ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 245

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

51 årgången
26 september 2008


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2008/C 245/01

Eurons växelkurs

1

2008/C 245/02

Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på sjöfartstjänster ( 1 )

2

2008/C 245/03

Översikt över gemenskapsbeslut om försäljningstillstånd för läkemedel från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 augusti 2008(Offentliggörande i enlighet med artikel 13 eller artikel 38 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 )

15

2008/C 245/04

Översikt över gemenskapsbeslut om försäljningstillstånd för läkemedel från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 augusti 2008(Beslut fattade i enlighet med artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG eller artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG )

21

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Kommissionen

2008/C 245/05

Inbjudan till intresseanmälan för uppdrag som ledamot i de vetenskapliga kommittéerna i den rådgivande strukturen för vetenskaplig riskbedömning och upptagning i en databas över experter

23

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2008/C 245/06

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5251 – System Capital Management-Energies/Metinvest) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

26

2008/C 245/07

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5178 – OEP/Pfleiderer – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

27

 

Rättelser

2008/C 245/08

Rättelse till meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 – Italiens ändring av bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på sträckan Pantelleria–Trapani (EUT C 230, 9.9.2008)

28

 

2008/C 245/09

Not till läsaren(se omslagets tredje sida)

s3

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/1


Eurons växelkurs (1)

25 september 2008

(2008/C 245/01)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,47

JPY

japansk yen

155,91

DKK

dansk krona

7,46

GBP

pund sterling

0,792

SEK

svensk krona

9,6829

CHF

schweizisk franc

1,5944

ISK

isländsk krona

137,29

NOK

norsk krona

8,271

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

24,414

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

240,75

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,7085

PLN

polsk zloty

3,3395

RON

rumänsk leu

3,6829

SKK

slovakisk koruna

30,29

TRY

turkisk lira

1,8178

AUD

australisk dollar

1,7491

CAD

kanadensisk dollar

1,5205

HKD

Hongkongdollar

11,4253

NZD

nyzeeländsk dollar

2,1372

SGD

singaporiansk dollar

2,0895

KRW

sydkoreansk won

1 691,24

ZAR

sydafrikansk rand

11,9893

CNY

kinesisk yuan renminbi

10,021

HRK

kroatisk kuna

7,122

IDR

indonesisk rupiah

13 777,58

MYR

malaysisk ringgit

5,0377

PHP

filippinsk peso

68,27

RUB

rysk rubel

36,722

THB

thailändsk baht

49,862

BRL

brasiliansk real

2,7235

MXN

mexikansk peso

15,9172


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/2


Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på sjöfartstjänster

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 245/02)

1.   INLEDNING

1.

I dessa riktlinjer anges de principer som Europeiska gemenskapernas kommission kommer att följa när den definierar marknader och bedömer samarbetsavtal inom de sjöfartssektorer som påverkas direkt av de förändringar som följer av rådets förordning (EG) nr 1419/2006 av den 25 september 2006, dvs. linjesjöfart, cabotage och internationell trampfart (1).

2.

Syftet med dessa riktlinjer är att hjälpa företag och företagssammanslutningar som tillhandahåller sådana tjänster, främst till eller från hamnar i Europeiska unionen, att bedöma om deras avtal (2) är förenliga med artikel 81 i fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (nedan kallat fördraget). Riktlinjerna är inte tillämpliga på andra sektorer.

3.

Genom förordning (EG) nr 1419/2006 utvidgades tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (3) och kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (4) till att omfatta cabotage och trampfart. Från och med den 18 oktober 2006 omfattas därför alla sjöfartstjänster av det allmänt tillämpliga förfarandet.

4.

Genom förordning (EG) nr 1419/2006 upphävdes också rådets förordning (EEG) nr 4056/86 av den 22 december 1986 om tillämpningen av artiklarna 85 och 86 (numera 81 och 82) i fördraget på sjöfart (5), som innehöll det gruppundantag som gav linjerederier som deltog i linjekonferenser rätt att fastställa avgifter och andra villkor för befordran, eftersom konferenssystemet inte längre uppfyllde kriterierna i artikel 81.3 i EG-fördraget. Upphävandet av gruppundantaget träder i kraft den 18 oktober 2008. Därefter ska alla linjerederier som driver sjöfart till och/eller från en eller flera hamnar i EU upphöra med all linjekonferensverksamhet som strider mot artikel 81 i fördraget. Detta gäller oavsett om andra jurisdiktioner uttryckligen eller underförstått tillåter att linjekonferenser fastställer avgifter eller diskuterar avtal. Dessutom bör konferensmedlemmar se till att avtal som ingås inom ramen för konferenssystemet är förenliga med artikel 81 från och med den 18 oktober 2008.

5.

Dessa riktlinjer är ett komplement till den vägledning som kommissionen redan utfärdat i andra tillkännagivanden. Eftersom sjöfartstjänster kännetecknas av omfattande samarbetsavtal mellan konkurrerande rederier är riktlinjerna för tillämpningen av artikel 81 i fördraget på horisontella samarbetsavtal (6) (nedan kallade de horisontella samarbetsriktlinjerna) och riktlinjerna för tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget (7) särskilt relevanta.

6.

Horisontella samarbetsavtal inom linjesjöfart om tillhandahållande av gemensamma tjänster omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 823/2000 av den 19 april 2000 om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier) (8). I enlighet med artikel 81.3 i fördraget anges i förordningen på vilka villkor förbudet i artikel 81.1 i fördraget inte gäller avtal mellan två eller flera linjerederier (konsortier). Förordningen kommer att ses över efter de ändringar som införs genom förordning (EG) nr 1419/2006 (9).

7.

Dessa riktlinjer påverkar inte den tolkning av artikel 81 i fördraget som EG-domstolen eller förstainstansrätten kan komma att göra. Principerna i dessa riktlinjer ska tillämpas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

8.

Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer under en femårsperiod.

2.   SJÖFARTSTJÄNSTER

2.1   Tillämpningsområde

9.

Linjesjöfart, cabotage och trampfart är de sjöfartssektorer som direkt påverkas av de förändringar som förordning (EG) nr 1419/2006 medför.

10.

Linjesjöfart omfattar regelbunden fraktfart, i huvudsak containerfrakt, till hamnar längs en särskild linje eller rutt. Andra kännetecken för linjesjöfart är att tidtabeller och avseglingsdatum annonseras i förväg och att tjänsterna är tillgängliga för alla transportanvändare.

11.

I artikel 1.3 a i förordning (EEG) nr 4056/86 definieras trampfart som transport av gods i bulk eller i partier på fartyg som helt eller delvis chartras av en eller flera befraktare, på rese- eller tidsbasis eller andra former av avtal för icke-reguljär trafik för vilken priserna förhandlas fritt, från fall till fall och utifrån tillgång och efterfrågan. Ett fartyg som inte går enligt tidtabell fraktar oftast en enda handelsvara (10).

12.

Med cabotage avses tillhandahållande av sjöfartstjänster, även linjesjöfart och trampfart, som binder samman två eller flera hamnar i samma medlemsstat (11). Även om dessa riktlinjer inte direkt omfattar cabotagetjänster är de ändå tillämpliga på sådana om de tillhandahålls som linjesjöfarts- eller trampfartstjänster.

2.2   Påverkan på handeln mellan medlemsstater

13.

Artikel 81 i fördraget omfattar alla avtal som märkbart kan påverka handeln mellan medlemsstater. För att det ska vara fråga om påverkan på handeln måste det med en tillräcklig grad av sannolikhet, på grundval av rättsliga eller faktiska objektiva faktorer, kunna förutses att avtalet eller beteendet i fråga direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, kan inverka på handelsförhållandena mellan medlemsstater (12). Kommissionen har gett vägledning om hur den kommer att tillämpa begreppet påverkan på handeln i sina riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i fördraget (13).

14.

Transporttjänster som tillhandahålls av operatörer inom linjesjöfart och trampfart är ofta internationella till sin karaktär eftersom de sammanbinder hamnar inom gemenskapen med tredjeländer eller omfattar export och import mellan två eller flera medlemsstater (dvs. handel mellan medlemsstater) (14). I de flesta fall torde de påverka handeln mellan medlemsstaterna bland annat genom den effekt de har på marknaderna för tillhandahållande av transporttjänster och mellanliggande tjänster (15).

15.

Påverkan på handeln är särskilt relevant när det gäller cabotagetjänster eftersom det avgör räckvidden för tillämpningen av artikel 81 i fördraget och dess samspel med nationell konkurrenslagstiftning enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget. I vilken mån sådana tjänster kan påverka handeln mellan medlemsstater måste bedömas från fall till fall (16).

2.3   Den relevanta marknaden

16.

När man på grundval av artikel 81 i fördraget bedömer hur ett avtal påverkar konkurrensen måste man definiera den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden. Huvudsyftet med en marknadsdefinition är att på ett systematiskt sätt kartlägga det konkurrenstryck som företagen ställs inför. Vägledning i denna fråga finns i kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (17). Vägledningen gäller även definitionen av relevanta marknader för sjöfartstjänster.

17.

Den relevanta produktmarknaden omfattar alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen betraktas som utbytbara av konsumenterna. Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen medverkar i utbudet av och efterfrågan på varor eller tjänster, där konkurrensförhållandena är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande områden därför att konkurrensvillkoren är väsentligt annorlunda inom de områdena (18). Ett rederi (eller rederier) kan inte ha någon väsentlig inverkan på de rådande marknadsförhållandena om kunderna lätt kan byta till andra tjänsteleverantörer (19).

2.3.1   Linjesjöfart

18.

Containerfrakt har definierats som den relevanta produktmarknaden för linjesjöfart i flera domar och kommissionsbeslut (20). Dessa domar och beslut avsåg sjötransporter till havs. Andra typer av frakt har inte ansetts ingå i samma tjänstemarknad, även om dessa tjänster i vissa fall i marginell utsträckning kan vara utbytbara. Skälet var att endast en otillräcklig del av den last som fraktas i container lätt kan flyttas över till andra transportsätt, till exempel flyg (21).

19.

