23.12.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/1

Rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet

(2014/C 463/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

rådets slutsatser av den 26 november 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance) (1), där man underströk vikten av att den kulturpolitiska styrningen i högre grad präglas av öppenhet, delaktighet, effektivitet och konsekvens och uppmanade medlemsstaterna att främja en metod som bygger på människors deltagande vid utformningen av kulturpolitiken,

rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (2), där man konstaterade att kulturarvet har en sektorsövergripande politisk betydelse och spelar en särskild roll för att uppnå målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla, och uppmanade medlemsstaterna att främja faktabaserade långsiktiga modeller för kulturarvspolitik som drivs i gemenskapers och medborgares regi,

SOM VÄLKOMNAR

kommissionens meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa där det konstaterades att kulturarvet är en gemensam resurs till nytta för alla och att det därför är ett gemensamt ansvar att ta hand om kulturarvet (3),

SOM BEAKTAR

det ökande erkännandet på internationell nivå av en kulturbaserad strategi med människan i centrum för att främja hållbar utveckling och vikten av öppna, delaktighetsbaserade och upplysta system för kulturpolitisk styrning i syfte att möta alla samhällsmedlemmars behov (4),

det ökande erkännandet på europeisk, nationell, regional och lokal nivå av kulturarvets sociala dimension och vikten av att aktivera synergieffekter hos olika aktörer för att värna om, utveckla och överföra kulturarvet till framtida generationer (5),

antagandet av en lokalt förankrad strategi för kulturarvet med människan i centrum i flera EU-program, bl.a. i forskningsprogrammet Horisont 2020 och den gemenskapsledda lokala utvecklingsstrategin som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna; denna strategi erkänns också av initiativet för gemensam programplanering ”Kulturarv och globala förändringar – en ny utmaning för Europa”,

antagandet av delaktighetsbaserade strategier i EU-åtgärder för europeiska kulturhuvudstäder och det europeiska kulturarvsmärket (6),

SOM KONSTATERAR ATT en delaktighetsbaserad styrning (participatory governance) av kulturarvet (7)

erbjuder möjligheter att främja demokratiskt deltagande, hållbarhet och social sammanhållning och att möta dagens sociala, politiska och demografiska utmaningar,

eftersträvar ett aktivt deltagande av relevanta aktörer inom ramen för offentliga åtgärder, dvs. offentliga myndigheter och organ, privata aktörer, det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer, frivilligsektorn och intresserade i beslutsfattande, planering, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program avseende kulturarvet för att öka ansvarighet och öppenhet när det gäller investeringar med offentliga medel och för att bygga upp allmänhetens förtroende för politiska beslut,

10.

bidrar till att öka medvetenheten om kulturarvets värde som gemensam resurs, och därigenom minskar risken för missbruk, och att öka de sociala och ekonomiska vinsterna,

11.

stöder samtida kulturella, konstnärliga och kreativa verk som är nära förknippade med identitet och värden och ofta baserade på människors traditionella kunnande och immateriella arv, och därför kan utgöra kulturarv för kommande generationer,

12.

hjälper till att skapa nya möjligheter som uppkommit genom globaliseringen, digitaliseringen och ny teknik som förändrar det sätt på vilket kulturarvet skapas, är åtkomligt och används,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

13.

utarbeta förvaltningsramverk för flera nivåer och flera aktörer som ser kulturarvet som en gemensam resurs genom att stärka kopplingen mellan de lokala, regionala, nationella och europeiska nivåerna för styrning av kulturarvet, med vederbörligt iakttagande av subsidiaritetsprincipen så att detta kommer människor till godo på alla nivåer,

14.

främja berörda aktörers deltagande genom att säkerställa att deras delaktighet är möjlig i alla skeden av beslutsprocessen,

15.

främja förvaltningsramverk där vikten av interaktion mellan det materiella, det immateriella och det digitala kulturarvet erkänns och som behandlar, visar respekt för och stärker dess sociala, kulturella, symboliska, ekonomiska och miljömässiga värden,

16.

främja förvaltningsramverk som underlättar genomförandet av en sektorsövergripande politik och möjliggör bidrag från kulturarvet till mål inom olika politikområden, inbegripet smart och hållbar tillväxt för alla,

17.

utveckla synergieffekter mellan strategier för hållbar turism och den lokala kultursektorn och kreativa sektorn, även genom främjande av förvaltningsramverk som aktivt inbegriper lokalbefolkningen i syfte att främja utbudet av hållbar kulturturism med kvalitet och bidra till en revitalisering av stads- och landsbygdsområden, samtidigt som man skyddar kulturarvets okränkbarhet och oberoende och bibehåller dess kulturella värde samt gör en avvägning mellan de ekonomiska möjligheterna och medborgarnas välbefinnande,

18.

på ett lämpligt sätt använda EU:s och medlemsstaternas finansiering i dessa syften,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

19.

samarbeta om frågor rörande delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet, inbegripet inom ramen för handlingsplanen för kultur 2015–2018 (8), för att identifiera och sprida bästa praxis och öka kulturarvssektorns kapacitet att på ett effektivt sätt ta itu med dessa frågor,

20.

främja överföringen av traditionella färdigheter och kunskaper mellan generationerna och se till att de används på ett innovativt sätt och korsbefruktas genom vetenskaplig och teknisk utveckling,

21.

använda digitala medel för att öka tillgången till och deltagandet i styrningen av kulturarvet för alla grupper i samhället,

22.

utforska gemenskapernas roll i utarbetandet och genomförandet av kulturarvspolitiken, i stödet till förvaltning av kulturarvet, i kunskapsutvecklingen och i finansieringen (t.ex. genom crowdsourcing och gräsrotsfinansiering),

23.

göra konkreta framsteg avseende styrningen av Europeana (9) i syfte att garantera dess långsiktiga hållbarhet och dess utveckling som ett kulturarvsdrivet projekt samt underlätta dess koppling till utbildning, kulturturism och andra sektorer; i tillbörliga fall främja återanvändning av det digitala kulturarvets innehåll för att öka den kulturella mångfalden och stimulera användningen av kunskap om kulturarvet i samtida konstnärliga uttryck och i kultursektorn och den kreativa sektorn,

24.

främja medborgardeltagande inom ramen för en smart utvecklingsmodell för europeiska städer som aktivt integrerar kulturarvet i syfte att bidra till innovation och revitalisering av europeiska städer och kopplar samman dem med relaterade platser och territorier, främjar sin attraktionskraft och lockar investeringar, nya ekonomiska verksamheter och företag,

25.

följa upp meddelandet En integrerad kulturarvsstrategi för Europa för att tillsammans utarbeta en övergripande europeisk strategi för kulturarvet,

26.

stärka samarbetet med internationella organisationer såsom Europarådet och Unesco för att främja en delaktighetsbaserad strategi för styrning av kulturarvet,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

27.

främja faktabaserad forskning om inverkan av delaktighetsbaserade strategier på kulturarvspolitik och styrning av kulturarvet i syfte att bidra till utarbetandet av strategier för kulturarvet,

28.

fortsätta dialogen med civilsamhällets organisationer och plattformar på kulturarvsrelaterade politikområden och överväga att lägga fram ett förslag om ett Europaår för kulturarvet.

(1) EUT C 393, 19.12.2012, s. 8.

(2) EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.

(3) Dok. 12150/14.

(4) FN-konferensen ”The Future We Want” (Rio de Janeiro, juni 2012), Unesco-kongressen ”Placing Culture at the Heart of Sustainable Development Policies” (Hangzhou, maj 2013), Unesco-forum ”Culture, Creativity and Sustainable Development. Research, Innovation, Opportunities” (Florens, oktober 2014).

(5) Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen, 2005).

(6) EUT L 132, 3.5.2014, s. 1, och EUT L 303, 22.11.2011, s. 1.

(7) Kulturarvet är materiellt, immateriellt och digitalt enligt definitionen i rådets slutsatser av den 21 maj 2014.

(8) EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.

(9) Som rådet konstaterade i sina slutsatser av den 10 maj 2012 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (EUT C 169, 15.6.2012, s. 5).

