23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/1

1.

resolutionen Globala utmaningar: hur man drar full nytta av europeiska rymdsystem, som antogs vid rymdrådets sjunde möte den 25 november 2010,

2.

rådets slutsatser av den 31 maj 2011 om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst och kommissionens meddelande En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst som antogs den 4 april 2011,

3.

resolutionen av den 26 november 2008 från Europeiska rymdorganisationens råd på ministernivå om rymdens roll för uppnåendet av Europas globala mål,

4.

kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla som antogs den 3 mars 2010 (1),

5.

ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen – som efterträtts av Europeiska unionen – och Europeiska rymdorganisationen (nedan kallat ramavtalet), som trädde i kraft den 28 maj 2004, samt det ökande samarbetet mellan de båda parterna,

6.

SOM KONSTATERAR att EU:s befogenheter i rymden, som införts i och med ikraftträdandet av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, stärker rymdfrågornas politiska dimension i Europa (2),

7.

SOM FRAMHÅLLER den roll som rymdsystem spelar för att tillhandahålla information och praktiska verktyg för utveckling och genomförande av europeisk politik inom områdena miljö, klimatförändringar, humanitärt bistånd, civilskydd och krishantering för att ge bättre skydd åt människor, egendom, miljö och kulturarv vid naturkatastrofer och av människor skapade katastrofer,

8.

SOM UNDERSTRYKER att rymdtillgångar kan bidra avsevärt till målen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och NOTERAR i detta sammanhang undertecknandet den 20 juni 2011 av ett administrativt arrangemang mellan Europeiska försvarsbyrån (EDA) och Europeiska rymdorganisationen (ESA) (3),

9.

SOM KONSTATERAR att beslutsfattare och andra användare i och med färdigställandet och användningen av de globala navigationssystemen Galileo och Egnos och av programmet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) kommer att ha tillgång till avancerade och tillförlitliga verktyg som är inriktade på att uppfylla europeiska och icke-europeiska medborgares krav på säkerhet och trygghet, i synnerhet genom driftskompatibilitet och en helhetsanvändning av rymdtillämpningar för krishantering, civilskydd och humanitärt bistånd,

10.

SOM VÄLKOMNAR uppskjutningen av de första två Galileo-satelliterna i samband med den första Sojuz-uppskjutningen från Centre Spatial Guyanais – Europe’s Spaceport (Europas rymdbas), som ett betydelsefullt nytt steg i Europas rymdverksamhet,

11.

SOM ERINRAR OM att rymdinfrastrukturen, som är av avgörande betydelse på grund av ovan nämnda skäl, måste skyddas från naturrisker, inbegripet potentiella följder av solstormar, och risker till följd av mänsklig verksamhet (till exempel rymdskrot),

12.

SOM NOTERAR kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (4), som innehåller förslag inför EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020,

13.

SOM KONSTATERAR att dessa riktlinjer från rymdrådet inte påverkar besluten om den kommande fleråriga budgetramen,

14.

ERINRAR OM att GMES och Galileo/Egnos är Europeiska unionens flaggskeppsprogram under Europeiska kommissionens ansvarsområde och förvaltning och att GMES också bygger på ett partnerskap med ESA och dess medlemsstater där andra berörda europeiska organ medverkar, BEKRÄFTAR att det är en prioriterad fråga för EU att säkerställa utvecklingen och användningen av hållbara GMES-tjänster och hållbar GMES-infrastruktur på medellång och lång sikt, UPPMANAR Europeiska kommissionen att i god tid vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa programmets fortsättning och försäkra GMES-användare och -intressenter om sitt engagemang för GMES-programmet,

15.

KONSTATERAR att GMES spelar en viktig roll för att säkerställa att Europa på egen hand får tillgång till strategisk nyckelinformation som bildar underlag för EU-politik på många områden som fastställs i fördraget, till exempel jordbruk, miljö, transport, energi, hälso- och sjukvård, civilskydd, humanitärt bistånd och säkerhet, och UNDERSTRYKER därför behovet av att säkerställa kontinuitet och tillgänglighet vad gäller infrastruktur och tjänster efter 2013,

16.

