7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/1

(1)

I sitt meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, angav kommissionen som en prioritering att utveckla en ekonomi som bygger på kunskap och innovation (smart tillväxt), och betonade ett ledande initiativ (Unga på väg) för att göra Europas högskolor bättre och mer attraktiva internationellt samt för att höja kvaliteten allmänt inom utbildning på alla nivåer i unionen, så att spetskompetens kan kombineras med rättvisa, genom att främja ungdomars rörlighet och förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Denna rekommendation ingår i initiativet Unga på väg och är förenligt med de integrerade riktlinjerna för Europa 2020.

(2)

Rörlighet i utbildningssyfte, vilket innebär rörlighet över gränserna i syfte att förvärva ny kunskap, nya färdigheter och ny kompetens är ett av de viktigaste sätten på vilka unga människor kan förstärka sin framtida anställbarhet liksom interkulturell medvetenhet, personlig utveckling, kreativitet och medverkan i samhället. Det är mer sannolikt att européer som är mobila som unga studerande kommer att vara benägna att flytta senare under yrkeslivet. Rörlighet i utbildningssyfte kan göra utbildningssystemen och utbildningsanstalterna mer öppna, mer europeiska och internationella, mer tillgängliga och mer effektiva. Den kan också stärka Europas konkurrenskraft genom att bidra till uppbyggnaden av ett kunskapsintensivt samhälle.

(3)

Fördelarna med rörlighet betonas i den resolution som antogs av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 14 december 2000 om en handlingsplan för rörlighet (1), och i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2). I den rekommendationen från 2001 uppmanades medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att undanröja hindren mot rörlighet för dessa grupper.

(4)

Mycket har uppnåtts vad gäller ungdomsrörlighet sedan 2001 års rekommendation. Emellertid används inte alla instrument och verktyg i så hög utsträckning som vore möjligt och många hinder kvarstår. Dessutom har förutsättningarna för rörlighet i utbildningssyfte förändrats avsevärt under de senaste tio åren, bland annat till följd av globalisering, tekniska framsteg, inbegripet informations- och kommunikationsteknik (IKT), och större tonvikt på anställbarhet och den sociala dimensionen.

(5)

I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 22 maj 2008 om främjande av kreativitet och innovation genom utbildning betonades att mångfald och multikulturella miljöer kan stimulera kreativitet.

(6)

I slutsatserna om rörlighet för ungdomar av den 21 november 2008 uppmanade rådet medlemsstaterna att anta målet att successivt göra studieperioder utomlands till regel snarare än undantag för alla unga européer. Rådet uppmanade kommissionen att fastställa en arbetsplan som omfattade åtgärder för rörlighet över gränserna i alla EU-program och stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att främja rörlighet.

(7)

I rådets slutsatser av den 26 november 2009 om fortbildning för lärare och skolledare erkänns att utbildningspersonal på alla nivåer i högre grad skulle kunna dra nytta av större rörlighet i lärandet och av nätverk.

(8)

Kommissionen offentliggjorde i juli 2009 grönboken Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, och detta blev upptakten till ett offentligt samråd kring en rad frågor, bland annat hur man bäst främjar möjligheterna till rörlighet för unga européer, vilka hinder mot rörlighet som fortfarande behöver undanröjas och hur alla berörda aktörer tillsammans kan medverka i ett nytt partnerskap för rörlighet i utbildningssyfte. Responsen i detta samråd har tillhandahållit viktigt underlag till denna rekommendation, likaså yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (3) och Regionkommittén (4).

(9)

Rörligheten för unga forskare måste också uppmuntras så att unionen inte halkar efter sina konkurrenter inom forskning och innovation. I kommissionens meddelande av den 23 maj 2008 om Bättre karriärer och ökad rörlighet: Ett europeiskt partnerskap för forskare, föreslås en rad insatser för att forskare i hela unionen ska få rätt utbildning och attraktiva karriärer, och att hindren mot deras rörlighet avlägsnas, medan man i rådets slutsatser av den 2 mars 2010 om Europeiska forskares rörlighet och karriär, fastställer konkreta sätt på vilka man kan förbättra forskarnas rörlighet och på vilka områden insatser bör göras för att främja fri rörlighet för kunskap (den "femte friheten").

(10)

Unionsprogrammen har inte bara bidragit avsevärt till rörligheten samt till utvecklingen och internationaliseringen av utbildningssystemen, de har också lett till att man på unionsnivå kunnat sprida bra rutiner och verktyg som är avsedda att underlätta rörligheten för ungdomar i alla utbildningssammanhang.

