15.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/1

—

Europeiska rådets antagande den 17 juni 2010 av Europa 2020, en strategi för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt för alla (1),

—

den politiska bakgrund som anges i bilagan till dessa slutsatser,

—

rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2), där man i riktlinje 4 betonar de kulturella och kreativa industriernas stora ekonomiska potential och deras roll när det gäller att främja innovation,

—

rådets slutsatser om korsbefruktning mellan Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ En digital agenda för Europa och Innovationsunionen  (3), i vilka man understryker vikten av kulturellt och kreativt innehåll online och betonar behovet av att ”förstärka digitaliseringen och spridningen av det europeiska kulturarvet, inbegripet genom det digitala biblioteksprojektet Europeana”,

—

rådets slutsatser om Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen: Att påskynda Europas omvandling genom innovation i en snabbt föränderlig värld  (4), i vilka man erkänner att de kulturella och kreativa sektorerna utgör en viktig källa till teknisk och icke-teknisk innovation, och att denna potential måste utnyttjas till fullo,

—

kommissionens arbetsdokument ”Analys av de samråd som inleddes genom grönboken Att ta tillvara potentialen i de kulturella och kreativa industrierna” (5), där det understryks att en överväldigande majoritet av de svarande efterlyste en viktig roll för den kulturella och den kreativa sektorn vid genomförandet av Europa 2020-strategin,

—

de integrerade riktlinjerna för genomförandet av Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ,

—

kultur kan utgöra ett betydande och flerdimensionellt bidrag till de åtgärder som föreslås i de integrerade riktlinjerna och flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin i syfte att omvandla EU till en smart och hållbar ekonomi för alla,

—

för att lämna detta bidrag har det identifierats sex prioriterade områden för ett förstärkt samarbete i rådets handlingsplan för kultur 2011–2014 (6),

—

det är angeläget med samarbete mellan alla relevanta sektorer och en riktad strategi på alla politiska nivåer för att utnyttja detta bidrag,

—

det är viktigt att förvaltningsstrukturerna i Europa 2020-strategin kan ta hänsyn till både kultursektorns och den kreativa sektorns bidrag,

—

beakta kulturens tvärgående egenskaper när de utformar en relevant politik och nationella reformprogram som är avsedda att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål, och att utväxla bästa praxis när det gäller verktyg och metoder för att mäta kulturens bidrag till dessa mål,

—

stärka synergierna och främja partnerskap mellan utbildningssektorn, kultursektorn, forskningsinstitutioner och näringslivet på nationell, regional och lokal nivå med särskilt beaktande av talangfostran och de färdigheter och kompetenser som krävs för kreativ verksamhet,

—

utnyttja EU:s finansieringsinstrument – särskilt strukturfonderna – för att erkänna kulturens potential och de kulturella och kreativa industrierna som pådrivare av utvecklingen i regioner och i städer och, när så är lämpligt, integrera dem i smarta specialiseringsstrategier (8),

—

i syfte att främja hållbar utveckling uppmuntra hållbar och miljövänlig teknik i processerna för framställning och spridning av kulturprodukter och kulturtjänster samt stödja artister och kultursektorn för att höja medvetenheten om frågor om hållbar utveckling, bl.a. genom icke-formella och informella utbildningsverksamheter,

—

undersöka det materiella och immateriella kulturarvets roll för samhällsutveckling och för att främja aktivt medborgarskap samt beakta det vid utformningen av relevanta lokala och regionala utvecklingsstrategier,

—

tillgodose utbildningsbehov och prioriteringar för kapacitetsbyggande bland de specialiserade institutioner och yrkesgrupper som utför effektivt sociokulturellt arbete,

—

överväga behoven av kapacitetsutveckling vid offentliga kulturorganisationer för att ge dem möjlighet att tillhandahålla lämpliga tjänster, med särskilt beaktande av deras sociokulturella funktion,

—

utan att det påverkar de kommande förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen, betrakta hur den i sina förslag till framtida EU-politik och finansieringsinstrument fullt ut kan ta hänsyn till kulturens bidrag till Europa 2020-strategins måluppfyllelse,

—

fortsätta samarbetet mellan alla relevanta kommissionsavdelningar i syfte att framhålla kulturens roll när det gäller genomförandet av Europa 2020-strategin och säkerställa att detta återspeglas i relevant politik, relevanta riktlinjer och ledningsarrangemang,

—

utnyttja den statistiska ram som utarbetats av ESSnet-kultur i syfte att ta fram tillförlitlig, jämförbar och uppdaterad information om kulturens sociala och ekonomiska effekter och utarbeta framtida prioriteringar på grundval av de rekommendationer som ESSnet-kultur har gått ut med,

