2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/2

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 10 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Arbeitsgericht Hamburg — Tyskland) — Jürgen Römer mot Freie und Hansestadt Hamburg

(Mål C-147/08) (1)

(Likabehandling i arbetslivet - Allmänna unionsrättsliga principer - Artikel 157 FEUF - Direktiv 2000/78/EG - Tillämpningsområde - Begreppet ”lön” - Undantag - Yrkesbaserat försäkringssystem i form av kompletterande pension för tidigare anställda vid ett kommunalt organ och deras efterlevande - Beräkningsmetod för pensionen som innebär en fördel för gifta mottagare av pensionsförmåner i förhållande till mottagare som lever i registrerat partnerskap - Diskriminering på grund av sexuell läggning)

2011/C 194/02

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Arbeitsgericht Hamburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Jürgen Römer

Motpart: Freie und Hansestadt Hamburg

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Arbeitsgericht Hamburg (Tyskland) — Tolkningen av principen om likabehandling i artikel 141 i EG-fördraget, artiklarna 1, 2 och 3.1 c och 3.3 samt skäl 22 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, s. 16) — Direktivets tillämpningsområde — Ingen typ av utbetalningar från offentliga system eller liknande, däribland offentliga system för social trygghet eller socialt skydd, omfattas — Nationell lagstiftning som gäller civilstånd och de förmåner som är avhängiga därav omfattas inte — Yrkesbaserat försäkringssystem i form av kompletterande pension för tidigare anställda vid en regional myndighet och deras efterlevande — Beräkningsmetoden för pensionen gynnar pensionerade makar i förhållande till pensionärer som ingått registrerat partnerskap

Domslut

Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet ska tolkas enligt följande. Varken artikel 3.3 eller skäl 22 i nämnda direktiv innebär att kompletterande pensioner — såsom de som utbetalas till tidigare anställda vid Freie und Hansestadt Hamburg och deras efterlevande med stöd av delstaten Hamburgs lag om kompletterande ålders- och efterlevandepension för anställda vid Freie und Hansestadt Hamburg (Erstes Ruhegeldgesetz der Freien und Hansestadt Hamburg), i dess lydelse av den 30 maj 1995 — som utgör lön i den mening som avses i artikel 157 FEUF, faller utanför nämnda direktivs materiella tillämpningsområde.

Bestämmelserna i artiklarna 1, 2, och 3.1 c i direktiv 2000/78 utgör hinder för en nationell bestämmelse, såsom 10 § punkt 6 i delstaten Hamburgs nämnda lag, enligt vilken en mottagare av pensionsförmåner som lever i registrerat partnerskap erhåller ett lägre kompletterande pensionsbelopp än vad som medges en gift mottagare av pensionsförmåner som inte varaktigt lever åtskild, om

—

äktenskap i den berörda medlemsstaten är förbehållet personer av olika kön och existerar jämte ett registrerat partnerskap av den typ som föreskrivs i lagen om registrerat partnerskap (Gesetz über die Eingetragene Lebenspartnerschaft) av den 16 februari 2001, vilket är förbehållet personer av samma kön, och

—

det föreligger en direkt diskriminering på grund av sexuell läggning på grund av att nämnda partner, enligt nationell rätt, befinner sig i en situation som i juridiskt och faktiskt hänseende är jämförbar med situationen för en gift person vad beträffar den nämnda pensionen. Bedömningen av om situationerna är jämförbara omfattas av den nationella domstolens behörighet och ska fokusera på makarnas respektive de registrerade partnernas rättigheter och skyldigheter såsom dessa regleras inom ramen för de båda rättsinstituten. Rättigheterna och skyldigheterna ska vara relevanta med hänsyn till föremålet för och villkoren för beviljande av den aktuella förmånen.

För det fall 10 § punkt 6 i delstaten Hamburgs lag om kompletterande ålders- och efterlevandepension för anställda vid Freie und Hansestadt Hamburg, i dess lydelse av den 30 maj 1995, ska betraktas som en diskriminering enligt artikel 2 i direktiv 2000/78 har en enskild, likt klaganden i det nationella målet, inte rätt att ställa krav på likabehandling förrän fristen för att införliva nämnda direktiv har löpt ut, det vill säga den 3 december 2003. Det behöver härvid inte inväntas att den nationella lagstiftaren bringar bestämmelsen i överensstämmelse med unionsrätten.

(1) EUT C 171, 05.07.2008.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/3

Domstolens dom (första avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof — Tyskland) — Hauptzollamt Koblenz mot Kurt und Thomas Etling in GbR (C-230/09) och Hauptzollamt Oldenburg mot Theodor Aissen och Hermann Rohaan (C-231/09)

(Förenade målen C-230/09 och C-231/09) (1)

(Jordbruk - Sektorn för mjölk och mjölkprodukter - Förordning (EG) nr 1788/2003 - Avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter - Förordning (EG) nr 1782/2003 - System för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken - Överföring av individuella referenskvantiteter - Konsekvenser för beräkningen av avgiften - Konsekvenser för beräkningen av mjölkbidraget)

2011/C 194/03

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Hauptzollamt Koblenz (C-230/09) och Hauptzollamt Oldenburg (C-231/09)

Motpart: Kurt und Thomas Etling in GbR (C-230/09) och Theodor Aissen och Hermann Rohaan (C-231/09)

Ytterligare deltagare i rättegången: Bundesministerium der Finanzen

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Bundesfinanzhof — Tolkning av artikel 5 k i förordning (EG) nr 1788/2003, om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 270, s. 123) — Återtagande av referenskvantiteten avseende mjölk under referensperioden på grund av uppsägning av ett arrendeavtal — Ska den referenskvantitet som arrendegivaren förfogar över fastställas med beaktande av den kvantitet som den tidigare arrendatorn redan levererat under referensperioden?

Domslut

Artikel 10.3 i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2217/2004 av den 22 december 2004, ska tolkas på så sätt att en omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella referenskvantiteten för leveranser ska ske i proportion till den individuella referenskvantiteten för varje producent som har överlevererat, närmare bestämt den referenskvantitet som fastställts den 1 april i den relevanta tolvmånadersperioden, eller enligt objektiva kriterier som medlemsstaterna ska fastställa. Begreppet individuella referenskvantiteter i denna bestämmelse tillåter inte att referenskvantiteter som överförts under denna period beaktas.

I en nationell lagstiftning, genom vilken möjligheten i artikel 10.3 i förordning nr 1788/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 2217/2004, att fastställa objektiva kriterier för omfördelning av den outnyttjade delen av den nationella referenskvantiteten för leveranser genomförs, ska bland annat de allmänna principerna i unionsrätten och de mål som eftersträvas med den gemensamma jordbrukspolitiken iakttas, i synnerhet de mål som eftersträvas med den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter.

Dessa mål utgör inte hinder för en nationell lagstiftning som antagits inom ramen för genomförandet av denna möjlighet och som tillåter producenter som överlevererat, och som i enlighet med bestämmelserna i förordning nr 1788/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 2217/2004, och under den relevanta tolvmånadersperioden övertagit en individuell referenskvantitet för vilken mjölk redan levererats för denna period av den producent som tidigare förfogade över denna kvantitet, att delta i denna omfördelning genom att inräkna en del eller hela denna referenskvantitet. Medlemsstaterna var emellertid skyldiga att se till att sådana bestämmelser inte gav utrymme för överföringar som, trots att de villkor som uppställs i denna förordning formellt sett var uppfyllda, hade som enda syfte att ge vissa producenter som överlevererat möjlighet att få en bättre utgångspunkt i samband med denna omfördelning.

Begreppet ”individuell referenskvantitet som berättigar till bidrag och finns tillgänglig i jordbruksföretaget” i artikel 95.1 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 118/2005 av den 26 januari 2005, som motsvarar begreppet ”disponibla referenskvantiteter” i artikel 5 k i förordning nr 1788/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 2217/2004, ska tolkas på så sätt att detta begrepp, i ett fall där en producent under den relevanta tolvmånadersperioden övertagit en referenskvantitet för vilken mjölk redan levererats av upplåtaren under samma period, försåvitt gäller mottagaren, inte inbegriper den del av den överförda referenskvantiteten för vilken upplåtaren redan levererat mjölk avgiftsfritt.

