29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/1

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under celexnummer 32015M7597. EUR-Lex ger tillgång till EU-rätten via internet.

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/2

2.1

Mot bakgrund av ECB:s kontinuerliga bidrag till HIKP-ramverket och betydelsen av HIKP-statistik av hög kvalitet för det penningpolitiska arbetet och särskilt för ECB:s huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, bör ECB även fortsättningsvis höras om framtida förändringar av detta ramverk (5).

2.2

Särskilt enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget ska ECB höras om alla genomförandeakter och delegerade akter som kommissionen antar enligt det reformerade rättsliga ramverket för HIKP (6). EU-domstolen förtydligade att skyldigheten och fördelarna med att höra ECB i Kommissionen mot ECB  (7).

2.3

I linje med existerande regler i förordning (EG) nr 2494/95 (8), och utan att det påverkar samarbetet med att förbereda rättsakter, bör skäl 2 i förslaget till förordning spegla ECB:s behörighet att höras om alla genomförandeakter och delegerade akter som antas med stöd av förslaget till förordning.

3.1

Angående kommissionens befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget anser ECB att det tröskelvärde under vilket det inte är obligatoriskt för en medlemsstat att tillhandahålla delindex av harmoniserade index, samt förteckningen över delindex som medlemsstaterna inte behöver framställa (9) är viktiga delar i förslaget till förordning. Dessa poster har avgörande betydelse för att säkerställa sunda och harmoniserade konsumentprisindex. Om dessa parametrar förändras får detta direkta konsekvenser för indexens täckning och sundhet. De har stor betydelse för kvaliteten och tillförlitligheten på indexen. ECB anser därför att delegerade akter inte är ett lämpligt rättsligt instrument när man skapar regler med betydelse för dessa nyckelelement i HIKP-ramverket. Dessa aspekter bör fastställas i förslaget till förordning. ECB föreslår att man i artikel 5.6 och 5.7 tar med de väl etablerade tröskelvärdena av 1/1 000 viktning av de totala utgifterna som täcks av HIKP respektive 1/100 vad gäller fastställande av egnahemsprisindex.

3.2

ECB stöder den föreslagna artikeln 5.1 tillsammans med artikel 2 q om insamlingen av information om ”reglerade priser” som en del av ”basinformationen” som ska tillhandahållas med hänvisning till HIKP (och HIKP med konstant skattenivå). ECB granskar utvecklingen av priser som antingen sätts direkt, eller i betydande utsträckning påverkas av, den offentliga sektorn (på central, regional eller lokal nivå, inklusive nationella lagstiftare) samt vilka konsekvenser dessa har på HIKP som helhet. Denna information är mycket värdefull för inflationsanalysen. Det behövs dock tydligare anvisningar för hur man klassar priser som helt, delvis eller inte alls direkt satta. Klassificeringen är ofta otydlig. För index som hänvisar till, eller exkluderar priser som sätts direkt, skulle ECB välkomna om kommissionen gav ut riktlinjer som säkerställer en harmoniserad definition och tillämpning av dessa koncept i form av en genomförandeakt som antas med stöd av artikel 4.4 i förslaget till förordning.

4.1

ECB håller med kommissionen om att den nya rättsliga ramen inte bör sänka gällande krav vad gäller de harmoniserade indexens kvalitet och konsekvens. De resultat som uppnåtts under de gångna tjugo åren sedan rådets förordning (EG) nr 2494/95 antogs bör upprätthållas och om möjligt förstärkas.

4.2

Artikel 4.2 b i förslaget till förordning introducerar en större tolerans för systematiska skillnader i den årliga ökningen av egnahemsprisindex och bostadsprisindex som kan bli resultatet av avsteg från koncepten eller metoderna som framgår av föreslaget till förordning. Trots att kommissionens förordning (EU) nr 93/2013 (10) inte nämner denna aspekt, rekommenderar ECB uttryckligen att man tillämpar standarden av 0,1 procentpunkter som används för att bedöma jämförbarheten av delindex till HIKP. Detta skulle kunna uppnås genom att stryka artikel 4.2 b i förslaget till förordning och ta bort begränsningen av täckningen i artikel 4.2 a. Om man luckrar upp jämförbarhetskraven skulle detta leda till att kvaliteten på delindexen för egnahemspriser och bostadspriser försämras.