(11)

Ekonomiska hänsyn gör det särskilt viktigt att säkerställa effektiv användning och administrativ förenkling av befintliga program och verktyg på nationell nivå och unionsnivå för att främja och stödja rörlighet i utbildningssyfte.

(12)

Denna rekommendation gäller unga människor i Europa i alla inlärnings- och utbildningsmiljöer, i skolan, inom yrkesutbildningen (skolbaserad eller i lärlingssystem), utbildningar som inte leder fram till någon examen, universitetsstudier på kandidat-, master- och doktorandnivå, samt inom ungdomsutbyten, volontärverksamhet och praktiktjänstgöring, både i och utanför unionen. Rörlighet i utbildningssyfte anses vara av betydelse för alla ämnen och områden, exempelvis humaniora, naturvetenskap, teknik, konst och idrott liksom även för unga företagare och forskare. I denna rekommendation avses med utbildning såväl formellt som icke-formellt och informellt lärande.

(13)

Denna rekommendation syftar till att uppmana medlemsstaterna att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte och om möjligt undanröja hinder för framsteg på detta område. Samtidigt tas fullständig hänsyn till medlemsstaternas behörighet och ansvar enligt nationell och unionslagstiftning.

(14)

Denna rekommendation uppmuntrar också medlemsstaterna att använda potentialen fullt ut i de befintliga unions- och Bolognainstrumenten för att främja rörlighet, i synnerhet Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet, Europass (inklusive tillägget till examensbevis), Youthpass, europeiska ramen för kvalifikationer, europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter samt europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

(15)

I denna rekommendation ges specifik vägledning beträffande administrativa, institutionella och rättsliga hinder mot ungdomars rörlighet i utbildningssyfte.

a)

Förbättra informationen och vägledningen om möjligheter till rörlighet på nationell, regional och lokal nivå och om tillgång till bidrag, riktad till specifika inlärargrupper både i och utanför unionen. Medlemsstaterna bör ta tillvara nya kreativa och interaktiva sätt för spridning av information, kommunikation och för att få till stånd utbyten mellan ungdomar och alla andra intressenter.

b)

Gör information lättillgänglig för alla ungdomar som är intresserade av rörlighet i utbildningssyfte, till exempel via centraliserade webbportaler och andra webbtjänster, stödcentrum (till exempel Europeiska byråer) information och rådgivning på institutionell nivå. Internet-baserade tjänster kan också vara användbara. Användningen av Euroguidance-nätverket rekommenderas i detta sammanhang.

c)

Samarbeta med kommissionen för att vidareutveckla och uppdatera Ploteus-portalen för möjligheter till lärande, särskilt genom att utöka antalet nationella informationskällor som allmänheten kan nå direkt via det flerspråkiga Ploteus-gränssnittet.

d)

Uppmana berörda nationella och regionala kontor att se till att deras arbete integreras med intressenter inom rörlighet i utbildningssyfte, så att informationsflödet blir tydligt, konsekvent och enkelt.

a)

Främja mervärdet av rörlighet i utbildningssyfte bland inlärare, deras familjer, lärare, utbildare, ungdomsledare och arbetsgivare med avseende på självförverkligande och för att utveckla yrkesrelaterad, språklig, social och interkulturell kompetens, kreativitet, aktivt medborgarskap och anställbarhet i framtiden, i synnerhet mot bakgrund av en alltmer globaliserad arbetsmarknad.

b)

Uppmuntra arbete i nätverk mellan berörda organisationer, intressenter och andra aktörer i syfte att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt för att motivera unga människor.

c)

Uppmuntra till åsiktsutbyten mellan inlärare som deltagit och sådana som ännu inte deltagit i rörlighet för att förbättra motivationen.

d)

Gynna en rörlighetskultur, exempelvis genom att integrera möjligheterna till rörlighet i alla miljöer för inlärning samt genom att främja bättre socialt erkännande av det värde som rörlighet i utbildningssyfte medför.

a)

Erkänna vikten av språkinlärning samt förvärvande av interkulturell kompetens i ett tidigt skede i utbildningen, genom att uppmuntra språklig och kulturell förberedelse av god kvalitet för rörlighet för både allmän utbildning och yrkesutbildning.

b)

Uppmana lärare att använda mer innovativa metoder för språkinlärning, inklusive sådana som bygger på IKT. Man bör särskilt uppmärksamma mindre gynnade inlärare och deras specifika behov.

