3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/2

Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om ungdomars tillgång till kultur

2010/C 326/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1. SOM ERINRAR OM

—	Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, för att bidra till att kultur integreras i allt lärande i skolor, ungdomsorganisationer och utbildningsinstitutioner,

—	rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (1) och dess strategiska mål, samt rådets slutsatser om handlingsplanen för kultur 2011-2014 (2),

—

rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) där det framhålls att ungdomars kreativitet och innovativa förmåga bör stödjas genom bättre kvalitativ tillgång till och deltagande i kultur och kulturella uttryck från tidig ålder, som främjar personlig utveckling, bättre inlärningsförmåga, interkulturell kompetens, förståelse och respekt för kulturell mångfald samt utveckling av nya och flexibla färdigheter för framtida anställningsmöjligheter,

—	rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation: att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturyttringar och tillgång till kultur, som innehåller sex prioriteringar,

2. VÄLKOMNAR

—	ökad kunskap om ungdomar och kultur, t.ex. den studie om ungdomars tillgång till kultur (3), som beställts av Europeiska kommissionen,

3. UNDERSTRYKER

—	att det finns två huvudaspekter på ungdomars tillgång till kultur: ungdomar i egenskap av användare, köpare, konsumenter och publik, samt ungdomar som är aktivt engagerade i egenskap av aktiva deltagare och skapare av konst och kultur,

—	att detta är viktigt för ett gott samarbete på ungdoms- och kulturområdet,

—	att det, när det gäller ny informations- och kommunikationsteknik, vilket även omfattar digitalisering av kulturellt innehåll, är viktigt med kunskap, främjande, synlighet och användning för att öka ungdomarnas tillgång till kultur,

—	att ungdomars tillgång till kultur även handlar om att uttrycka sig själv, uppleva personlig utveckling och självförtroende, innovation och kreativitet, glädje och att vara öppen för andra kulturer, bland annat Europas kulturarv,

—	att det är viktigt att den kulturella kompetensen utvecklas under hela livet för ungdomar och alla berörda parter eftersom den har nära koppling till andra nyckelkompetenser,

—	att kulturen har relevans som ett sätt främja ungdomars sociala delaktighet, jämlikhet och aktiva medverkan och för att bekämpa diskriminering och fattigdom,

4. UPPMANAR OCH UPPMUNTRAR DÄRFÖR KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSSTATERNA ATT, INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN,

—	beakta samtliga rekommendationer i den ovan nämnda studien,

—

underlätta för alla ungdomar att få tillgång till kulturen, så att de enligt studien därmed sammanhängande hindren (t.ex. ekonomiska, språkliga, tidsrelaterade och geografiska hinder) minskar och betydelsen av kultur- och konstundervisning redan från tidigare år för alla ungdomar beaktas, i ett perspektiv av livslångt lärande och genom att dra nytta av program med särskild inriktning,

—

främja utvecklingen av långsiktig samordnad policy för ungdomars tillgång till kultur på alla nivåer, med tydligt ungdomsperspektiv, till exempel genom att stimulera partnerskap och kontakter mellan den kreativa sektorn och intressenterna på ungdoms- och utbildningsområdet samt på andra relevanta områden,

—

fördjupa kunskaperna om ungdomars tillgång till kultur (t.ex. via Eurobarometern i EU:s ungdomsrapport) och stödja forskning om ungdomskultur, kreativitet och kulturellt medborgarskap; det är i detta sammanhang viktigt att fastställa ungdomars behov när det gäller tillgången till kultur och att kartlägga hur ungdomarnas kulturvanor utvecklas,

—	utbyta och främja erfarenheter, metoder och information med alla berörda aktörer på samtliga nivåer när det gäller ungdomars tillgång till kultur, t.ex. genom att främja rörlighet i utbildningssyfte för alla ungdomsarbetare och ungdomsledare och genom att utnyttja IKT och media,

—	stödja utbildning av hög kvalitet och kapacitetsuppbyggnad för ungdomsarbetare och ungdomsledare, artister och andra kulturarbetare, lärare samt alla andra relevanta intressenter som verkar för ungdomars tillgång till kultur,

—	främja ungdomars tillgång till kultur som ett sätt att främja ungdomars sociala delaktighet, jämlikhet och aktiva medverkan och för att bekämpa diskriminering och fattigdom,

—	främja de sex prioriteringarna i rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation,

—	på bästa sätt använda nuvarande relevanta program, instrument och europeiska nätverk (t.ex. den europeiska föreningen för ungdomskort), inbegripet de europeiska strukturfonderna, för att främja de ovan nämnda målen.

(1) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(2) Slutsatserna ska antas den 18 november 2010.

(3) Interarts EACEA/2008/01 (OJ 2008/S 91-122802).

3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/5

Rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration

2010/C 326/04

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

1. SOM ERINRAR OM

Frågans politiska bakgrund i enlighet med bilagan, särskilt

—

uttalandet som bifogas slutsatserna från Europeiska rådet den 7–9 december 2000, i vilket det förklaras att idrotten är en mänsklig verksamhet som grundas på sociala, fostrande och kulturella värden och att den leder till assimilering, deltagande i det sociala livet, tolerans, accepterande av olikheter och respekt för regler (1),

—	Europaparlamentets och rådets beslut nr 291/2003/EG av den 6 februari 2003 om inrättande av Europeiska året för utbildning genom idrott 2004 (2),

—	Europaparlamentets och rådets beslut nr 1098/2008/EG av den 22 oktober 2008 om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) (3), och

2. VÄLKOMNAR ATT

—	idrotten till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande (4) den 1 december 2009 har blivit ett behörighetsområde för Europeiska unionen och att den europeiska dimensionen inom idrotten därför ska vidareutvecklas med särskilt beaktande av idrottens sociala och fostrande funktion,

—	Europeiska kommissionen avser att anta meddelandet om Lissabonfördraget och idrott före utgången av 2010,

3. KONSTATERAR FÖLJANDE:

1.	Gemensamma prioriteringar som ökad sysselsättning, social integration, jämställdhet, lika tillgång till inrättningar och tjänster, solidaritet mellan generationerna samt interkulturell dialog behöver i utökad omfattning stödjas inom Europeiska unionen, inbegripet på området idrott.

