ISSN 1977-1061

doi:10.3000/19771061.C_2013.028.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 28

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

56 årgången
30 januari 2013


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2013/C 028/01

Eurons växelkurs

1

 

Revisionsrätten

2013/C 028/02

Särskild rapport nr 20/2012 Är strukturåtgärdsfinansieringen av infrastrukturprojekt för kommunal avfallshantering ändamålsenliga när det gäller att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s avfallspolitiska mål?

2

 

Europeiska datatillsynsmannen

2013/C 028/03

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannen om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr […/…] (omarbetning)

3

2013/C 028/04

Sammanfattning av yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (förordningen om elektroniska betrodda tjänster)

6

2013/C 028/05

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens förslag om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av institutionernas historiska arkiv vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens

9

 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2013/C 028/06

Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa utjämningsåtgärder snart kommer att löpa ut

12

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2013/C 028/07

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6812 – SFPI/Dexia) ( 1 )

13

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/1


Eurons växelkurs (1)

29 januari 2013

2013/C 28/01

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3433

JPY

japansk yen

121,52

DKK

dansk krona

7,4595

GBP

pund sterling

0,85360

SEK

svensk krona

8,6110

CHF

schweizisk franc

1,2416

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,4110

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

25,659

HUF

ungersk forint

297,40

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6991

PLN

polsk zloty

4,2090

RON

rumänsk leu

4,3835

TRY

turkisk lira

2,3805

AUD

australisk dollar

1,2860

CAD

kanadensisk dollar

1,3510

HKD

Hongkongdollar

10,4223

NZD

nyzeeländsk dollar

1,6072

SGD

singaporiansk dollar

1,6629

KRW

sydkoreansk won

1 458,03

ZAR

sydafrikansk rand

12,1785

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,3659

HRK

kroatisk kuna

7,5870

IDR

indonesisk rupiah

13 003,25

MYR

malaysisk ringgit

4,1421

PHP

filippinsk peso

54,836

RUB

rysk rubel

40,4900

THB

thailändsk baht

40,098

BRL

brasiliansk real

2,6773

MXN

mexikansk peso

17,1112

INR

indisk rupie

72,1960


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


Revisionsrätten

30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/2


Särskild rapport nr 20/2012 Är strukturåtgärdsfinansieringen av infrastrukturprojekt för kommunal avfallshantering ändamålsenliga när det gäller att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s avfallspolitiska mål?

2013/C 28/02

Europeiska revisionsrätten meddelar härmed att särskild rapport nr 20/2012 Är strukturåtgärdsfinansieringen av infrastrukturprojekt för kommunal avfallshantering ändamålsenliga när det gäller att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s avfallspolitiska mål? just har offentliggjorts.

Rapporten finns på Europeiska revisionsrättens webbplats: http://eca.europa.eu

Rapporten kan beställas gratis i pappersversion på adressen

Europeiska revisionsrätten

Enheten ”Revision: Utarbetande av rapporter”

12, rue Alcide de Gasperi

1615 Luxembourg

LUXEMBOURG

Tfn +352 4398-1

E-post: eca-info@eca.europa.eu

eller med hjälp av en elektronisk beställningssedel från EU Bookshop.


Europeiska datatillsynsmannen

30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/3


Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannen om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr […/…] (omarbetning)

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats http://www.edps.europa.eu)

2013/C 28/03

1.   Inledning

1.1   Samråd med Europeiska datatillsynsmannen

1.

Den 30 maj 2012 godkände kommissionen ett förslag om en omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr […/…] (om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har gett in i någon medlemsstat) och om medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters och Europols framställningar om jämförelser med Eurodacuppgifter i brottsbekämpande syfte, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallat förslaget) (1).

2.

Den 5 juni 2012 skickade kommissionen förslaget till Europeiska datatillsynsmannen för samråd i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att det i förslagets ingress görs en hänvisning till detta samråd.

3.

Europeiska datatillsynsmannen beklagar att kommissionen inte bad Europeiska datatillsynsmannen att i enlighet med det överenskomna förfarandet för kommissionsdokument som gäller behandlingen av personuppgifter lämna informella synpunkter innan förslaget antogs (2).

4.

