig som syftar till att uppvigla till etniskt hat mellan ryssar och ukrainare, begär att alla parter fullt ut ska samarbeta i utredningen av nedskjutningen av MH17 och betonar att de som bär ansvaret måste ställas inför rätta. Euronest fördömer vidare de handelsrestriktioner som Ryssland infört mot EU och flera partnerländer, stöder EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland och yrkar på att de ska bibehållas så länge som Ryssland inte uppfyller bestämmelserna i Minskavtalen eller inte intar en konstruktiv ståndpunkt när det gäller att nå en fredlig lösning av konflikten i östra Ukraina, fördömer de olagliga, författningsvidriga och oberättigade val som hållits i de separatistkontrollerade områdena Donetsk och Luhansk och erkänts av Ryssland, vilka utgör ett hot mot Ukrainas enhet samt ett hinder för fredsprocessen, samt uppmanar enträget de ryska myndigheterna att omedelbart frige Nadija Savtjenko, som bortförts och olagligen frihetsberövats i Ryssland.

6.

Euronest fördömer undertecknandet av fördraget mellan Ryska federationen och Abchazien av den 24 november 2014 om förbund och strategiskt partnerskap samt Rysslands avsikt att under 2015 underteckna ett avtal om närmare förbindelser med utbrytarregionen Tschinvali och betonar att dessa handlingar utgör ett allvarligt hot mot stabilitet och säkerhet i regionen, skapar allvarliga risker för insatserna för normalisering av förbindelserna mellan Georgien och Ryska federationen och undergräver de internationella diskussionerna i Genève samt uppmanar Ryska federationen att respektera folkrättens grundläggande principer och Georgiens territoriella integritet och iaktta 2008 års avtal om vapenvila mellan Georgien och Ryssland.

7.

Euronest understryker att det är ett ansvar för EU att tydligt fastställa vilka utsikter som unionen vill erbjuda som svar på partnerländernas ambitioner och europeiska perspektiv, beklagar att Ryssland hittills endast har uppfattat dessa ambitioner och det östliga partnerskapet som ett hot mot sin geopolitiska sfär, noterar att tullunionen och fördraget om Euroasiatiska ekonomiska unionen, som trädde i kraft i januari 2015, innehåller planer på ekonomisk integrering mellan medlemsstaterna i denna union som inte är förenliga med associeringsavtalen och deras handelskomponenter (de djupgående och omfattande frihandelsområdena), uppmanar Ryska federationen att avhålla sig från ekonomiska påtryckningar och säkerhetshot och hot mot energiförsörjningen och att respektera sina grannars rätt att fritt välja sin politiska och ekonomiska framtid samt upprepar sin uppmaning till Ryska federationen om att vid förhandlingsbordet nå en fredlig lösning av konflikterna.

8.

Euronest anser att inrättandet av tullunionen och fördraget om Euroasiatiska ekonomiska unionen, som är inspirerade av Europeiska unionens ideal och trädde i kraft i januari 2015, endast kan få gynnsamma effekter för de deltagande länderna så länge som Ryska federationen avhåller sig från att tvinga länder till att ansluta sig genom ekonomiska påtryckningar och säkerhetshot och hot mot energiförsörjningen och gör det möjligt för dess grannar att fritt välja sin politiska och ekonomiska framtid, konstaterar att de nya strukturerna inte är förenliga med associeringsavtalen och djupgående och omfattande frihandelsområden samt understryker behovet av att finna samarbetsmodeller och kommunikationsvägar för framtiden eftersom man under alla omständigheter måste trygga handel och goda förbindelser mellan länderna på ömse sidor.

9.

Euronest noterar den potential som det europeiska grannskapsinstrumentet har som incitament till utökat samarbete med de länder som ännu inte undertecknat associeringsavtalen med EU samt manar till förnyade ansträngningar för att nå fram till dessa.

10.

Euronest anser att man vid det toppmöte för det östliga partnerskapet som kommer att hållas i maj 2015 i Riga bör förstärka detta partnerskap genom fastare politiska och ekonomiska band mellan EU och partnerländerna och fördjupa och förbättra de bilaterala och multilaterala förbindelserna mellan samtliga partnerländer samt uppmanar EU och partnerländerna att med bibehållen konsekvens verka för den ursprungliga visionen för det östliga partnerskapet samtidigt som man inriktar sig på genomförandereformer som genererar förändringar i samhällena och förstärker banden mellan ländernas folk.

11.

Euronest ser politisk associering, demokratiska reformer, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, förstärkt kapacitet inom offentliga institutioner, rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption, tryggare energiförsörjning, direkta personkontakter samt samarbete och utbildning som centrala prioriteringar inom vilka EU och dess partnerländer bör öka sina insatser och sörja för resultat vid toppmötet i Riga.

12.

Euronest uppmanar EU att utan dröjsmål införa viseringsfritt resande för kortare vistelser tillsammans med de partnerländer som har engagerat sig för och färdigställt handlingsplaner för viseringsliberalisering, under förutsättning att villkoren är uppfyllda, och betonar vikten av att igångsätta handlingsplaner för viseringsliberalisering tillsammans med de partnerländer som har uppvisat framsteg med tillämpningen av förenklat viseringsförfarande och återtagandeavtal med EU samt understryker vikten av samarbete kring viseringsbestämmelser och partnerskap för rörlighet som ett verktyg för att föra samhällena närmare varandra och ge medborgarna känslan av att tillhöra samma värdegemenskap.

13.

Euronest betonar att närmare förbindelser mellan EU och partnerländerna kommer att vara avhängigt av konkreta resultat av demokratiska reformer och kvaliteten i fråga om rättsstatlighet samt av en positiv utveckling i fråga om styret av statliga institutioner samt inom det politiska livet och rättsväsendet, konstaterar i sammanhanget att det i vissa partnerländer förekommer beklagliga tendenser till konfrontation mellan regeringen och oppositionen samt uppmanar regeringarna till att avhålla sig från politiska vedergällningar och selektiv rättvisa och att vederbörligen ta sig an de särskilda farhågor som framförts av Europaparlamentet, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODHIR) och andra internationella institutioner.

14.

Euronest rekommenderar att EU och partnerländerna tar fram en mer strategisk och resultatinriktad modell inom de program som de gemensamt utformar och genomför samt anser att ministermöten bör vara det forum där man diskuterar strategier för sektoriellt samarbete och att det östliga partnerskapets plattformar and dessas expertpaneler i ökad utsträckning bör aktiveras när det gäller att föreslå, utforma och se över dessa strategier.

15.

Euronest betonar vikten av att inom det östliga partnerskapet intensifiera samarbets- och utbytesprogram riktade till ungdomar, studerande, vetenskapsmän och forskare, noterar med tillfredsställelse att EU:s nya program på dessa områden, nämligen programmet Erasmus+ och Marie Curie-insatser inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020, erbjuder fler tillfällen till rörlighet för forskare och stipendier för ungdomar i partnerländerna, välkomnar framgångarna med de allra första sammankomsterna inom Euronest Scola och det östliga partnerskapets forum för unga ledare, som hölls 2013 och 2014 samt rekommenderar att man regelbundet ska arrangera sammankomster av detta slag och uppmuntrar dessutom till införande av gemensamma bidragsordningar för kulturell utveckling och gemensamma kulturevenemang och föreslår en gemensam månatlig broschyr, utgiven på engelska och på partnerländernas språk, som direkt informerar befolkningen i partnerländerna om Europeiska unionen och den europeiska tankevärlden och ger tydlig information om dessa partnerländers förbindelser med EU.

16.

Euronest välkomnar antagandet av det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020, som till fullo beaktar den östliga dimensionen inom den europeiska grannskapspolitiken, vilket bör resultera i konkreta och synliga förbättringar för berörda folkgrupper.

17.

Euronest beklagar de avsevärda nedskärningar som gjorts i det europeiska grannskapsinstrumentets budget i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag, uppmanar till nära dialog med den kommissionsledamot som ansvarar för den europeiska grannskapspolitiken i syfte att sörja för bästa möjliga användning av knappa resurser, anser att balansen mellan den östliga och den sydliga delen av det europeiska grannskapsinstrumentet bör vidmakthållas, med 40 % av de sammantagna anslagen till samarbete för den östliga regionen, samt uppmanar kommissionen till att bistå partnerländerna med att förstärka sin administrativa kapacitet så att de fullt ut kan dra nytta av finansieringsmöjligheterna inom det europeiska grannskapsinstrumentet.

18.

Euronest konstaterar att det behövs en bättre avvägd fördelning av medel mellan partnerländerna samtidigt som man konstaterar att det behövs bättre förslag till projekt från de östliga partnerländerna samt betraktar det som avgörande att kommissionen och partnerländernas regeringar uppmuntrar och stöder fler lokala aktörer med att ansöka om och erhålla stöd genom det europeiska grannskapsinstrumentet för sina projekt.

19.

Euronest understryker vikten av principerna förankring och ömsesidigt ansvar inom programplanering och genomförande av landsspecifika program inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet samt finner att framgång delvis är nära förenat med överenskomna och ömsesidigt bindande åtaganden mellan EU och partnerländerna.

20.

Euronest rekommenderar att man till skillnad från perioden 2007–2013 ska göra större ansträngningar för att hjälpa partnerländerna med att faktiskt tillämpa nyligen införd lagstiftning och befästa de reformer som krävs för att förstärka demokrati och rättsstatlighet i överensstämmelse med EU:s lagstiftning och normer samt erinrar om att man måste etablera trovärdiga resultat i form av sådan tillämpning innan biståndet från EU utökas.

21.