Det kan under vissa omständigheter vara lämpligt att definiera en snävare produktmarknad som är begränsad till en viss typ av produkt som fraktas till sjöss. Till exempel skulle transport av lättfördärvliga varor kunna begränsas till kylcontainrar eller även omfatta transport i traditionella kylfartyg. I undantagsfall kan det förekomma en viss utbytbarhet mellan bulk- och containertransporter (22), men någon varaktig övergång från containertransporter till bulktransporter förefaller inte äga rum. För det stora flertalet kategorier av varor som fraktas i container och för de flesta användare av sådana transporter utgör inte bulktransporter något ändamålsenligt alternativ till containerfrakt med linjesjöfart (23). När en viss vara regelbundet har börjat fraktas i container är det osannolikt att den någonsin kommer att fraktas på något annat sätt (24). Därför har containerfrakt med linjesjöfart hittills främst varit föremål för ensidig utbytbarhet (25).

20.

Den relevanta geografiska marknaden utgörs av det område inom vilket tjänsterna saluförs, i regel ett antal hamnar vid linjens båda ändpunkter, och bestäms av hamnarnas överlappande upptagningsområden. Den geografiska marknaden i Europa i linjesjöfartsärenden har hittills definierats som ett antal hamnar i Nordeuropa eller Medelhavet. Eftersom linjesjöfart från Medelhavet endast i marginell utsträckning är utbytbar mot linjesjöfart från nordeuropeiska hamnar, har dessa definierats som separata marknader (26).

2.3.2   Trampfart

21.

Kommissionen har ännu inte tillämpat artikel 81 i EG-fördraget på trampfart. Företag som bedriver trampfart bör beakta följande i sin bedömning om det är relevant för de tjänster de erbjuder.

Faktorer att ta hänsyn till när den relevanta produktmarknaden definieras ur efterfrågesynpunkt (utbytbarhet på efterfrågesidan)

22.

Huvudvillkoren i en enskild transportbeställning är en utgångspunkt för att definiera relevanta tjänstemarknader för trampfart, eftersom dessa villkor i regel omfattar de centrala faktorerna (27) i transportbeställningen i fråga. Beroende på transportanvändarnas specifika behov består de av både förhandlingsbara och icke-förhandlingsbara faktorer. När en förhandlingsbar faktor i huvudvillkoren, som fartygstyp eller fartygsstorlek, granskas kan det t.ex. visa sig att den relevanta marknaden avseende den specifika faktorn är mer omfattande än vad som anges i den ursprungliga transportbeställningen.

23.

Tjänstens art kan variera när det gäller trampfart och det finns många olika slag av transportavtal. Det kan därför vara nödvändigt att fastställa om man på efterfrågesidan anser att de tjänster som tillhandahålls enligt time charter-avtal, resebefraktningsavtal och avtal mellan rederierna är utbytbara. Om så är fallet kan de höra till samma relevanta marknad.

24.

Fartygstyper är vanligen indelade i olika storlekar enligt en viss standard (28). På grund av avsevärda stordriftsfördelar kan det hända att en tjänst där det råder stor obalans mellan fraktvolym och fartygsstorlek inte kan erbjuda en konkurrenskraftig fraktavgift. Därför måste utbytbarheten mellan olika fartygsstorlekar bedömas från fall till fall för att avgöra om varje fartygsstorlek utgör en separat relevant marknad.

Faktorer att ta hänsyn till när den relevanta produktmarknaden definieras ur utbudssynpunkt (utbytbarhet på utbudssidan)

25.

De fysiska och tekniska förutsättningarna för den last som ska fraktas samt typen av fartyg är de första indikationerna när det gäller att definiera den relevanta marknaden från utbudssidan (29). Om fartyg till försumbara kostnader och med kort varsel kan anpassas till transport av en viss last (30) kan olika tillhandahållare av trampfartstjänster konkurrera om transport av denna last. Under sådana omständigheter omfattar den relevanta marknaden på utbudssidan mer än en typ av fartyg.

26.

Det finns emellertid flera fartygstyper som är tekniskt anpassade eller specialbyggda för specialiserade transporttjänster. Även om specialfartyg också kan frakta andra typer av last kan de ha en konkurrensnackdel. Specialiserade tjänsteleverantörer kan därför ha begränsade möjligheter att konkurrera om transport av annan last.

27.

I trampfart anlöps hamnar på enskild begäran. Fartygens rörlighet kan dock begränsas av begränsningar som gäller terminaler och djupgående eller miljönormer för vissa fartygstyper i vissa hamnar eller regioner.

Ytterligare faktorer att ta hänsyn till när den relevanta produktmarknaden definieras

28.

Det bör också undersökas om det finns ”substitutionskedjor” mellan olika fartygsstorlekar i trampfart. På vissa trampfartsmarknader är de allra största och de allra minsta fartygen inte direkt utbytbara. Substitutionskedjor kan dock dämpa prissättningen när det gäller de allra minsta och allra största fartygsstorlekarna och leda till att de tas med i en bredare definition av marknaden.

29.

På vissa trampfartsmarknader måste man bedöma om fartygen ska betraktas som bestående kapacitet som i enskilda fall inte bör beaktas vid en avgränsning av den relevanta marknaden.

30.

Utbytbarheten på utbudssidan och efterfrågesidan kan påverkas av andra faktorer, t.ex. tjänsteleverantörens pålitlighet, säkerhet, trygghet och lagstiftningskrav, exempelvis kravet på dubbelt skrov för tankfartyg som rör sig i gemenskapens vatten (31).

Geografisk dimension

31.

Transportkrav omfattar i regel geografiska aspekter, t.ex. hamnar eller regioner för lastning och lossning. Dessa hamnar är den första orienteringen inför en definition av den relevanta geografiska marknaden ur efterfrågesynpunkt, utan att det påverkar den slutliga definitionen av denna marknad.

32.

Vissa geografiska marknader kan definieras genom riktlinjer eller kan vara tillfälliga, t.ex. när klimatförhållanden eller skördeperioder periodvis påverkar efterfrågan på transport av vissa typer av last. I detta sammanhang bör omplacering av fartyg, ballastresor och obalanser i handeln beaktas vid avgränsning av de relevanta geografiska marknaderna.

2.4   Marknadsandelar

33.

Marknadsandelarna ger en första användbar indikation om marknadsstrukturen och parternas och konkurrenternas betydelse i konkurrenshänseende. Kommissionen tolkar marknadsandelar mot bakgrund av marknadsförhållandena från fall till fall. I flera kommissionsbeslut och avgöranden från EG-domstolen har det fastställts att uppgifter om volym och/eller kapacitet utgör grunden för beräkning av marknadsandelar inom linjesjöfarten (32).

34.

På trampfartsmarknader konkurrerar tjänsteleverantörer om transportavtal, dvs. de säljer resor eller transportkapacitet. Beroende på exakt vilka tjänster det är fråga om kan operatörerna beräkna sina årliga marknadsandelar utifrån olika uppgifter (33), till exempel följande:

a)

Antalet resor.

b)

Parternas andel av alla transporter av en viss typ av last, mätt i volym eller värde (mellan två eller flera hamnar).

c)

Parternas andel av marknaden för time charter-avtal.

d)

Parternas andel av fartygens kapacitet (enligt fartygstyp och fartygsstorlek).

3.   HORISONTELLA AVTAL INOM SJÖFARTSSEKTORN

35.

Samarbetsavtal är ett vanligt inslag på sjöfartsmarknaden. Med tanke på att dessa avtal kan ingås av faktiska eller potentiella konkurrenter och kan få negativa effekter på konkurrensparametrarna, måste företagen vara särskilt noga med att se till att avtalen är förenliga med konkurrensreglerna. På tjänstemarknader, som sjöfartssektorn, är följande inslag särskilt relevanta för bedömningen av vilken effekt ett avtal kan få på den relevanta marknaden: priser, kostnader, kvalitet, frekvens och differentiering i den erbjudna tjänsten samt innovation, marknadsföring och saluföring av tjänsten.

36.

Tre frågor är särskilt betydelsefulla med tanke på de tjänster som omfattas av dessa riktlinjer: tekniska avtal, informationsutbyte och pooler.

3.1   Tekniska avtal

37.

Det kan hända att vissa typer av tekniska avtal inte omfattas av förbudet i artikel 81 i fördraget, eftersom de inte begränsar konkurrensen. Detta gäller exempelvis horisontella avtal som endast har till syfte och resultat att åstadkomma tekniska förbättringar eller tekniskt samarbete. Avtal som sammanhänger med genomförandet av miljönormer kan också anses höra till denna kategori. Däremot omfattar denna kategori i princip inte sådana avtal mellan konkurrenter som gäller pris, kapacitet eller andra konkurrensparametrar (34).

3.2   Informationsutbyte mellan konkurrenter i linjesjöfart

38.

Ett system för informationsutbyte bygger på ett arrangemang där företag utbyter information sinsemellan eller ger information till ett gemensamt organ som ansvarar för att centralisera, ställa samman och behandla informationen innan den skickas tillbaka till deltagarna i den form och med de intervaller som överenskommits.

39.

Inom många branscher är det allmän praxis att aggregerad statistik och allmän marknadsinformation samlas in, utbyts och offentliggörs. Att marknadsinformationen offentliggörs är ett bra sätt att öka öppenheten på marknaden och öka kundernas kunskaper om hur marknaden fungerar, vilket kan ge upphov till effektivitetsvinster. Utbytet av kommersiellt känslig och detaljerad marknadsinformation kan dock under vissa omständigheter utgöra en överträdelse av artikel 81 i fördraget. Syftet med dessa riktlinjer är att hjälpa dem som tillhandahåller linjesjöfartstjänster att bedöma när ett sådant utbyte utgör en överträdelse av konkurrensreglerna.

40.

Inom sektorn för linjesjöfart är sådant informationsutbyte mellan linjerederier i konsortier som annars skulle omfattas av artikel 81.1 i fördraget tillåtet om det främjar ett gemensamt tillhandahållande av linjesjöfartstjänster och andra former av samarbete som omfattas av gruppundantaget i förordning (EG) nr 823/2000 (35). I dessa riktlinjer behandlas inte sådant informationsutbyte.

3.2.1   Allmänt

41.

