24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/2

Ansökan om tillstånd att verkställa ett beslut om kvarstad ingiven den 19 december 2011 — Luigi Marcuccio mot Europeiska kommissionen

(Mål C-1/11 SA)

2012/C 89/02

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Luigi Marcuccio (ombud: G. Cipressa, avvocato)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

—

upphäva Europeiska kommissionens immunitet och meddela tillstånd att verkställa kvarstad, eventuellt även i form av kvarstad hos tredjeman och i enlighet med lagen, i de tillgångar som krävs för att säkerställa sökandens fordran på Europeiska kommissionen enligt det betalningsföreläggande som meddelades av fredsdomaren i Tricase den 1 februari 2010,

—	delge Europeiska kommissionen nödvändiga handlingar och vidta nödvändiga åtgärder för verkställande av betalningsföreläggandet, samt mer allmänt, för att fordran ska betalas,

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har en fordran på kommissionen avseende rättegångskostnader. Kommissionen har ännu inte betalat denna fordran.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/2

Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) den 25 november 2011 — Steinel Vertrieb GmbH mot Hauptzollamt Bielefeld

(Mål C-595/11)

2012/C 89/03

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Düsseldorf

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Steinel Vertrieb GmbH

Motpart: Hauptzollamt Bielefeld

Tolkningsfrågor

Ska

a)	rådets förordning (EG) nr 1470/2001 (1) av den 16 juli 2001 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av integrerade elektroniska kompaktlysrör med ursprung i Folkrepubliken Kina och

rådets förordning (EG) nr 1205/2007 (2) av den 15 oktober 2007 om införande av antidumpningstullar på import av integrerade elektroniska kompaktlysrör med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 och om utvidgning av åtgärderna till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Socialistiska republiken Vietnam, Islamiska republiken Pakistan eller Republiken Filippinerna tolkas så, att de även är tillämpliga på de i beslutet närmare beskrivna kompaktlysrör med skymningsrelä som klaganden har importerat?

(1) EGT L 195, s. 8, i den lydelse som förordningen har enligt rådets förordning (EG) nr 1322/2006 av den 1 september 2006 (EUT L 244, s. 1).

(2) EUT L 272, s. 1.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Belgien) den 23 december 2011 — Martin y Paz Diffusion SA mot David Depuydt och Fabriek van Maroquinerie Gauquie SA

(Mål C-661/11)

2012/C 89/04

Rättegångsspråk: franska

Nationell domstol

Cour de cassation

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Martin y Paz Diffusion SA

Motparter: David Depuydt och Fabriek van Maroquinerie Gauquie SA

Tolkningsfrågor

1.1

Ska artiklarna 5.1 och 8.1 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (1) tolkas så, att den ensamrätt som är knuten till det registrerade varumärket inte längre kan göras gällande av varumärkesinnehavaren mot tredje man, för samtliga varor som avses vid registreringen,

—	när varumärkesinnehavaren under lång tid har delat upp rätten att använda sig av varumärket med denne tredje man inom ramen för en form av samägande för en del av de avsedda varorna?

—	när varumärkesinnehavaren, i samband med denna uppdelning av rätten att använda sig av varumärket, gett tredje man sitt oåterkalleliga samtycke till att denne tredje man använder varumärket för dessa varor?

1.2

Ska dessa artiklar tolkas så, att tillämpningen av en nationell bestämmelse — såsom en bestämmelse om att innehavaren av en rättighet inte får utnyttja sin rättighet på ett sätt som är att betrakta som vårdslöst eller som rättsmissbruk — kan leda till att varumärkesinnehavaren slutligt förhindras att utnyttja denna ensamrätt för en del av de avsedda varorna? Eller ska dessa artiklar tolkas så, att denna nationella bestämmelse ska tillämpas på så sätt att endast andra sanktionsåtgärder kan vidtas mot detta utnyttjande som är att betrakta som vårdslöst eller som rättsmissbruk?

2.1

Ska artiklarna 5.1 och 8.1 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar tolkas så, att den nationella domstolen — då innehavaren av ett registrerat varumärke återtar sitt åtagande gentemot tredje man att inte använda varumärket för vissa varor, och därigenom själv har för avsikt att börja använda sig av varumärket igen — ändå slutligt kan förbjuda varumärkesinnehavaren att själv börja använda sig av varumärket igen, av det skälet att varumärkesinnehavaren på så sätt ägnar sig åt illojal konkurrens, eftersom det skulle innebära att varumärkesinnehavaren drar fördel av reklam som tredje man tidigare investerat i för varumärket, och att det skulle kunna leda till förväxling hos omsättningskretsen. Eller ska dessa bestämmelser tolkas så, att den nationella domstolen ska vidta en annan sanktionsåtgärd som inte slutligt hindrar varumärkesinnehavaren från att börja använda sig av varumärket igen?

2.2

Ska dessa artiklar tolkas så, att det är berättigat att slutligt förbjuda varumärkesinnehavaren att använda varumärket om tredje man sedan flera år gjort investeringar för att informera allmänheten om de varor beträffande vilka tredje man fått samtycke från varumärkesinnehavaren till att använda detta varumärke?

(1) EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Oradea (Rumänien) den 27 december 2011 — SC Scandic Distilleries SA mot Direcția Generală de Administrare a Marilor Contribuabili

(Mål C-663/11)

2012/C 89/05

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Oradea

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SC Scandic Distilleries SA

Motpart: Direcția Generală de Administrare a Marilor Contribuabili

Tolkningsfrågor

Strider den rumänska skattemyndighetens avslag på en begäran om återbetalning av punktskatt mot unionsrätten (såväl artiklarna 7 och 22 i direktiv 92/12/EEG (1) som skälen i direktivet) om:

den näringsidkare som begär återbetalning av punktskatten har styrkt att alla de tekniska villkor för att bevilja begäran om återbetalning som föreskrivs enligt den rumänska lagstiftningen är uppfyllda och i synnerhet de som gäller: (i) bevis på att punktskatten har betalats i Rumänien; (ii) bevis på att de i en annan medlemsstat punktskattepliktiga varorna har avsänts

vissa dokument som enligt kraven i den rumänska skattelagstiftningen (artikel 192 septies i skattelagen, punkt 18 quinquies i tillämpningsföreskrifterna i regeringsbeslut nr 44/2004 samt i bilaga 11 i avdelning VII i skattelagen) ska åtfölja begäran om återbetalning kan lämnas in först när de i en annan medlemsstat punktskattepliktiga varorna har levererats

c)	c) det enligt den rumänska skattelagstiftningen (artikel 18 quinquies punkt 4 i tillämpningsföreskrifterna med hänvisning till artikel 135 i skatteprocesslagen) föreskrivs en allmän period på fem år för begäran om återbetalning/ersättning?

Ska artikel 22.[2] a i direktiv 92/12/EEG tolkas så att om en näringsidkare innan punktskattepliktiga varor levereras till en annan medlemsstat där de är avsedda för konsumtion inte inkommer med någon begäran om återbetalning av punktskatten i den medlemsstat där punktskatten har erlagts får det till följd att näringsidkaren förlorar rätten till återbetalning av den erlagda punktskatten?

Om den andra frågan besvaras jakande är då det beslut enligt vilket näringsidkaren förlorar rätten till återbetalning av punktskatten — vilket medför en dubbelbeskattning av samma punktskattepliktiga varor (i den medlemsstat i vilken de punktskattepliktiga varorna först släpps för konsumtion och i den medlemsstat för vilken varorna är avsedda för konsumtion) — förenligt med principen om skatteneutralitet?

Om den andra frågan besvaras jakande ska då den extremt korta perioden mellan det datum då punktskatten erläggs för varor som frisläpps för konsumtion i en medlemsstat och datumet för avsändande av de punktskattepliktiga varorna till en annan medlemsstat i vilken de är avsedda för konsumtion förenlig med likvärdighets- och effektivitetsprinciperna? Har det i detta hänseende betydelse om den allmänna period under vilken det går att begära återbetalning/ersättning av en skatt, avgift eller bidrag i medlemsstaten i fråga är avsevärt längre?

(1) Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2 s. 57)

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad — Varna (Bulgarien) den 27 december 2011 — Paltrade EOOD mot Nachalnik na Mitnicheski punkt — Pristanishte Varna pri Mitnitsa Varna

(Mål C-667/11)

2012/C 89/06

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad — Varna

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Paltrade EOOD

Motpart: Nachalnik na Mitnicheski punkt — Pristanishte Varna pri Mitnitsa Varna

Tolkningsfrågor

Är det tillåtet att ta ut antidumpningstull retroaktivt med tillämpning av artikel 1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 (1) av den 18 juli 2011 utan registrering (förutom registrering av enhetsdokumentet i BIMIS-systemet) med införande av det Taric-tilläggsnummer som anges i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 91/2009 (2) av den 26 januari 2009?

2.	Vad är ett lämpligt belopp enligt skäl 18 i förordning nr 966/2010 (3) vid ett retroaktivt uttag av antidumpningstullar vid genomförandet av förordning nr 723/2011?

(1) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 723/2011 av den 18 juli 2011 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 91/2009 införts på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte (EUT L 194, s. 6).

(2) Rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 29, s. 1).

(3) Kommissionens förordning (EU) nr 966/2010 av den 27 oktober 2010 om inledande av en undersökning beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 91/2009 beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, och om registrering av sådan import (EUT L 282, s. 29).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/5

Överklagande ingett den 27 december 2011 av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 12 oktober 2011 i mål T-38/05, Agroexpansión S.A. mot Europeiska kommissionen

(Mål C-668/11 P)

2012/C 89/07

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Alliance One International Inc, tidigare Agroexpansión, S.A. (ombud: M. Odriozola och A. Vide, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom i mål T-38/05 Agroexpansión, S.A. mot kommissionen

—	sätta ned det bötesbelopp som sökanden ålagts, och

—	förplikta kommissionen att ersätta de rättegångskostnader som uppkommit vid båda instanserna

Grunder och huvudargument

Klaganden anser att kommissionen och tribunalen har tillämpat artikel 101.1 i FEUF och artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 (1) felaktigt genom att hålla Dimon solidariskt ansvarigt för den överträdelse som begåtts av Agroexpansión. Klaganden anför att tribunalen har åsidosatt klagandens rätt till försvar och artikel 296 FEUF genom att i domen (och följaktligen ex post facto) fastställa de beviskrav som tillämpats av kommissionen i beslutet. (2) Genom att behandla andra företag mer förmånligt har tribunalen följaktligen åsidosatt principen om likabehandling, som slås fast i artikel 20 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Tribunalen kan dessutom inte ha varit ovetande om det förhållandet att kommissionen i beslutet saknade vederbörlig grund för de argument som avsåg kullkastande av en presumtion.

Klaganden anser att det har skett en felaktig tillämpning av meddelandet om böter samt principerna om att sanktioner ska vara individuella och proportionerliga, med avseende på den period under vilken Agroexpansión inte hörde till Dimon-koncernen. Klaganden anser att det, vid fastställandet av det bötesbelopp som Agroexpansión ålades för perioden innan företaget togs upp i Dimon-koncernen, inte skulle ha tillämpats någon korrigeringskoefficient på böternas grundbelopp för Agroexpansión, eftersom företaget under denna period inte var dotterbolag i någon multinationell koncern. För det fall domstolen anser att ett enda bötesbelopp ska tillämpas, hävdar klaganden i andra hand att nämnda böter ska sättas ned för att undvika en oproportionerlig tillämpning av multiplikationskoefficienten.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).

