21.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 376/3

Mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9–10 december 2013

2013/C 376/05

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ERINRAR OM att enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder, att unionens insatser ska komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, samt att unionen också ska främja samarbete mellan medlemsstaterna på folkhälsoområdet och vid behov stödja deras insatser, med full respekt för medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård,

ERINRAR OM att rådet i sina slutsatser om moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem, som antogs den 6 juni 2011, uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att inleda en reflektionsprocess under ledning av arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå i syfte att fastställa effektiva sätt att investera i hälsa för att därigenom försöka uppnå moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem,

3.	ERINRAR OM åtagandet att nå Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet samordningen av nationella insatser under den årliga cykeln för samordning av den ekonomiska politiken, dvs. den europeiska planeringsterminen,

ERINRAR OM att de utmaningar, mål och principer som identifieras i vitboken Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013, som antogs av kommissionen den 23 oktober 2007 och bekräftades genom rådets slutsatser av den 5–6 december 2007, fortfarande är giltiga och bidrar till att Europa 2020-målet uppnås,

ERINRAR OM rådets slutsatser ”Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning” (1), rådets slutsatser ”Den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten inom ramen för den europeiska planeringsterminen” av den 28 februari 2013 (2) och godkännandet av rapporten från kommittén för socialt skydd om socialpolitiska reformer för tillväxt och sammanhållning i samband med utvärderingen av den europeiska planeringsterminen 2013 när det gäller sysselsättning och socialpolitik av den 15 oktober 2013 (3),

NOTERAR de framsteg som gjorts i reflektionsprocessen, i form av integrering av hälso- och sjukvård i övrig politik inom ramen för genomförandet av Europa 2020-strategin, identifiering av områden för eventuellt närmare samarbete mellan medlemsstaterna, utbyte av bästa praxis och utveckling i riktning mot ett mer samordnat samarbete på EU-nivå för att medlemsstaterna vid behov ska få stöd i sina insatser för att säkerställa att de nationella hälso- och sjukvårdssystemen klarar framtida utmaningar,

VÄLKOMNAR det pågående arbetet med reflektionsprocessen om de fem fastställda målen:

—	förstärkning av lämplig hälso- och sjukvårdsrepresentation inom ramen för Europa 2020-strategin och i arbetet med den europeiska planeringsterminen,

—	definition av framgångsrika sätt att effektivt använda strukturfonderna för hälsoinvesteringar,

—	kostnadseffektiv användning av läkemedel,

—	integrerade vårdmodeller och bättre sjukhusförvaltning,

—	mätning och övervakning av hälsoinvesteringarnas effektivitet,

SOM BEAKTAR ATT

hälso- och sjukvårdsfrågor under de första tre europeiska planeringsterminerna har spelat en allt viktigare roll och hänvisningarna till reformer av hälso- och sjukvårdssystemen har förändrats både när det gäller tonen och sammanhanget, med det dubbla målet att säkra lika och allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och en finansiering som bygger på solidaritetsprincipen och en effektivare användning av offentliga resurser, vilket nu ingår som ett politiskt mål i kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2013,

människors hälsa, förutom att den har ett egenvärde, kan ha ett positivt inflytande på ekonomiska resultat så som tillgång till arbetskraft och produktivitet, humankapital och sammantagna offentliga utgifter och därför spelar en avgörande roll för uppnåendet av Europa 2020-målen och inom den europeiska planeringsterminen,

medlemsstaterna därför bör försöka hantera sociala risker och hälsorisker i människors liv, med särskild hänsyn till fördelarna med tidigt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande samt omsorg, och säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och modernisera hälso- och sjukvårdssystemen för att förbättra deras kostnadseffektivitet, tillgänglighet och hållbarhet,

d)	kostnadseffektiva och ändamålsenliga hälso- och sjukvårdsutgifter är en produktiv och tillväxtfrämjande typ av utgifter och investeringar i hälsa bör erkännas som ett bidrag till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning,

medlemsstaterna står inför gemensamma utmaningar på grund av en åldrande befolkning, bördan med kroniska sjukdomar, utmaningar som rör smittsamma sjukdomar vilket förändrar befolkningens behov, ojämlikhet i hälsa vilket leder till ökade förväntningar från patienternas sida och växande kostnader för hälso- och sjukvård samt minskade resurser till medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem på grund av den rådande ekonomiska situationen,

f)	den förstärkta ekonomisk-politiska samordningen kan kräva förstärkt samordning på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet, samtidigt som man respekterar artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

g)	hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är väsentliga faktorer för hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet på lång sikt och för att öka antalet friska levnadsår,

h)	politiska beslut och processer för beslutsfattande, så långt möjligt, bör vara evidensbaserade och stödjas av adekvata system för hälso- och sjukvårdsinformation,

hälso- och sjukvårdsinvesteringar som finansieras bland annat genom struktur- och investeringsfonder kan vara en väsentlig faktor för hälso- och sjukvårdssystemens hållbarhet, men medlemsstaternas användning av struktur- och investeringsfonderna för hälso- och sjukvårdsinvesteringar under perioden 2014–2020 har ännu inte uppnått full potential,

j)	integrerade vårdmodeller ses som ett viktigt, innovativt och lovande sätt att förbättra hälso- och sjukvårdssystemens kvalitet och effektivitet och därigenom förbättra deras hållbarhet,

k)	EU:s roll när det gäller resultatutvärderingar av hälso- och sjukvårdssystem i samordning och samarbete med andra internationella organisationer, framför allt OECD och WHO, kan förstärkas ytterligare samtidigt som den anpassas till befintliga system,

l)	medlemsstaterna måste fortsätta att tillhandahålla innovativa, effektiva och säkra läkemedel och medicintekniska produkter till överkomliga priser för befolkningen samtidigt som man bevarar hälso- och sjukvårdssystemens finansiella hållbarhet,

VÄLKOMNAR

a)	resultaten av reflektionsprocessen under ledning av arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå i syfte att fastställa effektiva sätt att investera i hälsa för att därigenom försöka uppnå moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem,

b)	resultaten av reflektionsprocessen om innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom de offentliga hälso- och sjukvårdsystemen,

ansatsen i kommissionens arbetsdokument om investeringar i hälsa, som antagits som en del av kommissionens meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning (paketet om sociala investeringar) som antogs den 18 februari 2013 (4), där det betonas att hälsa har ett värde i sig samtidigt som det är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och social sammanhållning,

d)	de framsteg som gjorts av det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande med genomförandet av dess strategiska plan och stärkandet av regionalt samarbete genom urvalet av referensplatser,

fortsatt utveckling och konsolidering, med undvikande av dubbelarbete, av ett system på EU-nivå för hälsoövervakning och hälsoinformation som bygger på de europeiska hälsoindikatorerna och befintliga system för hälsoövervakning och hälsorapportering som utvecklats genom samarbete mellan medlemsstater med stöd av gemenskapens åtgärdsprogram på hälsoområdet,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

a)	på lämpligt sätt bedöma de möjliga effekterna av reformer av hälso- och sjukvårdssystemen som lagts fram i de nationella reformprogrammen, även direkta och indirekta effekter på hälsa, befolkningens fattigdom, sysselsättningsgrad, produktivitet och konkurrenskraft,

se till att lämplig samordning sker mellan berörda rådskonstellationer (dvs. socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor; ekonomiska och finansiella frågor etc.) som hanterar olika aspekter av hälso- och sjukvård inom ramen för Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen för att förbättra kvaliteten på den politiska dialogen och öka mervärdet av EU:s diskussioner om hälso- och sjukvårdspolitik, som står inför utmaningar utöver enbart den finanspolitiska hållbarheten,

fortsätta den dialog som syftar till att förbättra den faktiska användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för hälsoinvesteringar och utbyta god praxis avseende planering, genomförande, övervakning och problemlösning under perioden 2014–2020 på grundval av resultaten av reflektionsprocessen på detta tema, särskilt verktygslådan för effektiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för hälsoinvesteringar,

på frivillig grund inrätta och utveckla nationell politik och nationella program avseende integrerade vårdformer och omforma splittrade hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster genom att