23.12.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/4

Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018)

(2014/C 463/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET

I. INLEDNING

SOM ERINRAR OM de mål på kulturområdet som fastställs för Europeiska unionen i artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

SOM ERINRAR OM rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (1) och om dess strategiska mål, nämligen främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog, främjande av kultur som en drivkraft för kreativitet samt främjande av kultur som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser,

SOM ERINRAR OM förordning (EU) nr 1295/2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (2), och särskilt dess allmänna mål som syftar till att stärka Europas kulturella och språkliga mångfald, främja Europas kulturarv och stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft för att främja smart och hållbar tillväxt för alla,

SOM ERINRAR OM de kulturella och kreativa sektorernas betydande bidrag till ekonomisk, social och regional utveckling, betydelsen av dessa sektorer för Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla samt det faktum att kulturministrarnas diskussioner vid rådsmötet den 25 november 2014 kommer att bidra till rådets svar inom ramen för den halvtidsöversyn som är planerad till 2015,

SOM NOTERAR det arbete som utförts inom ramen för rådets handlingsplan för kultur 2011–2014 (3) liksom resultatet av den slutliga utvärdering som genomförts av medlemsstaterna församlade i rådet (4), och som utgör grunden till kommissionens slutrapport om genomförandet och betydelsen av handlingsplanen för kultur 2011–2014 (5),

SOM BEAKTAR rådets slutsatser av den 26 november 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance) (6), och särskilt bestämmelsen om utbyte i ett tidigt skede och löpande av information om EU-politik och EU-åtgärder inom andra politikområden som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken,

HAR ENATS OM ATT

—	med tillbörlig hänsyn tagen till subsidiaritetsprincipen inrätta en fyraårig arbetsplan för kultur för perioden 2015–2018, med en översyn efter halva tiden,

—	inrikta verksamheten inom kulturområdet på prioriterade ämnen, viktiga frågor, resultat och arbetsmetoder i enlighet med vad som förtecknas i denna arbetsplan,

—	anta prioriteringarna i arbetsplanen i enlighet med bilaga I,

—	inrätta arbetsgrupper som består av experter utsedda av medlemsstaterna på grundval av de prioriteringar, principer och mandat som fastställs i bilagorna I och II och att följa upp deras arbete,

ANSER att en fyraårig arbetsplan bör styras av vägledande principer, som innebär att man

a)	bygger vidare på det som uppnåtts i föregående arbetsplan – handlingsplanen för kultur (2011–2014) – samtidigt som en mer strategisk dimension läggs till arbetsplanen i syfte att förstärka kopplingen mellan arbetsplanen och rådets och de roterande ordförandeskapens arbete,

b)	koncentrerar sig på ämnen som medför ett tydligt mervärde för EU,

c)	beaktar kulturens och konstens inneboende värde för att stärka den kulturella mångfalden,

säkerställer högsta kvalitet, innovation och konkurrenskraft i de kulturella och kreativa sektorerna genom att främja konstnärers, kreatörers och kulturarbetares arbete och erkänna sektorernas bidrag till målen i Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning, med särskild uppmärksamhet fäst vid utmaningarna kopplade till övergången till digital teknik,

e)	i tillämpliga fall integrerar kultur i andra politikområden, i enlighet med artikel 167.4 i EUF-fördraget,

f)	uppmuntrar sektorsövergripande samarbete,

g)	säkerställer synergier med programmet Kreativa Europa,

h)	arbetar för att politiken ska vara evidensbaserad,

II. PRIORITERINGAR och ARBETSMETODER

—

HAR ENATS OM att verka för de prioriteringar som återfinns i bilaga I, dvs.

A.	tillgänglig kultur för alla,

B.	kulturarvet,

C.	kulturella och kreativa sektorer: kreativ ekonomi och innovation,

D.	främjande av kulturell mångfald, kulturen i EU:s yttre förbindelser samt rörlighet,

—

ÄR ÖVERENS OM att tillförlitlig, jämförbar och uppdaterad kulturstatistik är grunden för en sund utformning av kulturpolitiken och därför är statistiken en sektorsövergripande prioritering i denna arbetsplan, och rådet SER därför FRAM EMOT resultaten av det arbete som kommer att genomföras under Eurostats överinseende och som syftar till att säkerställa regelbunden produktion och spridning av statistik om kultur, samtidigt som de rekommendationer som finns i ESS-nets kulturrapport beaktas,

—	HAR ENATS OM att i samarbete med Europeiska utrikestjänsten och kommissionen utvärdera det arbete som gjorts på kulturområdet i EU:s yttre förbindelser och behovet av fortsatt arbete på detta område,

—

HAR ENATS OM att beroende på syfte och ämne använda olika arbetsmetoder, såsom

i)	den öppna samordningsmetoden, som bör förbli den huvudsakliga arbetsmetoden för samarbete mellan medlemsstaterna,

ii)	informella möten mellan tjänstemän från kulturministerier, inbegripet med tjänstemän från andra ministerier,

iii)	särskilda expertgrupper eller tematiska seminarier sammankallade och anordnade av kommissionen och vars syfte är att granska frågor som avser arbetsplanen samt interagera med andra instrument i arbetsplanen,

iv)	utvärderingsmöten anordnade av kommissionen inom politikområden som behandlats utförligt inom ramen för tidigare arbetsplaner för kultur,

v)	konferenser, studier och peer learning-initiativ,

III. ÅTGÄRDER

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

—	beakta de resultat som uppnåtts genom denna arbetsplan när det gäller politikutformningen på nationell nivå, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras,

—	sprida information om arbetsplanens resultat till berörda aktörer på alla nivåer,

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

—	inom ramen för ordförandeskapstrion beakta arbetsplanens prioriteringar vid utformningen av sitt 18-månadersprogram,

—	informera rådets förberedande organ för kultur om det arbete som utförts i andra förberedande organ i rådet och som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken (7),

—	när så är lämpligt sammankalla till informella möten (även gemensamma eller sektorsövergripande möten) för att diskutera och ta upp de resultat som uppnåtts genom arbetsplanen, och sprida dem till en vid krets,

—	på grundval av en slutrapport från kommissionen baserad på frivilliga bidrag från medlemsstaterna överväga huruvida man ska föreslå en ny arbetsplan,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

—

stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer i samarbetet inom de ramar som anges i dessa slutsatser, framför allt genom att

a)	stödja bredast möjliga deltagande av medlemsstaterna, liksom av experter och andra aktörer, i de arbetsstrukturer som avses i bilaga I,

b)	komplettera det arbete som utförs av grupperna inom den öppna samordningsmetoden med studier och peer learning-verksamhet,

—	sprida information om arbetsplanens resultat på så många språk som det anses vara lämpligt, inklusive digitalt, t.ex. på sin webbplats,

—	så tidigt som möjligt rapportera till rådets behöriga förberedande organ på kulturområdet om relevanta initiativ, särskilt när det gäller förslag där det i konsekvensbedömningen framhålls att förslaget direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor (8),

—	säkerställa ett ömsesidigt informationsutbyte mellan arbetsgrupperna inom den öppna samordningsmetoden på kulturområdet och mellan dessa och relevanta arbetsgrupper för den öppna samordningsmetoden på närliggande områden,

—	regelbundet informera rådets förberedande organ på kulturområdet om de framsteg som görs i arbetet på kulturstatistikområdet,

—	samråda med och regelbundet informera aktörer på europeisk nivå, däribland det civila samhället, om de framsteg som görs med arbetsplanen för att se till att verksamheten är relevant och synlig, däribland via Europeiskt kulturforum,

—	före slutet av första halvåret 2018 anta en slutrapport om arbetsplanens genomförande och relevans som bygger på frivilliga bidrag från medlemsstaterna,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

—	arbeta tillsammans på ett samarbetsinriktat och samordnat sätt och med hjälp av de arbetsstrukturer och arbetsmetoder som anges i dessa slutsatser för att på EU-nivå skapa ett mervärde på kulturområdet,

—	beakta kulturen när politik och åtgärder på andra politikområden utformas, genomförs och utvärderas och då ägna särskild uppmärksamhet åt att garantera att kulturen verkligen inkluderas under ett tidigt skede i processen med att utarbeta politiken,

—

främja bättre bidrag från kulturen till de övergripande målen i Europa 2020-strategin, med tanke på sektorns roll för uppnåendet av smart och hållbar tillväxt för alla och med tanke på dess positiva effekter på områden som sysselsättning, social integration, utbildning, turism, forskning och innovation samt regional utveckling,

—	främja läsning som ett verktyg för att sprida kunskap, stärka kreativiteten, stödja tillgång till kultur och kulturell mångfald och utveckla medvetenhet om en europeisk identitet, med beaktande av de olika villkor som gäller för e-böcker respektive tryckta böcker,

—	regelbundet och i ett tidigt skede utbyta information om EU-politik och EU-åtgärder som direkt eller indirekt påverkar kulturfrågor och kulturpolitiken och i detta avseende uppmuntra dem att utbyta uppgifter digitalt, inbegripet genom virtuella plattformar,

—

främja samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt med behöriga internationella organisationer på kulturområdet, inklusive Europarådet, bland annat genom regelbundna möten med berörda tredjeländer,

—	göra en utvärdering efter halva tiden av arbetsplanens genomförande i syfte att eventuellt anpassa eller omorientera den mot bakgrund av uppnådda resultat och den politiska utvecklingen på EU-nivå.

(1) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

(3) EUT C 325, 2.12.2010, s. 1.

(4) Dok. 9591/14.

(5) Dok. 12646/14.

(6) EUT C 393, 19.12.2012, s. 8.

(7) I enlighet med rådets slutsatser 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance).

(8) Se fotnot 7.