När system för informationsutbyte bedöms mot bakgrund av gemenskapens konkurrenslagstiftning måste följande distinktioner göras.

42.

Informationsutbytet kan göra det lättare att använda konkurrensbegränsande metoder (t.ex. kontrollera att en kartell efterlevs). Om informationsutbytet främjar en sådan konkurrensbegränsande metod måste det bedömas tillsammans med den metoden. Ett informationsutbyte kan till och med i sig självt ha till syfte att begränsa konkurrensen (36). Sådant informationsutbyte behandlas inte i dessa riktlinjer.

43.

Ett informationsutbyte kan dock i sig utgöra en överträdelse av artikel 81 i fördraget på grund av sin effekt. En sådan situation uppstår när informationsutbytet minskar eller avlägsnar osäkerheten om hur marknaden i fråga fungerar, med konsekvensen att konkurrensen mellan företag begränsas (37). Varje ekonomisk aktör måste själv avgöra vilken marknadsstrategi den avser att tillämpa. EG-domstolen ansåg att företag därför inte, direkt eller indirekt, får skapa sådana kontakter till andra aktörer som påverkar en konkurrents agerande eller avslöjar deras eget (avsedda) agerande, om kontakterna har till syfte eller effekt att begränsa konkurrensen, dvs. skapa konkurrensvillkor som inte motsvarar de normala konkurrensvillkoren på marknaden i fråga, med beaktande av de berörda produkternas eller tjänsternas art, företagens storlek och antal samt marknadsvolymen (38). När det gäller marknaden för pappersmassa har EG-domstolen däremot slagit fast att ensidiga kvartalsvisa prisaviseringar som producenter självständigt aviserar användare i sig utgör ett marknadsbeteende som inte minskar osäkerheten hos de enskilda företagen om vilken hållning konkurrenterna kommer att inta och därmed, i avsaknad av ett preliminärt samordnat förfarande mellan producenter, inte i sig utgör en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget (39).

44.

Gemenskapsdomstolarnas rättspraxis ger en viss allmän vägledning när det gäller att undersöka de sannolika effekterna av ett informationsutbyte. EG-domstolen har bedömt att om det råder verklig konkurrens på marknaden är det sannolikt att öppenhet leder till en intensivare konkurrens mellan leverantörerna (40). På en starkt koncentrerad oligopolistisk marknad där konkurrensen redan är väsentligt försvagad är det däremot troligt att den konkurrens mellan leverantörerna som fortfarande finns kvar hämmas avsevärt, om de största konkurrenterna med korta mellanrum utbyter exakt information om enskilda försäljningar och utesluter konsumenter och andra leverantörer från detta informationsutbyte. Under sådana omständigheter kan regelbundet och ofta förekommande informationsutbyte om marknaden leda till att enskilda konkurrenters marknadsställning och marknadsstrategi vid olika tillfällen avslöjas för konkurrenterna (41). EG-domstolen har också konstaterat att ett system med informationsutbyte kan utgöra en överträdelse av konkurrensreglerna trots att marknaden inte är starkt koncentrerad, om företagens möjligheter att fatta självständiga beslut har minskat eftersom de utsatts för påtryckningar i diskussioner med konkurrenterna (42).

45.

Därför måste de faktiska eller potentiella effekterna av ett informationsutbyte bedömas från fall till fall, eftersom resultaten av bedömningen påverkas av flera olika faktorer, som är specifika för varje enskilt fall. Strukturen på den marknad där utbytet sker samt informationsutbytets art är de två viktigaste faktorer kommissionen undersöker när den bedömer ett informationsutbyte. I bedömningen måste också beaktas informationsutbytets faktiska eller potentiella effekter jämfört med den konkurrenssituation som skulle uppstå i avsaknad av ett avtal om informationsutbyte (43). För att informationsutbytet ska omfattas av artikel 81.1 i fördraget måste det ha en betydande negativ inverkan på konkurrensparametrarna (44).

46.

Vägledningen nedan avser främst analysen av en konkurrensbegränsning enligt artikel 81.1 i fördraget. Vägledning om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget finns i punkt 58 nedan och i det allmänna tillkännagivandet om detta (45).

3.2.2   Marknadsstruktur

47.

Koncentrationsgraden samt utbuds- och efterfrågestrukturen på en given marknad är viktiga faktorer när det gäller att bedöma om ett informationsutbyte omfattas av artikel 81.1 i fördraget (46).

48.

Koncentrationsgraden är särskilt relevant eftersom begränsande effekter med större sannolikhet förekommer och med större sannolikhet är ihållande på starkt koncentrerade oligopolistiska marknader än på mindre koncentrerade marknader. Större öppenhet på en koncentrerad marknad kan stärka det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan företag och minska konkurrensens intensitet.

49.

Utbuds- och efterfrågestrukturen är också viktig, särskilt antalet konkurrerande aktörer samt symmetrin och stabiliteten i deras marknadsandelar och förekomsten av strukturella kopplingar mellan konkurrenter (47). Kommissionen kan också analysera andra faktorer, t.ex. tjänsternas homogenitet och marknadens öppenhet i allmänhet.

3.2.3   Vad kännetecknar den utbytta informationen

50.

Utbytet av kommersiellt känslig information mellan konkurrenter rörande konkurrensparametrarna (t.ex. pris, kapacitet eller kostnader) omfattas med större sannolikhet av artikel 81.1 i fördraget än annat informationsutbyte. Vid bedömningen av om det rör sig om kommersiellt känslig information ska nedanstående kriterier beaktas.

51.

Utbyte av information som redan är offentlig utgör i princip inte en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget (48). Det är dock viktigt att fastställa hur öppen marknaden är och om utbytet är informationsfrämjande genom att informationen blir mer åtkomlig eller genom att allmänt tillgänglig information kombineras med annan information. Den information detta resulterar i kan bli kommersiellt känslig och utbytet av sådan information kan bli konkurrensbegränsande.

52.

Information kan vara individuell eller aggregerad. Individuella uppgifter avser ett namngivet eller identifierbart företag. Aggregerade uppgifter kombinerar däremot uppgifter från ett så stort antal oberoende företag att det är omöjligt att urskilja uppgifter om ett enskilt företag ur mängden. Utbytet av individuell information mellan konkurrenter omfattas med större sannolikhet av artikel 81.1 i fördraget (49) än utbytet av aggregerad information, som i princip inte omfattas av artikel 81.1 i fördraget. Kommissionen fäster särskild uppmärksamhet vid aggregeringsnivån. Informationen ska vara så allmän att den inte kan uppdelas och göra det möjligt för företag att direkt eller indirekt få reda på konkurrenternas konkurrensstrategier.

53.

När det gäller linjesjöfart bör dock försiktighet iakttas vid bedömningen av informationsutbyte om kapacitetsprognoser, även i aggregerad form, och särskilt om utbytet sker på koncentrerade marknader. På marknader för linjesjöfart är uppgifter om kapacitet den viktigaste parametern när det gäller att samordna konkurrensbeteendet, och det har en direkt effekt på priserna. Utbytet av aggregerade prognoser om kapacitet som anger hur kapaciteten kommer att fördelas mellan olika linjer kan vara konkurrensbegränsande, om det leder till att flera eller samtliga rederier antar en gemensam policy och börjar tillhandahålla tjänster till priser som är högre än i ett konkurrensutsatt läge. Dessutom finns det en risk för att uppgifterna kan delas upp och kombineras med uppgifter som enskilda rederier har anmält. Detta skulle göra det möjligt för företag att få reda på konkurrenternas marknadsställning och strategier.

54.

Hur gamla uppgifterna är och vilken period de avser är också viktiga faktorer. Uppgifter kan vara historiska eller aktuella eller avse framtiden. Utbyte av historisk information anses i regel inte falla under artikel 81.1 i fördraget, eftersom sådan information inte kan påverka företagens framtida agerande i praktiken. I tidigare ärenden har kommissionen ansett att information som är äldre än ett år är historisk (50), medan information som är mindre än ett år gammal har betraktats som aktuell (51). Huruvida informationen är historisk eller aktuell ska bedömas med viss flexibilitet med hänsyn tagen till när uppgifter kan anses vara föråldrade på den relevanta marknaden. Det är sannolikt att uppgifter blir historiska inom en kortare tidsrymd om de är aggregerade än om de är individuella. Det är likaså osannolikt att ett utbyte av aktuella uppgifter om volym och kapacitet begränsar konkurrensen, om uppgifterna är aggregerade på en sådan nivå att enskilda avlastares eller bortfraktares transaktioner inte kan urskiljas, direkt eller indirekt. Uppgifter som avser framtiden sammanhänger med hur ett företag anser att marknaden kommer att utvecklas eller vilken strategi företaget avser att följa på den marknaden. Det är sannolikt att i synnerhet ett utbyte av information som avser framtiden är ett problem, särskilt om informationen avser priser eller produktion. Informationen kan avslöja den affärsstrategi ett företag avser att tillämpa på marknaden. Detta kan leda till att rivaliteten mellan de företag som utbyter information minskar avsevärt och därmed begränsa konkurrensen.

55.

Hur ofta informationsutbytet sker bör också beaktas. Ju oftare uppgifterna utbyts desto snabbare kan konkurrenterna reagera. Det underlättar motåtgärder och minskar slutligen motivationen att vidta konkurrerande åtgärder på marknaden. Detta kan begränsa den så kallade ”dolda konkurrensen”.

56.

Hur uppgifter lämnas ut bör också undersökas för en bedömning av eventuella marknadseffekter. Ju mer informationen delas med kunderna desto mindre sannolikt är det att informationsutbytet är ett problem. Tvärtom gäller att om öppenheten på marknaden förbättras enbart till fördel för leverantörerna, kan kunderna berövas möjligheten att dra fördel av en ökad ”dold konkurrens”.

57.