—	i sin politik och sina program för hälso- och sjukvård prioritera integrerad vård på nationell, regional och lokal nivå,

—	stödja utveckling av processer och verktyg, med särskild tyngdpunkt på användning av informations- och kommunikationsteknik och finansiella instrument,

—	uppmana organisationer för hälso- och sjukvårdspersonal att spela en aktiv roll i den integrerade vården,

—	främja utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal om integrerad vård,

—	stärka patienternas ställning och informera dem genom att patientorganisationer görs delaktiga i utformningen av politiken och programmen för integrerad vård på alla lämpliga nivåer,

—	utveckla och främja forskning och innovation om integrerad vård,

e)	utnyttja resultatutvärderingar av hälso- och sjukvårdssystem för politiska beslut, ansvarsskyldighet samt öppenhet och insyn,

överväga att utveckla en katalog med god praxis som kan ge exempel på framgångsrik modernisering av hälso- och sjukvårdssystem och bidra till en ökad användning av de bästa lösningarna, med beaktande av det arbete som gjorts av det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande,

ge arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå i uppdrag att

—	styra verksamheten enligt avsnitten IV och V, inom ramen för sina befogenheter, med användning av befintliga forum på lämpligt sätt,

—	utveckla och anta metoder för att förstärka sin kapacitet,

UPPMANAR KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSSTATERNA ATT

a)	fortsätta reflektionerna över lämplig hälso- och sjukvårdsrepresentation inom ramen för Europa 2020-strategin så att denna strategiska fråga behandlas också under kommande europeiska planeringsterminer, om inte annat följer av den kommande utvärderingen av denna process,

säkerställa nödvändig samordning på nationell nivå och EU-nivå så att hälso- och sjukvården företräds på lämpligt sätt i arbetet med den europeiska planeringsterminen och rationalisera pågående hälso- och sjukvårdsutvärderingar på EU-nivå, särskilt genom förstärkt samordning och samarbete med kommittén för socialt skydd och kommittén för ekonomisk politik, samt genom att utreda och inrätta ett samarbete mellan arbetsgruppen för folkhälsa på högre tjänstemannanivå och kommittén för socialt skydd,

fortsätta övervakningen av att hälso- och sjukvårdstemat tas med i arbetet med den europeiska planeringsterminen, också genom att utbyta information med medlemsstaterna om nationell utveckling, och omsätta begreppet ”tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet” till operativa bedömningskriterier, bland annat för tematiska sammanfattningar om hälso- och sjukvårdssystem,

på frivillig grund fortsätta reflektionerna över aspekter som kan påverka tillgänglighet, åtkomlighet, priser, kostnader, patientsäkerhet och innovation på läkemedelsområdet och det medicintekniska området samt, där så är relevant, system som underlättar tillgång samtidigt som medlemsstaternas kompetens respekteras,

utbyta kunskaper, erfarenheter och bästa praxis om

—	integrerade vårdprogram, strukturer och politik, även rapporterings- och utbildningssystem, i syfte att hantera kostnaderna,

—	effektiviteten i integrerade vårdåtgärder och -lösningar i olika vårdmiljöer och utvärdering av om de kan överföras till andra sammanhang,

förbättra samordningen av resultatutvärderingar på EU-nivå av hälso- och sjukvårdssystem genom att

—	strama upp debatten om den teoretiska ramen för resultatutvärderingar av hälso- och sjukvårdssystem och identifiera användbara metoder och verktyg för att stödja beslutsfattare i deras beslut,

—	definiera kriterier för val av prioriterade områden för resultatutvärderingar av hälso- och sjukvårdssystem på EU-nivå och förbättra tillgänglighet till och kvalitet på relevanta uppgifter och information,

samarbeta i syfte att inrätta ett hållbart och integrerat EU-system för hälso- och sjukvårdsinformation, som bygger på det som redan uppnåtts av olika grupper och projekt, såsom de europeiska hälsoindikatorerna (ECHI) och systemet för hälsoövervakning (ECHIM), och särskilt undersöka potentialen för ett övergripande konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur avseende hälso- och sjukvårdsinformation,

förbättra samordningen på EU-nivå och utforma konkreta EU-åtgärder för att minska bördan med kroniska sjukdomar, bland annat genom att identifiera och sprida god praxis med användning av den gemensamma åtgärden för ”motverkande av kroniska sjukdomar och främjande av ett friskt åldrande under hela livscykeln”, främja modernt och effektivt tidigt förebyggande och hantering av kroniska sjukdomar samt investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, bekämpa multisjuklighet genom att anpassa forskningsagendan till folkhälsobehoven, använda forskningsrön från beteendevetenskapen och andra discipliner, med anpassning till andra internationella processer och genom samarbete med internationella organisationer,

i)	samarbeta för att utvärdera EU-initiativ för att stärka patienternas ställning och lägga fram idéer om politiska åtgärder för att skapa gynnsamma villkor och utarbeta riktlinjer för stärkandet av patienternas ställning,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

a)	stödja utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande bland medlemsstaterna om ett effektivt och bredare utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för hälsoinvesteringar,

b)	stödja integrerade vårdprojekt med särskild tyngdpunkt på att stärka patienternas ställning samt hantering och förebyggande av kroniska sjukdomar,

c)	stödja medlemsstaterna i användandet av resultatutvärderingar av hälso- och sjukvårdssystem,

d)	under första halvåret 2014 lägga fram utvärderingen av konceptet det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande och ansatsen i detta och två gånger årligen lämna en lägesrapport om detta innovationspartnerskap, vilka framsteg som gjorts hittills och det fortsatta arbetet.

(1) 11487/13.

(2) 6936/13.

(3) 13958/1/13 REV1.

(4) 6380/13 ADD 7.

21.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 376/7

UTKAST TILL STRATEGI FÖR EUROPEISK E-JURIDIK 2014–2018

2013/C 376/06

I. INLEDNING

Antagandet av den fleråriga handlingsplanen för e-juridik 2009–2013 utgjorde ytterligare ett steg framåt i utvecklingen av e-juridik. Elektroniska rättsliga förfaranden och användningen av elektroniska medel i kommunikationen mellan alla dem som är inblandade i juridisk verksamhet har blivit en viktig faktor för ett välfungerande rättsväsende i medlemsstaterna. Medlemsstaterna och de europeiska institutionerna delar en önskan att fortsätta uppbyggnaden av det europeiska systemet för e-juridik.

