ISSN 1725-2504

doi:10.3000/17252504.C_2010.355.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 355

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

53 årgången
29 december 2010


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   Resolutioner, rekommendationer och yttranden

 

YTTRANDEN

 

Europeiska datatillsynsmannen

2010/C 355/01

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens, Republiken Ungerns, Republiken Polens, Republiken Portugals, Rumäniens, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern, och om Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området

1

2010/C 355/02

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP II)

10

2010/C 355/03

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen – om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa

16

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2010/C 355/04

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5952 – CPPIB/Onex/Tomkins) ( 1 )

24

2010/C 355/05

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6040 – Europcar/Daimler/car2go Hamburg JV) ( 1 )

24

2010/C 355/06

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6072 – Carlyle/Primondo Operations) ( 1 )

25

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2010/C 355/07

Eurons växelkurs

26

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2010/C 355/08

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

27

2010/C 355/09

Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13; EUT C 326, 3.12.2010, s. 17)

34

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Europeiska kommissionen

2010/C 355/10

Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på sorghum från tredjeland

35

2010/C 355/11

Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs från tredjeland

37

2010/C 355/12

Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs från tredjeland

39

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2010/C 355/13

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6105 – Veolia/EDF/Société d'Energie et d'Eau du Gabon) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

41

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


I Resolutioner, rekommendationer och yttranden

YTTRANDEN

Europeiska datatillsynsmannen

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/1


Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens, Republiken Ungerns, Republiken Polens, Republiken Portugals, Rumäniens, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern, och om Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området

2010/C 355/01

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 16,

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, särskilt artikel 41 (2),

med beaktande av rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (3),

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

I.   INLEDNING

1.

Ökande ansträngningar att förbättra det straffrättsliga samarbetet har gjorts under de senaste åren. Detta område, som nu har en viktig position i Stockholmsprogrammet (4), kännetecknas av att de personuppgifter som berörs är av särskilt känslig natur och av de följder behandling av personuppgifter i detta sammanhang kan ha för de registrerade.

2.

Därför har Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) ägnat särskilt uppmärksamhet åt denna fråga (5) och avser genom detta yttrande att än en gång understryka behovet av skydd för grundläggande rättigheter som en hörnsten när det gäller området med frihet, säkerhet och rättvisa, såsom anges i Stockholmsprogrammet.

3.

Detta yttrande är en reaktion på två initiativ till direktiv från ett antal medlemsstater, i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget, nämligen

a)

initiativet från 12 medlemsstater till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern (EPO-initiativet) som presenterades i januari 2010 (6), och

b)

initiativet från 7 medlemsstater till Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EIO-initiativet), som presenterades i april 2010 (7).

4.

Rådgivning om dessa initiativ omfattas av datatillsynsmannen ansvarsområde i enlighet med artikel 41 i förordning (EG) nr 45/2001 när det gäller att ge råd till EU-institutioner och EU-organ i alla frågor som rör behandling av personuppgifter. Detta yttrande innehåller därför synpunkter på initiativen i den mån dessa gäller behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen avger detta yttrande på eget initiativ eftersom ingen begäran om rådgivning har lämnats (8).

5.

Datatillsynsmannen påminner om att kommissionen i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 ska samråda med datatillsynsmannen när kommissionen antar ett lagförslag som rör skyddet av enskilda personers fri- och rättigheter med avseende på behandling av personuppgifter. Denna skyldighet gäller inte i strikt mening för initiativ från medlemsstaterna, men sedan Lissabonfördraget trädde i kraft gäller det ordinarie lagstiftningsförfarandet även området polisiärt och straffrättsligt samarbete, med ett särskilt undantag i enlighet med artikel 76 i EUF-fördraget, nämligen att en fjärdedel av medlemsstaterna kan ta initiativ till EU-åtgärder. Enligt Lissabonfördraget ska dessa initiativ i möjligaste mån vara anpassade till kommissionens förslag, och skyddsregler som rör förfarandet ska om möjligt tillämpas. Därför åtföljs dessa initiativ av en konsekvensbedömning.

6.

Det är mot denna bakgrund som datatillsynsmannen dels beklagar att han inte rådfrågades när initiativen lades fram, dels rekommenderar rådet att inrätta ett förfarande inom vilket samråd med datatillsynsmannen äger rum när medlemsstaterna lägger fram ett initiativ som rör behandlingen av personuppgifter.

7.

Trots att de båda initiativen har olika syften – dvs. att förbättra skyddet för brottsoffer respektive samarbetet över gränserna i straffrättsliga frågor genom gränsöverskridande inhämtning av bevis – finns det viktiga likheter mellan dem:

a)

De bygger båda på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden (9).

b)

De har sin grund i Stockholmsprogrammet (10).

c)

De möjliggör utbyte av personuppgifter mellan medlemsstaterna (se punkterna 10 och 13 och avsnitt II.4).

Därför anser datatillsynsmannen att det är lämpligt att granska initiativen tillsammans.

8.

Det ska i detta sammanhang nämnas att Europeiska kommissionen nyligen har tagit upp frågan om insamling av bevis i syfte att överlämna dessa till behöriga myndigheter i andra medlemsstater (vilket är det särskilda ändamålet med EIO-initiativet). En grönbok (11) (vars samrådsfas nu är slut (12)) offentliggjordes av kommissionen i slutet av 2009. Kommissionens syfte, som kan härledas från Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet  (13), var att 2011 lämna ett lagstiftningsförslag om ett övergripande system för bevisupptagning i brottmål som grundar sig på principen om ömsesidigt erkännande och omfattar alla typer av bevisning (14).

II.   STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE OCH BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER INOM RAMEN FÖR EPO- OCH EIO-INITIATIVEN

II.1   Initiativens bakgrund

9.

Ovannämnda initiativ ligger i linje med trenden för EU:s åtgärder under de senaste åren när det gäller ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Sedan september 2001 har insamling och delning av information inom Europeiska unionen (och med tredje länder) ökat betydligt, också tack vare utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och ett antal EU-rättsakter som har främjat denna utveckling. Även EPO- och EIO-initiativen syftar till att förbättra utbytet av information om fysiska personer inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

II.2   EPO-initiativet

10.

EPO-initiativet – som bygger på artikel 82.1 d i EUF-fördraget – har tyngdpunkten på skyddet av brottsoffer, särskilt kvinnor, och syftar till att garantera ett effektivt skydd för offer inom Europeiska unionen. För att uppnå detta mål tillåter EPO-initiativet en utvidgning av de skyddsåtgärder som räknas upp i artikel 2.2 i initiativet och som antagits enligt en medlemsstats lagstiftning (den utfärdande staten) till en annan medlemsstat till vilken den skyddade personen flyttar (den verkställande staten) utan att offret behöver inleda nya förfaranden eller på nytt lägga fram bevis i den verkställande staten.

11.

De skyddsåtgärder som (på offrets begäran) ålagts den person som är orsak till fara syftar därför till att skydda offrets liv, fysiska och psykiska integritet, frihet eller sexuella integritet inom EU, oberoende av nationella gränser, och syftar till att förebygga nya brott mot samma offer.

12.

En europeisk skyddsorder ska utfärdas på offrets begäran i den utfärdande (medlems)staten av rättslig (eller motsvarande) myndighet. Processen består av följande steg:

a)

Den utfärdande staten begär en europeisk skyddsorder.

b)

Vid mottagande av skyddsordern antar den verkställande staten ett beslut enligt sin nationella lagstiftning om fortsatt skydd av den berörda personen.

13.

För att detta mål ska kunna uppnås måste administrativa åtgärder införas. Dessa kommer delvis att omfatta utbytet av personuppgifter mellan utfärdande och verkställande medlemsstater om den berörda personen (offret) och den person som orsakar fara. Utbytet av personuppgifter omfattas av följande bestämmelser:

a)

Enligt artikel 6 ska den europeiska skyddsordern som sådan innehålla många personuppgifter, i enlighet med punkterna a, e, f, g och h samt bilaga I.

b)

De skyldigheter som den behöriga myndigheten i den verkställande staten har enligt artikel 8.1 kräver behandling av personuppgifter, särskilt skyldigheten till underrättelse om alla överträdelser av skyddsåtgärden (artikel 8.1 d och bilaga II).

c)

Skyldigheter för de behöriga myndigheterna i den verkställande och den utfärdande staten i samband med att skyddsordern och/eller skyddsåtgärderna har ändrats, löpt ut eller återkallats (artikel 14).

14.

Den information som nämns i föregående stycke måste utan tvekan anses omfattas av dataskyddslagstiftningens breda definition av personuppgifter, ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person” (15), som förklaras mer ingående av EU:s artikel 29-arbetsgrupp. EPO-initiativet gäller information om en enskild person (offret eller den person som orsakar fara) eller information som används eller sannolikt kommer att användas för att utvärdera, hantera på ett visst sätt eller påverka en enskild persons status (särskilt den person som orsakar fara) (16).

II.3   EIO-initiativet

15.

EIO-initiativet – som bygger på artikel 82.1 a i EUF-fördraget – kräver att medlemsstaterna samlar in, lagrar och överför bevisning, även om denna ännu inte finns tillgänglig inom det nationella rättssystemet. Initiativet går därför utöver den princip om tillgänglighet som lades fram i Haagprogrammet från 2004 som en innovativ strategi för gränsöverskridande utbyte av information om brottsbekämpning (17). Initiativet går också längre än rådets rambeslut 2008/978/RIF av den 18 december 2008 om en europeisk bevisinhämtningsorder som endast gäller (given) bevisning som redan finns (18).

16.

En europeisk utredningsorder ska utfärdas för att en eller flera specifika utredningsåtgärder ska utföras i den verkställande staten i syfte att samla in bevisning (även sådan som inte föreligger när ordern utfärdas) och överföra denna bevisning (artikel 12). Utredningsordern gäller nästan alla utredningsåtgärder (se skälen 6 och 7 i initiativet).

17.

Syftet med EIO-initiativet är att skapa ett enda, effektivt och flexibelt instrument för att erhålla bevisning som finns i en annan medlemsstat inom ramen för brottmål, i stället för det mer komplexa nuvarande rättsliga instrument som används av rättsliga myndigheter (och som bygger dels på ömsesidigt rättsligt bistånd, dels på ömsesidigt erkännande) (19).

18.

Det är uppenbart att bevisning som samlats in med hjälp av en utredningsorder (se även bilaga A till initiativet) kan innehålla personuppgifter, såsom i fallet med uppgifter om bankkonton (artikel 23), information om banktransaktioner (artikel 24) och övervakning av banktransaktioner (artikel 25), eller skulle kunna omfatta överföring av personuppgifter (såsom i fallet med video- eller telefonkonferenser, i enlighet med artiklarna 21 och 22).

19.

Av dessa skäl har EIO-initiativet en betydande inverkan på rätten till skydd av personuppgifter. Även med tanke på att genomförandedatum för rambeslut 2008/978/RIF ännu inte har passerat (och att det därför är svårt att bedöma rättsaktens effektivitet och behovet av ytterligare rättsliga åtgärder) (20) påminner datatillsynsmannen om behovet av återkommande kontroll av effektiviteten och proportionaliteten av rättsliga åtgärder som antas inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, i ljuset av dataskyddsprinciperna (21). Datatillsynsmannen rekommenderar därför att en utvärderingsklausul läggs till i EIO-initiativet som kräver att medlemsstaterna regelbundet rapporterar om rättsaktens tillämpning och att kommissionen sammanställer dessa rapporter och i relevanta fall lägger fram lämpliga ändringsförslag.

II.4   Behandling av personuppgifter som planeras enligt EPO- och EIO-initiativen

20.

Såsom beskrivs ovan i punkterna 13, 14 och 18 står det klart att personuppgifter enligt förslagen till direktiv kommer att behandlas och utbytas av behöriga myndigheter i de olika medlemsstaterna. Under dessa omständigheter skyddas den registrerade av den grundläggande rätt till skydd av personuppgifter som fastställs i artikel 16 i EFU-fördraget och artikel 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

21.

Trots detta uppskattas risken för inkräktande på grundläggande rättigheter i den detaljerade redogörelse som åtföljer EPO-initiativet till ”0” (noll) (22), och i den konsekvensanalys som ingår i den detaljerade redogörelse som åtföljer EIO-initiativet tas dataskyddsfrågor inte upp (23).

22.

Datatillsynsmannen beklagar dessa slutsatser och understryker vikten av dataskydd i det särskilda sammanhang i vilket personuppgifterna behandlas, nämligen

a)

det breda området för straffrättsligt samarbete,

b)

att uppgifterna ofta är av känslig karaktär och vanligen erhålls av polis och rättsliga myndigheter som en följd av en utredning,

c)

uppgifternas möjliga innehåll, särskilt när det gäller EIO-initiativet, som skulle omfatta alla typer av bevisning, och

d)

den möjliga överföringen av bevisning utanför EU, i enlighet med artikel 13 i rambeslut 2008/977/RIF om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (24).

23.

Detta sammanhang innebär att uppgiftsbehandling får särskilt stor effekt och väsentligt kan påverka de registrerades grundläggande rättigheter, inklusive rätten till skydd av personuppgifter.

24.

På grund av ovannämnda överväganden undrar datatillsynsmannen varför initiativen varken tar upp skyddet av personuppgifter (förutom hänvisningen till den sekretess som gäller för aktörer som medverkar i en utredning i artikel 18 i EIO-initiativet) eller uttryckligen hänvisar till rambeslut 2008/977/RIF. Detta rambeslut skulle faktiskt vara tillämpligt på den behandling som avses i de båda initiativen (se artikel 1.2 a).

25.

Därför välkomnar datatillsynsmannen att en hänvisning till rambeslut 2008/997/RIF har införts (25) under det förberedande arbetet i rådet med EPO-initiativet och är övertygad om att Europaparlamentet kommer att bekräfta denna ändring av de ursprungliga initiativen (26).

26.

Datatillsynsmannen beklagar att inget motsvarande skäl har införts i EIO-initiativet, som innefattar ett mycket intensivare utbyte av personuppgifter. Datatillsynsmannen välkomnar i detta sammanhang att Europeiska kommissionen i sina kommentarer till EIO-initiativet föreslår att en hänvisning (både i skälen och i själva förslaget) införs till tillämpligheten av rambeslut 2008/977/RIF (27).

27.

Därför, och utan att det påverkar avsnitt II nedan, bör båda initiativen inkludera en särskild bestämmelse som klargör att rambeslut 2008/977/RIF gäller för databehandling i enlighet med initiativen.

III.   SPECIFIKA REGLER SOM KRÄVS UTÖVER GÄLLANDE LAGSTIFTNING OM DATASKYDD I SAMBAND MED STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE

28.

Båda initiativen ger än en gång anledning att ta upp det grundläggande problemet med ofullständig och oenhetlig tillämpning av dataskyddsprinciper inom området straffrättsligt samarbete (28).

29.

Datatillsynsmannen är medveten om vikten av att förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna, även inom det område som omfattas av EPO- och EIO-initiativen (29). Datatillsynsmannen ser vidare fördelarna med och behovet av att dela information, men vill understryka att behandling av sådana uppgifter måste ske i enlighet med – bland annat (30) – EU:s regler om dataskydd. Detta är ännu mer uppenbart med tanke på att Lissabonfördraget inför artikel 16 i EUF-fördraget och gör artikel 8 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter bindande.

30.

Situationer som innefattar gränsöverskridande informationsutbyte inom EU förtjänar särskild uppmärksamhet eftersom behandling av personuppgifter i mer än ett rättssystem ökar riskerna för berörda personers rättigheter och intressen. Personuppgifter kommer att behandlas i flera rättssystem där de rättsliga kraven och de tekniska ramarna inte nödvändigtvis är desamma.

31.

Detta leder vidare till rättosäkerhet för de registrerade: parter från andra medlemsstater kan vara inblandade, de nationella lagarna i olika medlemsstater kan vara tillämpliga och kan skilja sig från de lagar de registrerade är vana vid eller kan gälla i ett rättssystem som är obekant för den registrerade. Detta kräver större ansträngningar för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser som härrör från EU-lagstiftningen om dataskydd (31).

32.

Enligt datatillsynsmannens mening är det endast ett första steg att klargöra att rambeslut 2008/977/RIF är tillämpligt, så som föreslås i punkt 27.

33.

De särskilda utmaningarna när det gäller effektivt skydd inom området straffrättsligt samarbete i kombination med ett inte helt tillfredsställande rambeslut 2008/977/RIF (se punkterna 52–56 ovan) kan kräva mer detaljerade bestämmelser om dataskydd, när särskilda rättsliga EU-instrument kräver utbyte av personuppgifter.