I linjesjöfart används prisindex för att visa de genomsnittliga prisrörelserna för transport av en sjöcontainer. Det är osannolikt att ett prisindex som grundar sig på tillräckligt aggregerade prisuppgifter utgör en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget, förutsatt att uppgifterna är aggregerade på en sådan nivå att informationen inte kan uppdelas på ett sådant sätt att företag direkt eller indirekt kan få reda på konkurrenternas konkurrensstrategier. Om ett prisindex minskar eller avlägsnar osäkerheten om hur marknaden fungerar och därmed medverkar till att begränsa konkurrensen mellan företagen skulle det utgöra en överträdelse av artikel 81.1 i fördraget. Vid bedömningen av hur ett sådant prisindex sannolikt kommer att påverka en given relevant marknad bör det beaktas på vilken nivå uppgifterna aggregerats och om uppgifterna är av historisk eller aktuell art och hur ofta indexet offentliggörs. I allmänhet är det viktigt att alla enskilda komponenter i ett system för informationsutbyte bedöms tillsammans, så att potentiell samverkan beaktas, t.ex. mellan utbyte av uppgifter om kapacitet och volym på ena sidan och ett prisindex på andra sidan.

58.

Ett konkurrensbegränsande informationsutbyte mellan bortfraktare kan emellertid också ge upphov till effektivitetsvinster, t.ex. bättre planering av investeringar och effektivare kapacitetsutnyttjande. Sådana effektivitetsvinster måste motiveras och föras över på kunderna och vägas mot de konkurrensbegränsande effekterna av informationsutbytet mot bakgrund av artikel 81.3 i fördraget. I detta sammanhang är det viktigt att notera att ett av villkoren i artikel 81.3 är att konsumenterna bör få en skälig andel av den vinst som uppnås genom det konkurrensbegränsande avtalet. Om samtliga fyra villkor i artikel 81.3 uppfylls samtidigt är förbudet i artikel 81.1 inte tillämpligt (52).

3.2.4   Branschorganisationer

59.

I linjesjöfart kan diskussioner och informationsutbyte, på samma sätt som inom vilken annan bransch som helst, äga rum inom en branschorganisation under förutsättning att denna inte används som a) ett forum för kartellmöten (53), b) en struktur som utfärdar konkurrensbegränsande beslut eller rekommendationer till sina medlemmar (54) eller c) ett medel för informationsutbyte som minskar eller avlägsnar osäkerheten om hur marknaden fungerar och därmed leder till att konkurrensen mellan företagen begränsas, samtidigt som villkoren i artikel 81.3 inte uppfylls (55). Detta bör särskiljas från de diskussioner om t.ex. tekniska standarder eller miljönormer som förs fullständigt legitimt inom olika branschorganisationer.

3.3   Poolingavtal inom trampfartssektorn

60.

Den oftast förekommande formen för horisontellt samarbete inom trampfartssektorn är poolsamarbete. Det finns inte någon allmängiltig mall för en pool. Vissa drag förefaller dock vara gemensamma för de flesta pooler inom de olika marknadssegment som beskrivs nedan.

61.

En standardpool på sjöfartsområdet samlar flera liknande fartyg (56) som har olika ägare men administreras gemensamt. En direktör för en pool ansvarar i regel för affärsledningen (t.ex. gemensam marknadsföring (57), för förhandlingar om fraktsatser samt för centralisering av inkomster och reskostnader (58)) och för den kommersiella driften (dvs. planera fartygens rörelser, ge instruktioner till fartygen, utse ombud i hamnarna, förse kunderna med aktuell information, utfärda fraktfakturor, beställa bränsle, samla in fartygens intäkter och fördela dem inom ramen för ett på förhand överenskommet viktningssystem osv.). Den verksamhet som direktören för poolen bedriver övervakas ofta av en verkställande kommitté som företräder fartygens ägare. Fartygens ägare ansvarar i regel för den tekniska driften av fartygen (säkerhet, manskap, reparationer, underhåll osv.). Medlemmarna i poolen marknadsför visserligen sina tjänster gemensamt, men tillhandahåller dem ofta separat.

62.

Det framgår av denna beskrivning att det viktigaste inslaget i standardpooler på sjöfartsområdet är gemensam försäljning, med vissa drag av gemensam produktion. Därför är vägledningen i riktlinjerna för tillämpningen av artikel 81 i fördraget på horisontella samarbetsavtal (59) relevant både vad avser gemensam produktion och vad avser gemensam försäljning, som är en variant av avtal om gemensam saluföring. Eftersom poolerna delvis har olika egenskaper måste varje pool analyseras från fall till fall för att det med hänsyn till dess tyngdpunkt (60) ska gå att avgöra om den omfattas av artikel 81.1 och, om så är fallet, om den uppfyller samtliga fyra villkor i artikel 81.3.

63.

Pooler som omfattas av rådets förordning (EG) nr 139/2004 (61) eftersom de är bildade som ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner (så kallade fullständiga gemensamma företag, se artikel 3.4 i förordning (EG) nr 139/2004), berörs inte direkt av de ändringar som genomförs genom förordning (EG) nr 1419/2006 och behandlas inte i dessa riktlinjer. Riktlinjer om självständig funktion finns bland annat i kommissionens konsoliderade tillkännagivande om behörighet enligt förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (62). Om sådana pooler har till syfte eller resultat att samordna moderbolagens konkurrensbeteende ska samordningen bedömas i enlighet med kriterierna i artikel 81.1 och 81.3 i EG-fördraget för att fastställa om transaktionen är förenlig med den gemensamma marknaden eller inte (63).

3.3.1   Pooler som inte omfattas av artikel 81.1 i fördraget

64.

Poolavtal omfattas inte av artikel 81.1 i fördraget om deltagarna i poolen inte är faktiska eller potentiella konkurrenter. Det är t.ex. fråga om fall där två eller flera fartygsägare inrättar en pool i det enda syftet att lägga anbud på och genomföra resebefraktningsavtal vilka de inte i egenskap av ensamma aktörer skulle kunna lägga anbud på eller genomföra. Denna slutsats gäller även i fall där sådana pooler då och då fraktar någon annan typ av last, som utgör endast en liten del av den totala volymen.

65.

Pooler som bedriver en verksamhet som inte påverkar de relevanta konkurrensparametrarna eftersom de är av mindre betydelse eller inte märkbart påverkar handeln mellan medlemsstater (64), omfattas inte av artikel 81.1 i fördraget.

3.3.2   Pooler som i allmänhet omfattas av artikel 81.1 i fördraget

66.

Poolavtal mellan konkurrenter som är begränsade till gemensam försäljning har i regel till syfte eller resultat att samordna den prispolitik som dessa konkurrenter tillämpar (65).

3.3.3   Pooler som kan omfattas av artikel 81.1 i fördraget

67.

Om poolen inte har till syfte att begränsa konkurrensen måste det undersökas hur den påverkar den berörda marknaden. Ett avtal omfattas av artikel 81.1 i fördraget om det sannolikt har en märkbar negativ inverkan på konkurrensparametrar som priser, kostnader, tjänstedifferentiering, tjänstekvalitet och innovation. Avtal kan ha denna effekt genom att märkbart minska konkurrensen mellan parterna i avtalet eller mellan dem och tredje man (66).

68.

Vissa pooler inom trampfartssektorn omfattar inte gemensam försäljning, men däremot en viss grad av samordning rörande konkurrensparametrarna (t.ex. gemensam planering av tidtabeller eller gemensamma inköp). Sådana fall omfattas av artikel 81.1 i fördraget endast om parterna i avtalet har en viss grad av marknadsmakt (67).

69.

Huruvida en pool kan ha en märkbar negativ inverkan på marknaden beror på det ekonomiska sammanhanget, och hänsyn måste tas till parternas sammanlagda marknadsmakt och avtalets art tillsammans med andra strukturella faktorer på den relevanta marknaden. Det måste också undersökas om poolavtalet påverkar parternas beteende på angränsande marknader som är nära knutna till den marknad som direkt påverkas av samarbetet (68). Detta kan vara fallet exempelvis om poolens marknad är marknaden för transport av skogsprodukter med lådformade specialfartyg (marknad A) och om medlemmarna i poolen också bedriver trafik på marknaden för torrlast (marknad B).

70.

När det gäller strukturella faktorer på den relevanta marknaden är det inte troligt att poolen har några begränsande effekter om den har en låg marknadsandel. Då man bedömer vilken effekt en viss pool har på den relevanta marknaden bör också följande faktorer beaktas: marknadskoncentration, antalet konkurrenter och deras ställning, marknadsandelarnas stabilitet över tid, medlemskap i flera pooler, hinder för marknadsinträde och sannolikheten för att nya aktörer kommer in på marknaden, öppenheten på marknaden, motverkande köparmakt hos transportanvändare och tjänsternas art (t.ex. homogena eller differentierade tjänster).

71.

När det gäller avtalets art bör hänsyn tas till klausuler som påverkar poolens eller poolmedlemmarnas konkurrensbeteende på marknaden, till exempel klausuler som förbjuder medlemmarna att bedriva verksamhet på samma marknad utanför poolen (konkurrensklausuler) eller som ålägger dem poolmedlemskap för en viss period eller som avser uppsägningsfrister (utträdesklausuler) eller utbyte av kommersiellt känslig information. Alla kopplingar mellan pooler antingen det gäller förvaltning eller medlemmar, liksom delade kostnader eller intäkter, ska också beaktas.

3.3.4   Artikel 81.3 i fördraget – tillämplighet

72.

Om pooler omfattas av artikel 81.1 i fördraget måste de berörda företagen säkerställa att de uppfyller samtliga fyra villkor i artikel 81.3 (69). Vissa typer av avtal utesluts inte på förhand från tillämpningsområdet för artikel 81.3. I princip omfattar undantaget alla begränsande avtal som uppfyller de fyra villkoren i artikel 81.3. Vid denna analys tillämpas en glidande skala. Ju större konkurrensbegränsningen enligt artikel 81.1 är desto större måste effektivitetsvinsterna och nyttan för konsumenterna vara.

73.

Det är de berörda företagen som ska visa att poolen förbättrar transporttjänsterna eller främjar tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande i form av effektivitetsvinster. Effektivitetsvinsterna får inte vara kostnadsbesparingar som är en naturlig konsekvens av den minskade konkurrensen, utan de måste vara resultatet av att ekonomisk verksamhet integreras.

74.