Den europeiska e-juridiken har som mål att främja användning och utveckling av informations- och kommunikationsteknik som står till tjänst för medlemsstaternas rättssystem, särskilt i gränsöverskridande situationer, för att medborgare, företag och rättstillämpare ska få bättre tillgång till rättslig prövning och rättslig information, och för att samarbetet mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter ska underlättas. Den strävar efter att effektivisera själva rättväsendet, dock med respekt för de nationella rättsväsendenas oberoende och mångfald samt för de grundläggande rättigheterna.

Framför allt måste den europeiska e-juridiken även i fortsättningen utvecklas som en direkt tjänst till Europas medborgare, som kommer att dra nytta av dess mervärde, bland annat genom e-juridikportalen. Man bör se till att det europeiska e-juridiksystemets användare, inbegripet medborgarna, snabbt kan dra konkret nytta av e-juridikens verktyg.

De resultat som redan har uppnåtts, de begränsningar som har förekommit och de mål som man har satt upp för framtiden kräver en omfattande europeisk strategi för e-juridik som har förmågan att främja engagemang och deltagande på strategisk nivå. Den nya strategin för europeisk e-juridik 2014–2018 syftar till att bygga vidare på det arbete som redan har utförts.

II. SAMMANHANGET FÖR UTVECKLINGEN AV E-JURIDIK PÅ EUROPEISK NIVÅ

1. Bakgrund

I juni 2007 beslutade RIF-rådet att arbetet skulle påbörjas för att på europeisk nivå utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik inom juridiken, särskilt genom att det skapas en europeisk portal för att underlätta tillgången till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer.

Som svar på rådets initiativ lade kommissionen fram sitt meddelande Mot en europeisk strategi för e-juridik från juni 2008 (1), som syftar till att främja utvecklingen av e-juridikens verktyg på europeisk nivå i nära samordning med medlemsstaterna. Målet var att skapa synergieffekter mellan åtgärder på EU-nivå och nationella åtgärder på e-juridikområdet och att uppnå stordriftsfördelar på europeisk nivå.

Europeiska rådet välkomnade vid sitt möte den 19-20 juni 2008 initiativet för att ”gradvis upprätta en enhetlig e-juridikportal för EU före utgången av 2009”. Syftet med portalen är att tillhandahålla en gemensam, flerspråkig och användarvänlig åtkomstpunkt (gemensam kontaktpunkt) till hela det europeiska e-juridiksystemet, dvs. till europeiska och nationella webbplatser för information och/eller tjänster.

8.	Den första fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik (2009–2013), som utarbetades i samarbete med kommissionen och Europaparlamentet, antogs av RIF-rådet i november 2008.

I samband med antagandet av den första handlingsplanen godkände rådet upprättandet av en ny arbetsstruktur. Rådets arbetsgrupp för e-lagstiftning har därefter utfört ett betydande arbete för att fullgöra det mandat som rådet anförtrott den. De mål som anges i den första handlingsplanen har i stor utsträckning uppfyllts och det därmed sammanhängande arbetet pågår.

10.

Europaparlamentet har visat intresse för det arbete som utförs på e-juridikområdet. Den 18 december 2008 antog parlamentet en resolution om e-juridik (2), där det bland annat angav att lämpliga rutiner bör inrättas för att se till att framtida lagstiftning utformas så att den kan utnyttjas via on-linelösningar. Parlamentet antog också en resolution om e-juridik vid sitt plenarsammanträde den 22 oktober 2013 (3), där det ville se att användningen av elektroniska ansökningar, det elektroniska tillhandahållandet av handlingar, utnyttjandet av videokonferenser samt samkörningen av rättsliga och förvaltningsmässiga register ökas, för att ytterligare minska kostnaderna för domstolsförhandlingar och förfaranden utanför domstol.

2. Viktigaste resultat

11.

E-juridikportalen, som förvaltas och drivs av kommissionen i linje med rådets riktlinjer, lanserades den 16 juli 2010. Medlemsstaternas och kommissionens arbete med att utveckla webbplasten har därefter avancerat i jämn fart i form av nya funktionaliteter (såsom dynamiska elektroniska formulär) och regelbundna tillägg av nytt innehåll. Den europeiska e-juridikportalen syftar till att fungera som en gemensam kontaktpunkt för europeiska medborgare och rättstillämpare, som ger dem möjlighet att på sitt eget språk erhålla information om europeiska och nationella förfaranden och rättsväsendets funktion.

12.

Åtskilliga medlemsstater har redan utarbetat och deltagit i en rad pilotprojekt på e-juridikområdet, till exempel i syfte att sammankoppla medlemsstaternas konkursregister och utveckla betydelsefull ny teknik. Gradvis håller en infrastruktur för europeisk e-juridik på att utvecklas. En viktig faktor utgörs av den tekniska och organisatoriska infrastrukturen för säkert utbyte av rättsdata mellan rättsväsendet, statliga organisationer, rättstillämpare, medborgare och företag inom ramen för e-Codex-projektet.

13.

Ett stort antal medlemsstater har infört videokonferenssystem för att påskynda rättsliga förfaranden genom att underlätta hörande av vittnen eller parter. Arbetet med att införliva webbplatserna för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område och webbplatsen för den rättsliga atlasen pågår. Rådet har också antagit ett beslut om upprättande av samarbete med det europeiska rättsliga nätverket på straffrättens område.

14.	Resultaten av en nyligen gjord enkät om e-juridik (4) visar att betydande framsteg har gjorts på området i medlemsstaterna sedan antagandet av den första fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik. Strategin för europeisk e-juridik 2014–2018 kommer att bygga vidare på denna framgång.

15.

På området e-lagstiftning har viktiga byggstenar för rättskällornas tillgänglighet och semantiska interoperabilitet utvecklats. År 2009 antog rådet slutsatser om European Case Law Identifier (ECLI) för att förbättra möjligheterna att söka efter och underlätta otvetydig hänvisning till domar som meddelats av europeiska och nationella domstolar. Flera medlemsstater har redan infört ECLI. Kommissionen och flera medlemsstater håller på att förbereda införandet av ECLI:s gränssnitt för sökning i e-juridikportalen senast under första kvartalet 2014. Införandet av ECLI förbereds också av Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

16.

År 2011 antog rådet slutsatser om European Legislation Identifier (ELI), och införde då en frivillig standard för identifiering, taggning och elektronisk hänvisning till europeiska och nationella rättsakter. Standarden har antagits för användning i EUR-Lex och håller på att införas av flera medlemsstater.

3. Överensstämmelse med ramen för e-förvaltning

17.

Den europeiska e-juridiken bör eftersträva en starkare överensstämmelse med den allmänna ramen för e-förvaltning, som beskrivs närmare i kommissionens meddelande (KOM(2010) 744 slutlig), där den europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) och den europeiska interoperabilitetsramen presenteras. I dessa dokument klargörs det att ökad interoperabilitet på rättslig, organisatorisk, semantisk och teknisk nivå, som leder till att ett hållbart ekosystem skapas, är nödvändig för att vi ska kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknikens sociala och ekonomiska potential maximalt. Det europeiska e-juridiksystemet måste utarbetas i enlighet med principen om rättsväsendets oberoende och principen om maktdelning.

