9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/1

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

2009/C 156/01

Datum för antagande av beslutet

22.7.2008

Referensnummer för statligt stöd

N 683/07

Medlemsstat

Litauen

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Nuostolių, patirtų dėl gyvūnų užkrečiamųjų ligų, kompensavimas

Rättslig grund

—	Lietuvos Respublikos žemės ūkio ir kaimo plėtros įstatymas, (Žin., 2002, Nr. 72-3009);

—	Lietuvos Respublikos veterinarijos įstatymas, (Žin., 1992, Nr. 2-15);

—	Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2006 m. spalio 11 d. nutarimas Nr. 987 Dėl valstybės institucijų, savivaldybių ir kitų juridinių asmenų, atsakingų už Europos žemes ūkio garantijų fondo priemonių įgyvendinimą, paskyrimo;

—	Projektas. Nuostolių, patirtų likviduojant gyvūnų užkrečiamųjų ligų protrūkius, įvertinimo ir atlyginimo taisyklės.

Typ av stödåtgärd

Utrotning av djursjukdomar

Syfte

Sektorutveckling

Stödform

Direkt stöd och subventionerade tjänster

Budget

Total budget: 115 000 000 litauiska litas (cirka 33,3 miljoner EUR)

Stödnivå

100 %

Varaktighet

T.o.m. den 31 december 2013

Ekonomisk sektor

Jordbrukssektorn

Den beviljande myndighetens namn och adress

Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministerija

Gedimino pr. 19

LT-01103 Vilnius

LIETUVA/LITHUANIA

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm

Datum för antagande av beslutet

28.5.2009

Referensnummer för statligt stöd

N 48/09

Medlemsstat

Estland

Region

—

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Meetod riigiabi elemendi arvutamiseks Maaelu Edendamise Sihtasutuse garantiide andmisel

Rättslig grund

—

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Metod för beräkningen av statligt stöd som ges i form av kreditgaranti

Stödform

Garanti

Budget

—

Stödnivå

—

Varaktighet

31.12.2013.

Ekonomisk sektor

Jordbruk samt små och medelstora företag på landsbygden

Den beviljande myndighetens namn och adress

Maaelu Edendamise Sihtasutus

R. Tobiase 4

10147 Tallinn

EESTI/ESTONIA

Övriga upplysningar

—

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/5

Eurons växelkurs (1)

8 juli 2009

2009/C 156/05

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,3901
JPY	japansk yen	131,02
DKK	dansk krona	7,4469
GBP	pund sterling	0,86495
SEK	svensk krona	11,0600
CHF	schweizisk franc	1,5162
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,0770
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,047
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	278,10
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7000
PLN	polsk zloty	4,4338
RON	rumänsk leu	4,2178
TRY	turkisk lira	2,1623
AUD	australisk dollar	1,7728
CAD	kanadensisk dollar	1,6206
HKD	Hongkongdollar	10,7738
NZD	nyzeeländsk dollar	2,2168
SGD	singaporiansk dollar	2,0323
KRW	sydkoreansk won	1 776,14
ZAR	sydafrikansk rand	11,3450
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,4984
HRK	kroatisk kuna	7,3430
IDR	indonesisk rupiah	14 248,39
MYR	malaysisk ringgit	4,9522
PHP	filippinsk peso	67,049
RUB	rysk rubel	44,1250
THB	thailändsk baht	47,368
BRL	brasiliansk real	2,7686
MXN	mexikansk peso	18,7010
INR	indisk rupie	67,9620

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/6

Sammanfattande uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2009/C 156/06

Statligt stöd nr.: XA 387/08

Medlemsstat: Nederländerna

Region: De provincies Groningen en Drenthe

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Provinciale Agrarische bedrijfsverplaatsings regelingen, zie onder rechtsgrondslag voor de exacte benamingen.

Rättslig grund:

—	Wet inrichting landelijk gebied

—	Provinciewet

—	Wet inkomstenbelasting 2001, art. 3.54

—

Följande provinsiella bestämmelser:

Provins	Namnet på stödordningen
Groningen	Programma landelijk gebied PMJP 2007-2013 Groningen; deel 3 kader voor subsidies en overeenkomsten; paragraaf 9.3 Beleidsregel Verplaatsing Grondgebonden Agrarische Bedrijven.
Drenthe	Provinciaal Meerjarenprogramma Drenthe, deel 3 subsidiegids, 2. subsidies voor natuur, verwerving EHS, Agrarische bedrijfsverplaatsingen.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget:

Provins	2008	2009	2010	2011	2012	2013	Totalt (1)
Groningen	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	3
Drenthe	0,8	0,8	0,8	0,8	0,8	0,8	Högst 4,8

Högsta stödnivå: I enlighet med artikel 6 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 kommer stöd att beviljas till markberoende jordbruksföretag enligt följande:

Jordbrukare som av skatteskäl lägger ned sitt företag i samband med flyttningen av sina anläggningar måste betala skatt på obeskattade reserver och liknande tillgångar i sitt (gamla) jordbruksföretag. För jordbrukare utgör detta en utgift som är direkt och ofrånkomligen kopplad till flyttningen av anläggningarna. Inom ramen för denna stödordning beviljas stöd med upp till 100 % av de kostnader som uppstår, i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1857/2006.

Kostnader i samband med en flyttning (enligt a) omfattar följande:

Faktiska kostnader för en flyttning (t.ex. kostnaderna för att flytta tillgångar och djur till den nya platsen).

Notarie- och lagfartskostnader.

Skatt på fastighetstransaktioner som tas ut i samband med flyttning.

Konsultkostnader i samband med flyttningen (t.ex. för tjänster som utförs av fastighetsmäklare och revisorer).

Investeringskostnader i samband med en flyttning (enligt b) omfattar följande

Kostnader för investeringar som rör jordbruksbyggnader och anläggningar på den nya platsen.

Allmänna kostnader (för konsulttjänster), exempelvis för arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter samt för genomförbarhetsstudier i samband med en flyttning. Juridiska avgifter (för licenser, ändringar av markanvändningsplanen, artikel 19-förfaranden och intyg som styrker att marken inte är förorenad etc.) täcks inte.

Kompensation enligt b och c beräknas på grundval av det representativa marknadsvärdet. Stödet uppgår till 40 % av en eventuell positiv skillnad mellan den gamla platsens och de gamla byggnadernas representativa marknadsvärde å ena sidan och totalsumman av följande kostnader, å andra sidan:

Det representativa marknadsvärdet av den nya platsen och de nya byggnaderna.

Eventuella investeringar för upprättande, modernisering, ersättning och/eller utbyggnad av de nya jordbruksbyggnaderna.

Datum för genomförande: Stödordningen kommer att börja genomföras efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning, i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1857/2006, eller efter offentliggörandet av ett beslut om ikraftträdandet av beslutet av den 3 september 2007 om ändring av 2001 års genomförandebeslut avseende inkomstskatter (Uitvoeringsbesluit inkomstenbelasting 2001), Stb. 2007, 328.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Fram till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Flyttning – i det allmänna intresset – av jordbruksföretag med goda framtidsutsikter, om jordbruksmarken behövs för att förbättra rumsliga strukturer eller jordbruksstrukturer, natur, landskap, vatten eller miljö.

Berörd(a) sektor(er): Alla jordbruksföretag som är verksamma inom primär produktion av de produkter som förtecknas i bilaga I till EG-fördraget.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Provins	Adress
Groningen	Postbus 610, 9700 AP Groningen
Drenthe	Postbus 122, 9400 AC Assen

Webbadresser:

Provins	Webbadress
Groningen	http://www.provinciegroningen.nl/boa/documenten/boerderijverplaatsingr0901.pdf
Drenthe	www.provincie.drenthe.nl/actueel/bekendmakingen/?ActItmIdt=12790

Övriga upplysningar: Åtgärder 125 i programmet för landsbygdsutveckling för perioden 2007–2013 avser möjligheten att ge stöd för flyttning av företag. Provinserna väljer att inte utnyttja denna möjlighet eftersom den ovan nämnda åtgärden endast möjliggör stöd för att minska utsläpp och deponering av ammoniak, och det bredare tillämpningsområdet för ett stödsystem är nödvändigt för att på ett effektivt sätt uppnå nationella och provinsiella politiska målsättningar som rör naturen, vatten och jordbruksstrukturer.

Statligt stöd nr.: XA 442/08

Medlemsstat: Spanien

Region: Castilla-La Mancha

Namnet på stödordningen: Ayudas para la realización de auditorías, análisis y estudios

Rättslig grund: Convocatorias de ayudas para las cooperativas agrarias:

Orden de 8.6.2000 de la Consejería de Agricultura y Medio Ambiente por la que se establecen los programas de fomento de la calidad agroalimentaria en Castilla-La Mancha (FOCAL 2000) programa 1 cooperativismo agrario

Orden de de la Consejería de Agricultura y Desarrollo Rural, por la que se aprueban las bases reguladoras de las ayudas para la mejora de las estructuras asociativas agrarias en Castilla-La Mancha y se convocan dichas ayudas para el año 2009.

