13.1.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/1

Riktlinjer för tillämpningen av rådets direktiv 2004/113/EG på försäkringar mot bakgrund av EU-domstolens dom i mål C-236/09 (Test-Achats)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 11/01

1. INLEDNING

Användning av försäkringstekniska faktorer som rör kön vid försäljning av försäkringar och därmed sammanhängande finansiella tjänster regleras i artikel 5 i rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (1) (nedan kallat direktivet). I artikel 5.1 fastställs att användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar beträffande nya avtal (i den artikeln kallade nya kontrakt) som ingås efter den 21 december 2007 inte får resultera i skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar (nedan kallat den könsneutrala regeln). Enligt artikel 5.2 får undantag från denna regel göras genom att medlemsstaterna tillåter proportionerliga skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar om användningen av kön är en avgörande faktor vid en riskbedömning som grundas på relevanta och korrekta försäkringstekniska och statistiska uppgifter.

I en dom som meddelades den 1 mars 2011 (2) (nedan kallad Test-Achats-domen) förklarade Europeiska unionens domstol (nedan kallad EU-domstolen) artikel 5.2 ogiltig från och med den 21 december 2012. EU-domstolen anser att artikel 5.2, genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att utan någon tidsmässig begränsning behålla ett undantag från den könsneutrala regeln i artikel 5.1, strider mot målet om likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller beräkningen av försäkringspremier och ersättningar, vilket är det syfte med direktivet som har fastställts av lagstiftaren, och att den därför är oförenlig med artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Alla medlemsstater tillåter för närvarande att åtskillnad görs mellan könen beträffande åtminstone en typ av försäkring. Försäkringsgivare får i alla medlemsstater i synnerhet använda kön som en riskbedömningsfaktor i samband med livförsäkringar (3). Test-Achats-domen kommer därför att få konsekvenser i alla medlemsstater.

4.	Syftet med dessa riktlinjer är att främja efterlevnad av Test-Achats-domen på nationell nivå. Kommissionens ståndpunkt påverkar emellertid inte eventuella tolkningar av artikel 5 som EU-domstolen kan göra i framtiden.

2. RIKTLINJER

5.	Från och med den 21 december 2012 måste den könsneutrala regeln i artikel 5.1 tillämpas utan undantag i samband med beräkningen av enskilda personers premier och ersättningar i nya avtal.

2.1 Test-Achats-domens konsekvenser – berörda avtal

2.1.1 Artikel 5.1 ska tillämpas utan undantag från och med den 21 december 2012

6.	I Test-Achats-domen slår EU-domstolen fast att artikel 5.2 i direktivet ”ska följaktligen anses vara ogiltig efter utgången av en lämplig övergångsperiod”, dvs. med verkan från och med den 21 december 2012 (4). Detta innebär att kraven i artikel 5.1 från och med då ska tillämpas utan undantag.

2.1.2 Artikel 5.1 är tillämplig bara på nya avtal

Övergångsperioden måste tolkas utifrån det syfte för direktivet som formuleras i artikel 5.1, dvs. att den könsneutrala regeln bara ska gälla nya avtal som ingås efter det att tidsfristen för införlivandet av direktivet löper ut den 21 december 2007. I skäl 18 i direktivet slås det fast att målet med denna regel är att marknaden inte ska utsättas för alltför plötsliga förändringar. Test-Achats-domen förändrar varken detta mål eller det faktum att den könsneutrala regeln enligt artikel 5.1 bara är tillämplig på nya avtal. Test-Achats-domen innebär att denna regel ska tillämpas utan undantag på nya avtal som ingås från och med den 21 december 2012, eftersom artikel 5.2 då blir ogiltig.

Enligt fast rättspraxis krävs det för en enhetlig tillämpning av EU-rätten och för att principen om likabehandling ska upprätthållas att ordalydelsen i en EU-rättslig bestämmelse, som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas lagstiftning för att avgöra dess innebörd och räckvidd, normalt ska ges en självständig och enhetlig tolkning i hela Europeiska unionen (5).

Begreppet nya avtal definieras inte i direktivet, och det innehåller inte heller någon hänvisning till nationell lagstiftning beträffande dess innebörd. Vid tillämpningen av direktivet bör detta begrepp därför betraktas som ett självständigt begrepp i EU-rätten som ska tolkas enhetligt i hela unionen. Denna enhetliga tolkning ligger i linje med direktivets syfte inom försäkringssektorn, dvs. att den könsneutrala regeln ska gälla efter en övergångsperiod. Begreppet nya avtal (kontrakt) i artikel 5.1 är grundläggande för den praktiska tillämpningen av denna bestämmelse. Olika tolkningar av detta begrepp som baseras på nationell avtalsrätt skulle skapa en risk för olika övergångsperioder som fördröjer en heltäckande tillämpning av den könsneutrala regeln och även leder till olika konkurrensvillkor för försäkringsbolag. Detta skulle undergräva direktivets mål att garantera likabehandling av kvinnor och män i alla medlemsstater när det gäller enskildas försäkringspremier och ersättningar från och med den tidpunkt som fastställs i artikel 5.1 (6) i direktivet.

10.

Tillämpningen av artikel 5.1 förutsätter att man gör en tydlig åtskillnad mellan befintliga och nya avtal. Åtskillnaden måste uppfylla kravet på rättssäkerhet och baseras på kriterier som undviker onödiga ingrepp i befintliga rättigheter och bevarar alla parters berättigade förväntningar. Detta tillvägagångssätt ligger i linje med direktivets mål att undvika alltför plötsliga förändringar på marknaden genom att den könsneutrala regeln bara ska tillämpas på nya avtal.

11.	Den könsneutrala regeln i artikel 5.1 ska alltså tillämpas om a) ett avtal ingås som kräver alla parters uttryckliga medgivande, inbegripet ändringar av befintliga avtal, och b) det sista av de medgivanden som krävs för att avtalet ska kunna ingås ges den 21 december 2012 eller senare.

12.

