27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/1

—

rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (1),

—

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1098/2008/EG av den 22 oktober 2008 om Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010),

—

solidaritet är ett av de värden som ligger till grund för Europeiska unionen; ekonomisk och social sammanhållning är följaktligen reella mål för de europeiska samhällsmodellerna,

—

aktiv integration av ungdomar innebär en kombination av ett tillräckligt inkomststöd, arbetsmarknader som är öppna för alla samt tillgång till tjänster av god kvalitet,

—

målen i Lissabonstrategin om att skapa fler och bättre jobb och att utrota fattigdomen senast 2010, inklusive målen i den europeiska pakten för ungdomsfrågor, inte har uppnåtts, och att det därför är nödvändigt att fortsätta att arbeta mot dessa mål,

—

den ekonomiska och finansiella krisens negativa konsekvenser för tillväxt och sysselsättning särskilt drabbar grupper som är utsatta eller riskerar att hamna i utanförskap, exempelvis ungdomar, vilket leder till att fattigdomen i dessa grupper ökar,

—

sysselsättningen utgör ett av huvudverktygen för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap; Europa behöver högre produktivitetsnivåer och högkvalitativ sysselsättning; fattigdomsnivån bland förvärvsarbetande ungdomar (10 %) (2) visar dock att inte alla jobb ger tillräcklig trygghet,

—

ungdomsarbetslösheten har nått ytterst oroande nivåer: i Europeiska unionen är en av fem under 25 år arbetslös; dessutom riskerar en av fem mellan 18 och 24 år att hamna i fattigdom (2),

—

den demografiska utmaning som en åldrande befolkning utgör kräver en generationsövergripande lösning samt generationsövergripande dialog och solidaritet,

—

Europeiska unionens sociala och ekonomiska intressen kräver att ungdomars potential utnyttjas fullt ut,

—

det därför är av avgörande betydelse att säkerställa social delaktighet och lika möjligheter för ungdomar, så att de aktivt och i samma omfattning kan delta i det ekonomiska, sociala, demokratiska och kulturella livet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas ungdomar med sämre möjligheter,

—

arbetslöshet, fattigdom, socialt och ekonomiskt utanförskap samt alla former av diskriminering står i vägen för ungdomars välfärd och kan hindra deras aktiva deltagande i samhällslivet; större integration av ungdomar i samhället samt ett fullt och aktivt deltagande på arbetsmarknaden i kombination med bättre tillgång till utbildning av god kvalitet, adekvat och bättre riktat socialt skydd och dito sociala tjänster är centrala verktyg för att minska fattigdomen, förbättra livskvaliteten och främja den sociala sammanhållningen,

—

en satsning på ungdomar som en viktig resurs för tillväxt och sysselsättning samt ett underlättande av deras sociala integration skulle befästa ett samhälle med större sammanhållning, där alla ungdomar har lika möjligheter att delta,

—

Att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och ge dem möjlighet till en tryggare anställning på icke-diskriminerande villkor.

—

Att förbättra tillgången till utbildning av god kvalitet och underlätta en smidig övergång till arbetsmarknaden från utbildning eller från arbetslöshet och inaktivitet.

—

Att göra det lättare för människor att förena arbete med privat- och familjeliv.

—

Att förhindra fattigdom och socialt utanförskap bland ungdomar samt överföring av dessa problem från en generation till nästa.

—

Principen om lika möjligheter, med särskild hänsyn till genusfrågor och ungdomar med sämre möjligheter.

—

Deltagande av alla berörda parter på lokal, regional och nationell nivå samt EU-nivå.

—

Den strukturerade dialogens betydelse på ungdomsområdet måste framhållas, särskilt resultaten av den pågående cykeln om ungdomsarbetslöshet.

—

specifika initiativ på ungdomsområdet,

dels

—

initiativ som syftar till att integrera ett ungdomsperspektiv i andra relevanta politikområden.

i)

Att främja utbildning och icke-formellt lärande för att öka anställbarheten genom att

ii)

Att främja övergången mellan utbildningssystem och arbetsmarknad för att förebygga arbetslöshet och socialt utanförskap för ungdomar genom att

iii)

Att främja högkvalitativ sysselsättning för ungdomar genom att

iv)

Att främja egenföretagande och entreprenörskap genom att

v)

Att bibehålla, ta fram och i förekommande fall fastställa nödvändiga åtgärder för att ge tillgång till tillräckligt socialt skydd och tjänster av hög kvalitet, inklusive hälso- och sjukvård, barnomsorg och bostadsbidrag, med särskild inriktning på att stärka sociala tjänster för unga familjer.

—

utforma kanaler för förbindelser och samarbete med andra relevanta politikområden och avdelningar, både inom och mellan de olika EU-institutionerna samt inom medlemsstaterna, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt verksamhet inom ramen för den öppna samordningsmetoden på andra områden, särskilt socialt skydd och social integration, utbildning och sysselsättning,

—

uppmuntra till erkännande av icke-formellt och informellt lärande, som kompletterar formell utbildning och spelar en nyttig roll för att stödja en effektiv social och ekonomisk integration av ungdomar, i synnerhet dem med sämre möjligheter; i detta sammanhang är det arbete som utförs av personer som är verksamma på ungdomsområdet med sådana ungdomar särskilt viktigt liksom deltagandet i programmet Aktiv ungdom,

—

främja instrument för ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis genom seminarier på hög nivå eller möten i expertgrupper om frågor som rör social integration av ungdomar och deras fulla deltagande på arbetsmarknaden; i detta sammanhang bör resultaten av sådan verksamhet spridas effektivt, när så är lämpligt med hjälp av befintliga plattformar,

—

effektivt utnyttja de fonder som är tillgängliga inom EU för att stödja processen med ungdomars sociala integration inom utbildning eller sysselsättning och för att bekämpa arbetslöshet och fattigdom, särskilt Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för landsbygdsutveckling, eller andra relevanta EU-fonder eller EU-program, såsom Progress,

—

fortsätta att stödja och främja tvärvetenskaplig forskning om ungdomar och deras levnadsvillkor, med beaktande av den socioekonomiska situationen och de möjligheter och hinder som detta medför för ungdomars sociala integration och anställbarhet,

—

säkerställa att befintliga indikatorer inbegriper en ungdomsdimension, i syfte att samla in och analysera uppgifter om ungdomars aktiva integration och om bekämpande av arbetslöshet och fattigdom samt möjliggöra jämförande bedömningar som ska göras av medlemsstaterna mot bakgrund av deras resultat,

—

inrätta adekvata mekanismer för övervakning och utvärdering av resultaten av de åtgärder som anges i avsnitt 7 ovan, och då särskilt med användning av EU:s ungdomsfrågerapport.