IV.   UTMANINGAR FÖR ETT EFFEKTIVT DATASKYDD I SAMBAND MED STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE: REKOMMENDATIONER FÖR EPO- OCH EIO-INITIATIV

IV.1   Inledande anmärkningar

34.

Ett effektivt skydd av personuppgifter (såsom belyses i punkt 29) är inte bara viktigt för de registrerade utan bidrar också till att det rättsliga samarbetet som sådant blir framgångsrikt. Villigheten att utbyta dessa uppgifter med myndigheter i andra medlemsstater kommer faktiskt att öka om en myndighet kan känna sig säker på graden av skydd, riktighet och tillförlighet när det gäller personuppgifter i andra medlemsstater (32). Sammanfattningsvis kan en (hög) gemensam standard för dataskyddet inom detta känsliga område främja ömsesidig tillit och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, stärka det rättsliga samarbete som bygger på ömsesidigt erkännande och därigenom förbättra datakvaliteten vid utbyte av information.

35.

I detta speciella sammanhang rekommenderar datatillsynsmannen att särskilda dataskyddsgarantier inkluderas i EPO- och EIO-initiativen, utöver den allmänna hänvisningen till rambeslut 2008/977/RIF (såsom föreslås i punkt 27).

36.

Vissa av dessa garantier är av mer allmän karaktär och är avsedda att inkluderas i båda initiativen, särskilt de garantier som syftar till att förbättra såväl uppgifternas riktighet som säkerheten och sekretessen. Andra garantier gäller särskilda bestämmelser i antingen EPO- eller EIO-initiativet.

IV.2   Garantier av mer allmän karaktär

Riktighet

37.

I de situationer där data i enlighet med initiativen utbyts mellan medlemsstaterna ska särskild tonvikt läggas på att garantera informationens riktighet. I detta avseende välkomnar datatillsynsmannen att EPO-initiativets artikel 14 innehåller klara skyldigheter för den utfärdande statens behöriga myndighet att underrätta den behöriga myndigheten i den verkställande staten om ändringar av skyddsordern eller om att skyddsordern har återkallats eller löpt ut.

38.

Datatillsynsmannen noterar också att behovet av översättning kan påverka informationens riktighet, särskilt eftersom initiativen gäller specifika rättsliga instrument som kan ha olika innebörd på olika språk och i olika rättssystem. I detta sammanhang välkomnar datatillsynsmannen att EPO-initiativet tar upp frågan om översättningar (artikel 16) men föreslår också att motsvarande bestämmelse inkluderas i EIO-initiativet.

Säkerhet, medvetenhet och ansvarighet

39.

Den ökning av gränsöverskridande samarbete som skulle följa om de två initiativen antogs kräver noggrant övervägande av säkerhetsaspekterna av gränsöverskridande överföring av personuppgifter i samband med verkställande av europeiska personskyddsorder eller europeiska utredningsorder (33). Detta är nödvändigt, inte bara för att uppfylla de säkerhetskrav för behandling av personuppgifter som anges i artikel 22 i rambeslut 2008/977/RIF, utan också för att garantera sekretessen dels för utredningar och berörda brottmål i enlighet med artikel 18 i EIO-initiativet, dels generellt för personuppgifter i samband med gränsöverskridande utbyte av information, i enlighet med artikel 21 i rambeslut 2008/977/RIF.

40.

Datatillsynsmannen betonar behovet av säkra telekommunikationssystem för överföringsförfaranden. Han välkomnar därför bestämmelsen om att det europeiska rättsliga nätverket (34) ska användas som verktyg för att säkerställa att skyddsorder och utredningsorder ställs korrekt till de behöriga nationella myndigheterna för att förhindra eller minimera risken för att fel myndigheter blir delaktiga i utbytet av personuppgifter (se artiklarna 7.2 och 7.3 i EPO-initiativet och artiklarna 6.3 och 6.4 i EIO-initiativet).

41.

Initiativen ska därför innehålla bestämmelser om att medlemsstaterna ska se till att

a)

de behöriga myndigheterna tilldelas de resurser som krävs för tillämpningen av de föreslagna direktiven,

b)

de behöriga tjänstemännen följer yrkesmässiga normer och är bundna av tillämpliga interna förfaranden som särskilt säkerställer skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter, rättvisa förfaranden och korrekt efterlevnad av bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt.

42.

Vidare rekommenderar datatillsynsmannen att bestämmelser införs som säkerställer att väsentliga dataskyddsprinciper följs vid behandling av personuppgifter och att det finns nödvändiga interna mekanismer för att visa att externa intressenter tillmötesgås. Sådana bestämmelser skulle vara instrument som gör registeransvariga ansvariga (enligt den princip om ansvarighet som diskuteras inom ramen för den pågående översynen av den rättsliga ramen för dataskyddet (35)). Detta innebär att registeransvariga är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa efterlevnad. Bestämmelserna bör innefatta

a)

autentiseringssystem som endast tillåter behöriga personer åtkomst till både databaser som innehåller personuppgifter och till lokaler där bevisning finns,

b)

spårning av åtkomst till personuppgifter och operationer som har utförts med uppgifterna,

c)

genomförande av revisioner.

IV.3   Garantier i EIO-initiativet

43.

Med tanke på de särskilt integritetskränkande egenskaperna hos vissa utredningsåtgärder uppmanar datatillsynsmannen till grundlig eftertanke om huruvida det ska vara tillåtet att i domstol ta upp bevisning som samlats in för andra ändamål än att förhindra, eftersöka, upptäcka och beivra straffbelagda brott eller tillämpa straffrättsliga påföljder och utöva rätten till försvar. Särskilt användning av bevisning som erhållits i enlighet med artikel 11.1 d i rambeslut 2008/977/RIF ska övervägas noga (36).

44.

Ett undantag från tillämpning av bestämmelserna i artikel 11.1 d bör därför inkluderas i EIO-initiativet, där det anges att bevisning som samlats in enligt EIO inte får användas för andra ändamål än att förhindra, eftersöka, upptäcka och beivra straffbelagda brott eller tillämpa straffrättsliga påföljder och utöva rätten till försvar.

IV.4   Garantier i EPO-initiativet

45.

När det gäller EPO-initiativet erkänner datatillsynsmannen att de personuppgifter som utväxlas mellan de behöriga myndigheterna och som förtecknas i bilaga I till initiativet (gällande både offret och den person som orsakar fara) är tillräckliga, relevanta och inte alltför omfattande i förhållande till det syfte för vilket de insamlas och behandlas.

46.

Det framgår dock inte tillräckligt tydligt av initiativet – särskilt i artikel 8.1 b – vilka personuppgifter om offret som den behöriga myndigheten i den verkställande staten kommer att förmedla till den person som orsakar fara.

47.

Datatillsynsmannen menar att det är lämpligt att överväga omständigheterna och innehållet i de skyddsåtgärder som utfärdas av den rättsliga myndigheten i den utfärdande medlemsstaten innan den person som orsakar fara underrättas. Denna person bör därför endast få de av offrets personuppgifter (vilka i vissa fall kan innefatta kontaktuppgifter) som är strikt nödvändiga för att skyddsåtgärden ska kunna genomföras fullt ut.

48.

Datatillsynsmannen är medveten om att tillhandahållande av kontaktuppgifter (t.ex. telefonnummer, offrets adress samt andra platser där offret vistas regelbundet, bland annat arbetsplatsen eller barns skolor) faktiskt kan äventyra offrets fysiska och psykiska välbefinnande och även påverka hans eller hennes rätt till privatliv och skydd av personuppgifter. Å andra sidan kan en indikation om relevanta adresser i vissa fall krävas för att varna den person som orsakar fara för platser som han eller hon inte får besöka. Detta krävs för att göra det möjligt för personen att följa personskyddsordern och förhindra eventuella påföljder för överträdelse av denna. Beroende på omständigheterna kan identifiering av den eller de platser krävas som den person som orsakar fara inte får besöka, för att hans eller hennes rörelsefrihet inte ska begränsas i onödan.

49.

Med tanke på dessa överväganden betonar datatillsynsmannen att denna aspekt är viktig och rekommenderar att EPO-initiativet tydligt anger att den person som orsakar fara bör få tillgång endast till de av offrets personuppgifter (vilka i vissa fall kan innefatta kontaktuppgifter) som är strikt nödvändiga för att skyddsåtgärden ska kunna genomföras fullt ut, allt efter de omständigheter som gäller i ärendet (37).

50.

Slutligen ber datatillsynsmannen om ett förtydligande av uttrycket elektroniska medel i skäl 10 i EPO-initiativet. Särskilt bör det klargöras om personuppgifter behandlas med användning av elektroniska medel och, i så fall, vilka garantier som ges.

V.   DATASKYDDSREGLER OCH STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE: BETÄNKLIGHETER I SAMBAND MED EPO- OCH EIO-INITIATIVEN

51.

Rambeslut 2008/977/RIF gäller för alla utbyten av personuppgifter i enlighet med EPO- och EIO-initiativen.

52.

Datatillsynsmannen har visserligen vidgått att rambeslut 2008/977/RIF – när detta genomförts av medlemsstaterna – är ett viktigt steg framåt när det gäller dataskyddet inom det polisiära och rättsliga samarbetet (38), men rambeslutet i sig är inte helt tillfredsställande (39). Det viktigaste olösta problemet gäller dess begränsade omfattning. Rambeslutet är begränsat till utbyten av personuppgifter inom det polisiära och rättsliga området mellan myndigheter och system i olika medlemsstater och på EU-nivå (40).

53.

Även om detta problem inte kan lösas inom ramen för EPO- och EIO-initiativen understryker datatillsynsmannen än en gång att bristen på en (hög) gemensam standard för dataskyddet inom det rättsliga samarbetet skulle kunna innebära att en rättslig myndighet på nationell nivå eller EU-nivå vid hantering av en brottsundersökning som innehåller information som härrör från andra medlemsstater (inklusive exempelvis bevisning som samlats in på grundval av en europeisk utredningsorder) skulle vara tvungen att tillämpa olika databehandlingsregler: den självständiga nationella rättsordningen (som måste följa Europarådets konvention nr 108) för uppgifter som har sitt ursprung i medlemsstaten själv och tillämpningsföreskrifterna för rambeslut 2008/977/RIF för uppgifter som har sitt ursprung i andra medlemsstater. Olika uppgifter kan därmed omfattas av olika regelverk.

54.

Konsekvenserna av att tillämpa en ”dubbel” dataskyddsstandard för varje brottsutredning med gränsöverskridande inslag är relevant i daglig praxis (exempelvis för bevarande av information fastställd genom tillämpliga lagar för vart och ett av de överförande organen; ytterligare behandlingsbegränsningar som krävs av vart och ett av de överförande organen; vid begäran från ett tredje land skulle varje överförande organ behöva ge sitt samtycke i enlighet med sin egen utvärdering av tillräcklighet och/eller internationella åtaganden; skillnader i regleringen av den registrerades rätt till åtkomst). Dessutom skulle medborgarnas skydd och rättigheter variera och vara föremål för olika breda undantag beroende på i vilken medlemsstat behandlingen sker (41).

55.

Datatillsynsmannen tar därför tillfället i akt att upprepa sina synpunkter när det gäller behovet av en heltäckande rättslig ram för dataskydd som omfattar alla EU:s behörighetsområden, inklusive det polisiära och rättsliga området, och ska tillämpas på både personuppgifter som överförs eller görs tillgängliga av andra medlemsstaters behöriga myndigheter och på behandling inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (42).

56.

Slutligen noterar datatillsynsmannen att dataskyddsreglerna bör gälla alla sektorer och användning av data för alla ändamål (43). Självfallet ska vederbörligen motiverade och tydligt beskrivna undantag vara möjliga, särskilt när det gäller personuppgifter som behandlas för brottsbekämpningsändamål (44). Brister i skyddet av personuppgifter strider mot EU:s gällande (förnyade) rättsliga ram. Artikel 3.2 i direktiv 95/46/EG – som undantar det polisiära och rättsliga området – överensstämmer inte med den filosofi som kommer till uttryck i artikel 16 i EUF-fördraget. Vidare åtgärdas dessa brister inte i tillräcklig grad av Europarådets konvention nr 108 (45), som är bindande för alla medlemsstater.

VI.   SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

57.

Datatillsynsmannen rekommenderar följande både när det gäller EPO- och EIO-initiativet:

Särskilda bestämmelser bör införas vilka anger att rättsakter är tillämpliga utan att det påverkar rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Bestämmelser bör införas som kräver att medlemsstaterna säkerställer att

behöriga myndigheter har tillräckliga resurser för tillämpning av de föreslagna direktiven,

de behöriga tjänstemännen följer yrkesmässiga normer och är bundna av tillämpliga interna förfaranden som särskilt säkerställer skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter, rättvisa förfaranden och korrekt efterlevnad av bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt,

autentiseringssystem endast tillåter behöriga personer åtkomst till både databaser som innehåller personuppgifter och lokaler där bevisning finns,

spårning av åtkomst och operationer genomförs,

revisioner genomförs.

58.

När det gäller EPO-initiativet rekommenderar datatillsynsmannen att

det tydligt anges, beroende på omständigheterna i ärendet, att den person som orsakar fara endast ska få de av offrets personuppgifter (vilka i vissa fall innefattar kontaktuppgifter) som är strikt nödvändiga för att skyddsåtgärden ska kunna genomföras fullt ut,

uttrycket elektroniska medel i skäl 10 i EPO-initiativet förklaras.

59.

När det gäller EIO-initiativet rekommenderar datatillsynsmannen att

en bestämmelse om översättningar motsvarande artikel 16 i EIO-initiativet införs,

en bestämmelse införs som förhindrar användning av bevisning för andra ändamål än att förhindra, eftersöka, upptäcka och beivra straffbelagda brott eller tillämpa straffrättsliga påföljder och utöva rätten till försvar, som ett undantag från artikel 11.1 d i rambeslut 2008/977/RIF,

en utvärderingsklausul läggs till i EIO-initiativet som kräver att medlemsstaterna regelbundet rapporterar om direktivets tillämpning och att kommissionen sammanställer dessa rapporter och i relevanta fall lägger fram lämpliga ändringsförslag.

60.

Vidare, och mer generellt, vill datatillsynsmannen

rekommendera rådet att införa ett förfarande inom vilket samråd med datatillsynsmannen äger rum när initiativ från medlemsstaterna berör behandling av personuppgifter,

upprepa att det behövs en heltäckande rättslig ram för dataskydd som omfattar alla EU:s behörighetsområden, inklusive det polisiära och rättsliga området, och ska tillämpas både på personuppgifter som överförs eller görs tillgängliga av andra medlemsstaters behöriga myndigheter och på behandling inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Utfärdat i Bryssel den 5 oktober 2010.

Peter HUSTINX

Europeiska datatillsynsmannen


(1)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(2)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(3)  EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

(4)  Europeiska rådet, Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (2010/C 115/01), kapitel 3, ”Att förenkla medborgarnas liv: ett lagens och rättvisans Europa”, EUT C 115, 4.5.2010, s. 1; se även Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, EUT C 276, 17.11.2009, s. 8.

(5)  Europeiska datatillsynsmannen har under de senaste åren antagit ett stort antal yttranden och kommentarer om initiativ som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa. Alla dessa finns på datatillsynsmannens webbplats.

(6)  EUT C 69, 18.3.2010, s. 5.

(7)  EUT C 165, 24.6.2010, s. 22.

(8)  Europeiska datatillsynsmannen har även tidigare antagit yttranden om initiativ från medlemsstaterna: se t.ex. Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 4 april 2007 om initiativet från 15 medlemsstater inför antagandet av rådets beslut om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (EUT C 169, 21.7.2007, s. 2) och Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 25 april 2008 om initiativet från 14 medlemsstater inför antagandet av rådets beslut om förstärkning av Eurojust och om ändring av beslut 2002/187/RIF (EUT C 310, 5.12.2008, s. 1).

(9)  Denna princip, som infördes genom Wienhandlingsplanen (Handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, text antagen av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 3 december 1998, EGT C 19, 23.1.1999, s. 1, punkt 45 f), har formulerats tydligt i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, i punkterna 33 och 35–37.

(10)  Ett tredje initiativ (inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till tolkning och översättning i brottmål, den 22 januari 2010, 2010/0801) har samma ursprung, men ingen hänsyn tas till detta initiativ här, eftersom det inte innefattar frågor som rör skyddet av personuppgifter. Se även Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till tolkning och översättning i brottmål, 9.3.2010, KOM(2010) 82 slutlig, som rör samma ämne.

(11)  Grönbok om inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden från en medlemsstat till en annan och om säkerställande av att sådana bevis tillåts i domstol, KOM(2009) 624 slutlig, 11.11.2009.