(2) Kommissionens beslut K(2004) 4030 slutlig av den 20 oktober 2004 om ett förfarande enligt artikel 81.1 [EG] (Ärende COMP/C.38.238/B.2 — Råtobak — Spanien).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/5

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Société ED et F Man Alcohols mot Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR)

(Mål C-669/11)

2012/C 89/08

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Société ED et F Man Alcohols

Motpart: Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR)

Tolkningsfrågor

Utgör den förlust på 12,08 ecu/hektoliter alkohol som inte exporterats inom den fastställda tidsfristen av den uppfyllelsesäkerhet som anbudsgivaren ställt hos interventionsorganen som innehar den tilldelade alkoholen, såsom föreskrivs i artikel 5.5 i kommissionens förordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995 (1), i fall då anbudsgivaren har överskridit tidsfristen, en administrativ åtgärd eller en åtgärd av annat slag? Utgör den förlust på 15 % under alla förhållanden och på 0,33 % av återstående belopp per dag efter det att tidsfristen löpt ut av den exportsäkerhet som föreskrivs i artikel 91.12 i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 (2), i fall då exporten av den tilldelade alkoholen blir försenad, en administrativ åtgärd eller en åtgärd av annat slag?

Utgör en aktörs överskridande av tidsgränsen för export av den vinalkohol som innehas av interventionsorganen och som kommissionen tilldelat denne aktör inom ramen för ett anbudsförfarande, en underlåtenhet som leder eller skulle kunna leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar, i den mening som avses i artikel 1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 (3)?

Vad gäller den eventuella kombinationen av bestämmelserna i rådets transversala förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 och bestämmelserna i kommissionens sektorsförordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995:

—

För det fall fråga 2) besvaras jakande, är endast det system med förverkande av säkerheten vid försenad export som föreskrivs i kommissionens sektorsförordning av den 22 februari 1995 tillämpligt, med uteslutande av alla andra unionsrättsliga åtgärds- eller sanktionssystem? Eller är tvärtom åtgärds- och sanktionssystemet i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 ensamt tillämpligt? Eller måste bestämmelserna i de två förordningarna av den 22 februari 1995 respektive av den 18 december 1995 kombineras för att avgöra vilka åtgärder och sanktioner som ska tillämpas, och om ja, på vilket sätt?

—

För det fall fråga 2) besvaras nekande, utgör bestämmelserna i rådets transversala förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 hinder mot tillämpningen av det förverkande av uppfyllelsesäkerheten som föreskrivs i artikel 5.5 i kommissionens sektorsförordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995, av det skälet att denna transversala förordning av den 18 december 1995 genom att föreskriva ett villkor grundat på förekomsten av en negativ ekonomisk effekt för gemenskaperna, skulle utgöra hinder mot att en åtgärd eller en sanktion, som föreskrivs i en tidigare eller senare sektorsförordning på jordbruksområdet, tillämpas när en sådan effekt uteblir?

För det fall, med beaktande av svaren på föregående tolkningsfrågor, förverkandet av säkerheten anses utgöra en tillämplig sanktion när exportfristen har överskridits av anbudsgivaren, uppkommer följande frågor. För att beräkna den andel av säkerheten som ska förverkas vid överskridande av den exportfrist som bestämts för anbudsinfordringarna nr 170/94 EG och 171/94 EG i kommissionens förordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995 i ändrad lydelse, ska bestämmelserna i artikel 91.12 i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 tillämpas retroaktivt? Om denna fråga besvaras jakande, enligt vilka villkor ska detta ske? Ska en retroaktiv tillämpning ske fastän den sistnämnda förordningen inte uttryckligen ändrat eller upphävt bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EG) nr 360/95, som särskilt gäller anbudsinfordringarna nr 170/94 EG och 171/94 EG, utan endast bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 377/93 av den 12 februari 1993 (4), som reglerar det allmänna gemenskapsrättsliga systemet för anbudsinfordringar beträffande alkohol som framställts vid destillationsåtgärder och som innehas av interventionsorganen och som hänvisar, beträffande villkoren för frisläppande av de deltagandesäkerheter som ställts av anbudsgivarna, till kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 (5), från vilken bestämmelserna i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995 uttryckligen avviker? Vidare, ska en retroaktiv tillämpning ske fastän förordning (EG) nr 1623/2000 utformades efter den reform som antogs år 1999 av den gemensamma organisationen av marknaden för vin och väsentligt ändrade systemen för anbudsinfordringar och de säkerheter som ställs inom ramen för dessa, både beträffande deras ändamål och belopp samt villkoren för deras förverkande och frisläppande, och slutligen, fastän förordningen utesluter Brasilien från listan med tredjeländer till vilka export av den tilldelade alkoholen uteslutande för användning inom motorbränslesektorn är tillåten?

(1) Kommissionens förordning (EG) nr 360/95 av den 22 februari 1995 om inledande av enkla anbudsinfordringar för försäljning för export av vinalkohol som innehas av interventionsorganen (EGT L 41, s. 14).

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (EGT L 194, s. 45).

(3) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen (EGT L 312, s. 1).

(4) Kommissionens förordning (EEG) nr 377/93 av den 12 februari 1993 om närmare bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid destillationsåtgärder enligt artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorganen (EGT L 43, s. 6).

(5) Kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (EGT L 205, s. 5).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/6

(Mål C-670/11)

2012/C 89/09

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer)

Motpart: Société Vinifrance SA

Tolkningsfrågor

När en producent, som har erhållit gemenskapsstöd för lagring av koncentrerad druvmust som motprestation för att ha ingått ett lagringsavtal med det nationella interventionsorganet, har köpt druvmusten från ett fiktivt eller icke existerande bolag och därefter på eget ansvar har låtit koncentrera musten innan den lagras, kan den koncentrerade druvmusten då anses vara i producentens ”ägo” i den mening som avses i artikel 2.2 i förordning nr 1059/83 (1)? Är artikel 17 i nämnda förordning tillämplig när det lagringsavtal som har ingåtts med det nationella interventionsorganet är behäftat med ett synnerligen allvarligt fel, som bland annat består i att det bolag som har ingått avtalet med det nationella interventionsorganet inte kan anses vara ägare till de lagrade produkterna?

När det i en sektorsförordning, såsom förordning nr 822/87 (2), har inrättats en gemenskapsstödordning utan att det till denna har knutits ett system med sanktioner i händelse av överträdelser av bestämmelserna i stödordningen, är då förordning nr 2988/95 (3) tillämplig i händelse av en sådan överträdelse?

När en ekonomisk aktör har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt en sektorsförordning, såsom förordning nr 1059/83, och de däri angivna villkoren för att erhålla gemenskapsstöd och när det i denna sektorsförordning föreskrivs en ordning med åtgärder eller sanktioner, såsom i artikel 17 i förordning nr 1059/83, är det då denna ordning som är tillämplig, och inte någon annan i unionsrätten föreskriven ordning, även om den aktuella överträdelsen skadar unionens finansiella intressen? Eller är det enbart den ordning med administrativa åtgärder och sanktioner som föreskrivs i förordning nr 2988/95 som är tillämplig i händelse av en sådan överträdelse? Eller är båda förordningarna tillämpliga?

4.	Om både sektorförordningen och förordning nr 2988/95 är tillämpliga, hur ska då bestämmelserna i dem jämföras för att det ska kunna avgöras vilka åtgärder och sanktioner som ska genomföras?

När en ekonomisk aktör har begått flera överträdelser av unionsrätten och vissa av dessa överträdelser omfattas av tillämpningsområdet för en sektorsförordnings ordning med åtgärder eller sanktioner, medan andra överträdelser utgör oegentligheter i den mening som avses i förordning nr 2988/95, är då endast den sistnämnda förordningen tillämplig?

(1) Kommissionens förordning (EEG) nr 1059/83 av den 29 april 1983 om lagringsavtal för bordsvin, druvmust, koncentrerad druvmust och renad koncentrerad druvmust (EGT L 116, s. 77; svensk specialutgåva, område 3, volym 16, s. 82).

(2) Rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 84, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 7) (nedan kallad förordning nr 822/87).

(3) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Société anonyme d'intérêt collectif agricole Unanimes

(Mål C-671/11)

2012/C 89/10

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR)

Motpart: Société anonyme d'intérêt collectif agricole Unanimes

Tolkningsfrågor

På vilket sätt kan möjligheten att — enligt artikel 2.4 i rådets förordning (EEG) nr 4045/89 av den 21 december 1989 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (1) — förlänga den period som granskningen omfattar ”till att omfatta perioder … som föregår eller följer på tolvmånadersperioden”, som här definieras, utnyttjas av en medlemsstat, med beaktande av, å ena sidan, behovet att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och, å andra sidan, rättssäkerhetsprincipen och kravet att tillsynsmyndigheterna inte ska ges obegränsad behörighet?

I synnerhet:

—

Måste den period som granskningen omfattar i alla händelser, vid äventyr att det granskade företaget annars kan föra talan mot det beslut som granskningen leder till med åberopande av att granskningen är rättsstridig, löpa ut under den tolvmånadersperiod som föregår den så kallade ”granskningsperioden”, under vilken granskningen utförs?

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

För det fall den första delfrågan besvaras nekande, måste den period som granskningen omfattar likväl, vid äventyr att det granskade företaget annars kan föra talan mot det beslut som granskningen leder till med åberopande av att granskningen är rättsstridig, inkludera en tolvmånadersperiod som löper ut under den granskningsperiod som föregår den granskningsperiod under vilken granskningen företas, eller kan granskningen endast avse en period som löper ut före den föregående granskningsperiodens början?

(1) Rådets förordning (EEG) nr 4045/89 av den 21 december 1989 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och om upphävande av direktiv 77/435/EEG (EGT L 388, s. 18; svensk specialutgåva, område 3, volym 31, s. 27).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/8

(Mål C-672/11)

2012/C 89/11

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Société anonyme d'intérêt collectif agricole Unanimes

Tolkningsfrågor

I synnerhet:

—

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/8

(Mål C-673/11)

2012/C 89/12

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Organisation de producteurs Les Cimes

Tolkningsfrågor

I synnerhet:

—

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'Etat (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Société Agroprovence

(Mål C-674/11)

2012/C 89/13

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'Etat

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Société Agroprovence

Tolkningsfrågor

I synnerhet:

—

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/10

(Mål C-675/11)

2012/C 89/14

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Regalp SA

Tolkningsfrågor

I synnerhet:

—

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Coopérative des producteurs d'asperges de Montcalm (COPAM)

(Mål C-676/11)

2012/C 89/15

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Motpart: Coopérative des producteurs d'asperges de Montcalm (COPAM)

Tolkningsfrågor

I synnerhet:

—

—	För det fall föregående fråga besvaras jakande, hur ska den i förordningen uttryckligen föreskrivna möjligheten att förlänga den period som granskningen omfattar till att även avse perioder som ”följer på tolvmånadersperioden” förstås?