Euronest uppmanar kommissionen och partnerländerna att för perioden 2014–2015 fastställa ett begränsat antal prioriterade områden inom de nationella handlingsplanerna och de regionala program som omfattar flera länder i syfte att optimera effekten av dessa och uppnå påtagliga och mätbara resultat.

22.

Euronest uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för förbindelserna med Vitryssland i syfte att främja ömsesidig förståelse och modernisering och demokratisering av landet samt anser att en sådan strategi bör innefatta prioriterade områden för reformer i Vitryssland för förbättrade förbindelser och ett effektivt samarbete inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och bör bygga på principen ”mer för mer”.

23.

Euronest ser positivt på de bestämmelser som gäller användning av det europeiska grannskapsinstrumentet, vilka bygger på en incitamentbaserad och särskilt anpassad modell, anser att dessa vederbörligen är inspirerade av principen ”mer för mer” som hittills har tillämpats i endast ringa utsträckning, betonar att principen ”mer för mer” också implicerar en princip om ”mindre för mindre” som vederbörligen bör tillämpas om berörda länder inte är villiga att genomföra de reformer som krävs men anser dock att det regionala perspektivet bör bibehållas, särskilt genom att man främjar multilaterala kontakter och transnationella samarbetsprojekt och -plattformar, samt välkomnar härvid att 10 % av budgeten för det europeiska grannskapsinstrumentet ska anslås via multinationella ramprogram till de partnerländer som uppvisar framsteg med att upprätta och befästa en djupgående och hållbar demokrati och med att genomföra avtalade reformer som bidrar till att uppnå målet.

24.

Euronest noterar med tillfredsställelse att de finansiella anslagen genom det europeiska grannskapsinstrumentet till enskilda nationella handlingsplaner kommer att utmärkas av variationer på upp till 20 %, vilket också ger utrymme för en tillämpning av större differentiering när det gäller användningen av det europeiska grannskapsinstrumentet.

25.

Euronest rekommenderar att partnerländernas ansträngningar för tillnärmning till EU:s lagstiftning och normer bör åtföljas av ett proportionerligt tekniskt bistånd från EU:s sida i syfte att säkerställa smidig och successiv absorbering av alla tillämpliga delar av EU:s regelverk och medföra konkret och synbar nytta för ländernas ekonomier och medborgare.

26.

Euronest betonar att biståndet från EU också måste inriktas på att motverka regionala ekonomiska och sociala klyftor inom partnerländerna, med tanke på att projekt alltför ofta är koncentrerade till en region eller till huvudstaden medan befolkningen i mer avlägsna landsändar inte får del av nyttan med dessa projekt och i stort står främmande för fördelarna med EU-integreringen.

27.

Euronest uppmanar EU och dess medlemsstater att tillämpa samarbets- och stödpolitiken gentemot partnerländerna på ett enhetligt och effektivt sätt samt i samordning med andra internationella och nationella givare, uppmanar dem kraftfullt att gemensamt programplanera insatser och projekt i partnerländerna samt manar till förstärkt samordning och främjande av synergieffekter inom projekt finansierade genom det europeiska grannskapsinitiativet och inom andra EU-finansierade instrument och EU-program som står öppna för deltagande från de östliga partnerländernas sida, samtidigt som man betonar att man inom etablerade former som givarkonferenser och konferenser för investerare, arbetsgrupper, kommunikation mellan EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader på fältet m.m. inte bör förlora de överenskomna politiska målen ur sikte.

28.

Euronest understryker den betydelsefulla roll som det civila samhället har när det gäller att bidra till en politisk dialog och reformprocesser mot demokrati i partnerländerna samt rekommenderar att EU:s politiska engagemang för civilsamhället i partnerländerna ska avspeglas i programplaneringen inom det europeiska grannskapsinstrumentet.

29.

Euronest uppmanar parlamenten inom det östliga partnerskapet att bidra till diskussionen och höja det allmänna medvetandet om de pågående processerna samt om de viktigaste resultaten inom ramen för det nya europeiska grannskapsinstrumentet för 2014–2020, i samband med att man förstärker synliggörandet av EU-programmen i respektive land.

30.

Euronest ger sina medordföranden i uppdrag att lägga fram denna resolution för Europaparlamentets ordförande, rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den kommissionsledamot som ansvarar för den europeiska grannskapspolitiken och förhandlingarna om utvidgningen samt för Europeiska utrikestjänsten och regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/7

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om Europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter,

—

med beaktande av Europaparlamentets tidigare resolutioner om den östliga dimensionen i den europeiska grannskapspolitiken liksom om Republiken Armenien, Republiken Azerbajdzjan, Republiken Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet, Vilnius den 28–29 november 2013 – Östliga partnerskapet: vägen framåt,

—

med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet EU och dess grannregioner: En ny strategi för transportsamarbete (COM(2011) 415), och kommissionens transportplanering för EU, som täcker luftfartssektorn, transporter till havs och på de inre vattenvägarna, väg- och järnvägstransport och infrastruktursammanlänkningar,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen om det östliga partnerskapets framtida transportsamarbete från ministrar som ansvarar för transport i EU:s medlemsstater och det östliga partnerskapets partnerländer samt företrädare för kommissionen,

—

med beaktande av rådets slutsatser om transportsamarbete med EU:s grannregioner, som antogs vid det 3 116:e mötet för transport, telekommunikation och energi,

—

med beaktande av kommissionens vitbok från 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem,

—

med beaktande av förteckningen över prioriterade infrastrukturprojekt för det östliga partnerskapets regionala transportnätverk, som godkändes vid mötet mellan EU och det östliga partnerskapets transportministrar den 9 oktober 2013 i Luxemburg,

—

med beaktande av undertecknandet av associeringsavtalen mellan EU och Ukraina, Moldavien respektive Georgien,

—

med beaktande av havs- och flodtrafik som system för att förflytta varor, föra människor samman och utveckla en bättre marknadsintegration.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att transport är avgörande för Europas välstånd eftersom varor tillåts distribueras effektivt och medborgare resa fritt. Parlamentet påminner om att EU är en viktig politisk och ekonomisk partner för det östliga partnerskapets länder och att ett stärkt samarbete i transportsektorn i hög grad kan hjälpa de här länderna att bli ekonomiskt starkare och mer stabila politiskt. Parlamentet påpekar att medborgare och företag inom EU och i grannregionerna är direktmottagare av ett förbättrat transportsamarbete, vilket syftar till att minska tid och resurser som läggs på transport av varor, tjänster och passagerare och att en närmare marknadsintegration också kan bidra till att öppna för nya marknadsmöjligheter för företag både inom EU och i grannregionerna.

2.

Euronest anser att bättre transportförbindelser kan uppnås med hjälp av en förbättrad transportinfrastruktur och genom en närmare marknadsintegration, vilket säkerställer smidiga resor för passagerare och effektiva, säkra varutransporter med hänsyn tagen till det östra partnerskapets länders särskilda geografiska förutsättningar. Parlamentet hoppas att en tydlig koppling görs mellan det östra partnerskapets länders transportpolitik och Europa 2020-strategin.

3.

Euronest understryker att en närmare integration mellan EU:s transportmarknad och dess östliga partner beror på varje lands vilja och beredskap och grannländernas framsteg i att tillämpa standarder som motsvarar EU:s standarder för områden som säkerhet, skydd, miljö och sociala frågor. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla allt nödvändigt tekniskt stöd och rådgivning, och att inte ta till protektionism.

4.

Euronest betonar att stora skillnader vad gäller transportinfrastruktur kvarstår mellan de östra och västra delarna av Europa och behöver åtgärdas, och att den europeiska kontinenten behöver bli mer homogen vad gäller transportinfrastrukturen.

5.

Euronest påminner om att trafikstockningar är ett stort problem, särskilt för väg- och lufttransporter. Parlamentet understryker behovet att hantera de avsevärda flaskhalsarna i Europas transportnät, med syftet att möta medborgarnas krav på resor och ekonomins behov av transport av varor och tjänster, samtidigt som resurs- och miljöbegränsningar beaktas.

6.

Euronest uppskattar antagandet av de nya riktlinjerna för TEN-T, som formar stomnätet och det övergripande nätet för en strategisk europeisk infrastruktur i de östra och västra delarna av unionen och därmed också formar det gemensamma europeiska transportområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att koppla TEN-T-stomnätet till transportnätverket i det östliga partnerskapets länder.

7.

Euronest uppmanar kommissionen att offentliggöra, tillsammans med det östliga partnerskapets regeringar, en gemensam bedömningsstudie av transportinfrastrukturen, knutpunkter och kopplingar av gemensamt intresse som kan inrätta en heltäckande grund för framtida gemensamma projekt.

8.

Euronest konstaterar att det finns ett ökande tryck på offentliga medel för finansieringen av infrastruktur. Parlamentet betonar att det krävs en ny strategi för finansiering och prissättning baserade på offentliga och privata partnerskap, som gör det möjligt för lokalsamhällen att samarbeta med intresserade privata aktörer och statliga organ och använda internationell finansiering för att skapa transportmedel som skulle gynna alla inblandade parter. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU:s medlemsstater och det östliga partnerskapets länder att utbyta sina bästa erfarenheter och förstärka samarbetet inom detta område.

9.

Euronest inser att det är viktigt att fortsätta förbättra investeringsklimatet i det östliga partnerskapets länder för att locka investeringar från EU:s medlemsstater till sektorerna för väg-, järnvägs- och lufttransporter, vilket kommer att stödja utvecklingen av respektive infrastruktur, det östliga partnerskapets länders och EU:s medlemsstaters integration, antagandet av EU-standarder och kapacitetsuppbyggnaden i det östliga partnerskapets länder.

10.

Euronest uppmanar kommissionen och det östliga partnerskapets regeringar att inkludera principen om transportbarhet i framtida handelsavtal.

