ISSN 1725-2504 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
51 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden |
|
|
YTTRANDEN |
|
|
Europeiska datatillsynsmannen |
|
2008/C 308/01 |
||
|
II Meddelanden |
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2008/C 308/02 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 ) |
|
2008/C 308/03 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5020 – Lesaffre/GBI UK) ( 1 ) |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN |
|
|
Kommissionen |
|
2008/C 308/04 |
||
|
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA |
|
2008/C 308/05 |
Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar ( 1 ) |
|
|
||
2008/C 308/09 |
||
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
YTTRANDEN
Europeiska datatillsynsmannen
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/1 |
Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik (KOM(2007) 625 slutlig)
(2008/C 308/01)
EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR ANTAGIT FÖLJANDE YTTRANDE
med beaktande av fördraget om upprättandet av europeiska gemenskapen, särskilt artikel 286,
med beaktande av Europeiska unionens stadga för de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 8,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, särskilt artikel 41,
med beaktande av den begäran om ett yttrande i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 som mottogs den 17 oktober 2007 från Europeiska kommissionen.
HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE:
I INLEDNING
Samråd med datatillsynsmannen
1. |
Kommissionen översände ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik (nedan kallat förslaget) till datatillsynsmannen för samråd i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 av den 17 oktober 2007. Med tanke på den bindande karaktären hos artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 välkomnar datatillsynsmannen den uttryckliga hänvisningen till detta samråd i ingressen till förslaget. |
2. |
Den 5 september 2007 avgav datatillsynsmannen sitt yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (KOM(2007) 46 slutlig) (nedan kallat yttrandet om hälsostatistik) (1). Detta förslag har starka band med det aktuella mer allmänna förslaget, eftersom det tidigare förslaget utarbetades mot en rättslig bakgrund som i dag undergår förändringar. Därför finns det ett nära samband mellan de båda initiativen vilket framhölls i punkt 10 i yttrandet om hälsostatistik. |
3. |
Innan yttrandet om hälsostatistiken antogs höll datatillsynsmannen och Eurostats företrädare ett möte som ledde till slutsatsen att ”[e]n gemensam översyn av Eurostats förfaranden vid behandling av enskilda uppgifter i statistiskt syfte bör genomföras. den kan leda till att en förhandskontroll behöver göras”. Man beslöt också att ”[d]en gemensamma översynen bör innefatta en analys av de minimiuppgifter som krävs för varje behandling och av de behandlingar som görs vid Eurostat”. Båda faktorerna togs med i sammanfattningen i ovannämnda yttrande. Datatillsynsmannen arbetar för närvarande tillsammans med Eurostat för att genomföra denna gemensamma översyn (2). |
4. |
Den 20 december 2007 lämnade dessutom datatillsynsmannen kommentarer till Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om förslaget till en förordning om folk- och bostadsräkningar (3). Även om datatillsynsmannen inte formellt har samrått med Europeiska kommissionen om förslaget, underströk denne vikten av uppgiftsskydd i detta sammanhang. Han upprepade också sin oro för hur oerhört viktigt det är att korrekt definiera den rättsliga ramen inom vilken statistiska uppgifter behandlas och behovet av att vissa definitioner förtydligas. |
5. |
Som medlem av artikel 29-gruppen deltog datatillsynsmannen slutligen aktivt i utarbetandet av yttrandet om begreppet personuppgifter (4) som också innehåller en analys av vissa aspekter på statistiska uppgifter. |
Förslaget i sitt sammanhang
6. |
Enligt motiveringen syftar förslaget till att se över den gällande grundläggande lagstiftning som reglerar framställningen av statistik på europeisk nivå för att anpassa den till den nuvarande verkligheten och dessutom förbättra den så att den kan möta framtida utvecklingar och utmaningar. Kommissionen anser att europeisk statistik utgör ett mycket viktigt bidrag till uppbyggande av den informationskapacitet som krävs för att stödja EU:s strategiska mål och underliggande politiska riktlinjer samt stödinstrument. |
7. |
Dessutom påpekar kommissionen att det också finns krav på en viss flexibilitet när det gäller sekretesskraven på statistikområdet, så att kontrollerad tillgång till detaljerade statistiska uppgifter kan tillåtas utan att man äventyrar den höga skyddsnivå som konfidentiella statistiska uppgifter kräver. Utbytet av konfidentiella uppgifter inom det europeiska statistiksystemet och reglerna för vem som ska ha tillgång till sådana uppgifter i forskningssyfte är centrala faktorer i detta sammanhang och kräver att den gällande lagstiftningen på området moderniseras. |
8. |
Artikel 285 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ger den rättsliga grunden för statistisk verksamhet på europeisk nivå. Denna artikel innehåller krav vad gäller framställningen av gemenskapsstatistik som enligt punkt 2 ska uppfylla krav på ”opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter”. Det nuvarande förslaget innebär flera ändringar i den nuvarande rättsliga ramen, t.ex. genom förbättrad statistikstyrning eller genom att konsolidera det europeiska statistiksystemets verksamhet samt genom att införa större flexibilitet i de gällande bestämmelserna om statistiksekretess samtidigt som det omfattande uppgiftsskyddet behålls (5). |
9. |
När det gäller förslagets mål syftar det till att förenkla den befintliga rättsliga ramen för framställning och spridning av statistik på europeisk nivå, särskilt genom att i ett enda instrument konsolidera ett antal separata delar av gemenskapens statistiklagstiftning. Den befintliga rättsliga ram som ska upphävas består av följande rättsakter:
|
10. |
Förslaget syftar till att bevara genomförandebestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 av den 17 maj 2002 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften (9) och kommissionens beslut 2004/452/EG av den 29 april 2004 om upprättande av en förteckning över organ vars forskare kan få tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte (10). |
11. |
Eftersom det är viktigt att säkerställa ett nära samarbete och lämplig samordning mellan det europeiska statistiksystemet och Europeiska centralbankssystemet ska nuvarande förslag dessutom tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (11). Men eftersom Eurostat är föremål för en gemensam översyn vad avser databehandling, bör resultaten därav också vara tillämpliga på Europeiska centralbankens situation. |
12. |
Datatillsynsmannen kommer att fokusera sin analys på de delar av förslaget som kan påverka skyddet av personuppgifter. |