Förslaget lades fram vid rådets (inrikes och rättsliga frågor) möte den 7–8 juni 2012 och behandlas just nu i rådet och Europaparlamentet så att en förordning sedan kan antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i slutet av 2012. Detta yttrande från Europeiska datatillsynsmannen är tänkt som ett bidrag till detta förfarande.

7.   Slutsatser

87.

Europeiska datatillsynsmannen konstaterar att man inom kommissionen, rådet och Europaparlamentet de senaste åren på djupet har diskuterat behovet av tillgång till uppgifter i Eurodac för brottsbekämpande ändamål. Europeiska datatillsynsmannen inser också att tillgången till en databas med fingeravtryck kan bli ett värdefullt verktyg för att bekämpa kriminalitet. Europeiska datatillsynsmannen påminner dock om att denna tillgång till Eurodac får allvarliga konsekvenser för skyddet av personuppgifter för de personer vars uppgifter lagras i Eurodacsystemet. För att vara skäligt måste behovet av en sådan tillgång motiveras av tydliga och obestridliga faktorer; det måste också bevisas att hanteringen är proportionerlig. Detta blir än viktigare i samband med ett intrång i rättigheterna för personer som tillhör en utsatt grupp i behov av skydd, vilket också anges i förslaget.

88.

De bevis som hittills har lagts fram – även med hänsyn till ovannämnda specifika sammanhang – är enligt Europeiska datatillsynsmannen varken tillräckliga eller uppdaterade för att visa att tillgången till Eurodac för brottsbekämpande ändamål är nödvändig och proportionerlig. Det finns redan ett antal rättsliga instrument som ger en medlemsstat möjlighet att ta del av fingeravtryck och andra brottsbekämpningsuppgifter hos en annan medlemsstat. Det krävs därför mycket bättre motiv för att bevilja tillgång i brottsbekämpningssyfte.

89.

I det sammanhanget rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen kommissionen att ta fram en ny konsekvensbedömning där alla aktuella politiska alternativ behandlas, tydliga bevis och tillförlitlig statistik redovisas och en bedömning görs i förhållande till de grundläggande rättigheterna.

90.

Europeiska datatillsynsmannen har dessutom hittat flera problemområden, nämligen följande:

Tillämplig dataskyddslagstiftning

91.

Europeiska datatillsynsmannen betonar behovet av att det i förslagets bestämmelser tydligt framgår hur specifikationerna av vissa dataskyddsrättigheter respektive skyldigheter förhåller sig till rådets rambeslut 2008/977/RIF och till rådets beslut 2009/371/RIF (se avsnitt 4).

Villkor för tillgång i brottsbekämpningssyfte

I enlighet med vad som angetts ovan bör det först visas att tillgången till uppgifter i Eurodac i syfte att bekämpa brott är nödvändig och proportionerlig. I sådana fall bör även nedanstående synpunkter beaktas.

92.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar följande:

Det bör förtydligas att det är förbjudet att överföra uppgifter ur Eurodac till tredjeländer även i de fall då uppgifterna ur Eurodac ska användas i brottsbekämpningssyfte (se punkterna 43–44).

I informationen till den registrerade bör ett tillägg göras om att syftet gäller brottsbekämpning (se punkt 45).

De utsedda myndigheternas tillgång till uppgifter i Eurodac bör entydigt begränsas till brottsbekämpande syfte (se punkt 49).

Tillgången till Eurodacuppgifter i brottsbekämpningssyfte bör godkännas rättsligt i förväg eller så bör åtminstone kontrollmyndigheten utföra sina skyldigheter och uppgifter oberoende och inte ta emot några anvisningar beträffande kontrollens utförande (se punkterna 50–51).

Kriteriet ”förhindra omedelbar fara med anknytning till grova brott eller terrordåd” bör läggas till beträffande de undantagsfall som ger rätt att ta del av uppgifter i Eurodac utan förhandskontroll av kontrollmyndigheten; en tydlig tidsfrist bör också införas för efterhandskontrollen (se punkterna 53–54).

Beträffande villkoren för tillgång bör villkor införas om att i) en sökning i informationssystemet för viseringar (VIS) först bör göras ii) det ska föreligga ”styrkta misstankar om att utövare av terroristdåd eller annan grov brottslighet har sökt asyl” iii) tillgången ska på ett ”avgörande sätt” hjälpa till i brottsbekämpningen och vad som avses med ”rimliga skäl” ska klargöras (se punkterna 56–57).