Pooler kan ge effektivitetsvinster till exempel tack vare bättre kapacitetsutnyttjande och stordriftsfördelar. Inom trampfarten planerar poolerna i regel sina fartygsrutter gemensamt för att sprida sina flottor geografiskt. Spridningen av fartygen möjliggör färre ballastresor vilket möjliggör ett bättre kapacitetsutnyttjande totalt sett för poolen, vilket så småningom kan leda till stordriftsfördelar.

75.

Konsumenterna måste få en skälig andel av effektivitetsvinsterna. Enligt artikel 81.3 i fördraget är det de positiva effekterna för alla konsumenter på den relevanta marknaden som ska beaktas, inte effekterna för den enskilda konsumenten (70). De fördelar som förs över till konsumenterna måste åtminstone kompensera dem för de faktiska eller sannolika negativa verkningarna av den konkurrensbegränsning som konstaterats mot bakgrund av artikel 81.1 (71). För att sannolikheten för att fördelar ska föras över till konsumenterna ska kunna bedömas måste trampfartsmarknadernas struktur och efterfrågeelasticiteten också undersökas i detta sammanhang.

76.

En pool får inte ålägga begränsningar som inte är helt nödvändiga för att effektivitetsvinsterna ska uppnås. I detta sammanhang måste det undersökas om parterna skulle ha kunnat uppnå effektivitetsvinsterna på egen hand. Vid bedömningen av detta är det bland annat relevant att undersöka vilken den minsta effektiva skalan är för att tillhandahålla olika typer av tjänster inom trampfarten. Dessutom måste varje begränsande klausul i ett poolavtal vara skäligen nödvändig för att de påstådda effektivitetsvinsterna ska uppnås. Begränsande klausuler kan vara motiverade under en längre period eller under poolens hela livslängd eller endast under en övergångsperiod.

77.

Slutligen får poolen inte göra det möjligt för parterna att sätta konkurrensen ur spel med avseende på en stor del av tjänsterna i fråga.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1419/2006 av den 25 september 2006 om upphävande av förordning (EEG) nr 4056/86 om detaljerade regler för tillämpning av artiklarna 85 och 86 (numera 81 och 82) i fördraget på sjöfarten, och om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1/2003 till att även omfatta cabotage och internationell trampfart (EUT L 269, 28.9.2006, s. 1).

(2)  Med ”avtal” avses avtal, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden.

(3)  EGT L 1, 4.1.2003, s. 1.

(4)  EUT L 123, 27.4.2004, s. 18.

(5)  EGT L 378, 31.12.1986, s. 4.

(6)  EGT C 3, 6.1.2001, s. 2.

(7)  EUT C 101, 27.4.2004, s. 97.

(8)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 24.

(9)  Skäl 3 i förordning (EG) nr 611/2005, som nämns i fotnot 8.

(10)  Kommissionen har funnit att specialtransporter har vissa särdrag som skiljer dem från linjesjöfart och trampfart. Bland annat tillhandahålls regelbunden frakt av en viss typ av last. Tjänsten bygger ofta på ett avtal mellan rederierna och användning av specialfartyg som är tekniskt anpassade eller byggda för att frakta en viss typ av last. Kommissionens beslut 94/980/EG av den 19 oktober 1994 (ärende IV/34.446 – Transatlantiskt avtal) (EGT L 376, 31.12.1994, s. 1) (nedan kallat TAA-beslutet), punkterna 47–49.

(11)  Artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (EGT L 364, 12.12.1992, s. 7) (svensk specialutgåva område 6, volym 3, s. 203).

(12)  Mål 42/84, Remia BV m.fl. mot kommissionen, REG 1985, s. 2545, punkt 22 (svensk specialutgåva s. 277). Mål 319/82, Ciments et Bétons de l'Est mot Kerpen & Kerpen, REG 1983, s. 4173, punkt 9.

(13)  EUT C 101, 27.4.2004, s. 81.

(14)  Att transporterna går till eller från en hamn utanför EU utesluter inte i sig att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Man måste noggrant analysera effekterna på kunder och andra operatörer inom gemenskapen som är beroende av dessa tjänster för att avgöra om de omfattas av gemenskapens behörighet. Se riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget, som nämns i fotnot 13.

(15)  Kommissionens beslut 93/82/EEG av den 23 december 1992 (ärendena IV/32.448 och IV/32.450, CEWAL) (EGT L 34, 10.2.1993, s. 1), punkt 90 (ej översatt till svenska), bekräftat av förstainstansrätten i de förenade målen T-24/93–T-26/93 och T-28/93, Compagnie Maritime Belge m.fl. mot Europeiska kommissionen, REG 1996, s. II-1201, punkt 205. TAA-beslutet, som nämns ovan i fotnot 10, punkterna 288–296, bekräftat genom förstainstansrättens dom av den 28 februari 2002 i mål T-395/94, Atlantic Container Line m.fl. mot Europeiska kommissionen (nedan kallat TAA-beslutet), punkterna 72–74; kommissionens beslut 1999/243/EG av den 16 september 1998 (ärende IV/35.134 – Trans-Atlantic Conference Agreement) (nedan kallat TACA-beslutet) (EGT L 95, 9.4.1999, s. 1), punkterna 386–396; kommissionens beslut 2003/68/EG av den 14 november 2002 (ärende COMP/37.396 – det ändrade TACA-avtalet) (EGT L 26, 31.1.2003, s. 53) (nedan kallat det ändrade TACA-beslutet), punkt 73.

(16)  För vägledning om tillämpningen av påverkan på handeln, se kommissionens riktlinjer som det hänvisas till i fotnot 13.

(17)  EGT C 372, 9.12.1997, s. 5.

(18)  Tillkännagivandet om marknadsdefinition (se fotnot 17), punkt 8.

(19)  Tillkännagivandet om marknadsdefinition (se fotnot 17), punkt 13.

(20)  Kommissionens beslut 1999/485/EG av den 30 april 1999 (ärende IV/34.250 – Europe Asia Trades Agreement) (EGT L 193, 26.7.1999, s. 23); TAA-beslutet (se fotnot 10) samt TACA-beslutet (se fotnot 15), punkterna 60–84. Marknadsdefinitionen i TACA-beslutet bekräftades av förstainstansrätten genom domen i de förenade målen T-191/98, T-212/98–T-214/98, Atlantic Container Line AB m.fl. mot kommissionen, REG 2003, s. II-3275 (nedan kallad TACA-domen), punkterna 781–883.

(21)  Punkt 62 i TACA-beslutet (se fotnot 15), och punkterna 783–789 i TACA-domen (se fotnot 20).

(22)  TACA-beslutet (se fotnot 15), punkt 71.

(23)  TAA-domen (se fotnot 15), punkt 273 och TACA-domen (se fotnot 20), punkt 809.

(24)  TAA-domen (se fotnot 15), punkt 281. Kommissionens beslut av den 29 juli 2005 i ärende COMP/M.3829 – MAERSK/PONL, punkt 13.

(25)  TACA-beslutet (se fotnot 15), punkterna 62–75; TACA-domen (se fotnot 21), punkt 795 och kommissionens beslut i ärendet MAERSK/PONL (se fotnot 23), punkterna 13 och 112–117.

(26)  TACA-beslutet (se fotnot 15), punkterna 76–83, och det ändrade TACA-beslutet (se fotnot 15), punkt 39.

(27)  Vid resebefraktning är de väsentliga inslagen i transportkraven t.ex. vilken last som ska fraktas, lastens volym, hamnar för lastning och lossning, liggtid eller fraktleveransfrist och tekniska detaljer om det berörda fartyget.

(28)  Inom branschen förefaller man själv anse att olika fartygsstorlekar utgör separata marknader. I branschpublikationer och i tidningen Baltic Exchange publiceras prisindex för varje standardstorlek. I konsulternas rapporter delas marknaden upp i olika segment utifrån fartygens storlek.

(29)  Flytande bulklast kan t.ex. inte fraktas med torrlastfartyg och kylvaror kan inte transporteras med biltransportfartyg. Många oljetankfartyg kan frakta både smutsiga och rena oljeprodukter. Ett tankfartyg kan dock inte frakta rena produkter genast efter att ha transporterat smutsiga produkter.

(30)  Att ändra om ett torrlastfartyg från koltransport till spannmålstransport kan kräva bara en dags städning, som eventuellt kan utföras under en ballastresa. På andra trampfartsmarknader kan städperioden vara längre.

(31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 417/2002 av den 18 februari 2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2978/94 (EGT L 64, 7.3.2002).

(32)  TACA-beslutet (se fotnot 15), punkt 85; det ändrade TACA-beslutet (se fotnot 15), punkterna 85 och 86, och TACA-domen (se fotnot 20), punkterna 924, 925 och 927.

(33)  Beroende på den relevanta trampfartsmarknadens karaktär kan man tänka sig kortare perioder, t.ex. på marknader där resebefraktningsavtal erbjuds för kortare perioder än ett år.

(34)  Kommissionens beslut 2000/627/EG av den 16 maj 2000 i ärende IV/34.018 – Far East Trade Tariff Charges and Surcharges Agreement (FETTCSA) (EGT L 268, 20.10.2000, s. 1), punkt 153. Förstainstansrättens beslut av den 21 oktober 1997 i mål T-229/94, Deutsche Bahn AG mot kommissionen, REG 1997, s. II-1689, punkt 37.

(35)  Förordning (EG) nr 823/2000 (se fotnot 8) är tillämplig på internationell linjesjötransport från eller till en eller flera hamnar inom gemenskapen endast när det gäller transport av varor, huvudsakligen i container – se artiklarna 1, 2 och 3.2 g i den förordningen.

(36)  EG-domstolens dom i mål C-49/92 P, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni, REG 1999, s. I-4125, punkt 121–126.

(37)  EG-domstolens dom i mål C-7/95 P, John Deere mot kommissionen, REG 1998, s. I-3111, punkt 90, och EG-domstolens dom i mål C-194/99 P, Thyssen Stahl mot kommissionen, REG 2003, s. I-10821, punkt 81.

(38)  EG-domstolens dom av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax mot Asociación de Usuarios de Servicios Bancarios (Ausbanc), REG 2006, s. I-11125, punkt 52 och EG-domstolens dom i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni, REG 1999, s. I-4125, punkterna 116 och 117.