BILAGA I

Prioriteringar för arbetsplanen för kultur 2015–2018

Prioritering A: Tillgänglig kultur för alla

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1)

Europa 2020-strategin: Tillväxt för alla (prioritering 3)

Åtgärder av	Teman	Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)	Målresultat och vägledande tidsplan
Medlemsstaterna	A1. Utveckling av nyckelkompetensen ”kulturell medvetenhet och kulturyttringar”	Den öppna samordningsmetoden (1), sektorsövergripande Experterna ska fastställa god praxis för utveckling av denna nyckelkompetens och dess integrering i utbildningspolitiken, utifrån kunskaper och attityder som fastställs i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2).	Slutet av 2015 Handbok med god praxis för kultur- och utbildningsmyndigheter, nationellt och på europeisk nivå.
Medlemsstaterna	A2. Främjande av tillgång till kultur via digitala medier: politik och strategier för publikutveckling	Den öppna samordningsmetoden	2015–2016
	Den digitala tekniken har förändrat det sätt på vilket människor får tillgång till, framställer och använder kulturellt innehåll. Hur påverkar övergången till digital teknik politiken för publikutveckling och kulturinstitutionernas praxis?	Experterna ska kartlägga befintlig policy och befintliga program samt identifiera god praxis.	Handbok med god praxis för kulturinstitutioner och yrkesverksamma inom kultursektorn.
	Främjande av läsning i den digitala miljön i syfte att främja tillgång och publikutveckling. Kartläggning av de rättsliga ramarna med särskild hänvisning till licenspraxis, gränsöverskridande tjänster och offentliga biblioteks e-utlåning.	Undergrupp till arbetsgruppen inom den öppna samordningsmetoden (3) Experterna ska kartlägga bästa praxis.	2015 Rapport med fallstudier.
Medlemsstaterna	A3. Främja kulturens bidrag till social integration	Den öppna samordningsmetoden	2017–2018
Medlemsstaterna	Hur kan den offentliga politiken uppmuntra och stödja kulturinstitutionerna så att de arbetar i partnerskap med andra sektorer (hälso- och sjukvård, social omsorg, fångvården etc.)?	Experterna ska kartlägga befintlig offentlig politik för social integration via kulturen och identifiera god praxis.	Riktlinjer för beslutsfattare och kulturinstitutioner.

Prioritering B: Kulturarvet

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1)

Europa 2020-strategin: Smart och hållbar tillväxt (prioriteringarna 1 och 2)

Åtgärder av	Teman	Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)	Målresultat och vägledande tidsplan
Medlemsstaterna	B1. Delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet (participatory governance)	Den öppna samordningsmetoden	2015–2016
Medlemsstaterna	Identifiering av innovativa tillvägagångssätt för styrning på flera nivåer av det materiella, immateriella och digitala kulturarvet, med deltagande av den offentliga sektorn, privata aktörer och det civila samhället. Samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer och politikområden ska behandlas.	Experterna ska kartlägga och jämföra offentlig politik på nationell och regional nivå för att identifiera god praxis, även i samarbete med befintliga kulturarvsnätverk.	Handbok för god praxis för beslutsfattare och kulturarvsinstitutioner.
Medlemsstaterna	B2. Färdigheter, utbildning och överföring av kunskaper: traditionella och nya yrken på kulturarvsområdet	Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande	2017–2018
Medlemsstaterna	Kapacitetsuppbyggnad för yrkesverksamma på kulturarvsområdet. Fokus på överföring av traditionella färdigheter och fackkompetens och på nya yrken, inklusive i samband med övergången till digital teknik. Deltagande av experter på utbildningsområdet ska uppmuntras.	Experterna ska kartlägga befintliga utbildningsprogram och identifiera nya kompetens- och utbildningsbehov avseende det materiella, immateriella och digitala kulturarvet.	Handbok med god praxis för kultur- och utbildningsinstitutioner.
Kommissionen	B3. Riskbedömning och förebyggande av risker för att skydda kulturarvet från effekterna av naturkatastrofer och hot som orsakas av människan Kartläggning av befintliga strategier och befintlig praxis på nationell nivå. Överexploatering, miljöförstöring, ohållbar utveckling, konfliktområden och naturkatastrofer (bränder, översvämningar, jordbävningar) är några av de faktorer som ska beaktas.	Studie	2016

Prioritering C: Kulturella och kreativa sektorer: Kreativ ekonomi och innovation

Europeisk kulturagenda: Kultur som en drivkraft för kreativitet (3.2)

Europa 2020-strategin: Smart och hållbar tillväxt (prioriteringarna 1 och 2)

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna

C1. Tillgång till finansiering

Den öppna samordningsmetoden (4), sektorsövergripande

2015

Inriktning på det finansiella ekosystemet för den kulturella och den kreativa sektorn. Granskning av finansiella instrument såsom lån och aktier. Översikt och analys av alternativa finansieringskällor såsom offentlig-privata medel, affärsänglar, riskkapital, gräsrotsfinansiering, sponsring, donationer och filantropiskt kapital.

Deltagande av finans- och ekonomiexperter ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera innovativa finansieringssystem och investeringsmetoder i den kulturella och den kreativa sektorn.

Rekommendationer för offentliga myndigheter.

C2. Den offentliga politikens roll vid utveckling av den kulturella och den kreativa sektorns entreprenörs- och innovationspotential

Medlemsstaterna

a)	Kulturell och kreativ samverkan för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social integration. Undersöka och främja synergier mellan den kulturella och den kreativa sektorn, å ena sidan, och andra relevanta sektorer, å andra sidan.

eventuella slutsatser från rådet

2015

Medlemsstaterna

b)	Identifiera innovativa åtgärder för att främja entreprenörskap och nya affärsmodeller i den kulturella och den kreativa sektorn.

Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande

2016–2017

Deltagande av ekonomi- och företagsexperter ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera god praxis när det gäller åtgärder för företagsstöd till kulturella och kreativa entreprenörer.

Handbok med god praxis och rekommendationer för offentliga myndigheter.

Medlemsstaterna

C3. Hållbar kulturturism

Den öppna samordningsmetoden, sektorsövergripande

2017–2018

Identifiera hur man på olika sätt kan skapa ett europeiskt turismutbud som grundar sig på materiellt och immateriellt kulturarv, som en konkurrensfaktor för att attrahera nya former av hållbar turism. Undersöka hur man genom digitalisering av kulturellt innehåll och digitala tjänster kan främja utbyggnaden av transeuropeiska turismnätverk samt utvecklingen av resrutter, inbegripet små framväxande resmål, även med beaktande av evenemang för samtida konst, festivaler och kulturella evenemang.

Deltagande av turismexperter ska uppmuntras.

Experterna ska kartlägga metoder och verktyg som syftar till att göra Europas kulturarv tillgängligt för och anpassat till systemet för främjande och marknadsföring av turism.

Riktlinjer för beslutsfattare

Prioritering D: Främjande av kulturell mångfald, kultur i EU:s yttre förbindelser och rörlighet

Europeisk kulturagenda: Kulturell mångfald och interkulturell dialog (3.1), kultur som ett väsentligt inslag i internationella förbindelser (3.3)

Europa 2020-strategin: Hållbar tillväxt för alla (prioriteringarna 2, 3), utnyttja EU:s utrikespolitiska instrument

Åtgärder av

Teman

Arbetsinstrument och arbetssätt (även sektorsövergripande)

Målresultat och vägledande tidsplan

Medlemsstaterna/kommissionen

D1. Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

Utvärdera genomförandet av 2005 års Unescokonvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar på grundval av den rapport som utarbetats för EU:s räkning 2012 (5). Bedöma dess inverkan på avtal och protokoll om kulturellt samarbete i frihandelsavtal. Utreda hur den tillämpas framför allt i ett digitalt sammanhang.

Lägesbedömning

2015

D2. Kultur i EU:s yttre förbindelser

a)	Kultur i EU:s politik för utvecklingssamarbete:

Medlemsstaterna

—	Stödja integreringen av kultur i EU:s agenda, instrument och program för utvecklingssamarbete med tredjeländer och bedöma kulturens roll i hållbar utveckling.

eventuella slutsatser från rådet

2015

Kommissionen/medlemsstaterna

—	Befintliga program som tar upp kultur i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

Studie

Diskussion och uppföljning i rådets förberedande organ på kulturområdet, med deltagande av Europeiska utrikestjänsten

2015

Medlemsstaterna

b)	Förstärkning av en strategisk metod för kulturen inom ramen för EU:s yttre förbindelser.

Gemensamma informella möten mellan högt uppsatta tjänstemän vid kulturministerier och högt uppsatta tjänstemän med ansvar för kultur vid utrikesministerier, med eventuellt deltagande av Europeiska utrikestjänsten (6)

2015–2018

Kommissionen/medlemsstaterna

c)	Den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser (7): diskussion, analys och uppföljning som inbegriper rådets förberedande organ på kulturområdet och Europeiska utrikestjänsten.

Analys och uppföljning

2015–2018

Kommissionen

D3. Interkulturell dialog och rörlighet

2016, rapporter för varje tema

a)	Interkulturell dialog

Möte för lägesbedömning

b)	Kulturarbetares rörlighet, inbegripet skattehinder för konstnärers rörlighet i gränsöverskridande situationer. Deltagande av skatteexperter ska uppmuntras.

Möte för lägesbedömning

c)	Rörlighet när det gäller samlingar

Möte för lägesbedömning

d)	Olaglig handel med kulturföremål, inbegripet EU:s bestämmelser för import av kulturföremål som har förts ut olagligt från tredjeländer.

Studie

2016

Medlemsstaterna

D4. Film: förbättring av spridningen av europeiska filmer

Den öppna samordningsmetoden

2017–2018

Identifiera komplementaritet mellan filmpolitik och stödinstrument på regional, nationell och europeisk nivå i syfte att förbättra spridningen av europeiska filmer, särskilt i den digitala miljön.

Deltagande av experter från ministerier med ansvar för filmpolitik och från nationella filmfonder och institut ska uppmuntras.

Experterna ska identifiera god praxis, med beaktande av resultaten av det europeiska filmforumet (8).

Handbok med god praxis.

(1) Arbetsgrupp som inrättades under 2014 inom ramen för handlingsplanen för kultur 2011–2014 och vars mandat har förlängts. Gruppen består av experter från såväl kultur- som utbildningsministerier.

(2) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(3) Detta är en undergrupp till arbetsgruppen inom den öppna samordningsmetoden som ska främja tillgång till kultur via digitala medier.