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Totalt belopp: 200 000 EUR

Högsta stödnivå: Upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna:

Kostnader som faktureras av externa företag som genomför revisioner, analyser eller undersökningar eller inför kvalitetsstandarder.

Vid deltagande i utställningar, mässor eller andra evenemang berättigar deltagaravgifter och kostnad för publikationer och hyra av anläggningar till stöd.

Datum för genomförande: Från den dag då registreringsnumret för ansökan om undantag offentliggörs på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: Till och med den 31 december 2013.

Stödets syfte: Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006) och produktion av kvalitetsprodukter från jordbruket (artikel 14 i förordning (EG) nr 1857/2006).

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, djuruppfödning, skogsbruk och fiske.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Consejería de Agricultura y Desarrollo Rural

C/Pintor Matías Moreno, no 4

45004 Toledo

ESPAÑA

Webbplats: Preliminärt:

http://www.jccm.es/agricul/paginas/ayudas/cooperativismo/cooperativismo.htm

Efter offentliggörandet:

www.jccm.es/cgi-bin/docm.php3

(1) De årliga belopp som anges är vägledande; det totala planerade budgetbeloppet kommer att förbli detsamma.

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/9

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2009/C 156/07

Statligt stöd nr.: XA 82/09

Medlemsstat: Spanien

Region: Comunitat Valenciana

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Intercitrus

Rättslig grund: Propuesta de Resolución del expediente acogido a la linea «Promoción Agroalimentaria de los cítricos»

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 250 000 EUR

Högsta stödnivå: 100 %

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: December 2009

Stödets syfte: Deltagande i mässor; anordnande av forum för kunskapsutbyte mellan företag; informationskampanjer för att främja apelsiner och klementiner och öka konsumtionen genom att framhålla deras näringsmässiga kvaliteter och därmed sammanhängande hälsofördelar, utan några hänvisningar till företag, varumärken eller ursprung; marknadsföringskampanjer i skolor med inriktning på skolbarn; genomgång och analys av vetenskaplig information i syfte att lägga fram förslag till införande på de förteckningar som sammanställs i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel; förbättrade kunskaper om marknadsutveckling. De stödberättigande aktiviteterna motsvarar dem som anges i artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006.

Berörd(a) sektor(er): Små och medelstora företag inom jordbrukets livsmedelsindustri i Comunitat Valenciana.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Conselleria de Agricultura, Pesca y Alimentación

C/Amadeo de Saboya, 2

46010 Valencia

ESPAÑA

Webbadress: http://www.agricultura.gva.es/especiales/ayudas_agrarias/pdf/INTERCITRUS%202009.pdf

Övriga upplysningar: —

Generaldirektören för marknadsföring

Marta VALSANGIACOMO GIL

Statligt stöd nr.: XA 96/09

Medlemsstat: Spanien

Region: Comunitat Valenciana

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Consejo Regulador IGP Cítricos Valencianos.

Rättslig grund: Ayuda individual nominativa: Presupuestos de la Generalitat 2009

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: 604 750,00 EUR

Högsta stödnivå: 100 %

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet:: Till och med december 2009.

Stödets syfte: Delta i och anordna utställningar, tävlingar, mässor och forum för kunskapsutbyte mellan företag. (Stödberättigande utgifter inbegriper hyra av lokal, monter eller område för presentationer, deltagaravgifter, kostnader för resor och publikationer i sammanhanget.) Publikationer som kataloger och webbplatser med fakta om producenter från en viss region eller producenter av en viss produkt, förutsatt att informationen och presentationen är neutrala och att samtliga berörda producenter har samma möjligheter att komma med i publikationen. Fakta om den generiska produkten, dess fördelar i näringshänseende och rekommendationer för användningen, vilket kan innefatta produktens ursprung, förutsatt att uppgifterna exakt motsvarar dem som registrerats av gemenskapen (artikel 15.2 e sista ledet).

Verksamhet enligt artikel 15 i kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006.

Berörd(a) sektor(er): Små och medelstora företag inom jordbrukets livsmedelsindustri i den självstyrande regionen Valencia.

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Conselleria de Agricultura, Pesca y Alimentación

C/Amadeo de Saboya, 2

46010 Valencia

ESPAÑA

Webbplats: http://www.agricultura.gva.es/especiales/ayudas_agrarias/pdf/Consejo_Regulador_IGP_CITRICOS_VALENCIANOS.pdf

Övriga upplysningar: —

Generaldirektören för marknadsföring

Marta VALSANGIACOMO GIL

Statligt stöd nr.: XA 99/09

Medlemsstat: Frankrike

Region: département de la Haute-Garonne

Namnet på stödordningen: Indemnisation des pertes entraînées par la fièvre catarrhale ovine (FCO) en Haute-Garonne: réduction des surcoûts de mise en «quarantaine» des jeunes bovins en surplus sur les exploitations.

Rättslig grund: Articles L 1511-2 et L 1511-5 du Code général des collectivités territoriales

Artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006.

Arrêté du 15 décembre 2008 modifiant l'arrêté du 1er avril 2008 définissant les zones réglementées relatives à la fièvre catarrhale du mouton,

Rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet.

Délibération du Conseil général de la Haute-Garonne du 28 janvier 2009

Planerade årliga utgifter inom stödordningen: 1 miljon EUR

Högsta stödnivå: 100 %

Stödet beviljas för djur som

föddes på gården mellan den 1 januari 2008 och den 1 juni 2008 och är registrerade i Haute-Garonne,

fanns på gården efter den 22 augusti 2008,

har vaccinerats mot serotyperna 1 och 8 av sjukdomen blåtunga,

släpptes ut på marknaden före den 1 mars 2009.

Stödet ska täcka merkostnader till följd av att ungboskap hålls i karantän, upp till 100 % av merkostnaden och 105 EUR per djur.

Minimikostnaden för karantän uppskattas till 161,44 EUR för en period på 62 dagar (efter negativt virustest) och 201,72 EUR för en period på 81 dagar:

— foder: 1,70 EUR/dag,

— strö och veterinärvård: 0,42 EUR/dag,

— förskottsbetalning: 30 EUR/djur

Kostnad för 62 dagar:

= (1,7 + 0,42) × 62 + 30 = 161,44 EUR

Kostnad för 81 dagar:

= (1,7 + 0,42) × 81 + 30 = 201,72 EUR

I det förra fallet ska jordbrukaren stå för minst 56,44 EUR.

I det senare fallet ska jordbrukaren stå för minst 96,72 EUR.

Datum för genomförande: Från den 27 mars 2009, den dag då registreringsnumret för ansökan om undantag offentliggjordes på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Varaktighet för stödordningen: Till och med utgången av 2009.

Stödets syfte: I och med att departementet Haute-Garonne blev

restriktionszon för serotyp 8 av blåtunga den 20 juni 2008,

och därefter för serotyperna 1 och 8 av blåtunga den 22 augusti 2008,

måste departementets jordbrukare hålla ungboskap kvar på gården under den tid det tog för djuren att utveckla immunitet mot sjukdomen, medan praxis vid boskapsuppfödning i Haute-Garonne är att sälja magra djur (i genomsnitt fem månader gamla) för export.

Stödet från Conseil général de la Haute-Garonne är avsett att kompensera för en del av merkostnaderna för att hålla djuren i karantän.

I enlighet med det nationella programmet för kontroll av blåtunga, och för att komplettera de olika åtgärder som vidtagits för att övervaka sjukdomen, kommer stödet, som en undantagsåtgärd, att göra det möjligt för jordbrukarna att bära merkostnaderna i samband med att deras unga han- och hondjur sattes i karantän. Djuren sattes i karantän från den 20 juni 2008 och därefter från den 22 augusti 2008, vilket motiverades med den tid det tog att vaccinera djuren och låta dem utveckla immunitet så att de kunde exporteras.

Samtliga kriterier för stödberättigande för ungboskap och dessa kriteriers kumulativa karaktär garanterar att stödet endast avser de djur som faktiskt berörs av kravet på karantän.