(39)  EG-domstolens dom i de förenade målen C-89/85, C-104/85, C-114/85, C-116/85, C-117/85 och C-125/85–C-129/85, A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. mot kommissionen, REG 1993, s. I-1307, punkterna 59–65 (svensk specialutgåva s. I-111).

(40)  Domen i det ovannämnda (se fotnot 37) målet C-7/95P, John Deere mot kommissionen, punkt 88.

(41)  Förstainstansrättens dom i mål T-35/92, John Deere Ltd mot kommissionen, REG 1994, s. II-957, punkt 51, bekräftad genom domen i målet C-7/95 P, John Deere Ltd mot kommissionen (se fotnot 37), punkt 89. Samma ståndpunkt bekräftades nyligen i domen i målet Asnef-Equifax mot Ausbanc (se fotnot 38).

(42)  Förstainstansrättens beslut i mål T-141/94, Thyssen Stahl AG mot kommissionen, REG 1999, s. II-347, punkterna 402 och 403.

(43)  Ovannämnda (se fotnot 37) dom i mål C-7/95 P, John Deere Ltd mot kommissionen, punkterna 75–77.

(44)  Ovannämnda (se fotnot 7) riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3, punkt 16.

(45)  Ovannämnda (se fotnot 7) riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3.

(46)  Ovannämnda (se fotnot 7) riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3, punkt 25.

(47)  När det gäller linjesjöfart finns det operationella eller strukturella kopplingar mellan konkurrenter, t.ex. ömsesidiga konsortieavtal som ger linjerederierna möjlighet att utbyta information för att tillhandahålla gemensamma tjänster. Den eventuella förekomsten av sådana kopplingar måste beaktas från fall till fall vid bedömningen av hur ytterligare informationsutbyte påverkar marknaden i fråga.

(48)  TACA-domen (se fotnot 20), punkt 1154.

(49)  Kommissionens beslut 78/252/EG av den 23 december 1977 i ärende IV/29.176 – Pergamentpapper (EGT L 70, 13.3.1978, s. 54).

(50)  Kommissionens beslut 92/157/EEG av den 17 februari 1992 i ärende IV/31.370 – UK Agricultural Tractor Registration Exchange (EGT L 68, 13.3.1992, s 19), punkt 50.

(51)  Kommissionens beslut 98/4/EKSG av den 26 november 1997 i ärende IV/36.069 – Wirtschaftsvereinigung Stahl (EGT L 1, 3.1.1998, s. 10), punkt 17.

(52)  Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget (se fotnot 7).

(53)  Kommissionens beslut 2004/421/EG av den 16 december 2003 i ärende COMP/38.240 – Rör för industriellt bruk (EUT L 125, 28.4.2004, s. 50).

(54)  Kommissionens beslut 82/896/EEG av den 15 december 1982 i ärende IV/29.883 – AROW/BNIC (EGT L 379, 31.12.1982, s. 1); kommissionens beslut 96/438/EG av den 5 juni 1996 i ärende IV/34.983 – Fenex (EGT L 181, 20.7.1996, s. 28).

(55)  Kommissionens beslut 92/157/EEG (UK Agricultural Tractor Registration Exchange), som det hänvisas till i fotnot 50.

(56)  Det betyder att poolen kan vinna stora resebefraktningsavtal, kombinera olika resebefraktningsavtal och minska antalet ballastandelar genom att omsorgsfullt planera på vilka linjer fartygen ska sättas in.

(57)  Exempel: de fartyg som ingår i poolen marknadsförs som en enda affärsenhet som erbjuder transportlösningar oberoende av vilket fartyg som utför själva transporten.

(58)  Exempel: poolens inkomster samlas in av den centrala administrationen och fördelas mellan deltagarna på grundval av ett komplicerat viktningssystem.

(59)  I kapitel 3 respektive kapitel 5 i riktlinjerna (se fotnot 6).

(60)  Riktlinjerna om horisontella samarbetsavtal (se fotnot 6), punkt 12.

(61)  Rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(62)  EUT C 95, 16.4.2008, s. 1.

(63)  Artikel 2.4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004.

(64)  Kommissionens tillkännagivande om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 81.1 i fördraget (EGT C 368, 22.12.2001, s. 13) och riktlinjerna om begreppet påverkan på handeln, som det hänvisas till i fotnot 13.

(65)  Riktlinjerna om horisontella samarbetsavtal (se fotnot 6), punkt 5. Oberoende fartygsmäklares verksamhet när de fastställer priser omfattas inte av denna kategori.

(66)  Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 (se fotnot 7).

(67)  Riktlinjerna om horisontella samarbetsavtal (se fotnot 6), punkt 149.

(68)  Riktlinjerna om horisontella samarbetsavtal (se fotnot 6), punkt 142.

(69)  Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 (se fotnot 7).

(70)  Domen i mål C-238/05, Asnef-Equifax mot Ausbanc (se fotnot 38), punkt 70.

(71)  Ovannämnda (se fotnot 7) riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3, punkt 24.


26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/15


Översikt över gemenskapsbeslut om försäljningstillstånd för läkemedel från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 augusti 2008

(Offentliggörande i enlighet med artikel 13 eller artikel 38 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004  (1) )

(2008/C 245/03)

—   Utfärdande av försäljningstillstånd (artikel 13 i förordning (EG) nr 726/2004): Godkännes

Datum för beslutet

Läkemedlets namn

INN

(Internationellt generiskt namn)

Innehavaren av försäljningstillståndet

Nr i gemenskapsregistret

Läkemedelsform

ATC-kod

(Anatomical Therapeutic Chemical Code)

Datum för anmälan

28.8.2008

INTELENCE

Etravirin

Janssen-Cilag International NV

Turnhoutseweg, 30

B-2340 Beerse

EU/1/08/468/001

Tablett

(Ej tillämpligt)

1.9.2008

29.8.2008

Vimpat

Lakosamid

UCB S.A.

Allée de la Recherche, 60/Researchdreef, 60

B-1070 Bruxelles/B-1070 Brussel

EU/1/08/470/001-013

Filmdragerade tabletter

N03AX18

2.9.2008

EU/1/08/470/014-015

Sirap

EU/1/08/470/016

Infusionsvätska lösning

—   Ändring av försäljningstillstånd (artikel 13 i förordning (EG) nr 726/2004): Godkännes

Datum för beslutet

Läkemedlets namn

Innehavaren av försäljningstillståndet

Nr i gemenskapsregistret

Datum för anmälan

4.8.2008

Neupro

Schwarz Pharma Ltd

Shannon

Industrial Estate

Co.Clare

Ireland

EU/1/05/331/001-037

6.8.2008

8.8.2008

Champix

Pfizer Ltd

Ramsgate Road

Sandwich

Kent CT 13 9NJ

United Kingdom

EU/1/06/360/001-012

12.8.2008

8.8.2008

Vectibix

Amgen Europe B.V.

Minervum 7061

4817 ZK Breda

Nederland

EU/1/07/423/001-003

12.8.2008

8.8.2008

Infanrix hexa

GlaxoSmithKline Biologicals s.a.

rue de l'Institut 89

B-1330 Rixensart

EU/1/00/152/001-018

12.8.2008

8.8.2008

Evista

Eli Lilly Nederland B.V.

Grootslag 1-5

3991 RA Houten

Nederland

EU/1/98/073/001-004

12.8.2008

8.8.2008

Avandamet

SmithKline Beecham plc

980 Great West Road

Brentford

Middlesex TW8 9GS

United Kingdom

EU/1/03/258/001-022

12.8.2008

11.8.2008

Optruma

Eli Lilly Nederland B.V.

Grootslag 1-5

3991 RA Houten

Nederland

EU/1/98/074/001-004

13.8.2008

13.8.2008

Silapo

STADA Arzneimittel AG

Stadastrasse 2-18

D-61118 Bad Vilbel

EU/1/07/432/001-022

15.8.2008

13.8.2008

Retacrit

HOSPIRA Enterprises B.V.

Taurusavenue 19-21b

2132 LS Hoofddorp

Nederland

EU/1/07/431/001-019

15.8.2008

13.8.2008

Humira

Abbott Laboratories Ltd

Queenborough

Kent ME11 5EL

United Kingdom

EU/1/03/256/001-010

15.8.2008

13.8.2008

Hepsera

Gilead Sciences International Limited

Cambridge CB21 6GT

United Kingdom

EU/1/03/251/001-002

15.8.2008

13.8.2008

Infanrix penta

GlaxoSmithKline Biologicals s.a.

rue de l'Institut 89

B-1330 Rixensart

EU/1/00/153/001-010

18.8.2008

13.8.2008

Cervarix

GlaxoSmithKline Biologicals s.a.

rue de l'Institut 89

B-1330 Rixensart

EU/1/07/419/001-009

18.8.2008

22.8.2008

Evista

DAIICHI SANKYO EUROPE GmbH

Zielstattstrasse 48

D-81379 München

EU/1/98/073/001-004

26.8.2008

Eli Lilly Nederland B.V.

Grootslag 1-5

3991 RA Houten

Nederland

22.8.2008

Kaletra

Abbott Laboratories Ltd

Queenborough

Kent ME11 5EL

United Kingdom

EU/1/01/172/001-006

26.8.2008

22.8.2008

Baraclude

Bristol-Myers Squibb Pharma EEIG

Uxbridge Business Park

Sanderson Road

Uxbridge UB8 1DH

United Kingdom

EU/1/06/343/001-007

26.8.2008

22.8.2008

SUTENT

Pfizer Ltd

Ramsgate Road

Sandwich

Kent CT 13 9NJ

United Kingdom

EU/1/06/347/001-006

26.8.2008

22.8.2008

Fosavance

Merck Sharp & Dohme Ltd

Hertford Road

Hoddesdon

Hertfordshire EN11 9BU

United Kingdom

EU/1/05/310/001-009

26.8.2008

22.8.2008

Zalasta

KRKA d.d.

