26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/2

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof — Tyskland) — Bavaria NV mot Bayerischer Brauerbund eV

(Mål C-120/08) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Förordningarna (EEG) nr 2081/92 och (EG) nr 510/2006 - Tillämpning i tiden - Artikel 14 - Registrering enligt det förenklade förfarandet - Förhållandet mellan varumärken och skyddade geografiska beteckningar)

2011/C 63/02

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bavaria NV

Motpart: Bayerischer Brauerbund eV

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Bundesgerichtshof — Tolkning av artikel 13.1 b och artikel 14.1 och 14.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, s. 12), samt av artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska [beteckningar] och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym, 43 s. 153) — Giltigheten av rådets förordning (EG) nr 1347/2001 av den 28 juni 2001 om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 182, s. 3) — Konflikt mellan en skyddad geografisk beteckning, som registrerades enligt det förenklade förfarande som föreskrivs i artikel 17 i förordning (EG) nr 2081/92 (Bayerisches Bier), och ett internationellt varumärke (varumärke innehållande ordet Bavaria).

Domslut

Artikel 14.1 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska [beteckningar] och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel är tillämplig på en konflikt som uppstått mellan en beteckning som är giltigt registrerad som en skyddad geografisk beteckning, genom det förenklade förfarande som föreskrivs i artikel 17 i denna förordning, och ett varumärke som svarar mot något av de fall som nämns i artikel 13 i densamma och som avser samma slags produkt, om ansökan om registrering av varumärket lämnades in såväl innan beteckningen registrerades som innan rådets förordning (EG) nr 692/2003 av den 8 april 2003 om ändring av förordning nr 2081/92 trädde i kraft. Den tidpunkt då registreringen av beteckningen börjar gälla utgör referenstidpunkt för tillämpning av artikel 14.1.

(1) EUT C 197, 2.8.2008.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/2

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien

(Mål C-507/08) (1)

(Fördragsbrott - Statligt stöd - Delvis avskrivning av ett bolags skatteskuld i samband med ett ackordsförfarande - Beslut av kommissionen i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden och att det ska återkrävas - Underlåtenhet att verkställa)

2011/C 63/03

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, J. Javorský och K. Walkerová)

Svarande: Republiken Slovakien (ombud: B. Ricziová)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta de bestämmelser som krävs för att följa kommissionens beslut K(2006) 2082 slutlig av den 7 juni 2006 i vilket det fastställs att det stöd som Republiken Slovakien beviljat Frucona Košice i form av skattekontorets avskrivning av en skatteskuld inom ramen för ett ackordsförfarande är oförenligt med den gemensamma marknaden och att det ska återkrävas (statligt stöd nr C-25/2005, ex NN 2005) (EUT L 112, s. 14)

Domslut

Republiken Slovakien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 249 fjärde stycket EG och artikel 2 i kommissionens beslut 2007/254/EG av den 7 juni 2006 om det statliga stöd C-25/2005 (ex NN 21/2005) som Slovakien har genomfört till förmån för Frucona Košice a.s., genom att inte inom den angivna fristen vidta alla nödvändiga åtgärder för att från stödmottagaren återkräva det rättsstridiga stöd som avses i nämnda beslut.

2.	Republiken Slovakien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 102, 1.5.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/3

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale del Lazio (Italien)) — Gowan Comércio Internacional e Serviços Lda mot Ministero della Salute

(Mål C-77/09) (1)

(Växtskyddsmedel - Direktiv 2006/134/EG - Giltighet - Begränsningar i användningen av fenarimol som verksamt ämne)

2011/C 63/04

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale del Lazio

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gowan Comércio Internacional e Serviços Lda

Motpart: Ministero della Salute

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale Amministrativo Regionale del Lazio — Giltigheten, vad beträffar begränsningarna vid införandet av fenarimol som verksamt ämne, av bilaga 1 till rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 236) i dess lydelse enligt kommissionens direktiv 2006/134/EG av den 11 december 2006 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för införande av fenarimol som verksamt ämne (EUT L 349, s. 32)

Domslut

Det har vid prövningen av den hänskjutna frågan inte framkommit några omständigheter som kan påverka giltigheten av kommissionens direktiv 2006/134/EG av den 11 december 2006 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för införande av fenarimol som verksamt ämne.

(1) EUT C 102, 1.5.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/3

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission — Österrike) — i ett förfarande som anhängiggjorts av Robert Koller

(Mål C-118/09) (1)

(Begreppet nationell domstol i den mening som avses i artikel 234 EG - Erkännande av examensbevis - Direktiv 89/48/EEG - Advokat - Upptagande i yrkessamfunds register i en annan medlemsstat än den i vilken examensbeviset bekräftats)

2011/C 63/05

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberste Berufungs-und Disziplinarkommission

Part i målet vid den nationella domstolen

Robert Koller

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission — Tolkning av rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 1989, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192) — Direktivets tillämplighet på en österrikisk medborgare som efter att hans österrikiska examensbevis bekräftats och kompletterats med studier som omfattade mindre än tre år vid ett spanskt universitet upptagits i det spanska advokatsamfundet och som efter att ha varit verksam som advokat i Spanien i tre veckor begärde att få avlägga lämplighetsprov för upptagande i det österrikiska advokatsamfundet med stöd av det spanska beviset om behörighet att utöva advokatyrket.

Domslut

Bestämmelserna i rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 kan åberopas av en person i syfte att få tillträde till advokatyrket, som är ett reglerat yrke i värdmedlemsstaten — under förutsättning av godkänt lämplighetsprov — när denna person innehar en examen från en postgymnasial utbildning om mer än tre år i denna medlemsstat, samt en likvärdig examen som utfärdats i en annan medlemsstat efter en kompletterande utbildning som omfattar mindre än tre år och som ger behörighet att i den sistnämnda medlemsstaten utöva advokatyrket som är ett reglerat yrke — och som vid tiden för ansökan om att få tillträde till lämplighetsprovet faktiskt utövar advokatyrket i denna medlemsstat.

Direktiv 89/48, i dess lydelse enligt direktiv 2001/19 utgör hinder för de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten att inte ge en person, som befinner sig i en sådan situation som den i målet vid den nationella domstolen aktuella personen, tillträde till lämplighetsprov avseende advokatyrket utan bevis på den praktiska yrkesverksamhet som krävs enligt nationell rätt i denna medlemsstat

(1) EUT C 141, 20.6.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/4

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof (Österrike)) — Ilonka Sayn-Wittgenstein mot Landeshauptmann von Wien

(Mål C-208/09) (1)

(Unionsmedborgarskap - Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna - Lag av konstitutionell valör i en medlemsstat genom vilken adelskap avskaffas i denna stat - Efternamn som bärs av en myndig medborgare i nämnda stat och som har förvärvats genom adoption i en annan medlemsstat i vilken denna medborgare är bosatt - Adelstitel och adelsmarkör som ingår i efternamnet - Inskrivning i folkbokföringsregistret utförd av myndigheterna i den första medlemsstaten - Rättelse ex officio av inskrivningen - Borttagande av adelstiteln och adelsmarkören)

2011/C 63/06

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof (Österrike)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ilonka Sayn-Wittgenstein

Motpart: Landeshauptmann von Wien

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Verwaltungsgerichtshof — Tolkning av artikel 18 EG — En medlemsstats grundlag om avskaffande av adelstitlar i denna medlemsstat och som förbjuder medborgarna att bära utländska adelstitlar — Myndigheterna i denna medlemsstat vägrar att i folkbokföringsregistret skriva in en adelstitel och ett adelstecken som ingår i ett efternamn som en vuxen person och medborgare i denna medlemsstat har erhållit i en annan medlemsstat, där personen i fråga är bosatt, till följd av att hon adopterats av en medborgare i sistnämnda medlemsstat

Domslut

Artikel 21 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att myndigheterna i en medlemsstat, under sådana omständigheter som dem i förevarande fall, vägrar att erkänna efternamnet, i dess helhet, på en person som är medborgare i denna stat, såsom detta namn har fastställts i en annan medlemsstat, i vilken nämnda person är bosatt, i samband med att personen i fråga i vuxen ålder adopterades av en medborgare i denna andra medlemsstat, när efternamnet innehåller en adelstitel som inte är tillåten i den första medlemsstaten enligt dess konstitutionella rätt, under förutsättning att de åtgärder som dessa myndigheter vidtagit i detta sammanhang är motiverade av skäl avseende grunderna för rättsordningen (ordre public), det vill säga att de är nödvändiga för att skydda de eftersträvade intressena och står i proportion till det legitima syfte som eftersträvas.

(1) EUT C 193, 15.8.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/4

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Marknadsdomstolen — Finland) — Mehiläinen Oy, Terveystalo Healthcare Oy, tidigare Suomen Terveystalo Oyj mot Uleåborgs stad

(Mål C-215/09) (1)

(Offentlig upphandling av tjänster - Direktiv 2004/18/EG - Blandat avtal - Avtal som ingåtts mellan en upphandlande myndighet och ett från myndigheten fristående privat bolag - Bildandet av ett gemensamt företag, med lika stora ägarandelar, för tillhandahållande av hälsovårdstjänster - Åtagande från parterna, under en övergångsperiod på fyra år, att från det gemensamma företaget köpa sådana hälsovårdstjänster som de är skyldiga att erbjuda sina anställda)

2011/C 63/07

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Marknadsdomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Mehiläinen Oy, Terveystalo Healthcare Oy, tidigare Suomen Terveystalo Oyj

Svarande: Uleåborgs stad

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Marknadsdomstolen — Tolkning av artikel 1.2 a och d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114) — Avtal mellan en kommun och ett oberoende privat bolag om bildandet av ett gemensamt bolag, vilket ägs till lika delar av båda parter, och till vilket respektive part överför sin företagshälsovårdsverksamhet — Avtal genom vilket kommunen och det privata bolaget under en övergångsperiod åtar sig att från det gemensamma företaget köpa hälsovårdstjänster för sina respektive anställda

Domslut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ska tolkas så, att när en upphandlande myndighet ingår ett avtal med ett från myndigheten fristående privat bolag om bildandet av ett gemensamt företag, i form av ett aktiebolag, vars föremål är att tillhandahålla företagshälsovårdstjänster, så ska den upphandlande myndighetens tilldelning av ett kontrakt avseende tjänster till förmån för sina egna anställda, som har ett värde överstigande tröskelbeloppet i direktivet och som kan avskiljas från avtalet om bildandet av detta bolag, ske i enlighet med de bestämmelser i direktivet som är tillämpliga på sådana tjänster som anges i direktivets bilaga II B.

(1) EUT C 193, 15.08.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/5

Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Arbeidshof te Brussel (Belgien)) — Omalet NV mot Rijksdienst voor Sociale Zekerheid

(Mål C-245/09) (1)

(Frihet att tillhandahålla tjänster - Artikel 49 EG - Entreprenör som är etablerad i en medlemsstat - Anlitande av underentreprenörer som är etablerade i samma medlemsstat - Rent interna förhållanden - Avvisning av begäran om förhandsavgörande)

2011/C 63/08

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Arbeidshof te Brussel

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Omalet NV

Motpart: Rijksdienst voor Sociale Zekerheid

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Arbeidshof te Brussel — Tolkningen av artikel 49 EG — Sociallagstiftning — Uppdragsgivare som är etablerad i Belgien anlitar avtalsparter som etablerade i samma medlemsstat, men som inte är registrerade hos de nationella myndigheterna — Fråga huruvida artikel 49 EG ska tillämpas

Domslut

Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeidshof te Brussel (Belgien) genom beslut av den 25 juni 2009 avvisas.

(1) EUT C 220, 12.9.2009

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/5

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Haarlem — Nederländerna) — Premis Medical BV mot Inspecteur van de Belastingdienst/Douane Rotterdam, kantoor Laan op Zuid

(Mål C-273/09) (1)

(Förordning (EG) nr 729/2004 - Klassificering av varan ”rollator” i Kombinerade nomenklaturen - Nummer 9021 - Nummer 8716 - Rättelse - Giltighet)

2011/C 63/09

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Haarlem

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Premis Medical BV

Svarande: Inspecteur van de Belastingdienst/Douane Rotterdam, kantoor Laan op Zuid

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Rechtbank Haarlem (Nederländerna) — Tolkning av kommissionens förordning (EG) nr 729/2004 av den 15 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 113, s. 5) — Ortopediska artiklar för att kompensera en defekt eller ett handikapp i den mening som avses i nummer 9021 i den Kombinerade nomenklaturen — Rollator som är utformad för personer med rörelsehinder

Domslut

Kommissionens förordning (EG) nr 729/2004 av den 15 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen, i dess lydelse enligt en rättelse som offentliggjorts den 7 maj 2004, är ogiltig, dels i den del förordningens ursprungliga tillämpningsområde genom den rättelse som gjorts har utvidgats till rollatorer som består av en rörformig aluminiumram på fyra hjul, är försedda med svängbara framhjul, handtag och bromsar och är utformade för personer med gångsvårigheter, dels i den del förordningen innebär att nämnda rollatorer ska klassificeras enligt undernummer 8716 80 00 i Kombinerade nomenklaturen.

(1) EUT C 267, 7.11.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/6

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Court of Session (Scotland), Edinburgh — Förenade kungariket) — The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot RBS Deutschland Holdings GmbH

(Mål C-277/09) (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Avdragsrätt - Förvärv av fordon och användning för leasingtransaktioner - Skillnader mellan två medlemsstaters skattesystem - Förbud mot förfarandemissbruk)

2011/C 63/10

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Session (Scotland), Edinburgh

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

Motpart: RBS Deutschland Holdings GmbH

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Court of Session (Scotland), Edinburgh — Tolkning av artikel 17.3 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) — Transaktioner som genomförts enbart i syfte att uppnå en skattefördel — Uthyrning av bilar i Förenade kungariket av ett tyskt dotterbolag till en bank i Förenade kungariket

Domslut

Under sådana omständigheter som dem som är för handen i målet vid den nationella domstolen ska artikel 17.3 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, tolkas på så sätt att en medlemsstat inte kan vägra en skattskyldig person avdrag för den ingående mervärdesskatt som betalats vid förvärv av varor i denna medlemsstat, när dessa varor använts i samband med leasingtransaktioner i en annan medlemsstat, enbart på grund av att det inte har betalats någon mervärdesskatt för de utgående transaktionerna i den andra medlemsstaten.

Principen om förbud mot förfarandemissbruk utgör inte hinder mot avdragsrätt för mervärdesskatt enligt artikel 17.3 a i direktiv 77/388 under sådana omständigheter som dem som är för handen i målet vid den nationella domstolen, där ett företag etablerat i en medlemsstat har valt att genom sitt dotterbolag i en annan medlemsstat genomföra transaktioner där varor leasats till ett tredje bolag etablerat i den första medlemsstaten, i syfte att undvika mervärdesskatt på betalningen av dessa transaktioner, eftersom dessa i den första medlemsstaten kvalificeras som uthyrningstjänster, vilka tillhandahållits i den andra medlemsstaten och, i den andra medlemsstaten som leverans av varor, vilken skett i den första medlemsstaten.

(1) EUT C 267, 7.11.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/6

Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-304/09) (1)

(Fördragsbrott - Statligt stöd - Stöd till företag som nyligen har börsnoterats - Återkrav)

2011/C 63/11

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn, E. Righini och V. Di Bucci)

Svarande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri och P. Gentili)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen vidta nödvändiga åtgärder för att följa artiklarna 2–4 i kommissionens beslut 2006/261/EG av den 16 mars 2005 om den stödordning C 8/2004 (f.d. NN 164/2003) som Italien har genomfört till förmån för företag som nyligen har börsnoterats (delgivet med nr K(2005) 591) (EUT L 94, s. 42)

Domslut

Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2 och 3 i kommissionens beslut 2006/261/EG av den 16 mars 2005 om den stödordning C-8/2004 (f.d. NN 164/2003) som Italien har genomfört till förmån för företag som nyligen har börsnoterats (delgivet med nr K(2005) 591), genom att inte inom föreskriven frist ha vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att avskaffa den stödordning som förklarats rättsstridig och oförenlig med den gemensamma marknaden i detta beslut och genom att inte ha vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att hos stödmottagarna återkräva det stöd som utbetalats enligt denna ordning.