(1) EUT C 220, 12.9.2009.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/4

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Vilniaus miesto 1 apylinkės teismas — Republiken Litauen) — Malgožata Runevič-Vardyn, Łukasz Paweł Wardyn mot Vilniaus miesto savivaldybės administracija, Lietuvos Respublikos teisingumo ministerija, Valstybinė lietuvių kalbos komisija, Vilniaus miesto savivaldybės administracijos Teisės departamento Civilinės metrikacijos skyrius

(Mål C-391/09) (1)

(Unionsmedborgarskap - Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna - Principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet - Artiklarna 18 FEUF och 21 FEUF - Principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung - Direktiv 2000/43/EG - Nationella bestämmelser enligt vilka fysiska personers efternamn och förnamn ska transkriberas i folkbokföringshandlingar i enlighet med de särskilda stavningsreglerna i det officiella nationalspråket)

2011/C 194/04

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Vilniaus miesto 1 apylinkės teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Malgožata Runevič-Vardyn, Łukasz Paweł Wardyn

Svarande: Vilniaus miesto savivaldybės administracija, Lietuvos Respublikos teisingumo ministerija, Valstybinė lietuvių kalbos komisija, Vilniaus miesto savivaldybės administracijos Teisės departamento Civilinės metrikacijos skyrius

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tolkning av artiklarna 12 första stycket EG och 18.1 EG samt av artikel 2.2 b i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22) — Nationella bestämmelser enligt vilka för- och efternamn på en person med annan nationalitet eller medborgarskap ska transkriberas i folkbokföringshandlingar med de bokstäver som finns i det officiella språket i denna medlemsstat.

Domslut

Nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs att en persons för- och efternamn endast får transkriberas i detta lands folkbokföringshandlingar i enlighet med stavningsreglerna i det officiella nationalspråket avser en situation som inte omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

Artikel 21 FEUF ska tolkas så, att

—

den inte utgör hinder mot att behöriga myndigheter i en medlemsstat, med tillämpning av nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs att en persons för- och efternamn endast får transkriberas i detta lands folkbokföringshandlingar i enlighet med stavningsreglerna i det officiella nationalspråket, vägrar att i födelseattesten och vigselbeviset för en av sina medborgare ändra transkriberingen av dennes för- och efternamn enligt stavningsreglerna i en annan medlemsstat,

—

den inte utgör hinder mot att behöriga myndigheter i en medlemsstat, under omständigheter som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen och med tillämpning av nämnda nationella bestämmelser, vägrar att ändra det gemensamma efternamnet på makar som är unionsmedborgare, såsom det är upptaget i de folkbokföringshandlingar som utfärdats av ursprungsmedlemsstaten för en av dessa medborgare, i enlighet med stavningsreglerna i sistnämnda stat, under förutsättning att denna vägran inte ger upphov till allvarliga olägenheter för nämnda medborgare i administrativt, yrkesmässigt och privat hänseende — vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva. Om detta skulle vara fallet, ankommer det även på denna domstol att pröva om vägran att vidta en ändring är nödvändig för att skydda de intressen som de nationella bestämmelserna avser att säkerställa och om den står i proportion till det eftersträvade berättigade målet,

—

den inte utgör hinder mot att behöriga myndigheter i en medlemsstat, under omständigheter som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen och med tillämpning av nämnda nationella bestämmelser, vägrar att ändra vigselbeviset för en unionsmedborgare som är medborgare i en annan medlemsstat så, att nämnda medborgares förnamn i beviset transkriberas med diakritiska tecken, såsom de har transkriberats i de folkbokföringshandlingar som utfärdats av dennes ursprungsmedlemsstat och i enlighet med stavningsreglerna för det officiella nationalspråket i den sistnämnda staten.

(1) EUT C 312, 19.12.2009.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/5

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht — Tyskland) — Deutsche Telekom AG mot Bundesrepublik Deutschland

(Mål C-543/09) (1)

(Elektronisk kommunikation - Direktiv 2002/22/EG - Artikel 25.2 - Direktiv 2002/58/EG - Artikel 12 - Tillhandahållande av nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar - Skyldighet för ett företag som tilldelar telefonnummer att till andra företag överföra uppgifter som det innehar om abonnenter hos tredje parter)

2011/C 194/05

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Deutsche Telekom AG

Motpart: Bundesrepublik Deutschland

Ytterligare deltagare i rättegången: GoYellow GmbH, Telix AG

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Bundesverwaltungsgericht — Tolkning av artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, s. 51) och artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, s. 37) — Tillhandahållande av abonnentförteckningar — Omfattningen av skyldigheten för ett företag som har tilldelat abonnenter telefonnummer att till andra företag överföra alla uppgifter som är relevanta för att ge ut en allmän abonnentförteckning eller för att tillhandahålla en samhällsomfattande nummerupplysningstjänst — Uppgifter om abonnenter hos tredje parter

Domslut

Artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken ett företag som tilldelar slutanvändare telefonnummer åläggs en skyldighet att ge företag som tillhandahåller allmänt tillgängliga nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar tillgång till inte bara uppgifter om sina egna abonnenter, utan även till de uppgifter som det innehar om abonnenter hos tredje parter.

Artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken ett företag som offentliggör allmänna abonnentförteckningar åläggs en skyldighet att överföra personuppgifter som det innehar om abonnenter hos andra leverantörer av telefonitjänster till ett annat företag, som offentliggör en tryckt eller elektronisk allmän abonnentförteckning eller gör sådana abonnentförteckningar tillgängliga genom nummerupplysningstjänster, utan att det för en sådan överföring krävs att abonnenterna har lämnat ett nytt samtycke. Detta gäller dock endast i den mån som abonnenterna har informerats om ändamålet med en allmän abonnentförteckning och om den omständigheten att dessa uppgifter kan vidarebefordras till en annan leverantör av telefonitjänster, innan deras uppgifter för första gången tas med i en abonnentförteckning, samt på villkor att nämnda uppgifter, efter det att de har överförts, inte används för andra ändamål än dem för vilka de samlades in för att offentliggöras för första gången.

(1) EUT C 80, 27.03.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/5

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad — Bulgarien) — Enel Maritsa Iztok 3 AD mot Direktor ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” NAP

(Mål C-107/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiven 77/388/EEG och 2006/112/EG - Återbetalning - Frist - Ränta - Kvittning - Principen om skatteneutralitet och proportionalitetsprincipen - Skydd för berättigade förväntningar)

2011/C 194/06

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Enel Maritsa Iztok 3 AD

Motpart: Direktor ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” NAP

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Administrativen sad Sofia-grad — Tolkning av artikel 18.4 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva: område 9, volym 1, s. 28), och artikel 183 första stycket i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1) — Tvingande tidsfrist för återbetalning av överskjutande mervärdesskatt vid vars utgång den ränta som ska betalas till den skattskyldige beräknas — Ändring av nationell lagstiftning under tiden då en sådan beräkning sker, vilken innebär att vid skattekontroll ska beräkningen ske efter den dag då beskattningsbeslut meddelas, varigenom skattekontrollen är avslutad — Rimlig tidsfrist — Möjlighet att ersätta överskjutande mervärdesskatt genom kvittning mot den skattskyldiges skatteskuld — Principen om skatteneutralitet och proportionalitetsprincipen

Domslut

Artikel 183 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2006/138/EG av den 19 december 2006, jämförd med principen om skydd för berättigade förväntningar ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs en förlängning, med retroaktiv verkan, av den frist inom vilken återbetalning av överskjutande mervärdesskatt ska ske, i den mån denna lagstiftning innebär att den skattskyldige fråntas den rätt som vederbörande innehade före lagstiftningens ikraftträdande att erhålla dröjsmålsränta på det belopp som ska återbetalas till den skattskyldige.

Artikel 183 i direktiv 2006/112, i dess lydelse enligt direktiv 2006/138, jämförd med principen om skatteneutralitet ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken den normala fristen för att återbetala överskjutande mervärdesskatt — efter vilken dröjsmålsränta börjar löpa på beloppet att återbetala — avbryts för det fall en skattekontroll inleds, varvid detta brytande av fristen innebär att nämnda ränta börjar löpa igen först den dag då skattekontrollen avslutas, trots att detta överskott redan har överförts under de tre beskattningsperioderna efter den beskattningsperiod under vilken överskottet uppkommit. Den omständigheten att den normala fristen fastställs till 45 dagar strider däremot inte mot nämnda bestämmelse.

3.	Artikel 183 i direktiv 206/112, i dess lydelse enligt direktiv 2006/138, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att återbetalningen av överskjutande mervärdesskatt sker genom kvittning.

