11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/1

---

(2008/C 260/01)

Domstolens senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning

EUT C 247, 27.9.2008

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 236, 13.9.2008

EUT C 223, 30.8.2008

EUT C 209, 15.8.2008

EUT C 197, 2.8.2008

EUT C 183, 19.7.2008

EUT C 171, 5.7.2008

Dessa texter är tillgängliga på:

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/2

---

Placering av domaren O'Higgins på avdelning

(2008/C 260/02)

Förstainstansrätten har vid plenumsammanträde den 17 september 2008 beslutat, med anledning av att domaren O'Higgins har trätt i tjänst, att ändra de beslut om placering av domarna på avdelning som fattades vid plenumsammanträdena den 25 september 2007 och den 8 juli 2008 enligt följande:

För perioden från den 17 september till den 30 september 2008 och därefter för perioden från den 1 oktober 2008 till den 31 augusti 2010 ska följande ledamöter placeras:

på tredje avdelningen i utökad sammansättning, som är domför med fem domare:

avdelningsordföranden Azizi samt domarna Cremona, Labucka, Frimodt Nielsen och O'Higgins,

på fjärde avdelningen i utökad sammansättning, som är domför med fem domare:

avdelningsordföranden Czúcz samt domarna Cremona, Labucka, Frimodt Nielsen och O'Higgins, och

på fjärde avdelningen, som är domför med tre domare:

avdelningsordföranden Czúcz samt domarna

Labucka och

O'Higgins

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/3

---

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 3 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Irland

(Mål C-215/06) (1)

(Fördragsbrott - Underlåtenhet att bedöma inverkan på miljön av projekt som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 85/337/EEG - Godkännande i efterhand)

(2008/C 260/03)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: D. Lawunmi och D. Recchia)

Svarande: Irland (ombud: D. O'Hagan, j. Connolly, SC och G. Simons, BL)

Saken

Fördragsbrott – Artiklarna 2, 4 och 5–10 i rådet direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226) – Underlåtenhet att vidta åtgärder för att säkerställa att projekt som omfattas av direktivets tillämpningsområde underkastas en miljökonsekvensbeskrivning

Domslut

1)

Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2, 4 och 5–10 i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt såväl före som efter det att detta direktiv ändrades genom rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 — genom att inte anta alla nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att projekt som omfattas av direktivets tillämpningsområde innan de genomförs helt eller delvis först bedöms med avseende på om det är nödvändigt att göra en miljökonsekvensbedömning och därefter om projekten kan få en betydande inverkan på miljön på grund av sin art, storlek eller lokalisering och säkerställa att de underkastas en bedömning av sin miljöpåverkan enligt artiklarna 5–10 i direktiv 85/337, och — genom att inte anta alla nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att det innan det beviljades tillstånd för att uppföra en vindkraftsanläggning med anslutande bygg- och anläggningsarbeten i Derrybrien i grevskapet Galway gjordes en bedömning av arbetenas inverkan på miljön enligt artiklarna 5–10 i direktiv 85/337 i dess lydelse såväl före som efter det att direktivet hade ändrats genom direktiv 97/11.

2)	Irland ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 178, 29.7.2006.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/3

---

Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 juli 2008 (begäran om förhandsavgörande från Wojewódzki Sąd Administracyjny we Wrocławiu (Polen)) – Alicja Sosnowska mot Dyrektor Izby Skarbowej we Wrocławiu Ośrodek Zamiejscowy w Wałbrzychu

(Mål C-25/07) (1)

(Mervärdesskatt - Direktiven 67/227/EEG och 77/388/EEG - Nationell lagstiftning om villkoren för återbetalning av överskjutande mervärdesskatt - Principen om skatterättslig neutralitet och proportionalitetsprincipen - Särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i direktiv 77/388/EEG)

(2008/C 260/04)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Wojewódzki Sąd Administracyjny we Wrocławiu

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Alicja Sosnowska

Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej we Wrocławiu Ośrodek Zamiejscowy w Wałbrzychu

Saken

Begäran om förhandsavgörande – Wojewódzki Sąd Administracyjny we Wrocławiu – Tolkningen av artikel 5 tredje stycket EG, artikel 2 i rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter (EGT 71, s. 1301; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 3) samt av artiklarna 18.4 och 27.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) – Nationell lagstiftning om omsättningsskatter i vilken, vad avser fristen för återbetalning av överskjutande belopp, mindre förmånliga villkor föreskrivs för skattskyldiga som påbörjar skattepliktig verksamhet och som är registrerade i egenskap av skattskyldiga som genomför gemenskapsinterna leveranser – Principen om skatterättslig neutralitet och proportionalitetsprincipen

Domslut

1)

Artikel 18.4 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2005/92/EG av den 12 december 2005, och proportionalitetsprincipen utgör hinder för nationell lagstiftning som den som är aktuell i målet vid den nationella domstolen, i vilken det, i syfte att möjliggöra kontroller som är nödvändiga för att hindra skatteflykt och skatteundandragande, föreskrivs om en förlängning från 60 till 180 dagar, från det att den skattskyldige har lämnat in sin mervärdesskattedeklaration, av den frist inom vilken den nationella skattemyndigheten ska återbetala överskjutande mervärdesskatt till en viss kategori skattskyldiga, såvida inte dessa har ställt en säkerhet på 250 000 PLN.

2)	Bestämmelser som de som är aktuella i målet vid den nationella domstolen utgör inte ”särskilda åtgärder som avviker [från bestämmelserna i sjätte direktivet]” och som ska hindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragande, i den mening som avses i artikel 27.1 i nämnda direktiv.