—

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Doux Élevage SNC och Coopérative agricole UKL-ARREE mot Ministère de l'Agriculture, de l'alimentation, de la pêche, de la ruralité et de l'aménagement du territoire och Comité interprofessionnel de la dinde française (CIDEF)

(Mål C-677/11)

2012/C 89/16

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Part i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Doux Élevage SNC och Coopérative agricole UKL-ARREE

Motparter: Ministère de l'Agriculture, de l'alimentation, de la pêche, de la ruralité et de l'aménagement du territoire och Comité interprofessionnel de la dinde française (CIDEF)

Tolkningsfråga

Ska artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, mot bakgrund av domen av den 15 juli 2004 i mål C 345/02, Pearle BV m.fl., tolkas på så sätt att en nationell myndighets beslut om utvidgning av ett avtal — såsom det avtal som ingåtts inom ramen för comité interprofessionnel de la dinde française (CIDEF), genom vilket det har införts en avgift inom ramen för en branschorganisation som godkänts av den nationella myndigheten och genom vilket denna avgift gjorts obligatorisk, för att göra det möjligt att genomföra åtgärder för kommunikation, utbud, externa kontakter, kvalitetssäkring, forskning, skydd för intressena inom sektorn samt utförande av konsumentundersökningar — till samtliga yrkesutövare i en produktionskedja, med hänsyn till de aktuella åtgärdernas karaktär, finansieringsformer och villkoren för deras genomförande, utgör ett statligt stöd?

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 27 december 2011 — Bundeswettbewerbsbehörde mot Schenker und Co AG m.fl.

(Mål C-681/11)

2012/C 89/17

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bundeswettbewerbsbehörde

Motparter: Schenker und Co AG, ABX Logistics (Austria) GmbH, Logwin Invest Austria GmbH, Logwin Road + Rail Austria GmbH, Alpentrans Spedition und Transport GmbH, Kapeller Internationale Spedition GmbH, Johann Strauss GmbH, Wildenhofer Spedition und Transport GmbH, DHL Express (Austria) GmbH, G. Englmayer Spedition GmbH, Internationale Spedition Schneckenreither Gesellschaft mbH, Leopold Schöffl GmbH & Co KG, Express-Interfracht Internationale Spedition GmbH, Rail Cargo, A. Ferstl Speditionsgesellschaft mbH, Spedition, Lagerei und Beförderung von Gütern mit Kraftfahrzeugen Alois Herbst GmbH & Co KG, Johann Huber Spedition und Transportgesellschaft mbH, Keimelmayr Speditions- u. Transport GmbH, ”Spedpack”-Speditions- und Verpackungsgessellschaft mbH, Thomas Spedition GmbH, Koch Spedition GmbH, Maximilian Schludermann als Insolvenzverwalter über das Vermögen der Kubicargo Spedition GmbH, Kühne + Nagel GmbH, Lagermax Internationale Spedition Gesellschaft mbH, Morawa Transport GmbH, Johann Ogris Internationale Transport- und Speditions GmbH, Traussnig Spedition GmbH, Treu SpeditionsgesmbH, Spedition Anton Wagner GmbH, Gebrüder Weiss GmbH, Marehard u. Wuger Internat. Speditions- u. Logistik GmbH

Tolkningsfrågor

Får böter åläggas ett företag som har åsidosatt artikel 101 FEUF, men som har misstagit sig beträffande lagligheten av sitt agerande och inte kan lastas för detta misstag?

För det fallet att fråga 1 besvaras nekande:

1a)

Kan ett företag inte lastas för ett misstag beträffande lagligheten av dess agerande, om företaget har agerat i enlighet med råd som har inhämtats från en juridisk rådgivare som är erfaren inom konkurrenslagstiftning och det inte har varit uppenbart att rådgivningen varit felaktig och detta inte heller har gått att upptäcka genom den kontroll som företaget kunde förväntas utföra?

1b)

Kan ett företag inte klandras för ett misstag beträffande lagligheten av sitt agerande, om företaget har förlitat sig på att det beslut är riktigt som har fattats av en nationell konkurrensmyndighet som har gjort en prövning enbart på grundval av nationell konkurrenslagstiftning av det agerande som skulle bedömas och har funnit att agerandet var tillåtet?

2.	Har de nationella konkurrensmyndigheterna befogenheter att fastställa att ett företag har deltagit i en kartell som strider mot unionens konkurrenslagstiftning, om böter inte kan åläggas företaget, eftersom det har ansökt om förmånlig behandling?

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal da Relação de Lisboa (Portugal) den 3 januari 2012 — Ordem dos Técnicos Oficiais de Contas mot Autoridade de Concorrência

(Mål C-1/12)

2012/C 89/18

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal da Relação de Lisboa

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ordem dos Técnicos Oficiais de Contas

Motpart: Autoridade de Concorrência

Tolkningsfrågor

Ska en sammanslutning som Ordem dos Técnicos Oficiais de Contas (OTOC) i sin helhet anses vara en företagssammanslutning i den mening som avses i unionens konkurrensregler (utbildningsmarknaden)? Om så är fallet, ska den nuvarande artikel 101.2 FEUF tolkas så, att den även är tillämplig på beslut av en sammanslutning som liksom OTOC antar generellt tillämpliga bindande bestämmelser för att uppfylla lagstadgade krav rörande obligatorisk utbildning för auktoriserade bokhållare i syfte att tillförsäkra medborgarna tillförlitliga tjänster av hög kvalitet?

Om en sammanslutning som OTOC i lag åläggs att tillämpa ett system med obligatorisk utbildning för sina medlemmar, kan då den nuvarande artikel 101 FEUF tolkas så att den gör det möjligt att ifrågasätta införandet av ett utbildningssystem som enligt lag ska tillämpas av OTOC och av föreskrifter där systemet regleras närmare, i den del föreskrifterna endast avspeglar detta lagstadgade krav? Eller är det i stället så att denna fråga inte faller inom tillämpningsområdet för artikel 101 FEUF utan ska prövas mot bakgrund av den nuvarande artikel 56 FEUF och följande artiklar?

Mot bakgrund av att domen i målet Wouters m.fl. (1) — och andra liknande domar — handlade om bestämmelser som inverkade på den ekonomiska verksamhet som medlemmarna i det berörda yrkessamfundet bedrev, utgör de nuvarande artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF hinder för bestämmelser om utbildning för auktoriserade bokhållare som inte påverkar deras ekonomiska verksamhet direkt?

4.	Mot bakgrund av unionens bestämmelser på konkurrensområdet (rörande utbildningsmarknaden), får ett yrkessamfund kräva att medlemmarna genomgår en viss utbildning som endast detta samfund tillhandahåller för att de ska få utöva yrket i fråga?

(1) Dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99 (REG 2002, s. I-1577).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 2 januari 2012 — Syndicat OP 84 mot Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), som har ersatt ONIFLHOR

(Mål C-3/12)

2012/C 89/19

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Syndicat OP 84

Motpart: Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l’horticulture (VINIFLHOR), som har ersatt ONIFLHOR

Tolkningsfrågor

Avses med en ”granskningsperiod” som löper från den 1 juli till den 30 juni påföljande år enligt artikel 2.4 i rådets förordning nr 4045/89 av den 21 december 1989 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom garantisektionen vid EUGFJ (1) en period under vilken den administration som ansvarar för granskningen måste informera producentorganisationen om den planerade granskningen, inleda och avsluta samtliga granskningsåtgärder på plats och med hjälp av verifikationshandlingar samt informera om resultaten av granskningen, eller en period under vilken endast vissa av dessa förfarandeåtgärder måste utföras?

Kan administrationen, trots att den ovannämnda förordningen inte innehåller några uttryckliga bestämmelser om detta, för det fallet att producentorganisationens beteende eller brister hos denna gör det omöjligt att effektivt genomföra en granskning som inletts under en granskningsperiod, fortsätta sina granskningsåtgärder under påföljande granskningsperiod utan att förfarandet behäftas med en rättsstridighet, som den granskade organisationen kan åberopa för att invända mot det beslut i vilket det fastställs vilka åtgärder som ska vidtas till följd av granskningens resultat?

För det fallet att föregående fråga besvaras nekande, kan administrationen, när producentorganisationens beteende eller brister hos denna omöjliggör en effektiv granskning, kräva återbetalning av det utbetalda stödet? Kan en sådan åtgärd betraktas som en påföljd som kan införas genom tillämpning av bestämmelserna i artikel 6 i förordningen?

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 9 januari 2012 — Colloseum Holding AG mot Levi Strauss & Co.

(Mål C-12/12)

2012/C 89/20

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Colloseum Holding AG

Motpart: Levi Strauss & Co.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 15.1 i förordning (EG) nr 40/94 (1) tolkas så,

1.	att ett varumärke som utgör en del av ett sammansatt varumärke och som enbart har uppnått särskiljningsförmåga genom användningen av det sammansatta varumärket, kan användas med rättsbevarande verkan när enbart det sammansatta varumärket används,

2.	att ett varumärke används med rättsbevarande verkan när det enbart används tillsammans med ett annat varumärke, allmänheten uppfattar de två varumärkena som självständiga kännetecken och de båda varumärkena dessutom gemensamt är registrerade som varumärke?

(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3)

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/13

Överklagande ingett den 13 januari 2012 av Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials Co. Ltd av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 16 december 2011 i mål T-423/09, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials mot rådet

(Mål C-15/12 P)

2012/C 89/21

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials Co. Ltd (ombud: advokaterna J.-F. Bellis och R. Luff)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	förklara att överklagandet kan tas upp till sakprövning samt att överklagandet är välgrundat,

—	ogiltigförklara den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 december 2011 i mål T-423/09, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials mot rådet, och avgöra målet i sak,

—

bifalla klagandens yrkanden vid tribunalen och därmed ogiltigförklara den antidumpningstull som klaganden påförts enligt rådets förordning (EG) nr 826/2009 av den 7 september 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1659/2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa tegelstenar av magnesia med ursprung i Folkrepubliken Kina, (1) i den mån som denna antidumpningstull överstiger den tull som skulle ha gällt om den hade fastställts enligt den beräkningsmetod som tillämpades inom ramen för den ursprungliga undersökningen, för att beakta den omständigheten att den kinesiska mervärdesskatten på export inte återbetalas i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, (2)

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna både vid tribunalen och domstolen.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar tre grunder till stöd för sitt överklagande. Dessa grunder rör tribunalens beslut att inte godta den andra grunden, genom vilken klaganden gjorde gällande att rådet och kommissionen hade åsidosatt artikel 11.9 i grundförordningen.

Som första grund gör klaganden gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning, då tribunalen underlät att pröva frågan om vilken metod för att jämföra exportpriset och normalvärdet som hade tillämpats vid den ursprungliga undersökningen. Tribunalen kunde därmed inte komma fram till att det inte skett någon ändring av metoden i den mening som avses i artikel 11.9 i grundförordningen vid översynen. I själva verket har det gjorts en radikal ändring av jämförelsemetod mellan den ursprungliga undersökningen, då jämförelsen gjordes exklusive mervärdesskatt, och översynen, då jämförelsen gjordes inklusive mervärdesskatt. Tillämpningen av sistnämnda metod har lett till en högre dumpningsmarginal än vad som hade varit fallet om man tillämpat samma metod som vid den ursprungliga undersökningen.

