10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/2

Domstolens dom (första avdelningen) av den 21 juli 2011 — Konungariket Sverige mot MyTravel Group plc och Europeiska kommissionen

(Mål C-506/08 P) (1)

(Överklagande - Tillgång till institutionernas handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Artikel 4.2 andra strecksatsen och 4.3 andra stycket - Undantag från rätten till tillgång, på grund av skyddet för rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning samt för beslutsförfarandet - Kontroll av företagskoncentrationer - Kommissionshandlingar som upprättats i samband med ett förfarande som lett till ett beslut om att förklara en företagskoncentration oförenlig med den gemensamma marknaden - Handlingar som upprättats efter det att förstainstansrätten ogiltigförklarat detta beslut)

2011/C 269/02

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Konungariket Sverige (ombud: K. Petkovska och A. Falk)

Parter som har intervenerat till stöd för klaganden: Konungariket Danmark (ombud: B. Weis Fogh och V. Pasternak Jørgensen), Konungariket Nederländerna (ombud: C. Wissels och J. Langer) och Republiken Finland (ombud: J. Heliskoski)

Övriga parter i målet: MyTravel Group plc och Europeiska kommissionen (ombud: X. Lewis, P. Costa de Oliveira och C. O’Reilly)

Parter som har intervenerat till stöd för kommissionen: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma och B. Klein), Republiken Frankrike (ombud: E. Belliard, G. de Bergues och A. Adam) och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: E. Jenkinson och S. Ossowski)

Saken

Överklagande av den dom som förstainstansrätten (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 9 september 2008 i mål T-403/05, MyTravel mot kommissionen, varigenom förstainstansrätten avslog en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 5 september 2005 och 12 oktober 2005 om att neka sökanden tillgång till vissa förberedande handlingar samt beslut av den 9 september 1999 om att förklara företagskoncentrationen med syfte att bereda Airtours plc fullständig kontroll över First Choice plc oförenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet (Ärende IV/M.1524 — Airtours/First Choice), och till handlingar som upprättats av avdelningar på kommissionen efter att förstainstansrätten ogiltigförklarat detta beslut i dom av den 6 juni 2002 i mål T-342/99

Domslut

1.	Punkt 2 i domslutet i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätts dom av den 9 september 2008 i mål T-403/05, MyTravel mot kommissionen, upphävs.

Kommissionens beslut D(2005) 8461 av den 5 september 2005 om avslag på ansökan från MyTravel Group plc om att få tillgång till vissa av kommissionens förberedande handlingar avseende kontroll av företagskoncentrationer ogiltigförklaras i den del som det grundar sig på artikel 4.3 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Kommissionens beslut D(2005) 9763 av den 12 oktober 2005 om delvis avslag på ansökan från MyTravel Group plc om att få tillgång till vissa av kommissionens förberedande handlingar avseende kontroll av företagskoncentrationer ogiltigförklaras i den del som det grundar sig på artikel 4.2 andra strecksatsen och 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001.

4.	Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal för prövning av de grunder som MyTravel anfört i förstainstansrätten och som förstainstansrätten inte har prövat.

5.	Beslut i fråga om rättegångskostnader ska anstå.

(1) EUT C 55, 7.3.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/3

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 juli 2011 — Alcoa Trasformazioni Srl mot Europeiska kommissionen

(Mål C-194/09 P) (1)

(Överklagande - Statligt stöd - Förmånliga eltariffer - Fastställande av att det inte föreligger något stöd - Ändring och förlängning av åtgärden - Beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG - Befintligt stöd eller nytt stöd - Förordning (EG) nr 659/1999 - Artikel 1 b v - Motiveringsskyldighet - Rättsäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar)

2011/C 269/03

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Alcoa Trasformazioni Srl (ombud: M. Siragusa, avvocato, T. Müller-Ibold och T. Graf, Rechtsanwälte, samt F. Salerno, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: N. Khan)

Saken

Överklagande av den dom som meddelades av Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt (första avdelningen) den 25 mars 2009 i mål T-332/06, Alcoa Trasformazioni mot Europeiska gemenskapernas kommission, genom vilken förstainstansrätten ogillade klagandens talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 19 juli 2006 att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 EG avseende statligt stöd C 36/06 (f.d. NN 38/06) avseende förlängning av förmånlig eltariff för energiintensiva industrier i Italien, i den del det avser eltariffer som gäller för aluminiumfabriker som ägs av klaganden i Fusina (Venedig) och i Portovesme (Sardinien)

Domslut

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Alcoa Trasformazioni Srl ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 193, 15.8.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/3

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 14 juli 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-303/09) (1)

(Fördragsbrott - Statligt stöd - Stöd till förmån för företag som gjort investeringar i områden som drabbades av naturkatastrofer 2002 - Återkrav)

2011/C 269/04

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn, V. Di Bucci och E. Righini)

Svarande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, samt advokaterna D. Del Gaizo och P. Gentili)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen vidta nödvändiga åtgärder för att följa artiklarna 2, 5 och 6 i kommissionens beslut 2005/315/EG av den 20 oktober 2004 om den stödordning som Italien har genomfört till förmån för företag som gjort investeringar i områden som drabbades av naturkatastrofer 2002 (delgivet med nr K(2004) 3893) (EUT L 100, s. 46).

Domslut

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5 i kommissionens beslut 2005/315/EG av den 20 oktober 2004 om den stödordning som Italien har genomfört till förmån för företag som gjort investeringar i områden som drabbades av naturkatastrofer 2002 genom att inte inom föreskriven frist ha vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att av stödmottagarna återkräva allt det stöd som betalats ut enligt den stödordning som i nämnda beslut ansetts vara rättsstridig och oförenlig med den gemensamma marknaden.

2.	Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 256, 24.10.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/3

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (Chancery Division) (Förenade kungariket)) — L'Oréal S.A. m.fl. mot eBay International AG m.fl.

(Mål C-324/09) (1)

(Varumärken - Internet - Utbjudande till försäljning på en elektronisk marknadsplats riktad till unionens konsumenter av märkesvaror som av varumärkesinnehavaren är avsedda för försäljning i tredjeland - Varornas förpackning har avlägsnats - Direktiv 89/104/EEG - Förordning (EG) nr 40/94 - Ansvar för den näringsidkare som driver den elektroniska marknadsplatsen - Direktiv 2000/31/EG (”Direktiv om elektronisk handel”) - Domstolsföreläggande till näringsidkaren - Direktiv 2004/48/EG (direktiv om skyddet för immateriella rättigheter))

2011/C 269/05

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: L'Oréal SA, Lancôme parfums et beauté & Cie, Laboratoire Garnier et Cie, L'Oréal (UK) Limited.

Svarande: eBay International AG, eBay Europe SARL, eBay (UK) Limited, Stephan Potts, Tracy Ratchford, Marie Ormsby, James Clarke, Joanna Clarke, Glen Fox, Rukhsana Bi.

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tolkning av artiklarna 5.1 a, 7.1 och 7.2 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT 1988 L 40, s. 1; svensk specialutgåva område 13, volym 17, s. 178), artiklarna 9.1 a, 13.1 och 13.2 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, s. 1) och artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45) — Begreppet ”förts ut på marknaden” — Varuprover av parfym och kosmetika som konsumenterna ska ges utan kostand — Begreppet ”användning” av ett varumärke — En näringsidkare har skrivit in ett kännetecken som är identiskt med ett varumärke hos en tjänsteleverantör som driver en sökmotor på Internet i syfte att URL-länken till dennes websida, där varor och tjänster som är identiska med dem som skyddas av varumärket erbjuds, automatiskt ska visas på skärmen sedan kännetecknet använts som sökord

Domslut

När varor i ett tredjeland som är försedda med ett varumärke som registrerats i en av unionens medlemsstater eller med ett gemenskapsvarumärke och som inte tidigare saluförts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller, när det gäller ett gemenskapsvarumärke, inte tidigare saluförts inom unionen, säljs på en elektronisk marknadsplats av en näringsidkare utan varumärkesinnehavarens medgivande till en konsument på det territorium för vilket varumärket registrerats, eller är föremål för ett försäljningserbjudande eller reklam på en sådan marknadsplats som riktas till konsumenter på detta territorium, kan varumärkesinnehavaren motsätta sig försäljningen, försäljningserbjudandet eller reklamen enligt bestämmelserna i artikel 5 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, i dess lydelse enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992, eller i artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken. Det ankommer på de nationella domstolarna att bedöma från fall till fall om det föreligger relevanta tecken på att försäljningserbjudanden eller reklam som görs på en elektronisk marknadsplats som är tillgänglig på nämnda territorium är riktade till konsumenterna på detta territorium.

Det förhållandet att en varumärkesinnehavare till sina auktoriserade återförsäljare tillhandahåller föremål, försedda med detta varumärke och avsedda att demonstreras för konsumenterna hos auktoriserade försäljare, samt flaskor som också är försedda med varumärket och från vilka en mindre mängd kan tas och ges till konsumenten i form av ett gratis varuprov, innebär i avsaknad av bevis för motsatsen inte att de har förts ut på marknaden i den mening som avses i direktiv 89/104 och förordning nr 40/94.

Artikel 5 i direktiv 89/104 och artikel 9 i förordning nr 40/94 ska tolkas så, att en varumärkesinnehavare med stöd av den ensamrätt varumärket ger kan motsätta sig återförsäljning av varor av den typ som är aktuella i det nationella målet med motiveringen att återförsäljaren har avlägsnat varornas förpackning, om avlägsnandet innebär att grundläggande uppgifter, som till exempel uppgifter om tillverkaren eller den person som ansvarar för saluföringen av en kosmetisk produkt, saknas. Om avlägsnandet av förpackningen inte lett till att uppgifter saknas, kan varumärkesinnehavaren ändå motsätta sig att en parfym eller en kosmetisk produkt som är försedd med det varumärke som vederbörande är innehavare till återförsäljs utan sin förpackning. Varumärkesinnehavaren måste i sådant fall styrka att avlägsnandet av förpackningen skadat varans image och därmed varumärkets renommé.

Artikel 5.1 a i direktiv 89/104 och artikel 9.1 a i förordning nr 40/94 ska tolkas så, att en varumärkesinnehavare har rätt att förbjuda en näringsidkare som driver en elektronisk marknadsplats att, med hjälp av ett sökord som är identiskt med varumärket och som näringsidkaren valt ut i en söktjänst på internet, göra reklam för de varor som är försedda med nämnda varumärke och som erbjuds på nämnda marknadsplats, när reklamen inte möjliggör eller endast med svårighet möjliggör för en normalt informerad och skäligen uppmärksam internetanvändare att få reda på om de varor som avses i annonsen härrör från varumärkesinnehavaren eller från ett företag med ekonomiska band till varumärkesinnehavaren eller, tvärtom, från tredje man.

5.	Den näringsidkare som driver en elektronisk marknadsplats ska inte, i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 89/104 och artikel 9 i förordning nr 40/94, anses ”använda” kännetecken som är identiska med eller liknar varumärken som förekommer i försäljningserbjudanden på dennes webbplats.

Artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) ska tolkas så, att den är tillämplig på en näringsidkare som driver en elektronisk marknadsplats när denne inte utövat en aktiv roll som kan ge honom kännedom om eller kontroll över lagrade uppgifter.

Näringsidkaren utövar en sådan aktiv roll när han eller hon lämnar hjälp som bland annat består i att optimera presentationen av de aktuella försäljningserbjudandena eller att göra reklam för dessa.

När den näringsidkare som driver en elektronisk marknadsplats inte utövat någon aktiv roll på så sätt som avses i föregående stycke och hans eller hennes tjänstetillhandahållande följaktligen omfattas av tillämpningsområdet för artikel 14.1 i direktiv 2000/31, kan vederbörande emellertid inte, i ett mål där skadestånd kan komma att utdömas, åberopa undantaget från ansvar i denna bestämmelse om han eller hon hade kännedom om sådana fakta eller omständigheter som borde ha föranlett en försiktig näringsidkare att inse att de aktuella försäljningserbjudandena var olagliga och, för det fall han eller hon hade kännedom härom, inte handlat i enlighet med artikel 14.1 b utan dröjsmål.

Artikel 11 tredje meningen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas så, att medlemsstaterna enligt nämnda bestämmelse är skyldiga att säkerställa att nationella domstolar som är behöriga i mål som gäller skydd för immateriella rättigheter kan förelägga en näringsidkare som driver en elektronisk marknadsplats att vidta åtgärder som inte bara bidrar till att få intrång som gjorts i dessa rättigheter av personer som använder marknadsplatsen att upphöra, utan även att förebygga nya intrång av samma art. Föreläggandena ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande och får inte ge upphov till hinder för lagenlig handel.

(1) EUT C 267, 7.11.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/5

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)) — Secretary of State for the Home Department mot Maria Dias

(Mål C-325/09) (1)

(Fri rörlighet för personer - Direktiv 2004/38/EG - Artikel 16 - Permanent uppehållsrätt - Perioder som har slutförts före införlivandet av detta direktiv - Begreppet ”uppehålla sig lagligt” - Personen i fråga har uppehållit sig i den mottagande medlemsstaten enbart i kraft av ett uppehållstillstånd enligt direktiv 68/360/EEG och utan att uppfylla villkoren för uppehållsrätt enligt några bestämmelser)

2011/C 269/06

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Secretary of State for the Home Department

Motpart: Maria Dias

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) — Tolkning av artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, s. 77) — Tolkning av artikel 18.1 EG — Permanent uppehållsrätt — Begreppet ”uppehålla sig lagligt” — Unionsmedborgare, innehavare av ett femårigt uppehållstillstånd i Förenade kungariket som har utfärdats i enlighet med artikel 4.2 i direktiv 68/360/EEG, vars vistelse har avbrutits av en period av frivillig arbetslöshet — Tillstånd utfärdat före ikraftträdandet av direktiv 2004/38/EG — Beaktande av uppehållsperioder som har slutförts före ikraftträdandet av direktivet?

Domslut

Artikel 16.1 och 16.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG ska tolkas så, att

—

de perioder under vilka en unionsmedborgare uppehåller sig i en mottagande medlemsstat inte ska anses utgöra perioder under vilka unionsmedborgaren uppehåller sig lagligt i den medlemsstaten med avseende på förvärvet av permanent uppehållsrätt enligt artikel 16.1 i direktiv 2004/38, när dessa perioder har slutförts före den 30 april 2006 och unionsmedborgaren har uppehållit sig i den mottagande medlemsstaten enbart i kraft av ett uppehållstillstånd som utfärdats på giltigt sätt i enlighet med rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer, och utan att unionsmedborgaren uppfyllde villkoren för uppehållsrätt enligt några bestämmelser, och

—

perioder som understiger två på varandra följande år under vilka en unionsmedborgare uppehåller sig i en mottagande medlemsstat enbart i kraft av ett uppehållstillstånd som utfärdats på giltigt sätt i enlighet med direktiv 68/360 och utan att unionsmedborgaren uppfyller villkoren för uppehållsrätt, vilka perioder inträffat före den 30 april 2006 och efter en fortlöpande period på fem år under vilken unionsmedborgaren uppehållit sig lagligt i medlemsstaten och vilken slutförts före detta datum, inte kan inverka på förvärvet av permanent uppehållsrätt enligt artikel 16.1 i direktiv 2004/38.

(1) EUT C 256, 24.10.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/5

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof — Tyskland) — Scheuten Solar Technology GmbH mot Finanzamt Gelsenkirchen-Süd

(Mål C-397/09) (1)

(Beskattning - Direktiv 2003/49/EG - Gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater - Företagsskatt - Fastställande av beskattningsunderlaget)

2011/C 269/07

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Scheuten Solar Technology GmbH

Motpart: Finanzamt Gelsenkirchen-Süd

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Bundesfinanzhof — Tolkning av artikel 1.1 i rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, s. 49) — Frågan huruvida ränteinbetalningar ska eller inte ska inräknas i beskattningsunderlaget för den inkomstskatt för juridiska personer som gäldenärsbolaget ska betala

Domslut

Artikel 1.1 i rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en bestämmelse i nationell skatterätt enligt vilken räntor på ett lån som ett bolag med hemvist i en medlemsstat betalar till ett närstående bolag med hemvist i en annan medlemsstat, tas med i underlaget för den företagsskatt som förstnämnda bolag är skattskyldigt till.

(1) EUT C 312 av den 19.12.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/6

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 7 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från College van Beroep voor het Bedrijfsleven — Nederländerna) — IMC Securities BV mot Stitching Autoriteit Financiële Markten

(Mål C-445/09) (1)

(Direktiv 2003/6/EG - Otillbörlig marknadspåverkan - Fastlåsning av priset på en onormal eller konstlad nivå)

2011/C 269/08

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

College van Beroep voor het Bedrijfsleven (Nederländerna)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: IMC Securities BV

Motpart: Stitching Autoriteit Financiële Markten

Saken

Begäran om förhandsavgörande — College van Beroep voor het Bedrijfsleven — Tolkning av artikel 1.2 a andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (EUT L 96, s. 16) — Prissättning på en onormal eller konstlad nivå — Begrepp — Handlingar och transaktioner som har framkallat kortsiktiga prisfluktuationer

Domslut

Artikel 1 punkt 2 a andra strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) ska tolkas så, att det inte krävs att priset på ett eller flera finansiella instrument ska ligga kvar på en onormal eller konstlad nivå under en viss tid för att det ska anses att detta pris har låsts fast vid en onormal eller konstlad nivå.

(1) EUT C 24, 30.1.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/6

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Upper Tribunal (Förenade kungariket)) — Lucy Stewart mot Secretary of State for Work and Pensions

(Mål C-503/09) (1)

(Social trygghet - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Artiklarna 4, 10 och 10b - Förmån vid kortvarig arbetsoförmåga hos unga funktionshindrade - Förmån vid sjukdom eller förmån vid invaliditet - Krav på bosättning, på vistelse vid den tidpunkt då ansökan lämnas in och på tidigare vistelse - Unionsmedborgarskap - Proportionalitet)

2011/C 269/09

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Upper Tribunal

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lucy Stewart

Motpart: Secretary of State for Work and Pensions

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Upper Tribunal — Tolkning av artiklarna 10, 19, 28, 29 och 95 a i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1 s. 57) — Ersättning som betalas ut till arbetslösa mellan 16 och 25 år som bor i Förenade kungariket och som är arbetsoförmögna sedan minst sju månader (”short-term incapacity benefit in youth”) — Kvalificering av denna ersättning som förmån vid sjukdom eller förmån vid invaliditet — Förmån underkastad krav på bosättning

Domslut

En sådan förmån vid kortvarig arbetsoförmåga hos unga funktionshindrade som den som är aktuell i målet vid den nationella domstolen utgör en förmån vid invaliditet i den mening som avses i artikel 4.1 b i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 647/2005 av den 13 april 2005, om det framgår att sökanden hade ett permanent eller varaktigt funktionshinder när ansökan lämnades in.

Artikel 10.1 första stycket i förordning nr 1408/71, i den lydelse som nämnts i föregående punkt, i dess ändrade lydelse enligt förordning nr 647/2005, utgör hinder mot att en medlemsstat, som villkor för förvärv av en sådan förmån vid kortvarig arbetsoförmåga hos unga funktionshindrade som den som är aktuell i målet vid den nationella domstolen, uppställer ett krav på att sökanden är stadigvarande bosatt i denna medlemsstat.

Artikel 21.1 FEUF utgör hinder mot att en medlemsstat som villkor för förvärv av en sådan förmån uppställer ett krav på att sökanden

—	tidigare har vistats i landet, utan att övriga omständigheter mot bakgrund av vilka sökandens verkliga anknytning till denna medlemsstat skulle kunna fastställas därvid beaktas, och

—	vistas i landet vid den tidpunkt då ansökan lämnas in.

(1) EUT C 37, 13.2.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/7

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 21 juli 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal

(Mål C-518/09) (1)

(Fördragsbrott - Etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster - Utförande av fastighetstransaktioner)

2011/C 269/10

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: I. Rogalski och P. Guerra och Andrade)

Svarande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes och N. Ruiz, advogado.)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 49 FEUF och 56 FEUF — Utförande av fastighetstransaktioner

Domslut

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56 FEUF

—	genom att endast tillåta fastighetsbyråer att bedriva fastighetsförmedling,

—	genom att ålägga fastighetsbyråer och fastighetsmäklare från andra medlemsstater skyldigheten att teckna en försäkring för yrkesmässigt ansvar som är i enlighet med portugisisk lagstiftning,

—	genom att ålägga fastighetsbyråer från andra medlemsstater skyldigheten att förfoga över ett positivt eget kapital i den mening som avses i den portugisiska lagstiftningen, och

—	genom att föreskriva att fastighetsbyråer och fastighetsmäklare från andra medlemsstater är underkastade den disciplinära tillsyn som utövas av Instituto de Construção e do Imobiliário IP i dess helhet.