Följande (7) bör följaktligen betraktas som nya avtal som alltså måste följa den könsneutrala regeln:

a)	Avtal som ursprungligen ingås den 21 december 2012 eller senare (8). Den könsneutrala regeln gäller alltså offerter som lämnas före den 21 december 2012, men som godtas denna dag eller senare.

b)	Avtal mellan parter som ingås den 21 december 2012 eller senare om förlängning av avtal som ingicks före denna tidpunkt och som annars skulle förfalla.

13.

Följande situationer (9) bör å andra sidan inte anses utgöra nya avtal:

a)	En automatisk förlängning av ett befintligt avtal om ingen uppsägning meddelas före en viss tidsfrist i enlighet med villkoren i det befintliga avtalet.

b)	Ändringar av enskilda inslag i befintliga avtal, t.ex. premieförändringar, på grundval av på förhand fastställda parametrar, i fall där försäkringstagaren inte behöver ge sitt medgivande (10).

c)	Att försäkringstagaren tecknar en tilläggsförsäkring eller en förlängningsförsäkring vars villkor fastställts i avtal som ingås före den 21 december 2012, om dessa försäkringar aktiveras genom ett ensidigt beslut av försäkringstagaren (11).

d)	Att en försäkringsportfölj överförs från en försäkringsgivare till en annan utan att statusen för de avtal som ingår i portföljen förändras.

2.2 Könsrelaterad försäkringspraxis som är fortsatt tillåten

14.

Enligt artikel 5.1 är alla resultat som innebär att det uppstår skillnader mellan enskilda personers premier och ersättningar till följd av användningen av kön som en faktor vid beräkningen av premier och ersättningar förbjudna. Förbudet gäller inte all användning av kön som en riskbedömningsfaktor. Sådan användning är tillåten när premier och ersättningar beräknas på aggregerad nivå, förutsatt att det inte leder till differentiering på individnivå. Efter Test-Achats-domen är det därför fortsatt möjligt att samla in, lagra och använda information om könstillhörighet eller könsrelaterad information inom dessa gränser, dvs. i följande fall:

— Reserveringar och internprissättning: Försäkringsgivare får även i fortsättningen samla in och använda uppgifter om könstillhörighet i samband med riskbedömningar, t.ex. för att beräkna försäkringstekniska avsättningar i enlighet med solvensreglerna för försäkringsbolag och att kontrollera sina portföljers sammansättning ur ett aggregerat prissättningsperspektiv.

— Prissättning av återförsäkring: Återförsäkringsavtal är ett avtal mellan ett försäkringsbolag och ett återförsäkringsbolag. Det är även i fortsättningen tillåtet att använda könstillhörighet i samband med prissättningen av dessa produkter, förutsatt att de inte leder till en könsmässig differentiering på individnivå.

— Marknadsföring och reklam: Enligt artikel 3.3 gäller direktivet inte medie- och reklaminnehåll, och artikel 5.1 tar bara upp beräkningen av enskilda personers premier och ersättningar. Försäkringsgivare får därför även i fortsättningen via marknadsföring och reklam påverka sammansättningen av sina portföljer genom att t.ex. rikta in sig på antingen män eller kvinnor. Försäkringsgivarna får emellertid inte vägra en person tillgång till en viss produkt med hänvisning till personens kön, såvida inte villkoren i artikel 4.5 uppfylls (12).

— Liv- och sjukförsäkringar: Den könsneutrala regeln innebär att premier och ersättningar inte får variera mellan två individer beträffande samma försäkring enbart på grund av att de är av olika kön. Det finns emellertid andra riskfaktorer, t.ex. hälsotillstånd eller familjehistoria, som får ligga till grund för en differentiering och som försäkringsgivarna måste bedöma med hänsyn till könstillhörighet, med tanke på att det finns vissa fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män (13).

15.

Kommissionen anser också att det enligt artikel 4.5 i direktivet fortfarande är möjligt för försäkringsgivare att erbjuda könsspecifika försäkringsprodukter (eller valmöjligheter inom ramen för avtal) för att täcka tillstånd som enbart eller främst rör antingen män eller kvinnor (14). Denna möjlighet är emellertid utesluten vad gäller graviditet och moderskap på grund av den särskilda solidaritetsmekanism som fastställs i artikel 5.3.

2.3 Användning av andra riskbedömningsfaktorer

2.3.1 Faktorer som har samband med kön – frågan om indirekt diskriminering

16.

Test-Achats-domen tar bara upp användning av kön som en faktor i riskbedömning och inte huruvida andra faktorer som försäkringsgivare använder ska vara tillåtna. Enligt artikel 2 b i direktivet är det fråga om indirekt diskriminering när en skenbart neutral riskfaktor särskilt missgynnar personer av ett visst kön. Indirekt diskriminering kan till skillnad från direkt diskriminering vara motiverad om det finns ett berättigat mål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.

17.	Det ska därför även i fortsättningen vara möjligt att använda riskfaktorer som är knutna till könstillhörighet, så länge de utgör verkliga riskfaktorer i sig själva (15).

2.3.2 Faktorer som inte har samband med kön

18.

Test-Achats-domen tar bara upp användningen av könsfaktorn i ett sammanhang där lagstiftaren anser att mäns och kvinnors respektive situation är jämförbar. Domen påverkar inte användningen av andra riskbedömningsfaktorer som ålder och funktionsnedsättning, som för närvarande inte är reglerade på EU-nivå.

19.

I Test-Achats-domen påpekar EU-domstolen att ”(…) likabehandlingsprincipen [innebär] att jämförbara situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling” och att ”[j]ämförbarheten i situationen ska bedömas utifrån föremålet för och syftet med den unionsrättsakt genom vilken den ifrågavarande skillnaden i behandling införs (…)” (16).

20.

Enligt förslaget till ett direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (17) skulle det även i fortsättningen vara tillåtet att använda ålder och funktionsnedsättning, eftersom det inte skulle anses vara diskriminerande. När lagstiftaren slår fast att en särskild praxis under vissa förhållanden inte är diskriminerande innebär det inte att det skapas ett undantag från principen om likabehandling i jämförbara situationer (som bara får tillåtas under en övergångsperiod). Det är snarare en följd av principen om likabehandling genom att det erkänns att de berörda situationerna inte är jämförbara och att de bör behandlas olika (eller att det, trots att de är jämförbara, finns sakliga skäl att behandla dem olika).

