ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2009.183.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
52 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
II Meddelanden |
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 183/01 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5489 – Bosch Thermotechnik/Loos) ( 1 ) |
|
2009/C 183/02 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 ) |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 183/03 |
||
2009/C 183/04 |
||
2009/C 183/05 |
Sammanfattning av kommissionens beslut av den 3 oktober 2007 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/D1/37860 – Morgan Stanley/Visa International och Visa Europe) [delgivet med nr K(2007) 4471] ( 1 ) |
|
2009/C 183/06 |
||
2009/C 183/07 |
||
|
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA |
|
2009/C 183/08 |
||
2009/C 183/09 |
||
2009/C 183/10 |
Österrikes nationella förfarande för tilldelning av begränsade trafikrättigheter |
|
|
V Yttranden |
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
Kommissionen |
|
2009/C 183/11 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5529 – Oracle/Sun Microsystems) ( 1 ) |
|
|
||
2009/C 183/12 |
||
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/1 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.5489 – Bosch Thermotechnik/Loos)
(Text av betydelse för EES)
2009/C 183/01
Kommissionen beslutade den 16 juli 2009 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på tyska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32009M5489. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet. |
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/2 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(Text av betydelse för EES)
2009/C 183/02
Datum för antagande av beslutet |
13.5.2009 |
Referensnummer för statligt stöd |
N 420/08 |
Medlemsstat |
Förenade kungariket |
Region |
— |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Restructuring of London & Continental Railways and Eurostar (UK) Limited |
Rättslig grund |
NA |
Typ av stödåtgärd |
Omstruktureringsstöd |
Syfte |
— |
Stödform |
— |
Budget |
Finansiellt stöd på 5,169 mrd brittiska pund/6,466 mrd EUR |
Stödnivå |
NA |
Varaktighet |
NA |
Ekonomisk sektor |
Persontransport på järnväg/infrastruktur |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
UK Secretary of State for Transport |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/3 |
Eurons växelkurs (1)
4 augusti 2009
2009/C 183/03
1 euro =
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,4384 |
JPY |
japansk yen |
136,22 |
DKK |
dansk krona |
7,4452 |
GBP |
pund sterling |
0,84845 |
SEK |
svensk krona |
10,3043 |
CHF |
schweizisk franc |
1,5286 |
ISK |
isländsk krona |
|
NOK |
norsk krona |
8,7040 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
25,863 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
267,05 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,7025 |
PLN |
polsk zloty |
4,1233 |
RON |
rumänsk leu |
4,2145 |
TRY |
turkisk lira |
2,1091 |
AUD |
australisk dollar |
1,7116 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,5369 |
HKD |
Hongkongdollar |
11,1477 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
2,1609 |
SGD |
singaporiansk dollar |
2,0622 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 753,18 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
11,2817 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
9,8246 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,3470 |
IDR |
indonesisk rupiah |
14 208,64 |
MYR |
malaysisk ringgit |
5,0265 |
PHP |
filippinsk peso |
68,824 |
RUB |
rysk rubel |
44,8420 |
THB |
thailändsk baht |
48,884 |
BRL |
brasiliansk real |
2,6393 |
MXN |
mexikansk peso |
18,9279 |
INR |
indisk rupie |
68,4390 |
(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/4 |
Förhörsombudets slutrapport I Ärende COMP/37.860 – Morgan Stanley Dean Witter/Visa International
(enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)
2009/C 183/04
Utkastet till beslut i föreliggande ärende ger anledning till följande kommentarer:
Klagomål
Ärendet bygger på det klagomål som lämnats in gemensamt av Morgan Stanley (f.d. Morgan Stanley Dean Witter & Co.) och Morgan Stanley Dean Witter Bank Limited (nu kallat Morgan Stanley Bank International Limited) (nedan gemensamt kallade Morgan Stanley) till Europeiska kommissionen den 12 april 2000. Klagomålet gällde framför allt tillämpningen av en regel i Visa International Service Associations bolagsordning (på Morgan Stanley), enligt vilken medlemskap i Visa nekades ”varje sökande som av styrelsen betraktas som en konkurrent till företaget” (nedan kallad regeln). På grundval av regeln nekades Morgan Stanley medlemskap i Visa i mars 2000, vilket innebar att Morgan Stanley utestängdes från att bedriva inlösen av Visabetalningar, inte bara i Storbritannien utan i alla de EES-medlemsstater där regeln tillämpades.
Meddelande om invändningar och en första faktaskrivelse
Ett meddelande om invändningar skickades till Visa International Service Organisation och Visa Europe (nedan gemensamt kallade Visa) den 2 augusti 2004. Visa Europe, som ansvarar för verksamheten inom EU, bildades den 1 juli 2004 och tillämpade den s.k. regeln (1).
Sedan svarsfristen förlängts på begäran av Visa, besvarade Visa meddelandet om invändningar den 3 december 2004.
Visa gavs tillgång till handlingarna i ärendet den 1 och 2 september 2004. På Visas begäran gavs ytterligare tillgång till handlingar den 19 november och den 17 december 2004. I en skrivelse den 23 december 2004 informerade kommissionens avdelningar Visa om att vissa ytterligare upplysningar hade lagts till akten efter det att Visa fått tillgång till den och förklarade hur kommissionen skulle kunna använda dessa upplysningar i ett slutligt beslut. Visa lämnade ytterligare synpunkter den 12, 14 och 17 januari 2005.
När det gäller tillgången till handlingarna i ärendet var Visas tillgång till Morgan Stanleys strategiplan en tvistefråga under hela förfarandet. Morgan Stanley hänvisade till denna plan som bevis för sin avsikt att starta kortutgivnings- och inlösenverksamhet i Storbritannien och andra EU-länder. Denna verksamhet skulle ha kunnat inledas i maj 2005 om Morgan Stanley hade godkänts som medlem i Visa. Visa ansåg att denna handling var avgörande bevismaterial som Visa borde ha fått tillgång till i dess helhet i enlighet med sin rätt till försvar. Visa fick först en kort sammanfattning av strategiplanen. Efter det att Visa lämnat en begäran till mig, instämde jag i att Visa borde få tillgång till en icke-konfidentiell version av rapporten. Därpå lämnade Morgan Stanley en mer omfattande icke-konfidentiell version av sin strategiplan till Visa för att användas i samband med detta förfarande, eftersom tiden gick och man ville visa god vilja för att få en lösning på tvisten. Morgan Stanley svarade också på frågor om strategiplanen som Visa tagit upp med kommissionens avdelningar. Trots detta har Visa fortsatt att hävda att dess rätt till försvar inte har respekterats i detta hänseende. Jag har vid flera tillfällen under förfarandets gång besvarat Visas synpunkter på denna fråga. Med beaktande av den intresseavvägning som måste göras mellan behovet av att skydda Visas rätt till försvar å ena sidan, och Morgan Stanleys berättigade förväntningar på att dess affärshemligheter skyddas å andra sidan, och med särskild hänvisning till de bedömningskriterier som fastställs i kommissionens tillkännagivande om reglerna för tillgång till kommissionens handlingar (2), är min slutsats att Visas rätt till försvar har skyddats på ett tillfredsställande och korrekt sätt i det utkast till beslut som ska antas i detta ärende.
I enlighet med artikel 6.1 i kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 gavs Morgan Stanley, i egenskap av klagande, tillgång till en icke-konfidentiell version av meddelandet om invändningar, som Morgan Stanley lämnade skriftliga synpunkter på. Dessa synpunkter vidarebefordrades till Visa, som i sin tur lämnade ytterligare synpunkter. För att garantera insyn fick Morgan Stanley också en icke-konfidentiell version av Visas svar på meddelandet om invändningar, vilket föranledde ytterligare synpunkter från Morgan Stanley och därefter ännu en gång från Visa.
Visa avstod från sin rätt till ett muntligt hörande i detta ärende.
Den andra faktaskrivelsen och efterföljande händelser
Den 6 juli 2006 skickade den berörda avdelningen hos kommissionen ytterligare en faktaskrivelse till Visa med en redovisning av ytterligare faktiska bevis till stöd för slutsatserna i meddelandet och förnyad tillgång till handlingarna i ärendet. På begäran förlängdes tidsfristen för att svara på faktaskrivelsen till den 22 september 2006. Som svar på argument som Visa framfört avvisade jag påståendet att faktaskrivelsen innehöll nya anklagelser eller gav upphov till ett nytt ärende som gick längre än meddelandet om invändningar. Jag avvisade också påståendet att Visa inte hade fått tillräckligt med tid för att kunna svara på faktaskrivelsen på vederbörligt sätt. I sitt svar av den 22 september 2006 tog Visa upp vissa spörsmål, som kommissionens avdelningar behandlade i sin helhet i sin skrivelse av den 5 december 2006.
Under tiden, den 22 september 2006, blev Morgan Stanley medlem i Visa Europe och drog tillbaka sitt klagomål till kommissionen. Den 2 oktober 2006 skickade kommissionens avdelningar en begäran om upplysningar både till Visa och Morgan Stanley för att få en kopia av förlikningsavtalet av den 21 september 2006 mellan Morgan Stanley och Visa, som innebar att Morgan Stanley godkändes som medlem i Visa Europe. Visa svarade den 9 oktober 2006.
Den 20 oktober 2006 skickade kommissionen ytterligare en begäran om upplysningar till Visa om dess omsättning. Visa lämnade ytterligare en inlaga i ärendet till kommissionen den 27 november 2006.
I sitt brev av den 27 november 2006 uppgav Visa att man hade ändrat regeln och kommissionen skickade därför en begäran om upplysningar till Visa den 5 december 2006 för att få denna fråga klargjord. Visa svarade den 12 december 2006.
Den 12 januari 2007 gavs Visa ännu en gång tillgång till handlingarna i ärendet och en sista möjlighet att lämna synpunkter. Visa lämnade synpunkter den 15 februari 2007 (3).
Utkastet till beslut
I utkastet till beslut konstaterade kommissionen att överträdelsen inleddes den 22 mars 2000 (4), när Visa meddelade Morgan Stanley att företaget inte skulle godkännas som medlem i Visa, och avslutades den 22 september 2006, när Morgan Stanley godkändes som Visamedlem. I samband med fastställandet av böter i detta ärende har endast perioden mellan meddelandet om invändningar (den 2 augusti 2004) och den 22 september 2006 beaktats.
