ISSN 1977-1061 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
femtiosjunde årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska unionens domstol |
|
2014/C 175/01 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning |
|
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska unionens domstol
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/1 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning
2014/C 175/01
Senaste offentliggörandet
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/2 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 april 2014 – Europeiska kommissionen mot Siemens AG Österreich, VA Tech Transmission & Distribution GmbH & Co. KEG, Siemens Transmission & Distribution Ltd, Siemens Transmission & Distribution SA, Nuova Magrini Galileo SpA
(Förenade målen C-231/11 P–C-233/11 P) (1)
((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för gasisolerade ställverk - Solidariskt ansvar för betalningen av böterna - Begreppet företag - Principen om personligt ansvar och principen om att straff och sanktioner ska vara individuella - Tribunalens obegränsade behörighet - Principen att domstol inte får döma utöver vad som har yrkats av parterna (ne ultra petita) - Proportionalitetsprincipen och principen om likabehandling))
2014/C 175/02
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Antoniadis, R. Sauer och N. von Lingen) (C-231/11 P), Siemens Transmission & Distribution Ltd (C-232/11 P), Siemens Transmission & Distribution SA, Nuova Magrini Galileo SpA (C-233/11 P) (ombud: H. Wollmann och F. Urlesberger, Rechtsanwälte)
Övriga parter i målet: Siemens AG Österreich, VA Tech Transmission & Distribution GmbH & Co. KEG, Siemens Transmission & Distribution Ltd, Siemens Transmission & Distribution SA, Nuova Magrini Galileo SpA (ombud: H. Wollmann och F. Urlesberger, Rechtsanwälte), Europeiska kommissionen (ombud: A. Antoniadis, R. Sauer och N. von Lingen)
Saken
Överklagande av den dom som meddelades av tribunalen (andra avdelningen) den 3 mars 2011, Siemens Österreich m.fl. mot kommissionen (förenade målen T-122/07–T-124/07) – angående en talan om i första hand ogiltigförklaring av kommissionens beslut K (2006) 6762 slutligt av den 24 januari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.899 – gasisolerade ställverk, och i andra hand yrkande om nedsättning av de böter som påförts klagandena
Domslut
1) |
Punkt 2 i domslutet i den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 3 mars 2011 i de förenade målen T-122/07–T-124/07, Siemens Österreich m.fl. mot kommissionen, upphävs i den del artikel 2 j och k i kommissionens beslut K(2006) 6762 slutlig av den 24 januari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.899 – Gasisolerade ställverk), ogiltigförklaras. |
2) |
Punkt 3 första strecksatsen i domslutet i dom av den 3 mars 2011 i de förenade målen T-122/07–T-124/07, Siemens Österreich m.fl. mot kommissionen, upphävs. |
3) |
Punkt 3 första – fjärde strecksatsen i domslutet i dom av den 3 mars 2011 i de förenade målen T-122/07–T-124/07, Siemens Österreich m.fl. mot kommissionen, upphävs, i den del det fastställs vilka andelar sökandena i första instans ska betala av de böter för vilka dessa är solidariskt betalningsskyldiga. |
4) |
Överklagandena ogillas i övrigt. |
5) |
Siemens AG Österreich, VA Tech Transmission & Distribution GmbH & Co. KEG, Siemens Transmission & Distribution Ltd, Siemens Transmission & Distribution SA och Nuova Magrini Galileo SpA ska ersätta rättegångskostnaderna i mål C-231/11 P. |
6) |
Siemens Transmission & Distribution Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna i mål C-232/11 P. |
7) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna i mål C-233/11 P. |
8) |
Rättegångskostnaderna för förfarandena i första instans ska fördelas i enlighet med punkterna 5–7 i domslutet i tribunalens dom av den 3 mars 2011 i de förenade målen T-122/07–T-124/07, Siemens Österreich m.fl. mot kommissionen. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/3 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 april 2014 – Areva mot Alstom SA, T&D Holding, tidigare Areva T&D Holding SA, Alstom Grid SAS, tidigare Areva T&D SA, Alstom Grid AG, tidigare Areva T&D AG, Europeiska kommissionen
(Förenade målen C-247/11 P och C-253/11 P) (1)
((Överklagande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för gasisolerade ställverk - Fråga huruvida ansvaret för ett dotterbolags överträdelse kan tillskrivas dess moderbolag - Motiveringsskyldighet - Solidariskt ansvar för betalningen av böterna - Begreppet företag - Faktiskt solidariskt betalningsansvar - Rättsäkerhetsprincipen och principen om att straff och sanktioner ska vara individuella - Proportionalitetsprincipen och principen om likabehandling))
2014/C 175/03
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Areva (ombud: A. Schild, C. Simphal och E. Estellon, avocats) (C-247/11 P), Alstom SA, T&D Holding SA, Alstom Grid SAS, Alstom Grid AG (C-253/11 P) (ombud: J. Derenne, A. Müller-Rappard och M. Lagrue, avocats)
Övriga parter i målet: Alstom SA, T&D Holding, tidigare Areva T&D Holding SA, Alstom Grid SAS, tidigare Areva T&D SA, Alstom Grid AG, tidigare Areva T&D AG (ombud: J. Derenne, A. Müller-Rappard och M. Lagrue, avocats), Europeiska kommissionen (ombud: V. Bottka och N. von Lingen), Areva (ombud: A. Schild, C. Simphal och E. Estellon, avocats)
Saken
Överklagande av tribunalens (andra avdelningen) dom av den 3 mars 2011, Areva m.fl. mot kommissionen (de förenade målen T-117/07 och T-121/07), genom vilken tribunalen delvis ogillade talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 6762 slutlig av den 24 januari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.899 – Gasisolerade ställverk) – Åsidosättande av rätten till försvar – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Solidariskt betalningsansvar för böter–- Ansvar för överträdelsen
Domslut
1) |
Punkt 3 andra strecksatsen i domslutet i den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 3 mars 2011 i de förenade målen T-117/07 och T-121/07, Areva m.fl. mot kommissionen, upphävs. |
2) |
Artikel 2 c i kommissionens beslut K(2006) 6762 slutlig av den 24 januari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.899 – Gasisolerade ställverk) ogiltigförklaras. |
3) |
För de överträdelser som har konstaterats i artikel 1 b–f i beslut K(2006) 6762 slutlig ska Alstom SA åläggas böter på 27 795 000 euro, solidariskt med Alstom Grid SAS, och Areva SA, T & D Holding SA och Alstom Grid AG åläggas böter på 20 400 000 euro, solidariskt med Alstom Grid SAS. |
4) |
Överklagandena ogillas i övrigt. |
5) |
Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader i första instans och i målen om överklagande samt ersätta en femtedel av rättegångskostnaderna för Areva SA, Alstom SA, T&D Holding SA, Alstom Grid SAS och Alstom Grid AG i första instans och i målen om överklagande. |
6) |
Areva SA, Alstom SA, T&D Holding SA, Alstom Grid SAS och Alstom Grid AG ska bära fyra femtedelar av sina rättegångskostnader i första instans och i målen om överklagande. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/4 |
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 9 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof – Österrike) – T-Mobile Austria GmbH mot Verein für Konsumenteninformation
(Mål C-616/11) (1)
((Direktiv 2007/64/EG - Betaltjänster - Artikel 4.23 - Begreppet betalningsinstrument - Betalningsorder som getts på internet med användning av ett inbetalningskort - Artikel 52.3 - Betalningsmottagarens rätt att begära en avgift av betalaren för användning av ett betalningsinstrument - Medlemsstaternas rätt att utfärda ett allmänt förbud - Avtal som träffats mellan en mobiloperatör och enskilda))
2014/C 175/04
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberster Gerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: T-Mobile Austria GmbH
Motpart: Verein für Konsumenteninformation
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Oberster Gerichtshof – Tolkningen av artiklarna 4.23 och 52.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, s. 1) – Tillämpningsområde – Begreppet betalningsinstrument – Nationell lagstiftning som innehåller ett allmänt förbud mot att ta ut avgifter vid användning av betalningsinstrument – Avtal mellan en mobiloperatör och privatkunder – Betalning genom undertecknade överföringar på papper, överföringssystem i pappersform eller elektroniska överföringssystem
Domslut
1) |
Artikel 52.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG ska tolkas så, att den är tillämplig på användning av ett betalningsinstrument inom ramen för ett avtalsförhållande mellan en mobiloperatör i egenskap av betalningsmottagare och dennes kund i egenskap av betalare. |
2) |
Artikel 4.23 i direktiv 2007/64 ska tolkas så, att såväl förfarandet för utfärdande av en betalningsorder med användning av ett inbetalningskort som betalaren egenhändigt undertecknat som förfarandet för utfärdande av betalningsorder via internet utgör betalningsinstrument i den mening som avses i nämnda bestämmelse. |
3) |
Artikel 52.3 i direktiv 2007/64 ska tolkas så, att den ger medlemsstaterna rätt att uppställa ett allmänt förbud för betalningsmottagare att ta ut avgifter av betalaren för användning av alla former av betalningsinstrument. Detta gäller under förutsättning att behovet av att uppmuntra konkurrens och användning av effektiva betalningsinstrument beaktas i de nationella bestämmelserna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/5 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Wojewódzki Sąd Administracyjny – Polen) – Emerging Markets Series of DFA lnvestment Trust Company mot Dyrektor Izby Skarbowej w Bydgoszczy
(Mål C-190/12) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Etableringsfrihet - Fri rörlighet för kapital - Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF - Inkomstskatt för juridiska personer - Skillnad i behandling av utdelning som lämnas till en investeringsfond beroende på om fonden har hemvist i landet eller ej - Undantagande från skatt uteslutet - Restriktion som inte kan motiveras))
2014/C 175/05
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Wojewódzki Sąd Administracyjny
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Emerging Markets Series of DFA lnvestment Trust Company
Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Bydgoszczy
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Wojewódzki Sad Administracyjny w Bydgoszczy (Polen) – Tolkning av artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF – Etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital – Nationella bestämmelser enligt vilka investeringsfonder med hemvist i en av Europeiska unionens medlemsstater undantas från inkomstskatten för juridiska personer på erhållen utdelning, men enligt vilka det inte föreskrivs något sådant undantag för en investeringsfond som har hemvist i tredjeland
Domslut
1) |
Artikel 63 FEUF om fri rörlighet för kapital är tillämplig på en sådan situation som den i det nationella målet, där utdelning som lämnas av bolag med hemvist i en medlemsstat till en investeringsfond med hemvist i tredjeland enligt medlemsstatens skattelagstiftning inte omfattas av något undantagande från skatt, medan investeringsfonder med hemvist i nämnda medlemsstat har rätt till ett sådant undantagande. |
2) |
Artiklarna 63 FEUF och 65 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder för en sådan skattelagstiftning i en medlemsstat som den i det nationella målet, enligt vilken undantagande från skatt inte omfattar utdelning som bolag med hemvist i den medlemsstaten lämnar till en investeringsfond belägen i tredjeland, i den mån det mellan denna medlemsstat och det ifrågavarande tredjelandet föreligger en avtalad skyldighet avseende ömsesidigt administrativt bistånd som ger de nationella skattemyndigheterna möjlighet att kontrollera de uppgifter som investeringsfonden eventuellt överlämnat. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att inom ramen för det nationella målet pröva om den mekanism för informationsutbyte som föreskrivs inom denna ram för samarbete verkligen kan ge de polska skattemyndigheterna möjlighet att i förekommande fall pröva den information som investeringsfonder med hemvist i Amerikas förenta stater har tillhandahållit avseende villkoren för bildande och bedrivande av deras verksamheter, i syfte att fastställa om de är verksamma inom en lagstiftningsram som är likvärdig med den unionsrättsliga lagstiftningsramen. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/6 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 april 2014 – Europeiska kommissionen mot Ungern
(Mål C-288/12) (1)
((Fördragsbrott - Direktiv 95/46/EG - Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter - Artikel 28.1 - Nationella tillsynsmyndigheter - Oberoende - Nationell lagstiftning enligt vilken tillsynsmyndighetens mandat avslutats i förtid - Inrättande av en ny tillsynsmyndighet och utnämning av en annan person som ordförande))
2014/C 175/06
Rättegångsspråk: ungerska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Talabér-Ritz och B. Martenczuk)
Svarande: Ungern (ombud: Z. Fehér)
Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) (ombud: I. Chatelier, A. Buchta, Z. Belényessy och H. Kranenborg)
Saken
Fördragsbrott – Åsidosättande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) – Skyldighet för medlemsstaterna att tillse att en eller flera myndigheter, som utövar sin verksamhet fullständigt oberoende, övervakar tillämpningen av de bestämmelser som antas för att införliva direktivet – Antagande av nationella bestämmelser genom vilka dataskyddskommissionärens mandat avslutades före den sexåriga mandattidens slut – Inrättande av en nationell myndighet för dataskydd och informationsfrihet – En annan person än dataskyddskommissionären utnämnd till tjänsten som ordförande vid nämnda myndighet för en mandattid av nio år
Domslut
1) |
Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter genom att avsluta mandatet för datatillsynsmyndigheten i förtid. |
2) |
Ungern ska ersätta rättegångskostnaderna. |
3) |
Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) ska bära sina rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/6 |
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Ireland, Verfassungsgerichtshof – Irland, Österrike)– Digital Rights Ireland Ltd (C-293/12), Kärntner Landesregierung, Michael Seitlinger, Christof Tschohl m.fl. (C-594/12)/Minister for Communications, Marine and Natural Resources, Minister for Justice, Equality and Law Reform, The Commissioner of the Garda Síochána, Ireland och the Attorney General
(Förenade målen C-293/12 och C-594/12) (1)
((Elektronisk kommunikation - Direktiv 2006/24/EG - Allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät - Lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av sådana tjänster - Giltighet - Artiklarna 7, 8 och 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna))
2014/C 175/07
Rättegångsspråk: engelska och tyska
Hänskjutande domstol
High Court of Ireland, Verfassungsgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Digital Rights Ireland Ltd (C-293/12), Kärntner Landesregierung, Michael Seitlinger, Christof Tschohl m.fl. (C-594/12)
Motparter: Minister for Communications, Marine and Natural Resources, Minister for Justice, Equality and Law Reform, The Commissioner of the Garda Síochána, Ireland och the Attorney General
Ytterligare deltagare i rättegången: Irish Human Rights Commission
Saken
(Mål C-293/12)
Begäran om förhandsavgörande – High Court of Ireland – Tolkning av artiklarna 3, 4 och 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, s. 54) – Begränsning av klagandens rättigheter avseende mobiltelefoni – Förenlighet med artiklarna 5.4 och 21 FEUF – Förenlighet med artiklarna 7, 8, 10 och 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
(Mål C-594/12)
Begäran om förhandsavgörande – Verfassungsgerichtshof – Giltigheten av artiklarna 3–9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, s. 54) med hänsyn till artiklarna 7, 8 och 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Tolkningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och bland annat artiklarna 7, 8, 52 och 53 i denna, av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) och av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, s. 1) – Talan angående prövning av huruvida vissa bestämmelser i den federala lagen om telekommunikation, genom vilken Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät införlivades, är förenliga med grundlagen
