30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/1

1.

Den 31 mars 2010 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om medborgarinitiativet (3). Förslaget följer på ett offentligt samråd om denna fråga som hölls mellan den 11 november 2009 och den 31 januari 2010 (4).

2.

Medborgarinitiativet är en av de nyheter i EU-lagstiftningen som infördes genom Lissabonfördraget och innebär att ett antal medborgare, som uppgår till minst en miljon personer och kommer från ett betydande antal medlemsstater, får uppmana kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag. Förslaget till förordning grundas på artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det föreskrivs att de förfaranden och villkor som krävs för medborgarinitiativet ska fastställas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.

Förslaget sändes till datatillsynsmannen i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 samma dag som det antogs. Informella samråd har hållits med datatillsynsmannen innan förslaget antogs. Datatillsynsmannen välkomnade detta informella samråd och hälsar med tillfredsställelse att de flesta av hans anmärkningar har beaktats i det slutliga förslaget.

4.

Generellt sett är datatillsynsmannen tillfredsställd med hur frågan om dataskydd har behandlats i förslaget till förordning. På mer detaljerad nivå har datatillsynsmannen några förslag till ändringar. Dessa behandlas närmare i kapitel II i detta yttrande.

5.

Inledningsvis skulle datatillsynsmannen vilja understryka att en fullständig respekt för dataskyddsbestämmelserna är av avgörande betydelse för att detta viktiga nya instrument ska bli tillförlitligt, kraftfullt och framgångsrikt.

6.

I enlighet med artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver förslaget förfaranden och villkor för medborgarinitiativet. I förslaget till förordning anges vilka krav som ställs på minsta antal medlemsstater, minsta antal medborgare per medlemsstat och medborgarnas minimiålder för att få delta i ett initiativ. I förslaget fastställs också de materiella och formella villkoren för att kommissionen ska ta upp ett initiativ till prövning.

7.

I detta yttrande behandlas endast de bestämmelser som är relevanta ur ett dataskyddsperspektiv. Detta är bestämmelserna om registrering av ett medborgarinitiativ (artikel 4), förfarandena för insamling av stödförklaringar (artiklarna 5 och 6) samt kraven på kontroll och autentisering av stödförklaringar (artikel 9). Dataskyddet uppmärksammas särskilt i artikel 12 i förslaget. I artikel 13 behandlas också ansvaret för organisatörer av medborgarinitiativ. Dessa bestämmelser kommer nu att analyseras mer ingående.

8.

Innan stödförklaringarna från undertecknarna samlas in måste organisatören registrera initiativet hos kommissionen via ett Internetregister. Organisatören ska lämna den information som anges i bilaga II till förslaget till förordning. Denna information omfattar organisatörens personuppgifter, dvs. fullständigt namn, postadress och e-postadress. Enligt artikel 4.5 i förslaget ska ett föreslaget medborgarinitiativ offentliggöras i registret. Även om det inte framgår helt klart av texten, utgår datatillsynsmannen från att organisatörens postadress och e-postadress principiellt sett inte ska offentliggöras via registret. I annat fall skulle datatillsynsmannen uppmana lagstiftaren att bedöma och förklara nödvändigheten av ett sådant offentliggörande samt förtydliga texten i artikel 4 i detta avseende.

9.

Organisatören ansvarar för insamlingen av de nödvändiga stödförklaringarna från undertecknare av det föreslagna medborgarinitiativet. Enligt artikel 5.1 måste stödförklaringar överensstämma med mallen i bilaga III till förslaget till förordning. I denna mall ska en undertecknare lämna vissa (självklara) personuppgifter, till exempel för- och efternamn samt, om det sker i pappersform, den faktiska underskriften. För att den behöriga myndigheten ska kunna autentisera en stödförklaring ska även vissa andra uppgifter lämnas: stad och land där undertecknaren bor, födelsedatum och födelseort, nationalitet, personligt identifikationsnummer, typ av identifikationsnummer/identitetshandling samt vilken medlemsstat som har utfärdat detta nummer/denna handling. Andra icke-obligatoriska fält som anges i mallen är undertecknarens gatu- och e-postadress.

10.

Datatillsynsmannen anser att samtliga obligatoriska informationsfält i mallen är nödvändiga för att organisera medborgarinitiativet och autentisera stödförklaringarna, med undantag för det personliga identifikationsnumret. Det förekommer skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller hur sådana här unika identifikationsnummer regleras, i den mån de förekommer. Datatillsynsmannen ser hur som helst inte mervärdet med denna personidentifiering när det gäller att autentisera stödförklaringar. Redan övrig begärd information kan anses vara tillräcklig för att uppnå det syftet. Datatillsynsmannen rekommenderar därför att detta informationsfält stryks från mallen i bilaga III.

11.

Datatillsynsmannen ifrågasätter om de icke-obligatoriska informationsfälten behöver vara med i standardmallen och rekommenderar att dessa fält stryks från mallen i bilaga III om det inte kan påvisas att det finns ett sådant behov.

12.

Datatillsynsmannen rekommenderar också att det ska läggas in en vanlig integritetspolicy längst ned i mallen, med uppgift om den registeransvariges identitet, ändamålet med insamlingen, övriga mottagare av uppgifterna samt lagringstid. Denna information ska lämnas till den registrerade enligt artikel 10 i direktiv 95/46/EG.

13.

I artikel 6 i förslaget till förordning behandlas insamling av stödförklaringar via Internetsystem. I artikel 6 föreskrivs att organisatören, innan insamlingen av stödförklaringar påbörjas, ska se till att systemet för insamling via Internet har lämpliga säkerhets- och teknikfunktioner för att bland annat garantera att uppgifter som tillhandahålls via Internet lagras säkert ”[så] att de inte ska kunna ändras eller användas i annat syfte än för det angivna stödet för ett givet medborgarinitiativ och för att skydda personuppgifter från oavsiktlig eller olovlig radering och från att gå förlorade genom olyckshändelse samt från ändringar, otillåten spridning eller otillåten åtkomst” (5).

14.

I artikel 6.2 fastställs också att organisatören när som helst får be den behöriga myndigheten att intyga att systemet för insamling via Internet uppfyller dessa krav. Organisatören ska i alla händelser begära att ett sådant intyg utfärdas innan stödförklaringarna lämnas in för kontroll (se artikel 9 nedan).

15.

Enligt artikel 6.5 ska kommissionen vidare anta tekniska specifikationer för genomförandet av dessa säkerhetsföreskrifter i enlighet med det kommittéförfarande som föreskrivs i artikel 19.2 i förslaget.

16.