(1) EUT C 134 av den 22.5.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/6

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Kammergericht Berlin — Tyskland) — Berliner Verkehrsbetriebe (BVG), Anstalt des öffentlichen Rechts mot JPMorgan Chase Bank N.A., Frankfurt Branch

(Mål C-144/10) (1)

(Domstols behörighet på privaträttens område - Artiklarna 22 led 2 och 27 i förordning (EG) nr 44/2001 - Exklusiv behörighet för domstolarna i den stat där ett bolag har sitt säte att pröva tvister avseende giltigheten av beslut som fattats av bolagets organ - Räckvidd - Talan av en offentligrättslig juridisk person om fastställelse av att ett avtal är ogiltigt på grund av att de beslut som bolagets organ fattat om att ingå avtalet påstås vara ogiltiga - Litispendens - Skyldighet för den domstol vid vilken talan nummer två har väckts att vilandeförklara målet - Räckvidd)

2011/C 194/07

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Kammergericht Berlin

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Berliner Verkehrsbetriebe (BVG), Anstalt des öffentlichen Rechts

Svarande: JPMorgan Chase Bank N.A., Frankfurt Branch

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Kammergericht Berlin — Tolkningen av artiklarna 22.2 och 27 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1) — Exklusiv behörighet för domstolarna i den stat där bolaget har sitt sätt vad avser tvister som rör giltigheten av beslut som har fattats av bolagets organ — Huruvida nämnda regel om exklusiv behörighet kan tillämpas när en offentligrättslig juridisk person väcker talan om att avtal ska ogiltigförklaras på grund av att dess organs beslut, som avser ingåendet av detta avtal, är ogiltiga

Domslut

Artikel 22 led 2 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att den inte är tillämplig på en tvist inom ramen för vilken ett bolag åberopar att ett avtal inte kan göras gällande gentemot bolaget på grund av att det påstås vara ogiltigt till följd av att bolagets organ vid beslutet att ingå avtalet överskred sina befogenheter enligt bolagsordningen.

(1) EUT C 148 av den 5.6.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/7

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Hamburg — Tyskland) — Ze Fu Fleischhandel GmbH (C-201/10), Vion Trading GmbH (C-202/10) mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas

(Förenade målen C-201/10 och C-202/10) (1)

(Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 - Skydd av Europeiska unionens finansiella intressen - Artikel 3 - Återkrav av exportbidrag - Trettioårig preskriptionstid - Preskriptionsregel tillhörande en medlemsstats allmänna civilrätt - Analog tillämpning - Rättssäkerhetsprincipen - Principen om skydd för berättigade förväntningar - Proportionalitetsprincipen)

2011/C 194/08

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Hamburg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ze Fu Fleischhandel GmbH (C-201/10), Vion Trading GmbH (C-202/10)

Motpart: Hauptzollamt Hamburg-Jonas

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Finanzgericht Hamburg — Tolkningen av artikel 3.3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, s. 1) — Återkrav av exportbidrag som exportören erhållit på grund av att denne begått oegentligheter — Tillämpning av nationella bestämmelser om trettioårig preskriptionstid — Rättssäkerhetsprincipen och proportionalitetsprincipen

Domslut

Under sådana förhållanden som dem i målen vid den nationella domstolen utgör rättssäkerhetsprincipen i princip inte hinder för att förvaltningsmyndigheter och domstolar i en medlemsstat, i samband med det skydd av Europeiska unionens finansiella intressen som definieras i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, och i enlighet med artikel 3.3 i denna förordning, tillämpar en preskriptionstid som föreskrivs i en allmän nationell bestämmelse analogt, på en tvist avseende återbetalning av felaktigt utbetalt exportbidrag. Detta får emellertid ske endast under förutsättning att denna tillämpning följer av en tillräckligt förutsebar rättspraxis, vilket det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera.

Under sådana förhållanden som dem i målen vid den nationella domstolen utgör proportionalitetsprincipen, i samband med att medlemsstaterna genomför den möjlighet som de har enligt artikel 3.3 i förordning nr 2988/95, hinder för att en trettioårig preskriptionstid tillämpas på en tvist avseende återbetalning av exportbidrag som uppburits på ett otillbörligt sätt.

Under sådana förhållanden som dem i målen vid den nationella domstolen utgör rättssäkerhetsprincipen hinder för att en längre preskriptionstid, i den mening som avses i artikel 3.3 i förordning nr 2988/95, kan följa av en allmän preskriptionstid som gjorts kortare i rättspraxis för att kraven enligt proportionalitetsprincipen ska vara uppfyllda vid tillämpningen av denna preskriptionstid, eftersom den fyraåriga preskriptionstid som föreskrivs i artikel 3.1 första stycket i förordning nr 2988/95 i alla händelser ska tillämpas under sådana förhållanden.

(1) EUT C 209, 31.7.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/7

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts — Republiken Lettland) — Andrejs Eglītis och Edvards Ratnieks mot Latvijas Republikas Ekonomikas ministrija

(Mål C-294/10) (1)

(Lufttrafik - Förordning (EG) nr 261/2004 - Artikel 5.3 - Kompensation till passagerare vid inställda flygningar - Undantag från skyldigheten att lämna kompensation vid extraordinära omständigheter - Lufttrafikföretaget ska vidta alla rimliga åtgärder för att förebygga extraordinära omständigheter - Planering av resurser på lämpligt sätt för att kunna genomföra flygningen när de extraordinära omständigheterna upphört)

2011/C 194/09

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Augstākās tiesas Senāts -

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Andrejs Eglītis, Edvards Ratnieks

Motpart: Latvijas Republikas Ekonomikas ministrija

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Augstākās tiesas Senāts — Tolkning av artiklarna 5.3 och 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, s. 1) — Inställning av en flygning orsakad först av en stängning av luftrummet, på grund av problem med radar- och flygtrafiksystem, därefter av det faktum att den längsta tillåtna arbetstiden för flygplansbesättningen närmade sig sitt slut — Lufttrafikföretagets vidtagande av alla rimliga åtgärder för att undvika de extraordinära omständigheterna

Domslut

Artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska tolkas så, att då lufttrafikföretaget är skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att förebygga extraordinära omständigheter, måste det vid planeringen av flygningen i rimlig utsträckning beakta risken för förseningar om extraordinära omständigheter eventuellt skulle inträffa. Företaget ska följaktligen planera för en viss tidsreserv som, om möjligt, gör att företaget kan genomföra hela flygningen när de extraordinära omständigheterna inte längre föreligger. Bestämmelsen ska däremot inte tolkas så, att den innebär en skyldighet att såsom en rimlig åtgärd planera en allmän minsta tidsreserv utan undantag som är tillämplig på samtliga lufttrafikföretag i alla situationer då extraordinära omständigheter inträffar. Bedömningen av lufttrafikföretagets kapacitet att genomföra hela den planerade flygningen under de nya villkor som de extraordinära omständigheterna föranleder ska ske med beaktande av att den erfordrade tidsreservens omfattning inte får leda till att lufttrafikföretaget behöver göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet vid den relevanta tidpunkten. Artikel 6.1 i förordningen är inte tillämplig vid denna bedömning.

(1) EUT C 221, 14.08.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/8

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 10 maj 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige

(Mål C-479/10) (1)

(Fördragsbrott - Miljö - Direktiv 1999/30/EG - Utsläppskontroll - Gränsvärden för PM10 i luften)

2011/C 194/10

Rättegångsspråk: svenska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Alcover San Pedro och K. Simonsson)

Svarande: Konungariket Sverige (ombud: A. Falk och C. Mayer-Seitz)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av enligt artikel 5.1 i rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften (EGT L 163, s. 41) — Överskridande av gränsvärdena för PM10 i luften under åren 2005, 2006 och 2007 i zonerna SW 2 och SW 4 samt under åren 2005 och 2006 i zon SW 5.

Domslut

Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften genom att ha överskridit gränsvärdena för PM10 i luften under åren 2005, 2006 och 2007 i zonerna SW 2 och SW 4 samt under åren 2005 och 2006 i zon SW 5.

2.	Konungariket Sverige ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 328, 4.12.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/8

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 14 mars 2011 — UsedSoft GmbH mot Oracle International Corp.

(Mål C-128/11)

2011/C 194/11

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: UsedSoft GmbH

Motpart: Oracle International Corp.

Tolkningsfrågor

1.	Är den person som kan åberopa sig på konsumtion av spridningsrätten till en kopia av ett datorprogram också ”den som lagligen förvärvat datorprogrammet” i den mening som avses i artikel 5.1 i direktiv 2009/24 (1)?

2.	För det fall att den första frågan ska besvaras jakande: Är spridningsrätten till en kopia av ett datorprogram konsumerad i den mening som avses i artikel 4.2 första delen i direktiv 2009/24 när förvärvaren med rättsinnehavarens samtycke har laddat ner programmet från Internet på ett datamedium?