Det utkast till beslut som lagts fram för kommissionen omfattar enbart sådana invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om.
Jag finner att parternas rätt att höras har iakttagits i det föreliggande ärendet.
Bryssel den 26 september 2007
Karen WILLIAMS
(1) Före den 1 juli 2004 var Visa EU en geografisk division inom Visa International.
(2) Kommissionens tillkännagivande om reglerna för tillgång till kommissionens handlingar i ärenden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget, enligt artiklarna 53, 54 och 57 i EES-avtalet och enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004, punkt 24.
(3) I sina synpunkter av den 15 februari 2007 uppgav Visa för kommissionen att Morgan Stanley hade skickat ett ansökningsformulär och den 3 april 2007 skickade kommissionen därför en begäran om upplysningar till Visa, där den begärde att få veta vilken dag ansökningsformuläret lämnats in. Kommissionen begärde också en kopia av formuläret.
(4) Senare än den dag som anges i meddelandet om invändningar.
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/6 |
Sammanfattning av kommissionens beslut
av den 3 oktober 2007
om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet
(Ärende COMP/D1/37860 – Morgan Stanley/Visa International och Visa Europe)
[delgivet med nr K(2007) 4471]
(Endast den engelska texten är giltig)
(Text av betydelse för EES)
2009/C 183/05
1. |
Den 3 oktober 2007 antog kommissionen ett beslut om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet. I enlighet med bestämmelserna i artikel 30 i förordning (EG) nr 1/2003 (1) offentliggör kommissionen härmed parternas namn och huvuddragen i beslutet, inbegripet ålagda påföljder, med beaktande av företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter. En icke-konfidentiell version av beslutet finns på GD Konkurrens webbplats: http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/cases/index/ |
I INLEDNING
2. |
I beslutet ålades Visa International Service Association och Visa Europe Limited böter för att ha överträtt artikel 81 i fördraget och artikel 53 i EES-avtalet. Från den 22 mars 2000 till den 21 mars 2006 hindrade de berörda företagen Morgan Stanley Bank International Limited (2) från att tillhandahålla handeln i Storbritannien inlösentjänster vid kreditkortsbetalningar genom att neka Morgan Stanley att bli medlem i Visa Europe. |
II BESKRIVNING AV ÄRENDET
1. Förfarande
3. |
Beslutet bygger på det klagomål som Morgan Stanley USA och Morgan Stanley Bank (nedan gemensamt kallade Morgan Stanley) tillsammans lämnat in till kommissionen om att Morgan Stanley nekades medlemskap i Visa Europe, vilket hindrade företaget från att utfärda Visakort och lösa in betalningar med Visa och MasterCard. |
4. |
Morgan Stanley lämnade också in ett klagomål till High Court of Justice of England and Wales den 28 september 2000. Det klagomålet motsvarar det som lämnades till kommissionen, bortsett från att man i det förra också krävde skadestånd. På begäran av Visa vilandeförklarade High Court målet den 2 maj 2001 i avvaktan på kommissionens granskning. |
5. |
Ett meddelande om invändningar skickades till Visa International och Visa Europe (nedan gemensamt kallade Visa) den 2 augusti 2004. Den 5 april 2005 avstod Visa från sin rätt att bli hörd. |
6. |
Vid sitt möte den 17 september 2007 instämde rådgivande kommittén med villkoren i utkastet till beslut. |
2. Sakförhållanden
7. |
I USA driver Morgan Stanley USA kortnätet Discover, som inte finns i EU eller EES. År 1999 startade Morgan Stanley USA en bank i Storbritannien (Morgan Stanley Bank), som ansvarar för kreditkortsverksamheten i EU. Innan Morgan Stanley Bank anslöts till Visa i september 2006 begränsades bankens kortverksamhet till att utfärda MasterCardkort i Storbritannien (Morgan Stanley Bank ingår inte avtal med handlare om inlösen av betalningar med MasterCard). |
8. |
Visa International driver Visakortsnätet och bildade Visa Europe år 2004. Visa Europe har rätt att fatta beslut i frågor som rör EES, framför allt att besluta om en ansökan om medlemskap i Visa inom EES ska godkännas eller avvisas. |
9. |
Visa Internationals bolagsordning och Visa Europes medlemsbestämmelser innehåller samma regel om att sökande som kan anses vara konkurrenter inte kan godkännas som medlemmar i systemet (nedan kallad regeln). |
10. |
I mars 2000 ansökte Morgan Stanley om medlemskap i Visa Europe. År 2002 utarbetade Morgan Stanley en strategiplan om inträde på den europeiska inlösenmarknaden. År 2005 hade Morgan Stanley en plan för att genomföra denna strategi i Storbritannien, som man hävdade kunde sättas i verket så snart man beviljats medlemskap i Visa. |
11. |
Den 21 september 2006 ingick Morgan Stanley och Visa ett förlikningsavtal. Den 22 september 2006 beviljade Visa Morgan Stanley bank ett förbehållslöst medlemskap i Visa Europe, varpå Morgan Stanley drog tillbaka sitt klagomål till kommissionen. |
III RÄTTSLIG BEDÖMNING
12. |
Visa och dess medlemmar, både kreditinstitut och enheter som ägs av kreditinstitut, bedriver ekonomisk verksamhet och är därmed företag i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. Därför kan de bestämmelser om Visasystemets funktion som antagits av styrelsen för Visa International eller Visa Europe och beslutet om att tillämpa bestämmelserna på ett företag, betraktas antingen som beslut av en företagssammanslutning eller som avtal mellan företag. |
13. |
I beslutet fastställs att tillämpningen av regeln på Morgan Stanley begränsade konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget av följande skäl:
|
14. |
Eftersom handeln ofta kräver att de avtal om att godkänna kort som de ingår med sin bank erbjuds som ett paket med både Visa och MasterCard, har Visas vägran att godkänna Morgan Stanley som medlem inte bara hindrat Morgan Stanley från att tillhandahålla tjänster till handlare vid Visabetalningar (som utgör 60 % av marknaden), utan också tjänster vid betalningar med andra kort. Marknaden är redan starkt koncentrerad och koncentrationen fortsätter. |
15. |
Det finns ännu utrymme för konkurrens inom den ganska snäva krets av banker som Visa angivit som potentiella nya aktörer, men kommissionen har visat att ingen annan bank än Morgan Stanley skulle ha övervägt att gå in på den brittiska inlösenmarknaden. Morgan Stanley hade hela tiden för avsikt att gå in på den europeiska marknaden för inlösentjänster och hade alla förutsättningar att bli en effektiv leverantör av inlösentjänster. Endast två andra banker har erfarenhet av inlösentjänster till handeln och dessa banker planerar inte att gå in på den brittiska marknaden för sådana tjänster. Det var därför rimligt att förvänta sig att Morgan Stanleys inträde på den brittiska marknaden för inlösentjänster skulle bidra till en mer effektiv konkurrens i Storbritannien och ha en positiv effekt på inlösentjänsternas pris och kvalitet. |
16. |
Det är inte möjligt att utvidga Morgan Stanleys amerikanska kortnät Discover till EES, eftersom i) det finns mycket höga hinder för inträde till kortmarknaden i EES, ii) i USA startades Discover i samarbete med USA:s största detaljhandelsföretag (Sears), men Morgan Stanley har inte någon motsvarighet till Sears i Europa, och iii) Discover är ett kundkortssystem som främst används i USA och har en relativt liten marknadsandel inom internationella kortsystem. |
17. |
Tillämpningen av regeln på Morgan Stanley skulle inte omfattas av artikel 81.1 i EG-fördraget eller artikel 53.1 i EES-avtalet om den hade ett direkt samband med Visas betalkortssystem med fyra parter och var nödvändig för att det skulle fungera väl (proportionerlig och icke diskriminerande). Visa anför att så är fallet eftersom dess kortnät skulle hotas om Morgan Stanley inte hindrades från att åka snålskjuts på påstått konfidentiell information till förmån för Morgan Stanleys Discovernät. |
18. |
Det råder dock stor tvekan om huruvida det skulle kunna bli fråga om att åka snålskjuts. Skälen till detta är följande:
|
19. |
Dessutom var det inte nödvändigt att tillämpa regeln på Morgan Stanley, eftersom i) mindre restriktiva åtgärder kunde ha vidtagits för att skydda Visa, till exempel åtaganden om konfidentialitet, och ii) Morgan Stanley godkändes som medlem den 22 september 2006 utan någon förklaring till varför de skäl till oro som Visa hade åberopat under hela förfarandet som grund för sin vägran att godkänna Morgan Stanley som medlem i Visa Europe hade ändrats. |
20. |
Morgan Stanley hindrades från att tillhandahålla inlösentjänster för kreditkort och bankkort till handeln i Storbritannien och Visa överträdde därmed artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. |
21. |
De första tre villkoren för undantaget i artikel 81.3 i EG-fördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet är inte uppfyllda, bland annat därför att tillämpningen av regeln på Morgan Stanley inte var nödvändig för att hindra påstådd snålskjuts. |
IV BÖTER
22. |
Även om överträdelsen varade sex år och sex månader (från och med den 22 mars 2000, när Visa muntligt meddelade Morgan Stanley att företaget inte kunde bli medlem i Visa och att Visa inte skulle förse företaget med något ansökningsformulär, till och med den 22 september 2006, när Morgan Stanley godkändes som medlem i Visa Europe), är det perioden mellan den 2 augusti 2004 – den dag då meddelandet om invändningar utfärdades – och den 22 september 2006 (3). som beaktats vid beräkningen av böterna. |
23. |
Överträdelsen betraktas som allvarlig på grund av dess påverkan på marknaden och den relevanta geografiska marknadens storlek. |
24. |
Det finns inga försvårande eller förmildrande omständigheter i detta fall. |
25. |
Mot denna bakgrund bör grundbeloppet för böterna i detta fall vara 10 200 000 EUR. |
V. BESLUT
26. |
Visa International Service Association och Visa Europe Limited har överträtt – den förra under perioden från och med den 22 mars 2000 till och med den 22 september 2006 och den senare från och med grundandet den 1 juli 2004 till och med den 22 september 2006 – artikel 81 i fördraget och artikel 53 i EES-avtalet genom att neka Morgan Stanley Bank International Limited (f.d. Morgan Stanley Dean Witter Bank Limited) medlemskap i Visa Europe. |
27. |
För den överträdelse som anges ovan åläggs Visa International Service Association och Visa Europe Limited böter om 10 200 000 EUR, för vilka de är solidariskt ansvariga. |
(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. Ändrad genom förordning (EG) nr 411/2004 (EUT L 68, 6.3.2004, s. 1).