Datatillsynsmannen välkomnar det fokus som läggs på säkerheten i systemen för insamling via Internet i artikel 6 i förslaget. Skyldigheten att garantera en säker databehandling är ett av dataskyddskraven, som anges i artikel 17 i direktiv 95/46/EG. Datatillsynsmannen ser med tillfredsställelse att kommissionen har anpassat texten i artikel 6.4 i förslaget till texten i artikel 17.1 i direktiv 95/46/EG efter de informella synpunkter som inkommit från datatillsynsmannen. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också att det i artikel 6.4 har införts en skyldighet att garantera att uppgifter inte används i annat syfte än för det angivna stödet för ett givet medborgarinitiativ. Datatillsynsmannen uppmuntrar emellertid lagstiftaren att införa en liknande generell skyldighet i artikel 12 (se punkt 27 nedan).

17.

Datatillsynsmannen ställer sig tveksam till tidpunkten för den behöriga myndighetens intygande. Organisatören behöver endast begära ett sådant intyg senast innan han överlämnar de insamlade stödförklaringarna till myndigheten för kontroll. Han får göra detta tidigare. Om man utgår från att intygandet av Internetsystemet har ett mervärde, anser datatillsynsmannen att det bör äga rum innan stödförklaringarna har samlats in för att förhindra att personuppgifter för minst en miljon medborgare samlas in via ett system som i efterhand skulle visa sig inte vara tillräckligt säkert. Datatillsynsmannen uppmanar därför lagstiftaren att införa denna skyldighet i artikel 6.2. Därigenom ska det självklart säkerställas att intygsförfarandet inte utgör en onödig administrativ börda för organisatören.

18.

I detta avseende vill datatillsynsmannen peka på artikel 18 i direktiv 95/46/EG, där det fastställs att den registeransvarige är skyldig att anmäla en behandling till den nationella dataskyddsmyndigheten innan behandlingen utförs, med vissa undantag. Det framgår inte klart hur denna anmälningsskyldighet med undantag står i förhållande till den behöriga nationella myndighetens intygande enligt förslaget till förordning. För att förhindra administrativa bördor i största möjliga utsträckning uppmanar datatillsynsmannen lagstiftaren att klargöra förhållandet mellan anmälningsförfarandet i artikel 18 i direktiv 95/46/EG och intygsförfarandet i artikel 6 i förslaget till förordning.

19.

När det gäller tillämpningsföreskrifterna för de tekniska specifikationerna förväntar sig datatillsynsmannen att bli hörd innan dessa tillämpningsföreskrifter antas. Detta gäller framför allt eftersom det i kommissionens arbetsdokument om resultaten av grönboken angavs att det under det offentliga samrådet hade inkommit flera förslag till system för att autentisera underskrifter via nätet. Ett av dessa förslag för att autentisera underskrifter via nätet. Ett av dessa förslag var ett smartkort för EU-medborgare med möjlighet till e-underskrifter. Med ett sådant system kommer självklart nya överväganden som rör dataskyddet (6).

20.

Efter att ha samlat in de nödvändiga stödförklaringarna från undertecknarna ska organisatören överlämna dessa förklaringar till behörig myndighet för kontroll och intygande. Organisatören överför undertecknarnas personuppgifter till behörig myndighet i den medlemsstat som har utfärdat undertecknarens identitetshandling enligt vad som anges i stödförklaringen. Inom tre månader ska den behöriga myndigheten kontrollera stödförklaringarna på grundval av ”lämpliga undersökningar” och tillhandahålla ett intyg till organisatören (7). Intyget används när initiativet faktiskt lämnas in till kommissionen.

21.

Datatillsynsmannen välkomnar ett sådant decentraliserat system som innebär att kommissionen inte kommer att inneha undertecknarnas personuppgifter, utan endast de intyg som har utfärdats av de nationella behöriga myndigheterna. Ett sådant system minskar riskerna för olämplig hantering av personuppgifter eftersom det minimerar antalet mottagare av uppgifterna.

22.

I texten framgår det inte klart vad det är för ”lämpliga undersökningar” som den behöriga myndigheten ska utföra. Det relevanta skäl 15 ger inte heller någon klarhet i den här frågan. Datatillsynsmannen undrar hur de behöriga myndigheterna ska autentisera stödförklaringarna. Framför allt skulle han vilja veta om de behöriga myndigheterna kommer att kunna kontrollera förklaringarna mot tillgänglig information om medborgarnas identitet från andra källor, till exempel nationella eller regionala register. Datatillsynsmannen uppmanar lagstiftaren att klargöra denna fråga.

23.

Artikel 12 i förslaget till förordning behandlar uteslutande skyddet av personuppgifter. I denna bestämmelse understryks det att såväl organisatören som den behöriga myndigheten måste följa direktiv 95/46/EG och de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta. I skäl 20 anges också att förordning (EG) nr 45/2001 är tillämplig när kommissionen behandlar personuppgifter genom att registrera organisatören för ett initiativ. Datatillsynsmannen välkomnar dessa konstateranden.

24.

I denna bestämmelse anges det också uttryckligen att organisatören och den behöriga myndigheten måste anses vara registeransvariga för sin respektive behandling av personuppgifter. Datatillsynsmannen är tillfredsställd med denna specificering. Den registeransvarige har det primära ansvaret för att dataskyddsbestämmelserna följs. Artikel 12 i förslaget gör att det inte råder något tvivel om vem som måste anses vara registeransvarig.

25.

I artikel 12 fastställs också de maximala lagringstiderna för de insamlade personuppgifterna. För organisatören fastställs denna tid till en månad efter det att initiativet har lämnats in till kommissionen eller minst 18 månader efter den dag då ett föreslaget initiativ har registrerats. De behöriga myndigheterna måste förstöra uppgifterna en månad efter det att de har tillhandahållit intyget. Datatillsynsmannen välkomnar dessa begränsningar eftersom de garanterar överensstämmelse med det krav som fastställs i artikel 6.1 e i direktiv 95/46/EG.

26.

Datatillsynsmannen ser också med tillfredsställelse att texten om en säker databehandling från artikel 17.1 i direktiv 95/46/EG återges i artikel 12. Därigenom klargörs det att dessa skyldigheter inte gäller enbart när man använder ett system för insamling via Internet (se punkter 13 och följande punkter ovan), utan i samtliga situationer som omfattas av förslaget till förordning.

27.

Som anges i punkt 16 ovan rekommenderar datatillsynsmannen lagstiftaren att införa ännu en punkt i artikel 12 för att garantera att de personuppgifter som har samlats in av organisatören (antingen via ett system för insamling via Internet eller på annat sätt) inte används i annat syfte än för det angivna stödet för ett givet medborgarinitiativ samt att de uppgifter som tas emot av den behöriga myndigheten endast används för att autentisera stödförklaringarna för ett givet medborgarinitiativ.