För det fall att den andra frågan ska besvaras jakande: Kan också den person som förvärvat en ”använd” mjukvarulicens, i egenskap av ”den som lagligen förvärvat datorprogrammet” i den mening som avses i artiklarna 5.1 och 4.2 första delen i direktiv 2009/24 och i syfte att göra en kopia av programmet, åberopa sig på konsumtion av spridningsrätten till en kopia av datorprogrammet som den förste förvärvaren med rättsinnehavarens samtycke har gjort genom att ladda ner programmet från Internet på ett datamedium, när den förste förvärvaren raderat eller inte längre använder sin kopia av programmet?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, s. 16).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Republiken Slovakien den 4 april 2011 — Daňové riaditeľstvo Slovenskej republiky mot Profitube spol. s.r.o.

(Mål C-165/11)

2011/C 194/12

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Najvyšší súd

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Daňové riaditeľstvo Slovenskej republiky

Motpart: Profitube spol. s.r.o.

Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor

Under åren 2005 och 2006 placerades varor [importerade] från ett land utanför Europeiska unionen (Ukraina) i ett allmänt tullager i en medlemsstat i Europeiska unionen. Varorna hade importerats av en importör i sistnämnda stat. Varorna bearbetades därefter i nämnda tullager genom aktiv förädling enligt suspensionssystemet. Den förädlade produkten exporterades inte direkt i den mening som avses i artikel 114 i förordning nr 2913/92 utan såldes i stället av förädlaren, inom samma lager, till ett annat företag i nämnda medlemsstat. Köparen lät inte varorna övergå till fri omsättning utan återförde dem till tullagerförfarandet. Omfattas i en sådan situation varuförsäljning inom samma tullager fortfarande enbart av gemenskapens tullagstiftning eller har den rättsliga situationen ändrats genom denna försäljning så att transaktionen i stället omfattas av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG (1) av den 17 maj 1977? Är det med andra ord möjligt mot bakgrund av syftet med mervärdesskattesystemet i sjätte direktivet att betrakta ett allmänt tullager beläget i en medlemsstat som en del av gemenskapens territorium, eller som en del av den medlemsstatens territorium, enligt definitionen i artikel 3 i sjätte direktivet?

Kan ovannämnda situation mot bakgrund av praxis från Europeiska unionens domstol angående rättsmissbruk och tillämpningen av sjätte direktivet (C-255/02 Halifax) betraktas på så sätt att klaganden, genom att sälja varor i ett allmänt tullager beläget inom Republiken Slovakiens territorium, redan har utfört en varuleverans mot vederlag i nämnda stat?

För det fall den första frågan ska besvaras jakande och transaktionen ska omfattas av systemet i sjätte direktivet, innebär transaktionen att skattskyldighet inträder

a)	enligt artikel 10.1 och 10.2 i sjätte direktivet, därför att mervärdesskatteskyldighet uppstår till följd av att varorna har sålts i ett tullager som är beläget i Republiken Slovakien, eller

b)	därför att tullagerförfarandet efter införseln av varorna från tredjeland (artikel 10.3 i sjätte direktivet) avslutades medan varorna fortfarande var placerade i nämnda tullager genom att de såldes till en annan person i en medlemsstat?

Är det förenligt med de mål som uppställs i sjätte direktivet såsom de definieras i skälen därtill, och närmare bestämt dem som uppställs i GATT (WTO), när försäljning av varor, som importerats från tredjeland till ett tullager där de genomgår förädling och säljs till en annan person i denna medlemsstat i ett tullager beläget i en medlemsstat i Europeiska unionen, inte beläggs med mervärdesskatt i nämnda medlemsstat?

(1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) den 8 april 2011 — Football Dataco Ltd, Scottish Premier League Ltd, Scottish Football League, PA Sport UK Ltd mot Sportradar GmbH (ett i Tyskland registrerat bolag), Sportradar AG (ett i Schweiz registrerat bolag)

(Mål C-173/11)

2011/C 194/13

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal (England & Wales)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Football Dataco Ltd, Scottish Premier League Ltd, Scottish Football League, PA Sport UK Ltd

Motpart: Sportradar GmbH (ett i Tyskland registrerat bolag), Sportradar AG (ett i Schweiz registrerat bolag)

Tolkningsfrågor

När någon laddar upp data från en databas som skyddas av en rätt av eget slag enligt direktiv 96/9/EG (1) (databasdirektivet) till sin webbserver i medlemsstat A och sedan på begäran från en användare i en annan medlemsstat B låter webbservern sända sådana data till användarens dator, så att dessa data lagras på denna dators minne och kan ses på en ansluten dataskärm

a)	innebär omständigheten att data sänds att den förstnämnde ägnar sig åt ”utdrag” eller ”återanvändning”?

ägnar sig den förstnämnde åt ”utdrag” och/eller ”återanvändning”

i)	endast i medlemsstat A

ii)	endast i medlemsstat B eller

iii)	i både medlemsstat A och medlemsstat B?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, s. 20).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 15 april 2011 — Syllogos Ellinon Poleodomon kai Chorotakton mot 1) Ypourgoi Perivallontos, Chorotaxias kai Dimosion Ergon, 2) Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon och 3) Ypourgos Esoterikon, Dimosias Dioikisis kai Apokentrosis

(Mål C-177/11)

2011/C 194/14

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Symvoulio tis Epikrateias (Högsta förvaltningsdomstolen)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Syllogos Ellinon Poleodomon kai Chorotakton (Sammanslutning för grekiska stadsplanerare och planeringsarkitekter)

Motparter: 1) Ypourgos Perivallontos, Chorotaxias kai Dimosion Ergon (Ministern för miljö, fysisk planering och offentliga arbeten), 2) Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon kai (ekonomi- och finansministern), 3) Ypourgos Esoterikon, Dimosias Dioikisis kai Apokentrosis (ministern för inrikesfrågor, offentlig förvaltning och decentralisering)

Tolkningsfråga

”Ska artikel 3.2 b i direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, s. 30), i vilken det föreskrivs att en miljöbedömning ska utföras för alla planer och program ’som med tanke på att de kan antas påverka områden kräver en bedömning enligt artiklarna 6 eller 7 i direktiv 92/43/EEG’, anses innebära att skyldigheten att göra en miljöbedömning av en viss plan är avhängig av att villkoren för att utföra en miljöbedömning enligt direktiv 92/43/EEG är uppfyllda med avseende på denna plan, och att följaktligen även denna bestämmelse i direktiv 2001/42, i likhet med ovannämnda bestämmelser i direktiv 92/43, förutsätter att det konstateras att planen kan påverka ett visst särskilt bevarandeområde på ett betydande sätt, varvid det ankommer på medlemsstaterna att göra den motsvarande materiella bedömningen? Ska det enligt artikel 3.2 b i direktiv 2001/42 i stället anses att skyldigheten att i enlighet med detta direktiv utföra en miljöbedömning inte är avhängig av att villkoren för att utföra en miljöbedömning enligt direktiv 92/43 är uppfyllda, det vill säga avhängig av bedömningen av den eventuella betydande påverkan på ett särskilt bevarandeområde, utan att det tvärtom räcker — för att skyldigheten att göra en sådan bedömning ska uppstå — att konstatera att en viss plan på något sätt har en anknytning till ett av de områden som avses i direktiv 92/43, och inte nödvändigtvis till ett särskilt bevarandeområde?”

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 4 maj 2011 — Sportingbet PLC mot Ypourgos Politismou, Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon

(Mål C-209/11)

2011/C 194/15

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Symvoulio tis Epikrateias

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Sportingbet PLC

Motparter: Ypourgos Politismou, Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon

Tolkningsfrågor

Är nationella bestämmelser som, i syfte att begränsa utbudet av hasardspel, beviljar ett enda företag, som bildats i form av ett aktiebolag och som är börsnoterat, ensamrätt att genomföra, bedriva, anordna och hantera hasardspel förenliga med artiklarna 43 och 49 i EG-fördraget, när detta företag dessutom gör reklam för de hasardspel som det anordnar, utvidgar sin verksamhet till andra stater, spelarna deltar fritt och maximibeloppet för vadhållningsinsatsen och vinsten fastställs per spelkupong och inte per spelare?