Šmarješka cesta 6

SLO-8501 Novo mesto

EU/1/07/415/001-056

26.8.2008

22.8.2008

Arixtra

Glaxo Group Ltd

Greenford Road

Greenford

Middlesex UB6 0NN

United Kingdom

EU/1/02/206/001-035

26.8.2008

22.8.2008

Revlimid

Celgene Europe Limited

Morgan House

Madeira Walk

Windsor

Berkshire SL4 1EP

United Kingdom

EU/1/07/391/001-004

26.8.2008

25.8.2008

Abilify

Otsuka Pharmaceutical Europe Ltd

Hunton House

Highbridge Business Park

Oxford Road

Uxbridge

Middlesex UB8 1HU

United Kingdom

EU/1/04/276/001-020

EU/1/04/276/024-036

27.8.2008

25.8.2008

TARGRETIN

Eisai Limited

3 Shortlands

London W6 8EE

United Kingdom

EU/1/01/178/001

27.8.2008

25.8.2008

Emselex

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/04/294/001-028

27.8.2008

25.8.2008

Sifrol

Boehringer Ingelheim International GmbH

Binger Straße 173

D-55216 Ingelheim am Rhein

EU/1/97/050/001-006

EU/1/97/050/009-012

27.8.2008

25.8.2008

Humira

Abbott Laboratories Ltd

Queenborough

Kent ME11 5EL

United Kingdom

EU/1/03/256/001-010

27.8.2008

25.8.2008

Revatio

Pfizer Limited

Sandwich

Kent CT13 9NJ

United Kingdom

EU/1/05/318/001

27.8.2008

25.8.2008

Prialt

Eisai Limited

3 Shortlands

London W6 8EE

United Kingdom

EU/1/04/302/001-004

27.8.2008

25.8.2008

NovoSeven

Novo Nordisk A/S

Novo Allé

DK-2880 Bagsværd

EU/1/96/006/001-006

27.8.2008

26.8.2008

Viagra

Pfizer Limited

Sandwich

Kent CT13 9NJ

United Kingdom

EU/1/98/077/002-004

EU/1/98/077/006-008

EU/1/98/077/010-019

28.8.2008

28.8.2008

Rasilez

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/07/405/001-020

1.9.2008

28.8.2008

Tekturna

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/07/408/001-020

1.9.2008

28.8.2008

Raptiva

Serono Europe Limited

56 Marsh Wall

London E14 9TP

United Kingdom

EU/1/04/291/001-003

1.9.2008

28.8.2008

ISENTRESS

Merck Sharp & Dohme Limited

Hertford Road

Hoddesdon

Hertfordshire EN11 9BU

United Kingdom

EU/1/07/436/001-002

1.9.2008

28.8.2008

Enviage

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/07/406/001-020

1.9.2008

28.8.2008

Sprimeo

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/07/407/001-020

1.9.2008

28.8.2008

Riprazo

Novartis Europharm Limited

Wimblehurst Road

Horsham

West Sussex RH12 5AB

United Kingdom

EU/1/07/409/001-020

1.9.2008

29.8.2008

Avastin

Roche Registration Limited

6 Falcon Way

Shire Park

Welwyn Garden City AL7 1TW

United Kingdom

EU/1/04/300/001-002

2.9.2008

29.8.2008

Nespo

Dompé Biotec S.p.A.

Via San Martino, 12

I-20122 Milano

EU/1/01/184/001-073

2.9.2008

29.8.2008

Enbrel

Wyeth Europa Limited

Huntercombe Lane

South Taplow

Maidenhead

Berkshire SL6 0PH

United Kingdom

EU/1/99/126/001-018

1.9.2008

29.8.2008

Velcade

Janssen-Cilag International NV

Turnhoutseweg, 30

B-2340 Beerse

EU/1/04/274/001-002

2.9.2009

29.8.2008

Humira

Abbott Laboratories Ltd

Queenborough

Kent ME11 5EL

United Kingdom

EU/1/03/256/001-010

2.9.2009

29.8.2008

Prezista

Janssen-Cilag International NV

Turnhoutseweg, 30

B-2340 Beerse

EU/1/06/380/001

2.9.2009

29.8.2008

Truvada

Gilead Sciences International Limited

Cambridge CB21 6GT

United Kingdom

EU/1/04/305/001-002

2.9.2009

29.8.2008

Neupro

Schwarz Pharma Ltd

Shannon Industrial Estate

Co.Clare

Ireland

EU/1/05/331/038-055

2.9.2009

29.8.2008

Neupro

Schwarz Pharma Ltd

Shannon Industrial Estate

Co.Clare

Ireland

EU/1/05/331/001-055

2.9.2009

—   Indragning av försäljningstillstånd (artikel 13 förordning (EG) nr 726/2004)

Datum för beslutet

Läkemedlets namn

Innehavaren av försäljningstillståndet

Nr i gemenskapsregistret

Datum för anmälan

22.8.2008

Protopy

Astellas Pharma GmbH

Neumarkter Str. 61

D-81673 München

EU/1/02/202/001-006

26.8.2008

28.8.2008

Quintanrix

GlaxoSmithKline Biologicals s.a.

rue de l'Institut 89

B-1330 Rixensart

EU/1/04/301/001-005

1.9.2008

—   Ändring av försäljningstillstånd (artikel 38 förordning (EG) nr 726/2004): Godkännes

Datum för beslutet

Läkemedlets namn

Innehavaren av försäljningstillståndet

Nr i gemenskapsregistret

Datum för anmälan

13.8.2008

Dexdomitor

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

EU/2/02/033/001-002

15.8.2008

22.8.2008

Suvaxyn Aujeszky

Fort Dodge Animal Health Holland

C.J. van Houtenlaan 36

1381 CP Weesp

Nederland

EU/2/98/009/001-006

26.8.2008

25.8.2008

Zubrin

Schering-Plough Limited

Schering-Plough House

Shire Park

Welwyn Garden City

Hertfordshire AL7 1TW

United Kingdom

EU/2/00/028/002-008

27.8.2008

25.8.2008

Circovac

Merial

29, Avenue Tony Garnier

F-69007 Lyon

EU/2/07/075/001-004

27.8.2008

25.8.2008

Profender

Bayer HealthCare AG

D-51368 Leverkusen

EU/2/05/054/018-031

27.8.2008

Alla intressenter kan på begäran från nedanstående adress erhålla den offentliga rapporten om utvärderingen av de berörda läkemedlen och de beslut som rör dessa:

Europeiska läkemedelsmyndigheten

7 Westferry Circus

Canary Wharf

London E14 4HB

United Kingdom


(1)  EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.


26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/21


Översikt över gemenskapsbeslut om försäljningstillstånd för läkemedel från och med den 1 augusti 2008 till och med den 31 augusti 2008

(Beslut fattade i enlighet med artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG  (1) eller artikel 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG  (2) )

(2008/C 245/04)

—   Upphävande av nationellt försäljningstillstånd

Datum för beslutet

Läkemedlets namn

Innehavare av försäljningstillståndet

Berörd medlemsstat

Datum för anmälan

13.8.2008

Coxtral gel

Se bilagan I

Se bilagan I

18.9.2008


(1)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 67.

(2)  EGT L 311, 28.11.2001, s. 1.


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER NAMN, LÄKEMEDELSFORM, STYRKA, ADMINISTRERINGSSÄTT SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA

Medlemsstat

Innehavare av godkännande för försäljning

Sökande

Namn

Styrka

Läkemedelsform

Administreringssätt

Innehåll

(Koncentration)

Republiken Tjeckien

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

 

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Estland

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Ungern

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Litauen

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Lettland

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Polen

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g

Slovakien

 

Zentiva a. s.

U Kabelovny 130

Dolní Měcholupy

CZ-102 37 Praha 10

Coxtral Gel

30 mg/g

Gel

Kutan användning

30 mg/g


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Kommissionen

26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/23


Inbjudan till intresseanmälan för uppdrag som ledamot i de vetenskapliga kommittéerna i den rådgivande strukturen för vetenskaplig riskbedömning och upptagning i en databas över experter

(2008/C 245/05)

Härmed inbjuds vetenskapsmän att anmäla sitt intresse för uppdrag som ledamöter i Europeiska kommissionens rådgivande struktur på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Den rådgivande strukturen med vetenskapliga kommittéer och experter inrättades genom kommissionens beslut 2008/721/EG, som finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/call_expression_en.htm

Den rådgivande strukturen för vetenskaplig riskbedömning på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö omfattar följande:

a)

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet.

b)

Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker.

c)

Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker.

d)

En pool av vetenskapliga rådgivare i fråga om riskbedömning (nedan kallad poolen), som ska stödja de vetenskapliga kommittéernas verksamhet.

De vetenskapliga kommittéernas och poolens roll är att på begäran ge kommissionen högkvalitativ och oberoende vetenskapliga rådgivning om icke livsmedelsrelaterade frågor som rör konsumentsäkerheten eller risker för folkhälsan eller miljön. Kommittéerna ska också göra kommissionen uppmärksam på specifika eller nya problem inom sina behörighetsområden. Den rådgivande strukturens arbete bygger på principerna om kompetens, oberoende och insyn.

Parallellt med detta avser kommissionen att bygga upp en databas över experter i syfte att underlätta tillgången till en mycket bred sakkunskap som ska stödja den rådgivande strukturens arbete.

Den rådgivande strukturens sammansättning och behörighetsområden

De vetenskapliga kommittéerna ska var och en bestå av högst 17 ledamöter och kan på eget initiativ knyta till sig högst fem vetenskapliga rådgivare från poolen, som ska bidra till kommitténs arbete i särskilda frågor. Dessa associerade ledamöter ska delta i verksamhet och i överläggningar som berör ämnet i fråga, och ha samma uppgifter, ansvar och rättigheter som övriga ledamöter i kommittén. Kommissionen kan också anmoda ledamöter i poolen att permanent ersätta ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna som avgår eller vars mandat upphör. Ledamöterna i poolen kan engageras i verksamheten i olika arbetsgrupper. De ska också snabbt kunna ge kommissionen råd när den begär detta och delta i tematiska seminarier eller vetenskapliga möten. Kommissionen beslutar hur många vetenskapliga rådgivare som ska ingå i poolen vid varje tidpunkt, utifrån sitt behov av vetenskaplig rådgivning.