Idrotten intar en viktig plats i många EU-medborgares liv och den har en stark roll i samhället, med en kraftig potential i fråga om social integration i och genom idrott, i så måtto att engagemang i idrott eller fysiska aktiviteter på många olika sätt bidrar till integrering i samhällslivet, varvid integrering inom idrotten innefattar en kombination av ”idrott för alla”, lika tillträde till idrott och lika möjligheter inom idrotten samt varierade efterfrågebaserade möjligheter till idrott och idrottsanläggningar och social integration genom idrott innefattar deltagande i samhällslivet för alla, utveckling av lokala samhällen och en förstärkt social sammanhållning.

Idrottsrörelsen kan ge ett viktigt bidrag till sådana frågor av allmänt intresse som social integration. Professionella idrottsutövare och amatöridrottare samt idrottsföreningar är i detta sammanhang förebilder för samhället, i synnerhet för unga människor, varvid andra organisationer för idrottsverksamhet och organisationer i det civila samhället som arbetar med idrott också de bidrar till social integration inom och genom idrott.

Tillgång till och deltagande i olika former av idrott är viktigt för den personliga utvecklingen, för känslan av identitet och tillhörighet, för fysiskt och psykiskt välbefinnande, för egenmakt, social kompetens och sociala nätverk samt för interkulturell kommunikation och möjligheten att finna arbete.

Den europeiska konferensen i Leuven, i Belgien, den 13–14 oktober, under temat Deltagande i lokal idrottslig verksamhet: social integration och bekämpande av fattigdom (Local Sports Participation: social inclusion and combating poverty), visade att idrott spelar en viktig roll för social integration av socialt missgynnade grupper, särskilt på lokal nivå.

4. FASTSTÄLLER MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN FÖLJANDE ALLMÄNNA PRINCIPER I SYFTE ATT FRÄMJA SOCIAL INTEGRATION INOM OCH UTANFÖR IDROTTEN:

4.1

Att stödja principen ”idrott för alla” som grundar sig på lika möjligheter för alla, genom att

1.	allmänt öka idrottsutövandet och uppmuntra så många medborgare som möjligt till fysisk aktivitet, inbegripet unga människor,

2.	ägna särskild uppmärksamhet åt social integration inom idrott för människor som för närvarande inte är fysiskt aktiva, främst socialt missgynnade grupper,

betänka att tillträdet till idrott för alla är viktigt, bland annat genom att göra idrottsanläggningar, infrastrukturer för idrott och idrottstävlingar åtkomliga och tillgängliga för så många som möjligt, särskilt för personer med funktionshinder, liksom vikten av att göra det möjligt för dessa att på samma villkor som andra delta i rekreations-, fritids- och idrottsverksamhet,

4.	uppmuntra till jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten, i synnerhet i fråga om tillträde till idrott och att företrädas i beslutsfattande organ och införliva åtgärder mot könsstereotyper.

4.2

Att bättre utnyttja idrottens potential som ett bidrag till samhällsuppbyggnad, social sammanhållning och tillväxt för alla, genom att

1.	inrikta sig på att använda idrott för att främja socialt missgynnade gruppers integration i samhället och därigenom utveckla samhällen med god sammanhållning,

2.	som ett medel att förstärka möjligheterna att finna arbete, erkänna och öka förvärvandet av färdigheter och kompetens som disciplin, lagarbete och uthållighet genom informellt lärande inom idrotten, bland annat genom frivilligt arbete,

3.	bekräfta idrottens ekonomiska potential, sysselsättnings- och utbildningspotential när det gäller att bidra till den smarta och hållbara tillväxt för alla som krävs för en hållbar framtid.

4.3

Att stödja utbytet länderna emellan av strategier och metoder i syfte att bättre utnyttja idrottens potential i fråga om social integration på nationell och europeisk nivå genom att

1.	stimulera till nätverkssamarbete mellan medlemsstaterna och mellan lokala och regionala myndigheter samt genom att sörja för att dessa inbegrips, särskilt när det gäller ömsesidigt utbyte av kunnande och bästa praxis,

2.	stödja forskning kring och analys av kopplingen mellan idrott och social integration genom att inrätta ramar för denna analys grundade på praktiska belägg och med särskild uppmärksamhet på social integration av missgynnade grupper genom idrott,

3.	bevaka och utvärdera befintlig politik i syfte att med beaktande av synpunkterna från relevanta aktörer understödja beslutsprocesserna och förbättra den framtida verksamheten.