Domslut
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG är ogiltigt.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/7 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna) – ACI Adam BV m.fl.. mot Stichting de Thuiskopie, Stichting Onderhandelingen Thuiskopie vergoeding
(Mål C-435/12) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Immaterialrätt - Upphovsrätt och närstående rättigheter - Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället - Direktiv 2001/29/EG - Artikel 5.2 b och 5.5 - Rätt till mångfaldigande - Undantag och inskränkningar - Mångfaldigande för privat bruk - Kopia av lagligt ursprung - Direktiv 2004/48/EG - Tillämpningsområde))
2014/C 175/08
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: ACI Adam BV, Alpha International BV, AVC Nederland BV, B.A.S. Computers & Componenten BV, Despec BV, Dexxon Data Media and Storage BV, Fuji Magnetics Nederland, Imation Europe BV, Maxell Benelux BV, Philips Consumer Electronics BV, Sony Benelux BV, Verbatim GmbH
Motparter: Stichting de Thuiskopie, Stichting Onderhandelingen Thuiskopie vergoeding
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Hoge Raad der Nederlanden – Nederländerna – Tolkning av artikel 5.2 och 5.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10) och av artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45) – Rätt till mångfaldigande – Undantag och inskränkningar – Iakttagande av immateriella rättigheter – Rättegångskostnader – Tillämpningsområde
Domslut
1) |
Unionsrätten, särskilt artikel 5.2 b jämförd med artikel 5.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, ska tolkas så, att den utgör hinder för nationell lagstiftning, som den i fråga i det nationella målet, som inte skiljer mellan lagliga och olagliga källor vid mångfaldigande för privat bruk. |
2) |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas så, att det inte är tillämpligt vid en fastställelsetalan, som i målet vid den nationella domstolen, som väckts av den som avkrävs rimlig kompensation mot den organisation som har till uppgift att uppbära och fördela denna kompensation bland upphovsrättsinnehavarna, vilken har bestritt talan. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/8 |
Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het Bedrijfsleven – Nederländerna) – Maatschap T. van Oosterom och A. van Oosterom-Boelhouwer mot Staatssecretaris van Economische Zaken, Landbouw en Innovatie
(Mål C-485/12) (1)
(Jordbruk - Gemensam jordbrukspolitik - System för direktstöd - Förordning (EG) nr 73/2009 - Integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa stödsystem - Identifieringssystem för jordbruksskiften - Stödvillkor - Administrativa kontroller - Kontroller på plats - Förordning (EG) nr 796/2004 - Fastställande av stödberättigande arealer - Fjärranalys - Fysiska kontroller av jordbruksskiften)
2014/C 175/09
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
College van Beroep voor het Bedrijfsleven
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Maatschap T. van Oosterom och A. van Oosterom-Boelhouwer
Motpart: Staatssecretaris van Economische Zaken, Landbouw en Innovatie
Saken
Begäran om förhandsavgörande – College van Beroep voor het Bedrijfsleven – Tolkning av artikel 32 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1782/2003 och (EG) nr 73/2009 och för tillämpningen av de tvärvillkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (EUT L 141, s. 18) – Kontroller på plats visar att de angivna upplysningarna samlat sett motsvarar arealerna – Behöriga myndigheter som genom luftfotografering har fastställt att de upplysningar som lämnats av innehavaren av jordbruksföretaget i ansökan om stöd är felaktiga
Domslut
Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 972/2007 av den 20 augusti 2007, ska tolkas på så sätt att den behöriga myndigheten, när den till följd av uppdateringen av identifieringssystemet för jordbruksskiften, utöver automatiserade dubbelkontroller av huruvida de skiften som en jordbrukare har deklarerat i sin samlade ansökan är stödberättigande, även företar en kontroll på grundval av nyligen tagna flygbilder och därvid konstaterar att jordbrukarens deklaration innehåller felaktigheter, inte är skyldig att genomföra en kontroll på plats, utan förfogar över ett utrymme för att efter eget skön, i enlighet med artikel 24.2 i denna förordning, bedöma vilka åtgärder som ska vidtas. I synnerhet är nämnda myndighet inte skyldig att företa en mätning på plats av de berörda skiftena när den inte hyser något tvivel avseende riktigheten hos de mätuppgifter som hämtats från de tillgängliga flygbilderna.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/9 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 9 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Riigikohus – Estland) – Sintax Trading OÜ mot Maksu- ja Tolliameti
(Mål C-583/12) (1)
(Begäran om förhandsavgörande - Förordning (EG) nr 1383/2003 - Åtgärder som syftar till att förhindra att varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor släpps ut på marknaden - Artikel 13.1 - Tullmyndigheternas befogenhet att fastställa intrång i en immateriell rättighet)
2014/C 175/10
Rättegångsspråk: estniska
Hänskjutande domstol
Riigikohus
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Sintax Trading OÜ
Svarande: Maksu- ja Tolliameti
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Riigikohus – Tolkningen av artiklarna 13.1 och 17 samt av skälen 1, 2 och 3 i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter (EUT L 196, s. 7) – Åtgärder för att hindra att varumärkesförfalskade varor och pirattillverkade varor släpps ut på marknaden – Förfarande för att fastställa om intrång skett i en immateriell rättighet – Tullmyndigheternas behörighet i fråga om fastställande av att intrång har skett i en immateriell rättighet – Tullmyndigheternas rätt att ex officio inleda förfarandet för att fastställa om intrång skett i en immateriell rättighet utan krav på att rättighetsinnehavaren har inlett detta förfarande
Domslut
Artikel 13.1 i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att tullmyndigheterna, om innehavaren av den immateriella rättigheten inte tar något initiativ, själva inleder och genomför förfarandet enligt denna bestämmelse. Detta gäller under förutsättning att de beslut som tullmyndigheterna fattar i frågan kan överklagas för att säkerställa de rättigheter som enskilda har enligt unionsrätten och i synnerhet enligt denna förordning.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/10 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 10 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – Ehrmann AG mot Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs eV
(Mål C-609/12) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Konsumentupplysning och konsumentskydd - Förordning (EG) nr 1924/2006 - Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel - Märkning och presentation av sådana livsmedel - Artikel 10.2 - Tillämpning i tiden - Artikel 28.5 och 28.6 - Övergångsåtgärder))
2014/C 175/11
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bundesgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Ehrmann AG
Motpart: Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs eV
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Bundesgerichtshof – Tolkning av artiklarna 10.1, 10.2, 28.5 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, s. 9), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 116/2010 av den 9 februari 2010 (EUT L 37, s. 16) – Hälsopåståenden – Särskilda villkor – Tillämpning i tiden
Domslut
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 116/2010 av den 9 februari 2010, ska tolkas så, att upplysningsplikten i artikel 10.2 i förordningen gällde redan under år 2010 för hälsopåståenden som inte var förbjudna enligt artikel 10.1 jämförd med artikel 28.5 och 28.6 i förordningen.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/11 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 9 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Debreceni Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Ungern) GSV kft mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Észak-alföldi Regionális Vám- és Pénzügyőri Főigazgatósága
(Mål C-74/13) (1)
(”Begäran om förhandsavgörande - Gemensamma tulltaxan - Tullklassificering - Kombinerade nomenklaturen - Taricnummer 7019590010 och 7019590090 - Förordningar om införande av antidumpningstull på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina - Bristande överensstämmelse mellan språkversionerna - Skyldighet att erlägga antidumpningstullar”)
2014/C 175/12
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Debreceni Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: GSV kft
Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Észak-alföldi Regionális Vám- és Pénzügyőri Főigazgatósága
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Debreceni Közigazgatási és Munkaügyi Bíróság – Tolkning av skäl 14 och artikel 1.1 i kommissionens förordning (EU) nr 138/2011 av den 16 februari 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 43, s. 9) – Undantag från skyldighet att betala antidumpningstull på import av glasfibervävnader som inte omfattas av beskrivningen av Taric-nummer 7019590010 såsom den framgår av de förordningar som offentliggjorts på importörens språk – Vara som kan klassificeras enligt nämnda undernummer enligt andra språkversioner
Domslut
1) |
Den integrerade tulltaxan för Europeiska gemenskaperna som inrättats genom artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan ska tolkas så, att nummer 7019 59 00 10 däri kan omfatta varor, såsom de som beskrivits av den hänskjutande domstolen, som bland annat utgörs av glasfibervävnader med maskor med en cellstorlek på 4 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2 och som är avsedda för byggnadssektorn. |
2) |
Den omständigheten, att den vara som anges i den aktuella tulldeklarationen och som motsvarar de kännetecken som anges i nummer 7019 59 00 10 i den integrerade tulltaxan för Europeiska gemenskapen och som återges i de förordningar som belägger varan med andidumpningstullar inte motsvarar den benämning som den har givits i nämnda nummer och förordningar så som de har publicerats på språket i den medlemsstat som tulldeklaranten härrör från och på vilka tulldeklaranten uteslutande har grundat sin deklaration, kan inte medföra att tullklassificeringen enligt nämnda nummer som tullmyndigheterna har grundat sig på med stöd av samtliga andra språkversioner av nämnda nummer och nämnda förordningar ska ogiltigförklaras. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/11 |
Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 10 april 2014 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
(Mål C-85/13) (1)
((Fördragsbrott - Direktiv 91/271/EEG - Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - Artiklarna 3–5 och 10 - Bilaga I, A och B))
2014/C 175/13
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Manhaeve och L. Cimaglia)
Svarande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri och M. Russo, avvocato dello Stato)
Saken
Fördragsbrott – Underlåtenhet att inom föreskriven tid ha antagit eller kommunicerat de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artiklarna 3, 4, 5 och 10 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 93), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008 av den 22 oktober 2008 (EUT L 311, s. 1)
Domslut
1) |
Republiken Italien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 3 och/eller 4 och/eller 5 samt 10 i rådets direktiv 91/271, i dess lydelse enligt förordning nr 1137/2008, genom att ha underlåtit att
|
2) |
Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/13 |
Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 10 april 2014 – Europeiska kommissionen mot Ungern
(Mål C-115/13) (1)
((Fördragsbrott - Punktskatt på alkohol och alkoholdrycker - Direktiv 92/83/EEG - Fastställande av punktskattesatser - Framställning av etylalkohol i ett destilleri för en kunds räkning omfattas av en punktskattesats på 0 procent - Enskildas framställning av etylalkohol är undantagen från punktskatteplikt))
2014/C 175/14
Rättegångsspråk: ungerska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Barslev och A. Sipos)
Svarande: Ungern (ombud: M. Z. Fehér, K. Szíjjártó och K. Molnár)
Saken
Fördragsbrott- Åsidosättande av artiklarna 19 – 21 i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, s. 21; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 100) jämförda med artikel 22.7 i samma direktiv samt med artikel 3.1 i rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskatter på alkohol och alkoholsdrycker (EGT L 316, s. 29; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 108) – Fastställande av punktskatter – Framställning av etylalkohol i ett destilleri på vilken det tas ut 0 procent i punktskatt – Punktskatt tas inte ut för privatpersoners framställning av etylalkokol
Domslut
1) |
Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 19–21 i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, i dess lydelse enligt Akten om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen, jämförda med artikel 22.7 i samma direktiv och med artikel 3.1 i rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker, genom att anta och tillämpa bestämmelser enligt vilka, under vissa omständigheter som anges i lagstiftningen, punktskattesatsen för framställning av etylalkohol i destillerier för en kunds räkning fastställs till 0 procent, och enskildas framställning av etylalkohol är undantagen från punktskatteplikt. |
2) |
Ungern ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/13 |
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 9 april 2014 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État – Belgien) – Ville d’Ottignies-Louvain-la-Neuve, Michel Tillieut, Willy Gregoire, Marc Lacroix mot Région wallonne
(Mål C-225/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Miljö - Avfall - Direktiv 75/442/EEG - Artikel 7.1 - Plan för avfallshantering - Lämpliga områden eller anläggningar för bortskaffande av avfall - Begreppet plan för avfallshantering - Direktiv 1999/31/EG - Artiklarna 8 och 14 - Deponier för vilka tillstånd gäller eller som redan är i drift vid tidpunkten för överföringen av detta direktiv))
2014/C 175/15
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Conseil d’État
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klaganden: Ville d’Ottignies-Louvain-la-Neuve, Michel Tillieut, Willy Gregoire, Marc Lacroix
Motpart: Région wallonne
Ytterligare deltagare i rättegången: Shanks SA
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Conseil d’État – Tolkning av artikel 7 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (EGT L 194, s. 39; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 238) och artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, s. 30) – Bortskaffande av avfall – Begreppet plan för avfallshantering – Nationell lagstiftning enligt vilken ingen anläggning för slutförfaring får tillåtas utanför det område som angetts i planen för avfallshantering – Undantagsbestämmelse enligt vilken sådana anläggningar för slutförvaring som getts tillstånd innan förevarande plan för avfallshantering trädde i kraft, efter ikraftträdandet av planen får vara föremål för nya tillstånd med avseende på de områden som var föremål för det tillstånd som lämnades före ikraftträdandet av planen för avfallshantering – Begreppet planer och program
Domslut
Artikel 7.1 i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall, i dess lydelse enligt kommissionens beslut 96/350/EG av den 24 maj 1996 ska tolkas på så sätt att en sådan nationell allmängiltig bestämmelse som den som är i fråga i det nationella målet – som med undantag från regeln att ingen anläggning för slutförvaring får tillåtas utanför det område som angetts i den plan för avfallshantering som krävs enligt den artikeln, föreskriver att sådana anläggningar för slutförvaring för vilka tillstånd gällde innan planen för avfallshantering trädde i kraft får vara föremål för nya tillstånd med avseende på samma områden efter planens ikraftträdande – inte utgör en ”plan för avfallshantering” i den mening som avses i den artikeln i direktiv 75/442, i dess lydelse enligt beslut 96/350.