---

(1)  EUT C 69, 24.3.2008.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/4

---

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 12 augusti 2008 (begäran om förhandsavgörande från Cour d'appel de Montpellier (Frankrike)) – Utlämningsförfarande mot Ignacio Pedro Santesteban Goicoechea

(Mål C-296/08 PPU) (1)

(Polissamarbete och straffrättsligt samarbete - Rambeslut 2002/584/RIF - Artiklarna 31 och 32 - Europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna - Möjlighet för den stat som verkställer framställningen om utlämning att tillämpa en konvention som antagits före den 1 januari 2004, men som är tillämplig i den staten sedan ett senare datum)

(2008/C 260/05)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d'appel de Montpellier

Part i utlämningsförfarandet vid den nationella domstolen

Ignacio Pedro Santesteban Goicoechea

Saken

Begäran om förhandsavgörande – Cour d'appel de Montpellier (Frankrike) – Tolkning av artiklarna 31 och 32 i rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (EGT L 190, s. 1) – Möjligheten för en medlemsstat att i sina förbindelser med en annan medlemsstat tillämpa andra förfaranden än förfarandena enligt rambeslutet och, särskilt, förfarandena enligt Dublinkonventionen av den 27 september 1996 om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater – Den medlemsstat som utfärdat arresteringsordern har inte lämnat någon underrättelse angående bilaterala eller multilaterala avtal som de avser att fortsätta tillämpa – Möjligheten för den medlemsstat som verkställer arresteringsordern att tillämpa en konvention som antogs före den 1 januari 2004 men inte trädde i kraft i medlemsstaten förrän efter detta datum

Domslut

1)

Artikel 31 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna ska tolkas så, att den endast avser de fall där systemet med en europisk arresteringsorder är tillämpligt. Detta är inte fallet när en framställning om utlämning avser gärningar som begåtts före ett datum som angetts av en medlemsstat i ett uttalande enligt artikel 32 i rambeslutet.

2)

Artikel 32 i rambeslut 2002/584 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en verkställande medlemsstat att tillämpa 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater, upprättad genom rådets akt av den 27 september 1996 och som samma dag undertecknades av samtliga medlemsstater, även om nämnda konvention inte blev tillämplig i denna medlemsstat förrän efter den 1 januari 2004.

---

(1)  EUT C 223, 30.8.2008.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/5

---

Överklagande ingett den 27 juni 2008 av Landtag Schleswig-Holstein av det beslut som förstainstansrätten meddelade den 3 april 2008 i mål T-236/06, Landtag Schleswig-Holstein mot kommissionen

(Mål C-281/08 P)

(2008/C 260/06)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Landtag Schleswig-Holstein (ombud: S. Laskowski, Privatdozentin, och J. Caspar, Professor)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	förklara att överklagandet kan upptas till sakprövning och att det är välgrundat,

—	upphäva förstainstansrättens beslut av den 3 april 2008,

—	bifalla klagandenas yrkanden i första instans och förklara att talan i mål T-236/06 kan upptas till sakprövning och är välgrundad,

—	i andra hand återförvisa målet till förstainstansrätten så att denna kan ta upp den ursprungliga talan till sakprövning och det hittillsvarande förfarandet kan fortsättas, och

—	fatta beslut om rättegångskostnaderna och förplikta kommissionen att ersätta dessa i förevarande förfarande.

Grunder och huvudargument

Förstainstansrätten har avvisat klagandens talan om ogiltigförklaring mot Europeiska gemenskapernas kommission, eftersom klaganden inte är en juridisk person i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG. Talan om ogiltigförklaring avsåg kommissionens beslut av den 10 mars och den 23 juni 2006 att vägra klaganden tillgång till handlingen SEK(2005) 420, innehållande en rättslig analys av ett förslag till rambeslut, under behandling i rådet, om att förhindra, eftersöka, upptäcka och beivra straffbelagda brott och överträdelser, inklusive terrorism.

Klaganden har anfört två grunder till stöd för sin talan mot förstainstansrättens beslut.

För det första har förstainstansrätten åsidosatt principen om rätten att höras. Principen säkerställer ett rättvist förfarande och ett effektivt rättsskydd, bland annat i syfte att förhindra att rättens beslut eventuellt påverkas av argument som parterna inte har kunnat diskutera inbördes. Därmed förebyggs överraskande beslut. För att förebygga ett sådant överraskande avgörande borde förstainstansrätten därför ha gett klaganden tillfälle till klargörande.

För det andra har förstainstansrätten åsidosatt gemenskapsrätten, eftersom den tolkat begreppet juridisk person i artikel 230 fjärde stycket EG felaktigt och rättsstridigt fastslagit att klaganden inte är en juridisk person, och således att denne inte har partsbehörighet.

Förstainstansrätten har utgått från att ordföranden för Landtag Schleswig-Holstein, inom ramen för sin behörighet att företräda någon inför rätta, inte företräder klaganden utan delstaten direkt, varför klaganden inte haft rättskapacitet och således inte heller har kapacitet att föra talan vid gemenskapsdomstolarna. Därav följer att förstinstansrätten skulle ha ansett att talan kunde tas upp till sakprövning, om klaganden i ansökan istället hade benämnts Land Schleswig-Holstein. Denna uppfattning är inte bara felaktig i rättsligt hänseende, då den inte är förenlig med Land Schleswig-Holsteins författning, utan den är enligt klaganden även ett överraskande beslut som denne inte behövt räkna med. För det första är förstainstansrättens beslut felaktigt i rättsligt hänseende, eftersom rätten inte förstått att Landtag, enligt Land Schleswig-Holsteins författning, är ”det högsta folkvalda organ som fattar politiska beslut”. För det andra är förstainstansrättens beslut felaktigt i rättsligt hänseende, eftersom rätten inte beaktat att ordföranden för Landtag företräder Landtag i sin helhet vid författningsrättsliga tvister. Begreppet Land har tolkats extensivt och generellt och kan, beroende på det normativa sammanhanget, hänföra sig såväl till delstatsregeringen som till det regionala parlamentet.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/5

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal de première instance de Mons (Belgien) den 14 juli 2008 – Société de Gestion Industrielle (SIG) mot belgiska staten

(Mål C-311/08)

(2008/C 260/07)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance de Mons

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Société de Gestion Industrielle (SIG)

Motpart: Belgiska staten

Tolkningsfrågor

1)

Utgör artikel 43 i EG fördraget jämförd med artiklarna 48 och, i förekommande fall, artikel 12 i nämnda fördrag, hinder för en sådan lagstiftning i en medlemsstat som den som är i fråga i förevarande mål, vilken medför beskattning av en extraordinär eller frivillig förmån som ett i Belgien hemmahörande bolag beviljar ett bolag hemmahörande i en annan medlemsstat – till vilket det belgiska bolaget står i direkt eller indirekt beroendeförhållande – medan det i Belgien hemmahörande bolaget under identiska omständigheter inte kan beskattas för en extraordinär eller frivillig förmån när denna förmån beviljas ett annat i Belgien hemmahörande bolag till vilket det belgiska bolaget står i direkt eller indirekt beroendeförhållande?

