ISSN 1725-2504

Europeiska unionens

officiella tidning

C 314

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

50 årgången
22 december 2007


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

I   Resolutioner, rekommendationer och yttranden

 

RESOLUTIONER

 

Rådet

2007/C 314/01

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 25 maj 2007 – Att skapa lika möjligheter för alla ungdomar – fullständigt deltagande i samhällslivet

1

 

REKOMMENDATIONER

 

Rådet

2007/C 314/02

Rådets rekommendation av den 6 december 2007 om en handbok för polis- och säkerhetsmyndigheter avseende samarbete vid större evenemang med internationell anknytning

4

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Kommissionen

2007/C 314/03

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4848 – Basell/Lyondell) ( 1 )

22

2007/C 314/04

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4860 – HRE/DEPFA) ( 1 )

22

2007/C 314/05

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4969 – DZ Equity Partner/Welle Holding/PAIDI Möbel) ( 1 )

23

2007/C 314/06

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4806 – DSB/First/Öresundståg) ( 1 )

23

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

 

Rådet

2007/C 314/07

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 25 maj 2007 om framtidsperspektiven för det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området

24

 

Kommissionen

2007/C 314/08

Eurons växelkurs

27

 

UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

2007/C 314/09

Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av rådets direktiv 93/42/EEG ( 1 )

28

2007/C 314/10

Frankrikes ändringar av den allmänna trafikplikten för regelbunden lufttrafik mellan Ajaccio, Bastia, Calvi respektive Figari å ena sidan och Marseille, Nice respektive Paris (Orly) å den andra ( 1 )

36

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Kommissionen

2007/C 314/11

GR-Elliniko: Bedrivande av regelbunden lufttrafik – Greklands anbudsinfordran enligt artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 angående bedrivande av regelbunden lufttrafik på tre flyglinjer för vilka allmän trafikplikt införts

37

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Kommissionen

2007/C 314/12

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4959 – Goldman Sachs/MatlinPatterson/Bankenservice Kassel) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

40

2007/C 314/13

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4986 – EQT V/Securitas Direct) ( 1 )

41

 

ANDRA AKTER

 

Rådet

2007/C 314/14

Meddelande till personer, grupper och enheter på den förteckning som anges i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (se bilagan till rådets beslut 2007/871/GUSP av den 20 december 2007)

42

 

Kommissionen

2007/C 314/15

Offentliggörande av en begäran om upphävande i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

44

2007/C 314/16

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

46

 

Rättelser

2007/C 314/17

Rättelse till intresseanmälan för uppdrag som ledamot i vetenskapliga kommittén vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) (EUT C 307, 18.12.2007)

52

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


I Resolutioner, rekommendationer och yttranden

RESOLUTIONER

Rådet

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/1


Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 25 maj 2007 – ”Att skapa lika möjligheter för alla ungdomar – fullständigt deltagande i samhällslivet”

(2007/C 314/01)

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

Beaktar följande:

(1)

Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 (1) har till syfte att framhålla värdet av ett rättvist samhälle grundat på social sammanhållning och att stimulera en bred debatt om hur missgynnade grupper och grupper som utsätts för diskriminering bättre kan integreras i samhällslivet.

(2)

Rådet bekräftade i sin resolution av den 18 maj 2004 (2) att de förhållanden som råder i ungdomars sociala uppväxtmiljö direkt påverkar utfallet av politiska strategier och åtgärder för att främja lika möjligheter, social integration och integration i yrkeslivet, och att förhållanden för vilka ungdomarna själva vanligen inte bär ansvaret ofta hindrar dem från att delta i samhällslivet, begränsar deras möjligheter att utöva sin medborgerliga rättigheter och står i starkt motsatsförhållande till principen om lika möjligheter.

(3)

Den 18 maj 2004 (3) betonade rådet att ungdomar spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, samt därmed sammanhängande intolerans och alla former av diskriminering och att främja kulturell mångfald, ömsesidig respekt, tolerans och solidaritet.

(4)

Vid vårmötet 2005 antog Europeiska rådet den europeiska pakten för ungdomsfrågor som ett led i den förnyade Lissabonstrategin i syfte att - genom övergripande politiska insatser - främja utbildning och yrkesutbildning för ungdomar, deras rörlighet och integration i yrkeslivet samt deltagande i samhällslivet och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomar med färre möjligheter.

(5)

Vid vårmötet 2006 ansåg Europeiska rådet att social sammanhållning och främjande av lika möjligheter för alla är ett nödvändigt fundament för reformer av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna i linje med Lissabonprocessens mål och ansåg att åtgärder för genomförande av den europeiska pakten för ungdomsfrågor har hög prioritet.

(6)

Social delaktighet är ett högt prioriterat led i programmet Aktiv ungdom  (4), och en strategi har därför utarbetats för tillträde till verksamhet inom programmets ram, särskilt för ungdomar från utbildningsmässigt, socioekonomiskt, kulturellt och geografiskt mindre gynnade miljöer, och för ungdomar med funktionshinder.

(7)

I sitt bidrag till Europeiska rådets vårmöte 2007 identifierade rådet fyra högt prioriterade områden i det vidare genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor, nämligen stöd till ungdomarna vid övergångarna mellan utbildning, yrkesutbildning och arbete, behovet av individuellt utformade vägar till integration, behovet av sammanhängande lokala och regionala strategier för genomförandet av pakten samt en tydligare ungdomsdimension vid det övergripande genomförandet av Lissabonstrategin.

(8)

Europeiska rådet anmodade våren 2007 kommissionen att hösten 2007 lägga fram en interimsrapport inför dess förslag till integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2008–2011). Det uppmanade till ett förstärkt livscykelperspektiv på yrkeslivet för att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden. Medlemsstaterna enades om att fortsätta att vidareutveckla strategier för att främja ungdomarnas roll, bland annat vid övergången från skola till arbetsliv, som aktiva deltagare i ekonomin och på arbetsmarknaden så att deras fulla potential kan utnyttjas i syfte att bidra till våra samhällens ekonomiska och sociala utveckling.

(9)

Inom ramen för den strukturerade dialogen möttes ungdomar och företrädare för ungdomsorganisationer i april 2007 i Köln med anledning av det tyska ordförandeskapets ungdomsarrangemang och fastställde i form av en handlingsplan ett antal prioriterade områden för politiska åtgärder och åtaganden för att förbättra lika möjligheter och deltagande i samhällslivet.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR KONSTATERAR ATT

1.

lika möjligheter till deltagande i samhällslivet måste betyda att alla ungdomar har rätt till högklassig utbildning, en bostad, ”bra arbete” samt tillträde till alla tillämpliga delar av socialförsäkrings- och/eller sysselsättningssystemen i enlighet med nationell lagstiftning och praxis förenlig med gemenskapsrätten och att delta i sociala och politiska diskussioner och beslutsprocesser som rör dem och inte minst att kunna föra en sund och oberoende livsstil med ledig tid för att odla egna intressen,

2.

Europeiska året för lika möjligheter för alla syftar till att göra människor i Europeiska unionen medvetna om rätten till likabehandling och inleda en debatt om mångfaldens fördelar för både samhället och den enskilde; för att ungdomarna skall kunna utöva sina rättigheter behöver de i kampen mot alla former av diskriminering information och stöd som utformats särskilt för dem och som måste ges inte bara från familjen utan även från samhället i stort, särskilt utbildningssystemet, från dem som är aktiva inom ungdomsområdet, icke-statliga organisationer, medierna samt från förvaltningar på alla nivåer samt nationella organ för kamp mot diskriminering,

3.

politiska åtgärder av medlemsstaterna och på europeisk nivå som syftar till bättre social integration och integration i yrkeslivet av ungdomar måste ta hänsyn till att missgynnade områden i städerna och på landsbygden har särskilt många problem och att ungdomspolitiken måste sträva efter målinriktade och sektorsövergripande åtgärder, så att lika möjligheter säkerställs för ungdomar som växer upp i sådana områden,

4.

för att lika framtidsutsikter för ungdomar med färre möjligheter skall kunna bli verklighet är särskilda åtgärder nödvändiga för att deras individuella potential skall kunna utvecklas och för att kunna övervinna stereotypa föreställningar och fördomar inom samhället,

5.

för att kunna genomföra en politik som respekterar jämställdhet mellan generationerna måste strukturella hinder för lika möjligheter och ungdomars deltagande i samhället avlägsnas. Detta bidrar också till att bekämpa diskrimineringen av ungdomar både på grund av ålder och, vilket ofta är fallet, diskriminering på flera grunder.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT

1.

främja olika former av strukturerad dialog med ungdomar och ta lämplig hänsyn till resultaten av denna dialog på alla nivåer:

2.

förbättra enhetligheten i åtgärderna för att genomföra den europeiska pakten för ungdomsfrågor i syfte att säkerställa både hållbar integration av ungdomar och att se till att åtgärderna verkligen når sina målgrupper, särskilt ungdomar med färre möjligheter, genom att deras behov, bakgrund och motivation beaktas,

3.

sträva efter att, även i samråd med arbetsmarknadens parter, utarbeta en välbalanserad ungdomsstrategi med ”flexicurity”, underlätta övergångarna från skola till arbetsliv, förebygga arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden och bidra till att göra det möjligt att förena familjeliv, privatliv och yrkesliv,

4.

framhäva målen för ungdomspolitiken via den öppna samordningsmetoden på områdena socialt skydd och social integration, och i tillämpliga fall lämna motsvarande bidrag till arbetet i kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén för att stärka ungdomsdimensionen och främja ungdomars sociala delaktighet och minska fattigdomsrisken,

5.

betona betydelsen av de fyra prioriterade områdena för den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet – delaktighet, information, frivillig verksamhet och större förståelse för och kunskap om ungdomar – för en lyckad integrationsstrategi, för att stärka den öppna samordningsmetoden vid utarbetandet av politik för lika möjligheter och bättre social integration och integration i yrkeslivet,

6.

bredda kunskapen om livskvaliteten för unga kvinnor och män i Europa, särskilt när det gäller levnads- och arbetsförhållanden, attityder, värderingar, problem, samt möjligheterna till större delaktighet i samhällslivet, och använda befintlig forskning, befintliga förfaranden och uppgifter, inklusive sjunde ramprogrammet för forskning för att göra denna information och dessa rön mer meningsfulla och jämförbara,

7.

fullt ut utnyttja programmet Aktiv ungdom i syfte att ge många och betydande tillfällen till icke-formellt och informellt lärande, i syfte att ge så många ungdomar som möjligt chansen att tillägna sig de färdigheter och kvalifikationer som behövs för aktivt medborgarskap och att föra en oberoende och sund livsstil,

8.

i linje med rådets resolution av den 19 maj 2006 (5) vidga möjligheterna till icke-formellt och informellt lärande och till frivillig verksamhet samt se till att resultatet av och erfarenheterna från denna verksamhet erkänns på ett bättre sätt; särskilt bör tillfällen till interkulturellt lärande stärkas för att därigenom främja sådana värden som ömsesidig respekt, mångfald, jämställdhet, mänsklig värdighet och solidaritet. Med detta syfte i åtanke bör ungdomar bjudas in att delta i förberedelsen och genomförandet av Europeiska året för interkulturell dialog 2008,

9.

tillsammans med ungdomsorganisationer, ungdomarna själva och andra aktörer på det ungdomspolitiska området söka vägar att få alla ungdomar att delta mer aktivt i diskussioner och beslutsprocesser som berör dem och därvid stimulera till nya deltagandeformer för ungdomar i missgynnade områden i städerna och på landsbygden,

10.

ge ungdomarnas syn en mer framträdande plats i politiken mot diskriminering och bistå ungdomarna och deras organisationer i kampen mot diskriminering, orättvisor, social utslagning och intolerans,

11.

främja idrottens och kulturens sociala dimension som en faktor i den sociala integrationen för att bekämpa diskriminering och stärka toleransen bland ungdomarna,

12.

beakta alla ungdomars rätt till lika möjligheter och deltagande i samhällslivet när en EU-strategi för barnets rättigheter utarbetas,

13.

se till att ungdomarna och ungdomspolitiken beaktas på alla nivåer – europeisk, nationell, regional och lokal nivå – vid utvärderingen och uppföljningen av Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

1.

i sitt åtagande för lika möjligheter, bättre integration i yrkeslivet och bättre social integration vidareutveckla ett nära samarbete mellan sina berörda avdelningar för att stärka ungdomsdimensionen i de politiska åtgärderna för social integration, samt inom ramen för den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning,

2.

informera rådet om de ungdomsrelaterade analyser av genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor som görs regelbundet inom ramen för förfarandet för utvärdering av de nationella reformprogrammen.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

1.

som ett led i det fortsatta genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor, underlätta utvecklingen av lokala och/eller regionala strategier. Strategierna bör inkludera alla berörda aktörer, arbetsmarknadens parter och ungdomarna själva och bör bidra till att få till stånd enskilda stödjande åtgärder för att främja kvalificerad och lättillgänglig vägledning och rådgivning i övergångsskedena mellan utbildning, yrkesutbildning och anställning och lämpliga villkor för att förena familjeliv, privatliv och yrkesliv,

2.

prioritera de ungdomsnära frågorna i de nationella reformprogrammen och de viktigaste politikområden som påverkar ungdomars livskvalitet, särskilt genom att förbättra det sektorsövergripande samarbetet mellan ungdomspolitiken och andra relevanta politikområden (utbildning, ekonomi och sysselsättning, familj, social-, hälso-, sjukvårds- och idrottspolitik, barnets rättigheter, jämställdhetspolitik, kultur- och bostadspolitik, samt politik för regional och lokal planering),

3.

fortsätta insatserna för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid genom lämpliga incitament och åtgärder, särskilt genom att vidta särskilda åtgärder för att göra fullt deltagande i utbildning till en verklighet för unga människor med färre möjligheter och genom att främja kvaliteten och attraktionskraften hos utbildning,

4.

utnyttja de europeiska strukturfondernas, särskilt Europeiska socialfondens, resurser för att utforma och genomföra åtgärder i linje med den europeiska pakten för ungdomsfrågor vid det fortsatta genomförandet av pakten, särskilt på lokal och regional nivå,

5.

i enlighet med principen om en strukturerad dialog utveckla och utöka ungdomarnas deltagande i planeringen för socialt samarbete i missgynnade områden i städerna och på landsbygden och sprida sina rön och erfarenheter med hjälp av den öppna samordningsmetoden.


(1)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 771/2006/EG av den 17 maj 2006 om inrättande av Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) – På väg mot ett rättvist samhälle (EUT L 146, 31.5.2006, s. 1).

(2)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om social integration av ungdomar (dok. 9601/04 av den 18 maj 2004).

(3)  Uttalande från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om rasism och intolerans bland ungdomar (dok. 9405/04 av den 28 maj 2004).

(4)  EUT L 327, 24.11.2006, s. 30.