28.

I artikel 13 anges att medlemsstaterna ska se till att organisatörer som är bosatta eller etablerade inom deras territorium kan ställas till civilrättsligt eller straffrättsligt ansvar för överträdelser av förslaget till förordning, särskilt för brister i uppfyllandet av de krav som gäller för system för insamling via Internet eller för användning av uppgifter i bedrägligt syfte. I skäl 19 hänvisas till kapitel III i direktiv 95/46/EG, som behandlar rättslig prövning, ansvar och sanktioner. Här fastställs att detta kapitel är tillämpligt fullt ut när det gäller den behandling av personuppgifter som utförs i samband med tillämpningen av förslaget till förordning. Artikel 13 i förslaget måste ses som ett tillägg till detta, eftersom det till skillnad från kapitel III i direktiv 95/45/EG här finns en uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas civil- och straffrätt. Datatillsynsmannen välkomnar självklart denna bestämmelse.

29.

Som angavs i inledningen och som framgår av analysen i kapitel II i detta yttrande, är datatillsynsmannen i stort sett nöjd med hur dataskyddsfrågan har behandlats i förslaget till förordning om medborgarinitiativet. Det är tydligt att dataskyddet har beaktats och förslaget har utformats på ett sådant sätt att det säkerställer överensstämmelse med dataskyddsbestämmelserna. Datatillsynsmannen välkomnar särskilt artikel 12, som uteslutande behandlar dataskyddet och som klargör ansvarsfrågor och lagringstider. Datatillsynsmannen skulle vilja understryka att en fullständig respekt för dataskyddsbestämmelserna är av avgörande betydelse för att detta viktiga nya instrument ska bli tillförlitligt, kraftfullt och framgångsrikt. Även om datatillsynsmannen generellt sett är nöjd med förslaget, anser han att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

30.

Datatillsynsmannen rekommenderar att lagstiftaren ändrar artikel 6 så att organisatören är skyldig att begära intyg om säkerheten för systemet för insamling via Internet innan han börjar samla in stödförklaringar. Sådana intygsförfaranden ska dessutom inte utgöra en onödig administrativ börda för organisatören. Vidare rekommenderar datatillsynsmannen att förhållandet mellan anmälningsförfarandet i artikel 18 i direktiv 95/46/EG och intygsförfarandet i artikel 6 i förslaget till förordning klargörs.

31.

För att förbättra förslaget ytterligare rekommenderar datatillsynsmannen lagstiftaren att

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/6

1.

Den 29 mars 2010 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om upphävande av rambeslut 2004/68/RIF (3) (nedan kallat förslaget).

2.

Avsikten med förslaget är att upphäva ett rambeslut som antogs den 22 december 2003, på grund av vissa brister i denna tidigare lagstiftning. Den nya texten skulle förbättra bekämpandet av övergrepp mot barn när det gäller följande aspekter: kriminalisering av allvarliga former av övergrepp mot barn exempelvis i samband med sexturism som innefattar barn, skydd av barn som saknar medföljande vuxen, brottsundersökningar och samordning av åtal, nya IT-relaterade brott, skydd av offren samt förebyggande av brott.

3.

När det gäller målsättningen att förebygga brott skulle ett verktyg kunna vara att begränsa tillgången till barnpornografi på Internet.

4.

Europeiska datatillsynsmannen har noterat förslagets huvudsyfte. Datatillsynsmannens avsikt är inte att ifrågasätta behovet av att inrätta ett bättre ramverk med lämpliga åtgärder för att skydda barn mot övergrepp. Han vill ändå betona att vissa av åtgärderna i förslaget, såsom spärrning av webbplatser och inrättande av telefonjourer, påverkar de grundläggande rättigheterna till privatliv och uppgiftsskydd för de berörda personerna. Datatillsynsmannen har därför beslutat att lämna detta korta yttrande på eget initiativ.

5.

Frågan om uppgiftsskydd avser två aspekter i förslaget som inte är specifika för bekämpandet av övergrepp mot barn, utan gäller alla initiativ som syftar till samarbete inom den privata sektorn för att bekämpa brott. Frågorna har redan analyserats av Europeiska datatillsynsmannen i olika sammanhang, särskilt när det gäller kampen mot olagligt innehåll på Internet (4).

6.

I förslaget behandlas de två aktuella frågorna i skäl 13 och i artikel 21. De kan beskrivas på följande sätt:

7.

I förslaget anges två möjliga alternativ för att spärra tillträdet från unionens territorium till Internetsidor som konstaterats innehålla eller sprida barnpornografi: mekanismer för att göra det lättare för de behöriga rättsliga myndigheterna eller polismyndigheterna att beordra att sådant tillträde spärras, eller frivilliga åtgärder från Internetleverantörer för att spärra Internetsidorna på grundval av uppförandekoder eller riktlinjer.

8.

Europeiska datatillsynsmannen ifrågasätter kriterierna och villkoren som leder till ett beslut om spärrning: Även om han kan stödja åtgärder som vidtas av polis eller rättsliga myndigheter inom en väl definierad rättslig ram hyser han starka tvivel när det gäller rättssäkerheten om spärrningen genomförs av privata aktörer.

9.

Han ifrågasätter till att börja med den eventuella övervakning av Internet som skulle kunna leda till en sådan spärrning. Övervakning och spärrning kan innefatta olika åtgärder, bland annat skanning av Internet, identifiering av olagliga eller misstänkta webbplatser och spärrning av tillträde för slutanvändare, men även övervakning av slutanvändarnas uppträdande på Internet när de försöker komma åt eller ladda ned sådant innehåll. De verktyg som används är olika och innebär olika grader av inkräktande, men ger upphov till liknade frågor när det gäller Internetleverantörernas roll i behandlingen av informationsinnehåll.

10.

Dessa övervakningsåtgärder får konsekvenser när det gäller uppgiftsskydd, eftersom enskilda personers personuppgifter kommer att behandlas, däribland information om offer, vittnen, användare eller leverantörer av innehåll. Europeiska datatillsynsmannen har i tidigare yttranden uttryckt sin oro när det gäller övervakning av enskilda av aktörer inom den privata sektorn (t.ex. Internetleverantörer eller upphovsrättsinnehavare), inom områden som i princip faller under brottsbekämpande myndigheters behörighet (5).

11.

Europeiska datatillsynsmannen har redan vid flera tillfällen slagit fast att ”övervakningen av Internetanvändarnas beteende och insamlingen av deras IP-adresser utgör ett intrång i deras rätt till skydd för sitt privatliv och sin korrespondens (…). Denna ståndpunkt överensstämmer med Europadomstolens rättspraxis (7)”. Med tanke på detta intrång krävs bättre garantier för att övervakning och/eller spärrning endast sker mycket riktat och under rättslig kontroll, och att missbruk av mekanismen förebyggs genom lämpliga säkerhetsåtgärder.