2)

Utgör artikel 56 i EG fördraget jämförd med artiklarna 48 och, i förekommande fall, artikel 12 i nämnda fördrag, hinder för en sådan lagstiftning i en medlemsstat som den som är i fråga i förevarande mål, vilken medför beskattning av en extraordinär eller frivillig förmån som ett i Belgien hemmahörande bolag beviljar ett bolag hemmahörande i en annan medlemsstat – till vilket det belgiska bolaget står i direkt eller indirekt beroendeförhållande – medan det i Belgien hemmahörande bolaget under identiska omständigheter inte kan beskattas för en extraordinär eller frivillig förmån när denna förmån beviljas ett annat i Belgien hemmahörande bolag till vilket det belgiska bolaget står i direkt eller indirekt beroendeförhållande?

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/6

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 15 juli 2008 – Angelo Grisoli mot Regione Lombardia och Comune di Roccafranca

(Mål C-315/08)

(2008/C 260/08)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Angelo Grisoli

Motpart: Regione Lombardia och Comune di Roccafranca

Tolkningsfrågor

1)	Är det förenligt med artiklarna 152 [EG] och 153 [EG] att det i kommuner med en befolkning på mindre än 4 000 invånare finns endast ett apotek?

2)

Är det förenligt med artiklarna 152 [EG] och 153 [EG] att det för inrättandet av ett andra apotek i kommuner med en befolkning på mer än 4 000 invånare uppställs som villkor att den överskjutande befolkningen ska uppgå till minst 50 procent av parametrarna, att avståndet till den befintliga verksamheten ska vara minst 3 000 meter och att det ska föreligga särskilda behov hänförliga till läkemedelsförsörjningen med hänsyn till de topografiska förhållandena och tillgängligheten, vilket ska bedömas både av hälsovårdsmyndigheterna (Aziende Sanitarie Locali) och av det lokala yrkessamfundet eller i vart fall av de myndigheter som är behöriga att organisera och utöva tillsyn över läkemedelsförsörjningen?

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/6

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 15 juli 2008 – Latex srl mot Agenzia delle Entrate, Amministrazione dell'Economia e delle Finanze

(Mål C-316/08)

(2008/C 260/09)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Corte suprema di cassazione (Italien)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Latex srl

Motpart: Agenzia delle Entrate, Amministrazione dell'Economia e delle Finanze

Tolkningsfrågor/Giltighetsfrågor

1)	Ska artikel 18.4 i sjätte direktivet (1), med beaktande av mervärdesskattens neutrala karaktär, tolkas så att den ger medlemsstaterna rätt att helt utesluta rätten till avräkning, även för den period som följer på det eller de aktuella beskattningsåren, och att endast föreskriva återbetalning?

2)	Om frågan ska besvaras jakande önskas klarhet i huruvida det av nämnda artikel och av principen om ett effektivt skydd för rättigheter som grundas på gemenskapsrätten följer en skyldighet för medlemsstaten att i vart fall säkerställa att återbetalning sker inom rimlig tid.

---

(1)  Direktiv 77/388/EEG, EGT L 145, s. 1.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/7

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landessozialgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland) den 18 juli 2008 – Christel Reinke mot AOK Berlin

(Mål C-336/08)

(2008/C 260/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landessozialgericht Berlin-Brandenburg (Tyskland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Christel Reinke

Motpart: AOK Berlin

Tolkningsfrågor

1)

Omfattar rätten till återbetalning av utgifter som föreskrivs i artikel 34.4 och 34.5 i förordning (EEG) nr 574/72 (1) även sådana utgifter som föranletts av att en pensionär som har rätt till förmåner enligt artikel 31 i förordning (EEG) nr 1408/71 har erhållit akut sjukvård på ett privat sjukhus på vistelseorten, när det behöriga sjukhuset har vägrat att tillhandahålla henne vårdförmåner på grund av att sjukhuset var överbelastat?

2)

Kan rätten till återbetalning av utgifter begränsas på så sätt att de återbetalningssatser som avses i artikel 34.4 i förordning (EEG) nr 574/72 tillämpas, när betalning för den av sjukhusen tillhandahållna vårdförmånen, genom den behöriga institutionen, inte erläggs enligt en abstrakt och generell taxa, utan regleras individuellt genom enskilda avtal och när det inte finns någon bestämmelse i nationell rätt som begränsar vårdförmånen på så sätt att den endast kan tillhandahållas av vissa bestämda sjukhus?

3)	Är en nationell bestämmelse, enligt vilken återbetalning inte får ske för utgifter för vård på ett utländskt privatsjukhus, även när det är fråga om akut sjukvård, förenlig med artiklarna 49 EG och 50 EG samt med 18 EG?

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, s. 1).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/7

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Commissione Tributaria Regionale (Italien) den 22 juli 2008 – P. Ferrero och C. SPA mot Agenzia delle Entrate

(Mål C-338/08)

(2008/C 260/11)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione Tributaria Regionale

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: P. Ferrero och C. SPA

Motpart: Agenzia delle Entrate

Tolkningsfrågor

1)	Utgör den skatt som är tillämplig på det belopp som erlagts som kompletteringsskatt (”maggiorazione di conguaglio”) en källskatt på utdelning som är förbjuden enligt artikel [5.1] i direktiv 90/435 (1) (i förevarande fall hade dotterbolaget valt att tillämpa avtalsbestämmelserna)?

2)	För det fall den första frågan besvaras jakande: Är skyddsklausulen i artikel 7.2 i ovannämnda direktiv tillämplig?

---

(1)  EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/7

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Commissione Tributaria Regionale (Italien) den 22 juli 2008 – General Beverage Europe B.V. mot Agenzia delle Entrate – Ufficio di Alba

(Mål C-339/08)

(2008/C 260/12)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione Tributaria Regionale

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: General Beverage Europe B.V.

Motpart: Agenzia delle Entrate – Ufficio di Alba

Tolkningsfrågor

1)	Utgör den skatt som tillämpas på det belopp som erlagts som kompletteringsskatt (”maggiorazione di conguaglio”) en källskatt på utdelning som är förbjuden enligt artikel 5 i direktiv 90/435/EEG (1)?

2)

Är skyddsklausulen i artikel 7.2 i ovannämnda direktiv tillämplig, särskilt om artikel 7.2 i direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 ska tolkas så, att en medlemsstat får avstå från att tillämpa skattebefrielsen i artikel 5.1 i direktivet om moderbolagets hemviststat medger moderbolaget avräkning enligt ett bilateralt avtal?