2.4 Försäkringar och tjänstepensioner

21.

Vissa försäkringsprodukter, t.ex. livränteförsäkringar, ger inkomster efter pensionering. Direktivet omfattar emellertid bara försäkringar och pensioner som är privata, frivilliga och åtskilda från anställningsförhållandet, eftersom sysselsättning och yrke uttryckligen är undantagna från dess räckvidd (18). Likabehandling av kvinnor och män när det gäller tjänstepensioner omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (19).

22.

I vissa tjänstepensionsförsäkringar betalas ersättningen ut i en viss form, t.ex. som en livränta. I sådana fall omfattas försäkringen i fråga av direktiv 2006/54/EG även om det är försäkringsgivaren som ska betala ut ersättningen. Om en enskild anställd måste teckna en försäkring direkt med försäkringsgivaren utan att arbetsgivaren är inblandad, till exempel för att omvandla ett engångsbelopp till en livränta, omfattas detta av direktivet. Enligt artikel 8.1 c i direktiv 2006/54/EG ska försäkringar som tecknas av arbetstagare i vilka arbetsgivaren inte är part inte omfattas av direktivet.

23.

Enligt artikel 9.1 h i direktiv 2006/54/EG får olika ersättningsnivåer fastställas för kvinnor och män om de kan rättfärdigas av försäkringstekniska beräkningsfaktorer. Kommissionen anser att Test-Achats-domen inte får några rättsliga konsekvenser för denna bestämmelse, som gäller ett annat och tydligt åtskilt sammanhang, dvs. tjänstepensionsförsäkringar, och som också är utformad på ett helt annat sätt än artikel 5.2 i direktivet. Enligt artikel 9.1 h i direktiv 2006/54/EG anses fastställandet av olika ersättningar för kvinnor och män i själva verket inte vara diskriminerande om de kan rättfärdigas av försäkringstekniska beräkningsfaktorer.

3. UPPFÖLJNING AV RIKTLINJERNA

24.

Medlemsstaterna måste ta konsekvenserna av Test-Achats-domen och ändra sin lagstiftning senast den 21 december 2012 för att se till att försäkringsgivare tillämpar den könsneutrala regeln på det sätt som fastställs i domen. Kommissionen kommer att göra en uppföljning och på grundval av de kriterier som fastställs i dessa riktlinjer se till att den nationella lagstiftningen på försäkringsområdet efter denna tidpunkt överensstämmer fullt ut med domen.

25.

Kommissionen vill uppmuntra en konkurrenskraftig och innovativ bransch som försäkringssektorn att göra nödvändiga förändringar och erbjuda konsumenterna attraktiva könsneutrala produkter utan omotiverade konsekvenser för de allmänna prisnivåerna. Kommissionen kommer att noga följa utvecklingen på försäkringsmarknaden för att upptäcka eventuella omotiverade prishöjningar till följd av Test-Achats-domen och vid misstankar om konkurrensbegränsande agerande tillämpa de verktyg som den förfogar över enligt konkurrensrätten (20).

26.	Kommissionen kommer att rapportera om Test-Achats-domens införlivande i nationell lagstiftning och försäkringspraxis 2014 i samband med en mer allmän rapport om genomförandet av direktivet.

(1) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.

(2) Dom av den 1 mars 2011 i mål C-236/09, EUT C 130, 30.4.2011, s. 4.

(3) För mer information om nationell lagstiftning och försäkringsgivares praxis, se bilagorna 1 och 2.

(4) Punkt 33 i domen.

(5) Senast bekräftat i EU-domstolens dom av den 18 oktober 2011 i mål C-34/10, Oliver Brüstle mot Greenpeace e.V., (REU 2011, s. I-0000), punkt 25. Se även mål 327/82, Ekro, (REG 1984, s. 107), punkt 11, mål C-287/98, Linster, (REG 2000, I-6917), punkt 43, mål C-5/08, Infopaq International, (REU 2009, s. I-6569), punkt 27 och mål C-467/08, Padawan, (REU 2010, s. I-0000), punkt 32.

(6) En mycket snäv definition av begreppet nya avtal som utökar möjligheterna att använda kön som en faktor vid riskbedömning som påverkar enskilda personers premier och ersättning skulle äventyra det mål som fastställs i artikel 5.1 om att sådan användning ska upphöra ”senast” från och med utgången av övergångsperioden. Skillnader mellan medlemsstaternas tolkningar skulle dessutom vara omöjliga att förena med kravet på en oberoende och enhetlig tolkning av dessa termer, som är av grundläggande betydelse för direktivets innebörd och räckvidd.

(7) Dessa situationer är icke uttömmande exempel som nämns på grund av deras praktiska relevans.

(8) Om en försäkringstagare till exempel beslutar att byta försäkringsgivare för att dra nytta av den könsneutrala regeln.

(9) Dessa situationer är icke uttömmande exempel som nämns på grund av deras praktiska relevans.

(10) Till exempel en premiehöjning med en procentsats som baseras på skadeutfallet.

(11) Till exempel när försäkringstagaren vill höja det belopp som investeras i en livförsäkringsprodukt.

(12) Enligt denna bestämmelse är skillnader i behandling tillåtna om tillhandahållandet av varor och tjänster uteslutande eller främst sker till personer av ett kön och detta motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.

(13) En familjehistoria av bröstcancer har till exempel inte samma betydelse för mäns och kvinnors hälsorisker (och bedömningen av denna betydelse förutsätter att man vet om personen är en man eller en kvinna). Fetma är en riskfaktor som bl.a. kan mätas genom kvoten mellan midjemått och höftmått, vilken inte är densamma för kvinnor och män. En mer utförlig lista med exempel finns i bilaga 3.

(14) T.ex. prostatacancer, bröst- eller livmodercancer.

(15) Prisdifferentiering som baseras på bilmotorns storlek när det gäller trafikförsäkringar bör till exempel vara möjlig även i fortsättningen, även om män statistiskt sett kör bilar med mer kraftfulla motorer. Differentiering som baseras på en persons storlek eller vikt när det gäller trafikförsäkringar skulle emellertid inte vara tillåten.