(5)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om erkännande av värdet av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet (EUT C 168, 20.7.2006, s. 1).


REKOMMENDATIONER

Rådet

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/4


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 6 december 2007

om en handbok för polis- och säkerhetsmyndigheter avseende samarbete vid större evenemang med internationell anknytning

(2007/C 314/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR UTFÄRDAT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Handbok om säkerhet vilken ska användas av polismyndigheter och andra myndigheter i samband med internationella evenemang såsom Europeiska rådets möten och Handbok för samarbete mellan medlemsstaterna för att undvika terroristhandlingar vid Olympiska spelen och andra jämförbara idrottsevenemang, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska unionens mål är bland annat att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bland medlemsstaterna utforma gemensamma insatser på området polissamarbete.

(2)

Medlemsstaterna är ofta värdar för större evenemang med internationell anknytning.

(3)

De brottsbekämpande myndigheter i en medlemsstat som är involverad i ett större evenemang med internationell anknytning måste trygga evenemangets säkerhet med tanke på såväl allmän ordning som terroristhot. Beroende på arten av evenemang (politiska evenemang, idrottsevenemang, sociala, kulturella eller andra evenemang) kan den ena aspekten vara mer betydelsefull än den andra och eventuellt omhändertas av andra myndigheter, men båda aspekterna måste beaktas.

(4)

Det är viktigt att de behöriga myndigheterna kan använda ett praktiskt instrument som ger som ger riktlinjer och vägledning på grundval av erfarenhet och bästa praxis från tidigare evenemang.

(5)

Handboken bör ses över och uppdateras vid behov i enlighet med framtida erfarenheter och vidare utveckling av bästa praxis.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT

1.

påskynda samarbetet, i synnerhet det konkreta samarbetet och informationsutbytet mellan behöriga myndigheter i syfte att trygga allmänhetens säkerhet i samband med större evenemang med internationell anknytning som äger rum i Europeiska unionens medlemsstater,

2.

för detta ändamål se till att behöriga myndigheter ges tillgång till den bifogade Handboken för polis- och säkerhetsmyndigheter avseende samarbete vid större evenemang med internationell anknytning.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 2007.

På rådets vägnar

Alberto COSTA

Ordförande


BILAGA

HANDBOK FÖR POLIS- OCH SÄKERHETSMYNDIGHETER AVSEENDE SAMARBETE VID STÖRRE EVENEMANG MED INTERNATIONELL ANKNYTNING

I.

INLEDNING

I.1

SYFTE

I.2

GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER

II.

INFORMATIONSHANTERING

II.1

KONTAKTPUNKTER

II.1.1

FASTA KONTAKTPUNKTER

II.1.2

EVENEMANGSANKNUTNA KONTAKTPUNKTER

II.2

INFORMATIONSUTBYTE

II.3

HOTBEDÖMNING OCH RISKANALYS

III.

HANTERING AV EVENEMANGET

III.1

ANSVARSOMRÅDEN FÖR BERÖRDA MYNDIGHETER I DEN ORGANISERANDE MEDLEMSSTATEN

III.2

UPPRÄTTHÅLLANDE AV ALLMÄN ORDNING OCH SÄKERHET

III.2.1

ALLMÄN ORDNING OCH SÄKERHET

III.2.2

HANTERING AV BROTTSLIGA GÄRNINGAR

III.2.3

TERRORISTHOT

III.3

OPERATIVT SAMARBETE MED ÖVRIGA MEDLEMSSTATER

III 3.1

GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE

III.3.2

OPERATIVT STÖD

III.3.3

SAMBANDSMÄN

III.3.4

OBSERVATÖRER

III.3.5

FINANSIELLA ARRANGEMANG OCH UTRUSTNING

III.3.6

KOMMUNIKATIONSPLAN

III.4

MEDIESTRATEGI

III.5

HANDLEDNING, UTBILDNING OCH ÖVNING

IV.

UTVÄRDERING

IV.1

EVENEMANGSRELATERAD UTVÄRDERING

IV.2

STRATEGISK UTVÄRDERING

BILAGA A

STANDARDFORMULÄR FÖR BEGÄRAN OM SAMBANDSMÄN ELLER TJÄNSTEMÄN SOM SKA LÄMNA ANNAN TYP AV OPERATIVT STÖD

BILAGA B

RISKANALYS AV POTENTIELLA DEMONSTRANTER OCH ANDRA GRUPPER

BILAGA C

STANDARDFORMULÄR FÖR INFORMATIONSUTBYTE OM INDIVIDER SOM UTGÖR ETT TERRORISTHOT

BILAGA D

STANDARDFORMULÄR FÖR INFORMATIONSUTBYTE OM GRUPPER SOM UTGÖR ETT TERRORISTHOT

BILAGA E

REFERENSTEXTER

BILAGA F

FASTA KONTAKTPUNKTER SOM RÖR ALLMÄN ORDNING

I.   INLEDNING

I.1   Syfte

Denna handbok är avsedd att fungera som ett praktiskt instrument som ger riktlinjer och vägledning till brottsbekämpande myndigheter i Europa med uppgift att sörja för säkerheten vid större evenemang med internationell anknytning (till exempel Olympiska spelen eller andra större idrottsevenemang (1), större sociala evenemang eller politiska möten på hög nivå, exempelvis G8-mötena). Principerna i denna handbok bör därför endast tillämpas när det är lämpligt och av värde och då i full överensstämmelse med nationell lagstiftning. De bör inte heller påverka överenskommelser enligt bilaterala avtal eller samförståndsavtal.

Handboken är ett föränderligt dokument som ska ändras och justeras i förhållande till framtida erfarenheter och utveckling av bästa praxis (se IV.2 Strategisk utvärdering).

I den aktuella versionen av handboken har Handbok om säkerhet vilken ska användas av polismyndigheter och andra myndigheter i samband med internationella evenemang såsom Europeiska rådets möten slagits samman med Handbok om samarbete mellan medlemsstaterna för att undvika terroristhandlingar vid Olympiska spelen och andra jämförbara idrottsevenemang. De brottsbekämpande myndigheter som är involverade i större evenemang med internationell anknytning måste trygga evenemangets säkerhet med tanke på såväl allmän ordning som terroristhot. Beroende på arten av evenemang (politiska evenemang, idrottsevenemang, sociala, kulturella eller andra evenemang) kan den ena aspekten vara mer betydelsefull än den andra och eventuellt omhändertas av andra myndigheter, men båda aspekterna måste beaktas.

I.2   Grundläggande principer

Upprätthållandet av lag och ordning ska vägledas av principerna om laglighet, proportionalitet och måttlighet, där det minst ingripande förhållningssättet ska vara att föredra. Polisen ska överallt där det är möjligt välja ett dämpande tillvägagångssätt som grundar sig på dialog, förhandlingar om utnyttjandet av det offentliga rummet och på partnerskap.

De brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för säkerheten i samband med större evenemang med internationell anknytning, särskilt politiska evenemang, måste sträva efter att garantera att de mänskliga rättigheterna, i synnerhet yttrandefrihet och mötesfrihet under fredliga former i enlighet med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, respekteras fullt ut. Inblandning från personer eller grupper vars syften eller handlingar är våldsamma eller på annat sätt brottsliga ska i största möjliga utsträckning förhindras.

Även om värdmedlemsstaten har det primära ansvaret för att sörja för säkerheten vid ett evenemang, har alla andra medlemsstater och Europeiska unionens behöriga organ på grund av evenemangets internationella karaktär ett ansvar att hjälpa till och stödja dessa säkerhetsinsatser.

II.   INFORMATIONSHANTERING

II.1   Kontaktpunkter

II.1.1   Fasta kontaktpunkter

I enlighet med rådets gemensamma åtgärd 97/339/RIF av den 26 maj 1997 om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (2) måste minst en fast kontaktpunkt inrättas av varje medlemsstat.

Rådets generalsekretariat (vars e-postadress återfinns i bilaga F) bör få kontaktuppgifter samt annan relevant information om den eller de fasta kontaktpunkterna för vidarebefordran till medlemsstaterna. Ändringar av betydelse rörande en medlemsstats fasta kontaktpunkt(er) bör rapporteras på samma sätt.

Varje fast kontaktpunkt bör

vara tillgänglig dygnet runt (i nödvändig utsträckning före, under och efter evenemanget),

förfoga över personal med tillräckliga språkkunskaper i minst ett annat av språken vid EU:s institutioner,

ha permanent fungerande kommunikationslinjer och informationsutrustning med telefon, fax och e-post, i förekommande fall säkrade genom kryptering, samt ha tillgång till Internet,

förfoga över den översättningskapacitet som krävs för informationsutbytet.

II.1.2   Evenemangsanknutna kontaktpunkter

För varje större evenemang med internationell anknytning bör medlemsstaterna utse en eller flera evenemangsanknutna kontaktpunkter. Beroende på nationell lagstiftning eller strukturerna kan denna kontaktpunkt vara densamma som den eller de fasta kontaktpunkterna. Alla evenemangsanknutna kontaktpunkter ska uppfylla ovanstående krav.

Den organiserande medlemsstaten ska lämna de fasta kontaktpunkterna i de andra medlemsstaterna (se bilaga F) uppgifter om medlemsstatens kontaktpunkt(er) för evenemanget. Varje medlemsstat ska då informera den organiserande medlemsstaten om sin egen kontaktpunkt eller kontaktpunkter för evenemanget.

I de evenemangsanknutna kontaktpunkternas uppgifter kan ingå att underlätta

insamling och analys av information som inhämtas inom landet och från andra medlemsstater, tredjeländer, berörda EU-organ och andra informationskällor,

kvalitetskontroll av form och innehåll,

upprättande av tillförlitliga och väl fungerande kommunikationslinjer till berörda nationella och internationella nyckelaktörer – helst säkrade linjer,

informationsutbyte via befintliga säkra kommunikationslinjer,

utbyte av information i samarbete med andra medlemsstater, tredjeländer, berörda EU-organ och andra internationella institutioner,

spridning av behandlad information till respektive säkerhetstjänster, polismyndigheter och andra myndigheter samt vid behov till sådana myndigheter i den organiserande staten och myndigheter i övriga medlemsstater och till relevanta EU-organ,

hotbedömning av och riskanalyser av potentiella demonstranter och andra grupper till den organiserande medlemsstaten,

observation, utvärdering och uppföljning av evenemanget.

II.2   Informationsutbyte

En medlemsstat bör utan dröjsmål översända information som dess nationella myndigheter anser vara viktig för säkerheten vid ett evenemang i en annan medlemsstat till sin motpart i den medlemsstaten. När medlemsstaterna lämnar information bör de vara medvetna om sina sekretesskyldigheter.

Informationsutbytet bör genomföras med hjälp av befintliga kommunikationskanaler och strukturer. Utbytet av information, inklusive personuppgifter, bör i varje enskilt fall ske i strikt överensstämmelse med bestämmelserna enligt nationell och internationell lagstiftning samt nationella och internationella fördrag (3).

Kontaktpunkterna i de berörda medlemsstaterna bör underlätta informationsutbytet.

När den insamlade informationen har behandlats bör den översändas till berörda myndigheter och organ. Kontakter mellan säkerhetstjänsterna, polismyndigheterna och organ i olika medlemsstater kan samordnas och organiseras av deras respektive nationella kontaktpunkter.

Den eller de nationella kontaktpunkterna i den organiserande medlemsstaten bör underlätta insamling, analys och utbyte av relevant information om evenemanget med övriga medlemsstater, tredjeländer och berörda EU-organ eller andra internationella institutioner. Informationen kan bland annat innehålla

sådana upplysningar och uppgifter som har inhämtats före evenemanget och som kan påverka evenemangets förlopp eller upprätthållandet av lag och ordning och säkerheten i allmänhet,

uppgifter om personer som är engagerade i terroristorganisationer, terroristhandlingar eller annan allvarlig brottslig verksamhet som indirekt kan kopplas till terrorism,

uppgifter om nivån av hot mot tjänstemän (stats- och regeringschefer, parlamentsledamöter, andra offentliga personer, m.m.), tävlande, besökare/åskådare och tävlingsplatser. Förutom värdmedlemsstaten som har det primära ansvaret bör alla övriga medlemsstater oberoende av varandra bidra med relevant information om dessa personer,

annan information om EU-medlemsstaters eller tredjeländers mål för terroristattacker och intressen i det organiserande landet för att ge dessa ett bättre skydd,

uppgifter och underrättelser om potentiella demonstranter och andra grupper,

information som erhållits eller begärts under evenemanget och rör brottsmisstänkta personer, bland annat deras namn, födelsedatum, bostadsort, bakgrund, omständigheter vid gripandet och/eller en exakt beskrivning av den straffbara handling som begåtts,

information (till andra medlemsstater eller tredjeländer) om tillämplig lagstiftning och polisens strategi för brottsbekämpning,

rapporter över händelsen och utvärderingsrapporter samt bidrag till dessa.

II.3   Hotbedömning och riskanalys

En lämplig och läglig bedömning av hoten (avseende terrorism, hot mot den allmänna ordningen, organiserad brottslighet och andra hot) mot internationella evenemang är ytterst väsentlig för säkerheten. Vid sidan av den särskilda bedömningen av relevanta hot måste det göras en analys som omfattar insamling, utvärdering och spridning av information som rör säkerheten i en viss situation.

Förutom de underrättelser som är tillgängliga för den organiserande staten, ska information och utvärderingar från andra medlemsstater utgöra grunden för analysen. Så tidigt som möjligt före ett internationellt evenemang bör varje kontaktpunkt till sin motpart i den organiserande staten överlämna en permanent hotbedömning, dvs. avseende privatpersoner eller grupper som förväntas resa till evenemanget och som bedöms kunna utgöra ett hot mot den allmänna ordningen och/eller säkerheten (t.ex. kända potentiella demonstranter och andra grupper). Bedömningen bör vidarebefordras till den organiserande medlemsstaten och till andra berörda länder, t.ex. transitländer och angränsande länder.

Analysutkasten i bilagorna B, C och D kan ligga till grund för denna analys. Om sådan information inte finns att tillgå kan den organiserande staten få ett meddelande om detta. Medlemsstaterna bör sända denna information till den organiserande staten så snart som möjligt på lämpligt sätt och över befintliga säkra kommunikationslinjer.

Europol kan, i enlighet med sitt mandat och konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (4), lämna relevant information och analys samt utarbeta allmänna hotbedömningar på grundval av medlemsstaternas bidrag. Den informationen bör vara tillgänglig så tidigt som möjligt. Om sådan information inte finns att tillgå bör den organiserande staten få ett meddelande om detta.

Valet av lämpliga, nödvändiga och relevanta säkerhetsåtgärder bör grundas på en hotbedömning som innefattar sannolikheten för eventuell skada och på en riskanalys.