(12)  De olika och i vissa fall motstridiga svaren beaktas av Europeiska kommissionen och kan läsas på: http://ec.europa.eu/justice_home/news/consulting_public/news_consulting_0004_en.htm

(13)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén. Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna. Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet, Bryssel den 20.4.2010, KOM(2010) 171 slutlig, sid 18.

(14)  Det är för närvarande oklart hur en möjlig framtida rättsakt kommer att samverka med EIO-initiativet.

(15)  Se artikel 2 a i rådets rambeslut 2008/977/RIF om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt artikel 2 a i direktiv 95/46/EG och artikel 2 a i förordning (EG) nr 45/2001.

(16)  Se EU:s artikel 29-arbetsgrupps yttrande 4/2007 om begreppet personuppgifter, WP 136, antaget den 20 juni 2007, s. 10.

(17)  Principen om tillgänglighet enligt Haagprogrammet för ett stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa innebär att en brottsbekämpande tjänsteman i en av unionens medlemstater som behöver information för att utföra sina uppgifter kan få denna från en annan medlemsstat och att den brottsbekämpande myndigheten i den andra medlemsstat som innehar denna information kommer att göra den tillgänglig för det angivna ändamålet, med hänsyn tagen till behov med anknytning till pågående utredningar i den medlemsstaten. Se i denna fråga Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till rådets rambeslut om utbyte av uppgifter enligt principen om tillgänglighet (KOM(2005) 490 slutlig), EUT C 116, 17.5.2006, s. 8.

(18)  Rådets rambeslut 2008/978/RIF av den 18 december 2008 om en europeisk bevisinhämtningsorder för att inhämta föremål, handlingar eller uppgifter som ska användas i straffrättsliga förfaranden, EUT L 350, 30.12.2008, s. 72.

(19)  För närvarande finns två rättsakter om ömsesidigt erkännande som är tillämpliga på inhämtande av bevis: rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial (EUT L 196, 2.8.2003, s. 45) och rådets rambeslut 2008/978/RIF, som citeras i fotnot 18.

(20)  Enligt artikel 23.1 i rambeslut 2008/978/RIF ska ”medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut före den 19 januari 2011”.

(21)  Även enligt punkt 1.2.3 i Stockholmsprogrammet ska nya lagstiftningsinitiativ läggas fram först efter en kontroll av att proportionalitetsprincipen efterlevs.

(22)  Detaljerad redogörelse för att bedöma efterlevnaden av principerna om subsidiaritet och proportionalitet i enlighet med artikel 5 i protokoll (nr 2) till Lissabonfördraget av den 6 januari 2010.

(23)  Detaljerad redogörelse av den 23 juni 2010, Interinstitutionellt ärende 2010/0817 (COD) hänvisar uttryckligen endast till rätten till frihet och säkerhet och rätten till god förvaltning (se s. 25 och 41).

(24)  Se vidare rambeslut 2008/977/RIF.

(25)  Se skäl 27 i det senaste utkastet till EPO-initiativet (28 maj 2010, rådets dokument nr 10384/10): ”Personuppgifter som behandlas vid genomförandet av detta direktiv bör skyddas i enlighet med rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, och i enlighet med Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, som ratificerats av samtliga medlemsstater”.

(26)  I detta avseende, se ändringsförslag 21 i Förslag till betänkande om initiativet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern (00002/2010 – C7-0006/2010 – 2010/0802 (COD)), 20.5.2010, Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, föredragande: Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Carmen Romero López, på http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2009_2014/documents/femm/pr/817/817530/817530sv.pdf

(27)  Se kommissionens kommentarer till den föreslagna europeiska utredningsordern på det straffrättsliga området, 24.8.2010, JUST/B/1/AA-et D(2010) 6815, s. 9 och s. 38, på http://ec.europa.eu/justice/news/intro/doc/comment_2010_08_24_en.pdf

(28)  Se även avsnitt V i yttrandet.

(29)  Se bland annat instämmandet när det gäller behovet av att förbättra tillgången till rättvisa, samarbetet mellan europeiska rättsliga myndigheter och själva rättssystemets effektivitet i Europeiska datatillsynsmannens yttrande om en europeisk strategi för e-juridik, EUT C 128, 6.6.2009, s. 13, punkterna 9 och 21.

(30)  I förhållande till den aspekt som har att göra med respekten för medlemsstaternas straffprocesslagstiftning, särskilt inom området för förslaget till en europeisk utredningsorder, kan hänvisning göras till de överväganden och betänkligheter som har tagits upp i svaren till Europeiska kommissionen under det offentliga samrådet om grönboken (se fotnoterna 11 och 12).

(31)  Se även rådet, Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (2005/C 53/01), EUT C 53, 3.3.2005, s. 1, 7 ff.

(32)  Se Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till rådets rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (KOM(2005) 475 slutlig), EUT C 47, 25.2.2006, s. 27, punkterna 5–7.

(33)  Mer generellt, se Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Mot en europeisk strategi för e-juridik, Bryssel, 30.5.2008, KOM(2008) 329 slutlig, s. 8: ”De rättsliga myndigheterna ska i fullt förtroende kunna utbyta konfidentiella uppgifter”.

(34)  Rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (EUT L 348, 24.12.2008, s. 130).

(35)  Se artikel 29-arbetsgruppen för uppgiftsskydd och arbetsgruppen för polisiära frågor och rättsliga frågor, Personlig integritet i framtiden, s. 20 ff.

(36)  Denna bestämmelse tillåter användning av bevis även för ”varje annat syfte endast med förhandsmedgivande från den överförande medlemsstaten eller med den registrerades samtycke givet i överensstämmelse med nationell lagstiftning”.

(37)  Detta förefaller vara innebörden i ändringsförslagen 13 och 55 i Förslag till betänkande om initiativet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern (00002/2010 – C7-0006/2010 – 2010/0802 (COD)), 20.5.2010, Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

(38)  Se Europeiska datatillsynsmannens yttrande om meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Mot en europeisk strategi för e-juridik (2009/C 128/02), EUT C 128, 6.6.2009, s. 13, punkt 17.

(39)  Se de tre yttrandena från datatillsynsmannen om förslaget till rådets rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (KOM(2005) 475, slutlig), EUT C 47, 25.2.2006, s. 27, EUT C 91, 26.4.2007, s. 9, EUT C 139, 23.6.2007, s. 1. Se även Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, EUT C 276, 17.11.2009, s. 8, punkterna 9, 29 och 30.

(40)  Se artikel 2 i rambeslut 2008/977/RIF.

(41)  Se Europeiska datatillsynsmannens tredje yttrande om förslaget till rådets rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete EUT C 139, 23.6.2007, s. 41, som nämns i fotnot 39, punkt 46.

(42)  Europeiska datatillsynsmannens ståndpunkt har ett tydligt stöd i artikel 29-arbetsgruppen för uppgiftsskydd och arbetsgruppen för polisiära frågor och rättsliga frågor, Personlig integritet i framtiden. Det gemensamma bidraget till Europeiska kommissionens samråd om den rättsliga ramen för de grundläggande rättigheterna till skydd av personuppgifter, WP 168, som antogs den 1 december 2009, s. 4, 7 ff. och 24 ff.

(43)  Se Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, Bryssel, 10.6.2009, KOM(2009) 262 slutlig, s. 30: ”EU bör utveckla ett enhetligt system för skydd av personuppgifter som täcker alla unionens behörighetsområden”.

(44)  En sådan strategi skulle också överensstämma med syftet med deklaration 21 till Lissabonfördraget om skydd av personuppgifter inom områdena straffrättsligt samarbete och polissamarbete.

(45)  Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, 28 januari 1981, konvention nr 108.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/10


Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP II)

2010/C 355/02

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 16,

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1),

med beaktande av begäran om yttrande i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (2),

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE

I.   INLEDNING

1.

Den 15 juni 2010 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av uppgifter om finansiella betalningsmeddelanden från Europeiska unionen till Förenta staterna i enlighet med programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP II) (nedan kallat ”förslaget”). Förslaget (inklusive texten till ett förslag till avtal med Förenta staterna) sändes till Europeiska datatillsynsmannen för samråd. Datatillsynsmannen välkomnar samrådet och rekommenderar att en hänvisning till detta yttrande förs in i förslagets ingress.

2.

Kommissionens förslag har föranletts av den förändrade utformningen av SWIFT (3), som från och med den 1 januari 2010 innebär att SWIFT:s meddelanden om slutförda finansiella transaktioner inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz stannar kvar inom det europeiska området – till skillnad från det transatlantiska området – och inte längre kommer att avspeglas i det amerikanska operativa centrumet.

3.

Med det nuvarande förslaget planerar kommissionen en internationell överenskommelse mellan EU och Förenta staterna som, baserat på artiklarna 216 (internationella avtal), 82 (rättsligt samarbete) och 87 (polissamarbete) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, skulle kräva överföring till Förenta staternas finansministerium av relevanta finansiella betalningsmeddelanden som krävs för det amerikanska finansministeriets program för att spåra finansiering av terrorism.

4.

Efter Europaparlamentets beslut den 11 februari 2010 om att inte acceptera det interimsavtal som undertecknades den 30 november 2009 syftar det nya förslaget framför allt till att inrikta sig på oron vad gäller skyddet av personuppgifter, en grundläggande rättighet som efter Lissabonfördragets ikraftträdande har blivit ännu mer relevant inom Europeiska unionens rättsliga ramar.

5.

I förslaget betonas betydelsen av uppgiftsskydd genom en uttrycklig hänvisning till relevanta artiklar i fördraget och andra internationella instrument, och genom att erkänna att det är en grundläggande rättighet. I förslaget avser man emellertid inte att använda artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund, trots att det i artikel 1.1 i det föreslagna avtalet betonas att ett av avtalets huvudsyften är att uppnå ett omfattande uppgiftsskydd. Europeiska datatillsynsmannen upprepar därför att detta avtal inte enbart gäller utbyte av personuppgifter utan även skydd av dessa uppgifter. Artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är därför inte mindre relevant som rättslig grund än artiklarna 82 och 87 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samarbete för att upprätthålla lag och ordning och som har valts som rättslig grund.

6.

Förslaget omfattas av förfarandet i artikel 218.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt detta förfarande kan rådet endast anta ett beslut som medger att avtalet sluts efter att Europaparlamentet givit sitt medgivande. Förslaget är därför ett avgörande ”testfall” när det gäller att tillämpa de nya Lissabonförfarandena på ett internationellt avtal om skydd av personuppgifter. Om principer och garantier för skydd av uppgifter tillfredsställande slås fast i avtalet kommer det att leda till att även andra förhandlingar blir framgångsrika.

7.

I detta sammanhang betonar Europeiska datatillsynsmannen betydelsen av förhandlingarna för ett avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om skydd av personuppgifter när dessa överförs och bearbetas för att förebygga, undersöka, upptäcka eller åtala brott, inbegripet terrorism, inom ramen för polisiärt och rättsligt samarbete i brottmål. Förslaget till mandat för att inleda förhandlingarna antogs av kommissionen den 26 maj 2010. I presentationen av förslaget till mandat betonar kommissionen behovet av ett gediget avtal om skydd av personuppgifter (4).

8.

Mot denna bakgrund rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att det nuvarande förslaget kompletteras med en stark koppling till förhandlingarna med Förenta staterna om denna transatlantiska ram för skydd av uppgifter. Dessa normer bör även bli tillämpliga på TFTP II-avtalet. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att detta krav införlivas i det nuvarande avtalet, eller åtminstone att man kommer överens med Förenta staternas regering om att ett eventuellt framtida avtal om skydd av uppgifter ska omfatta det utbyte som avses i föreliggande förslag.

9.

Europeiska datatillsynsmannen bidrar slutligen aktivt till ståndpunkterna från artikel 29-arbetsgruppen samt arbetsgruppen om polis och rättsväsende. Utöver de punkter som lämnats eller kommer att lämnas i dessa ståndpunkter analyseras i yttrandet det nuvarande förslaget med utgångspunkt från Europeiska datatillsynsmannens tidigare kommentarer om både interimsavtalet och de pågående förhandlingarna med Förenta staterna.

II.   ANALYS AV FÖRSLAGET

II.1   Förslaget innehåller ett antal förbättringar

10.

Europeiska datatillsynsmannen tillstår att förslaget innehåller vissa avgörande förbättringar jämfört med det interimistiska TFTP I-avtalet, exempelvis:

Uteslutning av SEPA-uppgifter. Förslaget innebär uttryckligen att krav från det amerikanska finansministeriet inte ska omfatta några uppgifter som gäller det gemensamma eurobetalningsområdet (artikel 4.2 d).

Definitionen av terrorism. I artikel 2 i förslaget utgår man från definitionen av terrorism enligt synsättet i artikel 1 i rådets rambeslut 2002/475/JHA (5).

11.

På begäran av Europaparlamentet och europeiska dataskyddsmyndigheter fastställs dessutom i förslaget en rad bestämmelser (artiklarna 14–18) om rättigheter för den person som berörs av uppgifterna, såsom rätten att bli informerad, rätten till tillgång, rätten till rättelse, radering eller blockering liksom rätten att få upprättelse. Den konkreta möjligheten att genomdriva dessa bestämmelser och de förfaranden som ska följas av personer som inte är amerikanska medborgare eller bosatta i landet är emellertid fortfarande oklar (se nedan punkt II.2.3).

II.2   Ytterligare förbättringar krävs fortfarande

12.

Europeiska datatillsynsmannen instämmer helt i behovet av att, såsom anges i artikel 1.1 i förslaget, se till att privatliv och skydd av personuppgifter respekteras fullt ut. Europeiska datatillsynsmannen påpekar i detta sammanhang att ett antal öppna frågor fortfarande behöver tas upp och vissa nyckelbeståndsdelar behöver förbättras för att villkoren i EU:s rättsliga ram för skydd av personuppgifter ska vara uppfyllda.

II.2.1   Är den planerade behandlingen av personuppgifter verkligen nödvändig och rimlig?

13.

Europeiska datatillsynsmannen är fullt medveten om att kampen mot terrorismen och finansieringen av terrorismen kan kräva restriktioner i rätten att skydda personuppgifter liksom när det gäller bestämmelser om banksekretess. Det är redan fallet när det gäller en rad EU-instrument (6) som innehåller ett antal åtgärder som syftar till att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Dessa instrument innehåller även specifika bestämmelser som möjliggör utbyte av information med tredje lands myndigheter, liksom garantier för skydd av personuppgifter i enlighet med direktiv 95/46/EG.

14.

Avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Förenta staterna medger uttryckligen utbyte av information om bankkonton och finansiella transaktioner mellan myndigheter för upprätthållande av lag och ordning samt anger villkoren och begränsningarna för detta utbyte. Även på internationell nivå anges i de så kallade Egmont-principerna (7) grunden för det internationella utbytet av information om finansiella transaktioner mellan finansunderrättelseenheter, och samtidigt fastställs begränsningar och garantier beträffande användningen av utbytta uppgifter. Instrument för utbyte av uppgifter mellan Förenta staterna och Europol och Eurojust finns dessutom redan, och säkerställer samtidigt utbyte av information och skydd av personuppgifter.

15.

Mot denna bakgrund betonas i kommissionens förslag nyttan med TFTP-programmet, såsom påpekats av det amerikanska finansministeriet och den framstående personens rapporter. Villkoret i artikel 8 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna för att motivera ingrepp i privatlivet är emellertid ”nödvändighet” och inte ”nytta”.

16.

Enligt Europeiska datatillsynsmannen krävs tillräckliga bevis för att det finns ett verkligt mervärde i att detta avtal beaktar befintliga instrument eller, med andra ord, i vilken utsträckning avtalet verkligen är nödvändigt för att uppnå resultat som inte kan erhållas genom att använda instrument som i mindre utsträckning inkräktar på privatlivet, såsom de som redan fastställts i befintliga EU-ramar och internationella ramar. Enligt Europeiska datatillsynsmannen bör detta mervärde fastställas otvetydigt, som ett villkor för varje avtal med Förenta staterna om utbyte av finansiella uppgifter, även med tanke på hur inträngande avtalet är (se även punkterna 18-22 om rimlighet).

17.

Europeiska datatillsynsmannen har inte möjlighet att bedöma hur nödvändigt detta avtal är. Även om det kan påvisas att avtalet är nödvändigt finns det också andra punkter som förtjänar att uppmärksammas av förhandlarna.

18.

Rimlighet är också huvudkriteriet för att bedöma mängden personuppgifter som överförs liksom deras lagringstid. I artikel 4 i förslaget begränsas omfattningen av den amerikanska begäran. Förslaget innebär emellertid att personuppgifter bulköverförs till amerikanska myndigheter och sedan i princip behålls under en femårsperiod, oavsett om de har tagit fram uppgifter eller det finns en bevisad koppling till en specifik undersökning eller ett specifikt åtal.