—

erkänna den viktiga roll som ungdomar spelar för den smarta, hållbara och inkluderande tillväxt som är nödvändig för Europas framtida välstånd,

—

se till att ungdomspolitikens bidrag vilket omfattar sådana områden som rörlighet, delaktighet, icke-formellt och informellt lärande, frivilligverksamhet och ungdomsarbete fullt ut integreras i genomförandet av Europa 2020-strategin,

—

erkänna frågornas gränsöverskridande karaktär och därför främja

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/7

(1)

Den 26 april 2010 granskade rådet Österrikes uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2009–2013.

(2)

Den internationella finansiella och ekonomiska krisen har lett till att Österrikes ekonomi har drabbats av den djupaste recessionen sedan andra världskriget. Nedgången har främst drabbat Österrike genom fallande export, vilket avspeglar sammanbrottet inom världshandeln, och krympande fasta investeringar till följd av sjunkande efterfrågan och mer restriktiva villkor på kreditmarknaderna. Enligt de senaste officiella beräkningarna sjönk BNP med omkring 3,6 % (2) under 2009.

Den kraftigt exportorienterade tillverkningsindustrin är hårdast drabbad. Tillväxten i pivonsumtionen är visserligen mycket lägre än vad den har varit under senare år men har blivit en stabiliserande faktor. Konsumentpriserna steg med bara 0,4 % under 2009, främst till följd av de kraftiga basårseffekterna av de sjunkande priserna på bränsle och eldningsolja och till följd av att vinstmarginalerna har pressats ned av den svaga efterfrågan. När recessionen började slå igenom på arbetsmarknaden, minskade sysselsättningen med 1,4 % under 2009, och arbetslösheten ökade därmed till 5,0 % (från 3,8 % föregående året). Den österrikiska regeringen antog då ett omfattande diskretionärt finanspolitiskt stimulanspaket i enlighet med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Stimulansåtgärderna och effekterna av de automatiska stabilisatorerna ledde till en kraftig försämring av de offentliga finanserna med ett underskott i den offentliga sektorns finanser på 3,5 % av BNP (en ökning från 0,4 % av BNP under 2008) och en offentlig skuld på 66,5 % av BNP under 2009. Den 2 december 2009 slog rådet fast att Österrikes offentliga underskott var alltför stort och rekommenderade att detta skulle korrigeras senast 2013. Österrike mötte visserligen krisen med finanser som var nära balans, men de avsevärt försämrade offentliga finanserna kräver omfattande konsolideringsåtgärder.

(3)

Även om mycket av den konstaterade reala BNP-nedgången är konjunkturbetingat i en krissituation, kommer produktionstillväxten att starta från ett sämre utgångsläge. Dessutom kan krisen påverka den potentiella tillväxten på medellång sikt genom lägre investeringar, kreditåtstramningar och ökad strukturell arbetslöshet. Vidare kommer den ekonomiska krisen att få konsekvenser som samverkar med de negativa effekterna av en åldrande befolkning på den potentiella produktionen och de offentliga finansernas hållbarhet. För att främja den potentiella tillväxten blir det mot denna bakgrund viktigt att genomföra strukturreformerna i snabbare takt. För Österrike är det särskilt viktigt att genomföra reformer när det gäller arbetskraftsutbud (i synnerhet genom att ytterligare förbättra incitamenten för äldre arbetstagare att fortsätta arbeta) och utbildning (genom att förbättra missgynnade ungdomars resultat).

(4)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för stabilitetsprogrammet från januari 2010 kommer tillväxttakten i real BNP att öka från – 3,4 % 2009 till 1,5 % 2010–2011 och omkring 2 % åren därefter. Detta scenario förefaller enligt nu tillgängliga uppgifter (3) vara lätt optimistiskt 2010 och rimligt vad gäller antagandena om tillväxten 2011–2013. Skillnaden i tillväxtprognoserna för 2010 beror på att programmet utgår från ett högre bidrag från nettoexporten än kommissionens prognos från hösten 2009. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller realistiska.

(5)

Enligt uppskattningarna i programmet uppgår underskottet i den offentliga sektorn till 3,5 % av BNP 2009. Den avsevärda försämringen från ett underskott på 0,4 % av BNP 2008 är till stor del en följd av krisens effekter på de offentliga finanserna, men har också framkallats av stimulansåtgärder motsvarande 1,5 % av BNP som regeringen antog i överensstämmelse med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Merparten av de stimulansåtgärder som infördes 2009 var permanenta (ca 1,3 % av BNP 2009 jämfört med 0,2 % av BNP i tillfälliga åtgärder). I överensstämmelse med den exitstrategi som rådet förespråkar, och i syfte att korrigera det alltför stora underskottet fram till 2013 och återgå till hållbara offentliga finanser kommer finanspolitikens inriktning att vara fortsatt understödjande 2010 och därefter åtstramande från och med 2011.

(6)

Enligt programmet kommer det nominella underskottet i den offentliga sektorns finanser att öka till 4,7 % under 2010 från 3,5 % 2009. Nästan inga förändringar i utgiftskvoten förutspås under 2010, utan försämringen på över 1 % av BNP uppstår i stort sett bara på inkomstsidan. I uppdateringen beskrivs inga åtgärder utöver dem som redan var kända när Österrike granskades senast inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, vilket stämmer överens med rådets rekommendation att Österrike bör ”genomföra de finanspolitiska åtgärder som planerats i budgeten för 2010”.