II ANALYS AV FÖRSLAGET
13. |
I skäl 18 anges följande: ”Rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör säkerställas”. |
14. |
Dessutom anges följande i skäl 19 i förslaget: ”Genom denna förordning (’förslaget’) garanteras skyddet av enskilda vid behandling av personuppgifter. Genom förordningen preciseras också, med avseende på europeisk statistik, bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter”. |
15. |
Datatillsynsmannen välkomnar dessa två skäl därför att de bekräftar att uppgiftsskydd är en viktig faktor som bör beaktas när man hanterar statistiska uppgifter. Dock föredrar datatillsynsmannen att i skäl 18 använda en positivare lydelse liknande den i skäl 19 och ändra skälet på följande sätt: ”Genom denna förordning garanteras rätten …”. |
16. |
Datatillsynsmannen välkomnar också utarbetandet av en ”modell för europeisk statistik” enligt skälen 12 och 13. En del av denna modell består i att fastställa vilka myndigheter som ska framställa statistik. Även om europeisk statistik normalt grundar sig på nationella uppgifter som tagits fram av nationella statistikmyndigheter, kan den faktiskt även framställas av opublicerade nationella bidrag, delmängder av nationella bidrag och från europeiska statistiska undersökningar eller med hjälp av harmoniserade begrepp eller metoder. Ur uppgiftsskyddssynpunkt är det viktigt att fastställa vilken myndighet som ska kontrollera de uppgifter som används för att framställa statistik. Detta organ ska bära det ansvar som hör till statusen som registeransvarig enligt direktiv 95/46/EG, bl.a. i samband med rätten till information, den registrerades rätt till tillgång och rättelse samt rätten att få veta vem som mottar uppgifterna (i detta fall är Eurostat mottagare) varje gång dessa rättigheter är tillämpliga. |
Uppgiftsskydd och statistiksekretess
17. |
I sitt yttrande om hälsostatistik analyserade datatillsynsmannen parallelliteten mellan begreppet konfidentiella uppgifter och begreppet personuppgifter. Han drog slutsatsen att statistiksekretess och uppgiftsskydd omfattas av två begrepp, även om de har liknande formuleringar (12). Datatillsynsmannen underströk risken för sammanblandning mellan de båda begreppen och behovet av att klart diskutera skillnaderna mellan uppgiftsskydd och statistiksekretess. |
18. |
När det gäller de statistiska principerna skulle datatillsynsmannen särskilt vilja ta upp artikel 2.1 e i förslaget som definierar principen för statistiksekretess. För det första upptäckte datatillsynsmannen att uttrycket ”statistiska objekt” till skillnad från förordning (EG) nr 322/97 har ersatts med ”den registrerade”. Definitionen definieras ytterligare i artikel 3.7. |
19. |
Datatillsynsmannen motsätter sig den ändrade definitionen av samma skäl som han i yttrandet om hälsostatistik underströk behovet av att klart förstå skillnaderna mellan begreppen på respektive område. Begreppet ”statistiska objekt” är ett viktigt begrepp i direktiv 95/46/EG för definitionen av ”personuppgifter” och detta begrepp avser endast fysiska personer. Definitionen av statistiksekretess avser dock inte bara fysiska personer, utan också hushåll, ekonomiska aktörer och andra företag. Därför föreslår datatillsynsmannen att förslaget bör behålla begreppet statistiska objekt, eftersom i detta fall både fysiska personer och hushåll, ekonomiska aktörer och andra företag omfattas på ett sätt som inte skapar förvirring i förhållande till uppgiftsskyddslagstiftningen. |
Statistikstyrning
20. |
Datatillsynsmannen välkomnar formuleringen av artikel 5 som föreskriver offentliggörandet av en förteckning över andra nationella myndigheter som medlemsstaterna utsett på kommissionens (Eurostats) webbplats. Denna förteckning kommer att främja öppenhet vad avser vilka myndigheter som är behöriga att lämna Eurostat relevanta uppgifter om statistiska objekt. |
Statistikens kvalitet
21. |
Artikel 10 i förslaget är helt ägnat åt den kvalitetsnivå som förväntas när statistiska uppgifter framställs. Den förtecknar de kvalitetsaspekter som måste respekteras. I förslaget anges det att när dessa kvalitetsaspekter tillämpas ska kommissionen meddela närmare föreskrifter för de kvalitetsrapporter som föreskrivs i den sektorspecifika lagstiftningen samt för rapporternas struktur och frekvens enligt det föreskrivande förfarande som anges i artikel 27.2 i samma förslag. Datatillsynsmannen skulle vilja understryka att artikel 4 i förordning (EG) nr 45/2001 definierar principerna för uppgifternas kvalitet. Datatillsynsmannen anser att Eurostat bör beakta dessa principer när den enligt artikel 10.3 i förslaget ska bedöma kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna lämnar. Datatillsynsmannen föreslår därför följande ändringar i andra meningen i punkt 3: ”Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de inlämnade uppgifternas kvalitet och samtidigt beakta uppgiftsskyddskraven , samt offentliggöra rapporterna”. |
22. |
Artikel 10.2 föreskriver dessutom tillämpningen av dessa kvalitetsaspekter på uppgifter som omfattas av den sektorspecifika lagstiftningen på särskilda statistikområden. Om sådan sektorspecifik lagstiftning skulle antas anges det i artikel 10.2 att närmare föreskrifter för de kvalitetsrapporter som avses i den sektorspecifika lagstiftningen samt för rapporternas struktur och frekvens ska fastställas av kommissionen. Datatillsynsmannen vill erinra om att han förväntas bli hörd om den sektorspecifika lagstiftning som kommissionen skulle kunna anta för att analysera om den överensstämmer med förordning (EG) nr 45/2001. |
Spridning av europeisk statistik
23. |
När det gäller spridning samtycker datatillsynsmannen till artikel 18 i förslaget som medger spridning av statistiska uppgifter genom avidentifierade poster. Datatillsynsmannen vill dock rikta uppmärksamheten på det allmänna begreppet ”anonymisering”. |
24. |
När man betraktar anonymitet ur ett uppgiftsskyddsperspektiv bör man ta hänsyn till artikel 29-gruppens tolkning i sitt yttrande om begreppet personuppgifter (13). Med utgångspunkt i direktiv 95/46/EG anser gruppen att anonymiserade uppgifter är all information som rör en fysisk person om den personen inte kan identifieras, varken av den registeransvarige eller någon annan, med beaktande av alla medel som rimligen kan användas av den registeransvarige eller någon annan person för att identifiera den fysiska personen. Anonymiserade uppgifter skulle vara uppgifter som tidigare avsåg en identifierbar person som inte längre går att identifiera. |
25. |
Redan i sitt yttrande om hälsostatistik underströk datatillsynsmannen att även om begreppet ur uppgiftsskyddssynpunkt skulle omfatta uppgifter som inte längre är identifierbara ur statistisk synpunkt, är anonymiserade uppgifter sådana uppgifter som inte går att identifiera direkt. Denna definition innebär att möjligheten till indirekt identifiering fortfarande skulle beteckna dessa uppgifter som anonyma ur statistisk synpunkt, men inte nödvändigtvis ur uppgiftsskyddssynpunkt. |