11.

Euronest betonar att transportsektorsreformer i det östliga partnerskapets länder bör göras mer förenliga med EU:s transportstandarder. Parlamentet anser att luftfartsavtalsförhandlingarna mellan EU och det östliga partnerskapets länder bör slutföras med de länder som har påbörjat dem, och hoppas att tidiga, liknande förhandlingar inleds med resten av det östliga partnerskapets länder. Parlamentet anser att sjösäkerhet och sjöfartsskydd bör förbättras genom en politisk reform, att flaggning bör förbättras i enlighet med samförståndsavtalet om hamnstatskontroll (Paris MOU), och att partnerländerna bör kunna visa förbättrade resultat för trafiksäkerhet och att de bör vidta konkreta åtgärder för att förbättra järnvägens driftskompatibilitet med EU. Parlamentet anser att transportkopplingarna till EU bör förbättras genom en bättre planering av nätverk och arbete med prioriterade infrastrukturprojekt som bidrar till att koppla partnerländerna till det transeuropeiska transportnätet. Parlamentet uppmuntrar partnerländerna att återställa befintliga vägar och bygga nya.

12.

Euronest konstaterar att det finns stängda gränser inom det östra partnerskapets territorium, och kommunikationssvårigheter för de länder som inte har direkt tillgång till haven och uppmanar därför EU att bidra till öppnare och mer tillgängliga kommunikationssätt genom genomförandet av konkreta projekt.

13.

Euronest understryker att det gemensamma europeiska luftrummet, som är under uppförande, bör utökas till att omfatta EU:s grannar – erkännande av EU-lagstiftning och principen om utseende av EU är ett minimikrav för detta. Parlamentet påpekar att det gemensamma europeiska luftrummet syftar till att förbättra säkerheten och reducera förseningar, kostnader och utsläpp, och som en del av den stegvisa strategin för att införa det gemensamma europeiska luftrummet är EU:s grannländer villiga att bilda eller ansluta funktionella luftrumsblock med EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar det östliga partnerskapets länder att bidra till ett smidigt utförande av luftfartskommunikation både mellan EU och det östliga partnerskapets länder och inom det östliga partnerskapets territorium.

14.

Euronest påminner om att vägtransport spelar en viktig roll för handelsflöden i de östliga partnerskapsländer med vilka EU delar landgräns. Parlamentet påpekar dock att tungrodda administrativa förfaranden vid gränsövergångar fortfarande är ett hinder för ett effektivt flöde av varor mellan EU och dess grannar i öst, och att i genomsnitt 40 procent av den totala transporttiden går förlorad vid gränserna på grund av skillnader i administrativa förfaranden. Parlamentet betonar att förenklade förfaranden för gränspassage är mycket viktiga för att stimulera handeln genom att minska tidsåtgången och kostnaderna, och att utbytet av erfarenheter av framgångsrika reformer inom området skulle gynna det östliga partnerskapets länder.

15.

Euronest påpekar att dödlighet till följd av trafikskador är betydligt högre i de flesta av det östliga partnerskapets länder än genomsnittet i EU och att den låga trafiksäkerheten i de länderna därför direkt rör EU. Parlamentet betonar att en förbättring av trafiksäkerheten genom utbildning, utbyte av bästa erfarenheter, informationskampanjer och att främja bättre väginfrastruktur, inklusive säkrare parkeringar, prioriteras för EU:s samarbete med och ekonomiska stöd till grannregionerna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka möjligheten att utöka EU:s gemensamma intelligenta transportsystem till också det östliga partnerskapets länder.

16.

Euronest gläds över att flera länder i det östliga partnerskapet har uttryckt intresse för ökat tillträde till vägtransportmarknaden i EU, och anser att EU bör utnyttja sin externa behörighet på detta område, med en strävan att ytterligare integrera marknaden med dessa länder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noggrant följa partnerländerna för att se till att de genomför och tillämpar relevanta säkerhets-, skydds- och miljöstandarder samt sociala standarder, och att medlemsstaterna inte tar till protektionistiska åtgärder. Parlamentet anser att det främsta målet för ett sådant initiativ bör vara att stegvis avlägsna kvantitativa restriktioner och i stället genomföra standarder som garanterar kvaliteten på vägtransporttjänster mellan unionen och grannländerna, vilket är ett koncept som inte omfattas av nuvarande bilaterala ordningar.

17.

Euronest understryker att det behövs rättvisa, icke-diskriminerande, transparenta och effektiva avgiftssystem för utnyttjandet av järnvägsinfrastruktur längs korridorerna mellan EU, dess östra grannländer, Mellanöstern och Asien för att kunna utnyttja hela potentialen hos godstransporter på järnväg, samt återställandet av befintliga järnvägar och uppförandet av nya, effektivare. Parlamentet uppmuntrar regionalt samarbete i den här frågan och konstaterar med besvikelse att avsaknaden av driftskompatibla järnvägssystem, otillräcklig teknik och rullande material i dåligt skick är fysiska hinder för tillväxt i handeln och frakter. Parlamentet påpekar att effektiviteten inom persontrafiken på järnväg kan ökas med hjälp av bättre samarbete vid gränsövergångar, utan att betydande infrastrukturinvesteringar skulle behövas.

18.

Euronest uppmuntrar främjandet av koldioxidsnåla fordon och infrastruktur för alternativa bränslen för att minska förbrukningen av fossila bränslen och därmed minska transporters konsekvenser för miljön.

19.

Euronest betonar att reformer som försöker föra det östliga partnerskapets länders järnvägssektorer närmare EU-standarder för områden som säkerhet, skydd, miljö och sociala frågor och driftskompatibilitet, bör fortsätta eftersom detta skulle gynna passagerar- och godstransport samtidigt som de skulle locka mer investeringar till järnvägssektorn. Parlamentet påpekar att den stora efterfrågan på rullande material i grannländerna skapar nya marknadsmöjligheter för företag inom EU. Parlamentet betonar att ovannämnda reformer också är förutsättningar för alla framtida marknadsöppningar.

20.

Euronest uppmanar med eftertryck EU att bistå till att överensstämmelse uppnås genom delande av information om utvecklingen av säkerhetsprogram för civil luftfart och utbyte av bästa praxis vid genomförandet och kvalitetskontrollen av luftfartsskyddsåtgärderna. Parlamentet betonar att de internationella luftfartsskyddsstandarder som Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) fastställt bör genomföras fullt ut, och påpekar att lagstiftningskonvergensen i regionen, utöver internationella normer, kan förenklas genom förbättrade kunskaper och genomförandet av Europeiska civila luftfartskonferensens (ECAC) bestämmelser om luftfartsskydd och de principer som fastställs i EU:s primärrätt.

21.

Euronest påpekar att det östliga partnerskapets länder också framöver bör vara förmånstagare av Sesar-projektet, forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet, vilket syftar till att modernisera flygledningsinfrastrukturen i Europa, och att mer stöd från EU till de av det östliga partnerskapets länder som försöker modernisera sina system för flygledningstjänst varmt skulle välkomnas.

22.

Euronest stöder ytterligare tillnärmning av lagstiftningen och efterlevnaden av bestämmelserna inom alla transportområden, den institutionella utvecklingen av statliga organ med ansvar för utvecklingen av sektorerna för väg-, järnvägs- och lufttransporter i det östliga partnerskapets länder och antagandet av efterföljande standarder, genom utbytet av bästa praxis i EU, teknisk assistans och anordnande av studieresor, workshoppar och forum.

23.

Euronest stöder genomförandet av transportinfrastrukturprojekt längs det östliga partnerskapets transportnät med hjälp av befintliga EU-program och instrument som förbättrar förbindelserna med TEN-T-stamnätet, samt utbyggnad av pågående projekt som kopplar det östliga partnerskapets länder till EU:s transportnät.

24.

Euronest anser att det är nödvändigt att Ukraina, Moldavien och Georgien, som har undertecknat associeringsavtal, får tillräckligt stöd från EU under utvecklingen av sektorerna för väg-, järnvägs-, luft- och havstransporter.

25.

Euronest understryker att sjöfart och farbara leder står för en grundläggande del av utvecklingen av handeln, för att underlätta passagerartrafiken och för att koppla samman transportsystem bättre efter att ha beaktat det östliga partnerskapets länders specifika geografiska förhållanden.

26.

Euronest uppdrar åt medordförandena att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, och medlemsstaternas och det östliga partnerskapets länders regeringar och parlament.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/11

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från det toppmöte för det östliga partnerskapet som hölls i Vilnius den 28–29 november 2013,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030,

—

med beaktande av resultatet av FN:s klimatkonferens i Warszawa den 11–22 november 2013,

—

med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om aktuella utmaningar och möjligheter för förnybar energi på den europeiska inre marknaden för energi (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: En strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning  (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 november 2014 om FN:s klimatkonferens i Lima där man kräver bindande mål om att förbättra energieffektiviteten med 40 % i överensstämmelse med den övergripande kostnadseffektiva potentialen för förbättrad energieffektivitet (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2014 om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM(2014) 520),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014) 15),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011) 112),

—

med beaktande av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG,

—

med beaktande av landstrategidokumenten på energiområdet för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland för perioden fram till 2020 respektive 2030,

—

med beaktande av huvudmålen och arbetsprogrammet för det östliga partnerskapet 2014–2017: plattform 3 – energitrygghet,

—

med beaktande av det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5P) som ingicks 2009,

—

med beaktande av årsrapporten 2013 till Europaparlamentet och de nationella parlamenten om energigemenskapens verksamhet samt årsrapporten av den 24 september 2014 om energigemenskapens verksamhet 2014, och av följande skäl:

A.