NOTERAR att klimatförändringarna har allvarliga konsekvenser för både samhället och ekonomin samt för naturliga och förvaltade ekosystem, KONSTATERAR att GMES utgör ett viktigt europeiskt bidrag till de globala ansträngningarna att förstå klimatförändringarna och både kontrollera och minska deras konsekvenser och UNDERSTRYKER att genomförandet av en särskild klimatförändringstjänst inom GMES bör komplettera och interagera med andra befintliga tjänster och verksamheter för att bemöta denna utmaning,

17.

VÄLKOMNAR att satellitbaserad information på ett ändamålsenligt sätt tillhandahållits inom ramen för GMES-programmet för att stödja krisinsatser vid de senaste katastroferna runt om i världen, ANSER att GMES har en viktig roll att spela som grundpelare för förstärkt europeisk beredskapskapacitet vid nödsituationer, i samverkan med befintliga mekanismer, och UPPMANAR Europeiska kommissionen att ytterligare förbättra tillgängligheten till relevanta data och uppgifter från nationella program vid krissituationer,

18.

VÄLKOMNAR det som Europeiska kommissionen har åstadkommit vid utvecklingen av preoperativ kapacitet för GMES-säkerhetstjänster och REKOMMENDERAR Europeiska kommissionen att, i nära samverkan med Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna och berörda EU-byråer som Frontex, Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån, slutföra fastställandet av och påskynda övergången till fullt operationsdugliga GMES-säkerhetstjänster till stöd för EU:s yttre åtgärder och gräns- och sjöövervakning, på grundval av användarbehoven,

19.

UPPMANAR Europeiska kommissionen att, efter nära samråd med samtliga berörda intressenter, lämna förslag till organisationsram, inbegripet ledning, och inrättande av de planerade operativa tjänsterna, UPPMANAR i synnerhet kommissionen att slutföra fastställandet av en lämplig datastrategi för GMES som bygger på fullständig och öppen tillgång till information som framställts genom GMES-tjänsterna och data som insamlats genom GMES-infrastrukturen, med förbehåll för relevanta internationella avtal, begränsningar av säkerhetsskäl och licensvillkor, inklusive registrering och godkännande av användarlicenser, och som maximerar användningen av GMES och bygger på en god avvägning mellan kostnadsfri tillgång till vissa offentliga uppgifter och tjänster och behovet av att stärka jordobservationsmarknaderna i Europa och tillväxten hos befintliga och nya europeiska företag som tillhandahåller data och datatjänster samt hanteringen av säkerheten när det gäller GMES-komponenterna och GMES-informationen,

20.

ANSER att frågan om äganderätten till GMES-rymdinfrastrukturen är av central betydelse för GMES framtid och UPPMANAR Europeiska kommissionen och ESA att snarast möjligt slutföra bedömningen av denna fråga,

21.

NOTERAR Europaparlamentets och rådets beslut om bestämmelserna om åtkomst till den offentliga reglerade tjänst som tillhandahålls av de globala navigationssatellitsystem som inrättats inom ramen för Galileoprogrammet (5) och UPPMANAR Europeiska kommissionen att, med stöd från Europeiska utrikestjänsten och i nära samarbete med medlemsstaterna och relevanta användargrupper, fastställa de åtgärder som är lämpliga för att säkerställa att den offentliga reglerade tjänsten och därtill hörande system utan problem ska kunna tas i bruk, samt fullt ut beakta nationell infrastruktur, då detta kommer att förbättra EU:s krishanteringskapacitet,

22.

KONSTATERAR att satellitkommunikationer utgör en central kapacitet vid all krishantering och alla krishanteringsinsatser och är en ytterst viktig och begränsad resurs, i synnerhet när markinfrastruktur skadas eller slås ut, och REKOMMENDERAR Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att, med stöd av EDA, verka för tryggad och garanterad tillgänglighet till kommersiella och offentliga satellitkommunikationer för krishanteringsaktörer,

23.

BETONAR att en ändamålsenlig krishantering kräver mobilisering av tillräckliga resurser och tillräcklig information för att de ska kunna utnyttjas optimalt och kräver därför att olika rymd- och markbaserade tillämpningar integreras till stöd för samordning av aktiviteter som utförs av flera olika aktörer verksamma inom civilskyddsinsatser och humanitära insatser,

24.