Republiken Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 49 FEUF och 56 FEUF

—	genom att föreskriva att fastighetsbyråer inte får bedriva annan verksamhet än fastighetsförmedling, med undantag för fastighetsförvaltning för annans räkning, och

—	genom att föreskriva att fastighetsmäklare inte får bedriva annan verksamhet än fastighetsförmedling.

2.	Republiken Portugal ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 37, 13.2.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/7

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 7 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tartu Ringkonnakohus (Estland)) — Rakvere Piim AS och Maag Piimatööstus mot Veterinaar- ja Toiduamet

(Mål C-523/09) (1)

(Gemensam jordbrukspolitik - Avgifter för inspektion och kontroll av hygienen vid mjölkproduktion)

2011/C 269/11

Rättegångsspråk: estniska

Hänskjutande domstol

Tartu Ringkonnakohus (Estland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rakvere Piim AS och Maag Piimatööstus

Motpart: Veterinaar- ja Toiduamet

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tartu Ringkonnakohus — Tolkningen av artikel 27.3, 27.4a och 27.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, s. 1, rättelse i EUT L 191, s. 1, samt i EUT L 204, 2007, s. 29) — Beräkningen av avgifter för inspektion och kontroll av hygien vid mjölkproduktion — Uttag av avgifter som motsvarar de gällandeminimibeloppen enligt förordningen men som är högre än de faktiska kostnaderna för myndigheternas kontroll.

Domslut

Artikel 27.3 och 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen och bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd ska tolkas så, att en medlemsstat, utan att anta någon nationell tillämpningsföreskrift, får ta ut avgifter som motsvarar de minimibelopp som framgår av bilaga IV, avsnitt B till förordningen, trots att de behöriga myndigheternas kostnader för den inspektion och kontroll av hygienen som föreskrivs i förordningen är lägre än dessa minimibelopp, när de villkor som fastställts för att tillämpa artikel 27.6 i förordningen inte är uppfyllda.

(1) EUT C 63 av den 13.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/8

Domstolens dom (första avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale per la Puglia (Italien)) — Azienda Agro-Zootecnica Franchini sarl och Eolica di Altamura Srl mot Regione Puglia

(Mål C-2/10) (1)

(Miljö - Direktiv 92/43/EEG - Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter - Direktiv 79/409/EEG - Bevarande av vilda fåglar - Särskilda bevarandeområden som ingår i det europeiska ekologiska nätet Natura 2000 - Direktiven 2009/28/EG och 2001/77/EG - Förnybara energikällor - Nationella bestämmelser - Förbud mot att uppföra vindkraftverk som inte är avsedda för självförsörjning - Ingen bedömning av projektets miljöpåverkan)

2011/C 269/12

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per la Puglia (Italien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Azienda Agro-Zootecnica Franchini sarl och Eolica di Altamura Srl

Motpart: Regione Puglia

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale Amministrativo Regionale per la Puglia — Tolkning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (EGT L 283, s. 33), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, s. 16), rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 13, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114) — Nationella och regionala bestämmelser om förbud att placera vindkraftverk som inte är avsedda för självförsörjning på områden av gemenskapsintresse (OGI) och särskilda skyddsområden (SSO) som ingår i det ekologiska nätverket ”NATURA 2000” — Underlåtenhet att genomföra en miljökonsekvensutredning

Domslut

Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG ska tolkas så, att de inte utgör hinder för bestämmelser som förbjuder uppförandet av vindkraftverk som inte är avsedda för självförsörjning på områden som ingår i nätet Natura 2000, utan att någon föregående bedömning av projektets miljöpåverkan på det berörda området görs, i den mån som principerna om icke-diskriminering och proportionalitet iakttas.

(1) EUT C 63, 13.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/8

Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen — Finland) — förfaranden som anhängiggjorts av Bureau National Interprofessionnel du Cognac

(Förenade målen C-4/10 och C-27/10) (1)

(Förordning (EG) nr 110/2008 - Geografiska beteckningar för spritdrycker - Tillämpning i tiden - Varumärke som innehåller en geografisk beteckning - Användning som medför att det uppstår en situation som kan skada den geografiska beteckningen - Registrering av ett sådant varumärke avslås eller ogiltigförklaras - Fråga huruvida en förordning är direkt tillämplig)

2011/C 269/13

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Förfarandena har anhängiggjorts av Bureau National Interprofessionnel du Cognac

Ytterligare deltagare i rättegången: Gust. Ranin Oy

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Högsta förvaltningsdomstolen — Tolkning av rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) samt av artiklarna 16 och 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, s. 16) — Förhållandet mellan varumärken och skyddade geografiska ursprungsbeteckningar — Registrering av ett figurmärke som bland annat innehåller den geografiska beteckningen Cognac för spritdrycker som inte uppfyller kraven för att denna geografiska beteckning ska få användas.

Domslut

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, är tillämplig vid bedömningen av giltigheten av en registrering av ett varumärke som innehåller en enligt denna förordning skyddad geografisk ursprungsbeteckning, när registreringen har skett innan förordningen trädde i kraft.

Artiklarna 23 och 16 i förordning nr 110/2008 ska tolkas så att

—

de nationella behöriga myndigheterna enligt artikel 23.1 i förordning nr 110/2008, ska avslå eller ogiltigförklara registrering av ett varumärke som innehåller en skyddad geografisk beteckning och som inte omfattas av det tidsbegränsade undantaget enligt artikel 23.2, i de fall användningen av varumärket skulle kunna leda till någon av de situationer som avses i artikel 16 i nämnda förordning

—

en situation av det slag som avses i den andra frågan, det vill säga att det har registrerats ett varumärke som innehåller en geografisk beteckning, eller som innehåller en term som motsvarar denna beteckning och en översättning av denna, för spritdrycker som inte uppfyller kraven för denna beteckning, ingår bland de situationer som avses i artikel 16 a och b i förordning nr 110/2008, och detta oavsett huruvida andra regler i denna artikel 16 är tillämpliga.

(1) EUT C 63, 13.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/9

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) (Förenade kungariket)) — Nickel Institute mot Secretary of State for Work and Pensions

(Mål C-14/10) (1)

(Miljö och skydd för människors hälsa - Direktiv 67/548/EEG - Förordning (EG) nr 1272/2008 - Klassificering av nickelkarbonater, nickelhydroxider och flera nickelföreningar tillhörande samma grupp som farliga ämnen - Giltigheten av direktiven 2008/58/EG och 2009/2/EG samt förordning (EG) nr 790/2009 - Anpassning av klassificeringarna till tekniska och vetenskapliga framsteg - Giltighet - Metoder för att utvärdera ämnenas inneboende egenskaper - Uppenbart oriktig bedömning - Rättslig grund - Motiveringsskyldighet)

2011/C 269/14

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Nickel Institute

Motpart: Secretary of State for Work and Pensions

Saken

Begäran om förhandsavgörande — High Court of England & Wales, Queen's Bench Division (Administrative Court) — Giltigheten, vad avser klassificeringen av nickelkarbonater som cancerframkallande ämne, av kommissionens direktiv 2008/58/EG av den 21 augusti 2008 om ändring, för anpassning till tekniska framsteg för trettionde gången, av rådets direktiv 67/548/EEG (EUT L 246, s. 1) och av kommissionens förordning (EG) nr 790/2009 av den 10 augusti 2009 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av förordning nr 1272/2008 (EUT L 235, s. 1) — Felaktig bedömning av de inneboende egenskaperna hos nickelkarbonater i förehållande till de krav som föreskrivs i bilaga VI till direktiv 67/548/EEG

Domslut

Vid prövningen av giltighetsfrågorna har inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av vare sig kommissionens direktiv 2008/58/EG av den 21 augusti 2008 om ändring, för anpassning till tekniska framsteg för trettionde gången, av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, eller kommissionens direktiv 2009/2/EG av den 15 januari 2009 om ändring, för anpassning till tekniska framsteg för trettioförsta gången, av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, och inte heller av kommissionens förordning (EG) nr 790/2009 av den 10 augusti 2009 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, för såvitt ämnen såsom vissa nickelkarbonater, nickelhydroxider och andra nickelföreningar i samma grupp som är aktuella i målet vid den nationella domstolen har klassificerats under ämnen som är cancerframkallande för människor i kategori 1, mutagena i kategori 3 och reproduktionstoxiska i kategori 2 genom nämnda direktiv och förordning.

(1) EUT C 63 av den 13.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/10

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justic (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court), Förenade kungariket) — Etimine SA mot Secretary of State for Work and Pensions

(Mål C-15/10) (1)

(Miljö och skydd för människors hälsa - Direktiv 67/548/EEG - Förordning (EG) nr 1272/2008 - Boratföreningar - Klassificering under ämnen som är reproduktionstoxiska i kategori 2 - Direktiv 2008/58/EG och förordning (EG) nr 790/2009 - Anpassning av klassificeringarna till tekniska och vetenskapliga framsteg - Giltighet - Metoder för att utvärdera ämnenas inneboende egenskaper - Uppenbart oriktig bedömning - Rättslig grund - Motiveringsskyldighet - Proportionalitetsprincipen)

2011/C 269/15

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Etimine SA

Motpart: Secretary of State for Work and Pensions

Ytterligare deltagare i rättegången: Borax Europe Ltd

Saken

Begäran om förhandsavgörande — High Court of Justice (England & Wales), Queen's Bench Division (Administrative Court) — Fråga om kommissionens direktiv 2008/58/EG av den 21 augusti 2008 om ändring, för anpassning till tekniska framsteg för trettionde gången, av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 246, s. 1) och kommissionens förordning (EG) nr 790/2009 av den 10 augusti 2009 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 235, s. 1) är giltiga med avseende på klassificeringen av borater såsom reproduktionstoxiska ämnen — Felaktig bedömning av huruvida det föreligger en risk vid normal hantering och användning av ämnet i enlighet med vad som krävs enligt bilaga VI i direktiv 67/548/EEG

Domslut

(1) EUT C 63, 13.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/10

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Bíróság — Republiken Ungern) — Károly Nagy mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

(Mål C-21/10) (1)

(Gemensam jordbrukspolitik - Finansiering genom EUGFJ - Förordningarna (EG) nr 1257/1999 och nr 817/2004 - Gemenskapsstöd för utveckling av landsbygden - Stöd för produktionsmetoder för miljövänligt jordbruk - Stöd för miljövänligt jordbruk som inte är djurbidrag, vars beviljande förutsätter viss djurtäthet - Tillämpning av det integrerade administrations- och kontrollsystemet - System för identifiering och registrering av nötkreatur - De nationella myndigheternas skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd)

2011/C 269/16

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Károly Nagy

Motpart: Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Fővárosi Bíróság — Tolkning av artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, s. 80), och av artikel 68 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (EUT L 153, s. 30) — Avslag på jordbrukares ansökan om stöd för miljövänligt jordbruk med motiveringen att jordbrukaren inte registrerat djuren i det integrerade systemet för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen — Avsaknad av registrering har konstaterats uteslutande till följd av korsvisa kontroller enligt nämnda system — Tillämpning av det integrerade systemet på stöd för miljövänligt jordbruk som inte är djurbidrag men vars beviljande förutsätter viss djurtäthet

Domslut

Vad avser stöd som beviljas enligt artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1783/2003 av den 29 september 2003, vilket är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, är det enligt denna bestämmelse och artikel 68 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 1257/1999 tillåtet för de behöriga myndigheterna att genomföra dubbelkontroller med uppgifterna i det integrerade administrations- och kontrollsystemet och särskilt att grunda sig på uppgifter i en databas för ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur (Egységes Nyilvántartási és Azonosítási Rendszer).

Det är enligt artikel 22 i förordning nr 1257/1999, i dess ändrade lydelse, och artikel 68 i förordning nr 817/2004 tillåtet för de behöriga myndigheterna att, vid sin kontroll av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 är uppfyllda, endast kontrollera uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur när de beslutar att inte bevilja stödet, utan att nödvändigtvis genomföra ytterligare kontroller.

Vid kontrollen av huruvida villkoren för beviljande av stöd för miljövänligt jordbruk enligt artikel 22 förordning nr 1257/1999, i dess ändrade lydelse, är uppfyllda, vilket stöd är underkastat ett villkor avseende djurtäthet, har nationella myndigheter — när dessa myndigheter endast kontrollerar uppgifterna i ett sådant nationellt system för individuell identifiering och registrering av nötkreatur som det ungerska systemet för individuell identifiering och registrering av nötkreatur — enligt nämnda artikel 22 i förordning nr 1257/1999 och artikel 68 i förordning nr 817/2004, tolkade mot bakgrund av artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i förordning nr 1782/2003, en skyldighet att informera om villkoren för beviljande av stöd, vilket innebär att de ska informera den jordbrukare som ansökt om stödet om att djur som inte identifierats eller registrerats på korrekt sätt i ovannämnda nationella system ska räknas som djur för vilka oegentligheter har upptäckts, vilket kan få sådana rättsverkningar som att det aktuella stödet sätts ned eller inte beviljas.

(1) EUT C 113, 1.5.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/11

Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Højesteret — Danmark) — Viking Gas A/S mot Kosan Gas A/S, tidigare BP Gas A/S

(Mål C-46/10) (1)

(Varumärken - Direktiv 89/104/EEG - Artiklarna 5 och 7 - Gasflaskor skyddade som tredimensionellt varumärke - Utsläppande på marknaden av en ensamlicenshavare - En konkurrent till licenshavaren bedriver verksamhet med återfyllning av dessa flaskor)

2011/C 269/17

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Højesteret

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Viking Gas A/S

Motpart: Kosan Gas A/S, tidigare BP Gas A/S

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Højesteret — Tolkningen av artiklarna 5 och 7 I i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) — Ensamlicenshavare saluför kompositgasflaskor som har en form som i egenskap av förpackning är registrerad som tredimensionellt nationellt varumärke och gemenskapsvarumärke — En konkurrents verksamhet består i att fylla licenshavarens kompositgasflaskor och att saluföra dessa gasflaskor efter att ha försett dem med ett klistermärke med uppgift om att konkurrenten har fyllt flaskan, men utan att ha avlägsnat ensamlicenshavarens figurmärke och ordmärke

Domslut

Artiklarna 5 och 7 i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas så, att en innehavare av en ensamlicens för återanvändbara kompositgasflaskor — vars utformning är skyddad som ett tredimensionellt varumärke och vilka licenshavaren har märkt med sitt namn och sin logotyp, som har registrerats som ord- och figurmärken — inte kan motsätta sig att dessa flaskor, efter det att en konsument har köpt dem och därefter förbrukat den gas de är fyllda med, av en tredje person mot betalning byts ut mot kompositflaskor som fyllts med gas som inte kommer från licenshavaren, om innehavaren inte kan göra gällande en skälig grund, i den mening som avses i artikel 7.2 i direktiv 89/104.

(1) EUT C 80, 27.3.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/12

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 7 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission — Österrike) — Gentcho Pavlov, Gregor Famira mot Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien

(Mål C-101/10) (1)

(Externa förbindelser - Associeringsavtal - Nationell lagstiftning enligt vilken bulgariska medborgare inte kunde registreras som biträdande jurister före Republiken Bulgariens anslutning till Europeiska unionen - Sådan lagstiftnings förenlighet med förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet, vad avser arbetsvillkoren, i associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Bulgarien)

2011/C 269/18

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gentcho Pavlov, Gregor Famira

Motpart: Ausschuss der Rechtsanwaltskammer Wien

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission — Tolkningen av artikel 38.1 i Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan (EGT L 358, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 39, s. 3) — Förbud mot diskriminering på grund av nationalitet vad avser arbetsvillkor — Huruvida en nationell bestämmelse enligt vilken bulgariska medborgare inte kunde tas upp i förteckningen över biträdande jurister innan Bulgarien hade tillträtt Europeiska unionen är förenlig med denna artikel — Denna bestämmelses direkta effekt

Domslut

Icke-diskrimineringsprincipen i artikel 38.1 första strecksatsen i Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, vilket ingicks och godkändes på gemenskapernas vägnar genom rådets och kommissionens beslut 94/908/EKSG, EG, Euratom av den 19 december 1994, ska tolkas så, att den inte, före Republiken Bulgariens anslutning till Europeiska unionen, utgjorde något hinder för att tillämpa sådana nationella bestämmelser som bestämmelserna i 30 § 1 och 30 § 5 i den österrikiska advokatordningen (Österreichische Rechtsanwaltsordnung), i den lydelse som var tillämplig i målet vid den nationella domstolen, enligt vilka en bulgarisk medborgare till följd av nationalitetskravet i nämnda bestämmelser inte kunde registreras som biträdande jurist och därmed inte heller få ett intyg om ombudsbehörighet.

(1) EUT C 134, 22.5.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/12

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Ireland (Irland)) — Patrick Kelly mot National University of Ireland (University College, Dublin)

(Mål C-104/10) (1)

(Direktiven 76/207/EEG, 97/80/EG och 2002/73/EG - Tillträde till yrkesutbildning - Likabehandling av kvinnor och män - Avslag på ansökan - En sökandes till en yrkesutbildning tillgång till information om andra sökandes kvalifikationer)

2011/C 269/19

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Ireland

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Patrick Kelly

Svarande: National University of Ireland (University College, Dublin)

Saken

Begäran om förhandsavgörande — High Court of Ireland — Tolkningen av artikel 4.1 i rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 1998, s. 6), artikel 4 i rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191) artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av direktiv 76/207 (EGT L 269, s. 15) — En sökande har inte fått plats för att följa en yrkesutbildning och påstår att principen om likabehandling åsidosatts — Begäran om tillgång till information om andra sökandes kvalifikationer

Domslut

Artikel 4.1 i rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering ska tolkas så, att den inte ger en sökande till en yrkesutbildning, som anser att han eller hon har nekats tillträde till yrkesutbildningen på grund av att principen om likabehandling inte har iakttagits, rätt att få information som innehas av den som håller i utbildningen om de kvalifikationer som de andra sökandena till den aktuella utbildningen har så att vederbörande kan lägga fram ”fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering” i enlighet med nämnda bestämmelse.

Det kan emellertid inte uteslutas att en svarandes vägran att lämna ut information som är relevant för framläggandet av sådana fakta kan riskera att äventyra att syftet med direktivet uppfylls och därmed frånta bland annat nämnda artikel 4.1 dess ändamålsenliga verkan. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra huruvida så är fallet i det aktuella målet.

Artikel 4 i rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor och artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av direktiv 76/207 ska tolkas så, att de inte ger en sökande till en yrkesutbildning rätt att få information som innehas av den som håller i utbildningen om de kvalifikationer som de andra sökandena till den aktuella utbildningen har, om sökanden anser att hans eller hennes tillträde till nämnda utbildning inte har bedömts på basis av samma normer som för de andra sökandena och att vederbörande har diskriminerats på grund av kön enligt nämnda artikel 4, eller om sökanden hävdar att han eller hon har diskriminerats på grund av kön enligt nämnda artikel 1.3 vad gäller tillträde till yrkesutbildningen.

För det fall en sökande till en yrkesutbildning kan åberopa direktiv 97/80 för att få tillgång till information som innehas av den som håller i utbildningen om de kvalifikationer som de andra sökandena till den aktuella utbildningen har, kan denna rättighet påverkas av EU-lagstiftning om konfidentiell behandling.

4.	Den skyldighet som föreskrivs i artikel 267 tredje stycket FEUF är inte av en annan art med hänsyn till om det i medlemsstaten i fråga finns ett ackusatoriskt eller ett inkvisitoriskt rättssystem.