Den prognostiserade försämringen beror dels på att de automatiska stabilisatorerna har fått fritt spelrum, dels på vissa diskretionära åtgärder som har vidtagits. I synnerhet träder delar av 2009 års skattereform i kraft först 2010, nämligen lättnaderna för barnfamiljer och skattesänkningarna för egenföretagare, och förväntas belasta budgeten med motsvarande ca 0,25 % av BNP. Den regel om påskyndade avskrivningar som antogs i januari 2009 kommer att belasta budgeten ytterligare med motsvarande ca 0,1 % av BNP. Finanspolitiken förväntas ha en expansiv inriktning, eftersom försämringen i det nominella saldot återspeglas av en ökning av det konjunkturrensade strukturella underskottet på 1,25 % av BNP, omräknat av kommissionen på grundval av informationen i programmet enligt den allmänt vedertagna metoden. Denna förändring motsvarar inte det värde som följer av uppgifterna om de diskretionära åtgärder som får verkan 2010 (bottom-up-strategi) och som av kommissionen beräknas uppgå till ca 0,50 % av BNP. Denna diskrepans kan delvis förklaras av negativa sammansättningseffekter, eftersom nettoexporten ökar i betydelse som tillväxtfaktor, och av fördröjda effekter på bolagsskatteinkomsterna.

(7)

Huvudmålet med den finanspolitiska strategin på medellång sikt är att få ned underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP till slutet av programperioden, i enlighet med rådets rekommendation av den 2 december 2009 enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Programmet förutspår en avsevärd och jämnt fördelad konsolidering åren 2011–2013. Det strukturella saldot väntas minska från 3,9 % av BNP 2010 till 2,2 % av BNP 2013, vilket motsvarar en finanspolitisk korrigering på i genomsnitt strax under 0,75 % av BNP per år under perioden 2011–2013. Det strukturella primärsaldot väntas övergå från ett underskott på 1,25 % av BNP 2010 till ett överskott på 0,75 % av BNP 2013. Enligt programmet kommer inkomsternas andel av BNP att vara i stort sett oförändrad mellan 2010 och 2013 och konsolideringen kommer i huvudsak att ske på utgiftssidan.

Den enda åtgärd som beskrivs i programmet till stöd för den planerade konsolideringen är att utgifterna för hälso- och sjukvård ska minska med ca 1,7 miljarder EUR mellan 2010 och 2013, vilket den federala regeringen har kommit överens om med de allmänna sjukkassorna. Eftersom de överenskomna besparingarna motsvarar ca 0,6 % av BNP står denna åtgärd för mindre än en tredjedel av den planerade konsolideringen mellan 2010 och 2013. Österrikes medelfristiga mål är att uppnå balans i de offentliga finanserna. Mot bakgrund av de senaste beräkningarna och skuldnivån återspeglar detta medelfristiga mål mer än väl paktens mål. Det medelfristiga målet kommer dock enligt programmet inte att uppnås under programperioden.

(8)

Budgetutfallet kan bli sämre än vad som prognostiseras i programmet från och med 2011. Även om intäktsprognoserna i uppdateringen förefaller realistiska, har den planerade konsolideringen på utgiftssidan endast delvis stöd i form av åtgärder. Särskilda ytterligare risker rör regeringens bankgarantier till stöd för finanssektorn vilka om de tas i anspråk skulle medföra ett ökat underskott och dito skuld. Vissa av kostnaderna för regeringens stöd till finanssektorn kommer emellertid att kunna tas igen i framtiden. En liten positiv riskfaktor är det eventuella införandet av en särskild bankavgift från och med 2011, vilket kan leda till intäkter motsvarande 0,2 % av BNP.

(9)

Den offentliga bruttoskulden uppskattas till 66,5 % av BNP 2009, jämfört med 62,5 % året dessförinnan. Bidragande till ökningen av skuldkvoten är förutom det högre underskottet och den lägre BNP-tillväxten även betydande stock-/flödesjusteringar, som främst beror på räddningsinsatser för bankerna. Den offentliga bruttoskuldkvoten låg 2009 över fördragets referensvärde och väntas öka stadigt under hela programperioden. Skuldkvoten beräknas öka med 7,8 procentenheter under programperioden, framför allt till följd av fortsatt höga offentliga underskott. Utöver risken för att underskotten blir högre än beräknat från och med 2011 omgärdas skuldkvotens utveckling av risker som i synnerhet sammanhänger med osäkerheter kring kostnaderna för den framtida driften av landets femte största bank, Hypo Group Alpe Adria (som nationaliserades i december 2009) och de statliga lånegarantierna för den österrikiska motorvägsmyndigheten (ASFINAG) och det österrikiska järnvägsbolaget (ÖBB).

(10)

De skuldprognoser på medellång sikt som pekar mot att BNP-tillväxttakten bara långsamt återgår till prognosvärdena före krisen, skattekvoterna återgår till de nivåer som gällde före krisen, och detta inbegriper den beräknade ökningen av åldersrelaterade utgifter och den beräknade ökningen av realräntesatserna, visar att programmets finanspolitiska strategi, nominellt och utan ytterligare ändringar i politiken, nästan skulle räcka för att stabilisera skuldkvoten fram till år 2020.

(11)

Den åldrande befolkningens långsiktiga effekter på de offentliga finanserna beräknas bli något lägre i Österrike än för EU-genomsnittet, och pensionsutgifterna som andel av BNP beräknas på lång sikt endast öka i ringa omfattning. De offentliga finansernas ställning 2009 enligt programmets beräkningar förstärker de budgetmässiga effekterna av befolkningens åldrande. Om primära överskott på medellång sikt tryggades, skulle detta minska de risker för de offentliga finansernas hållbarhet som i kommissionens hållbarhetsrapport från 2009 (4) bedömdes vara medelstora.