Bulköverföringar

19.

Trots vad Europaparlamentet och europeiska dataskyddsmyndigheter har begärt bygger förslaget fortfarande på föreställningen att personuppgifter ska bulköverföras till det amerikanska finansministeriet. På den punkten är det viktigt att klargöra att det faktum att det nuvarande SWIFT-systemet inte medger en riktad sökning inte kan betraktas som tillräcklig motivering för att bulköverföringar av uppgifter ska bli lagliga enligt EU:s dataskyddslag.

20.

Europeiska datatillsynsmannen anser därför att lösningar bör tas fram för att se till att bulköverföringar ersätts med mekanismer som möjliggör filtrering av uppgifter om finansiella transaktioner i EU så att endast relevanta och nödvändiga uppgifter sänds till de amerikanska myndigheterna. Om dessa lösningar inte kan tas fram omedelbart bör det i vilket fall som helst i avtalet fastställas en kort övergångsperiod efter vilken bulköverföringar inte längre är tillåtna.

Lagringsperiod

21.

Beträffande lagringsperioden konstaterar Europeiska datatillsynsmannen att förslaget korrekt fastställer maximalt tillåtna lagringstider för uppgifterna liksom mekanismer för att se till att personuppgifter raderas när de inte längre är nödvändiga. Bestämmelserna i artikel 6 i förslaget rörande icke framtagna uppgifter förefaller emellertid gå i motsatt riktning. För det första är begreppet ”icke framtagna uppgifter” inte självklart och bör därför förtydligas. För det andra har skälen till att icke framtagna uppgifter ska behållas i fem år inte bevisats.

22.

Europeiska datatillsynsmannen inser fullständigt behovet av att se till att personuppgifter som krävs för en specifik antiterroristundersökning eller åtal blir åtkomliga, kan behandlas och behållas så lång tid som behövs, i vissa fall till och med längre än fem år, eftersom personuppgifter kan behövas för undersökningar eller rättsliga förfaranden som pågår under lång tid. Men om man antar att icke framtagna uppgifter är uppgifter som har bulköverförts och som man varken har gått in på eller använt för ett specifikt åtal eller en specifik undersökning bör den tillåtna lagringstiden för att behålla dessa uppgifter vara betydligt mer begränsad. I detta perspektiv bör det betonas att den tyska författningsdomstolen har ansett att när det gäller att lagra uppgifter om telekommunikation är en lagringsperiod på sex månader redan mycket lång och behöver därför motiveras på lämpligt sätt (8). Författningsdomstolen föreföll anse att denna sexmånadersperiod var den maximala för uppgifter som inte gällde en specifik undersökning.

II.2.2   Tryggar förslaget rättslig tillsyn?

23.

Enligt förhandlingsmandatet bör en rättslig offentlig myndighet ha ansvaret för att ta emot förfrågningar från det amerikanska finansministeriet, bedöma om de överensstämmer med avtalet och i förekommande fall begära att leverantören överför uppgifterna på grundval av ett ”system för överföring”. Både Europaparlamentet och Europeiska datatillsynsmannen välkomnade detta synsätt som innebär en avgörande garanti – i linje med nationella konstitutioner och rättssystem i medlemsstaterna – för lagenliga och balanserade överföringar av uppgifter liksom en oberoende tillsyn.

24.

Enligt förslaget lämnas emellertid denna uppgift till Europol, som är en EU-myndighet för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och andra former av allvarliga brott som påverkar två eller fler medlemsstater (9). Det är uppenbart att Europol inte är en rättslig myndighet.

25.

Europol har dessutom specifika intressen i utbytet av personuppgifter på grundval av det föreslagna avtalet. I förslagets artikel 10 ges Europol befogenhet att begära att relevant information ska erhållas via TFTP om myndigheten har skäl att tro att en person eller enhet har en koppling till terrorism. Det är svårt att kombinera denna befogenhet för Europol, som kan vara viktig för att fullgöra Europols uppgift och som kräver goda relationer med det amerikanska finansministeriet, med myndighetens uppgift att trygga en oberoende tillsyn.

26.

Europeiska datatillsynsmannen undrar dessutom i vilken utsträckning den nuvarande rättsliga ramen anförtror Europol – särskilt utan att ändra dess rättsliga grund enligt det normala förfarandet i Lissabonfördraget – uppgifterna och befogenheterna för att göra en administrativ begäran från ett tredje land ”bindande” (artikel 4.5) för ett privat företag, vilket då får ”tillåtelse och är skyldigt” att tillhandahålla uppgifter till detta tredje land. Här bör det noteras att det enligt den nuvarande EG-lagstiftningen inte är uppenbart huruvida ett beslut från Europol rörande ett privat företag skulle omfattas av EG-domstolens rättsliga kontroll.

27.

Mot den bakgrunden upprepar Europeiska datatillsynsmannen sin uppfattning att det bör vara en offentlig rättslig myndighet som har i uppgift att bedöma krav från det amerikanska finansministeriet, även i syfte att respektera förhandlingsmandatet och EU:s nuvarande rättsliga ram.

II.2.3   Medför förslaget verkställbara rättigheter (och skydd) för personer som berörs av uppgifterna?

28.

Såsom redan angivits i inledningen till detta yttrande fastställs i förslaget en rad rättigheter för personer som berörs av uppgifterna, såsom rätten att bli informerad, rätten till tillgång, rätten till rättelse, radering eller blockering, liksom rätten att få upprättelse. Det är emellertid viktigt att å ena sedan förbättra vissa delar av bestämmelserna och å andra sidan se till att de verkligen är möjliga att verkställa.

29.

Beträffande rätten att få tillgång till sina egna personuppgifter anges i avtalet en rad begränsningar. Europeiska datatillsynsmannen är medveten om att rättigheterna för personer som berörs av uppgifterna kan begränsas om det är nödvändigt, särskilt när det gäller kampen mot terrorismen. Förslaget bör emellertid göra det tydligt att medan utlämnande av personuppgifter till den berörda personen mycket väl kan begränsas enligt de omständigheter som anges i artikel 15.2, bör informationen kunna spridas till europeiska nationella myndigheter för skydd av personuppgifter i samtliga fall, för att dessa effektivt ska kunna sköta sin övervakande uppgift. Myndigheter för skydd av personuppgifter är självfallet bundna av ett sekretesskrav när de utför sina uppgifter och kommer inte att lämna uppgifterna till den berörda personen så länge villkoren för ett undantag finns.

30.

När det gäller rätten till rättelse anges i artikel 17.2 att ”En part som får kännedom om att materiella uppgifter som den har översänt eller mottagit från den andra parten i enlighet med detta avtal är inkorrekta eller otillförlitliga, ska om möjligt underrätta den andra parten om detta”. Europeiska datatillsynsmannen anser att skyldigheten att rätta felaktiga eller otillförlitliga uppgifter är en grundläggande garanti inte enbart för personen som berörs av uppgifterna utan även för att de åtgärder som utförs av myndigheterna som ska verkställa lagar ska bli effektiva. I det hänseendet bör myndigheter som utbyter uppgifter inrätta mekanismer för att se till att denna rättelse alltid kan genomföras, och orden ”om möjligt” bör därför strykas i förslaget.

31.

Den viktigaste frågan för Europeiska datatillsynsmannen är emellertid att dessa rättigheter konkret kan verkställas. Av skäl som gäller rättssäkerhet och insyn bör det i förslaget å ena sidan anges mer i detalj vilka konkreta förfaranden som personer som berörs av uppgifterna kan använda för att genomföra de rättigheter de tillerkänns i avtalet, både inom EU och i Förenta staterna.

32.

Å andra sidan anges uttryckligen och tydligt i artikel 20.1 att avtalet ”inte ska ligga till grund för några rättigheter eller förmåner för några privata eller offentliga personer eller enheter”. Europeiska datatillsynsmannen noterar att denna bestämmelse förefaller upphäva eller åtminstone ifrågasätta den bindande effekten av de bestämmelser i avtalet som ger personer som berörs av uppgifterna rättigheter, vilka för närvarande ännu inte är vare sig erkända eller genomförbara enligt amerikansk lag, särskilt när personerna som berörs av uppgifterna inte är amerikanska medborgare eller permanent boende i landet. Den amerikanska lagen om integritetsskydd (Privacy act) ger exempelvis en kvalificerad rätt att få tillgång till personlig information som är starkare än den generella rätt som beviljas allmänheten genom den amerikanska lagen om informationsfrihet (Freedom of Information Act). Den amerikanska lagen om integritetsskydd (Privacy Act) anger emellertid tydligt att en begäran om tillgång till egna register endast är möjlig för ”en medborgare i Förenta staterna eller en utländsk medborgare som enligt lag har permanent uppehållstillstånd” (10).

33.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar därför att den nuvarande formuleringen i artikel 20.1 ses över så att de rättigheter som föreslås tydligt anges och verkligen är genomförbara även på amerikanskt territorium.

II.2.4   Tryggar förslaget en tillfredsställande oberoende tillsyn och övervakning?

34.

I artikel 12 i förslaget anges olika nivåer av övervakning av de villkor och garantier som inrättas genom avtalet. ”Oberoende övervakare” kommer att övervaka det amerikanska finansministeriets sökningar, både i realtid och bakåt i tiden. ”En oberoende person som utnämns av Europeiska kommissionen” ska dessutom kontinuerligt övervaka den första tillsynsnivån, inbegripet dess oberoende. Det bör klargöras vilka uppgifter den oberoende personen ska ha, hur det ska garanteras att han faktiskt kan uppfylla sina uppgifter och till vem han rapporterar.

35.

I artikel 13 fastställs också en mekanism för en gemensam översyn som ska genomföras efter sex månader och därefter i regelbundna intervaller. Denna gemensamma översyn ska genomföras av en gemensam EU-US-delegation, där EU-delegationen innefattar företrädare för två dataskyddsmyndigheter, och ska resultera i en rapport som kommissionen lägger fram för Europaparlamentet och rådet.

36.

Europeiska datatillsynsmannen betonar att oberoende övervakning är ett mycket viktigt inslag i rätten till skydd av personuppgifter, vilket också bekräftas i artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. EG-domstolen fastställde nyligen strikta kriterier för oberoende i sin dom av den 9 mars 2010, kommissionen mot Tyskland (11). Det är uppenbart att lika strikta kriterier inte kan gälla för tredje länder, men det är också tydligt att personuppgifter endast kan skyddas tillräckligt (12) om det finns tillfredsställande garantier för oberoende tillsyn. Det är också ett villkor för internationella avtal med länder vars rättssystem inte kräver att en oberoende myndighet ska kontrollera verksamheten.

37.

Mot denna bakgrund är det avgörande att minst villkoren för tillsyn och den gemensamma översynen, liksom befogenheterna och garantierna för oberoende för de personer som är delaktiga i översynen, fastställs tydligt i avtalet snarare än att de ”gemensamt samordnas” eller fastställs av parterna på ett senare stadium. Det är särskilt viktigt att se till att både den person som utnämns av Europeiska kommissionen och företrädarna för europeiska dataskyddsmyndigheter har möjlighet att agera oberoende och genomföra sina övervakande uppgifter effektivt.

38.

Förslaget bör dessutom inte bara fastställa datum för den första gemensamma översynen, som ska äga rum efter sex månader, utan även tidsplanen för nästa översyn, som exempelvis kan äga rum varje år därefter. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar även att ett samband upprättas mellan resultatet av dessa gemensamma översyner och avtalets löptid.

39.

I detta sammanhang betonar Europeiska datatillsynsmannen att en bortre tidsgräns är önskvärd även mot bakgrund av att mer riktade lösningar på längre sikt kan bli tillgängliga. En tidsbegränsning kan också vara ett bra incitament för att nödvändiga satsningar ska göras på att utveckla sådana lösningar som skulle innebära att det inte längre finns några skäl till bulköverföringar av uppgifter till det amerikanska finansministeriet.

40.

För att både tillsynen och den gemensamma översynen ska bli effektivare bör det finnas information och relevanta uppgifter om antal begäranden om tillträde och upprättelse, möjlig uppföljning (radering, rättning, etc.) liksom antalet beslut om att begränsa rättigheter för personer som berörs av uppgifterna. På samma sätt bör information, när det gäller översynen, vara tillgänglig och redovisa, utöver mängden meddelanden som det amerikanska finansministeriet ”haft tillträde till”, även antalet meddelanden som ”lämnats” till det amerikanska finansministeriet. Detta bör anges i avtalet.

41.

Dessutom bör befogenheter och behörighet för europeiska dataskyddsmyndigheter inte på något sätt begränsas av detta förslag. Europeiska datatillsynsmannen noterar också att förslaget innebär ett steg tillbaka när det gäller det interimistiska TFTP-avtalet. I det tidigare avtalet angavs i inledningen att ”detta avtal inte avviker från de befintliga befogenheterna för medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter att skydda enskilda personer när det gäller behandling av deras personuppgifter” men det nya förslaget hänvisar nu till ”överinsyn av de behöriga dataskyddsmyndigheterna på ett sätt som är förenligt med de särskilda bestämmelserna i detta avtal”. Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar därför att man i förslaget tydligt anger att avtalet inte gör något undantag från eller begränsar befogenheterna för europeiska dataskyddsmyndigheter.

III.   SLUTSATSER

42.

Europeiska datatillsynsmannen konstaterar att detta förslag innebär vissa betydande förbättringar när det gäller det interimistiska TFTP I-avtalet, såsom uteslutning av SEPA-uppgifter, en mer begränsad definition av terrorism och mer detaljerade bestämmelser om rättigheter för personer som berörs av uppgifterna.

43.

Europeiska datatillsynsmannen noterar emellertid att en avgörande förutsättning för att bedöma legitimiteten hos ett nytt TFTP-avtal måste uppfyllas. Behovet av schemat måste fastställas i förhållande till redan befintliga instrument såväl inom EU som internationellt.

44.

Om detta skulle vara fallet påpekar Europeiska datatillsynsmannen att ett antal öppna frågor återstår att ta upp och att avgörande beståndsdelar behöver förbättras för att uppfylla villkoren i EU:s rättsliga ram för skydd av personuppgifter, bland annat:

Se till att bulköverföringar ersätts med mekanismer som gör det möjligt att filtrera uppgifter om finansiella transaktioner i EU så att endast relevanta och nödvändiga uppgifter sänds till de amerikanska myndigheterna.

Avsevärt minska lagringsperioden för icke framtagna uppgifter.

Anförtro uppgiften att bedöma begäranden från det amerikanska finansministeriet till en offentlig rättslig myndighet, i linje med förhandlingsmandatet och den aktuella rättsliga ramen inom EU.

Se till att de rättigheter som personer som berörs av uppgifterna beviljas genom förslaget anges tydligt, och att de kan genomföras effektivt även på amerikanskt territorium.

Förbättra de oberoende mekanismerna för tillsyn och övervakning genom att:

i)

Se till att uppgifterna och rollen för både den person som utnämns av Europeiska kommissionen och företrädarna för europeiska dataskyddsmyndigheter är väl definierade och att de har möjlighet att agera oberoende och genomföra sina övervakande uppgifter effektivt.

ii)

Se till att gemensamma översyner äger rum regelbundet och att deras resultat kopplas till avtalets löptid genom en bortre tidsgräns.

iii)

Utvidga tillgänglig information till oberoende tillsynsmän och dataskyddsmyndigheter.

iv)

Undvika att avtalet begränsar befogenheterna för europeiska dataskyddsmyndigheter.

Lägga till en hänvisning till detta yttrande i ingressen till förslaget.

Utfärdat i Bryssel den 22 juni 2010.

Peter HUSTINX

Europeiska datatillsynsmannen


(1)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(2)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(3)  SWIFT är ett Belgienbaserat företag som tillhandahåller tjänster för betalningsmeddelanden till finansinstitutioner över hela världen. Sedan 2001 har det amerikanska finansdepartementet utfärdat administrativa förelägganden mot SWIFT för att få tillgång till vissa personuppgifter rörande finansiella transaktioner som avspeglas på en server på amerikanskt territorium.

(4)  Se pressmeddelandet http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/10/609&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

(5)  Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om bekämpning av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).

(6)  Särskilt direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel.

(7)  http://www.egmontgroup.org/library/download/5

(8)  Dom av den 2 mars 2010.

(9)  Se exempelvis artikel 3 i rådets beslut 2009/371/JHA om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol), (EUT L 121, 15.5.2009, s. 37).