26. |
För att därför undvika sammanblandning mellan de båda tolkningarna skulle datatillsynsmannen vilja föreslå att man ändrar artikel 18 i förslaget enligt följande: ”Enskilda uppgifter får spridas i form av en anonymiserad fil med avidentifierade poster som har bearbetats ytterligare så att det statistiska objektet inte kan identifieras, varken direkt eller indirekt , på något sätt som en utomstående kan tänkas använda”. Detta klarläggande bör undanröja varje osäkerhet beträffande uppgifter som kan göras tillgängliga för allmänheten. |
Överföring av konfidentiella uppgifter
27. |
I artikel 20 fastställs den allmänna regeln för överföring av konfidentiella uppgifter mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och kommissionen samt regler för utbyte av konfidentiella uppgifter för statistiska ändamål mellan det europeiska statistiksystemet och Europeiska centralbankssystemet. I artikel 20.1 i förslaget anges det att dessa överföringar ska vara nödvändiga för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik för att motivera de planerade överföringarna. Datatillsynsmannen anser att sådana överföringar som görs mellan Eurostat och nationella myndigheter och mellan Eurostat och Europeiska centralbanken uppfyller nödvändighetsvillkoren i artiklarna 7 och 8 i förordning (EG) nr 45/2001. Dessutom stöder datatillsynsmannen den mening i artikel 20.1 som föreskriver att ”[a]ll övrig överföring måste uttryckligen godkännas av den nationella myndighet som samlat in uppgifterna”. I sitt yttrande om förslaget föreslog Europeiska centralbanken (14) för övrigt några ändringar i artikel 20 för att avspegla den rättsliga grunden för sina befogenheter att behandla statistiska uppgifter och för utbytet av konfidentiella uppgifter för statistiska ändamål mellan det europeiska statistiksystemet och Europeiska centralbanken. Datatillsynsmannen stöder de redigeringsändringar i förslaget som Europeiska centralbanken har gjort. |
Tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte
28. |
Även om artikel 22 inför möjligheten att bevilja tillgång till konfidentiella uppgifter på vissa villkor som ska fastställas, skulle datatillsynsmannen vilja påminna om att släppandet av uppgifter till forskare regleras av förordning (EG) nr 831/2002 som inte upphävs av nuvarande förslag (se skäl 29 i förslaget). Utöver efterlevnaden av förordning (EG) nr 45/2001 måste kommissionen beakta de särskilda regler i ovannämnda kommissionsförordning som rör tillgång till anonymiserade mikrodata för vetenskapliga ändamål när den fastställer former, regler och villkor för tillgången. |
III SLUTSATS
29. |
Datatillsynsmannen välkomnar förslaget till en förordning om europeisk statistik. Denna förordning kommer att ge en stabil och allmän rättslig grund för att utveckla, framställa och sprida statistik på europeisk nivå. |
30. |
Datatillsynsmannen skulle dock vilja göra följande påpekanden:
|
Utfärdat i Bryssel den 20 maj 2008.
Peter HUSTINX
Europeiska datatillsynsmannen
(1) EUT C 295, 7.12.2007, s. 1. Finns tillgänglig på datatillsynsmannens webbplats.
(2) En möjlig slutsats av den gemensamma översynen kanske visar på behovet av förhandskontroll av enskilda behandlingar i enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 45/2001.
(3) KOM(2007) 69 slutlig.
(4) Artikel 29-gruppen för uppgiftsskydd, yttrande 4/2007 om begreppet personuppgifter som antogs den 20 juni 2007 (WP 136). Se särskilt exempel 17 och 18.
(5) Punkt 3 i motiveringen.
(6) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.
(7) EGT L 151, 15.6.1990, s. 1.
(8) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(9) EGT L 133, 18.5.2002, s. 7.
(10) EUT L 156, 30.4.2004, s. 1, rättat i EUT L 202, 7.6.2004, s. 1.
(11) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8. Se även Europeiska centralbankens yttrande om förslaget.
(12) Se punkt 14–17 i yttrandet.
(13) Se fotnot 4.
(14) Se Europeisk centralbankens yttrande (EUT C 291, 5.12.2007, s. 1) – redigeringsförslag.
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/6 |
Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget
Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar
(Text av betydelse för EES)
(2008/C 308/02)
Datum för antagande av beslutet |
29.10.2008 |
Stöd nr |
N 533/08 |
Medlemsstat |
Sverige |
Region |
— |
Benämning (och/eller stödmottagarens namn) |
Support measures for the banking industry in Sweden |
Rättslig grund |
Lagen om statligt stöd till kreditinstitut |
Typ av stödåtgärd |
Stödordning |
Syfte |
Stöd för att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin |
Stödform |
Garanti |
Budget |
Beräknade utgifter per år: 150 000 miljoner EUR |
Stödnivå |
— |
Varaktighet |
10.2008-4.2009 |
Ekonomisk sektor |
Finansförmedling |
Den beviljande myndighetens namn och adress |
Swedish National Debt Office |
Övriga upplysningar |
— |
Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/7 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.5020 – Lesaffre/GBI UK)
(Text av betydelse för EES)
(2008/C 308/03)
Kommissionen beslutade den 11 juli 2008 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5020. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu). |
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
Kommissionen
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/8 |
Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner (1):
3,25 % den 1 december 2008
Eurons växelkurs (2)
2 december 2008
(2008/C 308/04)
1 euro=
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,2697 |
JPY |
japansk yen |
118,56 |
DKK |
dansk krona |
7,4486 |
GBP |
pund sterling |
0,84695 |
SEK |
svensk krona |
10,5340 |
CHF |
schweizisk franc |
1,5311 |
ISK |
isländsk krona |
290,00 |
NOK |
norsk krona |
8,9650 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
25,688 |
EEK |
estnisk krona |
15,6466 |
HUF |
ungersk forint |
261,35 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,7093 |
PLN |
polsk zloty |
3,8325 |
RON |
rumänsk leu |
3,8195 |
SKK |
slovakisk koruna |
30,265 |
TRY |
turkisk lira |
2,0189 |
AUD |
australisk dollar |
1,9602 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,5756 |
HKD |
Hongkongdollar |
9,8416 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
2,3804 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,9425 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 864,00 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
13,1230 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
8,7444 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,1796 |
IDR |
indonesisk rupiah |
15 871,25 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,6211 |
PHP |
filippinsk peso |
62,750 |
RUB |
rysk rubel |
35,4538 |
THB |
thailändsk baht |
45,157 |
BRL |
brasiliansk real |
2,9546 |
MXN |
mexikansk peso |
17,2171 |
Räntesats vid den transaktion som närmast föregick det angivna datumet. Vid refinansieringstransaktioner till rörlig ränta är räntesatsen marginalräntesatsen.