---

(1)  EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/8

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av House of Lords (Förenade kungariket) den 23 juli 2008 – The Queen (på begäran av M) (FC) mot Her Majesty's Treasury och två andra mål

(Mål C-340/08)

(2008/C 260/13)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

House of Lords

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: The Queen (på begäran av M) (FC)

Motpart: Her Majesty's Treasury

Tolkningsfråga

Är artikel 2.2 i rådets förordning (EG) nr 881/2002 (1) tillämplig när staten tillhandahåller socialförsäkringsförmåner eller socialbidrag till en make eller maka till en person som har angivits av sanktionskommittén, vilken inrättades i enlighet med Förenta nationernas resolution 1267 (1999), enbart på grund av att maken eller makan bor tillsammans med den angivna personen och kommer att eller kan komma att använda en del av de tillhandahållna penningmedlen till förvärv av varor och tjänster, som kommer att konsumeras av den angivna personen eller som på annat sätt kommer att komma den angivna personen till godo?

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (EGT L 139, s. 9).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/8

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sozialgericht Dortmund (Tyskland) den 24 juli 2008 – Dr. Dominica Petersen mot Berufungsausschuss für Zahnärzte für den Bezirk Westfalen-Lippe

(Mål C-341/08)

(2008/C 260/14)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Sozialgericht Dortmund

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Dr. Dominica Petersen

Motpart: Berufungsausschuss für Zahnärzte für den Bezirk Westfalen-Lippe

Tolkningsfrågor

1)

Kan en reglering genom lag av en högsta åldersgräns för tillträde till ett yrke (här: tandläkare som förts upp på den allmänna sjukförsäkringens förteckning) utgöra en objektiv och rimlig åtgärd i den mening som avses i artikel 6 i direktiv 2000/78/EG för att skydda ett legitimt mål (här: skyddet för hälsan hos de patienter som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen) och ett lämpligt och nödvändigt sätt för att genomföra detta syfte (1), när åldersgränsen är ett resultat av en generell slutsats baserad på ”allmän livserfarenhet” att prestationsförmågan sjunker efter en viss ålder, utan att någon hänsyn tas till den berörda personens individuella prestationsförmåga?

2)

Om fråga 1 ska besvaras jakande: Kan ett legitimt syfte (för lagstiftningen) i den mening som avses i artikel 6 i direktiv 2000/78/EG (här: skyddet för hälsan hos de personer som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen) även antas föreligga om detta syfte inte har spelat någon som helst roll för den nationella lagstiftaren när denne har utnyttjat sitt handlingsutrymme som lagstiftare?

3)

Om fråga 1 eller 2 ska besvaras nekande, får en lag som utfärdats före direktiv 2000/78/EG och som är oförenlig med detta direktiv inte heller tillämpas på grund av gemenskapsrättens företräde, om den nationella lagstiftningen som ska införliva direktivet (här: Allgemeines Gleichbehandlingsgesetz) inte innehåller några bestämmelser om en sådan rättsföljd vid ett åsidosättande av diskrimineringsförbudet?

---

(1)  EGT L 303, s. 16.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/9

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Schwerin (Tyskland) den 28 juli 2008 – Krzysztof Pesla mot Justizministerium Mecklenburg-Vorpommern

(Mål C-345/08)

(2008/C 260/15)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Schwerin (Tyskland)

Part(er) i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Krzysztof Pesla

Motpart: Justizministerium Mecklenburg-Vorpommern

Tolkningsfrågor

1)

Är det förenligt med artikel 39 EG att likvärdighet i den mening som avses i 112a § styckena 1 och 2 Deutsches Richtergesetz endast fastställs om det av de inlämnade handlingarna framgår att gemenskapsmedborgaren förfogar över de kunskaper och den skicklighet som omfattas av den (tyska juridiska) provet av de obligatoriska ämnena enligt 5 § stycke 1, Deutsches Richtergesetz?

2)

Om fråga 1 ska besvaras nekande: Innebär artikel 39 EG att det enda kravet för en gemenskapsrättskonform likvärdighetsprövning är att den universitetsexamen som gemenskapsmedborgaren har erhållit i EU och de andra intygen om utbildning och erfarenhet i dess (intellektuella) utbildningsnivå och studieinsats är jämförbara med det första tyska statliga provet för jurister?

3)

Om fråga 2 ska besvaras nekande: Är det förenligt med artikel 39 EG om den likvärdighetsprövning som görs i enlighet med 112a § styckena 1 och 2 Deutsches Richtergesetz visserligen har ett innehållsmässigt samband med de obligatoriska ämnena i det första (tyska juridiska) statliga provet, men det på grund av den utbildning som framgångsrikt har avslutats på en annan studieort inom gemenskapen endast ställs något ”lägre” krav?

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/9

---

Talan väckt den 25 juli 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket, Storbritannien och Nordirland

(Mål C-346/08)

(2008/C 260/16)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Oliver och A. Alcover San Pedro, båda i egenskap av ombud)

Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att det Förenade kungariket har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG (1) om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar, genom att inte tillämpa direktivet vad gäller kraftverket Lynemouth, och

—	förplikta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har gjort gällande att det koleldade kraftverket i Lynemouth, Northumberland utgör en förbränningsanläggning i direktivets mening. Inledningsvis delade svaranden denna uppfattning men ändrade sig därefter radikalt och har bestritt detta.

Kommissionen har anfört att om Lynemouth kraftverk omfattas av direktivet, såsom sökanden har hävdat, utgör den en befintlig anläggning enligt direktivets artikel 2.10. Det har varit ostridigt mellan parterna att det ursprungliga tillståndet utfärdats före den 1 juli 1987. Enligt kommissionen har svaranden således varit förpliktad att kraftigt minska utsläppen från kraftverket fram till den 1 januari 2008 i enlighet med artikel 4.3.

Kommissionen har gjort gällande att svaranden har åsidosatt direktivet genom att inte tillämpa detta på Lynemouth kraftverk. Sökanden har åsidosatt och fortsätter att åsidosätta gemenskapsrätten då den, den 1 januari 2008, inte har lyckats att kraftigt minska utsläppen från kraftverket.

---

(1)  EUT L 309, s. 1.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/10

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Murcia (Spanien) den 30 juli 2008 – Aurelio Choque Cabrera mot Delegación del Gobierno en Murcia

(Mål C-348/08)

(2008/C 260/17)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Murcia

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Aurelio Choque Cabrera

Svarande: Delegación del Gobierno en Murcia

Tolkningsfrågor

Ska fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och särskilt artikel 62.1 och 62.2 a, liksom Europaparlamentets och rådets förordning nr 562/2006 (1) av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), särskilt artiklarna 5, 11 och 13, tolkas på så sätt att de utgör hinder för en reglering, såsom den som utgörs av de aktuella nationella bestämmelserna och den rättspraxis genom vilken dessa har tolkats, som gör det möjligt att ålägga ”tredjelandsmedborgare” som inte innehar handlingar som berättigar inresa och vistelse i Europeiska unionen böter i stället för att avvisa dem?