(4) Arbetsgrupp inrättad 2014 enligt handlingsplanen för kultur 2011–2014.

(5) Återkommande fyraårsrapport för Europeiska unionens räkning om åtgärder för att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar inom ramen för 2008 års Unescokonvention – arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2012) 129 final).

(6) Möten som ska anordnas av rådets roterande ordförandeskap på frivillig basis.

(7) http://cultureinexternalrelations.eu/wp-content/uploads/2013/05/Executive-Summary-ENG_13.06.2014.pdf

(8) Det europeiska filmforumet är en plattform för strukturerad dialog som kommissionen inrättade genom sitt meddelande om europeisk film i den digitala tidsåldern (dok. 10024/14). De första resultaten av denna strukturerade dialog väntas 2016.

BILAGA II

Principer för medlemskapet och arbetet i de arbetsgrupper som inrättas av medlemsstaterna inom ramen för arbetsplanen för kultur 2015–2018

Medlemskap

—	Medlemsstaternas deltagande i gruppernas verksamhet är frivilligt och medlemsstaterna kan delta när de så önskar.

—

Varje medlemsstat som är intresserad av att delta i någon grupps arbete ska utse experter som medlemmar av en arbetsgrupp. Medlemsstaten ska se till att de experter som fått uppdraget har praktisk nationell erfarenhet på det berörda området och ska sörja för effektiv kommunikation med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska samordna utnämningarna av experter. För att få fram den lämpligaste expertprofilen för varje fråga kan medlemsstaterna, om så krävs, ge uppdraget till olika experter för varje temaområde.

—	Varje arbetsgrupp kan besluta att bjuda in oberoende experter för att underlätta gruppens arbete; dessa kan vara företrädare för det civila samhället eller företrädare för tredjeländer i Europa.

Arbetsgång

—	Grupperna ska gripa sig an de teman som anges i arbetsplanen och respektera den tidsplan som fastställs i bilaga I.

—	Fastställandet av och tidsplanen för målen kan revideras vid granskningen efter halva tiden mot bakgrund av uppnådda resultat och hur politiken utvecklas på EU-nivå.

—	Den tid som står till förfogande för en grupp är i genomsnitt 18 månader, och under denna tid äger i medeltal 6 möten rum.

—	Varje arbetsgrupp ska ansvara för utnämningen av sin ordförande eller sina medordförande för varje prioriterat temaområde.

Rapportering och information

—	Ordförandena för arbetsgrupperna ska rapportera till kulturkommittén om hur arbetet fortskrider i de olika grupperna. Kulturkommittén ska ges möjlighet att ge arbetsgrupperna vägledning för att garantera det önskade resultatet och samordningen av gruppernas arbete.

—	För varje mål som anges i bilaga I ska grupperna lägga fram en redogörelse för resultaten av det arbete som utförts, med konkreta och användbara resultat.

—	Dagordningarna och protokollen för alla grupper ska göras tillgängliga för alla medlemsstater, oavsett omfattningen av deras deltagande på ett visst område. Gruppernas resultat ska offentliggöras.

—	Kommissionen ska ge logistik- och sekretariatsstöd till gruppernas arbete. I möjligaste mån ska kommissionen stödja grupperna på andra lämpliga sätt (inbegripet studier som är relevanta för deras arbete).

—	Ovannämnda rapporter ska ligga till grund för kommissionens slutrapport om arbetsplanens genomförande.

23.12.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/20

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 463/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM ÄNDRING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2)

ANSÖKAN OM ÄNDRING ENLIGT ARTIKEL 9

”PONT-L’EVEQUE”

EG nr FR-PDO-0117-01044–12.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—

☐ Produktens beteckning

—

☒ Produktbeskrivning

—

☒ Geografiskt område

—

☒ Bevis på ursprung

—

☒ Framställningsmetod

—

☒ Samband

—

☒ Märkning

—

☐ Nationella krav

—

☒ Annat:

2. Typ av ändring(ar)

—

☐ Ändring av sammanfattande dokumentet eller sammanfattning

—

☒ Ändring i specifikationen för en registrerad SUB eller SGB för vilken varken det sammanfattande dokumentet eller sammanfattningen har offentliggjorts

—

☐ Ändring i specifikationen som inte kräver någon ändring i det offentliggjorda sammanfattande dokumentet (artikel 9.3 i förordning (EG) nr 510/2006)

—

☐ Tillfällig ändring i specifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna har infört obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder (artikel 9.4 i förordning (EG) nr 510/2006)

3. Ändring(ar)

3.1 Produktbeskrivning

Produktbeskrivningen uppdaterar vissa tekniska och organoleptiska uppgifter som beskriver ”Pont-l’Evêque”.

För att beskriva vart och ett av formaten preciseras torrsubstanshalten, som tidigare bara uppgavs för ”Pont-l’Évêque” och liten ”Pont-l’Évêque”, för formaten stor ”Pont-l’Evêque” och halv ”Pont l’Évêque”. Den nettovikt som anges på förpackningen preciseras också för vart och ett av formaten på grundval av befintlig praxis, för att beskriva produkten på ett bättre sätt:

—	Stor ”Pont-l’Evêque” har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 1 200 och 1 600 g och torrsubstanshalten uppgår till mellan 650 och 850 g.

—	”Pont-l’Evêque” har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 300 och 400 g.

—	Halv ”Pont-l’Evêque” har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 150 och 200 g.

—	Liten ”Pont-l’Evêque” har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 180 och 250 g.

Uppgiften om att ostskorpan ska vara orange stryks, liksom uppgiften om guldgula till orangea nyanser. I stället ska osten ha en vit- till rödaktig färg, vilket har att göra med att gruppen har valt att förbjuda användningen av annattoextrakt som färgämne i skorpan.

När det gäller skorpan har uppgiften om att den skulle vara slät strukits eftersom det rör sig om ett uppenbart fel i den produktspecifikation som registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 av den 12 juni 1996 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (3) på ”Pont-l’Evêque” aldrig har varit slät.

Ett förtydligande har också införts för att beskriva de vanliga metoder som används. Skorpan kan nämligen borstas (fysiskt, med en torr eller fuktig borste på skorpan) eller tvättas (besprutning med en vattenlösning under tryck). Borstningen används fortfarande och likställs med en tvättning, även om detta inte tas upp i den produktspecifikation som registrerades i enlighet med förordning (EG) nr 1107/96. Det förtydligas alltså att borstningen kan ses som en tvättningsmetod, men att båda metoderna är frivilliga anges ändå med hjälp av uttrycket ”kan utgöras av”.

Slutligen har beskrivningen av framställningsmetoden (vassleavgivning och saltning) flyttats till rätt kapitel.

3.2 Geografiskt område

Det ändrade geografiska området för ”Pont-l’Evêque” omfattar hädanefter 1 365 kommuner, dvs. 38 % av ytan i det område som tas upp i den produktspecifikation som registrerades i enlighet med förordning (EG) nr 1107/96 (2 129 kommuner har strukits). Inskränkningen av det geografiska området görs för att stärka sambandet mellan beteckningen ”Pont-l’Evêque” och de normandiska vall- och betessystemen, i syfte att definiera beteckningens kärna och dess egenskaper (naturmiljö/användningsområden). På så sätt tillhör varje kommun i det reviderade geografiska området ett område som är gynnsamt för gräs, som avgränsas av ett friskt och fuktigt klimat och/eller kärr och en dalbotten, och som kännetecknas av ett skogslandskap som vittnar om en vall- och betestradition och en uppfödning av mjölkkor där man än i dag använder sig av i första hand gräs.

Denna områdesinskränkning hör dessutom ihop med översynen av produktspecifikationen, som stärker sambandet med området genom skyldigheten att delvis använda den normandiska rasen och att huvudsakligen använda gräs som foder i samband med mjölkproduktionen.

3.3 Bevis på ursprung

Ändringarna i punkt 4.1 hör ihop med utvecklingen av den nationella lagstiftningen. Det införs nämligen en behörighet för aktörerna som visar att de kan uppfylla kraven i produktspecifikationen för det märke som de vill använda.

En särskild försäkran föreskrivs i punkt 4.2 för att påvisa aktörernas löfte om att övergå mer och mer till den normandiska rasen.

En bestämmelse om de försäkringar som krävs om kunskap om och uppföljning av volymerna gör det möjligt för gruppen att samla in de uppgifter som krävs för att ha god kännedom om och kunna övervaka ursprungsbeteckningen ”Pont-l’Evêque”.

Punkterna om registerföring och om kontroll av produkten har kompletterats.

3.4 Framställningsmetod

I produktspecifikationen förtydligas ett flertal punkter som rör framställningsmetoden. Syftet är att ge en bättre beskrivning av de förhållanden under vilka mjölken produceras och osten bereds, dvs. faktorer som bidrar till att ge ”Pont-l’Evêque” dess egenskaper och anseende:

— Produktionsvillkor för mjölken:

”Pont-l’Evêque” framställs delvis av mjölk från den normandiska korasen, som ska utgöra minst 50 % av antalet kor på varje gård. För att möjliggöra löftet och låta samtliga uppfödare och tillverkare av ”Pont-l’Evêque” anpassa sig till detta nya produktionsvillkor föreskrivs i produktspecifikationen en övergångsperiod fram till slutet av april 2017. Denna ändring gör det möjligt att förstärka sambandet med området genom skyldigheten att använda sig av kor av den normandiska rasen i mjölkkobesättningarna.