Den ansvariga organiserande staten bör därför, vid behov med stöd av andra medlemsstater och behöriga EU-organ, ta fram en uppdaterad hotbedömning och riskanalys senast sex månader före evenemanget i fråga. När tidpunkten för evenemanget närmar sig bör informationen uppdateras regelbundet. Under de tre månader som föregår evenemanget bör en analys översändas en gång i månaden, vid behov en gång i veckan, före evenemanget. Bidragande stater och organ bör låta varandra ta del av dessa bedömningar och analyser.

Under evenemanget bör dagliga lägesrapporter lämnas. Rapporterna bör grunda sig på uppgifter som lämnats av den organiserande staten, övriga medlemsstater och behöriga EU-organ. Bedömningen av risknivån bör grundas på den mest aktuella information som ges av besökande polis eller evenemangets kontaktpunkter. Informationen bör vara så omfattande som de tillgängliga uppgifterna medger.

III.   HANTERING AV EVENEMANGET

III.1   Ansvarsområden för berörda myndigheter i den organiserande medlemsstaten

Den behöriga myndigheten i den organiserande medlemsstaten bör utarbeta en övergripande operativ plan som ligger till grund för alla senare detaljplaner. Den bör också utarbeta en uppsättning planer som täcker både den strategiska nivån (strategisk plan), den övergripande operativa nivån (operativ plan) samt den faktiska insatsen vid evenemanget (taktisk plan). Planeringen bör börja i ett så tidigt skede som möjligt.

Före ett evenemang bör den organiserande medlemsstaten se till att alla berörda myndigheters och organs uppgifter är klart definierade och att alla berörda parter har informerats om sina respektive ansvarsområden.

Den organiserande medlemsstaten kan ta fram ett övergripande schema som redogör för alla aktuella aktiviteter och nyckelpersoner (t.ex. organisering av mötet, säkerhet, upprätthållande av lag och ordning, rättsliga myndigheter, sociala och brottsförebyggande myndigheter, hälsovård, allmänna transporter och andra frågor som rör infrastrukturen). En sådan ”blåkopia” kan vara ett värdefullt verktyg för att överblicka upplägget för evenemanget samtidigt som den garanterar att alla nödvändiga aktiviteter täcks in.

En projektgrupp med företrädare för samtliga berörda myndigheter och organ kan upprättas för samordning av evenemanget. Gruppen bör hålla regelbundna möten före, under och efter det aktuella evenemanget för att garantera att alla beslut som fattas är samstämmiga och samordnade. En huvuduppgift för projektgruppen bör vara att sörja för väl fungerande kommunikation mellan alla myndigheter och organ.

Ansvariga myndigheter och organ bör sörja för att det finns utrustning, tekniska resurser och personalresurser i den utsträckning som krävs för att fullgöra de uppgifter man tilldelats med erforderlig effektivitet, kvalitet och snabbhet. En databas med alla tillgängliga resurser och motsvarande kontaktpunkter skulle vara ett mycket värdefullt verktyg för de organiserande medlemsstaterna.

Polismyndigheterna i de organiserande medlemsstaterna bör se till att alla nödvändiga överenskommelser om och förberedelser av de polisiära insatserna har gjorts med den som svarar för de praktiska arrangemangen för evenemanget. Organisatören har det primära ansvaret för evenemanget och det bör upprättas en förteckning över vilka krav som, beroende på evenemangets art, ska uppfyllas. Dessa överenskommelser och förberedelser kan bl.a. omfatta följande:

Evenemanget förläggs till platser (möteslokaler, hotell) där oroligheter inte torde inträffa.

Kontroller vid ingångarna, eventuella säkerhetsarrangemang runt byggnaderna och ansvaret för dessa funktioner.

Säkerhetsåtgärder som ska vidtas av organisatören, t.ex. intern videoövervakning.

Ett komplett och kontinuerligt uppdaterat informationsutbyte om delegaterna och andra deltagare i evenemanget (namn, befattning, vistelsens längd, inkvartering, transport osv.).

Förberedelser runt viktiga besökare och säkerhetsarrangemang i hotellen.

III.2   Upprätthållande av allmän ordning och säkerhet

III.2.1   Allmän ordning och säkerhet

I enlighet med de grundläggande principer som anges i punkt I.2 bör de behöriga myndigheterna i den organiserande medlemsstaten fastställa en tydlig övergripande strategi för polisens förhållningssätt vid internationella evenemang. Denna övergripande strategi kan innefatta exempelvis följande led:

De polisiära insatserna utmärks av att de garanterar ett skydd för fredliga demonstrationer.

Polisen bör, genom dialog och rimlig förberedelsenivå behålla initiativet och därigenom begränsa eller förhindra upplopp och kravaller.

Polisen bör, efter egen bedömning och när så är lämpligt, ha en låg synlighetsnivå och en hög toleransnivå gentemot fredliga möten och demonstrationer.

Gripanden bör göras när de syftar till lagföring eller tillfälligt frihetsberövande osv. i enlighet med nationell lagstiftning.

De polisiära insatserna bör i allmänhet koncentreras till grupper som planerar att anstifta oroligheter eller öppet visar sin vilja att göra det.

Samarbetet med övriga medlemsstater, tredjeland, EU-organ och internationella institutioner på områden av betydelse, t.ex. vid gränserna bör främjas.

Den medlemsstat som organiserar ett eller flera evenemang bör se till att polisens strategi för brottsbekämpning i största möjliga utsträckning är harmoniserad för de olika evenemangen. Strategin kan även samordnas med övriga medlemsstater om det är lämpligt.

Behöriga myndigheter i den organiserande medlemsstaten bör i ett tidigt skede inleda en dialog med enskilda och grupper (inbegripet aktivistgrupper och demonstranter), lokala myndigheter, berörda infrastrukturella tjänster, lokalbefolkningen och andra nyckelpersoner för att se till att möten och tillåtna demonstrationer genomförs utan störningar. Dialogen bör bygga på delat ansvar. Den bör påbörjas i ett tidigt skede av förberedelserna inför evenemanget och användas som ett verktyg före, under och efter evenemanget.

Inrättandet av ett konstruktivt nätverk med ömsesidig respekt bidrar till att potentiella kravaller förhindras samtidigt som det fungerar som ett instrument för medling i en konfliktsituation.

Dialogstrukturer eller grupper bör inrättas på nationell nivå och bör när de förbereder och genomför sina uppgifter ta hänsyn till kulturskillnaderna mellan medlemsstaterna (5).

Kommunikationskanaler bör inrättas mellan de behöriga myndigheterna och de olika organisationerna, medborgarorganisationerna och företrädarna för demonstranterna. De som arrangerar demonstrationerna och alla berörda parter kan informeras om

praktiska frågor (t.ex. inkvartering och logistik),

relevant tillämplig lagstiftning i fråga om demonstrationer, yttrandefrihet, civil olydnad osv.,

polisens strategi för brottsbekämpning i fall där det kan bli fråga om fri bedömning och instruktioner om polisens användning av maktmedel,

kontaktpunkter inom polisen och andra berörda myndigheter.

Man bör överväga att distribuera ovanstående information på olika språk (t.ex. genom broschyrer och webbplatser). Informationen kan spridas till utländska besökare via respektive nationella kontaktpunkter.

III.2.2   Hantering av brottsliga gärningar

Medlemsstaternas brottsbekämpande organ bör – i enlighet med tillämplig lagstiftning och fastlagd strategi – sträva efter ett systematiskt förfarande för utredningar av brott som begåtts i samband med våldsamma demonstrationer eller andra oroligheter under det större evenemanget.

Alla definierade brottsliga gärningar som kan styrkas bör, i princip och i full överensstämmelse med nationell lagstiftning, leda till lagföring i det organiserande landet eller av behöriga rättsliga myndigheter i ett annat land. Om en omedelbar brottsbekämpande åtgärd i den organiserande medlemsstaten inte är möjlig, bör de andra medlemsstaterna göra sitt yttersta för att identifiera och lagföra sina egna medborgare i enlighet med nationell lagstiftning, de bevis som har lagts fram och omständigheterna i varje enskilt fall.

Den organiserande medlemsstaten bör sörja för att det finns tillräckliga resurser för gripanden och utredning av brottsliga gärningar och tillräckligt med häkteslokaler för frihetsberövanden och provisoriska anhållanden. Planering för ett värsta-fall-scenario med ett stort antal gärningsmän rekommenderas.

De brottsbekämpande myndigheterna bör därför utrustas så att de kan hantera en större arbetsbörda och ha tillräcklig kapacitet för att

fatta snabba beslut om provisoriska anhållanden,

fatta snabba beslut om utredningsåtgärder som kräver beslut av domstol,

pröva ett sort antal brottsfall,

svara på rättsliga framställningar från övriga medlemsstater.

III.2.3   Terroristhot

Genom att EU och några av dess medlemsstater är betydelsefulla aktörer i den internationella politiken kommer EU och dess medlemsstater sannolikt att utgöra mål för politiskt och religiöst motiverade internationella terrorister. Utöver internationella terrorister som utför attacker mot EU eller dess medlemsstater vid större evenemang är attacker från terroristgrupper eller terroristorganisationer med sin bas inom EU eller dess medlemsstater möjliga.

Målen för sådana terroristattacker kan vara själva evenemanget, viktiga personer, EU:s politiker, medlemsstaternas delegationer eller den publik som deltar i evenemanget. De internationella mediernas närvaro är viktig i gärningsmännens ögon, eftersom detta erbjuder en plattform för att framföra gruppens eller organisationens ideologi.

För att förebygga terroristattacker är uppgifter och underrättelser om terroristgrupper och terroristorganisationer mycket viktiga och bör alltid finnas tillgängliga. Det är därför viktigt att den organiserande medlemsstaten och dess brottsbekämpande organ utbyter uppgifter och underrättelser i allmänhet och alltefter evenemangets art. De brottsbekämpande organen bör avgöra vilka terroristgrupper, terroristorganisationer och enskilda som kan vara av betydelse samt söka i sina egna databaser alltefter evenemangets art. Alla övriga medlemsstater bör dessutom självständigt bidra med relevanta uppgifter om dessa grupper, organisationer och enskilda.

Valet av lämpliga, nödvändiga och relevanta säkerhetsåtgärder bör grunda sig på hotbedömning och riskanalys.

III.3   Operativt samarbete med övriga medlemsstater

III.3.1   Gränsöverskridande samarbete

Ett gränsöverskridande samarbete kommer är nödvändigt när den organiserande medlemsstaten och berörda länder tillämpar en flexibel, gemensam gränsordning för att intensifiera polisinsatser i gränstrakterna, anpassade efter den konkreta situationen eller det konkreta hotet. Gemensamma eller samordnade förebyggande patrulleringar och kontroller bör utföras när så är lämpligt.

För de medlemsstater som tillämpar berörda delar av Schengenregelverket kan artiklarna 23–31 i kodex om Schengengränserna (6) om tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna vara ett användbart instrument för att förhindra att enskilda eller grupper som anses utgöra ett eventuellt hot mot upprätthållandet av allmän ordning och/eller säkerhet reser till platsen för evenemanget.

De nödvändiga arrangemangen för ett snabbt och effektivt genomförande av eventuella avvisningsåtgärder bör därför förberedas.

III.3.2   Operativt stöd

Den organiserande medlemsstaten får i enlighet med den nationella lagstiftningen (7) begära att poliser eller underrättelsetjänstemän utplaceras från en annan medlemsstat som operativt stöd vid ett specifikt evenemang. En utförlig begäran om operativt stöd inklusive en motivering till denna begäran bör framföras i ett så tidigt skede som möjligt. Ett standardformulär för detta återges i bilaga A.

Beroende på vilken typ av stöd som begärs bör de utsedda tjänstemännen ha den kunskap och erfarenhet som krävs för de anvisade uppgifterna.

Operativt stöd från utländska tjänstemän bör tas med i de operativa planer som upprättas av den organiserande statens behöriga myndigheter. Utländska tjänstemän bör därför

i största möjliga utsträckning tas med i strukturen för operativ information,

informeras om de operativa planerna och berörda strategier inklusive ges instruktioner om användning av maktmedel m.m. på något av sina arbetsspråk,

före evenemanget ges tillfälle att bli förtrogna med platsen och de insatta polisstyrkorna, m.m.,

närvara vid alla relevanta genomgångar (dvs. sådana som är av betydelse för deras uppgift och ges på ett språk som de förstår),

när så är lämpligt medverka aktivt i polisinsatsen på fältet.

De organiserande behöriga myndigheterna är ansvariga för de utländska tjänstemännens fysiska säkerhet. Det åligger de utländska tjänstemännen att sörja för att deras insatser inte ger upphov till onödiga konflikter, fara eller obefogade risker.

När utländska tjänstemän sätts in på fältet bör de alltid hänvisa till och, i regel, stå under överinseende av företrädare för värdlandets behöriga myndigheter som är ordentligt informerade om den operativa planen och kan kommunicera på ett språk som den utländske tjänstemannen förstår. Kommunikationslinjerna mellan de utländska tjänstemännen, värdlandets kontaktpunkt(er), ledningen för de insatta polisstyrkorna och andra nyckelaktörer bör vara effektiva och fungera fullt ut under ett evenemang och i nödvändig utsträckning även före och efter evenemanget.

III.3.3   Sambandsmän (8)

På begäran av den organiserande medlemsstaten får varje medlemsstat, behörig EU-organisation eller annan behörig organisation utse sambandsmän för ett evenemang när detta är relevant. En begäran om sambandsmän bör framföras i ett så tidigt skede som möjligt och senast sex veckor före evenemanget. Ett standardformulär för detta återges i bilaga A.

Berörda medlemsstater får anhålla om en inbjudan om att skicka en sambandsman till den organiserande medlemsstaten.

Utbyte av sambandsmän kan äga rum enligt bilaterala avtal mellan den organiserande medlemsstaten och andra berörda medlemsstater.

Sambandsmannen bör utses senast två veckor före evenemanget och samarbetet bör inledas vid den tidpunkten. Den organiserande medlemsstaten bör i nära samarbete med de övriga medlemsstaterna besluta om sambandsmännens utnämning och uppgifter via sina respektive kontaktpunkter.

Sambandsmannen kan alltefter kompetens stationeras vid någon av värdstatens kontaktpunkter för att ansvara för kommunikationen med hemstaten. Den organiserande medlemsstaten bör i sådana fall tillhandahålla lämplig kommunikationsutrustning.

Sambandsmännen bör ha till uppgift att bistå med råd och hjälp. Utländska sambandsmän bör vara obeväpnade och inte ha polistjänstemannabefogenhet i värdlandet (9). Avhängigt av sina specifika uppgifter bör sambandsmän ha lämplig erfarenhet av att upprätthålla lag och ordning eller av att bekämpa terrorism och i synnerhet ha

grundliga kunskaper om sin nationella organisation och sina nationella myndigheter,

erfarenhet av att upprätthålla lag och ordning vid toppevenemang,

tillgång till alla användbara informationskällor i sin hemstat, bl.a. information om extremism och andra relevanta grupper både från polisen och från andra relevanta källor,

förmåga att nationellt organisera underrättelseinsatser före och under evenemanget och att analysera relevant information,

goda praktiska kunskaper i de(t) arbetsspråk som den organiserande medlemsstaten väljer.