c)

Främja ungdomars förvärvande av grundläggande digital kompetens, så att de kan förbereda sin rörlighet under bästa möjliga förhållanden samt utnyttja de nya möjligheterna till virtuell rörlighet som ett komplement till fysisk rörlighet.

d)

Uppmuntra till utvecklingen av partnerskap och utbyten mellan såväl utbildningsanstalter som tillhandahållare av icke-formellt lärande för att bättre förbereda vistelser utomlands.

a)

När så är möjligt lösa administrativa frågor som gör det svårt att få visering och uppehållstillstånd för personer bosatta utanför Europeiska unionen som vill utnyttja möjligheten till lärande i en medlemsstat.

b)

När så är möjligt minska administrativa bördor för att främja rörlighet i utbildningssyfte till och från unionen. Utökat samarbete och partnerskap med tredjeländer, avtal mellan de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna samt bilaterala avtal mellan utbildningsanstalter skulle underlätta rörlighet i utbildningssyfte, mellan unionen och andra delar av världen.

c)

Lösa problem som uppstår på grund av skillnaderna mellan rättsliga bestämmelser inom unionen som gäller minderåriga som deltar i utbytesverksamhet i utbildningssyfte.

d)

Fastställa tydliga system för att uppmuntra lärlingar i grundläggande yrkesutbildning att delta i rörlighet i utbildningssyfte. För att främja rörlighet i utbildningssyfte för lärlingar och även för unga forskare, bör medlemsstaterna se till att det finns lämplig tillgång till skydd vad gäller försäkringar, arbetsnormer, hälsa och säkerhet samt skatter, social trygghet och pensionssystem.

e)

Aktivt främja utbildningsprogram som utarbetas och genomförs gemensamt med utbildningsanstalter i andra länder.

f)

Integrera möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte i läroplanen eller utbildningsprogrammet när så är möjligt. Därutöver kan även möjligheten till kortare vistelser utomlands bidra till att uppmuntra fler ungdomar att delta i rörlighet.

a)

Använda befintliga kvalitetsstadgor som Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet liksom nationella och regionala stadgor för att säkerställa att rörligheten håller hög kvalitet och främja kvalitetssäkringsförfaranden för varje aspekt av rörligheten.

b)

Uppmana till kontinuerlig dialog och tydliga arrangemang mellan den sändande och den mottagande utbildningsanstalten, till exempel genom avtal om lärande. Uppmana till att erkänna kunskap, färdigheter och kompetens, tydliga urvalsförfaranden, erfarenhetsutbyte och strukturerat stöd till inlärare.

c)

Uppmuntra regelbundna återkopplingsmekanismer efter en period av rörlighet i utbildningssyfte för att säkerställa hög kvalitet på erfarenheten.

d)

Uppmuntra till faddersystem och lärande av varandra för att säkerställa att mobila inlärare integreras i värdlandet eller i den mottagande utbildningsanstalten.

e)

Främja tillgång till lämpliga och ekonomiskt överkomliga tjänster, såsom bostad, catering och transport, för mobila inlärare.

f)

Uppmuntra tillhandahållande av vägledning åt inlärare om hur de bäst ska kunna utnyttja rörligheten i utbildningssyfte för att utveckla sina kunskaper, sina färdigheter och sin kompetens.

g)

Tillhandahålla vägledning efter hemkomsten till mobila inlärare om hur de kan använda de kunskaper de förvärvat under utlandsvistelsen. Tillhandahålla hjälp med återintegrering efter en lång utlandsvistelse.

a)

Främja att man genomför och använder unionsinstrument som underlättar överföringen och valideringen av läranderesultaten från erfarenheter av rörlighet mellan medlemsstaterna. Dessa instrument bör också lyftas fram bättre, särskilt bland arbetsgivare.

b)

Förbättra förfaranden och riktlinjer för validering och erkännande av såväl informellt som icke-formellt lärande för att underlätta större rörlighet till exempel inom volontärtjänstgöring och ungdomsarbete.

c)

Behandla frågan om validering och erkännande av kunskap, färdigheter och kompetens som förvärvats under utlandsvistelser, som språkfärdigheter.

d)

Ge stöd till och öka synligheten för kontaktpunkter där enskilda kan få information om hur deras kvalifikationer kan bli erkända och validerade efter utlandsvistelsen.

a)