För att underlätta genomförandet av produktspecifikationen införs en definition av besättningen: Det rör sig om hela mjölkkobesättningen vid en gård, som utgörs av lakterande kor, sinkor och kvigor för besättningens förnyelse.

Mjölkkorna går på bete minst sex månader om året. Varje gård ska förfoga över minst 0,33 ha gräsyta per ko som mjölkas, varav minst 0,25 ha ska kunna nås direkt från mjölkningsanläggningarna, liksom 2 ha ängsmark per hektar majsensilage som används för djurbesättningens utfodring. Detta gör det möjligt att garantera en utfodring som domineras av gräs (bete, hö osv.) som hör ihop med den traditionella gräsuppfödningen i det geografiska området.

För att garantera sambandet med det geografiska området ska minst 80 % av torrsubstansen i besättningens basranson (vallfoder) komma från jordlotter som tillhör gården inom det geografiska området.

Utöver betesperioderna ska mjölkkorna ha tillgång till hö varje dag. Mängden kompletteringsfoder begränsas till 1 800 kg per ko i besättningen per kalenderår. Vallfodren och de kompletteringsfoder som tillåts finns förtecknade i produktspecifikationen. Sambandet med området bekräftas på så sätt genom fodersjälvförsörjningen vid gårdarna liksom begränsningen av tillförseln av kompletteringsfoder.

— Den mjölk som används:

För att i största möjliga mån undvika problem med förändrad råvara har man reglerat tidsfristerna för lagring av den mjölk som används vid framställningen av ”Pont-l’Evêque”. Lagringen får pågå högst 48 timmar vid gården och 96 timmar räknat från den tidpunkt då den tidigaste mjölkningen skedde fram till början av mognadslagringen, en varaktighet som minskas till 72 timmar för tillverkning med obehandlad mjölk.

För att undvika metoder som inte överensstämmer med den traditionella yrkeskunskapen tilläggs också att koncentration av mjölken genom partiellt avlägsnande av vattenandelen innan koagulering förbjuds och att de enda ingredienser eller tillverkningshjälpmedel eller tillsatser som får tillsättas i mjölken under tillverkningen, utöver mjölkråvaran, är löpe, oskadliga bakteriekulturer, jäst, mögel, salt och kalciumklorid.

Denna bestämmelse omfattar förbudet mot annattoextrakt: Annattoextrakt, som är ett färgämne för skorpan, användes för att korrigera fel i fråga om skorpans mögeltäcke som berodde på hur färsk mjölken var. Det faktum att mjölken sedan många år är färskare gör det onödigt att använda annattoextrakt. Tillverkarna av ”Pont-l’Evêque” använder det inte sedan mer än 15 år tillbaka.

— Produktionsvillkor för osten:

När det gäller den produktspecifikation som registrerades inom ramen för förordning (EG) nr 1107/96 anges de villkor för framställningen av ”Pont-l’Evêque” som rör stegen mellan löpläggning av mjölken och mognadslagring närmare. Det rör sig om att i synnerhet genom målvärden beskriva de olika produktionsstegen för ”Pont-l’Evêque”, som stämmer överens med lokala och varaktiga sedvänjor.

De beskrivs närmare nedan:

—	Mjölkbehållaren, som utgörs av ett ystkar på högst 600 liter, innebär en enda formningsenhet och gör det möjligt att se till att alla formade ostar innehåller mjölk som har koagulerat lika länge.

—	Mogningsvillkor: Minst 26 timmar vid en temperatur på högst 40 °C, för att reglera de parametrar som hör ihop med detta steg.

—	Löpläggningsvillkor: Enligt tradition ska detta endast ske med hjälp av animalisk löpe och vid en löpläggningstemperatur på mellan 32 och 40 °C.

—	Metod för framställning av ostmassan: Skärs i form av korn med en genomsnittlig storlek på högst 25 mm och rörs om för att säkerställa en tillräckligt kraftig vassleavgivning i ystkaren.

—	Vasslen avlägsnas partiellt innan formläggningen, som en följd av den blandade ostmassan och den forcerade vassleavgivningen.

—	Löpläggnings-/formläggningsintervall: Formläggningen sker minst 2 timmar efter löpläggningen för att begränsa syrningen i ostmassan.

—

Villkor för vassleavgivning i form: Minst 10 timmar mellan 17 och 31 °C, vilket är temperaturvillkor som är mer precisa än de uppgifter om omgivningstemperatur och en uppvärmd lokal som tas upp i den produktspecifikation som registrerades inom ramen för förordning (EG) nr°1107/96, med flera vändningar.

—	Saltningen: Utförs 1–4 dagar efter löpläggningen, vilket är den minsta tid som krävs för att utveckla ytans mögelflora.

—	Steg och villkor med avseende på torkningen: Torkningen motsvarar det steg som kommer mellan saltningen och mognadslagringen, vars temperaturvillkor (mellan 10 och 22 °C) anges närmare för att reglera denna parameter.

—	Förbud mot konservering genom lagring vid minusgrader av mjölkråvarorna, av de produkter som ingår i framställningen, av ostmassa eller färsk ost, för att undvika alla metoder som inte ingår i den traditionella yrkeskunskapen.

— Mognadslagring av osten:

För att optimera ostarnas organoleptiska kvaliteter ändras mognadslagringsvillkoren. Den kortaste mognadslagringstiden, som tidigare uppgick till 14 dagar för alla format, förlängs till 18 dagar räknat från löpläggningen med undantag för stor ”Pont-l’Evêque” (där den fastställs till 21 dagar). Mognadslagringen sker under minst 8–9 dagar beroende på formatet, vid en temperatur på mellan 11 och 19 °C. För att de ostar som lämnar torkningsfasen efter saltningen (där temperaturen uppgår till mellan 10 och 22 °C) långsamt ska få en lägre temperatur, ökas den högsta mognadslagringstemperaturen från 14 till 19 °C. ”Pont-l’Evêque” kan genomgå en kompletterande mognadslagring vid en temperatur på mellan 4 och 15 °C efter en eventuell förpackning. Hänvisningen till röda jäsämnen (brevibactérium linens) har strukits i produktspecifikationen eftersom dessa varken utvecklas systematiskt eller nödvändigtvis eftersträvas. Den nedkylning som krävs för transport och som stoppar mognadslagringen förtydligas likaså eftersom den kortaste mognadslagringstiden inte omfattar tiden för förflyttning mellan tillverknings- och mognadslagringslokalerna, och då det slagits fast att dessa förflyttningar inte får ta längre tid än 72 timmar.

3.5 Samband

Denna del av produktspecifikationen har skrivits om i enlighet med bestämmelserna om strukturen för produktspecifikationer för skyddade ursprungsbeteckningar. Det geografiska områdets särdrag, produktens särdrag och orsakssambandet mellan de fysiska och mänskliga faktorerna i det geografiska området och produktens egenskaper beskrivs häri. De uppgifter om yrkeskunskap som hör ihop med mjölkproduktionen, framställningsmetoden och ostframställningen och som bidrar till egenskaperna och särdragen hos ”Pont-l’Evêque” förklaras därmed på ett bättre sätt. Användningen av den normandiska rasen, som i dag konkurrerar med andra mjölkraser som är mer produktiva, bekräftas dessutom.

3.6 Märkning

För att produktspecifikationen ska överensstämma med den nationella lagstiftningen har bestämmelsen om skyldigheten att anbringa logotypen ”INAO” strukits. Det förtydligas att uppgiften ”Appellation d’Origine Protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) eller ”AOP” (SUB) är obligatorisk, liksom Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning.

3.7 Annat

De organ som ansvarar för kontrollen av produktspecifikationen anges närmare och tabellen över de huvudsakliga kontrollpunkterna och hur de ska utvärderas har lagts till i produktspecifikationen.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (4)

”PONT-L’EVEQUE”

EG nr FR-PDO-0117-01044–12.10.2012

SGB ( ) SUB ( X )

1. Beteckning

”Pont-l’Evêque”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Beteckningen ”Pont-l’Evêque” är reserverad för ostar av komjölk, med mjuk ostmassa och mögeltäckt skorpa som kan borstas eller tvättas, som är fyrkantiga eller rektangulära till formen och som innehåller minst 45 gram fett per 100 gram ost efter fullständig torkning. Skorpan är vit- till rödaktig och den smidiga massan, som varken är kletig eller rinnig, har en elfenbensvit till halmgul färg och är homogen med ett antal håligheter. Smaken är mild med varierande aromer (växtbaserade, mjölkiga, krämiga eller lätt rökta).

”Pont-l’Evêque” finns i följande former:

—	Stor ”Pont-l’Evêque” har en fyrkantig yta med en längd på mellan 190 och 210 mm. Den har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 1 200 och 1 600 g, och en torrsubstanshalt på mellan 650 och 850 gram.

—	”Pont-l’Evêque” har en fyrkantig yta med en längd på mellan 105 och 115 mm. Den har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 300 och 400 g, och en torrsubstanshalt på minst 140 gram.

—	Halv ”Pont-l’Evêque” har en rektangulär yta med en längd på mellan 105 och 115 mm och en bredd på mellan 52 och 57 mm. Den har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 150 och 200 g, och en torrsubstanshalt på minst 70 gram.