Om den första frågan besvaras nekande: Är nationella bestämmelser som, genom att i sig försöka bekämpa brottslighet genom utövandet av kontroll över de företag som är verksamma i den aktuella branschen för att säkerställa att sådan verksamhet enbart bedrivs i kontrollerade kretsar, beviljar ett enda företag ensamrätt att genomföra, bedriva, anordna och hantera hasardspel förenliga med artiklarna 43 och 49 i EG-fördraget, även om beviljandet av denna ensamrätt samtidigt får till effekt en obegränsad utökning av utbudet, eller krävs det under alla omständigheter, för att inskränkningen ska anses lämplig för att uppnå målet att bekämpa brottslighet, att utökningen av utbudet ändå kontrolleras, det vill säga att man bibehåller den åtgärd som krävs för att uppnå detta mål och inte vidtar mer långtgående åtgärder? Om nämnda utökning av utbudet hur som helst ska kontrolleras, kan den i så fall anses kontrollerad om en enhet med de särdrag som angetts i den första tolkningsfrågan beviljas en ensamrätt i denna bransch? Slutligen, om det ska anses att beviljandet av den aktuella ensamrätten leder till en kontrollerad utökning av utbudet av hasardspel, ska det förhållandet att ett enda företag beviljas ensamrätt anses gå utöver vad som är nödvändigt, i den meningen att samma mål kan uppnås på lämpligt sätt även genom att fler än ett företag beviljas en sådan rätt?

Om det, med hänvisning till de två föregående tolkningsfrågorna, ska anses att beviljandet, genom de aktuella nationella bestämmelserna, av en ensamrätt som avser genomförandet, bedrivandet, anordnandet och hanteringen av hasardspel inte är förenligt med artiklarna 43 och 49 i EG-fördraget, önskas svar på följande frågor: a) Får de nationella myndigheterna enligt nämnda bestämmelser i fördraget, under den övergångsperiod som krävs för att anta bestämmelser som är förenliga med EG-fördraget, avstå från att pröva ansökningar om att påbörja sådan verksamhet som har ingetts av personer som är hemmahörande i andra medlemsstater? b) Om fråga a besvaras jakande, på grundval av vilka kriterier ska övergångsperiodens längd fastställas? c) Om det inte är tillåtet med en övergångsperiod, på grundval av vilka kriterier ska de nationella myndigheterna pröva de aktuella ansökningarna?

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/12

Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — Ryanair mot kommissionen

(Mål T-423/07) (1)

(Statligt stöd - Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Luftfartssektorn - Exklusiv rätt till terminal 2 på Münchens flygplats - Passivitetstalan - Kommissionens ställningstagande - Anledning saknas att döma i saken - Skyldighet att agera - Föreligger inte)

2011/C 194/16

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ryanair Ltd (Dublin, Irland) (ombud: advokaten E. Vahida)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn, S. Noë och E. Righini)

Saken

Passivitetstalan med yrkande om fastställelse av att kommissionen olagligen har avstått från att fatta beslut i fråga om sökandens klagomål avseende ett stöd som Tyskland ska ha beviljat Lufthansa och dess partners i Star Alliance i form av exklusiv rätt till nyttjandet av terminal 2 på Münchens flygplats eller, i andra hand, ett påstående att Münchens flygplats har missbrukat en dominerande ställning

Domslut

1.	Det finns inte längre någon anledning att pröva Ryanairs yrkanden om passivitet med avseende på det statliga stöd som Lufthansa påstås ha beviljats.

2.	Ryanairs yrkanden om passivitet avseende det statliga stöd som Lufthansas partners i Star Alliance påstås ha beviljats ogillas.

3.	Ryanairs yrkanden om passivitet avseende det påstådda missbruket av dominerande ställning ogillas.

4.	Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Ryanairs rättegångskostnader.

5.	Ryanair ska bära hälften av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 8, 12.1.2008.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/12

Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — IIC-Intersport International mot harmoniseringsbyrån — McKenzie (McKENZIE)

(Mål T-502/07) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket McKENZIE - Äldre gemenskapsfigurmärket och gemenskapsordmärket McKINLEY - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 194/17

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: IIC-Intersport International Corporation GmbH (Ostermundigen, Schweiz) (ombud: advokaten P. Steinhauser)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral och D. Botis)

Motpart vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen: The McKenzie Corp. Ltd (Ponteland Village, Newcastle Upon Tyne, Förenade kungariket) (ombud: D. Alexander, QC, R. Kempner och O.M. Delafaille, solicitors)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 15 oktober 2007 (ärende R 1425/2006-2) i ett invändningsförfarande mellan The McKenzie Corporation Ltd och IIC — Intersport International Corp. GmbH.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	IIC-Intersport International Corp. GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 51, 23.2.2008.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/13

Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — Habanos mot harmoniseringsbyrån — Tabacos de Centroamérica (KIOWA)

(Mål T-207/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan som registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket KIOWA - Det äldre gemenskapsvarumärket och det äldre nationella figurmärket COHIBA - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Ingen känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 194/18

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Habanos (Havanna, Cuba) (ombud: inledningsvis advokaterna V. Gil Vega och A. Ruiz López, därefter advokaten A. Ruiz López)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carillo)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Tabacos de Centroamérica, SL (Pozuelo de Alarcón, Spanien) (ombud: advokaten R.M. Caldés Llopis)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 31 mars 2008 (ärende R 1189/2007-2) i ett invändningsförfarande mellan Corporación Habanos, SA och Tabacos de Centroamérica, SL.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Corporación Habanos, SA, ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån).

3.	Tabacos de Centroamérica, SL, ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 209, 15.8.2008.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/13

Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — PJ Hungary mot harmoniseringsbyrån — Pepekillo (PEPEQUILLO)

(Mål T-580/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket PEPEQUILLO - De äldre nationella ord- och figurmärkena samt de äldre gemenskapsordmärkena och gemenskapsfigurmärkena PEPE och PEPE JEANS - Återställande av försutten tid - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Varuslagslikhet - Artikel 78 i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 81 i förordning (EG) nr 207/2009) - Artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 40/94 (nu artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 207/2009)

2011/C 194/19

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: PJ Hungary Szolgáltató kft (PJ Hungary kft) (Budapest, Ungern) (ombud: advokaterna M.H. Granado Carpenter och C. Gutiérrez Martinez)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Pepekillo, SL (Algésiras, Spanien) (ombud: advokaten J. Garrido Pastor)

Saken

Talan mot de beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 30 april 2008 och den 24 september 2008 (båda meddelade i ärende R 722/2007-1) om en ansökan om återställande av försutten tid som ingetts av Pepekillo, SL respektive ett invändningsförfarande mellan PJ Hungary Szolgáltató kft (PJ Hungary kft) och Pepekillo.

Domslut

1.	Det beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) meddelade den 24 september 2008 (ärende R 722/2007-1) ogiltigförklaras.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de rättegångskostnader som åsamkats PJ Hungary Szolgáltató kft (PJ Hungary kft), samt de nödvändiga kostnader som PJ Hungary kft haft för förfarandet vid harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd.

4.	Pepekillo, SL ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de rättegångskostnader som åsamkats PJ Hungary kft.

(1) EUT C 44, 21.2.2009.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/14

Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — Glenton España mot harmoniseringsbyrån — Polo/Lauren (POLO SANTA MARIA)

(Mål T-376/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket POLO SANTA MARIA - Det äldre Beneluxfigurmärket av en polospelares silhuett - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2011/C 194/20

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Glenton España, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna E. Armijo Chávarri och A. Castán Pérez Gómez)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: D. Botis)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: The Polo/Lauren Company, LP (New York, Förenta staterna) (ombud: R. Black, R. Guthrie, solicitors, och S. Malynicz, barrister)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 18 juni 2009 (ärende R 594/2008-2), om ett invändningsförfarande mellan The Polo/Lauren Company, LP, och Glenton España, SA.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Glenton España, SA, ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 282, 21.11.2009.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/14

Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — Tempus Vade mot harmoniseringsbyrån — Palacios Serrano (AIR FORCE)

(Mål T-81/10) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket AIR FORCE - Äldre gemenskapsrättsliga och nationella ord- och figurmärkena TIME FORCE - Relativa registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Känneteckenslikhet föreligger inte - Artikel 8.1 b och 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009)

2011/C 194/21

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Tempus Vade, SL (San Sebastián de los Reyes, Spanien) (ombud: advokaten A. Gómez López)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carrillo)

Motpart vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen: Juan Palacios Serrano (Alcobendas, Spanien) (ombud: advokaterna E. Ochoa Santamaría, J. del Valle Sánchez och V. Ruiz de Velasco Martinez de Ercilla)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 7 januari 2010 (ärende R 1114/2008-4) i ett invändningsförfarande mellan Tempus Vade, SL och M. Juan Palacios Serrano.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Tempus Vade, SL ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 100, 17.4.2010.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/14

Talan väckt den 4 april 2011 — COMPLEX mot harmoniseringsbyrån — Kajometal (KX)

(Mål T-206/11)

2011/C 194/22

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: COMPLEX S.A. (Łodź) (ombud: advokaten R. Rumpel)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Motpart vid överklagandenämnden: Kajometal s.r.o. (Dolny Kubin, Slovakien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	bifalla talan,

—	ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd fattade den 21 januari 2011 i ärende R 864/2010-2,

—	ändra det angripna beslutet så, att registreringen av kännetecknet KX, nr 6125405, avslås, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Kajometal s.r.o.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket KX för varor i klass 7.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden.