Artikel 8 i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2011/97/EU av den 5 december 2011 utgör emellertid inte hinder för en sådan nationell allmängiltig bestämmelse, för vilken det finns rättsligt stöd i artikel 14 i det direktivet och vilken kan tillämpas med avseende på deponier för vilka tillstånd gäller eller som redan är i drift vid tidpunkten för överföringen av detta direktiv, om övriga villkor som anges i nämnda artikel 14 är uppfyllda, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/14 |
Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 10 april 2014 – Acino AG mot kommissionen
(Mål C-269/13 P) (1)
((Överklagande - Humanläkemedel - Tillfälligt återkallande av godkännanden för försäljning på marknaden av vissa partier med läkemedel med den aktiva substansen Klopidogrel - Ändring av godkännanden för försäljning på marknaden - Förbud mot försäljning på marknaden - Förordning (EG) nr 726/2004 och direktiv 2001/83/EG - Försiktighetsprincipen - Proportionalitet - Motiveringsskyldighet))
2014/C 175/16
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Klagande: Acino AG (ombud: R. Buchner och E. Burk, Rechtsanwälte)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: M. Šimerdová och B.-R. Killmann)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 7 mars 2013 i mål T-539/10, Acino mot kommissionen, i den del som tribunalen ogillade en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 29 mars 2010 med ärendenummer K (2010) 2203, K (2010) 2205, K (2010) 2210 och K (2010) 2218 samt kommissionens beslut av den 16 september 2010 med ärendenummer K (2010) 6430, K (2010) 6432, K (2010) 6434 och K (2010) 6435, om uppskjutande av utsläppande på marknaden av humanläkemedel innehållande den aktiva substansen Clopidogrel som tillverkats i en viss anläggning, om återkallande av vissa partier av dessa läkemedel från marknaden, ändring tillstånden till utsläppande på marknaden samt förbud mot utsläppande på marknaden av dessa läkemedel – Försiktighetsprincipen – Proportionalitet – Motiveringsskyldighet
Domslut
1. |
Överklagandet ogillas. |
2. |
Acino AG ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/15 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 6 februari 2014 – Gabi Thesing, Bloomberg Finance LP mot Europeiska centralbanken (ECB)
(Mål C-28/13 P) (1)
((Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Artikel 169.2 i domstolens rättegångsregler - Vad överklagandet ska innehålla))
2014/C 175/17
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Gabi Thesing, Bloomberg Finance LP (ombud: M Stephens och R Lands, solicitors, samt T. Pitt-Payne, QC)
Övrig part i målet: Europeiska centralbanken (ECB) (ombud: M. López Torres och S. Lambrinoc)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 29 november 2012 i mål T-590/10, Gabi Thesing och Bloomberg Finance LP mot Europeiska centralbanken (ECB), varigenom tribunalen ogillade talan om ogiltigförklaring av Europeiska centralbankens beslut av den 21 oktober 2010 om att neka klagandena tillgång till två handlingar gällande offentliga skulder och budgetunderskott.
Avgörande
1) |
Överklagandet ogillas. |
2) |
Gabi Thesing och Bloomberg Finance LP ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/16 |
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 6 februari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi – Polen) – Marcin Jagiełło mot Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi
(Mål C-33/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Beskattning - Mervärdesskatt - Sjätte direktivet - Rätt till avdrag - Vägran - Faktura som utfärdats av ett bolag i egenskap av bulvan))
2014/C 175/18
Rättegångsspråk: polska
Hänskjutande domstol
Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Marcin Jagiełło
Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Wojewódzki Sąd Administracyjny w Łodzi – Tolkning av artikel 4.1 och 4.2, jämförd med artikel 5.1, samt artikel 17.2 a i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1) – Rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt – Avdrag för mervärdesskatt har inte beviljats för mottagaren av en leverans när säljaren använder en annan persons namn – Säljaren har velat hålla sin egen verksamhet hemlig – Faktura som utfärdats av en annan person än säljaren – Det föreligger inte något krav på att fastställa köparens vetskap om detta förhållande med hänsyn till att den aktuella transaktionen är kopplad till en brottslig handling eller någon annan oegentlighet som begåtts av säljaren eller den enhet som samverkar med denne.
Avgörande
Rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 ska tolkas så, att detta direktiv utgör hinder mot att en person vägras rätt att dra av ingående mervärdesskatt som förfallit till betalning eller som erlagts för levererade varor med hänvisning till att denna leverans i verkligheten inte anses ha genomförts av att den som utfärdat fakturan för leveransen mot bakgrund av att fakturautställaren gjort sig skyldig till bedrägeri eller andra oegentligheter. Detta gäller dock inte om det mot bakgrund av objektiva omständigheter och utan att den skattskyldige är tvungen att genomföra kontroller, vilka det inte ankommer på den skattskyldige att göra, fastställs att den skattskyldige visste eller borde ha känt till att nämnda leverans ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa om så är fallet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/16 |
Domstolens beslut (stora avdelningen) av den 3 februari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Sibiu, Curtea de Apel Bucureşti – Rumänien) – Silvia Georgiana Câmpean mot Administraţia Finanţelor Publice a Municipiului Mediaş, Administraţia Fondului pentru Mediu (C-97/13), Administraţia Finanţelor Publice a Municipiului Alexandria mot George Ciocoiu (C-214/13)
(Förenade målen C-97/13 och C-214/13) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Interna skatter - Artikel 110 FEUF - Utsläppsskatt på motorfordon som tas ut vid den första registreringen - Skatteneutralitet mellan importerade begagnade motorfordon och liknande motorfordon som redan finns på den inhemska marknaden))
2014/C 175/19
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Tribunalul Sibiu, Curtea de Apel Bucureşti
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Silvia Georgiana Câmpean (C-97/13), Administraţia Finanţelor Publice a Municipiului Alexandria (C-214/13)
Motpart: Administraţia Finanţelor Publice a Municipiului Mediaş, Administraţia Fondului pentru Mediu (C-97/13), George Ciocoiu (C-214/13)
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Tribunalul Sibiu, Curtea de Apel Bucureşti – Utsläppsskatt på motorfordon då de registreras för första gången eller då äganderätten överförs för första gången – Undantag för fordon som tidigare beskattats – Möjlighet att genom domstolsförfarande erhålla återbetalning av skatten för sistnämnda fordon – Fråga om det eventuellt avskräcker från att sätta begagnade fordon i trafik som köpts i andra medlemsstater – Fråga om de nationella bestämmelserna är förenliga med artikel 110 FEUF
Avgörande
Artikel 110 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder mot ett beskattningssystem, såsom det som införts och därefter begränsats genom de aktuella nationella bestämmelserna i de nationella målen, varigenom medlemsstaten tar ut en utsläppsskatt på motorfordon vilken är utformad på sådant sätt att den avskräcker från att sätta begagnade fordon som köpts i andra medlemsstater i trafik i den förstnämnda medlemsstaten utan att avskräcka från köp av begagnade motorfordon av samma årsmodell och i samma skick på den inhemska marknaden.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/17 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 6 februari 2014 – Konungariket Nederländerna mot Europeiska kommissionen
(Mål C-223/13) (1)
((Talan om ogiltigförklaring - Förordning (EU) nr 93/2013 - Återförvisning till Europeiska unionens tribunal))
2014/C 175/20
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Sökande: Konungariket Nederländerna (ombud: M. Bulterman och J. Langer)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Clausen och P. Van Nuffel)
Saken
Ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EU) nr 93/2013 av den 1 februari 2013 med tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 om harmoniserade konsumentprisindex vad gäller fastställande av egnahemsprisindex (EUT L 33, s. 14)
Avgörande
1) |
Mål C-223/13 återförvisas till Europeiska unionens tribunal. |
2) |
Frågan om rättegångskostnader anstår. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/18 |
Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 6 februari 2014 – El Corte Inglés, SA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
(Mål C-310/13) (1)
((Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 207/2009 - Artikel 8.1 b - Ordmärket CLUB GOURMET och CLUB DEL GOURMET - Avslag på invändningen - Domstolens rättegångsregler - Artikel 181 - Uppenbart att överklagandet helt eller delvis inte kan tas upp till prövning och att det helt eller delvis är ogrundat))
2014/C 175/21
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: El Corte Inglés, SA (ombud: J.L. Rivas Zurdo och E. Seijo Veiguela, abogados)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)
Saken
Överklagande av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 20 mars 2013 i mål T-571/11, El Corte Inglés/harmoniseringsbyrån – Chez Gerard (CLUB GOURMET) genom vilken tribunalen ogillade talan mot beslut R 1946/2010-1 som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 28 juli 2011 i ett invändningsförfarande mellan El Corte Inglés, SA och Groupe Chez Gerard Restaurants Ltd
Avgörande
1) |
Överklagandet ogillas. |
2) |
El Corte Inglés, SA ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/18 |
Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 30 januari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Polymeles Protodikeio Athinon – Grekland) – Warner – Lambert Company LLC, Pfizer Ellas AE mot SiegerPharma Anonymi Farmakeftiki Etaireia
(Mål C-372/13) (1)
((Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Frågor i en begäran om förhandsavgörande är identiska med frågor som domstolen redan har avgjort - Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) - Artikel 27 - Patenterbart område - Artikel 70 - Skydd för gällande rättigheter))
2014/C 175/22
Rättegångsspråk: grekiska
Hänskjutande domstol
Polymeles Protodikeio Athinon
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Warner – Lambert Company LLC, Pfizer Ellas AE
Svarande: SiegerPharma Anonymi Farmakeftiki Etaireia
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Polymeles Protodikeio Athinon – Tolkning av artiklarna 27 och 70 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) som bilagts avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (EGT 1994, L 336, s. 214) – Åtskillnad mellan de områden som regleras av gemenskapsrätten och de som omfattas av medlemsstaternas behörighet – Patent – Kemiska produkter och läkemedel
Avgörande
1) |
Artikel 27 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, vilket utgör bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), som ingicks den 15 april 1994 i Marrakech och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess befogenhet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994), omfattas av den gemensamma handelspolitiken. |
2) |
Artikel 27 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter ska tolkas så, att en uppfinning avseende en farmaceutisk produkt som utgörs av den aktiva substansen i ett läkemedel, kan patenteras under de förutsättningar som anges i artikel 27.1 i avtalet, om det inte föreligger ett undantag enligt artikel 27.2 eller 27.3 i avtalet. |
3) |
Ett patent som har erhållits till följd av en ansökan vars patentkrav omfattade både tillverkningsprocessen för den aktiva substansen i ett läkemedel och den aktiva substansen som sådan, men som har meddelats enbart på uppfinningen avseende tillverkningsprocessen, ska inte, på grundval av artiklarna 27 och 70 i Trips-avtalet, anses omfatta även uppfinningen avseende den aktiva substansen från det att nämnda avtal trädde i kraft. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/19 |
Domstolens (åttonde avdelningen) beslut av den 29 januari 2014 – Simone Gbagbo mot Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Republiken Elfenbenskusten
(Mål C-397/13 P) (1)
((Överklagande - Frist - Formkrav - Uppenbart att talan ska avvisas))
2014/C 175/23
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Simone Gbagbo (ombud: advokaten J.-C. Tchikaya)
Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd (ombud: B. Driessen och M. Chavrier), Europeiska kommissionen, Republiken Elfenbenskusten (ombud: advokaten J.-P. Mignard)
Saken
Överklagande av dom meddelad av tribunalen (femte avdelningen) den 25 april 2013, i mål T-119/11, Gbagbo mot rådet, varigenom tribunalen ogillade talan om ogiltigförklaring av dels rådets beslut 2011/18/Gusp av den 14 januari 2011 om ändring av rådets beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 36), dels rådets förordning (EU) nr 25/2011 av den 14 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 1), i den mån de berör sökanden – Frysning av penningmedel – Motiveringsskyldighet – Uppenbart oriktig bedömning
Avgörande
1) |
Överklagandet ogillas. |
2) |
Simone Gbagbo ska bära sina egna rättegångskostnader och härutöver även ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Europeiska unionens råd. |
3) |
Republiken Elfenbenskusten ska bära sina egna rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/20 |
Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 30 januari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Polymeles Protodikeio Athinon – Grekland) – Warner – Lambert Company LLC, Pfizer Ellas AE mot Minerva Farmakeftiki AE
(Mål C-462/13) (1)
((Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Tolkningsfrågor som är identiska med frågor som domstolen redan har besvarat - Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) - Artikel 27 - Det patenterbara området - Artikel 70 - Skydd för gällande rättigheter))
2014/C 175/24
Rättegångsspråk: grekiska
Hänskjutande domstol
Polymeles Protodikeio Athinon
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Warner – Lambert Company LLC, Pfizer Ellas AE
Motpart: Minerva Farmakeftiki AE
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Polymeles Protodikeio Athinon – Tolkning av artiklarna 27 och 70 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS-avtalet) som är fogat som bilaga till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (EGT L 336, s. 214; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 216) – Åtskillnad mellan de rättsområden som omfattas av gemenskapsrätten och de rättsområden som omfattas av medlemsstaternas behörighet – Patenträtt – Kemikalier och läkemedel
Avgörande
1) |
Artikel 27 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, vilket utgör bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), som ingicks den 15 april 1994 i Marrakech och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess befogenhet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994), omfattas av den gemensamma handelspolitiken. |
2) |
Artikel 27 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter ska tolkas så, att en uppfinning avseende en farmaceutisk produkt som utgörs av den aktiva substansen i ett läkemedel kan patenteras under de förutsättningar som anges i artikel 27.1 i avtalet, om det inte föreligger ett undantag enligt artikel 27.2 eller 27.3 i avtalet. |
3) |
Ett patent som har erhållits till följd av en ansökan vars patentkrav omfattade både tillverkningsprocessen för den aktiva substansen i ett läkemedel och den aktiva substansen som sådan, men som har meddelats enbart på uppfinningen avseende tillverkningsprocessen, ska inte, på grundval av artiklarna 27 och 70 i Trips-avtalet, anses omfatta även uppfinningen avseende den aktiva substansen från det att nämnda avtal trädde i kraft. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/21 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Judecătoria Oradea (Rumänien) den 7 mars 2014 – Horațiu Ovidiu Costea mot SC Volksbank România SA
(Mål C-110/14)
2014/C 175/25
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Judecătoria Oradea
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Horațiu Ovidiu Costea
Svarande: SC Volksbank România SA
Tolkningsfrågor
Ska artikel 2 b i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, avseende definitionen av begreppet konsument (1), tolkas så att den omfattar – eller tvärtom utesluter – en fysisk person som utövar advokatyrket och som ingår ett kreditavtal med en bank utan att kreditens syfte anges i avtalet men där den nämnda fysiska personens advokatbyrå anges som borgensman?