Den globala efterfrågan på energi ökar ständigt, i samma takt som befolkningen ökar och mänsklig verksamhet och teknik utvecklas. Detta leder till en alltmer intensiv global konkurrens om fossila bränslen och äventyrar således energiförsörjningen i de svagaste ekonomierna.

B.

Farhågor har väckts på grund av klimatförändringarna, växande efterfrågan på energi och osäkerhet på de globala olje- och gasmarknaderna vilket lett till att både producent- och konsumentländer diskuterar hur man kan utforma ömsesidigt fördelaktiga strategier för en omvandling av energisektorerna till lågutsläppssektorer, hitta en ny balanserad fördelning mellan olika energikällor, trygga en tillförlitlig och säker energiförsörjning och begränsa energiförbrukningen.

C.

Energiförbrukningen väntas växa i Östeuropa i snabbare takt än EU-genomsnittet, vilket är en del i en trend som följer av regionens ekonomiska och sociala utveckling. De östeuropeiska partnerländerna är för närvarande tre gånger mer energiintensiva än genomsnittet bland EU:s medlemsstater och den outnyttjade potentialen för energieffektivitet är fortfarande mycket stor.

D.

Därför är det ekonomiskt, socialt och miljömässigt intressant för både EU och partnerländerna i Östeuropa att minska koldioxidutsläppen från fossilbränslen, utveckla alternativa och kostnadseffektiva energikällor och öka energieffektiviteten.

E.

Den regionala energipolitiska dialogen inom det östliga partnerskapet har intensifierats de senaste åren och omfattar nu konvergens på energimarknaderna, diversifiering av energiförsörjning och transitvägar samt utveckling av hållbara energikällor och infrastruktur av gemensamt och regionalt intresse.

F.

FN:s klimatkonferens som hölls i Warszawa i november 2013 var ett viktigt steg framåt på väg mot ett nytt övergripande klimatavtal 2015 som ska grundas på politik och åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från energisystemen.

G.

Energibesparings- och energieffektivitetsåtgärder kan, tillsammans med ökat utnyttjande av förnybara energikällor, också bidra till att minska flera former av energiberoende, bland annat ekonomiskt beroende, teknikberoende och bränsleberoende inom kärnenergisektorn och den fossila sektorn, förvärv och ägande av strategisk energiinfrastruktur samt investeringar i energiprojekt som görs av opålitliga tredje parter i EU och de östeuropeiska partnerländerna.

H.

Den ökande andelen förnybara energikällor kan leda till avsevärt lägre kostnader, vilket avspeglas i EU:s kostnader för importerad energi de senaste åren (en minskning på 30 miljarder euro under 2012).

I.

Bostadsbeståndet och infrastrukturen för energiöverföring och energidistribution, båda arv från det förflutna, befinner sig i dåligt skick och utgör allvarliga problem för energieffektivitet och energibesparingar i många EU-länder och östeuropeiska partnerländer.

J.

EU har antagit en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 som innehåller en rad mål, nämligen att minska växthusgasutsläppen med minst 40 % jämfört med 1990 års nivåer, öka andelen förnybar energi som förbrukas i EU till minst 27 % och förbättra energieffektiviteten med minst 27 % jämfört med prognosen för 2030.

K.

Det är alla EU:s medlemsstaters ansvar att fullständigt genomföra både det nuvarande och det andra klimat- och energipaketet och efterföljande EU-lagstiftning på området energieffektivitet; detsamma gäller de östeuropeiska partnerländerna inom ramen för införlivad lagstiftning. Om inte lagstiftningen införlivas korrekt och i tid kan säkerheten äventyras för enskilda medlemsstater eller för EU och dess partnerländer i Östeuropa som helhet.

L.

EU antog 2009 ett direktiv för förnybar energi med bindande nationella mål som ska uppnås genom att användningen av förnybar energi främjas. År 2012 antog EU ett direktiv om energieffektivitet enligt vilket medlemsstaterna måste genomföra obligatoriska energibesparande åtgärder, framför allt måste 3 % av de statliga myndigheternas byggnader renoveras varje år och energibolagen måste minska energiförbrukningen på användarnivå.

M.

De östeuropeiska partnerländerna har börjat anta och genomföra politik och regelverk för förnybara energikällor och energieffektivitet, bland annat har vissa ingått avtal inom ramen för fördraget om energigemenskapen. Dessa ansträngningar hindras emellertid av otillräcklig övervakning och teknisk kapacitet samt avsaknad av investeringar och genomförandeinstrument.

N.

Armenien, Georgien och Moldavien anslöt sig 2013 till det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5P) som först upprättades med Ukraina och som syftar till att främja energieffektivitet och miljöinvesteringar i de östeuropeiska partnerländerna.

O.

Trots att den globala ekonomiska krisen har påverkat investeringarna i energibesparande åtgärder och förnybara energikällor negativt, spelar internationella finansinstitut fortfarande en viktig roll genom att förstärka nationella medel och lån för investeringar i hållbar energianvändning och utveckling av förnybara energikällor.

P.

EU och de östeuropeiska partnerländerna måste beakta den allmänna konkurrenskraften i ekonomin och energisektorn när de utformar lämplig politik för att införa krav på energieffektivitet inom industrin, utveckla förnybara energikällor och integrera dem i landets energimix.

Q.

Ukraina och Moldavien anslöt sig till energigemenskapen 2011 och var därför tvungna att bland annat införliva direktivet om byggnaders energiprestanda (senast den 30 september 2012), energimärkningsdirektivet (senast slutet av 2011), energitjänstedirektivet (senast slutet av 2011) och direktivet om förnybara energikällor (senast slutet av 2013). Georgien förhandlar om att bli fullständig medlem av energigemenskapen 2015.

1.

Euronest delar den uppfattning som framfördes vid det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius om den strategiska betydelsen och nödvändigheten av ett närmare samarbete på miljö- och klimatområdet som prioriterad insats. Deltagarna vid toppmötet har åtagit sig att utarbeta ett nytt övergripande klimatavtal som ska antas vid FN:s konferens om klimatförändringar i Paris 2015, vilket välkomnas av Euronest. Det ligger i parternas gemensamma intresse att stärka bilateralt och multilateralt samarbete inom det östliga partnerskapet på energiområdet, för att uppnå de klimatpolitiska målen.

2.

Euronest välkomnar de framsteg som gjordes vid toppmötet i Vilnius och uppmanar deltagarna vid det toppmöte som ska hållas i Riga i maj 2015 att gå vidare med energisamarbetet inom det östliga partnerskapet. Tyvärr har bilateral energihandel i vissa fall använts av Ryssland som politiskt påtryckningsmedel. Att ytterligare utveckla samarbetet mellan EU och dess partner är nödvändigt för att stärka den ömsesidiga energitryggheten och för att skapa oberoende och motståndskraft mot yttre påtryckningar.

3.

Euronest betonar vikten av att ge utvecklingen av förnybar energi och energieffektivitet hög politisk prioritet för att kunna gå över till energisystem med låga utsläpp, motverka riskerna som klimatförändringarna medför och främja säker, hållbar och ekonomiskt överkomlig energi till fördel för våra ekonomier och våra invånare.

4.

Euronest framhåller att den befintliga allt äldre infrastrukturen, ”felande länkar” och en högre andel förnybara energikällor i energiproduktion och energiförbrukning tillsammans pekar på att det finns ett behov av investeringar i stor skala för att utveckla lämplig infrastruktur för överföring och lagring av el. EU och de östeuropeiska partnerländerna bör stärka det regionala samarbetet och uppmuntra moderniseringen av energinäten, framför allt genom utveckling och främjande av smarta nät och anläggning av ny infrastruktur för sammankoppling och gränsöverskridande förbindelser. Dessa investeringar måste kompletteras med åtgärder för beteendeförändringar, energibesparingar och starkt konsumentstöd med fokus på fördelarna med en övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor, särskilt inom värmesektorn. Det är också viktigt att utveckla internetstamnätet för att kunna stödja driften av smarta nät och att garantera it-säkerheten hos kritisk infrastruktur.

5.

Euronest konstaterar att vissa förnybara energikällor är intermittenta och anser i det sammanhanget att ju mer utbyggda elnäten är, desto mer kan geografiskt avlägsna energikällor utnyttjas. På så sätt kan en balans nås när det gäller produktion och otillgängliga anläggningar för förnybar energi.

6.

Euronest framhåller betydelsen av energieffektivitet i byggnader och vikten av att renovera energiineffektiva byggnader i samarbete med EU för att maximera energieffektiviteten.

7.

Euronest anser att utvecklingen av förnybar energi bör gå hand i hand med stöd till lagringskapacitet och flexibel reservkraftskapacitet. Det krävs verkningsfulla åtgärder för energieffektivitet för att trygga elförsörjningen under perioder med hög efterfrågan. EU och de östeuropeiska partnerländerna bör stödja och underlätta upprättandet av nya partnerskap för tekniköverföring på områdena efterfrågestyrning, smarta nät och lagringsteknik. Vidare efterlyser Euronest bättre samarbete mellan EU och dess partnerländer i en gemensam satsning för att förebygga alla slags angrepp på strategisk infrastruktur.

8.

Euronest lyfter fram problemen med förgasning som drabbar landsbygden i de östeuropeiska partnerländerna, eftersom man på landsbygden fortfarande är beroende av naturresurser från skogen vilket leder till massiv avskogning och skogsförstörelse i en omfattning som motsvarar ungefär en femtedel av alla utsläpp orsakade av människan.

9.

Euronest rekommenderar EU och dess östeuropeiska partnerländer att gynna och pröva lokala och decentraliserade produktions- och distributionsnät för förnybar energi, något som kan skapa ett mer robust, balanserat och demokratiskt energisystem, förbättra energitryggheten, öppna affärsmöjligheter och möta den lokala befolkningens och marknadens behov.