2.	Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 256, 24.10.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/7

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Unabhängiger Verwaltungssenat Wien (Österrike)) — Yellow Cab Verkehrsbetriebs GmbH mot Landeshauptmann von Wien

(Mål C-338/09) (1)

(Frihet att tillhandahålla tjänster - Etableringsfrihet - Konkurrensregler - Cabotagetrafik - Nationell busslinje för personbefordran - Ansökan om tillstånd att trafikera en busslinje - Koncession - Tillstånd - Villkor - Krav på innehav av ett huvudkontor eller ett fast driftställe inom det nationella territoriet - Intäktsbortfall som äventyrar lönsamheten på en linje för vilken koncession redan har beviljats)

2011/C 63/12

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Unabhängiger Verwaltungssenat Wien

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Yellow Cab Verkehrsbetriebs GmbH

Svarande: Landeshauptmann von Wien

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Unabhängiger Verwaltungssenat Wien — Tolkning av artikel 49 EG och följande artiklar samt av artikel 81 EG och följande artiklar — En medlemsstats lagstiftning enligt vilken det för beviljande av koncession för att driva linjetrafik med ett allmänt transportmedel krävs att två villkor är uppfyllda, nämligen dels att den som ansöker om koncession är hemmahörande i medlemsstaten i fråga, dels att den nya linjen inte äventyrar lönsamheten för en befintlig liknande linje

Domslut

Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, liknande den som avses i det nationella målet, enligt vilken det, för beviljande av tillstånd för att driva en stadsbusslinje för personbefordran som trafikerar förutbestämda hållplatser efter en fastlagd tidtabell, krävs att koncessionssökande näringsidkare etablerade i andra medlemsstater har ett huvudkontor eller ett annat driftställe i värdmedlemsstaten redan innan tillstånd att driva nämnda linje har utfärdats. Däremot utgör artikel 49 FEUF inte hinder för en nationell lagstiftning med krav på innehav av ett driftställe när kravet börjar gälla efter det att tillstånd har beviljats och innan linjen tas i drift.

Artikel 49 FEUF ska tolkas på så sätt, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en ansökan om tillstånd att driva en busslinje för turiständamål kan avslås på grundval av minskad lönsamhet för ett konkurrerande företag som innehar tillstånd att driva en linje som helt eller delvis trafikerar samma sträcka, och detta enbart på grundval av det konkurrerande företagets påståenden.

(1) EUT C 282, 21.11.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/7

Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Malta

(Mål C-351/09) (1)

(Fördragsbrott - Miljö - Direktiv 2000/60/EG - Artiklarna 8 och 15 - État des eaux intérieures de surface - Upprättande och genomförande av övervakningsprogram - Underlåtenhet - Framställning av sammanfattande rapporter om övervakningsprogrammen - Underlåtenhet)

2011/C 63/13

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Pardo Quintillán och K. Xuereb)

Svarande: Republiken Malta (ombud: S. Camilleri, D. Mangion, P. Grech och Y. Rizzo)

Saken

Fördragsbrott — Åsidosättande av artiklarna 8 och 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, s. 1) — Skyldigheten att upprätta övervakningsprogram för ytvatten och att göra dem operationella — Skyldigheten att lägga fram sammanfattande rapporter om övervakningsprogrammen för ytvatten

Domslut

Republiken Malta har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 8 och 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, genom att underlåta att upprätta övervakningsprogram för ytvatten och att göra dem operationella enligt artikel 8.1 och 8.2 i direktivet, samt att lägga fram sammanfattande rapporter om övervakningsprogrammen för ytvatten enligt artikel 15.2 i direktivet.

2.	Republiken Malta förpliktas ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 267, 7.11.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/8

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Nejvyšší správní soud, Republiken Tjeckien) — Bezpečnostní softwarová asociace — Svaz softwarové ochrany mot Ministerstvo kultury

(Mål C-393/09) (1)

(Immaterialrätt - Direktiv 91/250/EEG - Rättsligt skydd för datorprogram - Uttrycket ”ett datorprograms alla uttrycksformer” - Huruvida ett programs grafiska användargränssnitt omfattas - Upphovsrätt - Direktiv 2001/29/EG - Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället - TV-sändning av ett grafiskt användargränssnitt - Överföring av ett verk till allmänheten)

2011/C 63/14

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší správní soud

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bezpečnostní softwarová asociace — Svaz softwarové ochrany

Motpart: Ministerstvo kultury

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Nejvyšší správní soud — Tolkningen av artikel 1.2 i rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 111) och artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EUT L 167, s. 10) — Huruvida uttrycket ”ett datorprograms alla uttrycksformer” i artikel 1.2 i direktiv 91/250 även innefattar det grafiska användargränssnittet

Domslut

Ett grafiskt användargränssnitt är inte en uttrycksform för ett datorprogram i den mening som avses i artikel 1.2 i rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram, och kan inte omfattas av det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram enligt detta direktiv. Emellertid kan ett sådant gränssnitt omfattas av upphovsrättsligt skydd i egenskap av verk, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, om detta gränssnitt utgör upphovsmannens egen intellektuella skapelse.

2.	En tv-sändning av ett grafiskt användargränssnitt innebär inte att ett upphovsrättsligt skyddat verk överförs till allmänheten i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29.

(1) EUT C 11, 16.1.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/8

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny (Republiken Polen)) — Bogusław Juliusz Dankowski mot Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi

(Mål C-438/09) (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt - Tillhandahållna tjänster - En skattskyldig person som inte är inskriven i mervärdesskatteregistret - Uppgifter som obligatoriskt ska anges på fakturan för mervärdesskatteändamål - Nationell skattelagstiftning - Rätt till avdrag enligt artikel 17.6 i sjätte direktivet saknas)

2011/C 63/15

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bogusław Juliusz Dankowski

Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Naczelny Sąd Administracyjny — Tolkning av artikel 17.6 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) — Fråga huruvida en nationell lagstiftning, enligt vilken det inte är möjligt att dra av den ingående skatt som betalats för en tjänst som i strid mot nationell rätt fakturerats av en person som inte registrerats som mervärdesskattskyldig, är förenlig med denna bestämmelse i direktivet

Domslut

Artiklarna 18.1 a och 22.3 b i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2006/18/EG av den 14 februari 2006, ska tolkas så, att en skattskyldig person har rätt till avdrag för den mervärdesskatt som erlagts för tjänster som en annan skattskyldig person har tillhandahållit som inte är registrerad som mervärdesskatteskyldig, när de fakturor som avser dessa tjänster innehåller alla uppgifter som krävs enligt artikel 22.3 b, särskilt de som är nödvändiga för att identifiera den person som har utfärdat fakturorna och vilket slags tjänster som tillhandahållits.

Artikel 17.6 i rådets sjätte direktiv 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/18, ska tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka en skattskyldig person inte har rätt att dra av ingående skatt som fakturerats av en annan skattskyldig person, vilken tillhandahållit tjänster, när den senare personen inte registrerats som mervärdesskatteskyldig.

(1) EUT C 37, av den 13.2.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/9

Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Supremo, Spanien) — Asociación de Transporte Internacional por Carretera (ASTIC) mot Administración General del Estado

(Mål C-488/09) (1)

(TIR-konventionen - Tullkodex för gemenskapen - Transport som genomförts med en TIR-carnet - Garanterande sammanslutning - Olaglig lossning - Platsen för överträdelsen - Uppbörd av importtullar)

2011/C 63/16

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Asociación de Transporte Internacional por Carretera (ASTIC)

Motpart: Administración General del Estado

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunal Supremo — Tolkning av artikel 221.3 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) och artiklarna 454.3 och 455 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1) — Transport som genomförts med en TIR-carnet — Överträdelser eller oegentligheter — Plats — Förfarande — Uppbörd i efterhand av import- eller exporttullar

Domslut

Artiklarna 454 och 455 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen ska tolkas så att, för det fall presumtionen för behörigheten att uppbära en tullskuld för den medlemsstat i vilken en överträdelse har begåtts under en transport som genomförts med en TIR-carnet bryts till följd av ett avgörande som slår fast att nämnda överträdelse har begåtts i en annan medlemsstat, tullmyndigheterna i den sistnämnda staten blir behöriga att uppbära skulden. Detta under förutsättning att de gärningar som överträdelsen består i blir föremål för laga åtgärder inom två år från och med den dag då den garanterande sammanslutningen för det territorium där överträdelsen har begåtts blev underrättad om överträdelsen.

Artikel 455.1 i förordning nr 2454/93 jämförd med artikel 11.1 i tullkonventionen om internationell transport av gods upptaget i TIR-carnet av den 14 november 1975 i Genève ska tolkas så att, under sådana förhållanden som dem som är för handen i målet vid den nationella domstolen, en garanterande sammanslutning inte kan anföra den preskriptionstid som föreskrivs i dessa bestämmelser när tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken sammanslutningen ansvarar underrättar den, inom ett år från den dag dessa myndigheter informerades om det lagakraftvunna avgörande som slår fast deras behörighet, om de omständigheter som gav upphov till den tullskuld som sammanslutningen ska betala upp till den gräns för vilken den ansvarar.

(1) EUT C 63, 13.3.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/9

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Collège d'autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l'audiovisuel — Belgien) — i ett förfarande avseende RTL Belgium SA, tidigare TVi SA.

(Mål C-517/09) (1)

(Direktiv 89/552/EEG - TV-utsändningstjänster - Collège d’autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l’audiovisuel - Nationell domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF - Domstolen saknar behörighet)

2011/C 63/17

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Collège d'autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l'audiovisuel

Part i målet vid den nationella domstolen

RTL Belgium SA, tidigare TVi SA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Collège d'autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l'audiovisuel (Belgien) — Tolkning av artikel 1 c i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, s. 23) — Frihet att tillhandahålla tjänster — TV-sändningstjänster — Begreppen ”leverantör av medietjänster” och ”faktisk kontroll av såväl valet av program som hur de ska struktureras” — Begreppet nationell domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF

Domslut

EU-domstolen är inte behörig att besvara den fråga som ställts av Collège d’autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l’audiovisuel i dess beslut av den 3 december 2009.

(1) EUT C 51, 27.02.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/10

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal administratif de Paris — Frankrike) — Ville de Lyon mot Caisse des dépôts et consignations

(Mål C-524/09) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Århuskonventionen - Direktiv 2003/4/EG - Allmänhetens tillgång till miljöinformation - Direktiv 2003/87/EG - System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser - Förordning (EG) nr 2216/2004 - Standardiserat och skyddat registersystem - Tillgång till transaktionsuppgifter vad avser utsläppsrätter för växthusgaser - Vägran att lämna ut sådana uppgifter - Den centrala förvaltaren - Registeradministratörer för de nationella registren - Uppgifterna i registren är sekretessbelagda - Undantag)

2011/C 63/18

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal administratif de Paris

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ville de Lyon

Motpart: Caisse des dépôts et consignations

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunal administratif de Paris — Tolkning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (EUT L 41, s. 26) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 275, s. 32) samt artiklarna 9 och 10 i bilaga XVI till kommissionens förordning (EG) nr 2216/2004 av den 21 december 2004 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG (EUT L 386, s. 1) — Tillgång till uppgifter avseende transaktioner av utsläppsrätter för växthusgaser — Vägran att lämna ut nämnda uppgifter — Behörighet för den centrale förvaltaren respektive registeradministratören för det nationella registret — Huruvida uppgifterna i registren är sekretessbelagda och om det är möjligt att göra undantag

Domslut

Frågan huruvida tillgång ska beviljas till transaktionsuppgifter av det slag som är i fråga i målet i den nationella domstolen, som rör namnen på kontoinnehavare av det överförande kontot respektive det förvärvande kontot vad avser utsläppsrätterna och vilka utsläppsrätter eller Kyotoenheter som ingår i transaktionerna samt dag och klockslag när transaktionerna fullbordades, ska uteslutande avgöras med tillämpning av de särskilda reglerna om allmänhetens tillgång och om sekretess i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004, kommissionens förordning (EG) nr 2216/2004 av den 21 december 2004 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87 och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG.

Transaktionsuppgifter av det slag som har begärts utlämnade i målet vid den hänskjutande domstolen av en offentligrättslig enhet, som önskar omförhandla ett leveransavtal, utgör sekretessbelagda uppgifter, i den mening som avses i förordning nr 2216/2004. Allmänheten har, i enlighet med artiklarna 9 och 10 i samma förordning, jämförda med punkterna 11 och 12 i bilaga XVI till densamma, endast rätt att få tillträde till sådana uppgifter, om de berörda kontoinnehavarna i förväg har lämnat sitt medgivande eller om de förekommer i den offentliga delen av gemenskapens oberoende transaktionsförtecknings webbplats från och med den 15 januari det femte året (X+5) efter det år (X) då transaktionerna avseende utsläppsrätter genomfördes.

Även om den centrala förvaltaren, i syfte att genomföra förordning nr 2216/2004, är ensam behörig att besluta om att till allmänheten lämna ut de uppgifter som omnämns i punkt 12 i bilaga XVI till samma förordning, ankommer det emellertid på registeradministratören för det nationella registret att, om en begäran om utlämnande av sådana transaktionsuppgifter inkommer till denne, själv avslå en sådan begäran, om de berörda kontoinnehavarna inte i förväg har lämnat sitt medgivande, och denne är skyldig att säkerställa sekretessen för sådana uppgifter, i den mån som den centrala förvaltaren inte lagligen kan lämna ut dem till allmänheten.

(1) EUT C 37, 13.2.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/11

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht-Düsseldorf — Tyskland) — Lecson Elektromobile GmbH mot Hauptzollamt Dortmund

(Mål C-12/10) (1)

(Gemensamma tulltaxan - Tullklassificering - Kombinerade nomenklaturen - Avdelning XVII - Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning - Kapitel T87 - Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och tillbehör till fordon - Numren 8703 och 8713 - Tre- eller fyrhjuliga elfordon som är konstruerade för transport av en person, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat och justerbar rattstång, även kallade elskotrar)

2011/C 63/19

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht-Düsseldorf

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lecson Elektromobile GmbH

Motpart: Hauptzollamt Dortmund

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Finanzgericht Düsseldorf — Tolkning av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1810/2004 av den 7 september 2004 (EUT L 327, s. 1) — Elmobiler med tre eller fyra hjul som utformats för persontransport och som kan uppnå en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h — Klassificering i nummer 8713 eller i 8703 i Kombinerade nomenklaturen?

Domslut

Nummer 8703 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1810/2004 av den 7 september 2004, ska tolkas på så sätt att det omfattar tre- eller fyrhjuliga fordon, konstruerade för transport av en person som inte nödvändigtvis är sjuk eller rörelsehindrad, vilka drivs av en elmotor kopplad till ett batteri, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat, justerbar rattstång, även kallade elskotrar, det vill säga sådana fordon som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.

(1) EUT C 80, 27.3.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/11

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg — Luxemburg) — État du Grand-Duché de Luxembourg, Administration de l’enregistrement et des domaines mot Pierre Feltgen (konkursförvaltare för Bacino Charter Company SA), Bacino Charter Company SA

(Mål C-116/10) (1)

(Sjätte mervärdesskattedirektivet - Undantag från skatteplikt - Artikel 15.4 a och 15.5 - Undantag för uthyrning av havsgående fartyg - Räckvidd)

2011/C 63/20

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: État du Grand-duché de Luxembourg, Administration de l’enregistrement et des domaines

Motparter: Pierre Feltgen (konkursförvaltare för Bacino Charter Company SA), Bacino Charter Company SA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg — Tolkning av artikel 15.4 a och 15.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) — Undantag för uthyrning av havsgående fartyg — Undantaget villkorat av att sådana fartyg används på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeriverksamhet

Domslut

Artikel 15.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991, ska tolkas på så sätt att det undantag från mervärdesskatteplikt som föreskrivs i denna bestämmelse inte är tillämpligt på en tjänst som består i att ett fartyg med besättning, mot betalning, upplåts till fysiska personer för nöjesresor på öppet hav.