(1) EUT C 134, 22.5.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/13

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance de Bruxelles (Belgien) — Bureau d'intervention et de restitution belge (BIRB) mot Beneo Orafti SA

(Mål C-150/10) (1)

(Jordbruk - Gemensam organisation av marknaden - Socker - Art och omfattning av de övergångskvoter som tilldelats ett sockerproducerande företag - Möjlighet för ett företag som åtnjuter ett omstruktureringsstöd för regleringsåret 2006/2007 att utnyttja den övergångskvot som det tilldelats - Beräkning av vilket belopp som ska återkrävas och den sanktion som ska tillämpas för det fall åtagandena inom ramen för omstruktureringen inte har respekterats - Principen om ne bis in idem)

2011/C 269/20

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance de Bruxelles (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Bureau d'intervention et de restitution belge (BIRB)

Svarande: Beneo Orafti SA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunal de première instance de Bruxelles — Tolkning av artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 493/2006 av den 27 mars 2006 om övergångsbestämmelser inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker och om ändring av förordningarna (EG) nr 1265/2001 och (EG) nr 314/2002 (EUT L 89, s. 11) — Tolkning av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 58, s. 42) — Tolkning av artiklarna 26 och 27 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 av den 27 juni 2006 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 320/2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (EUT L 176, s. 32) — Art och omfattning av de övergångskvoter som tilldelats ett sockerproducerande företag — Huruvida det är förenligt med unionslagstiftningen att tilldela övergångskvoter till ett företag som erhållit omstruktureringsbidrag för regleringsåret 2006/2007 — Beräkning av det belopp som ska återkrävas och tillämpliga sanktioner om villkoren i omstruktureringsplanen inte åtföljs

Domslut

Artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska tolkas så, att det i den bestämmelsen förekommande uttrycket kvot även innefattar övergångskvoter i den mening som avses i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 493/2006 av den 27 mars 2006 om övergångsbestämmelser inom ramen för reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker och om ändring av förordningarna (EG) nr 1265/2001 och (EG) nr 314/2002.

Artikel 3.1 b i förordning nr 320/2006 ska tolkas så, att under sådana omständigheter som de som är aktuella i det nationella målet träder åtagandet att avstå från den kvot företaget tilldelats för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap, och som företaget tilldelat en eller flera av sina fabriker i enlighet med denna bestämmelse, i kraft det datum då det företag som gjort detta åtagande — mot bakgrund av de upplysningar som meddelats företaget eller som publicerats i Europeiska unionens officiella tidning — i egenskap av ett normalt aktsamt företag, har möjlighet att få kännedom om att de villkor för att erhålla omstruktureringsstöd som fastställs i artikel 5.2 i förordningen enligt den behöriga nationella myndigheten är uppfyllda.

Artiklarna 26.1 och 27 i kommissionens förordning (EG) nr 968/2006 av den 27 juni 2006 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 320/2006 samt artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker ska tolkas så, att produktion av det slag som är aktuell i målet vid den nationella domstolen — under förutsättning att den strider mot åtagandet att i enlighet med artikel 3.1 b i förordning nr 320/2006 avstå från den kvot företaget tilldelats för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap och som företaget tilldelat en eller flera av sina fabriker — kan leda till att stödet återkrävs, till påförande av en sanktion och till uttag av en överskottsavgift i enlighet med vad som föreskrivs i dessa bestämmelser. Vad avser sanktioner enligt artikel 27.3 i förordning nr 968/2006 ankommer det på den nationella domstolen att mot bakgrund av samtliga aktuella omständigheter i målet pröva huruvida överträdelsen kan anses vara avsiktlig eller ha berott på grov vårdslöshet. Principen om ne bis in idem, proportionalitetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en kumulering av dessa åtgärder.

Artikel 26.1 i förordning nr 968/2006 ska tolkas så, att om ett företag under sådana omständigheter som de som är aktuella i målet vid den nationella domstolen har efterlevt sitt åtagande att delvis demontera produktionsanläggningarna i de fabriker som berörs, men inte sitt åtagande att i enlighet med artikel 3.1 b i förordning nr 320/2006 avstå från den kvot företaget tilldelats för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap och som företaget tilldelat en eller flera av sina fabriker, ska det stödbelopp som ska återkrävas utgöras av den del av stödet som motsvarar det åtagande som inte efterlevts. Denna del av stödet ska fastställas på grundval av de belopp som anges i artikel 3.5 i förordning nr 320/2006.

(1) EUT C 161, 19.6.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/14

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Frankfurt am Main — Tyskland) — Gerhard Fuchs (C-159/10) och Peter Köhler (C-160/10) mot Land Hessen

(Förenade målen C-159/10 och C-160/10) (1)

(Direktiv 2000/78/EG - Artikel 6.1 - Förbud mot diskriminering på grund av ålder - Automatisk pensionering av åklagare som uppnått 65 års ålder - Berättigade mål som motiverar särbehandling på grund av ålder - Konsekvens i lagstiftningen)

2011/C 269/21

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Frankfurt am Main

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gerhard Fuchs (C-159/10) och Peter Köhler (C-160/10)

Motpart: Land Hessen

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Verwaltungsgericht Frankfurt am Main — Tolkning av artikel 6 i direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16) — Förbud mot diskriminering på grund av ålder — Nationell lagstiftning enligt vilken en tjänsteman automatiskt pensioneras vid 65 års ålder — Berättigade mål som motiverar särbehandling på grund av ålder

Domslut

Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling utgör inte hinder för en lag, såsom den hessiska delstatslagen om tjänstemän (Hessisches Beamtengesetz) i dess lydelse enligt lagen av den 14 december 2009, enligt vilken tjänstemän med livslång anställning, i förevarande fall åklagare, automatiskt pensioneras när de uppnår 65 års ålder med möjlighet att fortsätta arbeta, om tjänstens intresse så kräver, till maximalt 68 års ålder. Detta gäller under förutsättning att lagen har som mål att inrätta en väl avvägd åldersstruktur i syfte att främja anställning och sysselsättning av ungdomar, optimera personaladministrationen och härigenom förebygga eventuella tvister om huruvida den anställde är arbetsförmögen efter en viss ålder och att sätten för att genomföra detta mål är lämpliga och nödvändiga.

2.	För att den berörda åtgärden ska kunna betraktas som lämplig och nödvändig får den inte framstå som orimlig i förhållande till det eftersträvade målet. Vidare ska åtgärden grundas på omständigheter som det ankommer på den nationella domstolen att bedöma bevisvärdet av.

En lag, såsom till exempel den hessiska delstatslagen om tjänstemän, i dess lydelse enligt lagen av den 14 december 2009, vari obligatorisk pensionering föreskrivs för åklagare då de uppnår 65 års ålder, är inte inkonsekvent enbart på grund av att åklagarna, enligt nämnda lag, i vissa fall har möjlighet att arbeta fram till 68 års ålder, att lagen härutöver innehåller bestämmelser som syftar till att begränsa pensionsavgångar före 65 års ålder och att det i annan lagstiftning i den berörda medlemsstaten föreskrivs att vissa tjänstemän ska kvarstå i tjänst, bland annat vissa förtroendevalda, efter nämnda ålder samt att pensionsåldern gradvis ska höjas från 65 till 67 år.

(1) EUT C 161, 19.6.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/14

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) — Förenade kungariket) — Tural Oguz mot Secretary of State for the Home Department

(Mål C-186/10) (1)

(Associeringsavtalet EEG - Turkiet - Artikel 41.1 i tilläggsprotokollet - Standstill-klausul - Etableringsfrihet - Avslag på ansökan om förnyat uppehållstillstånd för en turkisk medborgare som har etablerat en verksamhet i strid med villkoren i uppehållstillståndet - Rättsmissbruk)

2011/C 269/22

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Tural Oguz

Svarande: Secretary of State for the Home Department

Ytterligare deltagare i rättegången: Centre for Advice on Individual Rights in Europe

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) — Tolkning av artikel 41.1 i det tilläggsprotokoll och det finansiella protokoll som undertecknades den 23 november 1970 och som är bifogade till avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, samt om de åtgärder som måste vidtas för deras genomförande (EGT L 293, s. 4; svensk specialutgåva, område 11, volym 1, s. 130) — Standstill-bestämmelse — Räckvidd — Förbud för medlemsstaterna mot att införa nya begränsningar av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster — Turkisk medborgare grundade ett företag i Förenade kungariket efter att ha erhållit ett uppehållstillstånd med villkor att inte bedriva yrkesverksamhet utan medgivande från Secretary of State — Avslag på ansökan om förnyat uppehållstillstånd med anledning av att villkoren för tillståndet hade åsidosatts

Domslut

Artikel 41.1 i det tilläggsprotokoll som undertecknades i Bryssel den 23 november 1970 och slöts, godkändes och bekräftades på gemenskapens vägnar genom rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972 ska tolkas så, att den kan åberopas av en turkisk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd i en medlemsstat på villkoret att han eller hon inte utövar någon affärs- eller yrkesverksamhet — men som i strid med detta villkor ändå är verksam som egenföretagare och sedan ansöker hos de nationella myndigheterna om förnyat uppehållstillstånd på grundval av den verksamhet som vederbörande nu har byggt upp.

(1) EUT C 179, 3.7.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/15

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 14 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Düsseldorf — Tyskland) — Paderborner Brauerei Haus Cramer KG mot Hauptzollamt Bielefeld

(Mål C-196/10) (1)

(Gemensamma tulltaxan - Kombinerade nomenklaturen - Tullklassificering - Numren 2203 och 2208 - Bas av maltöl för framställning av en blanddryck)

2011/C 269/23

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Düsseldorf

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Paderborner Brauerei Haus Cramer KG

Motpart: Hauptzollamt Bielefeld

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Finanzgericht Düsseldorf — Tolkning av kombinerade nomenklaturen i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 (EGT L 279, s. 1) samt i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 (EGT L 290, s. 1) — Bas av maltöl (”malt beer base”) med en alkoholhalt av 14 volymprocent, framställd av öl som genomgått en stark bryggning med en specialmetod som omfattar en rening och en ultrafiltrering och som är avsedd för framställning av en dryck blandad med öl — Klassificering enligt tulltaxenummer 2203 eller tulltaxenummer 2208 i Kombinerade nomenklaturen?

Domslut

Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2587/91 av den 26 juli 1991, ska tolkas så, att en sådan vätska som den i målet vid den nationella domstolen, som kallas ”malt beer base”, har en alkoholhalt på 14 volymprocent och utvinns av bryggt öl som renas och sedan ultrafiltreras så att substanser som bitterämnen och proteiner tunnas ut, ska klassificeras enligt nummer 2208 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga 1 till denna förordning, i dess ändrade lydelse.

(1) EUT C 161, 19.6.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/15

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 21 juli 2011 — Evropaïki Dynamiki — Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE mot Europeiska sjösäkerhetsbyrån

(Mål C-252/10 P) (1)

(Överklagande - Offentlig upphandling - Europeiska sjösäkerhetsbyrån - Anbudsinfordran avseende applikationen SafeSeaNet - Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud - Kriterier för tilldelning av ett kontrakt - Underkriterier - Motiveringsskyldighet)

2011/C 269/24

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Evropaïki Dynamiki — Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (ombud: N. Korogiannakis, dikigoros)

Övrig part i målet: Europeiska sjösäkerhetsbyrån (ombud: J. Menze samt J. Stuyck och A.-M. Vandromme, advocaaten)

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) avkunnade den 2 mars 2010 i mål T-70/05, i den mån tribunalen ogillade sökandens yrkande om ogiltigförklaring av Europeiska sjösäkerhetsbyråns beslut av den 6 januari 2005 att förkasta sökandens anbud inom ramen för ett anbudsförfarande avseende godkännande av SafeSeaNet och framtida utveckling.

Domslut

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Evropaïki Dynamiki — Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 221, 14.8.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/16

Domstolens dom (första avdelningen) av den 7 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Gorj — Rumänien)) — Iulian Andrei Nisipeanu mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Gorj, Administrația Finanțelor Publice Targu-Cărbunești, Administrația Fondului pentru Mediu

(Mål C-263/10) (1)

(Interna skatter - Artikel 110 FEUF - Utsläppsskatt som ska betalas när motorfordon registreras för första gången)

2011/C 269/25

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Tribunalul Gorj

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Iulian Andrei Nisipeanu

Svarande: Direcția Generală a Finanțelor Publice Gorj, Administrația Finanțelor Publice Targu-Cărbunești, Administrația Fondului pentru Mediu

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunalul Gorj — Registrering av begagnade motorfordon som tidigare varit registrerade i andra medlemsstater — Miljöskatt som utgår vid den första registreringen i en medlemsstat av motorfordon — Bedömning av kriteriet ”datum för den första registreringen” — Fråga om den nationella lagstiftningen är förenlig med artikel 110 FEUF — Fråga om betalningsbefrielsen för vissa fordonskategorier är giltig — Eventuell tillämpning av principen ”förorenaren betalar”

Domslut

Artikel 110 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för att en medlemsstat inför en utsläppsskatt som belastar motorfordon när de registreras för första gången i denna medlemsstat, om skatten är utformad på sådant sätt att den avskräcker från att sätta begagnade motorfordon, som köpts i andra medlemsstater, i trafik i den förstnämnda medlemsstaten utan att för den delen avskräcka från köp av begagnade fordon av samma ålder och i samma skick på den inhemska marknaden.

(1) EUT C 234, 28.8.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/16

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 21 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Supremo — Spanien) — Telefónica de España SA mot Administración del Estado

(Mål C-284/10) (1)

(Direktiv 97/13/EG - Gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet - Avgifter och kostnader som är tillämpliga på företag som har allmän auktorisation - Artikel 6 - Tolkning - Nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs en årlig avgift som beräknas utifrån en andel av rörelsens bruttointäkter)

2011/C 269/26

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Telefónica de España, SA

Motpart: Administración del Estado

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunal Supremo — Tolkning av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet (särskilt artikel 6) (EGT L 117, s. 15) — Avgifter och kostnader som är tillämpliga på företag som har allmän auktorisation — Uttag av avgifter som går utöver det i direktivet tillåtna och som avser kostnadstäckning som inte föreskrivs i nämnda direktiv

Domslut

Artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för nationella bestämmelser genom vilka innehavare av allmänna auktorisationer åläggs en årlig avgift, som beräknas utifrån de avgiftsskyldiga operatörernas bruttointäkter och är avsedd att täcka de administrativa kostnaderna i samband med utfärdande, handläggning, kontroll och tillsyn av dessa auktorisationer, förutsatt att denna medlemsstats sammanlagda intäkter av en sådan avgift inte överstiger de sammanlagda administrativa kostnaderna, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.

(1) EUT C 246, 11.9.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/17

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 7 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — Ministerul Justiției și Libertăților Cetățenești mot Ștefan Agafiței m.fl.

(Mål C-310/10) (1)

(Lönerättigheter för tjänster inom domar- och åklagarämbetet - Diskriminering på grund av tillhörighet till yrkeskategori eller arbetsplats - Villkor för ersättning för åsamkad skada - Direktiven 2000/43/EG och 2000/78/EG - Otillämplighet - Avvisning av begäran om förhandsavgörande)

2011/C 269/27

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Bacău

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ministerul Justiției și Libertăților Cetățenești

Motpart: Ștefan Agafiței, Raluca Apetroaei, Marcel Bărbieru, Sorin Budeanu, Luminița Chiagă, Mihaela Crăciun, Sorin-Vasile Curpăn, Mihaela Dabija, Mia-Cristina Damian, Sorina Danalache, Oana-Alina Dogaru, Geanina Dorneanu, Adina-Cătălina Galavan, Gabriel Grancea, Mădălina Radu (Hobjilă), Nicolae Cătălin Iacobuț, Roxana Lăcătușu, Sergiu Lupașcu, Smaranda Maftei, Silvia Mărmureanu, Maria Oborocianu, Simona Panfil, Oana-Georgeta Pânzaru, Laurențiu Păduraru, Elena Pîrjol-Năstase, Ioana Pocovnicu, Alina Pușcașu, Cezar Ștefănescu, Roxana Ștefănescu, Ciprian Țimiraș, Cristina Vintilă

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Curtea de Apel Bacău — Tolkning av artikel 15 i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22) — Tolkning av artikel 17 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16) — Nationell lagstiftning enligt vilken det görs en skillnad avseende rätten till lön för åklagare, vilken skillnad motiveras av den specialiserade verksamhet som bedrivs av åklagarna vid DNA (nationell myndighet med ansvar för korruptionsbekämpning) och vid DIICOT (avdelningen för utredning av organiserad brottslighet och terrorism) — Eventuell diskriminering då objektiva kriterier kopplade till ett särskilt krav på högre kvalifikationsnivå saknas — Nationella införlivandebestämmelser har ansetts vara författningsstridiga då dessa bestämmelser gjort det möjligt för domstolarna att ogiltigförklara rättsaktier som befunnits vara diskriminerande och förordna om löneförmåner som inte föreskrivs i lagen

Domslut

Begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău (Rumänien) avvisas.

(1) EUT C 234, 28.8.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/17

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 21 juli 2011 — Freistaat Sachsen, Land Sachsen-Anhalt mot Europeiska kommissionen

(Mål C-459/10 P) (1)

(Överklagande - Statligt stöd - Stöd till ett utbildningsprojekt för vissa anställningar vid DHL:s nya centrum på flygplatsen Leipzig/Halle - Talan om ogiltigförklaring av beslut genom vilket en del av stödet förklaras vara oförenligt med den gemensamma marknaden - Prövning av huruvida stödet var nödvändigt - Underlåtenhet att beakta stödets incitamentseffekt och dess positiva externa verkan för valet av område)

2011/C 269/28

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Freistaat Sachsen, Land Sachsen-Anhalt (ombud: A. Rosenfeld, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: B. Martenczuk)

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 8 juli 2010 i mål T-396/08, Freistaat Sachsen och Land Sachsen-Anhalt mot kommissionen, genom vilken tribunalen ogillade talan om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2008/878/EG av den 2 juli 2008 om det statliga stöd som Tyskland planerar att genomföra till förmån för DHL (EUT L 312, s. 31) — Utbildningsstöd — Beslut genom vilket en del av stödet förklaras vara oförenligt med den gemensamma marknaden — Felaktig prövning av huruvida stödet var nödvändigt — Underlåtenhet att beakta stödets positiva externa verkan och dess incitamentseffekt för valet av område

Domslut

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Freistaat Sachsen och Land Sachsen-Anhalt förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 317, 20.11.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/17

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 14 juli 2011 (begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Mons — Belgien) — État belge mot Pierre Henfling, Raphaël Davin och Koenraad Tanghe, i egenskap av konkursförvaltare för Tiercé Franco-Belge SA

(Mål C-464/10) (1)

(Beskattning - Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 6.4 - Undantag från skatteplikt - Artikel 13 B f - Hasardspel - Tjänster som tillhandahålls av en kommissionär (spelombud) som handlar i sitt eget namn men för en kommittents räkning som bedriver vadslagningsverksamhet)

2011/C 269/29

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d’appel de Mons — Belgien

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: État belge

Motpart: Pierre Henfling, Raphaël Davin och Koenraad Tanghe, i egenskap av konkursförvaltare för Tiercé Franco-Belge SA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Cour d’appel de Mons — Tolkning av artiklarna 6.4 och 13 B f i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1 s. 28) — Undantag för tjänster som tillhandahålls av en kommissionär som förmedlar dem i sitt eget namn, men för en kommittents räkning som anordnar tillhandahållandet av spel- och vadslagningstjänster som avses i direktivet

Domslut

Artiklarna 6.4 och 13 B f i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ska tolkas så, att när en näringsidkare — i sitt eget namn men för ett vadslagningsföretags räkning — deltar i mottagandet av vad, vilka omfattas av undantaget från mervärdesskatteplikt i artikel 13 B f, ska vadslagningsföretaget, enligt artikel 6.4, anses tillhandahålla näringsidkaren en vadslagningstjänst som omfattas av nämnda undantag från mervärdesskatteplikt.

(1) EUT C 346, 18.12.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/18

Domstolens beslut (första avdelningen) av den 10 juni 2011 — (begäran om förhandsavgörande av Rechtbank ’s-Gravenhage — Nederländerna) — Bibi Mohammad Imran mot Minister van Buitenlandse Zaken

(Mål C-155/11 PPU) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Anledning saknas att döma i saken)

2011/C 269/30

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank ’s-Gravenhage

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Bibi Mohammad Imran

Motpart: Minister van Buitenlandse Zaken

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Rechtbank ’s-Gravenhage — Tolkningen av artikel 7.2 i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, s. 12) — Villkor för att utöva den rätten — Enligt nationell lagstiftning föreskrivs skyldighet för en familjemedlem till en person som är medborgare i tredje land och som är lagligen bosatt i den ifrågavarande medlemsstaten att godkännas i ett integrationsprov för att beviljas inresa i den medlemsstaten — Den ifrågavarande familjemedlemmen är mor till åtta barn, varav sju är minderåriga, som lagligen är bosatta i medlemsstaten — Möjlighet att följa undervisning i medlemsstatens språk i det tredje land där familjemedlemmen är bosatt — Medicinska eller andra skäl utgör hinder för att den ifrågavarande familjemedlemmen inom rimlig tid ska godkännas i integrationsprovet

Avgörande

Det saknas anledning att döma vad avser den begäran om förhandsavgörande som framställts av Rechtbank ’s-Gravenhage (Nederländerna), genom beslut av den 31 mars 2011.