12.

Inom programmet för säkrare Internet planeras i enlighet med skäl 13 i förslaget ett nätverk av telefonjourer, och Europeiska datatillsynsmannen har yttrat sig om detta enligt ovan. En av kommentarerna gäller just villkoren för hur information skulle samlas in, centraliseras och utbytas: Det finns behov av en exakt beskrivning av vad som ska anses som olagligt eller skadligt innehåll, vem som kan samla in och lagra information och enligt vilka specifika garantier.

13.

Det är särskilt viktigt med tanke på konsekvenserna av rapporteringen: utöver informationen som gäller barn kan det handla om personuppgifter för varje enskild person som på något sätt har anknytning till den information som sprids på nätet, exempelvis information om en person som misstänks för olämpligt uppträdande, oavsett om det handlar om Internetanvändare eller leverantörer av innehåll, men även information om en person som rapporterar misstänkt innehåll eller den som utsatts för övergrepp. Alla dessa personers rättigheter måste beaktas när rapporteringsförfaranden utarbetas och de bör beaktas i enlighet med befintliga ramar för uppgiftsskydd.

14.

Det är också högst sannolikt att information som samlas in via dessa telefonjourer kommer att användas i samband med åtal i fallet. När det gäller kvalitets- och integritetskrav bör ytterligare villkor införas för att säkerställa att information som betraktas som digitala bevis har samlats in och lagrats korrekt och därför kommer att vara godtagbar som bevis inför rätta.

15.

Garantier för övervakningen av systemet, i princip av brottsbekämpande myndigheter, är avgörande beståndsdelar att rätta sig efter. Insyn och oberoende möjligheter till upprättelse för enskilda är andra grundläggande komponenter som bör ingå i ett sådant system.

16.

Även om Europeiska datatillsynsmannen inte har några skäl att invända mot utarbetandet av en stark och effektiv ram för att bekämpa sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi, insisterar han på behovet av rättssäkerhet när det gäller alla inblandade aktörer, inbegripet Internetleverantörer och enskilda som använder nätet.

17.

I förslaget nämns behovet av att ta hänsyn till grundläggande rättigheter för slutanvändare, vilket välkomnas, men det är inte tillräckligt: det bör kompletteras med en skyldighet för medlemsstater att se till att det finns harmoniserade, tydliga och detaljerade förfaranden för att bekämpa olagligt innehåll, under överinseende av oberoende offentliga myndigheter.

—

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen av den 23 juni 2008 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik, EUT C 2, 7.1.2009, s. 2

—

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen av den 22 februari 2010 om Europeiska unionens pågående förhandlingar om ett handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet).

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/9

1.

Den 12 juli 2010 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om insättningsgarantisystem (omarbetning) (3).

2.

Förslaget överlämnades till EDPS i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 samma dag som det antogs. EDPS rådfrågades informellt innan förslaget antogs. EDPS välkomnade detta informella samråd och uppskattar att hänsyn har tagits till alla hans synpunkter i det slutliga förslaget.

3.

I sitt yttrande kommer EDPS att i korthet beskriva och analysera förslagets dataskyddsaspekter.

4.

Insättningsgarantisystem ersätter insättarna upp till ett visst belopp om ett kreditinstitut måste stänga. Direktiv 94/19/EG, enligt vilket medlemsstaterna är skyldiga att införa ett eller flera insättningsgarantisystem inom sina territorier, antogs den 30 maj 1994 av Europaparlamentet och rådet. Kort efter att finanskrisen utbröt 2008 uppmanade rådet kommissionen att ta fram ett lämpligt förslag för att främja konvergensen mellan insättningssystemen, i syfte att bidra till att återskapa tilltron till den finansiella sektorn. Som en nödlösning ändrades direktiv 94/19/EG genom direktiv 2009/14/EG den 11 mars 2009. Den mest påtagliga ändringen var att täckningsnivån ökades från 20 000 EUR till 100 000 EUR för insättare om en bank måste stängas. I punkt 5 i motiveringen till det aktuella förslaget anger kommissionen att man anser att direktiv 94/19/EG och 2009/14/EG måste konsolideras och ändras genom en omarbetning, eftersom direktiv 2009/14/EG inte fullt ut tillämpats.

5.

Förslaget syftar till att förenkla och harmonisera relevanta nationella regler, i synnerhet täckningens omfattning och utbetalningsmöjligheterna. Bestämmelserna ändras för att ytterligare förkorta tidsfristen för utbetalning till insättare och garantera bättre åtkomst för inkomstgarantisystemen till information om deras deltagare (kreditinstitutionerna, t.ex. banker). Vidare syftar flera av ändringarna till att säkerställa sunda och tillförlitliga insättningsgarantisystem med tillfredsställande finansiering (4).

6.

Det förbättrade förfarandet för återbetalning till insättare medför en ökad behandling av personuppgifter för insättare inom en medlemsstat, men även mellan medlemsstater. I artikel 3.7 anges det att ”medlemsstaterna ska se till att insättningsgarantisystemen när som helst och på begäran från deltagarna erhåller all den information som krävs för att förbereda en återbetalning av insättningar”. Sådan information kan enligt artikel 12.4 i förslaget även utbytas mellan insättningsgarantisystem i olika medlemsstater.

7.

Om insättaren är en fysisk person utgör information om insättaren personuppgifter i enlighet med artikel 2 a i direktiv 95/46/EG. Överföring av sådan information mellan kreditinstitutioner och ett insättningsgarantisystem, eller mellan insättningsgarantisystem, utgör behandling av personuppgifter i enlighet med artikel 2 b i direktiv 95/46/EG. Bestämmelserna i direktiv 95/46/EG, såsom dessa har genomförts i relevant nationell lagstiftning, är därför tillämpliga på sådan behandling. EDPS uppskattar att detta bekräftas och betonas i skäl 29 i förslaget.

8.

Vidare uppskattar EDPS att vissa dataskyddsaspekter uttryckligen har tagits upp i förslaget. Enligt artikel 3.7 får information som erhålls för att förbereda återbetalningar endast användas för detta syfte och får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för detta syfte. Detta förtydligar den princip om begränsning av syftet som fastställs i artikel 6.1 b i direktiv 95/46/EG och skyldigheten att inte lagra data längre än vad som är nödvändigt för det ändamål för vilket uppgifterna samlades in eller för vilket de senare behandlades, i enlighet med artikel 6.1 e i direktiv 95/46/EG.

9.