Sambandsmännen bör omedelbart efter sin ankomst rapportera till sina anvisade kontaktpunkter för att klargöra vilka uppgifter och mandat som tilldelats dem. Den organiserande medlemsstaten ska organisera detta ackrediteringsförfarande.

III.3.4   Observatörer

Medlemsstaterna får med den organiserande medlemsstatens samtycke sända observatörer för att samla erfarenhet av säkerhetsfrågor och upprätthållandet av lag och ordning i samband med internationella evenemang med tanke på framtida evenemang i sina hemländer. Om detta begärs av observatören får denne bidra till den utvärdering som den organiserande medlemsstaten genomför.

Observatörerna bör i största möjliga utsträckning tillåtas närvara vid planeringsmöten, genomgångar, samordningsmöten, operativa insatser och annan verksamhet för att få största möjliga utbyte av besöket. Observatörerna bör omedelbart efter sin ankomst rapportera till den utsedda kontaktpunkten. Den organiserande medlemsstaten ska organisera detta ackrediteringsförfarande.

III.3.5   Finansiella arrangemang och utrustning

Den organiserande medlemsstaten bör vanligen stå för kostnaderna för inkvartering och uppehälle för inbjudna utländska tjänstemän som reser till den organiserande staten. Resekostnaderna ska vanligen täckas av hemlandet.

Den stat som skickar observatörer till den organiserande medlemsstaten bör stå för samtliga kostnader för observatörerna. Den organiserande medlemsstaten kan, om möjligt, tillhandahålla nödvändig kommunikationsutrustning och annan utrustning för de utländska observatörerna.

Den organiserande medlemsstaten kan avtala om stöd från övriga medlemsstater, när så är möjligt genom bilaterala/multilaterala avtal om tillfälligt tillhandahållande av utrustning eller andra resurser.

III.3.6   Kommunikationsplan

Ett tillfredsställande informationsflöde mellan polismyndigheterna och andra myndigheter bör säkras genom en detaljerad kommunikationsplan.

Alla berörda parter i den organiserande medlemsstaten bör utarbeta en gemensam kommunikationsstrategi för att undvika dubbelarbete eller spridning av ofullständig information.

För att undvika kunskapsluckor (t.ex. beträffande språk) bör sambandsmän eller annan personal ingå i kommunikationsplanen. Även andra enheter (t.ex. brandkår, räddningstjänst) bör ingå i kommunikationsplanen.

III.4   Mediestrategi

För att trygga en korrekt och lämplig mediebevakning i samband med internationella evenemang bör det före, under och efter ett evenemang finnas en i förväg fastställd strategi för kontakter med medierna.

Medierna bör få största möjliga frihet att bevaka evenemanget så att yttrandefriheten skyddas i överensstämmelse med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mediestrategin bör inriktas på öppenhet och insyn.

För att garantera en samordnad mediebevakning rekommenderas att en enda kontaktpunkt utses för medierna. Den organiserande medlemsstaten bör i god tid före evenemanget fastställa en övergripande mediestrategi bl.a. för

utnämnandet av en kontaktpunkt som ska hänvisa medierna till berörda talesmän,

fastställande av varje talesmans behörighetsområde och

den information som ska lämnas till allmänheten om polisiära åtgärder och om vilka åtgärder som kommer att vidtas vid oroligheter.

III.5   Handledning, utbildning och övning

Utarbetandet av det europeiska handlednings-, utbildnings- och övningsprogrammet grundar sig på internationella strategiska överenskommelser och gemensamt utvecklade förfaranden och arbetsmetoder. Genom att delta i denna verksamhet kan tjänstemän, grupper, organisationer och länder förbereda sig för evenemang av den art som beskrivs i denna handbok (10).

Större evenemang enligt definitionen i denna handbok medför internationella och gränsöverskridande aspekter och kräver

informationsutbyte mellan medlemsstaterna om evenemanget (informationshantering),

kunskaper om polisorganisationen i den organiserande medlemsstaten,

inhämtande av erfarenheter av större evenemang och utbyte av motsvarande information: seminarier om gjorda erfarenheter och fallstudier.

Ovanstående inslag kan sedan användas som underlag för kontinuerlig uppdatering och förbättring av denna handbok.

Europeiska polisakademin (Cepol) har en uppgift i utarbetandet, utformningen och genomförandet av handlednings-, utbildnings- och övningsprogrammen. Där så är möjligt bör denna verksamhet införlivas i befintliga Cepol-processer och Cepol-produkter.

IV.   UTVÄRDERING

IV.1   Evenemangsrelaterad utvärdering

Den organiserande medlemsstaten bör ta initiativ till en utvärdering av säkerhetsinsatserna under ett evenemang och av andra relevanta faktorer. All viktig personal bör uppmanas att bidra till utvärderingen, som bör grundas på den tidigare planeringen av evenemanget. Den organiserande medlemsstaten får i utvärderingsprocessen använda sig av utvärderingar från andra medlemsstater men detta bör överenskommas i förväg.

Den organiserande staten bör sammanställa en utvärderingsrapport så snart som möjligt efter det att evenemanget har avslutats. Om incidenter av något slag har inträffat bör utvärderingsrapporten också innehålla en incidentrapport.

Efter evenemanget bör en avrapportering ske och en allmän utvärderingsrapport om relevanta säkerhetsaspekter upprättas. I rapporten bör särskilda hänvisningar göras till oroligheter (eller avsaknaden av sådana), terroristhot och incidenter, brottsliga gärningar, inblandade grupper och gjorda erfarenheter.

Rapporten och/eller gjorda erfarenheter bör utgöra grunden för handlednings-, utbildnings- och övningsprocessen (se III.5). Cepol bör se till att internationella erfarenheter tillämpas i handlednings-, utbildnings- och övningsprogrammet. De enskilda medlemsstaterna är ansvariga för att tillämpa dem på nationell nivå. Rapporten ska spridas av Cepol till de nationella polisakademierna.

Rapporten bör spridas via den eller de evenemangsanknutna kontaktpunkterna till berörda EU-organ och andra berörda eller på annat sätt intresserade länder eller organ för att garantera att framtida organisatörer av större evenemang med internationell anknytning får ta del av erfarenheter eller rekommendationer.

IV.2   Strategisk utvärdering

För utbyte av erfarenheter och bästa praxis bör ett expertmöte anordnat av berörd rådsarbetsgrupp hållas vid behov.

Deltagarna bör vara högre polistjänstemän med erfarenhet av upprätthållandet av lag och ordning vid större evenemang med internationell anknytning. Ett av ämnena vid expertmötet bör vara den vidare utvecklingen och anpassningen av denna handbok mot bakgrund av erfarenheter av evenemang som nyligen ägt rum.

BILAGA A

STANDARDFORMULÄR FÖR BEGÄRAN OM SAMBANDSMÄN ELLER TJÄNSTEMÄN SOM SKA LÄMNA ANNAN TYP AV OPERATIVT STÖD

1.

Typ av begärt stöd (sambandsman, spanare, medlare eller annat)

2.

Evenemang

3.

Period

4.

Stationeringsort

5.

Beskrivning av uppgifter (så noggrann som möjligt)

6.

Språkkunskaper (arbetsspråk vid evenemanget)

7.

Andra särskilda färdigheter (kunskap om särskilda grupper, erfarenhet av medling osv.)

8.

Uppgifter som ska förberedas före ankomsten

kommunikation med hemstaten

insamling av särskilda upplysningar

andra uppgifter

9.

Kommunikationsutrustning (mobiltelefon, Internet)

10.

Annan typ av erforderlig utrustning

11.

Om svar anhålles senast

BILAGA B

RISKANALYS AV POTENTIELLA DEMONSTRANTER OCH ANDRA GRUPPER

1.

Namn på grupp som är känd för och troligen kommer att demonstrera eller på annat sätt påverka evenemanget

2.

Sammansättning, antal medlemmar

3.

Kännetecken (kläder, logotyper, flaggor, slagord eller andra yttre kännetecken)

4.

Gruppens art (våldsam – finns det risk för oroligheter?)

5.

Demonstrationsmetoder och/eller aktionsmetoder

6.

Gruppens interna organisation och arbetssätt

ledning

kommunikationsutrustning

annan information om strukturen

7.

Kopplingar till andra grupper (nationella eller internationella)

8.

Medlemmar som tidigare varit inblandande i relevanta incidenter

typ av incident

plats (land)

enskilt eller i grupp

domar som gäller ovanstående, enligt nationell lagstiftning

9.

Uppträdande

mot poliser och polisinsatser

mot lokalbefolkningen

användning av vapen

användning av alkohol eller droger

användning av masker

beteendemönster vid olika typer av evenemang

10.

Kopplingar och attityd till medierna (mediestrategi, talesman osv.)

11.

Webbplatser på Internet, anslagstavlor osv.

12.

Val av resväg

13.

Transportsätt

14.

Val av inkvartering

15.

Vistelsens längd

16.

Information från sambandsmän i tredjeländer om eventuella demonstranter eller aktivister från dessa länder

17.

Övrig relevant information

18.

Informationskällor och analys av den lämnade informationens exakthet och tillförlitlighet

BILAGA C

Image

BILAGA D

Image

BILAGA E

REFERENSERTEXTER

Konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (EGT C 316, 27.11.1995, s. 2).

Rådets gemensamma åtgärd 97/339/RIF av den 26 maj 1997 om samarbete på området för allmän ordning och säkerhet (EGT L 147, 5.6.1997, s. 1).

Protokoll om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar (EGT C 340, 10.11.1997, s. 93).

Nicefördraget, Förklaring om var Europeiska rådet ska hålla sina möten (EGT C 80, 10.3.2001, s. 85).

Rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (EGT L 101, 11.4.2001, s. 1).

Rådets resolution av den 4 december 2006 om en uppdaterad handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EUT C 322, 29.12.2006, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

Fördrag av den 8 juni 2004 mellan Konungariket Belgien, Konungariket Nederländerna och Storhertigdömet Luxemburg om gränsöverskridande polisingripanden.

Fördraget mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Republiken Österrike om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism, gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration (Prümfördraget) (Rådets dokument nummer 16382/06).

Handbok med riktlinjer för konflikthantering (Rådets dokument nummer 7047/01).

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar den 13 juli 2001 om säkerhet i samband med Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang (Rådets dokument nummer 10916/01).

Checklista över eventuella åtgärder i samband med Europeiska rådets möten och andra jämförbara evenemang (Rådets dokument nummer 11572/01).

Strategisk information om Europeiska rådets möten och andra jämförbara evenemang – Riskanalys (Rådets dokument nummer 11694/01).

Slutsatser från underarbetsgruppen för europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) JAI 82 av den 27 november 2001 (Rådets dokument nummer 14917/01).

Handbok som ska användas av polismyndigheter och andra myndigheter i samband med internationella evenemang såsom Europeiska rådets möten (Rådets dokument nummer 12637/3/02).

Säkerheten i samband med Europeiska rådets möten och andra jämförbara evenemang – Internationellt samarbete i samband med Europeiska rådet i Laeken (Rådets dokument nummer 9029/02).

Handbok om säkerhet vid Europeiska rådets möten och andra jämförbara evenemang (Rådets dokument nummer 9069/02).

Säkerhet i samband med Europeiska rådets möten (Rådets dokument nummer 11836/02).

Handbok för samarbete mellan medlemsstaterna för att undvika terroristhandlingar vid Olympiska spelen och andra jämförbara idrottsevenemang (Rådets dokument nummer 5744/04).

Europeiska unionens strategi för kampen mot terrorism (Rådets dokument nummer 14469/4/05 REV 4).

Stöd från Europol till medlemsstaterna – Större internationella idrottsevenemang (Europols ärende nummer 2570-50r1).

BILAGA F

FASTA KONTAKTPUNKTER SOM RÖR ALLMÄN ORDNING

(Artikel 3 b i gemensam åtgärd 97/339/RIF)

Uppdateringar ska sändas till pcwp@consilium.europa.eu

Medlemsstat

Organ

Adress

Telefon

Fax

E-post

BE

Federal Police PCN/DAO

Fritz Toussaint 47

B-1050 Brussels

(32-2) 642 63 80

(32-2) 646 49 40

dga-dao@skynet.be

Ministry of the Interior, Crisis Centre

Hertogstraat 53

B-1000 Brussels

(32-2) 506 47 11

(32-2) 506 47 09

 

BG

Directorate for International Operational Police Cooperation

Ministry of the Interior

 

(359) 22 82 28 34

(359) 29 80 40 47

NCB@mvr.bg

CZ

Police Presidium of the Czech Republic

International Police Co-operation Division

Strojnická 27

PO Box 62/MPS

CZ-Praha 7

(420) 974 83 42 10

(420) 974 83 47 16

sirene@mvcr.cz

DK

Danish National Police

Polititorvet 14

DK-1780 København V

(45) 33 14 88 88

(45) 33 32 27 71

NEC@politi.dk

DE

Bundeskriminalamt

Thaerstr. 11

D-65193 Wiesbaden

(49) 61 15 51 31 01

(49) 61 15 51 2141

@bka.bund.de

Bundesministerium des Innern

Lagezentrum

Alt-Moabit 101

D-10559 Berlin

(49) 301 86 81 10 77

(49) 301 86 81 2926

poststelle@bmi.bund.de

EE

Central Law Enforcement Police

Ädala 4E

EE-10614 Tallinn

(372) 612 39 00

(372) 612 39 90

julgestuspolitsei@jp.pol.ee

EL

Ministry of Public Order

International Police Cooperation Division

Kanellopoulou 4

GR-10177 Athens

(30) 210 69 77 56 23

(30) 21 06 92 40 06

registry@ipcd.gr

ES

Dirección general de la policía, Comisaría general de seguridad ciudadana, Centro nacional de coordinación

C/Francos Rodríguez 104

E-28039 Madrid

(34) 913 22 71 90

(34) 913 22 71 88

cgsc.cgeneral@policia.es

FR

Ministère de l'intérieur

Direction Générale de la Police Nationale

Cabinet «Ordre Public»

11 rue des Saussaies

F-75008 Paris

(33) 140 07 22 84

(33) 140 07 64 99

 

IE

Office of Liaison and Protection Section,

An Garda Siochána

Dublin 8

Ireland

(353) 16 66 28 42

(353) 16 66 17 33

gdalp@iol.ie

IT

Ministero dell'interno

Dipartimento della Pubblica Sicurezza

Ufficio Ordine Publico

Piazza del Viminale 1

I-00184 Roma

(39) 06 46 52 13 09

(39) 06 46 52 13 15

(39) 06 46 53 61 17

cnims@interno.it

CY

Ministry of Justice and Public Order

Police Headquarters

European Union and International Police Cooperation Directorate

CY-Nicosia, 1478

(357) 22 80 89 98 (24h)