(2) Beslutet gäller perioden mellan april 2000 (den dag då klagomålet lämnades in) och september 2006 (den månad då Morgan Stanley Bank International Limited fick tillträde till Visanätet). Den 1 juni 2007 meddelade Morgan Stanley att dess kredit- och betalningsverksamhet Discover Financial Services hade avknoppats från moderföretaget. Den 1 juni 2007 överfördes tillgångarna i Morgan Stanley Bank International Limiteds kreditkortsverksamhet till Goldfish Bank Limited, ett nybildat aktiebolag. Morgan Stanley Card Services Limited bytte namn till Goldfish Card Services Limited och blev ett helägt dotterbolag till Goldfish Bank Limited i början av juni 2007. Båda enheterna avknoppades från Morgan Stanley den 30 juni 2007. Sedan dess har Goldfish Bank Limiteds kreditkortsverksamhet sålts till Barclays Bank plc och Discover Financial Services har förvärvat Diners Club International.
(3) Regeln anmäldes och var befriad från böter till och med den 1 maj 2004.
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/9 |
Förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/38.606 – Groupement des cartes bancaires
(utarbetad enligt artiklarna 15 och 16 i kommissionens beslut (2001/462/EG, EKSG) av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162,19.6.2001, s. 21)
2009/C 183/06
Det utkast till beslut som lämnats till kommissionen har föranlett ett stort antal synpunkter om parternas rätt att bli hörda under de förfaranden som inleds enligt artikel 81 i fördraget.
FÖRFARANDE
Den 11 december 2002 lämnade Groupement des cartes bancaires (nedan kallat GCB) till kommissionen en anmälan om sina planer på att införa ett interbankprovisionssystem (genomfört den 1 januari 2003) för de medlemmar vars verksamhet i betydligt högre grad inriktas på inlösen än utgivning av bankkort.
Ett flertal ansökningar om upplysningar sändes till bankerna i enlighet med artikel 11 i rådets förordning nr 17/62. I maj 2003 genomfördes inspektioner i GCB:s lokaler och i ett flertal banker i enlighet med artikel 14.3 i förordning nr 17/62.
Specifikt för ärendet är att två meddelanden om invändningar utfärdades, nämligen ett den 7 juli 2004 och ett den 17 juli 2006.
Första meddelandet om invändningar i juli 2004
Det första meddelandet om invändningar riktades till GBC och följande banker: La Poste, BNP Paribas, Confédération Nationale du Crédit Mutuel, Crédit Industriel et Commercial, La Banque Fédérale des Banques Populaires, Natexis Banques Populaires, La Caisse Nationale des Caisses d'Epargne et De Prévoyance, Société Générale och Crédit Lyonnais SA.
Tillgång till handlingarna
Vissa handlingars konfidentialitet diskuterades i detalj vid ett flertal tillfällen av parterna. Jag fattade därför två beslut om att avvisa GCB:s och La Postes begäran om konfidentiell behandling av vissa handlingar i enlighet med artikel 9 i förhörsombudetsmandat. Efter den tidsfrist på åtta dagar som anges i mandatet beslutade parterna att inte utöva sin rätt att direkt överklaga till förstinstansrättens ordförande, vilket innebar att de berörda handlingarna kunde lämnas ut till samtliga berörda företag.
Samtliga parter begärde tillgång till protokollet från det möte som hölls den 29 mars 2004 mellan kommissionen och GCB, eftersom punkt 20 i meddelandet om invändningar baserades på detta protokoll. I punkt 20 i meddelandet om invändningar anges att genomförandet av de anmälda åtgärderna skulle, om dessa var konkurrensbegränsande, ge upphov till försvårande omständighet, särskilt om de hade konkurrensbegränsande syften. Detta var en av de frågor som diskuterades vid mötet den 29 mars 2004.
Jag ansåg inte att detta var en invändning som visade om en överträdelse hade begåtts utan snarare en indikation på att genomförandet av de anmälda åtgärderna, om de befanns vara konkurrensbegränsande, kunde utgöra en försvårande omständighet när det gällde att fastställa eventuella böter.
På min inrådan sände generaldirektoratet följaktligen parterna en sammanfattning av mötesprotokollet i stället för den fullständiga handlingen. Domstolen har flertalet gånger uttryckligen fastställt att kommissionen inte är bunden att lämna sådana interna mötesprotokoll, eftersom institutionen måste kunna fungera normalt, med andra ord måste kommissionens interna förfarande för beslutsfattande skyddas. Jag kontrollerade personligen att sammanfattningen var korrekt.
Tidsfrist för att svara på meddelandet om invändningar
Alla parter begärde upprepade gånger att få förläng tidsfrist. Jag tog hänsyn till det faktum att det hade uppstått en försening vid organiseringen av parternas försvar i samband med villkoren för att få tillgång till handlingarna genom cd-rom och företagen fick därför fyra månader på sig att lämna sina synpunkter på meddelandet om invändningar.
Berörda tredje parter
Jag tog emot sju ansökningar från parter som önskade bli godkända som berörda tredje parter och ansökningar om att få delta i eventuella höranden.
Efter att ha undersökt de argument som parterna lade fram och efter att ha samrått med generaldirektoratet beslutade jag att de alla hade visat tillräckligt intresse för att bli hörda som tredje parter i enlighet med artikel 27.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 och jag godkände därför deras ansökningar.
De berörda företagen gavs möjlighet att skriftligt och muntligt lägga fram sina argument som ett led i ett formellt hörande. I enlighet med gällande lagstiftning fick dessa tredje parter tillgång till en skriftlig sammanfattning av förfarandenas art och behandlade sakfrågor. Följande parter deltog i hörandet: bankerna Accord och Cofidis, företagen Covefi och CDCK och konsumentorganisationerna ADEIC, UFC Que Choisir och BEUC.
Under det formella hörandet av företagen
Deltog de företrädare för de nationella konkurrensmyndigheter som hade önskat detta, kommissionens berörda generaldirektorat och generaldirektoratet för konkurrens samt berörda tredje parter med insyn i förfarandet.
Det muntliga förfarandet ägde rum den 16–17 december 2004. Jag kom överens med GCB:s och bankernas rättsliga företrädare om att de skulle lägga fram ett gemensamt försvar mot de invändningar som gällde för dem alla i syfte att undvika upprepningar och säkerställa ett produktivt hörande.
Hörandet genomfördes under en antagonistisk stämning mellan parterna och generaldirektoratet för konkurrens.
Efter hörandet begärde kommissionsledamot Neelie Kroes på min inrådan att en intern panel inom generaldirektoratet skulle ge sin åsikt om de invändningar som lagts fram för GCB och bankerna, och särskilt frågan om förekomsten av ett konkurrensbegränsande avtal av konfidentiell art i den mening som avses artikel 81 i fördraget, mot bakgrund av dess påverkan på böterna. Efter denna översyn av ärendet fattades beslutet att denna del av meddelandet om invändningar skulle överges, eftersom den bevisning som generaldirektoratet lagt fram var otillräcklig för att uppfylla kraven i gemenskapens rättspraxis.
Ärendet fortsatte med hänsyn till frågan om det anmälda avtalet föranledde en konkurrensbegränsning (artikel 81.1 i fördraget) och om det kunde omfattas av ett undantag (artikel 81.3 i fördraget).
Andra meddelandet om invändningar den 17 juli 2006
Det andra meddelandet om invändningar riktades bara till GCB. Kommissionen avslutade ärendet mot de ”största” bankerna den 19 juli 2006.
GCB svarade på meddelandet om invändningar den 20 oktober 2006.
Tillgång till handlingarna
Tillgången till handlingarna gavs på cd-rom, utan att några särskilda problem uppstod. GCB framhöll att kommissionens ekonomiska analys innehöll ett flertal felaktigheter och att den tillgång GCB hade fått till handlingarna inte hade gett det möjlighet att svara, eftersom vissa ekonometriska uppgifter saknades. Jag beslutade därför att den 24 oktober 2006 ge GCB tillgång till samtliga begärda uppgifter.
Det innebar att GCB gavs möjlighet att lämna ytterligare synpunkter på meddelandet om invändningar.
Det andra formella hörandet den 13 november 2006
GCB hördes och tre av de ”största” bankerna, Paribas, Caisse d'Epargne och Société Générale, deltog i hörandet som berörda tredje parter (artikel 13 i förordning (EG) nr 773/2004). Bankerna Accord, Monabanq och GE Money Bank redogjorde också för sina synpunkter, liksom konsumentorganisationen ADEIC (Association de Défense, d'Éducation et d'Information du Consommateur).
Enligt min åsikt innehåller det utkast till negativt beslut som lämnats till kommissionen inte några andra invändningar än de som nämns i det andra meddelandet om invändningar.
Jag anser därför att företagens och de berörda tredje parternas rätt att bli hörda har iakttagits i enlighet med artiklarna 10 och 13 i förordning (EG) nr 773/2004.
Bryssel den 5 oktober 2007.