Berörd(a) sektor(er): Nötkött

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Conseil général de la Haute-Garonne

1 boulevard de la Marquette

31090 Toulouse Cedex

FRANCE

Webbadress: http://www.cg31.fr/upload/pdf_dadre_fco/aide_au_maintien_quarantaine_bovins.pdf

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/12

Uppdatering av förteckning över tullkontor (1) där de produkter som förtecknas i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1635/2006 (2) får deklareras för fri omsättning i Europeiska gemenskapen

2009/C 156/08

Medlemsstat	Tullkontor
BELGIQUE/BELGIË	Anvers DE — voie maritime Bierset — (Grâce-Hollogne) DE — voies aérienne et/ou terrestre Bruxelles DE — voie aérienne Zaventem D — voie aérienne
БЪЛГАРИЯ	Varna and Bourgas ports Sofia, Varna and Bourgas airports
ČESKÁ REPUBLIKA	Alla tullkontor
DANMARK	Varje hamn och flygplats i Danmark
DEUTSCHLAND	Baden-Württemberg	HZA Lörrach–ZA Weil-am-Rhein-Autobahn HZA Stuttgart–ZA Flughafen HZA Ulm–ZA Aalen
	Bayern	HZA München–ZA Flughafen HZA Regensburg–ZA Furth-im-Wald-Schafberg HZA Schweinfurt–ZA Bayreuth HZA Nürnberg–ZA Erlangen-Tennenlohe
	Berlin	HZA Berlin–ZA Marzahn HZA Potsdam–ZA Berlin-Flughafen-Tegel
	Brandenburg	Bereich HZA Frankfurt (Oder) HZA Frankfurt (Oder)–ZA Frankfurt (Oder) Autobahn HZA Frankfurt (Oder)–ZA Forst-Autobahn Bereich HZA Potsdam HZA Potsdam–ZA Berlin-Flughafen Schönefeld
	Bremen	HZA Bremen–ZA Neustädter Hafen HZA Bremerhaven–ZA Bremerhaven
	Hamburg	HZA Hamburg-Hafen–ZA Waltershof-Abfertigung Köhlfleetdamm HZA Hamburg-Stadt–ZA Oberelbe HZA Hamburg-Hafen–ZA Waltershof HZA Itzehoe–ZA Hamburg-Flughafen
	Hessen	HZA Frankfurt-am-Main-Flughafen
	Mecklenburg-Vorpommern	HZA Stralsund–ZA Rostock-Grenzkontrollstelle Rostock
	Niedersachsen	HZA Hannover–ZA Hannover-Nord HZA Braunschweig–ZA Braunschweig-Broitzem
	Nordrhein-Westfalen	HZA Dortmund–ZA Ost HZA Düsseldorf–ZA Flughafen
	Rheinland-Pfalz	HZA Koblenz–ZA Hahn-Flughafen
	Schleswig-Holstein	HZA Kiel–ZA Wik, Grenzkontrollstelle Kiel Ostuferhafen HZA Kiel–ZA Travemünde
EESTI	Narva, Koidula, Luhamaa Frontier Posts, Tallinn Airport, Tallinn, Paljassaare and Muuga Ports
ΕΛΛΑΔΑ	Αθηνών, Πειραιά, Κρατικού Αερολιμένα Αθηνών, Θεσσαλονίκης, Αερολιμένα Μίκρας, Βόλου, Πατρών, Ηρακλείου, Αερολιμένα Ηρακλείου Κρήτης, Καβάλας, Ιωαννίνων, Ναυπλίου
ESPAÑA	Barcelona (Aeropuerto), Barcelona (Puerto), Irun (Carretera), La Junquera (Carretera), Madrid (Aeropuerto)
FRANCE	Bordeaux: transport aérien Brive: transport terrestre Dunkerque: transport maritime Lille: transport aérien et terrestre Lyon-Satolas: transport aérien Le Puy-en-Velay: transport terrestre Marseille: transport aérien, terrestre et maritime Nice-aéroport: transport aérien Orly: transport aérien Roissy: transport aérien et terrestre Rungis: transport terrestre Saint-Julien-en-Genevois: transport terrestre Saint-Louis/Bâle: transport aérien et terrestre Strasbourg: transport terrestre Thionville: transport terrestre Toulouse-Blagnac: transport aérien Valence: transport terrestre
IRELAND	Alla tullkontor
ITALIA	Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Trieste Ufficio di Sanità aerea di Torino–Caselle Ufficio di Sanità aerea di Roma–Fiumicino Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Venezia Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Genova Ufficio di Sanità marittima di Livorno Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Ancona Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Brindisi Ufficio di Sanità aerea di Varese–Malpensa Ufficio di Sanità aerea di Bologna–Panicale Ufficio di Sanità marittima ed aerea di Bari Posto d'Ispezione frontaliera di Chiasso
ΚΥΠΡΟΣ	Alla tullkontor
LATVIJA	Roads: Grebneva, Pãternieki, Terehova; Railways: Daugavpils, Rēzekne-2; Seaports: Liepāja, Rĭga, Ventspils; Airport: Rĭga; Post: Rĭga International branch of the Latvian Post Office
LIETUVA	Alla tullkontor
LUXEMBOURG	Bureau des Douanes et Accises Centre douanier–Luxembourg Bureau des Douanes et Accises Luxembourg-Aéroport–Niederanven
MAGYARORSZÁG	Alla tullkontor
MALTA	The Air Freight Section at Malta International Airport, Luqa The Sea Freight Entry Processing Unit at Customs House, Valletta The Parcel Post Office at Customs Office, Qormi
NEDERLAND	Alla tullkontor
ÖSTERREICH	Nickelsdorf Heiligenkreuz Spielfeld Tissis Wien–Flughafen Schwechat
POLSKA	Alla tullkontor
PORTUGAL	Aeroportos de Lisboa, Porto e Faro Portos de Lisboa e Leixões
ROMÂNIA	Alla tullkontor
SLOVENIJA	Obrežje (road border crossing), Koper (port border crossing), Dobova (railway border crossing), Gruškovje (road bordercrossing), Jelšane (road border crossing), Brnik (air border crossing), Ljubljana (road and railway)
SLOVENSKO	Alla tullkontor
SUOMI — FINLAND	Helsinki, Vaalimaa, Niirala, Vartius, Raja-Jooseppi, Utsjoki, Kilpisjärvi, Helsinki-Vantaan lentoasema
SVERIGE	Arlanda, Göteborg, Landvetter, Helsingborg, Karlskrona, Stockholm, Ystad, Karlshamn
UNITED KINGDOM	Belfast International Airport, Port of Belfast, Port of Dover, Port of Falmouth, Port of Felixstowe, Gatwick Airport, Glasgow Prestwick Airport, Manchester Airport, Port of Hull and Goole, Port of London, Port of Southampton

(1) Uppdaterade uppgifter i kursiv stil.

(2) EUT L 306, 7.11.2006, s. 3.

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/18

EFTAs ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETS REKOMMENDATION

av den 5 november 2008

om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster), i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och enligt de anpassningar för sektorn som återfinns i bilaga XI till avtalet

2009/C 156/12

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

MED BEAKTANDE AV avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1),

MED BEAKTANDE AV avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 b,

MED BEAKTANDE AV den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2) i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och enligt de anpassningar för sektorn som återfinns i bilaga XI till avtalet, särskilt artikel 15 i direktivet,

MED BEAKTANDE AV övervakningsmyndighetens beslut nr 194/04/KOL av den 14 juli 2004 om antagande av en rekommendation om relevanta marknader inom sektorn för elektroniska kommunikationer vilka kan komma i fråga för förhandsreglering och riktlinjer om bedömning av marknaden och av betydande inflytande på marknaden, och

av följande skäl:

(1)

Genom ramdirektivet inrättas ett regelverk för sektorn för elektronisk kommunikation. Regelverket omfattar alla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster inom dess tillämpningsområde och ska därigenom tillgodose behov som uppstår till följd av konvergenstrender. Syftet med regelverket är att stegvis minska den sektorsspecifika förhandsregleringen efter hand som konkurrensen på marknaden utvecklas.

(2)	Enligt artikel 15 i ramdirektivet ska Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad övervakningsmyndigheten) efter offentligt samråd och samråd med de nationella regleringsmyndigheterna i Eftastaterna anta en rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader.

(3)

Syftet med föreliggande rekommendation är att fastställa på vilka produkt- och tjänstemarknader förhandsreglering kan komma i fråga, i enlighet med artikel 15.1 i ramdirektivet. Målet med alla förhandsregleringar är att skapa fördelar för slutanvändarna genom att på en hållbar bas göra slutkundsmarknaderna konkurrensutsatta. Definitionen av relevanta marknader ändras med tiden, eftersom egenskaper hos produkter och tjänster utvecklas, och eftersom möjligheterna till substitution på efterfråge- och utbudssidorna förändras. Rekommendationen av den 14 juli 2004 (3) har nu varit i kraft i över fyra år, så det är dags att se över den första utgåvan i ljuset av marknadsutvecklingen inom EES. Denna rekommendation ersätter rekommendationen av den 14 juli 2004, som antagits genom beslut nr 194/04/KOL.