(1) EUT C 219, 23.7.2011.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/18

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 22 juni 2011 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Trani — Italien) — Vino Cosimo Damiano mot Poste Italiane SpA

(Mål C-161/11) (1)

(Artiklarna 92.1, 103.1 och 104.3 i rättegångsreglerna - Socialpolitik - Avtal om visstidsanställning - Offentlig sektor - Första eller enda avtalet - Undantag från skyldigheten att ange sakliga skäl - Icke-diskrimineringsprincipen - Anknytning till unionsrätten saknas - Uppenbart att domstolen saknar behörighet)

2011/C 269/31

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Trani

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Vino Cosimo Damiano

Svarande: Poste Italiane SpA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale di Trani — Tolkning av unionens allmänna principer om likhet och förbud mot diskriminering samt av artiklarna 20 och 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna — Tillämpningsområde för nämnda principer — Huruvida en nationell bestämmelse med stöd av vilken en klausul som inte anger skälen för att vissa arbetstagare ges visstidsanställning vid SpA Poste Italiane godkänns i den nationella rättsordningen är förenlig med unionsrätten

Avgörande

Det är uppenbart att Europeiska unionens domstol saknar behörighet att besvara den första frågan som Tribunale di Trani (Italien) har hänskjutit genom beslut av den 7 februari 2011.

(1) EUT C 173, 11.6.2011.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/20

Talan väckt den 18 april 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken slovenien

(Mål C-185/11)

2011/C 269/37

Rättegångsspråk: slovenska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: K.-Ph. Wojcik, M. Žebre och N. Yerrel)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Slovenien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 8.3 i rådets direktiv 73/239/EEG (1), artiklarna 29 och 39 i rådets direktiv 92/49/EEG (2) samt enligt artiklarna 56 och 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, genom att inte införliva nämnda direktiv på ett korrekt sätt, och

—	förplikta Republiken Slovenien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiven 73/239/EEG och 92/49/EEG löpte ut den 1 maj 2004.

(1) EGT L 228, av den 16.8.1973, s. 3; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 146.

(2) EGT L 228, av den 11.8.1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/20

Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeitsgericht Passau (Tyskland) den 16 maj 2011 — Alexander Heimann mot Kaiser GmbH

(Mål C-229/11)

2011/C 269/38

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Arbeitsgericht Passau

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Alexander Heimann

Motpart: Kaiser GmbH

Tolkningsfrågor

Ska artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007 och/eller artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (1) tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser eller praxis som innebär att rätten till betald årlig semester för en arbetstagare som lagenligt har permitterats och av denna anledning arbetar färre dagar per vecka än vad som är normalt med tillämpning av principen om tidsproportionalitet ska anpassas i förhållande till antalet arbetsdagar per vecka under permitteringsperioden jämfört med antalet arbetsdagar per vecka för en person som arbetar heltid med resultatet att den permitterade arbetstagaren under permitteringsperioden endast har rätt till motsvarande mindre semester?

För det fall den första frågan ska besvaras jakande:

Ska artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007 och/eller artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser eller praxis som innebär att rätten till betald årlig semester för en arbetstagare, som lagenligt helt har befriats från arbetsplikt (Kurzarbeit Null) och av denna anledning inte arbetar någon dag i veckan, med tillämpning av principen om tidsproportionalitet är noll, med resultatet att arbetstagaren under denna period helt saknar rätt till semester?

(1) EUT L 299, s. 9.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeitsgericht Passau (Tyskland) den 16 maj 2011 — Konstantin Toltschin mot Kaiser GmbH

(Mål C-230/11)

2011/C 269/39

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Arbeitsgericht Passau

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Konstantin Toltschin

Svarande: Kaiser GmbH

Tolkningsfrågor

För det fall den första frågan ska besvaras jakande:

Ska artikel 31.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 12 december 2007 och/eller artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser eller praxis som innebär att rätten till betald årlig semester för en arbetstagare, som lagenligt helt har befriats från arbetsplikt (Kurzarbeit Null) och av denna anledning inte arbetar någon dag i veckan, med tillämpning av principen om tidsproportionalitet är noll, med resultatet att arbetstagaren under denna period helt saknar rätt till semester?

(1) EGT L 299, s. 9.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Asylgerichtshof (Österrike) den 23 maj 2011 — K

(Mål C-245/11)

2011/C 269/40

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Asylgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: K

Motpart: Bundesasylamt

Tolkningsfrågor

Ska artikel 15 i förordning 343/2003 (1) tolkas så, att en medlemsstat som enligt bestämmelserna i artiklarna 6–14 i nämnda förordning inte har ansvaret för att handlägga ett förfarande avseende en asylsökande blir ansvarig för detta när den asylsökandes svärdotter — som är allvarligt sjuk och på grund av kulturella förhållanden är utsatt för fara — eller den asylsökandes minderåriga barnbarn — med vårdbehov på grund av svärdotterns sjukdom — befinner sig i medlemsstaten och asylsökanden vill och kan hjälpa svärdottern eller barnbarnen? Gäller detta även om den medlemsstat som har ansvaret inte har gjort någon framställan enligt artikel 15.1 andra meningen i förordning 343/2003?

Ska artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 tolkas så, att den medlemsstat som i sig inte har ansvar blir ansvarig i en sådan situation som den som beskrivs i punkt 1 om det ansvar som annars kommer att fastställas enligt förordning nr 343/2003 skulle innebära ett åsidosättande av artikel 3 eller artikel 8 i Europakonventionen (artikel 4 eller artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna)? Kan vid en tolkning och tillämpning i det enskilda fallet av artikel 3 eller artikel 8 i Europakonventionen (artikel 4 eller artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) begreppen ”omänsklig behandling” eller ”familj” tillämpas på ett sätt som avviker från och är mer omfattande än tillämpningen av motsvarande begrepp i Europadomstolens rättspraxis?

(1) Rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 50, s. 1)

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/22

Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský súd v Prešove (Republiken Slovakien) den 23 maj 2011 — Erika Šujetová mot Rapid life životná poisťovňa, as.

(Mål C-252/11)

2011/C 269/41

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Krajský súd v Prešove

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Erika Šujetová

Svarande: Rapid life životná poisťovňa, as.

Tolkningsfrågor

Utgör artiklarna 6.1 och 7.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal hinder för att tillämpa en nationell bestämmelse enligt vilken för prövningen av en skiljedom endast den domstol har geografisk behörighet inom vars domkrets, med stöd av ett skiljeavtal eller en skiljeklausul, skiljenämnden är belägen eller skiljeförfarandet äger rum, när ovannämnda domstol fastslår att ett sådant skiljeavtal eller en sådan skiljeklausul innehåller oskäliga villkor i den mening som avses i artikel 3.1 i nämnda direktiv?

Om den första frågan ska besvaras nekande: Utgör artiklarna 6.1 och 7.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal hinder för att tillämpa en nationell bestämmelse enligt vilken ovannämnda domstol, efter att eventuellt ha ogiltigförklarat skiljedomen, ska göra en prövning i sak (det vill säga en prövning med avseende på den rättighet som var i fråga vid skiljenämnden), utan att på nytt pröva huruvida den har geografisk behörighet med avseende på detta efterföljande förfarande, även om den domstol inom vars domkrets konsumenten har sitt hemvist skulle ha haft geografisk behörighet om rättigheten i fråga redan inledningsvis hade gjorts gällande mot konsumenten vid domstol och inte vid skiljenämnden?

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/22

Överklagande ingett den 27 maj 2011 av Kaimer GmbH & Co. Holding KG m.fl. av den dom som tribunalen meddelade den 24 mars 2011 i mål T-379/06, Kaimer GmbH & Co. Holding KG, Sanha Kaimer GmbH & Co. KG, Sanha Italia Srl. mot Europeiska kommissionen

(Mål C-264/11 P)

2011/C 269/42

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Kaimer GmbH & Co. Holding KG, Sanha Kaimer GmbH & Co. KG, Sanha Italia Srl. (ombud: J. Brück, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 24 mars 2011 i mål T-379/06, Kaimer m.fl. mot kommissionen, i den mån talan ogillades, och ogiltigförklara kommissionens beslut K(2006) 4180 av den 20 september 2006 (Ärende COMP/F-1/38.121 — Rörkopplingar),

—	i andra hand, upphäva tribunalens dom av den 24 mars 2011 i mål T-379/06, Kaimer m.fl. mot kommissionen, i den mån talan ogillades, och nedsätta bötesbeloppet i artikel 2 i kommissionens beslut K(2006) 4180 av den 20 september 2006 (Ärende COMP/F-1/38.121 — Rörkopplingar),

—	i tredje hand, återförvisa målet för förnyad prövning vid tribunalen, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Överklagandet avser en dom av tribunalen genom vilken denna delvis ogillade klagandenas talan mot kommissionens beslut K(2006) 4180 slutligt av den 20 september 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F-1/38.121 — Rörkopplingar).

Klagandena anger totalt tre grunder för sitt överklagande.

Som första grund gör klagandena gällande att tribunalen missuppfattade bevisningen. Vid bedömningen av startpunkten för överträdelsen utgick tribunalen från ett visst bevismaterial. I strid med den entydiga ordalydelsen i detta bevismaterial tolkade tribunalen det som ett bevis för inledande av överträdelsen. Vid en korrekt bedömning av bevismaterialet skulle slutsatsen bli den rakt motsatta, nämligen att det på marknaden rådde osäkerhet avseende klagandenas marknadsreaktion. Det är möjligt att göra en korrekt bevisvärdering direkt utifrån handlingen utan någon ytterligare bevisupptagning.

Som andra grund gör klagandena gällande att tribunalen gjorde en felaktig bedömning av bevisvärdet av kronvittnenas utsagor. Den andra grunden består av två delar. För det första anser klagandena att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den tillmätte kronvittnena ett särskilt bevisvärde. Vid de i detta fall avgörande kronvittnesutsagorna rörde det sig om kronvittnen som var tvungna att ge kommissionen ett mervärde för att erhålla en så stor nedsättning som möjligt av bötesbeloppen. Denna situation ledde till en benägenhet att nämna graverande omständigheter och utsagorna hade därför inte något särskilt bevisvärde. Tribunalen behandlade inte denna omständighet i sina domskäl.

För det andra redde tribunalen inte ut en motsägelse mellan kronvittnenas utsagor, vilket ledde till felaktiga och ofullständiga domskäl. Det första kronvittnet i rättegången pekade inte ut klagandena som deltagare i den konkurrensbegränsande samverkan, trots att han lämnade en fullständig redogörelse och därför beviljades immunitet mot böter. Anklagelserna mot klagandena grundade sig på de efterföljande kronvittnenas utsagor. Särskilt med tanke på att utsagan från det första företaget, som samarbetar med kommissionen, tillmättes ett särskilt bevisvärde, borde denna motsägelse ha retts ut.

Som tredje grund gör klagandena gällande ett åsidosättande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen). På två punkter anser klagandena att dessa överordnade bestämmelser åsidosattes. För det första uppfyller inte rimlighetsprövningen, som tribunalen företar i mål om böter för konkurrensbegränsande samverkan, de krav som stadgan om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen ställer på ett effektivt rättsmedel. I detta sammanhang hänvisar klagandena till den åtminstone straffrättsliknande karaktär som kommissionens bötesbeslut har. För det andra är inte förfarandet vid kommissionen förenligt med Europakonventionen och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som motivering anför klagandena att kommissionen utreder de relevanta sakförhållandena, anklagar företaget och sedan också beslutar om sanktionen och dess omfattning. Ett sådant förfarande skulle bara vara godtagbart om kommissionens beslut helt och hållet överprövades av en domstol. Såsom nämnts inledningsvis i anslutning till den tredje grunden inskränker sig tribunalen, vid sin prövning av kommissionens beslut, emellertid till att undersöka huruvida det finns uppenbara motsägelser och gör inget eget omedelbart fastställande av sakförhållandena.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/23

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hamburgisches Oberverwaltungsgericht (Tyskland) den 31 maj 2011 — Atilla Gülbahce mot Hansestadt Hamburg

(Mål C-268/11)

2011/C 269/43

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Hamburgisches Oberverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Atilla Gülbahce

Motpart: Freie und Hansestadt Hamburg

Tolkningsfrågor

Ska artikel 10.1 i beslut nr 1/80 (1) tolkas så,

att en turkisk arbetstagare, som i enlighet med gällande lagstiftning har beviljats tillstånd att inom en medlemsstat inneha anställning för en viss tid (eller obegränsad tid) som är längre än uppehållstillståndets giltighetstid (nedan kallat överskjutande arbetstillstånd), under hela denna tidsperiod får utöva sina rättigheter enligt arbetstillståndet under förutsättning att det inte står i motsättning till skyddet för statens legitima intressen, såsom allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, och så

att medlemsstaten inte på förhand får frånkänna detta tillstånd all inverkan på rätten till vistelse med hänvisning till vid tidpunkten för utfärdandet gällande nationella bestämmelser enligt vilka arbetstillståndet är beroende av uppehållstillståndet (mot bakgrund av domstolens dom av den 2 mars 1999 i mål C-416/96, El-Yassini, REG 1999, s. I-1209, punkt 3 i sammanfattningen och punkterna 62–65 i skälen, angående räckvidden av artikel 40 första stycket i avtalet mellan EEG och Marocko, liksom till dom av den 14 december 2006 i mål C-97/05, Gattoussi, REG 2006, s. I-11917, punkt 2 i domslutet och punkterna 36–43 i skälen, angående räckvidden av artikel 64.1 i Europa–Medelhavsavtalet EG–Tunisien)?

Om denna fråga ska besvaras jakande:

Ska artikel 13 i beslut nr 1/80 tolkas så, att standstill-klausulen innebär att en medlemsstat inte heller genom normativa bestämmelser (här genom lagen om vistelse, förvärvsarbete och integration av utländska medborgare i Tyskland av den 30 juli 2004) får frånkänna en turkisk arbetstagare som tillhör den reguljära arbetsmarknaden möjligheten att, med avseende på det till honom tidigare utfärdade överskjutande arbetstillståndet, göra gällande att diskrimineringsförbudet i artikel 10.1 i beslut nr 1/80 har åsidosatts?

Om denna fråga ska besvaras jakande:

Ska artikel 10.1 i beslut nr 1/80 tolkas så, att det diskrimineringsförbud som kommer till uttryck däri under alla omständigheter inte innebär ett förbud för de nationella myndigheterna att — såvitt avser tidsbegränsade uppehållstillstånd som en turkisk arbetstagare under vissa perioder fått beviljade i strid med gällande nationell lagstiftning — efter utgången av giltighetstiden enligt nationella bestämmelser återkalla nämnda uppehållstillstånd såvitt avser sådana perioder under vilka den turkiske arbetstagaren verkligen utnyttjade det tidigare enligt gällande lagstiftning utfärdade arbetstillståndet och innehade anställning?

Ska artikel 10.1 i beslut nr 1/80 vidare tolkas dels så, att denna bestämmelse enbart omfattar sådan anställning som en turkisk arbetstagare — som har ett permanent och i materiellt hänseende obegränsat arbetstillstånd som de nationella myndigheterna utfärdat i enlighet med gällande lagstiftning — innehar vid tidpunkten för utgången av ett uppehållstillstånd som beviljats på andra grunder, dels så, att en turkisk arbetstagare i denna situation därför inte med framgång kan begära att de nationella myndigheterna ska bevilja honom eller henne tillstånd att även efter det att anställningen definitivt har upphört fortsätta att vistas i landet för att ta ytterligare en anställning — eventuellt efter ett uppehåll som är nödvändigt för att hitta ett nytt arbete?

Ska artikel 10.1 i beslut nr 1/80 även tolkas så, att diskrimineringsförbudet (enbart) innebär att den mottagande medlemsstatens nationella myndigheter — såvitt gäller en turkisk arbetstagare som tillhör den reguljära arbetsmarknaden och som av medlemsstaten ursprungligen beviljades mer omfattande rättigheter på grund av anställning än dem som följer av hans uppehållstillstånd — efter utgången av det senast beviljade uppehållstillståndet inte får vidta åtgärder för att avsluta arbetstagarens vistelse, såvida inte dessa åtgärder vidtas för att skydda någon av statens legitima intressen, men däremot inte tolkas så att medlemsstaten dessutom är skyldig att bevilja den turkiske arbetstagaren uppehållstillstånd?

(1) Associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen EEG-Turkiet

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/24

Begäran om förhandsavgörande framställd av Baranaya Megyei Bíróság (Republiken Ungern) den 3 juni 2011 — Mecsek-Gabona Kft. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága

(Mål C-273/11)

2011/C 269/44

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Baranaya Megyei Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mecsek-Gabona Kft.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága

Tolkningsfrågor

Ska artikel 138.1 i direktiv 2006/112 (1) tolkas så, att undantag från mervärdesskatteplikt för en varuleverans medges när varan har sålts till en köpare som var registrerad för mervärdesskatt i en annan medlemsstat vid tidpunkten för köpeavtalets ingående och det i köpeavtalet stipuleras att såväl förfoganderätten som äganderätten övergår på köparen i samma ögonblick som varan lastas på transportmedlet samt att köparen ansvarar för transporten av varan till en annan medlemsstat?

Räcker det att säljaren, vid genomförandet av en varuleverans som är undantagen från mervärdesskatteplikt, försäkrar sig om att den sålda varan transporteras med utlandsregistrerade lastbilar och att han förfogar över de CMR-fraktsedlar som köparen överlämnat, eller måste han försäkra sig om att de sålda varorna har passerat nationsgränsen och att transporten har genomförts inom gemenskapen?

3.	Kan det uppstå tvivel kring huruvida en leverans ska vara undantagen från mervärdesskatteplikt enbart av det skälet att skattemyndigheten i en annan medlemsstat retroaktivt med verkan vid en tidpunkt före varuleveransen har avregistrerat köparen för mervärdesskatt inom gemenskapen?

(1) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/24

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Deutschland) den 3 juni 2011 — GfBk Gesellschaft für Börsenkommunikation mbH mot Finanzamt Bayreuth

(Mål C-275/11)

2011/C 269/45

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: GfBk Gesellschaft für Börsenkommunikation mbH

Motpart: Finanzamt Bayreuth

Tolkningsfrågor

Ska vid tolkningen av begreppet ”förvaltning av särskilda investeringsfonder” i den mening som avses i artikel 13 B d punkt 6 i direktiv 77/38/EEG (1), tjänster som tillhandahålls av en utomstående förvaltare till en investeringsfond enbart anses tillräckligt specifika och därmed undantagna från skatteplikt när

a)	denne utövar en förvaltande- och inte enbart en rådgivande verksamhet eller när

b)	tjänsten till sin natur skiljer sig från andra tjänster på grund av ett karakteristiskt särdrag för undantaget från skatteplikt enligt denna bestämmelse eller när

c)	dennes verksamhet bygger på en delegering enligt artikel 5g i direktiv 85/611/EEG (2) i dess ändrade lydelse?

(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28)

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, 2002, s. 20)

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/25

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien) den 6 juni 2011 — Concepición Salgado González mot Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) och Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS)

(Mål C-282/11)

2011/C 269/46

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Galicia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Concepición Salgado González

Motparter: Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) och Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS)

Tolkningsfrågor

Är det i överensstämmelse med de gemenskapsmål som anges i artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971 (1), och med ordalydelsen i bilaga VI D 4 till förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen att tolka bilaga VI D 4 så, att vid beräkningen av den teoretiska spanska förmånen på grundval av den försäkrades faktiska avgifter under åren närmast före betalningen av den sista avgiften till den spanska socialförsäkringen, denna summa delas med 210, en nämnare som fastställs genom beräkning av beräkningsgrunden för ålderspension i enlighet med artikel 162.1 i Ley General de la Seguridad Social?

(För det fall den första frågan besvaras nekande): Är det i överensstämmelse med de gemenskapsmål som anges i artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971, och med ordalydelsen i bilaga VI D 4 till förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, att tolka bilaga VI D 4 så, att vid beräkningen av den teoretiska spanska förmånen på grundval av den försäkrades faktiska avgifter under åren närmast före betalningen av den sista avgiften till den spanska socialförsäkringen, denna summa delas med det antal år inbetalningar gjorts i Spanien?

(För det fall svaret på den andra frågan är nekande, oavsett om svaret på den första frågan är jakande eller nekande): Är bilaga XI G 3 a till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (2) av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen analogt tillämplig, i syfte att uppnå de gemenskapsmål som anges i artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, och kan därmed för betalningsperioden i Portugal användas den grund för avgifter i Spanien som i tiden ligger närmast denna period, med beaktande av utvecklingen av konsumentpriserna?