(16) Se punkterna 28 och 29 i Test-Achats-domen.

(17) KOM(2008) 426 slutlig. Förslaget innehåller, till skillnad från direktivet, ingen allmän princip som den könsneutrala regeln, enligt vilken ålder och funktionsnedsättning inte får resultera i olika premier eller ersättningar. Målet med den relevanta bestämmelsen är snarare att erkänna att två personer av olika ålder till exempel inte befinner sig i en jämförbar situation när det gäller livförsäkringar och att proportionerliga skillnader i behandling som baseras på en gedigen riskbedömning därför inte utgör diskriminering.

(18) Skäl 15 och artikel 3.4 i direktivet. Inte heller gruppsjuk- och olycksfallsförsäkringar omfattas därför av direktivet.

(19) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(20) Den gällande förordningen om gruppundantag inom försäkringssektorn (kommissionens förordning (EU) nr 267/2010 av den 24 mars 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa kategorier av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn, EUT L 83, 30.3.2010, s. 1) innehåller ett undantag som gör det möjligt för försäkringsgivare att på vissa villkor utbyta vissa typer av uppgifter genom gemensamma sammanställningar, tabeller och undersökningar. Avtal om bruttopremier är inte undantagna. Gruppundantagsförordningen upphör att gälla den 31 mars 2017 och kommissionen kommer före det att se över den för att bedöma om en ytterligare förlängning är berättigad.

BILAGA 1

Användning av kön som en bedömningsfaktor enligt nationell lagstiftning (a)

Land

Livförsäkr.

Privat sjukförsäkr.

Hypotekslån

Trafikförsäkr.

Reseförsäkr.

Invaliditets-/inkomstgarantiförsäkr.

Konsumentkredit

Livränteprodukter

Olycksfallsförsäkr.

Kreditkort

Inlåningskonto

Låneförsäkr.

Hemförsäkr.

Privat ansvarsförsäkr.

Långtidsvårdförsäkr.

Försäkr. avseende allvarliga sjukdomar

Österrike

i.u.

Belgien

Nej (2)

Nej

Nej (2)

Nej

Nej (2)

Nej

Bulgarien

i.u.

Nej

i.u.

Nej

i.u.

Cypern

Nej

Nej (2)

Nej

Nej (2)

Nej

Nej (2)

i.u.

Nej (2)

Nej

Tjeckien

i.u.

Danmark

i.u.

Estland

Ja (1)

i.u.

Nej

i.u.

Ja (1) (b)

Ja (1)

i.u.

Nej

i.u.

Finland

i.u.

Frankrike

i.u.

Tyskland

i.u.

Grekland

Ja (1)

i.u.

Ja (1)

i.u.

Ja (1)

i.u.

Ja (1)

Ungern

i.u.

Irland

i.u.

Nej

i.u.

Italien

i.u.

Lettland

i.u.

Nej

i.u.

Litauen

i.u.

Nej

i.u.

Luxemburg

i.u.

Malta

i.u.

Nederländerna

Ja (2)

Nej

Nej (c)

Nej

Nej (c)

Nej (2) (c)

Nej (c)

Nej (2) (c)

Nej

Nej (c)

Polen

i.u.

Portugal

i.u.

Rumänien

i.u.

Slovakien

i.u.

Slovenien

i.u.

Nej

i.u.

Spanien

i.u.

Sverige

i.u.

Storbritannien

i.u.

Källor: Implementation of the Insurance Gender Directive, Group Consultatif 2009, om inte annat anges: (1) Civic Consultings enkät bland behöriga myndigheter, (2) Civic Consultings intervjuer med behöriga myndigheter, jämställdhetsorgan och branschorganisationer. Anmärkningar: (a) Tabellen visar för vilka finansiella produkter den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat tillåter att kön används som en bedömningsfaktor enligt artikel 5.2 i direktivet om likabehandling av kvinnor och män. (b) Dödlighetstabeller för båda könen beträffande obligatoriskt fonderade pensionsförsäkringar. (c) Försäkringsgivare får ta hänsyn till kön i sina beräkningar, men det får inte leda till olika premier för kvinnor och män. i.u: ingen uppgift.

BILAGA 2

Rapporterad användning av faktorer för riskbedömning per produkt (baserat på hur ofta de berörda parterna använder dem)

Produktkategori

Definition av produktkategori

Faktorer

Kön

Ålder

Funktionsnedsättning

Försäkringsprodukter

Privat sjukförsäkring

Privat sjukförsäkring – försäkring som täcker hälsorisker utöver de som täcks av det statliga sjukförsäkringssystemet

Försäkring för allvarliga sjukdomar

Försäkringar för allvarliga sjukdomar – försäkring som utfaller om försäkringstagaren diagnostiseras med en viss allvarlig sjukdom under försäkringens löptid

Invaliditetsförsäkring/inkomstgarantiförsäkring

Invaliditetsförsäkring/inkomstgarantiförsäkring – försäkring som ersätter förlorad inkomst om försäkringstagaren inte kan arbeta på grund av funktionsnedsättning

Livförsäkring

Livförsäkring – försäkring som faller ut om försäkringstagaren uppnår en viss ålder eller som betalas ut till förmånstagare vid försäkringstagarens död

Livränteprodukter

Livränteprodukter (inbegripet privata pensionsförsäkringar) – försäkringar som ger regelbundna utbetalningar i framtiden i utbyte mot inbetalning av ett engångsbelopp eller en rad regelbundna inbetalningar som görs före förfallodagen

Trafikförsäkring

Trafikförsäkring – försäkring för privata bilar som åtminstone täcker skadeståndsansvar gentemot tredje man

Reseförsäkring

Reseförsäkring – tillfällig försäkring som endast under resans varaktighet täcker åtminstone sjukvårdskostnader och eventuellt ekonomiska och andra förluster som uppstår under resan

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkring – försäkring som täcker förluster till följd av kroppsskada eller kostnader för sjukvård som krävs efter ett olycksfall

Långtidsvårdförsäkring

Långtidsvårdförsäkring – försäkring som täcker kostnader för långtidsvård som går utöver en fastställd period och inte omfattas av sjukförsäkring