10.

Euronest uppmanar EU:s medlemsstater och deras partner att utöka sökandet efter alternativt energisamarbete med privata investerare för att utvinna organiskt rik skiffergas, vilket skulle vara en stor fördel och göra det lättare för länder som är beroende av importerad energi att stå emot yttre politiska påtryckningar.

11.

Euronest betonar att det finns en energibesparingspotential i alla ekonomiska sektorer, inklusive industrin, jordbruket, byggnader (särskilt med tanke på bostädernas höga energiineffektivitet), transport och tjänster. Utvecklingen mot energieffektivitet måste bygga på beslut om att effektivt genomföra förnuftiga åtgärder som fattas av en komplex kedja av aktörer, från politiker till energiproducenter och enskilda konsumenter.

12.

Euronest framhåller att en övergång till en mer energieffektiv ekonomi också skulle påskynda spridningen av innovativa tekniska lösningar och öka industrins konkurrenskraft, medan den ekonomiska tillväxten stimuleras och högkvalitativa jobb skapas inom flera sektorer med anknytning till energieffektivitet.

13.

Euronest betonar att energieffektivitetspolitiken bör bygga på en detaljerad analys av energianvändning, marknader och teknik där man ringat in de sektorer och möjligheter där insatser har störst chans att leda till förbättringar. I det här sammanhanget är det viktigt att EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna utformar en energieffektivitetspolitik som i första hand syftar till att undanröja hinder för investeringar i effektivitet, att successivt införa driftsstandarder i alla energiintensiva sektorer, inklusive industrin, att höja skatterna på de mest ineffektiva produkterna och den mest ineffektiva utrustningen i de fall där det finns mindre energislukande alternativ och att skapa finansieringsmodeller som är tillgängliga för privathushållen.

14.

Euronest framhåller betydelsen av att bygga ut fjärrvärme i alla östeuropeiska partnerländer och att energieffektivitet är en prioritet i varje renoverings- eller byggprojekt.

15.

Euronest stöder målet om att göra allmänheten i de östeuropeiska partnerländerna mer medveten om förnybar energi, och konstaterar att näringslivet där för närvarande saknar kunskaper om produktion av förnybar energi och möjligheterna att delta i investeringsprojekt. Internationella finansinstitut kan spela en viktig roll för att förstärka nationella medel och lån för investeringar i hållbar energianvändning och utveckling av förnybara energikällor.

16.

Euronest stöder målen i arbetsprogrammet för det östliga partnerskapets plattform om energitrygghet 2014–2017, särskilt målet om att stärka samarbetet för att genomföra lagstiftning om energieffektivitet och förnybar energi samt för att gynna investeringar.

17.

Euronest understryker att det är ytterst viktigt med regelverk för förnybara energikällor och energieffektivitet, eftersom investeringsbeslut på dessa områden i hög grad påverkas av administrativa tillstånd. Regeringarna i EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna bör sörja för insyn, konsekvens och kontinuitet när de utformar lagstiftning, finansiella bestämmelser och andra regelverk så att investerarnas förtroende stärks och kunskap och bästa praxis om regelverken sprids. Kommissionen bör vara observant på att beslut om energiinvesteringar och energipolitik i EU:s medlemsstater inte får undergräva energitryggheten i andra medlemsstater eller i de östeuropeiska partnerländerna.

18.

Euronest uppmanar kommissionen att se över direktivet om energieffektivitet så kvotpliktsystemet för energieffektivitet förlängs efter 2020 och att lägga fram det reviderade direktivet med mål för 2030 för energigemenskapen för slutligt antagande.

19.

Euronest stöder tillnärmningen till EU:s lagstiftning och standarder i de östeuropeiska partnerländerna när det gäller förnybara energikällor och energieffektivitet, särskilt inom ramen för energigemenskapen och genomförandet av berörda nationella strategier och handlingsplaner. I detta sammanhang är det viktigt med lagstiftning som ökar utländska investerares tillträde till inhemska marknader för förnybar energi och underlättar energihandel mellan nationella och lokala parter. Inhemska och utländska investerare bör behandlas lika när det gäller tillträde till marknaderna för förnybar energi. Förslag om lagstiftning för fortsatt tillväxt av inhemska förnybara energikällor och produktion av förnybar energi efter 2020 bör läggas fram. Det är positivt att de östeuropeiska partnerländer som har antagit nationella program för energieffektivitet har satt upp kvantifierade mål för framför allt lägre energiintensitet samt minskade koldioxidutsläpp och värmeförluster i bostadssektorn. Energieffektivitetsmål som inte har uppnåtts ännu bör ses över regelbundet och nya strategier bör tas fram för att se till att målen nås i både EU- och partnerländerna.

20.

Euronest anser att det behövs mer samordning mellan stödsystemen för förnybar energi för att bygga upp kapaciteten för förnybar energi på ett effektivt sätt, särskilt för innovativ teknik inom sol-, vind- och biomassesektorerna, men överdrivna subventioner bör inte ges och stödet bör fasas ut när tekniken är mogen.

21.

Euronest betonar att transportsektorn kan spela en viktig roll för minskade utsläpp, om mål för förnybar energi inkluderas i arbetsprogrammen för kollektivtrafik.

22.

Euronest uppmuntrar EU och de östeuropeiska partnerländerna att inrätta nya finansieringsmodeller som bygger mer på privat än offentlig finansiering för att gynna förnybara energikällor och energibesparingar.

23.

Euronest efterlyser landsspecifika studier om energiförbrukning så att strategier för att optimera investeringarna kan införas, vilket skulle öka effektiviteten och minska kostnaderna och importberoendet på lång sikt. Det krävs ökade privata och offentliga investeringar för renovering av energiineffektiva bostäder i EU och dess partnerländer.

24.

Euronest rekommenderar EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna att underlätta för förmånsbehandling av handel med energi från förnybara källor i enlighet med mekanismerna och villkoren i direktiv 2009/28/EG.

25.

Euronest välkomnar att Ukraina inom ramen för införlivandet av direktivet om förnybara energikällor nästan fördubblat andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen, från 2,99 % 2012 till 3,96 % 2013.

26.

Euronest framhåller att EU:s medlemsstater måste välja lämpliga strategier beroende på hur den inhemska energimarknaden är uppbyggd, även om energipolitiska mål har satts upp och samordnas på EU-nivå. EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna bör fortsätta sitt utbyte och samarbete inom forskning och politikutformning när det gäller förnybara energikällor och energieffektivitet, parallellt med att ta itu med problemen med energifattigdom, med särskild fokus på utsatta hushåll med låga inkomster, som inte själva har råd att investera i energieffektivitet och modernisering och som skulle påverkas mest av höjda energipriser, genom att informera och erbjuda anpassade finansieringsmekanismer så att de kan minska sin energiförbrukning, diversifiera energikällorna och bygga upp ett energioberoende på hushållsnivå.

27.

Euronest betonar intresset av att utveckla en öppen och integrerad energimarknad mellan EU och dess östeuropeiska partner, som skulle kunna stimulera utvecklingen av förnybar energi genom att erbjuda möjligheter till handel och investeringar. EU och de östeuropeiska partnerländerna bör satsa på att utveckla regional handel med elektricitet från förnybara energikällor inom ramen för nya avtal.

28.

Euronest välkomnar kommissionens avsikt att utarbeta riktlinjer för handel med förnybara energikällor på europeisk nivå, och rekommenderar att man beaktar potentialen för handel mellan EU och de östeuropeiska partnerländerna.

29.

Euronest välkomnar att programmet Inogate, inbegripet projektet Energy Saving Initiative in the Building Sector (ESIB), har gett stöd till de östeuropeiska partnerländerna. I framtiden bör Inogate-programmet genomföras i ett mer anpassat format i varje partnerland, på grundval av avtal och åtaganden om politiska förändringar.

30.

Euronest berömmer det goda resultatet av EU-initiativet ”borgmästaravtalet” som samlat en rad kommuner i arbetet med att minska koldioxidutsläppen genom insatser för energieffektivitet och förnybar energi. EU bör stärka detta initiativ och rekommendera det till fler kommuner, särskilt i de östeuropeiska partnerländerna. Initiativet bör inbegripa utökade insatser för att främja principerna om energieffektivitet och för att förändra konsumenternas beteende, framför allt genom upplysningskampanjer.

31.

Euronest konstaterar att det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5P) är en värdefull flergivarfond som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och som har som syfte att underlätta investeringar i energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp i de östeuropeiska partnerländerna. Armeniens, Georgiens och Moldaviens beslut i oktober 2013 om att ansluta sig till E5P-fondens verksamhet, både som bidragsgivare och som bidragsmottagare, välkomnas, med tanke på att E5P-fonden med framgång har verkat i Ukraina sedan 2009. Azerbajdzjan och Vitryssland uppmuntras också att bli medlemsländer i E5P och att ansluta sig till dess givargrupp, för att på så sätt utöka insatserna för att förbättra energieffektiviteten.

32.

Euronest uppmanar EU att bättre utnyttja investeringsinstrument för grannskapspolitiken och att samfinansiera investeringar i åtgärder och projekt för energieffektivitet och förnybara energikällor, baserade på bland annat erfarenheter från genomförda energieffektivitetsprojekt inom investeringsramen för västra Balkan.

33.

Euronest framhåller behovet av att utveckla akademisk utbildning om förnybara energikällor och energieffektivitet som kan fungera som en viktig innovationsspridare. EU bör utarbeta stödprogram inom europeiska grannskapsinstrumentet för 2014–2020 för att universitet och tekniska högskolor i EU och de östeuropeiska partnerländerna ska kunna utveckla ett närmare samarbete och anordna utbyten för studenter och forskarstuderande på området energiteknik och energiekonomi.