(2) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/9 |
Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar
(Text av betydelse för EES)
(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för direktivet)
(2008/C 308/05)
ESO (1) |
Titel på och hänvisning till standarden (samt referensdokument) |
Hänvisning till den ersatta standarden |
Datum då standarden upphör att gälla (Anm. 1) |
CEN |
EN ISO 6185-1:2001 Uppblåsbara båtar – Del 1: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt på 4,5 kW (ISO 6185-1:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 6185-2:2001 Uppblåsbara båtar – Del 2: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt från 4,5 kW till och med 15 kW (ISO 6185-2:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 6185-3:2001 Uppblåsbara båtar – Del 3: Båtar avsedda för en högsta motoreffekt överstigande 15 kW (ISO 6185-3:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 7840:2004 Båtar – Brandhärdiga bränsleslangar (ISO 7840:2004) |
EN ISO 7840:1995 |
Datum passerat (31.8.2004) |
CEN |
EN ISO 8099:2000 Båtar – System för uppsamling av toalettavfall (ISO 8099:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 8469:2006 Båtar – Icke brandhärdiga bränsleslangar (ISO 8469:2006) |
EN ISO 8469:1995 |
Datum passerat (31.1.2007) |
CEN |
EN ISO 8665:2006 Båtar – Marina förbränningsmotorer för framdrivning – Mätning och deklaration av effekt (ISO 8665:2006) |
EN ISO 8665:1995 |
Datum passerat (31.12.2006) |
CEN |
EN ISO 8666:2002 Båtar – Huvuddata (ISO 8666:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 8847:2004 Båtar – Styrsystem – Kabel och blocksystem (ISO 8847:2004) |
EN 28847:1989 |
Datum passerat (30.11.2004) |
EN ISO 8847:2004/AC:2005 |
|
|
|
CEN |
EN ISO 8849:2003 Båtar – Elektriska likströmslänspumpar (ISO 8849:2003) |
EN 28849:1993 |
Datum passerat (30.4.2004) |
CEN |
EN ISO 9093-1:1997 Båtar – Skrovgenomföringar och avstängningsventiler – Del 1: Metalliska komponenter (ISO 9093-1:1994) |
– |
|
CEN |
EN ISO 9093-2:2002 Båtar – Skrovgenomföringar och avstängningsventiler – Del 2: Icke metallisk (ISO 9093-2:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 9094-1:2003 Båtar – Brandskydd – Del 1: Skrovlängd till och med 15 m (ISO 9094-1:2003) |
– |
|
CEN |
EN ISO 9094-2:2002 Båtar – Brandskydd – Del 2: Skrovlängd mer än 15 m (ISO 9094-2:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 9097:1994 Båtar – Elektriska fläktar (ISO 9097:1991) |
– |
|
EN ISO 9097:1994/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CEN |
EN ISO 10087:2006 Båtar – Båtidentifiering – Märkningssystem (ISO 10087:2006) |
EN ISO 10087:1996 |
Datum passerat (30.9.2006) |
CEN |
EN ISO 10088:2001 Båtar – Fast monterade bränslesystem och -tankar (ISO 10088:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 10133:2000 Båtar – Elektriska system – Klenspänningsinstallationer för likström (ISO 10133:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 10239:2008 Båtar – Installationer för gasol (ISO 10239:2008) |
EN ISO 10239:2000 |
Datum passerat (31.8.2008) |
CEN |
EN ISO 10240:2004 Båtar – Ägarens instruktionsbok (ISO 10240:2004) |
EN ISO 10240:1996 |
Datum passerat (30.4.2005) |
CEN |
EN ISO 10592:1995 Båtar – Hydrauliska styrsystem (ISO 10592:1994) |
– |
|
EN ISO 10592:1995/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CEN |
EN ISO 11105:1997 Båtar – Ventilation av bensinmotor- och bensintankutrymmen (ISO 11105:1997) |
– |
|
CEN |
EN ISO 11192:2005 Fritidsbåtar – Grafiska symboler (ISO 11192:2005) |
– |
|
CEN |
EN ISO 11547:1995 Båtar – Startspärr för utombordsmotorer i växelläge (ISO 11547:1994) |
– |
|
EN ISO 11547:1995/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CEN |
EN ISO 11591:2000 Båtar – Sikt från styrplats i motorbåtar (ISO 11591:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 11592:2001 Båtar med en skrovlängd under 8 m – Bestämning av maximal framdrivningseffekt (ISO 11592:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 11812:2001 Båtar – Vattentäta och snabblänsande sittbrunnar (ISO 11812:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-1:2000 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 1: Material: Härdplaster, glasfiberarmering, referenslaminat (ISO 12215-1:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-2:2002 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 2: Material: Kärnmaterial för sandwichlaminat, inbäddat material (ISO 12215-2:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-3:2002 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 3: Material: Stål, aluminiumlegeringar, trä och andra material (ISO 12215-3:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-4:2002 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 4: Lokaler och tillverkning (ISO 12215-4:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-5:2008 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 5: Konstruktionstryck, konstruktionsspänningar, fastställande av dimensioner (ISO 12215-5:2008) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12215-6:2008 Båtar – Skrovtillverkning och dimensionering – Del 6: Konstruktionselement och detaljer (ISO 12215-6:2008) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12216:2002 Båtar – Fönster, ljusventiler, stormluckor, luckor och dörrar – Krav för hållfasthet och vattentäthet (ISO 12216:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12217-1:2002 Båtar – Stabilitet och flytbarhet – Bedömning och kategoriindelning – Del 1: Icke seglande båtar med skrovlängd på 6 m och däröver (ISO 12217-1:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12217-2:2002 Båtar – Stabilitet och flytbarhet – Bedömning och kategoriindelning – Del 2: Seglande båtar med skrovlängd på 6 m och däröver (ISO 12217-2:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 12217-3:2002 Båtar – Bedömning och kategoriindelning av stabilitet och flytbarhet – Del 3: Båtar med en skrovlängd under 6 m (ISO 12217-3:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 13297:2000 Båtar – Elsystem – Växelströmsanläggningar (ISO 13297:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 13590:2003 Båtar – Vattenskotrar – Krav på konstruktion- och systeminstallation (ISO 13590:2003) |
– |
|
EN ISO 13590:2003/AC:2004 |
|
|
|
CEN |
EN ISO 13929:2001 Båtar – Styrsystem med kuggsektor och länköverföring (ISO 13929:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 14509:2000 Båtar – Mätning av luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar (ISO 14509:2000) |