Låneförsäkring/betalningsgaranti

Låneförsäkring/betalningsgaranti – försäkring som täcker månatliga lånebetalningar om försäkringstagaren blir arbetslös

Hemförsäkring

Hemförsäkring – fastighetsförsäkring som omfattar förluster avseende privata fastigheter och bohag

Privat ansvarsförsäkring

Privat ansvarsförsäkring – försäkring som täcker skadestånd gentemot tredje man, dvs. betalning sker normalt till någon som har lidit en förlust orsakad av försäkringstagaren

Bank-/Låneprodukter (1)

Hypotekslån

Hypotekslån – lån mot säkerhet i fastighet

Konsumentkredit (2)

Konsumentkredit – kortfristigt lån till konsumenter för köp av varor, inbegripet kontokortskrediter inom detaljhandeln, privatlån, hyrköp, men inte kreditkort

Kreditkort

Kreditkort – kort som ger innehavaren rätt att köpa varor och tjänster baserat på innehavarens löfte att betala för dessa varor och tjänster vid en tidpunkt i framtiden

Inlåningskonto

Inlåningskonto – checkräkningskonto, sparkonto eller annan typ av bankkonto i ett bankinstitut som gör det möjligt för kontoinnehavaren att sätta in och ta ut pengar

Anmärkningar:

++	=	Används ofta (av 50 % eller fler av alla branschorganisationer, försäkringsorganisationer, behöriga myndigheter och jämställdhetsorgan som svarade).
+	=	Används ibland (av 10–50 % of alla branschorganisationer, försäkringsorganisationer, behöriga myndigheter och jämställdhetsorgan som svarade).
o	=	Används sällan (av mindre än 10 % av alla branschorganisationer, försäkringsorganisationer, behöriga myndigheter och jämställdhetsorgan som svarade).

Om det har förekommit skillnader mellan de tre grupper på vilka bedömningen baseras (branschorganisationer/försäkringsorganisationer/behöriga myndigheter och jämställdhetsorgan) utgör bedömningen i tabellen resultatet för de två grupper som omfattas av samma kategori.

Produktkategorierna kan innefatta en rad olika typer av produkter som erbjuds på marknaden. Produktpaket ingår inte (t.ex. kombinationer bestående av ett checkräkningskonto och en försäkringsprodukt).

(1) Ålder och kön används ibland i kreditvärdighetsbedömningar, och detta kan påverka vilka bank-/låneprodukter som erbjuds.

(2) Konsumentkrediter omfattar billån och privatlån.

BILAGA 3

Exempel på könsrelaterad praxis som är fortsatt möjlig efter Test-Achats-domen – liv- och sjukförsäkringar

Innan en försäkring tecknas gör försäkringsgivaren en bedömning av sökandens riskprofil och vilken pool av försäkringsrisker han/hon kan ingå i. Denna bedömning är åtskild från grundpriset för en försäkringsprodukt och är avsedd att beakta varje individs riskprofil. Om en viss sökande medför en högre risk för den fastställda poolen av standardrisker som han eller hon ska ingå i brukar försäkringsgivaren kräva en extra riskpremie. Försäkringsgivare använder ansökningsformulär för att samla in information om riskfaktorer som omfattar allt ifrån enkla frågor till mycket detaljerade hälsodeklarationer. Hur utförlig informationen måste vara beror på flera faktorer, bl.a. på vilken produkt det är fråga om och försäkringsbeloppet. Denna process kan även innefatta en hälsoundersökning.

I förteckningen nedan ges exempel på könsrelaterad försäkringspraxis som är tillåten enligt artikel 5.1 i direktivet och som därför inte påverkas av Test-Achats-domen. Det är generellt sett fortfarande möjligt att i frågor, tester och tolkningar av medicinska resultat spegla fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män. Exemplen nedan påverkar inte tillämpningen av nationell lagstiftning som reglerar aspekter som inte omfattas av direktivet.

Ansökningsformulär

Försäkringsgivare får samla in uppgifter om könstillhörighet och ställa frågor om könsspecifika sjukdomar. Ansökningsformulär får innefatta olika frågor som är relevanta för de olika könen (utom frågor om graviditet).

Familjehistoria är till exempel en riskfaktor som är särskilt relevant för bl.a. försäkringar avseende allvarliga sjukdomar.

En kvinna med bröstcancer i släkten betalar i allmänhet en extra riskpremie jämfört med en kvinna utan denna familjehistoria, eftersom det är en viktig riskfaktor för om kvinnor kommer att utveckla denna sjukdom. Det finns emellertid ingen anledning att tillämpa sådana extra premier på en man med samma familjehistoria eftersom sannolikheten för att han kommer att drabbas av bröstcancer är mycket låg.

Medicinska tester

De medicinska tester som krävs behöver inte vara desamma för kvinnor och män, och det är fortsatt möjligt att vid behov använda olika tester för olika kön (mammografi, prostatascreening etc.).

Försäkringsgivare får även fortsätta att använda differentierade testgränser för de olika könen för att ta hänsyn till skillnader i risken att utveckla sjukdomen innan testet utförs. Ischemisk hjärtsjukdom är till exempel en sjukdom som i första hand drabbar män i den ålder då det är vanligast att man köper försäkringar, medan den är mycket ovanlig bland kvinnor som har genomgått klimakteriet. Det är därför betydligt effektivare att testa män för ischemisk hjärtsjukdom än kvinnor. Genom att ta hänsyn till detta kan man undvika onödiga tester.

Tolkningar av resultaten av medicinska tester

Olika referensvärden

Olika prognoser för samma sjukdom

Medicinska referensvärden/prognoser kan skilja sig åt mellan kvinnor och män, och man måste därför ta hänsyn till kön när man tolkar medicinska resultat i t.ex. följande fall:

—

Hb-test är ett vanligt test som används för att upptäcka anemi (blodbrist). Normalvärdena är inte desamma för kvinnor och män, vilket innebär att en man och en kvinna som får exakt samma resultat medicinskt sett inte befinner sig i samma situation. Det är därför normalt att resultaten bedöms utifrån olika normalvärden för kvinnor och män.