Serge DURANDE
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/12 |
Sammanfattning av kommissionens beslut
av den 17 oktober 2008
om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget
(ärende COMP/D1/38.606)
[delgivet med nr K(2007) 5060 slutligt]
(Endast den franska texten är giltig)
2009/C 183/07
1. |
Den 17 oktober 2008 antog kommissionen ett beslut enligt artikel 81 i EG-fördraget. Kommissionen offentliggör härmed huvuddragen i beslutet och namnet på det berörda företaget, med beaktande av företagens rättmätiga intresse av att skydda sina affärsintressen. En icke-konfidentiell version av hela beslutstexten på det giltiga språket (franska) och på engelska finns tillgänglig på generaldirektoratet för konkurrens webbplats på följande adress: http://ec.europa.eu/comm/competition/antitrust/cases/index.html |
2. |
Överträdelsen bestod av ett beslut av Groupement des Cartes Bancaires (nedan kallat CB), om att införa ett antal prissättningsåtgärder (1) med målsättning och verkan att begränsa konkurrensen till förmån för de stora franska banker som kontrollerar CB. Genom att höja kostnaderna för de kort som utfärdas av nya marknadsaktörer har de åtgärder som CB antagit i praktiken till verkan att prisnivån på kort i Frankrike behålls över den nivå priserna skulle ha legat på vid fri konkurrens och till att begränsa antalet kort som ges ut till ett konkurrensmässigt pris. |
3. |
I beslutet undersöker kommissionen grundligt innehållet i avgiftsåtgärderna och drar slutsatsen att dessa har som målsättning och verkan att begränsa konkurrensen. Den avsikt som den högsta ledningen för de stora bankerna och CB uttalat under utarbetandet av åtgärderna utgör ytterligare bevisning (till den som man fick vid inspektionerna den 20 och den 21 maj 2003) som stärker denna slutsats (2). |
4. |
Kommissionen har undersökt de priser som tagits ut och det antal kort som utfärdats av de nya medlemmarna och de stora ansvariga bankerna. Resultatet bekräftar att de nya marknadsaktörer som åtgärderna riktar sig till inte kunde utfärda kort till de lägre priser som de ursprungligen hade planerat att ta ut (eftersom åtgärderna gjorde det omöjligt) och att de inte har utfärdat så många kort som planerat innan åtgärderna antogs. Resultatet bekräftar också att de ansvariga bankerna inte har behövt sänka sina priser till följd av konkurrenstrycket från de nya marknadsaktörerna. |
5. |
I beslutet anför kommissionen i detalj skälen mot påståendet att de som utfärdar inlösen skulle ”snylta på förvärvarna”. Beslutet visar att MERFA, tvärtemot vad CB hävdar, inte uppmuntrar inlösen. Marknaden för inlösen ligger så gott som helt i händerna på de stora ansvariga bankerna och hindren för marknadsinträde är omfattande (3). |
6. |
CB:s hävdande att villkoren i artikel 81.3 i EG-fördraget skulle vara uppfyllda stöds inte i bevisningen. Det finns inga effektivitetsvinster eller nytta för konsumenterna – snarare tvärtom. CB:s argument (i samband med åtgärdernas nödvändighet) att det inte finns någon annan mekanism än MERFA för att balansera utfärdande och inlösen motsägs av andra uppgifter från CB om att de franska förmedlingsavgifterna, utöver ersättning för tjänster, utgör en mekanism som balanserar inlösen och utfärdande. |
7. |
I beslutet åläggs inga böter eftersom åtgärderna anmäldes till Europeiska kommissionen och inga böter fastställs i meddelandet om invändningar. |
(1) En mekanism för att reglera inlösen (känd under den franska förkortningen MERFA), en ändring i CB:s medlemsavgift, en extra medlemsavgift och en så kallad avgift för ”vilande medlemmar som aktiverar sig igen.”
(2) De stora bankerna som formellt antog åtgärderna i sin roll som medlemmar av CB:s styrelse deltog under mer än ett år i förberedelserna och justeringen av åtgärderna.
(3) De fasta kostnaderna för investeringar är mycket höga. Vidare gäller att för att utveckla inlösen på det sätt som krävs för att undvika MERFA måste en bank behålla sina samlade förbindelser med ett stort antal små handlare, något som inte är möjligt för Internetbanker och banksektioner hos stora detaljhandlare, eftersom de inte har något filialnät. Dessutom är de mest lönsamma näringsidkarna och de mest lönsamma platserna för uttagsautomater redan tagna.
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/13 |
Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001
2009/C 183/08
Statligt stöd nr.: XA 112/09
Medlemsstat: Belgien
Region: Flandern
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Vlaamse Rundveeteelt Vereniging vzw
Rättslig grund: Decreet van 19 december 2008 houdende de algemene uitgavenbegroting van de Vlaamse Gemeenschap voor het begrotingsjaar 2009.
Koninklijk besluit van 23 september 1971 betreffende de verbetering van het rundveeras.
Ministerieel besluit van 27 februari 1991 betreffende de verbetering van het rundveeras.
Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 1,19 miljoner EUR
Högsta stödnivå: Upp till 100 % av de administrativa kostnaderna för att upprätta och föra stamböcker.
Upp till 70 % av kostnaderna för test som utförs av eller på uppdrag av tredje part för att avgöra besättningens avkastning eller genetiska kvalitet. Stöd för att täcka kostnaderna för kontroller som utförs av besättningens ägare eller kostnaderna för rutinkontroller av mjölkkvalitet ska inte beviljas undantag.
Datum för genomförande: Stöd kan beviljas från och med den 1 maj, men tidigast 15 dagar efter anmälan.
Stödet får beviljas genom ett genomförandebeslut. Genomförandebeslut ska fattas årligen. Ett förslag till genomförandebeslut ska utarbetas som kommer att innehålla en frysningsklausul.
Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Stödet beviljas fram till och med den 31 december 2009.
Stödets syfte: Vlaamse Rundveevereniging (VRV) är en erkänd förening som för stamböcker över olika raser av nötkreatur. Enligt VRV kommer stödet att användas för att täcka de administrativa kostnaderna för att upprätta och föra stamböcker, lägga in födelsedata och genealogiska uppgifter i databasen, samt ta fram och utfärda zootekniska intyg och härstamningsbevis.
VRV utför dessutom test för att avgöra besättningens genetiska kvalitet eller avkastning. Dessa tester rör mjölkproduktion.
Stödet beviljas enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1857/2006 och uppfyller villkoren i den artikeln.
Artikel 16.1 a: Stöd på upp till 100 % av de administrativa kostnaderna för att upprätta och föra stamböcker.
Artikel 16.1 b: Stöd på upp till 70 % av kostnaderna för test som utförs av eller på uppdrag av tredje part för att avgöra besättningens avkastning eller genetiska kvalitet, med undantag av kontroller som utförs av besättningens ägare och rutinkontroller av mjölkkvaliteten.
Berörd(a) sektor(er): Animaliesektorn
Den beviljande myndighetens namn och adress:
Departement Landbouw en Visserij |
Duurzame Landbouwontwikkeling |
Ellips, 6e verdieping |
Koning Albert II laan 35, bus 40 |
1030 Brussel |
BELGIË |
Webbadress: http://www2.vlaanderen.be/ned/sites/landbouw/info/steun/eu.html
Övriga upplysningar: —
Generalsekreterare
Jules VAN LIEFFERINGE
Statligt stöd nr.: XA 114/09
Medlemsstat: Belgien
Region: Flandern
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Vlaamse Bedrijfspluimvee- en Konijnenhouders vzw
Rättslig grund: Decreet van 19 december 2008 houdende de algemene uitgavenbegroting van de Vlaamse Gemeenschap voor het begrotingsjaar 2009.
Koninklijk besluit van 2 juni 1998 betreffende de zoötechnische en genealogische voorschriften voor de verbetering en de instandhouding van de pluimvee- en konijnenrassen.
Ministerieel besluit van 17 maart 2005 houdende de erkenning en subsidiëring van organisaties in het kader van de aanmoediging en de verbetering van de pluimvee- en konijnenfokkerij.
Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 0,01 miljon EUR
Högsta stödnivå: Upp till 100 % för att täcka kostnaderna för konsulttjänster som tillhandahålls av en tredje part, för de avgifter för tjänster som inte är av fortlöpande eller periodiskt återkommande slag eller rör företagets ordinarie driftsutgifter, t.ex. rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonsering.
Datum för genomförande: Stöd kan beviljas från och med den 1 maj, men tidigast 15 dagar efter anmälan.
Stödet får beviljas genom ett genomförandebeslut. Genomförandebeslut ska fattas årligen. Ett förslag till genomförandebeslut ska utarbetas som kommer att innehålla en frysningsklausul.
Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Stödet beviljas fram till och med den 31 december 2009.
Stödets syfte: Enligt den registrerade föreningen Vlaamse Bedrijfspluimvee- en Konijnenhouders vzw (VBPKH) kommer stödet att användas för att tillhandahålla konsulttjänster till jordbruksföretag som är verksamma inom primär produktion i sektorerna för fjäderfä och kaniner. Rådgivningen gäller lagstiftningen om godkännande av specialiserade fjäderfäföretag, prestationer för blodlinjer hos kaniner och identifiering och registrering av företag, fjäderfäsjukdomar och restsubstanser.
Stödet beviljas enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006 och uppfyller villkoren i den artikeln.
Artikel 15.2 c: När det gäller konsulttjänster som tillhandahålls av en tredje part, de avgifter för tjänster som inte är av fortlöpande eller periodiskt återkommande slag eller rör företagets ordinarie driftsutgifter, t.ex. rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonsering.
Berörd(a) sektor(er): Animaliesektorn
Den beviljande myndighetens namn och adress:
Departement Landbouw en Visserij |
Duurzame Landbouwontwikkeling |
Ellips, 6e verdieping |
Koning Albert II laan 35, bus 40 |
1030 Brussel |
BELGIË |
Webbadress: http://www2.vlaanderen.be/ned/sites/landbouw/info/steun/eu.html
Övriga upplysningar: —
Generalsekreterare
Jules VAN LIEFFERINGE
Statligt stöd nr.: XA 115/09
Medlemsstat: Nederländerna
Region: Nederländerna
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Wijziging van de Regeling tijdelijke maatregelen dierziekten in verband met de vaccinatie tegen Q-koorts in 2009
Rättslig grund:
— |
Artikel 29, eerste lid, 30, vierde lid, en 45, eerste en derde lid, van de Diergeneesmiddelenwet |
— |
artikel 17 van de Gezondheids- en welzijnswet voor dieren |
— |
artikel 3 van het Besluit gebruik sera en entstoffen. |
Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 1,8 miljoner EUR
Högsta stödnivå: 100 %
Datum för genomförande: Så snart som möjligt efter Europeiska kommissionens godkännande. Företrädesvis den 15 april 2009.
Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Fram till och med den 1 januari 2010.
Stödets syfte: Förebyggande av den smittsamma djursjukdomen Q-feber, i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006.