UPPMANAR, med beaktande av ovanstående, Europeiska kommissionen och i tillämpliga fall, med stöd från Europeiska utrikestjänsten, ESA och medlemsstaterna, att med stöd av EDA,

25.

NOTERAR att det finns allvarliga hot mot rymdtillgångar och tillhörande markinfrastruktur, bland annat kollisionsrisker och påverkan från väderförhållandena i rymden, KONSTATERAR vikten av att skydda sådana rymdtillgångar och rymdtjänster, som är av avgörande betydelse för den europeiska ekonomin och politiken och INSER att det finns behov av effektiv kapacitet för Space Situational Awareness (SSA) (medvetenhet om situationen i rymden) som en verksamhet på europeisk nivå, bland annat för att se till att europeiska rymdtillgångar och framtida uppskjutningar bättre skyddas från rymdskrot och andra föremål i rymden samt väderfenomen i rymden, och att Europeiska unionen därför i största möjliga utsträckning bör utnyttja tillgångar, kompetens och färdigheter som redan finns eller som håller på att utvecklas i medlemsstaterna, på europeisk nivå och, vid behov, internationellt,

26.

ÄR MEDVETET OM ESA:s viktiga bidrag till SSA:s förberedelseprogram, UPPMANAR, i medvetenhet om den dubbla användningen av ett sådant system och med beaktande av dess särskilda säkerhetsdimension, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att i nära samarbete med ESA och de medlemsstater som äger sådana tillgångar och har kapacitet, och i samråd med alla berörda parter, lägga fram förslag i syfte att till fullo utnyttja och vidareutveckla dessa tillgångar och denna kapacitet, för att utveckla en SSA-kapacitet som en aktivitet på europeisk nivå och i detta sammanhang fastställa en lämplig förvaltnings- och datastrategi som tar hänsyn till den höga känsligheten hos SSA-data,

27.

NOTERAR att den framtida operativa kapaciteten på europeisk nivå inom SSA-området bör omfatta tre segment, dvs. övervakning och spårning av föremål i omlopp, prognoser om och bevakning av väderfenomen i rymden och deras effekter i synnerhet på viktig infrastruktur samt övervakning av jordnära föremål, inom ramen för definitionen av en SSA-kapacitet, grundad på den godkända aggregeringen (6) av civila och militära SSA-användarkrav,

28.

KONSTATERAR att skyddet av rymdtillgångar kommer att förutsätta fortsatt forskningsverksamhet inom sådana områden som effekter av vädret i rymden, spårning, prognoser, skadebegränsning och bortskaffande i fråga om jordnära föremål och rymdskrot och UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA och medlemsstaterna att utvärdera lämpliga åtgärder för att på ett adekvat sätt kunna hantera dessa frågor,

29.

ÄR MEDVETET OM behovet av att öka säkerheten och hållbarheten vid all verksamhet i yttre rymden, UPPREPAR i detta sammanhang vikten av att fortsätta diskussioner på multilateral nivå om utkastet till den internationella uppförandekodexen för verksamhet i yttre rymden för att se till att så många stater som möjligt ansluter sig till kodexen, ANSER vidare att utökad tillgång till adekvat och tillförlitlig information om rymdverksamhet kommer att utgöra en förtroendeskapande åtgärd som lägger grunden till ökat förtroende när det gäller användningen av yttre rymden för fredliga ändamål,

30.

ANSER att industripolitiken för rymden bör beakta rymdsektorns särdrag och alla medlemsstaters intresse av att investera i rymdtillgångar, och syfta till följande gemensamma mål: stödja den europeiska kapaciteten att utforma, utveckla, lansera, driva och utnyttja rymdsystem, stärka den europeiska industrins konkurrenskraft för både hemmamarknaden och exportmarknaden samt främja konkurrens och balanserad utveckling och mobilisering av kapacitet inom Europa, UNDERSTRYKER behovet av att undersöka huruvida lämpliga åtgärder är nödvändiga på europeisk och internationell nivå för att garantera hållbarheten hos och den ekonomiska utvecklingen av rymdverksamhet, inklusive den som bedrivs av den europeiska kommersiella sektorn,

31.