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/21 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberlandesgericht Koblenz (Tyskland) den 11 mars 2014 – RegioPost GmbH & Co. KG mot Stadt Landau
(Mål C-115/14)
2014/C 175/26
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberlandesgericht Koblenz
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: RegioPost GmbH & Co. KG
Motpart: Stadt Landau
Intervenienter: PostCon Deutschland GmbH, Deutsche Post AG
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 56 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt jämförd med artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) tolkas på så sätt att den utgör hinder mot en nationell bestämmelse som innebär en tvingande skyldighet för en upphandlande myndighet att endast anta anbud från företag, inbegripet deras underleverantörer, som i sina anbud skriftligen åtar sig att betala de arbetstagare som utför de aktuella tjänsterna en statligt fastställd minimilön som enbart gäller för offentliga och inte för privaträttsliga kontrakt, om det varken finns någon allmän lagstadgad minimilön eller ett för en potentiell uppdragstagare och eventuella underleverantörer bindande kollektivavtal med allmän giltighet? |
2. |
För det fallet att den första frågan besvaras nekande: Ska unionslagstiftningen beträffande offentlig upphandling, särskilt artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (2), tolkas så, att den utgör hinder mot en nationell bestämmelse, som 3 § stycke 1 tredje meningen i delstaten Rheinland-Pfalz lag om åtagande att följa kollektivavtal och minimilön vid offentlig upphandling, vilken föreskriver en tvingande skyldighet för den upphandlande myndigheten att utesluta ett anbud om en ekonomisk aktör inte redan genom en särskild förklaring i anbudet åtar sig en viss positiv skyldighet som denne ändå hade haft enligt avtalet vid en tilldelning av uppdraget utan någon sådan förklaring? |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/22 |
Talan väckt den 17 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
(Mål C-124/14)
2014/C 175/27
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Cattabriga och M. van Beek)
Svarande: Republiken Italien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3, 6 och 17.2 i direktiv 2003/88/EG (1) genom att utesluta personal med ”ledningsuppgifter” (det vill säga läkare) inom den nationella sjukvården från rätten till högsta genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar och all personal inom den nationella sjukvården från rätten till elva timmars sammanhängande ledighet per dygn utan att säkerställa att de ges motsvarande kompensationsledighet, och |
— |
förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Artiklarna 3 och 6 i direktiv 2003/88/EG ålägger medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod och att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar. Undantag från dessa bestämmelser får förekomma men endast under tydligt preciserade villkor.
Vid genomförandet av direktiv 2003/88 har den italienska lagstiftaren åsidosatt dessa bestämmelser genom att utesluta alla läkare med ”ledningsuppgifter” inom den nationella sjukvården från tillämpningsområdet för bestämmelserna om högsta genomsnittliga veckoarbetstid och all personal inom den nationella sjukvården från bestämmelserna om dygnsvila.
Kommissionen noterar särskilt för det första att i Italien anses alla läkare inom den nationella sjukvården officiellt ha ”ledningsuppgifter”, enligt lagstiftningen och enligt kollektivavtalen för den nationella sjukvården, utan att de nödvändigtvis har faktiskt chefsansvar eller förfogar över sin egen arbetstid. För det andra har de italienska myndigheterna inte kunnat visa att personalen inom den nationella sjukvården, trots att den uteslutits från rätten till elva timmars sammanhängande ledighet per dygn, direkt efter arbetstidens slut ger tillbörlig sammanhängande kompensationsledighet.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, s. 9).
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/23 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 18 mars 2014 – Iron & Smith Kft. mot Unilever NV
(Mål C-125/14)
2014/C 175/28
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Fővárosi Törvényszék
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Iron & Smith Kft.
Övrig part i målet: Unilever NV
Tolkningsfrågor
1) |
Är det förhållandet att ett gemenskapsvarumärke är känt i en enda medlemsstat tillräckligt för att varumärket ska anses vara känt i den mening som avses i artikel 4.3 i direktiv 2008/95/EG (1) om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, även när den nationella ansökan om varumärkesregistrering, mot vilken en invändning har gjorts på grundval av att gemenskapsvarumärket är känt, gavs in i ett annat land än nämnda medlemsstat? |
2) |
Får de principer som Europeiska unionens domstol har slagit fast i fråga om verkligt bruk av ett gemenskapsvarumärke tillämpas inom ramen för de geografiska kriterier som används vid prövningen av huruvida ett gemenskapsvarumärke är känt? |
3) |
Om innehavaren av ett äldre varumärke styrker att gemenskapsvarumärket är känt i andra länder – vilket omfattar en väsentlig del av Europeiska unionen – än den medlemsstat där den nationella ansökan om varumärkesregistrering gavs in, får det krävas att denne, oaktat det nyss anförda, ger in tillräckliga bevis även med avseende på nämnda medlemsstat? |
4) |
Om den föregående frågan besvaras nekande, kan det mot bakgrund av den inre marknadens särdrag förhålla sig så, att ett varumärke som använts i hög grad inom en väsentlig del av Europeiska unionen är helt okänt för de nationella relevanta konsumenterna, och att det andra villkoret för att det registreringshinder som anges i artikel 4.3 i direktivet ska föreligga således inte är uppfyllt, eftersom det inte föreligger någon risk för förfång för eller att det dras otillbörlig fördel av särskiljningsförmågan eller renomméet? Vilka omständigheter måste i sådant fall innehavaren av gemenskapsvarumärket styrka för att nämnda villkor ska anses vara uppfyllt? |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, s. 25, och rättelse i EUT L 228, 2009, s. 47).
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/24 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Lietuvos vyriausiasis administracinis teismas (Litauen) den 17 mars 2014 – Sveda UAB mot Valstybinę mokesčių inspekciją prie Lietuvos Respublikos finansų ministerijos
(Mål C-126/14)
2014/C 175/29
Rättegångsspråk: litauiska
Hänskjutande domstol
Lietuvos vyriausiasis administracinis teismas
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Sveda UAB
Motpart: Valstybinė mokesčių inspekcija prie Lietuvos Respublikos finansų ministerijos
Övrig part: Klaipėdos apskrities valstybinė mokesčių inspekcija
Tolkningsfråga
Ska artikel 168 i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt tolkas så, att den ger en beskattningsbar person rätt att dra av ingående mervärdesskatt som betalats i samband med tillverkning eller förvärv av investeringsvaror som är avsedda att användas i rörelsen, såsom de här aktuella investeringsvarorna, vilka (i) är direkt avsedda att utan vederlag ställas till allmänhetens förfogande, men (ii) kan anses utgöra ett medel för att locka besökare till en plats där den beskattningsbara personen, inom ramen för sin ekonomiska verksamhet, planerar att tillhandahålla varor och/eller tjänster?
(1) EUT L 347, s. 1.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/24 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd
(Mål C-132/14)
2014/C 175/30
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europaparlamentet (ombud: I. Liukkonen och L. Visaggio)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets förordning (EU) nr 1385/2013 av den 17 december 2013 om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1069/2009, (EU) nr 1379/2013 och (EU) nr 1380/2013 med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen, (1) och |
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Europaparlamentet yrkar att domstolen ska ogiltigförklara förordning (EU) nr 1385/2013, som rådet har antagit med stöd av artikel 349 FEUF.
Parlamentet gör gällande att rådet antog förordningen på felaktig rättslig grund, eftersom artikel 349 FEUF inte kan användas som rättslig grund för alla vidtagna åtgärder, utan enbart för vissa som består i undantag från unionsrättens tillämpning på Mayotte. Den angripna förordningen genomför emellertid även åtgärder på områden inom ramen för den gemensamma fiskepolitiken och skyddet för folkhälsan som inte är motiverade av just den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i Mayotte.
Enligt parlamentet borde den berörda rättsakten ha antagits, med utgångspunkt från vad den reglerar, med stöd av artiklarna 43.2 FEUF, 168.4 b FEUF och 349 FEUF i förening, och inte enbart med stöd av sistnämnda artikel.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/25 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
(Mål C-133/14)
2014/C 175/31
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, W. Mölls och D. Martin)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets direktiv 2013/64/EU av den 17 december 2013 om ändring av rådets direktiv 91/271/EEG och 1999/74/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2006/7/EG, 2006/25/EG och 2011/24/EU med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (1), |
— |
upprätthålla verkningarna av direktiv 2013/64/UE till dess att ett nytt direktiv som antagits på korrekt rättslig grund trätt i kraft, och |
— |
förplikta Europeiska unionens råd att bära rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har yrkat att direktiv 2013/64/EU som rådet antog med stöd av artikel 349 FEUF ska ogiltigförklaras.
Kommissionen har kritiserat rådets antagande av detta direktiv då kommissionen hade föreslagit att det skulle antas på grundval av sektorsspecifika grundläggande rättsakter, närmare bestämt artiklarna 43.2, 114, 153.2, 168 och 192.1 FEUF.
I enlighet med syftet med det angripna direktivet bedömde kommissionen att artikel 349 FEUF inte kunde användas som rättslig grund. Artikel 349 FEUF är endast tillämplig när fråga är om undantag från principen att primärrätten ska tillämpas på de yttersta randområdena, såsom föreskrivs i artikel 355.1 FEUF. Det aktuella direktivet anpassar emellertid endast sekundärrätten för att bemöta den situation som uppstått genom ändringen av Mayottes ställning, utan att göra undantag från fördragen. Denna tolkning bekräftas inte bara av lydelsen av artikel 349 FEUF, utan även av fördragets system för rättsliga grunder, samt av denna artikels historiska ursprung.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/26 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
(Mål C-134/14)
2014/C 175/32
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, W. Mölls och D. Martin)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets direktiv 2013/62/EU av den 17 december 2013 om ändring av direktiv 2010/18/EU om genomförande av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS till följd av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen, (1) |
— |
förordna att verkningarna av direktiv 2013/62/EU ska bestå till dess att ett nytt direktiv som antagits med stöd av en lämplig rättslig grund har trätt i kraft, |
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen yrkar att direktiv 2013/62/EU, som antagits med artikel 349 FEUF som rättslig grund, ska ogiltigförklaras.
Kommissionen invänder mot att rådet antagit detta direktiv, trots att kommissionen hade föreslagit att det skulle antas med stöd av en rättslig grund avseende ett specifikt område, i detta fall artikel 155.2 FEUF.
Kommissionen anser att artikel 349 FEUF inte kan användas som en giltig rättslig grund för direktivet med hänsyn till dess syfte och ändamål. Artikel 349 FEUF är endast tillämplig när det är fråga om att göra undantag från principen att primärrätten är tillämplig i unionens yttersta randområden, vilken slås fast i artikel 355.1 FEUF. Direktivet gör emellertid inte något undantag från fördragen, utan innebär endast att sekundärrätten anpassas till följd av Mayottes ändrade ställning. Denna tolkning vinner inte enbart stöd av lydelsen i artikel 349 FEUF, utan även av systemet med rättsliga grunder i fördraget samt av artikeln tillkomsthistoria.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/26 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd
(Mål C-135/14)
2014/C 175/33
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, W. Mölls, och D. Bianchi)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets förordning (EU) nr 1385/2013 av den 17 december 2013 om ändring av rådets förordningar (EG) nr 850/98 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1069/2009, (EU) nr 1379/2013 och (EU) nr 1380/2013 med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (1) |
— |
låta verkningarna av förordning (EU) nr 1385/2013 bestå fram till dess att en ny förordning antas på korrekt rättslig grund, och |
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har yrkat att förordning (EU) nr 1385/2013 ska ogiltigförklaras. Rådet har antagit denna förordning med stöd av artikel 349 FEUF.