III. ALLMÄNNA PRINCIPER

18.	Arbetet på området europeisk e-juridik bygger på följande grundprinciper:

a) Frivilliga åtgärder

19.	Varje enskild medlemsstat får delta i den europeiska e-juridikens projekt på frivillig basis, utom när en EU-rättsakt har antagits där det föreskrivs att ett särskilt projekt ska genomföras inom det europeiska e-juridiksystemet.

b) Decentralisering

20.

Konceptet med den europeiska e-juridiken är baserat på principen om ett decentraliserat system på europeisk nivå som sammankopplar medlemsstaternas olika fristående och interoperabla nationella system. Enligt denna övergripande decentraliseringsprincip åligger det varje medlemsstat att garantera det tekniska genomförandet och förvaltningen av de nationella e-juridiksystem som krävs för att underlätta sammankopplingen av medlemsstaternas system.

21.	En viss grad av centralisering på EU-nivå är dock nödvändig. Centralisering kan också behövas i vissa särskilda situationer, t.ex. när detta är en mer kostnadseffektiv lösning eller när en rättsakt har antagits.

c) Interoperabilitet

22.

Interoperabilitet, som möjliggör sammankoppling av medlemsstaternas system och användning av centraliserade lösningar vid behov, är en grundläggande egenskap hos decentraliserade system. Kompabiliteten mellan de olika tekniska, organisatoriska, rättsliga och semantiska aspekter som väljs för de juridiska tillämpningarna bör säkerställas, samtidigt som man garanterar största möjliga flexibilitet för medlemsstaterna.

d) En europeisk dimension

23.	Strategin för europeisk e-juridik är avsedd att omfatta projekt med en europeisk dimension inom civil-, straff- och förvaltningsrätt.

24.

Projekt som utvecklas inom ramen för den europeiska e-juridiken, i synnerhet alla projekt som ska tas med i portalen, måste potentiellt omfatta samtliga medlemsstater i Europeiska unionen och samtliga medlemsstater bör uppmuntras att delta i alla projekt, så att dessa projekts långsiktiga bärkraft och kostnadseffektivitet kan garanteras. Alla projekt bör kunna innebära direkt och konkret nytta framför allt för medborgare, företag och/eller rättsväsendet.

25.	I samband med utvecklingen av det europeiska e-juridiksystemet bör man också beakta nationella projekt som ger ett europeiskt mervärde.

IV. DEN EUROPEISKA E-JURIDIKENS MÅL

a) Tillgång till information på det rättsliga området

26.	Målet är att förbättra tillgången till information på det rättsliga området i Europeiska unionen. E-juridikportalen har en viktig roll att spela när det gäller att uppnå detta mål.

b) Tillgång till rättslig prövning och förfaranden utanför domstol i gränsöverskridande situationer

27.	Den europeiska e-juridiken bör ha som mål att ge bättre tillgång till rättslig prövning och underlätta tillgripandet av förfaranden utanför domstol, genom att elektronisk kommunikation används i gränsöverskridande situationer.

28.	Det är därför nödvändigt att fortsätta det arbete som en rad medlemsstater redan har inlett på nationell nivå och skapa förutsättningar för interaktiva gränsöverskridande rättstjänster på europeisk nivå.

29.	Elektroniska domstolsförfaranden och förfaranden utanför domstol bör fortsätta att användas i enlighet med principen om att medlemsstaterna vidtar frivilliga åtgärder.

c) Kommunikationerna mellan rättsliga myndigheter

30.	Förenkling och främjande av elektronisk kommunikation mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter är av särskild vikt (t.ex. genom videokonferenser eller säkra elektroniska datautbyten).

31.	Tjänstemän vid rättsliga myndigheter bör ges säker tillgång till olika funktionaliteter som är reserverade för dem. De bör ha anpassade tillgångsrättigheter och en enhetlig eller interoperabel autentiseringsmetod bör tillämpas.

V. GENOMFÖRANDET AV STRATEGIN

1. Den europeiska e-juridikportalen

32.	Den europeiska e-juridikportalen måste fortsätta att utformas som en gemensam kontaktpunkt. Detta utesluter inte att kommunikation sker med andra medel (t.ex. genom överföring från nätverk till nätverk).

33.

E-juridikportalen bör tillhandahålla information till medborgarna, företagen och rättstillämparna om EU:s och dess medlemsstaters lagstiftning. Portalen bör även vara ett sätt att erbjuda tillträde till annan därmed sammanhängande information på nationell, europeisk och internationell nivå på det rättsliga området.

2. Interoperabilitet

34.

Den organisatoriska, rättsliga, tekniska och semantiska interoperabiliteten bör säkerställas. I detta syfte bör tekniska lösningar för den europeiska e-juridiken utvecklas för säkert utbyte av data mellan rättsväsendet, nationella förvaltningar, rättstillämpare, medborgare och företag. Tillgängliga öppna tekniska standarder och lösningar som redan har utarbetats (t.ex. projekt såsom e-Codex) bör beaktas innan nya standarder eller lösningar tas fram. Medlemsstaterna bör också spela en aktiv roll i utvecklingen av dessa lösningar och i beslutsfattandet kring dem.

3. Rättsliga aspekter

35.

Behovet av att garantera en enhetlig användning av aktuell informations- och kommunikationsteknik vid genomförandet av ny EU-lagstiftning på det rättsliga området, inbegripet ändringar och omarbetningar av befintlig lagstiftning, bör beaktas i lagstiftningsprocessen. De uppgifter som ska överföras måste beskrivas enbart med avseende på sitt innehåll och inte i form av eventuella visuella representationer. Medlen för överföring av uppgifter eller dokument måste beskrivas på ett funktionellt och teknikneutralt sätt.

4. Europeisk rättslig semantisk webb

36.	Utbytet av rättslig information över gränserna, särskilt av uppgifter som rör europeisk eller nationell lagstiftning, rättspraxis eller juridiska ordlistor, hindras av bristen på effektiva medel för utbyte av denna typ av uppgifter.

37.

Man kan med olika projekt försöka åtgärda detta problem och öka utbytet av och den semantiska interoperabiliteten hos rättsdata i hela Europa och utanför dess gränser. Man bör på frivillig basis fortsätta arbetet med att utveckla en europeisk rättslig semantisk webb, som syftar till att förbättra möjligheterna att tillgå och behandla rättslig information genom att göra rättsuppgifternas identifiering och semantik interoperabla.

5. Sammankoppling av register

38.	Sammankopplingen av nationella register som innehåller information som är relevant för det rättsliga området bör främjas. De nödvändiga tekniska och rättsliga förutsättningarna bör tryggas för att en sådan sammankoppling ska bli möjlig.

39.	Åtgärderna på detta område bör inriktas på sammankoppling av register som är intressanta för medborgare, företag, rättstillämpare och rättsväsendet.

6. Nätverk

40.

E-juridiksystemet kan skapa de nödvändiga förhållandena för att underlätta driften av olika befintliga europeiska nätverk på det rättsliga området, såsom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område och det europeiska rättsliga nätverket på straffrättens område. I detta syfte bör de möjligheter som det europeiska e-juridiksystemet och e-juridikportalen erbjuder utforskas ytterligare i samråd med de relevanta myndigheterna.

7. Samarbete med rättstillämpare och övriga användare av den europeiska e-juridiken

41.