—	Förhöjda kreatininvärden är en indikation på njursjukdom. Referensvärdena är inte desamma för kvinnor och män. Män har högre kreatininvärden eftersom de har större muskelmassa.

—	Det prognostiska värdet av hematuri (förekomst av blod i urinen) är olika för kvinnor och män, eftersom kvinnor kan få falska positiva resultat till följd av menstruationsblödningar.

—

Screening för kranskärlssjukdom sker i första hand genom konditionstester. Eftersom risken för kranskärlssjukdom är betydligt lägre för unga kvinnor än för män måste könet beaktas när positiva resultat tolkas, då sådana tester på unga kvinnor ger fler falska positiva resultat än resultat som tyder på faktisk sjukdom.

—

Samma sjukdom kan ha olika utgång beroende på kön. Detta är till exempel fallet med Alports syndrom, en ärftlig form av njurinflammation. Kvinnor med denna sjukdom brukar ha en normal förväntad livslängd och hematuri som enda symtom, medan män kan drabbas av dövhet, synrubbningar och njursvikt före 50 års ålder.

Försäkringsgivare får därför differentiera sina försäkringsbeslut utifrån de könsdifferentierade normalvärden som fastställs av läkarkåren. Villkor eller riskfaktorer som påverkar båda könen men är förknippade med skillnader i allvar eller utgång får också fortsätta att differentieras i samband med att försäkringen tecknas.

Fysiska skillnader

Det finns fysiska skillnader mellan kvinnor och män (till exempel i fråga om muskelmassa) som förklarar varför referensvärdena, och därmed gränserna för vad som är normalt och onormalt, inte är desamma (se kategorin ovan). Kvinnor och män bryter till exempel i regel ned alkohol på olika sätt, och riktlinjerna för vad som är en säker alkoholkonsumtion brukar i regel fastställas av myndigheterna utifrån medicinska råd på olika nivåer för de två könen. En viss konsumtionsnivå som är säker för det ena könet kan ligga utanför den säkra gränsen och utgöra en klinisk risk för det andra könet.

Fördelar

Två personer som diagnostiseras med samma sjukdom får inte nödvändigtvis samma behandling, eftersom deras kön kan vara av betydelse för vilken behandling som från medicinsk synpunkt är bäst. Vissa former av cancer (t.ex. njurcancer) kan till exempel vara beroende av hormoner för att växa, och hormonbehandling för att hämma cancertillväxten kan vara beroende av könsspecifika hormoner. Anspråken på försäkringen för att täcka den medicinska behandlingen kommer därför att vara olika.

13.1.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/16

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 11/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste inkomma till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”JAGNIĘCINA PODHALAŃSKA”

EG-nr: PL-PGI-0005-0837-12.11.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Jagnięcina podhalańska”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Polen

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 1.1 –

Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig:

Den skyddade geografiska beteckningen omfattar följande raser av lamm: polskt bergsfår (polska owca górska), färgat bergsfår (polska owca górska odmiany barwnej) och/eller zackelfår från Podhale (cakiel podhalański). Dessa raser av får korsas inte.

Ett ”jagnięcina podhalańska” är ett lamm som är yngre än 60 dagar, och slaktkropparna av dessa dilamm ska väga mellan 4 och 8 kg.

”Jagnięcina podhalańska” har följande egenskaper:

organoleptiska egenskaper:

—	ljusrosa till färgen,

—	mjuk och elastisk struktur,

—	angenäm och saftig smak,

—	en karakteristisk doft som påminner om viltkött (särskilt rådjurskött),

—	minsta halt slaktkroppsfett – fettansättningsklass 1 i EUROP-systemet,

—	en liten mängd vitt njurfett (30–40 g).

fysikalisk och kemiska egenskaper:

—	genomsnittlig total proteinhalt: 18–23 %,

—	genomsnittligt torrsubstansinnehåll: 20–25 %,

—	genomsnittligt råfettsinnehåll: 1,25–2,2 %.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Lammen föds uteslutande upp på modersmjölk.

På sommaren och hösten går fåren på bergsbete och utfodras främst med grönfoder. På vintern och under tidiga våren utfodras fåren med hö, höensilage och kraftfoder. Med undantag för kraftfodret ska fodret komma från det geografiska område som anges i punkt 4.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Lammen ska vara födda och födas upp i det område som anges i punkt 4 till dess att de når lämplig ålder och kroppsvikt.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

I provinsen Schlesien: I Cieszyn-distriktet, kommunen Istebna,

Żywiec-distriktet, kommunerna Milówka, Węgierska Górka, Rajcza, Ujsoły, Jeleśnia och Koszarawa.

I provinsen Lillpolen (Malopolskie): hela Nowotarski-distriktet och hela Tatrzański-distriktet,

Sucha-distriktet, kommunerna Zawoja, Bystra och Sidzina,

i Limanowa-distriktet: Niedźwiedź och den del av Kamienica som är belägen i nationalparken Gorczańskiego eller söder om floden Kamienica, och följande sołectwa (delkommuner) i kommunen Mszana Dolna: Olszówka, Raba Niżna, Łostówka, Łętowe och Lubomierz,;

distriktet Nowy Sącz, kommunerna Piwniczna, Muszyna och Krynica.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

5.1.1 Naturliga faktorer

Området i punkt 4 utgör en del av västra Karpaterna, som omfattar Tatrabergen, Beskiderna, Pieninerna och Gorce. Det område där ”jagnięcina podhalańska” föds upp är större än Podhale-området i sin nuvarande form, och namnet avser den mikroregion som utgör centrum för hela produktionsområdet. Området är historiskt, etniskt, kulturellt och geografiskt sammanhållet. Den unika fåruppfödningsmetoden i området har utvecklats under århundraden och utgör en ingående del av regionens landskap och kultur.

Regionen har ett bistert klimat med en låg medeltemperatur på omkring 5 °C, en långvarig snöperiod och omfattande nederbörd på 900–1 200 mm. Värmeförhållandena beror på områdets orografi och är ett viktigt utmärkande drag för klimatet. Områdets höga höjd över havet gör att dess temperaturer är lägre.