Kommissionen riktar kritik mot att rådet antagit denna förordning, trots att kommissionen föreslagit att rådet skulle grunda denna rättsakt på olika rättsliga grunder beroende på rättsområde, närmare bestämt artikel 43.2 FEUF respektive artikel 168.4 b FEUF.
Kommissionen anser att med hänsyn till syftet med den angripna förordningen kan artikel 349 FEUF inte rätteligen användas som rättslig grund. Artikel 349 FEUF är nämligen endast tillämplig när det är aktuellt att avvika från principen att primärrätten ska tillämpas i unionens yttersta randområden, såsom denna stadfästs i artikel 355.1 FEUF. Den aktuella förordningen innebär emellertid att sekundärrätten anpassas för att hantera den situation som uppstått genom ändringen av Mayottes ställning, utan att det görs något undantag från vad som föreskrivs i fördragen. Kommissionens tolkning har stöd inte bara av ordalydelsen av artikel 349 FEUF, utan även av fördragets system med rättsliga grunder och denna artikels tillkomsthistoria.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/27 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd
(Mål C-136/14)
2014/C 175/34
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europaparlamentet (ombud: J. Rodrigues och L. Visaggio)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökanden yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
ogiltigförklara rådets direktiv 2013/64/EU av den 17 december 2013 om ändring av rådets direktiv 91/271/EEG och 1999/74/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2006/7/EG, 2006/25/EG och 2011/24/EU med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (1), och |
— |
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Europaparlamentet har begärt att direktiv 2013/64/EU som rådet antog på grundval av artikel 349 FEUF ska ogiltigförklaras.
Enligt parlamentet använde rådet sig av fel rättslig grund då de bestämmelser som utgör föremål för det angripna direktivet avser unionens befogenheter på olika områden för gemenskapspolitik. Dessa bestämmelser borde således ha antagits på grundval av sektorsspecifika grundläggande rättsakter rörande områdena miljö, jordbruk, socialpolitik och folkhälsa, närmare bestämt artiklarna 43.2, 114, 153.2, 168 och 192.1 FEUF, och inte på grundval av artikel 349 FEUF.
Enligt parlamentet kan bestämmelser som inte syftar till att bemöta ekonomiska eller sociala krav på ett yttersta randområde, genom att medge undantag från den fulla tillämpningen av unionsrätten i den berörda regionen, inte grunda sig på artikel 349 FEUF. Bestämmelser som uteslutande syftar till att senarelägga tillämpningen på ett yttersta randområde av vissa bestämmelser i unionsrätten omfattar således inte av nämnda tillämpningsområde.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/28 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 28 mars 2014 – Direktor na Direktsia ”Migratsia” pri Ministerstvo na vatreshnite raboti mot Bashir Mohamed Ali Mahdi
(Mål C-146/14)
2014/C 175/35
Rättegångsspråk: bulgariska
Hänskjutande domstol
Administrativen sad Sofia-grad
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Direktor na Direktsia ”Migratsia” pri Ministerstvo na vatreshnite raboti
Motpart: Bashir Mohamed Ali Mahdi
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 15.3 och 15.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (1) av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna jämförd med artiklarna 6 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt rätten till rättslig prövning och ett effektivt domstolsskydd tolkas på följande sätt:
|
2) |
Ska artikel 15.1 och 15.6 i direktiv 2008/115 i en sådan situation som den i tvisten i målet vid den nationella domstolen tolkas på så sätt att den självständiga grunden för förlängning av förvar som föreskrivs i den nationella rätten att ”den berörda personen inte har några identitetshandlingar” ur en unionsrättslig synvinkel omfattas av de båda fallen i artikel 15.6 i direktivet och är tillåten när det enligt den nationella rätten i en medlemsstat på grund av den ovannämnda omständigheten kan förmodas att den berörda personen kommer att försöka att kringgå verkställandet av beslutet om avlägsnande, vilket i sin tur innebär att det finns en risk för att den berörda personen avviker i den mening som avses i medlemsstatens lagstiftning? |
3) |
Ska artikel 15.1 a och b och 15.6 i direktiv 2008/115 jämförd med skälen 2 och 13 i samma direktiv avseende respekten för tredjelandsmedborgares mänskliga rättigheter och värdighet samt tillämpningen av proportionalitetsprincipen i en sådan situation som den i målet vid den nationella domstolen tolkas på så sätt, att det anses föreligga en risk för att den berörda personen avviker på grund av att den inte har några identitetshandlingar, har passerat gränsen illegalt, och har förklarat att den inte vill återvända till sitt ursprungsland, trots att personen i fråga tidigare fyllt i och avgett en förklaring om att frivilligt återvända till sitt land och lämnat korrekta uppgifter avseende sin identitet, varvid dessa omständigheter omfattas av begreppet risk för avvikande vad gäller mottagaren av beslutet om återvändande i den mening som avses i direktivet som i den nationella rätten definieras på så sätt att det på grundval av omständigheterna kan förmodas att den berörda personen kommer att försöka att kringgå ett verkställande av beslutet om återvändande? |
4) |
Ska artikel 15.1 a och b och 15.4 och 15.6 i direktiv 2008/115 jämförd med skälen 2 och 13 i samma direktiv avseende respekten för tredjelandsmedborgares mänskliga rättigheter och värdighet samt tillämpningen av proportionalitetsprincipen i en sådan situation som den i målet vid den nationella domstolen tolkas på så sätt att
|
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/29 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad– Varna (Bulgarien) den 4 april 2014 – ”Koela-N” EOOD mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite
(Mål C-159/14)
2014/C 175/36
Rättegångsspråk: bulgariska
Hänskjutande domstol
Administrativen sad – Varna
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande:”Koela-N” EOOD
Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 14.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) tolkas så, att en ägares rätt att förfoga över materiella tillgångar också omfattar rätten att uppdra åt en transportör att leverera varan till en tredje part som är en annan person än den som har angetts på fakturan, och att redan den omständigheten, att den tredje parten har erhållit varan, följaktligen utgör bevis för tidigare genomförda leveranser av varor? |
2) |
Ska artikel 14.1 i direktiv 2006/112 tolkas så, att den omständigheten, att direktleverantören faktiskt inte är i besittning av varan, innebär att villkoren för att en leverans ska föreligga enligt direktivet inte är uppfyllda – oberoende av om köparen har fått varan? |
3) |
Utgör de omständigheterna, att de tidigare leverantörerna i leveranskedjan inte samarbetat med skattemyndigheterna och att varorna inte lastats, objektiva faktorer av vilka det framgår att den skattskyldiga personen visste eller borde ha vetat att den transaktion ur vilken vederbörande härledde rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt utgjorde ett led i ett skatteundandragande? |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/30 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Varas Cíveis de Lisboa (5a Vara Cível) (Portugal) den 4 april 2014 – João Filipe Ferreira da Silva e Brito m.fl. mot Portugisiska staten
(Mål C-160/14)
2014/C 175/37
Rättegångsspråk: portugisiska
Hänskjutande domstol
Varas Cíveis de Lisboa
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: João Filipe Ferreira da Silva e Brito m.fl.
Svarande: Portugisiska staten
Tolkningsfrågor
1) |
Ska rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarnas rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (1) och i synnerhet artikel 1.1 i direktivet, tolkas så att begreppet ”överlåtelse av en verksamhet” omfattar en situation där ett företag som är verksamt på charterflygmarknaden likvideras genom beslut av dess majoritetsägare, som i sin tur är ett företag som är verksamt i flygbranschen, och där moderföretaget i samband med likvidationen
|
2) |
Ska artikel 267 FEUF (f.d. artikel 234) tolkas så att Supremo Tribunal de Justiça, mot bakgrund av de faktiska omständigheter som redovisats i den föregående frågan och den omständigheten att de lägre nationella domstolsinstanserna som prövat målet hade meddelat motstridiga avgöranden, var skyldig att begära ett förhandsavgörande från Europeiska gemenskapernas domstol om tolkningen av begreppet ”överlåtelse av en verksamhet” i den mening som avses i artikel 1.1 i direktiv 2001/23/EG? |
3) |
Utgör gemenskapsrätten och i synnerhet de principer som Europeiska gemenskapernas domstol slog fast i domen i målet Köbler (2) rörande statens ansvar för skador som vållats enskilda på grund av att en nationell domstol som dömer i sista instans har åsidosatt gemenskapsrätten, hinder för att tillämpa en nationell bestämmelse enligt vilken det krävs att det skadevållande avgörandet har upphävts för att en skadeståndstalan mot staten ska kunna väckas? |
(1) EUT L 82, s. 16.
(2) C-224/01, EU:C:2003:513.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/31 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 7 april 2014 – Alfredo Rendón Marín mot Administración del Estado
(Mål C-165/14)
2014/C 175/38
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo, avdelningen för förvaltningsmål, rotel tre
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Alfredo Rendón Marín
Motpart: Administración del Estado
Tolkningsfråga
Kan en nationell lagstiftning, enligt vilken det inte är möjligt att bevilja uppehållstillstånd till en förälder till en medborgare i Europeiska unionen, vilken är minderårig och beroende av föräldern för sin försörjning, på grund av att föräldern har anmärkningar i belastningsregistret i ansökningslandet, trots att det medför att den minderårige måste avlägsnas från Europeiska unionen, eftersom hon eller han är tvungen att följa med föräldern, anses vara förenlig med artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tolkad mot bakgrund av de domar som meddelats den 19 oktober 2004 i mål C 200/02 (1) och den 8 mars 2011 i mål C 34/09 (2)?
(1) EU:C:2004:639.
(2) EU:C:2011:124.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/31 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 7 april 2014 – Grupo Itevelesa S.L. m.fl. mot Oca Inspección Técnica de Vehículos SA m.fl.
(Mål C-168/14)
2014/C 175/39
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo, Sala de lo Contencioso Administrativo, Sección Tercera
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Grupo Itevelesa S.L., Applus Iteuve Technology, Certio ITV S.L. och Asistencia Técnica Industrial SAE
Motparter: Oca Inspección Técnica de Vehículos SA och Generalidad de Cataluña
Tolkningsfrågor
1) |
Innebär artikel 2.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (1) att fordonsbesiktningsverksamhet som i enlighet med nationella bestämmelser bedrivs av privata företag under tillsyn av en medlemsstats myndigheter är utesluten från direktivets tillämpningsområde? |
2) |
Om föregående fråga ska besvaras nekande (det vill säga om fordonsbesiktningsverksamhet i princip ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2006/123/EG), kan då den grund för undantag som anges i artikel 2.2 i) i direktivet vara tillämplig på grund av att de privata företag som tillhandahåller tjänsten har befogenhet att som säkerhetsåtgärd besluta om körförbud för fordon som uppvisar sådana säkerhetsbrister att det skulle föreligga omedelbar fara om fordonet användes? |
3) |
Om direktiv 2006/123/EG är tillämpligt på fordonsbesiktningsverksamhet, medger en tolkning av nämnda direktiv i förening med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (2) (eller med motsvarande bestämmelse i det föregående direktivet 96/96/EG) under alla förhållanden att sådan verksamhet underkastas krav på ett föregående administrativt tillstånd? Påverkas svaret av det som EU-domstolen slog fast i punkt 26 i dom av den 22 oktober 2009 i mål C-438/08 (3)? |
4) |
Är nationella bestämmelser enligt vilka antalet tillstånd för att inrätta besiktningsstationer är beroende av innehållet i en områdesplan, i vilken den kvantitativa begränsningen motiveras bland annat med behovet av att säkerställa en lämplig geografisk täckning och tjänsternas kvalitet samt av att främja konkurrens mellan olika leverantörer, och som därför innehåller inslag av ekonomisk planering, förenlig med artiklarna 10 och 14 i direktiv 2006/123/EG och – om det direktivet inte är tillämpligt – med artikel 43 i EG fördraget (nu artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt)? |
(1) EUT L 376, s. 36.
(2) EUT L 141, s. 12.
(3) EU:C:2009:651
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/32 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Sección Tercera de la Audiencia Provincial de Castellón (Spanien) den 7 april 2014 – Juan Carlos Sánchez Morcillo och María del Carmen Abril García mot Banco Bilbao Vizcaya Argentaria, SA
(Mål C-169/14)
2014/C 175/40
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Audiencia Provincial de Castellón
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Juan Carlos Sánchez Morcillo och María del Carmen Abril García
Motpart: Banco Bilbao Vizcaya Argentaria, SA
Tolkningsfrågor
1) |
Utgör artikel 7.1 i direktiv 93/13/EEG( (1)), enligt vilken medlemsstaterna ska se till att det i konsumenternas intresse finns lämpliga och effektiva rättsmedel för att hindra fortsatt användning av oskäliga villkor i avtal som näringsidkare sluter med konsumenter, hinder för en processrättslig bestämmelse som artikel 695.4 i den spanska civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil), vilken reglerar möjligheten att överklaga beslut om invändning mot utmätning av intecknad eller pantsatt egendom och bara medger överklagande av beslut att avskriva målet eller att ett oskäligt avtalsvillkor inte ska tillämpas, men inte i andra fall, vilket får till direkt följd att utmätningsborgenären får överklaga när utmätningsgäldenärens invändning bifalls och domstolen beslutar att målet ska avskrivas eller att ett oskäligt avtalsvillkor inte ska tillämpas, men att den konsument som är utmätningsgäldenär inte får överklaga om domstolen ogillar hans invändning? |
2) |
Inom tillämpningsområdet för Europeiska unionens bestämmelser om konsumentskydd i direktiv 93/13/EEG, är en nationell bestämmelse som artikel 695.4 i den spanska civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) – vilken reglerar möjligheten att överklaga beslut om invändning mot utmätning av intecknad eller pantsatt egendom och bara medger överklagande av beslut att avskriva målet eller att ett oskäligt avtalsvillkor inte ska tillämpas, men inte i andra fall, vilket får till direkt följd att utmätningsborgenären får överklaga när utmätningsgäldenärens invändning bifalls och domstolen beslutar att målet ska avskrivas eller att ett oskäligt avtalsvillkor inte ska tillämpas, men att den konsument som är utmätningsgäldenär inte får överklaga om domstolen ogillar hans invändning – förenlig med principen om ett effektivt domstolsskydd, rätten till en rättvis rättegång och principen om parternas likställdhet som föreskrivs i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna( (2))? |
(1) () Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169)
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/33 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 16 januari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Audiencia Provincial de Salamanca – Spanien) – Josune Esteban Garcia mot Cachorros Plus CBF SCP
(Mål C-451/12) (1)
2014/C 175/41
Rättegångsspråk: spanska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/33 |
Beslut meddelat av domstolens(åttonde avdelningen) ordförande den 7 februari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Krajský súd v Prešove – Slovakien) – SKP k.s. mot Ján Bríla
(Mål C-460/12) (1)
2014/C 175/42
Rättegångsspråk: slovakiska
Domstolens (åttonde avdelningen) ordförande har beslutat att avskriva målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/33 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 31 januari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'instance d'Orléans – Frankrike) – Facet SA, BNP Paribas Personal Finance SA mot Saïda Bouchelaghem, Nathalie Cousin, Clémentine Benoni, Hili Aziz, Mohamed Zouhir, Jean Morel, Jalid Anissa, Marine Bourreau, Anthony Cartier, Patrick Rousselière, Karine Lenfant
(Mål C-298/13) (1)
2014/C 175/43
Rättegångsspråk: franska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/34 |
Beslut meddelat av domstolens ordförande den 16 januari 2014 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Brașov – Rumänien) – Imre Solyom, Luiza Solyom mot Direcţia Generală a Finanţelor Publice a Judeţului Brașov
(Mål C-444/13) (1)
2014/C 175/44
Rättegångsspråk: rumänska
Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.