För att den europeiska strategin för e-juridik ska kunna genomföras krävs det att rättsväsendet och andra relevanta rättstillämpare i medlemsstaterna medverkar i arbetet. Rättstillämparna bör därför engageras i diskussioner och projekt på området europeisk e-juridik för att säkerställa att de lösningar som ska utarbetas motsvarar varje målgrupps verkliga behov.

42.	Följaktligen är det av avgörande betydelse att företrädarna för medlemsstaternas rättsväsenden har möjlighet att bidra till arbetet med den europeiska e-juridiken, särskilt vad gäller de lösningar som väljs för den europeiska e-juridiken, så att deras synpunkter och användarnas behov kan beaktas.

43.	Det är dessutom önskvärt att andra rättstillämpare, till exempel advokater, notarier och stämningsmän m.fl., engageras i framtida diskussioner om europeisk e-juridik för att säkerställa att de lösningar som ska utarbetas motsvarar deras verkliga behov.

44.	Det är i detta sammanhang som en samarbetsmekanism med rättstillämparna bör inrättas för att säkerställa att frågor av gemensamt intresse tas i beaktande i den europeiska strategin för e-juridik.

45.	Man bör också beakta möjligheten att samla in synpunkter och återkoppling från företrädare för den stora allmänheten, inbegripet portalens användare, samt företagare.

8. Översättning

46.

Eftersom det finns ett önskemål om att medborgarna i Europa ska få tillgång till det europeiska e-juridiksystemet på ett enkelt sätt måste man planera kraftfulla och kostnadseffektiva långsiktiga åtgärder avseende översättning. E-juridikportalen bör tillhandahålla tillförlitliga översättningar av innehållet i portalen på Europeiska unionens samtliga officiella språk.

9. Regler och rättigheter på området e-juridik

47.

Den framtida utvecklingen på den europeiska e-juridikens område kommer att föra med sig nya utmaningar vad gäller skydd av personuppgifter. Man kan anta att omfattningen på insamling och utbyte av data kommer att öka i och med att den kommande strategin för europeisk e-juridik genomförs. Skyddet av personuppgifter spelar därför en viktig roll i detta sammanhang. I det framtida arbetet inom e-juridiken måste man beakta reglerna om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och reglerna om det fria flödet av personuppgifter.

48.

Regler för äganderätt till information bör vid behov fastställas för att avgöra vem som bär ansvaret med avseende på datainnehåll som ska publiceras på e-juridikportalen. I princip ansvarar varje innehållsleverantör endast för sitt arbete och måste respektera den immateriella äganderätten och andra tillämpliga rättsliga krav.

49.	Liknande regler bör fastställas för användning av elektroniska funktionaliteter för utbyte av uppgifter, inbegripet utbyte av personuppgifter, mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter och för elektronisk inlämning av handlingar som ska användas i domstolsförfaranden.

50.

I detta sammanhang uppmanas kommissionen särskilt att fortsätta att utreda om det behöver antas ett förslag till rättsakt på området e-juridik. I en sådan rättsakt skulle man fastställa den övergripande rättsliga ramen och formerna för genomförande av en konkret strategi för e-juridik på europeisk nivå.

10. Marknadsföring

51.	Vid genomförandet av den europeiska strategin för e-juridik bör man beakta möjligheten att marknadsföra tillgängliga funktionaliteter för det europeiska e-juridiksystemets användare.

11. Finansiering

52.

Utvecklingen av den europeiska e-juridiken kräver ianspråktagande av betydande finansiella medel. Därför är det viktigt att tillräcklig finansiering på EU-nivå ges framför allt åt

att på nationell nivå uppmuntra upprättandet av e-juridiksystem för att främja inrättandet av den europeiska e-juridiken, som kommer att genomföras mot bakgrund av denna strategi, inbegripet åtgärder av det slag som anges i punkt 30, samt sammankopplingen av nationella register; uppmärksamhet bör också ägnas åt att säkerställa hållbarheten hos resultaten av projekt som e-Codex och e-Sens,

b)	att göra det möjligt att utveckla projekt på europeisk nivå, inklusive drift, underhåll och vidareutveckling av den europeiska e-juridikportalen, och

c)	att säkerställa att e-juridikportalen kan fortsätta att tillhandahållas på alla unionens officiella språk.

53.

Finansieringen på europeisk nivå av arbetet på området e-juridik (på både nationell och europeisk nivå), inbegripet de konkreta projekt som ska fastställas och genomföras inom ramen för den kommande handlingsplanen, måste garanteras av den fleråriga budgetramen 2014–2020 och särskilt av finansieringsramen för programmet Rättsliga frågor 2014–2020.

54.	De e-juridikprojekt som avses i strategin och den tillhörande handlingsplanen kan även finansieras inom ramen för andra tillgängliga unionsprogram om de uppfyller de kriterier som fastställs i dessa program (5).

12. Yttre förbindelser

55.	Unionen och dess medlemsstater bör i möjligaste mån utveckla samarbetet med tredjeländer på området e-juridik.

56.	Detta eventuella samarbete måste ske med respekt för de institutionella regler som har fastställts på EU-nivå.

13. Den fleråriga handlingsplanen för e-juridik 2014–2018

57.

En flerårig handlingsplan bör antas under första halvåret 2014 i syfte att genomföra strategin och erbjuda praktiskt stöd för dess uppföljning. Handlingsplanen bör innehålla en förteckning över de projekt som har planerats för perioden i fråga med klara uppgifter om vilka som önskar delta, åtgärder för projektens genomförande i praktiken och en vägledande tidsplan som medger en konkret uppföljning av handlingsplanen genom arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik) och, vid behov, genom relevanta berörda parter. Resultaten av den föregående fleråriga handlingsplanen för e-juridik och den tillhörande färdplanen kommer att beaktas och vid behov följas upp i den nya handlingsplanen.

58.	Arbetsgruppen kommer att utarbeta handlingsplanen i samråd med kommissionen och minst en gång per halvår bevaka dess genomförande, som bör anpassas om den pågående utvecklingen så kräver.

59.	Vid behov kan medlemsstater som är involverade i särskilda projekt träffas i informella grupper i syfte att göra framsteg med arbetet på dessa områden. Resultaten av dessa möten bör presenteras för arbetsgruppen för e-lagstiftning (e-juridik).

(1) KOM(2008) 329 slutlig.

(2) (2008/2125 (INI)).

(3) (2013/2852 (RSP)).

(4) Se 15690/1/12 REV 1 EJUSTICE 73 JURINFO 46 JUSTCIV 331 COPEN 244 CONSOM 139 DRS 126 DROIPEN 159.

(5) Kommissionen uppmanas att presentera en förteckning över alla potentiella finansieringsmekanismer som finns tillgängliga för projekt på EU-nivå och nationell nivå och som kan utnyttjas för att finansiera e-juridik.