34.

Euronest välkomnar prioriteringarna i EU-programmet ”Intelligent energi – Europa” och ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont 2020). EU uppmanas öppna programmet ”Intelligent energi – Europa” för de östeuropeiska partnerländerna och vidta åtgärder för att underlätta deras deltagande, i syfte att utbyta bästa praxis, utveckla ny teknik och gynna innovation på området förnybar energi och energieffektivitet.

35.

Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de östliga partnerländerna.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/18

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet som hölls i Vilnius den 28 och 29 november 2013 om vägen framåt för det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet för det östliga partnerskapet som hölls i Warszawa den 29 och 30 september 2011,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2004 om skyddet och främjandet av den kulturella mångfalden i ett utvidgat Europa: De europeiska regionernas roll och internationella organisationers (exempelvis Unesco och Europarådet) roll,

—

med beaktande av relevanta arbetsdokument från Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning, t.ex. arbetsdokumentet av den 15 oktober 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa och arbetsdokumentet av den 16 oktober 2013 om Erasmus+,

—

med beaktande av förslaget till yttrande av den 5 november 2013 från Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning om EU:s utrikespolitik i en värld av kulturella och religiösa skillnader,

—

med beaktande av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

—

med beaktande av Unescos världsarvskonvention från 1972 och Haagkonvention från 1954 om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt, med förordningar för genomförandet av konventionen,

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från Europeiska kommissionen och Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013,

—

med beaktande av den parlamentariska församlingen Euronests resolution av den 3 april 2012 om att stärka det civila samhället i de östra partnerskapsländerna, om samarbetet mellan regeringarna och det civila samhället samt om reformer som syftar till att öka det civila samhällets inflytande,

—

med beaktande av 2014 års resolution från OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) parlamentariska församling om skydd för kulturell egendom i OSSE-området, och av följande skäl:

A.

Europas största tillgång är dess kulturarv, som måste bevaras till förmån för människorna.

B.

Kultur kan och bör underlätta utveckling, socialt deltagande, innovation, demokrati, mänskliga rättigheter, utbildning, konfliktförebyggande och försoning, ömsesidig förståelse och respekt.

C.

Kultursamarbetet och den interkulturella dialogen, som utgör hörnstenarna i kulturdiplomatin, har potential att fungera som instrument för global fred och stabilitet. Konstnärer agerar i själva verket som kulturdiplomater och utbyter och möter olika estetiska, politiska, moraliska och sociala värden.

D.

Kulturvaror, inbegripet idrotts- och ungdomsverksamhet, bidrar till Europas immateriella utveckling och ekonomi och till att skapa ett kunskapsbaserat samhälle – i synnerhet genom kulturindustrier och kulturturism.

E.

De nya medierna och kommunikationstekniken, t.ex. internet, kan fungera som instrument för kultursamarbete och interkulturell dialog och för att underlätta tillgången till kultur och utbildning.

F.

De europeiska kulturernas mångfald är precis som den biologiska mångfalden en del av det levande arv som är absolut nödvändigt för en hållbar utveckling av våra samhällen och bör därför skyddas och bevaras från varje risk för utrotning.

G.

Mångkulturella samhällen med en god sammanhållning som upprätthåller sin mångfald på ett demokratiskt och hållbart sätt bidrar till mångfalden, är öppnare och har bättre förutsättningar att bidra till den rikedom som kulturell mångfald innebär. Medborgarnas rörlighet inom det gemensamma europeiska området, gamla och nya migrationsströmmar samt utbyten av alla slag bidrar till denna kulturella mångfald.

H.

I och med Lissabonfördraget får målet att skydda och främja Europeiska unionens kulturella arv i all dess mångfald extra tyngd.

I.

Kulturell mångfald är en av EU:s grundläggande principer, som stadfästs i artikel 22 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och lyder: ”Unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden”.

J.

Att bevara och främja den kulturella och språkliga mångfalden inom och mellan medlemsstaterna är av grundläggande värde och samtidigt en av Europeiska unionens viktigaste uppgifter. Den europeiska agendan för kultur har det strategiska målet att främja kultur som ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser.

K.

Genom Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar tillåts parterna i konventionen att vidta lämpliga åtgärder till skydd för kulturella verksamheter, varor och tjänster i syfte att främja mångfalden av kulturyttringar, både på parternas territorium och inom ramen för internationella avtal.

L.

Alla Europas språk har samma värde och dignitet och utgör en del av den europeiska kulturen och civilisationen samt berikar mänskligheten. Respekten för den språkliga mångfalden bidrar på ett positivt sätt till den sociala sammanhållningen genom att den stärker den ömsesidiga förståelsen, självkänslan och fördomsfriheten. Språklig mångfald ökar tillgången till kultur och bidrar till att skapa kreativitet och interkulturell kompetens samt samarbete mellan folk och länder.

M.

Begreppet språklig mångfald i EU och östeuropeiska partnerländer omfattar såväl de officiella språken som de språk som har officiell status vid sidan av ett annat språk, de regionala språken samt de språk som inte har någon officiell status alls i dessa länder. Alla språk speglar en tanke, en kreativ stil och historiska, sociala och kulturella kunskaper och färdigheter som är en del av EU:s och de östliga partnerländernas rikedom och mångfald och utgör grunden för den europeiska identiteten. Ett lands språkliga mångfald bör därför ses som en tillgång i stället för en börda, och därmed både stödjas och främjas.

N.

Enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, som har ratificerats av 24 EU-medlemsstater och samtliga fem partnerländer i den parlamentariska församlingen Euronest, är det nödvändigt att skapa ett klimat som främjar tolerans och dialog för att den kulturella mångfalden ska berika varje samhälle, i stället för att splittra det.

O.

Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, som har ratificerats av 16 EU-medlemsstater och undertecknats av fyra länder i det östliga partnerskapet, fungerar både som referensram för skyddet av utdöende språk och som ett medel för att skydda minoriteter.

P.

För vissa utrotningshotade europeiska språk som talas i gränsregioner finns det olika skyddsnivåer beroende på den stat eller region där talare av språket bor. I vissa länder och östeuropeiska partnerländer är minoritetsspråk eller regionala språk hotade eller på väg att dö ut medan de i grannländer har status som officiellt språk eller majoritetsspråk.

Q.

Man bör särskilt uppmärksamma de språk som är på väg att dö ut med tanke på språkens akuta situation genom att erkänna mångkulturalism och flerspråkighet, genom att vidta åtgärder som bekämpar de fördomar som finns om utrotningshotade språk och genom att föra en anti-assimileringspolitik.

R.

Det effektivaste sättet för personer att tillgodogöra sig kunskap är genom undervisning på modersmålet. Ett barn som lär sig modersmålet och samtidigt lär sig ett officiellt språk från början har lättare att lära sig andra språk senare i livet, och att kunna flera språk är en fördel för unga européer i dag.

S.

Över 300 nationella minoriteter och språkgemenskaper lever på den europeiska kontinenten.

T.

Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen). Dessa värden är också en del av det östliga partnerskapet.

U.

Enligt ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 21 och 22 juni 1993 är respekten och skyddet för minoriteter ett krav för att få ansöka om medlemskap i Europeiska unionen.

V.

De nationella minoriteterna berikar den europeiska kulturen.

W.

Det är av yttersta vikt för EU:s och de östeuropeiska partnerländernas framtid, stabilitet, säkerhet och välstånd samt för goda grannskapsrelationer att frågan om nationella minoriteter och förbindelser mellan olika kulturer och folkgrupper kommer upp på dagordningen. Majoritets- och minoritetsgrupper bär ett gemensamt, om än assymmetriskt, politiskt och moraliskt ansvar för integrationen, bevarandet och utvecklingen av minoritetsgruppers identiteter, kulturer och språk.

X.

Alla individer bör ha en oförytterlig rätt att själva avgöra om de tillhör en nationell minoritet, och de ska inte missgynnas som en följd av detta val eller av utövandet av de rättigheter som är förknippade med valet. Inga EU-medlemsstater eller länder i det östliga partnerskapet har rätt att ifrågasätta den rätt som personer som tillhör nationella minoriteter har att fritt välja en eller flera identiteter.

Y.

Det är främst medlemsstaternas ansvar att skydda allt värdefullt kulturarv mot avsiktlig förstörelse under väpnade konflikter.

Z.

Kulturarvet speglar ett lands historia, traditioner och nationella ursprung.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest (nedan kallad Euronest) betonar hur viktig den kulturella dimensionen och den interkulturella dialogen är för det östliga partnerskapets fullständiga utveckling.

2.

Euronest uppmanar EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna att fullgöra de åtaganden som de förbundit sig till genom undertecknandet av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, både på sitt eget territorium och inom ramen för internationella avtal.

3.

Euronest uppmanar alla EU:s medlemsstater som ännu inte har gjort det att precis som länderna i Euronests parlamentariska församling underteckna och ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Euronest uppmanar vidare alla de EU:s medlemsstater och länder i det östliga partnerskapet som ännu inte har gjort det att ratificera och genomföra Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

4.

Euronest är övertygat om att nationella minoriteters rättigheter måste garanteras för att rimliga förutsättningar för deras utveckling ska skapas och att sådana rättigheter måste vara jämförbara med de rättigheter som åtnjuts av medlemmar av majoritetssamhällen i EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet. Euronest noterar att nationella minoriteter inte är juridiska personer och därmed inte kan vara avtalsparter. Euronest framhåller dock att de måste omfattas av kollektivt skydd och att personerna som tillhör dessa minoriteter måste kunna agera antingen som enskilda juridiska personer eller inom ramen för olika enheter som är juridiska personer till försvar för respektive nationell minoritets identitet och kulturella rättigheter. Euronest betonar att dessa rättigheter inte är territoriella eller kopplade till ett territorium och att erkännandet och skyddet av dem måste regleras både inom det berörda landet och på transnationell (internationell) nivå (Europarådets parlamentariska församlings rekommendation nr 1735 (2006) om begreppet ”nation”).