—

bygga vidare på de resultat som tas upp i kommissionens ovan nämnda arbetsdokument och ta fasta på den möjlighet som europeiska alliansen för de europeiska kreativa sektorerna, European Creative Industries Alliance, ger för att stärka de kulturella och kreativa industrierna, särskilt småföretag och mikroföretag, och undersöka nya sätt att ytterligare öka deras egen innovationskapacitet samt kapacitet att stimulera innovation i andra sektorer,

—

främja digitalisering av och tillgång till kulturarvet och nutida kulturinnehåll, inbegripet audiovisuella verk, särskilt genom Europeana, för att på så sätt också främja och bevara kulturell mångfald och flerspråkighet med full respekt för upphovsrätten och tillhörande rättigheter,

—

främja hållbar kulturturism som en pådrivare av sammanhållning och ekonomisk utveckling,

—

undersöka hur en kraftfull kulturkomponent i det livslånga lärandet kan förstärkas och bidra till utvecklingen av nyckelkompetenser (9) och se till att detta återspeglas i den politiska utformningen.

15.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/5

—

programmet Kultur (2007–2013) (1) och dess särskilda mål när det gäller rörlighet över gränserna för konstnärer och kulturarbetare,

—

rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (2), enligt vilken rörlighet för konstnärer och kulturarbetare på ett avgörande sätt bidrar till att uppnå dess strategiska mål,

—

rådets slutsatser av den 21 maj 2008 om arbetsplanen för kultur 2008–2010 (3), särskilt prioritering 1: ”Att förbättra villkoren för rörlighet när det gäller konstnärer och andra yrkesverksamma på kulturområdet”,

—

rådets slutsatser av den 18 november 2010 om handlingsplanen för kultur 2011–2014 (4), särskilt prioritering C: ”Färdigheter och rörlighet”,

—

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005 (5), som EU och många av dess medlemsstater är parter i; de har sålunda åtagit sig att se till att konstnärer, kulturarbetare och människor i hela världen kan skapa, producera, sprida och få tillgång till ett brett urval av kulturella aktiviteter, varor och tjänster, inbegripet sina egna,

—

kommissionens arbetsdokument med en analys av det samråd som inleddes genom grönboken Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt kapitlet om rörlighet och spridning (6), och betonar att många givare har påpekat att rörligheten påverkas av frågor av rättslig eller annan karaktär och har begärt att information tillhandahålls om dessa frågor,

—

Europaparlamentets pilotprojekt för konstnärers rörlighet, som syftar till att stödja förutsättningarna för konstnärers rörlighet, inbegripet studien om informationssystem (7),

—

rapporten från juni 2010 från arbetsgruppen för konstnärers och kulturarbetares rörlighet, som verkar inom ramen för den öppna samordningsmetoden, och särskilt dess rekommendationer om att tillhandahålla konstnärer och kulturarbetare information om rörlighet, inbegripet riktlinjerna för informationstjänster om rörlighet (8),

—

att konstnärers och kulturarbetares rörlighet är avgörande för att öka den kulturella och språkliga mångfalden och den interkulturella dialogen, något som behöver främjas aktivt av Europeiska unionen och dess medlemsstater,

—

att rörligheten för konstnärer och kulturarbetare främjar kreativa sammankomster såväl som produktion och utbyte av kulturella varor och tjänster,

—

rörligheten förstärker känslan av tillhörighet till Europeiska unionen och ger djupare kunskap om våra gemensamma kulturer,

—

att rörlighet är viktig för att den europeiska arbetsmarknaden ska fungera väl i enlighet med fördragen; att man genom ett aktivare och effektivare utnyttjande av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder kan skapa nya jobb och arbetstillfällen för konstnärer och kulturarbetare och därigenom främja sysselsättning inom kultursektorn och i ekonomin i stort,

—

att kulturellt och konstnärligt arbete i allt större grad utövas i internationella sammanhang där möjligheter till arbete, turnerande, boende, samarbete, samproduktion, karriärutveckling, utbildning och peer learning ofta uppstår bortom de nationella gränserna,

—

att ökad och förbättrad rörlighet kan bidra till att målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla uppnås (9),

—

att det oftast ligger utanför kulturmyndigheternas behörighetsområde att lösa administrativa och lagstiftningsmässiga frågor som kan utgöra hinder för konstnärers och kulturarbetares rörlighet; och att arbete i nätverk och samarbete mellan flera olika tjänster på europeisk, nationell, regional och lokal nivå är viktigt,