I ett skäl bör det finnas en beskrivning av vilka typer av situationer som ger Europol rätt till direkt tillgång till Eurodacs centralenhet och uppgift om att de stränga villkor för tillgång som gäller för utsedda nationella myndigheter också gäller Europol (se punkterna 58–59).

Jämförelse av fingertryck för brottsbekämpande ändamål ska under alla omständigheter omfattas av åtminstone samma garantier som de syften som anges i Dublinförordningen (se punkt 62).

Tydligare bestämmelser bör anges kring sparande eller radering av uppgifter (se punkt 64).

Vilken ytterligare information om en påträffad registrerad som ska skickas till Europol bör i förekommande fall förtydligas (se punkterna 65–66).

Byråns styrelse bör begära en specifikation av det exakta syftet/syftena med medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters framställningar om jämförelser med uppgifter i Eurodac; de brottsbekämpande myndigheterna bör anonymisera uppgifterna innan de sänds till styrelsen och bestämmelser om yrkessekretess bör återinföras (se punkterna 67–68).

Europeiska datatillsynsmannen och Europols övervakningsmyndighet bör få tillgång till den logg som förs av byrån respektive Europol; loggar måste även sparas för Eurodacs regelbundna egenrevision (se punkterna 79 och 85).

Övervakningen av Europols databehandlingsverksamhet bör klargöras (se punkt 81).

Andra bestämmelser

93.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar följande:

Eurodacs reservsystem (Business Continuity System) bör bytas ut mot en reservplan (Business Continuity Plan) och en rättslig grund anges för genomförandeåtgärder samt villkoren för en sådan plan (se punkt 72).

Det bör finnas garantier för att om det tillfälligt eller permanent är omöjligt att ta fram användbara fingeravtryck ska detta inte påverka enskilda personers rättsliga ställning negativt; det får inte heller utgöra tillräckliga skäl för att vägra behandla eller avslå en asylansökan (se punkt 73).

Byråns, medlemsstaternas och Europols skyldigheter måste vara samstämmiga när det gäller loggar och dokumentation av databehandlingsverksamheten (se punkt 77).

Bestämmelserna om datasäkerhet bör förbättras (se punkt 82).

Europeiska datatillsynsmannen bör ingå bland dem som tar emot byråns årsrapport (se punkt 83),

I artikel 43 bör ett tillägg göras om att medlemsstaterna och Europol regelbundet ska uppdatera den information de har lämnat till kommissionen och att kommissionen ska se till att informationen blir tillgänglig för medlemsstaterna, Europol och allmänheten via en ”regelbundet uppdaterad elektronisk publikation” (se punkt 86).

Utfärdat i Bryssel den 5 september 2012.

Peter HUSTINX

Europeiska datatillsynsmannen


(1)  COM(2012) 254 final.

(2)  Förra gången Europeiska datatillsynsmannen fick lämna informella synpunkter till kommissionen på en ändring av Eurodacförordningen var 2008.


30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/6


Sammanfattning av yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (förordningen om elektroniska betrodda tjänster)

(Yttrandet finns i sin helhet på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats http://www.edps.europa.eu)

2013/C 28/04

I.   Inledning

I.1   Förslaget

1.

Den 4 juni 2012 antog kommissionen förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (”förslaget”) (1).

2.

Förslaget ingår i de åtgärder som kommissionen har lagt fram för att stärka spridningen av elektroniska transaktioner inom Europeiska unionen. Det följer upp åtgärderna som presenteras i den digitala agendan för Europa (2) och som syftar till att förbättra lagstiftningen om elektroniska signaturer (nyckelåtgärd 3) och inrätta en samstämmig ram för ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering (nyckelåtgärd 16).

3.

Syftet är att stärkta tilltron till elektroniska transaktioner i hela Europa och säkerställa att elektronisk identifiering, autentisering, signering och liknande betrodda tjänster blir juridiskt erkända över gränserna på den inre marknaden, samtidigt som man garanterar högt dataskydd och makt hos användarna.

4.