---

(1)  EUT L 105, s. 1.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/10

---

Överklagande ingett den 30 juli 2008 av WWF-UK Ltd av det beslut som förstainstansrätten meddelade den 2 juni 2008 i mål T-91/07, WWF-UK Ltd mot Europeiska unionens råd

(Mål C-355/08 P)

(2008/C 260/18)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: WWF-UK Ltd (ombud: R. Stein, Solicitor, P. Sands och J. Simor, Barristers)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva beslutet av den 2 juni 2008 och avvisa WWF:s talan vid förstainstansrätten, och

—	förplikta rådet och kommissionen att ersätta WWF:s rättegångskostnader i domstolen och förstainstansrätten.

Grunder och huvudargument

1)

Förstainstansrätten fann felaktigt att WWF:s rätt att såsom medlem av RAC delta i beslutsförfarandet och rådets skyldighet att beakta dess åsikter innan den vidtog de relevanta åtgärderna, inte var tillräckligt för att anse att WWF var ”personligen berörd” med avseende på artikel 230 EG. Förstainstansrätten fann felaktigt att WWF inte hade någon rätt att föra talan, och att en sådan rätt endast tillkom RAC och inte dess medlemmar.

2)

Förstainstansrätten fann felaktigt att även om WWF skulle ha haft rätt att föra talan, hade ett rättsligt skydd av denna rätt inte varit avsett att tillvarata WWF:s processuella rättigheter och var därför inte nödvändigt. Det är fel att angripa frågan om rätt att föra talan på detta sätt. Under förutsättning att det kan visas att en sökande är ”direkt och personligen berörd” kan vederbörande ifrågasätta den relevanta åtgärdens lagenlighet, vilket är vad WWF gjorde i förevarande fall. WWF:s rätt var inte begränsad till felaktigheter i förfarandet såsom förstainstansrätten har påstått.

3)

Förstainstansrättens beslut fattades i strid mot rätten till en rättvis rättegång. Förstainstansrätten avslutade förfarandet efter att ha mottagit kommissionens yttrande av den 21 november 2007, trots att förstainstansrätten hade godtagit den 27 september 2007 att WWF skulle ges möjlighet att besvara samtliga yttranden från kommissionen. WWF nekades tillstånd att besvara kommissionens yttrande. WWF inkom trots allt med anmärkningar, men dessa beaktades inte av förstainstansrätten då denna fattade beslutet, i vilket det inte hänvisas till WWF:s svarsanmärkningar till kommissionens yttrande. Förstainstansrätten har följaktligen begått en klar överträdelse av naturrätten och rätten till en rättvis rättegång.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/11

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av House of Lords (Förenade kungariket) den 5 augusti 2008 – Aventis Pasteur SA mot OB (genom sin mor och processpartner) (FC)

(Mål C-358/08)

(2008/C 260/19)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

House of Lords (Förenade kungariket)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Aventis Pasteur SA

Motpart: OB

Tolkningsfrågor

Är en medlemsstats lagstiftning enligt vilken det är möjligt att ersätta en svarande med en ny svarande i en talan som väckts enligt direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (1), efter det att den tioårsperiod under vilken rättigheterna som avses i artikel 11 kan göras gällande har löpt ut, förenlig med direktivet, när den enda person som har angivits som svarande i den talan som väckts under tioårsperioden inte omfattas av artikel 3 i direktivet?

---

(1)  Rådets direktiv 85/374 av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, EGT L 210, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 239.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/11

---

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal de première instance d'Arlon (Belgien) den 7 augusti 2008 – Marc Vandermeir mot État belge – SPF Finances

(Mål C-364/08)

(2008/C 260/20)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance d'Arlon

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Marc Vandermeir

Motpart: État belge – SPF Finances

Tolkningsfråga

Utgör artiklarna 43 EG och/eller 49 EG hinder för en nationell lagstiftning i en första medlemsstat, såsom den här aktuella, enligt vilken en egenföretagare som är bosatt i den medlemsstaten åläggs att där registrera sitt fordon, trots att han bedriver sin yrkesverksamhet så gott som uteslutande i en andra medlemsstat, från det fasta driftställe som han där innehar, och detta när fordonet varken är avsett att huvudsakligen användas permanent i den första medlemsstaten eller faktiskt används på detta sätt?

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/11

---

Talan väckt den 11 augusti 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

(Mål C-367/08)

(2008/C 260/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: N. Yerrell)

Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Förenade kungariket har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG (1) av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser

—	förplikta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 1 april 2007.

---

(1)  EUT L 102, s. 35.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/12

---

Talan väckt den 13 augusti 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Ungern

(Mål C-374/08)

(2008/C 260/22)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: P. Dejmek och B.D. Simon)

Svarande: Republiken Ungern

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (1), genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att anpassa sin nationella rätt till direktivet, eller genom att inte underrätta kommissionen om sådana bestämmelser, och

—	förplikta Republiken Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att anpassa den nationella rätten till direktivet löpte ut den 31 december 2006.

---

(1)  EUT L 177, s. 201.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/13

---

Beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 27 augusti 2008 – Melli Bank mot rådet

(Mål T-246/08 R)

(Interimistiskt förfarande - Förordning (EG) nr 423/2007 - Restriktiva åtgärder mot Islamiska republiken Iran - Rådets beslut - Frysning av tillgångar och ekonomiska resurser - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte - Allvarlig och irreparabel skada föreligger inte)

(2008/C 260/23)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Melli Bank plc (London, Förenade kungariket) (ombud: R. Gordon, QC, J. Stratford, M. Hoskins, barristers, R. Gwynne och T. Din, solicitors)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och E. Finnegan)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: V. Jackson, biträdd av S. Lee, barrister) och Republiken Frankrike (ombud: E. Belliard, G. de Bergues och L. Butel)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten av punkt 4 i tabell B i bilagan till rådets beslut 2008/475/EG av den 23 juni 2008 om genomförande av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 163, s. 29) i den del Melli Bank plc upptas i förteckningen över enskilda och juridiska personer, enheter och organ vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2)	Beslut om rättegångskostnader meddelas i samband med att målet avgörs.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/13

---

Överklagande ingett den 8 juli 2008 av Stanislava Boudova m.fl. av det beslut som personaldomstolen meddelade den 21 april 2008 i mål F-78/07, Boudova m.fl. mot kommissionen

(Mål T-271/08 P)

(2008/C 260/24)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Stanislava Boudova (Howald, Luxemburg), Adovica (Luxemburg, Luxemburg), Kuba (Konz, Tyskland), Puciriuss (Luxemburg, Luxemburg), Strzelecka (Arlon, Belgien), Szyprowska (Berbourg, Luxemburg), Tibai (Luxemburg, Luxemburg), Vaituleviciene (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten Marc-Albert Lucas)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att förstainstansrätten ska

—	upphäva det beslut som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 21 april 2008 i mål F-78/07,

—	bifalla de yrkanden som klagandena framfört i första instans, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Klagandena yrkar genom detta överklagande upphävande av personaldomstolens beslut av den 21 april 2008 i mål F-78/07, Boudova m.fl. mot kommissionen, där personaldomstolen fann det uppenbart att klagandenas talan om ogiltigförklaring av beslutet om avslag på klagandenas ansökningar om omprövning av deras placering i lönegrad genom tillsättningsbesluten skulle avvisas.