5. MED ANKNYTNING TILL OVANSTÅENDE UPPMANAR DÄRFÖR EUROPEISKA UNIONENS RÅD MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH I FULL ÖVERENSSTÄMMELSE MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH BEAKTANDE AV IDROTTENS SÄRART

1.	främja samarbete på idrottsområdet utifrån principen ”idrott för alla” på grundval av lika tillträde och lika möjligheter, bland annat för fysiskt inaktiva människor, med respekt för principen om social integration i och genom idrott,

2.	uppmuntra åtgärder med stark koppling mellan idrotten och de sektorer som hanterar frågor om social integration och öka intresset för idrott bland fysiskt inaktiva människor,

3.	uppmuntra till och främja idrottsutövande bland människor som kommer från eftersatta miljöer och samtidigt sörja för att dessa med idrottens hjälp integreras i samhället genom att man introducerar dem i nya sociala nätverk och ger dem nya färdigheter,

4.	främja en interkulturell dialog genom att med idrottens hjälp inlemma människor med olika kulturell bakgrund i samhället,

inom och genom idrott främja åtgärder med anknytning till social integration för personer med funktionshinder, inbegripet förbättrad infrastruktur och förbättrat tillträde till idrottsanläggningar och idrottstävlingar, stödja forskning rörande specialutformad sportutrustning och prioritera idrotten,

främja åtgärder med anknytning till integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inom idrottsverksamhet, i synnerhet när det gäller kvinnors och mäns lika tillträde till positioner inom beslutsfattandet, och ta upp idrotten i samband med könsroller i enlighet med Strategi för jämställdhet 2010-2015 (5).

utforma kanaler för förbindelser och samarbete med andra relevanta politikområden och avdelningar, både inom och mellan de olika EU-institutionerna samt inom medlemsstaterna, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt idrottens positiva bidrag till social integration, samt att innefatta idrott i relevanta handlingsplaner som handlingsplaner för social integration och handlingsplaner för att bekämpa fattigdom,

med anknytning till en hållbar tillväxt för alla uppmuntra faktisk social integration av grupper som står utanför samhället genom att uppmuntra till erkännande av informellt lärande via idrott som ett komplement till formell utbildning genom förvärvandet av de konstruktiva färdigheter och den konstruktiva kompetens som behövs för att finna arbete,

öka medvetenheten om och understryka den betydelse som frivilligt arbete inom idrotten har, både som ett verktyg för social integration och som ett medel för att förvärva färdigheter och därigenom bidra till anställbarhet samt till sammanhållning, i synnerhet i samband med Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011),

10.

främja och stödja instrument för ömsesidigt lärande samt tvärvetenskaplig forskning i syfte att inrätta en faktabaserad analysram och att få till stånd ett utbyte av kunnande och bästa praxis, exempelvis genom seminarier på hög nivå eller genom möten i expertgrupper om idrottsfrågor och social integration, samt att se till att resultaten av denna verksamhet får faktisk spridning och kopplas till praktisk verksamhet,

11.	effektivisera idrottens bidrag till att uppnå målen för Europa 2020-strategin för en smart, hållbar tillväxt för alla, särskilt genom dess flaggskeppsinitiativ som omfattar den europeiska plattformen mot fattigdom,

12.	att i samarbete med alla berörda aktörer uppmuntra till att statuera exempel på social integration genom att koppla idrotten till projekt för social integration, med särskild fokus på lokala organisationer som står i nära kontakt med medborgarna, och

13.	att i samarbete med alla berörda aktörer uppmuntra till att effektivt använda de medel som finns tillgängliga inom EU, inbegripet i anslutning till eventuella framtida idrottsprogram, i syfte att stödja social integration i och genom idrott.

6. UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

1.	inlemma social integration i och genom idrott som en prioritering för samarbete på idrottsområdet, framför allt i Europeiska kommissionens kommande meddelande om Lissabonfördraget och idrotten,

se till att social integration i och genom idrott beaktas i eventuella framtida förslag till idrottsprogram som en av prioriteringarna och undersöka möjligheterna att utnyttja befintliga fonder, t.ex. Europeiska socialfonden, Europeiska utvecklingsfonden och sådana program som Aktiv ungdom och Livslångt lärande för att stödja verksamhet på idrottsområdet, och

3.	utvärdera hur effektiv verksamhet på EU-nivå är med stöd av förberedande åtgärder på området för social integration.

(1) SN 400/00.

(2) EUT L 43, 18.2.2003, s. 1.

(3) EUT L 298, 7.11.2008, s. 20.

(4) Artiklarna 6 och 165 i EUF-fördraget.

(5) KOM(2010) 491 slutlig.

BILAGA

Politisk bakgrund

1.	Slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice den 7–9 december 2000, bilaga IV, Uttalande om de särskilda kännetecken för idrott och idrottens sociala funktion i Europa (1).

2.	Slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den 13–14 mars 2008 (2).

3.	Europaparlamentets och rådets beslut nr 1098/2008/EG av den 22 oktober 2008 om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) (3).

4.	Uttalandet från Europeiska rådet om idrott, av den 11–12 december 2008, vilket ingår som bilaga 5 i slutsatserna från Europeiska rådet (4).

5.	Rådets beslut 2010/37/EG av den 27 november 2009 om Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap (2011) (5).

6.	Slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 (6).

7.	Kommissionens vitbok om idrott av den 11 juli 2007 (7).

8.	Meddelandet från Europeiska kommissionen om Lissabonfördraget och idrott [kommer att offentliggöras i november 2010].

(1) SN 400/00 ADD 1, REV 1 + ADD 1 REV 2 (de, it, en, el, pt).

(2) 7652/09, s. 9 (ordförandeskapets slutsatser).

(3) EUT L 298, 7.11.2008, s. 20

(4) 17271/08 Bilaga 5, s. 21.

(5) EUT L 17, 22.1.2010, s. 43.

(6) EUCO 13/10.

(7) KOM(2007) 391 slutlig, s. 4.