Som andra grund gör klaganden gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning, då den ansåg att institutionerna är skyldiga att inte längre tillämpa den metod för att jämföra exportpriset och normalvärdet som användes vid den ursprungliga undersökningen, om denna metod leder till en justering som inte är tillåten enligt artikel 2.10 b i grundförordningen. Tribunalen blandade därvid ihop begreppen justering och jämförelsemetod.

Som tredje grund gör klaganden gällande att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning, då tribunalen kom fram till att skillnaden i återbetalning av mervärdesskatt på export mellan den period som omfattades av den ursprungliga undersökningen och den period som omfattades av översynen utgör förändrade omständigheter som motiverar att man ändrar metod, trots att tribunalen inte konstaterat att denna skillnad inneburit att den jämförelsemetod som användes vid den ursprungliga undersökningen inte längre kunde tillämpas. I och med att undantaget för ”förändrade omständigheter” ska tolkas restriktivt, motsvarar den motivering som tribunalen lämnat i punkterna 62-64 i den överklagade domen uppenbarligen inte detta stränga krav.

(1) EUT L 240, s. 7.

(2) Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Varhoven administrativen sad (Bulgarien) den 16 januari 2012 — Efir OOD mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Plovdiv

(Mål C-19/12)

2012/C 89/22

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Varhoven administrativen sad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Efir OOD

Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Plovdiv

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 62.1 och 62.2 i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt tolkas så, att begreppet beskattningsgrundande händelse avser såväl beskattningsbara som från skatteplikt undantagna transaktioner?

2.	Om denna fråga besvaras nekande: Är en sådan nationell bestämmelse som den i målet vid den nationella domstolen, enligt vilken en beskattningsgrundande händelse även inträffar vid den tidpunkt då en transaktion som är undantagen från skatteplikt äger rum, tillåten?

3.	Har artiklarna 62 och 63 i direktiv 2006/112 direkt effekt?

(1) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

Överklagande ingett den 24 januari 2012 av Idromacchine Srl m.fl. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 8 november 2011 i mål T-88/09, Idromacchine Srl m.fl. mot kommissionen

(Mål C-34/12 P)

2012/C 89/23

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Idromacchine Srl, Alessandro Capuzzo, Roberto Capuzzo (ombud: W. Viscardini och G. Donà, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—

delvis upphäva den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 8 november 2011 i mål T-88/09, i den del

tribunalen inte slagit fast att Idromacchine förorsakats en ekonomisk skada,

tribunalen inte har slagit fast att Idromacchine förorsakats en ideell skada,

tribunalen inte har slagit fast att Alessandro och Roberto Capuzzo förorsakats en ideell skada,

och följaktligen, bifalla klagandenas yrkanden i första instans,

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och domstolen.

Grunder och huvudargument

Klagandena gör gällande att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i följande avseenden:

1.	Uppenbart fel som framgår av handlingarna, genom att tribunalen inte funnit att fastställande av att de omständigheter som lades Idromacchine till last var felaktiga, omfattades av föremålet för talan.

2.	Otillräcklig och följaktligen felaktig motivering vad avser avslag på de invändningar som avsåg åsidosättande av principerna om omsorgsplikt och rätten till försvar.

3.	Uppenbar missuppfattning, som framgår av handlingarna, av bevis och omständigheter som avser den ekonomiska skadan — Åsidosättande av bevisbördereglerna — Felaktig motivering.

4.	Åsidosättande av motiveringsskyldigheten, proportionalitetsprincipen, icke-diskrimineringsprincipen och rättsvägran avseende kriterierna för uppskattning av den ideella skadan som Idromacchine förorsakats.

5.	Åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen, bristande motivering, uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna, som framgår av handlingarna, vad avser avslag på Roberto och Alessandro Capuzzos yrkanden om ersättning för ideell skada.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/15

Överklagande ingett den 25 januari 2012 av Plasticos Españoles, S.A. (ASPLA) av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-76/06, ASPLA mot kommissionen

(Mål C-35/12 P)

2012/C 89/24

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Plasticos Españoles, S.A. (ASPLA) (ombud: E. Garayar Gutiérrez och M. Troncoso Ferrer, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	förklara att överklagandet kan tas upp till sakprövning,

—	upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 november 2011 i mål T-76/06, ASPLA mot kommissionen,

—	i andra hand, väsentligt sätta ned de böter som kommissionen ålade och som tribunalen fastställde, med hänsyn till kraven enligt proportionalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Den första grunden: Tribunalen har åsidosatt dels artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) samt domstolens praxis angående denna bestämmelse och begreppet ”en enda, fortlöpande överträdelse”, dels tillämpliga processuella bestämmelser om bevisbörda och bevisvärdering.

Den överklagade domen innehåller felaktigheter avseende värderingen av den bevisning som kommissionen förebringade i syfte att styrka att begreppet en enda, fortlöpande överträdelse var tillämpligt på ASPLA, såväl i samband med frågan om företagets påstådda deltagande i överträdelserna inom sektorerna för öppna säckar och blocksäckar som i samband med frågan huruvida ASPLA kände till de överträdelser som pågick i undergrupper i vilka företaget inte deltog och huruvida dessa beteenden skulle inkluderas i en ”allmän samförståndsplan”.

Den andra grunden: Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att klagandens påstående om att de försäljningssiffror som hade beaktats vid bedömningen av ASPLA:s ekonomiska sanktion var oriktiga hade anförts för sent. I andra hand görs det gällande att nämnda påstående är direkt relaterat till en fråga som omfattas av tvingande rätt. Även tribunalens underlåtenhet att bedöma denna fråga utgör felaktig rättstillämpning.

Vad gäller förstahandsgrunden består tribunalens fel dels i att påståendet inte utgör en ny grund utan en utvidgning av en befintlig grund, dels i att tribunalen använde försäljningssiffrorna från Grupo Armando Álvares vid beräkningen av sanktionen i stället för dem från ASPLA.

Vad gäller andrahandsgrunden består den felaktiga rättstillämpningen i att tribunalen inte bedömde omfattningen av den motiveringsskyldighet som ålåg kommissionen vad gäller metoden för att beräkna grundbeloppet för ASPLA:s böter.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/16

Överklagande ingett den 25 januari 2012 av Armando Álvarez, S.A. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-78/06, Álvarez mot kommissionen

(Mål C-36/12 P)

2012/C 89/25

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Armando Álvarez, S.A. (ombud: E. Garayar Gutiérrez och M. Troncoso Ferrer, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	fastställa att överklagandet kan prövas,

—	upphäva den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-78/06, Álvarez mot kommissionen, och ogiltigförklara kommissionens beslut K(2005) 4634 slutlig av den 30 november 2005 i ärende COMP/F/38.354 såvitt avser Armando Álvarez, S.A., och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Som första grund görs gällande att tribunalen gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning och har åsidosatt rätten till försvar när den bedömt klagandens ansvar för överträdelsen.

Tribunalen höll Armando Álvarez ansvarigt för en överträdelse med hänvisning till att bolaget deltagit direkt i kartellen. Tribunalen tillämpade därmed inte endast nya grunder utan även annorlunda grunder för ansvar än dem som fanns i det angripna beslutet. Tribunalen fann vidare att Armando Álvarez argument var otillräckliga för att motbevisa presumtionen att Armando Álvarez haft faktisk kontroll över sitt dotterbolag. I kommissionens beslut slogs dock inte fast någon presumtion att Armando Álvarez haft faktisk kontroll över sitt dotterbolag. Det ålåg följaktligen inte Armando Álvarez att motbevisa denna presumtion, utan det var kommissionen som hade hela bevisbördan.

Tribunalen har på detta sätt gjort sig skyldig till en felaktig begreppstillämpning såväl vad gäller deltagande i en överträdelse som avseende vem som ska hållas ansvarig för en sådan överträdelse. Tribunalen har också åsidosatt klagandens rätt till försvar.

Som andra grund görs gällande att det saknas motivering avseende påståendena om att Armando Álvarez saknade faktiskt kontroll över Aspla.

I andra hand anförs att för det fall att Armando Álvarez måste hållas direkt ansvarigt för handlingar som strider mot artikel 101 FEUF och presumtionen för moderbolags ansvar för dotterbolag måste tillämpas, vilket inte är fallet, begränsade tribunalen sig till att endast finna att de argument som Armando Álvarez hade anfört inte kunde medföra att bolagets ansvar kunde ifrågasättas, och prövade inte de argument som faktiskt hade anförts i ansökan om ogiltigförklaring. Tribunalens dom är därmed behäftad med en uppenbart bristande motivering.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/17

Överklagande ingett den 26 januari 2012 av Saupiquet av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 24 november 2011 i mål T-131/10, Saupiquet mot kommissionen

(Mål C-37/12 P)

2012/C 89/26

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Saupiquet SAS (ombud: R. Ledru, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva i sin helhet den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 24 november 2011 i mål T-131/10, Saupiquet mot kommissionen,

—	bifalla samtliga yrkanden som Saupiquet SAS har framställt i förevarande instans och i första instans, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande anför klaganden för det första att tribunalen har åsidosatt grundläggande principer om likabehandling och icke-diskriminering, och därmed, artiklarna 2 och 9 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och artiklarna 20 och 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

För det andra hävdar klaganden att tribunalen har åsidosatt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilken unionen ges vissa befogenheter, bland annat exklusiv befogenhet på tullområdet.

För det tredje har artiklarna 247 och 247a i tullkodexen (1) åsidosatts.

För det fjärde gör klaganden gällande att artikel 7 i rådets förordning nr 975/2003 (2) har åsidosatts.

Tvärtemot vad tribunalen har funnit framgår det av en jämförelse av ovannämnda bestämmelser att kommissionen åska hållas ansvarig för de negativa följderna av söndagsstängningen av tullkontor i vissa medlemsstater och måste vidta åtgärder för att motverka dessa följder.

(1) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4)

(2) Rådets förordning (EG) nr 975/2003 av den 5 juni 2003 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av konserverad tonfisk enligt KN-nummer 1604 14 11, 1604 14 18 och 1604 20 70 (EUT L 141, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/17

Överklagande ingett den 27 januari 2012 av Gascogne Sack Deutschland GmbH, med tidigare firman Sachsa Verpackung GmbH, av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-79/06, Sachsa Verpackung mot kommissionen

(Mål C-40/12 P)

2012/C 89/27

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Gascogne Sack Deutschland GmbH, med tidigare firman Sachsa Verpackung GmbH (ombud: F. Puel och L. François-Martin, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-79/06 … och återförvisa målet till tribunalen för vidare handläggning i enlighet med domstolens dom, inklusive angående de ekonomiska konsekvenserna för klaganden av den oskäliga tidsutdräkten,

—	sätta ned bötesbeloppet för att på så sätt beakta de ekonomiska konsekvenserna för klaganden av den oskäliga tidsutdräkten,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och vid domstolen.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar fyra grunder till stöd för sitt överklagande.

Som första grund gör klaganden gällande att tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning då den inte beaktade konsekvenserna av att fördraget om Europeiska unionen trädde i kraft den 1 december 2009, särskilt artikel 6 däri, som tillerkänner Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna samma rättsliga status som fördragen.