4.3

Produktion av delindex i intervaller som är mindre frekventa än vad som krävs av förslaget till förordning bör även fortsättningsvis kräva kommissions (Eurostat) förhandsgodkännande. Detta säkerställs för närvarande av artikel 8.2 i förordning (EG) nr 2494/95 (11). Samme regler skulle kunna tas in i artikel 6.3 i förslaget till förordning samt även i genomförandeförordningen.

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/5

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

GD C 1C

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/6

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

GD C 1C

Rue de la Loi/Wetstraat/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/7

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/8

1.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att den anmälda transaktionen utgör en koncentration enligt artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen.

2.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att den anmälda transaktionen har en unionsdimension enligt artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

3.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens definitioner av de relevanta produktmarknaderna och geografiska marknaderna i utkastet till beslut.

4.

Rådgivande kommittén instämmer särskilt med kommissionen att följande marknader bör åtskiljas i syfte att bedöma den föreslagna koncentrationen:

5.

Den rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att den föreslagna koncentrationen väcker farhågor om dess förenlighet med den inre marknaden, eller en väsentlig del av denna

6.

Den rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i att åtagandena är tillräckliga, också mot bakgrund av utvecklingen efter anmälan som sammanfattas i avdelning 6 i utkastet till beslut, för att skingra farhågorna om den föreslagna koncentrationens förenlighet med den inre marknaden, eller en väsentlig del av denna:

En minoritet av kommitténs ledamöter avstår från att ta ställning.

7.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den föreslagna koncentrationen sannolikt inte påtagligt hämmar en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller en betydande del av denna, förutsatt att de av parterna erbjudna åtagandena uppfylls till fullo och beaktas sammantaget. En minoritet av kommitténs ledamöter avstår från att ta ställning.

8.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens åsikt att den anmälda koncentrationen bör förklaras förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet, i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.2 i koncentrationsförordningen. En minoritet av kommitténs ledamöter avstår från att ta ställning.

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/10

1.

Den 18 augusti 2014 mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en anmälan om en föreslagen koncentration genom vilken Liberty Global plc (nedan kallat Liberty Global), Corelio Publishing NV (nedan kallat Corelio) och Waterman & Waterman NV (nedan kallat W&W) (tillsammans de anmälande parterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen (2), förvärvar gemensam kontroll över företaget De Vijver Media NV (nedan kallat De Vijver Media) genom förvärv av aktier (nedan kallat den föreslagna transaktionen).

2.

Den föreslagna transaktionen har en unionsdimension enligt artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

3.

Den 22 september 2014 antog kommissionen ett beslut om att inleda förfaranden i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen. Kommissionen slöt sig preliminärt till att den föreslagna transaktionen på grund av sina icke samordnade vertikala effekter gav upphov till allvarliga tvivel med avseende på förenligheten med den inre marknaden och EES-avtalets funktionssätt. Den 6 oktober 2014 överlämnade de anmälande parterna skriftliga synpunkter.

4.

Den 16 oktober 2014 beslutade kommissionen att med stöd i artikel 10.3 i koncentrationsförordningen förlänga tidsfristen för översyn av den föreslagna transaktionen med 20 arbetsdagar.

5.

Belgacom NV visade ett ”tillräckligt intresse” i den mening som avses i artikel 18.4 i koncentrationsförordningen och den 9 december 2014 godtogs företaget som berörd tredje man i enlighet med artikel 5 i beslut 2011/695/EU.

6.

För att åtgärda de konkurrensproblem som kommissionen konstaterade gjorde de anmälande parterna ett formellt åtagande den 24 november 2014. Kommissionen inledde en marknadsundersökning om åtagandena och drog slutsatsen att det krävdes förbättringar för att undanröja farhågorna om konkurrensen. De anmälande parterna överlämnade förbättrade åtaganden den 9 december 2014 och den 12 december 2014 samt en slutlig samling åtaganden den 9 februari 2015. Det centrala inslaget i de slutliga åtagandena är åtagandet att erbjuda tv-distributörer möjlighet att inbegripa De Vijver Medias linjära betal-tv-kanaler Vier och Vijf och andra linjära betala-tv-kanaler i sitt basutbud, tillsammans med tillhörande rättigheter om rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, för distribution i Belgien.