(1) EUT C 113, 1.5.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/12

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Tjeckien

(Mål C-276/10) (1)

(Fördragsbrott - Miljö - Direktiv 2006/118/EG - Skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

2011/C 63/21

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Pardo Quintillán och L. Jelínek)

Svarande: Republiken Tjeckien (ombud: M. Smolek och J. Jirkalová)

Saken

Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta eller lämna underrättelse om nödvändiga bestämmelser för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, s. 19)

Domslut

Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2.	Republiken Tjeckien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 209, 31.7.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/12

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal adminstratif, Luxemburg) — Tankreederei I SA mot Directeur de l'administration des contributions directes

(Mål C-287/10) (1)

(Frihet att tillhandahålla tjänster - Fri rörlighet för kapital - Skattelättnad för investeringar - Krav att investeringen fysiskt sett görs i medlemsstaten - Användning i andra medlemsstater av fartyg avsedda för inlandssjöfart)

2011/C 63/22

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal adminstratif

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Tankreederei I SA

Motpart: Directeur de l'administration des contributions directes

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunal administratif de Luxembourg — Tolkning av artiklarna 49 EG och 56 EG — Skattelättnad för investeringar — Lagstiftning enligt vilken sådan skattelättnad endast medges om investeringen sker i ett driftställe som är beläget i landet och fysiskt genomförs där — Bolag med verksamhet i form av internationell sjöfart som har hemvist och är skattskyldigt i Luxemburg, men som har investerat i form av ett förvärv av en tillgång som huvudsakligen används utanför landets gränser — Hinder för friheten att tillhandhålla tjänster och för den fria rörligheten för kapital

Domslut

Artikel 56 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken en skattelättnad för investeringar inte medges för ett företag som endast är etablerat i medlemsstaten i fråga med motiveringen att investeringen i den anläggningstillgång för vilken denna skattelättnad söks fysiskt sett genomförs i en annan medlemsstat.

(1) EUT C 221, 14.8.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/12

Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Celle — Tyskland) — Joseba Andoni Aguirre Zarraga mot Simone Pelz

(Mål C-491/10 PPU) (1)

(Civilrättsligt samarbete - Förordning (EG) nr 2201/2003 - Behörighet, erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar - Föräldraansvar - Vårdnad - Bortförande av barn - Artikel 42 - Verkställighet av en med intyg försedd dom om återlämnande av ett barn som meddelats av en behörig domstol (i Spanien) - Behörigheten för en domstol i den medlemsstat där domen görs gällande (Tyskland) att vägra att verkställa denna dom i ett fall av allvarligt åsidosättande av barnets rättigheter)

2011/C 63/23

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberlandesgericht Celle

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Joseba Andoni Aguirre Zarraga

Svarande: Simone Pelz

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Oberlandesgericht Celle — Tolkning av artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, s. 1) — Bortförande av barn — Verkställighet av en dom om återlämnande av ett barn som meddelats av en behörig domstol (i Spanien) — Behörigheten för en domstol i den medlemsstat där domen görs gällande (Tyskland) att vägra att verkställa denna dom i ett fall av allvarligt åsidosättande av barnets rättigheter

Domslut

I ett sådant fall som det i det nationella målet kan den behöriga domstolen i den verkställande medlemsstaten inte invända mot verkställigheten av en med intyg försedd dom om återlämnande av ett barn som olovligen kvarhållits, med hänvisning till att den domstol i ursprungsmedlemsstaten som har meddelat domen har åsidosatt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, tolkad i enlighet med artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom det endast är domstolarna i ursprungsmedlemsstaten som är behöriga att avgöra huruvida ett sådant åsidosättande föreligger.

(1) EUT C 346, 18.12.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/13

Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 14 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Landessozialgericht Berlin (Tyskland)) — Christel Reinke mot AOK Berlin

(Mål C-336/08) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Anledning saknas att döma i saken)

2011/C 63/24

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landessozialgericht Berlin (Tyskland).

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Christel Reinke

Motpart: AOK Berlin

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Landessozialgericht Berlin-Brandenburg — Tolkning av artiklarna 18 EG, 49 EG och 50 EG samt av artikel 34.4 och 34.5 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1) — Ersättning för sjukvårdsutgifter i samband med akut sjukvård på ett privat sjukhus i en medlemsstat av en person som är medborgare i en annan medlemsstat, när denna vård givits till följd av att det behöriga offentliga sjukhuset nekat vederbörande sjukvård med anledning av bristande kapacitet — Nationella bestämmelser i den behöriga medlemsstaten enligt vilka ingen ersättning ges för sjukvårdsutgifter som orsakats av akut sjukvård vid ett privat sjukhus i en annan medlemsstat, men ersättning kan ges när sådana utgifter faktureras av ett privat sjukhus som är beläget i den behöriga medlemsstaten i fråga

Avgörande

Anledning saknas att besvara den begäran om förhandsavgörande som framställts av Landessozialgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland) enligt beslut av den 27 juni 2008.

(1) EUT C 260, 11.10.2008.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/13

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 2 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Meiningen (Tyskland)) — Frank Scheffler mot Landkreis Wartburgkreis

(Mål C-334/09) (1)

(Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Direktiv 91/439/EEG - Ömsesidigt erkännande av körkort - Förlust av det nationella körkortet efter det att körkortsinnehavaren hade uppnått det högsta antalet punkter till följd av olika överträdelser - Körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat - Negativt medicinsk-psykologiskt expertutlåtande som upprättats i bosättningsmedlemsstaten efter det att ett nytt körkort erhållits i en annan medlemsstat - Körkortet är indraget inom den förstnämnda medlemsstatens territorium - Befogenhet för den medlemsstat i vilken innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat är permanent bosatt att tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, återkallande, indragning och annullering av körkort - Villkor - Tolkningen av uttrycket ”uppträdande efter utfärdandet av det nya körkortet”)

2011/C 63/25

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Meiningen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Frank Scheffler

Motpart: Landkreis Wartburgkreis

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Verwaltungsgericht Meiningen — Tolkningen av artiklarna 1.2, 8.2 och 8.4 i rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort (EGT L 237, s. 1; svensk specialutgåva, område 7, volym 4, s. 22) — Körkort som har utfärdats av en medlemsstat till en medborgare i en annan medlemsstat som har förlorat sitt nationella körkort och som, vid utfärdandet av det nya körkortet, hade permanent bosättning i den utfärdande medlemsstaten — Beslut att inte erkänna detta körkort, vilket myndigheterna i bosättningsmedlemsstaten har tagit på grundval av ett medicinsk-psykologiskt expertutlåtande som upprättades i denna medlemsstat på grundval av en medicinsk undersökning som utfördes efter utfärdandet av det nya körkortet, men som hänför sig till händelser som ägde rum före erhållandet av detsamma — Huruvida definitionen av uttrycket ’uppträdande efter utfärdandet av det nya körkortet’ i expertutlåtandet kan rättfärdiga att nationella bestämmelser om begränsning, återkallande, indragning och annullering av körkort tillämpas

Avgörande

Artiklarna 1.2, 8.2 och 8.4 i rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2006/103/EG av den 20 november 2006, ska tolkas så, att de utgör hinder för en medlemsstat att — med stöd av sin befogenhet enligt nämnda artikel 8.2 att tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, återkallande, indragning och annullering i fråga om körkort på innehavaren av ett i en annan medlemsstat utfärdat körkort — vägra att inom sitt territorium erkänna ett giltigt körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat med hänvisning till ett utlåtande om lämpligheten att framföra motorfordon, vilket har lagts fram av innehavaren av detta körkort, när utlåtandet — trots att det upprättats efter utfärdandet av körkortet och trots att det grundar sig på en undersökning av vederbörande som genomförts efter utfärdandet — inte ens till viss del rör vederbörandes uppträdande efter utfärdandet, utan uteslutande hänför sig till omständigheter som tidsmässigt föregick utfärdandet.

(1) EUT C 267, 7.11.2009

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/14

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 11 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Trani (Italien)) — Cosimo Damiano Vino mot Poste Italiane SpA

(Mål C-20/10) (1)

(Artikel 104.3 i rättegångsreglerna - Socialpolitik - Direktiv 1999/70/EG - Klausulerna 3 och 8 i ramavtalet om visstidsarbete - Avtal om visstidsanställning inom den offentliga sektorn - Första eller enda avtalet - Skyldighet att ange sakliga skäl - Uppsägning - Sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare - Icke-diskrimineringsprincipen - Artiklarna 82 EG och 86 EG)

2011/C 63/26

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Trani

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Cosimo Damiano Vino

Svarande: Poste Italiane SpA

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunale di Trani — Tolkning av klausulerna 3 och 8.3 i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (EGT L 175, s. 43) — Förenligheten av nationell lagstiftning enligt vilken skälen för tidsbegränsade anställningar vid SpA Poste Italiane inte längre behöver anges

Avgörande

Klausul 8.3 i ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999 och som återges i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP, ska tolkas så att det inte utgör hinder mot en nationell bestämmelse, såsom den i artikel 2.1 bis i lagstiftningsdekret nr 368 av den 6 september 2001 om genomförande av direktiv 1999/70/EG om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (decreto legislativo sul lavoro a tempo determinato concluso dall’UNICE, dal CEEP e dal CES), enligt vilken, till skillnad från vad som gällde innan detta dekret trädde i kraft, ett företag, såsom Poste Italiane SpA, på vissa villkor får ingå ett första eller enda avtal om tidsbegränsad anställning med en arbetstagare, såsom Cosimo Damiano Vino, utan att behöva ange vilka sakliga skäl som motiverar denna begränsade tid, eftersom denna lagstiftning inte är kopplad till genomföranden av nämnda ramavtal. Det saknar därvid betydelse att syftet med denna lagstiftning inte är att ge visstidsanställda arbetstagare ett minst lika starkt skydd som enligt ramavtalet.

2.	Europeiska unionens domstol saknar uppenbart behörighet att besvara den fjärde tolkningsfrågan från Tribunale di Trani (Italien).

3.	Det är uppenbart att den femte tolkningsfrågan från Tribunale di Trani inte kan prövas i sak.

(1) EUT C 134, 22.5.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/15

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 27 oktober 2010 — REWE-Zentral AG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller, Aldi Einkauf GmbH & Co. OHG

(Mål C-22/10 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Clina - Det äldre gemenskapsordmärket CLINAIR - Avslag på registreringsansökan - Relativa registreringshinder - Prövning av förväxlingsrisken - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b)

2011/C 63/27

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: REWE-Zentral AG (ombud: M. Kinkeldey och A. Bognár, Rechtsanwälte)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: R. Pethke), Aldi Einkauf GmbH & Co. OHG (ombud: N. Lützenrath, Rechtsanwalt)

Saken

Överklagande av förstainstansrättens dom av den 11 november 2009 (sjätte avdelningen) i mål T-150/08, REWE-Zentral mot harmoniseringsbyrån, genom vilken förstainstansrätten ogillade en talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 15 februari 2008, vilket innebar avslag på ansökan om registrering av ordkännetecknet "Clina" såsom gemenskapsvarumärke för vissa varor i klasserna 3 och 21, och vilket innebar att den invändning som framförts av innehavaren av det tidigare gemenskapsvarumärket "CLINAIR" bifölls — Risk för förväxling mellan två varumärken — Underlåtelse att göra en helhetsbedömning av de relevanta omständigheterna i samband med prövningen av förväxlingsrisken — Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas.

2.	REWE-Zentral AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 80, 27.03.2010

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/15

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 28 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Judecătoria Focșani — Rumänien) — Frăsina Bejan mot Tudorel Mușat

(Mål C-102/10) (1)

(Rättegångsreglerna - Artiklarna 92.1, 103.1 och 104.3 första och andra styckena - Tillnärmning av lagstiftning - System för obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon - Frivilligt försäkringsavtal - Ej tillämpligt)

2011/C 63/28

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Judecătoria Focșani

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Frăsina Bejan

Svarande: Tudorel Mușat

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Judecătoria Focșani — Tolkning av artikel 49 FEUF, 56 FEUF, 57 FEUF, 59.1 FEUF, 169 FEUF och direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon (EGT L 8, s. 77; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 90), direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, s 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160), direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169), direktiv 2005/14/EG av den 11 maj 2005 om ansvarsförsäkring för motorfordon (EUT L 149, s 14), direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EUT L 263, s. 11) — Ansvarsförsäkring för motorfordon — Skador som orsakats av försäkrade fordon — Nationell lagstiftning vari föreskrivs friskrivningsklausuler som är till nackdel för konsumenten — Friskrivningsvillkor som går utöver vad som stadgas i direktiven — Fråga om den nationella domstolen har möjlighet att fastställa att en klausul om friskrivning från den försäkrade risken är ogiltig

Avgörande

Det system för obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon som föreskrivs i

—	rådets direktiv 72/166/EEG av den 24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet

—	rådets andra direktiv 84/5/EEG av den 30 december 1983 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ansvarsförsäkring för motorfordon

—	rådets tredje direktiv 90/232/EEG av den 14 maj 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring för motorfordon

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring), och

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/14/EG av den 11 maj 2005 om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG, 84/5/EEG, 88/357/EEG och 90/232/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon

utgör inte hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken försäkringsgivaren, från ett avtal om frivilligt försäkringsskydd för motorfordon, får utesluta skador som orsakats när fordonet framförs av en alkoholpåverkad person.

Det system för obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon som föreskrivs i direktiven 72/166, 84/5, 90/232, 2000/26 och 2005/14 utgör inte hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en försäkringsgivare inte är skyldig att omedelbart betala ut ersättning, enligt ett avtal om frivillig försäkring av ett motorfordon, till en försäkringstagare som lidit skada till följd av en olycka och kräva ersättning av den person som orsakat olyckan för det belopp som utbetalats till den försäkrade när försäkringen inte täcker risken på grund av en friskrivningsklausul.

Nationell lagstiftning enligt vilken försäkringsgivaren, från ett avtal om frivilligt försäkringsskydd för motorfordon, får utesluta skador som orsakats när fordonet framförs av en alkoholpåverkad person utgör en restriktion av såväl etableringsfriheten som friheten att tillhandahålla tjänster. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva i vilken utsträckning en sådan restriktion ändå kan godtas såsom ett undantag som uttryckligen föreskrivs i FEU eller som enligt EU-domstolens praxis kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset.

(1) EUT C 113, 01.05.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/16

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 9 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Düsseldorf — Tyskland) — KMB Europe BV mot Hauptzollamt Duisburg

(Mål C-193/10) (1)

(Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Gemensamma tulltaxan - Kombinerade nomenklaturen - Tullklassificering - Mp3-/mediespelare - Nummer 8521 - Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler)

2011/C 63/29

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Düsseldorf

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: KMB Europe BV

Motpart: Hauptzollamt Duisburg

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Finanzgericht Düsseldorf — Tolkning av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1549/2006 av den 17 oktober 2006 (EUT L 301, s. 1) — MP3-spelare (MP3 Media Player) — Apparat med begränsad kapacitet att återge bilder och filmer och vars huvudfunktion är att återge ljud — Klassificering i nummer 8519 (”Apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning”) eller nummer 8521 (”Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner”) i kombinerade nomenklaturen

Avgörande

Nummer 8521 i Kombinerade nomenklaturen som finns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1549/2006 av den 17 oktober 2006 ska tolkas så, att det inte omfattar sådana mp3-/mediespelare som dem som är aktuella i det nationella målet, avseende vilka den hänskjutande domstolen har konstaterat att den huvudsakliga arbetsuppgiften som kännetecknar samtliga dessa apparater består i ljudinspelning och ljudåtergivning.