– |
|
EN ISO 14509:2000/A1:2004 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2005) |
|
CEN |
EN ISO 14509-2:2006 Båtar – Luftburet ljud från motordrivna fritidsbåtar – Del 2: Ljudbedömning med användning av referensbåtar (ISO 14509-2:2006) |
– |
|
CEN |
EN ISO 14895:2003 Båtar – Spisar för flytande bränslen (ISO 14895:2000) |
– |
|
CEN |
EN ISO 14945:2004 Båtar – Tillverkarskylt (ISO 14945:2004) |
– |
|
EN ISO 14945:2004/AC:2005 |
|
|
|
CEN |
EN ISO 14946:2001 Båtar – Maximal lastkapacitet (ISO 14946:2001) |
– |
|
EN ISO 14946:2001/AC:2005 |
|
|
|
CEN |
EN ISO 15083:2003 Båtar – System för länspumpning (ISO 15083:2003) |
– |
|
CEN |
EN ISO 15084:2003 Båtar – Förankring, förtöjning och bogsering – Förtöjningspunkter (ISO 15084:2003) |
– |
|
CEN |
EN ISO 15085:2003 Båtar – Förhindrande av fall överbord – Möjlighet att ta sig ombord (ISO 15085:2003) |
– |
|
CEN |
EN ISO 15584:2001 Båtar – Bränsle- och elsystemkomponenter för inombordsmonterade bensinmotorer (ISO 15584:2001) |
– |
|
CEN |
EN ISO 15652:2005 Båtar – Styrsystem för småbåtar med inombordsvattenjetmotorer (ISO 15652:2003) |
– |
|
CEN |
EN ISO 16147:2002 Båtar – Bränsle- och elsystemkomponenter för inomhusbordsmonterade dieselmotorer (ISO 16147:2002) |
– |
|
CEN |
EN ISO 21487:2006 Båtar – Fast installerade bränsletankar för bensin- och dieselbränsle (ISO 21487:2006) |
– |
|
CEN |
EN 28846:1993 Båtar – Elkomponenter – Skydd mot antändning av omgivandebrännbara gaser (ISO 8846:1990) |
– |
|
EN 28846:1993/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CEN |
EN 28848:1993 Båtar – Styrsystem (ISO 8848:1990) |
– |
|
EN 28848:1993/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CEN |
EN 29775:1993 Båtar – Styrsystem för enkelmotorer av utombordstyp med 15 kW–40 kW effekt (ISO 9775:1990) |
– |
|
EN 29775:1993/A1:2000 |
Anmärkning 3 |
Datum passerat (31.3.2001) |
|
CENELEC |
EN 60092-507:2000 Elinstallationer i fartyg – Del 507: Fritidsfartyg (IEC 60092-507:2000) |
– |
|
Anmärkning 1 |
Det datum då den ersatta standarden upphör att gälla är i allmänhet det datum då den upphävs av det europeiska standardiseringsorganet. Användare av dessa standarder bör dock vara medvetna om att det i vissa undantagsfall kan vara ett annat datum |
Anmärkning 3 |
Om tillägg förekommer innefattar hänvisningen såväl standarden EN CCCCC:YYYY som eventuella tidigare tillägg och det nya, angivna, tillägget. Den ersatta standarden (kolumn 4) består därför av EN CCCCC:YYYY med eventuella tidigare tillägg, men utan det nya, angivna, tillägget. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att gälla |
ANMÄRKNING:
— |
Närmare upplysningar om standarderna kan erhållas från de europeiska och nationella standardiseringsorgan som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG (2), ändrat genom direktiv 98/48/EG (3). |
— |
Offentliggörandet av hänvisningarna i Europeiska unionens officiella tidning innebär inte att de aktuella standarderna är tillgängliga på alla gemenskapsspråken. |
— |
Denna förteckning ersätter alla tidigare förteckningar som har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen skall fortlöpande uppdatera denna förteckning. |
Mer information återfinns på Europa-servern på Internet:
http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/standardization/harmstds/
(1) ESO: Europeiskt standardiseringsorgan:
— |
CEN: rue de Stassart 36, B-1050 Bryssel, tel (32-2) 550 08 11; fax (32-2) 550 08 19 (http://www.cen.eu). |
— |
Cenelec: rue de Stassart 35, B-1050 Bryssel, tel (32-2) 519 68 71; fax (32-2) 519 69 19 (http://www.cenelec.org). |
— |
ETSI: 650, route des Lucioles, F-06921 Sophia Antipolis, tel (33) 492 94 42 00; fax (33) 493 65 47 16 (http://www.etsi.org). |
(2) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.
(3) EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.
V Yttranden
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Kommissionen
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/14 |
Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (1)
(Tillkännagivande av en ansökan om exklusivt tillstånd att inleda prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform ”Trois Chênes-tillstånd”
(Text av betydelse för EES)
(2008/C 308/06)
Den 11 april 2008 inkom en ansökan från företaget Geopetrol, med huvudkontor på 9, rue Nicolas Copernic – BP 20, F-93151 Le Blanc-Mesnil Cedex, om exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform under en period av 5 år (”Trois Chênes-tillstånd”), för en yta på cirka 281 km2, som delvis ligger i det franska departementet Seine-et-Marne.
Tillståndet avser ett område som bestäms av de längd- och breddgrader som efter varandra förbinder de nedan angivna punkterna. Som nollmeridian räknas Parismeridianen.
Punkt |
Longitud |
Latitud |
A |
0,62 gr Ö |
54,00 gr N |
B |
0,80 gr Ö |
54,00 gr N |
C |
0,80 gr Ö |
53,80 gr N |
D |
0,50 gr Ö |
53,80 gr N |
E |
0,50 gr Ö |
53,88 gr N |
F |
0,57 gr Ö |
53,88 gr N |
G |
0,57 gr Ö |
53,94 gr N |
H |
0,59 gr Ö |
53,94 gr N |
I |
0,59 gr Ö |
53,96 gr N |
J |
0,60 gr Ö |
53,96 gr N |
K |
0,60 gr Ö |
53,97 gr N |
L |
0,61 gr Ö |
53,97 gr N |
M |
0,61 gr Ö |
53,99 gr N |
N |
0,62 gr Ö |
53,99 gr N |
Följande område omfattas inte:
Det område som omfattas av Charmottes-tillståndet (36,5 km2)
Punkt |
Longitud |
Latitud |
O |
0,67 gr Ö |
53,95 gr N |
P |
0,77 gr Ö |
53,95 gr N |
Q |
0,77 gr Ö |
53,92 gr N |
R |
0,76 gr Ö |
53,92 gr N |
S |
0,76 gr Ö |
53,91 gr N |
T |
0,75 gr Ö |
53,91 gr N |
U |
0,75 gr Ö |
53,90 gr N |
V |
0,74 gr Ö |
53,90 gr N |
W |
0,74 gr Ö |
53,89 gr N |
X |
0,72 gr Ö |
53,89 gr N |
Y |
0,72 gr Ö |
53,88 gr N |
Z |
0,69 gr Ö |
53,88 gr N |
AA |
0,69 gr Ö |
53,90 gr N |
AB |
0,67 gr Ö |
53,90 gr N |
Det område som omfattas av Brémonderie-tillståndet (11,3 km2)
Punkt |
Longitud |
Latitud |
AC |
0,75 gr Ö |
53,88 gr N |
AD |
0,78 gr Ö |
53,88 gr N |
AE |
0,78 gr Ö |
53,86 gr N |
AF |
0,77 gr Ö |
53,86 gr N |
AG |
0,77 gr Ö |
53,85 gr N |
AH |
0,75 gr Ö |
53,85 gr N |
AI |
0,75 gr Ö |
53,84 gr N |
AJ |
0,71 gr Ö |
53,84 gr N |
AK |
0,71 gr Ö |
53,85 gr N |
AL |
0,72 gr Ö |
53,85 gr N |
AM |
0,72 gr Ö |
53,86 gr N |
AN |
0,73 gr Ö |
53,86 gr N |
AO |
0,73 gr Ö |
53,87 gr N |
AP |
0,75 gr Ö |
53,87 gr N |
Inlämning av ansökan och tilldelningskriterier
De företag som lämnat in den ursprungliga ansökan samt de som lämnar in en konkurrerande ansökan ska visa att de uppfyller villkoren i artiklarna 4–5 i dekretet nr 2006-648 av den 2 juni 2006 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006).