21.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 376/12

Eurons växelkurs (1)

20 december 2013

2013/C 376/07

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3655
JPY	japansk yen	142,66
DKK	dansk krona	7,4607
GBP	pund sterling	0,83480
SEK	svensk krona	8,9905
CHF	schweizisk franc	1,2263
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,4160
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,660
HUF	ungersk forint	298,83
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7022
PLN	polsk zloty	4,1653
RON	rumänsk leu	4,4780
TRY	turkisk lira	2,8583
AUD	australisk dollar	1,5405
CAD	kanadensisk dollar	1,4600
HKD	Hongkongdollar	10,5890
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6725
SGD	singaporiansk dollar	1,7310
KRW	sydkoreansk won	1 450,05
ZAR	sydafrikansk rand	14,2900
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,2889
HRK	kroatisk kuna	7,6388
IDR	indonesisk rupiah	16 651,42
MYR	malaysisk ringgit	4,4898
PHP	filippinsk peso	60,830
RUB	rysk rubel	45,0800
THB	thailändsk baht	44,515
BRL	brasiliansk real	3,2489
MXN	mexikansk peso	17,8300
INR	indisk rupie	84,7160

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

21.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 376/16

Tillåtna transportsätt i medlemsstaterna i euroområdet

Artikel 13.5

Förordning (EU) nr 1214/2011

2013/C 376/14

VÄRDETRANSPORTKOMMITTÉN

För värdetransport av sedlar måste medlemsstaterna i euroområdet välja minst ett av de alternativ som fastställs i artiklarna 14, 15, 16, 17 eller 18 i förordningen.

För värdetransport av mynt måste medlemsstaterna i euroområdet välja minst ett av de alternativ som fastställs i artiklarna 19 och 20 i förordningen.

Medlemsstaterna i euroområdet måste bekräfta att de transportsätt de väljer är jämförbara med de transportsätt som tillåts för inhemsk värdetransport.

Land

Tillåtna transportsätt för sedlar

Tillåtna transportsätt för mynt

Bekräftelse om jämförbarhet med inhemska värdetransportsätt

Art. 14–18

Art. 19–20

Art. 16 och art. 18.

Belgien har beslutat att skyldigheten enligt artikel 13.4 i förordningen tillämpas.

Artikel 20 i förordningen

De skyldigheter som beskrivs i artiklarna 16, 18 och 20 i förordningen liknar de transportsätt som är godkända för värdetransport av kontanter i Belgien.

Den skyldighet som fastställs i artikel 13.4 i förordningen tillämpas enligt de belgiska bestämmelserna avseende nationella transporter.

Art 17

Art 19

a)	Vad gäller transport av sedlar, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i EU-förordningen om skyldigheten att välja minst ett av de alternativ som anges i artiklarna 14–18 är det alternativ som tillåts i spansk lagstiftning det som anges i artikel 17 i EU-förordningen.

b)	Vad gäller mynt, i enlighet med det godkända alternativet är det alternativ som tillåts enligt spansk lagstiftning det som anges i artikel 20 i EU-förordningen

Artikel 17

Artikel 20

Mynt och det papper som ska tryckas till sedlar ska transporteras på något av följande sätt:

Antingen i bepansrade fordon, med en besättning på minst tre personer inklusive föraren, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.

(artikel 4:

I –

Det bepansrade fordonet ska vara utrustat på ett sådant sätt att personalens säkerhet samt pengar, smycken eller ädelmetaller garanteras.

Det ska vara utrustat med minst följande:

Ett kommunikations- och ett larmsystem, som ska vara anslutet till larmcentralen i värdetransportföretaget. För godkännande ska fordon som transporterar pengar vara utrustade med pansar importerat från andra EU-medlemsstater eller parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, godkänns provningsrapporter och certifikat från ett godkänt eller ackrediterat organ i dessa stater som intygar att detta pansar uppfyller de tekniska och lagstiftningsmässiga krav som ger en skyddsnivå som motsvarar den som föreskrivs i detta dekret och den förordning som nämns i föregående stycke.

2.	Ett fjärrlokaliseringssystem som gör det möjligt för företaget att när som helst lokalisera fordonet.

3.	Skottsäkra västar och gasmasker av ett antal som minst motsvarar antalet besättningsmedlemmar och eventuellt personer som har en laglig rätt att vistas i fordonet.

II. –

Fordonstyp, pansartyp för vägg och fönster, samt egenskaperna för de andra delarna som bidrar till de bepansrade fordonens säkerhet måste i förväg godkännas av inrikesministern på grundval av miniminormer, bl.a. för hållfasthet, som definieras genom en förordning som även fastställer innehållet i ansökan om typgodkännande.

Varje betydande förändring av villkoren för tillverkningen av fordonen eller villkoren för tillverkningen av installationen av pansar, fönster och andra delar som nämns i föregående stycke måste godkännas separat.

Godkännandet kan dras tillbaka om de material som nämns i stycke II i denna artikel inte gör det möjligt att säkerställa säkerheten för personalen eller de pengar som transporteras.)

Eller i bepansrade fordon, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4, utrustade med anordningar som garanterar att de pengar som transporteras kan förstöras vid deras destination, i enlighet med de villkor som anges i artikel 8.1.

(I artikel 8.1 anges anordningarna för neutralisering av sedlarna.)

Om dessa fordon ska utrustas med minst de anordningar som nämns i föregående stycke som förbindelsepunkter ska besättningen bestå av minst två personer inklusive föraren. I detta fall ska bestämmelserna i stycke II i artikel 4 bara tillämpas på fordonets förarhytt.

Om fordonen är utrustade med minst de anordningar som nämns i första stycket som förbindelsepunkter ska deras besättning bestå av minst tre personer inklusive föraren.

Eller civila fordon med en besättning som består av minst två personer inklusive föraren, enligt de villkor som anges i artiklarna 7 och 8, när pengarna är placerade i anordningar som garanterar att de kan göras oanvändbara vid deras destination och att dessa anordningar antingen är minst lika många som förbindelsepunkterna eller är utrustade med ett insamlingssystem som endast kan öppnas i en säker zon eller plats.

För tömning/påfyllning av bankomater i riskzoner ska emellertid pengarna ovillkorligen transporteras i enlighet med de villkor som anges i punkt 1 och bankomaterna laddas av en av besättningsmedlemmarna.

(II	avser smycken och ädelmetaller )

III.

Skiljemynt och investeringsguld i den mening som avses i artikel 298o A i den allmänna skattebalken transporteras i bepansrade fordon med en besättning på minst tre personer inklusive föraren, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.

Genom undantag från det tidigare stycket när det gäller transporter för Frankrikes centralbank omfattande minst 115 000 EUR i valörer av 1 eller 2 euro, ska skiljemynt transporteras på följande sätt:

1.	I bepansrade fordon på vilka värdetransportföretagets namn inte anges, med en besättning på minst två beväpnade uniformerade personer (även föraren) enligt de villkor som anges i de tre första styckena i artikel 8.

Om den transporterade totala mängden inte överstiger 500 000 EUR och om de platser där fordonet stannar och som är knutna till Frankrikes centralbank, värdetransportföretagen, gendarmeriet eller de nationella poliskårerna är säkra platser, i halvbepansrade fordon på vilka värdetransportföretagets namn inte anges, med en besättning av minst två beväpnade personer som är klädda (även föraren) enligt de villkor som anges i de tre första styckena i artikel 8.

(artikel 8: Varje civilt fordon som används för värdetransporter placerade i de anordningar som anges i artikel 2I.3 eller som används för transport av smycken eller ädelmetaller ska vara utrustade med minst följande:

1.	Ett kommunikations- och larmsystem som är kopplat till värdetransportföretagets larmcentral.

2.	Ett fjärrlokaliseringssystem som gör det möjligt för företaget att när som helst fastställa fordonets lokalisering).

Bekräftelse:

Sedlar: Artikel 2 är förenlig med artiklarna 14, 16 och 17 i EU-förordningen.