5.

Euronest understryker både behovet av en helhetssyn på kulturförmedling och kulturella utbyten mellan EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet och kulturens roll för att utveckla demokratin, de mänskliga rättigheterna och konfliktförebyggande och fredsskapande åtgärder.

6.

Euronest uttrycker sin oro över att utdragna konflikter på de östeuropeiska partnerländernas territorier ännu inte har fått någon lösning inom en internationell rättslig ram. Euronest framhåller att den rådande situationen försvårar den demokratiska utvecklingen i dessa områden och har en negativ inverkan på utbyten och processer av ömsesidig nytta på bland annat kulturområdet i länder i det östliga partnerskapet.

7.

Euronest beklagar förstörelsen av historiska, religiösa och kulturella monument på de östeuropeiska partnerländernas territorium, särskilt i områden där utdragna konflikter pågår. Euronest uppmanar EU:s och det östliga partnerskapets medlemsstater att förmå de konfliktdrabbade länderna att avstå från att förstöra monument, ersätta deras ursprungliga delar och olagligen importera, exportera eller ändra dem, eftersom sådana handlingar minskar monumentens kulturella och historiska värde.

8.

Euronest lovordar i detta sammanhang initiativ för ömsesidigt utbyte och efterlyser ytterligare ansträngningar som syftar till att främja den interkulturella kontakten mellan människor som lever i områden som präglas av utdragna konflikter och framhåller på nytt behovet av att sprida idéer om fred och förtroende och påbörja en genuin försoningsprocess mellan båda sidor i sådana konflikter.

9.

Euronest understryker att det är nödvändigt att utarbeta effektiva strategier för interkulturella förhandlingar mellan EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna och anser att ett mångkulturellt förhållningssätt kan underlätta ingåendet av gynnsamma avtal som skapar lika villkor för EU och länderna i det östliga partnerskapet.

10.

Euronest anser att utbyten på kultur- och utbildningsområdet mellan EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna potentiellt kan stärka civilsamhället, främja demokratisering och god förvaltning, gynna kompetensutveckling, stödja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt utgöra en byggsten för ett långvarigt samarbete.

11.

Euronest uppmuntrar länderna i det östliga partnerskapet att utarbeta program för utbyten inom utbildningsområdet, i likhet med EU:s Erasmusprogram, som har visat sig vara ett användbart verktyg både på utbildningsområdet och för det interkulturella utbytet, vilket har lett till en större förståelse för olika kulturer.

12.

Euronest uppmuntrar EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna att öka samarbetet för att stödja en förbättring av de nationella regelverken för att skydda och bevara kulturarvet och kulturföremål i enlighet med nationell lagstiftning och internationella regler, inbegripet att bekämpa smuggling av kulturföremål och immaterialrättsligt skyddade verk. Euronest påminner i detta sammanhang om de ansträngningar som görs i EU för tillfället för att omarbeta direktivet om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (COM(2013) 311) (Vergiat-betänkandet).

13.

Euronest efterlyser konsekventa strategier för att främja ungdomars rörlighet, konstnärers och övriga kreativa kulturskapares rörlighet, den kulturella och utbildningsmässiga utvecklingen (inbegripet kunskaper om medier och IKT) och tillträdet till konstnärsyttringar av alla slag i EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet. Euronest efterlyser större budgetanslag för sådana aktiviteter.

14.

Euronest uppmuntrar samarbete mellan yrkesverksamma, medlande organisationer och civilsamhället, i både medlemsstaterna och de östeuropeiska partnerländerna, i samband med utarbetandet och genomförandet av yttre kulturpolitik samt främjandet av kulturella uttryck och utbyten för att förbättra den ömsesidiga förståelsen, med iakttagande av den kulturella och språkliga mångfalden i EU.

15.

Euronest understryker EU:s centrala roll i att stärka den interkulturella dialogen med länderna i det östliga partnerskapet, i syfte att stödja solidaritet och social och politisk sammanhållning. Euronest föreslår insatser för att främja förtroendeskapande och samlevnad mellan grupper som traditionellt lever sida vid sida genom att de får lära sig om och uppmuntras att ta del av varandras identitet, språk, historia, kulturarv och regionala identiteter, med målsättningen att förbättra förståelsen och öka respekten för mångfald.

16.

Euronest påminner om vikten av protokollen om kulturellt samarbete och deras mervärde för bilaterala avtal med länderna i det östliga partnerskapet. Euronest uppmanar kommissionen att lägga fram sin strategi för framtida protokoll om kulturellt samarbete och att samråda med samtliga berörda parter, inklusive Europaparlamentet, parlamenten i länderna i det östliga partnerskapet och det civila samhället, om denna strategi.

17.

Euronest framhåller vikten av kulturdiplomati och välkomnar programmen Erasmus+ och Ett Europa för medborgarna, som bidrar till större språklig kompetens, kulturmedvetenhet, aktivt medborgarskap och ömsesidig förståelse. Euronest betonar vikten av programmet Kreativa Europa i de kulturella och kreativa sektorerna. Euronest framhåller vikten av ökade anslag för dessa program.

18.

Euronest uttrycker sitt fulla stöd för det ökade deltagandet från länderna i det östliga partnerskapet i de ovannämnda programmen och uppmuntrar synergier och ungdomsinitiativ inom områdena utbildning, flerspråkighet, idrott, media, turism, frivilligarbete och fortbildning som integrerade delar i samarbetet och dialogen mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet.

19.

Euronest värdesätter allt offentlig-privat samarbete där det civila samhället ges en framskjuten roll, däribland icke-statliga organisationer och europeiska kulturnätverk, när det gäller att ta upp de kulturella aspekterna i EU:s förbindelser med de östeuropeiska partnerländerna.

20.

Euronest stöder det ökade deltagandet från länder i det östliga partnerskapet i EU-program som rör kultur, rörlighet, ungdomsfrågor, utbildning och fortbildning och anser att det bör bli lättare för särskilt ungdomar i de östliga partnerländerna att delta i dessa program.

21.

Euronest anser att det skulle vara lämpligt att inrätta kulturviseringar för medborgare, konstnärer och andra kulturarbetare från länder i det östliga partnerskapet, liknande det befintliga viseringsprogrammet för forskare, som har varit i kraft sedan 2005, i syfte att ytterligare underlätta rörligheten inom kultursektorn utöver de pågående samtalen om viseringslättnader. Euronest efterlyser en tidsfrist för inrättandet av detta kulturviseringsprogram.

22.

Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de länder som ingår i det östliga partnerskapet.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/23

—

med beaktande av artikel 9.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den16 december 1966,

—

med beaktande av FN:s konvention om icke-tillämpning av preskriptionsbestämmelser på vissa krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten av den 26 november 1968,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 juli 1987 om en politisk lösning på den armeniska frågan,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 november 2000 om Turkiets framsteg inför anslutningen, med anledning av kommissionens periodiska rapport 1999,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 28 september 2005 om inledandet av förhandlingar med Turkiet,

—

med beaktande av resolutioner och uttalanden från ett antal EU-medlemsstaters lagstiftande organ, och av följande skäl:

A.

År 2015 markerar hundraårsminnet av det armeniska folkmordet, som begicks i Osmanska riket.

B.

Erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.

C.

Förnekandet av folkmord anses allmänt vara det slutliga stadiet i ett folkmord, vilket säkrar straffrihet för de skyldiga och bevisligen banar väg för framtida folkmord. Avsaknaden av ett otvetydigt fördömande inom rimlig tid av det armeniska folkmordet har avsevärt bidragit till misslyckandet med att förhindra ytterligare brott mot mänskligheten.

D.

Ett tidigt förebyggande av sådana brott kan otvivelaktigt stoppa upptrappningen av konflikter, tragedier och humanitära katastrofer.

1.

Euronest fördömer alla former av brott mot mänskligheten och folkmord och beklagar djupt alla försök att förneka dem.

2.

Euronest hedrar minnet av de oskyldiga offren i alla folkmord och brott mot mänskligheten.

3.

Euronest betonar att förebyggande av folkmord och brott mot mänskligheten bör vara en prioritet för det internationella samfundet. Euronest anser att det är avgörande att internationell kapacitet på detta område byggs upp.

4.

Euronest stöder den internationella kampen för att förebygga folkmord, för att människor som drabbats av folkmord ska återfå sina rättigheter och för att historisk rättvisa ska skipas.

5.

Euronest uppmanar Turkiet att göra upp med sitt förflutna.

6.

Euronest anser att det är av yttersta vikt att grunden läggs för framtida försoning mellan folken.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/24

—

med beaktande av Europaparlamentets alla tidigare resolutioner om situationen i Ukraina,

—

med beaktande av Minskprotokollet av den 5 september 2014, Minsköverenskommelsen av den 19 september 2014 och ”åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen” av den 12 februari 2015,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015, och av följande skäl:

A.

Samarbetet mellan Europeiska unionen och länderna i det östliga partnerskapet bygger på värdena respekt för staters territoriella integritet, människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatliga principer och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

B.

Den olagliga annekteringen av Krim var det första fallet i Europa efter andra världskriget där vapenmakt användes för att inlemma en del av ett land i ett annat, i strid med folkrätten, bland annat FN-stadgan, Helsingforsöverenskommelsen och 1994 års samförståndsavtal från Budapest.

C.