(1) EUT C 209 av den 31.7.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/16

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 22 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo — Portugal) — Secilpar — Sociedade Unipessoal SL mot Fazenda Pública

(Mål C-199/10) (1)

(Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Artiklarna 56 EG och 58 EG Beskattning av utdelning - Källskatt - Nationell skattelagstiftning i vilken föreskrivs undantag från skatt vid utdelning till inhemska bolag)

2011/C 63/30

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Supremo Tribunal Administrativo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Secilpar — Sociedade Unipessoal SL

Motpart: Fazenda Pública

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Supremo Tribunal Administrativo — Fråga huruvida nationell lagstiftning angående beskattning på utdelning från ett bolag med hemvist i en medlemsstat till ett bolag som inte har hemvist i den medlemsstaten och som innehar mindre än 25 procent av aktiekapitalet i det utdelande bolaget är förenlig med artiklarna 12 EG, 43 EG, 46 EG, 56 EG och 58.3 EG (nu artiklarna 18, 49, 63 och 65.3 FEUF) och med artikel 5.1 i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25) — Källskatt med 15 procent föreskrivs i det avtal för att undvika dubbelbeskattning som har slutits mellan de två medlemsstaterna — Undantag för utdelning till bolag med hemvist i samma medlemsstat som det utdelande bolaget.

Avgörande

Artiklarna 56 EG och 58 EG ska tolkas på så sätt att de utgör hinder för skattebestämmelser som följer av ett avtal för att undvika dubbelbeskattning som har slutits mellan två medlemsstater och enligt vilka bestämmelser källskatt på 15 procent föreskrivs vid utdelning från ett bolag med hemvist i en medlemsstat till bolag som inte har hemvist i den medlemsstaten, medan det i den nationella lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten föreskrivs ett undantag från källskatt när det mottagande bolaget har sitt hemvist i samma medlemsstat. Annorlunda förhåller det sig bara om källskatten får avräknas från den skatt som ska betalas i den andra medlemsstaten, med ett belopp som motsvarar skillnaden i behandling enligt den nationella lagstiftningen. Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida en sådan neutralisering av skillnaden i behandling sker vid tillämpning av avtalet, av den 26 oktober 1993 mellan Republiken Portugal och Konungariket Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt, i dess helhet.

(1) EUT C 195, 17.7.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/17

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 6 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Dolj (Rumänien)) — Adrian Băilă mot Administrația Finanțelor Publice a Municipiului Craiova, Administrația Fondului pentru Mediu)

(Mål C-377/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Samband saknas med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i det nationella målet - Avvisning)

2011/C 63/31

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Tribunalul Dolj

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Adrian Băilă

Motpart: Administrația Finanțelor Publice a Municipiului Craiova, Administrația Fondului pentru Mediu

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Tribunalul Dolj — Registrering av begagnade fordon som tidigare varit registrerade i andra medlemsstater — Miljöskatt på bilar vid första registreringen i en viss medlemsstat — Nationell lagstiftnings förenlighet med artikel 110 FEUF — Tillfälligt undantag för fordon med vissa egenskaper

Avgörande

Begäran om förhandsavgörande, som Tribunalul Dolj hänskjutit genom beslut av den 9 juni 2010, avvisas, då det uppenbart att den inte kan prövas i sak.

(1) EUT C 274, 9.10.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/17

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — SC DRA SPEED SRL mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

(Mål C-439/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Redogörelse för de faktiska omständigheterna saknas - Avvisning)

2011/C 63/32

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Bacău

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SC DRA SPEED SRL

Motpart: Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Curtea de Apel Secția Bacău Secția Comercială, Contencios Administrativ și Fiscal — Registrering av begagnade motorfordon som tidigare varit registrerade i andra medlemsstater — Miljöskatt som ska betalas för motorfordon då de registreras för första gången i en medlemsstat — Fråga om de nationella bestämmelserna är förenliga med artikel 110 FEUF — Diskriminering i förhållande till begagnade fordon som redan är registrerade i nämnda medlemsstat men som är undantagna från betalning av nämnda skatt vid en senare försäljning och omregistrering

Avgörande

Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Curtea de Apel Bacău, genom beslut av den 1 september 2010, inte kan upptas till prövning.

(1) EUT C 328, 04.12.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/18

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — SC SEMTEX SRL mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

(Mål C-440/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Beskrivning av de faktiska omständigheterna saknas - Avvisning)

2011/C 63/33

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Bacău

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SC SEMTEX SRL

Motpart: Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

Saken

Avgörande

Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Curtea de Apel Bacău genom beslut av den 1 september 2010 inte kan upptas till sakprövning.

(1) EUT C 328, 04.12.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/18

Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — Ioan Anghel mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

(Mål C-440/10) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Beskrivning av de faktiska omständigheterna saknas - Avvisning)

2011/C 63/34

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Bacău

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Ioan Anghel

Motpart: Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău

Saken

Avgörande

Det är uppenbart att den begäran om förhandsavgörande som framställts av Curtea de Apel Bacău genom beslut av den 1 september 2010 inte kan upptas till sakprövning.

(1) EUT C 328, 04.12.2010.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/18

Överklagande ingett den 22 november 2010 av Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 9 september 2010 i mål T-155/06, Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS mot Europeiska kommissionen

(Mål C-549/10 P)

2011/C 63/36

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS (ombud: O.W. Brouwer, advocaat och A.J. Ryan, solicitor)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som tribunalen meddelade, på det sätt som yrkats i överklagandet,

—	avgöra tvisten slutligt och ogiltigförklara beslutet eller i vart fall sätta ned bötesbeloppet och i andra hand, om domstolen inte själv slutligt avgör tvisten, återförvisa målet till tribunalen för avgörande i enlighet med domstolens bedömning, och

—	förplikta kommissionen att bära rättegångskostnaderna vid tribunalen och domstolen, såvida inte domstolen finner att beslut om rättegångskostnader ska meddelas senare.

Grunder och huvudargument

Överklagandet avser den dom som tribunalen meddelade den 9 september 2010 i mål T-155/06, Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS mot Europeiska kommissionen (nedan kallad domen) i vilken klagandenas talan mot Europeiska kommissionens beslut att klagandenas handlande kunde utestänga konkurrenter från marknaden för returmaskiner ogillades.

Sökandena yrkar att Europeiska unionens domstol ska upphäva domen, eftersom tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning samt begått rättegångsfel när den slog fast att sökandenas handlande kunde utestänga konkurrenter från marknaden för returmaskiner. I det här hänseendet anför klagandena följande grunder:

Tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin prövning av Europeiska kommissionens bedömning att det förelåg en konkurrensbegränsade avsikt att utestänga konkurrenter från marknaden. Genom att endast kräva att Europeiska kommissionen inte skulle dölja handlingar, förnekade tribunalen underförstått att den skulle göra en fullständig prövning av Europeiska kommissionens beslut genom att tillämpa artikel 82 i EG-fördraget (nu artikel 102 FEUF) och underlät även att uppfylla skyldigheten att utföra en begränsad prövning för att fastställa att den bevisning som Europeiska kommissionen grundade sig på var korrekt, tillförlitlig, följdriktig, fullständig och tillräcklig för den slutsats som kommissionen hade dragit därav.

ii)

Vidare har tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning samt underlåtit att ge en tillräcklig och adekvat motivering vad avser den del av den totala efterfrågan som avtalet skulle omfatta för att utgöra missbruk. I domen används endast odefinierade och oklara begrepp för att beskriva den utestängda delen av efterfrågan, trots att det i domen borde ha krävts tydliga bevis för att blockering av en viss del av efterfrågan utgjorde missbruk samt att tribunalen borde ha gett en tillräcklig och adekvat motivering i det hänseendet.

iii)

Tribunalen har dessutom begått rättegångsfel och gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid prövningen av retroaktiva rabatter. Tribunalen missuppfattade och underlät därmed att på ett korrekt sätt beakta klagandenas argument om retroaktiva rabatter. Tribunalen har vidare gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte kräva av Europeiska kommissionen att visa att de retroaktiva rabatter som klagandena använde ledde till priser som var lägre än kostnaderna.

iv)

Tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och underlåtit att ge en adekvat motivering. Efter att ha underkänt klagandenas argument att tribunalen i sin bedömning skulle beakta huruvida avtalen var bindande exklusiva avtal enligt nationell rätt, har tribunalen inte, när den fastställde huruvida avtal i vilka klagandena utnämns till privilegierad, huvudsaklig eller förste leverantör kunde kvalificeras som exklusiva, beaktat och prövat huruvida alla de aktuella avtalen innehöll incitament att köpa enbart från klagandena.

Tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid prövningen av bötesbeloppet med avseende på tolkning och tillämpning av likabehandlingsprincipen. Tribunalen tillämpade inte likabehandlingsprincipen korrekt, eftersom den inte beaktade om den allmänna bötesnivån hade höjts när den slog fast att klagandenas bötesbelopp inte utgjorde diskriminering.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/19

Talan väckt den 30 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-562/10)

2011/C 63/37

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: F.W. Bulst och I. Rogalski)

Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt 56 FEUF genom att

1.	i enlighet med ordalydelsen i § 34 första stycket punkt 1 SGB XI (den tyska socialförsäkringslagen) begränsa rätten att erhålla vårdbidrag till sex veckor i samband med att en vårdbehövande tillfälligt uppehåller sig i en annan medlemsstat,

beträffande vårdtjänster som erhålls i samband med en tillfällig vistelse i en annan medlemsstat och som tillhandahålls av en vårdgivare som är etablerade i en annan medlemsstat, inte föreskriva en kostnadsersättning i samma storleksordning som den som gäller för vårdtjänster som erhålls i Tyskland eller genom att ersättning enligt § 34 första stycket punkt 1SGB XI är utesluten,

inte ersätta kostnaderna för hyra av vårdhjälpmedel i samband med att en vårdbehövande tillfälligt vistas i en annan medlemsstat eller att en kostnadsersättning enligt § 34 första stycket punkt 1 SGB XI är utesluten, trots att sådana vårdhjälpmedel ersätts i Tyskland eller ställs till förfogande och ersättningen inte leder till dubbel ersättning eller en ökning av de förmåner som beviljas i Tyskland, samt

förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Föremålet för denna talan utgör den tyska lagstiftningen om vårdförsäkring, enligt vilken en vårdbehövande som i Tyskland erhåller tjänster enligt den lagstadgade (sociala) vårdförsäkringen, inte kan åtnjuta dessa tjänster i samma utsträckning när den vårdbehövande tillfälligt vistas i en annan medlemsstat och där erhåller (vill erhålla) vård eller ett vårdbidrag. När det gäller tillfällig vistelse i en annan medlemsstat medger de aktuella bestämmelserna betydligt sämre förmåner vad gäller vårdtjänster i hemmet, vårdbidrag och vårdhjälpmedel än vad som ges i Tyskland.

Kommissionen anser att det aktuella bestämmelserna inte är förenliga med artikel 56 FEUF, eftersom de på ett väsentligt sätt försvårar utnyttjandet av vårdtjänster i andra medlemsstater och detta inte är motiverat eller nödvändigt av tvingande skäl av allmänt intresse. Vårdtjänster, såsom även uthyrning av vårdhjälpmedel, är tjänster som erhålls mot betalning och utgör i detta avseende en tjänst i den mening som avses i artikel 56 FEUF. Den nationella lagstiftningen omfattas således av tillämpningsområdet för bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster. I domstolens praxis angående ersättningen av vårdkostnader som uppkommit i andra medlemsstater, har domstolen framhållit att medlemsstaterna vid utövandet av behörigheten att organisera sina system för social trygghet måste beakta gemenskapsrätten. Det förhållandet att en bestämmelse hänför sig till området för social trygghet medför således inte att en tillämpning av artikel 56 FEUF är utesluten.

När det gäller bestämmelserna om vårdbidrag innebär det en (diskriminerande) inskränkning att rätten till vårdbidrag enbart gäller för högst sex veckor om försäkringstagaren befinner sig i utlandet. Härigenom försvåras det för den vårdbehövande att inom denna tidsperiod erhålla vårdtjänster i utlandet.

När det gäller bestämmelserna om vårdtjänster i hemmet innebär det en (diskriminerande) inskränkning att det inte föreskrivs någon rätt till kostnadsersättning för vårdtjänster i hemmet som en vårdbehövande erhållit under en tillfällig vistelse i en annan medlemsstat och som tillhandahållits av en vårdgivare som är etablerad i en annan medlemsstat, eller att sådan ersättning är utesluten. Det förhållandet att kostnader för vårdtjänster i hemmet som tillhandahålls av inrättningar med vilka försäkringskassan inte har ingått något vårdavtal inte ersätts, såsom den tyska regeringen har gjort gällande, påverkar inte denna bedömning. I Tyskland finns det nämligen ett flertal vårdgivare med vilka avtal slutits. Däremot finns det inte, såvitt kommissionen känner till, några sådana vårdgivare i andra medlemsstater. Följaktligen är det för försäkringstagaren (eller den vårdbehövande) i princip omöjligt att erhålla vårdtjänster i hemmet i en annan medlemsstat med ersättning från den sociala trygghetsförsäkringen, trots att en sådan möjlighet föreligger i Tyskland, även om det inte gäller alla vårdgivare.

Slutligen innebär bestämmelserna om tillhandahållande av vårdhjälpmedel en (diskriminerande) inskränkning på grund av att kostnaderna för hyra (och användningen) av sådana hjälpmedel i en annan medlemsstat inte heller ersätts, trots att så är fallet beträffande vård som tillhandahålls i Tyskland.

Enligt domstolens fasta rättspraxis medför friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 FEUF inte enbart att all diskriminering av tjänsteföretag på grund av nationalitet ska undanröjas utan även ett undanröjande av alla inskränkningar — även när dessa utan åtskillnad gäller för såväl inhemska tjänsteföretag som för tjänsteföretag från andra medlemsstater — när de är ägnade att förbjuda eller förhindra den verksamhet som bedrivs av tjänsteföretag som är etablerade i en annan medlemsstat och som där lagenligt tillhandahåller liknande tjänster.

Den motivering som framförts av den tyska regeringen, nämligen skyddet för allmän hälsa och den finansiella balansen i vårdförsäkringen, är inte ägnade att utgöra ett skäl för de aktuella inskränkningarna av friheten att tillhandahålla tjänster.

För det första går de inskränkande bestämmelserna i väsentlig mån utövar vad som är nödvändigt för att säkerställa kvalitén på de aktuella tjänsterna eller skyddet för hälsan. Ersättningen av kostnader som uppkommit i en annan medlemsstat är generellt utesluten och detta oberoende av varje kvalitetsprövning. Därmed beviljas ingen kostnadsersättning även när det är säkerställt att det föreligger tillräcklig kvalitet på vårdtjänsten och det är uteslutet att det skulle föreligga någon fara för den vårdbehövandes hälsa.

För det andra är de tyska bestämmelserna, som innebär att en ersättning av kostnader som uppkommer till utlandet är utesluten eller i vart fall i väsentlig mån understiger den ersättning som erhålls i Tyskland, inte nödvändiga för att förhindra en allvarlig risk för den finansiella balansen i systemet för social trygghet. För att förhindra en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster, är det nämligen endast nödvändigt att ersätta de kostnader som uppkommer vid utnyttjandet av vårdtjänster i utlandet till samma nivå som den som skulle erhållits i Tyskland.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/21

Överklagande ingett den 2 december 2010 av Republiken Italien av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 13 september 2010 i de förenade målen T-166/07 och T-285/07, Republiken Italien mot Europeiska kommissionen

(Mål C-566/10 P)

2011/C 63/38

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri och P. Gentili, avvocato dello Stato)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Litauen och Republiken Grekland

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

med stöd av artiklarna 56, 58 och 61 i stadgan för Europeiska unionens domstol ogiltigförklara den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 13 september 2010 i de förenade målen T-166/07 och T-285/07 där Republiken Italien väckt talan om ogiltigförklaring av

1.	meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/94/07 för att upprätta en anställningsreserv avseende 125 tjänster som handläggare (AD 5) inom området för information, kommunikation och media,

meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AST/37/07 för att upprätta en anställningsreserv avseende 110 tjänster som assistenter (AST 3) inom området för kommunikation och information,

vilka båda har offentliggjorts i engelsk, fransk och tysk version i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 28 februari 2007, nr C 45A,

meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/95/07 för att upprätta en anställningsreserv avseende 20 tjänster som handläggare (AD 5) inom området för informationskunskap (bibliotek/dokumentation),

som offentliggjorts endast i engelsk, fransk och tysk version i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 8 maj 2007, nr C 103,

—	att domstolen själv ska avgöra målet och ogiltigförklara de meddelanden som anges ovan, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden sju grunder.