(10)  Detta bekräftas av informationen på det amerikanska finansministeriets webbplats ”När du gör en begäran om anmälan om eller tillgång till register, ska den: […] ange att du är medborgare i Förenta staterna eller utländsk medborgare med permanent uppehållstillstånd enligt lag i Förenta staterna, […]”, http://www.treas.gov/foia/how-to.html (senast använd den 21 juni 2010).

(11)  Mål C-518/07, nyr.

(12)  I det föreslagna avtalets artikel 8anges att det amerikanska finansministeriet är skyldigt att trygga en tillräcklig skyddsnivå.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/16


Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen – om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – ”Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa”

2010/C 355/03

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR ANTAGIT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 16,

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1),

med beaktande av begäran om yttrande i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (2),

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE

I.   INLEDNING

1.

Den 20 juli 2010 antog kommissionen ett meddelande med titeln ”Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa” (nedan kallat ”meddelandet”) (3). Meddelandet sändes till Europeiska datatillsynsmannen för samråd.

2.

Datatillsynsmannen uppskattar att ha blivit tillfrågad av kommissionen. Redan innan meddelandet antogs gavs han möjlighet att lämna informella kommentarer och många av dessa har beaktats i slutversionen av dokumentet.

Meddelandets mål och omfattning

3.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar kommissionens målsättning att ”för första gången (tillhandahålla) en full överblick över åtgärder på EU-nivå som redan har införts, som håller på att genomföras eller är under övervägande när det gäller insamling, lagring eller gränsöverskridande utbyte av personuppgifter för ändamål som rör brottsbekämpning eller migrationshantering” (4). Syftet med dokumentet är också att ge medborgarna en översikt över vilken information som samlas in, lagras och utbyts om dem, i vilket syfte och av vem. Enligt kommissionen ska meddelandet dessutom fungera som ett transparent referensverktyg för alla intressenter som vill delta i en debatt om den framtida inriktningen för EU:s policy på detta område. Det ska alltså bidra till en informerad policydialog med alla intressenter.

4.

Konkret innebär det att man i meddelandet anger att det syftar till att klargöra huvudsyftet med instrumenten, deras struktur, typ av personuppgifter som de omfattar, ”vilka myndigheter som har tillgång till uppgifterna” (5) och bestämmelserna om uppgiftsskydd och lagring av uppgifter. Dessutom innehåller Bilaga I ett antal exempel som illustrerar hur dessa instrument fungerar i praktiken.

5.

I dokumentet anges de breda principerna (”Materiella principer” och ”Förfarandeorienterade principer”) som kommissionen har för avsikt att tillämpa i den framtida utvecklingen av instrument för insamling, lagring och utbyte av uppgifter. Till ”Materiella principer” räknas sådana principer som att tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rätten till integritets- och uppgiftsskydd, nödvändighet, subsidiaritet och adekvat riskhantering. ”Förfarandeorienterade principer” innefattar kostnadseffektivitet, utformning av strategier från ett ”bottom-up”-perspektiv, en tydlig ansvarsfördelning och bestämmelser om översyn och tidsfristklausuler.

6.

Dessa principer kommer enligt meddelandet att användas vid utvärdering av befintliga instrument. Ett så principiellt synsätt på utveckling och utvärdering av politiken menar kommissionen kan göra både nuvarande och framtida instrument mer konsekventa och effektiva på ett sätt som fullt ut respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter.

Syftet med Europeiska datatillsynsmannens yttrande

7.

Datatillsynsmannen noterar att meddelandet är ett viktigt dokument som ger en övergripande översyn över befintliga och (möjliga) framtida instrument för informationsutbyte inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Det innehåller en utveckling av kapitlen 4.2.2 (Att hantera informationsflödet) och 5.1 (Integrerad förvaltning av de yttre gränserna) i Stockholmsprogrammet (6). Det kommer också att spela en viktig roll för områdets framtida utveckling. Datatillsynsmannen anser därför att det är lämpligt att kommentera meddelandets olika delar, trots att texten i själva meddelandet inte kommer att ändras.

8.

Europeiska datatillsynsmannen avser att lägga till några ytterligare begrepp som han anser behöver beaktas i den fortsatta utvecklingen av området för frihet, säkerhet och rättvisa. Meddelandet innehåller ett antal begrepp som använts tidigare i datatillsynsmannens yttrande av den 10 juli 2009 om meddelandet om ett område för frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst (7), och ett antal andra yttranden och kommentarer. Där utvecklas också de uppfattningar som lämnats tidigare. I detta sammanhang bör man även hänvisa till rapporten om integritetens framtid, som antogs av artikel 29-arbetsgruppen och arbetsgruppen om polis och rättsväsende den 1 december 2009. Rapporten, som är ett gemensamt bidrag till Europeiska kommissionens samråd om den rättsliga ramen för de grundläggande rättigheterna för att skydda personuppgifter, stöds av datatillsynsmannen och den innehöll viktiga anvisningar när det gäller det framtida uppgiftsskyddet som också är tillämpliga på informationsutbytet inom det polisiära och rättsliga samarbetet i brottmål.

Bakgrund till yttrandet

9.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar meddelandet som ett svar på Europeiska rådets (8) uppmaning att utveckla instrument för informationshantering på EU-nivå i enlighet med en EU-strategi för informationshantering och för att reflektera över en europeisk modell för informationsutbyte.

10.

Datatillsynsmannen noterar dessutom att meddelandet också ska ses som ett svar på Stockholmsprogrammet, som tidigare nämnts, där man uppmanar till en konsekvent och konsoliderad utveckling av informationsutbytet när det gäller EU:s inre säkerhet. I kapitel 4.2.2 i Stockholmsprogrammet uppmanas Europeiska kommissionen att bedöma om det behöver utarbetas en europeisk modell för informationsutbyte som bygger på en utvärdering av nuvarande instrument, inklusive Prüm-ramen och det så kallade svenska rambeslutet. Dessa bedömningar ska bidra till att fastställa om dessa instrument fungerar på det ursprungligen avsedda sättet och uppfyller målen i strategin för informationshantering.

11.

Mot denna bakgrund bör det betonas att Stockholmsprogrammet hänvisar till ett system för starkt uppgiftsskydd som en huvudsaklig förutsättning för EU:s strategi för informationshantering. Den starka betoningen av uppgiftsskyddet är helt i linje med Lissabonfördraget som, vilket också nämnts tidigare, innehåller allmänna bestämmelser om uppgiftsskydd som ger alla – även tredjelandsmedborgare – rätt till uppgiftsskydd som är verkställbart inför domare, och tvingar rådet och Europaparlamentet att inrätta en övergripande ram för skydd av uppgifter.

12.

Europeiska datatillsynsmannen stöder också kravet i strategin för informationshantering att alla nya lagstiftningsåtgärder som kan underlätta lagring och utbyte av personuppgifter endast ska föreslås om det finns konkreta bevis på att de behövs. Europeiska datatillsynsmannen har förespråkat detta synsätt i olika yttranden om lagstiftningsförslag i anslutning till området för frihet, säkerhet och rättvisa, dvs. om den andra generationen SIS (9), om brottsbekämpande myndigheters tillgång till Eurodac (10), om översyn av Eurodac och Dublinförordningen (11), om kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet (12) och om PNR (13).

13.

Behovet av befintliga instrument för informationsutbyte behöver absolut bedömas innan nya föreslås. Och det är ännu viktigare om man beaktar att den nuvarande ramen är ett komplicerat lapptäcke av olika instrument och system varav vissa nyligen har införts, vilket innebär att det är för tidigt att bedöma hur effektiva de är, vissa håller på att genomföras och andra befinner sig fortfarande på lagstiftningsnivå.

14.

Datatillsynsmannen noterar därför med tillfredsställelse att man i meddelandet, som en uppföljning till Stockholmsprogrammet, gör en tydlig koppling till andra av kommissionens åtgärder för att granska och utvärdera området.

15.

I detta sammanhang välkomnar datatillsynsmannen särskilt en genomgång (information mapping) som kommissionen inledde i januari 2010 och utförde i nära samarbete med en projektgrupp för kartläggning av informationsflöden och som bestod av företrädare från EU- och Eftamedlemsstaterna, Europol, Eurojust, Frontex och Europeiska datatillsynsmannen (14). Såsom angavs i meddelandet har kommissionen under 2010 fortfarande för avsikt att för rådet och Europaparlamentet lägga fram resultaten av genomgången (information mapping). Kommissionens nästa steg blir sannolikt att lägga fram ett meddelande om den europeiska modellen för informationsutbyte.

16.

Europeiska datatillsynsmannen anser att en tydlig koppling mellan meddelandet och genomgången (information mapping) är högst välkommen eftersom de båda är så tydligt förbundna med varandra. Det är fortfarande för tidigt att bedöma vilka resultat som kan komma ut av dessa åtgärder och, mer allmänt, av diskussionerna om den europeiska modellen för informationsutbyte (hittills har kommissionen lagt fram genomgången endast som en ”inventeringsåtgärd”). Datatillsynsmannen kommer att fortsätta att följa arbetet. Redan på det här stadiet pekar han dessutom på behovet av att sörja för synergier och undvika divergerande slutsatser av alla åtgärder som kommissionen vidtar när det gäller diskussionerna om den europeiska modellen för informationsutbyte.

17.

Europeiska datatillsynsmannen vill dessutom hänvisa till den pågående översynen av ramen för skydd av uppgifter, och särskilt till kommissionens avsikt att lägga fram en omfattande ram för skydd av uppgifter som även ska innefatta polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

18.

Datatillsynsmannen noterar också att kommissionen – under ”Tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rätten till integritets- och uppgiftsskydd” – hänvisar till artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som innehåller en rättslig grund för arbetet med ett så omfattande system för uppgiftsskydd. Han noterar även att kommissionen nämner att den inte analyserar de aktuella instrumentens specifika bestämmelser om uppgiftsskydd eftersom kommissionen nu, på grundval av ovannämnda artikel 16, arbetar med en ny omfattande ram för skydd av personuppgifter inom EU. Han hoppas att man i detta sammanhang kommer att åstadkomma en bra översyn av befintliga och eventuellt skiftande system för uppgiftsskydd och att kommissionen kommer att utgå från denna översyn när ytterligare beslut ska fattas.

19.

Sist men inte minst: även om Europeiska datatillsynsmannen välkomnar meddelandets målsättningar och huvudsakliga innehåll påpekar han att dokumentet endast ska betraktas som ett första steg i utvärderingsprocessen och att det bör följas av ytterligare konkreta åtgärder som bör leda till en övergripande, integrerad och välstrukturerad politik för EU när det gäller utbyte och hantering av information.

II.   ANALYS AV SÄRSKILDA FRÅGOR I MEDDELANDET

Begränsning av ändamålet

20.

I meddelandet hänvisar kommissionen till principerna för begränsning av ändamålet som ”ett mycket viktigt inslag i de flesta av de instrument som omfattas av detta meddelande”.

21.

Datatillsynsmannen välkomnar att man i meddelandet betonar principen att begränsa ändamålet vilket kräver att ändamålen för vilka personuppgifter samlas in måste anges tydligt senast när de samlas in, och att uppgifter inte bör behandlas för ändamål som är oförenliga med dessa inledande ändamål. Eventuella avsteg från principen om begränsning av ändamålet bör endast ske undantagsvis och enligt strikta villkor och tillsammans med nödvändiga rättsliga, tekniska och andra garantier.

22.

Datatillsynsmannen beklagar dock att man i meddelandet beskriver denna grundläggande princip för uppgiftsskydd som en viktig fråga endast ”i de flesta av de instrument som omfattas av meddelandet”. På sidan 22 i meddelandet hänvisas dessutom till SIS, SIS II och VIS och man nämner att ”med undantag för dessa centraliserade informationssystem tycks ändamålsbegränsning spela en mycket viktig roll vid utformningen av EU-åtgärder rörande informationsbehandling”.

23.

Lydelsen kan uppfattas som att man antyder att principen inte har varit en huvudfråga i samtliga fall och för alla system och instrument som gäller utbyte av information inom EU. I det sammanhanget noterar datatillsynsmannen att det är möjligt, och till och med kan vara nödvändigt, att göra undantag och införa begränsningar beträffande principen, vilket medges i artikel 13 i direktiv 95/46/EG och artikel 3.2 i rambeslut 2008/977/RIF (15). Det är emellertid nödvändigt att se till att eventuella nya instrument för informationsutbyte inom EU föreslås och antas endast om principen om begränsning av ändamålet vederbörligen har övervägts, och att eventuella tänkbara undantag och begränsningar när det gäller principen fastställs från fall till fall och efter noggrann bedömning. Detta gäller även för SIS, SIS II och VIS.

24.

Varje annan tillämpning skulle strida mot artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och mot EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd (dvs. direktiv 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001 eller rambeslut 2008/977/RIF) liksom Europadomstolens rättspraxis. Om principen om begränsning av ändamålet inte följs kan det också leda till så kallad ”funktionsglidning” för dessa system (16).

Nödvändighet och proportionalitet

25.

I meddelandet (sidan 25) hänvisas till kraven på ”proportionalitetstest” i Europadomstolens rättspraxis och man förklarar att ”i alla framtida strategiska upplägg kommer kommissionen att göra en bedömning av initiativets förväntade inverkan på den enskildes rätt till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter, och ange varför en sådan inverkan är nödvändig och varför den föreslagna lösningen är proportionerlig i förhållande till det legitima ändamålet att upprätthålla den inre säkerheten i Europeiska unionen, förebygga brott eller hantera migration”.

26.

Datatillsynsmannen välkomnar detta uttalande och har också betonat att proportionalitet och nödvändighet måste respekteras när beslut fattas om befintliga och nya system som innefattar insamling och utbyte av personuppgifter. Om man ser framåt är detta också grundläggande för den aktuella diskussionen om hur EU:s strategi för informationshantering och den europeiska modellen för informationsutbyte ska se ut.

27.

Mot denna bakgrund välkomnar datatillsynsmannen att kommissionen, till skillnad från den lydelse som används för att hänvisa till principen om begränsning av ändamålet (se punkt 20–22 i detta yttrande), när det gäller nödvändighet åtar sig att bedöma alla framtida förslag till EU-politik som rör inverkan på den enskildes rätt till privatliv och personuppgifter.

28.

Datatillsynsmannen påpekar också att alla dessa krav rörande proportionalitet och nödvändighet härrör ur befintlig EU-lagstiftning (särskilt stadgan om grundläggande rättigheter som nu är en del av EU:s primärrätt) och väletablerad rättspraxis från Europadomstolen. Meddelandet tillför med andra ord inte några nya beståndsdelar. Datatillsynsmannen anser att man i meddelandet inte endast bör upprepa dessa krav utan också föreslå konkreta åtgärder och mekanismer som skulle innebära att både nödvändighet och proportionalitet respekteras och genomförs praktiskt i alla förslag som påverkar den enskildes rättigheter. Konsekvensanalysen för privatlivet som diskuteras i punkt 38–41 skulle kunna vara ett bra instrument för detta mål. Bedömningen bör dessutom inte endast omfatta nya förslag utan även befintliga system och mekanismer.

29.

Datatillsynsmannen tar också tillfället i akt att betona att när man tittar på proportionalitet och nödvändighet i EU:s strategi för informationshantering bör man betona behovet av rätt balans mellan uppgiftsskydd å ena sidan och brottsbekämpning å den andra. Balansen innebär inte att uppgiftsskydd skulle hindra användningen av information som krävs för att klara upp brott. All information som behövs för detta kan användas, i enlighet med reglerna för uppgiftsskydd (17).

Objektiv och omfattande bedömning bör också visa på brister och problem

30.

I Stockholmsprogrammet krävs en objektiv och omfattande bedömning av alla instrument och system som hanterar informationsutbyte inom Europeiska unionen. Europeiska datatillsynsmannen stöder självfallet detta synsätt.

31.

Meddelandet förefaller emellertid i detta hänseende inte helt balanserat. Det verkar som om man, åtminstone när det gäller siffror och statistik, prioriterar instrument som visat sig framgångsrika under åren och betraktas som ”framgångshistorier” (exempelvis ett antal framgångsrika träffar inom SIS och Eurodac). Europeiska datatillsynsmannen ifrågasätter inte den generella framgången med dessa system. Han nämner dock som ett exempel att verksamhetsberättelsen för den gemensamma tillsynsmyndigheten för SIS (18) visar att i ett inte obetydligt antal fall har larm i SIS varit inaktuella, felstavade eller felaktiga vilket ledde till (eller kunde ha lett till) negativa konsekvenser för de berörda personerna. Den informationen saknas i meddelandet.

32.