357) 22 80 80 80 (24h)

(357) 22 30 51 15

(357) 22 80 86 05 (24h)

euipcd@police.gov.cy

Operations Office of the Cyprus Police Headquarters

(357) 22 80 80 78

(357) 99 21 94 55

(357) 22 80 85 94

operations.office@police.gov.cy

LV

Operative Control Bureau of Public Security Department

Central Public Order Police Department

State Police

Brīvības iela 61

LV-1010 Riga

(371) 707 54 30

(371) 707 53 10

(371) 727 63 80

armands.virsis@vp.gov.lv

vpdd@vp.gov.lv

LT

Lithuanian Criminal Police Bureau

International Liaison Office

Liepyno 7

LT-08105 Vilnius

(370-5) 271 99 00

(370-5) 271 99 24

office@ilnb.lt

LU

Direction Générale de la Police Grand-Ducale

Direction des Opérations

Centre d'Intervention National

L-2957 Luxembourg

(352) 49 97 23 46

(352) 49 97 23 98

cin@police.etat.lu

HU

International Law Enforcement Cooperation Centre

National Police

Teve utca 4-6

H-1139 Budapest

(36-1) 443 55 57

(36-1) 443 58 15

intercom@orfk.police.hu

MT

Malta Police Force

Police General Headquarters

M-Floriana

(356) 21 22 40 01

(356) 21 25 21 11

(356) 21 23 54 67

(356) 21 24 77 94

cmru.police@gov.mt

NL

Ministry of the Interior and Kingdom Relations, National Crisis Centre

PO Box 20011

2500 EA The Hague

The Netherlands

(31) 704 26 50 00

(31) 704 26 51 51

(31) 703 61 44 64

ncc@crisis.minbzk.nl (24h) (NL/EN)

AT

Federal Ministry of the Interior

Directorate General for Public Safety

Operations and Crisis Coordination Centre

Minoritenplatz 9

A-1014 Wien

(43) 15 31 2 6 32 00

(43) 15 31 2 6 37 70 (24h)

(43) 15 31 2 6 31 20 (24h)

(43) 15 31 26 10 86 12 (e-fax, 24h)

ekc@bmi.gv.at (24h)

PL

General Headquarters of Police

Crises Management and Anti Terrorism Bureau

ul. Puławska 148/150

PL-02-624 Warszawa

(48-22) 601 36 40

(48-66) 763 13 25

(48-22) 601 32 37

ncbwarsaw@policja.gov.pl

contact point concerning counter-terrorism

Division on Combating Terrorist Acts

Central Bureau of Investigation

National Police Headquarters

(48-22) 601 32 75

(48-22) 601 42 93

counterterror@policja.gov.pl

PT

Ministério da Administração Interna

Gabinete Coordenador de Segurança

Av. D. Carlos I- 7o

P-1249-104 Lisboa

(351) 213 23 64 09

(351) 213 23 64 25

gsc@sg.mai.gov.pt

RO

International Police Cooperation Centre (IPCC)

Calea 13 Septembrie 1-5

RO-Bucharest

(40) 213 16 07 32

(40) 213 12 36 00

ccpi@mai.gov.ro

Operational Anti-Terrorist

Coordination Centre (Romanian Information Service)

Bulevardul Libertatii 14-16

RO-Bucharest

(40) 214 02 35 98

(40) 213 45 10 66

ipct@dcti.ro

SI

International Police Cooperation Sector in Criminal Police Directorate

Štefanova 2

SLO-1000 Ljubljana

(386) 14 72 47 80

(386) 12 51 75 16

interpol.ljubljana@policija.si

SK

Prezídium Policajného zboru

Úrad medzinárodnej policajnej spolupráce

Pribinova 2

SK-812 72 Bratislava

(421) 961 05 64 50

(421) 961 05 64 59

spocumps@minv.sk

FI

Helsinki Police Department

Operational Command Centre

Pasilanraitio 13

FI-00240 Helsinki

(358-9) 189 40 02

(358-9) 189 28 21

johtokeskus@helsinki.poliisi.fi

SE

National Criminal Police, International Police Cooperation Division (IPO)

POB 12256

S-10226 Stockholm

(46) 84 01 37 00

(46) 86 51 42 03

ipo.rkp@polisen.se

UK

Home Office

Public Order Unit

2 Marsham Street

London SW1P 4DF

POB 8000

London SE 11 5EN

United Kingdom

(44) 20 70 35 35 09

(44) 20 70 35 18 10

 

Christian.Papaleontiou@homeoffice.gsi.gov.uk

David.Bohannan@homeoffice.gsi.gov.uk

Serious Organised Crime Agency International Crime

(44) 20 73 28 81 15

(44) 20 73 28 81 12

london@soca.x.gsi.gov.uk


(1)  Rekommendationer för internationellt polissamarbete i samband med internationella fotbollsmatcher finns i en separat handbok: Rådets resolution om en uppdaterad handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EUT C 322, 29.12.2006, s. 1).

(2)  EGT L 147, 5.6.1997, s. 1.

(3)  Artikel 46 i Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen) (EGT L 239, 22.9.2000, s. 19), och artikel 26 i fördraget mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Republiken Österrike om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism, gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration (Prümfördraget).

(4)  EGT C 316, 27.11.1995, s. 2.

(5)  Uppgifter i förteckningen på sidan 3 i slutsatserna från underarbetsgruppen EUCPN JAI 82 av den 27 november 2001.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).

(7)  Tillsammans med artikel 26 i Prümfördraget.

(8)  Se punkt II.1 c i slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar den 13 juli 2001 om säkerhet vid Europeiska rådets möten och vid andra jämförbara evenemang.

(9)  Artikel 2 i gemensam åtgärd 97/339/RIF.

(10)  Det är den medlemsstat i vilken det större evenemanget äger rum som har ansvaret för handlednings-, utbildnings- och övningsverksamhet i samband med evenemanget. Det betyder att medlemsstaterna själva har ansvaret att se till att denna verksamhet sköts effektivt, och handboken innehåller därför ingen vidare handledning eller instruktioner i detta avseende.


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Kommissionen

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/22


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4848 – Basell/Lyondell)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/03)

Kommissionen beslutade den 26 oktober 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4848. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/22


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4860 – HRE/DEPFA)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/04)

Kommissionen beslutade den 28 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4860. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/23


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4969 – DZ Equity Partner/Welle Holding/PAIDI Möbel)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/05)

Kommissionen beslutade den 12 december 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4969. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/23


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.4806 – DSB/First/Öresundståg)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/06)

Kommissionen beslutade den 24 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4806. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

Rådet

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/24


Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 25 maj 2007 om framtidsperspektiven för det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området

(2007/C 314/07)

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM BEAKTAR

(1)

rådets begäran (1) om en utvärdering år 2009 av den ram för europeiskt samarbete på ungdomsområdet som man enades om 2002,

(2)

den första diskussionen om framtidsperspektiven för den europeiska ungdomspolitiken, som ägde rum vid mötet i rådet (utbildning, ungdom och kultur) den 16 februari 2007 på grundval av ett gemensamt diskussionsunderlag från de tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen i syfte att utvärdera samarbetsramen,

(3)

arbetet vid Europeiska kommissionens rådgivarbyrå för Europapolitik (2), där man lägger tonvikten på betydelsen av att investera i ungdomars välbefinnande, hälsa, utbildning, inträde på arbetsmarknaden och aktiva medborgarskap,

(4)

Europeiska kommissionens delrapport till Europeiska rådets vårmöte 2007 med titeln Kartläggning av den sociala verkligheten  (3), som uppmärksammar frågan om rättvisa mellan generationerna mot bakgrund av globaliseringen och demografiska förändringar och som banar väg för en öppen debatt om sociala frågor och utmaningar som också på ett avgörande sätt kommer att påverka ungdomars sociala situation i Europa,

(5)

rådets begäran (4) att man skall främja en strukturerad dialog med ungdomar för att på alla nivåer öka ungdomars och ungdomsorganisationers deltagande i utformningen och genomförandet av politiska beslut som påverkar dem och därigenom främja deras aktiva medborgarskap,

(6)

den europeiska pakt för ungdomsfrågor som godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2005, i vilken det fastställdes prioriterade åtgärdsområden där det krävs ökat deltagande av ungdomar och alla berörda aktörer inom ungdomspolitiken,

1.

PÅPEKAR att i enlighet med den europeiska pakten för ungdomsfrågor kräver ett effektivt och hållbart politiskt beslutsfattande på ungdomsområdet en verkligt sektorsövergripande strategi på de berörda politikområdena, varvid rådet har för avsikt att lämna ett viktigt bidrag till utformningen och genomförandet av denna,

2.

PÅPEKAR VIDARE att det, med tanke på de demografiska förändringar som kan konstateras i alla medlemsstater och som innebär att antalet ungdomar som en andel av den totala befolkningen kommer att minska ytterligare under de kommande årtiondena, finns ett ökande behov av en sektorsövergripande strategi för att utveckla en hållbar politik som innebär rättvisa mellan generationerna och en jämn fördelning av både möjligheterna och de nödvändiga bördorna över alla åldersgrupper och som gör det möjligt för ungdomar att uppnå en med tanke på ålder och behov lämplig grad av självständighet,

3.

NOTERAR att den öppna samordningsmetoden och den europeiska pakten för ungdomsfrågor utgör de viktigaste redskapen för att utveckla ungdomspolitiken i Europa; för att uppnå effektivitet, enhetlighet och synlighet bör det utarbetas initiativ som syftar till att dessa redskap i framtiden kan samverka på ett bättre sätt och därigenom förstärka varandra; man bör undvika att öka den rapportering som för närvarande krävs av medlemsstaterna,

4.

UNDERSTRYKER vikten av programmet Aktiv ungdom  (5) när det gäller att öka det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området och av de europeiska strukturfonderna när det gäller att bidra till genomförandet av den europeiska pakten för ungdomsfrågor på nationell, regional och lokal nivå samt av den öppna samordningsmetoden,

5.

VÄLKOMNAR initiativ från kommissionen som framhäver unga kvinnors och mäns roll som en mycket viktig resurs för den framtida organisationen av samhället i Europeiska unionen och dess medlemsstater genom att främja en verkligt sektorsövergripande strategi för beslutsfattandet i ungdomsfrågor, förstärka den strukturerade dialogen med ungdomar och underlätta ungdomars självständighet och aktiva medborgarskap,

6.

UTTRYCKER sin vilja att hjälpa till att utveckla, driva och följa upp sådana initiativ men söker samtidigt stöd från Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och beaktar den roll som berörda regionala och lokala aktörer spelar,

6a.

AVSER genom antagandet av dessa slutsatser att bidra med en uppsättning lämpliga förslag om tematiska och strukturella framtidsperspektiv till en ingående diskussion om framtidsperspektiven för det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området och till utvärderingen av samarbetsramen år 2009,

7.

ANSER mot bakgrund av detta att följande frågor är särskilt relevanta:

a)

Det europeiska samarbetet på det ungdomspolitiska området har ett delat ansvar för att ta upp ungdomars livskvalitet i Europa genom särskilda ungdomspolitiska instrument, men också genom förbättrad integration av ungdomsdimensionen i och sektorsövergripande samordning med närliggande politikområden. Ett sådant samarbete kan förstärkas för att

förbättra ungdomars sociala integration och underlätta deras väg mot självständighet och därigenom möta de demografiska utmaningarna, särskilt genom att

ge alla ungdomar möjlighet att förvärva nödvändiga grundläggande färdigheter och nödvändig grundkompetens,

underlätta övergången mellan utbildning och yrkesliv,

kombinera flexibilitet, inklusive den ökade rörlighet som krävs av ungdomar, med trygghet (”flexicurity”),

främja ungdomars företagarpotential, samt

när så är nödvändigt, främja politik som innebär en andra chans för ungdomar att komma på rätt väg för att bygga upp ett humankapital inför framtiden,

förbättra villkoren för dem som lever i mångkulturella samhällen genom att utveckla ungdomars interkulturella färdigheter,

främja respekten för de mänskliga rättigheterna och sådana värden som tolerans, ömsesidig respekt, mångfald, jämlikhet och solidaritet samt bekämpa alla former av diskriminering,

öka ungdomars välbefinnande, vilket innefattar att göra det möjligt för dem att leva ett hälsosamt liv,

främja ungdomars kulturella och kreativa engagemang,

stödja ungdomar genom att ge dem bättre möjligheter att förena arbete, familjeliv och privatliv, så att de, om de så önskar, kan starta en familj och samtidigt delta fullt ut i utbildning eller gå ut i arbetslivet,

förbättra de socioekonomiska förhållandena för ungdomar som lever i eftersatta områden i städer och på landsbygden.

b)

Det är ytterst viktigt att ungdomspolitiken utarbetas på ett sektorsövergripande sätt och i nära samarbete med ungdomar, aktiva på ungdomsområdet och ungdomsorganisationer. Bland de förslag som skall utarbetas bör de befintliga instrumenten inom den strukturerade dialogen – exempelvis ordförandeskapets arrangemang för ungdomar och den europeiska ungdomsveckan – användas för att hålla informella möten med deltagande av aktörer från närliggande politikområden inom rådet, kommissionen och Europaparlamentet. Man bör se till att företrädare för ungdomar från början deltar i utformningen och genomförandet av sådana möten och särskilt ta hänsyn till ungdomar i socialt, kulturellt eller ekonomiskt missgynnade situationer.

Det bör utarbetas förslag för att stärka det sektorsövergripande samarbetet inom rådet och dess organ på ungdomsområdet.

c)

En regelbunden europeisk ungdomsrapport om ungdomars situation i Europa kan bidra till att analysera och uppmärksamma ungdomars farhågor och livskvalitet samt utvecklingen av ungdomspolitiken i Europa. Som ett led i den strukturerade dialogen bör ungdomar aktivt delta i utarbetandet av rapporterna. Rapporterna bör ses som synliga incitament för att initiera diskussioner av prioriterade teman.

För att undvika ytterligare rapporteringsskyldigheter skulle detta kunna genomföras genom användning av den information som samlats in genom rapporteringsförfarandena enligt den öppna samordningsmetoden, eventuellt med tillägg av relevanta uppgifter och strukturerade exempel på god praxis från medlemsstaterna, ungdomsorganisationer och forskningsvärlden.

d)

För att förbättra kontinuiteten, enhetligheten och synligheten på ungdomsområdet bör samarbetet mellan tre ordförandeskap utnyttjas på bästa sätt med utgångspunkt i 18-månadersprogrammen. I enlighet med rådets arbetsordning (6) kan detta innefatta ett tidigt samarbete med de kommande tre ordförandeskapen och kommissionen, så att de tematiska prioriteringarna klart fastställs för de följande tre åren på grundval av en i rådet godkänd dagordning.