Det påpekas uttryckligen i artikel 3.7 att den information som erhålls för att förbereda återbetalningar även inkluderar märkningar i enlighet med artikel 4.2. Enligt den senare artikeln är kreditinstitutioner skyldiga att märka insättningar om dessa av något skäl inte omfattas av återbetalning, till exempel därför att insättningarna härrör ur transaktioner i samband med något för vilket en brottmålsdom för tvättning har meddelats, enligt definitionen i artikel 1 c i rådets direktiv 91/308/EEG (se artikel 4.1 i förslaget). Eftersom informationsutbytets syfte är just återbetalning av insättningen kan underrättelse om en sådan märkning betraktas som en nödvändig åtgärd. EDPS anser därför att överföring av en sådan märkning, när den betraktas som en personuppgift, följer reglerna för dataskydd, så länge märkningen i sig inte avslöjar mer information än nödvändigt. En enkel märkning som anger att insättningen inte omfattas av återbetalning skulle tjäna avsett syfte. Därför bör skyldigheten enligt artikel 4.2 i förslaget tillämpas på detta sätt, för att garantera att de bestämmelser som går tillbaka på direktiv 95/46/EG efterlevs.

10.

Artikel 3.7 i förslaget tar även upp insättningsgarantisystemens insamling av information som krävs för att genomföra stresstester av deras system. Denna information lämnas fortlöpande till insättningsgarantisystemen av kreditinstituten. Vid det informella samrådet uttryckte EDPS oro för att denna information även skulle innefatta personuppgifter. EDPS var tveksam till om det verkligen var nödvändigt att behandla personuppgifter för att utföra stresstesterna. Kommissionen har ändrat förslaget på denna punkt och lagt till att sådan information ska anonymiseras. När det gäller dataskydd innebär detta, med beaktande av alla metoder som sannolikt kommer att användas, att informationen inte kan kopplas till identifierade fysiska personer. (5) EDPS uttrycker sin tillfredsställelse med denna försäkran.

11.

Även när det gäller information som tas emot för genomförande av stresstester anges det i artikel 3.7 att sådan information endast får användas för detta ändamål och att den inte får lagras längre än vad som är nödvändigt för detta ändamål. EDPS vill påpeka att informationen om den anonymiseras inte längre uppfyller den definition av personuppgifter för vilken bestämmelserna i direktiv 95/46/EG gäller. Det kan finnas goda skäl till att möjliggöra begränsad användning av denna information, men EDPS vill klargöra att reglerna för dataskydd inte kräver detta.

12.

För att underlätta ett effektivt samarbete mellan insättningsgarantisystemen, även när det gäller det utbyte av information som avses i artikel 3.7, anges det i artikel 12.5 i förslaget att insättningsgarantisystemen eller, i tillämpliga fall, de behöriga myndigheterna ska upprätta skriftliga samarbetsavtal. Det är i sådana avtal tillämpningen av reglerna om dataskydd bör utarbetas i större detalj. EDPS ser därför med tillfredsställelse att en extra mening läggs till i artikel 12.5 som betonar att ”sådana avtal ska beakta de krav som ställs i direktiv 95/46/EG”.

13.

EDPS uttrycker sin tillfredsställelse med det sätt på vilket dataskyddsaspekterna hanteras i förslaget till direktiv och vill endast hänvisa till de synpunkter som lämnas i punkterna 9 och 11 i detta yttrande.

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/11

1.

Att förbättra läsförmågan var ett av de tretton mål som ställdes upp 2002 i arbetsprogrammet Utbildning 2010. Det var också en av de fem referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa (europeiska riktmärken) som rådet fastställde 2003, nämligen att andelen 15-åringar med bristande läsförmåga i Europeiska unionen senast 2010 bör ha minskat med minst 20 % jämfört med år 2000. För matematik, naturvetenskap och teknik finns ett annat riktmärke som bör nås senast 2010, nämligen att öka det totala antalet elever med avgångsbetyg i dessa ämnen med minst 15 %.

2.

I mars 2008 uppmanade Europeiska rådet på nytt medlemsstaterna att avsevärt minska antalet ungdomar som inte är fullt läskunniga och förbättra kunskapsnivåerna hos elever med invandrarbakgrund eller från mindre gynnade miljöer (3).

3.

I slutsatserna från november 2008 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet (4), fastställdes ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet och man bekräftade att framstegen var otillräckliga för de mål som fastställts för läsförmåga. Rådet enades om behovet av att garantera bättre läskunnighet och räkneförmåga som väsentliga delar av nyckelkompetenserna. Medlemsstaterna uppmanades att inrikta samarbetet på att förbättra läs- och skrivkunnigheten och räkneförmågan samt att stimulera till större intresse för matematik, naturvetenskap och teknik.

4.

I rådets slutsatser om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (5) från maj 2009 framhölls på nytt att läs- och skrivkunnighet samt räkneförmåga är grundläggande beståndsdelar bland nyckelkompetenserna liksom hur viktigt det är att göra matematik, naturvetenskap och teknik mer lockande. Det nya riktmärke som rådet antog enligt ramen syftar till att uppnå en tillräcklig nivå på de grundläggande färdigheterna i läsning, matematik och naturvetenskap, genom att se till att andelen personer med bristande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap minskas till under 15 % senast 2020.

5.

I 2010 års gemensamma lägesrapport från rådet och kommissionen om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010  (6) framhölls vikten av att upprätta partnerskap mellan utbildnings- och arbetsvärlden som ett sätt att höja kompetensen och få insikt om yrkeslivet och olika karriärer. Samarbetsprogram mellan skolor, universitet och näringsliv har enligt experterna en positiv inverkan på lärandet inom matematik, naturvetenskap och teknik.

6.

Vid Europeiska rådets möte i juni 2010 enades medlemsstaterna om målet att höja utbildningsnivån inom ramen för Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning (7), där frågan om grundläggande färdigheter ingår som del både i agendan för smart tillväxt och i agendan för tillväxt för alla och bidrar till flaggskeppsinitiativ som agendan för ny kompetens och nya arbetstillfällen och till den digitala agendan.