Högt dataskydd är oerhört viktigt i system för elektronisk identifiering och betrodda tjänster. När sådana elektroniska system tas fram och används måste personuppgifter behandlas korrekt av tillhandahållarna av de betrodda tjänsterna och utfärdarna av elektroniska identiteter. Detta är särskilt viktigt när de bland annat behandlas för att identifiera och autentisera fysiska (eller juridiska) personer på det mest tillförlitliga sättet.

I.2   Samråd med Europeiska datatillsynsmannen

5.

Innan förslaget antogs fick Europeiska datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter. Många av dessa har beaktats i förslaget. Säkerheten för skydd av uppgifter har därmed stärkts.

6.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att han även formellt har rådfrågats av kommissionen i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001.

I.3   Förslagets bakgrund

7.

Förslaget grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fastställer villkor och mekanismer för ömsesidigt erkännande och godtagande av medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster bland medlemsstaterna. I förslaget fastslås framför allt principer för tillhandahållande av identifiering och betrodda elektroniska tjänster, bland annat regler för erkännande och godtagande. I förslaget fastställs också krav på skapande, verifiering, validering, behandling och bevarande av elektroniska signaturer, elektroniska sigill, elektronisk tidsmärkning, elektroniska dokument, tjänster för elektronisk leverans, autentisering av webbplatser och elektroniska certifikat.

8.

Förslaget till förordning innehåller också regler för tillsyn av tillhandahållandet av betrodda tjänster och krav på att medlemsstaterna inrättar tillsynsorgan för det här ändamålet. Tillsynsorganen ska bland annat bedöma om de tekniska och organisatoriska åtgärder som tillhandahållare av elektroniska betrodda tjänster har vidtagit följer gällande regler.

9.

I kapitel II behandlas tjänster för elektronisk identifiering medan kapitel III ägnas åt andra elektroniska betrodda tjänster såsom elektroniska signaturer, sigill, tidsmärkning, dokument, leveranstjänster, certifikat och autentisering av webbplatser. Tjänster för elektronisk identifiering är kopplade till nationella id-kort och kan användas för att komma åt digitala tjänster och framför allt e-förvaltningstjänster. Det betyder att ett organ som utfärdar e-identifiering agerar för en medlemsstats räkning och att den medlemsstaten ansvarar för att korrekt fastställa korrelationen mellan en fysisk person och hans eller hennes sätt att identifiera sig. När det gäller andra elektroniska betrodda tjänster är tillhandahållaren/utfärdaren en fysisk eller juridisk person som ansvarar för att tillhandahålla tjänsterna på ett korrekt och säkert sätt.

I.4   Dataskyddsfrågor som tas upp i förslaget

10.

Personuppgifter är något som alltid måste behandlas vid användning av identifieringssystem och i viss mån även när andra betrodda tjänster tillhandahålls (till exempel vid elektronisk signering). För att kunna fastställa en tillförlitlig koppling mellan de system för elektronisk identifiering och autentisering som används av en fysisk (eller juridisk) person och just den personen, måste personuppgifter behandlas för att säkerställa att personen bakom det elektroniska certifikatet verkligen är den han eller hon hävdar att han eller hon är. Elektroniska identifieringar eller certifikat hänför sig till fysiska personer och innehåller en uppsättning uppgifter som otvetydigt representerar dessa individer. Med andra ord kommer skapandet, verifieringen, valideringen och hanteringen av de elektroniska system som avses i artikel 3.12 i förslaget i många fall att inbegripa behandling av personuppgifter och därför är dataskydd en relevant fråga.

11.

Det är därför viktigt att uppgifter, i samband med att system för elektronisk identifiering eller elektroniska betrodda tjänster tillhandahålls, behandlas i enlighet med EU:s ram för dataskydd och då särskilt de nationella bestämmelser där direktiv 95/46/EG införlivas.

12.

I föreliggande yttrande är Europeiska datatillsynsmannens analys inriktad på tre huvudfrågor:

a)

Hur dataskydd tas upp i förslaget.

b)

Dataskyddsaspekterna av system för elektronisk identifiering, vilka ska erkännas och godtas över gränserna.

c)

Dataskyddsaspekterna av elektroniska betrodda tjänster, vilka ska erkännas och godtas över gränserna.