ERINRAR (7), när det gäller rymdverksamhetens hållbarhet, om sin uppmaning till alla europeiska institutionella aktörer att som en prioritet överväga att använda bärraketer som utvecklats i Europa och undersöka deras eventuella medverkan i verksamhet som rör utnyttjande av bärraketer, för att bibehålla ett oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden på rimliga villkor,

32.

ERINRAR OM diskussionerna på politisk nivå mellan europeiska och internationella partner vid den tredje utforskningskonferensen och det första mötet med den internationella högnivåplattformen för utforskningsfrågor i Lucca, Italien, den 10 november 2011 och den förklaring som då antogs, där man konstaterade fördelarna med en kontinuerlig och strukturerad policydialog på hög nivå om framtida rymdutforskning som kan bidra till att fastställa möjliga områden för internationellt samarbete och VÄLKOMNAR Förenta staternas erbjudande om att anordna nästa dialogmöte,

33.

INSER potentialen i robotteknisk och mänsklig utforskning i jordnära omloppsbana och bortom denna, med stöd av en internationell politisk högnivådialog på regeringsnivå för att skapa samhälleliga, intellektuella och ekonomiska framsteg och fördelar för medborgarna, bl. a. genom att inrätta globala partnerskap för gemensamma ambitiösa och fredliga mål, främja vetenskapliga framsteg, stimulera till framtida upptäckter, möta globala utmaningar i rymden och på jorden genom användning av innovativ teknik, inspirera hela samhället och särskilt de yngre generationerna genom kollektiva och individuella ansträngningar och möjliggöra ekonomisk expansion och nya affärsmöjligheter,

34.

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA och medlemsstaterna att fortsätta diskussionerna på europeisk nivå och med internationella partner för att fastställa en strategi för perioden efter 2020, inbegripet europeisk medverkan i denna strategi, vid förberedelserna inför kommande dialogmöte där europeiska strävanden, prioriteringar och resurser bör beaktas.

23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/5

1.

Den 31 mars 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bostadslåneavtal (nedan kallat förslaget).

2.

Kommissionen skickade förslaget till Europeiska datatillsynsmannen den 31 mars 2011. Datatillsynsmannen tolkar detta som en begäran om att ge råd till gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (nedan kallad förordning (EG) nr 45/2001). Kommissionen har tidigare (3), innan förslaget antogs, gett datatillsynsmannen möjlighet att lämna informella synpunkter. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar öppenheten i processen, som har bidragit till att på ett tidigt stadium göra texten bättre ur dataskyddssynpunkt. Kommissionen har i förslaget tagit hänsyn till vissa av datatillsynsmannens synpunkter. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar den uttryckliga hänvisningen till det aktuella samrådet i förslagets ingress.

3.

I förslaget avses med ansvarsfull utlåning den omsorg kreditgivare och kreditförmedlare visar när det gäller att låna ut belopp som konsumenterna har råd med och som är anpassade efter deras behov och omständigheter. Begreppet ansvarsfull utlåning innebär att konsumenterna bör lämna relevant, fullständig och korrekt information om sin ekonomiska situation och uppmuntras att fatta väl underbyggda och hållbara beslut.

4.

I förslaget nämns en rad faktorer som inverkar vid beslutet om att bevilja ett hypotekslån och vid låntagarens slutliga val av låneprodukt, och även låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet. Hit hör bland annat det ekonomiska klimatet, skillnader i synen på informationsbehov, intressekonflikter, luckor och inkonsekvenser i lagstiftningen samt andra faktorer som låntagarens förmåga att förstå finansiell information och hypoteksfinansieringsstrategier. Enligt förslaget var vissa marknadsaktörers oansvariga beteende en av orsakerna till finanskrisen, varför oansvarig utlåning och oansvarigt låntagande står i fokus för lagstiftningsinitiativet i syfte att undvika en upprepning av den finansiella krisen.

5.

Därför innefattar förslaget krav på tillsyn och övervakning av kreditgivare samt skyldigheter och rättigheter för låntagare i syfte att skapa en tydlig rättslig ram som ska skydda bostadslånemarknaden i EU mot de skadliga effekter som uppstod under finanskrisen.