Uppmuntra till partnerskap för rörlighet i utbildningssyfte med både offentliga och privata aktörer som verkar på regional och lokal nivå. Handelskammare, affärssammanslutningar, yrkesutbildningssammanslutningar, yrkessammanslutningar och icke-statliga organisationer kan vara värdefulla partner i detta sammanhang. Dessutom bör man främja nätverk med skolor, universitet och företag som utbyter information, nyheter och erfarenheter.

b)

Uppmana regionala och lokala myndigheter att engagera sig i större utsträckning för att främja rörlighet i utbildningssyfte, genom att utnyttja befintliga nätverk och inrätta nya partnerskap.

c)

Främja aktivt samarbete och kommunikation, inbegripet att upplysa om och framhäva värdet av rörlighet i utbildningssyfte, mellan utbildningssektorn och näringslivet, eftersom företagens engagemang är en viktig faktor för att stärka ungdomars rörlighet, till exempel genom att de erbjuds praktikplatser. I förekommande fall ge incitament, till exempel särskilda bidrag till företag, i enlighet med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning, som syftar till att uppmuntra dem att tillhandahålla praktikplatser.

d)

Bidra till att nationella program och unionsprogram är samstämmiga och kompletterar varandra, så att det skapas synergieffekter och utbytesprogrammen får större genomslagskraft.

a)

Uppmuntra användning av lärare, utbildare, familjer, ungdomsledare och ungdomar som har deltagit i rörlighet som informationsspridare, för att inspirera och motivera unga människor att delta i rörlighet. Uppmana arbetsgivare inom utbildningssektorn att erkänna och värdesätta lärarnas, utbildarnas och ungdomsledarnas engagemang i rörlighet i utbildningssyfte.

b)

Främja och ge stöd till möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte som en del av grundutbildningen och fortbildningen för ledare vid utbildningsanstalter, lärare, utbildare, administrativ personal och ungdomsledare.

a)

På frivillig grund ge stöd till arbetet med att studera huruvida det är genomförbart att utarbeta en metodisk ram för övervakning av framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, grundad på en förberedande undersökning som genomförts av Eurydicenätverket med hjälp av experter från medlemsstaterna och med fullständigt utnyttjande av befintliga uppgifts- och informationskällor.

b)

Rapportera till kommissionen om framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, inom ramen för de befintliga rapporteringsstrukturerna inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete.

1.

i nära samarbete med medlemsstaterna garantera fullständigt och effektivt användande av unionsprogram och -budgetar, särskilt på området livslångt lärande, för att ge alla ungdomar fler och mer varierade möjligheter till lärande, bland annat genom att överväga utnyttjandet av de europeiska struktur och -sammanhållningsfonderna samt Europeiska investeringsbanken (5),

2.

stödja medlemsstaternas ansträngningar att främja rörlighet i utbildningssyfte, särskilt genom att överväga konsekvenserna av denna rekommendation för nästa generation av unionsprogram på utbildnings- och ungdomsområdet, och för unionens nästa fleråriga finansieringsram,

3.

i samarbete med medlemsstaterna förbättra den statistiska måttstock som används för att mäta rörlighet i utbildningssyfte över gränserna,

4.

i nära samarbete med experter från medlemsstaterna studera huruvida det är genomförbart att utveckla en metodisk ram för övervakning av framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, i enlighet med den ”resultattavla för rörlighet” som omnämns i kommissionens meddelande Unga på väg,

5.

utvärdera framstegen med att undanröja hinder mot rörlighet efter de fyra första åren under vilka rekommendationen tillämpats.

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/6

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/7

Datum för antagande av beslutet

:

23 mars 2011

Ärende nr

:

69527

Beslutsnummer

:

89/11/KOL

Eftastat

:

Norge

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

:

Ändring av ordningen för Sentre for forskningsdrevet innovasjon

Rättslig grund

:

Regeringens vitbok om forskning: ”Vilje til forskning”. Budgetdokument för 2011 från Utdannings- og forskningsdepartementet. Riktlinjer från Norges forskningsråd.

Stödform

:

Bidrag

Budget

:

1 680 miljoner NOK

Varaktighet

:

T.o.m. 2019

Den beviljande myndighetens namn och adress

:

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/8

1.

fastställa att Republiken Islands behöriga myndigheter har underlåtit att ta fram och, i tillämpliga fall, godkänna strategiska bullerkartor och utarbeta handlingsplaner mot buller för alla större vägar på Republiken Islands territorium med en trafiktäthet på över sex miljoner fordon per år, och inte sett till att informationen från strategiska bullerkartor och sammanfattningar av handlingsplanen som avses i Bilaga VI till direktivet skickas till Eftas övervakningsmyndighet. Därmed har Republiken Island inte uppfyllt sina förpliktelser enligt artiklarna 7.1, 8.1 och 10 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 32g i bilaga XX till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller), så som den anpassats genom protokoll 1 till EES-avtalet,

och

2.

förplikta Republiken Island att ersätta rättegångskostnaderna.