Podhale-området har en rik och unik växtlighet med såväl inhemska som importerade växtarter. Podhale är det enda område i Polen där följande växter finns: Delphinium oxysepalum, Linum extraaxillare, Gentiana nivalis, Gentiana clusii, Saussurea alpina, Saxifraga hieracifolia, Viola alpina, Campanula alpina, Anthyllis alpestris, Hieracium villosum och Astragalus penduliflorus.

Pilsko-massivet (1 557 meter över havet) i landskapsparken Żywiec, där ett subalpint område har formats, liksom i Tatrabergen, är ett av Polens mest oförstörda områden. Det subalpina området sträcker sig från en höjd över havet på omkring 1 400 meter till toppen av Pilsko.

Polska bergsfår, färgade bergsfår och zackelfår från Podhale betar i det område som anges i punkt 4. Endast lamm av dessa raser uppfödda med tackor som fötts upp med traditionella metoder används för produktionen av ”jagnięcina podhalańska”. Lammen går på bergsbete under hela säsongen, från slutet av april till början av oktober. Lamningen äger rum under hela året. Lamm som föds under vintermånaderna hålls i fårfållan under uppfödningen. När tackorna tas ut på bete hålls lammen för sig. Lamm som föds under våren kan följa med tackorna på bete om vädret tillåter.

Betet ska äga rum i det avgränsade område som anges i punkt 4.

Zackelfår från Podhale är en ras som kom till det område som anges i punkt 4 i och med de vlachiska herdefolkens vandring över Karpaterna, som inleddes i början av 1300-talet och avslutades vid Mähriska porten på 1500-talet. Zackelfår från Podhale är anpassningsbara och väl lämpade för regionens bistra klimat och motståndskraftiga mot sjukdomar. De har en stark flockinstinkt och ger ett utmärkt kött.

De polska bergsfåren har utvecklats från zackelfår från Podhale, karpatiska zackelfår från Transsylvanien och östfrisiska får. De fullvuxna tackornas kroppsvikt, ullavkastning och ullkvalitet samt mjölkavkastning har förbättrats genom avel. Förbättringen av rasens produktionsparametrar har kombinerats med de särdrag som gör rasen idealisk för det hårda klimatet: dess goda hälsa, dess livslängd, dess motståndskraft mot sjukdomar och dess goda mjölkproduktion och fertilitet med avseende på uppfödningsförhållandena. Lammköttets kvalitet och egenskaper har också kunnat bevaras. Polska bergsfår har vit päls, medan färgade bergsfår har mörkbrun päls som blir grå eller rödbrun med tiden.

5.1.2 Historiska faktorer och mänsklig kompetens

De vlachiska herdefolkens ankomst markerade en djupgående förändring av hela regionens jordbruksekonomi och blev starten för uppfödning av får, getter och nötkreatur i området. Vlacherna förde med sig kunskaper om mjölk-, ost-, ull- och läderproduktion. Den äldsta skriftliga hänvisningen till vlacherna finns i 1400-talsverket ”Saint Kinga av Polens liv” (Żywocie św. Kingi) av Jan Długosz. I en skildring från 1564 nämns att vlachernas får betade i Lanckorona-distriktet i Żywiec-regionen och i hertigdömena Oświęcim och Zator. I dokument från Podhale från slutet av 1500-talet nämns tillstånd att låta fåren beta fritt på bergsbetesmarker, vilket visar att det fanns fårhjordar i området redan vid den tiden.

De lokala uppfödarna av ”jagnięcina podhalańska” föder uteslutande upp de raser som anges i punkt 5.1.1., eftersom dessa djur är genetiskt välanpassade till det hårda bergsklimatet och är ett resultat av många generationers naturligt urval. Kunnandet om dessa raser är nära förknippat med de lokala uppfödarnas erfarenhet. Dessa raser har sitt ursprung i Podhale-området, och detta framgår av en publikation från 1960 i åtta volymer med titeln ”Pasterstwo Tatr Polskich i Podhala”. En annan karakteristisk betesmetod är ”redykó”, som går ut på att fåren drivs upp till bergsbetesmarkerna och sedan ned igen, vilket främjar deras muskelutveckling och stärker deras immunsystem. ”Redykó” innebär också att fåren utfodras med de olika växter som finns i de olika subalpina områden där de betar, vilket garanterar en varierad kost med många näringsämnen. De lokala bergsbornas kunskaper och de sedan länge använda reglerna för fåruppfödning återspeglas i kvaliteten hos ”jagnięcina podhalańska”. Framställningen av ”jagnięcina podhalańska” är en viktig del av den lokala kulturen, och de traditionella fåruppfödningsmetoderna bidrar till att sammanlänka flera generationer och till att bevara denna folkgrupps unika identitet, dialekt, kultur, konst och traditioner.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Rasen ”Jagnięcina podhalańska” är känd för att ha litet slaktkroppsfett och för sin exceptionella saftighet, som beror på den intramuskulära fetthalten och fettmarmoreringen. Köttet utmärks också av sin ljusrosa färg och sin mjuka men elastiska struktur. Det mest utmärkande och särskiljande draget hos ”jagnięcina podhalańska” är dess specifika smak och arom, som påminner om viltkött (och särskilt rådjurskött).

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Sambandet mellan ”jagnięcina podhalańska” och regionen bygger på produktens egenskaper, som är förknippade med dess geografiska ursprung och anseende.

Produktens egenskaper beror på uppfödningsmetoden. Lammen föds uteslutande upp genom att man på bästa möjliga sätt utnyttjar betesmark som uteslutande ligger i det avgränsade område som anges i punkt 4. Uppfödningsmetoden omfattar kontinuerlig fäbodsdrift, förutom vintertid. Betesmetoden ger produkten dess specifika karaktär, eftersom tackornas foder utgörs av den olikartade och unika växtligheten i de områden som inte används för intensivt bete, detta i sin tur påverkar den mjölk som lammen diar och därigenom egenskaperna hos ”jagnięcina podhalańska”. Under vintern då fåren hålls i fårfållan utfodras de med hö och höensilage från det geografiska område som anges i punkt 4. Mot bakgrund av ovanstående utfodras tackorna med grovfoder med likartad botanisk sammansättning året runt.