Som första grund gör klaganden gällande att den överklagade domen strider mot ordningen för kompetensfördelning med avseende på fastställandet av den reglering av språkanvändning som följer av artikel 342 FEUF jämförd med artikel 6 i rådets förordning nr 1 om vilka språk som skall användas (1). I artikel 6 i förordning nr 1/58 föreskrivs en behörighet för institutionerna att i sina arbetsordningar föreskriva närmare villkor för hur regleringen av språkanvändningen ska tillämpas. Tribunalen har dock lagstridigt godtagit att kommissionen hanterar frågor om dess egen språkanvändning också ifråga om meddelanden om uttagningsprov.

Klaganden invänder, som andra grund, mot de skäl som tribunalen anfört för att någon överträdelse av artiklarna 1, 4 och 5 i förordning nr 1/58 inte har ägt rum. Klaganden ifrågasätter i flera hänseenden uppfattningen att meddelandena om uttagningsprov inte utgör texter av allmän räckvidd i den mening som avses i artikel 4 och att de därför inte omfattas av den allmänna reglering som finns i ovannämnda förordning. Tribunalens uppfattning kan, enligt klagandens åsikt, indirekt vederläggas också med stöd av flera bestämmelser i tjänsteföreskrifterna.

Med den tredje grunden för överklagandet invänder klaganden mot den överklagade domen i den del som tribunalen, med avseende på offentliggörandet i fullständig form av meddelandena om uttagningsprov ifråga på endast tre språk, ansett att det inte skett någon överträdelse av icke-diskrimineringsprincipen enligt artikel 12 EG (nu artikel 18 FEUF) och inte heller av principen om flerspråkighet enligt artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 6.3 EU, artikel 5 i förordning nr 1/58 och artikel 1.2 och 1.3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Enligt klagandens mening kunde — i motsats till vad tribunalen ansett — det efterföljande offentliggörandet på samtliga språk av meddelandena i sammanfattad form och med hänvisning till offentliggörandet i fullständig form av meddelandena på franska, tyska och engelska, inte förhindra diskriminering till nackdel för sökande med andra språk än de nämnda. Tribunalen har dessutom, med avseende på det efterföljande offentliggörandet av meddelandena, överträtt artikel 263 FEUF eftersom lagenligheten av en rättsakt, vid granskningen av densamma, endast borde bedömas med utgångspunkt i rättsaktens ordalydelse vid den tidpunkt då den utfärdades utan att andra delar får tillkomma.

Klagandens fjärde grund rör lagligheten i att endast välja tre språk som ”andra språk” för uttagningsprovet. De skäl som tribunalen anfört för slutsatsen att kommissionens val inte var diskriminerande och olämpligt innebär särskilt en överträdelse av ett antal bestämmelser (artiklarna 1 och 6 i förordning nr 1/58 och artiklarna 1d.1, 1d.6, 27.2 och 28 f i tjänsteföreskrifterna), i vilka principen om flerspråkighet fastställs även inom unionens institutioner. I enlighet med vad tribunalen hävdat ankommer det inte på klaganden att visa att eventuella undantag inte är tillämpliga, utan istället är det kommissionen som i detta syfte ska ange skälen för det val som den gjort.

Som femte grund invänder klaganden mot att tribunalen felaktigt har gjort bedömningen att principen om skydd för berättigade förväntningar inte har överträtts, genom att inte anse att kommissionens mångåriga praxis ifråga om uttagningsprov kan ha skapat berättigade förväntningar hos potentiella kandidater angående vissa villkor för deltagande.

Klaganden gör som sjätte grund gällande att tribunalen har överträtt artikel 296.2 FEUF enligt vilken alla rättsakter ska motiveras, genom att ha gjort bedömningen att administrationen inte var skyldig att motivera valet av de tre språk som skulle användas i de omtvistade meddelandena om uttagningsprov.

Slutligen avser den sjunde grunden en överträdelse av materiella regler om beskaffenheten hos och syftet med meddelandena om uttagningsprov, i synnerhet artiklarna 1d.1, 1d.6, 28 f och 27.2 i tjänsteföreskrifterna. Tribunalen har gjort en felaktig rättstillämpning genom att anse att uttagningskommittén inte ensam bedömer sökandenas språkkunskaper eftersom den myndighet som offentliggör meddelandet på förhand skulle kunna göra ett inledande urval bland de intresserade enbart på grundval av språk.

(1) Rådets förordning (Euratom) nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska atomenergigemenskapen (EGT 17, 1958, s. 385; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 14)

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/22

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour constitutionnelle (Belgien) den 3 december 2010 — Inter-Environnement Bruxelles ASBL, Pétitions-Patrimoine ASBL, Atelier de Recherche et d'Action Urbaines ASBL mot Gouvernement de la Région Bruxelles-Capitale

(Mål C-567/10)

2011/C 63/39

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour constitutionnelle

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Inter-Environnement Bruxelles ASBL, Pétitions-Patrimoine ASBL, Atelier de Recherche et d'Action Urbaines ASBL

Motpart: Gouvernement de la Région Bruxelles-Capitale

Tolkningsfrågor

Ska begreppet planer och program i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (1) tolkas så, att direktivet inte omfattar det förfarande, som föreskrivs i artiklarna 58–63 i Bryssels lag om fysisk planering, för att fullständigt eller delvis upphäva en sådan plan som den särskilda planen för markanvändning?

Ska ordet ”krävs” i artikel 2 a i detta direktiv tolkas så, att definitionen av planer och program inte omfattar planer som visserligen föreskrivs i lagar men vars antagande inte är obligatoriskt, såsom de särskilda planer för markanvändning som avses i artikel 40 i Bryssels lag om fysisk planering?

(1) EGT L 197, s. 30.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/22

Talan väckt den 6 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Irland

(Mål C-570/10)

2011/C 63/40

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: N. Yerrell och M. Mac Aodha)

Svarande: Irland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och

—	förplikta Irland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den tidsfrist inom vilken direktivet skulle ha införlivats löpte ut den 30 juni 2009.

(1) EUT L 260, s. 13.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/22

Talan väckt den 17 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland

(Mål C-601/10)

2011/C 63/41

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Patakia och D. Kukovec)

Svarande: Republiken Grekland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Grekland, genom att ha gjort upp upphandlingskontrakt avseende ytterligare tjänster för fastighetsregistrering och stadsplanering som inte ingick i det ursprungliga kontraktet i kommunerna Vasilika, Kassandra, Egnatia och Arethousa med det förhandlade förfarandet och utan att offentliggöra det aktuella meddelandet om upphandling, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 8 och 11.3 i direktiv 92/50/EEG (1) och artiklarna 20 och 31.4 i direktiv 2004/18/EG (2).

—	förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen anser att de omtvistade kontrakten omfattas av tillämpningsområdet för nämnda direktiv eftersom

1.	de ovannämnda kommunerna i egenskap av lokala enheter innefattas i begreppet upphandlande myndighet i den mening som avses i artikel 1.b i direktiv 92/50/EEG och artikel 1.9 i direktiv 2004/18/EEG,

2.	det rör sig om avtal med ekonomiska villkor avseende tillhandahållande av urbaniseringstjänster (artikel 8 jämförd med punkt 12 i bilaga I A i direktiv 92/50/EEG och artikel 20 jämförd med punkt 12 i bilaga II A i direktiv 2004/18/EG), och

3.	det beräknade värdet av alla nämnda kontrakt, med avseende på varje enskilt omtvistat kontrakt, överstiger de lägsta tröskelvärden som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 92/50/EEG och artikel 7 i direktiv 2004/18/EG.

i) Åsidosättande av artiklarna 8 och 11 i direktiv 92/50/EEG

Kommissionen gör gällande, vad avser de omtvistade kontrakten för tillhandahållande av ytterligare tjänster som gjorts upp av kommunen Kassandra, att den upphandlande myndigheten har valt att tilldela kontrakten direkt och utan föregående offentliggörande av meddelandet om upphandling under det att de villkor som föreskrivs i artiklarna 8 och 11.3 e i direktiv 92/50/EEG inte var uppfyllda. Enligt dessa villkor, som är tillämpliga på de kontrakt som är ifråga, får ett sådant undantagsförfarande äga rum. I synnerhet är villkoret om oförutsedda omständigheter inte uppfyllt för något av de omtvistade kontrakten för ytterligare tjänster. Kommissionen anför i andra hand att även om villkoren för att tillämpa undantagsförfarandet enligt artikel 11.3 e i direktiv 92/50/EEG skulle vara uppfyllda, överstiger värdet av de kontrakt för ytterligare tjänster som gjorts upp det i direktivet angivna tröskelvärdet på 50 procent av det ursprungliga kontraktet.

ii) Åsidosättande av artiklarna 20 och 31.4 i direktiv 2004/18/EG

När det gäller de omtvistade kontrakten för ytterligare tjänster som gjorts upp av kommunerna Vasilika, Kassandra, Egnatia och Arethousa gör kommissionen gällande att de upphandlande myndigheterna har valt att tilldela kontrakten direkt och utan föregående offentliggörande av meddelandet om upphandling under det att de villkor som föreskrivs i artiklarna 20 och 31.4 a i direktiv 2004/18/EG inte var uppfyllda. Enligt dessa villkor, som är tillämpliga på de kontrakt som är ifråga, får ett sådant undantagsförfarande äga rum. I synnerhet är villkoret om oförutsedda omständigheter inte uppfyllt för något av de omtvistade kontrakten för ytterligare tjänster. Kommissionen anför i andra hand att även om villkoren för att tillämpa undantagsförfarandet enligt artikel 31.4 a i direktiv 2004/18/EG skulle vara uppfyllda, överstiger värdet av de kontrakt för ytterligare tjänster som gjorts upp det i direktivet angivna tröskelvärdet på 50 procent av det ursprungliga kontraktet.

Kommissionen anför, vad avser Republiken Greklands argument om att det förfarande som tillämpats för att göra upp om de omtvistade kontrakten var förenligt med den nationella lagstiftning som gällde då, att det förfarande som valts stred mot direktiv 92/50/EEG, som vid den tidpunkt då man gjorde upp om kontrakten redan hade införlivats med nationell rätt (även mot direktiv 2004/18/EG som antogs senare). Kommissionen hävdar att förfarandet ifråga i vilket fall som helst inte var förenligt ens med den ovannämnda nationella lagstiftningen.

Eftersom medlemsstaterna inte kan åberopa interna förhållanden som grund för att underlåta att iaktta skyldigheter och tidsfrister som följer av unionsrättsliga normer, gör kommissionen gällande att Republiken Grekland, genom att ha underlåtit att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtogs för att fullgöra sina skyldigheter enligt unionsrätten, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 8 och 11 i direktiv 92/50/EEG och artiklarna 20 och 31.4 i direktiv 2004/18/EG.

(1) EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139.

(2) EUT L 134, s. 114.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/23

Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice, chancery division den 5 januari 2011 — Daiichi Sankyo mot Comptroller-General of Patents

(Mål C-6/11)

2011/C 63/42

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Daiichi Sankyo

Motpart: Comptroller-General of Patents

Tolkningsfrågor

I skälen i förordning 469/2009 (1) (nedan kallad förordningen) anges bland annat att det är nödvändigt att medlemsstaterna beviljar innehavare av nationella patent eller europapatent tilläggsskydd på samma villkor (se skäl 7 och 8). Mot bakgrund av att det saknas en gemenskapsharmonisering av patenträtten, vad avses i artikel 3 a i förordningen med att ”[p]rodukten skyddas av ett gällande grundpatent” och vilka är kriterierna för att avgöra detta?

Finns det i fall som i förevarande mål, vilket avser ett läkemedel som innehåller mer än en aktiv ingrediens, ytterligare eller andra kriterier för att avgöra huruvida produkten skyddas av ett grundpatent enligt artikel 3 a i förordningen och vilka är i så fall dessa ytterligare eller andra kriterier?

För att en kombination av aktiva ingredienser som anges i godkännandet att saluföra produkten ska kunna bli föremål för tilläggsskydd och med beaktande av lydelsen i artikel 4 i förordningen, är villkoret att produkten ”skyddas av ett grundpatent” i den mening som avses i artiklarna 1 och 3 i förordningen uppfyllt beroende på om grundpatentet innehåller ett eller flera patentanspråk i vilka särskilt anges en kombination av 1) sammansättningar som innefattar en av de aktiva ingredienserna i den ovannämnda produkten och 2) en klass av andra aktiva ingredienser som kan vara ospecificerad, men som innefattar den andra aktiva ingrediensen i den ovannämnda produkten, eller är det tillräckligt att grundpatentet innehåller ett (eller flera) patentanspråk som avser 1) en klass av sammansättningar som inbegriper en av de aktiva ingredienserna i den ovannämnda produkten och 2) använder ett visst språk som enligt nationell rätt utvidgar skyddet till andra ospecificerade aktiva ingredienser, däribland den andra aktiva ingrediensen i den ovannämnda produkten?

(1) EUT L 152, s. 1.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/24

Talan väckt den 11 januari 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Estland

(Mål C-16/11)

2011/C 63/43

Rättegångsspråk: estniska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Alcover San Pedro och E. Randvere)

Svarande: Republiken Estland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Estland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (1) av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

—	förplikta Republiken Estland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktivet med den nationella rättsordningen löpte ut den 15 maj 2009.

(1) EUT L 108, s. 1

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/26

Tribunalens dom av den 18 januari 2011 — Advance Magazine Publishers mot harmoniseringsbyrån — Capela & Irmãos (VOGUE)

(Mål T-382/08) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket VOGUE - Det äldre nationella ordmärket VOGUE Portugal - Verkligt bruk av det äldre varumärket föreligger inte - Artikel 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 41/94 (nu artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009))

2011/C 63/49

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Advance Magazine Publishers, Inc. (New York, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Esteve Sanz)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd: J. Capela & Irmãos, Lda (Porto, Portugal)

Saken

Talan väckt mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 30 juni 2008 (ärende R 328/2003-2) om ett invändningsförfarande mellan J. Capela & Irmãos, Lda och Advance Magazine Publishers, Inc.

Domslut

1.	Det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 30 juni 2008 (ärende R 328/2003-2) ogiltigförklaras.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Advance Magazine Publishers, Inc:s rättegångskostnader.

(1) EUT C 301, 22.11.2008.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/26

Tribunalens dom av den 19 januari 2011 — Häfele mot harmoniseringsbyrån — Topcom Europe (Topcom)

(Mål T-336/09) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Topcom - De äldre gemenskapsordmärkena och i Benelux registrerade ordmärkena TOPCOM - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Varuslagslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2011/C 63/50

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Häfele GmbH & Co. KG (Nagold, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Dönch och M. Eck)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Topcom Europe (Heverlee, Belgien) (ombud: advokaten P. Maeyaert)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 5 juni 2009 (ärende R 1500/2008-2) om ett invändningsförfarande mellan Topcom Europe NV och Häfele GmbH & Co. KG.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Häfele GmbH & Co. KG förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de nödvändiga kostnader som Topcom Europe NV har haft i förfarandet i överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån).