(om den första, andra och tredje frågan alla besvaras nekande): Om ingen av de tolkningar som nämnts är helt eller delvis korrekt, hur ska då bilaga VI D 4 till förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, tolkas på ett sätt som kan användas vid lösningen av den tvist som behandlas i det nationella målet, och är mest i överensstämmelse med de gemenskapsmål som anges i artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i förordning nr 1408/71/EEG av den 14 juni 1971, och med ordalydelsen i bilaga VI D 4?

(1) EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

(2) EUT L 166, s. 1.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/26

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 15 juni 2011 — Staatssecretaris van Financïen mot Gemeente Vlaardingen

(Mål C-299/11)

2011/C 269/48

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Staatssecretaris van Financïen

Motpart: Gemeente Vlaardingen

Giltighetsfrågor

Ska artikel 5.7 a i sjätte direktivet (1), jämförd med artikel 5.5 och artikel 11 A.1 b i samma direktiv, tolkas så att en medlemsstat kan ta ut mervärdesskatt för en skattskyldigs användande av en tillgång som utgör fast egendom för ett syfte som inte är skattepliktigt om

—	denna tillgång, som utgör fast egendom, består av en anläggning som tredje man mot vederlag och på uppdrag av den skattskyldige har uppfört på den skattskyldiges mark, och

—	den skattskyldige tidigare använde marken för (samma) mervärdesskattebefriade syfte i sin rörelse och därför inte tidigare dragit av mervärdeskatt för sin egen mark,

med följd att det ska erläggas mervärdesskatt för (värdet av) den skattskyldiges mark?

(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/26

Överklagande ingett den 20 juni 2011 av Deichmann SE av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 13 april 2011 i mål T-202/09, Deichmann SE mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

(Mål C-307/11 P)

2011/C 269/49

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Deichmann SE (ombud: O. Rauscher, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom av den 13 april 2011 i mål T-202/09,

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) meddelade den 3 april 2009 i ärende R 224/2007-4, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Överklagandet avser tribunalens dom i vilken tribunalen ogillade klagandens talan om ogiltigförklaring av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden meddelade den 3 april 2009 om avslag på ansökan om registrering av ett figurmärke föreställande en vinkel med streckade kanter. Varumärkesskydd söktes för klasserna 10 (”Ortopediska skor”) och 25 (”Skor”) i Niceöverenskommelsen.

I det angripna beslutet åsidosätts enligt klaganden artikel 7.1 b och artikel 74.1 första satsen i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (nedan kallad varumärkesförordningen).

Enligt klaganden grundar sig beslutet på det oriktiga antagandet att blotta möjligheten eller sannolikheten för att varumärket används på ett icke särskiljande sätt är tillräcklig för att konstatera att varumärket saknar särskiljningsförmåga. Faktiskt räcker det att det föreligger en icke avlägsen möjlighet till en särskiljande användning för att det registreringshinder som avsaknad av särskiljningsförmåga innebär ska övervinnas. Detta framgår av en jämförelse av artikel 7.1 b i varumärkesförordningen med ordalydelsen i artikel 7.1 c i varumärkesförordningen och motsvarar en vid det här laget stabil princip i praxis från tyska Bundesgerichtshof och Bundespatentgericht.

När det gäller (ortopediska) skor uppfattas ett kännetecken som ursprungsangivelse bland annat när det — som är vanligt vid märkning av skor — fästs mitt på skosulans bakre del, på en etikett eller på skokartongen. Mot bakgrund av dessa närliggande användningsmöjligheter kan tribunalens antagande, att det varumärke för vilket registrering sökts består av en återgivning av en av varans beståndsdelar, inte vara korrekt.

Tribunalen underlät dessutom att i målet gå igenom den klara och av klaganden framlagda praxisen på området för sport- och fritidsskor, trots att den är skyldig därtill enligt den i artikel 74.1 första satsen i varumärkesförordningen kodifierade principen om prövning ex officio.

Slutligen hade tribunalen inte rätt att utesluta det ifrågasatta märkets särskiljningsförmåga med hänvisning till att det skulle åligga klaganden att genom konkreta och välunderbyggda uppgifter visa att varumärket har särskiljningsförmåga.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/27

Överklagande ingett den 20 juni 2011 av Smart Technologies ULC av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 13 april 2011 i mål T-523/09, Smart Technologies ULC mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-311/11 P)

2011/C 269/50

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Smart Technologies ULC (ombud: M. Edenborough QC, T. Elias, barrister och R. Harrison, solicitor)

Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva domen av den 13 april 2011 i mål T-523/09, Smart Technologies mot harmoniseringsbyrån (WIR MACHEN DAS BESONDERE EINFACH),

—

ändra det beslut som harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd fattade den 29 september 2009 så att det däri anges att det sökta gemenskapsvarumärket har tillräcklig särskiljningsförmåga för att ingen invändning baserad på artikel 7.1 b i rådets förordning nr 207/2009 med framgång ska kunna framföras mot dess registrering,

—	i andra hand, ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd fattade den 29 september 2009, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta klagandens rättegångskostnader för förfarandet för överklagande samt för förfarandena vid tribunalen och överklagandenämnden.

Grunder och huvudargument

Klaganden hävdar att tribunalens dom ska upphävas med stöd av följande grunder:

—

Tribunalen prövade inte huruvida föremålet för klagandens ansökan i sig hade särskiljningsförmåga, utan mot bakgrund av huruvida det ”endast” var en reklamslogan. Klaganden gör gällande att detta innebär felaktig rättstillämpning och att den korrekta utgångspunkten är att pröva särskiljningsförmågan mot bakgrund av såväl de aktuella varorna och tjänsterna som omsättningskretsen. Att finna att föremålet för ansökan saknar särskiljningsförmåga, på grund av att det enbart är en reklamslogan, är att tillämpa fel test, mot bakgrund av vad som följer av rättspraxis.

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att det är svårare att fastställa att en reklamslogan har särskiljningsförmåga än vad som gäller för andra kategorier av ordmärken.

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den ansåg sig ha rätt att anta att något, som egentligen ska bevisas, är allmänt känt — nämligen att konsumenter inte värderar påståenden, vilka gjorts i marknadsföringssyfte, som varumärken.

—	Klaganden gör slutligen gällande att ett kännetecken endast behöver ha ett minimum av särskiljningsförmåga för att utesluta ett avslag enligt artikel 7.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken. (1)

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/27

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Breda (Nederländerna) den 27 juni 2011 — A.T.G.M. van de Ven och M.A.H.T. van de Ven-Janssen mot Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV

(Mål C-315/11)

2011/C 269/51

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Breda (Nederländerna)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: A.T.G.M. van de Ven och M.A.H.T. van de Ven-Janssen

Svarande: Koninklijke Luchtvaart Maatschappij NV

Tolkningsfrågor

Är en rätt till kompensation i den mening som avses i artikel 7 i förordning nr 261/2004 (1) vid försening förenlig med artikel 29 sista meningen i Montrealkonventionen (2), mot bakgrund av att det i artikel 29 första meningen i Montrealkonventionen föreskrivs att talan om skadestånd — inomkontraktuellt, utomkontraktuellt eller på annan grund — endast får föras på de villkor och inom de gränser som fastställs i Montrealkonventionen?

Om en rätt till kompensation i den mening som avses i artikel 7 i förordning nr 261/2004 vid försening inte är förenlig med artikel 29 i Montrealkonventionen, föreligger det då några begränsningar med avseende på den tidpunkt vid vilken domstolens avgörande får rättsverkan i detta mål och/eller i allmänhet?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, s. 1)

(2) Rådets beslut 2001/539/EG om Europeiska gemenskapernas ingående av konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (Montrealkonventionen) (EGT L 194, s. 38).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/28

Överklagande ingett den 22 juni 2011 av Longevity Health Products, Inc. av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 15 april 2011 i mål T-96/11, Longevity Health Products, Inc. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

(Mål C-316/11 P)

2011/C 269/52

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Longevity Health Products, Inc. (ombud: J. Korab, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	bifalla överklagandet som getts in av bolaget Longevity Health Products, Inc.,

—	upphäva tribunalens beslut av den 15 april 2011 i mål T-96/11, och

—	förplikta Byrån för harmonisering inom den inre marknaden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden gör gällande att det överklagade beslutet ska upphävas av följande skäl.

—	Tribunalens motivering är bristfällig.

—	Tribunalen beaktade inte de argument som framfördes av innehavaren av varumärket.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/28

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesarbeitsgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland) den 27 juni 2011 — Rainer Reimann mot Philipp Halter GmbH & Co. Sprengunternehmen KG

(Mål C-317/11)

2011/C 269/53

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landesarbeitsgericht Berlin-Brandenburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Rainer Reimann

Motpart: Philipp Halter GmbH & Co. Sprengunternehmen KG

Tolkningsfrågor

Utgör artikel 31 i Stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (1) hinder mot en sådan nationell bestämmelse som 13 § stycke 2 BUrlG, enligt vilken den årliga minimisemestern om fyra veckor kan inskränkas i vissa branscher genom kollektivavtal?

Utgör artikel 31 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 7.1 i direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden hinder mot en sådan kollektivavtalsrättslig bestämmelse som den i kollektivavtalet för byggnadsindustrin (Bundesrahmenrtarifvertrag Bau), enligt vilken det inte finns någon rätt till semester under de år då arbetstagaren på grund av sjukdom inte har intjänat en viss bruttolön?

3.	För det fall att frågorna 1 och 2 ska besvaras jakande: Är då en reglering som den i 13 § stycke 2 BUrlG ogiltig?

För det fall att frågorna 1–3 ska besvaras jakande:

Finns det vad gäller verkan av 13 § stycke 2 BUrlG och bestämmelserna i kollektivavtalet för byggnadsindustrin några berättigade förväntningar avseende tidsperioder före den 1 december 2009, då Lissabonfördraget trädde i kraft? Ska parterna till kollektivavtalet för byggnadsindustrin ges en tidsfrist inom vilken de själva kan avtala om en annan bestämmelse?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, s. 9).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/29

Begäran om förhandsavgörande framställd av Förvaltningsrätten i Falun (Sverige) den 27 juni 2011 — Daimler AG/Skatteverket

(Mål C-318/11)

2011/C 269/54

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Förvaltningsrätten i Falun

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Daimler AG

Svarande: Skatteverket

Tolkningsfrågor

1.	Hur ska begreppet fast etableringsställe från vilket affärstransaktioner genomförts tolkas vid en prövning mot nu aktuella unionsrättsliga bestämmelser (1)?

Ska en beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i en annan medlemsstat och vars verksamhet i huvudsak består av tillverkning och försäljning av bilar, som har utfört vintertester på bilmodeller vid anläggningar i Sverige, anses ha haft ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts när personen förvärvat varor och tjänster som tagits emot och använts vid testanläggningar här utan att ha egen personal som är permanent stationerad i Sverige och då testverksamheten är nödvändig för fullgörandet av personens ekonomiska verksamhet i en annan medlemsstat?

3.	Påverkas svaret på fråga 2 om den beskattningsbara personen har ett helägt svenskt dotterbolag vars syfte nästan uteslutande är att tillhandahålla personen olika tjänster för den aktuella testverksamheten?

(1) artiklarna 170-171 i rådets direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347 s. 1), artiklarna 1-2 i rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (EGT L 331, svensk specialutgåva, område 9, volym 1 s. 84) och artiklarna 2, 3 och 5 i rådets direktiv 2008/9/EG om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, s. 23)

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/29

Begäran om förhandsavgörande framställd av Förvaltningsrätten i Falun (Sverige) den 27 juni 2011 — Wides A/S/Skatteverket

(Mål C-319/11)

2011/C 269/55

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Förvaltningsrätten i Falun

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Widex A/S

Svarande: Skatteverket

Tolkningsfrågo

1.	Hur ska begreppet fast etableringsställe från vilket affärstransaktioner genomförts tolkas vid en prövning mot nu aktuella unionsrättsliga bestämmelser (1)?

Ska en beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i en annan medlemsstat och vars verksamhet bland annat består av tillverkning och försäljning av hörapparater, genom att bedriva forskning i audiologi från en forskningsavdelning i Sverige, anses ha haft ett fast etableringsställe här från vilket affärstransaktioner genomförts när personen förvärvat varor och tjänster som tagits emot och använts vid den aktuella forskningsavdelningen i Sverige?

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/29

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy w Koszalinie (Republiken Polen) den 28 juni 2011 — Krystyna Alder och Ewald Alder mot Sabina Orłowska och Czesław Orłowski

(Mål C-325/11)

2011/C 269/56

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy w Koszalinie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Krystyna Alder och Ewald Alder

Motparter: Sabina Orłowska och Czesław Orłowski

Tolkningsfråga

Ska artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (1) och artikel 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att vissa rättegångshandlingar som riktar sig till parter som har hemvist eller som stadigvarande vistas i en annan medlemsstat får läggas till akten i målet, med den följden att dessa handlingar anses delgivna, när denna part inte har angett en person som har fullmakt att ta emot rättegångshandlingar i partens namn och som har hemvist i den medlemsstat i vilken rättegången hålls?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 (EUT L 324, s. 79).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/30

Överklagande ingett den 28 juni 2011 av Alder Capital Ltd av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 13 april 2011 i mål T-209/09, Alder Capital Ltd mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) och Gimv Nederland BV

(Mål C-328/11)

2011/C 269/58

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Alder Capital Ltd (ombud: A. von Mühlendahl och H. Hartwig, rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) och Gimv Nederland BV

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som tribunalen meddelade den 13 april 2011 i mål T-209/09 och ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 20 februari 2009 i ärende R 486/2008-2, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån och intervenienten att bära rättegångskostnaderna för förfarandena vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, tribunalen och denna domstol.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan om upphävande av den överklagade domen åberopar klaganden tre enskilda grunder.

Den grund som anförs i första hand avser att tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när den fann att överklagandenämnden hade en rättslig skyldighet att pröva den ansökan om ogiltighetsförklaring som motparten hade framfört vid harmoniseringsbyråns annuleringsenhet. Klaganden hävdar att överklagandenämndens prövning enbart skulle ha omfattat föremålet för klagandens talan.

I andra hand anförs följande grunder:

—

Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när den fann att klagandens argument inte kunde godtas på grund av att det saknade relevans. Dessa argument avsåg att intervenienten åsidosatte såväl tillstånd och regelverk för finansiella tjänster som lagar och regelverk för bekämpning av pengatvätt, när den erbjöd de tjänster för vilka dess varumärke Halder användes i Tyskland (åsidosättande av artikel 56.2 och 56.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken, jämförd med artikel 15 i förordningen om gemenskapsvarumärken).

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig rättstillämpning när den fann att risk för förväxling förelåg, trots att uppmärksamheten hos omsättningskretsen var ”mycket hög” (åsidosättande av artikel 8.1 b i förordningen om gemenskapsvarumärken).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/31

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van Cassatie (Belgien) den 30 juni 2011 — ProRail mot Xpedys NV m. fl.

(Mål C-332/11)

2011/C 269/59

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van Cassatie (Belgien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: ProRail

Motpart: Xpedys NV, Kugelfischer GmbH, DB Schenker Rail Nederland NV och Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen NV

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 1 och 17 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 (1) av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, med beaktande av bland annat unionslagstiftningen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område och den princip som kommer till uttryck i artikel 33.1 i (rådets förordning (EG) nr 44/2001 (2) av den 22 december 2000 om domstols behörighet på privaträttens område) med innebörden att en dom som har meddelats i en medlemsstat ska erkännas i de andra medlemsstaterna utan att något särskilt förfarande behöver anlitas tolkas så, att den domstol som har förordnat om en sakkunnigundersökning, där uppdraget dels ska genomföras i den medlemsstat där domstolen är belägen, men även i en annan medlemsstat, vid direkt bevisupptagning i den andra medlemsstaten endast och uteslutande ska tillämpa den metod som anges i artikel 17 i förordning (nr 1206/2001) eller ska ovannämnda bestämmelser tolkas så att den av domstolen i den förstnämnda medlemsstaten utpekade sakkunnige kan tilldelas uppdraget att genomföra en undersökning, vilken delvis ska genomföras i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, även utanför tillämpningsområdet för bestämmelserna i förordning nr 1206/2001?

(1) EGT L 174, s. 1.

(2) EGT L 12, s. 1.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/31

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hof van Cassatie (Belgien) den 30 juni 2011 — Koninklijke Federatie van Belgische Transporteurs en Logistiek Dienstverleners (Febetra) mot Belgische Staat

(Mål C-333/11)

2011/C 269/60

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van Cassatie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Koninklijke Federatie van Belgische Transporteurs en Logistiek Dienstverleners (Febetra)

Motpart: Belgische Staat

Tolkningsfrågor

Ska artikel 37 i TIR-konventionen och artikel 454.3 andra stycket i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (1) av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen tolkas så att den medlemsstat där överträdelsen eller oegentligheten upptäcktes, om behörig myndighet inte har fastställt var överträdelsen eller oegentligheten har begåtts eller i tid har försetts med bevis om motsatsen av den garanterande sammanslutningen, också ska anses vara den medlemsstat där överträdelsen eller oegentligheten har begåtts, även om det utifrån platsen för uppvisandet av TIR-carneten för kontroll och förseglingen av lasten utan närmare efterforskningar kan härledas via vilken medlemsstat vid gemenskapens yttre gräns som varorna olagligen fördes in till gemenskapen?

Om denna fråga besvaras nekande, ska samma artiklar jämte artiklarna 6.1 och 7.1 i rådets direktiv 92/12/EEG (2) av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, tolkas så att den medlemsstat vid gemenskapens yttre gräns där varorna olagligen infördes även är behörig att uppbära punktskatt när varorna därefter fraktades till en annan medlemsstat, där de upptäcktes, beslagtogs och förverkades?

(1) EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1.

(2) EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/31

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sø- og Handelsretten (Danmark) den 1 juli 2011 — HK Danmark (ombud för Jette Ring) mot Dansk alenennyttigt Boligselskab DAB

(Mål C-335/11)

2011/C 269/61

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Sø- og Handelsretten (Danmark)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: HK Danmark (ombud för Jette Ring)

Svarande: Dansk alenennyttigt Boligselskab DAB

Tolkningsfrågor

Fråga 1

Omfattas alla personer som på grund av fysiska, mentala eller psykiska skador inte eller endast i begränsad omfattning kan utföra sitt arbete under en period som uppfyller kravets på periodens längd i punkt 45 i domstolens dom i mål C-13/05 (Navas) (1) av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

b)	Kan ett tillstånd som har orsakats av en av läkare diagnosticerad obotlig sjukdom omfattas av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

c)	Kan ett tillstånd som har orsakats av en av läkare diagnosticerad övergående sjukdom omfattas av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

Fråga 2

Ska en bestående funktionsnedsättning som inte medför behov av särskilda hjälpmedel eller liknande och som endast eller huvudsakligen består i att den berörda personen inte kan arbeta på heltid anses som ett funktionshinder i den mening detta uttryck används i rådets direktiv 2000/78/EG (2)?

Fråga 3

Är nedsatt arbetstid en av de åtgärder som omfattas av artikel 5 i rådets direktiv 2000/78/EG?

Fråga 4

Utgör rådets direktiv 2000/78/EG hinder för att tillämpa en bestämmelse i nationell rätt i vilken det föreskrivs att en arbetsgivare har rätt att säga upp en medarbetare med ett förkortat varsel, när medarbetaren har uppburit lön under sjukdom i sammanlagt 120 dagar inom tolv på varandra följande månader i förhållande till en medarbetare som ska anses som funktionshindrad i den mening som avses i direktivet, när

a)	frånvaron orsakats av funktionshindret? eller

b)	frånvaron beror på att arbetsgivaren inte har vidtagit de åtgärder som med hänsyn till det konkreta fallet är rimliga för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att kunna fortsätta att arbeta?

(1) Dom av den 11 juli 2006, REG 2006, s. I-6467.