Som andra grund gör klaganden gällande att tribunalen inte motiverat sin dom i tillräcklig utsträckning när det gäller tillämpningen av artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 (1) och artikel 15 i förordning nr 17. (2)

Som tredje grund gör klaganden gällande att tribunalen inte utövat någon domstolsprövning och inte i tillräcklig utsträckning kontrollerat kommissionens motivering och resonemang när det gäller förfarandets inverkan på marknaden.

Som fjärde grund (vilken framställs alternativt) gör klaganden gällande att tribunalen inte iakttagit gällande handläggningsregler, och därvid åsidosatt principen om skälig handläggningstid i artikel 6 i Europakonventionen och principen om rätt till ett effektivt domstolsskydd. Denna grund anförs till stöd för yrkandet att domstolen i första hand ska upphäva den överklagade domen och i andra hand sätta ned bötesbeloppet för att på så sätt beakta de ekonomiska konsekvenserna för klaganden av den oskäliga tidsutdräkten.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 [EG] och 82 [EG] (EGT L 1, 2003, s. 1).

(2) Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, första förordningen om tillämpning av artiklarna [81 EG] och [82 EG] (EGT 1962, 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/18

Talan väckt den 2 februari 2012 — Europeiska kommissionen mot Irland

(Mål C-55/12)

2012/C 89/28

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal och W. Mölls)

Svarande: Irland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—	förklara att Irland har åsidosatt sina förpliktelser enligt rådets direktiv 2003/96/EG (1) genom att ge skattelättnad för det drivmedel som används av handikappade personer för motorfordon utan att iaktta den lägsta skattenivån som föreskrivs i direktivet, och

—	förplikta Irland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen gör gällande att Irland har åsidosatt sina förpliktelser enligt direktivet genom att upprätthålla skatteundantaget för drivmedel som används av handikappade personer.

(1) Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, s. 51.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/18

Överklagande ingett den 6 februari 2012 av Groupe Gascogne SA av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-72/06, Groupe Gascogne mot kommissionen

(Mål C-58/12 P)

2012/C 89/29

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Groupe Gascogne SA (ombud: P. Hubert och E. Durand, avocats)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom i den del tribunalen ogillade Groupe Gascognes talan mot kommissionens beslut K(2005) 4634 slutlig av den 30 november 2005 om ett förfarande enligt artikel 81 EG (ärende COMP/F/38.354 – Industrisäckar) samt förpliktade Groupe Gascogne att ersätta rättegångskostnaderna,

—	upphäva tribunalens dom i den del tribunalen fastställde de böter som klaganden ålades genom beslutet,

—

återförvisa målet till tribunalen för vidare prövning i enlighet med domstolens dom, eller direkt fastställa böterna till ett belopp:

—	som inte överstiger 10 procent av den samlade omsättningen hos bolagen Sachsa och Groupe Gascogne SA, vilka är de enda företagen som är föremål för förfarandet, och/eller

—	som beaktar den uppenbart oskäliga tidsutdräkten i fråga om tribunalens handläggning av målet,

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och domstolen.

Grunder och huvudargument

Som första grund gör klaganden gällande att tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning då tribunalen underlät att pröva vilken inverkan på unionens rättsordning som det hade att Lissabon-fördraget trädde i kraft den 1 december 2009, närmare bestämt vilka som blev konsekvenserna på detta mål av bestämmelserna i artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som innebär att det föreligger en presumtion för att Groupe Gascogne är oskyldigt.

Som andra grund gör klaganden gällande att tribunalen åsidosatt bestämmelserna i artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 48 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta åsidosättande har skett genom att tribunalen på felaktiga grunder ålade Groupe Gascogne ett solidariskt ansvar för Sachsas förfaranden från och med den 1 januari 1994, på den enda grunden att Groupe Gascogne innehar 100 procent av aktierna i Sachsa, samt genom att tribunalen fastställde beslutet att hålla Groupe Gascogne solidariskt ansvarigt upp till 9,90 miljoner euro för Sachsas böter.

Som tredje grund (vilken åberopas alternativt) gör klaganden gällande att tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning. Tribunalen gjorde nämligen en felaktig tolkning av begreppet ”företag” i den mening som avses i artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt kontrollerade taket på 10 procent av omsättningen (artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003 (1)) utifrån den konsoliderade omsättningen hos Groupe Gascogne, trots att tribunalen borde — i den mån Groupe Gascogne kan hållas solidariskt ansvarigt för Sachsas överträdelse av konkurrensreglerna — ha grundat sig på den sammanlagda omsättningen för enbart bolagen Groupe Gascogne och Sachsa. Tribunalen angav därvid inte varför de andra dotterbolagen i Groupe Gascogne borde innefattas i det ”företag” som är ansvarigt för Sachsas påstådda konkurrensbegränsande beteenden.

Som fjärde grund (vilken även den åberopas alternativt) gör klaganden slutligen gällande att tribunalen åsidosatt bestämmelserna i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i och med att klaganden inte fått sin sak prövad inom skälig tid.

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 [EG] och 82 [EG] (EGT L 1, 2003, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/20

Tribunalens dom av den 13 februari 2012 — Budapesti Erőmű mot kommissionen

(Förenade målen T-80/06 och T-182/09) (1)

(Statligt stöd - Grossistförsäljning av el - Fördelaktiga villkor som ett ungerskt offentligt företag beviljat vissa elenergiproducenter inom ramen för energiköpsavtal - Beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG - Beslut enligt vilket stödet förklaras oförenligt med den gemensamma marknaden och enligt vilket stödet ska återkrävas - Nytt stöd - Kriteriet privat investerare)

2012/C 89/30

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Budapesti Erőmű Zrt (Budapest, Ungern) (ombud: i målen T-80/06 och T-182/09, M. Powell, solicitor, advokaterna C. Arhold och K. Struckmann, och i mål T-182/09 även advokaten A. Hegyi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: i målen T-80/06 och T-182/09, N. Khan, L. Flynn och K. Talabér-Ritz, och i mål T-80/06 även V. Di Bucci)

Saken

I mål T-80/06, talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut, som Ungern delgavs genom en skrivelse av den 9 november 2005, om att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 EG avseende statligt stöd C 41/2005 (ex NN 49/2005) — ”icke-återvinningsbara kostnader” i Ungern, och i mål T-182/09, talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2009/609/EG av den 4 juni 2008, om det statliga stöd C 41/05 som Ungern genomfört i form av energiköpsavtal (EUT L 225, 2009, s. 53).

Domslut

1.	Talan ogillas i båda fallen.

2.	Budapesti Erőmű Zrt ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 108, 6.5.2006.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/20

Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Italien mot kommissionen

(Mål T-267/06) (1)

(EUGFJ - Garantisektionen - Utgifter undantagna från gemenskapsfinansiering - Finansiella korrigeringar - Frukt och grönsaker - Offentlig lagring av nötkött)

2012/C 89/31

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: G. Aiello, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Cattabriga och F. Jimeno Fernández, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)

Saken

Begäran om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2006/554/EG av den 27 juli 2006 om undantagande från gemenskapsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EUT L 218, s. 12), i den mån beslutet utesluter vissa utgifter som Republiken Italien har haft inom sektorerna för frukt och grönsaker respektive offentlig lagring av nötkött

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Republiken Italien ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

(1) EUT C 281, 18.11.2006.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/20

Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Tyskland mot kommissionen

(Mål T-59/09) (1)

(Tillgång till handlingar - Förordning nr 1049/2001 - Handlingar rörande ett avslutat fördragsbrottsförfarande - Handlingar som härrör från en medlemsstat - Beviljande av tillgång till handlingar - Medgivande från medlemsstaten innan handlingen lämnas ut)

2012/C 89/32

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma, B. Klein och A. Wiedmann)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Smulders, P. Costa de Oliveira och F. Hoffmeister)

Parter som har intervenerat till stöd för sökanden: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis M. Muñoz Pérez, därefter S. Centeno Huerta) och Republiken Polen (ombud: inlednings M. Dowgielewicz, därefter M. Szpunar och B. Majczyna)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Danmark (ombud: inledningsvis J. Bering Liisberg och B. Weis Fogh, därefter S. Juul Jørgensen och C. Vang), Republiken Finland (ombud: J. Heliskoski), och Konungariket Sverige (ombud: K. Petkovska, A. Falk och S. Johannesson)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut SG.E.3/RG/mbp D(2008) 10067 av den 5 december 2008 att ge medborgare tillgång till vissa handlingar som ingetts av Förbundsrepubliken Tyskland i fördragsbrottsförfarande nr 2005/4569.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Förbundsrepubliken Tyskland ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3.	Konungariket Danmark, Konungariket Spanien, Republiken Finland, Republiken Polen och Konungariket Sverige ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 113, 16.5.2009.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/21

Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Electrolux och Whirlpool Europe mot kommissionen

(Förenade målen T-115/09 och T-116/09) (1)

(Statligt stöd - Av Republiken Frankrike anmält omstruktureringsstöd till en tillverkare av stora hushållsapparater - Villkorat beslut enligt vilket stödet förklaras förenligt med den gemensamma marknaden - Uppenbart oriktiga bedömningar - Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter)

2012/C 89/33

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Electrolux AB (Stockholm, Sverige) (ombud: advokaterna F. Wijckmans och H. Burez) (mål T-115/09) och Whirlpool Europe BV (Breda, Nederländerna) (ombud: inledningsvis advokaterna F. Tuytschaever och B. Bellen, därefter advokaterna H. Burez och F. Wijckmans) (mål T-116/09)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn och C. Giolito,)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Frankrike (ombud: inledningsvis G. de Bergues och A.-L. Vendrolini, därefter G. de Bergues och J. Gstalter), Fagor France SA (Rueil-Malmaison, Frankrike) (ombud: advokaterna J. Derenne och A. Müller-Rappard)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2009/485/EG av den 21 oktober 2008 om det statliga stöd C 44/07 (ex N 460/07) som Frankrike planerar att genomföra till förmån för företaget FagorBrandt (EUT L 160, 2009, s. 11),

Domslut

1.	Kommissionens beslut 2009/485/EG av den 21 oktober 2008 om det statliga stöd C 44/07 (ex N 460/07) som Frankrike planerar att genomföra till förmån för företaget FagorBrandt ogiltigförklaras.

2.	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Electrolux AB:s och Whirlpool Europe BV:s rättegångskostnader.

3.	Republiken Frankrike och Fagor France SA ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 113, 16.5.2009.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/21

Tribunalens dom av den 10 februari 2012 — Verenigde Douaneagenten mot kommissionen

(Mål T-32/11) (1)

(Tullunion - Import av rörsocker från Nederländska Antillerna - Efterkrav på importtull - Begäran om att befrias från att erlägga importtull - Artiklarna 220.2 b och 239 i förordning (EEG) nr 2913/92 - Viktiga formfel)

2012/C 89/34

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Verenigde Douaneagenten BV (Rotterdam, Nederländerna) (ombud: advokaterna J. van der Meché och S. Moolenaar)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Bouyon och B. Burggraf)

Saken

Talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2010) 6754 final av den 1 oktober 2010 i vilket det fastslås att det finns skäl att bokföra importtull i efterhand och att det saknas skäl för att inte tull ska erläggas i ett konkret fall (ärende REK 02/09).