(1) EUT C 256, 24.10.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/26

Tribunalens beslut av den 12 januari 2011 — Terezakis mot kommissionen

(Mål T-411/09) (1)

(Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Delvis avslag på ansökan om tillgång till handlingar - Den angripna rättsakten ersätts under förfarandets gång - Yrkandena anpassas inte - Anledning saknas att döma i saken)

2011/C 63/51

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ioannis Terezakis (Bryssel, Belgien) (ombud: inledningsvis advokaten B. Lombart, därefter advokaten P. Synoikis)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn och C. ten Dam)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 3 augusti 2009 att inte bevilja sökanden tillgång till vissa delar samt bilagorna i vissa skrivelser som utväxlats mellan Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och det grekiska Ekonomi- och finansministeriet beträffande oegentligheter i skattehänseende i samband med uppförandet av Spatas flygplats i Aten (Grekland).

Avgörande

1.	Det saknas anledning att döma i saken.

2.	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 312, 19.12.2009.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/27

Överklagande ingett den 10 december 2010 av Patrizia De Luca av den dom som personaldomstolen meddelade den 30 september 2010 i mål F-20/06, De Luca mot kommissionen

(Mål T-563/10 P)

2011/C 63/52

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Patrizia De Luca (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Orlandi och J.-N- Louis)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva den dom som personaldomstolen meddelade den 30 september 2010 i mål F-20/06, De Luca mot kommissionen varigenom klagandens talan ogillades,

—

avgöra målet och därvid

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av Europeiska gemenskapernas kommission den 23 februari 2005 att utse klaganden till tjänsteman, i den mån som det i beslutet fastställs att hon placeras i lönegrad A*9, löneklass 2, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden anför två grunder till stöd för sitt överklagande.

Den första grunden avser felaktig rättstillämpning då artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen tillämpades, trots att bestämmelsen endast är tillämplig på ”rekrytering” av tjänstemän, medan klaganden redan hade status som tjänsteman vid tillsättningen.

—	Klaganden gör gällande att personaldomstolen felbedömde det materiella tillämpningsområdet för artikel 12.3 i bilaga XIII i tjänsteföreskrifterna genom att tillämpa bestämmelsen, och åsidosatte tolkningsregeln att rättsliga övergångsbestämmelser ska tolkas restriktivt.

Den andra grunden avser felaktig rättstillämpning då invändningen om rättstridighet avseende artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna ogillades.

—

Klaganden gör gällande att tillämpningen av bestämmelsen leder till att den grundläggande principen om likabehandling mellan tjänstemän och principen om rätt till karriärsutveckling åsidosattes, i den mån som klaganden degraderades efter att ha klarat ett uttagningsprov på en högre nivå, medan de som godkändes i uttagningsprovet för övergång till kategorin för lönegrad A*10 behandlades mer förmånligt då de placerades i lönegrad A*10.

—

Klaganden gör dessutom gällande att personaldomstolen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att det inte implicit hade framförts någon invändning om rättstridighet avseende artiklarna 5.2 och 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna till följd av grunden avseende åsidosättande av likabehandlingsprincipen, proportionalitetsprincipen och motiveringsskyldigheten.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/27

Talan väckt den 17 december 2010 — Environmental Manufacturing mot harmoniseringsbyrån — Wolf (Återgivning av ett varghuvud)

(Mål T-570/10)

2011/C 63/53

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Environmental Manufacturing LLP (Stowmarket, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, barrister, och M. Atkins, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Société Elmar Wolf, SAS (Wissembourg, Frankrike)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslut R 425/2010 som fattats av andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 6 oktober 2010,

—	förplikta svaranden och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett figurmärke genom vilket ett varghuvud återges, för varor i klass 7 — ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 4971511

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Den franska ansökan om registrering som varumärke, nr 99786007 av figurmärket ”WOLF Jardin” för varor i klasserna 1, 5, 7, 8, 12 och 31; den franska ansökan om registrering som varumärke, nr 1480873, av figurmärket ”Outils WOLF” för varor i klasserna 7 och 8; den internationella ansökan om registrering som varumärke, nr 352868, av figurmärket ”Outils WOLF” för varor i klasserna 7, 8, 12 och 21

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Upphävande av invändningsenhetens beslut

Grunder: Sökanden gör gällande att det omtvistade beslutet innebär att artiklarna 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosätts, genom att överklagandenämnden inte, inom den varuklass med avseende på vilken det äldre varumärket var registrerat, identifierade en underkategori som kan skiljas från varuklassen, och därför inte fastslog att det endast hade lagts fram bevis för att varumärket verkligen har använts med avseende på en del av de varor som varumärket omfattade.

Sökanden gör vidare gällande att det omtvistade beslutet innebär att artikel 8.5 i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosätts, genom att överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning av vilka som var de relevanta konsumenterna, felaktigt drog slutsatsen att där fanns en relevant koppling och underlät att tillämpa kriteriet avseende de relevanta konsumenternas ekonomiska handlande och kriteriet avseende otillbörlig fördel enligt vilket varumärket måste förmedla en bild eller hjälpa en senare användares varor på traven i ekonomiskt hänseende, vilket inte var fallet. Överklagandenämnden konstaterade inte heller att innehavaren av det äldre varumärket inte ens hade påstått att skada lidits enligt artikel 8.5, än mindre hade visat att det var sannolikt att en sådan skada förelåg och därför inte hade fullgjort sin bevisbörda.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/28

Talan väckt den 16 december 2010 — Fabryka Łożysk Tocznych-Kraśnik przeciwko mot harmoniseringsbyrån — Impexmetal (FŁT-1)

(Mål T-571/10)

2011/C 63/54

Ansökan är avfattad på polska

Parter

Sökande: Fabryka Łożysk Tocznych-Kraśnik S.A. (Kraśnik, Polen) (ombud: advokaten J. Sieklucki)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Impexmetal S.A. (Warszawa, Polen)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 6 oktober 2010 (ärende R 1387/2009-1)i dess helhet, och

—	förplikta svaranden och Impexmetal S.A. att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de kostnader som sökanden haft i förfarandena vid överklagandenämnden och invändningsenheten.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: figurmärket ”FŁT-1” för varor i klass 7 — ansökan nr 5026372

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: IMPEXMETAL S.A.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: gemenskapsfigurmärket och det nationella ord- och figurmärket ”FŁT” för varor i klass 7

Invändningsenhetens beslut: delvist bifall till invändningen och avslag på registreringsansökan för vissa varor i klass 7

Överklagandenämndens beslut: avslag på överklagandet av invändningsenhetens beslut

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (1), på grund av felaktig bedömning av likheten mellan de motstående kännetecknen, eftersom de omständigheterna inte har beaktats, att det sökta varumärket ingår i sökandens firma som använts under lång tid före registreringsansökan och som utgör ett historiskt motiverat särskiljande kännetecken, och att det sökta varumärket och de varumärken som åberopats som hinder för registreringen samexisterat under lång tid och fredligt.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (kodifierad version) (EUT L 78, s. 1).

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/29

Talan väckt den 22 december 2010 — Wohlfahrt mot harmoniseringsbyrån — Ferrero (Kindertraum)

(Mål T-580/10)

2011/C 63/55

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: Harald Wohlfart (Rothenburg a. d. Tauber, Tyskland) (ombud: advokaten N. Scholtz-Recht)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Ferrero SpA (Alba, Italien)

Sökandenas yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det beslut som fattades den 27 maj 2009 av invändningsenheten (ärendenummer B 668 600) och det beslut som fattades den 20 oktober 2010 av överklagandenämnden (ärende F 815/2009-4), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Harald Wohlfart

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket "Kindertraum" för varor i klasserna 15, 16, 20, 21 och 28.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Ferrero SpA

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: 32 äldre varumärken som delvis figurativt återger ordet "Kinder", delvis innehåller ordet "Kinder" som en del av ett ordmärke bestående av flera ord och som delvis även innehåller ordet "Kinder" ensamt, särskilt det italienska ordmärket "Kinder" för varor och tjänster i klasserna 9, 16, 28, 30 och 42.

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifalles och ansökan avslås.

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet.

Grunder: Åsidosättande av artikel 42.2 i förordning (EG) nr 207/2009 (1), eftersom det inte har kunnat bevisas under invändningsförfarandet att varumärket har använts efter att användandefristen har löpt ut. Formell brist i motiveringen av det angripna beslutet, eftersom överklagandenämnden överhuvudtaget inte bemötte den anförda och utförligt motiverade invändningen att varumärkesansökan utgör ett missbruk, såtillvida som innehavaren av det varumärke som invändningen vilar på endast önskar att så långt som möjligt få monopol på ordet "Kinder". Slutligen har artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 åsidosatts, eftersom det inte finns någon risk för förväxling mellan de berörda varumärkena.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärke (EUT L 78, s. 1)

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/29

Talan väckt den 23 december 2010 — X Technology Swiss mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-581/10)

2011/C 63/56

Ansökan är avfattad på tyska

Parter

Sökande: X Technology Swiss GmbH (Wollerau, Schweiz) (ombud: advokaterna A. Herbertz och R. Jung)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Brawn LLC (Weekhawken, Förenta staterna)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 6 oktober 2010 i ärende R 1580/2009-1,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”X-Undergear” för varor och tjänster i klasserna 23 och 25

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Brawn LLC

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Nationella ordmärket och gemenskapsordmärket ”UNDERGEAR” för varor i klass 25

Invändningsenhetens beslut: Bifall på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (1), eftersom det inte finns någon risk för förväxling av de motstående varumärkena.

(1) Rådets förordning (EG) nr 207/2009av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/30

Talan väckt den 17 december 2010 — Aitic Penteo mot harmoniseringsbyrån — Atos Worldline (PENTEO)

(Mål T-585/10)

2011/C 63/57

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Aitic Penteo, SA (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaten J. Carbonell)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Atos Worldline SA (Bryssel, Belgien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ändra beslutet från första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) av den 23 september 2010 i ärende R 774/2010-1 och bevilja ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke nr 5480561,

—	i andra hand, ogiltigförklara beslutet från första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) av den 23 september 2010 i ärende R 774/2010-1, och

—	förplikta svaranden och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket ”PENTEO”, för varor och tjänster i klasserna 9, 38 och 42 — ansökan om gemenskapsvarumärke nr 5480561

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Ordmärket ”XENTEO” som varumärkesregistrerades i Benelux under nr 772120 för varor och tjänster i klasserna 9, 36, 37, 38 och 42 och den internationella varumärkesregistreringen av ordmärket ”XENTEO” under nr 863851 för varor och tjänster i klasserna 9, 36, 37, 38 och 42

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Sökanden har gjort gällande att det angripna beslutet utgör ett åsidosättande av följande bestämmelser: (i) Artikel 14 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilken all diskriminering förbjuds och lagstadgad likabehandling i enlighet med konventionen krävs, (ii) artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden underlät att beakta sökandens äldre rättigheter, (iii) artiklarna 75 och 76 i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden har underlåtit att beakta sakförhållanden och bevisning som sökanden hade åberopat i rätt tid och (iv) artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 207/2009, eftersom överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning av risken för förväxling.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/30

Talan väckt den 7 januari 2011 — Bank Melli Iran mot Europeiska unionens råd

(Mål T-7/11)

2011/C 63/58

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Bank Melli Iran (Tehran, Iran) (ombud: L. Defalque och S. Woog, advokater)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara avsnitt B.5 i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp, (1) avsnitt B.5 i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (2) och beslutet i rådets skrivelse av den 28 oktober 2010,

—	fastställa att artikarna 20.1 b i rådets beslut av den 26 juli 2010 (3) och 16.2 a i rådets förordning (EG) (EU) nr 961/2010 är rättsstridiga och inte kan tillämpas på sökanden,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har sökanden anfört följande:

Sökandens första grund avser åsidosättande av artiklarna 215.2 och 3 FEUF samt av artikel 40 FEU, vilket utgör överträdelse av en väsentlig formföreskrift, eftersom

—	GUSP-rådet fattade ett beslut om restriktiva åtgärder utan att lämna rådet något utrymme för fri bedömning,

—

beslut 2010/413/GUSP som ligger till grund för förordning nr 961/2010, felaktigt grundats på artikel 29 FEU, eftersom den inte innehåller någon definition av unionens hållning i förhållande till en särskild fråga eller i ett geografiskt eller tematiskt avseende, vilket fordras enligt artikel 29 FEU, utan innehåller bestämmelser om skyldigheter för medlemsstaterna och personer som befinner sig i dessa,

—	förordning (EU) nr 961/2010 innehåller i strid med artikel 215.3 FEUF inte nödvändiga bestämmelser om rättsskydd.

I sin andra grund har sökanden hävdat att Europeiska unionens lagstiftare begick ett fel vid valet av rättslig grund för det angripna beslutet och den angripna förordningen, eftersom sanktionsåtgärder vidtogs mot sökanden och dess dotterbolag, som inte är statliga enheter som inte upptagits i FN:s säkerhetsråds förteckning, utan juridiska personer. Sökanden har härvid hävdat att

—	det är visserligen motiverat att lägga artiklarna 29 FEU och 215 FEUF till grund när unionens institutioner genomför en FN-resolution, men detta är inte motiverat när förvaltningsåtgärder antas såsom att frysa, inte statliga enheters, utan juridiska personers tillgångar,

—	det var nödvändigt att anta de angripna rättsakterna på grundval av artikel 75 FEUF och därmed föra in Europaparlamentet i beslutsförfarandet.

I den tredje grunden ha sökanden gjort gällande att det angripna beslutet och den angripna förordningen antogs i strid med likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen, eftersom liknande beslut antogs på en annan rättslig grund, såsom artikel 75 FEUF och därmed med en rättslig ram som innehöll garantier som antagits av Europaparlamentet och rådet. Detta var emellertid inte fallet beträffande de angripna rättsakter som avser sökanden.

I sin fjärde grund har sökanden hävdat att de angripna rättsakterna antogs med åsidosättande av sökandens rätt till försvar och i synnerhet med åsidosättande av sökandens rätt till en rättvis rättegång, med hänsyn till att

—	sökanden inte delgavs någon bevisning eller handlingar till stöd för rådets påståenden, eftersom de ytterligare påståenden som gjordes år 2009 efter beslutet av år 2008 och som bekräftades år 2010 var mycket vaga, oklara och kan påstås ha varit omöjliga för sökanden att besvara,

—	sökanden vägrades tillgång till dokumentationen och rätten att yttra sig,

—	någon tillräcklig motivering inte lämnades med avseende på de angripna rättsakterna, varför sökandens rätt till effektivt rättslig skydd åsidosattes.

5.	I den femte grunden ha sökanden gjort gällande att de angripna rättsakterna, av samma skäl som anges i den fjärde grunden, innebär åsidosättande av principerna om god förvaltningssed och skydd för berättigade förväntningar.

I den sjätte grunden ha sökanden gjort gällande att rådet underlät att meddela sitt beslut, inbegripet grunderna för att föra upp sökanden i en förteckning med åsidosättande av artikel 36.3 och 4 i förordning nr 961/2010 som innehåller bestämmelser om att ett beslut ska omprövas när yttranden inges.

I den sjunde grunden ha sökanden gjort gällande att en uppenbart oriktig bedömning gjordes och att maktmissbruk ägde rum när av rådets beslut 2010/413/GUSP av den 26 juli 2010 tillämpades på sökanden, eftersom rådet gjorde en felaktig tolkning av artikel 20.1 b i detta beslut när det slog fast att sökandens verksamhet, såsom denna beskrivits i de angripna rättsakterna, uppfyllde villkoren för att anses vara verksamhet mot vilken sanktionsåtgärder ska vidtas.

I den åttonde grunden ha sökanden gjort gällande att proportionalitetsprincipen och principen om rätt till egendom åsidosattes, eftersom rådet inte beaktade det beslut som fattats av förenta staternas säkerhetsråd, vilket medför att artikel 20.1 b i rådets beslut 2010/413/GUSP av den 26 juli 2010 inte kan tillämpas.

(1) EUT L 281, s. 81.

(2) EUT L 281, s. 1.