Till stöd för överklagandet gör klagandena för det första gällande att personaldomstolen i punkt 38 i det överklagade beslutet har åsidosatt sin motiveringsskyldighet. Eftersom klagandena anställdes tillfälligt på fasta tjänster som ingår i tjänsteförteckningen och inte för att ersätta tjänstemän eller tillfälligt anställda som tillfälligt förhindrats att utföra sina arbetsuppgifter har de i själva verket rekryterats, eller borde ha rekryterats, som tillfälligt anställda eller åtminstone under likvärdiga förhållanden som tillfälligt anställda.

För det andra hävdar klagandena, vad gäller punkterna 39–41 i det överklagade beslutet, att personaldomstolen har gått emot den rättspraxis som omnämns i punkt 37 i beslutet, eftersom den inte har uteslutit att Europaparlamentet hade en skyldighet enligt tjänsteföreskrifterna att, såsom skedde i beslut av den 13 februari 2006, åta sig att ändra placeringen i lönegrad för de anställda som rekryterats som tillfälligt anställda före den 1 maj 2004 efter det att de godkänts i ett internt eller allmänt uttagningsprov som offentliggjorts före den 1 maj 2004 och till följd härav utnämnts till tjänstemän i samma kategori men i en lägre lönegrad än vad som skulle ha varit fallet vid utnämning före den 1 maj 2004.

Klagandena påstår vidare att frågan huruvida det finns en skyldighet enligt tjänsteföreskrifterna inte rör sådana faktiska omständigheter som ska bevisas av klagandena, utan utgör en rättsfråga som personaldomstolen är skyldig att pröva och att det faktum att tjänstemän i samma eller liknande faktiska och rättsliga situation placeras i olika lönegrader på grund av ett senare ställningstagande av en annan institution än den som klagandena tillhör, är en ny och väsentlig omständighet som utgör grund för omprövning av klagandenas placering i lönegrad.

Klagandena gör för det tredje gällande att personaldomstolen har missbrukat begreppet ursäktligt misstag, eftersom meddelandet i Informations administratives nr 59-2005, som offentliggjordes av kommissionen den 20 juli 2005, var ägnat att vilseleda klagandena avseende möjligheten att anföra klagomål mot beslutet om placering i lönegrad inom den frist som anges i tjänsteföreskrifterna.

Klagandena hävdar slutligen att personaldomstolens resonemang strider mot rättegångsreglernas bestämmelser om upptagande av talan till sakprövning.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/14

---

Talan väckt den 18 juli 2008 – Perry mot kommissionen

(Mål T-280/08)

(2008/C 260/25)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Claude Perry (Paris, Frankrike) (ombud: advokat J. Culioli)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	fastställa att kommissionen har handlat felaktigt,

—	fastställa att detta felaktiga handlande innebär att kommissionen är skadeståndsansvarig,

—	fastställa att sökanden har lidit skada, vilken har orsakssamband med det felaktiga handlandet i fråga,

—	förplikta kommissionen att betala skadestånd,

—	tillerkänna Claude Perry skadeståndsersättning motsvarande 1 000 000 euro,

—	förplikta kommissionen att utbetala 1 000 000 euro till Claude Perry,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, och

—	fastställa att det är skäligt att kommissionen ersätter försvarets kostnader och arvode, motsvarande 10 000 euro.

Grunder och huvudargument

Sökanden begär ersättning för den skada som han anser sig ha lidit med anledning av anklagelser för bedrägeri avseende gemenskapsbidrag i samband med verkställandet av vissa avtal som ingåtts mellan sökanden och kommissionen rörande humanitärt bistånd från Europeiska unionen till Bosnien och till området runt de stora sjöarna i Afrika.

De grunder och huvudsakliga argument som sökanden har åberopat är identiska med dem som åberopades inom ramen för mål T-132/98, Groupe Perry och Isibiris mot kommissionen (1).

---

(1)  EGT C 312, 1998, s. 20.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/14

---

Talan väckt den 30 juli 2008 – Tresplain Investments mot harmoniseringsbyrån – Hoo Hing (Golden Elephant Brand)

(Mål T-303/08)

(2008/C 260/26)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Tresplain Investments Ltd (Hongkong, Kina) (ombud: advokaten D. Mc Farland)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: Hoo Hing Holdings Ltd (Romford, Förenade kungariket)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 7 maj 2008 i ärende R 889/2007-1, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltigförklaring: Figurmärket ”Golden Elephant Brand” för varor i klass 30 – gemenskapsvarumärke nr 241 810.

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Sökanden.

Part som ansökt om ogiltigförklaring av gemenskapsvarumärket: Motparten vid överklagandenämnden.

Varumärkesrätt som den som ansökt om ogiltigförklaring innehar: Det oregistrerade figurmärket ”GOLDEN ELEPHANT” som hade använts i Förenade kungariket.

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltigförklaring.

Överklagandenämndens beslut: Upphävande av annulleringsenhetens beslut.