Domslut

Kommissionens beslut C(2010) 6754 final av den 1 oktober 2010 ogiltigförklaras såvitt det i beslutet anges att det saknas skäl för att importtullar på 531 985,59 euro som fastställts med stöd av artikel 239 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om införande av en tullkodex för gemenskapen inte ska erläggas.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 103 av den 2.4.2011.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/22

Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Peeters Landbouwmachines BV mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-33/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ogiltighetsförfarande - Gemenskapsordmärket BIGAB - Absolut registreringshinder - Ond tro föreligger inte - Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2012/C 89/35

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Peeters Landbouwmachines BV (Etten-Leur, Nederländerna) (ombud: advokaten P. Claassen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Geroulakos)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: AS Fors MW (Saue, Estland) (ombud: advokaterna M. Nielsen och J. Hansen)

Saken

Talan mot beslut fattat av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 4 november 2010 (ärende R 210/2010-1), angående ett ogiltighetsförfarande mellan Peeters Landbouwmachines BV och AS Fors MW.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Peeters Landbouwmachines BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C. 80, 12.3.2011.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/22

Tribunalens beslut av den 26 januari 2012 — Mojo Concerts och Amsterdam Music Dome Exploitatie mot kommissionen

(Mål T-90/09) (1)

(Statligt stöd - Talan om ogiltigförklaring - Rotterdams kommuns investering i Ahoy-anläggningen - Beslut i vilket det konstateras att det inte föreligger statligt stöd - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Avvisning)

2012/C 89/36

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Mojo Concerts BV (Delft, Nederländerna) och Amsterdam Music Dome Exploitatie BV (Delft, Nederländerna) (ombud: S. Beeston, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: H. van Vliet och K. Gross)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Nederländerna (ombud: M. Noort, C. Wissels, M. de Grave, Y. de Vries och J. Langer), Rotterdams kommun (Nederländerna) (ombud: advokaterna J. Feenstra och J. Fanoy), och Ahoy’ Rotterdam NV (Rotterdam) (ombud: inledningsvis advokaterna M. van der Woude och E. Offers, därefter advokaten M. Maas-Cooymans)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 21 oktober 2008 beträffande Rotterdams kommuns investering i Ahoy-anläggningen (Statligt stöd C 4/08 (f.d. N 97/07, f.d. CP 91/2007)).

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	Mojo Concerts BV och Amsterdam Music Dome Exploitatie BV ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens, Rotterdams kommuns och Ahoy’ Rotterdam NV:s rättegångskostnader.

3.	Konungariket Nederländerna ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 102, 1.5.2009.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/23

Tribunalens beslut av den 31 januari 2012 — Ayadi mot kommissionen

(Mål T-527/09) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter - Förordning (EG) nr 881/2002 - Avförande av personen ifråga från förteckningen över berörda personer och enheter - Talan om ogiltigförklaring - Anledning saknas att döma i saken)

2012/C 89/37

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Chafiq Ayadi (Dublin, Irland) (ombud: inledningsvis av B. Emmerson, QC, S. Cox, barrister och H. Miller, solicitor, därefter av E. Grieves, barrister och E. Miller)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Paasivirta, T. Scharf och M. Konstantinidis)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska unionens råd (ombud: E. Finnegan och R. Szostak)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EG) nr 954/2009 av den 13 oktober 2009 om ändring för hundrafjortonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter (EGT L 269, s. 20), såvitt den avser sökanden.

Avgörande

1.	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2.	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta dem som Chafiq Ayadi har haft, samt återbetala de medel som har utgetts för rättshjälp till tribunalens kassa.

3.	Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 148, 5.6.2010.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/23

Tribunalens beslut av den 3 februari 2012 — Ecologistas en Acción-CODA mot kommissionen

(Mål T-359/10) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handlingar avseende den särskilda utvecklingsplanen för stadsdelen Cabanyal i Valencia (Spanien) - Handlingar från en medlemsstat - Nekad tillgång - Undantag avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner - Undantag till skydd för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning - Miljöinformation - Förordning (EG) nr 1367/2006 - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

2012/C 89/38

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Ecologistas en Acción-CODA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten J. Ramos Segarra)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: I. Martínez del Peral och P. Costa de Oliveira)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis M. Muñoz Pérez, därefter S. Centeno Huerta, abogados del Estado)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 30 juni 2010 genom vilket sökanden nekades tillgång till vissa handlingar angående spanska myndigheters utredning i ärende EU-PILOT-ENVI 724/09 avseende den särskilda skydds- och ändringsplanen för stadsdelen Cabanyal i Valencia (Spanien).

Avgörande

1.	Talan avvisas.

2.	Ecologistas en Acción-CODA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

3.	Konungariket Spanien ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 288, 23.10.2010.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/24

Tribunalens beslut av den 10 februari 2012 — AG mot parlamentet

(Mål T-98/11 P) (1)

(Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Uppsägning efter provanställningsperioden - Tidsfrist för talans väckande - För sent väckt talan - Uppenbart att överklagandet är ogrundat)

2012/C 89/39

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: AG (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Rodrigues, A. Blot och C. Bernard-Glanz)

Övrig part i målet: Europaparlamentet (ombud: S. Seyr och V. Montebello-Demogeot)

Saken

Överklagande av det beslut som personaldomstolen (första avdelningen) meddelande den 16 december 2010 i mål F-25/10, AG mot parlamentet (REUFP 2010, s. I-0000), med yrkande om att detta beslut ska upphävas.

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas eftersom det är uppenbart ogrundat.

2.	AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.

(1) EUT C 120, 16.4.2011.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/24

Tribunalens beslut av den 25 januari 2012 — MasterCard m.fl. mot Europeiska kommissionen

(Mål T-330/11) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handlingar avseende en undersökning angående kostnaderna och fördelarna förknippade med att butiksinnehavare godtar flera sorters betalningsmedel - Handlingar som härrör från tredje part - Tyst avslag på ansökan om tillgång till handlingar - Berättigat intresse av att få saken prövad - Uttryckligt beslut antaget efter att talan väckts - Anledning saknas att döma i saken)

2012/C 89/40

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: MasterCard, Inc. (Wilmington, Delaware, Förenta staterna), MasterCard International, Inc. (Wilmington), MasterCard Europe (Waterloo, Belgien) (ombud: advokaterna B. Amory, V. Brophy och S. McInnes)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Clotuche-Duvieusart och V. Bottka)

Saken

Ogiltigförklarandet av kommissionens tysta beslut att inte ge sökandena tillgång till vissa handlingar som upprättats av tredje part inom ramen för en undersökning beställd av kommissionen angående kostnaderna och fördelarna förknippade med att butiksinnehavare godtar flera sorters betalningsmedel.

Avgörande

1.	Det saknas anledning att döma i saken.

2.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238, 13.8.2011

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/24

Tribunalens beslut av den 17 januari 2012 — Afriqiyah Airways mot rådet

(Mål T-436/11) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i Libyen - Strykning av de aktuella personerna och enheterna från förteckningen - Talan om ogiltigförklaring - Anledning saknas att döma i saken)

2012/C 89/41

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Afriqiyah Airways (Tripoli, Libyen) (ombud: advokaten B. Sarfati)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M.-M. Joséphidès och B. Driessen)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut 2011/300/Gusp av den 23 maj 2011 om genomförande av rådets beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen (EUT L 136, s. 85), i den del det avser sökanden.

Avgörande

1.	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2.	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 290, 1.10.2011.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/24

Talan väckt den 3 januari 2012 — Olive Line International mot harmoniseringsbyrån — Carapelli Firenze (Maestro de Oliva)

(Mål T-4/12)

2012/C 89/42

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Olive Line International, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten Aznar Alonso)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motparti förfarandet vid överklagandenämnden: Carapelli Firenze SpA (Tavarnelle Val di Pesa (Firenze), Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ta upp denna talan till sakprövning och fastställa att det beslut som meddelats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 21 september 2011 i ärende R 1612/2010-2 strider mot rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken (nu förordning (EG) nr 297/2009), i den del det, med upphävande av det beslut som meddelats av harmoniseringsbyråns invändningsenhet den 20 juli 2010 i invändningsförfarande nr B 1344995, innebar avslag på ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av den internationella registreringen nr 938.133 för varor som omfattas av klasserna 29 och 30.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurvarumärke innehållande ordelementet Maestro de Oliva för varor i klasserna 29 och 30.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Carapelli Firenze SPA.

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det nationella ordmärket MAESTRO för varor i klasserna 29 och 30.

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Bifall av överklagandet och avslag på ansökan såvitt avser de varor som omfattas av ansökan.

Grunder: Överträdelse av artikel 15.1 a och motsvarande bestämmelser i förordning (EG) nr 207/2009, eftersom svarandens bruk av det motstående varumärket förutsätter en avsiktlig förändring av den ursprungliga föreställningen av varumärket genom det motstående varumärket, och följaktligen att det sker en väsentlig förändring av den särskiljningsförmåga som varumärket MAESTRO har. Vidare åberopas ett åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009, eftersom det inte finns någon risk att de motstående varumärkena förväxlas.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/25

Talan väckt den 9 januari 2012 — Andechser Molkerei Scheitz mot kommissionen

(Mål T-13/12)

2012/C 89/43

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Andechser Molkerei Scheitz GmbH (Andechs, Tyskland) (ombud: advokaten H. Schmidt)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider, i den mån som förordningen endast tillåter att de steviolglykosider som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni används som livsmedelstillsatser och inte som livsmedelsingredienser framställda av jordbruksprodukter eller som arompreparat, och

—

fastställa att Europeiska unionen är skyldig att ersätta den skada som sökanden har lidit med anledning av att kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider, i den mån som förordningen endast tillåter att de steviolglykosider som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni används som livsmedelstillsats och inte som livsmedelsingrediens framställd av jordbruksprodukter eller som arompreparat samt med anledning av att andra företag därför använder steviolglykosider vid sin konventionella mjölkproduktion och därigenom konkurrerar ut sökanden, medan sökanden i egenskap av ekomejeri och producent av ekoprodukter genom riktlinjerna i förordningarna (EG) nr 834/2007 och nr 889/2008 är hindrad att tillsätta steviolglykosider som livsmedelstillsats, även när sökanden utvinner dessa från ekologiskt odlade Steviablad på det sätt som är tillåtet för ekoprodukter enligt unionsrätten.

Grunder och huvudargument

Sökanden gör invändningar mot kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider (1), i den mån som förordningen endast tillåter att de steviolglykosider som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni används som livsmedelstillsats och inte som livsmedelsingrediens framställd av jordbruksprodukter eller som arompreparat.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Åsidosättande av principen ”inte utan befogenhet” (non ultra vires)

Sökanden gör gällande att kommissionen oriktigt har behandlat steviolglykosider, som utvinns ur bladen från växten Stevia rebaudiana Bertoni, som livsmedelstillsats och därför antagit den aktuella förordningen utanför den befogenhet som tilldelats den. Steviolglykosider väljs särskilt på grund av sin smak. De tillförs således inte som livsmedelstillsats för ett tekniskt ändamål i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1333/2008 (2), utan uteslutande för att ge arom och/eller smak i den mening som avses i skäl 5 i förordningen. Steviolglykosider ska således klassas som livsmedelsingredienser eller arompreparat från växter. Kommissionen har således handlat utanför sin befogenhet.