Ordförandeskapen bör ägna särskild uppmärksamhet åt kopplingen mellan enskilda steg inom den strukturerade dialogen med ungdomar och åt att se till att frågor som diskuteras med ungdomar kan följas upp.

e)

Det bör inrättas en gränsöverskridande ram för att underlätta utbytet av god praxis mellan lokala och regionala aktörer inom ungdomspolitiken, med särskild tonvikt på ”peer learning” när det gäller lokala genomförandestrategier för den europeiska pakten för ungdomsfrågor. Resultaten av dessa utbyten bör göras lätt tillgängliga för alla berörda parter och bör systematiskt utvärderas och utnyttjas – även som en del av ungdomsministrarnas bidrag till Lissabonmålen.

Utbytena bör utgå från en uppsättning riktlinjer för planering, strukturering och utvärdering. Man bör överväga att instifta ett pris i syfte att uppmärksamma utmärkta exempel på ett framgångsrikt genomförande av lokala strategier samt öka medvetenheten om ungdomsarbetet på europeisk nivå.


(1)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att ta tillvara ungdomarnas intressen i Europa – genomförande av Europeiska ungdomspakten och främjande av ett aktivt medborgarskap (EUT C 292, 24.11.2005, s. 5).

(2)  http://ec.europa.eu/dgs/policy_advisers/publications/index_en.htm

(3)  KOM(2007) 63 slutlig.

(4)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om genomförande av de gemensamma mål som gäller ungdomars delaktighet och information till ungdomar i syfte att främja deras aktiva europeiska medborgarskap (EUT C 297, 7.12.2006, s. 6).

(5)  EUT L 327, 24.11.2006, s. 30.

(6)  EUT L 285, 16.10.2006, s. 47.


Kommissionen

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/27


Eurons växelkurs (1)

21 december 2007

(2007/C 314/08)

1 euro=

 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,438

JPY

japansk yen

163,27

DKK

dansk krona

7,4624

GBP

pund sterling

0,7236

SEK

svensk krona

9,4453

CHF

schweizisk franc

1,6612

ISK

isländsk krona

91,73

NOK

norsk krona

8,034

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CYP

cypriotiskt pund

0,585274

CZK

tjeckisk koruna

26,448

EEK

estnisk krona

15,6466

HUF

ungersk forint

254,04

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6968

MTL

maltesisk lira

0,4293

PLN

polsk zloty

3,625

RON

rumänsk leu

3,4965

SKK

slovakisk koruna

33,599

TRY

turkisk lira

1,7172

AUD

australisk dollar

1,6613

CAD

kanadensisk dollar

1,4356

HKD

Hongkongdollar

11,2184

NZD

nyzeeländsk dollar

1,8786

SGD

singaporiansk dollar

2,0935

KRW

sydkoreansk won

1 352,58

ZAR

sydafrikansk rand

10,1045

CNY

kinesisk yuan renminbi

10,5975

HRK

kroatisk kuna

7,306

IDR

indonesisk rupiah

13 556,75

MYR

malaysisk ringgit

4,8166

PHP

filippinsk peso

59,619

RUB

rysk rubel

35,563

THB

thailändsk baht

43,62


(1)  

Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/28


Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av rådets direktiv 93/42/EEG

(Text av betydelse för EES)

Offentliggörande av titlar och referenser på harmoniserade standarder inom ramen för direktivet

(2007/C 314/09)

Europeisk standardiseringsorganisation (1)

Standardens referens och titel

(Referensdokument)

Den ersatta standardens referens

Datum då den ersatta standarden upphör att ge presumtion om överensstämmelse

Anmärkning 1

CENELEC

EN 60118-13:1997

Akustik – Hörapparater – Del 13: Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) – Produktstandard

(IEC 60118-13:1997)

INGA

CENELEC

EN 60118-13:2005

Akustik – Hörapparater – Del 13: Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) – Produktstandard

(IEC 60118-13:2004)

EN 60118-13:1997

Anmärkning 2.1

1.2.2008

CENELEC

EN 60522:1999

Röntgenmateriel – Bestämning av den permanenta filtreringen hos kombinationer av röntgenrör, rörkåpa och bländare för medicinsk diagnostik

(IEC 60522:1999)

INGA

CENELEC

EN 60580:2000

Röntgenmateriel – Mätare för produkten area gånger exposition

(IEC 60580:2000)

INGA

CENELEC

EN 60601-1:1990

Elektromedicinsk utrustning – Säkerhet – Del 1: Allmänna fordringar

(IEC 60601-1:1988)

INGA

Tillägg A1:1993 till EN 60601-1:1990

(IEC 60601-1:1988/A1:1991)

Anmärkning 3

Tillägg A2:1995 till EN 60601-1:1990

(IEC 60601-1:1988/A2:1995)

Anmärkning 3

Tillägg A13:1996 till EN 60601-1:1990

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.7.1996)

CENELEC

EN 60601-1-1:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1-1: Allmänna fordringar – Tilläggsstandard för elektriska system för medicinskt bruk

(IEC 60601-1-1:2000)

EN 60601-1-1:1993

+ A1:1996

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.12.2003)

CENELEC

EN 60601-1-2:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1-2: Allmänna fordringar – Tilläggsstandard för elektromagnetisk kompatibilitet

(IEC 60601-1-2:2001)

EN 60601-1-2:1993

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.11.2004)

Tillägg A1:2006 till EN 60601-1-2:2001

(IEC 60601-1-2:2001/A1:2004)

 

1.3.2009

CENELEC

EN 60601-1-3:1994

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1: Allmänna fordringar – 3. Tilläggsstandard: Allmänna fordringar på strålskydd för diagnostisk röntgenutrustning

(IEC 60601-1-3:1994)

INGA

CENELEC

EN 60601-1-4:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1-4: Allmänna fordringar – Tilläggsstandard: Programmerbara utrustningar och system

(IEC 60601-1-4:1996)

INGA

Tillägg A1:1999 till EN 60601-1-4:1996

(IEC 60601-1-4:1996/A1:1999)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.12.2002)

CENELEC

EN 60601-1-6:2004

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1-6: Allmänna fordringar – Tilläggsstandard: Användarvänlighet

(IEC 60601-1-6:2004)

INGA

CENELEC

EN 60601-1-8:2004

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 1-8: Allmänna fordringar – Tilläggsstandard för larmsystem

(IEC 60601-1-8:2003)

INGA

Tillägg A1:2006 till EN 60601-1-8:2004

(IEC 60601-1-8:2003/A1:2006)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.1.2007)

CENELEC

EN 60601-2-1:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-1: Särskilda fordringar på elektronacceleratorer i energiområdet 1 MeV till 50 MeV

(IEC 60601-2-1:1998)

INGA

Tillägg A1:2002 till EN 60601-2-1:1998

(IEC 60601-2-1:1998/A1:2002)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.6.2005)

CENELEC

EN 60601-2-2:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-2: Särskilda fordringar på kirurgiska diatermiapparater

(IEC 60601-2-2:1998)

EN 60601-2-2:1993

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.8.2003)

CENELEC

EN 60601-2-2:2007

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-2: Särskilda fordringar på kirurgiska diatermiapparater

(IEC 60601-2-2:2006)

EN 60601-2-2:2000

Anmärkning 2.1

1.10.2009

CENELEC

EN 60601-2-3:1993

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på kortvågsapparater

(IEC 60601-2-3:1991)

INGA

Tillägg A1:1998 till EN 60601-2-3:1993

(IEC 60601-2-3:1991/A1:1998)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.7.2001)

CENELEC

EN 60601-2-4:2003

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Del 2-4: Särskilda säkerhetsfordringar på defibrillatorer

(IEC 60601-2-4:2002)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-5:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-5: Särskilda fordringar på apparater för ultraljudsterapi

(IEC 60601-2-5:2000)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-7:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på högspänningsgeneratorer för diagnostisk röntgenutrustning

(IEC 60601-2-7:1998)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-8:1997

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Del 2: Särskilda fordringar på terapeutiska röntgengeneratorer

(IEC 60601-2-8:1987)

INGA

Tillägg A1:1997 till EN 60601-2-8:1997

(IEC 60601-2-8:1987/A1:1997)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.6.1998)

CENELEC

EN 60601-2-10:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-10: Särskilda fordringar på nerv- och muskelstimulatorer

(IEC 60601-2-10:1987)

INGA

Tillägg A1:2001 till EN 60601-2-10:2000

(IEC 60601-2-10:1987/A1:2001)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.11.2004)

CENELEC

EN 60601-2-11:1997

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-11: Särskilda fordringar på utrustning för gammastrålterapi

(IEC 60601-2-11:1997)

INGA

Tillägg A1:2004 till EN 60601-2-11:1997

(IEC 60601-2-11:1997/A1:2004)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.9.2007)

CENELEC

EN 60601-2-12:2006

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-13: Särskilda fordringar på intensivvårdsventilatorer

(IEC 60601-2-12:2001)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-13:2006

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet och väsentliga prestanda – Del 2-13: Särskilda fordringar på anestesisystem

(IEC 60601-2-13:2003)

EN 740:1998

+ A1:2004

+ AC:1998

Anmärkning 2.3

Tillägg A1:2007 till EN 60601-2-13:2006

(IEC 60601-2-13:2003/A1:2006)

Anmärkning 3

1.3.2010

CENELEC

EN 60601-2-16:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på utrustning för hemodialys, hemodiafiltration och hemofiltration

(IEC 60601-2-16:1998)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-17:2004

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-17: Särskilda fordringar på automatiska efterlkaddningsutrustningar för brachyterapi

(IEC 60601-2-17:2004)

EN 60601-2-17:1996

+ A1:1996

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.3.2007)

CENELEC

EN 60601-2-18:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-18: Särskilda fordringar på utrustning för endoskopi

(IEC 60601-2-18:1996)

INGA

Tillägg A1:2000 till EN 60601-2-18:1996

(IEC 60601-2-18:1996/A1:2000)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.8.2003)

CENELEC

EN 60601-2-19:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på kuvöser

(IEC 60601-2-19:1990)

INGA

Tillägg A1:1996 till EN 60601-2-19:1996

(IEC 60601-2-19:1990/A1:1996)

Anmärkning 3

Datum passerat

(13.6.1998)

CENELEC

EN 60601-2-20:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-20: Särskilda fordringar på transportkuvöser

(IEC 60601-2-20:1990

+ A1:1996)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-21:1994

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på strålningsvärmare för barn

(IEC 60601-2-21:1994)

INGA

Tillägg A1:1996 till EN 60601-2-21:1994

(IEC 60601-2-21:1994/A1:1996)

Anmärkning 3

Datum passerat

(13.6.1998)

CENELEC

EN 60601-2-22:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på laserutrustningar för diagnos och terapi

(IEC 60601-2-22:1995)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-23:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet och väsentliga prestanda – Del 2: Särskilda fordringar på utrustning för övervakning av transkutana partialtryck

(IEC 60601-2-23:1999)

EN 60601-2-23:1997

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.1.2003)

CENELEC

EN 60601-2-24:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på infusionspumpar och infusionsregulatorer

(IEC 60601-2-24:1998)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-25:1995

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på EKG-utrustning

(IEC 60601-2-25:1993)

INGA

Tillägg A1:1999 till EN 60601-2-25:1995

(IEC 60601-2-25:1993/A1:1999)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.5.2002)

CENELEC

EN 60601-2-26:2003

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-26: Särskilda fordringar på EEG-apparater

(IEC 60601-2-26:2002)

EN 60601-2-26:1994

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.3.2006)

CENELEC

EN 60601-2-27:1994

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-27: Särskilda fordringar på utrustning för EKG-övervakning

(IEC 60601-2-27:1994)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-27:2006

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på utrustning för EKG-övervakning

(IEC 60601-2-27:2005)

EN 60601-2-27:1994

Anmärkning 2.1

1.11.2008

CENELEC

EN 60601-2-28:1993

Elektrisk utrustning för medicinsk bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på kombinationer av röntgenrör, rörkåpa och bländare för medicinsk diagnostik

(IEC 60601-2-28:1993)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-29:1999

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-29: Särskilda fordringar på simulatorer för strålterapi

(IEC 60601-2-29:1999)

EN 60601-2-29:1995

+ A1:1996

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.4.2002)

CENELEC

EN 60601-2-30:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet och väsentliga prestanda – Del 2-30: Särskilda fordringar på utrustning för automatisk repetitiv icke-invasiv blodtrycksövervakning

(IEC 60601-2-30:1999)

EN 60601-2-30:1995

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.2.2003)

CENELEC

EN 60601-2-31:1995

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-31: Särskilda fordringar på externa hjärtstimulatorer med intern energikälla

(IEC 60601-2-31:1994)

INGA

Tillägg A1:1998 till EN 60601-2-31:1995

(IEC 60601-2-31:1994/A1:1998)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.1.2001)

CENELEC

EN 60601-2-32:1994

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på den mekaniska säkerheten hos bärande och rörliga delar av röntgenutrustningar

(IEC 60601-2-32:1994)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-33:2002

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på magnetisk resonansutrustning för medicinsk diagnostik

(IEC 60601-2-33:2002)

EN 60601-2-33:1995

+ A11:1997

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.7.2005)

Tillägg A1:2005 till EN 60601-2-33:2002

(IEC 60601-2-33:2002/A1:2005)

Anmärkning 3

1.11.2008

CENELEC

EN 60601-2-34:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet och väsentliga prestanda – Del 2-34: Särskilda fordringar på utrustning för invasiv blodtrycksövervakning

(IEC 60601-2-34:2000)

EN 60601-2-34:1995

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.11.2003)

CENELEC

EN 60601-2-35:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på värmefiltar, värmedynor och värmemadrasser

(IEC 60601-2-35:1996)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-36:1997

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på utrustning för extrakorporal litotripsi

(IEC 60601-2-36:1997)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-37:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-37: Särskilda fordringar på ultraljudsutrustning för diagnos och övervakning

(IEC 60601-2-37:2001)

INGA

Tillägg A1:2005 till EN 60601-2-37:2001

(IEC 60601-2-37:2001/A1:2004)

Anmärkning 3

1.1.2008

Tillägg A2:2005 till EN 60601-2-37:2001

(IEC 60601-2-37:2001/A2:2005)

Anmärkning 3

1.12.2008

CENELEC

EN 60601-2-38:1996

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på elektriskt drivna sjukhussängar

(IEC 60601-2-38:1996)

INGA

Tillägg A1:2000 till EN 60601-2-38:1996

(IEC 60601-2-38:1996/A1:1999)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.1.2003)

CENELEC

EN 60601-2-39:1999

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Del 2-39: Säkerhet – Särskilda fordringar på utrustning för peritoneal dialys