7.

På grundval av de granskade slutliga åtagandena förklaras den föreslagna transaktionen i utkastet till beslut förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet.

8.

I enlighet med artikel 16 i beslut 2011/695/EU har jag utrett om utkastet till beslut endast tar upp invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om, och har kommit fram till att så är fallet.

9.

Jag har inte mottagit några andra processuella krav eller klagomål från någon part. På det hela taget anser jag att alla parter effektivt kunnat utöva sina processuella rättigheter i detta ärende.

29.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/11

(1)

Liberty Global plc (nedan kallat Liberty Global) tillhandahåller tv, internet och telefoni genom sina kabel-tv-nät i flera länder i Europa. I Belgien är Liberty Global majoritetsägare i Telenet. Telenet äger och driver ett kabelnät som omfattar praktiskt taget hela Flandern, delar av Bryssel och en kommun i Vallonien. Telenet driver också ett antal betal-tv-kanaler och beställvideotjänster.

(2)

Waterman & Waterman NV (nedan kallat Waterman & Waterman) är ett finansiellt holdingbolag som kontrolleras av Wouter Vandenhaute och Erik Watté.

(3)

Corelio Publishing NV (nedan kallat Corelio Publishing) ger ut tidningar och on-linenyheter samt säljer annonsutrymme.

(4)

De Vijver Media NV (nedan kallat De Vijver Media) driver de två nederländskspråkiga tv-kanalerna Vier och Vijf. Företaget producerar även tv-innehåll, främst genom sitt dotterbolag Woestijnvis NV. Dessutom säljer De Vijver Media reklamutrymme i sina kanaler Vier och Vijf och i vissa mindre tv-kanaler som ägs av andra programföretag.

(5)

Europeiska kommissionen mottog den 18 augusti 2014 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen, genom vilken företaget Liberty Global, tillsammans med företaget Waterman & Waterman och Corelio Publishing, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget De Vijver Media genom förvärv av aktier.

(6)

Den 17 juni 2014 ingick Telenet, Waterman & Waterman och Corelio ett avtal enligt vilket Telenet skulle förvärva 33,33 % av aktierna i De Vijver Media och även teckna sig för en kapitalökning i De Vijver Media. Till följd därav kommer Telenet att inneha 50 % av aktierna i De Vijver Media medan Waterman & Waterman och Corelio Publishing kommer att inneha 25 % vardera av aktierna. De tre aktieägarna i De Vijver Media kommer att ingå ett aktieägaravtal den dag då transaktionen avslutas. På grundval av deras aktieinnehav och bestämmelserna i aktieägaravtalet kommer var och en av de tre aktieägarna att ha gemensam kontroll över De Vijver Media.

(7)

Programföretag såsom De Vijver Media förser tv-distributörer som Telenet med tv-kanaler. Kommissionen har definierat den relevanta produktmarknad på vilken De Vijver Media verkar som marknaden för grossistförsäljning av betal-tv och okodade kanaler. Betal-tv-kanaler i baspaket är kanaler som ingår i tv-distributörernas basutbud. I Belgien betalar de flesta hushåll en månadsavgift till ett kabelbolag eller telebolag i utbyte mot ett sådant basutbud med tv-kanaler. De Vijver Medias kanaler Vier och Vijf ingår i basutbudet och är därför betal-tv-kanaler i baspaket. Endast de allmännyttiga programföretagens kanaler är avgiftsfria, utan krav på abonnemang, och är därför att betrakta som okodade kanaler. Mot bakgrund av det begränsade antalet konsumenter som uteslutande tar emot okodade kanaler behövde kommissionen inte avgöra om grossistförsäljning av okodade kanaler och grossistförsäljning av betal-tv-kanaler i basutbudet utgör separata marknader, då detta ändå inte skulle ändra resultatet av bedömningen av konkurrenssituationen. Den relevanta geografiska marknaden för betal-tv och okodade kanaler är Telenets täckningsområde.