Berörd(a) sektor(er): Får- och getsektorn
Den beviljande myndighetens namn och adress:
Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit |
Postbus 20401 |
2500 EK Den Haag |
NEDERLAND |
Webbadress: http://www.minlnv.nl/portal/page?_pageid=116,1640461&_dad=portal&_schema
Övriga upplysningar: En stor del av södra Nederländerna har utsetts till ett vaccinationsområde för Q-feber till följd av detta program. I detta område är vaccination av får och getter mot Q-feber obligatorisk på större gårdar med mjölkgetter respektive mjölkfår med mer än 50 vuxna får och getter och på gårdar med en offentlig funktion. Bondgårdar där barn kan leka med djur, omsorgsgårdar och djurparker är exempel på gårdar med en allmän funktion. Utanför vaccinationsområdet är vaccination obligatorisk för får och getter på gårdar som förklarats vara smittade med Q-feber i den mening som avses i Besluit verdachte dieren (beslut om misstänkta fall) från Voedsel en Waren Autoriteit (VWA) (Livsmedels- och varumyndigheten). Vaccinationskampanjen samordnas av djurhälsotjänsten (GD). Djurhållaren ansvarar för att djuren vaccineras. Själva vaccinationen av djuren kommer emellertid att utföras av en veterinär. Det vaccin som ska användas för både obligatorisk och frivillig vaccination mot Q-feber tillhandahålls utan kostnad och levereras till de veterinärer som utför vaccinationerna. Även de administrativa kostnader som uppstår till följd av den obligatoriska vaccinationen ersätts av myndigheterna. Båda stödformerna är förenliga med artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006. Stödet är tillgängligt för små och medelstora företag i enlighet med denna förordning. Stödet beviljas som naturaförmån i enlighet med punkt 1 b i den artikeln. Artikel 10.4 uppfylls genom andra bestämmelser som redan tillämpas i enlighet med ordningen om förebyggande av uppkomsten av Q-feber. Vaccinationsstrategin är en del av ett nationellt program för att förebygga och bekämpa Q-feber. Vidare är Q-feber en djursjukdom som tas upp i den förteckning som upprättats av OIE och uppfyller därmed även kraven i artikel 10.7. Även kraven i artikel 10.3, 10.5, 10.6 och 10.8 har beaktas.
Statligt stöd nr.: XA 116/09
Medlemsstat:: Nederländerna
Region: Ej tillämpligt.
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Regeling LNV-subsidies (omschrijving steun: Modernisering landbouwbedrijven, onderdeel jonge landbouwers).
Rättslig grund: Regeling LNV-subsidies: artikel 1:2, artikel 1:3, artikel 1:20, artikel 2:1, artikel 2:2, artikel 2:37, artikel 2:42, artikel 2:44, artikel 2:45.
Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Stödet finansieras genom tilläggsbeloppet (332,6 miljoner EUR) för åtgärd 121 i landsbygdsutvecklingsprogrammet för 2007–2013.
Högsta stödnivå: 40 % av de kostnader som anges i artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1857/2006, med beaktande av det maximistöd som anges i artikel 4.9 i förordning (EG) nr 1857/2006 (400 000 EUR per enskilt företag under en period som omfattar tre räkenskapsår).
På grundval av artikel 2:45 i ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitets stödordning måste den som tar emot stöd för investeringar ingå ett skriftligt låneavtal med en löptid på minst tre år. Stödet uppgår högst till lånebeloppet (högst 100 000 EUR).
Datum för genomförande: Så snart som möjligt, i enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 1875/2006.
Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Fram till och med den 31 december 2013.
Stödets syfte: Syftet med stödet är att stimulera investeringar i förbättringar och moderniseringar på företag för att effektivisera produktionen, producera nya eller bättre produkter och/eller förbättra produktionsprocessernas och produkternas kvalitet och hållbarhet. Denna åtgärd riktar sig enbart till unga jordbrukare som ofta inte har tillräckliga finansiella möjligheter att göra extra investeringar för att upprätthålla företaget och dess lönsamhet.
Stödet uppfyller villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 1857/2006. De kostnader som kan komma i fråga för stöd är investeringskostnader.
Berörd(a) sektor(er): Alla jordbruksföretag som är verksamma inom primär produktion av de produkter som förtecknas i bilaga I till EG-fördraget.
Den beviljande myndighetens namn och adress:
Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit |
Postbus 20401 |
2500 EK Den Haag |
NEDERLAND |
Webbadress: http://www.minlnv.nl/loket
http://wetten.overheid.nl/BWBR0021281/geldigheidsdatum_08-04-2009 - - > se artikel 1:2, artikel 1:3, artikel 1:20, artikel 2:1, artikel 2:2, artikel 2:37, artikel 2:42, artikel 2:44 och artikel 2:45.
Övriga upplysningar: Detta ersätter det tilläggsbelopp (76,60 miljoner EUR) som anges i XA 85/07. Det nya tilläggsbeloppet, inklusive det tilläggsbelopp som anges i XA 85/07, uppgår till 332,6 miljoner EUR.
Statligt stöd nr.: XA 117/09
Medlemsstat: Nederländerna
Region: Ej tillämpligt.
Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Regeling LNV-subsidies (omschrijving steun: Modernisering landbouwbedrijven, onderdeel verduurzaming land- en tuinbouw).
Rättslig grund: Regeling LNV-subsidies: artikel 1:2, artikel 1:3, artikel 1:20, artikel 2:1, artikel 2:2, artikel 2:37.
Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Stödet finansieras genom tilläggsbeloppet (332,6 miljoner EUR) för åtgärd 121 i landsbygdsutvecklingsprogrammet för 2007–2013.
Högsta stödnivå: 40 % av de kostnader som anges i artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1857/2006, med beaktande av det maximistöd som anges i artikel 4.9 i förordning (EG) nr 1857/2006 (400 000 EUR per enskilt företag under en period som omfattar tre räkenskapsår).
Datum för genomförande: Så snart som möjligt, i enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 1857/2006.
Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Fram till och med den 31 december 2013.
Stödets syfte: Syftet med stödet är att stimulera investeringar i förbättringar och moderniseringar på företag för att förbättra produktionsprocessernas och produkternas kvalitet och hållbarhet. Investeringar kan också göras för att producera nya eller bättre produkter och/eller effektivisera produktionen.
Stödet uppfyller villkoren i artikel 4 i förordning (EG) nr 1857/2006. De kostnader som kan komma i fråga för stöd är investeringskostnader.
Berörd(a) sektor(er): Alla jordbruksföretag som är verksamma inom primär produktion av de produkter som förtecknas i bilaga I till EG-fördraget.
Den beviljande myndighetens namn och adress:
Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit |
Postbus 20401 |
2500 EK Den Haag |
NEDERLAND |
Webbadress: http://www.minlnv.nl/loket
http://wetten.overheid.nl/BWBR0021281/geldigheidsdatum_08-04-2009 > artikel 1:2, artikel 1:3, artikel 1:20, artikel 2:1, artikel 2:2, artikel 2:37
Övriga upplysningar: Detta ersätter det tilläggsbelopp (76,60 miljoner EUR) som anges i XA 86/07. Det nya tilläggsbeloppet, inklusive det tilläggsbelopp som anges i XA 86/07, uppgår till 332,6 miljoner EUR.
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/18 |
Utdrag ur beslut om Glitnir Banki hf. i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut
2009/C 183/09
UPPMANING ATT INKOMMA MED FORDRINGAR – GÄLLANDE TIDSFRISTER
Glitnir banki hf., registreringsnummer 550500-3530, med rättslig hemvist på Kirkjusandur 2, 105, Reykjavík, Island, men med nuvarande adress Sóltún 26, 105 Reykjavík, har genom beslut av förstainstansrätten i Reykjavík beviljats betalningsanstånd till den 13 november 2009. Den 12 maj 2009 utsåg förstainstansdomstolen i Reykjavík en likvidationsstyrelse för banken som bland annat ska handlägga fordringar på banken under tiden för betalningsanståndet och därefter inleda likvidationsförfarandet.
Banken har drivit följande filialer och kontor:
|
En filial i Förenade kungariket: Glitnir Bank London Branch , med senast registrerade adress: 41 Lothbury, London EC2R 7HF, England. |
|
En filial i Kanada: Glitnir Bank Canadian Branch , med senast registrerade adress: 718 Argyle Street, Suite 810, Halifax, Nova Scotia B3J 3N6, Canada. |
|
Ett representationskontor i Kina: senaste registrerade adress: Rm 802A, Citigroup Tower, 33 Hua Yuan Shi Qiao Road, Shanghai 200120, Folkrepubliken Kina. |
Ärendet registrerades den 15 november 2008. Första dagen för behandling av fordringar ska fastställas med utgångspunkt i ikraftträdandet av lag nr 44/2009, den 22 april 2009.
Alla parter som gör gällande fordringar av varje slag eller andra rättigheter mot Glitnir banki hf. eller tillgångar som kontrolleras av banken, inklusive förmånsberättigade fordringar och fordringar som är säkrade i sakrätt, uppmanas härmed att anmäla sina fordringar till bankens likvidationsstyrelse inom sex månader från och med det första offentliggörandet av detta meddelande den 26 maj 2009. Sista dag för anmälan av fordringar är således den 26 november 2009. Anmälningar ska göras per post till bankens likvidationsstyrelse med adressen Sóltún 26, 105 Reykjavík, Island. Innehållet i dessa måste överensstämma med instruktionerna i andra och tredje styckena i artikel 117 i lag nr 21/1991 om konkurser etc. Fordringsägarna ska i sina anmälningar av krav ange dessas positioner per den 22 april 2009.
Fordringar i utländsk valuta måste anges i den aktuella valutan. En fordringsägare från en stat som är medlem i EES eller Efta får anmäla fordringar på (ett av) den statens språk. Sådana fordringsanmälningar måste åtföljas av en isländsk översättning. Fordringar får anmälas på engelska utan åtföljande översättning. Övriga fordringsägare får anmäla fordringar på isländska eller engelska.
Fordringar som inte anmäls inom den angivna tidsfristen ska anses vara ogiltiga enligt artikel 118 i lag nr 21/1991 om konkurser etc., såvida inte undantagen i punkterna 1–6 i denna artikel är tillämpliga.
Det erinras särskilt om att en fordringsägare genom att anmäla en fordran anses ha upphävt sin rätt till konfidentiell behandling (banksekretess) avseende den berörda fordringen.