(IEC 60601-2-39:1999)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-40:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på EMG-apparater och utrustning för evoked response

(IEC 60601-2-40:1998)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-41:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-41: Särskilda fordringar på ljusarmaturer för kirurgi och diagnostik

(IEC 60601-2-41:2000)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-43:2000

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-43: Särskilda fordringar på röntgenutrustning

(IEC 60601-2-43:2000)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-44:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Del 2-44: Särskilda fordringar på röntgenutrustning för datortomografi

(IEC 60601-2-44:2001)

EN 60601-2-44:1999

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.7.2004)

Tillägg A1:2003 till EN 60601-2-44:2001

(IEC 60601-2-44:2001/A1:2002)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.12.2005)

CENELEC

EN 60601-2-45:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-45: Särskilda fordringar för mammografiutrustning och utrustning för stereotaktisk mammografi

(IEC 60601-2-45:2001)

EN 60601-2-45:1998

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.7.2004)

CENELEC

EN 60601-2-46:1998

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2: Särskilda fordringar på operationsbord

(IEC 60601-2-46:1998)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-47:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet och väsentliga prestanda – Del 2-47: Särskilda fordringar på EKG-system med kroppsburen registreringsutrustning (Holtersystem)

(IEC 60601-2-47:2001)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-49:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-49: Särskilda fordringar på utrustning för övervakning av flera patientfunktioner

(IEC 60601-2-49:2001)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-50:2002

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-50: Särskilda fordringar på utrustning för fototerapi för spädbarn

(IEC 60601-2-50:2000)

INGA

CENELEC

EN 60601-2-51:2003

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhet – Del 2-51: Särskilda fordringar på en- och flerkanaliga EKG-apparater för registrering och tolkning

(IEC 60601-2-51:2003)

INGA

CENELEC

EN 60627:2001

Röntgenmateriel – Egenskaper hos sekundärstrålraster i röntgenutrustningar

(IEC 60627:2001)

INGA

CENELEC

EN 60645-1:2001

Elektroakustik – Audiometrar – Del 1: Tonaudiometrar

(IEC 60645-1:2001)

EN 60645-1:1994

Anmärkning 2.1

Datum passerat

(1.10.2004)

CENELEC

EN 60645-2:1997

Akustik – Audiometrar – Del 2: Utrustning för talaudiometri

(IEC 60645-2:1993)

INGA

CENELEC

EN 60645-3:1995

Akustik – Audiometrar – Del 3: Korta signaler för användning vid audiometri och otoneurologiska undersökningar

(IEC 60645-3:1994)

INGA

CENELEC

EN 60645-4:1995

Akustik – Audiometrar – Del 4: Utrustning för högfrekvensaudiometri

(IEC 60645-4:1994)

INGA

CENELEC

EN 61217:1996

Utrustning för strålbehandling – Koordinater, rörelser och skalor

(IEC 61217:1996)

INGA

Tillägg A1:2001 till EN 61217:1996

(IEC 61217:1996/A1:2000)

Anmärkning 3

Datum passerat

(1.12.2003)

CENELEC

EN 61676:2002

Röntgenmateriel – Instrument för icke-invasiv mätning av rörspänningen hos diagnostisk röntgenutrustning

(IEC 61676:2002)

INGA

CENELEC

EN 62083:2001

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Säkerhetsfordringar på system för dosplanering vid strålterapi

(IEC 62083:2000)

INGA

CENELEC

EN 62220-1:2004

Elektrisk utrustning för medicinskt bruk – Egenskaper hos digitala röntgenbildgivande anordningar – Del 1: Bestämning av effektivitet vid detektering av röntgenkvanta (DQE)

(IEC 62220-1:2003)

INGA

Anmärkning 1:

Allmänt gäller att datum när ersatt standard inte längre ger presumtion är senaste dag för upphävande av äldre, motstridande standard (dow), beslutat av den europeiska standardiseringsorganisationen. Användare av dessa standarder uppmärksammas på det faktum att det i vissa undantagsfall kan förhålla sig annorlunda.

Anmärkning 2.1:

Den nya (eller ändrade) standarden har samma tillämpningsområde som den standard den ersätter. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att ge presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven i direktivet.

Anmärkning 2.3:

Den nya standarden har ett mindre tillämpningsområde än den standard den ersätter. Vid angivet datum upphör den (delvis) ersatta standarden att ge presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven i direktivet för de produkter som faller inom den nya standardens tillämpningsområde. Produkter inom tillämpningsområdet för den på detta sätt (delvis) ersatta standarden men inte inom tillämpningsområdet för den nya standarden berörs inte.

Anmärkning 3:

Om tillägg förekommer innefattar referensen såväl standarden EN CCCCC:YYYY, som eventuella tidigare tillägg och det nya, angivna, tillägget. Den ersatta standarden (kolumn 3) består därför av EN CCCCC:YYYY med eventuella tidigare tillägg, men utan det nya, angivna, tillägget. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att ge presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven i direktivet.

Exempel: För EN 60601-1:1990 gäller följande:

CENELEC

EN 60601-1:1990

Elektromedicinsk utrustning – Säkerhet

Del 1: Allmänna fordringar

(IEC 60601-1:1988)

[Den refererade standarden är EN 60601-1:1990]

INGEN

[Det finns ingen ersatt standard]

Tillägg A1:1993 till EN 60601-1:1990

(IEC 60601-1:1988/A1:1991)

[Den refererade standarden är EN 60601-1:1990

+A1:1993 to EN 60601-1:1990]

Anmärkning 3

[Den ersatta standarden är EN 60601-1:1990]

Tillägg A2:1995 till EN 60601-1:1990

(IEC 60601-1:1988/A2:1995)

[Den refererade standarden är EN 60601-1:1990

+A1:1993 to EN 60601-1:1990

+A2:1995 to EN60601-1:1990]

Anmärkning 3

[Den ersatta standarden är EN 60601-1:1990

+ A1:1993]

Tillägg A13:1996 till EN 60601-1:1990

[Den refererade standarden är EN 60601-1:1990

+ A1:1993 to EN 60601-1:1990

+ A2:1995 to EN 60601-1:1990

+ A13:1996 to EN 60601-1:1990]

Anmärkning 3

[Den ersatta standarden är EN 60601-1:1990

+ A1:1993

+ A2:1995]

Datum passerat

(1.7.1996)


(1)  CEN: rue de Stassart/De Stassartstraat 36, B-1050 Brussels, tel: (32-2) 550 08 11, fax: (32-2) 550 08 19 (http://www.cenorm.be)

CENELEC: rue de Stassart/De Stassartstraat 35, B-1050 Brussels, tel: (32-2) 519 68 71, fax: (32-2) 519 69 19 (http://www.cenelec.org)

ETSI: 650, route des Lucioles, F-06921 Sophia Antipolis, tel: (33) 492 94 42 12, fax: (33) 493 65 47 16 (http://www.etsi.org)


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/36


Frankrikes ändringar av den allmänna trafikplikten för regelbunden lufttrafik mellan Ajaccio, Bastia, Calvi respektive Figari å ena sidan och Marseille, Nice respektive Paris (Orly) å den andra

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/10)

1.

I enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen har det införts allmän trafikplikt på följande reguljära flyglinjer:

Mellan Ajaccio, Bastia, Calvi respektive Figari å ena sidan och Marseille respektive Nice å den andra, vilket har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 149 av den 21 juni 2005, s. 7.

Mellan Ajaccio, Bastia, Calvi respektive Figari å ena sidan och Paris (Orly) å den andra, vilket har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 149 av den 21 juni 2005, s. 12.

I händelse av onormal, oförutsägbar och av trafikföretagen oberoende ökning av kostnadsfaktorer som påverkar flygtrafiken på dessa linjer kan maximipriserna enligt punkt 2.2 i bestämmelserna om allmän trafikplikt höjas i proportion till den konstaterade ökningen.

2.

Med tillämpning av denna bestämmelse ändras från och med den 1 december 2007 den allmänna trafikplikten enligt följande:

 

För förbindelserna mellan Marseille respektive Nice och Korsika höjs maximipriserna enligt punkt 2.2 i bestämmelserna om allmän trafikplikt på följande sätt:

Med 4 euro per enkel resa enligt normaltariff.

Med 3 euro per resa tur och retur enligt den tariff som på vissa villkor gäller för bofasta personer på Korsika.

Med 2 euro per resa enligt den tariff som gäller för de kategorier passagerare som anges i ovannämnda bestämmelser om allmän trafikplikt (ungdomar, pensionärer, studenter, familjer, funktionshindrade).

 

För förbindelserna mellan Paris (Orly) och Korsika höjs maximipriserna enligt punkt 2.2 i bestämmelserna om allmän trafikplikt på följande sätt:

Med 5 euro per enkel resa enligt normaltariffen.

Med 5 euro per resa tur och retur enligt den tariff som på vissa villkor gäller för bofasta personer på Korsika.

Med 3 euro per resa enligt den tariff som gäller för de kategorier passagerare som anges i ovannämnda bestämmelser om allmän trafikplikt (ungdomar, pensionärer, studenter, familjer, funktionshindrade).


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Kommissionen

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/37


GR-Elliniko: Bedrivande av regelbunden lufttrafik

Greklands anbudsinfordran enligt artikel 4.1 d i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 angående bedrivande av regelbunden lufttrafik på tre flyglinjer för vilka allmän trafikplikt införts

(2007/C 314/11)

1.   Inledning: Greklands regering har beslutat att införa allmän trafikplikt avseende den regelbundna flygtrafiken på följande linjer, i enlighet med artikel 4.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23.7.1992, om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen:

Rodos–Kastelorizo,

Aten–Skiros,

Thessaloniki–Skiros.

Villkoren för denna allmänna trafikplikt har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 311 av den 21.12.2007.

Om inget lufttrafikföretag senast den 31.3.2008 till civila luftfartsmyndigheten har anmält sin avsikt att från och med den 1.5.2008 bedriva regelbunden lufttrafik på en eller flera av de ovannämnda linjerna, i överensstämmelse med den allmänna trafikplikten och utan att begära ekonomisk ersättning, har Grekland i enligt med artikel 4.1 d i förordningen beslutat att inleda ett förfarande för att för tre år begränsa tillträdet till en eller flera av linjerna till ett enda trafikföretag (se nästa artikel). Efter infordran av anbud ska rätten att trafikera linjerna upplåtas från och med den 1.5.2008.

2.   Syftet med anbudsinfordran: Exklusiv rätt att från och med den 1.5.2008 i tre år bedriva flygtrafik i enlighet med den allmänna trafikplikten. Den regelbundna flygtrafiken avser följande linjer:

Rodos–Kastelorizo,

Aten–Skiros,

Thessaloniki–Skiros .

Lufttrafiken på dessa linjer ska bedrivas i enlighet med den allmänna trafikplikt som införts för dem och som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 311 av den 21.12.2007.

Anbud kan lämnas in för en eller flera av ovanstående flyglinjer. Separata anbud ska dock inlämnas för var och en av linjerna.

På grund av de berörda linjernas särskilda egenskaper ska lufttrafikföretagen kunna visa att de personer i besättningen som betjänar passagerarna på dessa linjer talar och förstår grekiska.

3.   Deltagande i anbudsinfordran: Deltagande i anbudsförfarandet är öppet för alla lufttrafikföretag som innehar giltig operativ licens, utfärdad av en medlemsstat enligt rådets förordning (EEG) nr 2407/92 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag.

Deltaga får ej sådana lufttrafikföretag som omfattas av hinder eller avvikelser som anges i lag 3310/2005 (FEK 30/Α, 14.2.2005) om åtgärder för öppenhet och insyn samt förhindrande av överträdelser vid slutande av offentliga avtal, ändrad genom lag 3414/2005 (FEK 279/Α, 10.11.2005).

4.   Anbudsförfarandet: För detta anbudsförfarande gäller bestämmelserna i artikel 4.1 d–i i rådets förordning (EEG) nr 2408/92 om EG-lufttrafikföretags tillträde till flyglinjer inom gemenskapen.

Om man i ett nödläge beslutar att upprepa anbudsinfordran (på grund av att den blev resultatlös), kan Transport- och kommunikationsministeriet vidta nödvändiga åtgärder för att se till att vitala lufttransportbehov i en avlägsen region tillgodoses, förutsatt att dessa åtgärder överensstämmer med principerna om icke-diskriminering, proportionalitet och insyn och inte varar längre än sex månader.

Om endast ett anbud skulle lämnas in och detta inte anses vara ekonomiskt godtagbart, får förhandlingar följa.

Anbudsgivarna ska vara bundna av de anbud de lämnat, till dess att kontrakten tilldelats.

5.   Anbudshandlingar: Fullständiga anbudshandlingar, inbegripet specifikationer, nödvändiga underlag och annan information kan erhållas kostnadsfritt från civila luftfartsmyndighetens luftfartsdirektorat, enhet II (Civil Aviation Authority, Directorate for Air Operations, Section II) på följande adress: Vasileos Georgiou 1, GR–16604 Elliniko, tfn (30-210) 8916149 - 8916121, fax (30-210) 8947101.

6.   Ekonomisk ersättning: Anbudsgivarna ska i sina anbud uttryckligen ange vilket belopp som man per kvartal kräver som ersättning för att under tre år trafikera respektive linje, från och med det datum då trafiken ska inledas (med årsvis uppdelning i enlighet med specifikationerna). Ersättningen kommer att betalas ut kvartalsvis trettio dagar efter det att lufttrafikföretaget utfärdat sin faktura och överföras till det konto som lufttrafikföretaget ska inneha i en bank som erkänns i Grekland. Den exakta ersättning som kommer att beviljas beror av det antal flygningar som faktiskt genomförs och förutsätter ett intyg från ansvariga avdelningar vid civila luftfartsmyndigheten, där det anges att avtalsvillkoren uppfyllts korrekt, samt det ersättningsbelopp som fastställts i ett prorata-system.

7.   Urvalskriterium: För var och en av de linjer som omfattas av denna anbudsinfordran ska urvalskriteriet för de lufttrafikföretag som anses ha förutsättningar att effektivt och i enlighet med de fastställda kraven tillhandahålla tjänsterna vara den lägsta sammanlagda ekonomiska ersättning som begärs för den berörda linjen.

8.   Varaktighet, ändring och uppsägning av kontraktet: Kontraktet börjar gälla den 1.5.2008 och löper ut den 30.4.2011.

Ändringar av avtalet ska vara förenliga med den allmänna trafikplikt som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning C 311 av den 21.12.2007. Alla ändringar av avtalet ska göras skriftligen.

Vid oförutsedda ändringar av driftsvillkoren kan ersättningsbeloppet komma att omprövas.