III.   Slutsatser

50.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar förslaget eftersom det kan bidra till ömsesidigt erkännande (och godtagande) av medel för elektroniska betrodda tjänster och identifiering på europeisk nivå. Han välkomnar även de gemensamma krav som måste uppfyllas av utfärdare av system för elektronisk identifiering och tillhandahållare av betrodda tjänster. Trots hans generella stöd för förslaget vill Europeiska datatillsynsmannen lämna följande allmänna rekommendationer:

Bestämmelserna om dataskydd i förslaget bör inte begränsas till tillhandahållare av betrodda tjänster, utan bör också tillämpas vid behandlingen av personuppgifter i de system för elektronisk identifiering som beskrivs i kapitel II i förslaget.

I förslaget till förordning bör en gemensam uppsättning säkerhetskrav för tillhandahållare av betrodda tjänster och utfärdare av elektronisk identifiering inrättas. Alternativt kan kommissionen tillåtas att där så behövs definiera, genom selektiv användning av delegerade akter eller genomförandebestämmelser, vilka kriterier, villkor och krav som ska gälla för säkerhet i medel för elektroniska betrodda tjänster och identifiering.

Tillhandahållare av elektroniska betrodda tjänster och utfärdare av elektronisk identifiering bör omfattas av krav på att tillhandahålla användarna av deras tjänster: i) lämplig information om insamling, kommunikation och lagring av uppgifter samt ii) hur de kan kontrollera sina personuppgifter och utöva den rätt de har i samband med dataskydd.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att de bestämmelser som ger kommissionen rätt att specificera eller detaljutforma konkreta bestämmelser efter att den föreslagna förordningen har antagits, genom delegerade akter eller genomförandeakter, införs mer selektivt i förslaget.

51.

Vissa specifika bestämmelser om ömsesidigt erkännande av medel för elektronisk identifiering bör också förbättras:

Förslaget till förordning bör innehålla en specificering av vilka uppgifter eller kategorier av uppgifter som kommer att behandlas när enskilda individer ska identifieras över gränserna. En sådan specifikation bör innehålla åtminstone samma detaljnivå som fastställs i bilagorna för andra betrodda tjänster och bör respektera proportionalitetsprincipen.

Det skydd som krävs för att tillhandahålla medel för identifiering bör åtminstone följa kraven som gäller för tillhandahållare av kvalificerade betrodda tjänster.

I förslaget bör lämpliga mekanismer fastställas för att skapa en ram för interoperabilitet mellan de nationella identifieringssystemen.

52.

Slutligen lämnar Europeiska datatillsynsmannen även följande rekommendationer som avser krav för tillhandahållande och erkännande av elektroniska betrodda tjänster:

För alla elektroniska tjänster bör det specificeras om personuppgifter kommer att behandlas och, om så är fallet, vilka uppgifter eller kategorier av uppgifter som kommer att behandlas.

Genom förordningen bör också lämpliga åtgärder vidtas för att undvika eventuella överlappningar mellan befogenheterna hos tillsynsorganen för elektroniska betrodda tjänster och dataskyddsmyndigheternas befogenheter.

Kraven på tillhandahållare av elektroniska betrodda tjänster avseende databrott och säkerhetsincidenter bör vara förenliga med kraven i det reviderade direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och förslaget till dataskyddsförordning.

Förtydligande behövs av definitionen av privata eller offentliga organ som kan agera som tredje part med rätt att bedriva den tillsyn som fastställs i artikel 16 och 17 eller som kan verifiera anordningar för skapande av elektroniska signaturer enligt artikel 23, och av kriteriet enligt vilket dessa organs oberoende kommer att bedömas.

Förordningen bör också innehålla en tydligare tidsangivelse för lagring av uppgifter som anges i artikel 19.2 och 19.4 (3).

Utfärdat i Bryssel den 27 september 2012.

Giovanni BUTTARELLI

Biträdande Europeisk datatillsynsman


(1)  COM(2012) 238 final.

(2)  KOM(2010) 245, 19.5.2010.

(3)  Enligt artikel 19.2 g måste kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster under lämplig tidsperiod registrera all relevant information om uppgifter som de har utfärdat eller tagit emot. Enligt artikel 19.4 ska kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster som utfärdar kvalificerade certifikat informera eventuella beroende parter om giltigheten eller statusen som återkallad hos de kvalificerade certifikat som de har utfärdat.