1.

det inte har gjorts tillräckliga framsteg för att uppnå de europeiska riktmärkena för 2010, trots att utbildningsresultaten i EU generellt har förbättrats under det senaste årtiondet; färdigheterna i läsning och matematik bland 15-åringarna i Europa har faktiskt försämrats i genomsnitt; andelen elever med bristande läsförmåga ökade mellan 2000 och 2006 (8) från 21,3 % till 24,1 %, medan siffran steg från 20,2 % till 24 % för matematik (9); den genomsnittliga andelen lågpresterande elever i naturvetenskap i medlemsstaterna uppgick till 20,2 % 2006 (10),

2.

det också finns fakta som talar för att elevernas grundläggande färdigheter påverkas av deras socioekonomiska bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå; resultaten i läsning, matematik och naturvetenskap för elever med invandrarbakgrund är sämre än för infödda elever i samtliga medlemsstater där jämförbara uppgifter finns (11),

3.

efterfrågan på kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik i Europa har ökat under de senaste årtiondena; även om det europeiska riktmärket för 2010 har uppnåtts på detta område kvarstår behoven; andelen personer som tar examen har ökat, i stort utsträckning tack vare informationstekniken och EU:s utvidgning, men ökningen har varit mycket svagare i matematik, statistik och teknik och har faktiskt sjunkit i fysik; kvinnliga studenter är dessutom fortfarande kraftigt underrepresenterade i dessa ämnen (12),

4.

det finns många initiativ som syftar till att förbättra läsförmågan i medlemsstaterna liksom nationella, regionala och lokala åtgärder som har utformats för att förbättra både inställningen till och kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap; medlemsstaterna har dessutom under senare år tagit med frågor om kunskapsnivå och inställning till matematik och naturvetenskap på sin politiska dagordning; de har också satsat betydande resurser för att förbättra skolutbildningen i naturvetenskap; program inriktade på tidigt förvärvande av grundläggande färdigheter och individuellt anpassade inlärningsmetoder ingår i allt högre grad i uttryckliga strategier i flertalet länder (13),

1.

har arbetet med dessa ämnen inom ramen för den öppna samordningsmetoden visat att nyskapande pedagogiska metoder och välutbildade lärare kan förbättra elevernas inställning och kunskapsnivå; detta kan i sin tur leda till att fler elever bedriver högre studier inom dessa områden och i slutändan till att fler tar examen i dessa ämnen,

2.

rekommenderar kommissionens rapport Science education now: a renewed pedagogy for the future of Europe  (14) från 2007 att man bör utöka den forskningsbaserade utbildningen i naturvetenskap, bryta naturvetenskapslärarnas isolering genom nätverk, ägna särskild uppmärksamhet åt flickors inställning till matematik, naturvetenskap och teknik samt öppna upp skolorna mot samhället.

1.

förvärvandet av grundläggande färdigheter, som är en förutsättning för att alla ska kunna utveckla nyckelkompetenser genom livslångt lärande, kommer att vara avgörande för att förbättra medborgarnas anställbarhet, sociala delaktighet och självförverkligande; åtgärder krävs därför för att motverka otillräckliga studieresultat och socialt utanförskap,

2.

god läskunnighet och räkneförmåga, tillsammans med god insikt om naturens grundläggande principer och grundläggande vetenskapliga begrepp, utgör grunden för förvärvande av nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och bör därför förvärvas redan i tidig ålder,

3.

grundläggande färdigheter i läsning och matematik också är grundläggande byggstenar i kompetensen ”lära att lära”; denna kompetens gör det möjligt för människor att tillägna sig, bearbeta, ta till sig och förmedla nya kunskaper och färdigheter samt hjälper dem att bli självständiga inlärare,

4.

internationella uppgifter, inklusive PISA- och TIMSS-studier, har identifierat systemrelaterade problem såsom skillnader mellan skolor och olikheter i elevbakgrund (till exempel på grund av socioekonomiska omständigheter, föräldrarnas utbildning, tillgången till IKT-utrustning i hemmet osv.) som faktorer som påverkar resultaten i läsning, matematik och naturkunskap,

5.

lärarnas, skolledarnas och lärarutbildarnas utbildning, kompetens och engagemang är viktiga faktorer för att uppnå utbildningsresultat av hög kvalitet; därför är det viktigt att utbildningspersonal och skolledare får bästa möjliga formella utbildning, inledande introduktion och kontinuerlig fortbildning, tillsammans med nödvändigt utbildningsstöd och professionellt stöd,

6.

mer verkningsfulla nationella initiativ krävs om det nya ambitiösa riktmärket enligt den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete Utbildning 2020 ska uppnås; den ekonomiska tillbakagången i kombination med den demografiska utmaningen visar tydligt hur angeläget det är att göra skolsystemen så effektiva och jämlika som möjligt och samtidigt investera effektivt i utbildningssystemen för att möta de nuvarande och framtida ekonomiska och sociala utmaningarna.

1.

inrätta eller vidareutveckla strategiska nationella metoder för att förbättra skolelevernas resultat med avseende på läskunnighet, matematik och naturvetenskap, med särskild tonvikt på elever från mindre gynnade socioekonomiska miljöer,

2.

analysera och utvärdera hur effektiva de befintliga metoderna är på nationell nivå för att utarbeta ett faktaunderlag för det politiska beslutsfattandet.

1.

inrätta en högnivågrupp med experter som ska analysera befintlig forskning och befintliga studier och internationella rapporter om läskunnighet, med inriktning på de frågor som tas upp i dessa slutsatser; denna grupp bör undersöka vilka metoder som är mest ändamålsenliga och effektiva för att främja läskunnighet under det livslånga lärandet och, med utgångspunkt i goda exempel på olika strategier, dra slutsatser och lägga fram förslag som syftar till att stödja politiken i medlemsstaterna, senast första halvåret 2012,

2.

som uppföljning på arbetet i gruppen för matematik, naturvetenskap och teknik inom ramen för den öppna samordningsmetoden inrätta en tematisk arbetsgrupp bestående av beslutsfattare och experter från medlemsstaterna, för att stödja framstegen i riktning mot det nya riktmärket enligt Utbildning 2020,

3.

underlätta peer-learning liksom fastställande och spridning av god praxis mellan medlemsstaterna när det gäller att uppnå grundläggande färdigheter samt övervaka och rapportera framsteg i riktning mot riktmärket enligt Utbildning 2020.

1.

se till att möten vid behov äger rum mellan generaldirektörerna med ansvar för skolutbildning, för att bedöma de framsteg som gjorts inom det europeiska politiska samarbetet i skolfrågor, informera nationella beslutsfattare och enas om prioriteringar för det framtida arbetet på EU-nivå inom detta område, samt se till att resultatet av sådana diskussioner sprids till alla berörda aktörer och vid behov diskuteras på ministernivå,

2.

främja möjligheter att utforma gemensamma pilotprojekt mellan medlemsstaterna som syftar till att med nyskapande metoder förbättra alla ungdomars grundläggande färdigheter; projekten bör genomföras på frivillig basis enligt gemensamt överenskomna kriterier, utvärderas gemensamt och innefatta användning av befintliga EU-instrument,

3.

använda alla relevanta instrument, till exempel de som ingår i den öppna samordningsmetoden, programmet för livslångt lärande, sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och, i enlighet med nationella prioriteringar, de europeiska strukturfonderna, i syfte att främja ovanstående mål.