Grunder: Åsidosättande av artiklarna 73 och 74.1 i rådets förordning nr 40/94, eftersom överklagandenämnden felaktigt beaktat påstådda förhållanden och rättsliga presumtioner och antaganden, som inte åberopats eller styrkts av parterna, samtidigt som den vägrat beakta andra förhållanden, bevisning och argument som åberopats av sökanden. Åsidosättande av artikel 8.4 i förordning nr 40/94, eftersom överklagandenämnden felaktigt gjort bedömningen att det föreligger risk för förväxling mellan de berörda varumärkena och därmed en risk för skada.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/15

---

Talan väckt den 7 augusti 2008 – Aldi Einkauf mot harmoniseringsbyrån – Goya Importaciones y Distribuciones (4 OUT Living)

(Mål T-307/08)

(2008/C 260/27)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Aldi Einkauf GmbH & Co. OHG (Essen, Tyskland) (ombud: advokaterna N. Lützenrath, U. Rademacher, L. Kolks och C. Fürsen)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Goya Importaciones y Distribuciones SL (Cuarte de Huerva, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 7 maj 2008 i ärende R 1199/2007-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”4 OUT Living” för varor och tjänster i klasserna 18, 25 och 28

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagandenämnden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Det spanska figurmärket ”Living & Co” (nr 2 604 969) för varor och tjänster i klasserna 3, 14, 16, 18, 21, 25, 34 och 35

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls delvis

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslogs

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94, eftersom överklagandenämnden felaktigt slog fast att det föreligger en risk för förväxling mellan de berörda varumärkena.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/15

---

Talan väckt den 5 augusti 2008 – Parfums Christian Dior mot harmoniseringsbyrån – Consolidated Artists (MANGO adorably)

(Mål T-308/08)

(2008/C 260/28)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: Parfums Christian Dior SA (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna E. Cornu, D. Moreau and F. de Visscher)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Consolidated Artists B.V. (Rotterdam, Nederländerna

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som den andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 23 maj 2008 (ärende R 1162/2007-2) och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Motparten vid överklagandenämnden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”MANGO adorably” för varor i klass 3.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Fransk varumärkesregistrering nr 33 209 849 av ordmärket ”ADORABLE” för varor i klass 3; Fransk varumärkesregistrering nr 94 536 564 av ordmärket ”J'ADORE” för diverse varor, bland annat varor i klass 3; internationell varumärkesregistrering nr 811 001 av ordmärket ”ADORABLE” för diverse varor, bland annat varor i klass 3; internationell varumärkesregistrering nr 687 422 av ordmärket ”J'ADORE” för diverse varor, bland annat varor i klass 3.

Invändningsenhetens beslut: Invändningen avvisas i sin helhet.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet ogillas.

Grunder: Åsidosättande av artiklarna 8.1 b och 8.5 i rådets förordning nr 40/94 då överklagandenämnden felaktigt fann att det inte förelåg någon risk för förväxling mellan de berörda varumärkena och att användningen av det sökta varumärket inte avser att dra otillbörlig fördel av äldre varumärkes renommé, för att de berörda varumärkena inte på grundval av någon av de rättsliga grunderna kunde anses vara tillräckligt lika.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/16

---

Talan väckt den 4 augusti 2008 – G-Star Raw Denim mot harmoniseringsbyrån ESGW Holdings (G Stor)

(Mål T-309/08)

(2008/C 260/29)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: G-Star Raw Denim Kft. (Budapest, Ungern) (ombud: advokaten G. Vos)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: ESGW Holdings Ltd (Tortola, Brittiska Jungfruöarna)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 14 april 2008 i ärende R 1232/2007-1,

—	avslå ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke nr 4 195 368, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Motparten vid överklagandenämnden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”G Stor” för varor i klass 9

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Beneluxregistrering nr 545 551 för ett ordmärke för varor i klass 25, gemenskapsregistrering nr 3 445 401 för ord/figurmärket ”G-STAR” för varor i klasserna 9 och 25, gemenskapsregistrering nr 3 444 262 för ordmärket ”G-Star” för varor i klasserna 9 och 25, det tidigare och välkända varumärket ”G-Star” som i flertalet länder är skyddat för varor i klass 25, gemenskapsregistrering nr 3 444 171 för varumärket ”G-STAR RAW DENIM” för varor i klasserna 9 och 35, och den nederländska firman G Star International B.V.

Invändningsenhetens beslut: Invändningen bifölls och ansökan avslogs i dess helhet

Överklagandenämndens beslut: Det överklagade beslutet upphävdes och invändningen avslogs

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.5 i rådets förordning nr 40/94, eftersom överklagandenämnden använt fel kriterier vid bedömningen av den likhet som krävs mellan de berörda varumärkena och av det förfång som krävs för det äldre varumärket. Överklagandenämnden har dessutom gjort en felaktig bedömning av omständigheterna avseende de ovannämnda bedömningarna.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/16

---

Talan väckt den 11 augusti 2008 – REWE Zentral mot harmoniseringsbyrån – Grupo Corporativo Teype (Solfrutta)

(Mål T-331/08)

(2008/C 260/30)

Ansökan är avfattad på engelska

Parter

Sökande: REWE Zentral AG (Köln, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Bognár och M. Kinkeldey)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Grupo Corporativo Teype, SL (Madrid, Spanien)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 21 maj 2008 i ärende R 1679/2007-2, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden.

Sökt gemenskapsvarumärke: Ordmärket Solfrutta för varor i klasserna 29, 30 och 32.

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Motparten vid överklagande nämnden.

Varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering: Gemenskapsregistrering nr 1 687 722 av ordmärket ”FRUTISOL” för varor i klass 32; Spansk varumärkesregistrering nr 2 018 327 av ordmärket ”FRUTISOL” för varor i klass 32.

Invändningsenhetens beslut: Delvis bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås.

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning nr 40/94 då överklagandenämnden felaktigt inte beaktade påståendet att de äldre varumärkena endast har en viss särskiljningsförmåga. Genom att enbart bedöma likheten av enskilda delar av de berörda varumärkena beaktade överklagandenämnden inte heller i tillräcklig utsträckning att det mest betydelsefulla aspekten av en sådan bedömning är det helhetsintryck som de berörda varumärkena åstadkommer.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/17

---

Talan väckt den 25 augusti 2008 – Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli mot harmoniseringsbyrån (framställning föreställande en påskhare av choklad)

(Mål T-336/08)

(2008/C 260/31)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG (Kilchberg, Schweiz) (ombud: advokaterna R. Lange, E. Schalast och G. Hild)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 11 juni 2008 (överklagande R 1332/2005-4),

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett tredimensionellt varumärke föreställande en påskhare i choklad för varor i klass 30 (ansökan nr 3 844 446).