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Gemenskapsordmärket CX (nr 3588241) för varor i klass 7 och gemenskapsfigurmärket CX PRECISION BEARINGS (nr 3979432) för varor i klass 7.

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Oriktig tillämpning av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009, (1) då det föreligger risk för förväxling mellan de motstående varumärkena.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/15

Talan väckt den 8 april 2011 — EyeSense mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-207/11)

2011/C 194/23

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: EyeSense AG (Basel, Schweiz) (ombud: advokaten N. Aicher)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Osypka Medical GmbH (Berlin, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det beslut som fattades av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 4 februari 2011 (ärende R 1098/2010-4), och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som uppkom i ärendet vid överklagandenämnden.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Osypka Medical

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”ISENSE” för varor och tjänster i klasserna 9, 10 och 42 — ansökan nr 7 165 327

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: EyeSense AG

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det nationella ordmärket ”EyeSense” för varor i klasserna 10 och 42

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2011 (1), eftersom de föreligger en risk att de två varumärkena förväxlas.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2011 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/15

Talan väckt den 18 april 2011 — Progust mot harmoniseringsbyrån — Sopralex & Vosmarques (IMPERIA)

(Mål T-216/11)

2011/C 194/24

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Progust, SL (Girona, Spanien) (ombud: advokaterna M.E. López Camba och J.L. Rivas Zurdo)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Sopralex & Vosmarques SA (Bryssel, Belgien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara överklagandenämndens beslut i ärende R 1036/2010-1 i dess helhet,

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta Progust SL:s kostnader,

—	förplikta Sopralex & Vosmarques SA att ersätta Progust SL:s kostnader.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett figurmärke innehållande ordelementet IMPERIA (ansökan nr 7008154) för varor och tjänster i klasserna 29, 30, 31, 32 och 43.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sopralex & Vosmarques SA

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Gemenskapsfigurmärke (nr 3260288) innehållande ordelementet IMPERIAL för varor i klass 29.

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen och avslag på ansökan om registrering.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Oriktig tolkning och tillämpning av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/16

Talan väckt den 15 april 2011 — Otero González mot harmoniseringsbyrån — Apli-Agipa (AGIPA)

(Mål T-219/11)

2011/C 194/25

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: José Luis Otero González (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaten S. Correa)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Apli-Agipa SAS (Dormans, Frankrike)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara beslut R 0556/2010-2, som meddelades av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 14 februari 2011, i den del registrering beviljades för följande varor: ”fotografier; klister och lim för pappersvaror och hushållsändamål; målarpenslar; skrivmaskiner och kontorsförnödenheter (ej möbler); instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater); plastmaterial för emballering (ej ingående i andra klasser); trycktyper; klichéer”,

—	avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 5 676 721”AGIPA” för samtliga varor i klass 16 för vilka registrering beviljats, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: APLI-AGIPA S.A.S.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”AGIPA” (ansökan nr 6 676 721) för varor i klass 16

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Spanska ordmärket ”AGIPA”, registreringen nr 2 216 879, och det spanska figurmärket innehållande ordelementet ”s — agipa”, registreringen nr 1 269 511, båda för varor i klass 16.

Invändningsenhetens beslut: Biföll delvis invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Biföll delvis överklagandet.

Grunder: Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 har tillämpats och tolkats felaktigt.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/16

Talan väckt den 18 april 2011 — TeamBank AG mot harmoniseringsbyrån — Fercredit Servizi Finanziari (f@ir Credit)

(Mål T-220/11)

2011/C 194/26

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: TeamBank AG (Nürnberg, Tyskland) (ombud: advokaterna T. Kiphuth, H. Lindner och D. Terheggen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Fercredit Servizi Finanziari (Rom, Italien)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det beslut som fattades den 3 februari 2011 av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) i ärende R 719/2010-1, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: TeamBank AG

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”f@air Credit” för tjänster i klass 26 (ansökan nr 6 947 766)

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Fercredit Servizi Finanziari SpA

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Figurmärket ”FERCREDIT” för varor och tjänster i klasserna 6, 7, 12, 14, 16, 18, 25, 35, 36, 39, 41, 42, 43 och 44 (gemenskapsvarumärke nr 3 749 801), såtillvida som invändningen riktas mot registrering för tjänster i klass 36

Invändningsenhetens beslut: Bifall på invändningen.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), eftersom det inte föreligger någon risk för att de två varumärkena förväxlas.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/17

Talan väckt den 20 april 2011 — Siemens mot kommissionen

(Mål T-223/11)

2011/C 194/27

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Siemens (München, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Risse, R. Harbst och H. Haller)

Svarande: Europeiska atomenergigemenskapen, företrädd av Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förplikta svaranden att till sökanden betala ett belopp på 16 114 147 euro jämte ränta som är åtta procentenheter högre än basräntan i Tyskland från den 20 april 2011,

—	förplikta svaranden att fullt ut ersätta sökandens kostnader för advokatarvoden och andra kostnader under förevarande förfarande.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.	Första grunden: Enligt avtal med svaranden har sökanden rätt till ersättning för de extra kostnader som har uppkommit.

2.	Andra grunden: I andra hand anför sökanden att sådan kostnadsersättning ska betalas enligt tysk lag, vilken gäller för avtalet, närmare bestämt enligt 313 § i den tyska civillagen (BGB).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/17

Talan väckt den 21 april 2011 — Caventa mot harmoniseringsbyrån — Anson's Herrenhaus (BERG)

(Mål T-224/11)

2011/C 194/28

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Caventa AG (Rekingen, Schweiz) (ombud: advokaten J. Krenzel)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Anson's Herrenhaus KG (Düsseldorf, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 1494/2010-1, som meddelades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 10 februari 2011, om avslag, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”BERG” för varor i klasserna 25 och 28 (ansökan nr 7 115 009).

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Anson's Herrenhaus KG

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ordmärket ”Christian Berg” för varor och tjänster i klasserna 3, 18, 25 och 35 (Gemenskapsvarumärke nr 338 36 76). Invändningen riktade sig mot registrering för varor i klasserna 25 och 28.

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), då det inte finns någon risk för förväxling mellan de motstående varumärkena

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/18

Talan väckt den 21 april 2011 — Caventa mot harmoniseringsbyrån — Anson's Herrenhaus (BERG)

(Mål T-225/11)

2011/C 194/29

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Caventa AG (Rekingen, Schweiz) (ombud: advokaten J. Krenzel)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Anson's Herrenhaus KG (Düsseldorf, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 740/2010-1, som meddelades av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (harmoniseringsbyrån) den 10 februari 2011, om avslag, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”BERG” för varor i klasserna 25 och 28 (ansökan nr 7 124 084)

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Anson's Herrenhaus KG

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), då det inte finns någon risk för förväxling mellan de motstående varumärkena.

(1) ()Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1).

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/18

Talan väckt den 26 april 2011 — Wall mot harmoniseringsbyrån — Bluepod Media Worldwide (bluepod media)

(Mål T-227/11)

2011/C 194/30

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Wall AG (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaten A. Nordemann)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Bluepod Media Worldwide Ltd (London, Förenade kungariket)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	delvis ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 10 februari 2011 i ärende R 301/2010-1, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Motparten vid överklagandenämnden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket bluepod media för varor och tjänster i klasserna 9, 35, 38 och 41 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 6099709

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Gemenskapsfigurmärket blue spot, som registrerats under nr 5660972, för tjänster i klasserna 35, 36, 37 och 38, det internationella ordmärket BlueSpot, som registrerats under nr 880800, för tjänster i klasserna 35, 37 och 38, det tyska ordmärket BlueSpot, som registrerats under nr 30472373, för tjänster i klasserna 35, 37 och 38

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Delvist bifall till överklagandet och delvist avslag på ansökan, samt bifall till ansökan i övrigt och delvist avslag på invändningen.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden felaktigt bedömde att det inte förelåg risk för förväxling.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/19

Talan väckt den 4 maj 2011 — Stichting Greenpeace Nederland och PAN mot Europeiska kommissionen

(Mål T-232/11)

2011/C 194/31

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Stichting Greenpeace Nederland (Amsterdam, Nederländerna) och Pesticide Action Network Europe (PAN Europe) (Bryssel, Belgien) (ombud: B. Kloostra. lawyer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att kommissionens beslut av den 1 mars 2011 (Ares(2011)223668) står i strid med förordning nr 1367/2006/EG (1),

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 1 mars 2011 (Ares(2011)223668),

—	förplikta kommissionen att pröva begäran om intern granskning av den 20 december 2010, inom en frist som fastställs av domstolen, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.