—	Liten ”Pont-l’Evêque” har en fyrkantig yta med en längd på mellan 85 och 95 mm. Den har en nettovikt som anges på förpackningen på mellan 180 och 250 g, och en torrsubstanshalt på minst 85 gram.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)

Från och med den 1 maj 2017 ska minst 50 % av antalet mjölkkor på gårdarna tillhöra den normandiska korasen.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

För att garantera ett nära samband mellan området och produkten genom en särskild utfodring från det geografiska området ska mjölkkorna gå på bete minst sex månader om året, och en gård ska förfoga över minst 0,33 ha gräsyta per ko som mjölkas, varav minst 0,25 ha ska kunna nås direkt från mjölkningsanläggningarna, liksom 2 ha ängsmark per hektar majsensilage som används för djurbesättningens utfodring.

Besättningens basranson av vallfoder ska till minst 80 % ha producerats på jordlotter tillhörande anläggningen, som ska vara belägna inom det geografiska området (beräknat i torrsubstans). Mängden kompletteringsfoder begränsas till 1 800 kg per ko i besättningen per kalenderår.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktionen samt framställningen och mognadslagringen av ostarna ska äga rum inom det geografiska område som avgränsas i punkt 4.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

—

3.7 Särskilda regler för märkning

Ostar med ursprungsbeteckningen ”Pont-l’Evêque” ska saluföras med en individuell etikett som måste innehålla ursprungsbeteckningens namn, i bokstäver som minst motsvarar två tredjedelar av storleken på de största bokstäver som förekommer på etiketten, uppgiften ”Appellation d’Origine Protégée” (skyddad ursprungsbeteckning) eller ”AOP” (SUB) och Europeiska unionens symbol för skyddad ursprungsbeteckning.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

En förteckning över kantoner och kommuner i det geografiska område där den skyddade ursprungsbeteckningen ”Pont-l’Evêque” framställs.

I departementet Calvados

Kantonerna Aunay-sur-Odon, Balleroy, Bayeux, Le Bény-Bocage, Blangy-le-Château, Cambremer, Caumont-l’Eventé, Condé-sur-Noireau, Dozulé, Honfleur, Isigny-sur-Mer, Lisieux, Livarot, Mézidon-Canon, Orbec, Pont-l’Evêque, Saint-Pierre-sur-Dives, Saint-Sever-Calvados, Thury-Harcourt, Trévières, Trouville-sur-Mer, Vassy och Vire i sin helhet.

Kantonen Cabourg, med undantag för kommunerna Colombelles, Escoville, Hérouvillette och Ranville. Kantonen Falaise-Nord, med undantag för kommunerna Aubigny, Bons-Tassilly, Falaise, Potigny, Saint-Pierre-Canivet, Soulangy, Soumont-Saint-Quentin, Ussy och Villers-Canivet. Kantonen Villers-Bocage, med undantag för kommunerna Le Locheur, Missy och Noyers-Bocage.

Kommunerna Airan, Argences, Barou-en-Auge, Bazenville, la Caine, Canteloup, Cléville, Courcy, Commes, Curcy-sur-Orne, Goupillières, Grimbosq, Hamars, La Hoguette, Janville, Jort, Longues-sur-Mer, Louvagny, Magny-en-Bessin, Le Manoir, Manvieux, Montigny, Moult, Les Moutiers-en-Auge, Les Moutiers-en-Cinglais, Norrey-en-Auge, Ouffières, Préaux-Bocage, Port-en-Bessin-Huppain, Ryes, Saint-Vaast-sur-Seulles, Saint-Ouen-du-Mesnil-Oger, Saint-Pair, Saint-Pierre-du-Jonquet, Sainte-Honorine-du-Fay, Saint-Martin-de-sallen, Sommervieu, Tracy-sur-Mer, Troarn, Trois-Monts, Vaux-sur-Aure, Vendeuvre och Vienne-en-Bessin.

I departementet Eure

Kantonerna Bernay-est, Beuzeville, Cormeilles och Thiberville i sin helhet.

Kantonen Bernay-Ouest, med undantag för kommunerna Plasnes och Valailles. Kantonen Broglie, med undantag för kantonen Mesnil-Rousset. Kantonen Pont-Audemer, med undantag av kommunerna Colletot och Corneville-sur-Risle. Kantonen Quillebeuf-sur-Seine, med undantag för kommunerna Aizier, Bourneville, Sainte-Croix-sur-Aizier, Tocqueville och Vieux-Port. Kantonen Saint-Georges-du-Vièvre, med undantag för kommunerna Saint-Benoît-des-Ombres, Saint-Christophe-sur-Condé, Saint-Grégoire-du-Vièvre och Saint-Pierre-des-Ifs.

Kommunerna Morsan, Notre-Dame-d’Epine och Saint-Victor-d’Epine.

I departementet Manche

Kantonerna Barenton, Barneville-Carteret, Brécey, Bréhal, Canisy, Carentan, Cerisy-la-Salle, Coutances, Gavray, La Haye-du-Puits, La Haye-Pesnel, Isigny-le-Buat, Juvigny-le-Tertre, Lessay, Marigny, Montebourg, Montmartin-sur-Mer, Mortain, Percy, Périers, Sourdeval, Saint-Clair-sur-l’Elle, Sainte-Mère-Eglise, Saint-Hilaire-du-Harcouët, Saint-Jean-de-Daye, Saint-Lô, Saint-Lô-Est, Saint-Lô-Ouest, Saint-Malo-de-la-Lande, Saint-Ovin, Saint-Pois, Saint-Sauveur-Lendelin, Saint-Sauveur-le-Vicomte, Le Teilleul, Tessy-sur-Vire, Torigni-sur-Vire, Valognes, Vesly och Villedieu-les-Poêles i sin helhet.

Kantonen Avranches, med undantag för kommunerna Avranches, Marcey-les-Grèves, Saint-Martin-des-Champs, Vains och Le Val-Saint-Père. Kantonen Quettehou, med undantag för kommunen Octeville-l’Avenel.

Kommunerna Les Chéris, Marcilly och Le Mesnil-Ozenne.

I departementet Orne

Kantonerna Athis-de-l’Orne, Briouze, Domfront, La Ferté-Macé, Flers, Flers-Nord, Flers-Sud, Gacé, Juvigny-sous-Andaine, Le Merlerault, Messei, Passais, Putanges-Pont-Ecrepin, Sées, Tinchebray och Vimoutiers i sin helhet.

Kantonen Carrouges, med undantag för kommunen Ciral. Kantonen Courtomer, med undantag för kommunerna Bures och Sainte-Scolasse-sur-Sarthe. Kantonen Ecouché, med undantag för kommunerna Goulet och Sentilly. Kantonen Exmes, med undantag för kommunen Silly-en-Gouffern. Kantonen Ferté-Frênel, med undantag för kommunerna Couvains, Gauville, Glos-la-Ferrière, Marnefer och Saint-Nicolas-de-Sommaire. Kantonen Mortrée, med undantag för kommunerna Boissei-la-Lande, Marcei, Médavy, Saint-Christophe-le-Jajolet och Saint-Loyer-des-Champs.

Kommunerna Boitron, Bursard, Chambois, Coudehard, Ecorches, Essay, Louvières-en-Auge, Mont-Ormel, Montreuil-la-Cambe, Neauphe-sur-Dive, Nécy, Saint-Gervais-des-Sablons, Saint-Lambert-sur-Dives och Trun.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Området för beteckningen ”Pont-l’Evêque” omfattar en del av territoriet i de tre departementen i Basse-Normandie (Calvados, Manche och Orne) liksom den västra delen av departementet Eure. Detta område har ett tempererat kustklimat med riklig nederbörd (upp till 700 mm) som är väl fördelad över året. Betesmarkerna med sina mjuka kullar domineras av skog och ett tätt vattensystem med en mängd kärr anslutna till detsamma. Den ängsmark som historiskt sett har tagit upp en övervägande del av jordbruksmarken i det geografiska området utgör fortfarande mer än hälften av jordbruksmarken.

Denna region med en tradition av boskapsuppfödning är hemregion för den normandiska rasen, som, trots konkurrensen från rasen Prim’Holstein som är mer produktiv, alltid har funnits i det geografiska området. Det finns en tydlig önskan om att behålla och utveckla antalet kor av den normandiska rasen. Numera kännetecknas villkoren för utfodring av dessa mjölkkor fortfarande av en övervägande andel gräs i djurens ranson och det faktum att de går på bete under minst sex månader om året. En minsta gräsyta per mjölkko definieras därför för gårdarna. För att visa att gräset ges företräde, i synnerhet jämfört med majs, förfogar gårdarna dessutom över två gånger så mycket gräsmark som majsfält för besättningens utfodring.

Denna mycket gamla tradition med gräsutfodring av mjölkkor, som finns kvar än i dag, har påverkat yrkeskunskapen om framställningen av dessa kända mjuka ostar. Vid ostframställningen använder man sig av mindre ystkar för koagulering, och enbart av animalisk löpe och en mycket fin genomsnittlig skärning av ostmassan, vilket bevarar denna gamla yrkeskunskap.