3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/9

Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om initiativet Ungdom på väg – en integrerad strategi som svar på de utmaningar som ungdomar står inför

2010/C 326/05

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM BEAKTAR:

Europa 2020-strategin, som sätter upp ambitiösa mål om smart och hållbar tillväxt för alla som ska uppfyllas under det kommande decenniet, med särskild tonvikt på behovet av åtgärder för att höja utbildningsnivån, öka sysselsättningen och främja social integration, och där ett specifikt överordnat EU-mål fastställs som avser utbildning (1) utöver andra som avser sysselsättning (2), social integration (3) samt forskning och innovation (4),

rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (5), som fortfarande utgör grunden för sådant samarbete och som kompletterar Europa 2020-strategin i det att den betonar att utbildning lämnar ett väsentligt bidrag när det gäller att möta de många socioekonomiska, demografiska, miljömässiga och tekniska utmaningar som Europa står inför i dag, och där fyra strategiska mål (6) fastställs som syftar till hållbart ekonomiskt välstånd och anställbarhet samt till självförverkligande för alla medborgare på det personliga, sociala och yrkesmässiga planet,

rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (7), där det erkänns att främjande av unga kvinnors och mäns sociala integration och yrkesmässiga integrering är en mycket viktig komponent för att nå målen i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning och samtidigt främja personligt självförverkligande, social sammanhållning och aktivt medborgarskap; det är ytterst viktigt att ge unga kvinnor och män möjlighet att göra det bästa av sin potential; i resolutionen efterfrågas därför specifika initiativ på ungdomsområdet – t.ex. politiska riktlinjer och åtgärder som riktar sig specifikt till ungdomar inom sådana områden som icke-formellt lärande, delaktighet, frivilligarbete, ungdomsarbete, rörlighet och information, social integration, kultur och hälsa; det krävs också initiativ till integrering av ett jämställdhetsperspektiv – bland annat initiativ för att få till stånd en sektorsövergripande strategi mellan ungdomspolitiken och andra berörda politikområden,

att medlemsstaterna och Europeiska unionen inom ramen för Europa 2020-strategin bör genomföra reformer som är inriktade på smart tillväxt för alla, dvs. tillväxt på grundval av kunskap och innovation som möjliggör maximal delaktighet; dessa bör syfta till att förbättra utbildningskvaliteten, förstärka forskning och främja spridning av innovation och kunskap över hela EU; de bör uppmuntra till entreprenörskap och hjälpa till att förvandla kreativa idéer till innovativa produkter, tjänster och processer som kan skapa tillväxt, kvalitet och varaktig sysselsättning, territoriell, ekonomisk och social sammanhållning samt bemöta europeiska och globala samhälleliga utmaningar på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt,

VÄLKOMNAR:

kommissionens meddelande Ungdom på väg – Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen (8), där ungdomar ställs i centrum för en ramdagordning för EU,

SER SAMTIDIGT FRAM EMOT:

att studera de förslag som ingår i initiativet och som innebär nya centrala insatser och förstärkning av befintliga insatser både inom medlemsstaterna och på EU-nivå i syfte att hjälpa ungdomar att möta de många socioekonomiska utmaningar som de står inför och att lyckas i kunskapssamhället,

ERKÄNNER FÖLJANDE:

Alltför många av Europas ungdomar, trots att de i hög grad är en förutsättning för Europas välstånd, står inför betydande svårigheter när det gäller att förverkliga sin potential och ge sitt bidrag till samhället, med tanke på att alltför många lämnar skolan utan kvalifikationer eller med otillräcklig kompetens, inte lyckas få ett arbete och riskerar socialt utanförskap, vilket i sin tur ger upphov till stora kostnader för såväl den enskilde som för samhället i stort. För att lösa denna situation krävs en mer helhetsinriktad och sektorsöverskridande syn på utbildning, ungdomsfrågor, sysselsättning och socialpolitik som utgår från positiva exempel i dagens situation och som leder till att nya och ändamålsenliga åtgärder utarbetas.

Många medlemsstater har fortfarande svårigheter med att genomföra nationella strategier och instrument för livslångt lärande, vilka är av avgörande betydelse för att ge inte bara ungdomar utan även vuxna möjligheter att tillägna sig, bevara och utveckla kunskaper, färdigheter och kompetens under hela yrkeslivet. Det krävs i synnerhet flexiblare utbildningsvägar som gör det möjligt för kvinnor och män i olika skeden i livet att röra sig mellan olika utbildningssystem liksom mellan formella och icke-formella läromiljöer och som lockar till sig icke-traditionella inlärare.

Trots att de arbetstillfällen som kräver höga kvalifikationer (9) under de kommande åren kommer att öka, har EU för närvarande en lägre andel personer med kvalifikationer på eftergymnasial eller motsvarande nivå (10) samt en lägre andel forskare än sina konkurrenter. Europas innovationsförmåga kommer dessutom att kräva kunskapspartnerskap och starkare kopplingar mellan utbildning, forskning och näringsliv för att förstärka kunskapstriangeln. Detta är också ett sätt att säkerställa att lågkvalificerade arbetstagare får bättre möjligheter att anpassa sig till nya krav på arbetsmarknaden.

Förutom att förverkliga personliga och socioekonomiska mål kan rörlighet i utbildningssyfte tjäna till att stärka anställbarheten och att förvärva eller förbättra yrkesmässig, pedagogisk, språklig, social och interkulturell kompetens. Den kan också bidra till att förbättra kvaliteten på och samarbetet mellan olika utbildningsinstitutioner. Även om EU:s program och politiska instrument i hög grad har gett bidrag till detta område, finns det fortfarande en oerhörd stor outnyttjad potential för rörlighet i utbildningssyfte, något som alltför ofta utgör ett undantag. Man bör aktivt uppmuntra möjligheterna till rörlighet i utbildningssyfte i ett formellt utbildningssammanhang bland sådana grupper som unga vuxenstuderande, lärare och undervisande personal. Unga vuxna bör också kunna dra nytta av sådana möjligheter inom icke-formella och informella utbildningsmiljöer. Dessutom måste man undersöka nya innovativa former av sådan rörlighet, inklusive virtuell rörlighet, och samtidigt utvidga tillgången till denna, särskilt för missgynnade grupper och missgynnat kön.