30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/9


Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens förslag om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av institutionernas historiska arkiv vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens

(Den fullständiga texten i detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats http://www.edps.europa.eu)

2013/C 28/05

1.   Inledning

1.1   Samråd med Europeiska datatillsynsmannen

1.

Den 16 augusti 2012 antog kommissionen ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 i fråga om deponering av institutionernas historiska arkiv vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens (nedan kallat förslaget) (1). Samma dag skickades förordningen till Europeiska datatillsynsmannen för samråd.

2.

Redan innan förslaget antogs fick Europeiska datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter. Många av dessa synpunkter har beaktats i förslaget och Europeiska datatillsynsmannen konstaterar att dataskyddet har stärkts till följd av detta. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att kommissionen även rådfrågade honom formellt efter det att förslaget antagits och att en hänvisning till detta yttrande ingår i ingressen till förslaget.

1.2   Förslagets syften och bakgrund

3.

Enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 av den 1 februari 1983 om öppnandet för allmänheten av Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens historiska arkiv (2) (nedan kallad arkivförordningen) ska EU-institutionerna inrätta historiska arkiv och öppna dem för allmänheten sedan 30 år har förflutit. Enligt förordningen får varje institution förlägga sina historiska arkiv till den ort som den anser mest lämplig.

4.

Syftet med förslaget är att ändra arkivförordningen och göra det obligatoriskt för alla EU-institutioner att deponera pappersarkiv vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens (EUI) (med undantag för Europeiska revisionsrätten och Europeiska centralbanken). I själva verket deponerar Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet redan sina pappersarkiv vid Europeiska universitetsinstitutet enligt kontraktsmässiga överenskommelser. Såsom nämns i motiveringen ändras inte de befintliga förfarandena till följd av förslaget, utan syftet är snarare att ”bekräfta Europeiska universitetsinstitutets roll som partner till institutionerna i handhavandet av de historiska arkiven och skapa en solid rättslig och finansiell grund för partnerskapet mellan EU och institutet”.

5.

Förslaget påverkar inte de regler och förfaranden på grundval av vilka institutionerna beslutar vilka handlingar som efter 30 år ska göras tillgängliga för allmänheten. Förslaget påverkar inte heller varje institutions äganderätt till sina historiska arkiv: de deponerande institutionerna behåller äganderätten. Förslaget utgörs kort sagt av begränsade och riktade ändringar av arkivförordningen, inte en genomgripande modernisering och översyn.

1.3   Syftet med Europeiska datatillsynsmannens yttrande: förslagets relevans för dataskyddet

6.

EU-institutionerna behandlar enorma datamängder, inklusive personuppgifter, för att utföra sina ansvarsuppgifter. En del av de behandlade personuppgifterna kan vara särskilt känsliga från dataskyddssynpunkt (3) och/eller kan ha lämnats till den berörda institutionen i förtroende, utan att personen i fråga förväntar sig att uppgifterna en dag kan bli offentligt tillgängliga. Det kan exempelvis röra sig om anställdas personuppgifter i läkarjournaler eller personregister, eller personuppgifter som behandlas i samband med disciplinära förfaranden eller utredningar av trakasserier, internrevisioner, olika typer av klagomål eller framställningar, och handels-, konkurrens- och bedrägeriutredningar eller andra undersökningar.

7.

En del av dessa personuppgifter, även personuppgifter som initialt anses utgöra de största riskerna för de berörda personerna, förstörs efter en fastställd tidsperiod när de inte längre används för de ändamål som de ursprungligen samlades in för (eller för andra förenliga ”administrativa” ändamål).

8.

En avsevärd andel av de dokument som innehas av EU-institutionerna, däribland eventuella personuppgifter i dessa dokument, förstörs emellertid inte, utan överförs till slut till Europeiska unionens historiska arkiv för att senare offentliggöras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål (4).

9.

Det är viktigt att EU-institutionerna fastställer tydliga riktlinjer för vilka personuppgifter som bör överföras till de historiska arkiven och vilka personuppgifter som inte är lämpliga att överföra och hur de personuppgifter som behålls och görs offentligt tillgängliga via de historiska arkiven ska skyddas. Dessa riktlinjer måste vara utformade så att de garanterar skydd av de berörda individernas integritet och personuppgifter, samtidigt som skyddet av dessa grundläggande rättigheter balanseras med rätten till tillgång till handlingar och berättigade intressen i historisk forskning.