Nationell lagstiftning som ska ändras:

Med hänsyn till förenligheten av artikel 2 med artiklarna 19 och 20 i EU-förordningen

Art. 15, 16, 17 och 18

(med avseende på DM.269/2010)

19 och 20

(med avseende på DM.269/2010)

Artiklarna 16 och 17

(Under förutsättning att lag 6400 och den relevanta nationella förordningen kommer att antas i enlighet med regeringens förslag).

Artikel 20

(Under förutsättning att lag 6400 och den relevanta nationella förordningen kommer att antas i enlighet med regeringens förslag).

Artiklarna 17 och 18

Artikel 20

Artiklarna 17 och 18

Artikel 20

De beskrivna alternativen motsvarar delvis de nationella krav som tillämpas på nationella transporter av värdesaker, eftersom enligt det särskiljande kriteriet måste det belopp som transporteras minst uppgå till 10 000 EUR (Förordning nr 247/2008 av den 27 mars, ändrad genom förordning nr 840/2009 av den 3 augusti, som är giltig fram till offentliggörandet av den förordning som föreskrivs i artikel 34.3 i lag nr 34/2013 av den 16 maj).

För värdesaker som understiger 10 000 EUR är nationella transporter i obepansrade fordon tillåtna.

Användningen av godkänd uniform och yrkeslegitimation är obligatorisk (artikel 29 i lag nr 34/2013 av den 16 maj).

Alla villkor som fastställs i artiklarna 14–18 i förordningen är tillämpliga enligt Slovakiens nationella lagstiftning i enlighet med lag 473/2005 av den 23 september 2005 om tjänster i den privata säkerhetssektorn och om ändring av vissa lagar (lagen om privat säkerhet)

Alla villkor som fastställs i artiklarna 19 och 20 i förordningen är tillämpliga enligt Slovakiens nationella lagstiftning i enlighet med lag nr. 473/2005 av den 23 september 2005 om tjänster till den privata säkerhetssektorn och om ändring av vissa lagar (lagen om privat säkerhet)

Delvis efterlevnad och differentiering gäller för säkerhetspersonal och medföljande fordon. Det avgörande kriteriet är beloppet 1 660 000 EUR.

Artikel 17 och 18 eller någon av de nationella bestämmelserna som anges i Bestämmelserna m transport och skydd av kontanter och annat värdefullt gods (Den officiella publikationen RS nr 96/05, 16/08, 81/08, 86/09 and 17/11) artikel 16–20.

Artikel 16 (transport av klass 1-skyddat godsvärde som inte överstiger 30 000 EUR)

1.	En transport av klass 1-skyddat gods ska utföras med två beväpnade säkerhetsvakter.

Transporten ska utföras i ett modifierat fordon med följande utrustning:

—	Fysisk åtskillnad mellan passagerar- och lastutrymme i form av en fast och hård delningsvägg som gör det möjligt att lagra det skyddade godset i lastutrymmet avskilt från passagerarutrymmet.

—	Lastutrymme utan glas.

—	Inbyggt kassaregister gjort från plåt i lastutrymmet som ska möjliggöra leverans till lastutrymmet genom en öppning i passagerarutrymmet.

—	Larmanordning som ska aktiveras vid inbrott.

—	Blockering av motorn vilket förhindrar att fordonet bortförs.

—	Kommunikations- och övervakningssystem.

Oavsett bestämmelsen i strecksats 3 i föregående stycke, får transporten av skyddat gods utföras om godset är tekniskt säkrat genom att det förvaras i en modifierad portfölj, väska eller kassett som är separat märkt och utformad på ett sådant sätt att otillåten öppning blir svårt och ger upphov till en varning med ljud, ljus, rök eller en teknisk signal. Den ska transporteras i fordonets lastutrymme.

4.	Oavsett bestämmelsen i stycke 1 får en transport av skyddat gods genomföras med en beväknad säkerhetsvakt om det skyddade godset är säkrat med ett certifierat system för färgning eller förstörelse av kontanter.

5.	Säkerhetsvakterna ska bära skottsäkra jackor eller skottsäkra skjortor.

Artikel 17 (transport av klass 2-skyddat godsvärde upp till euro-motvärdet på 200 000 EUR för varje transportfordon)

1.	En transport av klass 2- skyddat gods ska utföras med två beväpnade säkerhetsvakter.

Transporten ska utföras i ett modifierat fordon med följande utrustning:

—	Fysisk åtskillnad mellan passagerar- och lastutrymme i fordonet med en fast hård delningsvägg.

—	Lastutrymme utan glas.

—	Inbyggt kassaregister gjort från skottsäker plåt i lastutrymmet som gör det svårt att borra och skära i det. Kassaregistret ska vara installerat på insidan av fordonschassit och ska möjliggöra att kontanterna läggs in i det genom en skåra eller en öppning från passagerarutrymmet.

—	Larmanordning som ska aktiveras vid inbrott.

—	Blockering av motorn vilket förhindrar att fordonet bortförs.

—	Kommunikations- och övervakningssystem.

Oavsett bestämmelsen i strecksats 3 i föregående stycke, får transporten av skyddat gods utföras om godset är tekniskt säkrat genom att det förvaras i en modifierad portfölj, väska eller kassett som är separat märkt och utformad på ett sådant sätt att otillåten öppning blir svår och ger upphov till en varning med ljud, ljus, rök eller en teknisk signal. Den ska transporteras i fordonets lastutrymme.

4.	Säkerhetsvakterna ska bära skottsäkra jackor eller skottsäkra skjortor.

Artikel 17 (transport av klass 2-skyddat gods upp till euro-motvärdet på 800 000 EUR för varje transportfordon)

1.	En transport av klass 3- skyddat gods ska utföras med minst två beväpnade säkerhetsvakter.

Transporten ska utföras i ett modifierat fordon med följande utrustning:

—	Fysisk åtskillnad mellan passagerar- och lastutrymmena.

—	Ett passagerarutrymme som är skyddat med antiballistiskt skydd M2/C2 från alla fyra sidorna.

—	Ett lastutrymme som är skottsäkert och som har en yttre dörr med kompletterande lås med regel.

—	Larmanordning

—	Ett system för en fjärrstyrd blockering av fordonet eller motorn med möjlighet att aktivera det från säkerhetskontrollcentret (nedan kallat SCC).

—	Kommunikationssystem utan att öppna dörren (intercom-system).

—	Kommunikations- och övervakningssystem.

3.	Säkerhetsvakterna ska bära skottsäkra jackor.

Artikel 18 (transport av klass 4-skyddat godsvärde upp till euro-motvärdet på 4 000 000 EUR för varje transportfordon)

1.	En transport av klass 4-skyddat gods ska utföras med minst tre beväpnade säkerhetsvakter.

Transporten ska utföras i ett skottsäkert fordon med minst följande utrustning:

—	Fysisk åtskillnad mellan passagerar- och lastutrymmena.

—	Plats för besättningen skyddad med antiballistiskt skydd FB 3 från alla fyra sidorna.

—	Ett lastutrymme utan fönster och med en yttre dörr med kompletterande lås med regel.

—	Laarmanordning.