(12)

Den befintliga österrikiska budgetramen, som grundar sig på lagen om utjämning av de offentliga finanserna (Finanzausgleichsgesetz) och den inhemska stabilitetspakten, är tämligen komplex och svåröverblickbar. Intäkterna från merparten av de enskilda skatterna fördelas mellan de olika territoriella nivåerna efter fasta andelar, och på många områden sker beslutsfattandet dessutom på olika förvaltningsnivåer. På en rad områden ligger ansvaret för att generera intäkter inte på samma förvaltningsnivå som motsvarande utgiftsbefogenheter. Systemet i sig främjar inte den mest effektiva resursanvändningen. Österrike har dock nyligen tagit initiativ till en genomgripande reformering av budgetregelverket på federal nivå.

Den första delen av reformen, som trädde i kraft den 1 januari 2009, fastställde en ny flerårig utgiftsram med fasta tak (för ca 80 % av de totala utgifterna) löpande för fyra på varandra följande år. Den väntas förebygga konjunkturförstärkande utgifter och öka effektiviteten hos de automatiska stabilisatorerna. Den andra delen som redan antagits som lag och ska träda i kraft 2013, omfattar införandet av resultatbudgetering och en modernisering av den offentliga förvaltningens räkenskapssystem och långsiktiga prognoser.

(13)

Det finns utrymme för effektiviseringar på flera områden av de österrikiska offentliga utgifterna, i synnerhet när det gäller hälso- och sjukvård och utbildning, där Österrike presterar genomsnittligt eller något under genomsnittet jämfört med övriga EU-länder, men ofta till högre kostnader. Ett av skälen till detta är den ovannämnda överlappningen mellan de tre olika förvaltningsnivåernas befogenheter i fråga om finansiering och förvaltning. I 2010 års program beskrivs de besparingar som planeras inom hälso- och sjukvården och som ska uppgå till omkring 0,6 % av BNP under perioden 2010–2013. Det anges vidare att en expertgrupp har tillsatts för att utreda hur de offentliga utgifterna ska kunna effektiviseras på många områden. I uppdateringen finns det emellertid inga uppgifter om några konkreta förestående lagförslag.

(14)

Allmänt sett är programmets finanspolitiska strategi för 2010 förenlig med rådets rekommendation enligt artikel 126.7. Med hänsyn till riskerna är det dock möjligt att strategin från och med 2011 inte är förenlig med rådets rekommendation enligt artikel 126.7. I strategin förutspås en reducering av underskottet till 2,7 % av BNP – och därigenom en korrigering av det alltför stora underskottet till 2013 samt en genomsnittlig årlig finanspolitisk anpassning strax under 0,75 % av BNP under perioden 2011–2013, men med tanke på riskerna är den möjligen inte tillräcklig. Konsolideringsplanen som beskrivs i programmet från och med 2011 underbyggs inte av ändamålsenliga åtgärder. Den finanspolitiska strategin räcker dessutom inte till för att igen få ned skuldkvoten.

(15)

Programmet innehåller alla de obligatoriska uppgifter och de flesta av de frivilliga uppgifter som föreskrivs i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram (5). I sina rekommendationer enligt artikel 126.7 av den 2 december 2009, i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra, uppmanade rådet även Österrike att rapportera om de framsteg som görs för att genomföra rådets rekommendationer i ett särskilt kapitel i uppdateringarna av stabilitetsprogrammen. I det ifrågavarande avsnittet av det uppdaterade programmet finns det väldigt lite information om hur den österrikiska regeringen planerar att fortskrida med genomförandet av rådets rekommendation.

i)

Förverkliga de åtgärder som anses nödvändiga till stöd för den planerade konsolideringen från och med 2011, i syfte att uppnå den rekommenderade genomsnittliga finanspolitiska korrigeringen på 0,75 % av BNP samt få ner underskottet i de offentliga finanserna under referensvärdet på 3 % av BNP senast 2013 samt att, såsom föreskrivs i rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott, utnyttja varje möjlighet utöver den finanspolitiska korrigeringen, inbegripet i samband med bättre ekonomiska villkor, att påskynda minskningen av bruttoskuldkvoten till referensvärdet på 60 % av BNP.

ii)

Ytterligare förbättra budgetramen för att stärka budgetdisciplinen på alla förvaltningsnivåer genom ökad öppenhet och större ansvar, särskilt genom att anpassa det lagstiftande, administrativa och finansiella ansvaret på de olika förvaltningsnivåerna och genom att stärka kontrollen av efterlevnaden av den inhemska stabilitetspakten.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/12

(1)

Den 26 april 2010 granskade rådet Bulgariens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2009–2012.

(2)

Innan den globala ekonomiska och finansiella nedgången slog till, hade Bulgarien haft en stark real BNP-tillväxt underbyggd av snabba kreditökningar och omfattande investeringar från utlandet. Den stabila ekonomiska aktiviteten förde dock med sig ökande makroekonomiska obalanser, exempelvis ett mycket stort underskott i bytesbalansen och stora privata skulder samt högt inflationstryck. Obalanserna förvärrades av kraftigt ökade utländska direktinvesteringar och höga löneökningar, som vida översteg produktivitetsvinsterna. Den globala ekonomiska krisen slog hårt mot den ekonomiska aktiviteten, vilket ledde till att reala BNP minskade med 5 % under 2009.

Samtidigt innebar nedgången en välkommen korrigering av obalanserna, exempelvis sjönk inflationstakten till i genomsnitt 2,5 % under 2009 och underskottet i bytesbalansen minskade i snabb takt till 9,4 % av BNP. Även om dagens underskott i bytesbalansen finansierades fullt ut med utländska direktinvesteringar, är Bulgariens bruttoskuld till utlandet cirka 110 % av BNP, vilket är relativt högt. Bulgarien har inte antagit ett finanspolitiskt stimulanspaket på kort sikt som svar på den ekonomiska nedgången. Mot bakgrund av de stora makroekonomiska obalanser som fanns före nedgången, inriktades politiken, i enlighet med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, på åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna. I första hand rörde det sig om att skära i utgifterna och förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen. Till följd av detta uppskattade Bulgariens konvergensprogram ett allmänt underskott i de offentliga finanserna på under 3 % av BNP för 2009 (2). De största utmaningarna på kort och medellång sikt är att borga för en hållbar upphämtning utan att äventyra den finanspolitiska eller makroekonomiska stabiliteten.