10.

Även om många av EU-institutionerna för närvarande har riktlinjer för dokumenthantering, lagring av uppgifter och arkivering (se till exempel den gemensamma förteckningen över handlingar som ska bevaras (”CCL”), ett internt administrativt dokument som har utfärdats av kommissionen (5)), innehåller dessa riktlinjer endast begränsad vägledning beträffande dataskydd. Kommissionens gemensamma förteckning och liknande dokument bör därför vidareutvecklas eller kompletteras med mer specifik och nyanserad vägledning om dataskydd.

11.

Dessutom bör det noteras att de befintliga riktlinjerna ingår i interna handlingar, inte i ett lagstiftningsdokument som antagits av rådet och parlamentet. Förutom en kort hänvisning i artikel 2.1 till ”handlingar som omfattas av undantaget avseende den enskildes privatliv och integritet, enligt definitionen i artikel 4.1 b i förordning (EG) nr 1049/2001 (6)”, anges inte i den befintliga texten till arkivförordningen vilka personuppgifter som får överföras till de historiska arkiven, vilket i sin tur innebär att de till slut kommer att offentliggöras.

12.

Nämnda artikel 4.1 b i förordning (EG) nr 1049/2001 måste i sin tur tolkas enligt den gällande dataskyddslagstiftningen, däribland förordning (EG) nr 45/2001, och enligt EU-domstolens rättspraxis. Det krävs således en komplex analys från fall till fall för att besluta om vilka personuppgifter som bör överföras till de historiska arkiven.

13.

Både direktiv 95/46/EG (7) och förordning (EG) nr 1049/2001 ses över för närvarande, och förordning (EG) nr 45/2001 bör också ses över i sinom tid. Förhoppningen är att dessa lagstiftningsändringar kommer att göra bestämmelserna tydligare, men med tanke på att ändringarna är av allmän karaktär är det osannolikt att de kommer att innehålla tillräckligt detaljerad vägledning för EU-institutionernas arkiveringsförfaranden. När det gäller arkivförordningen i sig har kommissionen endast föreslagit begränsade ändringar, som inte påverkar artikel 2.1 eller andra väsentliga bestämmelser.

14.

I detta yttrande föreslår Europeiska datatillsynsmannen ett fåtal riktade ändringar som kan infogas i samband med den pågående, mer begränsade, översynen av arkivförordningen. Dessutom betonar datatillsynsmannen behovet av att anta specifika åtgärder, inklusive lämpliga genomförandebestämmelser, för att säkerställa att dataskyddsaspekterna beaktas på lämpligt sätt inom ramen för den berättigade arkiveringen för historiska ändamål.

15.

För att sätta frågan i ett sammanhang diskuteras i avsnitt 2 vissa allmänna dataskyddsaspekter och rådande tendenser när det gäller öppnande och digitalisering av EU:s historiska arkiv, avidentifiering och återidentifiering samt kommissionens initiativ för öppna data.

10.   Slutsatser

65.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar att dataskyddsaspekter behandlas i förslaget och vill särskilt betona följande aspekter:

Bestämmelser om tillämplig lagstiftning fastställs.

En tillsynsmyndighet utses.

Europeiska universitetsinstitutets funktion som registeransvarig anges.

Ett krav att anta genomförandebestämmelser för att hantera dataskyddsaspekter i praktiken införs.

66.

För att hantera de återstående dataskyddsaspekterna lämnar Europeiska datatillsynsmannen följande rekommendationer angående den föreslagna ändringen av arkivförordningen:

Ange huvudmål och minimiinnehåll för gemomförandebestämmelserna samt antagandeförfarande, inklusive en förvaltningsstruktur för att säkerställa ett harmoniserat och samordnat tillvägagångssätt, en tydlig tidsplan för antagandet och samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

Klargöra säkerhetsbestämmelserna för de personuppgifter som lagras i de historiska arkiven.

Garantier angående de privata arkiv som handhas av Europeiska universitetsinstitutet.

Åtminstone några minimala klargöranden av undantaget från integritetsskyddet i artikel 2 i arkivförordningen.

Utfärdat i Bryssel den 10 oktober 2012.

Peter HUSTINX

Europeiska datatillsynsmannen


(1)  COM(2012) 456 final.