En borgenärsstämma kommer att hållas torsdagen den 17 december 2009, kl. 10.00, på Hilton Hotel Nordica, Suðurlandsbraut 2, Reykjavík. Parter som har anmält fordringar mot banken har rätt att delta i stämman. Stämman kommer att behandla förteckningen över anmälda fordringar och likvidationsstyrelsens beslut i den utsträckning den föreligger. En förteckning över upptagna fordringar kommer att vara tillgänglig för dem som har anmält fordringar mot banken minst en vecka före ovannämnda möte.
Ytterligare information om anmälan och hantering av fordringar kommer att offentliggöras på bankens webbplats: http://www.glitnirbank.com
Reykjavík den 9 juli 2009
Likvidationsstyrelsen för Glitnir banki hf.
Steinunn GUðBJARTSDÓTTIR, advokat vid Islands högsta domstol
Einar Gautur STEINGRÍMSSON, advokat vid Islands högsta domstol
Páll EIRÍKSSON, advokat vid förstainstansrätten, Reykjavík
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/20 |
Österrikes nationella förfarande för tilldelning av begränsade trafikrättigheter
2009/C 183/10
I enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 847/2004 om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer offentliggör Europeiska kommissionen nedanstående nationella förfarande för fördelning av trafikrättigheter mellan aktuella EG-lufttrafikföretag, i de fall där flygtrafikavtal med tredjeländer begränsar nyttjandet av sådana trafikrättigheter.
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES
OFFICIELLA TIDNING
Årgång 2008 |
Utgåva av den 2 juli 2008 |
Del I |
Förbundslag 96: |
Mellanstatlig lufttrafik 2008 (BGzLV 2008) |
|
|
(NR: GP XXIII RV 538 AB 581 s. 63. BR: AB 7976 s. 757.) |
|
Förbundslag 96 om mellanstatlig lufttrafik 2008 (BGzLV 2008) (96. Bundesgesetz über den zwischenstaatlichen Luftverkehr 2008) |
Nationalrådet har beslutat följande:
FÖRSTA AVDELNINGEN
Allmänna bestämmelser om luftfartsavtal
Tillämpningsområde
§ 1. Denna förbundslag innehåller bestämmelser om beviljande och nyttjande av lufttrafikrättigheter i följande fall:
1. |
Trafik från och till tredjeländer. |
2. |
Trafik inom Österrike av lufttrafikföretag från tredjeländer. |
Definitioner
§ 2. I denna förbundslag gäller följande definitioner:
1. |
Lufttrafikrättigheter: Rätten att genomföra kommersiella lufttransporter från och till tredjeländer. |
2. |
Regelbunden lufttrafik: Regelbundna transporter som genomförs enligt tidtabell på fasta sträckor och kan användas av allmänheten. |
3. |
Oregelbunden lufttrafik: Alla övriga former av kommersiella transporter. |
4. |
Tidtabell: Ett lufttrafikföretags trafikutbud under en viss trafikperiod. |
5. |
Sommarsäsong: Den del av ett kalenderår som börjar den sista söndagen i mars och slutar den sista lördagen i oktober. |
6. |
Vintersäsong: Den period som börjar den sista söndagen i oktober under ett kalenderår, och sträcker sig fram till den sista lördagen i mars under nästföljande kalenderår. |
7. |
Säsong: Sommarsäsong eller vintersäsong. |
8. |
Tredjeland: En stat som inte är medlem av Europeiska unionen, och som inte heller är likställd med en medlemsstat genom ett mellanstatligt avtal. |
9. |
Kapacitet: Det antal sittplatser och den nyttolastförmåga som tillhandahålls i kommersiell lufttrafik på en sträcka under en given tidsperiod. |
10. |
EG-lufttrafikföretag: Ett lufttrafikföretag som beviljats tillstånd i enlighet med förordning (EEG) nr 2407/92 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag (EGT L 240, 24.8.1992, s. 1–7) av en medlemsstat i Europeiska unionen eller av en stat som är likställd med en medlemsstat genom ett mellanstatligt avtal. |
11. |
EG-lufttrafikföretag etablerat i Österrike: Ett lufttrafikföretag som beviljats tillstånd i enlighet med förordning (EEG) nr 2407/92, och som, oavsett rättslig etableringsform, bedriver en faktisk och reell luftfartsverksamhet på grundval av fasta avtal. |
Förhandling om och ingående av luftfartsavtal
(1) |
Förbundsregeringen ska följa bestämmelserna i denna förbundslag vid ingåendet av sådana mellanstatliga avtal med tredjeländer om lufttrafik från och till tredjeländer (luftfartsavtal) som omfattas av denna förbundslag, oavsett om dessa omfattas av andra bestämmelser i lag. |
(2) |
Det åligger förbundsministern för europeiska och internationella frågor att, i samråd med förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor, förbereda och förhandla om luftfartsavtal med tredjeländer. Om andra förbundsministrars ansvarsområden berörs ska samråd även genomföras med dessa. Förbundsministern för europeiska och internationella frågor får delegera ansvaret till förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor i enlighet med Artikel 15 i lagen om förbundsministerierna [Bundesministeriengesetz] 1986 (BGBl. 76/1986) med ändringar. |
(3) |
Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor får inom ramen för sitt ansvarsområde på grundval av luftfartsavtal som ingåtts i enlighet med moment 1 och 2 utarbeta, förhandla om och ingå förvaltningsavtal med tillämpningsföreskrifter. |
(4) |
Med beaktande av de förutsättningar som ett ordnat förhandlingsförfarande erfordrar får EG-lufttrafikföretag etablerade i Österrike beredas möjlighet att närvara vid luftfartsförhandlingar i enlighet med moment 2 och 3. Denna rätt tillkommer även andra företag och institutioner som berörs av luftfartsförhandlingar i enlighet med moment 2 och 3. Principen om icke-diskriminering ska härvid respekteras. |
Tilldelning av lufttrafikrättigheter
(1) |
I luftfartsavtal får, i den utsträckning som allmänintresset motiverar, införas kravet att de lufttrafikföretag som anges av den stat som är motpart i avtalet ska tilldelas i synnerhet följande rättigheter (lufttrafikrättigheter) för enskilda flyglinjer (§ 7):
|
(2) |
Då lufttrafikrättigheter beviljas i enlighet med moment 1 är det särskilt angeläget att beakta allmänintresset genom att sträva efter att den stat som är motpart i avtalet ska bevilja de lufttrafikföretag som anges av Österrike likvärdiga lufttrafikrättigheter. |
(3) |
Om det inte skadar allmänintresset får lufttrafikföretag i ett luftfartsavtal medges rätt att kommersiellt transportera flygpassagerare, gods och post inom Österrikes territorium (cabotage), under förutsättning att EG-lufttrafikföretag etablerade i Österrike erhåller likvärdiga rättigheter i respektive stat. |
Efterfrågeanpassning av lufttrafikutbudet
§ 5. I luftfartsavtal får föreskrivas att lufttrafikutbudet vid nyttjandet av lufttrafikrättigheterna ska anpassas till följande omständigheter:
1. |
Efterfrågan på lufttrafik mellan Österrike och den stat som är motpart i avtalet. |
2. |
Efterfrågan på lufttrafik mellan de länder som är parter i avtalet och tredjeländer som berörs av den aktuella flyglinjen. |
3. |
De förutsättningar som krävs för att den aktuella flyglinjen ska vara ekonomiskt lönsam. |
Upphävande, återkallande och begränsning av lufttrafikrättigheter
§ 6. I luftfartsavtal får föreskrivas att rätten att nyttja lufttrafikrättigheter ska upphävas, återkallas eller begränsas i följande fall:
1. |
Om företaget har brutit mot lagstiftning som tillämpas i Österrike. |
2. |
Om företaget har underlåtit att uppfylla skyldigheter som det iklätt sig genom luftfartsavtalet. |
3. |
Om det inte kan visas att majoriteten av ägarinflytandet och det faktiska inflytandet över verksamheten i ett företag som anges av den stat som är motpart i avtalet utövas av det aktuella tredjelandet, eller av ett land som genom ett mellanstatligt avtal är likställt med detta tredjeland, varvid fysiska och juridiska personer i tredjelandet är likställda med tredjelandet. |
4. |
Om det inte kan visas att ett företag som angetts av Österrike uppfyller de villkor som anges i § 11.2. |
Flyglinjeplaner
§ 7. De flyglinjer som lufttrafikrättigheterna avser ska anges i luftfartsavtalet (flyglinjeplaner), med beaktande av allmänintresset och med tillämpning av § 4.2.
Ersättning vid nyttjande av flygplatser och vidhörande inrättningar, samt vid tillhandahållande av flygledningsinrättningar och -tjänster
§ 8. I luftfartsavtal får föreskrivas att ersättning ska erläggas vid nyttjande av flygplatser och vidhörande inrättningar, samt vid tillhandahållande av flygledningsinrättningar och -tjänster, i enlighet med principerna i § 15 i konventionen om internationell civil luftfart (BGBl. 97/1949).