Intresserade företag kan lämna in en konkurrerande ansökan inom 90 dagar räknat från offentliggörandet av detta tillkännagivande. Ansökan ska göras i enlighet med de bestämmelser som anges i tillkännagivandet om ansökningsförfarande för gruvdriftslicenser för kolväten i Frankrike. Nämnda tillkännagivande är offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 374 av den 30 december 1994, s. 11. Det har fastställts genom dekret nr 2006-648 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring. Konkurrerande ansökningar ska skickas till ministern med ansvar för gruvor på den adress som anges nedan.
Besluten avseende den ursprungliga ansökan och konkurrerande ansökningar kommer att fattas på grundval av de kriterier för tilldelning av gruvlicenser som anges i artikel 6 i nämnda dekret och ska fattas senast den 15 april 2010.
Villkor och krav beträffande utövande och avslutande av verksamheten
De sökande hänvisas till artikel 79 och 79.1 i gruvlagen och till dekret nr 2006-649 av den 2 juni 2006 om gruvdrift, underjordisk lagring samt om tillsyn av sådan verksamhet (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006).
Kompletterande information kan erhållas från: Ministère de l'écologie, de l'énergie du développement durable et de l'aménagement du territoire (direction générale de l'énergie et du climat, direction de l'énergie, Sous-direction de la Sécurité d'Approvisionnement et des Nouveaux Produits Energétiques, bureau exploration et production des hydrocarbures), 41, Boulevard Vincent Auriol, F-75703 Paris Cedex 13, (tfn (33) 153 94 14 81, fax (33) 153 94 14 40).
Ovannämnda bestämmelser i lagar och andra författningar är tillgängliga på följande adress:
http://www.legifrance.gouv.fr
(1) EUT L 164, 30.6.1994, s. 3.
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/17 |
Meddelande från den franska regeringen om Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten (1)
(Tillkännagivande av en ansökan om exklusivt tillstånd att inleda prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform ”Pays de Buch-tillstånd”
(Text av betydelse för EES)
(2008/C 308/07)
Den 18 februari 2008 inkom en ansökan från företaget Vermilion REP S.A.S, med huvudkontor på BP 5 route de Pontenx, F-40161 Parentis-en-Born Cedex om exklusivt tillstånd för prospektering efter flytande kolväten och kolväten i gasform under en period av 4 år (”Pays de Buch-tillstånd”), för en yta på cirka 178 km2 som delvis ligger i de franska departementen Gironde och Landes.
Tillståndet avser ett område som bestäms av de längd- och breddgrader som efter varandra förbinder de nedan angivna punkterna. Som nollmeridian räknas Parismeridianen.
PUNKT A |
= |
skärningspunkten mellan breddgraden 49,58 gr N och atlantkusten |
Punkt |
Longitud |
Latitud |
B |
3,90 gr V |
49,58 gr N |
C |
3,90 gr V |
49,57 gr N |
D |
3,88 gr V |
49,57 gr N |
E |
3,88 gr V |
49,60 gr N |
F |
3,80 gr V |
49,60 gr N |
G |
3,80 gr V |
49,40 gr N |
PUNKT H |
= |
skärningspunkten mellan breddgraden 49,40 gr N och atlantkusten |
PUNKT I |
= |
skärningspunkten mellan breddgraden 49,49 gr N och atlantkusten |
Punkt |
Longitud |
Latitud |
J |
3,97 gr V |
49,49 gr N |
K |
3,97 gr V |
49,48 gr N |
L |
3,94 gr V |
49,48 gr N |
M |
3,94 gr V |
49,47 gr N |
N |
3,89 gr V |
49,47 gr N |
O |
3,89 gr V |
49,46 gr N |
P |
3,83 gr V |
49,46 gr N |
Q |
3,83 gr V |
49,48 gr N |
R |
3,82 gr V |
49,48 gr N |
S |
3,82 gr V |
49,51 gr N |
T |
3,90 gr V |
49,51 gr N |
U |
3,90 gr V |
49,52 gr N |
V |
3,93 gr V |
49,52 gr N |
W |
3,93 gr V |
49,53 gr N |
PUNKT X |
= |
skärningspunkten mellan breddgraden 49,53 gr N och atlantkusten |
PUNKTERNA H–I och X–A |
= |
atlantkusten |
Inlämning av ansökan och tilldelningskriterier
De företag som lämnat in den ursprungliga ansökan samt de som lämnar in en konkurrerande ansökan ska visa att de uppfyller villkoren i artiklarna 4–5 i dekretet nr 2006-648 av den 2 juni 2006 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006).
Intresserade företag kan lämna in en konkurrerande ansökan inom 90 dagar räknat från offentliggörandet av detta tillkännagivande. Ansökan ska göras i enlighet med de bestämmelser som anges i tillkännagivandet om ansökningsförfarande för gruvdriftslicenser för kolväten i Frankrike. Nämnda tillkännagivande är offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 374 av den 30 december 1994, s. 11. Det har fastställts genom dekret nr 2006-648 om gruvdriftslicenser och licenser för underjordisk lagring. Konkurrerande ansökningar ska skickas till ministern med ansvar för gruvor på den adress som anges nedan.