—

Eftas övervakningsmyndighet hävdar att Republiken Island har underlåtit att ta fram bullerkartor och handlingsplaner mot buller när det gäller de större vägarna med en trafiktäthet på över sex miljoner fordon per år.

—

Eftas övervakningsmyndighet hävdar att detta är en överträdelse av artiklarna 7.1, 8.1 och 10 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 32g i bilaga XX till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller).

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/9

1.

Kommissionen mottog den 29 juni 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget NYSE Euronext (NYX, Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 a i EG:s koncentrationsförordning, slås samman med företaget Deutsche Börse (DB, Tyskland).

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6166 – NYSE Euronext/Deutsche Börse, till:

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/10

1.

Kommissionen mottog den 30 juni 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget The Blackstone Group L.P. (Blackstone, Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar fullständig kontroll över Valad Funds Management Limited och Valad Property Trust (tillsammans Valad Property, Australien) genom förvärv av värdepapper.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6257 – Blackstone/Valad Property, till

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/11

1.

Genom gemensam ståndpunkt 2002/402/Gusp (1) uppmanas unionen att frysa tillgångar (även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser som tillhör Usama bin Ladin, medlemmar av al-Qaida-organisationen och talibanerna samt andra personer, grupper, företag och enheter som är associerade med dem, enligt den förteckning som upprättats i enlighet med UNSCR 1267(1999) och 1333(2000) och som ska uppdateras regelbundet av den FN-kommitté som inrättats genom UNSCR 1267(1999).

Den förteckning som upprättats av FN-kommittén omfattar

Sådana handlingar eller sådan verksamhet som anger att en person, en grupp, ett företag eller en enhet är ”associerad med” al-Qaida, Usama bin Ladin eller talibanerna omfattar följande:

2.

FN-kommittén beslutade den 16 juni 2011 att lägga till Othman Ahmed Othman Al-Ghamdi i förteckningen i fråga. Han får när som helst lämna in en begäran till FN:s ombudsperson, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp honom på FN:s förteckning omprövas. En sådan begäran ska ställas till följande adress:

För ytterligare information se http://www.un.org/sc/committees/1267/delisting.shtml

3.

Som en följd av det beslut av FN som avses i punkt 2 har kommissionen antagit förordning (EU) nr 621/2011 (2), som ändrar bilaga I till rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter (3). Genom ändringen, som görs med stöd av artiklarna 7.1 a och 7a.1 i förordning (EG) nr 881/2002, läggs Othman Ahmed Othman Al-Ghamdi till i förteckningen i bilaga I till förordningen (nedan kallad bilaga I).

De personer och enheter som läggs till i bilaga I omfattas av följande åtgärder enligt förordning (EG) nr 881/2002:

4.

I artikel 7a i förordning (EG) nr 881/2002 (5) föreskrivs ett förfarande för omprövning om någon som uppförts på förteckningen lägger fram synpunkter på skälen till att vederbörande förts upp på förteckningen. De personer och enheter som genom förordning (EU) nr 621/2011 läggs till i bilaga I får begära information från kommissionen om skälen till att de förts upp på förteckningen. En sådan begäran ska ställas till följande adress:

5.

De berörda personerna och enheterna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot förordning (EU) nr 621/2011 vid Europeiska unionens tribunal enligt villkoren i artikel 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.

Personuppgifter om de berörda personerna kommer att behandlas enligt förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen (numera unionsinstitutionerna och unionsorganen) behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (6). Alla förfrågningar, t.ex. om ytterligare information eller i syfte att utöva sina rättigheter enligt förordning (EG) nr 45/2001 (t.ex. rätten till tillgång till eller rättelse av personuppgifter) ska ställas till kommissionen på den adress som anges i punkt 4.

7.

De personer och enheter som lagts till i bilaga I uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga, enligt förteckningen i bilaga II till förordning (EG) nr 881/2002, med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar och ekonomiska resurser för grundläggande behov eller särskilda betalningar enligt artikel 2a i den förordningen.

7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/13