—

att ett av de största hindren som påtalas av konstnärer och kulturarbetare som vill vara rörliga inom EU är svårigheten att få korrekt och fullständig information och rådgivning om frågor med anknytning till rörlighet,

—

underlätta informationstjänsternas tillhandahållande av fullständig och korrekt information till konstnärer och kulturarbetare som vill vara rörliga inom EU, samt att i detta syfte på bästa möjliga sätt utnyttja sakkunskapen i den offentliga förvaltningen och i organisationerna inom kultursektorn, och, i förekommande fall, vidareutveckla befintliga tjänster för att sprida informationen, och att därvid erkänna att dessa i vissa fall utgör den viktigaste källan till korrekt information.

—

Peer learning och utbildningsmöjligheter för tillhandahållare av information bör främjas i syfte att utveckla god kännedom om arbets- och levnadsvillkoren för konstnärer och kulturarbetare och bygga upp kunskaperna om relevanta nationella och europeiska bestämmelser och förfaranden. På så vis kan man säkerställa att tillhandahållare av information helt och hållet kan leda användarna till den information som avser nationella och europeiska bestämmelser, förfaranden, rättigheter och skyldigheter.

—

Nätverksbyggande mellan tillhandahållare av information är av avgörande betydelse för att tillhandahållare i olika medlemsstater ska kunna kontakta varandra för att hjälpa sina ”inhemska” konstnärer och kulturarbetare att få den information som de söker om bestämmelser och villkor i de ”mottagande” medlemsstaterna. Genom nätverksbyggande skapar man också möjligheter till kapacitetsuppbyggnad och peer learning. För att systemet ska fungera väl är det viktigt att tillhandahållare av information i alla medlemsstater medverkar.

—

Grundläggande uppgifter om användningen av informationstjänster för rörlighet bör samlas in i syfte att förbättra kvaliteten på och tillgången till dessa tjänster. Återkommande och strukturella frågor som rör bestämmelser och deras tillämpning bör anmälas till de behöriga nationella myndigheterna och till de relevanta avdelningarna vid Europeiska kommissionen så att villkoren för rörlighet kan förbättras på lång sikt.

—

upprätta en expertarbetsgrupp i enlighet med handlingsplanen för kultur 2011–2014 med uppgift att föreslå gemensamma innehålls- och kvalitetsstandarder för informations- och rådgivningstjänsterna för konstnärer och kulturarbetare som vill vara rörliga inom EU; gruppen ska ha som uppgift att fastställa detaljerade riktlinjer avseende ämnesområdena för och innehållet i informationstjänsterna för rörlighet, bland annat när det gäller information för tredjelandsmedborgare; rapporten från juni 2010 från arbetsgruppen för konstnärers och kulturarbetares rörlighet, som verkar inom ramen för den öppna samordningsmetoden, inbegripet riktlinjerna för informationstjänster om rörlighet, kommer att utgöra grunden för expertgruppens arbete,

—

vid utformningen av sina förslag till framtida program utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd för informationstjänster som är riktade till konstnärer och kulturarbetare som vill vara rörliga utan att det inverkar på diskussionerna om den fleråriga budgetramen,

—

sprida information om rörlighet via EU-plattformar (11) och rikta förfrågningar till specialiserade tjänster i medlemsstaterna eller inom kultursektorn som kan ge konstnärer och kulturarbetare fullständig och korrekt information och rådgivning om rörlighet.

—

på grundval av bland annat förslaget från den ovannämnda expertarbetsgruppen anta gemensamma lägsta innehålls- och kvalitetsstandarder när de fastställer eller vidareutvecklar information om rörlighet för konstnärer och kulturarbetare, och att vid behov åtgärda brister i befintliga nationella informationstjänster,

—

med utgångspunkt från nationella strukturer och traditioner se till att informationstjänsterna om rörlighet är neutrala och så kostnadseffektiva, flexibla och användarinriktade som möjligt,

—

fastställa verktyg för spridning till allmänheten av information om rörlighet för konstnärer och kulturarbetare, vid behov med stöd av befintliga tjänster,

—

tillhandahålla nationell information som är relevant för konstnärers och kulturarbetares rörlighet om möjligt på en flerspråkig webbplats; översättning, däribland automatisk sådan, bör uppmuntras för att främja flerspråkighet, göra informationen lättillgänglig och underlätta rörlighetsprojekt.