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/15

—

kommissionens arbetsdokument av den 2 juli 2010 om utmaningar för det europeiska filmarvet från den analoga och den digitala tidsåldern (andra genomföranderapporten i rekommendationen om filmarvet) (1),

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En digital agenda för Europa  (2), särskilt konstaterandet att ”[det] behövs stöd till digitalisering av biografer för att värna den kulturella mångfalden”,

—

kommissionens grönbok av den 27 april 2010Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn  (3),

—

Unescos konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (4),

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala tidsåldern (5),

—

digital teknik erbjuder nya möjligheter för distributionen av filmer, även för biografer som visar art house-filmer och för biografer i glesbygden, och bidrar på så sätt till europeiska och nationella mål vad gäller främjande av och tillgång till europeiska verk, främjande av kulturell och språklig mångfald och social sammanhållning,

—

den europeiska marknaden för filmföreställningar är fragmenterad, vilket kan ha en inverkan på utformningen och genomförandet av planerna för övergång till digitaliserad film på nationell och/eller europeisk nivå,

—

digitaliseringen av biografer ger upphov till betydande kostnader för biografägare, samtidigt som vissa distributörer kan göra inbesparingar tack vare den lägre kostnaden för digitala kopior; marknaden har inrättat finansieringsmodeller med privat finansiering för digitalisering av biografer, såsom de s.k. VPF-modellerna (Virtual Print Fee – avgifter för virtuella kopior) (6) för att avhjälpa denna asymmetri; dessa modeller är emellertid inte alltid lämpliga för mindre biografer, särskilt inte singelbiografer, biografer som visar art house-filmer och/eller filmklassiker och de som visar nypremiärer; sådana biografer kan därför ha större finansiella problem för att skaffa sig digital projektionsutrustning, även om de fyller en viktig social och kulturell roll, särskilt i glesbygder där det finns begränsat med kulturella evenemang,

—

digital filmvisning möjliggör en flexiblare och billigare användning av olika språkversioner (inbegripet textning och dubbning) samt tekniker för hörseltolkning och bidrar på så sätt till bättre tillgång till och en större spridning av verk även från de länder eller regioner vars språk är mindre utbredda,

—

digitaliseringen av biografer erbjuder helt nya möjligheter för europeisk film, men kan inbegripa en omstrukturering av marknaden som kan få oproportionerligt stora följder för de ovan nämnda biograferna och på så sätt begränsa mångfalden av filmer som distribueras och tillgången till filmproduktion för en del av befolkningen, och den kan också undergräva social sammanhållning eftersom biografer i vissa regioner spelar en viktig roll som mötesplatser och dessutom medföra sociala kostnader, särskilt vad gäller sysselsättningen inom den tekniska industrin och biografsektorn,

—

digitaliseringen av biografer även ger möjligheter till främjande av och tillgång till det europeiska filmarvet, men att lämpliga åtgärder på olika nivåer krävs för att utnyttja dessa möjligheter till fullo, även i utbildningssyfte,

—

för att i så hög grad som möjligt underlätta övergången till digitalteknik måste det finnas kombineringsmöjligheter och flexibilitet när det gäller finansieringskällorna, oavsett om dessa är av privat eller offentligt, lokalt, nationellt eller europeiskt ursprung, så att olika typer av biografer kan få stöd som skräddarsys för just deras situation,

—

digitaliseringen av en biograf också kräver olika slags utrustning och arbetsinsatser förutom själva projektionsutrustningen (server, ljudanläggning, duk, anpassning av projektorrummet m.m.),

—

livslängden för denna utrustning tills vidare är okänd, vilket leder till frågor om kostnaderna för underhåll och finansieringen av uppdatering och/eller utbyte av denna på medellång och lång sikt, inbegripet eventuell migration till av digitala produktioner till nya format,

—

att övergången till digitala biografer måste ske snabbt och är nödvändig; offentlig politik bör stödja denna övergång med beaktande av följande mål av allmänt intresse, nämligen

—

genomföra handlingsplanen för europeiska biografers övergång till digital filmvisning, såsom anges i dess meddelande om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala tidsåldern och särskilt att

—

överväga behovet av att stödja digitaliseringen av biografer, med beaktande av de ovannämnda målen av allmänintresse,

—

i detta sammanhang och i överensstämmelse med europeiska konkurrensregler överväga genomförandet av stödsystem för digitaliseringen av biografer som komplement till privat finansiering; dessa planer bör beakta varje medlemsstats särdrag där följande alternativ skulle kunna ingå, nämligen

—

överväga att göra produktionen av en digital masterkopia till ett villkor för att erhålla statligt filmstöd för att öka den totala tillgången till europeiska verk,

—

undersöka hur EU:s strukturfonder skulle kunna utnyttjas för att finansiera digitaliseringsprojekt och utbildningsinitiativ när så är lämpligt,

—

med beaktande av befintliga ISO-standarder för digital filmvisning ytterligare överväga hur man kan nå relevanta och nödvändiga resultat när det gäller visningskvalitet och spridning av film som uppfyller respektive krav, vilket bör ske i enlighet med principen om teknikneutralitet,

—

ta hänsyn till att tekniken ständigt förändras och förnyas och att frågorna som rör finansieringen av digital visning inte kommer att begränsas till den nuvarande övergångsperioden,

—

i så hög grad som möjligt och med hänsyn till konkurrensreglerna se till att genomförandet av såväl privata som offentliga finansieringsmekanismer för digitalisering av biografer inte inskränker biografägarnas valfrihet när det gäller filmerna de avser att visa,

—

främja inrättande av omskolningsprogram och program för utbildning i digitalteknik, framför allt för biografägare och distributörer, särskilt i fråga om visning, nya affärsmodeller för digitala biografer, marknadsföring av en alternativ repertoar och tekniskt underhåll,

—

undersöka möjligheterna att göra det lättare att få tillgång till krediter för biografägare och andra företag som är involverade i övergången till digital visning, i synnerhet genom Europeiska investeringsbanken när detta blir möjligt.

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/18

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/19

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/20

TEP-projekt: Inom denna åtgärd ges stöd till konsortier av högre utbildningsanstalter och institutioner för yrkesutbildning i EU och Kanada för att genomföra gemensamma studie- och/eller yrkesutbildningsprogram och genomföra utbytesprogram för studenter och fakultetsanställda. Stödet kan omfatta stöd för administration samt stipendier för studerande och fakultetsmedlemmar. Dessa projekt får pågå i högst 36 månader.

Närmare beskrivningar av åtgärderna finns i avsnitt 5 i programguiden.