(2) EGT L 303, s. 16.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/32

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour d'appel de Lyon (Frankrike) den 1 juli 2011 — Receveur principal des douanes de Roissy Sud, Receveur principal de la recette des douanes de Lyon Aéroport, Direction régionale des douanes et droits indirects de Lyon, Administration des douanes et droits indirects mot Société Rohm & Haas Electronic Materials CMP Europe GmbH, Rohm & Haas Europe s.à.r.l., Société Rohm & Haas Europe Trading APS-UK Branch

(Mål C-336/11)

2011/C 269/62

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d’appel de Lyon

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Receveur principal des douanes de Roissy Sud, Receveur principal de la recette des douanes de Lyon Aéroport, Direction régionale des douanes et droits indirects de Lyon, Administration des douanes et droits indirects

Motparter: Société Rohm & Haas Electronic Materials CMP Europe GmbH, Rohm & Haas Europe s.à.r.l., Société Rohm & Haas Europe Trading APS-UK Branch

Tolkningsfråga

Ska kombinerade nomenklaturen (i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, (1) i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1549/2006 den 17 oktober 2006 (2) och kommissionens förordning nr 1214/2007 av den 20 september 2007 (3)) tolkas så att poleringskuddar avsedda för en verktygsmaskin för polering av halvledarmaterial — vilken i sig omfattas av tulltaxenummer 8460 — vilka har importerats separat från maskinen och kan beskrivas som brickor som är perforerade i mitten och består av ett hårt lager av polyuretan, ett lager av polyuretanskum, ett lager lim och en skyddsfilm av plastmaterial, som varken innehåller någon metalldel eller något slipmedel och som används för polering av ”wafers” tillsammans med en poleringsvätska och som måste bytas ut med en viss frekvens beroende på nötningsgraden, ska omfattas av tulltaxenummer 8466 91 15 i egenskap av delar eller tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner som klassificeras under 8456–8465, eller ska de klassificeras efter det ingående materialet, det vill säga enligt tulltaxenummer 3939 90 10, i egenskap av platta självhäftande produkter av plastmaterial?

(1) EGT L 256, s. 1.

(2) EUT L 301, s. 1.

(3) EUT L 286, s. 1.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/32

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sø- og Handelsretten (Danmark) den 1 juli 2011 — HK Danmark (ombud för Lone Skouboe Werge) mot Pro Display A/S i konkurs

(Mål C-337/11)

2011/C 269/63

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Sø- og Handelsretten (Danmark)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: HK Danmark (ombud för Lone Skouboe Werge)

Svarande: Pro Display A/S i konkurs

Tolkningsfrågor

Fråga 1

Omfattas alla personer som på grund av fysiska, mentala eller psykiska skador inte eller endast i begränsad omfattning kan utföra sitt arbete under en period som uppfyller kravets på periodens längd i punkt 45 i domstolens dom i mål C-13/05 (Navas) av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

b)	Kan ett tillstånd som har orsakats av en av läkare diagnosticerad obotlig sjukdom omfattas av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

c)	Kan ett tillstånd som har orsakats av en av läkare diagnosticerad övergående sjukdom omfattas av begreppet funktionshinder i den mening som avses i direktivet?

Fråga 2

Fråga 3

Är nedsatt arbetstid en av de åtgärder som omfattas av artikel 5 i rådets direktiv 2000/78/EG?

Fråga 4

a)	frånvaron orsakats av funktionshindret? eller

b)	frånvaron beror på att arbetsgivaren inte har vidtagit de åtgärder som med hänsyn till det konkreta fallet är rimliga för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att kunna fortsätta att arbeta?

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/36

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 8 juli 2011 — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ansvarsområde trafik och infrastruktur mot Lapplands miljöskyddsförening och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ansvarsområde miljö och naturresurser

(Mål C-358/11)

2011/C 269/76

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ansvarsområde trafik och infrastruktur

Övriga parter: Lapplands miljöskyddsförening och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ansvarsområde miljö och naturresurser

Tolkningsfrågor

Kan man av den omständigheten att ett avfall har klassats som farligt avfall direkt dra den slutsatsen att användning av ämnet eller varan förorsakar sådana allmänt negativa följder för miljön och människors hälsa som avses i artikel 6.1 d i avfallsdirektivet 2008/98/EG (1)? Kan även farligt avfall upphöra att vara avfall om villkoren i artikel 6.1 i nämnda direktiv uppfylls?

Ska man vid tolkning av avfallsbegreppet, särskilt när det gäller att avgöra om någon är skyldig att förstöra ämnet eller varan, ge betydelse åt att återanvändning av varan under vissa förutsättningar är tillåten enligt den i artikel 67 i Reach-förordningen nämnda bilaga XVII? Om så är fallet, vilken betydelse ska detta anses ha?

Har kraven för tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning genom artikel 67 i Reach-förordningen harmoniserats på ett sådant sätt som avses i artikel 128.2 i samma förordning så att användning av framställningar eller varor som avses i bilaga XVII kan hindras med hänvisning till nationella miljöskyddsbestämmelser endast förutsatt att kommissionen har offentliggjort begränsningarna i den förteckning som avses i artikel 67.3 i Reach-förordningen?

4.	Ska förteckningen över tillåtna användningsändamål för CCA-behandlat virke i punkt 19.4 b i bilaga XVII till Reach-förordningen uppfattas som en uttömmande förteckning över möjliga användningsändamål?

Kan det nu aktuella användningsändamålet, nämligen att virket används som underlag och rullar i en träbelagd stig, jämställas med de användningsändamål som anförs i nyss nämnda förteckning, så att man med stöd av punkt 19.4 b i bilaga XVII till Reach-förordningen kan tillåta att virket används för detta ändamål, om övriga behövliga förutsättningar finns?

6.	Vilka omständigheter ska beaktas vid bedömningen av risken för upprepad hudkontakt enligt punkt 19.4 b i bilaga XVII i Reach-förordningen?

7.	Avser man med ordet ”risk” i nämnda punkt 6 att upprepad hudkontakt i teorin är möjlig eller att sådan i viss mån är sannolik?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, s. 3).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, s. 1).

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/37

Begäran om förhandsavgörande framställd av Elegktiko Sinedrio (revisionsrätten) (Grekland) den 7 juli 2011 — Revisionsrättens kontrolltjänsteman vid kultur- och turistministeriet mot kultur- och turistministeriets revisionsavdelning och Konstantinos Antonopoulos

(Mål C-363/11)

2011/C 269/77

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Elegktiko Sinedrio (revisionsrätten) (Grekland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Revisionsrättens kontrolltjänsteman vid kultur- och turistministeriet

Motpart: Kultur- och turistministeriets revisionsavdelning och Konstantinos Antonopoulos

Tolkningsfrågor

Utgör en bestämmelse om att lön till anställda ska utbetalas, eller inte utbetalas, för en period då de har varit lediga för facklig verksamhet ett arbetsvillkor eller anställningsvillkor enligt unionsrätten och, närmare bestämt, utgör en bestämmelse i vilken det föreskrivs att tidsbegränsat anställda inom den offentliga sektorn som inte innehar en ordinarie tjänst och som innehar en ledande post i en facklig organisation, ett arbetsvillkor enligt artikel 137.1 b EG eller ett anställningsvillkor enligt klausul 4.1 i ramavtalet (rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP), eller rör denna fråga områdena löneförhållanden eller föreningsrätt, vilka inte omfattas av unionsrätten?

Om den första frågan ska besvaras jakande: Är tillsvidareanställda inom den offentliga sektorn som är privaträttsligt anställda, innehar en ordinarie lagstadgad tjänst och utför samma arbete som tidsbegränsat anställda som är privaträttsligt anställda och inte innehar en ordinarie tjänst, ”jämförbara”, i den mening som avses i klausulerna 3.2 och 4.1 i ramavtalet, med den sistnämnda typen av anställda, eller är den omständigheten att det i den grekiska konstitutionen (artikel 103) och dess genomförandelagar föreskrivs särskilda bestämmelser för denna kategori (vad gäller villkor för anställning och särskilda garantier i enlighet med artikel 103.3 i konstitutionen) tillräcklig för att de inte ska anses jämförbara och således inte kan liknas vid tidsbegränsat anställda som är privaträttsligt anställda och inte innehar en ordinarie tjänst.

Om de båda föregående frågorna ska besvaras jakande:

När det följer av nationella bestämmelser att tillsvidareanställda inom den offentliga sektorn, vilka innehar en ordinarie tjänst och vilka innehar en ledande post i en facklig organisation på andra nivån, medges ledighet (upp till nio dagar per månad) för facklig verksamhet, medan anställda som är fackligt anslutna på samma sätt och arbetar för samma offentliga organ men är tidsbegränsat anställda och inte innehar en ordinarie tjänst visserligen har rätt till lika mycket ledighet för facklig verksamhet men inte till betald sådan ledighet, innebär då en sådan skillnad i behandling att det är fråga om en mindre fördelaktig behandling av den sistnämnda kategorin anställda, i den mening som avses i klausul 4.1 i ramavtalet?

Kan den omständigheten att arbetsförhållandet för den sistnämnda kategorin anställda är tidsbegränsat och den omständigheten att tjänsteföreskrifterna för de olika kategorierna skiljer sig åt (vad gäller villkor för anställning, karriärutveckling och uppsägning) utgöra objektiva grunder för sådan skillnad i behandling?

Innebär den omtvistade skillnaden i behandling mellan å ena sidan fackligt anslutna som är tillsvidareanställda inom den offentliga sektorn och innehar en ordinarie tjänst och å andra sidan sådana som är fackligt anslutna på samma sätt och arbetar för samma offentliga organ men är tidsbegränsat anställda och inte innehar en ordinarie tjänst, ett åsidosättande av icke diskrimineringsprincipen vid utövandet av fackliga rättigheter, i den mening som avses i artiklarna 12, 20, 21 och 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eller kan en sådan skillnad i behandling vara motiverad av att de olika kategorierna omfattas av olika tjänsteföreskrifter?

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/38

Överklagande ingett den 21 juni 2011 av Longevity Health Products, Inc. av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 15 april 2011 i mål T-95/11, Longevity Health Products mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-378/11)

2011/C 269/79

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Longevity Health Products, Inc. (ombud: J. Korab, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ta upp överklagandet från bolaget Longevity Health Products, Inc. Till sakprövning,

—	upphäva tribunalens beslut av den 15 april 2011 i mål T-95/11, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden hävdar att det överklagade beslutet ska upphävas på följande grunder:

—	Tribunalens angivna skäl är bristfälliga.

—	Tribunalen beaktade inte de argument som anfördes av varumärkesinnehavaren.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/40

Tribunalens dom av den 14 juli 2011 — Freistaat Sachsen mot kommissionen

(Mål T-357/02 RENV) (1)

(Statligt stöd - Stöd som beviljats av myndigheterna i delstaten Sachsen - Stöd avseende rådgivning till företag, deltagande i mässor och utställningar, samarbete och formgivning - Beslut i vilket stödordningen förklaras vara till viss del förenlig och till viss del oförenlig med den gemensamma marknaden - Stödordning till förmån för små och medelstora företag - Kommissionens underlåtenhet att använda sitt utrymme för skönsmässig bedömning - Motiveringsskyldighet)

2011/C 269/86

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Freistaat Sachsen (Tyskland) (ombud: advokaten T. Lübbig)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Gross, V. Kreuschitz och T. Maxian Rusche)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av artikel 2 andra stycket samt artiklarna 3 och 4 i kommissionen beslut 2003/226/EG av den 24 september 2002 om ett planerat stödprogram i Tyskland, ”Riktlinjer för stöd till små och medelstora företag — Förbättring av företagens resultat i Sachsen” — Delprogram 1 (Rådgivning till företag), 4 (Deltagande i mässor (och utställningar)), 5 (Samarbete) och 7 (Stöd till formgivning) (EUT L 91, 2003, s. 13).

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Freistaat Sachsen (Tyskland) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader, såväl vid tribunalen som vid domstolen.

(1) EUT C 31, av den 8.2.2003.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/40

Tribunalens dom av den 14 juli 2011 — Arkema France SA mot Europeiska kommissionen

(Mål T-189/06) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Väteperoxid och perborat - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Frågan huruvida bolaget kan hållas ansvarigt för överträdelsen - Motiveringsskyldighet - Likabehandling - Principen om en god förvaltning - Böter - Meddelande om samarbete)

2011/C 269/87

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Arkema France SA (Colombes, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaterna A. Winckler, S. Sorinas Jimeno och P. Geffriaud, därefter advokaterna S. Sorinas Jimeno och E. Jégou)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Arbault och O. Beynet, därefter V. Bottka, P.J. Van Nuffel och B. Gencarelli)

Saken

I första hand yrkande om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 1766 slutlig av den 3 maj 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.620 — Väteperoxid och perborat), såvitt avser sökanden, samt i andra hand yrkande om att beslutet ska ogiltigförklaras i den del sökanden påfördes böter eller att böterna ska sättas ned.

Domslut

1.	Överklagandet avslås.

2.	Arkema France SA förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 212, 2.9.2006.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/40

Tribunalens dom av den 14 juli 2011 — Total och Elf Aquitaine mot kommissionen

(Mål T-190/06) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Väteperoxid och perborat - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Ansvar för överträdelsen - Rätten till försvar - Oskuldspresumtion - Motiveringsskyldighet - Likabehandling - Principen att straff och påföljder ska vara individuella - Legalitetsprincipen - Principen om god förvaltningssed - Rättssäkerhet - Maktmissbruk - Böter)

2011/C 269/88

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Total SA (Courbevoie, Frankrike) och Elf Aquitaine SA (Courbevoie) (ombud: advokaterna É. Morgan de Rivery, A. Noël-Baron och E. Lagathu)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis F. Arbault och O. Beynet, därefter V. Bottka, P. J. Van Nuffel och B. Gencarelli)

Saken

I första hand begäran om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2006) 1766 slutlig av den 3 maj 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende nr COMP/F/38.620 — Väteperoxid och perborat) och i andra hand begäran om ändring av artikel 2 i i det ovannämnda beslutet.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Total SA och Elf Aquitaine SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 212, 2.9.2006.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/41

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Shell Petroleum m.fl. mot kommissionen

(Mål T-38/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och styrenbutadiengummi som framställs genom polymerisation och emulsion - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Ansvar för överträdelsen Böter - Överträdelsens allvar - Försvårande omständigheter)

2011/C 269/89

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Shell Petroleum NV (Haag, Nederländerna), Shell Nederland BV (Haag) och Shell Nederland Chemie BV (Rotterdam, Nederländerna) (ombud: inledningsvis advokaterna T. Snoep och J. Brockhoff, därefter T. Snoep och advokaten S. Chamalaun)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis M. Kellerbauer, V. Bottka och J. Samnadda, därefter M. Kellerbauer och V. Bottka)

Saken

Ansökan om i första hand ogiltigförklaring, såvitt avser Shell Petroleum NV och Shell Nederland BV, av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006 om ett förfarande för tillämpning av artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och styrenbutadiengummi som framställs genom polymerisation och emulsion) och i andra hand upphävande eller nedsättning av de böter som Shell Petroleum, Shell Nederland och Shell Nederland Chemie BV ålagts.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Shell Petroleum NV, Shell Nederland BV et Shell Nederland Chemie BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 82, 14.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/41

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — ENI mot kommissionen

(Mål T-39/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Ansvar för överträdelsen - Böter - överträdelsens allvar - Försvårande omständigheter)

2011/C 269/90

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: ENI SpA (Rom, Italien) (ombud: advokaterna G.M. Roberti och I. Perego)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci, G. Conte och V. Bottka)

Saken

Talan om ogiltigförklaring, såvitt avser ENI SpA, av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi), eller, i andra hand, om ogiltigförklaring eller nedsättning av de böter ENI ålagts.

Domslut

Artikel 2 c i kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi) ogiltigförklaras i den mån det fastställs däri att ENI SpA åläggs att betala böter till ett belopp av 272,25 miljoner euro.

2.	Det bötesbelopp som ENI ålagts att betala fastställs till 181,5 miljoner euro.

3.	Talan ogillas i övrigt.

4.	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 82, 14.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/42

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Dow Chemical m.fl. mot kommissionen

(Mål T-42/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut vari en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Ansvar för överträdelsen - Böter - Överträdelsens allvar och varaktighet - Försvårande omständigheter)

2011/C 269/91

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: The Dow Chemical Company (Midland, Michigan, Förenta staterna), Dow Deutschland Inc. (Schwalbach, Tyskland), Dow Deutschland Anlagengesellschaft mbH (Schwalbach) och Dow Europe GmbH (Horgen, Schweiz) (ombud: inledningsvis advokaterna D. Schroeder, P. Matthey och T. Graf, därefter D. Schroeder och T. Graf)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis M. Kellerbauer, V. Bottka och J. Samnadda, därefter M. Kellerbauer, V. Bottka och V. Di Bucci)

Saken

Ogiltigförklaring, vad gäller The Dow Chemical Company, av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutligt av den 29 november 2006 angående ett förfarande om tillämpning av artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi), eller ogiltigförklaring, vad gäller Dow Deutschland Inc., av artikel 1 i detta beslut eller nedsättning, vad gäller samtliga sökande, av de böter som dessa har ålagts.

Domslut

Artikel 1 b i kommissionens beslut K(2006) 5700 slutligt av den 29 november 2006 angående ett förfarande om tillämpning av artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi) ogiltigförklaras i den del det avser Dow Deutschland Inc.:s deltagande i den ifrågavarande överträdelsen mellan den 1 juli 1996 och den 27 november 2001 i stället för mellan den 2 september 1996 och den 27 november 2001.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	The Dow Chemical Company, Dow Deutschland Inc., Dow Deutschland Anlagengesellschaft mbH och Dow Europe GmbH ska bära sina rättegångskostnader och ersätta nio tiondelar av kommissionens rättegångskostnader.

4.	Kommissionen ska bära en tiondel av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 82, 14.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/42

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Kaučuk mot kommissionen

(Mål T-44/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut vari en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Deltagande i ett konkurrensbegränsande samarbete - Ansvar för överträdelsen - Böter - Överträdelsens allvar och varaktighet - Förmildrande omständigheter)

2011/C 269/92

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Kaučuk a.s. (Kralupy nad Vltavou, Republiken Tjeckien) (ombud: inledningsvis företrätt av M. Powell och K. Kuik, solicitors, därefter av Powell)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis företrädd av M. Kellerbauer, V. Bottka och O. Weber, därefter av Kellerbauer, Bottka och V. Di Bucci)

Saken

Talan om ogiltigförklaring, såvitt avser Kaučuk a.s., av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och styrenbutadiengummi tillverkad genom emulsion-polymerisation), eller, i andra hand, om ogiltigförklaring eller nedsättning av de böter Kaučuk ålagts.

Domslut

1.	Kommissionens beslut K(2006) 5700 av den 29 november 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — BR/ESBR) ogiltigförklaras i den mån det avser Kaučuk a.s.

2.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 82, 14.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/42

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Unipetrol mot kommissionen

(Mål T-45/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut vari en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Deltagande i ett konkurrensbegränsande samarbete - Ansvar för överträdelsen - Böter)

2011/C 269/93

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Unipetrol a.s. (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaterna J. Matějček och I. Janda)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis M. Kellerbauer, V. Bottka och O. Weber, därefter M. Kellerbauer, V. Bottka et V. Di Bucci)

Saken

Talan om ogiltigförklaring, såvitt avser Unipetrol a.s., av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — BR/ESBR — butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi), eller, i andra hand, om att tribunalen ska utöva sin fulla prövningsrätt

Domslut

1.	Kommissionens beslut K(2006) 5700 av den 29 november 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — BR/ESBR) ogiltigförklaras i den mån det avser Unipetrol a.s.

2.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 82, 14.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/43

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Trade-Stolmil mot kommissionen

(Mål T-53/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut vari en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Deltagande i ett konkurrensbegränsande samarbete - Ansvar för överträdelsen - Böter - Överträdelsens allvar och varaktighet - Förmildrande omständigheter)

2011/C 269/94

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Trade-Stolmil sp. z o.o. (Łódź, Pologne) (ombud: F. Carlin, barrister, och E. Batchelor, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis X. Lewis och V. Bottka, därefter V. Bottka och V. Di Bucci,.)

Saken

Talan om ogiltigförklaring, såvitt avser Trade-Stomil sp. z o.o., av kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — BR/ESBR– Butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi), eller, i andra hand, om ogiltigförklaring eller nedsättning av de böter Trade-Stomil ålagts.

Domslut

1.	Kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006, om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F/38.638 — BR/ESBR) ogiltigförklaras såvitt avser Trade-Stomil sp. z o.o.

2.	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 95, 28.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/43

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Polimeri Europa mot kommissionen

(Mål T-59/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Ansvaret för överträdelsen - En enda överträdelse - Bevis för att konkurrensbegränsande samverkan förekommit - Böter - Överträdelsens allvar och varaktighet - Försvårande omständigheter)

2011/C 269/95

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Polimeri Europa SpA (Brindisi, Italien) (ombud: advokaterna M. Siragusa och F. Moretti)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci, G Conte och V. Bottka)

Saken

Talan om i första hand ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 29 november 2006 K(2006) 5700 slutlig om ett förfarande för tillämpning av artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi) och i andra hand upphävande eller nedsättning av de böter som Polimeri Europa SpA ålagts.