(8)

TV-distributörer som Telenet förser sina kunder med tv-kanaler i ett nätverk. Kommissionen definierade den relevanta produktmarknad på vilken Telenet är verksamt som tv-distributör som marknaden för tillhandahållande av tv-tjänster. Den fastslog inte huruvida denna marknad består av två separata relevanta produktmarknader, nämligen en marknad för tillhandahållandet av grundläggande okodade betal-tv-tjänster och en marknad för premiumversioner av betal-tv-tjänster till slutkunder. Den relevanta geografiska marknaden för dessa slutkundsmarknader är Telenets täckningsområde.

(9)

Kommissionen angav också en marknad för produktion av tv-innehåll och en marknad för tillstånd/förvärv av sändningsrättigheter för tv-innehåll. Den fastslog inte huruvida den relevanta geografiska omfattningen av dessa marknader är nationell (Belgien) eller snävare (Flandern).

(10)

Slutligen fastslog kommissionen heller inte huruvida marknaden för tv-reklam utgör en avgränsad marknad i förhållande till andra former av reklam. Om en sådan avgränsad marknad var fallet, skulle dess geografiska räckvidd vara Belgien eller snävare (Flandern).

(11)

Transaktionen ger inte upphov till några farhågor om konkurrensen på marknaden för produktion av tv-innehåll och marknaden för tillstånd/förvärv av sändningsrättigheter för tv-innehåll. De Vijver Medias andelar av dessa marknader är blygsam och det innehåll som produceras genom dotterbolaget Woestijnvis NV är inte avgörande för konkurrensen mellan programföretag eller tv-distributörer. Transaktionen ger heller inte upphov till konkurrensproblem i fråga om en eventuellt separat marknad för tv-reklam.

(12)

Transaktionen ger upphov till konkurrensproblem, eftersom De Vijver Media skulle kunna avskärma tv-distributörer som konkurrerar med Telenet från kanalerna Vier och Vijf (avskärmning av insatsprodukter). Transaktionen ger också upphov till konkurrensproblem eftersom Telenet skulle avskärma De Vijver Medias konkurrenter från tillgång till Telenets kabelnät.

(13)

Kanalerna Vier och Vijf utgör ett viktigt inslag i tv-distributörernas utbud. Konsumenterna i Flandern och Bryssel uppskattar Vier och Vijf och tittar ofta på dessa kanaler. Av svaren på marknadsundersökningen framgår att tv-distributörer måste kunna erbjuda abonnenterna dessa kanaler för att kunna konkurrera med Telenet.

(14)

Både Telenet och De Vijver Media har möjlighet att genomföra både total och partiell avskärmning av insatsprodukter. Total avskärmning av insatsprodukter innebär att Telenet och De Vijver Media kan vägra tv-distributörer som konkurrerar med Telenet tillstånd att sända kanalerna Vier och Vijf. Partiell avskärmning av insatsprodukter innebär att Telenet och De Vijver Media skulle kunna höja priset för kanalerna Vier och Vijf eller diskriminera vissa konkurrerande tv-distributörer på andra sätt.

(15)

Förutom Telenet kommer två andra aktieägare att ha gemensam kontroll över De Vijver Media efter transaktionen. Kommissionen bedömde huruvida dessa två andra aktieägare skulle kunna förhindra Telenet från att ägna sig åt avskärmning av insatsprodukter. På grundval av en analys av aktieägaravtalet drog kommissionen slutsatsen att detta inte var fallet, och att Telenet på egen hand skulle ha förmåga att tillgripa avskärmning av insatsprodukter.