ÄR DÄRFÖR ENIGT OM FÖLJANDE:

När kommissionen och medlemsstaterna arbetar för att uppnå målen i initiativet Ungdom på väg bör de samarbeta inom den övergripande ramen för Europa 2020-strategin och säkerställa överensstämmelse med de befintliga arrangemangen, särskilt de som genomförs inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020), den europeiska sysselsättningsstrategin och den förnyade ramen för europeiskt samarbete på ungdomsområdet. Åtgärder, övervakning och rapportering bör genomföras inom dessa ramar och i enlighet med deras respektive övergripande principer och mål. Åtgärderna måste nära samordnas, med medverkan av och samarbete mellan berörda aktörer på alla nivåer, inklusive genom den strukturerade dialogen.

De integrerade riktlinjerna för Europa 2020 (11) ger en ram för samordnade politiska åtgärder, varav de flesta omfattas av medlemsstaternas behörighet. Genom lämplig kontroll, peer learning och utarbetande av bidrag till Europeiska rådets möte bör rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) kunna spela en nyckelroll vid genomförandet av initiativet Ungdom på väg och den bredare Europa 2020-strategin, inbegripet den särskilda uppgiften att uppnå EU:s överordnade mål på utbildningsområdet.

Det krävs ytterligare insatser för att hjälpa ungdomar att möta de många socioekonomiska utmaningar de står inför. Under en period med budgetrestriktioner bör sådana insatser emellertid inriktas på att optimera och rationalisera politiska mål och investeringar genom att sammanlänka dessa närmare med syftena i Europa 2020 och prioriteringarna i den strategiska ramen Utbildning 2020.

Även om deras räckvidd sträcker sig utöver den för Ungdom på väg kan sådana befintliga EU-program som Livslångt lärande, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom tveklöst ge ett viktigt bidrag till att uppnå målen för detta initiativ liksom till målen i Europa 2020-strategin i allmänhet. Såväl den breda räckvidden för dessa program och deras bidrag till initiativet bör erkännas vid utarbetandet av nästa generation program.

Man bör aktivt uppmuntra större rörlighet, bl.a. rörlighet med tredjeländer och kandidatländer, och använda lämpliga program och mekanismer. Rörlighet i utbildningssyfte bör även ha en kvalitativ dimension och grunda sig på välutvecklat samarbete mellan utbildningsinstitutioner. För att höja rörlighetens kvalitet och mångfald bör man utforska den potential som andra samarbetsformer erbjuder. Rörlighet bör dock inte betraktas som ett mål i sig, utan snarare som ett sätt att bättre skaffa sig kunskaper, färdigheter och kompetens och möta personliga och sociala utmaningar.

ÄR VIDARE ENIGT OM FÖLJANDE:

För att kunna hantera de beskrivna utmaningarna krävs det åtgärder både inom medlemsstaterna och på europeisk nivå som – med fullständig respekt för subsidiaritetsprincipen – kommer att kunna bidra till uppnåendet av de bredare målsättningarna och överordnade målen i Europa 2020-strategin samt flaggskeppsinitiativen i samband med detta.

Inom ramen för flaggskeppsinitiativet Ungdom på väg bör följande handlingslinjer övervägas:

Med särskilt avseende på utbildning:

—	Främja fullständigt genomförande av integrerade strategier för livslångt lärande.

—	Säkerställa förvärvandet av nyckelkompetens som varje enskild person, särskilt de med missgynnad bakgrund, behöver för att nå framgång i ett kunskapsbaserat samhälle.

—	Utöka deltagandet i eftergymnasial eller motsvarande utbildning.

—	Se till att utbildningen får högre kvalitet och blir mer attraktiv på alla nivåer, särskilt inom högre utbildning och yrkesutbildning.

—	Främja fördelarna med rörlighet i utbildningssyfte när det gäller att öka kunskaper, färdigheter och erfarenheter.

Med särskilt avseende på ungdomar:

—	Främja ett sektorsöverskridande upplägg mellan ungdomspolitiken och andra berörda politikområden.

—	Stärka både rörlighetens kvalitet och kvantitet för alla ungdomar, särskilt de som har färre möjligheter i icke-formella och informella inlärningsmiljöer.

—	Främja icke-formella och informella studieresultat och ge dem bättre erkännande så att unga vuxna får lättare tillgång till formell utbildning och till arbetsmarknaden.

—	Uppmuntra ungdomar att bli delaktiga av den demokratiska processen.

Med särskilt avseende på sysselsättning:

—

Utbildning samt ungdoms- och sysselsättningspolitik bör på ett väl samordnat sätt omfatta den följd av steg som ungdomar måste ta vid övergång från utbildning till arbete. Sysselsättningspolitiken bör bidra till att minska ungdomsarbetslösheten och förbättra jobbutsikterna för ungdomar som ett väsentligt bidrag mot det sysselsättningsmål på 75 % som fastställs i Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt.

UPPMANAR DÄRFÖR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN:

fullt ut genomföra befintliga åtgärder och utveckla framtida politiska initiativ för att uppnå de allmänna målen för initiativet Ungdom på väg inom det bredare sammanhanget Europa 2020-strategin och för att uppnå EU:s överordnade mål som specifikt avser utbildning.