—

samarbeta nära med varandra för att uppmuntra arbete i nätverk mellan informationstjänster om rörlighet på europeisk nivå och därigenom förbättra tillhandahållandet av information till konstnärer och kulturarbetare som vill vara rörliga inom EU, genom att bygga vidare på befintliga partnerskap för information och rådgivning, inbegripet partnerskap med kultursektorn, och vid behov ytterligare utveckla dessa,

—

övervaka tillhandahållandet av informationstjänster för rörlighet för att förbättra kvaliteten på och tillgången till dessa tjänster.

15.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 175/8

—

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 14 november 2006 om effektiv och rättvis utbildning (1),

—

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 21 november 2008, Att förbereda unga inför 2000-talet: ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (2),

—

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ("Utbildning 2020") (3),

—

rådets slutsatser den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund (4),

—

rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension (5),

1.

Förskola och barnomsorg av hög kvalitet (9) ger en mängd fördelar på både kort och lång sikt för både enskilda och för samhället i stort. Som ett komplement till familjens centrala betydelse lägger förskolan och barnomsorgen den nödvändiga grunden för språkförvärvande, framgångsrikt livslångt lärande, social integration, personlig utveckling och anställbarhet. Om man lägger en god grund under de första viktiga barndomsåren blir senare inlärning effektivare och sannolikheten för att man ska fortsätta att lära sig under hela livet ökar, vilket leder till en jämlikare utbildning och lägre samhällskostnader för kompetensförlust och lägre offentliga utgifter inom välfärd, hälsa och även rättsväsen.

2.

Förskola och barnomsorg av hög kvalitet är nyttiga för alla barn, men särskilt för barn med socioekonomiskt missgynnad bakgrund, invandrarbakgrund eller romsk bakgrund, eller med särskilda utbildningsbehov, inbegripet funktionshinder. Genom att bidra till att minska prestationsklyftan och stödja kognitiv, språklig, social och känslomässig utveckling kan den bryta en ond cirkel med utsatthet och en känsla av utanförskap som ofta leder till avbruten skolgång och till att fattigdom överförs från en generation till nästa.

3.

Allmän och lika tillgång till förskola och barnomsorg av hög kvalitet kan i hög grad bidra till Europa 2020-strategins framgång, och särskilt till att man uppnår två av EU:s överordnade mål: att minska andelen ungdomar med avbruten skolgång till under 10 % och att hjälpa minst 20 miljoner människor ut ur fattigdom och social utestängning.

4.

Eftersom förskola och barnomsorg ger möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka och åtgärda inlärningssvårigheter kan de dessutom hjälpa till att identifiera små barn med särskilda utbildningsbehov och i möjligaste mån underlätta deras integration i vanliga skolor.

5.

Även om medlemsstaterna på det hela taget gjort stora framsteg de senaste åren med att förbättra tillgången till förskola och barnomsorg behövs det ytterligare ansträngningar för att uppnå målet med en deltagarandel på minst 95 % senast 2020, vilket man enats om enligt den strategiska Utbildning 2020-ramen (10), och särskilt för att säkerställa bättre tillgång för barn från missgynnade miljöer.

6.

Det är lika viktigt att tillhandahålla högkvalitativ förskola och barnomsorg som att säkerställa tillgängligheten och överkomligheten, och särskild uppmärksamhet behöver ägnas sådana frågor som miljö, infrastruktur, personal, läroplan, ledning och kvalitetssäkring.

7.

Det krävs en systemisk och integrerad syn på förskole- och barnomsorgstjänster på lokal, regional och nationell nivå, där alla berörda intressenter – även familjer – deltar samt nära sektorsövergripande samarbete mellan olika politiska sektorer, så som utbildning, kultur, sociala frågor, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt rättsväsen.

8.

Det är viktigt att få med ett ökat antal män i förskolan och barnomsorgen för att ändra attityderna och visa ett det inte är bara kvinnor som kan sköta utbildning och omsorg. Det är positivt för barn att ha rollmodeller av båda könen och det kan bidra till att bryta könsstereotypa uppfattningar. En arbetsplats med båda könen bidrar till att vidga barnens erfarenheter och kan också bidra till att minska könssegregationen på arbetsmarknaden.

9.

Förskolan och barnomsorgen får vanligtvis mindre uppmärksamhet än utbildning på andra nivåer trots att det finns klara belägg för att det är betydligt mer ändamålsenligt att göra effektiva satsningar på kvalitetsutbildning under de tidiga barndomsåren än att ingripa senare och att det också för med sig avsevärda fördelar under hela livscykeln, särskilt för de mindre gynnade.

10.