Europeiska datatillsynsmannen skulle vilja föreslå kommissionen att på nytt överväga det synsätt som tillämpas i meddelandet. Han föreslår att även misslyckanden och svagheter i systemet ska redovisas i ett framtida arbete med informationshantering – exempelvis antalet personer som felaktigt anhållits eller på något sätt drabbats av olägenhet på grund av en felaktig träff i systemet – för att åstadkomma en rättvis balans.

33.

Datatillsynsmannen föreslår exempelvis att uppgifter om träffar i SIS/Sirene (bilaga 1) ska kompletteras med en hänvisning till det arbete som den gemensamma tillsynsmyndigheten utfört om tillförlitlighet och riktighet när det gäller larmen.

Ansvarighet

34.

Bland de ”förfarandeorienterade principer” som nämns på sidorna 26–27 i meddelandet hänvisas till principen om ”tydlig ansvarsfördelning”, särskilt när det gäller frågan om ursprunglig utformning av förvaltningsstrukturer. I detta sammanhang hänvisas i meddelandet till problemen med SIS II-projektet och framtida ansvar för IT-byrån.

35.

Datatillsynsmannen skulle vilja ta tillfället i akt och betona betydelsen av principen om ”ansvarighet” som också bör genomföras inom området polissamarbete och straffrättsligt samarbete och spela en viktig roll inom utformningen av EU:s nya och mer utvecklade politik för utbyte av uppgifter och informationshantering. Principen diskuteras för närvarande i anslutning till framtiden för den europeiska ramen för uppgiftsskydd, som ett verktyg för att i ännu större utsträckning få registeransvariga att minska risken för bristande överensstämmelse genom att införa lämpliga mekanismer för ett effektivt uppgiftsskydd. Ansvarighet kräver att uppgiftsregistrerarna inrättar interna mekanismer och kontrollsystem för överensstämmelse och bevis – exempelvis revisionsberättelser – för att visa externa aktörer, inbegripet tillsynsmyndigheter, att uppgifterna stämmer (19). Europeiska datatillsynsmannen betonade också behovet av sådana åtgärder i sitt yttrande om VIS och SIS II 2005.

”Inbyggda säkerhetsmekanismer”

36.

Kommissionen hänvisar till begreppet ”Inbyggda säkerhetsmekanismer” på sidan 25 i meddelandet (under Materiella principer ”Tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rätten till integritets- och uppgiftsskydd”) och förklarar att ”vid utarbetandet av nya instrument som förutsätter användning av informationsteknik kommer kommissionen att sträva efter att följa en strategi som bygger på inbyggda säkerhetsmekanismer (privacy by design)”.

37.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar hänvisningar till detta begrepp (20) som för närvarande utvecklas för både den privata och offentliga sektorn, och även bör spela en viktig roll inom området polisiära och rättsliga frågor (21).

Konsekvensanalys av inverkan på integritets- och uppgiftsskydd

38.

Europeiska datatillsynsmannen är övertygad om att meddelandet innebär en bra möjlighet att ytterligare diskutera vad som ska avses med en verklig ”konsekvensbedömning av integritet och uppgiftsskydd” (PIA).

39.

Han noterar att varken de allmänna riktlinjerna i meddelandet eller kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömning (22) specificerar denna aspekt och utvecklar den till ett policykrav.

40.

Datatillsynsmannen rekommenderar därför att man med tanke på framtida instrument genomför en mer specifik och noggrann konsekvensbedömning om privatliv och uppgiftsskydd, antingen som en separat bedömning eller som en del av den allmänna konsekvensbedömningen av de grundläggande rättigheterna. Specifika indikatorer och kännetecken bör utvecklas så att alla förslag som får konsekvenser för privatliv och uppgiftsskydd beaktas noggrant. Han föreslår också att frågan ska ingå i det pågående arbetet med den omfattande ramen för uppgiftsskydd.

41.

Det skulle dessutom vara till hjälp i sammanhanget att hänvisa till artikel 4 i RFID-rekommendationen (23) där kommissionen uppmanade medlemsstaterna att se till att branschen, i samarbete med lämpliga aktörer från det civila samhället, utarbetar en ram för konsekvensbedömningar av privatliv och uppgiftsskydd. Madridresolutionen som antogs i november 2009 av den internationella konferensen för dataskyddskommissionärer uppmuntrade genomförandet av PIA innan nya informationssystem och -tekniker för behandling av personuppgifter eller omfattande ändringar i befintliga behandlingar införs.

Rättigheter för registrerade personer

42.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att kommissionen inte specifikt tar upp den viktiga frågan om rättigheter för registrerade personer vilket är en grundläggande beståndsdel i uppgiftsskyddet. Det är mycket viktigt att se till att medborgarna inom alla olika system och instrument som hanterar informationsutbyte omfattas av liknande rättigheter när det gäller hur deras personuppgifter hanteras. Många av de system som hänvisas till i meddelandet fastställer specifika regler om rättigheter för registrerade personer, men det är stor variation mellan systemen och instrumenten, utan att det finns något bra motiv till det.

43.

Europeiska datatillsynsmannen uppmanar därför kommissionen att mer noggrant titta på frågan om att anpassa rättigheter för registrerade personer inom EU i framtiden.

Användning av biometriska kännetecken

44.

Även om kommissionen hänvisar till användningen av biometriska kännetecken (24) tar man inte specifikt upp den aktuella företeelsen med ökad användning av biometriska kännetecken inom området för informationsutbyte inom EU, inbegripet i EU:s storskaliga IT-system och andra verktyg för gränsförvaltning. Meddelandet innehåller inte heller några konkreta indikationer på hur kommissionen avser att i framtiden hantera frågan och huruvida den arbetar med en omfattande politik för denna växande tendens. Det är beklagligt med tanke på att frågan är av stor betydelse och mycket känslig ur perspektivet med uppgiftsskydd.

45.

Mot denna bakgrund vill datatillsynsmannen nämna att han vid flera tillfällen och inom skilda forum och i olika yttranden (25) betonat de eventuella riskerna kopplade till de stora konsekvenserna som användningen av biometriska kännetecken kan få för enskilda personers rättigheter. Vid dessa tillfällen föreslog han också att stringenta garantier skulle införas för användning av biometriska kännetecken i särskilda instrument och system. Datatillsynsmannen uppmärksammade också ett problem i anslutning till felaktigheter vid insamling och jämförelse av biometriska kännetecken.

46.

Han tar därför tillfället i akt att be kommissionen utveckla en tydlig och strikt politik för användning av biometriska kännetecken inom området frihet, säkerhet och rättvisa, baserat på en seriös utvärdering och en bedömning från fall till fall av behovet av att använda biometriska kännetecken, med full respekt för sådana grundläggande principer för uppgiftsskydd som proportionalitet, nödvändighet och begränsning av ändamålet.

Systemhantering

47.

Europeiska datatillsynsmannen har tidigare (26) tagit upp ett antal frågor som gäller begreppet driftskompatibilitet. En av konsekvenserna av systemens driftskompatibilitet är att det skulle kunna vara en sporre för att föreslå nya målsättningar för storskaliga IT-system som går längre än det ursprungliga syftet och/eller för användning av biometriska kännetecken som huvudsaklig lösning på detta område. Det krävs emellertid specifika garantier och villkor för olika slag av driftskompatibilitet. Datatillsynsmannen betonade också i detta sammanhang att driftskompatibilitet mellan systemen måste genomföras med vederbörlig respekt för principer för uppgiftsskydd och särskilt principen om begränsning av ändamål.

48.

Mot denna bakgrund noterar datatillsynsmannen att man i meddelandet inte hänvisar specifikt till frågan om driftskompatibilitet mellan systemen. Han uppmanar därför kommissionen att utarbeta en politik om denna grundläggande aspekt av informationsutbyte inom EU, vilket bör vara en del av utvärderingen.

Lagstiftningsförslag från kommissionen

49.

Meddelandet innehåller ett kapitel om lagstiftningsförslag som kommissionen ska lägga fram i framtiden. Bland annat hänvisar dokumentet till ett förslag om ett program för registrerade resenärer (RTP) och ett förslag som gäller ett system för in/utresa (EES). Europeiska datatillsynsmannen skulle vilja lämna några kommentarer om de båda ovannämnda förslagen om vilka, såsom påpekas i meddelandet, kommissionen redan har fattat ett beslut.

Program för registrerade resenärer

50.

Såsom betonas i punkt 3 i detta yttrande syftar meddelandet till att lägga fram ”en full överblick över åtgärder på EU-nivå (…) när det gäller insamling, lagring eller gränsöverskridande utbyte av personuppgifter för ändamål som rör brottsbekämpning eller migrationshantering”.

51.

I det sammanhanget undrar datatillsynsmannen vilken den slutliga målsättningen med programmet för registrerade resenärer ska bli och hur detta förslag, som för närvarande beaktas av kommissionen, kommer att omfattas av syftena brottsbekämpning och migrationshantering. I meddelandet slås på sidan 20 fast att ”detta program skulle göra det möjligt för vissa grupper av personer från tredjeländer som reser ofta att (…) resa in i EU med förenklade gränskontroller och automatiserade grindar”. Syftet med instrumenten förefaller alltså att vara att underlätta resande för dem som reser ofta. Instrumenten skulle därför inte ha någon (direkt eller tydlig) koppling till syften som brottsbekämpning och migrationshantering.

EU:s system för in- och utresa

52.

När man i meddelandet hänvisar till EU:s framtida system för in- och utresa (sidan 20) nämns problemet med ”personer som stannar kvar längre än de har rätt till” och stater där denna kategori människor ”är den största gruppen illegala migranter i EU”. Det senare argumentet läggs fram som ett skäl till varför kommissionen beslutade att föreslå att ett system för in- och utresa skulle införas för tredjelandsmedborgare som kommer till EU för kortare vistelser på upp till tre månader.

53.

Dessutom sägs i meddelandet att ”detta skulle registrera tid och plats för inresan och den tillåtna vistelsens varaktighet samt automatiskt skicka varningar till de behöriga myndigheterna när en person konstaterats ’stanna på övertid’. På grundval av kontroller av biometriska uppgifter skulle det stödjas av samma biometriska matchningssystem och operationella utrustning som används i SIS II och VIS”.

54.

Europeiska datatillsynsmannen anser att det är grundläggande att målgruppen med personer som stannar på övertid måste specificeras med hänvisning till befintlig rättslig definition eller med stöd av tillförlitliga siffror eller statistik. Det är desto viktigare som alla beräkningar rörande antalet ”personer som stannar på övertid” inom EU för närvarande enbart baseras på rena uppskattningar. Det bör också klargöras vilka åtgärder som ska vidtas mot ”personer som stannar på övertid” när de har identifierats av systemet, med tanke på att EU saknar en tydlig och övergripande politik för dessa personer.

55.

Lydelsen i meddelandet antyder dessutom att beslutet att införa systemet redan har fattats av kommissionen trots att man i meddelandet samtidigt nämner att kommissionen för närvarande är i färd med att genomföra en konsekvensanalys. Europeiska datatillsynsmannen betonar att ett beslut att införa ett så komplext system som angriper privatlivet endast bör fattas på grundval av en specifik konsekvensanalys som ger konkreta bevis och information om varför ett sådant system är nödvändigt och varför alternativa lösningar baserade på befintliga system inte kan bli aktuella.

56.

Avslutningsvis förefaller kommissionen koppla detta framtida system till systemet för biometrisk matchning och operativa utrustning inom SIS II och VIS. Det sker emellertid utan att man nämner att varken SIS II eller VIS har genomförts än och att de exakta datumen för när de ska bli operativa är okända på det här stadiet. Systemet för in- och utresa skulle med andra ord i stor utsträckning bero på biometriska och operativa system som ännu inte är i drift, och deras resultat och funktioner kan inte rimligen ha bedömts på ett adekvat sätt.

Initiativ som kommissionen ska granska

57.

I samband med de initiativ som kommissionen ska granska – och alltså inte har fattat något slutligt beslut om – hänvisar kommissionen, baserat på önskemålen i Stockholmsprogrammet till tre initiativ: ett EU-program för att spåra finansiering av terrorism (som motsvarar det amerikanska programmet), ett elektroniskt system för resetillstånd (ESTA) och ett europeiskt polisregistersystem (Epris).

58.

Europeiska datatillsynsmannen kommer att noga följa utvecklingen i anslutning till dessa initiativ och kommer att lämna kommentarer och förslag när så är lämpligt.

III.   SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER

59.

Europeiska datatillsynsmannen stöder fullt ut meddelandet som innebär en fullständig översikt över EU:s system för informationsutbyte, både de som redan finns och de som planeras i framtiden. Datatillsynsmannen har i ett stort antal yttranden och kommentarer förordat att behovet av alla befintliga instrument för informationsutbyte ska utvärderas innan nya föreslås.

60.

Datatillsynsmannen välkomnar också hänvisningen i meddelandet till det pågående arbetet med den övergripande ramen för uppgiftsskydd på grundval av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket bör beaktas också när det gäller arbetet med översikten av EU:s informationshantering.

61.

Europeiska datatillsynsmannen betraktar detta meddelande som ett första steg i utvärderingsprocessen. Det bör följas av en verklig bedömning som bör resultera i en övergripande, integrerad och välstrukturerad EU-politik för informationsutbyte och hantering. Datatillsynsmannen gläds i detta sammanhang åt att se kopplingen till andra åtgärder som kommissionen inlett som en reaktion på Stockholmsprogrammet, särskilt genomgången (information mapping) som genomförs i nära samarbete med en projektgrupp för kartläggning av informationsflöden.

62.

Datatillsynsmannen föreslår att även brister och svagheter i systemen för informationshantering ska redovisas och beaktas i det framtida arbetet, exempelvis hur många personer som felaktigt arresterats eller drabbats av någon form av olägenheter till följd av en felaktig träff i systemet.

63.

Principen om begränsning av ändamålet bör ses som ett mycket viktigt inslag i alla instrument som hanterar informationsutbyte inom EU, och nya instrument kan endast föreslås om principen om begränsning av ändamålet har beaktats i vederbörlig ordning och respekterats under utarbetandet. Det gäller också när de genomförs.

64.

Datatillsynsmannen uppmuntrar också kommissionen att genom att utveckla konkreta åtgärder och mekanismer se till att principerna om nödvändighet och proportionalitet respekteras och genomförs praktiskt i alla nya förslag som påverkar enskilda personers rättigheter. Redan befintliga system behöver också utvärderas när det gäller den här frågan.

65.

Datatillsynsmannen är också övertygad om att meddelandet innebär ett utmärkt tillfälle att inleda en diskussion om och bättre specificera vad som verkligen menas med en ”verklig konsekvensanalys av integritet och uppgiftsskydd”.

66.

Han uppmanar också kommissionen att utarbeta en mer enhetlig och konsekvent politik om kraven för användning av biometriska kännetecken, en politik om systemhantering samt större likriktning på EU-nivå när det gäller rättigheter för registrerade personer.

67.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också hänvisningen till begreppet ”säkerhetsmekanismer” som för närvarande utvecklas för både den privata och offentliga sektorn i allmänhet, och därför måste spela en viktig roll inom polisiära och rättsliga frågor.

68.

Sist men inte minst vill datatillsynsmannen framhålla sina kommentarer och sin oro över avsnittet ”Lagförslag som ska läggas fram av kommissionen” som gäller systemet för in- och utresa och programmet för registrerade resenärer.

Utfärdat i Bryssel den 30 september 2010.

Peter HUSTINX

Europeiska datatillsynsmannen


(1)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(2)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(3)  KOM(2010) 385 slutlig.

(4)  Sidan 3 i meddelandet.

(5)  När det gäller detta avsnitt anser datatillsynsmannen att lydelsen ”meddelandet tar upp (…) vilka myndigheter som har tillgång till uppgifterna” kan vara missledande eftersom meddelandet varken innehåller sådana förteckningar eller klargör dem. Det hänvisar endast till huvudkategorierna av personer eller myndigheter som har tillgång till uppgifterna.

(6)  Stockholmsprogrammet- ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd, Europeiska rådet 5731/2010, 3.3.2010.

(7)  Yttrande av den 10 juli 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område för frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst.

(8)  Rådets slutsatser om en strategi för informationshantering för EU:s inre säkerhet, rättsliga och inrikes frågor (rådet) den 30.11.2009.

(9)  Yttrande av den 19 oktober 2005 om tre förslag om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

(10)  Yttrande av den 7 oktober 2009 om förslagen rörande brottsbekämpande myndigheters tillgång till Eurodac.