—	Ett system installerat för en fjärrstyrd blockering av fordonet eller motorn med möjlighet att aktivera det från säkerhetskontrollcentret (nedan kallat SCC).

—	Kommunikationssystem utan att öppna dörren (intercom-system).

—	Kommunikations- och övervakningssystem.

3.	Säkerhetsvakterna ska bära skottsäkra jackor.

Artikel 19 (transport av klass 5-skyddat godsvärde upp till euro-motvärdet på 8 000 000 EUR för varje transportfordon)

1.	En transport av klass 5-skyddat gods ska utföras med minst tre beväpnade säkerhetsvakter.

Säkerhetsvakterna ska ha minst följande skyddsanordningar:

—	Skottsäkra jackor och

—	säkerhetshjälmar.

Transporten ska utföras i ett skottsäkert fordon med följande utrustning:

—	Separat lastutrymme, utrymme för förare och säkerhetsvakt.

—	Fordonet måste vara skottsäkert mot minst FB 3-kategori från alla fyra sidorna.

—	Lastutrymme utan glas och tillträde till godset från passagerarutrymmet.

—	Larmanordning.

—	Kommunikationssystem utan att behöva öppna dörren (intercom-system).

—	Videoövervakningssystem på baksidan av fordonet med en motor i förarhytten.

—	Kommunikationssystem.

—	Övervakningssystem som möjliggör online-övervakning av rörelser vid leveransen i intervall på högst en minut, i ett service-område utan avbrott från säkerhetskontrollcentret (nedan kallat SCC) och som gör det möjligt att när som helst fastställa det exakta läget av en säkrad leverans.

—	Fjärrstyrd blockering av fordonet eller motorn som inte kan avaktiveras från fordonet.

4.	Leveransen ska eskorteras av ett personfordon med två beväpnade säkerhetsvakter. Det eskorterande fordonet ska ha utrustning för direktkommunikation med säkerhetskontrollcentret (nedan kallat SCC).

Artikel 20 (transport av klass 6-skyddat godsvärde upp till euro-motvärdet på 8 000 000 EUR för varje transportfordon)

1.	En transport av klass 6-skyddat gods ska utföras med minst tre beväpnade säkerhetsvakter.

Säkerhetsvakterna ska minst ha följande skyddsanrodningar:

—	Skottsäkra jackor och

—	säkerhetshjälmar.

3.	Transporten ska utföras i ett skottsäkert fordon som ska ha den utrustning som fastställs i stycke 3 i föregående artikel och antiballistiskt skydd mot kulor av typen FB 4.

Transporten måste medföljas av ett skottsäkert fordon med antiballistiskt skydd mot kulor av minst FB 3-typen från alla fyra sidorna, med tre beväpnade säkerhetsvakter. Det medföljande fordonet måste vara utrustat med en anordning för direktkommunikation med säkerhetskontrollcenter (nedan kallat SCC).

Förordningen om genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 håller på att antas och den har vissa specialbestämmelser som

—	tillåter att utländska värdetransportföretag i enlighet med villkoren i förordning (EU) nr 1214/2011 i Slovenien får transportera även andra kontanter (inte bara euro-kontanter) över de 20 % som regleras i förordning (EU) nr 1214/2011,

—

tillåter att utländska värdetransportföretag i enlighet med villkoren i förordning (EU) nr 1214/2011 i Slovenien får transportera även andra värdesaker (inte bara euro-kontanter eller andra kontanter) som inte regleras i förordning (EU) nr 1214/2011. Värdesaker är ädelstenar, konstverk, kulturarvsföremål, värdefulla handlingar, etc.. Ett kulturarvsföremål är ett föremål som är klassificerat som sådant enligt de förordningar som är tillämpliga för att klassificera typer av kulturarvsföremål, nationella värdeföremål i enlighet med de bestämmelser om skydd och lagring av nationella skatter och museimaterial i enlighet med de bestämmelser som tillhandahåller skydd och lagring för museimaterial. Om detta av särskilda skäl inte är möjligt kan de nationella bestämmelserna från artikel 22 i regler om transport och skydd av kontanter och andra värdeleveranser (Officiell publikation av RS 96/05, 16/08, 81/08, 86/09 och 17/11) användas.

Artikel 20 eller någon av de nationella bestämmelserna i Bestämmelserna om transport och skydd av kontanter och andra värdeleveranser (Den officiella publikationen RS nr. 96/05, 16/08, 81/08, 86/09 and 17/11) artiklarna16–20 såsom den beskrivs för sedlar.

Delvis efterlevnad.

Nationella regler och specialvillkor baserade på transportens värde.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2013.376.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 376

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	56 årgången 21 december 2013

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2013/C 376/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.7101 – Brookfield Property/Starwood/Interhotel Portfolio) ( 1 )	1

2013/C 376/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.7118 – AXA/Norges Bank/SZ Tower) ( 1 )	1

2013/C 376/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6982 – Altor Fund III/TryghedsGruppen/Elixia/HFN Group) ( 1 )	2

2013/C 376/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.7087 – Vitol/Carlyle/Varo) ( 1 )	2

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2013/C 376/05	Mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9–10 december 2013	3

2013/C 376/06	Utkast till strategi för europeisk e-juridik 2014–2018	7

	Europeiska kommissionen
2013/C 376/07	Eurons växelkurs	12

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2013/C 376/08	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	13

2013/C 376/09	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	13

2013/C 376/10	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	14

2013/C 376/11	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	14

2013/C 376/12	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	15

2013/C 376/13	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	15

2013/C 376/14	Tillåtna transportsätt i medlemsstaterna i euroområdet – Artikel 13.5 – Förordning (EU) nr 1214/2011	16

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2013/C 376/15	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.7133 – Investindustrial/KKR/Resort Holdings) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	24

Datum och tidpunkt för stängning	27.11.2013
Varaktighet	27.11.2013–31.12.2013
Medlemsstat	Förenade kungariket
Bestånd eller grupp av bestånd	MAC/2A34.
Art	Makrill (Scomber scombrus)
Område	IIIa och IV; EU-vatten i IIa, IIIb, IIIc och delsektionerna 22–32
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	75/TQ40

Datum och tidpunkt för stängning	25.10.2013
Varaktighet	25.10.2013–31.12.2013
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	RED/51214D.
Art	Kungsfiskar (Sebastes spp.)
Område	EU-vatten och internationella vatten i V och internationella vatten i XII och XIV
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	76/TQ40

Datum och tidpunkt för stängning	2.12.2013
Varaktighet	2.12.2013–31.12.2013
Medlemsstat	Portugal
Bestånd eller grupp av bestånd	GFB/89-
Art	Fjällbrosme (Phycis blennoides)
Område	EU-vatten och internationella vatten i VIII och IX
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	FS79/DSS

Datum och tidpunkt för stängning	3.12.2013
Varaktighet	3.12.2013–31.12.2013
Medlemsstat	Förenade kungariket
Bestånd eller grupp av bestånd	HER/4AB.
Art	Sill (Clupea Harengus)
Område	EU-vatten och norska vatten i område IV norr om 53° 30′N
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	80/TQ40

Datum och tidpunkt för stängning	4.12.2013
Varaktighet	4.12.2013–31.12.2013
Medlemsstat	Spanien
Bestånd eller grupp av bestånd	GHL/N3LMNO
Art	Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)
Område	NAFO 3LMNO
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	82/TQ40