Anseendet för denna ost, som konsumeras efter en relativt kort mognadslagring, går tillbaka till 1622: Den normandiska skribenten Hélie le Cordier publicerade en hyllningsdikt med 16 strofer om ”Pont-l’Évêque”, där man återfinner en fras med följande innebörd: ”Alla är lika förtjusta i denna ost, som är gjord med sådan skicklighet att varenda en, ung som gammal, skattar den lika högt som grädde.” I ett försök att särskilja osten har Pont l’Évêque, sedan början av 1700-talet, fått sin fyrkantiga form med hjälp av träformar.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

”Pont-l’Évêque” är en ost av komjölk med mjuk ostmassa som har haft sin fyrkantiga eller rektangulära form, med skarpa kanter och vinklar, sedan man började använda träformar under 1700-talet. Den vit- till rödaktiga skorpan täcker en smidig massa, som varken är kletig eller rinnig, och som är elfenbensvit till halmgul till färgen. Smaken är mild med aromer som ofta är mjölkiga, växtbaserade och ibland lätt rökiga.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Det regniga och milda klimatet i det geografiska området gör att gräset växer kraftigt under hela året. Detta möjliggör i sin tur en mjölkproduktion med djur som i huvudsak utfodras med gräs. Denna mjölk, som kommer från kor som betar under lång tid, är mycket lämplig för ostframställning. Korna av den normandiska rasen förstärker detta särdrag.

Vid sidan av vallodlarnas och mjölkböndernas yrkeskunskap har en ostkunskap utvecklats som gjort att ”Pont L’Evêque” har ett gott anseende sedan lång tid tillbaka. Denna yrkeskunskap är specialiserad på mjuka ostmassor och en relativt kort mognadslagring. Framställningsmetoderna är väl anpassade efter bristen på klimatmässiga och topografiska begränsningar, som gör att man inte behöver bevara mjölken särskilt länge i ostform. Detta skapar en mild och aromatisk ost som är känd för sin mycket höga kvalitet sedan århundraden tillbaka.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006 (5))

https://www.inao.gouv.fr/fichier/CDCPontl-Eveque.pdf

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr. 1151/2012.

(3) EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(4) Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(5) Se fotnot 4.

23.12.2014

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/28

Rättelse till kommissionens rekommendation 2014/70/EU av den 22 januari 2014 om minimiprinciper för undersökning och utvinning av kolväten (såsom skiffergas) genom hydraulisk högvolymsspräckning

( Europeiska unionens officiella tidning L 39 av den 8 februari 2014 )

(2014/C 463/09)

På sidan 72, skäl 6, ska det

i stället för:

”(6)

På internationell nivå har Internationella energiorganet tagit fram rekommendationer för en säker utveckling av okonventionell gas. Detta är ’gyllene regler’ för robust och relevant regelverk, noggrant platsval, fullgod projektplanering, karakterisering av risker under jord, fasta regler för utformning av borrhål, öppenhet vad gäller drift och övervakning av sidoeffekter, god vattenförvaltning och avfallshantering samt begränsning av utsläpp till luft och växthusgasutsläpp.”

vara:

”(6)

På internationell nivå har Internationella energiorganet tagit fram rekommendationer för en säker utveckling av okonventionell gas. Detta är ’gyllene regler’ för robust och relevant regelverk, noggrant platsval, fullgod projektplanering, karakterisering av risker under jord, fasta regler för utformning av brunnar, öppenhet vad gäller drift och övervakning av sidoeffekter, god vattenförvaltning och avfallshantering samt begränsning av utsläpp till luft och växthusgasutsläpp.”

På sidan 74, skäl 8, ska det

i stället för:

”(8)

Unionens miljölagstiftning utarbetades emellertid vid en tidpunkt då hydraulisk högvolymsspräckning inte användes i Europa. Vissa miljöaspekter som är förknippade med undersökning och utvinning av kolväten med hjälp av denna teknik behandlas därför inte på ett uttömmande sätt i gällande unionslagstiftning, särskilt i fråga om strategisk planering, bedömning av risker under jord, borrhålets integritet, referensdata och driftsövervakning, uppsamling av metanutsläpp och offentliggörande av information om de kemikalier som används vid varje borrhål.”

vara:

”(8)

Unionens miljölagstiftning utarbetades emellertid vid en tidpunkt då hydraulisk högvolymsspräckning inte användes i Europa. Vissa miljöaspekter som är förknippade med undersökning och utvinning av kolväten med hjälp av denna teknik behandlas därför inte på ett uttömmande sätt i gällande unionslagstiftning, särskilt i fråga om strategisk planering, bedömning av risker under jord, brunnens integritet, referensdata- och driftsövervakning, uppsamling av metanutsläpp och offentliggörande av information om de kemikalier som används vid varje brunn.”

På sidan 74, punkt 2 a, ska det

i stället för:

”a)	hydraulisk högvolymsspräckning: injicering av minst 1 000 m3 vatten per spräckningssteg eller minst 10 000 m3 vatten under hela spräckningsprocessen i ett borrhål.”

vara:

”a)	hydraulisk högvolymsspräckning: injicering av minst 1 000 m3 vatten per spräckningssteg eller minst 10 000 m3 vatten under hela spräckningsprocessen i en brunn.”

På sidan 75, punkt 5.2, ska det

i stället för:

”5.2

Riskbedömningen bör baseras på tillräckliga data för att göra det möjligt att karakterisera det potentiella undersöknings- och utvinningsområdet och identifiera alla potentiella exponeringsvägar. Detta skulle göra det möjligt att bedöma risken för läckage eller spridning av borrvätskor, vätskor som används för hydraulisk spräckning, naturligt förekommande material, kolväten och gaser från borrhålet eller målformationen samt risken för inducerad seismisk aktivitet.”

vara:

”5.2

Riskbedömningen bör baseras på tillräckliga data för att göra det möjligt att karakterisera det potentiella undersöknings- och utvinningsområdet och identifiera alla potentiella exponeringsvägar. Detta skulle göra det möjligt att bedöma risken för läckage eller spridning av borrvätskor, vätskor som används för hydraulisk spräckning, naturligt förekommande material, kolväten och gaser från brunnen eller målformationen samt risken för inducerad seismisk aktivitet.”

På sidan 75, punkt 5.3 b, ska det

i stället för:

”b)

förutse beteendeförändringar hos målformationen, geologiska lager som avskiljer reservoaren från grundvatten och befintliga borrhål eller andra människoskapade konstruktioner som utsätts för de höga injektionstryck som används vid hydraulisk högvolymsspräckning och för de injicerade vätskevolymerna,”

vara:

”b)

förutse beteendeförändringar hos målformationen, geologiska lager som avskiljer reservoaren från grundvatten och befintliga brunnar eller andra människoskapade konstruktioner som utsätts för de höga injektionstryck som används vid hydraulisk högvolymsspräckning och för de injicerade vätskevolymerna,”

På sidan 76, punkt 6.2 j, ska det

i stället för:

”j)	befintliga borrhål och övergivna konstruktioner.”

vara:

”j)	befintliga brunnar och övergivna konstruktioner.”

På sidan 76, punkt 9.2 b, ska det

i stället för:

”b)	Upprätta intermodala förvaltningsplaner för att minimera utsläpp till luft i allmänhet och effekter på lokalsamhällen och biologisk mångfald i synnerhet.”

vara:

”b)	Upprätta transportförvaltningsplaner för att minimera utsläpp till luft i allmänhet och effekter på lokalsamhällen och biologisk mångfald i synnerhet.”

På sidan 76, punkt 9.2 c, ska det

i stället för:

”c)

Samla upp gaser för senare användning, minimera fackling och undvika ventilering. Särskilt bör verksamhetsutövarna vidta åtgärder för att se till att utsläpp till luft vid undersökning och utvinning begränsas genom uppsamling och senare användning av gas. Ventilering av metan och andra luftföroreningar bör inte ske annat än av säkerhetsskäl vid de mest exceptionella driftförhållandena.”

vara:

”c)

Samla upp gaser för senare användning, minimera fackling och undvika ventilation. Särskilt bör verksamhetsutövarna vidta åtgärder för att se till att utsläpp till luft vid undersökning och utvinning begränsas genom uppsamling och senare användning av gas. Ventilation av metan och andra luftföroreningar bör inte ske annat än av säkerhetsskäl vid de mest exceptionella driftförhållandena.”

På sidan 76, punkt 9.2 e, ska det

i stället för:

”e)

Säkerställa borrhålets integritet vid konstruktion och anläggning av borrhål samt med hjälp av integritetstester. Resultaten av integritetstester bör granskas av en oberoende och kvalificerad tredje part för att garantera borrhålets driftprestanda och dess säkerhet för miljö och hälsa i alla faser av projektutvecklingen och efter borrhålets stängning.”

vara:

”e)

Säkerställa brunnens integritet vid konstruktion och anläggning av brunnar samt med hjälp av integritetstester. Resultaten av integritetstester bör granskas av en oberoende och kvalificerad tredje part för att garantera brunnens driftprestanda och dess säkerhet för miljö och hälsa i alla faser av projektutvecklingen och efter brunnens stängning.”

På sidan 76, punkt 9.2 g, ska det

i stället för:

”g)	Avbryta driften och skyndsamt vidta alla nödvändiga avhjälpande åtgärder om borrhålets integritet förloras eller om föroreningar oavsiktligt släpps ut till grundvatten.”

vara:

”g)	Avbryta driften och skyndsamt vidta alla nödvändiga avhjälpande åtgärder om brunnens integritet förloras eller om föroreningar oavsiktligt släpps ut till grundvatten.”

På sidan 77, punkt 11.3 a, ska det

i stället för:

”a)	Den exakta sammansättningen av den spräckningsvätska som används för varje borrhål.”

vara:

”a)	Den exakta sammansättningen av den spräckningsvätska som används för varje brunn.”

På sidan 77, punkt 11.3 b, ska det

i stället för:

”b)	Den årliga vattenvolym som används för spräckning i varje borrhål.”

vara:

”b)	Den vattenvolym som används för spräckning i varje brunn.”