(3)

Även om mycket av den konstaterade BNP-nedgången är konjunkturbetingat i en krissituation, kommer den potentiella produktionstillväxten att fortsätta i långsammare takt. På medellång sikt kan krisen också påverka den potentiella tillväxten genom lägre investeringar, kreditåtstramningar och ökande strukturell arbetslöshet. Den ekonomiska krisens påverkan på den potentiella tillväxten och de offentliga finansernas hållbarhet förvärrar de negativa följderna av Bulgariens åldrande befolkning. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att påskynda de strukturella reformerna med målet att stödja den potentiella tillväxten. För Bulgariens vidkommande är det viktigt att reformera hälso- och sjukvården, pensionssystemet, utbildningsväsendet, den offentliga förvaltningen samt villkoren för företagande.

(4)

Det makroekonomiska grundscenario som programmet bygger sitt referensscenario på för att bedöma prognoserna för de offentliga finanserna indikerar att den reala BNP-tillväxten kommer att förbättras från – 5 % under 2009 till 0,3 % under 2010 innan den återhämtar sig till en genomsnittstakt på 4,25 % under resten av programperioden. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter (3) verkar scenariot bygga på något optimistiska tillväxtantaganden, då både tillväxten 2010 och dess utveckling på medellång sikt ligger högt i förhållande till aktuella prognoser. Korrigeringen av de obalanser som uppkom 2009 förväntas fortsätta under programperioden. Inflationen förväntas vara låg under perioden 2010–2012, vilket förefaller realistiskt och i stort sett i linje med kommissionens höstprognos från 2009. Även utrikesbalansen förväntas förbättras. Under 2009 berodde denna utveckling på att importen föll snabbare än exporten, men på medellång sikt skulle korrigeringen vara en följd av att exporten ökar snabbare och tidigare än importen. Även om grundscenariot bara verkar något optimistiskt jämfört med kommissionens höstprognos och mot bakgrund av den senaste informationen, hänger dess trovärdighet på att tillväxten sker på ett mer hållbart sätt, med exporten som huvudsaklig drivkraft. Programmet innehåller även ett ”pessimistiskt” och ett ”optimistiskt” scenario. Dessa två scenarion skiljer sig främst åt från grundscenariot i fråga om tidtabellen för den ekonomiska återhämtningen och exportutvecklingen. Enligt det pessimistiska scenariot skulle reala BNP minska med 2 % under 2010 på grund av ytterligare sänkt export och återhämtningen skulle ske först 2011. I det optimistiska scenariot väntas BNP öka med 0,75 procentenhet under hela programperioden tack vare en snabbare global återhämtning.

(5)

Den kraftiga försämringen av saldot i de offentliga finanserna för 2009 är till stora delar en följd av hur krisen påverkat de offentliga finanserna. Mot bakgrund av behovet att upprätthålla den makroekonomiska stabiliteten under sedelfondssystemet, antog regeringen inga stimulansåtgärder, vilket är i linje med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Försämringen hade därför huvudsakligen sin grund i minskade intäkter som ett resultat av den oväntat kraftiga nedgången och en förändring i BNP-sammansättningen. De minskade intäkterna kunde dock delvis kompenseras av utgiftsminskningar. Under andra halvåret genomförde myndigheterna ett finanspolitiskt konsolideringspaket på motsvarande 2,3 % av BNP för att stabilisera den finansiella ställningen. Paketet bestod av åtgärder för att ytterligare minska de primära utgifterna (utöver gränsen på 90 % i dagens regler för budgetgenomförande) samt åtgärder för att förbättra efterlevnaden av skattelagstiftningen. Trots flera nedskrivningar av de finanspolitiska målen och ytterligare kraftig nedgång under året, gjorde de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna att Bulgarien 2009 hade relativt låga underskott i de offentliga finanserna.

(6)

Målet för 2010 är att konvergensprogrammet ska åstadkomma balanserade offentliga finanser. Högre indirekta skatter och andra intäkter förväntas leda till att intäkterna som andel av BNP ökar till nästan 39,25 % av BNP (från 37,5 % av BNP under föregående år). Trots övergången till en BNP-sammansättning som inte ger högre skatteintäkter, kan den betydande ökningen av intäkter från indirekta skatter förklaras av klart förbättrad efterlevnad av skattelagstiftningen och höjda punktskatter på cigaretter och el för industriell produktion. Programmet innehåller dock ingen förklaring på de övriga intäktsökningar på 1 % av BNP som förväntas. Tvärtom förväntas sociala avgifter minska med 0,25 procentenhet av BNP då avgiftsnivån sänks med två procentenheter. Utgifterna som andel av BNP förväntas minska med cirka 0,25 procentenheter av BNP under 2010, till största delen beroende på effektivare förvaltning. Nominella löner i offentliga sektorn och mellanliggande konsumtion förväntas ligga på samma nivå som 2008, vilket gör att deras procentandel av BNP minskar 2010.

Dessa utgiftsminskande åtgärder väger mer än väl upp ökningen på 0,2 % av BNP av änke- och ålderspensioner under 2010. De fasta bruttoinvesteringarnas andel av BNP förväntas vara oförändrad under 2009–2011. Detta leder till att den strukturella balansen (som räknats om av kommissionens tjänster med programinformationen som underlag i enlighet med den allmänt vedertagna metoden) förväntas öka som andel av BNP med 2,75 % procentenheter jämfört med 2009, vilket tyder på att den finanspolitiska inriktningen blir restriktiv under 2010. Bedömningen av den finanspolitiska inriktningen under 2010 utgör ungefär halva den planerade strukturella justeringen, baserad på åtgärderna i programmet. Enligt programmet förväntas den strukturella balansen förbättras betydligt mer än vad som anges i kommissionens höstprognos.