(16)

Om de tre aktieägarna i De Vijver Media agerar tillsammans, har även De Vijver Media förmåga att ägna sig åt avskärmning av insatsprodukter. Huruvida samtliga tre aktieägare i De Vijver Media skulle agera gemensamt beror på om alla tre av dem skulle ha incitament att ägna sig åt avskärmning av insatsprodukter. De två andra aktieägarna i De Vijver Media kommer att ha incitament att inleda en partiell avskärmning av insatsprodukter, eftersom detta skulle leda till högre distributionsavgifter (avgifter från tv-distributörer till programföretag för rätten att sända kanalerna) för De Vijver Media. De två andra aktieägarna har kanske inte incitament att genomföra en total avskärmning av insatsvaror, men Telenet kan anpassa deras incitament till sin egna genom att kompensera dem för eventuella förluster som kan uppstå till följd av total avskärmning av insatsprodukter.

(17)

För att kunna bedöma huruvida De Vijver Media skulle ha incitament att genomföra en total avskärmning av insatsprodukter, beräknade kommissionen vilka kostnader och vinster som en sådan avskärmning skulle medföra. Kostnaderna är de reklamintäkter och distributionsintäkter som De Vijver Media skulle gå miste om, eftersom dess kanaler inte längre erbjuds av tv-distributörer som konkurrerar med Telenet. Fördelarna är den vinst som Telenet genererar från abonnenter som går över från konkurrerande plattformar till Telenet. Kommissionen gjorde sedan en lönsamhetsanalys för att beräkna hur många abonnenter om måste lämna Telenets konkurrenter för att göra en total avskärmning av insatsprodukter lönsam.

(18)

Kommissionens beräkning visade att om Vier och Vijf inte längre erbjöds av Telenets konkurrenter, skulle antalet abonnenter som bytte bli betydligt större än det minsta antal som krävs för att göra en total avskärmning lönsam. Eftersom fördelarna med total avskärmning av insatsprodukter uppväger kostnaderna, skulle Telenet och De Vijver Media ha starka incitament att genomföra en total avskärmning av insatsprodukter.

(19)

Telenet och De Vijver Media skulle också ha ett starkt incitament att inleda en partiell avskärmning av insatsprodukter, eftersom detta skulle göra att De Vijver Media kunde ta ut högre avgifter för sina tillstånd.

(20)

Avskärmning av insatsprodukter skulle leda till konkurrenshämmande effekter på marknaden för tillhandahållande av tv-tjänster. Tack vare de höga marknadsandelarna och flera andra faktorer har Telenet en dominerande ställning på marknaden. Avskärmning av insatsprodukter skulle öka hindren för inträde på marknaden, eftersom nya aktörer kommer att ha svårigheter att konkurrera med Telenet om de inte kan erbjuda kanalerna Vier och Vijf. Därför skulle Telenets dominerande ställning stärkas. Avskärmning av insatsprodukter skulle även försvaga konkurrensen från befintliga tv-distributörer, eftersom de inte kommer att kunna erbjuda sina kunder kanalerna Vier och Vijf.

(21)

På tv-marknader föreligger fullständig avskärmning av kundmarknaden om ett programföretag nekas tillträde till en distributör i efterföljande led. Detta leder till sändningsavbrott under vilka abonnenterna inte kan se den avskärmade kanalen. En mer subtil form av avskärmning är partiellt bortfall av kunder, vilket uppträder om en tv-distributör tillåter en kanal på sin plattform, men försämrar tv-upplevelsens kvalitet. En distributör skulle försvåra tillgängligheten till konkurrerande innehåll på sin plattform, särskilt genom att exempelvis placera konkurrerande kanaler längre ned i kanalförteckningen eller den elektroniska programguiden, vilket ökar sannolikheten för att tittarna i stället kommer att titta på någon av de kanaler som tillhör distributören.

(22)

Telenet är en viktig kund med en betydande grad av marknadsmakt på marknaden för tillhandahållandet av tv-tjänster till slutkund. Mot bakgrund av Telenets stora marknadsandel på marknaden för tillhandahållande av tv-tjänster anser kommissionen att programföretag måste ligga på Telenets distributionsplattform för att kunna vara verksamma i Flandern.

(23)

Telenet har kontrollen över vilka linjära kanaler som ska ges plats (beroende på vad vidaresändningsplikten föreskriver) och kan även besluta vilket icke-linjärt innehåll som sändningsföretagen får tillgängliggöra på Telenets plattform. Telenet har därför möjlighet avskärma kundmarknaden.