Granskarens beslut: Ansökan avslås.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (1), då det varumärke som ansökan avser har tillräcklig särskiljningsförmåga och frihållningsbehov saknas. Vidare har det varumärke som ansökan avser erhållit särskiljningsförmåga på grund av användning enligt artikel 7.3 i förordning nr 40/94.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/17

---

Talan väckt den 18 augusti 2008 – Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli mot harmoniseringsbyrån (formen av en ren i choklad)

(Mål T-337/08)

(2008/C 260/32)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG (Kilchberg, Schweiz) (ombud: advokaterna R. Lange, E. Schalast och G. Hild)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara beslutet av fjärde överklagandenämnden av den 12 juni 2008 (ärende R 780/2005-4), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett tredimensionellt varumärke, föreställande en ren av choklad, för varor i klass 30 (ansökan nr 4 098 489)

Granskarens beslut: Ansökan avslås

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (1), eftersom det varumärke som ansökan avser har särskiljningsförmåga och saknar behov av att beviljas ensamrätt.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/18

---

Talan väckt den 25 augusti 2008 – Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli mot harmoniseringsbyrån (framställning föreställande en bjällra med rött band)

(Mål T-346/08)

(2008/C 260/33)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG (Kilchberg, Schweiz) (ombud: advokaterna R. Lange, E. Schalast och G. Hild)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

—	ogiltigförklara det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 13 juni 2008 (överklagande R 943/2007-4),

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Ett tredimensionellt varumärke föreställande en bjällra med rött band för varor i klass 30 (ansökan nr 4 770 831).

Granskarens beslut: Ansökan avslås.

Överklagandenämndens beslut: Överklagandet avslås.

Grunder: Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 40/94 (1), då det varumärke som ansökan avser har tillräcklig särskiljningsförmåga och frihållningsbehov saknas.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/19

---

Personaldomstolens dom (plenum) av den 24 juni 2008 – Andres mot ECB

(Mål F-15/05) (1)

(Personalmål - Anställda vid ECB - Lön - Rådfrågning av personalkommittén vid ECB - Beräkningsmetod för den årliga anpassningen av lönerna - Verkställande av en dom från gemenskapsdomstolen - Retroaktiv verkan)

(2008/C 260/34)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Carlos Andres m.fl. (Frankfurt am Main, Tyskland) (ombud: advokaterna G. Vandersanden och L. Levi)

Svarande: Europeiska centralbanken (ECB) (ombud: C. Zilioli och K. Sugar, biträdda av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Talan dels om ogiltigförklaring av sökandenas lönebesked för juli 2004 eftersom det däri anges en löneökning som fastställts enligt en metod för årlig löneanpassning som enligt sökandena är rättsstridig och denna löneökning dessutom inte har beviljats retroaktivt för åren 2001, 2002 och 2003, dels om skadestånd.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EUT C 132, 28.5.2005, s. 32 (målet var ursprungligen registrerat vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt under nummer T-131/05 och överfördes till Europeiska unionens personaldomstol genom beslut av den 15 december 2005).

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/19

---

Personaldomstolens dom (tredje avdelningen) av den 10 juli 2008 – Cathy Sapara mot Eurojust

(Mål F-61/06) (1)

(Personalmål - Tillfälligt anställda - Rekrytering - Provanställning - Förlängning av provanställningsperioden - Uppsägning efter provanställningstidens utgång - Motiveringsskyldighet - Uppenbart oriktig bedömning - Mobbning)

(2008/C 260/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Cathy Sapara (Haag, Nederländerna) (ombud: G. Vandersanden och C. Ronzi)

Svarande: Eurojust (ombud: L. Defalque)

Saken

Dels ogiltigförklaring av Eurojusts beslut av den 6 juli 2005 att säga upp sökandens kontrakt för tillfällig anställning efter utgången av hennes provanställningsperiod, dels begäran om skadestånd

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

---

(1)  EUT C 165, 15.7.2006, s. 35.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/20

---

Personaldomstolens dom av den 24 juni 2008 – Agim Islamaj mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål F-84/07) (1)

(Personaldomstolen - Tjänstemän - Tidigare tillfälligt anställda som avlönas genom anslag för forskning - Befordran - Indragna ryggsäckspoäng - En tjänstemans övergång från att få lön från forskningsbudgeten till att få lön från den allmänna budgeten)

(2008/C 260/36)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Agim Islamaj (Grimbergen, Belgien) (ombud: advokaterna G. S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och É. Marchal)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: inledningsvis företrädd av C. Berardis-Kayser och L. Lozano Palacios, därefter av C. Berardis-Kayser och K. Herrmann, samtliga i egenskap av ombud)

Saken

Ogiltigförklaring av kommissionens beslut att dra in sökandens 38,5 ryggsäckspoäng som denne samlat på sig som tillfälligt anställd – Fastställande av att artikel 2 i kommissionens beslut om befordringsförfarandet för tjänstemän som får sin lön från forskningsbudgeten inom den allmänna budgeten är rättsstridig.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Agim Islamaj ska bära två tredjedelar av sin rättegångskostnad.

3)	Europeiska gemenskapernas kommission ska bära sin rättegångskostnad och ersätta en tredjedel av Agim Islamajs rättegångskostnad.

---

(1)  EUT C 235, 6.10.2007, s. 33.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/20

---

Personaldomstolens beslut (första avdelningen) av den 15 juli 2008 – Pouzol mot Europeiska gemenskapernas revisionsrätt

(Mål F-28/08) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Pensioner - Överföring av pensionsrättigheter som förvärvats före tillträde till tjänst vid gemenskaperna - Bifallsbeslut - Avvisning)

(2008/C 260/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Michel Pouzol (Combaillaux, Frankrike) (ombud: advokaterna D. Grisay, I. Andoulsi och D. Piccininno)

Svarande: Europeiska gemenskapernas revisionsrätt (ombud: T. Kennedy, J.-M. Stenier och G. Corstens)

Saken

Ogiltigförklaring av revisionsrättens beslut av den 29 november 2007 och av de förslag som denna lade fram för sökanden den 10 maj 2007 rörande överföring av pensionsrättigheter förvärvade i Frankrike – Begäran om skadestånd

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Michel Pouzol ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 116, 9.5.2008, s. 35.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/21

---

Beslut meddelat av personaldomstolens ordförande den 3 juli 2008 – Plasa mot kommissionen

(Mål F-52/08 R)

(Personalmål - Interimistiskt förfarande - Ansökan om uppskov med verkställigheten av ett beslut om förflyttning - Krav på skyndsamhet - Föreligger inte)

(2008/C 260/38)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Wolfgang Plasa (Alger, Algeriet) (ombud: advokaten G. Vandersanden)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och B. Eggers)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten av Europeiska gemenskapernas kommissions beslut av den 8 maj 2008 att flytta sökandens tjänstgöringsort till Bryssel (Belgien) från och med den 1 augusti 2008.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2)	Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.

---

11.10.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/s3

---

NOT TILL LÄSAREN

EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.

Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.

---