Tribunalen
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/35 |
Tribunalens dom av den 10 april 2014 – Evropaïki Dynamiki mot kommissionen
(Mål T-340/09) (1)
((Upphandlingskontrakt avseende tjänster - Publikationsbyråns anbudsförfarande - Hjälp vid tillhandahållandet av publikations- och kommunikationstjänster i relation till webbplatsen CORDIS - Beslut att inte välja en anbudsgivares anbud och att tilldela andra anbudsgivare kontrakten - Placering av en anbudsgivares anbud på en viss plats i rangordningen - Motiveringsskyldighet - Artikel 148.1 och 148.3, genomförandebestämmelser - Uppenbart oriktig bedömning - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar))
2014/C 175/45
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (Aten, Grekland) (ombud: advokaterna N. Korogiannakis och M. Dermitzakis)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis S. Delaude och N. Bambara, därefter S. Delaude, biträdda av advokaten C. Erkelens)
Saken
Dels en talan om ogiltigförklaring av det beslut som Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer delgav sökanden genom skrivelse av den 9 juni 2009 att inte välja sökandens anbud, vilket hade lämnats med anledning av anbudsinfordran nr 10 017 (CORDIS), för del B (”redaktions- och publikationstjänster”), och del C (”tillhandahållande av nya tjänster avseende digital information”), och att välja sökandens anbud, vilket hade lämnats med anledning av samma anbudsinfordran, på tredje plats, för del E (”utveckling och upprätthållande av bastjänster”), dels en talan om skadestånd.
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE ska bära 90 procent av sina rättegångskostnader och ersätta 90 procent av Europeiska kommissionens rättegångskostnader. Europeiska kommissionen ska bära 10 procent av sina rättegångskostnader och ersätta 10 procent av Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/35 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Pico Food mot harmoniseringsbyrån (MILANÓWEK CREAM FUDGE)
(Mål T-623/11) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av MILANÓWEK CREAM FUDGE som gemenskapsvarumärke - De äldre nationella figurmärkena Original Sahne Muh-Muhs HANDGESCHNITTEN HANDGEWICKELT och SAHNE TOFFEE LUXURY CREAM FUDGE, vilka återger en ko - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Artiklarna 8.1 b och 76.1 i förordning (EG) nr 207/2009))
2014/C 175/46
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Pico Food GmbH (Tamm, Tyskland) (ombud: advokat M. Douglas)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: M. Vuijst och P. Geroulakos)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Bogumił Sobieraj (Milanówek, Polen) (ombud: advokaten O. Bischof)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 8 september 2011 (ärende R 553/2010-1) om ett invändningsförfarande mellan Pico Food GmbH och Bogumił Sobieraj.
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
Pico Food GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/36 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Comsa mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-144/12) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket COMSA - Det äldre företagsnamnet Comsa, SA - Relativt registreringshinder - Ett kännetecken som har använts i mer än bara lokal omfattning vilket inte har används i näringsverksamhet - Likhet mellan tjänsterna - Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009))
2014/C 175/47
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Comsa SA (Barcelona, Spanien) (ombud: inledningsvis advokaten M. Aznar Alonso, därefter advokaten A. Gómez López)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carrillo)
Motpart vid överklagandenämnden: Constructora de obras municipales, SA (COMSA) (Madrid, Spanien)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 10 januari 2012 (förenade målen R 518/2011 2 och R 795/2011 2), om ett invändningsförfarande mellan Comsa, SA och Constructora de obras municipales, SA (COMSA).
Domslut
1) |
Det beslut som meddelades av den andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 10 januari 2012 (förenade målen R 518/2011 2 och R 795/2011 2), om ett invändningsförfarande mellan Comsa, SA och Constructora de obras municipales, SA (COMSA), ogiltigförklaras i den del som det ogiltigförklarade det beslut som invändningsenheten hade antagit rörande tjänster i klass 42 och tillät registrering av det sökta varumärket för samma tjänster. |
2) |
Talan ogillas i övrigt. |
3) |
Comsa ska bära sina egna rättegångskostnader och tre fjärdedelar av harmoniseringsbyråns rättegångskostnader. Den sistnämnda ska bära en fjärdedel av sina egna rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/37 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Grekland mot kommissionen
(Mål T-150/12) (1)
((Statligt stöd - Räntefria lån, med statlig garanti, som de grekiska myndigheterna beviljat sammanslutningar av jordbrukskooperativ inom spannmålssektorn - Beslut i vilket stödet fastställs vara oförenligt med den inre marknaden - Motiveringsskyldighet - Fördel - Stöd som beviljas för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi))
2014/C 175/48
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: Republiken Grekland (ombud: I. Chalkias, X. Basakou och A. Vasilopoulou)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis S. Thomas och D. Triantafyllou, därefter M. Triantafyllou och P. Němečkova)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2012/320/EU av den 25 januari 2012 om det statliga stöd som Grekland beviljat spannmålsproducerande jordbrukare och spannmålskooperativ (EUT L 164, p. 10).
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
Republiken Grekland ska bära rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/37 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – EI du Pont de Nemours mot harmoniseringsbyrån
(Mål T-288/12) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av figurmärket ZYTeL - Det äldre gemenskapsordmärket ZYTEL och det notoriskt kända, i den mening som avses i artikel 6 bis i Pariskonventionen, varumärket ZYTEL - Relativa registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Skadlig inverkan på det äldre varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé - Artikel 8.5 i förordning nr 207/2009))
2014/C 175/49
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: EI du Pont de Nemours and Company (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: advokaten E. Armijo Chávarri)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Geroulakos)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Enrique Zueco Ruiz (Zaragoza, Spanien)
Saken
Talan mot det beslut som harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd meddelade den 29 mars 2012 (ärende R 464/2011-2) om ett invändningsförfarande mellan EI du Pont de Nemours and Company och Enrique Zueco Ruiz.
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
EI du Pont de Nemours and Company ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/38 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Elite Licensing mot harmoniseringsbyrån – Aguas De Mondariz Fuente del Val (elite BY MONDARIZ)
(Mål T-386/12) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket elite BY MONDARIZ - Äldre internationella och gemenskapsfigurmärken ELITE - Språk som används under överklagandeförfarandet - Frister - Överklagandets upptagande till sakprövning vid överklagandenämnden - Regel 48.2, regel 49.1 och regel 96.1 i förordning (EG) nr 2868/95 - Risk för förväxling föreligger inte - Känneteckenslikhet föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) no 207/2009 - Skadlig inverkan på renomméet - Artikel 8.5 i förordning nr 207/2009))
2014/C 175/50
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Elite Licensing Company SA (Fribourg, Schweiz) (ombud: advokaten J. Albrecht)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carrillo)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Aguas De Mondariz Fuente del Val, SL (Mondariz, Spanien) (ombud: advokaten T. Andrade Boué)
Saken
Ogiltigförklaring av beslut R 9/2011, som meddelades av harmoniseringsbyråns femte överklagandenämnd den 6 juni 2012 i ett ogiltighetsförfarande mellan Elite Licensing Company SA och Aguas de Mondariz Fuente del Val, SL.
Domslut
1) |
Beslut R 9/2011, som meddelades av femte överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 6 juni 2012 i ett ogiltighetsförfarande mellan Elite Licensing Company SA och Aguas de Mondariz Fuente del Val ogiltigförklaras. |
2) |
Harmoniseringsbyrån ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Elite Licensing Companys rättegångskostnader. |
3) |
Aguas de Mondariz Fuente del Val ska bära sina rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/38 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – CITEB och Belgo Metal mot parlamentet
(Mål T-488/12) (1)
((Offentlig upphandling av byggentreprenader - Anbudsförfarande - Renoverings- och utbyggnadsarbeten vid Eastman-byggnaden i Bryssel - Avslag på en anbudsgivarens anbud - Överlämnande av utvärderingskommitténs rapport - Motiveringsskyldighet))
2014/C 175/51
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: CITEB et Belgo Metal (Schaerbeek, Belgien) och Belgo-Metal (Wetteren, Belgien) (ombud: advokaten R. Simar)
Svarande: Europaparlamentet (ombud: F. Poilvache och L. Fedel)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av dels parlamentets beslut av den 7 och den 18 september 2012 om att förkasta sökandenas anbud inom ramen för anbudsförfarandet INLO.AO-2012-005-BRU-UPIB-02, avseende utförandet av renoverings- och utbyggnadsarbeten vid Eastman-byggnaden i Bryssel (EUT 2012/S 95-156362), dels beslutet att tilldela en annan anbudsgivare kontraktet
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
Cit Blaton SA (CITEB) och Belgo-Metal ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/39 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Farmaceutisk Laboratorium Ferring mot harmoniseringsbyrån – Tillotts Pharma (OCTASA)
(Mål T-501/12) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket OCTASA - De äldre nationella ordmärkena PENTASA - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))
2014/C 175/52
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Farmaceutisk Laboratorium Ferring A/S (Köpenhamn, Danmark) (ombud: inledningsvis I. Fowler, solicitor, samt advokaterna A. Renck och J. Fuhrmann, därefter av I. Fowler och A. Renck samt advokaten D. Slopek)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Tillotts Pharma AG (Ziefen, Schweiz) (ombud: T. Alkin, barrister)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 6 september 2012 (ärende R 1214/2011-4) om ett invändningsförfarande mellan Farmaceutisk Laboratorium Ferring A/S och Tillotts Pharma AG.
Domslut
1) |
Det beslut som meddelats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 6 september 2012 (ärende R 1214/2011-4) ogiltigförklaras. |
2) |
Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Farmaceutisk Laboratorium Ferring A/S:s rättegångskostnader. |
3) |
Tillotts Pharma AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Farmaceutisk Laboratorium Ferrings rättegångskostnader. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/40 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – Ferring mot harmoniseringsbyrån – Tillotts Pharma (OCTASA)
(Mål T-502/12) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsaförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket OCTASA - Äldre nationella, Benelux och internationella ordmärken PENTASA och OCTOSTIM - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))
2014/C 175/53
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Ferring (Haarlem, Nederländerna) (ombud: I. Fowler, solicitor, advokaterna A. Renck och J. Fuhrmann, därefter I. Fowler, A. Renck och D. Slopek)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Tillotts Pharma AG (Ziefen, Schweiz) (ombud: T. Alkin, barrister)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 6 september 2012 (ärende R 1216/2011 4) om ett invändningsförfarande mellan Ferring BV och Tillotts Pharma AG.
Domslut
1) |
Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 6 september 2012 (ärende R 1216/2011 4) ogiltigförklaras. |
2) |
Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av rättegångskostnaderna för Ferring BV. |
3) |
Tillotts Pharma AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av rättegångskostnaderna för Ferring BV. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/40 |
Tribunalens dom av den 11 april 2014 – Olive Line International mot harmoniseringsbyrån (OLIVE LINE)
(Mål T-209/13) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket OLIVE LINE - Absolut registreringshinder - Ej särskiljbar - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))
2014/C 175/54
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Olive Line International, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten M. Aznar Alonso)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: Ó. Mondéjar Ortuño)
Saken
Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 31 januari 2013 (ärende R 1447/2012-1) angående en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurkännetecknet OLIVE LINE.
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
Olive Line International, SL ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/41 |
Tribunalens dom av den 9 april 2014 – MHCS mot harmoniseringsbyrån – Ambra (DORATO)
(Mål T-249/13) (1)
((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket DORATO - Äldre gemenskapsfigurmärken och nationella figurmärken som föreställer en flaskhalsetikett - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Regel 50.1 i förordning (EG) nr 2868/95))
2014/C 175/55
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: MHCS (Épernay, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Boutron, N. Moya Fernández och L.-É. Balleydier)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock, N. Bambara och A. Folliard-Monguiral)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Ambra S.A. (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten M. Kaczan-Parchimowicz)
Saken
Talan väckt mot det beslut harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd fattade den 19 februari 2013 (ärende R 1877/2011-2) om ett invändningsförfarande mellan MHCS och Ambra S.A.