På sidan 77, punkt 11.3 d, ska det

i stället för:

”d)	De vätskor som kommer upp till markytan efter hydraulisk högvolymsspräckning: returgrad, volymer, egenskaper, kvantiteter som återanvänds eller behandlas för varje borrhål.”

vara:

”d)	De vätskor som kommer upp till markytan efter hydraulisk högvolymsspräckning: returgrad, volymer, egenskaper, kvantiteter som återanvänds eller behandlas för varje brunn.”

På sidan 77, punkt 11.4, ska det

i stället för:

”11.4

Medlemsstaterna bör se till att verksamhetsutövarna övervakar hur hydraulisk högvolymsspräckning påverkar integriteten hos borrhål och andra människoskapade konstruktioner i det omgivande område ovan och under jord som kan komma att påverkas av verksamheten.”

vara:

”11.4

Medlemsstaterna bör se till att verksamhetsutövarna övervakar hur hydraulisk högvolymsspräckning påverkar integriteten hos brunnar och andra människoskapade konstruktioner i det omgivande område ovan och under jord som kan komma att påverkas av verksamheten.”

På sidan 78, punkt 15 a, ska det

i stället för:

”a)

Verksamhetsutövaren offentliggör information om de kemiska ämnen och vattenvolymer som är avsedda att användas och som slutligen används vid hydraulisk högvolymsspräckning för varje borrhål. Informationen bör omfatta namn och CAS-nummer (Chemical Abstracts Service) för alla ämnen samt ett säkerhetsdatablad, om sådant finns, och ämnets högsta koncentration i spräckningsvätskan.”

vara:

”a)

Verksamhetsutövaren offentliggör information om de kemiska ämnen och vattenvolymer som är avsedda att användas och som slutligen används vid hydraulisk högvolymsspräckning för varje brunn. Informationen bör omfatta namn och CAS-nummer (Chemical Abstracts Service) för alla ämnen samt ett säkerhetsdatablad, om sådant finns, och ämnets högsta koncentration i spräckningsvätskan.”

På sidan 78, punkt 15 b i, ska det

i stället för:

”i)	Antalet färdigställda borrhål och planerade projekt som inbegriper hydraulisk högvolymsspräckning.”

vara:

”i)	Antalet färdigställda brunnar och planerade projekt som inbegriper hydraulisk högvolymsspräckning.”

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 463

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	femtiosjunde årgången 23 december 2014

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2014/C 463/01	Rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet	1

2014/C 463/02	Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018)	4

	Europeiska kommissionen
2014/C 463/03	Eurons växelkurs	15

	Europeiska utrikestjänsten
2014/C 463/04	Meddelande om ikraftträdande	16

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2014/C 463/05	Allmänna helgdagar 2015	17

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2014/C 463/06	Ansökningsomgångar inom arbetsprogrammet – bidrag på området transeuropeiska telenät inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, perioden 2014–2020 (Kommissionens beslut C(2014) 2069, ändrat genom C(2014) 9588)	18

2014/C 463/07	Utlysning om ansökningar till Europeisk kulturhuvudstad – EAC/A03/2014	19

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2014/C 463/08	Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	20

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2259
JPY	japansk yen	147,06
DKK	dansk krona	7,4401
GBP	pund sterling	0,78490
SEK	svensk krona	9,5536
CHF	schweizisk franc	1,2035
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,0565
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,618
HUF	ungersk forint	315,33
LTL	litauisk litas	3,45280
PLN	polsk zloty	4,2665
RON	rumänsk leu	4,4666
TRY	turkisk lira	2,8423
AUD	australisk dollar	1,5057
CAD	kanadensisk dollar	1,4257
HKD	Hongkongdollar	9,5098
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5803
SGD	singaporiansk dollar	1,6171
KRW	sydkoreansk won	1 343,82
ZAR	sydafrikansk rand	14,2082
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,6271
HRK	kroatisk kuna	7,6650
IDR	indonesisk rupiah	15 255,54
MYR	malaysisk ringgit	4,2839
PHP	filippinsk peso	54,723
RUB	rysk rubel	67,1555
THB	thailändsk baht	40,282
BRL	brasiliansk real	3,2455
MXN	mexikansk peso	17,8608
INR	indisk rupie	77,4769

Belgique/België	1.1, 6.4, 1.5, 14.5, 25.5, 21.7, 15.8, 1.11, 2.11, 11.11, 15.11, 25.12
България	1.1, 3.3, 10.4, 11.4, 12.4, 13.4, 1.5, 6.5, 24.5, 6.9, 22.9, 1.11, 24.12, 25.12, 26.12
Česká republika	1.1, 6.4, 1.5, 8.5, 5.7, 6.7, 28.9, 28.10, 17.11, 24.12, 25.12, 26.12
Danmark	1.1, 2.4, 3.4, 5.4, 6.4, 1.5, 14.5, 24.5, 25.5, 5.6, 24.12, 25.12, 26.12, 31.12
Deutschland	1.1, 3.4, 6.4, 1.5, 14.5, 25.5, 21.7, 15.8, 3.10, 1.11, 24.12, 25.12, 26.12, 31.12
Eesti	1.1, 24.2, 3.4, 5.4, 1.5, 24.5, 23.6, 24.6, 20.8, 24.12, 25.12, 26.12
Éire/Ireland	1.1, 17.3, 3.4 6.4, 4.5, 1.6, 3.8, 26.10, 25.12, 28.12
Ελλάδα	1.1, 6.1, 23.2, 25.3, 10.4, 13.4, 1.5, 1.6, 28.10, 25.12
España	1.1, 6.1, 3.4, 1.5, 15.8, 12.10, 8.12, 25.12
France	1.1, 6.4, 1.5, 14.5, 25.5, 14.7, 21.7, 15.8, 1.11, 11.11, 25.12
Hrvatska	1.1, 6.1, 5.4, 6.4, 1.5, 4.6, 22.6, 25.6, 5.8, 15.8, 8.10, 1.11, 25.12, 26.12
Italia	1.1, 6.1, 6.4, 25.4, 1.5, 2.6, 15.8, 1.11, 8.12, 25.12, 26.12
Κύπρος/Kıbrıs	1.1, 6.1, 23.2, 25.3, 1.4, 10.4, 12.4, 13.4, 1.5, 31.5, 1.6, 15.8, 1.10, 28.10, 24.12, 25.12, 26.12
Latvija	1.1, 3.4, 5.4, 6.4, 1.5, 4.5, 10.5, 24.5, 23.6, 24.6, 18.11, 24.12, 25.12, 26.12, 31.12
Lietuva	1.1, 16.2, 11.3, 5.4, 1.5, 3.5, 7.6, 24.6, 6.7, 15.8, 1.11, 24.12, 25.12
Luxembourg	1.1, 6.4, 1.5, 14.5, 25.5, 23.6, 15.8, 1.11, 25.12, 26.12
Magyarország	1.1, 2.1, 15.3, 5.4, 6.4, 1.5, 24.5, 25.5, 20.8, 21.8, 23.10, 1.11, 24.12, 25.12, 26.12
Malta	1.1, 10.2, 19.3, 31.3, 3.4, 7.6, 29.6, 15.8, 8.9, 21.9, 8.12, 13.12, 25.12
Nederland	1.1, 5.4, 6.4, 27.4, 5.5, 14.5, 24.5, 25.5, 25.12, 26.12
Österreich	1.1, 6.1, 6.4, 1.5, 14.5, 25.5, 4.6, 15.8, 26.10, 1.11, 8.12, 25.12, 26.12
Polska	1.1, 6.1, 5.4, 6.4, 1.5, 3.5, 4.6, 15.8, 1.11, 11.11, 25.12, 26.12
Portugal	1.1, 3.4, 5.4, 25.4, 1.5, 10.6, 15.8, 8.12, 25.12
România	1.1, 2.1, 24.1, 12.4, 13.4, 1.5, 31.5, 1.6, 15.8, 30.11, 1.12, 25.12, 26.12
Slovenija	1.1, 6.4, 1.5, 14.5, 15.5, 25.6, 24.12, 25.12, 28.12, 29.12, 30.12, 31.12
Slovensko	1.1, 6.1, 3.4, 6.4, 1.5, 8.5, 5.7, 1.9, 15.9, 1.11, 17.11, 24.12, 25.12, 26.12
Suomi/Finland	1.1, 6.1, 25.3, 27.3, 28.3, 1.5, 5.5, 15.5, 25.6, 5.11, 6.12, 25.12, 26.12
Sverige	1.1, 6.1, 3.4, 5.4, 6.4, 1.5, 14.5, 24.5, 6.6, 20.6, 31.10, 25.12, 26.12
United Kingdom	Wales and England: 1.1, 3.4, 6.4, 4.5 25.5, 31.8, 25.12, 28.12 Northern Ireland: 1.1, 17.3, 3.4, 6.4, 4.5, 25.5, 13.7, 31.8, 25.12, 28.12 Scotland: 1.1, 2.1, 3.4, 4.5, 25.5, 3.8, 30.11, 25.12, 28.12

	Rättelser
2014/C 463/09	Rättelse till kommissionens rekommendation 2014/70/EU av den 22 januari 2014 om minimiprinciper för undersökning och utvinning av kolväten (såsom skiffergas) genom hydraulisk högvolymsspräckning ( EUT L 39 av den 8.2.2014 )	28