Domslut

Artikel 2 c i kommissionens beslut K(2006) 5700 slutlig av den 29 november 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/F/38.638 — Butadiengummi och emulsionspolymeriserat styren-butadiengummi) ogiltigförklaras i den del det bötesbelopp som Polimeri Europa SpA åläggs att betala där fastställs till 272,25 miljoner euro.

2.	Det bötesbelopp som Polimeri Europa SpA åläggs att betala fastställs till 181,5 miljoner euro.

3.	Talan ogillas i övrigt.

4.	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 95, 28.4.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/44

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Schindler Holding m.fl. mot kommissionen

(Mål T-138/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för installation och service av hissar och rulltrappor - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Manipulering av anbudsinfordran - Uppdelning av marknader - Fastställande av priser)

2011/C 269/96

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Schindler Holding Ltd (Hergiswil, Schweiz), Schindler Management AG (Ebikon, Schweiz), Schindler SA (Bryssel, Belgien), Schindler Deutschland Holding GmbH (Berlin, Tyskland), Schindler Sàrl (Luxemburg, Luxemburg), och Schindler Liften BV (Haag, Nederländerna) (ombud: advokaterna R. Bechtold, W. Bosch, U. Soltész och S. Hirsbrunner)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Mojzesowicz och R. Sauer)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska unionens råd (ombud: M. Simm och G. Kimberley)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2007) 512 slutlig av den 21 februari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) (Ärende COMP/E-1/38.823 — Hissar och rulltrappor), eller, i andra hand, om nedsättning av de böter sökandena ålagts.

Domslut

1.	Det finns inte längre anledning att döma i saken såvitt talan väckts av Schindler Management AG.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Schindler Holding Ltd, Schindler SA, Schindler Deutschland Holding GmbH, Schindler Sàrl och Schindler Liften BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

4.	Schindler Management ska bära sina rättegångskostnader.

5.	Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 155, 7.7.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/44

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — General Technic-Otis m.fl. mot kommissionen

(Målen T-141/07, T-142/07, T-145/07 och T-146/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för installation och underhåll av hissar och rulltrappor - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Manipulering av anbudsinfordran - Uppdelning av marknader - Fastställande av priser)

2011/C 269/97

Rättegångsspråk: franska och engelska

Parter

Sökanden: General Technic-Otis Sàrl (Howald, Luxemburg) (ombud: inledningsvis M. Nosbusch, därefter A. Winckler, advokater, och J. Temple Lang, solicitor) (mål T-141/07), General Technic Sàrl (Howald) (ombud: M. Nosbusch) (mål T-142/07), Otis SA (Dilbeek, Belgien), Otis GmbH & Co. OHG (Berlin, Tyskland), Otis BV (Amersfoort, Nederländerna) och Otis Elevator Company (Farmington, Connecticut, Förenta staterna) (ombud: A. Winckler och J. Temple Lang) (mål T-145/07), och United Technologies Corporation (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: A. Winckler och J. Temple Lang) (mål T-146/07)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: målen T-141/07 och T-142/07, A. Bouquet, R. Sauer, biträdda av advokaten A. Condomines, och målen T-145/07 och T-146/07, A. Bouquet, R. Sauer och J. Bourke, biträdda av A. Condomines)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2007) 512 slutligt av den 21 februari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) (ärende COMP/E-1/38.823 — Hissar och rulltrappor). I andra hand har yrkats nedsättning av de böter som påförts sökandena.

Domslut

1.	Målen T-141/07, T-142/07, T-145/07 och T-146/07 förenas vad gäller förevarande dom.

2.	Talan ogillas.

3.	I mål T-141/07 ska General Technic-Otis Sàrl ersätta rättegångskostnaderna.

4.	I mål T-142/07 ska General Technic Sàrl ersätta rättegångskostnaderna.

5.	I mål T-145/07 ska Otis SA, Otis GmbH & Co. OHG, Otis BV och Otis Elevator Company ersätta rättegångskostnaderna.

6.	I mål T-146/07 ska United Technologies Corporation ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 140, 23.6.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/45

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — ThyssenKrupp Liften Ascenseurs m.fl. mot kommissionen

(Målen T-144/07, T-147/07, T-148/07, T-149/07, T-150/07 och T-154/07) (1)

2011/C 269/98

Rättegångsspråk: nederländska och tyska

Parter

Sökanden: ThyssenKrupp Liften Ascenseurs NV (Bryssel, Belgien) (ombud: inledningsvis V. Turner och D. Mes, därefter O.W. Brouwer och J. Blockx, advokater) (mål T-144/07), ThyssenKrupp Aufzüge GmbH (Neuhausen auf den Fildern, Tyskland) (ombud: inledningsvis U. Itzen och K. Blau-Hansen, därefter U. Itzen, K. Blau-Hansen och S. Thomas, och slutligen K. Blau-Hansen och S. Thomas, advokater) (mål T-147/07), ThyssenKrupp Fahrtreppen GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: inledningsvis U. Itzen och K. Blau-Hansen, därefter U. Itzen, K. Blau-Hansen och S. Thomas, och slutligen K. Blau-Hansen och S. Thomas, advokater) (mål T-147/07), ThyssenKrupp Ascenseurs Luxembourg Sàrl (Howald, Luxemburg) (ombud: K. Beckmann, S. Dethof och U. Itzen, advokater) (mål T-148/07), ThyssenKrupp Elevator AG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: T. Klose och J. Ziebarth, advokater) (mål T-149/07), ThyssenKrupp AG (Duisburg, Tyskland) (ombud: inledningsvis M. Klusmann och S. Thomas, advokater, därefter M. Klusmann) (mål T-150/07), ThyssenKrupp Liften BV (Krimpen aan den IJssel, Nederländerna) (ombud: O.W. Brouwer och A. Stoffer, advokater) (mål T-154/07)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: i målen T-144/07 och T-154/07, A. Bouquet och R. Sauer, biträdda av advokaterna F. Wijckmans och F. Tuytschaever, i målen T-147/07 och T-148/07, inledningsvis R. Sauer och O. Weber, därefter R. Sauer och K. Mojzesowicz, och i målen T-149/07 och T-150/07, R. Sauer och K. Mojzesowicz)

Saken

Domslut

1.	Målen T-144/07, T-147/07, T-148/07, T-149/07, T-150/07 och T-154/07 förenas vad gäller förevarande dom.

2.	Artikel 2.1 fjärde strecksatsen, 2.2 fjärde strecksatsen, 2.3 fjärde strecksatsen, och 2.4 fjärde strecksatsen i kommissionens beslut K(2007) 512 slutligt av den 21 februari 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 (EG) (ärende COMP/E 1/38.823 — Hissar och rulltrappor) ogiltigförklaras.

3.	I målen T-144/07, T-149/07 och T-150/07 fastställs det bötesbelopp som ThyssenKrupp Liften Ascenseurs NV, ThyssenKrupp Elevator AG och ThyssenKrupp AG har ålagts i artikel 2.1 fjärde strecksatsen i beslut K(2007) 512 för överträdelsen i Belgien till 45 738 000 euro.

4.	I målen T-147/07, T-149/07 och T-150/07 fastställs det bötesbelopp som ThyssenKrupp Aufzüge GmbH, ThyssenKrupp Fahrtreppen GmbH, ThyssenKrupp Elevator och ThyssenKrupp har ålagts i artikel 2.2 fjärde strecksatsen i beslut K(2007) 512 för överträdelsen i Tyskland till 249 480 000 euro.

5.	I målen T-148/07, T-149/07 och T-150/07 fastställs det bötesbelopp som ThyssenKrupp Ascenseurs Luxembourg Sàrl, ThyssenKrupp Elevator och ThyssenKrupp har ålagts i artikel 2.3 fjärde strecksatsen i beslut K(2007) 512 för överträdelsen i Luxemburg till 8 910 000 euro.

6.	I målen T-150/07, T-154/07 fastställs det bötesbelopp som ThyssenKrupp Liften BV och ThyssenKrupp har ålagts i artikel 2.4 fjärde strecksatsen i beslut K(2007) 512 för överträdelsen i Nederländerna till 15 651 900 euro.

7.	Talan ogillas i övrigt.

8.	I varje mål ska sökandena bära tre fjärdedelar av sina rättegångskostnader och ersätta tre fjärdedelar av Europeiska kommissionens rättegångskostnader. Kommissionen ska bära en fjärdedel av sina rättegångskostnader och ersätta en fjärdedel av sökandenas rättegångskostnader.

(1) EUT C 155, 7.7.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/45

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Kone m.fl. mot kommissionen

(Mål T-151/07) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Marknaden för installation och underhåll av hissar och rulltrappor - Beslut i vilket överträdelse av artikel 81 EG konstateras - Manipulering av anbudsinfordran - Uppdelning av marknaden - Fastställande av priser)

2011/C 269/99

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Kone Oyj (Helsingfors, Finland), Kone GmbH (Hannover, Tyskland) och Kone BV (Voorburg, Nederländerna) (ombud: T. Vinje, solicitor, advokaterna D. Paemen, J. Schindler, B. Nijs, A. Tomtis, J. Flynn, QC, och D. Scannell, barrister)

Svarande:Europeiska kommissionen (ombud: É. Gippini Fournier och R. Sauer)

Saken

Ogiltigförklaring av beslut K(2007) 512 slutlig av den 21 februari 2007 om ett förfarande för tillämpningen av artikel 81 (EG) (ärende COMP/E-1/38.823 — PO/Hissar och rulltrappor) (ärende COMP/E-1/38.823 — Hissar och rulltrappor), eller, i andra hand, nedsättning av de böter som ålagts sökandena.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Kone Oyj, Kone GmbH och Kone BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 155, 7.7.2007.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/46

Tribunalens dom av den 15 juli 2011 — Zino Davidoff mot harmoniseringsbyrån — Kleinakis kai SIA (GOOD LIFE)

(Mål T-108/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket GOOD LIFE - Äldre nationellt ordmärke GOOD LIFE - Verkligt bruk av det äldre varumärket - Omsorgsplikt - Artikel 74.1 i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 76.1 i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 269/100

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Zino Davidoff SA (Fribourg (Schweiz)) (ombud: advokaterna H. Kunz-Hallstein och R. Kunz-Hallstein)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: R. Pethke och J. Laporta Insa)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: I. Kleinakis kai SIA OE, Aten (Grekland), företrätt av advokaten K. Siotou

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 30 november 2007 (ärende R 298/2007-2) om ett invändningsförfarande mellan I. Kleinakis kai SIA OE och Zino Davidoff SA

Domslut

1.	Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 30 november 2007 (ärende R 298/2007-2) ogiltigförklaras.

2.	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Zino Davidoff SA:s rättegångskostnader.

3.	I. Kleinakis kai SIA OE ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 116, 9.5.2008.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/46

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Grekland mot kommissionen

(Mål T-81/09) (1)

(ERUF - Nedsättning av finansiellt stöd - Det operativa programmet ”Tillgänglighet och genomfartsleder” som omfattas av mål 1 (1994–1999) i Grekland - Kommissionens delegering av stöduppgifter till externa aktörer - Affärshemlighet - Finansiell korrigering - Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning - Domstolsprövning)

2011/C 269/101

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: inledningsvis M. Tassopoulou, biträdd av advokaterna C. Meïdanis och E. Lampadarios, därefter P. Mylonopoulos och K. Boskovits, biträdda av advokaten G. Michailopoulos)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Steiblytė och D. Triantafyllou)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 15 december 2008, K(2008) 8573, om nedsättning av det finansiella stöd på 30 104 470 euro och 47 cent från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som beviljades Grekland inom ramen för det operativa programmet ”Tillgänglighet och genomfartsleder” genom kommissionens beslut av den 16 december 1994, K(94) 3579, om beviljande av stöd från ERUF.

Domslut

Kommissionens beslut av den 15 december 2008, K(2008) 8573, om nedsättning av det finansiella stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som beviljades Grekland ogiltigförklaras i den mån som det däri föreskrivs en korrigering med 506 303 euro avseende projektet ”Isthmos — Galota” och en korrigering med 684 343 euro avseende projektet ”Carrefour de Polymylos (kontrakt 928)”.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Republiken Grekland ska bära sina rättegångskostnader och 80 procent av Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

4.	Kommissionen ska bära 20 procent av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 129, 6.6.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/47

Tribunalens dom av den 14 juli 2011 — Winzer Pharma mot harmoniseringsbyrån — Alcon (OFTAL CUSI)

(Mål T-160/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket OFTAL CUSI - Det äldre gemenskapsordmärket Ophtal - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 269/102

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Dr. Robert Winzer Pharma GmbH (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaten S. Schneller)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carrillo)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Alcon Inc. (Hünenberg, Schweiz) (ombud: advokaten M. Vidal-Quadras Trias de Bes)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 4 februari 2009 (ärende R 1471/2007-1) om ett invändningsförfarande mellan Dr. Robert Winzer Pharma GmbH och Alcon Inc.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Dr. Robert Winzer Pharma GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 167, 18.7.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/47

Tribunalens dom av den 15 juli 2011 — Ergo Versicherungsgruppe mot harmoniseringsbyrån — Société de développement et de recherche industrielle (ERGO)

(Mål T-220/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket ERGO - Tidigare gemenskapsordmärket URGO - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b I förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b I förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 269/103

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Ergo Versicherungsgruppe AG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna V. von Bomhard, A. W. Renck, T. Dolde, J. Pause)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: B. Schmidt)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Société de développement et de recherche industrielle (Chenôve, Frankrike) (ombud: advokaten K. Dröge)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 20 mars 2009 (ärende R 515/2008-4) om ett invändningsförfarande mellan Société de développement et de recherche industrielle och Ergo Versicherungsgruppe AG.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Ergo Versicherungsgruppe AG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 180 av den 1.8.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/47

Tribunalens dom av den 15 juli 2011 — Ergo Versicherungsgruppe mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-221/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket ERGO Group - Det äldre gemenskapsordmärket URGO - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 269/104

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Ergo Versicherungsgruppe AG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna V. von Bomhard, A. W. Renck, T. Dolde och J. Pause)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) (ombud: B. Schmidt)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Société de développement et de recherche industrielle (Chenôve, Frankrike) (ombud: advokaten K. Dröge)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 20 mars 2009 (ärende R 520/2008-4) om ett invändningsförfarande mellan Société de développement et de recherche industrielle och Ergo Versicherungsgruppe AG.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Ergo Versicherungsgruppe AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 180, 1.8.2009.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/48

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Evonik Industries mot harmoniseringsbyrån (purpurfärgad rektangel med en konvex sida)

(Mål T-499/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärke föreställande en purpurfärgad rektangel med en konvex sida - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2011/C 269/105

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Evonik Industries (Essen, Tyskland) (ombud: advokaten J. Albrecht)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: inledningsvis S. Stürmann, därefter S. Stürmann och G. Schneider, och därefter S. Stürmann och R. Manea)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 2 oktober 2009 (ärende R 491/2009-4) rörande en ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av en purpurfärgad rektangel med en konvex sida.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Evonik Industries AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 37, 13.2.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/48

Tribunalens dom av den 13 juli 2011 — Inter IKEA Systems mot harmoniseringsbyrån — Meteor Controls (GLÄNSA)

(Mål T-88/10) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket GLÄNSA - Det äldre gemenskapsordmärket GLANZ - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2011/C 269/106

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Inter IKEA Systems BV (Delft, Nederländerna) (ombud: advokaten J. Gulliksson)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: R. Pethke)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Meteor Controls International Ltd (Cookstown, Förenade kungariket)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 1 december 2009 (ärende R 529/2009-2), om ett invändningsförfarande mellan Meteor Controls International Ltd och Inter IKEA Systems BV.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Inter IKEA Systems BV ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 113, 1.5.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/48

Tribunalens dom av den 14 juli 2011 — ratiopharm mot harmoniseringsbyrån — Nycomed (ZUFAL)

(Mål T-222/10) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket ZUFAL - Tidigare gemenskapsordmärket ZURCAL - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Varuslagslikhet - Artikel 8.1 b I förordning (EG) nr 207/2009 - Begränsning av de varor som anges i ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke - Artikel 43.1 I förordning nr 207/2009)

2011/C 269/107

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: ratiopharm GmbH (Ulm, Tyskland) (ombud: advokaten S. Völker)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: B. Schmidt)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Nycomed GmbH (Konstanz, Tyskland) (ombud: advokaten A. Ferchland)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 12 mars 2010 (ärende R 874/2008-4) om ett invändningsförfarande mellan Nycomed GmbH och ratiopharm GmbH.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Ratiopharm GmbH förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 195 av den 17.7.2010.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/49

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 12 juli 2011 — Emme mot kommissionen

(Mål T-422/10 R)

(Interimistiskt förfarande - Konkurrens - Kommissionens beslut att ålägga böter - Bankgaranti - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Ekonomisk skada - Särskilda omständigheter föreligger inte - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)

2011/C 269/108

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Emme Holding SpA (Pescara, Italien) (ombud: advokaterna G. Visconti, E. Vassallo di Castiglione, M. Siragusa, M. Beretta och P. Ferrari)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Gencarelli, V. Bottka och P. Manzini)

Saken

Begäran om uppskov med verkställigheten av artikel 2 i kommissionens beslut K(2010) 4387 slutlig av den 30 juni 2010 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende COMP/38.344 — Spännstål) samt begäran om befrielse från skyldigheten att ställa bankgaranti för att undvika att de böter som ålagts enligt artikel 2 i det ovannämnda beslutet drivs in omedelbart.

Avgörande

1.	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2.	Beslut i fråga om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/49

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 13 juli 2011 — SIR mot rådet

(Mål T-142/11 R)

(Interimistiskt förfarande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Särskilda restriktiva åtgärder som vidtagits mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten - Frysning av penningmedel - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Anledning saknas att döma i huvudförfarandet - Anledning saknas att döma i saken)

2011/C 269/109

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Société ivoirienne de raffinage (SIR) (Abidjan, Elfenbenskusten) (ombud: advokaten M. Ceccaldi)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: B. Driessen och A. Vitro)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten, i enlighet med artikel 278 FEUF, av dels rådets beslut 2011/18/Gusp av den 14 januari 2011 om ändring av rådets beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 36), dels rådets förordning (EU) nr 25/2011 av den 14 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 1)

Avgörande

1.	Det finns ej längre anledning att pröva ansökan om interimistiskt förfarande.

2.	Europeiska unionens råd ska ersätta rättegångskostnaderna.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/49

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 13 juli 2011 — Petroci mot rådet

(Mål T-160/11 R)

(Interimistiskt förfarande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Särskilda restriktiva åtgärder som vidtagits mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten - Frysning av penningmedel - Uppskov med verkställigheten - Anledning saknas att döma i saken i huvudförfarandet - Anledning saknas att döma i saken)

2011/C 269/110

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Société nationale d’opérations pétrolières de la Côte d’Ivoire Holding (Petroci Holding) (Abidjan, Elfenbenskusten) (ombud: advokaten M. Ceccaldi)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: B. Driessen och A. Vitro)

Saken

Ansökan om inhibition och yrkande om uppskov med verkställigheten, enligt artikel 278 FEUF, av dels rådets beslut 2011/18/GUSP av den 14 januari 2011 om ändring av rådets beslut 2010/656/GUSP om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 36), dels rådets förordning (EU) nr 25/2011 av den14 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten (EUT L 11, s. 1).

Avgörande

1.	Anledning saknas att pröva ansökan om interimistiska åtgärder.

2.	Europeiska unionens råd ska bära rättegångskostnaderna.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/50

Talan väckt den 20 juni 2011 — Brainlab mot harmoniseringsbyrån (BrainLAB)

(Mål T-326/11)

2011/C 269/111

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Brainlab AG (Feldkirchen, Tyskland) (ombud: advokaten J. Bauer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd meddelade den 15 april 2011 i ärende R 1596/2010-4,

—	återförvisa ärendet till harmoniseringsbyråns överklagandenämnd i syfte att denna ska avgöra huruvida den av omständigheterna betingade omsorgen har beaktats vid handläggningen av ansökan om förnyelse av gemenskapsvarumärket BrainLAB, nr 1 290 113,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Berört gemenskapsvarumärke: Ordmärket BrainLAB för varor och tjänster i klasserna 9, 10 och 42.

Beslut från avdelningen för registrering och därmed sammanhängande databaser: Avslag på ansökan om återställande av försutten tid vad gäller fristen för inlämning av ansökan om förnyelse och för inbetalning av förnyelseavgiften.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på ansökan om återställande av försutten tid och fastställelse av registreringsperiodens upphörande för gemenskapsvarumärke nr 1 290 113.