TDP-projekt: Inom denna åtgärd ges stöd för att utveckla och genomföra dubbla eller gemensamma studieprogram. Stödet kan omfatta stöd för utvecklingsarbete och administration samt stipendier för studerande och fakultetsmedlemmar. Dessa projekt får pågå i högst 48 månader.

Närmare beskrivningar av åtgärderna finns i avsnitt 6 i programguiden.

The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency

EU-CANADA Call 2011

Avenue du Bourget/Bourgetlaan 1 — BOUR 02/17

1140 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Canada-EU Programme for Co-operation in Higher Education, Training and Youth

International Academic Mobility

Learning Branch

Human Resources and Skills Development Canada

200 Montcalm Street, Tower 2, Ground Floor

Gatineau, Québec

K1A OJ9

CANADA

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/23

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/24

—

Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer och kontaktperson.

—

Total omsättning under perioden 1 oktober 2009–30 september 2010.

—

Noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller den berörda produkten.

—

Volym i ton och värde i euro av importen till och återförsäljningen på unionsmarknaden av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Vitryssland under perioden 1 oktober 2009–30 september 2010.

—

Namn på och detaljerade uppgifter om verksamheten hos alla närstående företag (3) som är involverade i tillverkning och/eller försäljning av den berörda produkten.

—

Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

i)

Uppgifterna enligt punkt 5 a i bör ha inkommit till kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom kommissionen avser att inom 21 dagar efter detta offentliggörande samråda om det slutliga urvalet med de berörda parter som förklarat sig villiga att ingå i urvalet.

ii)

Alla andra uppgifter av betydelse för urvalet enligt punkt 5 a ii ska ha inkommit till kommissionen inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

iii)

De besvarade frågeformulären från de parter som ingår i urvalet måste vara kommissionen till handa inom 37 dagar efter det att parterna har underrättats om att de ingår i urvalet.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 4/92

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax +32 22956505

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/28

1.

Kommissionen mottog den 18 november 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Shell Brazil Holding BV (Storbritannien) som tillhör Shell-koncernen (Shell) och Cosan SA Indústria e Comércio (Brasilien) som tillhör Cosan-koncernen (Cosan), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över JV CO (Brasilien), genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.5846 – Shell/Cosan/JV, till:

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/29

1.

Kommissionen mottog den 17 november 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Mitsui Renewable Energy Europe Limited (Mitsui Renewable, Storbritannien), kontrollerat av Mitsui-koncernen (Mitsui, Japan), och FCC Energia, SA (FCCE, Spanien), kontrollerat av Fomento de Construcciones y Contratas, SA (FCC Group, Spanien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget Guzman Energia, SL (Guzman, Spanien), genom förvärv av aktier i ett befintligt företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Guzman kommer att vara verksamt inom produktion av termisk solenergi i Spanien.

4.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

5.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6069 – Mitsui Renewable/FCCE/Guzman, till

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/30

1.

Kommissionen mottog den 23 november 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Brose Fahrzeugteile GmbH & Co. KG (Brose, Tyskland), som tillhör Brose-koncernen, och SEW-Eurodrive GmbH & Co KG (SEW, Tyskland) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6042 – Brose/SEW/JV, till

30.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 323/31

Klass 1.1.

Färskt kött (och slaktbiprodukter)

a)

vikt: slaktkroppar av lamm av hankön som väger högst 16 kg och slaktkroppar av lamm av honkön som väger högst 14 kg.

b)

fettansättningsgrad: lätt fet (2) till normalfet (3) (förordning (EG) nr 1249/2008)

c)

färg: rosa till ljusrosa

d)

konformation: lägst klass O (ganska god) och utomordentlig (förordning (EG) nr 1249/2008)

e)

köttet ska vara korrekt bearbetat och sakna blåmärken

f)

fettets egenskaper:

—

rosa till ljusrosa kött

—

organoleptiska egenskaper: köttet har en utmärkt och mycket angenäm textur och är måttligt marmorerat med intramuskulärt fett. Köttet är mycket mört och magert. Tack vare den goda fettfördelningen och köttets kvalitet har det en utmärkt arom, doft och saftighet.

a)

Uppfödningsmetod

Lammen föds upp hos sin mor inom ramen för ett extensivt uppfödningssystem. Amningen kan fram till avvänjningen kompletteras med kraftfoder som främst består av spannmål och baljväxter.

Uppfödningen av slaktdjur sker endast genom stallfodring med kraftfoder och stråhalm.

Lammen får vara högst 100 dagar gamla vid slaktningen.

b)

Rasegenskaper för avelsdjuren för lamm med den skyddade geografiska beteckningen ”Cordero de Extremadura”

—

Det görs flera hänvisningar till kejsar Carlos V:s gastronomiska smaksinne i ”Historia Universal de la Primitiva y Milagrosa Imagen de Ntra. Sra. de Guadalupe” (Historia om den första och mirakulösa uppenbarelsen av jungfrun av Guadalupe) från 1743:

”Då han dragit sig tillbaka till vårt kloster i Yuste besökte Prioren honom varje månad eftersom han var så fäst vid hans bostad och för att hans kejserliga höghet älskade det lammkött som man producerade där […]”

—

I ”Guía del buen comer español” (Guide över den spanska kokkonsten) av Dionisio Pérez från 1952 talar den berömde doktor Thebusse om kokkonsten från Extremadura och lyfter fram två rätter som han kallar majestätiska, ”caldereta de los pastores” (pot-au-feu på herdars vis) och ”pollo caminero” (en kycklingrätt).

—

Caracterización de la calidad de la canal de los corderos con D. E.”Cordero de Extremadura” y ”Cordero Manchego” (Karakterisering av kvaliteten hos slaktkroppar av lamm med beteckningarna ”Cordera de Extremadura” och ”Cordero Manchego”) (Alonso, I.; Sánchez, C.; Pardos, J. J.; Pardos, J. J.; Delfa, R.; Sierrra, I.; Fisher, A., 1999).

—

Identificación y adecuación de la calidad y la composición de la carne de diferentes tipos ovinos europeos. Adaptación a las preferencias de los consumidores. Proyecto FAIR3-CT96-1768”OVAX” (Identifiering och lämplighet hos kvaliteten och sammansättningen för kött från olika typer av europeiska får. Anpassning till konsumenternas preferenser). (Sañudo, C y col., 1999).

—

Evaluación de los caracteres cuantitativos y cualitativos de las canales de corderos obtenidas en distintos sistemas de explotación. (Utvärdering av de kvantitativa och kvalitativa särdragen hos slaktkroppar av lamm som producerats genom olika typer av uppfödningsmetoder) (Maria de la Montaña López Parra, 2006).