(3) Rådets beslut 2010/413/GUSP av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp, EUT L 195, s. 39.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/31

Talan väckt den 7 januari 2011 — Iran Insurance mot rådet

(Mål T-12/11)

2011/C 63/59

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Iran Insurance Company (Teheran, Iran) (ombud: advokaten D. Luff)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara punkt 21 i avdelning B i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp (1) av den 25 oktober 2010 och punkt 21 i avdelning B i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 (2) av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran samt det beslut som intagits i skrivelsen från rådet som mottogs den 23 november 2010,

—	förklara att artikel 20.1.b i rådets beslut 2010/413/Gusp (3) av den 26 juli 2010 och artiklarna 16.2 och 26 i rådets förordning nr 961/2010 inte är tillämpliga på sökanden, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar, med stöd av artikel 263 FEUF, ogiltigförklaring av punkt 21 i avdelning B i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010, punkt 21 i avdelning B i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran, artiklarna 16.2 och 26 i rådets förordning nr 961/2010 av den 25 oktober 2010, i den mån de avser sökanden, och det beslut som intagits i rådets skrivelse till sökanden av den 28 oktober 2010.

Sökanden åberopar följande grunder till stöd för sina yrkanden:

Domstolen är behörig att granska punkt 21 i avdelning B i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp och punkt 21 i avdelning B i bilaga VIII till rådets förordning nr 961/2010 samt beslutet av den 28 oktober 2010 och härvid pröva huruvida de är förenliga med de allmänna principerna inom Europarätten.

De särskilda skälen för att sökanden upptagits i förteckningen är felaktiga och kraven i artikel 20.1.b i rådets beslut 2010/413/Gusp och i artikel 16.2.a och 16.2.b i rådets förordning nr 961/2010 är inte uppfyllda. Dessa bestämmelser ska förklaras inte äga tillämpning på sökanden. Rådet har begått ett uppenbart fel när det gäller de faktiska omständigheterna och har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Mot bakgrund härav ska punkt 21 i avdelning B i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 och punkt 21 i avdelning B i bilaga VIII till rådets förordning nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 ogiltigförklaras.

2010 års förordning och 2010 års beslut innebär dessutom ett åsidosättande av sökandens rätt till försvar och, närmare bestämt, sökandens rätt till en rättvis rättegång, eftersom sökanden inte har mottagit några bevis eller handlingar till styrkande av rådets påståenden och eftersom de påståenden som gjorts i 2010 års beslut och förordning är mycket vaga, oklara och, enligt sökandens mening., omöjliga för Iran Insurance Company att bemöta. Sökanden vägrades dessutom insyn i handlingarna och rätten att yttra sig. Detta utgör även en bristande motivering.

Enligt artikel 24.3 i rådets beslut 2010/413/Gusp krävs vidare att rådet meddelar och delger sitt beslut, inklusive skälen till uppförandet i förteckningen, och enligt artikel 24.4 i rådets beslut 2010/413/Gusp ska rådet se över sitt beslut när kommentarer inkommer. Rådet har åsidosatt båda dessa bestämmelser. Eftersom artikel 24.3 och 24.4 i rådets beslut 2010/413/Gusp upprepas i artikel 36.3 och 36.4 i rådets förordning nr 961/2010 har även sistnämnda artikel åsidosatts.

Det hävdas även att rådet, vid bedömningen av sökandens situation, har åsidosatt principen om god förvaltningssed.

Rådet har även, vid bedömningen av sökandens situation, åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar.

Sökanden hävdar vidare att rådet har åsidosatt sökandens rätt till egendom och proportionalitetsprincipen. Artikel 20.1.b i rådets beslut 2010/413/Gusp och artikel 16.2 i rådets förordning nr 961/2010 ska förklaras inte äga tillämpning på sökanden. Artikel 12 i rådets beslut 2010/423/Gusp och artikel 26 i rådets förordning nr 961/2010 åsidosätter proportionalitetsprincipen genom att dessa artiklar utan åtskillnad förbjuder tillhandahållande av försäkrings- och återförsäkringstjänster till iranska enheter. Mot bakgrund härav ska även dessa bestämmelser förklaras inte äga tillämpning på sökanden.

Sökanden gör vidare gällande att rådets förordning nr 961/2010 står i strid med artikel 215.2 och 215.3 FEUF, vilken utgör den rättsliga grunden för beslutet, samt artikel 40 FEU.

Sökanden hävdar slutligen att 2010 års förordning och 2010 års beslut har antagits i strid med likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

(1) Rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 281, s. 81)

(2) Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1).

(3) Rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39).

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/32

Talan väckt den 7 januari 2011 — Post Bank mot rådet

(Mål T-13/11)

2011/C 63/60

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökanden: Post Bank (Teheran, Iran) (ombud: advokaten D. Luff)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara punkt 34 i avsnitt B i bilagan till rådets beslut 2010/644/GUSP (1) av den 25 oktober 2010 och punkt 40 i avsnitt B i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 (2) av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran,

—	förklara att artikel 20.1 b i rådets beslut 2010/413/GUSP (3) av den 26 juli 2010 och artikel 16.2 i rådets förordning nr 961/2010 inte är tillämplig på sökanden, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar med stöd av artikel 263 FEUF ogiltigförklaring av punkt 34 i avsnitt B i bilagan till rådets beslut 2010/644/GUSP av den 25 oktober 2010, punkt 40 i avsnitt B i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och av artikel 16.2 i rådets förordning nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 i den del sökanden berörs.

Sökanden åberopar följande grunder till stöd för sina yrkanden.

Sökanden gör gällande att tribunalen är behörig att granska punkt 34 i avsnitt B i bilagan till rådets beslut 2010/644/GUSP, punkt 40 i avsnitt B i bilaga VIII till rådets förordning nr 961/2010 och dessutom beslutet av den 28 oktober 2010 samt deras förenlighet med allmänna principer inom unionsrätten.

De angivna skälen till att sökanden har uppförts i förteckningen är felaktiga och de krav som ställs i artikel 20.1 b i rådets beslut 2010/413/GUSP och artiklarna 16.2 a och b och 16.4 i rådets förordning nr 961/2010 är inte uppfyllda. Dessa bestämmelser borde inte vara tillämpliga på sökanden. Rådet har gjort en uppenbar felaktig tillämpning av sakomständigheterna och har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Punkt 34 i avsnitt B i bilagan till rådets beslut 2010/644/GUSP av den 25 oktober 2010 och punkt 40 i avsnitt B i bilaga VIII till rådets förordning nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 ska således ogiltigförklaras.

Till stöd för sin talan gör sökanden vidare gällande att i 2010 års förordning och 2010 års beslut åsidosätts sökandens rätt att höras och framför allt rätten till en rättvis rättegång, eftersom sökanden inte har erhålligt några bevis eller handlingar som stödjer rådets påståenden. Eftersom de påståenden som angavs i 2010 års beslut och förordning är mycket vaga och otydliga är de därmed omöjliga för Post Bank att kommentera.

I artikel 24.3 i rådets beslut 2010/413/GUSP föreskrivs att rådet ska meddela och underrätta sitt beslut, inklusive skälen till uppförandet i förteckningen, och i artikel 24.4 i rådets beslut 2010/413/GUSP föreskrivs att beslutet ska ses över efter att kommentarerna har ingetts. Rådet har åsidosatt båda bestämmelserna. Eftersom artiklarna 24.3 och 24.4 i rådets beslut 2010/413/GUSP upprepas i artikel 36.3 och 36.4 i rådets förordning nr 961/2010, har även dessa bestämmelser åsidosatts.

Sökanden gör vidare gällande att rådet har åsidosatt principen om god förvaltning i sin bedömning av sökandens situation.

Dessutom har rådet åsidosatt principen om berättigade förväntningar i sin bedömning av sökandens situation.

Sökanden gör vidare gällande att rådet har åsidosatt sökandens rätt till egendom samt proportionalitetsprincipen. Artikel 20.1 b i rådets beslut 2010/413/GUSP och artikel 16.2 i rådets förordning nr 961/2010 borde förklaras ej tillämpliga på sökanden.

Sökanden gör gällande att genom rådets förordning nr 961/2010 åsidosätts artikel 215.2 och 3 FEUF, som är förordningens rättsliga grund, och artikel 40 FEU.

Slutligen gör sökanden gällande att 2010 års förordning och 2010 års beslut antogs i strid med likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.

(1) Rådets beslut 2010/644/GUSP av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413/GUSP om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/GUSP (EUT L 281, s. 81).

(2) Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1).

(3) Rådets beslut av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/GUSP (EUT L 195, s. 39).

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/34

Talan väckt den 15 november 2010 — Psarras mot Enisa

(Mål F-118/10)

2011/C 63/61

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Aristidis Psarras (Heraklion, Grekland) (ombud: advokaterna E. Boigelot och S. Woog)

Svarande: Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa)

Saken och beskrivning av tvisten

Dels yrkande om ogiltigförklaring av beslutet att frånta sökanden dennes befattning som redovisningsekonom på byrån och utse en annan person till denna befattning, dels yrkande om skadestånd för den skada som uppstått på grund av de angripna besluten och det trakasseri sökanden anser sig ha blivit utsatt för.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara det beslut som Enisas styrelse fattade den 7 februari 2010 om att med omedelbar verkan frånta sökanden dennes befattning som redovisningsekonom på byrån och utse en annan person till denna befattning på obestämd tid,

—	ogiltigförklara bilaga 1 till beslutet av den 7 februari 2010, som är en förberedande rättsakt; bilaga 1 är verkställande direktörens förslag till Enisas styrelse att låta en annan person permanent ta över redovisningssysslorna och frånta sökanden dennes befattning som redovisningsekonom,

—	i den mån det behövs, ogiltigförklara det beslut som den verkställande direktören fattade den 1 mars 2010 om att med stöd av artikel 7 i tjänsteföreskrifterna tilldela sökanden en annan befattning,

—	till följd av dessa ogiltigförklaringar, återinsätta sökanden som redovisningsekonom på byrån,

—

förplikta Enisa att utge ersättning till sökanden till ett belopp på 10 000 euro för dels den skada denne lidit på grund av de angripna besluten och dels den ideella skada sökanden lidit på grund av den mobbning som denne blivit utsatt för, med förbehåll för höjning av beloppet under förfarandet, och

—	förplikta Enisa att ersätta rättegångskostnaderna.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/34

Talan väckt den 19 november 2010 — Cocchi och Falcione mot kommissionen

(Mål F-122/10)

2011/C 63/62

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Giorgio Cocchi (Wezembeek-Oppem, Belgien) och Nicola Falcione (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Orlandi och J.-N. Louis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av beslutet om tillbakadragande av ett förslag som sökandena hade godkänt avseende överföring av deras pensionsrättigheter.

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara beslutet av den 12 februari 2010 om ”ogiltigförklaring” av förslaget av den 16 september 2009, som Nicola Falcione accepterade den 9 oktober 2009, avseende överföring av dennes pensionsrättigheter enligt artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna,

—	ogiltigförklara beslutet av den 23 februari 2010 om ”ogiltigförklaring” av förslaget av den 13 oktober 2009, som Giorgio Cocchi accepterade den 10 november 2009, avseende överföring av dennes pensionsrättigheter enligt artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna,

—	förplikta svaranden att utge 200 000 euro till Nicola Falcione och 50 000 euro till Giorgio Cocchi, samt

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

26.2.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 63/34

Talan väckt den 26 november 2010 — Labiri mot Ekonomiska och sociala kommittén

(Mål F-124/10)

2011/C 63/63

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Vassiliki Labiri (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J-N. Louis och E. Marchal)

Svarande: Ekonomiska och sociala kommittén

Saken och beskrivning av tvisten

Talan om ogiltigförklaring av beslutet att avsluta den administrativa undersökning som inleddes efter att sökanden klagat över att ha utsatts för mobbning utan att vidta några åtgärder.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—

ogiltigförklara det beslut som fattades av generalsekreteraren för Ekonomiska och sociala kommittén den 18 januari 2010 att inte vidta några disciplinära åtgärder mot sökandens enhetschef och att avsluta det administrativa förfarande som Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén gemensamt hade inlett till följd av ett klagomål över mobbning utan att vidta några åtgärder i ärendet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.063.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 63

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 26 februari 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2011/C 063/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 55, 19.2.2011	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2011/C 063/02	Mål C-120/08: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof — Tyskland) — Bavaria NV mot Bayerischer Brauerbund eV (Begäran om förhandsavgörande — Förordningarna (EEG) nr 2081/92 och (EG) nr 510/2006 — Tillämpning i tiden — Artikel 14 — Registrering enligt det förenklade förfarandet — Förhållandet mellan varumärken och skyddade geografiska beteckningar)	2

2011/C 063/03	Mål C-507/08: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Slovakien (Fördragsbrott — Statligt stöd — Delvis avskrivning av ett bolags skatteskuld i samband med ett ackordsförfarande — Beslut av kommissionen i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden och att det ska återkrävas — Underlåtenhet att verkställa)	2

2011/C 063/04	Mål C-77/09: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale del Lazio (Italien)) — Gowan Comércio Internacional e Serviços Lda mot Ministero della Salute (Växtskyddsmedel — Direktiv 2006/134/EG — Giltighet — Begränsningar i användningen av fenarimol som verksamt ämne)	3

2011/C 063/05	Mål C-118/09: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission — Österrike) — i ett förfarande som anhängiggjorts av Robert Koller (Begreppet nationell domstol i den mening som avses i artikel 234 EG — Erkännande av examensbevis — Direktiv 89/48/EEG — Advokat — Upptagande i yrkessamfunds register i en annan medlemsstat än den i vilken examensbeviset bekräftats)	3

2011/C 063/06	Mål C-208/09: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgerichtshof (Österrike)) — Ilonka Sayn-Wittgenstein mot Landeshauptmann von Wien (Unionsmedborgarskap — Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna — Lag av konstitutionell valör i en medlemsstat genom vilken adelskap avskaffas i denna stat — Efternamn som bärs av en myndig medborgare i nämnda stat och som har förvärvats genom adoption i en annan medlemsstat i vilken denna medborgare är bosatt — Adelstitel och adelsmarkör som ingår i efternamnet — Inskrivning i folkbokföringsregistret utförd av myndigheterna i den första medlemsstaten — Rättelse ex officio av inskrivningen — Borttagande av adelstiteln och adelsmarkören)	4

2011/C 063/07	Mål C-215/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Marknadsdomstolen — Finland) — Mehiläinen Oy, Terveystalo Healthcare Oy, tidigare Suomen Terveystalo Oyj mot Uleåborgs stad (Offentlig upphandling av tjänster — Direktiv 2004/18/EG — Blandat avtal — Avtal som ingåtts mellan en upphandlande myndighet och ett från myndigheten fristående privat bolag — Bildandet av ett gemensamt företag, med lika stora ägarandelar, för tillhandahållande av hälsovårdstjänster — Åtagande från parterna, under en övergångsperiod på fyra år, att från det gemensamma företaget köpa sådana hälsovårdstjänster som de är skyldiga att erbjuda sina anställda)	4

2011/C 063/08	Mål C-245/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Arbeidshof te Brussel (Belgien)) — Omalet NV mot Rijksdienst voor Sociale Zekerheid (Frihet att tillhandahålla tjänster — Artikel 49 EG — Entreprenör som är etablerad i en medlemsstat — Anlitande av underentreprenörer som är etablerade i samma medlemsstat — Rent interna förhållanden — Avvisning av begäran om förhandsavgörande)	5

2011/C 063/09	Mål C-273/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Haarlem — Nederländerna) — Premis Medical BV mot Inspecteur van de Belastingdienst/Douane Rotterdam, kantoor Laan op Zuid (Förordning (EG) nr 729/2004 — Klassificering av varan rollator i Kombinerade nomenklaturen — Nummer 9021 — Nummer 8716 — Rättelse — Giltighet)	5

2011/C 063/10	Mål C-277/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Court of Session (Scotland), Edinburgh — Förenade kungariket) — The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot RBS Deutschland Holdings GmbH (Sjätte mervärdesskattedirektivet — Avdragsrätt — Förvärv av fordon och användning för leasingtransaktioner — Skillnader mellan två medlemsstaters skattesystem — Förbud mot förfarandemissbruk)	6