(4)

Enligt artikel 15.1 i ramdirektivet ska övervakningsmyndigheten definiera marknader i enlighet med konkurrenslagstiftningens principer. Därför används konkurrenslagstiftningens principer i denna rekommendation för att definiera gränserna mellan produktmarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation, medan identifiering eller urval av definierade marknader för förhandsreglering förutsätter att marknaderna har egenskaper som motiverar införandet av reglerade förhandsskyldigheter. Den terminologi som används i rekommendationen grundas på terminologin i ramdirektivet och direktiv 2002/22/EG (4). I enlighet med ramdirektivet är det de nationella regleringsmyndigheterna som ska definiera relevanta marknader efter nationella omständigheter, bland annat relevanta geografiska marknader inom det egna landet.

(5)

Utgångspunkten för fastställande av marknader i denna rekommendation är definitionen av slutkundsmarknader ur ett framtidsorienterat perspektiv, med hänsyn till substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidorna. Efter det att slutkundsmarknaderna har definierats kan man gå vidare med att identifiera relevanta grossistmarknader. Om marknaden i efterföljande led i stor utsträckning får sina leveranser av ett eller flera vertikalt integrerade företag kan det vara svårt för potentiella företag som inte är integrerade att få de insatsvaror som behövs. För att avgöra om marknaden kan komma i fråga för en förhandsreglering kan det bli nödvändigt att konstruera en teoretisk grossistmarknad i föregående led. Marknaderna för elektronisk kommunikation har ofta två sidor, genom att omfatta tjänster som tillhandahålls via nät eller plattformar som sammanför användare på båda sidor om marknaden, exempelvis slutkunder som utbyter kommunikationer eller sändare och mottagare av information och innehåll. Dessa aspekter måste beaktas vid identifiering och definition av marknader, eftersom de kan påverka både hur marknader definieras och huruvida de har de egenskaper som kan motivera reglerade förhandsskyldigheter.

(6)

För att identifiera marknader som kommer i fråga för reglerade förhandsskyldigheter bör följande kumulativa kriterier tillämpas: Det första kriteriet är förekomsten av höga och varaktiga inträdeshinder. Dessa kan vara strukturella, rättsliga eller regleringsbaserade. De elektroniska kommunikationsmarknaderna är dynamiska till sin karaktär och funktion. Därför måste man också väga in möjligheterna att övervinna inträdeshindren inom rimlig tid när man gör framtidsanalyser för att inför en eventuell förhandsreglering fastställa vad som är relevanta marknader. Därför uppfylls det andra kriteriet bara av de marknader som till följd av sin struktur inte tenderar att utvecklas i riktning mot effektiv konkurrens inom den tillämpliga tidsramen. Tillämpning av detta kriterium innefattar undersökning av konkurrenssituationen bakom inträdeshindren. Det tredje kriteriet innebär att tillämpning av enbart konkurrenslagstiftning inte i tillräcklig grad skulle avhjälpa de aktuella bristerna på marknaden.

(7)

De viktigaste indikatorerna vid bedömning av det första och andra kriteriet liknar dem som beaktas vid en framtidsorienterad marknadsanalys, bland annat inträdeshinder i avsaknad av reglering (inbegripet omfattningen av kostnader som inte kan återvinnas – sunk costs), marknadsstruktur, marknadsprestanda och marknadsdynamik, samt indikatorer som marknadsandelar och marknadstendenser, marknadspriser och -tendenser eller konkurrerande näts och infrastrukturers omfattning och täckning. Alla marknader som uppfyller de tre kriterierna i avsaknad av förhandsreglering kommer i fråga för förhandsreglering.

(8)

Från konkurrenssynpunkt bör inte nya framväxande marknader omfattas av olämpliga skyldigheter, även om det finns fördelar med att vara först, i enlighet med ramdirektivet. Nya framväxande marknader anses omfatta produkter eller tjänster för vilka det, på grund av deras nyhet, är ytterst svårt att förutsäga efterfrågan eller villkoren för inträde på marknaden eller leveransvillkor, och för vilka det därför är svårt att tillämpa de tre kriterierna. Syftet med att inte utsätta nya framväxande marknader för olämpliga skyldigheter är att främja innovation i enlighet med artikel 8 i ramdirektivet. Samtidigt bör man undvika att det ledande företaget avskärmar sådana marknader, något som redan påpekas i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (5). Tillkommande uppgraderingar av befintlig nätinfrastruktur leder sällan till nya eller framväxande marknader. Att en produkt inte är substituerbar måste fastställas både från utbuds- och efterfrågesidan innan man kan dra slutsatsen att den inte omfattas av en redan befintlig marknad. Framväxande nya tjänster på slutkundsmarknaden kan leda till nya sekundära grossistmarknader i ett omfång som gör att slutkundstjänsterna inte kan tillhandahållas med befintliga grossistprodukter.

(9)	När det gäller inträde på marknaden är två slags hinder av betydelse för den föreliggande rekommendationen: strukturella hinder och rättsliga eller regleringsbaserade hinder.

(10)

Strukturella hinder för inträde på marknaden är en följd av ursprungliga kostnader eller efterfrågeförhållanden som leder till obalans mellan de förhållanden som råder för aktörer med dominerande ställning på marknaden i kraft av tidigare monopol, och förhållandena för nytillkomma aktörer. Höga strukturella hinder kan t.ex. föreligga när marknaden kännetecknas av absoluta kostnadsfördelar, betydande stordriftsfördelar, fördelar bestående i att samma produkter säljs i en mängd olika former, kapacitetsbrister samt höga kostnader som inte kan återvinnas (sunk costs). Sådana hinder går fortfarande att hitta i samband med det vittomfattande uppbyggandet och tillhandahållandet av lokala accessnät till fasta anslutningspunkter. Ett motsvarande strukturellt hinder kan också finnas när det för tillhandahållandet av en viss tjänst krävs en nätkomponent som inte får kopieras, eller kopieras bara till en kostnad som gör det olönsamt för konkurrenter.

(11)

Rättsliga hinder och regleringshinder grundas inte på ekonomiska förhållanden, utan är en följd av lagstiftningsåtgärder, myndighetsåtgärder eller andra statliga åtgärder som direkt påverkar villkoren för aktörers inträde på en relevant marknad och deras positionering där. Ett exempel på rättsliga hinder och regleringshinder som förhindrar inträde på en marknad är om det finns en gräns för hur många företag som har tillgång till radiospektrum för tillhandahållande av tjänster som är spektrumberoende. Andra exempel på samma slags hinder är prisregleringar eller andra prisrelaterade åtgärder, som drabbar företag. De påverkar inte bara inträdet på marknaden, utan också företagens positionering på marknaden. Rättsliga eller regleringsrelaterade hinder, som kan undanröjas inom den berörda tidsfristen, bör normalt sett inte anses vara ekonomiska hinder för inträde som uppfyller det första kriteriet.

(12)

Hinder för inträde på marknaden kan också bli mindre relevanta för innovationsdrivna marknader som kännetecknas av fortgående teknisk utveckling. På sådana marknader härrör konkurrensrestriktioner ofta från innovationsrelaterade hot från potentiella konkurrenter som för närvarande inte finns på marknaden. På innovationsdrivna marknader kan dynamisk konkurrens eller konkurrens på längre sikt förekomma bland företag som inte nödvändigtvis är konkurrenter på en befintlig ”statisk” marknad. I denna rekommendation utpekas inte marknader där hindren för inträde på marknaden inte förväntas bestå under en förutsebar tidsperiod. När man bedömer huruvida hinder för inträde på marknaden kommer att fortbestå i avsaknad av reglering måste man undersöka huruvida framgångsrika inträden på marknaden ofta har ägt rum i näringsgrenen och huruvida inträdet har varit, eller förväntas vara, tillräckligt omedelbart och varaktigt för att begränsa marknadsinflytandet. Hur relevanta inträdeshindren är kommer bland annat att bero på den minimala effektiva produktionen och de kostnader som inte kan återvinnas.

(13)

Även om en marknad kännetecknas av höga inträdeshinder kan emellertid andra strukturella faktorer på samma marknad innebära att den utvecklas i riktning mot effektiv konkurrens inom den tidsram som är aktuell i sammanhanget. Marknadsdynamik kan exempelvis uppnås genom tekniska utvecklingar eller genom konvergens av produkter och marknader som kan leda till konkurrenstryck mellan aktörerna på specifika produktmarknader. Det kan också vara fallet på marknader med ett begränsat men ändå tillräckligt antal företag som har olika kostnadsstrukturer och som konfronteras med en priselastisk efterfrågan. Det kan dessutom finnas överskottskapacitet på en marknad som normalt skulle kunna ge konkurrentföretag möjlighet att öka produktionen mycket snabbt som en reaktion på en eventuell prisökning. På sådana marknader kan marknadsandelarna variera med tiden, och man kan konstatera sjunkande priser. Om marknadsdynamiken ändras snabbt bör man noga välja rätt tidsramar för att spegla de marknadsutvecklingar som är av intresse.

(14)

Beslutet att en marknad ska komma i fråga för förhandsreglering bör också bero på en bedömning av huruvida konkurrenslagstiftningen är tillräcklig för att hantera de marknadsmisslyckanden som uppstår genom att de första två kriterierna uppfylls. Det är osannolikt att konkurrenslagstiftningsingrepp är tillräckliga om interventionen för att åtgärda ett marknadsmisslyckande leder till omfattande efterlevnadskrav eller om det krävs regelbunden intervention och/eller intervention i rätt tid.

(15)

Tillämpningen av de tre kriterierna bör begränsa antalet marknader inom sektorn för elektronisk kommunikation där reglerade förhandsskyldigheter införs, och därmed bidra till det mål som satts i de rättsliga ramarna, att stegvis minska den sektorspecifika förhandsregleringen allt eftersom konkurrensen utvecklas på marknaderna. Dessa kriterier bör tillämpas kumulativt, och om något av dem inte är uppfyllt så innebär det att den berörda marknaden inte bör identifieras som en som kommer i fråga för förhandsreglering.

(16)

Regleringsåtgärder av tjänster som riktar sig till slutkunder bör vidtas endast om de nationella regleringsmyndigheterna anser att relevanta prissättningsåtgärder eller åtgärder som gäller val eller förval av nätoperatör inte skulle uppfylla målet att säkerställa effektiv konkurrens och tillfredsställande av allmänintresset. Genom att ingripa i grossistledet, även med åtgärder som kan påverka slutkundsmarknaden, kan EES-staterna se till att en så stor del av värdekedjan som möjligt förblir öppen för normal konkurrens, vilket ger slutanvändarna de bästa tänkbara resultaten. I denna rekommendation identifieras därför främst grossistmarknader: om dessa regleras på rätt sätt är det meningen att detta ska råd bot på den brist på verklig konkurrens som är så uppenbar på slutkundsmarknaderna. Om en nationell regleringsmyndighet kan visa att interventioner i grossistledet har varit framgångslösa kan den berörda slutkundsmarknaden komma i fråga för förhandsreglering, förutsatt att de ovan angivna tre kriterierna är uppfyllda.

(17)	Den 17 december 2007 utfärdade kommissionen en ny rekommendation 2007/879/EG (6) om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt ramdirektivet.

(18)

Utgångspunkt för revisionen av övervakningsmyndighetens rekommendation om relevanta marknader är kommissionens nya rekommendation och kommissionens överväganden i den förklarande anmärkningen till dess rekommendation. I sitt revisionsförfarande anser övervakningsmyndigheten att jämförelsen mellan de olika marknadsutvecklingarna bör genomföras i relation till en EES-referens och inte bara med hänsyn till marknadssituationen inom de enskilda Eftastaterna.

(19)

På grundval av marknadsutvecklingen i Eftastaterna samt de synpunkter som lämnats i samband med det offentliga samrådet och annan information som övervakningsmyndigheten har tillgång till, förefaller det inte sannolikt att det sätt på vilket de tre Eftastaternas marknader för elektronisk kommunikation fungerar generellt skulle avvika i större utsträckning från hur marknaderna i EU eller hela EES i genomsnitt fungerar eller hur respektive marknad i enskilda EU-medlemsstater fungerar jämfört med det genomsnittet.

(20)

Syftet med EES-avtalet är att upprätta ”ett dynamiskt och homogent europeiskt ekonomiskt samarbetsområde med hjälp av gemensamma konkurrensregler och likartade konkurrensvillkor” (7). Mot bakgrund av denna målsättning och övervägandena ovan antar övervakningsmyndigheten en rekommendation som är anpassad till kommissionens rekommendation för att säkerställa en enhetlig tillämpning av det gemensamma regelverket och som ger intressenterna rättssäkerhet inom marknaderna för elektronisk kommunikation i EES. Därför har antalet marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering minskats från 18 till 7 marknader i denna rekommendation.

(21)

Det faktum att antalet marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering minskar innebär inte nödvändigtvis att de marknader som tagits bort verkligen är konkurrensutsatta i var och en av Eftastaterna och att förhandsreglering inte längre är motiverad på dessa marknader. I bidrag som lämnats in till övervakningsmyndigheten under revisionsförfarandet hävdas att en fortsatt reglering kan vara motiverad på vissa marknader.

(22)

De marknader som ingår i förteckningen i bilagan har identifierats på grundval av de tre kumulativa kriterierna. För marknader som inte förtecknas i denna rekommendation bör de nationella regleringsmyndigheterna tillämpa de tre kriterierna. För de marknader i bilagan till rekommendation nr 194/04/KOL av den 14 juli 2004 som inte är med i förteckningen i bilagan till denna rekommendation bör de nationella regleringsmyndigheterna ha rätt att tillämpa de tre kriterierna för att undersöka om den berörda marknaden fortfarande bör omfattas av förhandsreglering på grundval av landets nationella situation. Nationella regleringsmyndigheter kan välja att inte genomföra en bedömning av marknaden för marknader som förtecknas i denna rekommendation om de anser att de tre kriterierna inte uppfylls på den berörda marknaden. Nationella regleringsmyndigheter får fastställa att andra marknader än de som är förtecknade i rekommendationen är relevanta. Det förutsätter dock att myndigheterna förfar i enlighet med artikel 7 i ramdirektivet. Om utkast till lagstiftning som påverkar handeln mellan Eftastaterna inte anmäls i enlighet med skäl 38 i ramdirektivet kan det leda till överträdelseförfaranden mot staten i fråga. Marknader som inte ingår i förteckningen i denna rekommendation bör definieras på grundval av de konkurrensprinciper som fastställs i övervakningsmyndighetens tillkännagivande om definitionen på relevant marknad i EES:s konkurrenslagstiftning (8). Vidare bör de vara förenliga med övervakningsmyndighetens riktlinjer om bedömning av marknaden och av betydande inflytande på marknaden samt uppfylla de tre kriterier som anges ovan.

(23)

Det faktum att denna rekommendation innehåller en förteckning över de produkt- och tjänstemarknader där förhandsreglering kan vara motiverad betyder inte att reglering alltid är motiverad eller att regleringsskyldigheter enligt särdirektiven kommer att införas för dessa marknader. Ingen reglering kan införas, eller måste upphävas, om det föreligger verklig konkurrens på den berörda marknaden i avsaknad av reglering, dvs. om ingen aktör har betydande inflytande på marknaden i enlighet med artikel 14 i ramdirektivet. Regleringsskyldigheter måste vara adekvata och grundas på karaktären hos det problem som konstaterats samt vara proportionerliga och berättigade med hänsyn till de mål som anges i ramdirektivet, i synnerhet säkerställa maximalt utbyte för användare, säkerställa att det inte uppstår någon snedvridning eller begränsning av konkurrensen, främja effektiva investeringar i infrastruktur och främja innovation, samt främja en effektiv användning och förvaltning av radiofrekvenser och nummerresurser.

(24)

I fastställandet av relevanta marknader i denna rekommendation påverkar inte tillämpningen av definitioner av relevanta marknader som i bestämda fall får göras inom ramen för konkurrenslagstiftningen. Förhandsregleringens omfattning påverkar inte heller omfattningen av de verksamheter som kan komma att bedömas inom ramen för konkurrenslagstiftningen.

(25)	Föreliggande rekommendation har genomgått ett offentligt samråd och ett samråd med nationella regleringsmyndigheter och andra konkurrensmyndigheter i Eftastaterna.

(26)

Denna rekommendation ska tolkas mot bakgrund av den förklarande anmärkningen i kommissionens rekommendation 2007/879/EG om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt ramdirektivet. I den förklarande anmärkningen ingår bland annat en beskrivning av den tekniska utvecklingen i förhållande till de marknader som definieras i rekommendationen.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

När relevanta marknader ska definieras som relevanta med hänsyn till nationella förhållanden i enlighet med artikel 15.3 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och enligt de anpassningar för sektorn som återfinns i bilaga XI till avtalet rekommenderas de nationella regleringsmyndigheterna att bedöma de produkt- och tjänstemarknader som är förtecknade i bilagan till denna rekommendation.

När andra marknader än de som ingår i bilagan identifieras som relevanta bör de nationella regleringsmyndigheterna se till att följande tre kriterier uppfylls kumulativt:

a)	Förekomsten av höga och varaktiga inträdeshinder. Dessa kan vara strukturella, rättsliga eller regleringsbaserade.

b)	Marknadsstrukturer som inte tenderar till effektiv konkurrens inom den relevanta tidsfristen. Tillämpning av detta kriterium innefattar undersökning av konkurrenssituationen bakom inträdeshindren.

c)	Konkurrenslagstiftningen räcker inte ensam till för att åtgärda de berörda marknadsmisslyckandena.

Denna rekommendation ska inte påverka marknadsdefinitioner, resultaten av marknadsbedömningar och regleringsskyldigheter som de nationella regleringsmyndigheterna har antagit i enlighet med artiklarna 15.3 och 16 i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet, i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och enligt de anpassningar för sektorn som återfinns i bilaga XI till avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster), innan den dag när denna rekommendation antas.

4.	Denna rekommendation riktar sig till Eftastaterna.

Utfärdad i Bryssel den 5 november 2008.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Per SANDERUD

Ordförande

Kurt JAEGER

Ledamot av kollegiet

(1) Nedan kallat EES-avtalet.

(2) EGT L 108, 24.4.2002, s. 33. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 717/2007 (EUT L 171, 29.6.2007, s. 32). Nedan kallat ramdirektivet.

(3) Eftas övervakningsmyndighets rekommendation av den 14 juli 2004 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom sektorn elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, i dess lydelse enligt EES-avtalet (EUT L 113, 27.4.2006, s. 18 och EES-supplement nr 21, 27.4.2006, s. 33). Antaget genom beslut nr 194/04/KOL.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktivet om samhällsomfattande tjänster) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 51), som har införts genom punkt 5cm i bilaga XI till EES-avtalet genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11/2004 (EUT L 116, 22.4.2004, s. 60 och EES-supplement nr 20, 22.4.2004, s. 14).

(5) Riktlinjer utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet av den 14 juli 2004 om marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster enligt bilaga XI till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EUT C 101, 27.4.2006, s. 1 och EES-supplement nr 21, 27.4.2006, s. 1.

(6) EUT L 344, 28.12.2007, s. 65.

(7) Se det fjärde skälet i ingressen till EES-avtalet.

(8) Eftas övervakningsmyndighets beslut nr 46/98/KOL av den 4 mars 1998 om utfärdande av två tillkännagivanden inom konkurrensområdet om definitionen av relevant marknad i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) konkurrenslagstiftning och om avtal av mindre betydelse som inte omfattas av artikel 53.1 i EES-avtalet (EGT L 200, 16.7.1998, s. 46 och EES-supplementet nr 28, 16.7.1998, s. 1).

BILAGA

Slutkundsledet

1.	Tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll och andra kunder.

Grossistledet

Samtalsoriginering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt.

I den föreliggande rekommendationen innefattar begreppet samtalsoriginering överföring av samtal. Begreppet beskrivs på ett sådant sätt att det i ett nationellt sammanhang är förenligt med de skisserade gränserna för marknaderna för samtalsförmedling respektive samtalsterminering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt.

Samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt.

I den föreliggande rekommendationen innefattar begreppet samtalsterminering överföring av samtal. Begreppet beskrivs på ett sådant sätt att det i ett nationellt sammanhang är förenligt med de skisserade gränserna för marknaden för samtalsoriginering och marknaden för samtalsförmedling i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt.

4.	Tillträde (fysiskt) till nätinfrastruktur i grossistledet (inbegripet accessnät med gemensamt tillträde eller helt öppet tillträde) via en fast anslutningspunkt.

Bredbandstillträde för grossistledet.

Denna marknad omfattar icke-fysiskt eller virtuellt tillträde till nät, inbegripet bitströmstillträde via en fast anslutningspunkt. Marknaden befinner sig i efterföljande led i förhållande till det fysiska tillträde som omfattas av marknad 4 ovan, eftersom bredbandstillträde för grossistledet kan konstrueras med hjälp av denna resurs plus andra element.

6.	Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet, oberoende av vilken teknik som används för att tillhandahålla den hyrda eller dedicerade kapaciteten.

7.	Samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät.

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/25

Tillkännagivande enligt artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende COMP/B-1/39.316 – avskärmning av gasmarknaden avseende Gaz de France

(Text av betydelse för EES)

2009/C 156/14

1. INLEDNING

(1)

I enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (1) får kommissionen, i de fall där den avser att anta ett beslut om att en överträdelse måste upphöra och de berörda parterna erbjuder åtaganden för att undanröja de betänkligheter som kommissionen har delgivit dem i sin preliminära bedömning, genom beslut göra dessa åtaganden bindande för företagen. Ett sådant beslut får fattas för en bestämd period och ska fastställa att det inte längre finns skäl för kommissionen att ingripa. I enlighet med artikel 27.4 i förordningen ska kommissionen offentliggöra en kort sammanfattning av ärendet samt huvuddragen i åtagandena. Berörda tredje parter får inkomma med synpunkter inom den tidsfrist som kommissionen fastställer.

2. SAMMANFATTNING AV ÄRENDET

(2)

Den 22 juni 2009 antog kommissionen en preliminär bedömning i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 rörande påstådda överträdelser av Gaz de France Suez S.A. och dess dotterbolag GRTgaz S.A. (nedan kallat GRTgaz) och Elengy S.A. (tillsammans kallade GDF Suez) på de franska gasmarknaderna.

(3)

Enligt den preliminära bedömningen är GDF Suez en dominerande aktör på marknaderna för gasimport- och gasleveranskapacitet i de två nordliga och sydliga balanseringsområdena av GRTgaz transportnät. Kommissionens preliminära bedömning är att GDF Suez kan ha missbrukat sin dominerande ställning i enlighet med artikel 82 i EG-fördraget genom att utestänga tillgången till av importkapacitet av gas i Frankrike, vilket ska ha begränsat konkurrensen på marknaden för upphandling. Denna utestängning ska ha varit ett resultat av långfristiga reserveringar av större delen av Frankrikes importkapacitet samt av reglerna för tilldelning av kapacitet av import på den nya terminalen för utvinning av naturgas i Fos Cavaou och den strategiska begränsningen av investeringar i den ytterligare importkapacitet på terminalen för utvinning av naturgas i Montoir de Bretagne.

3. HUVUDDDRAGEN I DE ÅTAGANDEN SOM LÄMNATS

(4)

GDF Suez instämmer inte i kommissionens preliminära bedömning. Företaget har trots detta lämnat åtaganden i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1/2003 för att undanröja kommissionens betänkligheter beträffande konkurrensen. Huvuddragen i åtagandena kan sammanfattas enligt följande (för detaljerade uppgifter, se texten om åtagandena).

(5)

Från och med den 1 oktober 2010 och under den tid som GDF Suezs abonnemang fortsätter att löpa till dess att kommissionen fattat beslut i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003 överför GDF Suez till förmån för tredje part bindande kapacitet på lång sikt på införselorterna Obergailbach (80 GWh/dag) och Taisnières-H (10 GWh/dag).

(6)

GDF Suez överför också till förmån för tredje part motsvarande transportkapacitet i tidigare distributionsled, senast den 30 september 2027 på införselorten Waidhaus och utförselorten Medelsheim, senast den 30 september 2025 på införselorten Zeebrugge och på utförselorten Blaregnies och, om förvärvarna skulle begära det, till den 30 september 2018 för gasledningen Interconnector till införselorten kallad ”utgång NBP” och till utförselorten kallad ”infartsområde Zeebrugge IZT”.

(7)

GDF Suez överför också till förmån för tredje part bindande kapacitet på lång sikt på terminalerna för utvinning av naturgas i Montoir de Bretagne (1 Gm3/år från och med den 1 oktober 2010 och 1 Gm3/år från och med den 1 oktober 2011) och i Fos Cavaou (2,175 Gm3/år som börjar gälla den 1 januari 2011 (2)).

(8)

Senast från och med den 1 oktober 2014 och under en löptid på tio år kommer GDF Suez att begränsa sin abonnemangskapacitet till under 50 % av den totala bindande införselkapaciteten på lång sikt av gas H i de nordliga och sydliga balanseringsområdena av GRTgaz nät och hela det franska territoriet (3).

(9)

Mellan den 1 oktober 2014 och den 1 oktober 2021 åtar sig GDF Suez att, för perioden mellan den 1 oktober 2024 och den 1 oktober 2029, begränsa sina bindande kapacitetsabonemang på lång sikt för införsel av gas H i befintliga anläggningar per den 1 oktober 2014, till en andel som understiger 50 % av den totala bindande kapaciteten på lång sikt som finns tillgänglig på nämnda anläggningar.

(10)	Slutligen åtar sig GDF Suez att fortsätta under förhållanden som är praktiskt taget identiska med nuvarande förhållanden vad gäller byte av gas H till gas B som levereras till GRTgaz för att företaget ska kunna behålla den reglerade tjänsten för konvertering av gas H till gas B.

(11)	En oberoende förvaltare kommer att ansvara för övervakningen av att GDF Suez respekterar sina åtaganden.

(12)	Dessa åtaganden offentliggörs i sin helhet på franska på generaldirektoratet för konkurrens webbplats: http://ec.europa.eu/comm/competition/index_sv.html

4. UPPMANING ATT LÄMNA SYNPUNKTER

(13)	Kommissionen avser, med förbehåll för sitt samråd med marknadsaktörerna, att fatta ett beslut enligt artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1/2003, i vilket de åtaganden som sammanfattas ovan och offentliggörs i sin helhet på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, förklaras vara bindande.

(14)

I enlighet med artikel 27.4 i förordning (EG) nr 1/2003 uppmanar kommissionen berörda tredje parter att lämna synpunkter på de föreslagna åtagandena. Mot denna bakgrund uppmanar kommissionen berörda parter att i sina synpunkter ange om de anser att de åtaganden som GDF Suez föreslår är av sådan art att de kan lösa de relevanta farhågorna. Dessa synpunkter måste ha inkommit till kommissionen senast två månader efter dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande. Berörda tredje parter ombeds också inkomma med en icke-konfidentiell version av sina synpunkter, där affärshemligheter och andra konfidentiella stycken har strukits och ersatts med en icke-konfidentiell sammanfattning eller av orden ”affärshemligheter” eller ”konfidentiella uppgifter”. Hänsyn kommer att tas till legitima krav på förtrolig behandling.

(15)

Synpunkterna kan sändas till kommissionen med e-post (COMP-GREFFE-ANTITRUST@ec.europa.eu), med fax +32 22950128 eller per post, med angivande av referens COMP/B-1/39 316 – avskärmning av gasmarknaden avseende GDF, till följande adress:

European Commission

Directorate-General for Competition

Antitrust Registry

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1–25).

(2) En kapacitet på 0,175 Gm3/år gynnar främst leverantörer med abonnemang på en kortfristig kapacitet på terminalen i Fos Cavaou.

(3) För ändamålet med åtagandena omfattar inträdespunkterna för gas samtliga befintliga eller framtida inträdespunkter för gas i Frankrike, inklusive inträdespunkten Spanien-Frankrike.

9.7.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 156/27

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 156/15

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 509/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006

”KABANOSY”

EG-nr: PL-TSG-0007-0050-22.01.2007

1. Den ansökande gruppens namn och adress:

Namn: Związek „Polskie Mięso”

Adress:

ul. Chałubińskiego 8

00-613 Warsaw

POLSKA/POLAND

Tfn: +48 228302657

Fax: +48 228301648

E-post: info@polskie-mieso.pl

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Polen

3. Produktspecifikation:

3.1. Benämning(ar) som ska registreras (artikel 2 i förordning (EG) nr 1216/2007):

”Kabanosy”

3.2. Ange om benämningen:

 har en särart i sig

Namnet uttrycker särarten hos produkten. Under 1800-talet i Polen och Litauen användes ordet ”kaban” eller diminutivformen ”kabanek” för extensivt uppfödda unga slaktsvin som brukade gödas främst med potatis. Köttet från dessa grisar brukade kallades ”kabanina”. ”Kabanos” härleds från benämningen på dessa slaktsvin.

3.3. Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006:

 Registrering av benämningen med förbehåll

3.4. Produkttyp:

Klass 1.2 –

Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.5. Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1216/2007):

”Kabanosy” är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga. Korvarna viks på mitten och i vecket finns en fördjupning efter hängningen.

Ytan på ”kabanosy” är mörkt röd med anstrykning av körsbär. I genomskärning syns mörkröda köttbitar och krämfärgat fett.

När man tar på den känns ytan len, torr och jämnt skrynklad.

”Kabanosy” har en kraftig smak av rökt och ugnsbakat griskött och en utsökt rökig eftersmak av kummin och peppar.

Kemisk sammansättning:

—	Proteininnehåll – minst 15,0 %

—	Vatteninnehåll – högst 60,0 %

—	Fettinnehåll – högst 35,0 %

—	Saltinnehåll – högst 3,5 %

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll uttryckt som NaNO2 – högst 0,0125 %

Ovannämnda värden för den kemiska sammansättningen är en garant för produktens traditionella kvalitet. Avkastningen i slutprodukten i förhållande till det kött som använts som råvara måste vara mindre än 68 %.

3.6. Beskrivning av den produktionsmetod av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som benämningen under punkt 3.1 avser (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1216/2007):

Råvaror

Kött (100 kg råvara):

—	Griskött i klass I med ett fettinnehåll på högst 15 % – 30 kg

—	Griskött i klass II med ett fettinnehåll på högst 20 % – 40 kg

—	Griskött i klass IIB med ett fettinnehåll på högst 40 % – 30 kg

Kryddor (per 100 kg kött)

—	Peppar – 0,15 kg

—	Muskot – 0,05 kg

—	Kummin – 0,07 kg

—	Socker – 0,20 kg

Andra tillsatser:

—	Saltblandning [baserad på en blandning av bordssalt (NaCl) och natriumnitrit (NaNO2)] – cirka 2 kg

Utfordring vid produktion av griskött som är avsett att användas i tillverkningen av ”kabanosy”:

Med utfordring avses gödning för att få fett kött. Syftet är att föda upp grisar med en kroppsvikt på upp till 120 kg och som har en högre andel intramuskulärt fett (över 3 %).

—	Gödningen bygger på raser som utvecklas sent och ett lämpligt gödningssystem gör det möjligt att uppnå det önskade intramuskulära fettinnehållet. De raser som används för gödning har inte RN-genen och RYR 1T-genen förekommer i 20 % av populationen.

—	Gödningen ska ske i tre faser – fas I upp till omkring 60 kg, fas II upp till omkring 90 kg och fas III upp till 120 kg.

—

Vid gödning av djur upp till 90 kg kroppsvikt används två typer av foderblandningar. Foderblandningarna (givorna) har följande innehåll:

—	Energigivare: Sammalet spannmål – vete, korn, råg, havre, rågvete eller majs. Sammalen majs och sammalna sorter av nakenhavre står för upp till 30 % av blandningarna.

—	Proteingivare: – Sammalen lupin, åkerböna och ärta. Extraherat sojamjöl, extraherat rapsmjöl, rapskaka, foderjäst eller torkat grönfoder.

—

Foderblandningar (givor) för djur mellan 90 och 120 kg innehåller följande:

—	Energigivare: Sammalet vete, korn, råg och rågvete. Sammalen majs och sammalna sorter av nakenhavre får inte användas i blandningarna (givor).

—	Proteingivare: Sammalna baljväxter (lupin, åkerböna och ärta), extraherat sojamjöl, rapskaka eller extraherat rapsmjöl samt torkat grönfoder.

—	Följande ämnen får aldrig användas under utfordringscykeln: Vegetabiliska oljor, foder med animaliskt ursprung, t.ex. mjölkpulver, torkad vassle, fiskmjöl.

—	Blandningarnas metaboliska energiinnehåll är 12–13 MJ i omsättbar energi per kg blandning. Proteininnehållet i blandningar bör ligga på 16–18 % i den första gödningsfasen, 15–16 % i den andra och omkring 14 % i den sista fasen.

—	Givorna av gödningsfodret kan bygga på enbart näringsblandningar eller näringsblandningar och bulkfoder som potatis eller grönfoder.

Produktionssteg för att framställa ”kabanosy”

Steg 1

Förberedande finfördelning av alla köttingredienser. Köttbitarna ska ha en enhetlig storlek (ungefär 5 cm i diameter).

Steg 2

Traditionell insaltning (torrsaltning) i ungefär 48 timmar med en saltblandning.

Steg 3

Klass I-kött reduceras till ungefär 10 mm i storlek, klass IIA- och klass IIB-kött till ungefär 8 mm i storlek.

Steg 4

Alla köttingredienser och kryddor blandas: Peppar, muskot, kummin och socker.

Steg 5

Stoppning i tunn naturtarm av får med en diameter på 20–22 mm och avsnörning i ena änden av de pinnformade korvarna vid cirka 25 cm längd.

Steg 6

Vila vid en temperatur av högst 30 °C i två timmar. Preliminär torkning av ytan, ingredienserna inuti korven får sätta sig.

Steg 7

Torkning av ytan och traditionell varmrökning (i ungefär 150 minuter) samt bakning tills temperaturen är minst 70 °C inuti korvarna.

Steg 8

Rökningen stängs av och ”kabanosy” lämnas kvar i rökningsrummet i ungefär en timme. Därefter kyls de till under 10 °C.

Steg 9

Torkning vid 14–18 °C och 80 % luftfuktighet i 3–5 dagar tills den önskade avkastningen uppnås (högst 68 %).

3.7. Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 1216/2007):

Särdragen hos ”kabanosy” kommer från flera egenskaper som är typiska för produkten:

—	Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper

—	Exceptionell smak och arom

—	Enhetlig, karakteristisk form

Köttets mörhet, saftighet och särskilda egenskaper

Kött från grisar av raser som utvecklas sent och som har götts till en kroppsvikt på ungefär 120 kg och som har de genetiska egenskaper som beskrivs i punkt 3.6 är en nödvändig ingrediens i ”kabanosy” och påverkar korvens särskilda egenskaper. I och med att dessa krav uppfylls får man ett intramuskulärt fettinnehåll på över 3 %, vilket innebär att köttet har de smakegenskaper och tekniska egenskaper som krävs för att framställa ”kabanosy”. Genom att dessa råvaror används och den traditionella tillverkningsmetoden följs, med särskild hänsyn till stegen med finfördelning, saltning och rökning, kan man garantera att ”kabanosy” är ovanligt möra och saftiga. En annan egenskap hos ”kabanosy” är det tydligt hörbara ljudet när de bryts mitt itu. Detta är resultatet av det möra köttet och det sätt som ”kabanosy” bereds på, framför allt torkningen och rökningen.

Exceptionell smak och arom

Smaken och aromen är de egenskaper som skiljer ”kabanosy” från andra korvar. Dessa egenskaper beror på att lämpliga kryddor används i rätt proportioner under tillverkningsprocessen: peppar, muskot, kummin, socker samt den särskilda rökningsprocessen som ytterligare förhöjer produktens smak.

Enhetlig, karakteristisk form

De särskilda egenskaperna hos ”kabanosy” beror framför allt på deras unika form: ”Kabanosy” är långa, smala pinnformade torkade korvar som snörts av i ena änden och som är jämnt skrynkliga.

3.8. Traditionella särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet (artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1216/2007):

Traditionell tillverknings- och lagringsmetod

”Kabanosy”, eller tunna, torkade och rökta grisköttskorvar i naturtarm av får, åts i hela Polen redan under 1920- och 1930-talet. De tillverkades hos små lokala slaktare under samma namn men i olika regionala varianter. De viktigaste skillnaderna var vilka kryddor som användes, men även kvaliteten i korvarna varierade. Dåtidens kokböcker och livsmedelstidskrifter, som M. Karczewskas ”Wyrób wędlin i innych przetworów mięsnych sposobem domowym”, som gavs ut i Warszawa 1937, innehöll recept och bidrog till att standardisera framställningstekniken för ”kabanosy”, vilket gjorde det möjligt att konsolidera varumärket och förbättra kvaliteten. Dessa korvar smakade gott och konserveringstekniker som rökning och torkning innebar att de kunde lagras lång tid.

Efter 1945 infördes en standardisering i ett försök att förbättra produktkvaliteten. ”Kabanosy” släpptes officiellt för konsumtion genom ett dekret från ministrarna för livsmedel, industri och handel den 15 september 1948 (officiell tidning 1948/44 punkt 334). Därefter standardiserades tekniska aspekter och tillverkningsaspekter (standard No RN-54/MPMIM1-Mięs-56 av den 30 december 1954). År 1964 utfärdade den polska köttbranschens huvudkontor i Warszawa ett standardrecept för ”kabanosy” med utgångspunkt i traditionella tillverkningsmetoder (interna bestämmelser nr 21).

”Kabanosy” var ytterst populära under kommunisttiden (1945–1989) – alla köpte dem. De serverades vid eleganta måltider vid särskilda tillfällen och passade lika bra som picknickmat för resenärer, som gåva eller som tillbehör till vodka. Tillsammans med skinka och bacon blev de också en polsk exportspecialitet.

Traditionell ingrediens – griskött

”Kabanosy” tillverkas av särskilt uppfödda grisar som brukade kallas ”kabany”. Termen ”kaban” förekommer i den episka dikten Pan Tadeusz från 1834 av Polens nationalskald Adam Mickiewicz. Från början avsåg ordet vildsvin, slaktsvin och till och med hästar. På 1800-talet hade begreppet enligt 1863 års Encyklopedyja Powszechna, volym 13, generellt börjat användas för att beteckna ett välgött, fett ungt slaktsvin. Slaktsvinen göddes särskilt för att få fram ett delikat, utsökt kött med en hög andel intramuskulärt fett, vilket gav produkter som framställdes av köttet en stark särpräglad smak, mörhet och saftighet. Begreppet ”kabanina”, som härletts ur ”kaban” användes också allmänt. Enligt definitionen i den polska ordbok som gavs ut i Vilnius 1861 avsåg uttrycket vanligtvis griskött.

Köttet från grisar som föds upp för framställning av ”kabanosy” måste ha ett intramuskulärt fettinnehåll på mer än 3 % – detta är den marmorering som ger produkten den önskade mörheten, saftigheten och den utsökta smaken. Användningen av detta kött har en avgörande inverkan på slutproduktens kvalitet och dess särdrag och är förenlig med den traditionella tillverkningsmetoden.

3.9. Minimikrav och förfarande för kontroll av särarten (artikel 4 i förordning (EG) nr 1216/2007):

När det gäller särdragen hos ”kabanosy” är det särskilt följande faktorer som ska kontrolleras:

Kvaliteten på de råvaror som används i framställningen (griskött, kryddor), bl.a.

—	köttets tekniska lämplighet,

—	typ av gödning,

—	saltningstid,

—	kryddor som används i framställningen av ”kabanosy” och i vilka proportioner de används.

Rökningsprocessen för ”kabanosy”

Under en kontroll ska följande kontrolleras:

—	Att den temperatur som krävs för traditionell varmrökning och uppvärmningstemperaturen hålls.

—	Att den upprepade kallrökningen sker under tillräckligt lång tid och vid rätt temperatur.

—	Att bokspån används för kallrökningen.

Slutproduktens kvalitet:

—	Proteininnehåll

—	Vatteninnehåll

—	Fettinnehåll

—	Natriumkloridinnehåll

—	Nitrat(III)- och nitrat(V)-innehåll

—	Smak och arom

4.	Produktens form.

Kontrollfrekvens

De ovannämnda stegen ska kontrolleras varannan månad. Om samtliga steg utförs korrekt kan kontrollfrekvensen minskas till två gånger per år.

Om det förekommer oegentligheter i något steg ska kontrollfrekvensen för det steget ökas (till en gång varannan månad). Kontroller av övriga steg får göras en gång i halvåret.

4. Myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen:

4.1. Namn och adress:

Namn: Główny Inspektorat Jakości Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

Adress:

ul. Wspólna 30

00-930 Warsaw

POLSKA/POLAND

Tfn: +48 226232901

Fax: +48 226232099

E-post: —

Offentlig Privat

4.2. Myndighetens eller organets särskilda uppgifter:

Den kontrollmyndighet som avses ovan är ansvarig för övervakningen av alla kriterier i specifikationen.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2009.156.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 156

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	52 årgången 9 juli 2009

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 156/01	Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar	1

2009/C 156/02	Meddelande från kommissionen om förlängd giltighet för gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter	3

2009/C 156/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5553 – Perdigão/Sadia) ( 1 )	4

2009/C 156/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5510 – Atlantia/Sias/Acciona/Itinere Chilean Assets) ( 1 )	4

	Island	Liechtenstein	Norge
1.1.2009–31.1.2009	16,42	2,95	6,43
1.2.2009–28.2.2009	16,42	2,33	5,41
1.3.2009–	16,42	1,58	4,26

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 156/05	Eurons växelkurs	5

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2009/C 156/06	Sammanfattande uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001	6

2009/C 156/07	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001	9

2009/C 156/08	Uppdatering av förteckning över tullkontor där de produkter som förtecknas i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1635/2006 får deklareras för fri omsättning i Europeiska gemenskapen	12

	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2009/C 156/09	Tillkännagivande från Eftas övervakningsmyndighet om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för tre Eftastater från och med den 1 mars 2009(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i övervakningsmyndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004 (EUT L 139, 25.5.2006, s. 37 och i EES-supplementet nr 26/2006, 25.5.2006, s. 1))	15

2009/C 156/10	Tillstånd till statligt stöd i enlighet med artikel 61 i EES-avtalet och artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet	16

2009/C 156/11	Eftas övervakningsmyndighet har konstaterat att följande åtgärd inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61 i EES-avtalet	17

2009/C 156/12	EFTAs övervakningsmyndighets rekommendation av den 5 november 2008 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 5cl i bilaga XI till EES-avtalet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster), i dess anpassade lydelse enligt protokoll 1 till EES-avtalet och enligt de anpassningar för sektorn som återfinns i bilaga XI till avtalet	18

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Kommissionen
2009/C 156/13	Inbjudan att lämna förslag Konsumentpolitik	24

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2009/C 156/14	Tillkännagivande enligt artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i ärende COMP/B-1/39.316 – avskärmning av gasmarknaden avseende Gaz de France ( 1 )	25

	ANDRA AKTER
	Kommissionen
2009/C 156/15	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 8.2 i rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel	27