Kommissionen utser ledamöterna i den rådgivande strukturen på grundval av deras sakkunskap inom ett eller fler av behörighetsområdena, och de ska tillsammans täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt. Behörighetsområdena anges i bilaga I till beslut 2008/721/EG.

Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna har en mandatperiod på tre år och får tjänstgöra under högst tre på varandra följande mandatperioder. Ledamöterna sitter kvar tills en ersättare har utsetts eller tills deras mandatperiod förnyats. Vetenskapliga rådgivare utses till poolen för en femårsperiod, som kan förnyas.

Kandidaterna kan ansöka om att tas upp i databasen över externa experter i fråga om riskbedömning inom områdena hälsa, säkerhet och miljö. Denna möjlighet anges på ansökningsblanketten. Sökande som endast vill tas upp i databasen antas fortlöpande. Dessa externa experter kan inbjudas att tillfälligt delta i de vetenskapliga kommittéernas arbete i särskilda frågor, som ledamöter i arbetsgrupper eller vid utfrågningar och seminarier. Den erfarenhet på tio år som anges nedan för ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna och poolen är i detta fall inte obligatorisk.

Intresserade vetenskapsmän kan alltså ansöka om att bli ledamöter i i) de vetenskapliga kommittéerna och/eller ii) poolen och/eller iii) databasen över externa experter.

Behörighet

Sökandena ska ha

en universitetsexamen inom ett relevant vetenskapligt område, helst på doktorandnivå,

minst tio års yrkeserfarenhet (krävs inte för sökande som endast vill tas upp i databasen),

goda kunskaper i engelska.

Denna inbjudan till intresseanmälan är öppen för vetenskapsmän från såväl EU-länder som andra länder.

Urvalskriterier

Företräde kommer att ges de kandidater som har

yrkeserfarenhet som är relevant för kommittéernas behörighetsområden enligt bilaga I till beslut 2008/721/EG,

erfarenhet av att genomföra riskbedömningar och/eller ge vetenskapliga råd, särskilt inom områden som rör konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö,

analytisk förmåga: analys av komplexa uppgifter och ärenden samt fackgranskning av vetenskapliga arbeten och publikationer,

dokumenterad vetenskaplig kompetens inom ett eller helst flera områden med anknytning till området för den eller de vetenskapliga kommittéer som sökanden är intresserad av,

yrkeserfarenhet i en tvärvetenskaplig och internationell miljö,

lednings-/organisationsförmåga, särskilt när det gäller att leda och organisera arbetsgrupper.

Urvalsförfarande

Urvalet sker i tre etapper:

i)

Kontroll av om ansökan uppfyller kraven.

ii)

Jämförande bedömning och upprättande av en förteckning over de lämpligaste sökandena.

iii)

Utnämnande av ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna och poolen från denna förteckning.

Urvalskommittéerna består av företrädare för de kommissionsavdelningar som ansvarar för politik och lagstiftning på områdena konsument- och produktsäkerhet, folkhälsa, miljö och vetenskaplig forskning. Kommittéerna kommer att ledas av en oberoende, externt tillsatt erfaren vetenskapsman. Varje intresseanmälan kommer att bedömas individuellt utifrån urvalskriterierna av minst två ledamöter i urvalskommittén. Vid urvalsförfarandet kommer kommissionen att beakta följande: erfarenhet och vetenskaplig bakgrund, oberoende (möjliga intressekonflikter), spridning mellan olika geografiska regioner och könsfördelning.

Utnämnande av ledamöter

Kommissionen kommer att utse ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och poolen från den kandidatförteckning som urvalskommittéerna upprättat. Ingen ledamot kan utses till mer än en kommitté. Kommissionen kan utse en kandidat till en annan kommitté än den som han eller hon ansökte till, om denna kommitté behöver kandidatens sakkunskap och förutsatt att kandidaten samtycker. Vetenskapsmän som inte utses vare sig till en av de vetenskapliga kommittéerna eller till poolen av rådgivare ska tas upp i databasen över externa experter.

Namnen på de utsedda ledamöterna i den rådgivande strukturen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på Europeiska kommissionens webbplats.

Oberoende

Ledamöterna i den rådgivande strukturen är personligt utnämnda. Sökandena ska avge en försäkran där de förbinder sig att agera oberoende och utan påverkan utifrån samt en försäkran angående eventuella intressekonflikter som kan göra dem jäviga. Om de utses kommer de att uppmanas att bekräfta att de samtycker till att avge årliga försäkringar angående intressekonflikter och att dessa offentliggörs.

Arbetsbelastning och ekonomisk ersättning

Sökandena bör vara beredda att regelbundet delta i möten, aktivt bidra till vetenskapliga diskussioner, granska dokument och ge synpunkter under mötena i kommittéerna och deras arbetsgrupper. De bör också vara beredda att på inbjudan delta i seminarier och utfrågningar samt vid behov fungera som ordförande och/eller föredragande i arbetsgrupper. De flesta arbetsdokumenten är på engelska och mötena hålls också på engelska. Sökandena bör beakta att mötena i allmänhet kräver förberedelser. Varje vetenskaplig kommitté kommer att hålla plenarmöten uppskattningsvis mellan fem och tio gånger per år. Ledamöter som ingår i arbetsgrupper måste delta i fler möten. Kandidaterna bör vara villiga att arbeta med elektroniska metoder för hantering och utbyte av dokument.

Ledamöterna i den rådgivande strukturen och de externa experterna är berättigade till ekonomisk ersättning för deltagande i kommittéernas möten och för tjänstgöring som föredragande i en särskild fråga. Den ekonomiska ersättningen fastställs i bilaga III till beslut 2008/721/EG. Ledamöterna är även berättigade till ersättning för resekostnader och till traktamente, i enlighet med kommissionens bestämmelser.

Ansökningsförfarande

Från och med den 20 september 2008 eller strax därefter kommer intresserade vetenskapsmän att kunna fylla i och lämna in den elektroniska ansökningsblanketten, med en meritförteckning och en förteckning över publikationer som bilagor. För ansökningsblanketten krävs Adobe Acrobat Reader 9.0, som kan hämtas från följande webbplats:

http://www.adobe.com/products/acrobat/readstep2.html

Meddelandet om ansökningsförfarandet och ansökningsblanketten finns tillgängliga på nedanstående webbplats:

http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/call_expression_en.htm

Sista dag för inlämning av ansökningar för att bli ledamot i den rådgivande strukturen är den 31 oktober 2008. Endast elektroniska ansökningar som lämnats in via ovannämnda webbplats kommer att beaktas.

Observera att registreringen i databasen över experter kommer att pågå fortlöpande, dvs. att ingen tidsfrist har fastställts. Sökande som registreras i databasen förväntas uppdatera de begärda uppgifterna vartannat år.

En ansökan anses endast uppfylla kraven om den omfattar

en ifylld obligatorisk ansökningsblankett,

en meritförteckning, som helst inte ska vara längre än tre sidor (bifogas ansökningsblanketten),

en förteckning över sökandens vetenskapliga publikationer (bifogas ansökningsblanketten),

en sanningsenligt ifylld försäkran angående intressekonflikter (ingår i ansökningsblanketten).

Nödvändiga dokument kan komma att begäras senare. Alla intresseanmälningar kommer att behandlas konfidentiellt. Kommissionen kommer så snart som möjligt att underrätta kandidaterna om resultatet av urvalsförfarandena.


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Kommissionen

26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/26


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.5251 – System Capital Management-Energies/Metinvest)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 245/06)

1.

Kommissionen mottog den 17 september 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 och till följd av ett hänskjutande enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen System Capital Management Limited (SCM, Cypern) och Energees Investments Limited (Energees, Cypern), som ingår i SMART Group, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning förvärvar gemensam kontroll över företagen Metinvest BV (MIBV, Nederländerna) och dess dotterbolag Makeeva Metallurgical Plant (MMZ, Ukraina) och Promet Steel JSC (Promet, Bulgarien) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

SCM: Produktion av metaller och kol,

Energees: Stålproduktion,

MIBV: Järnmalms- och kolbrytning, tillverkning av halvfärdiga och färdiga stålprodukter,

MMZ: Produktion och försäljning av råstålsprodukter samt tillverkning av vidareförädlade produkter inom stålsektorn,

Promet: Tillverkning av vidareförädlade produkter inom stålsektorn.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5251 – System Capital Management-Energies/Metinvest, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/27


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.5178 – OEP/Pfleiderer

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2008/C 245/07)

1.

Kommissionen mottog den 17 september 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget OEP Holding Corporation (OEP, Förenta staterna) – ett indirekt dotterbolag till J.P. Morgan Chase & Co. (Förenta staterna) på det sätt som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning, förvärvar fullständig kontroll över företaget Pfleiderer AG (Pfleiderer, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

OEP: Private equity-fond,

Pfleiderer: Tillverkning, distribution och marknadsföring av förädlade träprodukter, ytbehandlade produkter och laminatgolv.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5178 – OEP/Pfleiderer, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


Rättelser

26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/28


Rättelse till meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 – Italiens ändring av bestämmelserna om allmän trafikplikt för regelbunden lufttrafik på sträckan Pantelleria–Trapani

( Europeiska unionens officiella tidning C 230 av den 9 september 2008 )

(2008/C 245/08)

Meddelandet på sidan 17 ska vara som följer:

”I enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen, har Italiens regering beslutat att ändra den allmänna trafikplikt för regelbunden lufttrafik på sträckan Pantelleria–Trapani som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 112 av den 12 maj 2006 och som ändrades i Europeiska unionens officiella tidning C 141 av den 26 juni 2007 och i Europeiska unionens officiella tidning C 121 av den 17 maj 2008.

De biljettpriser som anges i punkt 2.4 c i meddelandet om införande av allmän trafikplikt ändras enligt följande:

Sträcka

Nytt biljettpris

(utan moms)

Pantelleria–Trapani eller Trapani–Pantelleria

26,53 EUR

De andra kraven beträffande allmän trafikplikt som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 112 av den 12 maj 2006 förblir oförändrade.”


26.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/s3


NOT TILL LÄSAREN

EU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.

Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.