I detta sammanhang bör medlemsstaterna och kommissionen

1.	säkerställa ett nära samarbete mellan alla närliggande politikområden, särskilt utbildning, ungdomsfrågor, sociala frågor, sysselsättning, forskning och innovation, i syfte att utforska möjligheterna till gemensamma mål,

2.	se till att rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) och andra berörda rådskonstellationer fullt ut deltar i Europa 2020-strategin, särskilt genom att regelbundet informera Europeiska rådet om framstegen mot EU:s överordnade mål,

rationalisera och säkerställa en fullständig och effektiv användning av EU:s program och budgetar, bland annat – i lämpliga fall – genom att koppla dessa till nationella och regionala resurser och att överväga utnyttjandet av de europeiska struktur- och sammanhållningsfonderna samt Europeiska investeringsbanken,

4.	försöka maximera potentialen av andra och eventuellt nya finansieringskällor för att främja rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte,

5.	överväga konsekvenserna av dessa slutsatser för nästa generation EU-program och EU:s nästa budgetram.

(1) Målet avser två områden: Att minska andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 % och att höja andelen 30–34-åringar som har fullföljt eftergymnasial utbildning eller motsvarande till minst 40 %.

(2) Att få upp sysselsättningsgraden till 75 % för kvinnor och män i åldrarna 20–64, bland annat genom ett ökat deltagande av unga människor, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt bättre integration av lagliga migranter.

(3) Att få åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.

(4) Att förbättra villkoren för forskning och utveckling, särskilt i syfte att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 % av BNP.

(5) EUT C 119, 28.5.2009.

(6) Mål 1: Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet. Mål 2: Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet. Mål 3: Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap. Mål 4: Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer.

(7) EUT C 311, 19.12.2009.

(8) Dok. 13726/10.

(9) Andel anställningar som kräver höga kvalifikationer kommer att öka från 29 % 2010 till cirka 35 % 2020 (Cedefops beräkningar).

(10) Andelen människor i EU som uppnått eftergymnasial eller motsvarande utbildningsnivå var 32,3 % 2009 (Eurostat).

(11) Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik – Del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020.

3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/12

Eurons växelkurs (1)

2 december 2010

2010/C 326/06

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3155
JPY	japansk yen	110,97
DKK	dansk krona	7,4521
GBP	pund sterling	0,84450
SEK	svensk krona	9,1531
CHF	schweizisk franc	1,3160
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,0600
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,010
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	278,75
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7097
PLN	polsk zloty	4,0055
RON	rumänsk leu	4,3036
TRY	turkisk lira	1,9600
AUD	australisk dollar	1,3614
CAD	kanadensisk dollar	1,3291
HKD	Hongkongdollar	10,2194
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7553
SGD	singaporiansk dollar	1,7248
KRW	sydkoreansk won	1 512,04
ZAR	sydafrikansk rand	9,1788
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,7629
HRK	kroatisk kuna	7,4225
IDR	indonesisk rupiah	11 857,07
MYR	malaysisk ringgit	4,1400
PHP	filippinsk peso	57,464
RUB	rysk rubel	41,2985
THB	thailändsk baht	39,524
BRL	brasiliansk real	2,2405
MXN	mexikansk peso	16,3014
INR	indisk rupie	59,5850

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/13

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 2 november 2010

om inrättande av ett europeiskt flerpartsforum för elektronisk fakturering (e-fakturering)

2010/C 326/07

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

av följande skäl:

(1)	Europa 2020-strategin, som definieras i kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, innehåller en vision för EU:s sociala marknadsekonomi under 2000-talet som fullt ut tar tillvara det digitala samhällets ekonomiska och sociala fördelar.

(2)

I ett av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin, som presenteras i kommissionens meddelande En ny digital agenda för Europa (1), är genomförandet av en inre digital marknad ett viktigt mål för att avlägsna de lagstiftningsmässiga och tekniska hinder som ligger i vägen för att EU:s befolkning fullt ut ska kunna dra nytta av digitaliseringen.

(3)

På grund av den nära kopplingen mellan fakturering och betalningsförfaranden skulle ett gemensamt eurobetalningsområde (Sepa) kunna utgöra en plattform för driftskompatibla europeiska e-faktureringssystem. Sådana system kan genom effektivisering och automatisering av leveranskedjor erbjuda företag och leverantörer av finansiella tjänster stora fördelar.

(4)	I rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (2) föreskrivs det att medlemsstaterna från och den 1 januari 2013 ska följa principen om att pappersfakturor och e-fakturor ska behandlas på likvärdigt sätt.

(5)

I kommissionens meddelande om att inom EU ta tillvara fördelarna med e-fakturering (3) föreslås att ett europeiskt flerpartsforum ska inrättas för att bistå kommissionen med samordningen på medlemsstatsnivå och för att fastställa vilka åtgärder som bör vidtas på EU-nivå för att underlätta ett brett genomförande av e-fakturering.

(6)	Därför är det nödvändigt att inrätta en grupp av experter på e-fakturering och att fastställa dess uppdrag och sammansättning.

(7)

Gruppens huvuduppgift kommer att vara att övervaka införandet av e-fakturering och bidra till att marknaden för e-fakturering utvecklas i medlemsstaterna. Den bör upprätta förbindelser med nationella flerpartsfora och i synnerhet beakta de gränsöverskridande aspekterna av e-fakturering samt införandet av e-fakturering hos små- och medelstora företag.

(8)	I Europeiska flerpartsforumet för e-fakturering bör det ingå medlemmar från nationella fora och företrädare för europeiska organisationer från användarsamhället, Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska centralbanken (ECB) och artikel 29-gruppen för dataskydd.

(9)	Bestämmelser som reglerar hur forumets medlemmar lämnar ut information bör fastställas, utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (4).

(10)	Personuppgifter bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5).