(24)

Telenet skulle sannolikt också ha incitament att avskärma kundmarknaden. Målet för denna strategi skulle vara de kanaler som på nära håll konkurrerar med De Vijver Media, dvs. kanaler med liknande publik och annonsörer. Detta beror på att De Vijver Medias vinst med avskärmningen av kundmarknaden skulle vara ökade reklamintäkter, vilka sannolikt skulle bli större om en kanal som liknar Vier och Vijf inte längre var tillgängliga på Telenets plattform. Omvänt gäller att avskärmning av en kanal med annorlunda profil och publik än Vier och Vijf sannolikt inte skulle generera några större intäkter. På grund av likheterna mellan publik och innehållstyp anser kommissionen att de sannolika målen för avskärmning av kundmarknader är Medialaans kanaler 2BE och Vitaya, VRT:s kanal Canvas och dessa båda programföretags icke-linjära tjänster.

(25)

Hur stor total lönsamhet som avskärmning av kundmarknaden skulle ge Telenet och De Vijver Media beror på hur många kunder som byter från Telenet till följd av avskärmning. Om antalet kunder som byter skulle bli litet, skulle Telenet inte förlora så många abonnenter, och därmed skulle kostnaderna för avskärmning av kundmarknaden bli begränsade. Enligt kommissionens bedömning skulle antalet kunder som bytte leverantör sannolikt bli för stort för att göra en total avskärmning av kundmarknaden (dvs. att kanalen inte alls skulle bli tillgänglig på Telenets plattform) lönsam för Telenet. Telenet skulle dock sannolikt ha incitament att genomföra en partiell avskärmning av kundmarknaden genom kvalitetsförsämringar för konkurrerande bolags kanaler och icke-linjära tjänster i förhållande till De Vijver Media. Telenet kan också använda sig av partiell avskärmning av kundmarknaden som ett trovärdigt hot i förhandlingarna, vilket skulle förbättra Telenets förhandlingsposition med Medialaan och VRT samt innebära att Telenet kunde tillämpa en hårdare strategi i förhandlingarna om distributionsavtal.

(26)

En partiell avskärmning av kundmarknaden kommer att ha konkurrensbegränsande effekter. Kvalitetsförsämringar som genomförs av Telenet kommer att försämra kvaliteten på den tv-upplevelse som erbjuds av konkurrerande kanaler på Telenets plattform. Dessutom skulle konkurrensen på marknaden för grossistleveranser av betal-tv och okodade kanaler mildras, eftersom programföretagen Medialaan och VRT försvagas som konkurrenter.

(27)

Koncentrationen väcker farhågor om avskärmning av insatsprodukter med avseende på De Vijver Medias kanaler Vier och Vijf. Den väcker också farhågor om partiell avskärmning från kundmarknader, eftersom Telenet har möjlighet och incitament att försämra tv-upplevelsens kvalitet i VRT:s och Medialaans kanaler. Den anmälda koncentrationen väcker därför farhågor om att transaktionen kan leda till ett betydande hinder för effektiv konkurrens på marknaden för tillhandahållande av tv-tjänster till slutkunder och marknaden för tillhandahållande av betal-tv-kanaler, okodade eller i basutbudet, inom Telenets täckningsområde.

(28)

Medan kommissionen granskade koncentrationen ingick De Vijver Media nya avtal med flera tv-distributörer, också med Belgacom. De Vijver Media erbjöd sig också att förlänga giltighetstiden för flera avtal med andra tv-distributörer. Dessa distributionsavtal minskar risken för avskärmning av insatsprodukter, eftersom de garanterar att tv-distributörer får tillgång till kanalerna Vier och Vijf. De undanröjer emellertid inte helt kommissionens farhågor om avskärmning av insatsprodukter, eftersom avtalen inte täcker alla rättigheter som är kopplade till sändning av Vier och Vijf och eftersom potentiella nya aktörer inte har några distributionsavtal.