Första grunden: Svaranden var skyldig att genomföra den interna granskningen enligt direktiv 2010/77/EU (2), såsom sökanden har begärt, eftersom detta direktiv inte är allmänt tillämpligt, i motsats till det svaranden anfört, utan utgör en rättsakt med konkreta och individuella beslut som tillämpas individuellt på de berörda producenterna.

Andra grunden: Det angripna beslutet står i strid med förordning nr 1367/2006/EC eftersom direktiv 2010/77/EU innehåller flera administrativa rättsakter avseende individuella beslut med individuell tillämpning. Eftersom detta direktiv inte har antagits i enlighet med kommissionens normgivande befogenhet måste tillgång till ett effektivt rättsmedel garanteras vad avser direktivet.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, s. 13)

(2) Kommissionens direktiv 2010/77/EU av den 10 november 2010 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG vad gäller sista giltighetsdag för införandet av vissa verksamma ämnen i bilaga I (EUT L 293, s. 48)

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/19

Talan väckt den 26 april 2011 — Glaxo Group mot harmoniseringsbyrån — Farmodiética (ADVANCE)

(Mål T-243/11)

2011/C 194/32

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Glaxo Group Ltd (Greenford, Förenade kungariket) (ombud: O. Benito, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Farmodiética — Cosmética, Dietética e Produtos Farmacêuticos, Lda (Estarda de S.Marcos, Portugal)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	vilandeförklara målet till dess att den talan om ogiltigförklaring som väckts i Portugal har avgjorts, eftersom därigenom prövas den enda grund på vilken ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke avslogs, och om denna talan inte bifalles,

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 25 februari 2011 i ärende R 665/2010-4, och

—	förplikta svaranden och/eller motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ADVANCE för varor i klass 5 — Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 6472971

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Det portugisiska figurmärket ”ADVANCIS CAPS MORE BIOAVAILABLE. MORE EFFECTIVE” registrerat med nr 417744 för varor i klasserna 3 och 5

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artiklarna 8.1 b och 65.2 i rådets förordning nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden för det första ansåg att sökanden inte överklagade invändningsenhetens beslut av den 25 februari 2010 med avseende på varuslagslikheten, för det andra ansåg att det saknades anledning att ändra invändningsenhetens beslut av den 25 februari 2010 med avseende på varuslagslikheten, för det tredje underlät att bedöma huruvida de aktuella varorna i klass 3 liknade de aktuella varorna i klass 5, för det fjärde inte förklarade varför det var relevant att beakta hur kännetecknen uttalas på engelska med hänsyn till att Portugal är det relevanta området, för det femte ansåg att de motstående varumärkena liknar varandra i fonetiskt hänseende på engelska, för det sjätte gjorde en oriktig bedömning avseende känneteckenslikheten, och således felaktigt fann att likheten var medelmåttig, samt för det sjunde gjorde en oriktig och ofullständig helhetsbedömning av huruvida det förelåg risk för förväxling.

2.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 194/20

Talan väckt den 6 maj 2011 — ClientEarth och International Chemical Secretariat mot ECHA

(Mål T-245/11)

2011/C 194/33

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth (London, Förenade kungariket) och The International Chemical Secretariat (Göteborg, Sverige) (ombud: advokaten P. Kirch)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	slå fast att svaranden åsidosätter Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor,

—	slå fast att svaranden åsidosätter förordning (EG) nr 1367/2006 (1),

—	slå fast att svaranden åsidosätter förordning (EG) nr 1049/2001 (2),

—	ogiltigförklara beslutet i svarandens bekräftande svar av den 4 mars 2011 att inte lämna ut de begärda handlingarna, och

—	förplikta svaranden att ersätta sökandenas och eventuella intervenienters rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökandena begär i enlighet med artikel 263 FEUF ogiltigförklaring av beslutet i svarandens bekräftande svar av den 4 mars 2011 att inte lämna ut de handlingar som anger namnen och kontaktuppgifterna på registranterna (tillverkare/importörer) av en betydande mängd ämnen som påstås vara farliga för människors hälsa och miljön, samt de mängder som har satts på EU-marknaden.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.

1.	Första grunden: åsidosättande i det angripna beslutet av artikel 8.2 i förordning nr 1049/2001, eftersom sökandenas bekräftande ansökan inte besvarades inom den föreskrivna tidsfristen utan att det fanns skäl härför.

Andra grunden: åsidosättande i det angripna beslutet av artikel 4.4 och 4.6 i förordning nr 1049/2001, eftersom svaranden inte har samrått med registranterna när den bedömde huruvida vägran att lämna ut handlingarna kunde motiveras av ett affärsintresse, och inte har anfört skäl till att det var uppenbart att handlingarna inte behövde lämnas ut.

Tredje grunden: åsidosättande i det angripna beslutet av artikel 4.1–4 i Århuskonventionen, eftersom sökandena inte fick tillgång till begärd information. I det angripna beslutet åsidosätts även artikel 6.1 i förordning nr 1367/2006, eftersom undantagen i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 inte har tolkats restriktivt, varvid hänsyn inte har tagits till allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut och huruvida den begärda informationen gäller utsläpp i miljön.

Fjärde grunden: åsidosättande i det angripna beslutet av artikel 4.3 första stycket i förordning nr 1049/2001, eftersom svaranden inte kunde visa att utlämnandet av begärda handlingar allvarligt skulle undergräva ECHA:s interna beslutsförfarande, och av artikel 4.2 första strecksatsen i samma förordning, eftersom svaranden inte har visat att det finns ett affärsintresse som kan motivera att handlingar inte lämnas ut.

Femte grunden: åsidosättande i det angripna beslutet av artikel 4.3 andra stycket och artikel 4.2 första stycket i förordning nr 1049/2001, eftersom svaranden inte har bedömt om det finns ett övervägande allmänintresse av utlämnandet, och inte har lämnat en detaljerad redogörelse för skälen att inte lämna ut handlingarna.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.194.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 194

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 2 juli 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2011/C 194/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 186, 25.6.2011	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2011/C 194/02	Mål C-147/08: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 10 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Arbeitsgericht Hamburg — Tyskland) — Jürgen Römer mot Freie und Hansestadt Hamburg (Likabehandling i arbetslivet — Allmänna unionsrättsliga principer — Artikel 157 FEUF — Direktiv 2000/78/EG — Tillämpningsområde — Begreppet lön — Undantag — Yrkesbaserat försäkringssystem i form av kompletterande pension för tidigare anställda vid ett kommunalt organ och deras efterlevande — Beräkningsmetod för pensionen som innebär en fördel för gifta mottagare av pensionsförmåner i förhållande till mottagare som lever i registrerat partnerskap — Diskriminering på grund av sexuell läggning)	2

2011/C 194/03	Förenade målen C-230/09 och C-231/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof — Tyskland) — Hauptzollamt Koblenz mot Kurt und Thomas Etling in GbR (C-230/09) och Hauptzollamt Oldenburg mot Theodor Aissen och Hermann Rohaan (C-231/09) (Jordbruk — Sektorn för mjölk och mjölkprodukter — Förordning (EG) nr 1788/2003 — Avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter — Förordning (EG) nr 1782/2003 — System för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken — Överföring av individuella referenskvantiteter — Konsekvenser för beräkningen av avgiften — Konsekvenser för beräkningen av mjölkbidraget)	3

2011/C 194/04	Mål C-391/09: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Vilniaus miesto 1 apylinkės teismas — Republiken Litauen) — Malgožata Runevič-Vardyn, Łukasz Paweł Wardyn mot Vilniaus miesto savivaldybės administracija, Lietuvos Respublikos teisingumo ministerija, Valstybinė lietuvių kalbos komisija, Vilniaus miesto savivaldybės administracijos Teisės departamento Civilinės metrikacijos skyrius (Unionsmedborgarskap — Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna — Principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet — Artiklarna 18 FEUF och 21 FEUF — Principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung — Direktiv 2000/43/EG — Nationella bestämmelser enligt vilka fysiska personers efternamn och förnamn ska transkriberas i folkbokföringshandlingar i enlighet med de särskilda stavningsreglerna i det officiella nationalspråket)	4