Övriga bestämmelser i luftfartsavtal
(1) |
Utöver vad som sägs i §§ 3–8 får i luftfartsavtal införas bestämmelser som syftar till att ge lufttrafikföretag rimliga möjligheter att nyttja sina lufttrafikrättigheter och till att luftfartsavtalet ska kunna tillämpas på ett rimligt sätt, såvida inte Europeiska gemenskapen har ensam behörighet att besluta om angelägenheten. |
(2) |
Till de bestämmelser som avses i moment 1 hör särskilt sådana som berör följande områden:
|
ANDRA AVDELNINGEN
Nyttjande av lufttrafikrättigheter
Register över lufttrafikrättigheter
(1) |
Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska föra ett register över lufttrafikrättigheter. Registret ska innehålla följande uppgifter:
|
(2) |
Insyn i registret över lufttrafikrättigheter ska medges samtliga EG-lufttrafikföretag, samt alla företag och institutioner som trovärdigt kan hävda att de har ett berättigat intresse av att få ta del av registeruppgifterna. |
Angivande av lufttrafikföretag
(1) |
Om Republiken Österrike genom ett luftfartsavtal erhåller rätt att ange vilka lufttrafikföretag som av en stat som är motpart i avtalet ska beviljas rätt att nyttja lufttrafikrättigheter, åligger angivandet förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor. |
(2) |
Endast EG-lufttrafikföretag får anges, i förekommande fall efter att ha tilldelats begränsade lufttrafikrättigheter i enlighet med §§ 15 eller 16. Företagen ska uppfylla följande krav:
|
(3) |
Angivande får senast ske i samband med att ett EG-lufttrafikföretag etablerat i Österrike erhåller tillstånd i enlighet med §§ 12, 13 eller 14. |
(4) |
Ett angivande får återkallas i följande fall:
|
Kommersiell lufttrafik från och till stater som inte är parter i ett luftfartsavtal
(1) |
Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor får, om mellanstatliga avtal inte föreskriver något annat, bevilja ansökningar om att med luftfartyg i regelbunden eller oregelbunden lufttrafik bedriva kommersiell person- eller godstransport från och till stater som inte är parter i ett luftfartsavtal, såvida inte allmänintresset, och i synnerhet flygsäkerhetsmässiga och samhällsekonomiska överväganden, talar emot detta. |
(2) |
För att ett EG-lufttrafikföretag ska erhålla tillstånd i enlighet med moment 1 ska det under alla förhållanden visas att villkoren för ett angivande enligt § 11.2 är uppfyllda. Om det berörda tredjelandet tillämpar begränsningar då det tilldelar i Österrike etablerade EG-lufttrafikföretag lufttrafikrättigheter, ska det berörda lufttrafikföretaget tilldelas begränsade lufttrafikrättigheter i enlighet med §§ 15, 16 eller 23.4. |
(3) |
För att ett lufttrafikföretag från ett tredjeland ska erhålla tillstånd i enlighet med moment 1 krävs under alla förhållanden följande:
|
(4) |
Ansökan om tillstånd enligt moment 1 ska innehålla de uppgifter som anges i § 13.1 och ska inges senast 30 dagar före den dag då verksamheten är tänkt att inledas. I de fall då ett EG-lufttrafikföretag ansöker om att få nyttja lufttrafikrättigheter som för närvarande är otilldelade är tidsfristen 60 dagar. Avser företaget att under tillståndsperioden förändra den verksamhet som omfattas av tillståndet, ska det skriftligt ansöka om godkännande i enlighet med moment 1 hos förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor minst fem arbetsdagar innan den avsedda förändringen genomförs. |
(5) |
Tillstånd i enlighet med moment 1 får vara villkorade, tidsbegränsade eller förbundna med förpliktelser, i den omfattning som motiveras av allmänintresset, och i synnerhet av flygsäkerhetsmässiga och samhällsekonomiska överväganden. Tillstånd ska dock under alla förhållanden tidsbegränsas till slutet av den aktuella säsongen. |
(6) |
Ett tillstånd i enlighet med moment 1 ska återkallas i följande fall:
|
(7) |
Om det berörda tredjelandet så önskar ska ett angivande med tillämpning av bestämmelserna i § 11 genomföras innan ett EG-lufttrafikföretag beviljas ett tillstånd enligt moment 1. I förekommande fall ska angivandet av ett annat EG-lufttrafikföretag återkallas i enlighet med § 11.4.3. |
Kommersiella transporter i regelbunden lufttrafik
(1) |
För att lufttrafikföretag ska bedriva regelbunden (§ 2.2) kommersiell person- eller godstransport från eller till tredjeländer fordras att tidtabellerna godkänts av Austro Control GmbH (tidtabellsgodkännande). Ansökan om tidtabellsgodkännande ska inlämnas skriftligt senast 30 dagar före den dag då verksamheten är avsedd att inledas. I de fall då ett EG-lufttrafikföretag ansöker om att få nyttja lufttrafikrättigheter som för närvarande är otilldelade är tidsfristen 60 dagar. Förutom de tidtabeller som ansökan avser ska den innehålla följande:
|
(2) |
Avser företaget att under tillståndsperioden förändra sådana uppgifter som avses i moment 1, ska det skriftligt ansöka om godkännande hos Austro Control GmbH minst fem arbetsdagar innan den avsedda förändringen genomförs. |
(3) |
Tidtabeller får endast godkännas om de erforderliga lufttrafikrättigheterna beviljats i enlighet med bestämmelserna i det luftfartsavtal som ska tillämpas och i denna förbundslag, och under förutsättning att detta inte skadar allmänintresset, i synnerhet flygsäkerhetsmässiga och samhällsekonomiska överväganden. Tidtabellsgodkännanden får vara villkorade, tidsbegränsade eller förbundna med förpliktelser, i den utsträckning som allmänintresset, och i synnerhet flygsäkerhetsmässiga och samhällsekonomiska överväganden, motiverar. Tidtabellsgodkännanden ska under alla förhållanden tidsbegränsas till utgången av den säsong som tidtabellen avser. För ett tidtabellsgodkännande krävs under alla förhållanden att verksamheten inleds inom fyra veckor efter den dag då myndighetens godkännande träder i kraft, och att verksamheten under godkännandeperioden inte är vilande i mer än två veckor. I annat fall upphör godkännandet att gälla, såvida inte lufttrafikföretaget trovärdigt kan hävda att force majeure har hindrat eller hindrar det från att inleda eller fortsätta med verksamheten. |
(4) |
Oaktat vad som sägs i moment 3 får tidtabellsgodkännanden endast beviljas EG-lufttrafikföretag som uppfyller villkoren för angivande i § 11.2 och som i förekommande fall har tilldelats motsvarande begränsade lufttrafikrättigheter i enlighet med §§ 15, 16 eller 23. |
(5) |
Ett tidtabellsgodkännande ska återkallas i följande fall:
|
(6) |
För att luftfartsföretag från tredjeländer ska få bedriva regelbunden (§ 2.2) kommersiell person- eller godstransport inom Österrikes territorium erfordras tillstånd från Austro Control GmbH, varvid momenten 1–5 ska tillämpas. |
Kommersiella transporter i oregelbunden lufttrafik
(1) |
För att lufttrafikföretag ska få bedriva oregelbunden kommersiell person- eller godstransport från och till tredjeländer erfordras tillstånd från Austro Control GmbH, varvid andemeningen i bestämmelserna i § 13 ska tillämpas. |
(2) |
För att luftfartsföretag från tredjeländer ska få bedriva oregelbunden (§ 2.3) kommersiell person- eller godstransport inom Österrikes territorium erfordras tillstånd från Austro Control GmbH, varvid andemeningen i bestämmelserna i § 13 ska tillämpas. |
(3) |
De tillstånd som avses i moment 1 och 2 ska återkallas i följande fall:
|
(4) |
I följande fall erfordras inget sådant tillstånd som avses i moment 1:
|
Tilldelning av begränsade lufttrafikrättigheter
(1) |
Om ett EG-lufttrafikföretag i enlighet med §§ 12, 13 eller 14 ansöker om att få nyttja lufttrafikrättigheter som för närvarande är otilldelade, ska ansökan utan dröjsmål översändas till förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor. Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska kungöra sådana ansökningar genom att införa dem i registret över lufttrafikrättigheter (§ 10). Om ett annat EG-lufttrafikföretag i enlighet med §§ 12, 13 eller 14 ansöker om att få nyttja de berörda lufttrafikrättigheterna ska ansökan betraktas som giltig även om den inkommer efter att den tidsfrist som anges i § 12.4 har löpt ut, förutsatt att ansökan inkommer inom 30 dagar efter kungörandet av den första ansökningen. |
(2) |
Om efter en sådan kungörelse som avses i moment 1 inget ytterligare EG-lufttrafikföretag i tid ansöker om att nyttja de berörda lufttrafikrättigheterna i enlighet med §§ 12, 13 eller 14, ska förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor i ett skriftligt beslut meddela det EG-lufttrafikföretag som inkommit med ansökan i enlighet med moment 1 att det tilldelats de berörda lufttrafikrättigheterna, förutsatt att de villkor för ett godkännande som anges i §§ 12, 13 eller 14 är uppfyllda. |
(3) |
Om efter en sådan kungörelse som avses i moment 1 ett eller flera EG-lufttrafikföretag i tid ansöker om att nyttja de berörda begränsade lufttrafikrättigheterna i enlighet med §§ 12, 13 eller 14, ska förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor göra ett urval bland de sökande. Urvalet ska vägledas av dels en jämförelse av kvaliteten hos de luftfartstjänster som de sökande avser att tillhandahålla, dels en bedömning av vad som bäst gagnar allmänintresset i andra avseenden. Urvalet ska normalt medföra att en och samma sökande tilldelas samtliga lufttrafikrättigheter på den berörda flyglinjen. Trafikrättigheterna får dock även fördelas på flera sökande om det gagnar sådana intressen som anges i moment 4 och 5 och är företagsekonomiskt motiverat. |
(4) |
Vid kvalitetsbedömningen av de planerade luftfartstjänsterna enligt moment 3 ska följande faktorer särskilt beaktas:
|
(5) |
Vid bedömningen av hur de planerade luftfartstjänsterna gagnar allmänintresset i andra avseenden på det sätt som avses i moment 3 ska följande faktorer särskilt beaktas:
|
(6) |
Samtliga lufttrafikföretag som i tid inkommit med ansökningar i enlighet med moment 1 respektive moment 3 är parter i förfarandet för tilldelning av trafikrättigheter. Förbundsministern ska meddela sitt beslut om tilldelning av begränsade lufttrafikrättigheter skriftligt. Därefter ska i förekommande fall ett angivande respektive ett återkallande av ett angivande i enlighet med § 11.4.3 genomföras och tillstånd att nyttja lufttrafikrättigheterna i enlighet med §§ 12, 13 eller 14 beviljas. |
(7) |
Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska, i enlighet med de följande bestämmelserna, tilldela ett EG-lufttrafikföretag sådana begränsade lufttrafikrättigheter som för närvarande är otilldelade även utan att företaget inkommer med en ansökan i enlighet med §§ 12, 13 eller 14. Förutsättningen är att en sådan ansökan om tilldelning av lufttrafikrättigheter inkommer minst sex och högst 24 månader innan verksamheten är avsedd att inledas. Sådana ansökningar ska kungöras av förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor genom att införas i registret över lufttrafikrättigheter (§ 10). Om inget ytterligare EG-lufttrafikföretag inom 30 dagar efter kungörelsen ansöker om att tilldelas de berörda lufttrafikrättigheterna, ska förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor skriftligt meddela det sökande EG-lufttrafikföretaget att det tilldelats de berörda lufttrafikrättigheterna. |
(8) |
Om ett eller flera EG-lufttrafikföretag inom 30 dagar efter en kungörelse i enlighet med moment 7 ansöker om tilldelning av de berörda begränsade lufttrafikrättigheterna, ska förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor genomföra ett urvalsförfarande, varvid andemeningen i moment 3–6 ska tillämpas. |
(9) |
Om ett lufttrafikföretag tilldelas lufttrafikrättigheter i enlighet med moment 7 eller 8 och vid tidpunkten för tilldelningen ännu inte uppfyller samliga villkor för ett angivande (§ 11.2), ska företaget senast vid tidpunkten för det första tillstånd som krävs för att nyttja de tilldelade lufttrafikrättigheterna i enlighet med §§ 12, 13 eller 14 visa att det uppfyller dessa krav. Om detta inte sker ska ett beslut om att återkalla tilldelningen meddelas skriftligt. |
(10) |
Om sådana intressen som anges i moment 3–5 motiverar det, får tilldelningen av begränsade lufttrafikrättigheter i enlighet med moment 2, 3, 7 och 8 vara villkorad och ske antingen utan tidsbegränsning eller med en tidsbegränsning på högst fem år. Villkor och förpliktelser får särskilt omfatta kravet att de tilldelade lufttrafikrättigheterna ska nyttjas på ett effektivt sätt. Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska övervaka hur det berörda lufttrafikföretaget efterlever och uppfyller de förpliktelser och villkor som ställts. |
(11) |
Om inget annat uttryckligen avtalats, avser varje tilldelning endast den säsong (vinter- eller sommarsäsong) som ansökningen omfattar. |
Återkallande av tilldelning och ny tilldelning av begränsade lufttrafikrättigheter
(1) |
Tilldelningen av begränsade lufttrafikrättigheter enligt § 15 ska återkallas om lufttrafikföretaget gör något av följande:
|
(2) |
Om tilldelningen av begränsade lufttrafikrättigheter enligt moment 1 återkallas, betraktas dessa rättigheter från och med återkallandets ikraftträdande som begränsade lufttrafikrättigheter som för närvarande är otilldelade. De berörda lufttrafikrättigheterna ska då bli föremål för ny tilldelning i enlighet med bestämmelserna i § 15. |
(3) |
Då beslut meddelats att begränsade lufttrafikrättigheter ska tilldelas ett EG-lufttrafikföretag utan tidsbegränsning i enlighet med § 15, ska förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor, om ett annat EG-lufttrafikföretag begär detta med stöd av de följande bestämmelserna, fem år efter tilldelningens ikraftträdande genomföra en ny tilldelning av de berörda lufttrafikrättigheterna. Sådana ansökningar om ny tilldelning av begränsade lufttrafikrättigheter ska inges senast sex månader innan företaget avser att börja nyttja de berörda lufttrafikrättigheterna. Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska kungöra ansökningen genom att införa den i registret över lufttrafikrättigheter (§ 10). Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor ska genomföra ett urvalsförfarande i enlighet med § 15.3–6 och § 15.10–11 och besluta om ny tilldelning av de berörda lufttrafikrättigheterna. |
(4) |
Parter i det förfarande som avses i moment 3 är:
|
(5) |
Om ett lufttrafikföretag som erhållit en ny tilldelning av lufttrafikrättigheter i enlighet med moment 3 och 4 vid tidpunkten för tilldelningen ännu inte uppfyller samliga villkor för ett angivande i enlighet med § 11.2, ska företaget senast vid tidpunkten för det första tillstånd som krävs för att nyttja de tilldelade lufttrafikrättigheterna enligt §§ 12, 13 eller 14 kunna visa att det uppfyller villkoren. Om så inte är fallet ska ett beslut om återkallande av tilldelningen meddelas. |
Taxor
(1) |
Om allmänintresset erfordrar det får förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor föreskriva att ett lufttrafikföretag som bedriver lufttrafik från, till eller inom Österrike ska ansöka om godkännande av sina taxor. |
(2) |
Prissättningen ska följa sedvanliga internationella taxeprinciper, i förekommande fall inklusive förordning (EEG) nr 2409/92 (EGT L 240, 24.8.1992, s. 15–17). |
(3) |
Det godkännande som avses i moment 1 ska anses ha meddelats om det inte har avslagits inom tre veckor från att ansökan inkommit. |
Försäljningsorganisation
(1) |
Förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor får föreskriva tillståndsplikt för kommersiell verksamhet som bedrivs av lufttrafikföretag som angivits av tredjeländer, i synnerhet för tillhandahållande och försäljning av flygbiljetter i egna filialkontor eller genom agenter, om motsvarande tillstånd krävs i det berörda tredjelandet av företag som är etablerade i Österrike. En sådan åtgärd får endast vidtas när de mekanismer för tvistlösning som återfinns i avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO-avtalet), BGBl. 1/1995, med ändringar, samt i luftfartsavtalet, är uttömda. |
(2) |
De tillstånd som avses i moment 1 ska automatiskt beviljas i följande fall:
|
(3) |
De tillstånd som avses i moment 1 får beviljas villkorade, tidsbegränsade eller förbundna med förpliktelser om allmänintresset, och i synnerhet samhällsekonomiska intressen, motiverar detta. De får under alla förhållanden endast beviljas i samma omfattning och till samma villkor som i praktiken gäller för verksamhet i enlighet med moment 1 som bedrivs i den berörda staten av lufttrafikföretag som angivits av Österrike. |
(4) |
De tillstånd som avses i moment 1 ska återkallas i följande fall:
|
TREDJE AVDELNINGEN
Förfaranden och slutbestämmelser
Förordning
§ 19. Då luftfartssäkerheten eller luftfartspolitiska eller samhällsekonomiska överväganden motiverar det, får förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor, med beaktande av utvecklingen i den internationella luftfarten, genom förordning fastställa de närmare förutsättningarna på följande områden:
1. |
Inrättande och drift av registret för lufttrafikrättigheter (§ 10). |
2. |
Tillståndsgivning till lufttrafikföretag från tredjeländer som inte är parter i något luftfartsavtal (§ 12). |
3. |
Beviljande av tidtabellsgodkännanden (§ 13). |
4. |
Beviljande av tillstånd för oregelbunden kommersiell transport till och från tredjeländer (§ 14). |
5. |
Förfarandet för tilldelning av begränsade lufttrafikrättigheter (§§ 15, 16). |
6. |
Taxor (§ 16). |
7. |
Tillstånd för försäljningsorganisationer (§ 17). |
Överinstans och instansordning
§ 20. I de fall då genomförandet av denna förbundslag åligger Austro Control GmbH, är förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor materiell överinstans och närmast överordnade instans.
Påföljder
(1) |
Den som begår någon av följande gärningar gör sig skyldig till en administrativ förseelse:
I dessa fall får lokala förvaltningsmyndigheter utdöma viten på upp till 5 000 EUR, vid upprepade förseelser upp till 10 000 EUR. |
(2) |
Utan hänsyn till vad som sägs i § 27.2 i lagen om administrativa påföljder (Verwaltungsstrafgesetz) är de lokala behöriga instanserna följande:
|
Ombud för mottagande av handlingar
§ 22. Beslut som fattas på grundval av denna förbundslag kan med laga verkan sändas till ett ombud för det berörda lufttrafikföretaget. Till ombuden för ett lufttrafikföretag räknas i synnerhet anställda på företagets kontor i Österrike, och befälhavare på luftfartyg som används av det berörda företaget.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
(1) |
Denna förbundslag träder i kraft den 1 november 2008. |
(2) |
Då denna förbundslag träder i kraft upphör förbundslagen om mellanstatlig lufttrafik [Bundesgesetz über den zwischenstaatlichen Luftverkehr] (BGzLV 1997), BGBl. I 101/1997, att gälla. |
(3) |
Luftfartsavtal, förvaltningsavtal och tillstånd som ingåtts eller beviljats i enlighet med BGzLV 1997 och som är giltiga den 31 oktober 2008 påverkas inte. |
(4) |
Från och med den 1 november 2008 betraktas sådana begränsade lufttrafikrättigheter som i enlighet med BGzLV 1997 nyttjats mellan den 1 november 2003 och den 31 oktober 2008 av i Österrike etablerade EG-luftfartsföretag som tilldelade utan tidsbegränsning i enlighet med § 15, med förbehåll för ett eventuellt återkallande eller en eventuell ny tilldelning i enlighet med § 16. |
Genomförande
(1) |
Genomförandet av denna förbundslag åligger förbundsministern för trafik-, innovations- och teknikfrågor, förutom i de delar som anges i moment 2. |
(2) |
Genomförandet av §§ 3–9 åligger förbundsregeringen. |
FISCHER
GUSENBAUER
V Yttranden
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Kommissionen
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/32 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/M.5529 – Oracle/Sun Microsystems)
(Text av betydelse för EES)
2009/C 183/11
1. |
Kommissionen mottog den 30 juli 2009 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Oracle Corporation (Oracle, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över företaget Sun Microsystems, Inc. (Sun, Förenta staterna) genom förvärv av aktier. |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301 eller 22967244) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5529 – Oracle/Sun Microsystems, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
5.8.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 183/s3 |
MEDDELANDE
Den 5 augusti 2009 utkommer i Europeiska unionens officiella tidning C 183 A ”Gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter – sjätte tillägget till 27:e fullständiga utgåvan”.
Prenumeranter på EUT kan utan extra kostnad erhålla detta nummer i samma antal och språkversioner som man prenumererar på. De som önskar erhålla denna tidning ombeds att returnera nedanstående beställningssedel vederbörligen ifylld inklusive prenumerationskod (står till vänster på adressetiketterna och börjar med O/…). Detta nummer av EUT kommer att levereras utan extra kostnad i upp till ett år från utgivningsdatumet.
Den som inte är prenumerant kan beställa och betala denna EUT hos någon av våra kommersiella distributörer (se http://publications.europa.eu/others/sales_agents_sv.html).
Detta nummer av EUT – liksom alla EUT (L, C, CA och CE) – kan läsas gratis på Internet (http://eur-lex.europa.eu).