Besluten avseende den ursprungliga ansökan och konkurrerande ansökningar kommer att fattas på grundval av de kriterier för tilldelning av gruvlicenser som anges i artikel 6 i nämnda dekret och ska fattas senast den 29 maj 2010.
Villkor och krav beträffande utövande och avslutande av verksamheten
De sökande hänvisas till artikel 79 och 79.1 i gruvlagen och till dekret nr 2006-649 av den 2 juni 2006 om gruvdrift, underjordisk lagring samt om tillsyn av sådan verksamhet (Journal officiel de la République française av den 3 juni 2006).
Kompletterande information kan erhållas från: Ministère de l'écologie, de l'énergie, du développement durable et de l'aménagement du territoire (direction générale de l'énergie et climat, direction de l'énergie, Sous-direction de la Sécurité d'Approvisionnement et des Nouveaux Produits Energétiques, bureau exploration production des hydrocarbures), 41, boulevard Vincent Auriol, F-75703, Paris Cedex 13 (tfn (33) 94 14 81, fax (33) 153 94 14 40).
Ovannämnda bestämmelser i lagar och andra författningar är tillgängliga på följande adress:
Légifrance: http://www.legifrance.gouv.fr
(1) EUT L 164, 30.6.1994, s. 3.
ANDRA AKTER
Kommissionen
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/19 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2008/C 308/08)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste inkomma till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
FÖRORDNING (EG) nr 510/2006
”NOCCIOLA ROMANA”
EG-nr: IT-PDO-0005-0573-28.11.2006
SGB ( ) SUB ( X )
1. Beteckning
”Nocciola Romana”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Italien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp (enligt bilaga III)
Klass 1.6 – Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
3.2 Beskrivning av den produkt som avses i punkt 1
Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Nocciola Romana” avser frukter av arten Corylus avellana, närmare bestämt sorterna ”Tonda Gentile Romana”, ”Nocchione” och eventuella varianter av dessa, vilka ska utgöra minst 90 % av ett företags produktion. Högst 10 % av produktionen får utgöras av sorterna ”Tonda di Giffoni” och ”Barrettona”. ”Nocciola Romana” ska ha följande egenskaper:
”Tonda Gentile Romana”: nöt med skal: sfärisk med svagt spetsig topp. Diametern ligger på 14–25 mm. Skalet är medeltjockt, hasselnötsfärgat, mattblank yta och hårig yta i toppen och många tydliga ränder. Nötkärnan: medelstor till liten, sfärisk, ungefär samma färg som skalet, huvudsakligen täckt av fibrer, ytan är ojämn med eller mindre tydliga fåror, mer oregelbunden form än nöten med skal. Frövitan är medeltjock och lossnar inte helt vid rostningen. Konsistensen är kompakt och knaprig. Smaken är god och lång.
”Nocchione”: nöt med skal: formen är sfärisk eller elliptisk. Diametern ligger på 14–25 mm. Skalet är tjockt, ljust hasselnötsfärgat, med ränder och endast begränsad ludenhet. Nötkärnan: medelstor till liten med medelstor till stor andel fibrer. Frövitan lossnar ganska bra vid rostningen. Smaken och doften är mycket god och lång. För båda sorterna ligger avkastningen efter skalning på mellan 28 % och 50 %. Nötterna får inte lukta eller smaka härsket eller av mögel eller gräs. När man biter i dem ska de vara knapriga och de får inte vara sega. Konsistensen ska vara kompakt och det får inte förekomma några hålrum inuti nötterna. Även lagrade nötter ska ha dessa egenskaper.
3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter)
–
3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)
–
3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Skörd, lagring, sortering och storleksbestämning ska äga rum i produktionsområdet.
3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.
Saluföring av ”Nocciola Romana” och förpackning av hasselnötterna ska ske i enlighet med följande:
Nötter med skal: i påsar och förpackningar av juteväv eller raffia, anpassade efter i vilket led de ska saluföras, i följande storlekar: 25 g, 50 g, 250 g, 500 g, 1 kg, 5 kg, 10 kg, 25 kg, 50 kg, 500 kg, 800 kg, 1 000 kg.
Skalade nötter: i lämpliga förpackningar och behållare för livsmedel i juteväv, raffia, vakuumpåsar, vakuumpåsar i aluminium, i följande storlekar: 10 g, 15 g, 20 g, 25 g, 50 g, 100 g, 150 g, 250 g, 500 g, 1 kg, 2 kg, 4 kg, 5 kg, 10 kg, 25 kg, 50 kg, 500 kg, 800 kg, 1 000 kg.
3.7 Särskilda regler för märkning
Förpackningarna, behållarna och påsarna ska förseglas på ett sådant sätt att det inte är möjligt att komma åt innehållet utan att bryta förseglingen. På dessa ska följande text tryckas (i samma typgrad): ”NOCCIOLA ROMANA” och ”DENOMINAZIONE DI ORIGINE PROTETTA”. Dessutom ska det finnas uppgifter om förpackningsföretagets firmatyp och adress, om produktionsår för hasselnötterna i förpackningen, brutto- och nettovikt, samt logotypen för den skyddade ursprungsbeteckningen. Det är inte tillåtet att ange andra beteckningar eller andra uppgifter om produktens egenskaper.