(29)

Under kommissionens granskning föreslog Telenet också ändringar av sina distributionsavtal med programföretagen VRT och Medialaan. I dessa avtal fastställs villkor för Telenets distribution till VRT:s och Medialaans kanaler, inbegripet de arvoden som Telenet måste betala. Telenet och VRT ändrade sitt distributionsavtal och förlängde avtalets varaktighet. Genom ändringen infördes flera bestämmelser som syftar till att skydda VRT från avskärmning från kundmarknaden. Telenet gav också Medialaan ett bindande och oåterkalleligt erbjudande i syfte att förlänga sitt distributionsavtal och ändra avtalet för att skydda Medialaan från avskärmning av kundmarknaden. De anmälande parterna har gjort ett formellt åtagande att hålla erbjudandet öppet under sex månader sedan den dag då transaktionen avslutats.

(30)

För att åtgärda de konkurrensproblem som kommissionen konstaterade har den anmälande parten gjort ett åtagande. Det centrala inslaget i dessa åtaganden är att se till att De Vijver Media uppfyller alla rimliga önskemål från tv-distributörer om att distribuera kanalerna Vier, Vijf och eventuella framtida betal-tv-kanaler i basutbudet på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Varje tv-distributör som avser att erbjuda slutkunder tv-tjänster på Telenets täckningsområde kan, om så önskas, få tillstånd för hela Belgiens territorium. De Vijver Media måste inte endast licensiera kanalerna, utan också därmed sammanhängande rättigheter. Dessa är rättigheterna att låta tv-program från kanalen ingå i en tjänst som är knuten till kanalen, exempelvis reprisfunktioner, flerskärmstjänster eller personliga inspelningstjänster (PVR-tjänster) som gör att tittaren kan spela in ett program och se det när det passar. Anknutna tjänster erbjuds som en del av kanalernas tv-upplevelse och erbjuds slutanvändare samtidigt eller strax före eller efter kanalens linjära sändningar.

(31)

Alla leverantörer av tv-distributionstjänster kan förlita sig på åtagandena, oavsett om de distribuerar tv-kanaler via kabel, satellit, digital markbunden television, IPTV, internet eller någon annan distributionsplattform. Vid tvister om tillträdesvillkoren kan tv-distributörerna hänskjuta tvisten till påskyndat skiljeförfarande. Åtagandena kommer att vara i kraft i sju år.

(32)

Utöver åtagandet att ge tillstånd för Vier och Vijf, åtar sig de anmälande parterna också att hålla erbjudandet till Medialaan öppet i sex månader efter det att transaktionen avslutats. Ramen för detta erbjudande har beskrivits i avsnittet Utvecklingen efter anmälan av koncentrationen.

(33)

Kommissionen anser att åtagandet att ge tillstånd med avseende på Vier och Vijf och andra betal-tv-kanaler i basutbudet tillsammans med tillhörande rättigheter, i kombination med det distributionsavtal som De Vijver Media har ingått, undanröjer kommissionens farhågor om avskärmning av insatsprodukter. Det undanröjer samtliga kommissionens farhågor om avskärmning av insatsprodukter, eftersom det säkerställer att nuvarande och framtida tv-distributörer får inbegripa Vier och Vijf i sitt utbud. Det undanröjer också kommissionens farhågor om partiell avskärmning av insatsprodukter, eftersom det säkerställer att tv-distributörer kommer att betala avgifter som är skäliga, rimliga och icke-diskriminerande.

(34)

Kommissionen anser också att åtagandena, i kombination med de distributionsavtal som Telenet ingått, undanröjer kommissionens farhågor om avskärmning av kundmarknader. Genom Telenets distributionsavtal med VRT och Medialaan och Telenets erbjudande om ändring av avtalet med Medialaan som formaliserates i åtagandena, skyddas VRT och Medialaan från partiell avskärmning av kundmarknaden.

(35)

Av ovannämnda skäl dras i beslutet slutsatsen att den föreslagna koncentrationen inte i betydande grad kommer att begränsa effektiv konkurrens på den inre marknaden eller en väsentlig del av den.

(36)

Koncentrationen förklarades följaktligen förenlig med den inre marknaden och EES-avtalet, i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.