Den genetiska sammansättningen för de raser som traditionellt används för produktion av ”jagnięcina podhalańska”, i kombination med de specifika naturliga förhållandena i regionen, har stor betydelse för lammköttets mycket låga fetthalt. Lammens utfodring med uteslutande modersmjölk bidrar också till köttets låga fetthalt. De naturliga förhållandena i området och i synnerhet den exceptionella växtlighet som fåren utfodras med, påverkar modersmjölkens kvalitet och näringsvärde. Detta återspeglas direkt i köttets specifika smak och viltarom, vilka är de mest särskiljande egenskaperna hos ”jagnięcina podhalańska”. De unika egenskaperna hos regionens inhemska växtlighet överförs till lammen via modersmjölken. Den ursprungliga genotyp som utmärker de raser som används för framställning av ”jagnięcina podhalańska” bidrar också till produktens specifika smak.

Produktens utomordentliga saftighet beror på marmoreringen, dvs. på det intramuskulära fettet. Under tillredningen smälter fettet men bevaras i köttet, vilket gör det saftigt. Köttsaften innehåller smak- och aromgivande substanser, och de flyktiga ämnena i fettet är de främsta smak- och aromkomponenterna. Bortsett från då djuren är unga är det sammansättningen hos lammens foder som i grunden ger produkten dess egenskaper.

Produktens anseende

”Jagnięcina podhalańska” är en mycket väl ansedd produkt hos såväl polska som utländska konsumenter. Produktens starka image hos konsumenterna bygger på den långa fåruppfödningstraditionen i regionen. Denna betestradition med bergsfår, som är flera hundra år gammal, har skapat ett tydligt ”varumärke” som gör att de inhemska konsumenterna förknippar ”jagnięcina podhalańska” med ursprungsregionen. Konsumenternas kännedom om den djupt rotade traditionen med betesdjurhållning och populariteten hos höglandskulturen har ytterligare höjt produktens anseende.

Ett av Polens populäraste områden med höga berg ligger i regionen, och detta har gett dess produkter en ännu tydligare profil. Konsumenterna har i många år känt till att hela området har en ren, naturlig miljö med en unik växtlighet, vilket återspeglas i kvaliteten hos ”jagnięcina podhalańska”. På den allra första kartan över Cieszyn-Schlesien (Śląsk Cieszyński) som publicerades 1724, finns 50 fäbodar utmärkta och på den andra utgåvan av kartan uppmanas användaren att besöka bergsområdet i hertigdömet Cieszyn för att njuta av de hälsogivande egenskaperna hos tackornas mjölk, särskilt i maj då växtligheten frodas som mest. Eftersom konsumenterna känner till den positiva inverkan på produkten av den oförstörda naturliga miljön i området och produktens goda anseende, är de beredda att betala mer för ”jagnięcina podhalańska”.

Konsumenterna värdesätter i synnerhet ”jagnięcina podhalańska” för dess exceptionella och specifika arom och för köttets utmärkta smak. Tack vare produktens kvalitet, smak och dietetiska egenskaper har den blivit en höglandsspecialitet.

Produktens anseende har stärkts genom att den 2008 tilldelades första pris (”Perła”) i den nationella tävlingen ”Nasze Kulinarne Dziedzictwo” (”Vårt matarv”).

Produktens anseende återspeglas i dess högre pris jämfört med lamm från andra regioner. Producenterna kan ta ut ett pris för ”jagnięcina podhalańska” som är omkring 10–20 procent högre än det som erhålls för lamm från andra delar av Polen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minrol.gov.pl/index.php?/pol/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Zlozone-wnioski-o-rejestracje-Produkty-regionalne-i-tradycyjne

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2012.011.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 11

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	55 årgången 13 januari 2012

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2012/C 011/01	Riktlinjer för tillämpningen av rådets direktiv 2004/113/EG på försäkringar mot bakgrund av EU-domstolens dom i mål C-236/09 (Test-Achats) ( 1 )	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2012/C 011/02	Eurons växelkurs	12

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2012/C 011/03	Uppdatering av de referensbelopp för passage av de yttre gränserna som avses i artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 247, 13.10.2006, s. 19, EUT C 153, 6.7.2007, s. 22, EUT C 182, 4.8.2007, s. 18, EUT C 57, 1.3.2008, s. 38, EUT C 134, 31.5.2008, s. 19, EUT C 37, 14.2.2009, s. 8, EUT C 35, 12.2.2010, s. 7, EUT C 304, 10.11.2010, s. 5, EUT C 24, 26.1.2011, s. 6, EUT C 157, 27.5.2011, s. 8, EUT C 203, 9.7.2011, s. 16)	13

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2012/C 011/04	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6444 – Terrena/Lyonnaise des Eaux/JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	14

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2012/C 011/05	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	16

2012/C 011/06	Meddelande om ansökan enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG – Förlängning av tidsfristen – Ansökan från en upphandlande enhet	21

2012/C 011/07	Meddelande om en ansökan enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG – Återkallelse – Ansökan från en upphandlande enhet	22

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2736
JPY	japansk yen	97,92
DKK	dansk krona	7,4366
GBP	pund sterling	0,83055
SEK	svensk krona	8,8515
CHF	schweizisk franc	1,2112
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,6770
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,581
HUF	ungersk forint	307,88
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,6999
PLN	polsk zloty	4,4392
RON	rumänsk leu	4,3490
TRY	turkisk lira	2,3545
AUD	australisk dollar	1,2303
CAD	kanadensisk dollar	1,2946
HKD	Hongkongdollar	9,8933
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5985
SGD	singaporiansk dollar	1,6441
KRW	sydkoreansk won	1 470,72
ZAR	sydafrikansk rand	10,2610
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,0467
HRK	kroatisk kuna	7,5450
IDR	indonesisk rupiah	11 681,89
MYR	malaysisk ringgit	3,9991
PHP	filippinsk peso	56,076
RUB	rysk rubel	40,2930
THB	thailändsk baht	40,500
BRL	brasiliansk real	2,2795
MXN	mexikansk peso	17,2985
INR	indisk rupie	65,6160