Logotypen för den aktuella beteckningen är cirkelformad och ser ut på följande sätt: bakgrunden är i hasselnötsbrunt som tonar mot gult. Konturen är brun och överst i cirkeln, i en halvcirkel, finns texten ”Nocciola Romana” i svart. Längst ner i cirkeln, i en motvänd halvcirkel, finns texten ”Denominazione Origine Protetta” i svart. Ovanför syns tre gröna blad med svarta konturer, som placerats med spetsen upp i en solfjädersform. På dessa syns en hasselnöt i ljusbrunt med svarta konturer och på själva nöten syns påvarnas palats i Viterbo, i hasselnötsbrunt som tonar mot gult. Produkter som innehåller hasselnötter med den skyddade geografiska beteckningen ”Nocciola Romana” får även efter bearbetning, saluföras i förpackningar med uppgift om den skyddade geografiska beteckningen, men utan logotypen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
|
Hasselnötter med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Nocciola Romana” ska vara den enda ingrediensen ur den berörda handelskategorin. |
|
De producenter som använder hasselnötter med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Nocciola Romana” ska ha begärt tillstånd till detta från det konsortium som på uppdrag av Ministero delle politiche agricole alimentari e forestali förvaltar rättigheterna till den skyddade beteckningen (artikel 14 i lag 526/99 och lagdekret nr 297/2004). Konsortiet registrerar godkända användare i särskilda register och ser till att den skyddade beteckningen används korrekt. Om inget konsortium har bildats ska uppgifterna utföras av MIPAAF, som är den nationella myndighet som ansvarar för genomförandet av förordning (EG) nr 510/2006. |
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Det område inom vilket skörd, lagring, skalning, sortering och storleksbestämning av ”Nocciola Romana” ska äga rum omfattar följande kommuner i provinserna Viterbo och Rom:
a) |
I provinsen Viterbo: Barbarano Romano, Bassano in Teverina, Bassano Romano, Blera, Bomarzo, Calcata, Canepina, Capranica, Caprarola, Carbognano, Castel Sant'Elia, Civita Castellana, Corchiano, Fabrica di Roma, Faleria, Gallese, Monterosi, Nepi, Oriolo Romano, Orte, Ronciglione, Soriano nel Cimino, Sutri, Vallerano, Vasanello, Vejano, Vetralla, Vignanello, Villa San Giovanni in Tuscia, Vitorchiano och Viterbo. |
b) |
I provinsen Rom: Bracciano, Canale Monterano, Manziana, Rignano Flaminio, Sant'Oreste och Trevignano. |
5. Samband med det geografiska området
5.1 Definition av det geografiska området
Jordmåns- och klimatförhållanden i produktionsområdet för ”Nocciola Romana” är särskilt lämpliga för hasselnötsodling, särskilt med tanke på att jordarna i Ciminibergen och Sabinerbergen är vulkanjordar som är rika på viktiga näringsämnen från leucit och sandsten i heterogena avlagringar. Det är fråga om djupa och lätta jordar, med låga halter av kalcium och fosfor, men med höga halter av kalium och spårämnen. Ph-värdet är vanligtvis surt eller nästan surt. Klimatet i det område som anges i punkt 3 kännetecknas av medeltemperaturer på lägst 4–6 °C och på högst 22–23 °C och den årliga nederbörden ligger på 900–1 200 mm. De milda vintrarna är av betydelse, särskilt då hasslarna genomgår den känsliga blomningsfasen i januari–februari.
5.2 Produktens särskilda egenskaper
De egenskaper som gör ”Nocciola Romana” till en unik produkt är dess knaprighet och kompakta konsistens utan hålrum. När man biter i en sådan nöt delar den sig omedelbart och den är aldrig seg. Både färska och lagrade nötter har denna egenskap.
5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)
De egenskaper som återfinns hos ”Nocciola Romana” är nära kopplade till det geografiska produktionsområdet. Den aktuella sorten föredrar lösa jordar med neutralt till surt Ph-värde, en kalkhalt på mindre än 8 %, en årlig medeltemperatur på 10–16 °C och en årlig nederbörd på mer än 800 mm, och alla dessa förutsättningar finns i det aktuella produktionsområdet.
Av de naturliga förutsättningarna är jordmånsförhållandena av särskild betydelse, särskilt mineralsammansättningen. Det faktum att det är fråga om vulkanjordar som är rika på kalium och spårämnen har stor betydelse för hasselnötternas kvalitetsegenskaper och organoleptiska egenskaper och följaktligen även på knaprigheten.
De produktions- och lagringsmetoder som används påverkar också produktens kvalitet. Metoderna har utvecklats under ett antal år och man har därvid lagt större vikt vid kvalitetsaspekter än vid kvantitetsaspekter. De produktionsmetoder som används idag följer principerna för integrerat växtskydd och syftet därmed är att producera hasselnötter som i så liten omfattning som möjligt har förändringar till följd av insektsangrepp, men som samtidigt är säkra livsmedel, dvs. som inte innehåller bekämpningsmedelsrester eller naturliga gifter.
Även skördemetoderna har förfinats, för att se till att de ansträngningar som görs under växtcykeln inte görs förgäves.
Det bör påpekas att hasselnötterna plockas på marken, vilket innebär att det finns en risk för att kvaliteten försämras om de får ligga kvar på marken under längre perioder. Under de senaste åren har avsevärda ansträngningar gjorts för att i görligaste mån förkorta den tid som hasselnötterna ligger på marken. Man tillämpar nu teknik som innebär att skörden görs i flera omgångar.
Även när det gäller den första bearbetningen och lagringen har systemen utvecklats kontinuerligt. Traditionellt torkades hasselnötterna med hjälp av solens värme och det var vanligt att se stora mängder hasselnötter som torkade i solen på gårdsplaner och torg, medan producenterna numera använder egna eller kooperativa torkmaskiner och skalen återanvänds som bränsle. Hasselnötterna förvaras inomhus i magasin eller i silos vid kontrollerade temperaturer eller i kylrum när det gäller de skalade nötterna.
Hasselnötsodlingen i det aktuella geografiska området kan beläggas ända tillbaka till ”… cirka år 1412, medan hasseln tidigare förekom som buskväxt i undervegetationen i skogarna, något som fortfarande förekommer, särskilt i kastanjeskogar” (Martinelli, Carbognano illustra). Från 1513 finns också ett vittnesbörd om att hasselnötter (”Nocchie”) förekom på påven Leo X:s middagsbord (Clementi, Storia del Carnevale Romano). I fastighetsregistret för Caprarola för år 1870 finns redan ett tiotal hektar upptagna som mark för hasselnötsodling (”Boschio di Nocchie”). År 1946 användes 2 463 hektar för hasselnötsodling i specialiserade odlingar och 1 300 hektar för hasselnötsodling i blandodlingar. Idag används mer 16 000 hektar för hasselnötsodling och antalet producenter är fler än 3 500.
Under seklernas gång har det tålamod, den ihärdighet och det kunnande som odlarna har uppvisat och utövat gjort att hasselnötsodlingen har kunnat fortleva i området, något som också bekräftas genom de många byfestivaler till hasselnötens ära som hålls varje år och genom de många traditionella rätter som tillagas i området och i vilka det ingår hasselnötter, som spezzatino di coniglio in umido, i tozzetti, i cazzotti, le ciambelle, gli ossetti da morto, i mostaccioli, gli amaretti, i brutti-buoni, i duri-morbidi, le meringhe, i crucchi di Vignanello, le morette. Alla dessa faktorer visar att hasselnötsodlingen är traditionell och av stor betydelse för den lokala ekonomin.
Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen
De italienska myndigheterna inledde det nationella förfarandet för invändningar i och med att ansökan om registrering av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Nocciola Romana” har offentliggjordes i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 32 av den 8 februari 2006. Den konsoliderade versionen av produktspecifikationen finns på följande webbplats:
http://www.politicheagricole.it/NR/rdonlyres/er7i7w5jzndci2dha45yirip72ysqfhgcjyvsidwnxunmilg6znjv2mx2vtnskdxzgiwr7cc45634w2uvvw3rj64bvc/20061130_Disciplinare_esameUE_nocciola_romana.pdf
(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.
3.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 308/s3 |
NOT TILL LÄSAREN
EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.
Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.