(7)

Strategin för de offentliga finanserna ska på medellång sikt ge balans i de offentliga finanserna under hela programperioden. Detta ska uppnås genom att man under programmets slutår håller intäkterna och utgifterna som andel av BNP mer eller mindre oförändrade på i genomsnitt 39,25 % av BNP. Det medelfristiga målet för de offentliga finanserna, uttryckt i strukturella termer (dvs. ett konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder eller andra tillfälliga åtgärder), är ett överskott på 0,5 % av BNP. Enligt programmet ska det målet uppnås 2010 och framåt. Mot bakgrund av de senaste prognoserna samt skuldnivån, återspeglar det medelfristiga målet mer än väl paktens mål.

(8)

De offentliga finanserna kan under hela programperioden bli sämre än vad som anges i programmet. Den viktigaste risken är kopplad till det underliggande makroekonomiska scenariot, som bygger på något optimistiska tillväxtantaganden för programperioden. Framförallt kan intäkterna under 2010–2012 bli lägre än beräknat som en följd av långsammare och svagare ekonomisk återhämtning. Den planerade omläggningen av den ekonomiska tillväxtens sammansättning mot en lägre andel skatteintäkter innebär också en väsentlig risk för de offentliga intäkterna. Dessutom har de sammantagna effekterna av åtgärderna för att förbättra efterlevnaden av skattesystemet och budgetdisciplinen ännu inte visat sig. I fråga om utgifterna har man fortfarande inte specificerat betydande besparingar i övriga utgiftskategorier.

Vidare kan utrymmet för ytterligare utgiftsminskningar för att kompensera för fallande intäkter visa sig begränsat, eftersom man tidigarelagt åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna under 2009. Slutligen utgör den nedrevidering av saldot i de offentliga finanserna för 2009 som tillkännagavs efter det att programmet lagts fram en ytterligare risk för budgetresultatet för 2010.

(9)

Den offentliga bruttoskuldkvoten ligger under hela programperioden klart under referensvärdet i fördraget. Under 2009 förväntas den ligga nära 15 % av BNP, vilket är något högre än under 2008. Den blygsamma ökningen av skuldkvoten berodde i första hand på försämringen av de offentliga finanserna och nedgången i BNP-tillväxten som till viss del kompenserades av skuldminskande stock/-flödesjusteringar. Under programperioden förväntas skuldkvoten stabiliseras på 2009 års nivå, främst tack vare balans i de offentliga finanserna. Till skillnad från riskerna i fråga om underskottet, verkar riskerna för skuldkvoten vara tämligen ringa.

(10)

Den offentliga bruttoskulden är låg och de skuldprognoser på medellång sikt fram till 2020 som pekar mot att BNP-tillväxttakten bara långsamt återgår till prognosvärdena före krisen, skattekvoterna återgår till de nivåer som gällde före krisen, och detta inbegriper den beräknade ökningen av åldersrelaterade utgifter, visar att programmets finanspolitiska strategi, nominellt och utan ytterligare ändringar i politiken, skulle minska den offentliga skulden som andel av BNP och till 2020 ge en positiv nettoställning i den offentliga sektorn.

(11)

På lång sikt är åldrandets effekter på de offentliga finanserna något lägre än genomsnittet i EU. De offentliga finansernas ställning 2009, enligt uppskattningen i programmet, förstärker de finanspolitiska effekterna av befolkningens åldrande på hållbarhetsgapet. Genom att, såsom föreskrivs i programmet, bygga upp höga primära överskott på medellång sikt, bör man ytterligare kunna begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet. Riskerna ansågs i kommissionens hållbarhetsrapport (4) från 2009 som låga.

(12)

Bulgariens medelfristiga ram för de offentliga finanserna verkar tämligen stabil, vilket bekräftas av att man uppfyllt målen för de offentliga finanserna, dock under gynnsamma makroekonomiska villkor. 2009 lindrade Bulgarien den negativa budgeteffekten på grund av krisen genom att genomföra stora konsolideringsåtgärder. Svagheterna i det finanspolitiska ramverket är kopplade till vissa befogenheter hos den centrala förvaltningen. Ramverket innehåller heller inga fleråriga regler, och de utgiftstak som angivits inom den medelfristiga finanspolitiska planeringen är bara bindande på kort sikt. Programmet medför inga större ändringar av ramen för de offentliga finanserna, förutom att det medelfristiga finanspolitiska ramverket förlängs med ett år till fyra år för att sammanfalla med regeringens mandatperiod, vilket gör politiken mer förutsägbar. Regeln om ett 90-procentigt genomförande av budgeten ersätts av en bestämmelse som tillåter att regeringen kan skära i de primära utgifterna under de årliga anslagen för att möta ett troligt intäktsbortfall. Tack vare den nya regeln kan regeringen agera flexiblare och i högre grad bedriva en mer diskretionär konsolideringspolitik i kristider. Insynen i ramen för de offentliga finanserna kan dock bli lidande, eftersom det saknas detaljerad information om regelns innehåll och hur den ska användas.

(13)

I programmet erkänns svagheterna i de offentliga finanserna. Vidare betonas behovet av omedelbara politiska åtgärder som svar på hur den åldrande befolkningen och den allt sämre demografiska utvecklingen negativt påverkar de offentliga finanserna. Genomgripande reformer presenteras inom följande områden: hälso- och sjukvård, utbildning, pensionssystemet samt inom offentlig förvaltning och skatteförvaltningen. Reformerna syftar till att öka de offentliga finansernas effektivitet och ändamålsenlighet samt förbättra tillväxtpotentialen, vilket ska ge hållbar konvergens inom Europeiska unionen. Reformerna innebär att befintliga strukturer ska användas optimalt, att offentliga sektorn effektiviseras, att hälso- och sjukvårdens kostnader och finansiering ändras, att den nyligen antagna pensionsreformen genomförs, att högre utbildning och FoU reformeras samt att förvaltningen av offentliga tillgångar förändras.