(11)	Det bör fastställas en tillämpningsperiod för detta beslut. Kommissionen kommer i god tid att överväga om perioden bör förlängas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Det europeiska flerpartsforumet för elektronisk fakturering (e-fakturering), (nedan kallat forumet) inrättas härmed.

Artikel 2

Uppgifter

1. Forumet ska ha följande uppgifter:

a)	Bistå kommissionen med att övervaka utvecklingen av marknaden för e-fakturering och genomförandet av e-fakturering inom näringslivet och tjänstesektorer i alla medlemsstater.

b)	Få till stånd ett utbyte av erfarenheter och god praxis för att underlätta driftskompatibla e-faktureringslösningar.

c)	Påpeka problem som uppstått i synnerhet i samband med gränsöverskridande transaktioner och föreslå lämpliga lösningar.

d)	Stödja och övervaka arbete som syftar till att en standarddatastruktur för e-fakturering antas.

2. Forumet ska i sitt arbete beakta resultaten av tidigare åtgärder samt befintligt arbete och lösningar, särskilt vad gäller de rättsliga aspekterna, affärskrav och tekniska standarder i samband med e-fakturering inom den offentliga och privata sektorn.

Artikel 3

Samråd

Kommissionen kan samråda med gruppen i samtliga frågor som rör följande:

a)	Andra lagstiftningsinitiativ som bör tas på EU-nivå för att ta itu med återstående hinder för genomförandet av e-fakturering.

b)	Företagsprocesser i den finansiella leveranskedjan som kan underlätta införandet av e-fakturering, framför allt vad gäller betalningar och Sepa.

c)	Åtgärder på nationell och EU-nivå för att stödja genomförandet av e-fakturering, framför allt vad gäller små och medelstora företag.

Artikel 4

Sammansättning

Forumet ska bestå av 63 medlemmar.

a)	Två medlemmar för varje nationellt flerpartsforum.

b)	Sex medlemmar som företräder europeiska organisationer för konsumenter, små och medelstora företag samt stora företag.

c)	En företrädare för vart och ett av följande organ: Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska centralbanken (ECB) och artikel 29-gruppen för dataskydd (6).

Artikel 5

Medlemskap – utnämnande av medlemmar

1. Kommissionen ska utse medlemmarna i forumet enligt följande:

1.	De medlemmar som avses i artikel 4 a ska utses på förslag från medlemsstaterna. Dessa medlemmar ska utses i egenskap av företrädare för nationella flerpartsfora.

2.	De medlemmar som avses i artikel 4 b ska företräda de organisationer som nämns i artikel 4 b. Kommissionen ska se till att de olika intressegrupperna företräds på ett jämbördigt sätt.

3.	De företrädare som avses i punkt 4 c i den här artikeln ska utses på förslag av CEN, ECB och artikel 29-gruppen för dataskydd.

2. Medlemmarna utses på tre år.

3. De medlemmar som inte längre på ett effektivt sätt kan medverka i gruppens överläggningar, som avgår eller som inte iakttar bestämmelserna i artikel 5.1 eller i artikel 339 i fördraget får ersättas under den mandattid som återstår.

4. Namnen på de medlemmar som avses i artikel 4 ska publiceras i registret över kommissionens expertgrupper och liknande organ.

5. Personuppgifter ska samlas in, behandlas och offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 6

Verksamhet

1. En företrädare för kommissionen ska tjänstgöra som forumets ordförande.

2. Kommissionens företrädare får för ett visst tillfälle bjuda in externa experter med specialkompetens i en fråga på dagordningen att delta i forumets arbete. Kommissionens företrädare får dessutom ge observatörsstatus till enskilda personer eller organisationer i enlighet med regel 8.3 i de allmänna reglerna för kommissionens expertgrupper och kandidatländer.

3. Forumets medlemmar, liksom inbjudna experter och observatörer, ska ha tystnadsplikt enligt fördragen och deras genomförandebestämmelser samt kommissionens säkerhetsbestämmelser när det gäller skydd av sekretessbelagda EU-uppgifter enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom. Om de åsidosätter dessa skyldigheter kan kommissionen vidta lämpliga åtgärder.

4. Forumets möten ska äga rum i kommissionens lokaler. Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatstjänster. Andra tjänstemän från kommissionen med ett intresse i forumets arbete får närvara vid dess möten.

5. Forumet ska anta nödvändig arbetsordning på grundval av kommissionens standardiserade arbetsordning.

6. Kommissionen ska offentliggöra relevant information om den verksamhet som bedrivs av forumet i registret eller via en länk från registret till en särskild webbplats.

7. Kommissionen ska då forumets mandat löper ut ta fram en rapport om vilka resultat som uppnåtts. Rapporten ska offentliggöras.

Artikel 7

Möteskostnader

1. Personer som deltar i forumets verksamhet ska inte få någon ersättning för sina tjänster.

2. Kommissionen ska i enlighet med gällande regler ersätta de kostnader för resor och uppehälle som deltagarna ådrar sig i samband med forumets verksamhet.

3. Kostnader ska ersättas inom ramarna för de anslag som avsatts enligt det årliga budgetförfarandet.

Artikel 8

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas till och med den 31 december 2013.

Utfärdat i Bryssel den 2 november 2010.

På kommissionens vägnar

Michel BARNIER

Ledamot av kommissionen

(1) KOM(2010) 45.

(2) EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(3) KOM(2010) 712.

(4) EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

(5) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(6) Direktiv 95/46/EG, EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

3.12.2010

Europeiska unionens officiella tidning

C 326/17

Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13)

2010/C 326/09

Offentliggörandet av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) grundar sig på de uppgifter som medlemsstaterna meddelat kommissionen i enlighet med artikel 34 i kodexen om Schengengränserna.