Andra grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till likabehandling

Sökanden gör gällande att dennes rätt till likabehandling, i den meningen att godtycke är förbjudet, har åsidosatts genom att sökanden i egenskap av ekomejeri hindras att producera och sälja ekoyoghurt med eko-steviolglykosider medan sökandens konkurrenter, som saluför yoghurt från konventionellt jordbruk, får använda sig av steviolglykosider. Att använda eko-steviolglykosider som livsmedelstillsats är förbjudet enligt artikel 19.2 b i förordning (EG) nr 834/2007 (3), enligt vilken endast får användas tillsatser som har godkänts för användning i ekologisk produktion. Något sådant godkännande har varken skett i artikel 27.1 a i förordning (EG) nr 889/2008 (4) eller genom upptagande i positivlistan i bilaga VIII, avsnitt A, till denna förordning. Genom att endast tillåta steviolglykosider som livsmedelstillsats har kommissionen till förmån för dem som saluför konventionella produkter rättsstridigt begränsat konkurrensen på marknaden.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd för äganderätten och åsidosättande av näringsfriheten Sökanden gör gällande att dennes grundläggande rätt till skydd för äganderätten och dennes näringsfrihet har åsidosatts.

4.	Fjärde grunden: Bristande motivering Enligt sökanden är dessutom förordning nr 1131/2011 inte tillräckligt motiverad, eftersom det i skälen inte anges varför steviolglykosider, som endast används för att ge smak, sötma och en aningen bitter ton, klassas som livsmedelstillsatser.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 av den 11 november 2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider (EUT L 295, s. 205).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, s. 16).

(3) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, s. 1).

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/26

Talan väckt den 16 januari 2012 — Hagenmayer och Hahn mot kommissionen

(Mål T-17/12)

2012/C 89/44

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Moritz Hagenmeyer (Hamburg, Tyskland) och Andreas Hahn (Hannover, Tyskland) (ombud: advokaten T. Teufer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk (EUT L 299, s. 1), i den del som rör sökandenas hälsopåstående att ”[e]tt regelbundet intag av betydande mängder vatten kan minska risken för utveckling av dehydrering och därmed åtföljande minskning av prestationsförmågan”, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (1) är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna om inte kommissionen har godkänt dem i enlighet med denna förordning och upptagit dem i en förteckning över godkända påståenden.

Förevarande talan rör kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk (2), i den del som rör avslaget på ansökan om godkännande av följande påstående om minskad sjukdomsrisk: ”Ett regelbundet intag av betydande mängder vatten kan minska risken för utveckling av dehydrering och därmed åtföljande minskning av prestationsförmågan”.

Sökandena har anfört följande nio grunder till stöd för sin talan.

Första grunden: Kravet att ange en ”riskfaktor”.

—	Svaranden har uppställt ett krav att det ska anges en ”riskfaktor” för att ett påstående ska kunna godkännas, trots att något sådant krav inte förekommer i förordning nr 1924/2006.

Andra grunden: Ingen hänsyn har tagits till att en ”riskfaktor” faktiskt anges i ansökan om godkännande.

—	Svaranden har inte beaktat att sökandena faktiskt har angett en ”riskfaktor” i sitt förslag till formulering av det hälsopåstående som ansökan om godkännande rör.

Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

—	Förordning nr 1170/2011 är i sin helhet oproportionerlig.

Fjärde grunden: Tillräcklig rättslig grund föreligger inte.

—	Den angripna förordningen saknar tillräcklig rättslig grund, eftersom den stöder sig på artikel 17, jämförd med artikel 14.1 a och artikel 10.1 i förordning nr 1924/2006, vilka sin tur strider mot unionsrätten och särskilt mot proportionalitetsprincipen.

Femte grunden: Otillåten rättskälla.

—	Svaranden har åsidosatt väsentliga formföreskrifter genom att inte anta ett beslut, såsom föreskrivs i förordning nr 1924/2006, utan istället anta en förordning.

Sjätte grunden: Åsidosättande av behörighetsfördelningen.

—	Den i förordning nr 1924/2006 föreskrivna behörighetsfördelningen mellan svaranden, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Bundesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit har åsidosatts av svaranden.

Sjunde grunden: Beslut har inte fattats inom föreskriven frist.

—	De tvingande tidsfristerna för att vidareförmedla ansökan om godkännande, att utarbeta det vetenskapliga ställningstagandet och att meddela beslutet om godkännande enligt förordning nr 1924/2006 har åsidosatts.

Åttonde grunden: Tillräcklig hänsyn har inte tagits till vad som har anförts.

—	Svaranden har åsidosatt väsentliga formföreskrifter genom att i sitt beslut om godkännande lämnat en stor del av vad sökandena och berörda tredje män har anfört utan beaktande.

Nionde grunden: Otillräcklig motivering.

—	Svaranden har åsidosatt sin motiveringsskyldighet enligt artikel 296.2 FEUF.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, s. 9).

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk (EUT L 299, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/27

Talan väckt den 17 januari 2012 — Alfacam m.fl. mot Europaparlamentet

(Mål T-21/12)

2012/C 89/45

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Alfacam (Lint, Belgien), Via Storia (Schiltigheim, Frankrike), DB Video Productions (Aartselaar, Belgien), IEC (Rennes, Frankrike) och European Broadcast Partners (EUBROPA) (Aartselaar) (ombud: advokaten B. Pierart)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europaparlamentets beslut av den 18 november 2011 att tilldela WATCH TV S.A., aktiebolag bildat enligt belgisk rätt, kontraktet i upphandlingsförfarandet EP/DGCOMM/AV/11/11 del 1 Tillhandahållande av tjänster avseende video, radio och multimedia — tjänster som ska tillhandahållas Europaparlamentet i Bryssel,

—

i enlighet med detta ogiltigförklara Europaparlamentets beslut att inte välja de första fyra sökandenas anbud, vilka agerade genom samriskföretaget EUROPEAN BROACAST PARTNERS, utan placera detta anbud, avseende kontraktet i upphandlingsförfarandet EP/DGCOMM/AV/11/11 del 1 Tillhandahållande av tjänster avseende video, radio och multimedia — tjänster som ska tillhandahållas Europaparlamentet i Bryssel, näst först

—	förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena en enda grund avseende åsidosättande av artikel 94 i budgetförordningen, (1) eftersom den valda anbudsgivarens anbud innehöll felaktiga uppgifter, varför denne anbudsgivare inte borde ha tilldelats kontraktet.

(1) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/28

Talan väckt den 19 januari 2012 — IDT Biologika mot kommissionen

(Mål T-30/12)

2012/C 89/46

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: IDT Biologika GmbH (Dessau-Roßlau, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Gross och T. Kroupa)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som fattats den 5 oktober 2010 av Europeiska unionens delegation i Republiken Serbien att inte godta det anbud som lämnats av IDT Biologika GmbH inom ramen för upphandlingsförfarandet EuropeAid/130686/C/SUP/RS Re-Launch LOT 1, angående leverans av rabiesvaccin till det behöriga ministeriet för jordbruk, skogsbruk och vattenförsörjning i Republiken Serbien, beträffande del nr 1, och att tilldela kontraktet till en sammanslutning av olika bolag under ledning av ”Biovet a.s.”, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Som grund för sin talan gör sökanden gällande att kommissionen har åsidosatt artikel 252.3 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, (1) i och med att det anbud som vann upphandlingen inte motsvarade de tekniska kraven i upphandlingsdokumenten beträffande vaccinets erfordrade icke-virulens för människor och beträffande de erfordrade tillstånden, och att det därför borde ha avvisats.

Vidare visar den omständigheten att kommissionen lämnat accept till det anbud som inkom från det konsortium som leds av Biovet a.s. på en prisdiskriminering, eftersom endast sökandens anbud uppfyller samtliga krav som i anbudsförfarandet har uppställts vad avser de tekniska specifikationerna och sökandens anbud således är det enda giltiga anbudet i förfarandet.

(1) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1).

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/28

Talan väckt den 23 januari 2012 — Pips mot harmoniseringsbyrån — s.Oliver Bernd Freier (ISABELLA OLIVER)

(Mål T-38/12)

2012/C 89/47

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Pips BV (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaten J.A.K. van den Berg)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: s.Oliver Bernd Freier GmbH & Co. KG (Rottendorf, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) meddelade den 20 oktober 2011 i ärende R 2420/2010-1,

—	bifalla ansökan om registrering nr 7024961 av ordmärket ISABELLA OLIVER för alla de varor och tjänster som angavs vid förfarandet vid första överklagandenämnden,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ISABELLA OLIVER för varor och tjänster i klasserna 3, 4, 12, 14, 16, 18, 20, 21, 24 och 25 — registreringsansökan nr 7024961

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket ”S.Oliver” (nr 6819908) för varor i klasserna 4, 16, 20, 21 och 24, gemenskapsfigurmärket ”s.Oliver” (nr 4504569) för varor och tjänster i klasserna 3, 6, 9, 14, 18, 20, 25, 28 och 35, det i Tyskland registrerade ordmärket ”S.Oliver” (nr 30734710.9) för varor i klasserna 10, 12 och 21, gemenskapsordmärket ”S.Oliver” (nr 181875) för varor i klasserna 3, 6, 9, 14, 18, 20, 25 och 26, samt det internationella ordmärket ”S.Oliver” (nr 959255) för varor i klasserna 10, 12 och 21.

Invändningsenhetens beslut: Delvis avslag på registreringsansökan.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 76 i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden (i) bedömde varumärkeslikheten på grundval av omständigheter som parterna inte hade anfört, vilket ledde till att slutsatsen angående känneteckenslikheten blev felaktig, och (ii) tillämpade de principer som EU-domstolen har fastställt avseende helhetsbedömningen av risken för förväxling på ett felaktigt sätt.

24.3.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/29

Talan väckt den 12 februari 2012 — CF Sharp Shipping Agencies Pte mot rådet

(Mål T-53/12)

2012/C 89/48

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: CF Sharp Shipping Agencies Pte Ltd (Singapore, Singapore) (ombud: S. Drury, Solicitor, och advokaterna K. Adamantopoulos och J. Cornelis)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 (1) och rådets förordning (EU) nr 961/2010 (2) i den mån som dessa gäller upptagandet av sökanden på listan i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Genom att ange att sökanden är ett bulvanföretag för ett linjerederi i Islamiska republiken Iran, som ägs eller kontrolleras av den senare, har svaranden gjort sig skyldig till ett uppenbart faktafel och ett uppenbart fel i tillämpningen av artikel 16.2 d i rådets förordning (EU) nr 961/2010 då den upptog sökanden på listan i bilaga VIII till nämnda förordning.

2.	Andra grunden: Svaranden har åsidosatt den motiveringsskyldighet som anges i artikel 296 FEUF och i artikel 36.3 i rådets förordning (EU) nr 961/2010.

3.	Tredje grunden: Svarandens underlåtenhet att ange en motivering har inneburit ett åsidosättande av sökandens rätt till försvar, särskilt dennes rätt att bli hörd och rätt till ett effektivt rättsmedel.

(1) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning (EU) nr 961/2010 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 319, s. 11).

(2) Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1).