(11)  Yttrande av den 18 februari 2009 om förslaget till förordning om inrättande av ”Eurodac” för jämförelse av fingeravtryck för effektiv tillämpning av förordning (EG) nr […/…] (angivande av kriterier och mekanismer för att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att granska en ansökan om internationellt skydd som lämnas in i en av medlemsstaterna av en tredjelandsmedborgare eller statslös person) och yttrandet av den 18 februari 2009 om förslaget till förordning om inrättande av kriterier och mekanismer för att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att granska en ansökan om internationellt skydd som lämnas in i en medlemsstat av en tredjelandsmedborgare eller en statslös person.

(12)  Se fotnot 6.

(13)  Yttrande av den 20 december 2007 om utkastet till förslaget till rådets rambeslut om användning av lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter (PNR) i brottsbekämpande syfte.

(14)  Den funktionella omfattningen av genomgången motsvarar det svenska rambeslutet (rådets rambeslut 2006/960/RIF), dvs. utbyte av information för brottsutredningar och kriminalunderrättelsverksamhet.

(15)  

”Vidare behandling för ett annat ändamål är tillåten om: a) denna vidare behandling inte är oförenlig med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in, b) de behöriga myndigheterna i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser är bemyndigade att behandla sådana uppgifter för ett sådant annat ändamål, och c) denna behandling är nödvändig och står i proportion till det andra ändamålet”.

(16)  Se särskilt Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslagen rörande brottsbekämpande myndigheters tillgång till Eurodac och som hänvisas till i fotnot 10.

(17)  Se exempelvis datatillsynsmannens yttrande om europeisk PNR som nämns i fotnot 13.

(18)  Se den sjunde och åttonde verksamhetsberättelsen från SIS JSA på http://www.schengen-jsa.dataprotection.org/ särskilt kapitlen om artiklarna 96 och 99 i Schengenavtalet.

(19)  Se Europeiska datatillsynsmannens tal vid konferensen för europeiska dataskyddskommissionärer, Prag den 29 april 2010.

(20)  Se när det gäller säkerhetsmekanismer yttrandet av den 18 mars 2010 om att främja förtroendet för informationssamhället genom stärkt data- och integritetsskydd samt yttrandet av den 22 juli 2009 om kommissionens meddelande om en handlingsplan för införande av intelligenta transportsystem i EU och det åtföljande förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en ram för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportsätt.

(21)  I Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet rekommenderar han att det ska finnas en juridisk skyldighet för dem som bygger upp och använder informationssystem att utveckla och använda system som överensstämmer med principen ”Inbyggda säkerhetsmekanismer”.

(22)  SEK(2009) 92, 15.1.2009.

(23)  C(2009) 3200 slutlig, 12.5.2009.

(24)  Exempelvis i samband med ändamålsbegränsning och möjliga överlappningar när det gäller funktioner (sidan 22) och effektiv identitetsförvaltning (sidan 23).

(25)  Se exempelvis: Yttrande om Stockholmsprogrammet (fotnot 7), yttrande om tre förslag om andra generationen av Schengens informationssystem (fotnot 9) eller kommentarer från den 10 mars 2006 om kommissionens meddelande av den 24 november 2005 om större effektivitet, förbättrad interoperabilitet och synergieffekter mellan EU:s databaser på området rättsliga och inrikes frågor (fotnot 22).

(26)  Datatillsynsmannens kommentarer av den 10 mars 2006 till kommissionens meddelande av den 24 november 2005 om större effektivitet, förbättrad interoperabilitet och synergieffekter mellan EU:s databaser på området rättsliga och inrikes frågor.


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/24


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.5952 – CPPIB/Onex/Tomkins)

(Text av betydelse för EES)

2010/C 355/04

Kommissionen beslutade den 10 september 2010 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5952. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/24


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6040 – Europcar/Daimler/car2go Hamburg JV)

(Text av betydelse för EES)

2010/C 355/05

Kommissionen beslutade den 17 december 2010 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M6040. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/25


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6072 – Carlyle/Primondo Operations)

(Text av betydelse för EES)

2010/C 355/06

Kommissionen beslutade den 16 december 2010 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M6072. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/26


Eurons växelkurs (1)

28 december 2010

2010/C 355/07

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3195

JPY

japansk yen

108,20

DKK

dansk krona

7,4544

GBP

pund sterling

0,85345

SEK

svensk krona

8,9968

CHF

schweizisk franc

1,2513

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,8255

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

25,355

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

279,15

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,7098

PLN

polsk zloty

3,9823

RON

rumänsk leu

4,2890

TRY

turkisk lira

2,0564

AUD

australisk dollar

1,3038

CAD

kanadensisk dollar

1,3221

HKD

Hongkongdollar

10,2666

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7450

SGD

singaporiansk dollar

1,7091

KRW

sydkoreansk won

1 512,00

ZAR

sydafrikansk rand

8,8242

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,7414

HRK

kroatisk kuna

7,3879

IDR

indonesisk rupiah

11 898,93

MYR

malaysisk ringgit

4,0832

PHP

filippinsk peso

57,930

RUB

rysk rubel

39,9350

THB

thailändsk baht

39,829

BRL

brasiliansk real

2,2222

MXN

mexikansk peso

16,2668

INR

indisk rupie

59,4650


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/27


Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2010/C 355/08

Statligt stöd nr.: XA 154/10

Medlemsstat: Slovenien

Region: Območje Občine Benedikt

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Podpora programom razvoja podeželja v Občini Benedikt 2010–2013

Rättslig grund: Pravilnik o dodeljevanju državnih pomoči, pomoči de minimis in izvajanju drugih ukrepov za ohranjanje in razvoj kmetijstva ter podeželja v Občini Benedikt (II Poglavje)

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 2010 – 17 293,00 EUR

2011 – 17 293,00 EUR

2012 – 17 293,00 EUR

2013 – 17 293,00 EUR

Högsta tillåtna stödnivå: Investeringar i jordbruksföretag för primärproduktion:

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna i mindre gynnade områden.

Upp till 40 % av de stödberättigande kostnaderna i andra områden.

60 % i mindre gynnade områden, och 50 % i andra områden, för investeringar som görs av unga jordbrukare.

Bevarande av traditionella landskap och byggnader:

Upp till 100 % av de faktiska kostnaderna för investeringar eller större arbeten som syftar till att bevara ett icke-produktivt natur- eller kulturarv. Dessa kostnader får inbegripa rimlig ersättning för arbete som jordbrukaren själv eller hans anställda utför upp till ett tak på 10 000 EUR per år.

Upp till 60 %, eller 75 % i mindre gynnade områden, av de faktiska kostnaderna för investeringar eller större arbeten som syftar till att bevara kultur- eller naturarv i produktiva tillgångar på jordbruksföretag, förutsatt att investeringen inte medför någon ökning av produktionskapaciteten på företaget

Upp till 100 % för att täcka extra kostnader som uppstår på grund av att traditionella material används för att bibehålla byggnadens karaktär av kulturarv.

Stöd till sammanläggning av skiften:

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket:

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn:

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna i form av subventionerade tjänster som inte medför direkta penningbetalningar till producenter.

Datum för genomförande: Den dag då registreringsnumret för ansökan om undantag offentliggörs på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Att stödja små och medelstora företag.

Hänvisning till artiklar i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 och stödberättigande kostnader:

Reglerna om beviljande av statligt stöd och stöd av mindre betydelse och om genomförande av andra åtgärder för bevarande och utveckling av jordbruk och landsbygdsområden i kommunen Benedikt (Pravilnik o dodeljevanju državnih pomoči, pomoči de minimis in izvajanju drugih ukrepov za ohranjanje in razvoj kmetijstva ter podeželja v Občini Benedikt ) innefattar åtgärder som utgör statligt stöd enligt följande artiklar i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (OJ L 358, 16.12.2006, p. 3):

—   Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag

—   Stödberättigande kostnader: byggande, förvärv eller förbättring av fast egendom och allmänna kostnader som har samband med sådana stödberättigande utgifter.

—   Artikel 5: Bevarande av traditionella landskap och byggnader

—   Stödberättigande kostnader: investeringar som syftar till att bevara ett icke-produktivt natur- eller kulturarv på ett jordbruksföretag (platser av arkeologiskt eller historiskt intresse) och kultur- eller naturarv i produktiva tillgångar på jordbruksföretag, t.ex. jordbruksbyggnader, förutsatt att investeringen inte medför någon ökning av produktionskapaciteten på företaget.

—   Artikel 13: Stöd till sammanläggning av skiften

—   Stödberättigande kostnader: juridiska och administrativa kostnader.

—   Artikel 14: Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket

—   Stödberättigande kostnader: Kostnader för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign; kostnader för att införa spårbarhetssystem eller system för att säkra att normer för äkthet, saluföringsnormer eller miljörevisionsnormer efterlevs; kostnader för utbildning av personal i system med anknytning till dessa kostnader; kostnader för avgifter som tas ut av certifieringsorgan för inledande certifiering av kvalitetssäkringssystem och liknande system. Stödet ska beviljas i form av subventionerade tjänster och får inte medföra direkta penningbetalningar till producenter.

—   Artikel 15: Tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn

—   Stödberättigande kostnader: Kostnader för utbildning av jordbrukare och jordbruksanställda, konsulttjänster som inte är av fortlöpande eller periodiskt återkommande slag, anordnande och deltagande i forum för kunskapsutbyte mellan företag, i tävlingar, utställningar och mässor, publikationer samt avbytare. Stödet ska beviljas i form av subventionerade tjänster och får inte medföra direkta penningbetalningar till producenter.

Berörd(a) sektor(er): Alla jordbrukssektorer.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Občina Benedikt

Čolnikov trg 5

SI-2234 Benedikt

SLOVENIJA

Webbplats: http://www.uradni-list.si/1/objava.jsp?urlid=201065&objava=3633

Övriga upplysningar: —

Župan

Milan GUMZAR

Statligt stöd nr.: XA 164/10

Medlemsstat: Slovenien

Region: Območje Občine Piran

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Podpora in ukrepi za razvoj kmetijstva in podeželja v Občini Piran

Rättslig grund: Pravilnik o izvajanju pomoči za razvoj kmetijstva in podeželja v Občini Piran za programsko obdobje 2011–2013 (poglavje IV)

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 2011 – 75 000 EUR

2012 – 82 000 EUR

2013 – 90 000 EUR

Högsta tillåtna stödnivå:

1.

Investeringar i jordbruksföretag för primärproduktion:

Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i jordbruksföretag i mindre gynnade områden.

Upp till 40 % i andra områden.

2.

Stöd för investeringar för att bevara traditionella landskap och byggnader:

Upp till 100 % av kostnaderna för att upprätta projektdokumentation för återuppbyggnad och renovering av ett icke-produktivt natur- eller kulturarv på ett jordbruksföretag.

Upp till 60 %, eller 75 % i mindre gynnade områden, av kostnaderna för att upprätta projektdokumentation för återuppbyggnad av produktiva tillgångar på jordbruksföretag, förutsatt att investeringen inte medför någon ökning av produktionskapaciteten på företaget

3.

Stöd till sammanläggning av skiften:

Upp till 100 % av faktiska juridiska och administrativa kostnader, inklusive inspektionskostnader.

4.

Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket:

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign, inklusive stöd till utarbetande av ansökningar om godkännande av geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar eller särartsskydd i enlighet med tillämpliga gemenskapsförordningar, införande av kvalitetssäkringssystem och utbildning av personal i systemen. Stödet ska beviljas i form av subventionerade tjänster och medför inte direkta penningbetalningar till producenter.

5.

Tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn:

Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för utbildning, konsulttjänster som tillhandahålls av en tredje part, anordnande och deltagande i forum för kunskapsutbyte mellan företag, i tävlingar, utställningar och mässor, publikationer, kataloger och webbplatser. Stödet ska beviljas i form av subventionerade tjänster och medför inte direkta penningbetalningar till producenter.

Datum för genomförande: Från den dag då registreringsnumret för ansökan om undantag för stödordningen offentliggörs på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Att stödja små och medelstora företag.

Hänvisning till tillämpliga artiklar och stödberättigande kostnader som omfattas av stödordningen eller det individuella stödet:

De föreslagna reglerna för beviljande av stöd för att utveckla jordbruk och landsbygdsområden i kommunen Piran under programperioden 2011–2013 (kapitel IV) innefattar åtgärder som utgör statligt stöd i enlighet med följande artiklar i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (EUT L 358, 16.12.2006, s. 3) och kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (OJ L 214, 9.8.2008, p. 3):

—   Artikel 4: Investeringar i jordbruksföretag för primär produktion

—   Artikel 5: Stöd för bevarande av traditionella landskap och byggnader

—   Artikel 13: Stöd till sammanläggning av skiften

—   Artikel 14: Stöd för att uppmuntra produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket

—   Artikel 15: Stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Občina Piran

Tartinijev trg 2

SI-6330 Piran

SLOVENIJA

Webbplats: http://www.piran.si/index.php?page=static&item=418

Övriga upplysningar: När denna stödordning träder i kraft upphör stödordning XA 418/07 att gälla.

Webbadressen enligt ovan ger tillgång till den rättsliga grunden: Pravilnik o izvajanju drzavne pomoci na podrocju kmetijstva_2011_2013.doc (150 KB).

Predstojnica Urada za gospodarstvo in turizem

Tanja FRANCA

Statligt stöd nr.: XA 165/10

Medlemsstat: Italien

Region: Veneto

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Progetti formativi rivolti a favore delle imprese attive nella produzione di prodotti agricoli.

Rättslig grund: L. 845/1978 «Legge quadro in materia di formazione professionale».

L.R. n. 10 del 30.1.1990«Ordinamento del sistema della formazione professionale e organizzazione delle politiche regionali del lavoro».

DGR n. 1920 del 27 luglio 2010 della Regione del Veneto.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 1 300 000 EUR.

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: Från den dag då registreringsnumret för ansökan om undantag offentliggörs på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006).

Stödet syftar till att tillhandahålla fortbildning på följande områden:

Utbildning för att få tillstånd att köpa och använda växtskyddsmedel.

Utbildning som leder till tilldelning av bevis för yrkeskvalifikationer eller behörighetsintyg enligt gällande lagstiftning, för vilka utbildningsinslaget eller uppdateringen av färdigheter är av avgörande betydelse.

Utbildning för att uppdatera eller förbättra ämneskunskaper.

Utbildning för att erhålla tillräckliga ”yrkeskunskaper” enligt gemenskapslagstiftningen och/eller det intyg som avses i lagstiftningsdekret nr 99/2004 (heltidsjordbrukare).

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, skogsbruk, fiske.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione del Veneto

Palazzo Balbi

Dorsoduro 3901

30123 Venezia VE

ITALIA

Tfn +39 412795030

Fax +39 412795085

E-post: dir.formazione@regione.veneto.it

Webbplats: http://www.regione.veneto.it/Servizi+alla+Persona/Formazione+e+Lavoro/ModulisticaREG.htm

Klicka på länken ”settore primario”.

Övriga upplysningar: För ytterligare upplysningar, var vänlig kontakta

Direzione Regionale Formazione

Fondamenta S. Lucia

Cannaregio 23

30121 Venezia VE

ITALIA

Tfn +39 412795029-5030

Fax +39 412795085

E-post: dir.formazione@regione.veneto.it

Statligt stöd nr.: XA 169/10

Medlemsstat: Nederländerna

Region: Provincie Utrecht (Utrecht)

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Pilots duurzaam ondernemen

Rättslig grund: Subsidieverordening inrichting landelijk gebied 2006

Besluit subsidiekader ILG-AVP, artikel 3.2.1 Pilots duurzaam ondernemen

Artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006 – tekniskt stöd

Stödet uppfyller villkoren i artikel 15.2–15.4.

Det innebär framför allt följande:

I fråga om punkt 2: stöd ska beviljas endast för de kostnader som anges i artikeln.

I fråga om punkt 3: Stödets andel är mindre än 100 % av projektkostnaderna. Stödet ges till det konsultföretag som tillhandahåller tjänsterna för de medverkande producenterna. Det ges alltså i form av subventionerade konsulttjänster och medför inte direkta penningbetalningar till producenter.

I fråga om punkt 4: alla producenter i den berörda sektorn och det berörda området får delta i det projekt som får stöd.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Engångsstöd på högst 52 020 EUR under perioden 15 juli 2010 till 31 december 2012.

Högsta tillåtna stödnivå: 90 % av de stödberättigande kostnaderna.

Datum för genomförande: Den 15 juli 2010 eller efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 18.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2012.

Stödets syfte: Engångsstöd till Wageningen – UR Livestock Research för projektet ”Haal meer uit gras”.

Syfte: att lära mjölkproducenter att tillämpa ökade kunskaper om hållbar markvård och användning av gräsmark.