Domslut
1) |
Talan ogillas. |
2) |
MHCS ska ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de nödvändiga kostnader som uppkommit för Ambra S.A. med anledning av förfarandet vid överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/41 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 – CNIEL mot kommissionen
(Mål T-293/09) (1)
((Statligt stöd - Regelverk för aktiviteter som yrkesgrupper som är erkända på jordbruksområdet i Frankrike utför till förmån för de medlemmar som finns representerade inom jordbrukets produktionsgrenar - Finansiering genom frivilliga bidrag som har gjorts obligatoriska - Beslut i vilket stödordningen förklaras vara förenlig med den gemensamma marknaden - Återkallande av beslutet - Anledning saknas att döma i saken))
2014/C 175/56
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Centre national interprofessionnel de l'économie laitière (CNIEL) (Paris, Frankrike) (ombud: inledningsvis företrädd av A. Cabanes och V. Kostrzewski-Pugnat, därefter av A. Cabanes, A.-C. Jeux och L. Sersiron och slutligen av A. Cabanes, L. Sersiron och M. Spy, samtliga advokater)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis B. Stromsky och C. Urraca Caviedes, därefter B. Stromsky och S. Thomas och slutligen B. Stromsky)
Saken
Ansökan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K (2008) 7846 slutlig av den 10 december 2008 om statligt stöd nr 561/2008 angående regelverket för aktiviteter som yrkesgrupper som är erkända på jordbruksområdet i Frankrike utför till förmån för de medlemmar som finns representerade inom jordbrukets produktionsgrenar
Avgörande
1) |
Det finns inte längre någon anledning att döma i saken i förevarande mål. |
2) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/42 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 – CNIPT mot kommissionen
(Mål T-302/09) (1)
((Statligt stöd - Ramstödordning avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna - Finansiering genom frivilliga avgifter som gjorts obligatoriska - Beslut vari det fastställs att stödordningen är förenlig med den gemensamma marknaden - Återkallande av beslutet - Anledning saknas att döma i saken))
2014/C 175/57
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Comité national interprofessionnel de la pomme de terre (CNIPT) (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna V. Ledoux och B. Néouze)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis B. Stromsky och C. Urraca Caviedes, därefter B. Stromsky och S. Thomas och slutligen M. Stromsky)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 7846 slutlig av den 10 december 2008, angående statligt stöd nr 561/2008 om ramstödordningen avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna.
Avgörande
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken. |
2) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/43 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 – Val’hor mot kommissionen
(Mål T-306/09) (1)
((Statligt stöd - Ramstödordning avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna - Finansiering genom frivilliga avgifter som gjorts obligatoriska - Beslut vari det fastställs att stödordningen är förenlig med den gemensamma marknaden - Beslutet återkallat - Anledning saknas att döma i saken))
2014/C 175/58
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Val’hor (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna V. Ledoux och B. Néouze)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis B. Stromsky och C. Urraca Caviedes, därefter B. Stromsky och S. Thomas, och slutligen B. Stromsky)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K (2008) 7846 slutlig av den 10 december 2008, angående statligt stöd nr 561/2008 om ramstödordningen avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna.
Avgörande
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken. |
2) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/43 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 – Onidol mot kommissionen
(Mål T-313/09) (1)
((Statligt stöd - Ramstödordning avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna - Finansiering genom frivilliga avgifter som gjorts obligatoriska - Beslut vari stödordningen förklaras förenlig med den inre marknaden - Beslutet har återkallats - Anledning saknas att döma i saken))
2014/C 175/59
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Organisation nationale interprofessionnelle des graines et fruits oléagineux (Onidol) (Paris, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaterna B. Le Bret och L. Olza Moreno, därefter advokaterna B. Le Bret och C. Renner)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis B. Stromsky och C. Urraca Caviedes, sedan B. Stromsky och S. Thomas och slutligen B. Stromsky)
Saken
Ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 7846 slutlig av den 10 december 2008, i vilket förklaras att ramstödordningen avseende aktiviteter utförda av i Frankrike erkända branschorganisationer för jordbrukare, i form av stöd till teknisk assistans, kvalitetsprodukter från jordbruket, forskning och utveckling samt till marknadsföring till förmån för medlemmarna av de företrädda jordbruksgrenarna, och som finansieras genom ”frivilliga avgifter som gjorts obligatoriska” utgör ett stöd som är förenligt med den gemensamma marknaden (statligt stöd N 561/2008 – Frankrike)
Avgörande
1) |
Det saknas anledning att döma i saken i förevarande mål. |
2) |
Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/44 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 – Intercéréales och Grossi mot kommissionen
(Mål T-314/09) (1)
((Statligt stöd - Regelverket för aktiviteter som utförs av branschorganisationer inom jordbrukssektorn som är erkända i Frankrike till förmån för medlemmarna av de jordbruksorganisationer som representeras - Finansiering genom frivilliga avgifter som gjorts obligatoriska - Beslut i vilket stödordningen fastställs vara förenligt med den gemensamma marknaden - Återkallelse av beslutet - Anledning saknas att döma i saken))
2014/C 175/60
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Intercéréales (Paris, Frankrike) och Alain Grossi (Nìmes, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaterna B. Le Bret och L. Olza Moreno, därefter advokaterna B. Le Bret och C. Renner)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis B. Stromsky och C. Urraca Caviedes, därefter B. Stromsky och S. Thomas samt slutligen B. Stromsky)
Saken
Ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 7846 slutlig av den 10 december 2008 om statligt stöd N 561/2008 avseende regelverket för aktiviteter som utförs av branschorganisationer inom jordbrukssektorn som är erkända i Frankrike till förmån för medlemmarna av de jordbruksorganisationer som representeras.
Avgörande
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken |
2) |
Europeiska kommissionen ska bära rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/44 |
Tribunalens beslut av den 31 mars 2014 – SACBO mot kommissionen och INEA
(Mål T-270/13) (1)
((Talan om ogiltigförklaring - Finansiellt stöd från gemenskapen till projekt av gemensamt intresse på området för transeuropeiska transport- och energinät - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas - Förberedande rättsakt - Avvisning))
2014/C 175/61
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Società per l'aeroporto civile di Bergamo-Orio al Serio SpA (SACBO SpA) (Grassobbio, Italien) (ombud: advokaterna M. Muscardini och G. Greco)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Hottiaux och E. Montaguti) och Genomförandeorganet för innovation och nätverk (INEA) (ombud: I. Ramallo och advokaterna M. Merola, C. Santacroce och L. Armati)
Saken
Talan om ogiltigförklaring av det beslut som Genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet (TEN-TEA) fattade den 18 mars 2013, avseende vissa kostnader bestridda i samband med genomförandet av en studie avseende intermodal utveckling av flygplatsen Bergamo-Orio al Serio, sedan kommissionen beviljat ekonomiskt gemenskapsstöd till Ente Nazionale per l’Aviazione Civile (ENAC, nationell myndighet för italienskt civilflyg)
Avgörande
1) |
Talan avvisas. |
2) |
Det finns inte längre anledning att pröva Republiken Polens interventionsansökan. |
3) |
Società per l’aeroporto civile di Bergamo-Orio al Serio SpA (SACBO SpA) ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta de rättegångskostnader som Europeiska kommissionens och Genomförandeorganet för innovation och nätverk (INEA) har haft. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/45 |
Beslut meddelat av domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder den 4 februari 2014 – Serco Belgium m.fl. mot kommissionen
(Mål T-644/13 R)
((Interimistiskt förfarande - Offentlig upphandling - Anbudsförfarande - Förkastande av en anbudsgivares anbud - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Fumus boni juris))
2014/C 175/62
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Serco Belgium SA (Bryssel, Belgien); SA Bull NV (Bryssel) och Unisys Belgium SA (Bryssel) (ombud: advokaterna V. Ost och M. Vanderstraeten)
Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Delaude, L. Cappelletti och F. Moro)
Saken
Ansökan om, för det första, uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut av den 30 oktober 2013 genom vilket det anbud som sökandekonsortiet hade avgett i det offentliga anbudsförfarandet DIGIT/R2/PO/2012/026 – ITIC SM avseende förvaltning av IT-tjänster för den integrerade och konsoliderade IT-miljön för bordsdatorer vid Europeiska kommissionen förkastades (EUT 2012/S 69 – 112095) och ett annat konsortium tilldelades kontraktet, för det andra, förklaring om att kommissionen tills vidare inte får ingå det aktuella ramavtalet eller särskilda kontrakt enligt nämnda ramavtal och, för det tredje, beviljande av andra lämpliga interimistiska åtgärder.
Avgörande
1) |
Ansökan om interimistiska åtgärder avslås. |
2) |
Frågan om rättegångskostnader anstår. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/46 |
Talan väckt den 7 mars 2014 – ANKO mot kommissionen
(Mål T-154/14)
2014/C 175/63
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: ANKO Anonymos Etairia Antiprosopeion, Emporiou kai Viomichanias (Aten, Grekland) (ombud: advokaten B. Christianos)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att det totala belopp på 185 664,10 euro, som kommissionen redan har utbetalat till sökanden för projektet OASIS, och det totala belopp på 465 062,84 euro, som kommissionen redan har utbetalat till sökanden för projektet PERFORM, utgör stödberättigande utgifter, |
— |
fastställa att det belopp på 1 824,05 euro, som kommissionen inte har utbetalat for projektet OASIS, och det belopp på 637 117,17 euro, som kommissionen inte har utbetalat i ekonomiskt stöd till förmån för projektet PERFORM, utgör stödberättigande utgifter som kommissionen således ska utbetala till ANKO, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan avser kommissionens ansvar enligt artikel 272 FEUF for avtal nr 215 754 och avtal nr 215 952, vilka avser genomförande av projekten OASIS och PERFORM.
Sökanden hävdar närmare bestämt att kommissionen, trots att sökanden har uppfyllt sina avtalsförpliktelser, i strid mot ovannämnda avtal, principen om skydd för berättigade förväntningar, förbudet mot rättsmissbruk och proportionalitetsprincipen har krävt återbetalning från sökanden av de belopp som utbetalats till ANKO på den grunden att utgifterna inte är stödberättigande och har underlåtit att utbetala det ekonomiska stödet till sökanden. Sökanden gör därmed, för det första, gällande att kommissionen har åsidosatt sina avtalsförpliktelser gentemot ANKO genom att, vad avser nästan hela det ekonomiska stödet från kommissionen för projekten OASIS och PERFORM, bestrida att det är fråga om stödberättigande utgifter. För det andra gör sökanden gällande att återkravet, vad avser samtliga belopp, är oproportionerligt och rättsstridigt.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/46 |
Talan väckt den 7 mars 2014 – ANKO mot kommissionen
(Mål T-155/14)
2014/C 175/64
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: ANKO Anonymos Etairia Antiprosopeion, Emporiou kai Viomichanias (Aten, Grekland) (ombud: advokaten B. Christianos)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att det totala beloppet på 325 823,16 euro som kommissionen återkrävt i form av icke stödberättigade utgifter, vilket belopp redan har utbetalats till sökanden inom ramen för projektet PERSONA, samt det totala beloppet på 290 747,45 euro, som kommissionen har återkrävt i form av icke stödberättigade utgifter, vilket belopp redan har utbetalats inom ramen för projektet TERREGOV, utgör ersättningsgilla utgifter, |
— |
fastställa att beloppet på 6 752,74 euro utgör stödberättigade utgifter som ANKO bestritt inom ramen för projektet PERSONA och att kommissionen följaktligen är skyldig att utge detta belopp till ANKO, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Talan avser kommissionens ansvar enligt artikel 272 FEUF för kontrakten a) nr 045 459 och b) nr 507 749, vilka syftar till att genomföra om projekten a) PERSONA och b) TERREGOV.
Sökanden gör närmare bestämt gällande att kommissionen – trots att företaget uppfyllt sina skyldigheter enligt kontraktet – i strid med ovannämnda kontrakt, principen om berättigade förväntningar, förbudet mot missbruk av rättigheter och proportionalitetsprincipen, har återkrävt belopp som utbetalats till ANKO i den mån de avser att täcka icke stödberättigade utgifter. Sökanden gör därför för det första gällande att kommissionen har brutit mot sina avtalsförpliktelser gentemot ANKO genom att förklara samtliga belopp som utbetalats till företaget inom ramen för projekten PERSONA och TERREGOV som icke stödberättigade och genom att kräva tillbaka dessa såsom felaktigt utbetalda belopp. För det andra hävdas att det är oproportionerligt och otillbörligt att kräva tillbaka samtliga dessa belopp.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/47 |
Talan väckt den 7 mars 2014 – ANKO mot kommissionen och AER
(Mål T-165/14)
2014/C 175/65
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Sökande: ANKO Anonymos Etairia Antiprosopeion, Emporiou kai Viomichanias (Athen, Grekland) (ombud: advokaten B. Christianos)
Svarande: kommissionen och Genomförandeorganet för forskning (REA)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
fastställa att den innehållna betalning, som beslutats och vidmakthållits av REA på uppdrag av kommissionen, ska utbetalas till sökanden för dennes deltagande i projektet ”Emergency support system (ESS)” och att den innehållna betalningen utgör ett åsidosättande av kommissionens avtalsförpliktelser, |
— |
fastställa att det belopp om 125 253,82 euro som kommissionen fortsätter att inte vilja utbetala för sökandens deltagande i projektet ”Emergency support system (ESS)” avser ersättningsgilla kostnader och följaktligen förplikta kommissionen att utbetala beloppet till ANKO, |
— |
fastställa att det totala belopp om 216 172,68 euro som kommissionen redan har utbetalat till sökanden för dess deltagande i ESS-projektet motsvarar ersättningsgilla kostnader, |
— |
förplikta REA och kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader. |
Grunder och huvudargument
Förevarande talan gäller det ansvar som åvilar REA och kommissionen enligt artikel 272 FEUF för avtal nr 217 951 om genomförande av ESS-projektet.