Utöver offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning görs en regelbunden uppdatering av förteckningen på webbplatsen för generaldirektoratet för inrikes frågor.

FRANKRIKE

Uppgifterna ersätter de uppgifter som offentliggjordes i EUT C 37, 14.2.2009 och EUT C 99, 30.4.2009.

Luftgränser

Nytt gränsövergångställe:

Brive-Souillac

FINLAND

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 247, 13.10.2006

Landgränser (Finland–Ryssland)

1.	Haapovaara (*)

Imatra

Enare (*)

4.	Karikangas (*)

5.	Karttimo (*)

6.	Kivipuro (*)

7.	Kokkojärvi (*)

8.	Kurvinen (*)

Kuusamo

10.	Leminaho (*)

11.

Niirala

12.

Nuijamaa

13.	Onkamo (*)

14.	Parikkala (*)

15.	Puitsi (*)

16.	Raja-Jooseppi

17.	Rajakangas (*)

18.	Ruhovaara (*)

19.

Salla

20.	Uukuniemi (*)

21.

Vaalimaa

22.	Vainikkala (järnväg)

23.	Valkeavaara (*)

24.

Vartius

25.	Virtaniemi (*)

Förklaring:

Gränsövergångsställena följer av det avtal som slutits mellan Republiken Finlands regering och Ryska federationens regering om gränsövergångsställen mellan Finland och Ryssland (i Helsingfors den 11 mars 1994). De som är märkta med en asterisk får i enlighet med avtalet endast användas i begränsad utsträckning. De hålls öppna för trafik i mån av behov. Trafiken består nästan uteslutande av fordon som fraktar trävaror. De flesta övergångsställena är för det mesta stängda.

Flygplatserna

Enontekis

2.	Helsingfors – Ärtholmen (endast för helikoptertrafik)

3.	Helsingfors – Malm

4.	Helsingfors – Vanda

Ivalo

Joensuu

Jyväskylä

Kajana

9.	Kemi – Torneå

10.

Kittilä

11.

Kronoby

12.

Kuopio

13.

Kuusamo

14.	Villmanstrand

15.

Mariehamn

16.	S:t Michel

17.

Uleåborg

18.	Björneborg

19.

Rovaniemi

20.

Nyslott

21.

Seinäjoki

22.	Tammerfors – Birkala

23.

Åbo

24.

Vasa

25.

Varkaus

Sjögränser

Gränshamnar för handels- och fiskefartyg

Eckerö

2.	Färjsundet

Förby

4.	Fredrikshamn

5.	Hangö (även för fritidsbåtar)

6.	Haukipudas

7.	Helsingfors

Ingå

Kalajoki

10.

Kaskö

11.

Kemi

12.

Kimito

13.

Kyrkslätt

14.

Karleby

15.

Kotka

16.	Kristinestad

17.	Villmanstrand

18.

Lovisa

19.

Långnäs

20.	Mariehamn (även för fritidsbåtar)

21.

Sastmola

22.

Nådendal

23.	Nuijamaa (även för fritidsbåtar)

24.

Olkiluoto

25.

Uleåborg

26.

Pargas

27.

Pernå

28.

Jakobstad

29.

Pojo

30.	Björneborg

31.

Borgå

32.

Brahestad

33.

Raumo

34.

Salo

35.

Sibbo

36.

Dalsbruk

37.

Ekenäs

38.

Torneå

39.

Åbo

40.

Nystad

41.

Vasa

Sjö- eller gränsbevakningsstationer som tjänar som gränsövergångsställen för fritidsbåtar

Aspö

Hangö

Mariehamn

4.	Nuijamaa hamn

Santio

Sveaborg

Sjö- eller gränsbevakningsstationer som tjänar som gränsövergångsställen för sjöflygplan

Hangö

Kotka

Mariehamn

Porkala

Sveaborg

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2010.326.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 326

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	53 årgången 3 december 2010

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2010/C 326/10	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5978 – GDF Suez/International Power) ( 1 )	21

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2010/C 326/01	Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdom och barns rättigheter	1

2010/C 326/02	Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om ungdomars tillgång till kultur	2

2010/C 326/03	Rådets beslut av den 2 december 2010 om utnämning av två ledamöter i Europeiska kemikaliemyndighetens styrelse	4

2010/C 326/04	Rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration	5

2010/C 326/05	Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om initiativet Ungdom på väg – en integrerad strategi som svar på de utmaningar som ungdomar står inför	9

	Europeiska kommissionen
2010/C 326/06	Eurons växelkurs	12

2010/C 326/07	Kommissionens beslut av den 2 november 2010 om inrättande av ett europeiskt flerpartsforum för elektronisk fakturering (e-fakturering)	13

	Revisionsrätten
2010/C 326/08	Särskild rapport nr 8/2010 Att förbättra transportarbetet på transeuropeiska järnvägsleder: Har EU:s investeringar i järnvägsinfrastruktur varit ändamålsenliga?	16

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2010/C 326/09	Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT C 316, 28.12.2007, s. 1, EUT C 134, 31.5.2008, s. 16, EUT C 177, 12.7.2008, s. 9, EUT C 200, 6.8.2008, s. 10, EUT C 331, 31.12.2008, s. 13, EUT C 3, 8.1.2009, s. 10, EUT C 37, 14.2.2009, s. 10, EUT C 64, 19.3.2009, s. 20, EUT C 99, 30.4.2009, s. 7, EUT C 229, 23.9.2009, s. 28, EUT C 263, 5.11.2009, s. 22, EUT C 298, 8.12.2009, s. 17, EUT C 74, 24.3.2010, s. 13)	17