Grunder: Åsidosättande av artikel 81 i förordning nr 207/2009, eftersom parterna i förfarandet, trots iakttagande av all omsorg som betingats av omständigheterna, inte kunde iaktta en frist i förhållande till harmoniseringsbyrån, varigenom en rättighet gick förlorad, och eftersom sökanden lämnade in ansökan om återställande av försutten tid inom den föreskrivna tvåmånadersfristen.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/50

Talan väckt den 20 juni 2011 — Vinci Energies Schweiz mot harmoniseringsbyrån — Estavis (gul bild av Brandenburger Tor)

(Mål T-327/11)

2011/C 269/112

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Vinci Energies Schweiz AG (Zürich, Schweiz) (ombud: advokaten M. Graf)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Estavis AG (Berlin, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 31 mars 2011 (ärende R 231/2010-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Estavis AG

Sökt gemenskapsvarumärke: Återgivning av Brandenburger Tor med hjälp av färgen honungsgul för varor och tjänster i klasserna 6, 7, 9, 11, 35, 36, 37, 38, 40, 41 och 42 — Ansökan nr 6 585 871

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Figurmärket ETAVIS för varor och tjänster i klasserna 6, 7, 9, 11, 35, 37, 38, 40, 41, 42 och 45

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls delvis.

Överklagandenämndens beslut: Invändningsenhetens beslut upphävdes och invändningen ogillades.

Grunder: Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 har åsidosatts eftersom det finns en risk för förväxling mellan de motstående varumärkena då särskiljningsförmågan för det varumärke som åberopats till stöd för invändningen är normal eller högre och de motstående varumärkena är identiska eller mycket lika.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/51

Talan väckt den 21 juni 2011 — Leifheit AG mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-328/11)

2011/C 269/113

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Leifheit AG (Nassau, Tyskland) (ombud: advokaten G. Hasselblatt)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut fattades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 31 mars 2011 (ärende R 1658/2010-1) och publicera gemenskapsvarumärket EcoPerfect med nummer 8 708 745,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket EcoPerfect för varor i klass 21 — ansökan nr 8 708 745.

Granskarens beslut: Avslag på ansökan.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 207/2009, eftersom det sökta varumärket, EcoPerfect, inte är beskrivande och inte heller saknar särskiljningsförmåga med avseende på varorna i klass 21.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/51

Talan väckt den 24 juni 2011 — Wessang mot harmoniseringsbyrån — Greinwald (star foods)

(Mål T-333/11)

2011/C 269/114

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Nicolas Wessang (Zimmerbach, Frankrike) (ombud: A. Grolée, avocat)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Greinwald GmbH (Kempten, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån antog den 15 april 2011,

—

fastställa att det ankommer på harmoniseringsbyrån att vidta de åtgärder som krävs för verkställigheten av denna dom varigenom det ovannämnda beslutet ogiltigförklaras och därmed bifalla Nicolas Wessangs invändning av den 26 september 2005 mot ansökan om registrering av varumärket STAR FOODS + grafik nr 4 105 615,

—	fastställa att det ankommer på harmoniseringsbyrån att vidta de åtgärder som krävs för verkställigheten av denna dom varigenom det ovannämnda beslutet ogiltigförklaras och därmed avslå ansökan om registrering av varumärket STAR FOODS + grafik nr 4 105 615 i dess helhet,

—	förplikta bolaget Greinwald GmbH och harmoniseringsbyrån att solidariskt respektive in solidum ersätta samtliga av Nicolas Wessangs kostnader och utgifter i samband med invändningsförfarandet, överklagandet och förevarande förfarande,

—	förplikta bolaget Greinwald GmbH att bära samtliga av sina kostnader i samband med invändningsförfarandet, överklagandet och förevarande förfarande, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att bära samtliga av sina kostnader i samband med invändningsförfarandet, överklagandet och förevarande förfarande.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Greinwald GmbH

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”star foods” för varor i klasserna 29, 30 och 32 — registreringsansökan nr 4 105 615.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Gemenskapsfigurmärket och gemenskapsordmärket STAR SNACKS för varor i klasserna 29, 30 och 31

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på invändningen: Beslut antaget till följd av den dom tribunalen meddelade den 11 maj 2010 i mål T-492/08, Wessang mot harmoniseringsbyrån — Greinwald (star foods).

Grunder: Sökanden har gjort gällande att tribunalen har bedömt att det föreligger en risk för förväxling av de två omtvistade varumärkena och att överklagandenämnden mot denna bakgrund hade en befogenhet knuten till avgörandet i tribunalens dom. Sökanden anser således att överklagandenämnden har överskridit sina befogenheter genom att meddela ett nytt avgörande av målet i dess helhet.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/52

Talan väckt den 5 juli 2011 — Segovia Bonet mot harmoniseringsbyrån — IES (IES)

(Mål T-355/11)

2011/C 269/115

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Jorge Segovia Bonet (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna M.E. López Camba och J.L. Rivas Zurdo)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: IES Insurance Engineering Services Srl (Milano, Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som andra överklagandenämnden vid byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 29 mars 2011 i ärende R 749/2010-2, och

—	förplikta svaranden och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Den andra parten i förfarandet vid överklagandenämnden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”IES” för tjänster i klasserna 35, 36, 41, 42 och 45 — Ansökan om gemenskapsvarumärke nr 6787345

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Den brittiska varumärkesregistreringen nr 2358802 av figurmärket ”IES” för tjänster i klass 41

Invändningsenhetens beslut: Delvis bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet och fastställande av invändningsenhetens beslut

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden felaktigt bedömde att det inte förelåg risk för förväxling mellan det äldre varumärket och det sökta gemenskapsvarumärket då i) varumärkena är så lika att det finns risk för förväxling, särskilt i fonetiskt avseende, och ii) de tjänster som avses i den tidigare registreringen utgör komplement till dem som anges i ansökan om gemenskapsvarumärke.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/52

Talan väckt den 1 juli 2011 — Restoin mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-356/11)

2011/C 269/116

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Christian Restoin ((Paris, Frankrike)) (ombud: advokaten A. Alcaraz)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara fjärde överklagandenämndens beslut av den 14 april 2011 i ärende R 1430/2010-4 och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta Christian Restoins rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket EQUIPMENT för varor och tjänster i klasserna 3, 9, 14, 18, 25 och 35 — Registreringsansökan nr 8 722 076.

Granskarens beslut: Avslag på registreringsansökan.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009, på grund av att det sökta kännetecknet har särskiljningsförmåga med hänsyn till hur det uppfattas av omsättningskretsen och med avseende på de varor och tjänster som avses med registreringsansökan. Åsidosättande av artikel 75 i samma förordning, på grund av att överklagandenämndens motivering 1) var generell trots att de berörda varorna och tjänsterna inte är tillräckligt homogena, och 2) inte är sammanhängande.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/53

Talan väckt den 6 juli 2011 — Hand Held Products mot harmoniseringsbyrån — Orange Brand Services (DOLPHIN)

(Mål T-361/11)

2011/C 269/117

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Hand Held Products, Inc. (Wilmington, Förenade staterna) (ombud: advokaterna J. Güell Serra och M. Curell Aguilà)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Orange Brand Services Ltd (Bristol, Förenade kungariket)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	delvis ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 6 april 2011 i ärende R 1443/2010-1 samt avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 5046231, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Motparten vid överklagandenämnden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket DOLPHIN för bland annat varor i klass 9 — ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 5046231.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden.

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 936229, avseende ordmärket DOLPHIN för varor i klass 9.

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen för en del av de omtvistade varorna.

Överklagandenämndens beslut: Delvis upphävande av invändningsenhetens beslut.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden underlät att genomföra en helhetsbedömning av de relevanta omständigheterna. Överklagandenämnden avvisade invändningen enbart med anledning av att varorna är olika, med hänvisning till minimala skillnader mellan dem, utan att ha tagit tillbörlig hänsyn till att kännetecknet DOLPHIN är identiskt i sin jämförelse.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/53

Talan väckt den 6 juli 2011 — Bial — Portela & Ca mot harmoniseringsbyrån — Isdin (ZEBEXIR)

(Mål T-366/11)

2011/C 269/118

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Bial — Portela & Ca, SA (São Mamede do Coronado, Portugal) (ombud: advokaterna B. Braga da Cruz och J.M. Pimenta)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Isdin, SA (Barcelona, Spanien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån fattade den 6 april 2011 i ärende R 1212/2009-1,

—	ålägga svaranden att vägra registrering av gemenskapsvarumärke nr 6809008 ”ZEBEXIR”, och

—	förplikta motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Den andra parten i förfarandet vid överklagandenämnden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ZEBEXIR” för varor i klasserna 3 och 5 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 6809008

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ordmärket ”ZEBINIX”, gemenskapsvarumärke som registrerats under nr 3424223 för varor och tjänster i klasserna 3, 5 och 42

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden felaktigt bedömde att det inte förelåg risk för förväxling.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/54

Talan väckt den 11 juli 2011 — Monier Roofing Components mot harmoniseringsbyrån (CLIMA COMFORT)

(Mål T-371/11)

2011/C 269/119

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Monier Roofing Components GmbH (Oberursel, Tyskland) (ombud: advokaten F. Ekey)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 28 april 2011 (ärende R 2026/2010-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: ordmärket CLIMA COMFORT för varor i klass 17 — ansökan nr 9 175 324

Granskarens beslut: Avslog ansökan

Överklagandenämndens beslut: Avslog överklagandet

Grunder: Artiklarna 7.1 b, 75 och 76 i förordning nr 207/2009 har åsidosatts eftersom i) överklagandenämnden har utgått från felaktiga fysiska fastställanden utan att låta sökanden yttra sig över dessa, ii) överklagandenämnden var ex officio skyldig att klargöra omständigheterna, och iii) överklagandenämnden har missbedömt de aktuella varornas kvalitet och avsedda ändamål samt gjort sig skyldig till en felaktig bedömning av betydelsen av kännetecknet CLIMA COMFORT vad gäller de aktuella varorna.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/54

Talan väckt den 15 juli 2011 — Basic mot harmoniseringsbyrån — Repsol YPF (basic)

(Mål T-372/11)

2011/C 269/120

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Basic Aktiengesellschaft Lebensmittelhandel (München, Tyskland) (ombud: advokaten D. Altenburg)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Repsol YPF, SA (Madrid, Spanien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 31 mars 2011 i ärende R 1440/2010-1,

—	avslå överklagandet i ärende R 1440/2010-1 av invändningsenhetens beslut beträffande invändning nr B 1384694, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”basic”, i gult, blått och rött, för varor och tjänster i klasserna 3, 4, 5, 16, 18, 21, 25, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 39, 43, 44 och 45 — Ansökan om gemenskapsvarumärke No 6752811

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Registrering av gemenskapsvarumärke nr 5648159 avseende figurmärket ”BASIC”, för tjänster i klasserna 35, 37 och 39

Invändningsenhetens beslut: Biföll invändningen för en del av de omtvistade tjänsterna i klass 35 och alla de omtvistade tjänsterna i klass 39. Invändningen avslogs med avseende på de övriga tjänsterna i klass 35

Överklagandenämndens beslut: Upphävde invändningsenhetens beslut i den del invändningen avslogs för en del av tjänsterna i klass 35. Avslog ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke för dessa tjänster och avslog överklagandet för övriga tjänster i klass 35

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009 genom att överklagandenämnden felaktigt antog att det förelåg en förväxlingsrisk mellan det sökta varumärket och det varumärke som åberopats till stöd för invändningen.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/55

Talan väckt den 18 juli 2011 — Franz Wilhelm Langguth Erben mot harmoniseringsbyrån (MEDINET)

(Mål T-378/11)

2011/C 269/121

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Franz Wilhelm Langguth Erben GmbH & Co. KG (Traben-Trarbach, Tyskland) (ombud: advokaterna R. Kunze och G. Würtenberger)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 10 maj 2011 i ärende R 1598/2010-4 rörande ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 8786485, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”MEDINET” för varor i klass 33 — ansökan nr 8786485.

Granskarens beslut: Avslag på ansökan om registrering av varumärket med företräde på grund av äldre nationella och internationella varumärken.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Överträdelse av artiklarna 34, 75 och 77 i förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden i) rättsstridigt har vägrat registrering av företräde, ii) inte har bemött klagandens argumentation avseende överklagandenämndernas beslut i frågor om prioritet och företräde och iii) inte har hållit muntlig förhandling.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/55

Talan väckt den 21 juli 2011 — Hüttenwerke Krupp Mannesmann m.fl. mot kommissionen

(Mål T-379/11)

2011/C 269/122

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Hüttenwerke Krupp Mannesmann GmbH (Duisburg, Tyskland), ROGESA Roheisengesellschaft Saar mbH (Dillingen, Tyskland), Salzgitter Flachstahl GmbH (Salzgitter, Tyskland), ThyssenKrupp Steel Europe AG (Duisburg, Tyskland), voestalpine Stahl GmbH (Linz, Österrike) (ombud: advokaterna S. Altenschmidt och C. Dittrich)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut K(2001) 2772 av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 130, s. 1), och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena bestrider kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1). Sökandena yrkar att detta beslut ska ogiltigförklaras i sin helhet.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.

Första grunden: Produktriktmärket för sintrad järnmalm åsidosätter artikel 10 a i direktiv 2003/87/EG (2)

Sökandena hävdar att villkoren för produktriktmärken i bilaga I till det angripna beslutet är rättsstridiga.

—

Oförenlighet med artikel 10a.2 direktiv 2003/87

Sökandena hävdar att fastställandet av produktriktmärket för sintrad järnmalm strider mot artikel 10a.2 i direktiv 2003/87. Kommissionen har nämligen vid beräkningen av genomsnittsprestandan för de 10 procent som utgjorde de mest effektiva anläggningarna i en sektor eller en delsektor i EU utgått från en anläggning för framställning av pellets, vilket sedan använts som utgångspunkt för att fastställa produktriktmärket. Pellets är emellertid en annan produkt än sintrad järnmalm varför anläggningar för framställning av pellets inte ska beaktas vid fastställandet av de 10 procent mest effektiva sinteranläggningar.

—

Oförenlighet med artikel 10a.1 i direktiv 2003/87

Fastställandet av produktriktmärket för sintrad järnmalm strider också mot artikel 10a.1 i direktiv 2003/87 eftersom kommissionen vid fastställandet av produktriktmärket för sintrad järnmalm korrigerat vissa uppgifter. Detta uppfyller inte de kriterier för fastställande av riktmärkena som anges i artikel 10a.1 direktiv 2003/87.

Andra grunden: Produktriktmärket för råmetall åsidosätter artikel 10a i direktiv 2003/87/EG

Även fastställandet av produktriktmärket för råmetall strider mot artikel 10a i direktiv 2003/87 eftersom kommissionen inte beaktat den totala kolhalten i den restgas som uppstår vid järn- och stålframställning vilken bl.a. används för elproduktion. Istället gjorde kommissionen avdrag på cirka 25 procent. Av såväl ordalydelsen i artikel 10a.1 tredje stycket andra meningen i direktiv 2003/87 som direktivets systematik och syfte samt en historisk tolkning av direktivet framgår att kommissionen inte har rätt att göra sådana avdrag.

Tredje grunden: Motiveringsskyldigheten i artikel 296 andra stycket har inte iakttagits.

Sökandena hävdar att kommissionen inte gett en fullständig motivering till sitt beslut. Motiveringen till fastställandet av riktmärkena är bristfällig. Kommissionen har inte heller gett någon motivering till sina betänkligheter angående en möjlig snedvridning av konkurrensen. Detta strider mot artikel 296 andra stycket FEUF.

4.	Fjärde grunden: Proportionalitetsprincipen har åsidosatts. Kommissionen har åsidosatt proportionalitetsprincipen när den i det angripna beslutet fastställt riktmärkena för sintrad järnmalm och råmetall.

5.	Femte grunden: Likabehandlingsprincipen har åsidosatts. Sökandena hävdar att även likabehandlingsprincipen har åsidosatts.

Sjätte grunden: Beslutet måste ogiltigförklaras i sin helhet.

Enligt sökandenas uppfattning måste beslutet ogiltigförklaras i sin helhet. För det fall endast riktvärdena för sintrad järnmalm och råmetall ogiltigförklarades skulle nämligen enligt artikel 10.2 b i det angripna beslutet i förening med artikel 3 c i samma beslut en alternativ metod (fallbackmetod) tillämpas för tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Detta skulle få ännu värre följder för sökandena än om kommissionen använde de felaktiga riktmärkena för sintrad järnmalm och råmetall.

(1) EUT L 130, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, s. 32)

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/56

Talan väckt den 21 juli 2011 — Eurofer mot kommissionen

(Mål T-381/11)

2011/C 269/123

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Föreningen för europeiska järn- och stålproducenter (Eurofer) (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaterna S. Altenschmidt och C. Dittrich)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut K(2001) 2772 av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 130, s. 1), och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden bestrider kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1). Sökandena yrkar att detta beslut ska ogiltigförklaras i sin helhet.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Produktriktmärket för råmetall åsidosätter artikel 10a i direktiv 2003/87/EG (2)

Sökanden hävdar att fastställandet av produktriktmärket för råmetall strider mot artikel 10a.2 i direktiv 2003/87. Kommissionen har nämligen inte beaktat den totala kolhalten i den restgas som uppstår vid järn- och stålframställning vilken bl.a. används för elproduktion. Istället gjorde kommissionen avdrag på cirka 25 procent. Av såväl ordalydelsen i artikel 10a.1 tredje stycket andra meningen i direktiv 2003/87 som direktivets systematik och syfte samt en historisk tolkning av direktivet framgår att kommissionen inte har rätt att göra sådana avdrag.

Andra grunden: Motiveringsskyldigheten i artikel 296 andra stycket har inte iakttagits.

Sökanden hävdar att kommissionen inte gett en fullständig motivering till sitt beslut. Motiveringen till fastställandet av riktmärkena är bristfällig. Kommissionen har inte heller gett någon motivering till sina betänkligheter angående en möjlig snedvridning av konkurrensen. Detta strider mot artikel 296 andra stycket FEUF.

3.	Tredje grunden: Proportionalitetsprincipen har åsidosatts. Kommissionen har åsidosatt proportionalitetsprincipen när den i det angripna beslutet fastställt riktmärkena för sintrad järnmalm och råmetall.

4.	Fjärde grunden: Likabehandlingsprincipen har åsidosatts. Sökanden hävdar att även likabehandlingsprincipen har åsidosatts.

Femte grunden: Beslutet måste ogiltigförklaras i sin helhet.

Enligt sökandens uppfattning måste beslutet ogiltigförklaras i sin helhet. För det fall endast riktvärdena för råmetall ogiltigförklarades skulle nämligen enligt artikel 10.2 b i det angripna beslutet i förening med artikel 3 c i samma beslut en alternativ metod (fallbackmetod) tillämpas för tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Detta skulle få ännu värre följder för sökanden än om kommissionen använde de felaktiga riktmärkena för sintrad järnmalm och råmetall.

(1) EUT L 130, s. 1.

10.9.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 269/57

Talan väckt den 21 juli 2011 — Evonik Industries mot harmoniseringsbyrån — Bornemann (EVONIK)

(Mål T-390/11)

2011/C 269/124

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Evonik Industries AG (Essen, Tyskland) (ombud: advokaten J. Albrecht)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Johann Heinrich Bornemann GmbH — Geschäftsbereich Kunststofftechnik Obernkirchen (Obernkirchen, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 19 april 2011 (ärende R 1802/2010-2) i den del det internationella varumärket med registrering nr 918 426 EVONIK förvägrades skydd i Europeiska unionen, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket EVONIK för varor och tjänster i klasserna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 11, 16, 17, 19, 35, 37, 39, 40, 41 och 42 — Internationella registreringen nr 918 426

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Johann Heinrich Bornemann GmbH — Geschäftsbereich Kunststofftechnik Obernkirchen

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Gemenskapsordmärket EVO för varor och tjänster i klasserna 7, 37 och 42

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls delvis.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ogillades.

Grunder: Artiklarna 8.1 b, 75 och 76 i förordning nr 207/2009 har åsidosatts eftersom: 1) Det inte fanns någon risk för förväxling mellan de motstående varumärkena. 2) Överklagandenämnden har stött sig på grunder som sökanden inte fått yttra sig över. 3) Överklagandenämnden har i det angripna beslutet stött sig på argument som inte framförts av motparten under förfarandet.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.269.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 269

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 10 september 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2011/C 269/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 252, 27.8.2011	1