6.

Förslaget omfattar ett begränsat antal verksamheter som är relevanta för EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd. De handlar främst om hur kreditgivare och kreditförmedlare ska använda den s.k. kreditdatabasen för att bedöma konsumenters kreditvärdighet och om hur konsumenter ska lämna information till kreditgivare eller kreditförmedlare.

7.

Datatillsynsmannen välkomnar att förslagets nuvarande text innefattar viktiga hänvisningar till gällande bestämmelser om uppgiftsskydd, men vill påpeka att det behövs vissa förtydliganden. Å ena sidan bör förslaget inte innehålla alltför detaljerade bestämmelser om respekten för principerna om uppgiftsskydd, eftersom denna garanteras i och med att all uppgiftsbehandling omfattas av de nationella lagar som genomför direktiv 95/46/EG. Å andra sidan föreslår datatillsynsmannen vissa förbättringar av texten för att förtydliga den och för att undvika att kriterier för att fastställa åtkomsträttigheter till kreditdatabasen underställs delegerad lagstiftning.

8.

Datatillsynsmannen välkomnar att förslaget innefattar en hänvisning till direktiv 95/46/EG i ingressen till direktivet. I skäl 30 beskrivs den allmänna tillämpningen av direktiv 95/46/EG på behandlingen av uppgifter i samband med bedömningen av konsumenters kreditvärdighet.

9.

För att återspegla att all uppgiftsbehandling måste utföras i enlighet med tillämpningsföreskrifterna och att det är lämpligt att hänvisa de olika nationella lagar som införlivar detta direktiv bör det läggas till en allmän artikel enligt följande i förslaget: ”All behandling av personuppgifter enligt det här direktivet ska utföras i enlighet med gällande nationell lagstiftning om tillämpning av direktiv 95/46/EG.” Om en sådan artikel införs kan de specifika hänvisningarna till direktivet i artiklarna 15.3 och 16.4 tas bort.

10.

Enligt artikel 14 i förslaget ska kreditgivare vara skyldiga att göra en grundlig bedömning av konsumentens kreditvärdighet. Bedömningen bör baseras på kriterier som konsumentens inkomst, besparingar, skulder och andra ekonomiska förpliktelser. Denna skyldighet kan få betydande inverkan på enskildas privatliv när de ansöker om kredit, eftersom kreditgivaren kan få möjlighet att bedöma ett flertal typer av information och en stor mängd uppgifter. Därför välkomnar datatillsynsmannen införandet av specifikationer i texten i fråga om att begränsa kreditgivarens sökning till den ”nödvändiga” information som kreditgivaren har erhållit. I artikel fastställs i allmänna ordalag att denna information enbart får erhållas från ”relevanta interna eller externa källor”. Datatillsynsmannen välkomnar den uttryckliga hänvisningen till de principer om nödvändighet och proportionalitet som anges i artikel 6 i direktiv 95/46/EG, men föreslår ändå att det, så långt det är möjligt, ska göras en mer detaljerad specifikation av vilka källor som information får hämtas från.

11.

Kreditdatabasen nämns första gången i skäl 27 där det framhålls att den är till nytta vid bedömningen av kreditvärdighet och även under lånets löptid. I skälet anges också att konsumenterna i enlighet med direktiv 95/46/EG bör underrättas om att kreditdatabasen utnyttjas och bör ha rätt att få tillgång till databasen för att rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om dem i databasen. I artikel 14 införs särskilda skyldigheter för kreditgivaren i fråga om ett eventuellt avslag på en kreditansökan, särskilt i samband med en sökning i kreditdatabasen.

12.