(14)

Om man beaktar ovanstående risker för målen för de offentliga finanserna, ligger programmets finanspolitiska strategi i stort sett i linje med paktens krav. Strategin kommer vidare att bidra till makroekonomisk stabilitet och till investerares förtroende för den bulgariska ekonomin. Programmet innehåller en strukturell konsolidering på – 2,75 % av BNP under 2010, som inte kommer att förbättras under kommande år. I programmet saknas åtgärder för att helt och hållet underbygga den planerade konsolideringen för 2010. Konsolideringen bygger dessutom på ett optimistiskt makroekonomiskt scenario med ytterligare risker med anledning av upprevideringen av underskottet 2009. Under 2011 kan den planerade korrigeringen dessutom äventyras av att det saknas specifika åtgärder i programmet. Redan 2010 förväntas det medelfristiga målet för de offentliga finanserna överskridas med god marginal. Takten på den strukturella konsolideringen är med andra ord tämligen ambitiös med tanke på de dåliga ekonomiska tiderna och ovanstående risker för strategin för de offentliga finanserna. Den allmänna finanspolitiska inriktningen, mätt som ändringen av den strukturella balansen, är restriktiv 2010, i stort sett neutral 2011, och ger utrymme för en mindre strikt finanspolitik under 2012. Programmets mål på medellång sikt att bibehålla ett konjunkturrensat överskott på 0,50 % av BNP skulle uppnås med början 2010.

(15)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram saknar programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (5).

i)

Fortsätta bedriva en stram finanspolitik och anta ytterligare konsolideringsåtgärder för att nå programmålet för 2010 som stöd för korrigeringen av de externa obalanserna och upprätthållandet av investerares förtroende för den bulgariska ekonomin. Begränsa löneökningstakten i den offentliga sektorn för att bidra till en återhållsam löneutveckling och förbättra konkurrenskraften.

ii)

Stärka effektiviteten i de offentliga utgifterna genom att strikt genomföra de planerade strukturreformerna av förvaltningen, hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet och pensionssystemet för att gynna produktiviteten och säkerställa en hållbar konvergens inom Europeiska unionen.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/17

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5852. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/17

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5834. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/18

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32010M5810. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/19

—

att inrättandet av det europeiska digitala biblioteket Europeana, en gemensam flerspråkig elektronisk portal för digitaliserat kulturellt material från hela Europa (böcker, tidningar, foton, filmverk och audiovisuella verk, arkivhandlingar, museiföremål, arkitektoniskt och arkeologiskt kulturarv etc.) utgör en enastående möjlighet att lyfta fram medlemsstaternas kulturarv och att öka tillgången till och kunskapen om detta kulturarv,

—

att digitalisering av och elektronisk tillgång till medlemsstaternas kulturella material samt digitalt bevarande är av avgörande betydelse för att framhäva detta kulturarv, inspirera till skapande samt främja uppkomsten av nya onlinetjänster, och

—

meddelandet av den 28 augusti 2009 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europeana – nästa steg, vilket inledde ett samrådsförfarande för att studera de lämpligaste sätten att säkerställa att Europeana och de därmed sammanhängande politiska strategierna för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande ger den europeiska kulturen en varaktig synlighet i den digitala miljön,

—

avsikten att senast i slutet av 2010 göra tio miljoner digitaliserade verk elektroniskt tillgängliga via Europeana,

—

kommissionens meddelande av den 19 oktober 2009Upphovsrätten i kunskapsekonomin som uttryckligen tar upp de rättsliga utmaningar som bibliotek och arkiv ställs inför när de digitaliserar sina samlingar,

—

inrättandet, efter diskussionerna vid mötet den 27 november 2009 i rådet (utbildning, ungdom och kultur), av en europeisk reflektionsgrupp (”Comité des sages” (visemannakommitté)) om digitalisering som särskilt kommer att överväga frågor som rör offentlig-privata partnerskap; uppmanar gruppen att genomföra ett brett samråd och på bästa sätt använda bidrag från medlemsstaterna och berörda intressenter, samt lämna regelbunden information om sin verksamhet, där så är lämpligt,

—

de framsteg som hittills gjorts, som har lett fram till inrättandet av stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek samt till lanseringen av prototypen till Europeana den 20 november 2008, som ett avgörande steg inom denna process,

—

att nästa milstolpar kommer att utgöras av presentationen 2010 av Europeana 1.0 samt den senare konsolideringen av plattformen,

—

de organisatoriska, rättsliga och finansiella utmaningarna när det gäller digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande, bl.a. frågor om immateriella rättigheter och behovet av att finna kompletterande finansiering för digitalisering, som skulle kunna inbegripa offentlig-privata partnerskap,

—

vikten av att se till att kommissionen och medlemsstaterna möter dessa utmaningar parallellt med de ovan angivna åtgärderna i syfte att konsolidera Europeana som central struktur och gemensam portal till kulturellt material, samt att

—

behovet av att medlemsstaterna och kommissionen, liksom de organ och institutioner som är aktivt engagerade i Europeana, ökar sina ansträngningar för att under de kommande åren utvidga och berika Europeana, såväl kvantitativt som kvalitativt,

—

Europeana bör vidareutvecklas som en satsning i samverkan mellan Europas kulturinstitutioner och arbetet med att förbättra portalen – vilket inbegriper en mer enhetlig och tilltalande presentation av det digitaliserade materialet, hantering av flerspråkighetsaspekterna och förbättrade sökmöjligheter – för att kunna tillgodose användarnas behov och förväntningar,

—

för den långsiktiga konsolideringen av Europeana krävs det hållbara finansierings- och styrningsformer som tar hänsyn till Europeanas roll att på en gränsöverskridande grund erbjuda bredast tänkbara tillgång till kultursamlingar, webbplatsens europeiska räckvidd och art och även den betydande roll som kulturinstitutionerna spelar,

—

digitaliseringen och den elektroniska tillgången till vårt kulturarv bör ske med fullständig respekt för immateriella rättigheter och det finns ett behov av att göra snabba framsteg i arbetet med att finna praktiska lösningar för att digitalisera utgångna verk och slutsålda verk och för att lägga ut dem online samt av att ta itu med frågan om verk av okända upphovsmän,