Det finns relativt lite forskning om små barns utbildning som bedrivits eller samlats in på EU-nivå och som skulle kunna vara vägledande för utveckling och genomförande av förskole- och barnomsorgspolitik i medlemsstaterna. Det föreligger ett behov av att göra befintliga forskningsresultat mer allmänt tillgängliga och att komplettera dessa med mer omfattande forskning om förskola och barnomsorg och deras verkningar i medlemsstaterna, samtidigt som man tar hänsyn till kulturell mångfald och samlar in exempel på god praxis och erfarenheter.

1.

Att ge lika tillgång till högkvalitativ och inkluderande förskola och barnomsorg, särskilt för barn med socioekonomiskt missgynnad bakgrund, invandrarbakgrund eller romsk bakgrund, eller med särskilda utbildningsbehov, inbegripet funktionshinder.

2.

Ta fram effektiva modeller för finansiering, bland annat riktad finansiering, som hittar den rätta balansen mellan offentliga och privata investeringar i enlighet med nationella och lokala förhållanden.

3.

Främja sektorsövergripande och integrerade upplägg för omsorgs- och utbildningstjänster för att möta alla barns behov – kognitiva, sociala, känslomässiga, psykologiska och fysiska – på ett holistiskt sätt samt säkerställa nära samarbete mellan hemmet och förskolan eller barnomsorgen och en smidig övergång mellan olika utbildningsnivåer.

4.

Stödja professionalisering av personalen inom förskolan och barnomsorgen, med tonvikt på utveckling av deras kompetens, kvalifikationer och arbetsvillkor, och höja yrkets prestige. Dessutom utveckla en politik som syftar till att attrahera, utbilda och behålla personal med lämplig utbildning och förbättra könsfördelningen.

5.

Främja ur utvecklingssynpunkt lämpliga program och läroplaner som främjar förvärvande av både kognitiva och icke-kognitiva färdigheter samtidigt som man erkänner lekens betydelse, eftersom även leken är avgörande för lärandet under den tidiga barndomen.

6.

Stödja föräldrarna i deras roll som barnens främsta uppfostrare under de tidigaste barndomsåren och uppmuntra förskole- och barnomsorgstjänster att arbeta i nära partnerskap med föräldrar, familjer och samhällen, för att öka medvetenheten om de möjligheter som erbjuds genom förskola och barnomsorg och vikten av att lära sig redan under de första åren.

7.

Främja kvalitetssäkring under medverkan av alla de viktigaste intressenterna, inklusive familjer.

8.

Främja europeisk forskning och datainsamling om förskola och barnomsorg, i förekommande fall i samarbete med internationella organisationer, för att stärka faktabasen för politiskt beslutsfattande och programgenomförande på området.

1.

analysera och utvärdera befintliga förskole- och barnomsorgstjänster på lokal, regional och nationell nivå vad beträffar tillgång, överkomlighet och kvalitet, såsom anges i dessa slutsatser,

2.

se till att det införs åtgärder som syftar till att tillhandahålla allmän och lika tillgång till förskola och barnomsorg och att förbättra kvaliteten,

3.

investera effektivt i förskola och barnomsorg som en tillväxtfrämjande åtgärd på lång sikt,

1.

stödja medlemsstaterna med att fastställa och utbyta goda metoder och god praxis genom den öppna samordningsmetoden,

2.

bredda faktabasen på förskole- och barnomsorgsområdet genom att bygga vidare på och komplettera internationell forskning med EU-omfattande forskning och göra sådana forskningsresultat mer lättillgängliga,

3.

inom den strategiska ramen Utbildning 2020 övervaka och rapportera framsteg mot riktmärket för Utbildning 2020 beträffande deltagande i utbildningsverksamhet i den tidiga barndomen och beträffande uppnående av målen i dessa slutsatser vad gäller mer omfattande tillgång och högre kvalitet,

1.

bedriva politiskt samarbete genom den öppna samordningsmetoden med relevanta sektorer (såsom utbildning, kultur, socialpolitik, sysselsättning, hälso- och sjukvård och rättsväsen) och involvera alla relevanta intressenter i syfte att ta fram referensverktyg på europeisk nivå till stöd för politikutveckling på förskole- och barnomsorgsområdet på lämplig lokal, regional och nationell nivå,

2.

utan att det påverkar förhandlingarna om den kommande budgetramen effektivt utnyttja alla relevanta EU-instrument på områdena livslångt lärande och forskning samt de europeiska strukturfonderna i linje med målen för strategin Utbildning 2020, i syfte att främja ovanstående mål.