2011/C 063/11	Mål C-304/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien (Fördragsbrott — Statligt stöd — Stöd till företag som nyligen har börsnoterats — Återkrav)	6

2011/C 063/12	Mål C-338/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Unabhängiger Verwaltungssenat Wien (Österrike)) — Yellow Cab Verkehrsbetriebs GmbH mot Landeshauptmann von Wien (Frihet att tillhandahålla tjänster — Etableringsfrihet — Konkurrensregler — Cabotagetrafik — Nationell busslinje för personbefordran — Ansökan om tillstånd att trafikera en busslinje — Koncession — Tillstånd — Villkor — Krav på innehav av ett huvudkontor eller ett fast driftställe inom det nationella territoriet — Intäktsbortfall som äventyrar lönsamheten på en linje för vilken koncession redan har beviljats)	7

2011/C 063/13	Mål C-351/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Malta (Fördragsbrott — Miljö — Direktiv 2000/60/EG — Artiklarna 8 och 15 — État des eaux intérieures de surface — Upprättande och genomförande av övervakningsprogram — Underlåtenhet — Framställning av sammanfattande rapporter om övervakningsprogrammen — Underlåtenhet)	7

2011/C 063/14	Mål C-393/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Nejvyšší správní soud, Republiken Tjeckien) — Bezpečnostní softwarová asociace — Svaz softwarové ochrany mot Ministerstvo kultury (Immaterialrätt — Direktiv 91/250/EEG — Rättsligt skydd för datorprogram — Uttrycket ett datorprograms alla uttrycksformer — Huruvida ett programs grafiska användargränssnitt omfattas — Upphovsrätt — Direktiv 2001/29/EG — Upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället — TV-sändning av ett grafiskt användargränssnitt — Överföring av ett verk till allmänheten)	8

2011/C 063/15	Mål C-438/09: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny (Republiken Polen)) — Bogusław Juliusz Dankowski mot Dyrektor Izby Skarbowej w Łodzi (Sjätte mervärdesskattedirektivet — Rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt — Tillhandahållna tjänster — En skattskyldig person som inte är inskriven i mervärdesskatteregistret — Uppgifter som obligatoriskt ska anges på fakturan för mervärdesskatteändamål — Nationell skattelagstiftning — Rätt till avdrag enligt artikel 17.6 i sjätte direktivet saknas)	8

2011/C 063/16	Mål C-488/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Supremo, Spanien) — Asociación de Transporte Internacional por Carretera (ASTIC) mot Administración General del Estado (TIR-konventionen — Tullkodex för gemenskapen — Transport som genomförts med en TIR-carnet — Garanterande sammanslutning — Olaglig lossning — Platsen för överträdelsen — Uppbörd av importtullar)	9

2011/C 063/17	Mål C-517/09: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Collège d'autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l'audiovisuel — Belgien) — i ett förfarande avseende RTL Belgium SA, tidigare TVi SA. (Direktiv 89/552/EEG — TV-utsändningstjänster — Collège d’autorisation et de contrôle du Conseil supérieur de l’audiovisuel — Nationell domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF — Domstolen saknar behörighet)	9

2011/C 063/18	Mål C-524/09: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal administratif de Paris — Frankrike) — Ville de Lyon mot Caisse des dépôts et consignations (Begäran om förhandsavgörande — Århuskonventionen — Direktiv 2003/4/EG — Allmänhetens tillgång till miljöinformation — Direktiv 2003/87/EG — System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser — Förordning (EG) nr 2216/2004 — Standardiserat och skyddat registersystem — Tillgång till transaktionsuppgifter vad avser utsläppsrätter för växthusgaser — Vägran att lämna ut sådana uppgifter — Den centrala förvaltaren — Registeradministratörer för de nationella registren — Uppgifterna i registren är sekretessbelagda — Undantag)	10

2011/C 063/19	Mål C-12/10: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht-Düsseldorf — Tyskland) — Lecson Elektromobile GmbH mot Hauptzollamt Dortmund (Gemensamma tulltaxan — Tullklassificering — Kombinerade nomenklaturen — Avdelning XVII — Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning — Kapitel T87 — Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och tillbehör till fordon — Numren 8703 och 8713 — Tre- eller fyrhjuliga elfordon som är konstruerade för transport av en person, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat och justerbar rattstång, även kallade elskotrar)	11

2011/C 063/20	Mål C-116/10: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg — Luxemburg) — État du Grand-Duché de Luxembourg, Administration de l’enregistrement et des domaines mot Pierre Feltgen (konkursförvaltare för Bacino Charter Company SA), Bacino Charter Company SA (Sjätte mervärdesskattedirektivet — Undantag från skatteplikt — Artikel 15.4 a och 15.5 — Undantag för uthyrning av havsgående fartyg — Räckvidd)	11

2011/C 063/21	Mål C-276/10: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 22 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Tjeckien (Fördragsbrott — Miljö — Direktiv 2006/118/EG — Skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring — Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)	12

2011/C 063/22	Mål C-287/10: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal adminstratif, Luxemburg) — Tankreederei I SA mot Directeur de l'administration des contributions directes (Frihet att tillhandahålla tjänster — Fri rörlighet för kapital — Skattelättnad för investeringar — Krav att investeringen fysiskt sett görs i medlemsstaten — Användning i andra medlemsstater av fartyg avsedda för inlandssjöfart)	12

2011/C 063/23	Mål C-491/10 PPU: Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Celle — Tyskland) — Joseba Andoni Aguirre Zarraga mot Simone Pelz (Civilrättsligt samarbete — Förordning (EG) nr 2201/2003 — Behörighet, erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar — Föräldraansvar — Vårdnad — Bortförande av barn — Artikel 42 — Verkställighet av en med intyg försedd dom om återlämnande av ett barn som meddelats av en behörig domstol (i Spanien) — Behörigheten för en domstol i den medlemsstat där domen görs gällande (Tyskland) att vägra att verkställa denna dom i ett fall av allvarligt åsidosättande av barnets rättigheter)	12

2011/C 063/24	Mål C-336/08: Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 14 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Landessozialgericht Berlin (Tyskland)) — Christel Reinke mot AOK Berlin (Begäran om förhandsavgörande — Anledning saknas att döma i saken)	13

2011/C 063/25	Mål C-334/09: Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 2 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Meiningen (Tyskland)) — Frank Scheffler mot Landkreis Wartburgkreis (Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna — Direktiv 91/439/EEG — Ömsesidigt erkännande av körkort — Förlust av det nationella körkortet efter det att körkortsinnehavaren hade uppnått det högsta antalet punkter till följd av olika överträdelser — Körkort som har utfärdats i en annan medlemsstat — Negativt medicinsk-psykologiskt expertutlåtande som upprättats i bosättningsmedlemsstaten efter det att ett nytt körkort erhållits i en annan medlemsstat — Körkortet är indraget inom den förstnämnda medlemsstatens territorium — Befogenhet för den medlemsstat i vilken innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat är permanent bosatt att tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, återkallande, indragning och annullering av körkort — Villkor — Tolkningen av uttrycket uppträdande efter utfärdandet av det nya körkortet)	13

2011/C 063/26	Mål C-20/10: Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 11 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Trani (Italien)) — Cosimo Damiano Vino mot Poste Italiane SpA (Artikel 104.3 i rättegångsreglerna — Socialpolitik — Direktiv 1999/70/EG — Klausulerna 3 och 8 i ramavtalet om visstidsarbete — Avtal om visstidsanställning inom den offentliga sektorn — Första eller enda avtalet — Skyldighet att ange sakliga skäl — Uppsägning — Sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare — Icke-diskrimineringsprincipen — Artiklarna 82 EG och 86 EG)	14

2011/C 063/27	Mål C-22/10 P: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 27 oktober 2010 — REWE-Zentral AG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller, Aldi Einkauf GmbH & Co. OHG (Överklagande — Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Clina — Det äldre gemenskapsordmärket CLINAIR — Avslag på registreringsansökan — Relativa registreringshinder — Prövning av förväxlingsrisken — Förordning (EG) nr 40/94 — Artikel 8.1 b)	15

2011/C 063/28	Mål C-102/10: Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 28 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Judecătoria Focșani — Rumänien) — Frăsina Bejan mot Tudorel Mușat (Rättegångsreglerna — Artiklarna 92.1, 103.1 och 104.3 första och andra styckena — Tillnärmning av lagstiftning — System för obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon — Frivilligt försäkringsavtal — Ej tillämpligt)	15

2011/C 063/29	Mål C-193/10: Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 9 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Düsseldorf — Tyskland) — KMB Europe BV mot Hauptzollamt Duisburg (Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna — Gemensamma tulltaxan — Kombinerade nomenklaturen — Tullklassificering — Mp3-/mediespelare — Nummer 8521 — Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler)	16

2011/C 063/30	Mål C-199/10: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 22 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo — Portugal) — Secilpar — Sociedade Unipessoal SL mot Fazenda Pública (Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna — Artiklarna 56 EG och 58 EG Beskattning av utdelning — Källskatt — Nationell skattelagstiftning i vilken föreskrivs undantag från skatt vid utdelning till inhemska bolag)	16

2011/C 063/31	Mål C-377/10: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 6 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Dolj (Rumänien)) — Adrian Băilă mot Administrația Finanțelor Publice a Municipiului Craiova, Administrația Fondului pentru Mediu) (Begäran om förhandsavgörande — Samband saknas med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i det nationella målet — Avvisning)	17

2011/C 063/32	Mål C-439/10: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — SC DRA SPEED SRL mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău (Begäran om förhandsavgörande — Redogörelse för de faktiska omständigheterna saknas — Avvisning)	17

2011/C 063/33	Mål C-440/10: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — SC SEMTEX SRL mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău (Begäran om förhandsavgörande — Beskrivning av de faktiska omständigheterna saknas — Avvisning)	18

2011/C 063/34	Mål C-440/10: Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Bacău — Rumänien) — Ioan Anghel mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Bacău, Administrația Finanțelor Publice Bacău (Begäran om förhandsavgörande — Beskrivning av de faktiska omständigheterna saknas — Avvisning)	18

2011/C 063/35	Mål C-262/88 INT: Ansökan om tolkning, av domen av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber, som ingetts den 26 maj 2010 av Manuel Enrique Peinado Guitart	18

2011/C 063/36	Mål C-549/10 P: Överklagande ingett den 22 november 2010 av Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 9 september 2010 i mål T-155/06, Tomra Systems ASA, Tomra Europe AS, Tomra Systems GmbH, Tomra Systems BV, Tomra Leergutsysteme GmbH, Tomra Systems AB, Tomra Butikksystemer AS mot Europeiska kommissionen	18

2011/C 063/37	Mål C-562/10: Talan väckt den 30 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland	19

2011/C 063/38	Mål C-566/10 P: Överklagande ingett den 2 december 2010 av Republiken Italien av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 13 september 2010 i de förenade målen T-166/07 och T-285/07, Republiken Italien mot Europeiska kommissionen	21

2011/C 063/39	Mål C-567/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour constitutionnelle (Belgien) den 3 december 2010 — Inter-Environnement Bruxelles ASBL, Pétitions-Patrimoine ASBL, Atelier de Recherche et d'Action Urbaines ASBL mot Gouvernement de la Région Bruxelles-Capitale	22

2011/C 063/40	Mål C-570/10: Talan väckt den 6 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Irland	22

2011/C 063/41	Mål C-601/10: Talan väckt den 17 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Grekland	22

2011/C 063/42	Mål C-6/11: Begäran om förhandsavgörande framställd av High Court of Justice, chancery division den 5 januari 2011 — Daiichi Sankyo mot Comptroller-General of Patents	23

2011/C 063/43	Mål C-16/11: Talan väckt den 11 januari 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Estland	24

2011/C 063/44	Mål C-60/09: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 1 december 2010 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale della Campania — Italie) — Lucio Rubano mot Regione Campania, Comune di Cusano Mutri	24

2011/C 063/45	Mål C-116/09: Beslut meddelat av ordföranden på domstolens åttonde avdelning den 7 december 2010 (begäran om förhandsavgörande av den Bezirksgericht Reid i.I. — Österrike) — brottmål mot Antonio Formato, Lenka Rohackova, Torsten Kuntz, Gardel Jong Aten, Hubert Kanatschnig, Jarmila Szabova, Zdenka Powerova, Nousia Nettuno	24

2011/C 063/46	Mål C-387/09: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 30 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado Mercantil no 1 de Santa Cruz de Tenerife — Spanien) — Entidad de Gestión de Derechos de los Productores Audiovisuales (EGEDA) mot Magnatrading SL	24

2011/C 063/47	Mål C-33/10: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 8 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Danmark	25

2011/C 063/48	Mål C-208/10: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 23 november 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Portugal	25

	Tribunalen
2011/C 063/49	Mål T-382/08: Tribunalens dom av den 18 januari 2011 — Advance Magazine Publishers mot harmoniseringsbyrån — Capela & Irmãos (VOGUE) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket VOGUE — Det äldre nationella ordmärket VOGUE Portugal — Verkligt bruk av det äldre varumärket föreligger inte — Artikel 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 41/94 (nu artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009))	26

2011/C 063/50	Mål T-336/09: Tribunalens dom av den 19 januari 2011 — Häfele mot harmoniseringsbyrån — Topcom Europe (Topcom) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Topcom — De äldre gemenskapsordmärkena och i Benelux registrerade ordmärkena TOPCOM — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Varuslagslikhet — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	26

2011/C 063/51	Mål T-411/09: Tribunalens beslut av den 12 januari 2011 — Terezakis mot kommissionen (Tillgång till handlingar — Förordning (EG) nr 1049/2001 — Delvis avslag på ansökan om tillgång till handlingar — Den angripna rättsakten ersätts under förfarandets gång — Yrkandena anpassas inte — Anledning saknas att döma i saken)	26

2011/C 063/52	Mål T-563/10 P: Överklagande ingett den 10 december 2010 av Patrizia De Luca av den dom som personaldomstolen meddelade den 30 september 2010 i mål F-20/06, De Luca mot kommissionen	27

2011/C 063/53	Mål T-570/10: Talan väckt den 17 december 2010 — Environmental Manufacturing mot harmoniseringsbyrån — Wolf (Återgivning av ett varghuvud)	27

2011/C 063/54	Mål T-571/10: Talan väckt den 16 december 2010 — Fabryka Łożysk Tocznych-Kraśnik przeciwko mot harmoniseringsbyrån — Impexmetal (FŁT-1)	28

2011/C 063/55	Mål T-580/10: Talan väckt den 22 december 2010 — Wohlfahrt mot harmoniseringsbyrån — Ferrero (Kindertraum)	29

2011/C 063/56	Mål T-581/10: Talan väckt den 23 december 2010 — X Technology Swiss mot harmoniseringsbyrån	29

2011/C 063/57	Mål T-585/10: Talan väckt den 17 december 2010 — Aitic Penteo mot harmoniseringsbyrån — Atos Worldline (PENTEO)	30

2011/C 063/58	Mål T-7/11: Talan väckt den 7 januari 2011 — Bank Melli Iran mot Europeiska unionens råd	30

2011/C 063/59	Mål T-12/11: Talan väckt den 7 januari 2011 — Iran Insurance mot rådet	31

2011/C 063/60	Mål T-13/11: Talan väckt den 7 januari 2011 — Post Bank mot rådet	32

	Personaldomstolen
2011/C 063/61	Mål F-118/10: Talan väckt den 15 november 2010 — Psarras mot Enisa	34

2011/C 063/62	Mål F-122/10: Talan väckt den 19 november 2010 — Cocchi och Falcione mot kommissionen	34

2011/C 063/63	Mål F-124/10: Talan väckt den 26 november 2010 — Labiri mot Ekonomiska och sociala kommittén	34

2011/C 063/64	Mål F-128/10: Talan väckt den 30 december 2010 — Aurora Mora Carrasco m.fl. mot Europaparlamentet	35