—

öka det antal föremål, både icke upphovsrättsligt skyddade verk och verk som omfattas av immateriella rättigheter, från bibliotek, museer, arkiv och audiovisuella samlingar som är tillgängliga via portalen, med full respekt för immateriella rättigheter och samtidigt ha en kvalitativ strategi som lyfter fram mångfalden och rikedomen i Europas kulturarv samt fortsätta att arbeta tillsammans för att säkerställa så stor tillgång som möjligt till icke upphovsrättsligt skyddade verk efter deras digitalisering,

—

fortsätta ansträngningarna för att stimulera en större geografisk spridning och för att skapa bättre balans mellan de olika typer av innehåll som erbjuds genom Europeana (böcker, fotografier, arkivhandlingar, filmer och audiovisuellt material, museisamlingar m.m. …), med hänsyn till de särskilda behoven hos resursintensiva typer av innehåll, t.ex. audiovisuellt material,

—

till fullo beakta den språkliga mångfalden såsom ett av de centrala dragen i Europas kulturarv samt förbättra flerspråkigheten på Europeanawebbplatsen, framför allt genom att försöka lösa sökning över språkgränserna och automatisk översättning,

—

sörja för att användarna ges en central plats och fortsätta analysen av användarnas behov och profiler, bland annat för att peka på särskilda tillämpningar och mekanismer, inbegripet sådana som främjar interaktivitet genom att göra det möjligt för användarna att aktivt bidra till webbplatsen, och samtidigt vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att innehållet överförs i enlighet med de relevanta rättsliga bestämmelserna. Där så är möjligt bör nya Europeanatillämpningar använda öppna format, för att så många användare som möjligt ska kunna delta och bidra samt för att underlätta lämplig återanvändning och anpassning av Europeanaprogramvarudelar till andra sammanhang,

—

öka medvetenheten om Europeana bland kulturinstitutioner i hela Europa som kan bidra med material samt bland webbplatsens potentiella användare, där samverkan med utbildnings- och forskningssektorerna kan spela en viktig roll i detta sammanhang och bör undersökas ytterligare,

—

beakta mångfalden hos Europas olika kulturinstitutioner för att se till att alla institutioner, även de minsta, har möjlighet att delta i utvecklingen av Europeana,

—

fortsätta att arbeta för ett antal tydliga och allmänt godtagna minimala driftskompatibilitetsnormer och verka för att dessa tillämpas av de institutioner som levererar innehållet, då detta kommer att hjälpa kulturinstitutionerna att beakta behovet av enhetliga högkvalitativa metadata inom digitaliseringsprocessen, vilket är av central betydelse när man söker efter digitaliserade föremål och etablerar samband mellan dem,

—

arbeta för en hållbar finansierings- och styrningsmodell för Europeana som en gemensam portal till Europas kulturarv och sörja för optimal användning av tillgängliga finansieringsinstrument för att finansiera digitalisering på nationell och europeisk nivå,

—

utforska offentlig-privata partnerskaps eventuella roll vad avser digitalisering i syfte att öka de samlingar som är tillgängliga genom Europeana samt beakta behovet av att på lämpligt sätt skydda rättighetsinnehavarnas, användarnas och de bidragande institutionernas intressen,

—

fortsätta att samarbeta för att nå de mål som angavs i rådets slutsatser av den 13 november 2006 om nationella strategier för digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande samt i slutsatserna av den 20 november 2008 om tillgänglighet av digitaliserat material via det europeiska digitala biblioteket Europeana,

—

fortsätta samt stärka sitt stöd till digitaliseringsprojekt som deras kulturinstitutioner genomfört för att öka antalet föremål från bibliotek, museer, arkiv och audiovisuella samlingar från alla medlemsstater och, till exempel genom finansieringsvillkor för digitalisering, främja att de blir tillgängliga genom Europeana och att användarna får största möjliga tillgång till materialet,

—

fortsätta att öka medvetenheten bland kulturinstitutioner på alla nivåer, exempelvis genom att anordna informationsmöten för att uppmana dem att bidra med material till Europeana, antingen direkt eller via nationella, regionala eller tematiska sammanställare,

—

på frivillig grund fram till slutet av 2013, och i avvaktan på utformningen av hållbara finansierings- och styrningsformer ge Europeana den stödnivå som är nödvändig som ett komplement till gemenskapsfinansieringen,

—

bidra till att öka medvetenheten hos allmänheten om Europeana exempelvis genom att anordna kampanjer i samarbete med kulturinstitutioner för att göra webbplatsen känd bland dess potentiella användare,

—

underlätta och främja genomförandet av ett antal tydliga och gemensamma minimala driftskompatibilitsnormer för det digitala kulturella innehållet i Europeana,

—

inom ramen för medlemsstaternas expertgrupp för digitalisering och digitalt bevarande och i samarbete med Europeana utveckla en färdplan med rekommendationer för att utöka det material som är tillgängligt genom Europeana på ett välavvägt sätt, där alla medlemsstater och sektorer (text, ljud, bild) omfattas och där de mästerverk i Europas kulturarv som valts ut av medlemsstaterna ingår, samt att i denna expertgrupp fortsätta samarbetet med Europeana om styrnings- och finansieringsformerna för webbplatsen och de strategiska riktlinjerna för webbplatsen, samt

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/22

(1)

I artikel 10 i förordning (EG) nr 1922/2006 föreskrivs bland annat att rådet ska utse arton ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska jämställdhetsinstitutet för en period på tre år.

(2)

Arton medlemsstater (Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket) ska nominera ordinarie ledamöter och suppleanter för perioden från och med den 1 juni 2010 till och med den 31 maj 2013.

(3)

Regeringarna i samtliga de ovannämnda medlemsstaterna har lämnat sina kandidatförteckningar till rådet.

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/24

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/25

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/26

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/27

27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/28

1.

Kommissionen mottog den 18 maj 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Sun Capital Partners V, L.P. som är en del av fondkoncernen Sun Capital Partners (Sun Capital, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar kontroll över de delar av Rio Tinto-koncernen (Rio Tinto, Storbritannien) som består av Alcan Packaging Beauty Business (Beauty Business), genom förvärv av aktier och tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.5866 – Sun Capital/Beauty Business, till