Sökanden har närmare bestämt anfört att REA, som agerar på uppdrag av kommissionen, har ställt in betalningen till ANKO utan att ha rätt att göra detta och i strid med avtalet om ESS-projektet. Sökanden menar också att genom att försöka att tillämpa ”extrapolerings”-metoden har kommissionen – utan rättsligt stöd och i strid med såväl avtalet som tillämplig rätt – ifrågasatt att samtliga kostnader som ANKO haft för ESS-projektet skulle vara ersättningsgilla.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/48 |
Talan väckt den 19 mars 2014 – Compagnie des gaz de pétrole Primagaz SA mot harmoniseringsbyrån – Reeh (PRIMA KLIMA)
(Mål T-195/14)
2014/C 175/66
Ansökan är avfattad på franska
Parter
Sökande: Compagnie des gaz de pétrole Primagaz SA (Paris, Frankrike) (ombud: advokaten D. Régnier)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Motpart vid överklagandenämnden: Gerhard Reeh (Radnice, Tjeckien)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 7 januari 2014 i ärende R 2304/2012-1. |
Grunder och huvudargument
Sökande av gemenskapsvarumärke: Gerhard Reeh
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärke innehållande orden PRIMA KLIMA för varor och tjänster i klasserna 11 och 42
Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden
Varumärke eller kännetecken som åberopats: Figurmärke innehållande ordet PRIMAGAZ samt de nationella ordmärkena PRIMALOTISSEMENT, PRIMACOMPTEUR, PRIMAVILLAGE, PRIMAFAMILLE, PRIMAPAC, PRIMAENERGY, PRIMA CHAUFFAGE, PRIMA CLIM, PRIMAGRILL och PRIMAWATT, för varor i klass 11
Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet
Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 1b i förordning nr 207/2009
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/48 |
Talan väckt den 8 april 2014– Gmina Miasto Gdynia och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo mot kommissionen
(Mål T-215/14)
2014/C 175/67
Rättegångsspråk: polska
Parter
Sökande: Gmina Miasto Gdynia (Gdynia, Polen) och Port Lotniczy Gdynia Kosakowo sp. z o.o. (Gdynia) (ombud: advokten T. Koncewicz)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 11 februari 2004 i ärende SA. 35 388 om att förplikta Polen att återkräva statligt stöd som felaktigt utbetalats till flygplatsen Gdynia-Kosakowo, |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.
1. |
Första grunden:
|
2. |
Andra grunden:
|
3. |
Tredje grunden:
|
4. |
Fjärde grunden:
|
5. |
Femte grunden:
|
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/49 |
Talan väckt den 2 april 2014 – Regione autonoma della Sardegna mot kommissionen
(Mål T-219/14)
2014/C 175/68
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Regione autonoma della Sardegna (ombud: advokaterna T. Ledda, S. Sau, G. Roberti, G. Bellitti och I. Perego)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen
— |
helt eller delvis ska ogiltigförklara det angripna beslutet i den mån
|
— |
med tillämpning av artikel 277 FEUF förklara att artikel 4 f i beslut 2012/21/EU och punkt 9 i Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (2011) är olaglig och icke tillämplig, samt |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Denna talan riktar sig mot Europeiska kommissionens beslut av den 22 januari 2014 rörande stödåtgärderna SA.32014 (2011/C), SA.32015 (2011/C) och SA.32016 (2011/C), som regionen Sardinien har vidtagit till förmån för Saremar. Enligt detta beslut är det stöd som sökanden beviljat Saremar – för att utföra en tjänst av allmänintresse avseende färjetrafik mellan Sardinien och kontinenten, som genomfördes 2011-2012, i syfte att optimera den ekonomiska tillgängligheten för användarna – oförenligt med den inre marknaden.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.
1. |
Kommissionen åsidosatte artikel 106.2 FEUF genom att göra en felaktig bedömning av omständigheterna och genom att inte tillräckligt motivera sitt beslut. Efter att felaktigt ha definierat Saremars skyldigheter avseende offentliga tjänster gjorde kommissionen inte bara en uppenbart felaktig bedömning, utan prövade också innehållet i medlemsstatens beslut, vilket innebär en inblandning i medlemsstatens ekonomiskpolitiska och sociala val. |
2. |
Kommissionen åsidosatte artiklarna 107.1 och 106.2 FEUF när den fastställde att de villkor som uppställdes i målet Altmark inte var uppfyllda i förevarande fall. I detta hänseende gjorde kommissionen en felaktig bedömning av omständigheterna och motiverade inte tillräckligt sitt beslut när den bland annat fastställde att marknaden erbjöd lämpliga och tillräckliga garantier för att uppfylla det behov av offentliga tjänster som definierats av regionen. |
3. |
Kommissionen åsidosatte dessutom artikel 106.2 FEUF samt beslut nr 2005/824/EG och beslut nr 2012/21/EU, gjorde en felaktig bedömning av omständigheterna och motiverade inte tillräckligt sitt beslut i den mån kommissionen fastställde (i) att beslut 2005/824/EG inte var tillämpligt i tiden och (ii) att de principer som anges i besluten i vart fall inte var tillämpliga i förevarande fall. |
4. |
Kommissionen åsidosatte artikel 106.2 FEUF, gjorde en felaktig bedömning av omständigheterna och motiverade inte tillräckligt sitt beslut i den mån den klassificerade bolaget Saremar som ett företag i svårigheter i den mening som avses i EU:s riktlinjer för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. |
5. |
Kommissionen åsidosatte artikel 106.2 FEUF genom att göra en felaktig bedömning av omständigheterna och en felaktig rättstillämpning i den mån som den fastställde att villkoren för att en åtgärd ska vara tillåten enligt Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (2011) inte var uppfyllda. |
6. |
Kommissionen åsidosatte slutligen artikel 107.1 FEUF och gjorde en felaktig bedömning av omständigheterna och en felaktig rättslig bedömning av typen av rekapitalisering av bolaget Saremar som regionen Sardinien genomfört, när den fastställde att regionen gav Saremar en fördel och fastställde att den i vart fall inte var förenlig med principen om en investerare i en marknadsekonomi. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/50 |
Talan väckt den 2 april 2014 – Saremar mot kommissionen
(Mål T-220/14)
2014/C 175/69
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Saremar – Sardegna Regionale Marittima SpA (Cagliari, Italien) (ombud: advokaterna G. Roberti, G. Bellitti och I. Perego)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
helt eller delvis ogiltigförklara det angripna beslutet i den del som det
|
— |
fastställa med stöd av artikel 277 FEUF att artikel 4 f i beslut 2012/21/EU och punkt 9 i Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (2011) är rättsstridiga och att de inte ska tillämpas, |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Grunderna och huvudargumenten är desamma som dem som åberopats i mål T-219/14, Regione autonoma della Sardegna mot kommissionen.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/51 |
Talan väckt den 10 april 2014 – Deluxe Laboratories mot harmoniseringsbyrån (deluxe)
(Mål T-222/14)
2014/C 175/70
Ansökan är avfattad på spanska
Parter
Sökande: Deluxe Laboratories, Inc. (Burbank, Amerikas förenta stater) (ombud: advokaten S. Serrat Viñas)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 22 januari 2014 i ärende R 1250/2013-2, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärke med ordelementet ”deluxe” för varor och tjänster i klasserna 9, 35, 37, 39, 40, 41, 42 och 45 – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 11 253 044
Granskarens beslut: Avslag på ansökan.
Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.
Grunder:
— |
åsidosättande av artikel 75 i förordning nr 207/2009, |
— |
åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009, |
— |
åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009, |
— |
åsidosättande av artikel 7.3 i förordning nr 207/2009, och |
— |
åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar, förvärvade rättigheter och gemenskapsrättsakternas legalitet. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/52 |
Tribunalens beslut av den 1 april 2014 – Hangzhou Zhejiang University Sunny Energy Science and Technology mot kommissionen
(Mål T-144/13) (1)
2014/C 175/71
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/52 |
Tribunalens beslut av den 1 april 2014 – Ningbo Qixin Solar Electrical Appliance mot kommissionen
(Mål T-145/13) (1)
2014/C 175/72
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/52 |
Tribunalens beslut av den 1 april 2014 – Zhejiang Sunflower Light Energy Science & Technology mot kommissionen
(Mål T-146/13) (1)
2014/C 175/73
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
(1) EUT C ##
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/52 |
Tribunalens beslut av den 1 april 2014 – Zhejiang Yuhui Solar Energy Source mot kommissionen
(Mål T-147/13) (1)
2014/C 175/74
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/53 |
Tribunalens beslut av den 2 april 2014 Lesaffre et Compagnie mot harmoniseringsbyrån – Louis Baking Company (BAKING CENTER BY TECHNOLINE)
(Mål T-575/13) (1)
2014/C 175/75
Rättegångsspråk: franska
Ordföranden på sjätte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.
Personaldomstolen
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/54 |
Talan väckt den 17 februari 2014 – ZZ mot kommissionen
(Mål F-14/14)
2014/C 175/76
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten A. Carrozzini)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Talan om ogiltigförklaring av beslut om återbetalning av vissa belopp som dragits från sökandens invaliditetsersättning för april–september 2013.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara besluten, vilka ingår i sökandens pensionsbesked för april–september 2013, att för dessa månader göra avdrag i den pensionsersättning som sökanden hade rätt till med 504,67 euro för april, 504,72 euro för maj och 508,38 euro för månaderna juni, juli, augusti respektive september. |
— |
vid behov ogiltigförklara besluten, oavsett i vilken form de fattats, att avslå klagomålen av den 16 juli 2013 och den 7 oktober 2013 mot ovannämnda beslut; |
— |
ogiltigförklara alla beslut som fattats i skrivelsen av den 24 oktober 2013, med angivelsen ”Ref. Ares(2013)3327388 – 24.10.2013” i översta högra hörnet på första sidan, |
— |
ogiltigförklara alla beslut som fattats i skrivelsen av den 17 maj 2013, |
— |
förplikta kommissionen att till sökanden betala följande belopp: 1) 504,67 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 maj 2013 till betalning sker, 2) 504,72 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 juni 2013 till betalning sker, 3) 508,38 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 juli 2013 till betalning sker, 4) 508,38 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 augusti 2013 till betalning sker, 5) 508,38 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 september 2013 till betalning sker, 6) 508,38 euro jämte ränta på 10 procent per år med årlig kapitalisering från den 1 oktober 2013 till betalning sker, och |
— |
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/54 |
Talan väckt den 24 februari 2014 – ZZ mot kommissionen
(Mål F-16/14)
2014/C 175/77
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten S. Orlandi)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av beslutet om överföring av sökandens pensionsrättigheter till unionens pensionssystem vilket tillämpar de nya genomförandebestämmelserna för artiklarna 11 och 12 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
fastställa att artikel 9 i de allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är olaglig, |
— |
ogiltigförklara beslutet av den 24 maj 2013 att förbättra de pensionsrättigheter som sökanden hade förvärvat innan sökande trädde i tjänst inom ramen för överföringen av dessa rättigheter till Europeiska unionens pensionssystem, med tillämpning av de allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna den 3 mars 2011m, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/55 |
Talan väckt den 10 mars 2014 – ZZ mot EESK
(Mål F-20/14)
2014/C 175/78
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten N. Nikolajsen)
Svarande: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av EESK:s beslut att avslå sökandens ansökan om förtidspensionering, utan minskning av pensionen i enlighet med artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara EESK:s beslut att för år 2013 inte bevilja sökanden förmånen enligt artikel 9.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna i den version som var tillämplig fram till den 31 december 2013. |
— |
förplikta EESK att ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/55 |
Talan väckt den 21 mars 2014 – ZZ mot harmoniseringsbyrån
(Mål F-24/14)
2014/C 175/79
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: (ombud: advokaten H. Tettenborn)
Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av sökandens betygsrapport för tiden mellan den 1 oktober 2011 och den 31 december 2012 samt skadeståndstalan.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara sökandens betygsrapport för tiden mellan den 1 oktober 2011 och den 31 december 2012, vilken upprättades och undertecknades av betygsättaren, |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att utge ersättning enligt personaldomstolens bedömning – inte under 500 euro – till sökanden för den ideella skada som denne lidit till följd av den angripna betygsrapporten |
— |
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/56 |
Talan väckt den 24 mars 2014 – ZZ mot parlamentet
(Mål F-26/14)
2014/C 175/80
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaterna L. Levi, C. Bernard-Glanz och A. Tymen)
Svarande: Europaparlamentet
Saken och beskrivning av tvisten
Yrkande om ogiltigförklaring av beslutet att avslå sökandens begäran om bistånd på grund av mobbning.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara det tysta beslutet att avslå sökandens begäran om bistånd av den 13 februari 2013, |
— |
ogiltigförklara beslutet av den 18 december 2013 att avslå sökandens klagomål av den 26 augusti 2013, |
— |
tillerkänna sökanden skadestånd som ersättning för skada med ett belopp om 7 500 euro för materiell skada och ett belopp om 50 000 euro för ideell skada, |
— |
förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna. |
10.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 175/56 |
Talan väckt den 28 mars 2014 – ZZ mot kommissionen
(Mål F-30/14)
2014/C 175/81
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: ZZ (ombud: advokaten V. Wellens)
Svarande: Europeiska kommissionen
Saken och beskrivning av tvisten
Ogiltigförklaring av beslutet att såsom disciplinåtgärd flytta ned sökanden till en lägre lönegrad.
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att personaldomstolen ska
— |
ogiltigförklara beslutet om nedflyttning av sökanden till en lägre lönegrad på grund av sökandens underlåtelse att till kommissionen anmäla att vederbörande, utöver de familjetillägg för barn som anges i artikel 67.2 i tjänsteföreskrifterna, även erhöll ett likartat nationellt tillägg, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |