31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/1

1.

I juni 2007 beslutade RIF-rådet att arbete bör påbörjas för att på europeisk nivå utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom juridiken, särskilt genom att det skapas en europeisk portal.

2.

Användningen av dessa nya tekniker bidrar till rationalisering och förenkling av de rättsliga förfarandena. Användningen av ett elektroniskt system på detta område gör det möjligt att minska tiden för förfarandena och driftskostnaderna, till nytta för medborgarna, företagen, rättstillämparna och rättsväsendet. Tillgången till rättsväsendet underlättas därigenom.

3.

Enligt studier som genomförts av kommissionen (1) berörs ungefär 10 miljoner personer för närvarande av en gränsöverskridande civilprocess. Detta antal är ägnat att öka på grund av ökningen av personers rörlighet inom Europeiska unionen.

4.

Sedan 18 månader utför rådets arbetsgrupp för rättsdatabehandling (e-juridik) ett viktigt arbete för att uppfylla de på varandra följande mandat som den anförtrotts av rådet. Inom denna ram har vissa medlemsstater utvecklat pilotprojekt, särskilt ett projekt som syftar till att utarbeta en europeisk e-juridikportal.

5.

Kommissionen offentliggjorde den 2 juni 2008 ett meddelande till rådet, Europaparlamentet samt Europeiska ekonomiska och social kommittén med titeln Mot en europeisk strategi för e-juridik  (2).

6.

Europaparlamentet påbörjade för sin del en reflektion om e-juridik. Ett initiativbetänkande från Europaparlamentet beräknas antas före utgången av 2008.

7.

Rådet uppmanade vid sitt möte den 5–6 juni 2008 arbetsgruppen för rättsdatabehandling (e-juridik) att med beaktande av kommissionens meddelande (3) behandla aspekter kopplade till inrättandet av en samordnings- och förvaltningsstruktur, vilken är i stånd att utarbeta mångsidiga projekt i stor skala och inom rimliga tidsfrister på området e-juridik och att sätta igång diskussioner om utarbetandet av ett flerårigt arbetsprogram.

8.

Europeiska rådet välkomnade vid sitt möte den 18–19 juni 2008 initiativet för att ”gradvis upprätta en enhetlig e-juridikportal för EU före utgången av 2009”.

9.

Utvecklingen av e-juridiken bör innefattas i ett tredubbelt sammanhang:

10.

Det arbete som utförts av arbetsgruppen för e-juridik föregicks av arbete som redan genomförts inom ramen för Europeiska unionen, bland annat för att säkerställa tillgången till europeisk information (de europeiska institutionernas webbplatser). Särskilt arbete genomfördes eller håller på att genomföras antingen inom ramen för införandet av instrument som antagits av rådet på det privaträttsliga området (det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område) eller det straffrättsliga området (t.ex. det europeiska straffrättsliga nätverket eller sammankopplingen av kriminalregister) eller på grundval av initiativ från rättstillämpare (t.ex. det europeiska nätverket för testamentsregister), eller inom någon annan ram, exempelvis upprättandet av ett nätverk av företagsregister och företagskataloger, sammankopplade genom EBR, och fastighetsregister, sammankopplade genom Eulis.

11.

Införandet av dessa initiativ inom ramen för det fleråriga programmet för e-juridik bör således göras i samråd med dem som har ansvar för genomförandet av detta.

12.

Systemet för europeisk e-juridik bör alltså utformas i överensstämmelse med principen om rättsväsendets oberoende.

13.

Ur teknisk synpunkt bör emellertid e-juridiken vara anpassad till den mer allmänna ramen för e-förvaltning (4). Det finns redan goda kunskaper att utnyttja från arbetet med säker infrastruktur och autentisering av handlingar. I fullt samarbete med kommissionen bör man främja en ram för europeisk interoperabilitet (EIF) som utvecklats inom programmet IDABC (Interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare) (5). Utarbetandet i EU av en e-signatur och en e-identitet (6) är särskilt relevant på det rättsliga området där autentisering av handlingar är av avgörande betydelse.

14.

Det är därför inom detta allmänna sammanhang som det fleråriga programmet bör fastställas. Det bör inte enbart syfta till att ge ett svar på kort sikt utan också på medellång och lång sikt för att på så sätt göra det möjligt att genom användning av IKT gynna utvecklingen av ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

15.

Frågorna om e-juridik begränsas inte till vissa rättsliga områden. De omfattar många olika civilrättsliga, straffrättsliga och förvaltningsrättsliga områden. E-juridik är därför en övergripande fråga inom ramen för europeiska förfaranden av gränsöverskridande karaktär.

16.

Den europeiska dimensionen i projektet för e-juridik bör fastslås. E-juridik bör därför ändra namn till europeisk e-juridik.

17.

Givetvis står det medlemsstaterna fritt att, i enlighet med de befogenheter som fastställs i fördragen, sinsemellan upprätta projekt som kan falla inom e-juridiken men inte nödvändigtvis inom den europeiska e-juridiken. Dessa projekt kan emellertid erhålla en europeisk ställning, och särskilt gemenskapsfinansiering, endast på vissa villkor.

18.

Med tanke på den europeiska e-juridikens sektorsövergripande dimension kommer arbetsgruppen för e-juridik att ha en samordnande roll när det gäller behandlingen av de tekniska frågor som uppkommer under överläggningarna i andra rådsorgan. Lagstiftningsarbetet kommer däremot att utföras av rådets behöriga arbetsgrupper, t.ex. arbetsgruppen för straffrättsligt samarbete eller kommittén för civilrättsliga frågor.

19.

Ett system för e-juridik bör vara tillgängligt för medborgarna, de ekonomiska aktörerna, rättstillämparna och de rättsliga myndigheterna, vilka utnyttjar den befintliga moderna tekniken. Följande tre kriterier bör fastställas:

20.

Den europeiska e-juridikens uppgift är att främja skapandet av ett europeiskt rättsligt område med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. De projekt som utvecklas inom ramen för den europeiska e-juridiken bör därför potentiellt omfatta samtliga medlemsstater i Europeiska unionen.

21.

Projekten bör främja genomförandet av rättsakter som redan antagits av Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen på det rättsliga området, dock utan att utesluta andra projekt som medför ett mervärde för skapandet av ett europeiskt rättsligt område.

22.

Den europeiska e-juridiken bör dessutom utgöra ett arbetsredskap för rättstillämpare och rättsliga myndigheter genom att tillhandahålla en plattform och enskilda funktionaliteter för effektivt och säkert informationsutbyte.

23.

Det är viktigt att utvecklingen av den europeiska e-juridiken görs direkt i de europeiska medborgarnas tjänst, vilka drar nytta av dess mervärde, särskilt genom portalen. Således bör man, i valet av projekt eller vid deras genomförande, se till att medborgarna snabbt kan dra konkret nytta av den europeiska e-juridikens verktyg. Flera projekt bör därför inledas så snart som möjligt i enlighet med bilagan utan att det påverkar andra projekt som kan tillfogas enligt villkoren i denna handlingsplan.

24.

Alla projekt som gör det möjligt för de europeiska medborgarna att få bättre kännedom om sina rättigheter uppfyller detta mål. Detta bör också vara fallet med projekt som gör det möjligt för dem att hävda dessa rättigheter (rättshjälp, medling, översättning osv.).

25.

Det arbete som utförts av arbetsgruppen för e-juridik och kommissionens meddelande gör det möjligt att klart fastställa funktionerna i det framtida systemet för den europeiska e-juridiken. Följande tre väsentliga funktioner bör fastställas:

26.

Denna information gäller särskilt EU:s (7) och medlemsstaternas lagstiftning och rättspraxis.

27.

Genom sammankopplingar kommer den europeiska e-juridiken också att ge tillgång till information som förvaltas av medlemsstaterna inom ramen för rättsväsendet (t.ex. med förbehåll för reglerna för detta projekts funktion, sammankoppling av medlemsstaternas datoriserade kriminalregister).

28.

Elektroniska förfaranden i samband med gränsöverskridande rättsliga och utomrättsliga förfaranden (t.ex. e-medling) omfattar bland annat elektronisk kommunikation mellan en domstol och de berörda parterna, särskilt för tillämpningen av europeiska rättsakter som antagits av rådet (8).

29.

Förenkling av och uppmuntran till kommunikation mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter, närmare bestämt inom ramen för instrument som antagits på det europeiska rättsliga området, är av särskild vikt (t.ex. genom videokonferenser eller ett säkert elektroniskt nät).

30.

Den enhetliga europeiska e-juridikportal som Europeiska rådet önskade sig till slutet av 2009 har blivit föremål för betydande arbete inom ramen för arbetsgruppen för e-juridik. Ett pilotprojekt genomfördes av en grupp medlemsstater inom ramen för detta. Det är viktigt att portalens genomförande bygger vidare på det arbete som hittills utförts inom detta pilotprojekt.

31.

Portalen kommer att ge tillgång till hela det europeiska e-juridiksystemet, dvs. till europeiska och nationella webbplatser för information och/eller tjänster. Portalen kan dock inte endast utgöra en samling länkar till andra webbplatser.

32.

Den kommer att göra det möjligt att genom ett enda autentiseringsförfarande öppna tillgången för jurister till olika funktionaliteter som är reserverade för dem, eller tillgångsrättigheter anpassade för dem. Det kan vara lämpligt att även icke jurister tillhandahålls en sådan möjlighet till autentisering.

33.

Dessutom kommer den att ge tillgång till nationella funktionaliteter genom ett användarvänligt flerspråkigt gränssnitt som gör dem begripliga för de europeiska medborgarna.

34.

Innehållet i de funktionaliteter som är tillgängliga genom portalen samt förvaltningen beror givetvis på de val som görs av rådet både när det gäller den europeiska e-juridikens funktioner och reglerna för förvaltningen.

35.

Inrättandet av ett system för den europeiska e-juridiken kräver att man reglerar ett antal övergripande tekniska frågor som fastställts, särskilt i den rapport som godkändes av rådet den 5 juni 2007 (9).

36.

Vid sitt informella möte i Dresden i januari 2007 uttryckte justitieministrarna, i stor majoritet, sin önskan att på europeisk nivå skapa ett decentraliserat system som sinsemellan sammankopplar de system som finns i medlemsstaterna.

37.

Största möjliga kompabilitet, med bibehållande av största möjliga flexibilitet, mellan medlemsstaternas olika tekniska och organisatoriska föreskrifter för de juridiska tillämpningarna bör säkerställas. Emellertid måste man enas om standardiserade format och kommunikationsprotokoll med beaktande av relevanta europeiska eller internationella standarder för att möjliggöra ett interoperabelt, effektivt, säkrat och snabbt utbyte till så låg kostnad som möjligt.

38.

En viktig förutsättning för en effektiv användning av e-juridik över landsgränserna är utveckling av enhetliga standarder och gränssnitt för användning av autentiseringstekniken och de olika elektroniska signaturkomponenterna. Detta krav är i varje fall viktigt för dem av den europeiska e-juridikens funktioner som går utöver ett enkelt tillhandahållande av offentlig juridisk information. Man bör således fortsätta att granska de olika bestämmelserna i medlemsstaterna och den där använda tekniken. Genom de därvid vunna insikterna och erfarenheterna kommer ett maximalt rättssäkert elektroniskt uppgiftsutbyte mellan medlemsstaterna att kunna fastställas.

39.

I samband med upprättandet av europeiska e-juridiska tjänster som möjliggör kommunikation av uppgifter mellan rättsliga myndigheter eller mellan rättsliga myndigheter och medborgare eller rättstillämpare, bör dessa uppgifter utbytas inom en säker ram. Även i detta sammanhang kan man beakta det förberedande arbete som utförts inom IDABC.

40.

Eftersom flertalet sådana uppgifter är av personlig art i den mening som avses i den europeiska lagstiftningen, är det dessutom absolut nödvändigt att se till att de principer som fastställs i denna lagstiftning följs.

41.

Eftersom det förekommer tjugotre olika språk inom Europeiska unionens institutioner och det finns ett önskemål om att medborgarna i Europa ska få tillgång till det europeiska e-juridiksystemet på ett användarvänligt sätt måste man planera åtgärder som inriktas på översättning och tolkning inom rättsväsendet.

42.

I det sammanhanget skulle det vara illusoriskt att tro att det är tillräckligt att underlätta en medborgares tillgång till en annan medlemsstats webbplats om e-juridik. Den språkliga barriären skulle göra att en sådan tillgång i stor utsträckning är meningslös.

43.

Man kan ta itu med denna språkliga utmaning särskilt genom att använda automatiska översättningssystem, särskilt för innehållet i formulär som används i de europeiska rättsakterna, och genom att inrätta nätverk med nationella översättningsresurser.

44.

Dessutom bör man inrätta en arbetsmetod som möjliggör en noggrann översättning, på de tjugotre språk som används inom Europeiska gemenskapens institutioner, av rättsliga begrepp som förekommer i medlemsstaterna med fullständigt beaktande av semantiska frågor.

45.

Samtliga dessa aspekter gör naturligtvis att det är nödvändigt att fastställa ett förfarande som medger val av tekniska standarder som kan användas för att möjliggöra interoperabilitet mellan medlemsstaternas system och att, såsom är brukligt för projekt i samband med IKT, fastställa fördelningen mellan följande:

46.

En sådan struktur bör antagligen dels bestå av IKT-experter, dels ges en översättningskapacitet. Flera alternativ, i förekommande fall kompletterande, kan övervägas:

47.

Genomförandet av den europeiska e-juridiken innefattar ianspråktagande av betydande finansiella medel, i huvudsak avsedda för

48.

Finansieringsprogrammen för civilrätt och straffrätt skulle kunna tas i anspråk för upp till 45 miljoner EUR för 2008 och 2009. Detta belopp bör avsevärt ökas under kommande år. Det är också lämpligt att tydligt fastställa övriga tillgängliga belopp i Europeiska gemenskapernas budget som omedelbart kan tilldelas den europeiska e-juridiken.

49.

Vidare bör, såsom kommissionen föreslår, ett enda övergripande program som omfattar både civilrätt och straffrätt övervägas så snart som möjligt. Budgetmedlen bör avsevärt ökas för att möta kraven på nationell nivå och gemenskapsnivå för upprättandet av europeisk e-juridik. Det skulle också vara nödvändigt att de för närvarande gällande urvalskriterierna i programmen för civilrätt och straffrätt förtydligas och harmoniseras för att ta hänsyn till den europeiska e-juridikens kriterier såsom de fastställs i punkt III i detta dokument.

50.

De europeiska e-juridikprojekt i enlighet med den aktuella handlingsplanen som inte omfattas av punkt 49 kommer eventuellt att finansieras inom ramen för andra tillgängliga gemenskapsprogram om de uppfyller de villkor som fastställs i dessa program.

51.

Utarbetandet av en flerårig handlingsplan förutsätter följande.

52.

Detta innefattar att rådet, med beaktande av varje institutions oberoende och i enlighet med artiklarna 5 och 7 i EG-fördraget, fattar ett visst antal beslut om de frågor som tas upp i detta dokument, i synnerhet

53.

I det sammanhanget framhåller ordförandeskapet att de fåtaliga erfarenheter av system för e-juridik som finns (inledningen av det europeiska rättsliga nätverket för brottmål, sammankopplingen av kriminalregister) visar att ett initiativ från en eller flera medlemsstater ofta varit avgörande för att inleda projekt.

54.

Efter ett visst skede i utvecklingen gör emellertid deltagandet av ett mer betydande antal medlemsstater att arbetet blir mer komplicerat. Det blir således nödvändigt att ge en europeisk dimension åt utvecklingen, förvaltningen och framstegen med projektet.

55.

Vidare bevisar de olika tekniska aspekter som studerats ovan att vissa uppgifter av övergripande art skulle vinna på att förvaltas på europeisk nivå. Avsevärda stordriftsfördelar kan väntas så snart antalet tillgängliga e-juridiska tjänster kommer att öka.

56.

Ordförandeskapet föreslår att programmet för e-juridik byter namn till europeisk e-juridik.

57.

Med beaktande av den utveckling som beskrivits i denna handlingsplan, och för att möjliggöra genomförandet av ett flerårigt program för genomförandet av den europeiska e-juridiken, föreslår ordförandeskapet att följande övergripande arbetsstruktur inrättas:

58.

I linje med de riktlinjer som fastställs i denna handlingsplan ansvarar rådet för uppföljningen och genomförandet av det fleråriga arbetsprogrammet. Det fattar alla beslut som krävs för förverkligandet av de mål som fastställs i denna handlingsplan. Det har särskilt till uppgift att, i enlighet med de kriterier som fastställs i punkt III och i nära kontakt med kommissionen, upprätta förteckningen över nya projekt, som föreslagits av rådet, medlemsstaterna (punkt c) eller kommissionen.

59.

Kommissionen genomför alla undersökningar som den anser lämpliga på eget initiativ eller på rådets begäran.

60.

Rådet kan fastställa de funktionella specifikationerna för projekten.

61.

När det gäller gemenskapsfinansieringen beaktar kommissionen, med iakttagande av tillämpliga förfaranden, till fullo rådets riktlinjer och beslut.

62.

Europeiska kommissionen ställer till rådets förfogande en struktur för ibruktagande med ansvar för

63.

Medlemsstaterna kan, utan att det påverkar tillämpningen av de regler som anges i punkt a, i förekommande fall genom tillgänglig gemenskapsfinansiering, föreslå och inleda nya projekt för europeisk e-juridik, i enlighet med de tekniska specifikationer som fastställs av rådet i nära samråd med kommissionen, i synnerhet när det avser respekten för tekniska standarder och flerspråkiga gränssnitt.

64.

Arbetsgruppen för e-juridik ska göra en utvärdering av det arbete som utförts av strukturen för ibruktagandet under första halvåret 2010 och ska vid behov förelägga rådet förslag till förbättringar av dess funktionssätt.

65.

Det fleråriga programmet i bilagan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom arbetet fortskrider.

66.

Coreper/rådet uppmanas att godkänna denna handlingsplan för europeisk e-juridik.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/13

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/14

1.

Genom förordning (EEG) nr 574/72 skall omräkningskursen till en valuta av belopp som är uttryckta i en annan valuta vara den kurs som under den referensperiod som fastställs i punkt 2 beräknas av kommissionen på grundval av det månatliga genomsnittet av de referensvalutakurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken.

2.

Referensperioden skall vara

Valutaomräkningskurserna skall offentliggöras i det andra numret i februari, maj, augusti och november i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/16

1.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en koncentration enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004.

2.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den anmälda transaktionen har en gemenskapsdimension enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004.

3.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i följande avgränsning av relevanta produktmarknader för bedömningen av den aktuella transaktionen:

4.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen i följande avgränsning av relevanta geografiska marknader för bedömningen av den aktuella transaktionen:

5.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den planerade koncentrationen sannolikt kommer att påtagligt hämma den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den på följande marknader:

6.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den planerade koncentrationen sannolikt inte kommer att påtagligt hämma den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den på följande marknader:

7.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att de åtaganden som gjorts är tillräckliga för att undanröja de påtagliga hindren för konkurrensen på följande marknader:

8.

Rådgivande kommittén är enig med kommissionen om att den planerade koncentrationen, ifall de av partnerna erbjudna åtagandena uppfylls helt och beaktas sammantaget, inte påtagligt hämmar den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.

9.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens åsikt att den anmälda koncentrationen bör förklaras förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet, i enlighet med artikel 2.2 och artikel 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

10.

Kommittén rekommenderar att detta yttrande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/19

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/21

(1)

Friesland Foods har 9 417 medlemmar (2007) och säljer mjölkprodukter till konsumenter i Europa, Mellanöstern, Asien och Afrika och ingredienser till företags- och industrikunder över hela världen.

(2)

Campina är ett mejerikooperativ, vars medlemsantal uppgår till 6 885 jordbrukare, (2007) som framställer färska mjölkprodukter, ost, smör, färska och hållbarhetsbehandlade smaksatta drycker samt emulsioner i olika länder i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien.

(3)

Den 12 juni 2008 mottog kommissionen en formell anmälan i kraft av artikel 4 i koncentrationsförordningen, enligt vilken kooperativen Zuivelcoöperatie Campina U.A. (nedan kallat Campina) och Zuivelcoöperatie Friesland Foods U.A. (nedan kallat Friesland Foods) går samman genom en fullständig företagssammanslutning i rättslig mening. Campina och Friesland Foods kallas nedan gemensamt de anmälande parterna.

(4)

Efter granskning av anmälan fattade kommissionen den 17 juli 2008 ett beslut med slutsatsen att transaktionen omfattas av koncentrationsförordningen och ger anledning till allvarliga tvivel beträffande förenligheten med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion och inledde därför ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

(5)

Den 3 oktober 2008 tillställdes de anmälande parterna ett meddelande om invändningar i kraft av artikel 18 i koncentrationsförordningen. Friesland Foods och Campina besvarade meddelandet den 17 oktober 2008. Ett muntligt hörande ägde på de anmälande parternas begäran rum den 21 oktober 2008.

(6)

Den 28 oktober 2008 erbjöd de anmälande parterna åtaganden som skulle göra den planerade koncentrationen förenlig med den gemensamma marknaden. Dessa åtaganden modifierades och den slutliga versionen av åtagandena lämnades till kommissionen den 27 november 2008.

(7)

Mejerisektorn består av en rad sinsemellan relaterade produktmarknader, som återspeglar den stora variationen av mjölkbaserade slutprodukter. Den typiska affärsmodellen för mejeriföretag, bl.a. mejerikooperativ, är att köpa obehandlad mjölk från jordbrukarna och förädla den till ett flertal typer av mjölkprodukter. Obehandlad mjölk är den gemensamma råvaran, vilket innebär att priserna på mjölkprodukter följer likformiga trender.

(8)

Obehandlad mjölk består av flera näringskomponenter: fett, proteiner, laktos (= mjölksocker) och mineraler. För vissa mjölkprodukter används endast de komponenter som saknar fett (särskilt proteiner och laktos). Andra produkter åter, t.ex. smör och grädde, bygger på fettet i mjölken. Många nyckelprodukter som exempelvis ost och mjölk innehåller en blandning av komponenter med och utan fett. Vissa produkter – särskilt grädde, kärnmjölk och vassla – är i grund och botten biprodukter från tillverkningen av de primära mjölkprodukterna, t.ex. dryckesmjölk och ost.

(9)

Vad gäller relevant produktmarknad, har marknadsundersökningen bekräftat att organisk obehandlad mjölk och konventionell obehandlad mjölk på efterfrågesidan inte är utbytbara för mjölkförädlarna. På utbudssidan har organiska mjölkbönder inte några incitament att växla över till att framställa konventionell obehandlad mjölk, med tanke på det prispremium som de får och de investeringar som de har gjort för att producera organisk obehandlad mjölk. Att växla till organisk obehandlad mjölk är möjligt för en konventionell mjölkbonde, men kräver betydande investeringar i vall och betesmark (mer extensiv användning) och i genomsnitt en tvåårig övergångsperiod. Slutsatsen blir därför att uppköp av konventionell respektive organisk obehandlad mjölk utgör skilda produktmarknader.

(10)

Vad gäller relevant geografisk marknad (för både konventionell och organisk mjölk), befanns parternas verksamheter bara överlappa varandra i Nederländerna. De volymer som av Campina årligen transporteras från Tyskland och Belgien till Nederländerna är försumbara i jämförelse med den totala volym obehandlad mjölk som de anmälande parterna köper i Nederländerna (över 8 000 miljoner kg per år). Koncentrationen anses därför inte ha någon betydande effekt på uppköpsmarknaden utanför Nederländerna och bedömningen har därför koncentrerats på Nederländerna.

(11)

Vad gäller relevant produktmarknad, har slutsatsen blivit att en avgränsning behövs mellan färska mjölkprodukter och hållbarhetsbehandlade mjölkprodukter. Inom varje kategori kan en ytterligare en avgränsning göras mellan organiska och icke-organiska produkter.

(12)

I fråga om icke-organiska och organiska färska basmjölkprodukter är färsk mjölk, färsk kärnmjölk, naturell yoghurt och kräm skilda relevanta produktmarknader på grund av bristande utbytbarhet för kunderna och den bristande utbytbarheten på utbudssidan. Kräm tas upp i avsnittet om färska mjölkproduktdesserter. Vad gäller färsk mjölk, hör färsk kärnmjölk, naturell yoghurt, produkter med egna varumärken eller externa varumärken till samma produktmarknad i föregående led. En möjlig avgränsning, med avseende på distributionskanal, mellan detaljhandel och restauranger/storhushåll lämnas öppen för icke-organiska färska basmjölkprodukter, medan restauranger och storhushåll och detaljhandel i fråga om organiska färska basmjölkprodukter hör till samma marknad.

(13)

Vad gäller den relevanta geografiska marknaden, blev slutsatsen att denna är nationell i fråga om marknaden i föregående led för (organisk och icke-organisk) färsk mjölk, färsk kärnmjölk och naturell yoghurt.

(14)

Eftersom den enda överlappningen bland hållbarhetsbehandlade basmjölkprodukter uppstår för hållbarhetsbehandlad mjölk, och någon utbytbarhet varken finns på efterfråge- eller utbudssidan, saknar den relevanta produktmarknaden hållbarhetsbehandlad mjölk distinktion mellan produkter med eget eller externt varumärke. En eventuell avgränsning beroende på distributionskanal i detaljhandel/restauranger och storhushåll lämnas öppen. Den relevanta geografiska marknaden är mer än nationell och inkluderar Belgien, Tyskland och Nederländerna.

(15)

Vad gäller relevant produktmarknad, bör skilda produktmarknader dras upp för försäljningen av ost av holländsk typ till specialiserade ostgrossister och till moderna detaljhandelstyper (stormarknader, hypermarknader, lågprisvaruhus). En eventuell ytterligare avgränsning mellan försäljning av ost av holländsk typ till specialiserade ostgrossister (Gouda/Maasdam/Edam, naturligt mognad ost/kantfri ost, 15 dagar gammal naturligt mognad ost/annan ost än naturligt mognad ost) och försäljning av ost av holländsk typ till moderna detaljhandelstyper (Gouda/Maasdam/Edam, naturligt mognad ost/kantfri ost) lämnas öppen eftersom en sådan gränsdragning inte påtagligt skulle påverka konkurrensbedömningen.

(16)

Vad gäller relevant geografisk marknad, är denna nationell till sin räckvidd i fråga om försäljning av ost av holländsk typ till specialiserade ostgrossister och moderna detaljhandelstyper (bl.a. all uppdelning i smalare segment, utom för kantfri ost), medan marknaderna för försäljning av kantfri ost av holländsk typ (inklusive all uppdelning i smalare segment) till specialiserade ostgrossister och moderna detaljhandelstyper är mer än nationell och omfattar åtminstone Nederländerna och Tyskland.

(17)

Den relevanta produktmarknaden för smör befanns i första hand behöva delas upp i separata marknader för bulksmör och förpackat smör. Mejeribulksmör hör till en annan marknad än vegetabiliska fetter i bulk. Dessutom kan denna delas upp i vanligt smör (82 % fetthalt), icke-fraktionerad smörolja (dvs. smörolja med en fetthalt på 99,8 %) och fraktionerad smörolja (dvs. fraktionerat smör som uppdelats efter smältpunkt). När det gäller förpackat smör hör mejerismör och vegetabiliska fetter till skilda marknader, och marknaden för förpackat mejerismör måste delas upp ytterligare i förpackat smör som säljs till detaljhandlare och förpackat smör som säljs till kunder i restaurang- och storhushållssegmentet. Frågan huruvida förpackat smör med externa respektive egna varumärken hör till samma marknad har lämnats öppen, då en sådan distinktion inte skulle ha någon effekt på konkurrensbedömningen.

(18)

Vad gäller relevant geografisk marknad, omfattar marknaderna för bulksmör, fraktionerad smörolja och icke-fraktionerad smörolja hela EES. I den relevanta geografiska marknaden för förpackat smör ingår åtminstone Nederländerna, Belgien och Tyskland. Frågan huruvida den relevanta geografiska marknaden för förpackat smör omfattar hela EES kan lämnas öppen, eftersom den slutsatsen inte på något avgörande sätt påverkar konkurrensbedömningen.

(19)

Vad gäller relevant produktmarknad, är dessa skilda för mervärdesyoghurt och kvarg allt efter distributionskanal. En uppdelning i mervärdesyoghurt och kvarg samt en uppdelning i hälsoprodukter/förströelseätning liksom i produkter med egna respektive externa varumärken kan lämnas öppen då detta inte påverkar konkurrensbedömningen. Eftersom Friesland Foods inte är verksamt inom hälsosegmentet, har mervärdesyoghurt och kvarg inte diskuteras ytterligare.

(20)

Vad gäller relevant geografisk marknad, är denna nationell i fråga om marknaden i föregående led för mervärdesyoghurt och kvarg till grossister inom segmentet restauranger och storhushåll och mer än nationell i fråga om marknaden i föregående led för mervärdesyoghurt och kvarg till detaljhandlare.

(21)

På denna marknad gjordes en preliminär distinktion mellan färska smaksatta mjölkdrycker och hållbarhetsbehandlade smaksatta mjölkdrycker.

(22)

Vad gäller relevant produktmarknad är denna uppdelad i en för hälsorelaterade färska smaksatta mjölkdrycker och en för icke-hälsorelaterade färska smaksatta mjölkdrycker, som ytterligare kan delas upp i produkter med externa respektive egna varumärken samt efter distributionskanal (detaljhandel/restauranger och storhushåll). Eftersom den planerade koncentrationen inte skulle medföra något påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaden för hälsorelaterade färska smaksatta mjölkdrycker och marknaden för egna varumärken inte skulle påverkas, koncentreras konkurrensbedömningen på den icke-hälsorelaterade marknaden för färska smaksatta mjölkdrycker med externa varumärken.

(23)

Vad gäller hållbarhetsbehandlade smaksatta mjölkdrycker, befanns mjölkdrycker smaksatta med choklad och mjölkdrycker smaksatta med frukt höra till skilda produktmarknader. Något behov för att avgöra huruvida anskaffning av hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker med externa respektive egen varumärken hör till olika produktmarknader finns inte. Avgränsningen efter distributionskanal mellan detaljhandel och restauranger och storhushåll kan även lämnas öppen.

(24)

Vad gäller relevant geografisk marknad, är denna nationell i fråga om marknaden i föregående led för färska smaksatta mjölkdrycker sålda utan hälsopåståenden. För hållbarhetsbehandlade smaksatta mjölkdrycker fann man att på en marknad som omfattar produkter sålda under eget respektive externt varumärke är den geografiska räckvidden mer än nationell och inbegriper Nederländerna, Belgien och Tyskland. Om produktmarknaden i föregående led är begränsad till produkter med externa varumärken har dessa marknader nationell räckvidd eftersom varumärkena i stor utsträckning skiljer sig åt mellan länderna.

(25)

Vad gäller relevant produktmarknad, är denna uppdelad i färsk kräm, gröt och portionsförpackade desserter. I fråga om kräm behövs ingen uppdelning i produkter med eget respektive externt varumärke. Huruvida marknaden ytterligare måste delas upp efter distributionskanal kan lämnas öppet då detta inte skulle påverka konkurrensbedömningen.

(26)

Vad gäller relevant geografisk marknad, är denna nationell i fråga om marknaderna för kräm och gröt.

(27)

Vad gäller relevant produktmarknad för grädde befanns denna i första hand behöva uppdelas i skilda marknader för flytande grädde och grädde på sprejflaska. I fråga om flytande grädde finns en distinktion mellan flytande grädde och flytande gräddanaloger och, inom varje segment, mellan flytande grädde som säljs via försäljningskanalerna detaljhandel, restauranger och storhushåll samt industri. Till marknaden för flytande grädde hör flytande grädde både med låg och hög fetthalt. Inom marknaden för flytande grädde har avgränsningen mellan färsk grädde och hållbarhetsbehandlad grädde lämnats öppen, då den inte skulle påverka konkurrensbedömningen. På samma sätt har frågan om skillnaden mellan flytande grädde med externt respektive eget varumärke lämnats öppen då den inte skulle påverka den slutsatsen om effekterna av transaktionen. Slutligen är bedömningen koncentrerad på flytande grädde eftersom parternas verksamheter inte överlappar varandra på marknaden för flytande gräddanaloger.

(28)

Vad gäller grädde på sprejflaska, föreligger två relevanta produktmarknader: grädde på sprejflaska som säljs till detaljhandeln och grädde på sprejflaska som säljs till kunder inom segmentet restauranger och storhushåll. Till detaljhandelsmarknaden för grädde på sprejflaska hör både produkter med externa och egna varumärken, medan frågorna gällande avgränsningen mellan externa och egna varumärken kan lämnas öppna för marknaden för restauranger och storhushåll, då den inte skulle påverka konkurrensbedömningen.

(29)

Vad gäller elevant geografisk marknad för flytande grädde som säljs till restauranger och storhushåll, till detaljhandel och till industrikunder och för grädde på sprejflaska som säljs till detaljhandel och kunder inom segmentet restauranger och storhushåll, överskred de nationella gränserna och inbegriper åtminstone Nederländerna, Belgien och Tyskland.

(30)

Vad gäller relevant produktmarknad, finns skilda relevanta produktmarknader för kaffemjölk och kaffegrädde. Ingen uppdelning i produkter med egna varumärken/externa varumärken behövs för dessa produkter. En uppdelning efter distributionskanal i detaljhandel/restauranger och storhushåll bör också göras.

(31)

Vad gäller relevant geografisk marknad, är de relevanta geografiska marknaderna för kaffemjölk och kaffegrädde mer än nationella och inbegriper Nederländerna, Belgien och Tyskland.

(32)

Vad gäller relevant produktmarknad, hör flytande emulsioner och sprejtorkade emulsioner till skilda produktmarknader. Dessutom hör olika kategorier av sprejtorkade emulsioner, t.ex. mjölk- och gräddersättning, skumgivare och topping till skilda produktmarknader. Eftersom Campina inte sysslar med fettkoncentrat och inkapslade oljor med näringspåståenden och Friesland Foods inte är verksamt i segmentet för fettemulsioner för bakning, tas den exakta avgränsningen av produktmarknaden för dessa tre produkter inte upp.

(33)

Vad gäller relevant geografisk marknad omfattar räckvidden för marknaderna för mjölk- och gräddersättning, skumgivare, topping och fettemulsioner för bakning hela EES.

(34)

Vad gäller relevant produktmarknad, utgör laktos av livsmedelskvalitet och laktos av läkemedelskvalitet två skilda relevanta produktmarknader. I förhållande till farmaceutisk laktos utgör konsistuenser, som exempelvis stärkelse, mannitol och MCC, inte något verkligt alternativt utbud för kunderna och kan därför inte utöva något konkurrenstryck. Eftersom transaktionen dessutom inte skulle föranleda några konkurrensfarhågor på marknaden för farmaceutisk laktos eller på de eventuella smalare marknaderna för laktos av läkemedelskvalitet framställd genom direkt kompression eller genom våtgranulering, om dessa skulle avgränsas, lämnas den avgränsningen öppen. I sista hand bör en separat relevant produktmarknad avgränsas för laktos för pulverinhalatorer (DPI). Vad gäller laktos för pulverinhalatorer bör en separat relevant marknad avgränsas för sofistikerad laktos för pulverinhalatorer och mindre sofistikerad laktos för pulverinhalatorer.

(35)

Vad gäller relevant geografisk marknad, behövs någon sådan inte bestämmas i fråga om laktos av livsmedelskvalitet, eftersom inga konkurrensfarhågor föreligger oavsett avgränsningen av den relevanta geografiska marknaden. I fråga om farmaceutisk laktos och laktos för pulverinhalatorer lämnades avgränsningen av den geografiska marknaden öppen. På den världsomspännande marknaden både för laktos av läkemedelskvalitet och farmaceutisk laktos för pulverinhalatorer, skulle det kombinerade företagets ställning i realiteten vara densamma som på en EES-omfattande marknad. Transaktionen skulle inte påtagligt hämma effektiv konkurrens på de världsomspännande marknaderna och EES-omfattande marknaderna för farmaceutisk laktos och laktos för pulverinhalatorer, oavsett den exakta avgränsningen av marknadernas geografiska räckvidd.

(36)

En grundlig undersökning gjordes av de berörda mejerimarknadernas struktur och funktion genom den planerade koncentrationen. Resultatet blev att koncentrationen befanns inte sannolikt komma att utgöra ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaderna för hållbarhetsbehandlad mjölk, organiska färska basmjölkprodukter, bulksmör och förpackat smör, flytande grädde och grädde på sprejflaska, flytande mjölkproduktersättare för kaffe, sprejtorkade emulsioner, laktos av livsmedelskvalitet, farmaceutisk laktos och laktos för pulverinhalatorer.

(37)

Den planerade koncentrationen skulle föra med sig ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaderna för uppköp av obehandlad mjölk, färska basmjölkprodukter, ost, mervärdesyoghurt och kvarg, färska smaksatta mjölkdrycker, hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker samt färsk kräm och gröt.

(38)

Vad gäller uppköp av obehandlad mjölk, skulle koncentrationen föra samman de två största köparna av obehandlad mjölk i Nederländerna som skulle komma att kontrollera ungefär [70-80 %] av marknaden.

(39)

Konkurrensfarhågorna uppstår inte för att det sammanslagna företaget skulle kunna utöva inflytande på marknaden i föregående led och sänka priserna på mjölk som betalas till jordbrukarna. Snarare skulle det marknadsinflytande som det nya företaget har på marknader i efterföljande led sätta det i stånd att skapa extra vinster och därför betala högre priser till jordbrukarna. Följaktligen skulle det sammanslagna företaget kunna dra till sig fler jordbrukare och upprätthålla eller stärka sin jordbrukarbas. Situationen skulle utöka hindren för inträde och/eller expansion på de primära mejerimarknaderna i efterföljande led där nederländsk obehandlad mjölk behövs för effektiv konkurrens.

(40)

Begreppet färska mjölkprodukter omfattar färska basmjölkprodukter (färsk mjölk, färsk kärnmjölk och naturell yoghurt), mervärdesyoghurt och kvarg, färska smaksatta mjölkdrycker, färsk kräm och gröt.

(41)

Den föreslagna transaktionen skulle påtagligt hämma effektiv konkurrens, eftersom en dominerande ställning skapas på marknaden för färsk mjölk, färsk kärnmjölk, naturell yoghurt i Nederländerna, som är en betydande del av den gemensamma marknaden oavsett om denna marknad ytterligare skulle delas upp i segment på grundval av distributionskanal. Slutsatsen byggde bl.a. på parternas stora kombinerade marknadsandel, på det faktum att de betraktades som närmaste konkurrenter, på svårigheten för kunderna att byta till alternativa leverantörer och på svårigheten för kunderna att utvidga produktionen vid prishöjningar.

(42)

Av samma skäl som anförs ovan skulle den anmälda koncentrationen påtagligt hämma effektiv konkurrens, eftersom den skapar en dominerande ställning på marknaden för mervärdesyoghurt och kvarg i Nederländerna som levereras till segmentet restauranger och storhushåll och på marknaden för färska smaksatta mjölkdrycker med externa varumärken sålda utan hälsopåståenden i Nederländerna, uppdelade efter distributionskanal i detaljhandel samt restauranger och storhushåll.

(43)

På marknaderna för färska desserter skulle den anmälda koncentrationen sannolikt påtagligt hämma effektiv konkurrens på i) marknaden för färsk kräm i Nederländerna och ii) marknaden för gröt i Nederländerna, som utgör en betydande del av den gemensamma marknaden, oavsett om dessa marknader behöver delas upp i ytterligare segment efter distributionskanal. Också i detta fall grundade sig slutsatsen bl.a. på parternas marknadsställning, på det faktum att de betraktades som närmaste konkurrenter och att det därför var svårt för kunderna att byta till alternativa leverantörer.

(44)

Koncentrationen skulle föra med sig ett påtagligt hinder för effektiv konkurrens på marknaderna för försäljningen av ost av holländsk typ till specialiserade ostgrossister (även vid en uppdelning till de smalare segmenten naturligt mognad ost, Gouda och 15 dagar gammal ost) och till moderna detaljhandelstyper (även vid en uppdelning i de smalare segmenten naturligt mognad ost och Gouda-ost) i Nederländerna. Var och en av dessa marknader utgör en betydande del av den gemensamma marknaden.

(45)

Vad gäller försäljningen till specialiserade ostgrossister, bygger bedömningen bl.a. på parternas stora marknadsandelar ([40-70 %] %), att parterna är nära konkurrenter, de begränsade möjligheterna för specialiserade ostgrossister att byta till alternativa inhemska eller utländska leverantörer, de begränsade utsikterna för marknadsinträde och -expansion inom en snar framtid och det faktum att alla motverkande faktorer som framförts av parterna (t.ex. minskad efterfrågan och ökad återimport/försäljning av ost ursprungligen avsedd för export vid prishöjningar, påstådd avhängighet av grossisternas lagrings- och mogningskapacitet) är otillräckliga för att förhindra de samgående parterna från att höja priserna.

(46)

Vad gäller försäljningen till moderna detaljhandelstyper, bygger bedömningen bl.a. på parternas stora marknadsandelar ([60-70 %]), att parterna är nära konkurrenter, den begränsade konkurrensen mellan parterna och specialiserade ostgrossister, de begränsade möjligheterna för moderna detaljhandelstyper att byta till alternativa inhemska eller utländska leverantörer, de begränsade utsikterna för nya aktörer på marknaden och marknadsexpansion inom en snar framtid och det faktum att alla motverkande faktorer som framförts av parterna (t.ex. köparstyrka, ökad återimport/försäljning av ost som ursprungligen varit avsedd för export samt ökad användning av kantfri ost vid prishöjningar) är otillräckliga för att förhindra de samgående parterna från att höja priserna.

(47)

Några betänkligheter i konkurrenshänseende fanns inte på marknaderna för försäljningen av Maasdam och kantfri ost av holländsk typ (inte heller med en uppdelning i smalare segment) till specialiserade ostgrossister och moderna detaljhandelstyper i Nederländerna.

(48)

När det gäller marknaden för hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker, där den anmälda koncentrationen sannolikt påtagligt kommer att hämma effektiv konkurrens på marknaden för hållbarhetsbehandlade chokladsmaksatta mjölkdrycker med externa varumärken i Nederländerna, marknaden för hållbarhetsbehandlade fruktsmaksatta mjölkdrycker med externa varumärken i Nederländerna, marknaden för hållbarhetsbehandlade chokladsmaksatta mjölkdrycker med externa varumärken i Belgien, marknaden för hållbarhetsbehandlade fruktsmaksatta mjölkdrycker med externa varumärken i Belgien, marknaden för hållbarhetsbehandlade chokladsmaksatta mjölkdrycker med externa och egna varumärken i Nederländerna, Belgien och Tyskland samt marknaden för hållbarhetsbehandlade fruktsmaksatta mjölkdrycker med externa och egna varumärken i Nederländerna, Belgien och Tyskland, oavsett om dessa marknader ytterligare måste delas upp i segment efter distributionskanal.

(49)

Denna slutsats vilar bl.a. på insikten att de samgående företagen har stora marknadsandelar, betraktas som varandras närmaste konkurrenter och har egna starka varumärken. Dessutom visade marknadsundersökningen att det är osannolikt att kunderna skulle byta märken och nya aktörer marknaden är osannolika.

(50)

För att undanröja de fastställda konkurrensfarhågorna som transaktionen ger upphov till har Campina och Friesland Foods föreslagit åtaganden i enlighet med artikel 8.2 i koncentrationsförordningen. Den första omgången åtaganden inlämnades den 28 oktober 2008, och kompletterades den 5 november 2008 i syfte att få kommissionens godkännande för transaktionen. En av paketets korrigerande åtgärder är att avyttra verksamheter som omfattar färska mjölkprodukter, ost, hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker samt tillgång till obehandlad mjölk.

(51)

Kommissionen gjorde ett marknadstest av åtagandena. Resultaten av det första marknadstestet visade att betydande förbättringar behövdes. Till följd härav lämnade parterna den 19 november ett reviderat åtagandepaket, som på tillbörligt sätt åtgärdade de svagheter som påpekats i det första paketet med korrigerande åtgärder i den avyttrade färskvaruverksamheten, den avyttrade ostverksamheten samt paketet som sådant gällande hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker. Kommissionen hade dock fortfarande betänkligheter, eftersom den bristande tillgången till obehandlad mjölk skulle medföra ett påtagligt hinder generellt för effektiv konkurrens på marknaderna i efterföljande led för färska basmjölkprodukter och ost av holländsk typ i Nederländerna, och i all synnerhet medföra bristande lönsamhet för de verksamheter i efterföljande led som avyttras. Marknadstestet av det andra paketet bekräftade att förbättringar behövdes i detta avseende.

(52)

Parterna lämnade därefter den 27 november 2008 in ett slutgiltigt paket med åtaganden.

(53)

Mot ovanstående bakgrund ingår följande i det slutliga åtagandepaketet:

(54)

Friesland Foods hela verksamhet med färska mjölkprodukter i Nederländerna, vari ingår färsk mjölk, färsk kärnmjölk, naturell yoghurt, mervärdesyoghurt och kvarg, färsk kräm, gröt, färska smaksatta mjölkdrycker, färsk grädde och organiska färska basmjölkprodukter (nedan kallat den avyttrade färskvaruverksamheten).

(55)

En exklusiv, förnybar femårig licens för användning av märket ”Friesche Vlag” i Nederländerna för FF Freshs nuvarande produktportfölj, följt av en bestående black out-period.

(56)

Ägarskapet till Campinas varumärke ”Melkunie” och ägarskapet till Friesche Vlags alla undervarumärken och alla varumärken som är specifika för FF Freshs produkter (med undantag för varumärket Friesche Vlag självt) ingår i avyttringen.

(57)

Avyttringen av Campinas produktionsanläggning i Bleskensgraaf och avskiljandet av ett försäljningsteam och andra anställda inom FoU, planering och logistik och allmän support från försäljningsorganisationen i det sammanslagna företaget (nedan kallad den avyttrade ostverksamheten).

(58)

Inom hållbarhetsbehandlade mjölkdrycker avyttras Campinas varumärke Choco Choco i segmentet chokladsmaksatta drycker samt varumärket Yogho Yogho i segmentet fruktsmaksatta drycker i Nederländerna.

(59)

Bland de avyttrade verksamheterna ingår bl.a. alla materiella och immateriella tillgångar (även immateriella rättigheter), som ingår i den nuvarande driften. Vidare omfattas alla licenser, tillstånd och auktorisationer som utfärdats av statliga organ liksom alla kontrakt, leasingkontrakt, åtaganden och kundorder i de avyttrade verksamheterna samt alla kund- och kreditregister samt övriga register i de avyttrade verksamheterna. Personalen ingår också.

(60)

Tre element syftar till att säkra tillgången till obehandlad mjölk för konkurrenter i efterföljande led, dvs. även för de avyttrade verksamheterna. För det första finns en övergångsöverenskommelse om leveranser som ska säkra anskaffning av obehandlad mjölk till båda produktionsanläggningarna. I enlighet med övergångsöverenskommelsen kan de avyttrade verksamheterna skaffa obehandlad mjölk från det sammanslagna företaget till ”garanterat pris” (vilket är det pris som det sammanslagna företaget garanterar sina jordbrukare) minus 1 %.

(61)

För det andra kommer en stiftelse (Nederlands Melkfonds) att inrättas efter den period som omfattas av övergångsöverenskommelsen om leveranser för att säkerställa tillgången till obehandlad mjölk till en volym på minst 1,2 miljarder kg obehandlad mjölk per år. Detta kommer att bygga på ett system av dragningsrätter för konkurrenter i efterföljande led. Den avyttrade färskvaruverksamheten och de avyttrade ostverksamheterna kommer ha prioriterade dragningsrätter i enlighet med det förbättrade åtagandepaketet, dvs. upp till den volym som representerar den totala produktionskapacitet i dessa verksamheter. På samma sätt kommer priset på obehandlad mjölk genom denna överenskommelse att vara det ”garanterade priset” minus 1 % under de första fem åren.

(62)

Det tredje elementet syftar till strukturell förändring. Sänkta utträdeshinder för jordbrukare i det sammanslagna företaget för att säkerställa i) anskaffning av obehandlad mjölk oberoende av det sammanslagna företaget och ii) förmågan för de avyttrade verksamheterna i efterföljande led att nå en långsiktig strukturell lösning för anskaffning av obehandlad mjölk. Det består av en utträdesbetalning (startbetalning) på 5 EUR/100 kg som ska betalas till medlemmar som utträder ur det sammanslagna företaget fram till dess att medlemmar som representerar en volym på 1,2 miljarder kg obehandlad mjölk har lämnat FrieslandCampina.

(63)

Av ovan anförda skäl blir slutsatsen i beslutet att den föreslagna koncentrationen inte avsevärt kommer att hindra en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en betydande del av den.

(64)

Koncentrationen bör därför förklaras förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i EG:s koncentrationsförordning och med artikel 57 i EES-avtalet.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/28

Sächsische Aufbaubank — Förderbank

Pirnaische Straße 9

01069 Dresden

DEUTSCHLAND

Sächsisches Staatsministerium für Wirtschaft und Arbeit

Referat 36, Verwaltungsbehörde des EU-Programms „Grenzübergreifende Zusammenarbeit“

Wilhelm Buck Straße 2

01097 Dresden

DEUTSCHLAND

Minister für Ernährung und Ländlichen Raum des Landes Baden-Württemberg

Postfach 10 34 44

70029 Stuttgart

DEUTSCHLAND

Bayerischen Staatsminister für Landwirtschaft und Forsten

Postfach 22 00 12

80535 München

DEUTSCHLAND

Senatsverwaltung für Gesundheit, Umwelt und Verbraucherschutz

Brückenstr. 6

10179 Berlin

DEUTSCHLAND

Minister für Ländliche Entwicklung, Umwelt und Verbraucherschutz des Landes Brandenburg

Postfach 60 11 50

14411 Potsdam

DEUTSCHLAND

Senator für Wirtschaft und Häfen der Freien Hansestadt Bremen

Postfach 10 15 29

28015 Bremen

DEUTSCHLAND

Senator für Wirtschaft und Arbeit der Freien und Hansestadt Hamburg

Postfach 11 21 09

20421 Hamburg

DEUTSCHLAND

Minister für Umwelt, ländlichen Raum und Verbraucherschutz des Landes Hessen

Postfach 31 09

65021 Wiesbaden

DEUTSCHLAND

Minister für Landwirtschaft, Umwelt und Verbraucherschutz des Landes Mecklenburg-Vorpommern

Postfach

19048 Schwerin

DEUTSCHLAND

Minister für Ernährung, Landwirtschaft, Verbraucherschutz und Landesentwicklung des Landes Niedersachsen

Postfach 2 43

30002 Hannover

DEUTSCHLAND

Minister für Umwelt und Naturschutz, Landwirtschaft und Verbraucherschutz des Landes Nordrhein-Westfalen

Postfach

40190 Düsseldorf

DEUTSCHLAND

Minister für Wirtschaft, Verkehr, Landwirtschaft und Weinbau des Landes Rheinland-Pfalz

Postfach 3269

55022 Mainz

DEUTSCHLAND

Minister für Umwelt des Saarlandes

Postfach 10 24 61

66024 Saarbrücken

DEUTSCHLAND

Sächsischen Staatsminister für Umwelt und Landwirtschaft

Postfach

01076 Dresden

DEUTSCHLAND

Ministerin für Landwirtschaft und Umwelt des Landes Sachsen-Anhalt

Postfach 37 62

39012 Magdeburg

DEUTSCHLAND

Minister für Landwirtschaft, Umwelt und ländliche Räume des Landes Schleswig-Holstein

Postfach 5009

24062 Kiel

DEUTSCHLAND

Minister für Landwirtschaft, Naturschutz und Umwelt des Freistaates Thüringen

Postfach 90 03 65

99106 Erfurt

DEUTSCHLAND

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/31

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/32

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/33

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/34

—

område nr 8

TEN-T prioriterat projekt nr 21 – sjömotorvägar. För de utvalda förslagen står ett belopp på högst 30 miljoner EUR till förfogande för 2009,

—

område nr 9

Projekt på området intelligenta transportsystem för vägtrafik. För de utvalda förslagen står ett sammanlagt belopp på högst 100 miljoner EUR till förfogande för 2009,

—

område nr 10

Projekt på området europeiska trafikstyrningssystem för tåg (ERTMS). För de utvalda förslagen står ett sammanlagt belopp på högst 240 miljoner EUR till förfogande för 2009.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/35

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/36

1.

Kommissionen mottog den 23 mars 2009 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget General Motors Corporation (GM, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar kontroll över företaget Delphi Corporations (Förenta staterna) globala styrnings-verksamhet (Delphi Steering Business) genom förvärv av aktier och tillgångar.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax +32 22964301 eller 2967244) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5500 – General Motors/Delphi Steering Business, till

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/37

—

direkt från ministeriets webbplats (www.politicheagricole.it), där man klickar på ”Prodotti di Qualità” (kvalitetsprodukter) till vänster på skärmen och sedan på ”Disciplinari di Produzione all'esame dell'UE (Reg CE 510/2006)”.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/41

a)

Organoleptiska egenskaper: inkråmet klargult och ytan rostfärgad, med kompakt och elastisk struktur samt söt smak som speciellt framhäver smörsmaken.

b)

Morfologiska egenskaper: ”Sobao Pasiego” har tre olika viktklasser:

c)

Saluföring: ”Sobao Pasiego” saluförs i pappkartong med fyrkantig botten och med vikta kanter som ger den karaktäristiska vingar.

—

produktens egenskaper: ”Sobao Pasiego” har kännetecken som sammanfattas i punkterna 4.2–4.5 och beror av de speciella tillverkningsmetoderna,

—

kontrollen som säkerställer spårbarheten och därigenom ursprunget.

—

produkten tillverkas och förpackas endast vid de anläggningar som införts i tillverkarregistret för skyddade geografiska beteckningar,

—

anläggningarna ska genomgå en utvärdering före registreringen och därefter ska de genomgå regelbundna kontroller för att kvarstå i registret,

—

produkterna ska tillverkas enligt den metod som beskrivs i punkt 4.5,

—

för att få saluföras med ursprungsbeteckningen, ska produkten ha genomgått alla tillverkningskontroller och försetts med numrerad etikett och kontrolletikett,

—

kontrollorganet genomför regelbundna kontroller och utvärderingar av produktens tillverkningprocess och saluföring,

—

om det visar sig att kraven inte uppfylls, utdöms påföljder enligt kontrollorganets föreskrifter,

—

produkten ska genomgå fysikalisk-kemiska, organoleptiska och mikrobiologiska tester.

1.

”Sobao Pasiego” görs på följande ingredienser: smör (23–29 %), socker (22–30 %) (sackaros), färska ägg (13–25 %), vetemjöl (22–30 %). Övriga ingredienser: dextros, glukos och salt (0–0,6 %), men även rivet citronskal, anis eller rom kan tillsättas.

2.

Tillsatser. Följande godkända tillsatsmedel får användas:

Jäsmedel: (0–3,0 %), konserveringsmedel: kaliumsorbat max. 1,5 gram per kg smet, smörarom och fuktighetsbevarande medel.

1.

Beredning av smeten.

2.

Dosering.

3.

Gräddning.

4.

Kylning.

5.

Paketering: Befordran från tillverkarna sker i särskilt märkta och etiketterade förpackningar.

6.

Konservering: Konservering i form av infrysning får inte förekomma.

—

namnet på den geografiska beteckningen: ”Sobao Pasiego”,

—

uppgiften ”Skyddad geografisk beteckning” eller ”SGB”.

—

den geografiska beteckningens särskilda logotyp,

—

kontrollorganets kontrollnummer,

—

kontrollorganets namn.

31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/45