Ryssland bryter alltjämt mot eldupphöravtalet med Georgien från 2008, eftersom landet fortsätter att ockupera georgiska territorier.

D.

Rysslands aggression och ockupation av Krimhalvön, tillsammans med aggressionshandlingar i östra Ukraina som lett till materiella förluster för Ukraina, dess medborgare och dess juridiska personer, bör åtgärdas av Ryska federationen via internationella rättsliga institutioner.

E.

Den väpnade konflikten i östra Ukraina har kostat tusentals militärer och civila livet, däribland de 298 oskyldiga passagerarna på Malaysian Airlines flygning MH17. Ännu många fler har sårats och hundratusentals har flytt från sina hem.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest (nedan kallad Euronest) bekräftar att EU och dess partnerländer har ett gemensamt intresse av att främja och upprätta fred och säkerhet i Ukraina, som lider under Ryska federationens militära aggression.

2.

Euronest betonar att Rysslands annektering av Krim och dess militära aggression mot Ukraina strider mot grundläggande folkrättsliga principer. Euronest uttrycker sitt fulla stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.

3.

Euronest stöder den överenskommelse som nåddes i Minsk den 12 februari 2015 med förbundskansler Merkel och president Hollande, liksom den trilaterala kontaktgruppens undertecknande av ”åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen”. Euronest välkomnar att FN:s säkerhetsråd gett sitt bifall till överenskommelsen som helhet.

4.

Euronest uppmanar alla parter att agera ansvarsfullt och att genomföra åtgärdspaketet till fullo och i en anda av uppriktighet, eftersom det erbjuder en väg framåt för att nå en fredlig lösning på konflikten. Euronest uttrycker djup oro över de otaliga rapporterna om brott mot eldupphöret och fördömer starkt de ryskstödda separatisternas offensiv, intagandet av Debaltseve – i uppenbar strid med eldupphöravtalet – samt alla terrorhandlingar. Euronest uppmanar Ryska federationen att säkerställa ett fullständigt genomförande av Minskavtalen, och erinrar Ryssland om dess åtaganden och dess särskilda ansvar i detta avseende.

5.

Euronest manar till framsteg i tillbakadragandet av tunga vapen och uppmanar de parter som undertecknade Minskpaketet att förse OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag med basinformation, bland annat om lager, rutter för tillbakadragandet och koncentrationspunkter.

6.

Euronest framhåller nödvändigheten av att Ukraina, i överensstämmelse med Minskavtalen, återfår kontrollen över sina egna gränser. Euronest upprepar att OSSE:s observatörer och obemannade luftfarkoster måste garanteras fullständigt och omedelbart tillträde till de drabbade områdena, så att de kan fullgöra sina övervaknings- och kontrollfunktioner. Bland dessa områden ingår alla delar av regionerna Donetsk och Luhansk samt områden längs statsgränsen till Ryssland.

7.

Euronest uppmanar EU och dess partnerländer att fortsätta förse det särskilda övervakningsuppdraget med kvalificerad personal, utrustning och finansiering. Euronest välkomnar beslutet att fördubbla antalet särskilda observatörer. Euronest poängterar att separatisterna vid upprepade tillfällen har underlåtit att respektera och främja bestämmelserna i Minskavtalen, vilket har lett till ytterligare upptrappning av spänningarna och till ett återupptagande av de väpnade striderna.

8.

Euronest anser att EU och dess partnerländer bör undersöka olika sätt att hjälpa den ukrainska regeringen att stärka sin defensiva kapacitet och skyddet av Ukrainas gränser.

9.

Euronest uppmanar Ryssland att dra tillbaka sina trupper och sin krigsmateriel från de ockuperade territorierna, att sluta skicka, tillhandahålla och finansiera legosoldater och att sluta stödja, utbilda och beväpna irreguljära styrkor.

10.

Euronest noterar det ukrainska förslaget av den 19 februari 2015, där Europeiska unionens råd uppmanas att överväga möjligheten att inleda ett uppdrag i Ukraina inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som ett verkningsfullt redskap för att säkerställa ett korrekt och fullständigt genomförande av Minskavtalen i syfte att säkra Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende samt dess gränsers okränkbarhet.

11.

Euronest uppmuntrar till förtroendeskapande åtgärder som stöder freds- och försoningsansträngningarna. Euronest understryker vikten av en inkluderande politisk dialog, decentralisering och andra konstitutionella förändringar som redan föreslagits i Porosjenkos fredsplan. Euronest framhåller att propaganda, hatfylld agitation och retorik, som riskerar att ytterligare förvärra konflikten, måste undvikas, inklusive av Ryssland. Euronest poängterar att en sådan inkluderande dialog bör inbegripa civilsamhällorganisationer och medborgare från alla berörda regioner och minoriteter.

12.

Euronest uppmanar de ryska myndigheterna att omedelbart frige Nadja Savtjenko, ledamot av Ukrainas Verchovna rada och av Europarådets parlamentariska församling, och andra ukrainska medborgare som alltjämt sitter olagligt frihetsberövade i ryska fängelser.

13.

Euronest uttrycker sin stora oro över den humanitära situationen i Donbas och framhåller behovet av ytterligare ekonomiskt och humanitärt bistånd. Euronest riktar uppmärksamheten mot det ökande antalet internflyktingar, flyktingar i grannländerna och barn som är drabbade av konflikten.

14.

Euronest manar till fortsatta och intensifierade diplomatiska samtal och påtryckningar för att få till stånd en hållbar lösning på konflikten. Euronest betonar att världssamfundet bör vara redo att reagera med lämpliga medel på alla flagranta brott mot eldupphöret och alla handlingar som undergräver försöken att nå en helhetslösning. Euronest understryker att det är Rysslands egen attityd och genomförandet av Minskavtalen som avgör om EU:s restriktiva åtgärder ska vidmakthållas, skärpas eller upphävas. Euronest betonar att det inte finns någon militär lösning på denna eller någon annan konflikt i vårt gemensamma närområde. Euronest rekommenderar tillämpning av liknande modeller där ockuperade områden med internationell assistans fredligt återintegrerats i sina rättsliga och konstitutionella ordningar.

15.

Euronest uppmanar Ukrainas myndigheter att åstadkomma påtagliga framsteg med genomförandet av associeringsavtalet och att genomföra de ambitiösa men mycket senkomna reformerna med stor beslutsamhet, trots krigsinsatserna. Euronest framhåller behovet av att stärka rättsstaten, utrota korruptionen och gå vidare med viktiga rättsliga, sociala och ekonomiska reformer.

16.

Euronest fördömer starkt det ökande antalet terrordåd i ukrainska städer, däribland dådet i Charkiv den 22 februari 2015 under en fredlig marsch som hölls till minnet av ettårsdagen av skotten mot civila under Euromajdan.

17.

Euronest stöder den internationella och oberoende utredningen av omständigheterna kring den tragiska nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17, och uppmanar med kraft alla parter att visa en verklig vilja att samarbeta, garantera säkert och obegränsat tillträde till nedslagsplatsen för MH17 samt bevilja tillgång till alla andra relevanta resurser som kan underlätta utredningen och hjälpa till att ställa förövarna av detta brott inför rätta. Euronest understryker att ingen amnesti kommer att beviljas förövarna av denna krigsförbrytelse.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/26

a)

Frågor med anknytning till de grundläggande värdena, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt marknadsekonomi, hållbar utveckling och goda styrelseformer.

b)

En fortsatt ekonomisk integration mellan EU och unionens östliga partnerländer, till stöd för de socioekonomiska reformerna i de östliga partnerländerna, samt avreglering av handel och investeringar i syfte att skapa konvergens med EU:s lagstiftning och normer med målet att skapa ett nätverk av djupgående och omfattande frihandelsområden.

c)

Ömsesidiga mekanismer för energistöd och energitrygghet samt harmonisering av de östliga partnerländernas energipolitik och energilagstiftning.

d)

Främjande av direkta kontakter och samverkan mellan människor i EU och unionens östliga partnerländer, särskilt ungdomar. Främjande av kulturellt samarbete och dialog mellan kulturerna samt stöd till utbildning, forskning och utvecklingen av informations- och mediesamhället.

a)

60 ledamöter av Europaparlamentet,

b)

10 medlemmar från varje deltagande parlament i de östliga partnerländerna.

a)

Betänkanden som läggs fram av de ständiga utskotten, begränsat till i princip ett betänkande per utskott och sammanträdesperiod. Förslag till resolutioner, som även kan ingå i ett betänkande, ska läggas fram fyra veckor före öppnandet av sammanträdesperioden. Den maximala längden för resolutionsförslag fastställs i bilaga II till arbetsordningen. Presidiet kan på begäran av utskottets ordförande besluta om hur många betänkanden per sammanträde som ska bli föremål för omröstning, beroende på hur utarbetandet av dem fortskrider.

b)

Brådskande frågor som föreslås av ett ständigt utskott eller läggs fram av presidiet; brådskande frågor ska endast undantagsvis tas upp på föredragningslistan och får inte vara fler än tre per sammanträdesperiod.

—

Utskottet för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati.

—

Utskottet för ekonomisk integration, tillnärmning av lagstiftning och konvergens med EU:s politik.

—

Utskottet för energitrygghet.

—

Utskottet för sociala frågor, utbildning, kultur och det civila samhället.

23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/40

—

Utskottet för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati.

—

Utskottet för ekonomisk integration, tillnärmning av lagstiftning och konvergens med EU:s politik.

—

Utskottet för energitrygghet.

—

Utskottet för sociala frågor, utbildning, kultur och det civila samhället.

—

15 ledamöter av Europaparlamentet och

—

15 ledamöter från varje deltagande parlament i de östliga partnerländerna (1).