Mer allmänna bestämmelser om kriterier för tillgång till databaser fastställs i artikel 16. Artikel 16 är väldigt allmänt formulerad. (”Varje medlemsstat ska säkerställa att alla kreditgivare kan få icke-diskriminerande tillgång till databaser som i den medlemsstaten används för att bedöma […] kreditvärdighet och övervaka konsumenters fullgörande av kreditvillkoren […].”) Det anges inte i texten huruvida databaserna bör vara särskilt framtagna för den här typen av kreditprövningar, vem som är ansvarig för databasen, vilka slags uppgifter som kan finnas i databasen, vad ”övervakning” av konsumenters fullgörande innebär osv. Datatillsynsmannen förstår att kreditdatabaser har olika struktur och är upprättade inom olika rättsliga ramar i de olika medlemsstaterna och att en fullständig harmonisering av ovannämnda kriterier ligger utanför direktivets räckvidd. Förslaget bör dock syfta till att införa harmoniserade villkor för tillgång till databasen så att till exempel en kreditgivare i Belgien kan få tillgång till kredithistoriken för en konsument i Italien (trots att de belgiska och italienska databaserna kan vara olika) på samma villkor som italienska kreditgivare, om konsumenten ansöker om ett hypotekslån i Belgien. Kriterierna för harmoniserad tillgång ska specificeras närmare i delegerade akter från kommissionen (se artikel 16.2). Datatillsynsmannen noterar också hänvisningen till direktiv 95/46/EG i artikel 16.4 (4).

13.

Datatillsynsmannen har redan framfört sin åsikt att åtgärder som får väsentlig inverkan på invånarnas privatliv inte bör behandlas i delegerad lagstiftning. Detaljerna kan mycket väl utvecklas i sådan lagstiftning, men de viktigaste effekterna för invånarna bör vara tydliga och överenskomna i den lagstiftning som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Ur ett uppgiftsskyddsperspektiv är datatillsynsmannen särskilt oroad över den uppenbara motsägelsen mellan (ett ännu inte identifierbart antal) kreditgivares generella möjlighet att göra sökningar i databasen enligt artikel 16 och den ”lätta” skyldighet som införs enbart genom skäl 27, nämligen att ”[konsumenter ska] underrättas om en databas används” och ”ska […] få tillgång till uppgifterna […] rätta, utplåna eller blockera personuppgifter om dem […]”. Datatillsynsmannen anser att den registrerades konkreta möjlighet att utnyttja sina rättigheter enligt direktiv 95/46/EG är beroende av möjligheten att identifiera möjliga mottagare av de personuppgifter som kreditdatabsen innehåller. Effekten av hänvisningen till de rättigheter som fastställs i direktiv 95/46/EG kan alltså upphävas av att den registrerade inte har möjlighet att tydligt och i förebyggande syfte identifiera vilka fysiska och juridiska personer som kan få tillgång till databasen.

14.

Därför föreslår datatillsynsmannen vissa justeringar av texten till direktivet för att avhjälpa dessa brister. All (5) tillgång till databasen bör omfattas av följande villkor, som bör införas i artikel 16: (i) Definition av kriterierna för att ge kreditgivare eller kreditförmedlare tillgång till databasen och framför allt förtydligande av huruvida enbart kreditgivare eller kreditförmedlare som har slutit avtal med konsumenten eller som uppmanas av konsumenten att vidta åtgärder för att ingå avtalsförbindelser med denne (6) kan få tillgång till konsumentens uppgifter. (ii) Skyldighet att i förväg underrätta konsumenten om att en viss kreditgivare eller kreditförmedlare har för avsikt att ta del av konsumentens personuppgifter i databasen. (iii) Skyldighet att samtidigt underrätta konsumenten om dennes rätt att få tillgång till, rätta, blockera eller utplåna de uppgifter som databasen innehåller, i enlighet med principerna i direktiv 95/46/EG.

15.

Om sådana allmänna kriterier och skyldigheter införs i texten kan den särskilda bestämmelsen i artikel 14.2 c och skäl 29 om skyldigheten att underrätta konsumenten om tillgång till databasen om en kreditansökan avslås tas bort ur texten.

16.

Datatillsynsmannen välkomnar att det i förslaget särskilt hänvisas till direktiv 95/46/EG. Däremot föreslås några mindre justeringar av texten för att förtydliga hur principerna om uppgiftsskydd ska tillämpas på de behandlingsoperationer som omfattas av förslaget. Särskilt gäller följande:

23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/8

23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/13

23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/17

Europeiska unionens råd

(Att.: CP 931 designations)

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 377/19