Berörd(a) sektor(er): Mjölkproduktion i östra delen av provinsen Utrecht.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Provincie Utrecht

Postbus 80300

3508 TH Utrecht

NEDERLAND

Webbplats: http://www.provincie-utrecht.nl/onderwerpen/landbouw/vitaal-platteland/steunregelingen/#subcontent

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: XA 177/10

Medlemsstat: Litauen

Region: —

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Paramos teikimas už šalutinių gyvūninių produktų, neskirtų vartoti žmonėms, pašalinimą ir sunaikinimą (schemos XA 40/10 pakeitimas).

Rättslig grund: Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministro 2007 m. balandžio 13 d. įsakymo Nr. 3D-162 „Dėl paramos teikimo už šalutinių gyvūninių produktų, neskirtų vartoti žmonėms, pašalinimą ir sunaikinimą taisyklių patvirtinimo ir žemės ūkio ministro 2006 m. gegužės 26 d. įsakymo Nr. 3D-217 bei žemės ūkio ministro 2006 m. spalio 3 d. įsakymo Nr. 3D-385 pripažinimo netekusiais galios“ pakeitimo projektas.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 3 100 000 LTL (897 822 EUR till den officiella växelkursen).

Högsta tillåtna stödnivå:

1.

Ersättning med upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om det finns en skyldighet att utföra TSE-test på djuren i fråga.

2.

Ersättning med upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande och upp till 75 % av kostnaderna för destruering

vid bortskaffande av döda nötkreatur, får eller getter som inte omfattas av kravet på TSE-test,

vid bortskaffande av döda hästar,

vid bortskaffande av döda grisar – gäller alla grisuppfödare som har högst 1 000 grisar.

3.

Ersättning med upp till 61 % av kostnaderna för bortskaffande och upp till 59 % av kostnaderna för destruering

vid bortskaffande av döda grisar för grisuppfödare som har mer än 1 000 grisar – antalet fastställs med utgångspunkt i uppgifterna per den 1 januari det aktuella året i det register över produktionsdjur som förs av det statliga företaget RIBC,

vid bortskaffande av döda fåglar.

Datum för genomförande: Stödordningen träder i kraft sedan kommissionen sänt ett mottagningsbevis, gett ordningen ett identifikationsnummer och offentliggjort informationen om stödordningen på Internet.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Stöd till små och medelstora företag.

Att ge stöd till företag och jordbrukare som är verksamma i animaliesektorn för att säkra ett enhetligt program för övervakning och säkert bortskaffande av avlivade eller självdöda djur.

Artikel 16 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 gäller.

Berörd(a) sektor(er): Primärproduktion av jordbruksprodukter.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministerija

Gedimino pr. 19

LT-01103 Vilnius

LIETUVA/LITHUANIA

Webbplats: http://www.lrs.lt/pls/proj/dokpaieska.showdoc_l?p_id=48722

Övriga upplysningar: När det gäller de medel som planerats för 2010 till stöd för hanteringen av animaliska biprodukter, och med tanke på att en ny stödordning för bortskaffande och destruering av animaliska biprodukter som inte är avsedda som livsmedel trädde i kraft den 1 mars 2010, motsvarade inte de prognostiserade beloppen för insamling och bearbetning av animaliska biprodukter verkligheten. Eftersom större mängder animaliska biprodukter som medför risk för överföring av spongiform encefalopati (från nötkreatur över 24 månaders ålder och får och getter över 18 månaders ålder) hade väntats beslutades att kostnaderna för bortskaffande och destruering av dessa skulle subventioneras med 100 %. Med hänsyn till de tillgängliga anslagen hade det beslutats att bortskaffande och destruering av andra animaliska biprodukter – från grisar och fåglar som påträffas döda – skulle subventioneras med bara 18 % av kostnaderna för insamling och destruering. Efter första halvåret stod det klart att den mängd animaliska biprodukter för vilka finansiering med 100 % anslagits inte skulle nås, och därmed kunde stödnivån höjas för gris- och fjäderfäsektorn, som får mindre stöd (upp till 61 % för bortskaffande och upp till 59 % för destruering).

Inom denna stödordning sker inga förändringar av systemet för statligt stöd för hantering av djur som påträffas döda och som kan vara infekterade med spongiform encefalopati, och kostnaderna för bortskaffande (transport) och destruering av djuren täcks upp till 100 %. Liknande stöd beviljas för att täcka kostnaden för hantering av döda laboratoriedjur eller djur som påträffas döda av de offentliga myndigheterna där det inte kan slås fast vem som äger djuren, om de utgör en risk för människors eller djurs hälsa eller miljön, och för vilda djur som påträffas döda och misstänks ha smittats med sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

Kostnaderna för hantering av andra nötkreatur, får och getter, hästar och grisar täcks med upp till 100 % för bortskaffande och upp till 75 % för destruering.

När denna stödordning träder i kraft kommer den statliga stödordningen XA 40/10 inte längre att tillämpas.

Statligt stöd nr.: XA 197/10

Medlemsstat: Irland

Region: Medlemsstat

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Provision of consultancy services and technical expertise to the Irish Sheep Industry

Rättslig grund: National Development Plan 2007-2013

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Högst 1 miljon EUR per år

Högsta tillåtna stödnivå: 100 % av de stödberättigande kostnaderna

Datum för genomförande:

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 1 januari 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Det nya fåravelsprogrammet syfte är att

öka den nationella fårstammens lönsamhet och hållbarhet, förbättra produktiviteten och sänka kostnaderna inom sektorn med ett tydligt fokus på marknadens krav,

genomföra betydande infrastrukturförändringar och ändra det nuvarande systemet för att säkerställa en livskraftig och hållbar struktur för fåraveln i framtiden.

Detta stöd tillhandahålls således i enlighet med artikel 15.2 c i kommissionens förordning (EG) nr 1857/06 om tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn.

Berörd(a) sektor(er): Får

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Department of Agriculture, Fisheries and Food

Agriculture House

Kildare Street

Dublin 2

IRLAND

Webbplats: http://www.agriculture.gov.ie/ndp_state_aid

Övriga upplysningar: —


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/34


Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13; EUT C 326, 3.12.2010, s. 17)

2010/C 355/09

Offentliggörandet av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) grundar sig på de uppgifter som medlemsstaterna meddelat kommissionen i enlighet med artikel 34 i kodexen om Schengengränserna.

Utöver offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning görs en regelbunden uppdatering av förteckningen på webbplatsen för generaldirektoratet för inrikes frågor.

TJECKIEN

Uppgifterna ersätter de uppgifter som offentliggjordes i EUT C 247 av den 13.10.2006.

Flygplats

Nytt gränsövergångställe:

Havlíčkův Brod

LETTLAND

Uppgifterna ersätter de uppgifter som offentliggjordes i EUT C 247 av den 13.10.2006.

Sjögränser

Nytt gränsövergångställe:

Engures osta (tas i drift endast på begäran)

Flygplats

Nytt gränsövergångställe:

Takuma lidosta (tas i drift endast på begäran)

MALTA

Uppgifterna ersätter de uppgifter som offentliggjordes i EUT C 247 av den 13.10.2006.

Sjögränser

1.

Malta Freeport

2.

Mġarr Yacht Marina

3.

Msida Yacht Marina

4.

Valletta Seaport

Flygplats

1.

Malta International Airport, Luqa


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Europeiska kommissionen

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/35


Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på sorghum från tredjeland

2010/C 355/10

I.   SYFTE

1.

Härmed inleds ett anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på sorghum som omfattas av KN-nummer 1007 00 90 och kommer från tredjeland.

2.

Anbudsförfarandet ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 1262/2010 (1).

II.   TIDSFRISTER

1.

Tidsfristen för inlämning av anbud för den första delanbudsinfordran löper ut den 13 januari 2011, kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel).

Tidsfristen för inlämnande av anbud för de påföljande delanbudsinfordringarna löper ut följande dagar kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel):

27 januari 2011,

10 och 24 februari 2011,

10 och 24 mars 2011,

14 och 28 april 2011,

12 och 26 maj 2011.

2.

Detta meddelande offentliggörs endast i samband med inledandet av anbudsförfarandet. Om meddelandet inte ändras eller ersätts, gäller det för alla delanbudsinfordringar som genomförs inom giltighetstiden för detta anbudsförfarande.

III.   ANBUDEN

1.

Anbuden ska lämnas skriftligt senast det datum och den tidpunkt som anges i avsnitt II. De kan antingen lämnas in personligen i utbyte mot ett mottagningsbevis eller skickas elektroniskt till någon av följande adresser:

Adress:

Fondo Español de Garantía Agraria (FEGA)

C/ Beneficencia, 8

28004 Madrid

ESPAÑA

E-post: secreint@fega.mapya.es

Fax +34 915219832 / 913476387

Anbud som inte skickas elektroniskt ska lämnas in i förseglade dubbla kuvert till den ovan angivna adressen. Innerkuvertet, även det förseglat, ska vara märkt med ”Anbud gällande anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på sorghum – förordning (EU) nr 1262/2010”.

Inlämnade anbud är bindande till dess att den berörda medlemsstaten har underrättat anbudsgivarna om vem som har tilldelats kontraktet.

2.

Anbudet samt det bevis och det intyg som avses i artikel 7.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1296/2008 (2) ska författas på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat vars behöriga myndighet tar emot anbudet.

IV.   ANBUDSSÄKERHET

Säkerheten för anbudet ska vara utställd på den behöriga myndigheten.

V.   ANTAGANDE AV ANBUD

En anbudsgivare som har fått sitt anbud antaget

a)

har rätt att få en importlicens utfärdad i den medlemsstat där anbudet lämnades in, med uppgift om den nedsättning av importtullen som angavs i anbudet och som beviljats för kvantiteten i fråga, och

b)

är skyldig att, i den medlemsstat som avses i a, ansöka om importlicens för denna kvantitet.


(1)  EUT L 343, 29.12.2010, s. 76.

(2)  EUT L 340, 19.12.2008, s. 57.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/37


Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs från tredjeland

2010/C 355/11

I.   SYFTE

1.

Härmed inleds ett anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs som omfattas av KN-nummer 1005 90 00 och kommer från tredjeland.

2.

Anbudsförfarandet ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 1262/2010 (1).

II.   TIDSFRISTER

1.

Tidsfristen för inlämning av anbud för den första delanbudsinfordran löper ut den 13 januari 2011, kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel).

Tidsfristen för inlämnande av anbud för de påföljande delanbudsinfordringarna löper ut följande dagar kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel).

27 januari 2011,

10 och 24 februari 2011,

10 och 24 mars 2011,

14 och 28 april 2011,

12 och 26 maj 2011.

2.

Detta meddelande offentliggörs endast i samband med inledandet av anbudsförfarandet. Om meddelandet inte ändras eller ersätts, gäller det för alla delanbudsinfordringar som genomförs inom giltighetstiden för detta anbudsförfarande.

III.   ANBUDEN

1.

Anbuden ska lämnas skriftligt senast det datum och den tidpunkt som anges i avsnitt II. De kan antingen lämnas in personligen i utbyte mot ett mottagningsbevis eller skickas elektroniskt till någon av följande adresser:

Adress:

Fondo Español de Garantía Agraria (FEGA)

C/ Beneficencia, 8

28004 Madrid

ESPAÑA

E-post: intervec@fega.mapya.es

Fax +34 915219832 / 913476387

Anbud som inte skickas elektroniskt ska lämnas in i förseglade dubbla kuvert till den ovan angivna adressen. Innerkuvertet, även det förseglat, ska vara märkt med ”Anbud gällande anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs – förordning (EU) nr 1262/2010”.

Inlämnade anbud är bindande till dess att den berörda medlemsstaten har underrättat anbudsgivarna om vem som har tilldelats kontraktet.

2.

Anbudet samt det bevis och det intyg som avses i artikel 7.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1296/2008 (2) ska författas på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat vars behöriga myndighet tar emot anbudet.

IV.   ANBUDSSÄKERHET

Säkerheten för anbudet ska vara utställd på den behöriga myndigheten.

V.   ANTAGANDE AV ANBUD

En anbudsgivare som har fått sitt anbud antaget

a)

har rätt att få en importlicens utfärdad i den medlemsstat där anbudet lämnades in, med uppgift om den nedsättning av importtullen som angavs i anbudet och som beviljats för kvantiteten i fråga, och

b)

är skyldig att, i den medlemsstat som avses i a, ansöka om importlicens för denna kvantitet.


(1)  EUT L 343, 29.12.2010, s. 76.

(2)  EUT L 340, 19.12.2008, s. 57.


29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/39


Meddelande om anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs från tredjeland

2010/C 355/12

I.   SYFTE

1.

Härmed inleds ett anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs som omfattas av KN-nummer 1005 90 00 och kommer från tredjeland.

2.

Anbudsförfarandet ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 1262/2010 (1).

II.   TIDSFRISTER

1.

Tidsfristen för inlämning av anbud för den första delanbudsinfordran löper ut den 13 januari 2011, kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel).

Tidsfristen för inlämnande av anbud för de påföljande delanbudsinfordringarna löper ut följande dagar kl. 10.00 (lokal tid i Bryssel):

27 januari 2011,

10 och 24 februari 2011,

10 och 24 mars 2011,

14 och 28 april 2011,

12 och 26 maj 2011.

2.

Detta meddelande offentliggörs endast i samband med inledandet av anbudsförfarandet. Om meddelandet inte ändras eller ersätts, gäller det för alla delanbudsinfordringar som genomförs inom giltighetstiden för detta anbudsförfarande.

III.   ANBUDEN

1.

Anbuden ska lämnas skriftligt senast det datum och den tidpunkt som anges i avsnitt II. De kan antingen lämnas in personligen i utbyte mot ett mottagningsbevis eller skickas elektroniskt till någon av följande adresser:

Adress:

Ministério das Finanças

Direcção Geral das Alfândegas e Impostos Especiais sobre o Consumo

Terreiro do Trigo — Edifício da Alfândega

1149-060 Lisboa

PORTUGAL

Tfn +35 1218814263

Fax +35 1218814261

Anbud som inte skickas elektroniskt ska lämnas in i förseglade dubbla kuvert till den ovan angivna adressen. Innerkuvertet, även det förseglat, ska vara märkt med ”Anbud gällande anbudsförfarande för nedsättning av importtullen på majs – förordning (EU) nr 1262/2010”.

Inlämnade anbud är bindande till dess att den berörda medlemsstaten har underrättat anbudsgivarna om vem som har tilldelats kontraktet.

2.

Anbudet samt det bevis och det intyg som avses i artikel 7.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1296/2008 (2) ska författas på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat vars behöriga myndighet tar emot anbudet.

IV.   ANBUDSSÄKERHET

Säkerheten för anbudet ska vara utställd på den behöriga myndigheten.

V.   ANTAGANDE AV ANBUD

En anbudsgivare som har fått sitt anbud antaget

a)

har rätt att få en importlicens utfärdad i den medlemsstat där anbudet lämnades in, med uppgift om den nedsättning av importtullen som angavs i anbudet och som beviljats för kvantiteten i fråga, och

b)

är skyldig att, i den medlemsstat som avses i a, ansöka om importlicens för denna kvantitet.


(1)  EUT L 343, 29.12.2010, s. 76.

(2)  EUT L 340, 19.12.2008, s. 57.


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

29.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 355/41


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6105 – Veolia/EDF/Société d'Energie et d'Eau du Gabon)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

2010/C 355/13

1.

Kommissionen mottog den 17 december 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Veolia Eau – Compagnie Génerale des Eaux SCA (Veolia Eau, Frankrike), som tillhör koncernen Veolia Environnement, och Electricité de France International SA (EDFI, Frankrike), som tillhör Electricité de France (EDF), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar gemensam kontroll över företaget Société d'Energie et d'Eau du Gabon (SEEG, Gabon), genom förvärv av aktier i SEEGs holdingbolag, Veolia Water India Africa SA (VWIA, Frankrike) för närvarande ensamt kontrollerat av Veolia Eau.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

Veolia Eau: utför vatten- och avloppstjänster åt myndigheter och företag samt utformar tekniska lösningar och bygger erforderliga anordningar för att kunna erbjuda dessa tjänster,

EDFI: holdingbolag i form av dotterbolag till EDF som ägnar sig åt produktion av och grossisthandel med elektricitet, transport, distribution och detaljhandel med elektricitet samt tillhandahåller andra elrelaterade tjänster i både Frankrike och andra länder,

SEEG: produktion, tillverkning och distribution av dricksvatten och elektricitet i Gabon i enlighet med ett uppdrag för allmännyttig verksamhet,

VWIA: holdingbolag.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6105 – Veolia/EDF/Société d'Energie et d'Eau du Gabon, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).