2011/C 194/05	Mål C-543/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bundesverwaltungsgericht — Tyskland) — Deutsche Telekom AG mot Bundesrepublik Deutschland (Elektronisk kommunikation — Direktiv 2002/22/EG — Artikel 25.2 — Direktiv 2002/58/EG — Artikel 12 — Tillhandahållande av nummerupplysningstjänster och abonnentförteckningar — Skyldighet för ett företag som tilldelar telefonnummer att till andra företag överföra uppgifter som det innehar om abonnenter hos tredje parter)	5

2011/C 194/06	Mål C-107/10: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad — Bulgarien) — Enel Maritsa Iztok 3 AD mot Direktor Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto NAP (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Direktiven 77/388/EEG och 2006/112/EG — Återbetalning — Frist — Ränta — Kvittning — Principen om skatteneutralitet och proportionalitetsprincipen — Skydd för berättigade förväntningar)	5

2011/C 194/07	Mål C-144/10: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Kammergericht Berlin — Tyskland) — Berliner Verkehrsbetriebe (BVG), Anstalt des öffentlichen Rechts mot JPMorgan Chase Bank N.A., Frankfurt Branch (Domstols behörighet på privaträttens område — Artiklarna 22 led 2 och 27 i förordning (EG) nr 44/2001 — Exklusiv behörighet för domstolarna i den stat där ett bolag har sitt säte att pröva tvister avseende giltigheten av beslut som fattats av bolagets organ — Räckvidd — Talan av en offentligrättslig juridisk person om fastställelse av att ett avtal är ogiltigt på grund av att de beslut som bolagets organ fattat om att ingå avtalet påstås vara ogiltiga — Litispendens — Skyldighet för den domstol vid vilken talan nummer två har väckts att vilandeförklara målet — Räckvidd)	6

2011/C 194/08	Förenade målen C-201/10 och C-202/10: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 5 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Hamburg — Tyskland) — Ze Fu Fleischhandel GmbH (C-201/10), Vion Trading GmbH (C-202/10) mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas (Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 — Skydd av Europeiska unionens finansiella intressen — Artikel 3 — Återkrav av exportbidrag — Trettioårig preskriptionstid — Preskriptionsregel tillhörande en medlemsstats allmänna civilrätt — Analog tillämpning — Rättssäkerhetsprincipen — Principen om skydd för berättigade förväntningar — Proportionalitetsprincipen)	7

2011/C 194/09	Mål C-294/10: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 maj 2011 (begäran om förhandsavgörande från Augstākās tiesas Senāts — Republiken Lettland) — Andrejs Eglītis och Edvards Ratnieks mot Latvijas Republikas Ekonomikas ministrija (Lufttrafik — Förordning (EG) nr 261/2004 — Artikel 5.3 — Kompensation till passagerare vid inställda flygningar — Undantag från skyldigheten att lämna kompensation vid extraordinära omständigheter — Lufttrafikföretaget ska vidta alla rimliga åtgärder för att förebygga extraordinära omständigheter — Planering av resurser på lämpligt sätt för att kunna genomföra flygningen när de extraordinära omständigheterna upphört)	7

2011/C 194/10	Mål C-479/10: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 10 maj 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige (Fördragsbrott — Miljö — Direktiv 1999/30/EG — Utsläppskontroll — Gränsvärden för PM10 i luften)	8

2011/C 194/11	Mål C-128/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 14 mars 2011 — UsedSoft GmbH mot Oracle International Corp.	8

2011/C 194/12	Mål C-165/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Republiken Slovakien den 4 april 2011 — Daňové riaditeľstvo Slovenskej republiky mot Profitube spol. s.r.o.	9

2011/C 194/13	Mål C-173/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (England & Wales) (Civil Division) den 8 april 2011 — Football Dataco Ltd, Scottish Premier League Ltd, Scottish Football League, PA Sport UK Ltd mot Sportradar GmbH (ett i Tyskland registrerat bolag), Sportradar AG (ett i Schweiz registrerat bolag)	10

2011/C 194/14	Mål C-177/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 15 april 2011 — Syllogos Ellinon Poleodomon kai Chorotakton mot 1) Ypourgoi Perivallontos, Chorotaxias kai Dimosion Ergon, 2) Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon och 3) Ypourgos Esoterikon, Dimosias Dioikisis kai Apokentrosis	10

2011/C 194/15	Mål C-209/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 4 maj 2011 — Sportingbet PLC mot Ypourgos Politismou, Ypourgos Oikonomias kai Oikonomikon	11

	Tribunalen
2011/C 194/16	Mål T-423/07: Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — Ryanair mot kommissionen (Statligt stöd — Konkurrens — Missbruk av dominerande ställning — Luftfartssektorn — Exklusiv rätt till terminal 2 på Münchens flygplats — Passivitetstalan — Kommissionens ställningstagande — Anledning saknas att döma i saken — Skyldighet att agera — Föreligger inte)	12

2011/C 194/17	Mål T-502/07: Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — IIC-Intersport International mot harmoniseringsbyrån — McKenzie (McKENZIE) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket McKENZIE — Äldre gemenskapsfigurmärket och gemenskapsordmärket McKINLEY — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))	12

2011/C 194/18	Mål T-207/08: Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — Habanos mot harmoniseringsbyrån — Tabacos de Centroamérica (KIOWA) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan som registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket KIOWA — Det äldre gemenskapsvarumärket och det äldre nationella figurmärket COHIBA — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling föreligger inte — Ingen känneteckenslikhet — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009))	13

2011/C 194/19	Mål T-580/08: Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — PJ Hungary mot harmoniseringsbyrån — Pepekillo (PEPEQUILLO) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket PEPEQUILLO — De äldre nationella ord- och figurmärkena samt de äldre gemenskapsordmärkena och gemenskapsfigurmärkena PEPE och PEPE JEANS — Återställande av försutten tid — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Varuslagslikhet — Artikel 78 i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 81 i förordning (EG) nr 207/2009) — Artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 40/94 (nu artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 207/2009)	13

2011/C 194/20	Mål T-376/09: Tribunalens dom av den 18 maj 2011 — Glenton España mot harmoniseringsbyrån — Polo/Lauren (POLO SANTA MARIA) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket POLO SANTA MARIA — Det äldre Beneluxfigurmärket av en polospelares silhuett — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	14

2011/C 194/21	Mål T-81/10: Tribunalens dom av den 19 maj 2011 — Tempus Vade mot harmoniseringsbyrån — Palacios Serrano (AIR FORCE) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket AIR FORCE — Äldre gemenskapsrättsliga och nationella ord- och figurmärkena TIME FORCE — Relativa registreringshinder — Risk för förväxling föreligger inte — Känneteckenslikhet föreligger inte — Artikel 8.1 b och 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009)	14

2011/C 194/22	Mål T-206/11: Talan väckt den 4 april 2011 — COMPLEX mot harmoniseringsbyrån — Kajometal (KX)	14

2011/C 194/23	Mål T-207/11: Talan väckt den 8 april 2011 — EyeSense mot harmoniseringsbyrån	15

2011/C 194/24	Mål T-216/11: Talan väckt den 18 april 2011 — Progust mot harmoniseringsbyrån — Sopralex & Vosmarques (IMPERIA)	15

2011/C 194/25	Mål T-219/11: Talan väckt den 15 april 2011 — Otero González mot harmoniseringsbyrån — Apli-Agipa (AGIPA)	16

2011/C 194/26	Mål T-220/11: Talan väckt den 18 april 2011 — TeamBank AG mot harmoniseringsbyrån — Fercredit Servizi Finanziari (f@ir Credit)	16

2011/C 194/27	Mål T-223/11: Talan väckt den 20 april 2011 — Siemens mot kommissionen	17

2011/C 194/28	Mål T-224/11: Talan väckt den 21 april 2011 — Caventa mot harmoniseringsbyrån — Anson's Herrenhaus (BERG)	17

2011/C 194/29	Mål T-225/11: Talan väckt den 21 april 2011 — Caventa mot harmoniseringsbyrån — Anson's Herrenhaus (BERG)	18

2011/C 194/30	Mål T-227/11: Talan väckt den 26 april 2011 — Wall mot harmoniseringsbyrån — Bluepod Media Worldwide (bluepod media)	18

2011/C 194/31	Mål T-232/11: Talan väckt den 4 maj 2011 — Stichting Greenpeace Nederland och PAN mot Europeiska kommissionen	19

2011/C 194/32	Mål T-243/11: Talan väckt den 26 april 2011 — Glaxo Group mot harmoniseringsbyrån — Farmodiética (ADVANCE)	19

2011/C 194/33	Mål T-245/11: Talan väckt den 6 maj 2011 — ClientEarth och International Chemical Secretariat mot ECHA	20