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.089.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 89

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	55 årgången 24 mars 2012

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2012/C 089/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 80, 17.3.2012	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2012/C 089/02	Mål C-1/11 SA: Ansökan om tillstånd att verkställa ett beslut om kvarstad ingiven den 19 december 2011 — Luigi Marcuccio mot Europeiska kommissionen	2

2012/C 089/03	Mål C-595/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) den 25 november 2011 — Steinel Vertrieb GmbH mot Hauptzollamt Bielefeld	2

2012/C 089/04	Mål C-661/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Belgien) den 23 december 2011 — Martin y Paz Diffusion SA mot David Depuydt och Fabriek van Maroquinerie Gauquie SA	3

2012/C 089/05	Mål C-663/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Oradea (Rumänien) den 27 december 2011 — SC Scandic Distilleries SA mot Direcția Generală de Administrare a Marilor Contribuabili	3

2012/C 089/06	Mål C-667/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad — Varna (Bulgarien) den 27 december 2011 — Paltrade EOOD mot Nachalnik na Mitnicheski punkt — Pristanishte Varna pri Mitnitsa Varna	4

2012/C 089/07	Mål C-668/11 P: Överklagande ingett den 27 december 2011 av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 12 oktober 2011 i mål T-38/05, Agroexpansión S.A. mot Europeiska kommissionen	5

2012/C 089/08	Mål C-669/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Société ED et F Man Alcohols mot Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR)	5

2012/C 089/09	Mål C-670/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer) mot Société Vinifrance SA	6

2012/C 089/10	Mål C-671/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Société anonyme d'intérêt collectif agricole Unanimes	7

2012/C 089/11	Mål C-672/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Société anonyme d'intérêt collectif agricole Unanimes	8

2012/C 089/12	Mål C-673/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Organisation de producteurs Les Cimes	8

2012/C 089/13	Mål C-674/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'Etat (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Société Agroprovence	9

2012/C 089/14	Mål C-675/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Regalp SA	10

2012/C 089/15	Mål C-676/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Établissement national des produits de l'agriculture et de la mer (FranceAgriMer), som har trätt istället för Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), mot Coopérative des producteurs d'asperges de Montcalm (COPAM)	10

2012/C 089/16	Mål C-677/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 29 december 2011 — Doux Élevage SNC och Coopérative agricole UKL-ARREE mot Ministère de l'Agriculture, de l'alimentation, de la pêche, de la ruralité et de l'aménagement du territoire och Comité interprofessionnel de la dinde française (CIDEF)	11

2012/C 089/17	Mål C-681/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 27 december 2011 — Bundeswettbewerbsbehörde mot Schenker und Co AG m.fl.	11

2012/C 089/18	Mål C-1/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal da Relação de Lisboa (Portugal) den 3 januari 2012 — Ordem dos Técnicos Oficiais de Contas mot Autoridade de Concorrência	12

2012/C 089/19	Mål C-3/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 2 januari 2012 — Syndicat OP 84 mot Office national interprofessionnel des fruits, des légumes, des vins et de l'horticulture (VINIFLHOR), som har ersatt ONIFLHOR	12

2012/C 089/20	Mål C-12/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 9 januari 2012 — Colloseum Holding AG mot Levi Strauss & Co.	13

2012/C 089/21	Mål C-15/12 P: Överklagande ingett den 13 januari 2012 av Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials Co. Ltd av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 16 december 2011 i mål T-423/09, Dashiqiao Sanqiang Refractory Materials mot rådet	13

2012/C 089/22	Mål C-19/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Varhoven administrativen sad (Bulgarien) den 16 januari 2012 — Efir OOD mot Direktor na Direktsia Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto Plovdiv	14

2012/C 089/23	Mål C-34/12 P: Överklagande ingett den 24 januari 2012 av Idromacchine Srl m.fl. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 8 november 2011 i mål T-88/09, Idromacchine Srl m.fl. mot kommissionen	15

2012/C 089/24	Mål C-35/12 P: Överklagande ingett den 25 januari 2012 av Plasticos Españoles, S.A. (ASPLA) av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-76/06, ASPLA mot kommissionen	15

2012/C 089/25	Mål C-36/12 P: Överklagande ingett den 25 januari 2012 av Armando Álvarez, S.A. av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-78/06, Álvarez mot kommissionen	16

2012/C 089/26	Mål C-37/12 P: Överklagande ingett den 26 januari 2012 av Saupiquet av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 24 november 2011 i mål T-131/10, Saupiquet mot kommissionen	17

2012/C 089/27	Mål C-40/12 P: Överklagande ingett den 27 januari 2012 av Gascogne Sack Deutschland GmbH, med tidigare firman Sachsa Verpackung GmbH, av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-79/06, Sachsa Verpackung mot kommissionen	17

2012/C 089/28	Mål C-55/12: Talan väckt den 2 februari 2012 — Europeiska kommissionen mot Irland	18

2012/C 089/29	Mål C-58/12 P: Överklagande ingett den 6 februari 2012 av Groupe Gascogne SA av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 16 november 2011 i mål T-72/06, Groupe Gascogne mot kommissionen	18

	Tribunalen
2012/C 089/30	Förenade målen T-80/06 och T-182/09: Tribunalens dom av den 13 februari 2012 — Budapesti Erőmű mot kommissionen (Statligt stöd — Grossistförsäljning av el — Fördelaktiga villkor som ett ungerskt offentligt företag beviljat vissa elenergiproducenter inom ramen för energiköpsavtal — Beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG — Beslut enligt vilket stödet förklaras oförenligt med den gemensamma marknaden och enligt vilket stödet ska återkrävas — Nytt stöd — Kriteriet privat investerare)	20

2012/C 089/31	Mål T-267/06: Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Italien mot kommissionen (EUGFJ — Garantisektionen — Utgifter undantagna från gemenskapsfinansiering — Finansiella korrigeringar — Frukt och grönsaker — Offentlig lagring av nötkött)	20

2012/C 089/32	Mål T-59/09: Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Tyskland mot kommissionen (Tillgång till handlingar — Förordning nr 1049/2001 — Handlingar rörande ett avslutat fördragsbrottsförfarande — Handlingar som härrör från en medlemsstat — Beviljande av tillgång till handlingar — Medgivande från medlemsstaten innan handlingen lämnas ut)	20

2012/C 089/33	Förenade målen T-115/09 och T-116/09: Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Electrolux och Whirlpool Europe mot kommissionen (Statligt stöd — Av Republiken Frankrike anmält omstruktureringsstöd till en tillverkare av stora hushållsapparater — Villkorat beslut enligt vilket stödet förklaras förenligt med den gemensamma marknaden — Uppenbart oriktiga bedömningar — Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter)	21

2012/C 089/34	Mål T-32/11: Tribunalens dom av den 10 februari 2012 — Verenigde Douaneagenten mot kommissionen (Tullunion — Import av rörsocker från Nederländska Antillerna — Efterkrav på importtull — Begäran om att befrias från att erlägga importtull — Artiklarna 220.2 b och 239 i förordning (EEG) nr 2913/92 — Viktiga formfel)	21

2012/C 089/35	Mål T-33/11: Tribunalens dom av den 14 februari 2012 — Peeters Landbouwmachines BV mot harmoniseringsbyrån (Gemenskapsvarumärke — Ogiltighetsförfarande — Gemenskapsordmärket BIGAB — Absolut registreringshinder — Ond tro föreligger inte — Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	22

2012/C 089/36	Mål T-90/09: Tribunalens beslut av den 26 januari 2012 — Mojo Concerts och Amsterdam Music Dome Exploitatie mot kommissionen (Statligt stöd — Talan om ogiltigförklaring — Rotterdams kommuns investering i Ahoy-anläggningen — Beslut i vilket det konstateras att det inte föreligger statligt stöd — Villkoret personligen berörd ej uppfyllt — Avvisning)	22

2012/C 089/37	Mål T-527/09: Tribunalens beslut av den 31 januari 2012 — Ayadi mot kommissionen (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter — Förordning (EG) nr 881/2002 — Avförande av personen ifråga från förteckningen över berörda personer och enheter — Talan om ogiltigförklaring — Anledning saknas att döma i saken)	23

2012/C 089/38	Mål T-359/10: Tribunalens beslut av den 3 februari 2012 — Ecologistas en Acción-CODA mot kommissionen (Talan om ogiltigförklaring — Tillgång till handlingar — Förordning (EG) nr 1049/2001 — Handlingar avseende den särskilda utvecklingsplanen för stadsdelen Cabanyal i Valencia (Spanien) — Handlingar från en medlemsstat — Nekad tillgång — Undantag avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner — Undantag till skydd för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning — Miljöinformation — Förordning (EG) nr 1367/2006 — Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)	23

2012/C 089/39	Mål T-98/11 P: Tribunalens beslut av den 10 februari 2012 — AG mot parlamentet (Överklagande — Personalmål — Tjänstemän — Uppsägning efter provanställningsperioden — Tidsfrist för talans väckande — För sent väckt talan — Uppenbart att överklagandet är ogrundat)	24

2012/C 089/40	Mål T-330/11: Tribunalens beslut av den 25 januari 2012 — MasterCard m.fl. mot Europeiska kommissionen (Talan om ogiltigförklaring — Tillgång till handlingar — Förordning (EG) nr 1049/2001 — Handlingar avseende en undersökning angående kostnaderna och fördelarna förknippade med att butiksinnehavare godtar flera sorters betalningsmedel — Handlingar som härrör från tredje part — Tyst avslag på ansökan om tillgång till handlingar — Berättigat intresse av att få saken prövad — Uttryckligt beslut antaget efter att talan väckts — Anledning saknas att döma i saken)	24

2012/C 089/41	Mål T-436/11: Tribunalens beslut av den 17 januari 2012 — Afriqiyah Airways mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i Libyen — Strykning av de aktuella personerna och enheterna från förteckningen — Talan om ogiltigförklaring — Anledning saknas att döma i saken)	24

2012/C 089/42	Mål T-4/12: Talan väckt den 3 januari 2012 — Olive Line International mot harmoniseringsbyrån — Carapelli Firenze (Maestro de Oliva)	24

2012/C 089/43	Mål T-13/12: Talan väckt den 9 januari 2012 — Andechser Molkerei Scheitz mot kommissionen	25

2012/C 089/44	Mål T-17/12: Talan väckt den 16 januari 2012 — Hagenmayer och Hahn mot kommissionen	26

2012/C 089/45	Mål T-21/12: Talan väckt den 17 januari 2012 — Alfacam m.fl. mot Europaparlamentet	27

2012/C 089/46	Mål T-30/12: Talan väckt den 19 januari 2012 — IDT Biologika mot kommissionen	28

2012/C 089/47	Mål T-38/12: Talan väckt den 23 januari 2012 — Pips mot harmoniseringsbyrån — s.Oliver Bernd Freier (ISABELLA OLIVER)	28

2012/C 089/48	Mål T-53/12: Talan väckt den 12 februari 2012 — CF Sharp Shipping Agencies Pte mot rådet	29

2012/C 089/49	Mål T-454/07: Tribunalens beslut av den 7 februari 2012 — Prym m.fl. mot Kommissionen	29

2012/C 089/50	Mål T-500/11: Tribunalens beslut av den 9 februari 2012 — Tyskland mot kommissionen	29