(2)  Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 354/83 (EGT L 43, 15.2.1983, s. 1).

(3)  Exempelvis ”särskilda kategorier av uppgifter” i den mening som avses i artikel 10 i förordning (EG) nr 45/2001.

(4)  Artikel 1.2 i arkivförordningen innehåller en definition av både ”arkiv” och ”historiska arkiv” (EU-institutionerna). Arkiv definieras som ”alla handlingar av alla slag och oavsett materiell form som i tjänsten framställts eller mottagits av någon av institutionerna eller deras företrädare eller tjänstemän och som angår verksamhet inom ramen för (EU)”. Historiska arkiv definieras som ”den del av (institutionernas) arkiv som har utvalts för att ständigt bevaras …” … ”Senast 15 år efter handlingarnas tillkomst” … ”ska dessa handlingar därefter sorteras i syfte att skilja de handlingar som bör bevaras från dem som saknar administrativt och historiskt värde”.

(5)  SEK(2007) 970, antaget den 4 juli 2007, för närvarande föremål för översyn. Se även Europeiska datatillsynsmannens synpunkter av den 7 maj 2007 om förslaget till gemensam förteckning från 2007 på http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Supervision/Adminmeasures/2007/07-05-07_commentaires_liste_conservation_EN.pdf

(6)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(7)  Se kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012) 11 final). Se även Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 7 mars 2012 på http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/edps/Consultation/Reform_package;jsessionid=46ACCFDB9005EB950DF9C7D58BDE5377


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/12


Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa utjämningsåtgärder snart kommer att löpa ut

2013/C 28/06

1.   I enlighet med artikel 18.4 i rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) tillkännager Europeiska kommissionen att om inte en översyn inleds i enlighet med nedanstående förfarande, kommer de utjämningsåtgärder som anges nedan att upphöra att gälla den dag som anges i tabellen.

2.   Förfarande

Unionstillverkarna kan lämna in en skriftlig begäran om översyn. En sådan begäran måste innehålla tillräcklig bevisning för att subventioneringen och skadan sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

Om kommissionen beslutar att se över åtgärderna i fråga kommer importörer, exportörer, företrädare för exportlandet och unionstillverkarna att ges tillfälle att komplettera, motbevisa eller kommentera de uppgifter som lämnas i begäran om översyn.

3.   Tidsfrist

På de grunder som anges ovan kan unionstillverkarna lämna in en skriftlig begäran om översyn till generaldirektoratet för handel vid Europeiska kommissionen (European Commission, Directorate-General for Trade (Unit H-1), N-105 8/20, 1049 Bruxelles/Brussel, Belgique/België (2) från och med den dag då detta tillkännagivande offentliggörs, dock senast tre månader före den dag som anges i tabellen.

4.   Detta tillkännagivande offentliggörs i enlighet med artikel 18.4 i förordning (EG) nr 597/2009.

Produkt

Ursprungs- eller exportland

Åtgärd

Hänvisning

Datum då åtgärden upphör att gälla (3)

Sulfanilsyra

Indien

Utjämningstull

Rådets förordning (EG) nr 1010/2008 (EUT L 276, 17.10.2008, s. 3)

18.10.2013

 

 

Åtagande

Kommissionens beslut 2006/37/EG (EUT L 22, 26.1.2006, s. 52)

 


(1)  EUT L 188, 18.7.2009, s. 93.

(2)  Tel. +32 22956505.

(3)  Åtgärden upphör att gälla vid midnatt den dag som anges i den här kolumnen.


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

30.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/13


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6812 – SFPI/Dexia)

(Text av betydelse för EES)

2013/C 28/07

1.

Kommissionen mottog den 18 januari 2013 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken den belgiska investeringsfonden Société Fédérale de Participations et d'Investissement/Federale Participatie- en Investeringsmaatschappij (”SFPI”, Belgien) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar fullständig kontroll över företaget Dexia SA/NV (”Dexia”, Belgien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

SFPI: Investeringar i offentliga och privata företag av strategiskt intresse, för egen räkning eller för belgiska statens räkning,

Dexia: Finansiella tjänster, särskilt offentlig finansiering, bl.a. projektfinansiering, och kapitalförvaltning i flera olika länder, dock främst Frankrike, genom ett antal dotterbolag.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6812 – SFPI/Dexia, till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).