Varje avtalspart kan säga upp avtalet med sex månaders varsel. Om det föreligger särskilt allvarliga skäl eller om lufttrafikföretaget inte uppfyllt kontraktsvillkoren avseende den allmänna trafikplikten, kan den upphandlande myndigheten utan varsel säga upp kontraktet. Kontraktet ska också automatiskt anses uppsagt om lufttrafikföretagets operativa licens eller drifttillstånd (AOC) upphävs eller dras in.

9.   Påföljder om kontraktet inte uppfylls: Lufttrafikföretaget är skyldigt att korrekt uppfylla kontraktsvillkoren.

Antalet flygningar som ställs in av skäl som direkt kan tillskrivas trafikföretaget får inte överstiga 2 % av det totala antalet flygningar per år. Den utbetalda ersättningen ska i sådana fall minskas proportionellt.

Om lufttrafikföretaget helt eller delvis underlåter att uppfylla sina kontraktsenliga skyldigheter av andra skäl än force majeure (förutsatt att antalet inställda flygningar är högst 2 % av det sammanlagda antalet flygningar per år, enligt ovan), har den upphandlande myndigheten rätt att minska den ekonomiska ersättningen och fastställa påföljder enligt följande:

Om antalet inställda flygningar på en linje överskrider 2 % av det sammanlagda antalet planerade flygningar per år, kommer ersättningen för denna linje (för de flygningar som faktiskt genomförts under det aktuella kvartalet) dessutom att minskas med ett belopp motsvarande vad som skulle ha betalats ut om flygningarna genomförts normalt.

Om det antal passagerarplatser per vecka som faktiskt erbjuds under det aktuella kvartalet inte uppfyller villkoren, kommer ersättningen att minskas i proportion till det antal passagerarplatser som inte erbjudits.

Om de priser som tas ut inte uppfyller villkoren, kommer ersättningen att minskas med mellanskillnaden mellan de priser som tagits ut och de fastställda priserna.

Om lufttrafikföretaget underlåter att uppfylla andra kontraktsvillkor, kommer böter enligt flygplatsbestämmelserna att utkrävas.

Om lufttrafikföretaget under ett kvartal begår samma fel tre gånger på samma linje kan man utöver ovannämnda påföljder, på grundval av verkställighetsklausulen i garantiförbindelsen för den berörda linjen, helt eller delvis ta garantin i anspråk, efter en skriftlig anmälan från civila luftfartsmyndigheten till lufttrafikföretaget och under förutsättning att lufttrafikföretaget inte anför tillräckliga bevis för att företaget inte bär ansvaret. Vid beslut om huruvida påföljder ska fastställas i enlighet med denna punkt, kommer hänsyn att tas till hur allvarlig den berörda underlåtenheten är och kommer även proportionalitetsprincipen att tillämpas.

Den upphandlande myndigheten kan också begära ersättning för vållad skada.

10.   Inlämning av anbud: Anbuden ska skickas i fem exemplar som rekommenderat brev eller levereras direkt till följande adress:

Ministry of Transport and Communications, Civil Aviation Authority, Directorate-General for Air Transport, Directorate for Air Operations, Section II, Vasileos Georgiou 1, -16604 Elliniko.

Anbuden måste inkomma senast klockan 12.00 den trettioandra dagen efter det att denna anbudsinfordran offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Anbud som skickas per post ska ha inkommit inom den tidsfrist som anges ovan, vilket ska styrkas genom mottagningsbeviset.

11.   Anbudsinfordrans giltighet: Denna anbudsinfordran gäller om inget lufttrafikföretag inom gemenskapen senast den 31.3.2008 anmält sin avsikt att utan ekonomisk ersättning trafikera en eller flera av de berörda linjerna från och med den 1.5.2008, i enlighet med den föreskrivna allmänna trafikplikten (genom att inkomma med ett flygningsprogram till civila luftfartsmyndigheten).

Anbudsinfordran ska under alla omständigheter fortsätta att gälla för de linjer för vilka inget lufttrafikföretag senast den 31.3.2008 har anmält intresse enligt ovanstående.


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Kommissionen

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/40


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4959 – Goldman Sachs/MatlinPatterson/Bankenservice Kassel)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/12)

1.

Kommissionen mottog den 13 december 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen Goldman Sachs Group Inc. (”GS”, Förenta staterna) och MatlinPatterson LLC (”MP”, Förenta staterna), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar gemensam kontroll över företaget Bankenservice Kassel GmbH (”Bankenservice”, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

GS: Investeringsbank, värdepapper och investeringsförvaltning,

MP: Investeringsfond som investerar globalt i företag som är i finansiella svårigheter,

Bankenservice: Hantering av kontantlösta transaktioner med checkar i Tyskland.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4959 – Goldman Sachs/MatlinPatterson/Bankenservice Kassel, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EUT C 56, 5.3.2005, s. 32.


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/41


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.4986 – EQT V/Securitas Direct)

(Text av betydelse för EES)

(2007/C 314/13)

1.

Kommissionen mottog den 17 december 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget EQT V Ltd. (”EQT'”, Kanalöarna) som tillhör EQT-koncernen, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över Securitas Direct AB (”Securitas Direct”, Sverige) genom ett offentligt bud tillkännagivet den 13 november 2007.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

EQT: Riskkapitalfond som investerar i norra Europa,

Securitas Direct: Tillhandahåller säkerhetstjänster inklusive installation av alarm med fjärrövervakning och åtgärd i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Spanien och Portugal.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av COMP/M.4986 – EQT V/Securitas Direct, till

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

J-70

B-1049 Bryssel


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


ANDRA AKTER

Rådet

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/42


Meddelande till personer, grupper och enheter på den förteckning som anges i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (se bilagan till rådets beslut 2007/871/GUSP av den 20 december 2007)

(2007/C 314/14)

Följande information lämnas för kännedom till de personer, grupper och enheter som förtecknats genom rådets beslut 2007/871/EG av den 20 december 2007.

Europeiska unionens råd har beslutat att skälen för att föra upp de personer, grupper och enheter som upptas i ovannämnda förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (1) fortfarande äger giltighet. Rådet har därför beslutat att låta dessa personer, grupper och enheter kvarstå i förteckningen.

I rådets förordning (EG) 2580/2001 av den 27 december 2001 föreskrivs att alla penningmedel, andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör de berörda personerna, grupperna och enheterna ska frysas samt att inga penningmedel, andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser får göras tillgängliga för dem, vare sig direkt eller indirekt.

De berörda personerna, grupperna och enheterna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga enligt bilagan till förordningen med en ansökan om tillstånd att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar enligt artikel 5.2 i förordningen. En uppdaterad förteckning över behöriga myndigheter är tillgänglig på Internet på följande adress:

http://ec.europa.eu/comm/external_relations/cfsp/sanctions/measures.htm

De berörda personerna, grupperna och enheterna får ansöka om att erhålla rådets motivering till varför de kvarstår i den ovannämnda förteckningen (såvida motiveringen inte redan har delgivits dem) på följande adress:

Europeiska unionens råd

(Att.: CP 931 designations)

Rue de la Loi 175

B-1048 Bryssel.

De berörda personerna, grupperna och enheterna får även när som helst till den adress som angivits ovan till rådet inkomma med en ansökan, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem och låta dem kvarstå i ovannämnda förteckning bör omprövas. Sådana ansökningar kommer att behandlas när de har mottagits. Härvid uppmärksammas de personer, grupper och enheter som berörs på rådets regelbundna översyn av förteckningen enligt artikel 1.6 i gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP. För att ansökningarna ska kunna beaktas vid nästa översyn bör de inlämnas inom två månader från och med datumet för offentliggörande av detta meddelande.

De berörda personerna, grupperna och enheterna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt enligt villkoren i artikel 230.4 och 230.5 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.


(1)  EUT L 344, 28.12.2001, s. 70.


Kommissionen

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/44


Offentliggörande av en begäran om upphävande i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2007/C 314/15)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

ANSÖKAN OM AVREGISTRERING ENLIGT ARTIKLARNA 12.2 OCH 17.2

”ARROZ DEL DELTA DEL EBRO”

Eg Nr: ES/PGI/005/0336/03.03.2004

Image

SUB

Image

SGB

1.   Registrerad beteckning för vilken avregistrering begärs

”Arroz del Delta del Ebro” (1)

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3.   Produkttyp

Klass 1.6 – Spannmål

4.   Person eller organ som ansöker om avregistrering

Namn:

Consejo Regulador de la Indicación Geográfica Protegida «Arroz del Delta del Ebro»

Adress:

C/Prim 92

E-43870 Amposta (Tarragona)

Tfn:

(34) 977 70 10 20

Fax:

(34) 977 70 01 90

E-postadress:

info@arrosaires.com

Slag av legitimt intresse för ansökan:

 

Det är samma grupp som ansökte om registrering som nu ansöker om avregistrering. Samtidigt ansöker den om registrering av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” eller ”Arrós del Delta de l'Ebre”.

5.   Skäl för avregistrering

Ett skäl är att beteckningen ursprungligen klassificerades 1985 i den autonoma regionen Katalonien som kvalitetsbeteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” och godkändes på nationell nivå som skyddad beteckning. Motivet var ett intresse av att den skyddades internationellt, inom Europeiska gemenskapen, inom de dåvarande ansökningsperioderna. Ansökan lämnades 1993 till kommissionen om registrering av den skyddade geografiska beteckningen ”Arroz del Delta del Ebro”.

Ett annat skäl är att den skyddade geografiska beteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” sedan registrerades som SUB och SGB den 21 juni 1996, i enlighet med artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92.

Ytterligare ett skäl är att den ansökande gruppen hävdar att ”Arroz del Delta del Ebro” har vissa särdrag som helt kan tillskrivas det begränsade geografiska området eller den geografiska miljön med dess naturliga och mänskliga faktorer och att produktionen och bearbetningen enbart sker i det begränsade geografiska området. Den uppfyller därför kraven i förordning (EG) nr 510/2006 för att registreras som skyddad geografisk beteckning.

Dessa är motiven till ansökan om att den skyddade geografiska beteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” avregistreras ur registret för skyddade beteckningar, i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 510/2006, och om att beteckningen i samma register handläggs som den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” eller ”Arrós del Delta de l'Ebre”.


(1)  EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.


22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/46


Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2007/C 314/16)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”ARROZ DEL DELTA DEL EBRO” ELLER ”ARRÒS DEL DELTA DE L'EBRE”

EG-nr: ES/PDO/005/0336/11.03.2004

SUB ( X ) SGB ( )

Denna sammanfattning är en information om de viktigaste delarna av produktspecifikationen.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Subdirección General de Sistemas de Calidad Diferenciada. Dirección General de Alimentación. Secretaría General de Agricultura, Pesca y Alimentación del Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación

Adress:

Paseo Infanta Isabel, 1

E-28071 Madrid

Tfn:

(34) 913 47 53 94

Fax:

(34) 913 47 54 10

E-postadress:

sgcaproagro@mapya.es

2.   Ansökande grupp:

Namn:

Consejo Regulador de la Indicación Geográfica Protegida «Arroz del Delta del Ebro»

Adress:

C/Prim 92 de Amposta

E-43870 Amposta (Tarragona)

Tfn:

(34) 977 70 10 20 — 977 48 77 77

Fax:

(34) 977 70 01 90 — 977 48 77 78

E-postadress:

info@arrossaires.com

Sammansättning:

producent/bearbetningsföretag ( X ) andra ( )

3.   Produkttyp:

Klass: Produkttyp: Klass 1.6 – Spannmål

4.   Produktspecifikation

(Sammanfattning av kraven i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1.   Beteckning: ”Arroz del Delta del Ebro” eller ”Arròs del Delta de l'Ebre”

4.2.   Beskrivning: Vitt ris (Oryza sativa L.) av sorterna Bahía, Tebre, Sénia, Fonsa, Bomba och Montsianell ur handelskategorin Extra.

De mest odlade sorterna är Bahía, Sénia och Tebre, som har mycket liknande egenskaper.

Den viktigaste sorten (Bahía) har riskorn med följande egenskaper:

De olika sorternas viktigaste egenskaper är följande:

Alla dessa sorter utmärks av likformiga korn och tillreds på samma sätt, och de lämpar sig väl för områdets typiska risanrättningar tack vare att kornen gör att smaker kommer fram väl, till skillnad från andra typer av ris såsom långris.

Dessa sorter har en hög stärkelsehalt i kornets kärna, den s.k. pärlan, som står för att smaker och färg från de övriga ingredienserna som åtföljer riset kommer fram.

Alla sorter som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arroz del Delta del Ebro” skall vid leverans uppfylla kriterierna för kategorin Extra. Kornen måste vara hela (fria från svampar, röta, insekter eller parasiter), rena (fria från störande lukter eller smaker), torra (fukthalten får inte överstiga 15 %) och helt utan fruktvägg.

4.3.   Geografiskt område: Riset Arroz del Delta del Ebro produceras och bereds i Ebrodeltats områden Baix Ebre och Montsià i provinsen Tarragona.

Produktionen ligger i områden som kontrollorganet anser vara lämpade för risodling, enligt de kriterier som beskrivs i kvalitetshandboken. Dessa områden ligger inom kommunerna Deltebre och Sant Jaume d'Enveja samt även inom Ebrodeltat i kommunerna L'Aldea, Amposta, L'Ampolla, Camarles och Sant Carles de la Ràpita.

Malning och rensning sker i samma område som produktionen. Gränsen kan tangera riksväg 340, med undantag av kommunen Amposta där gränsen faktiskt utgörs av motorvägen A7. De godkända rissorterna odlas på åkrar som finns upptagna i kontrollorganets register och som är belägna inom produktionsområdet.

4.4.   Bevis på ursprung: De godkända rissorterna odlas på åkrar som finns upptagna i kontrollorganets register och som är belägna inom produktionsområdet. Riset utvärderas enligt produktspecifikationen och lagras och förpackas vid anläggningar som är upptagna i kontrollorganets register. Det ris som klarar kontrollerna under produktions- och beredningsprocessens gång samt de fysikalisk kemiska- och provsmakningsanalyserna släpps ut på marknaden under skyddad ursprungsbeteckning, med etikett, kontrolletikett eller i vissa fall numrerad kvalitetsbeteckning som utfärdas av kontrollorganet.

4.5.   Framställningsmetod: Odlingen av ris har följande faser: sådd, groning, skottbildning, stråskjutning, axbildning och blomning och slutligen riskornets mognad.

Sådden sker mellan mitten av april och början av maj, med 160 175 kg per hektar om ytan inte plattas till och 205 228 kg per hektar om ytan plattas till, samt även beroende på sort. Åkrarna står under ett vattenstånd på mellan 5–10 cm.

Efter 15–20 dagar gror plantan och börjar växa. Samtidigt utvecklas ogräs, alger och vildris. Från och med denna fas behandlas odlingarna med selektiva ogräsmedel i syfte att få bort oönskad vegetation som kan växa tillsammans med risplantorna. På åkrar där förhållandena gynnar tillväxten av vildris föregås sådden av en behandling för eliminering av gyttja.

Före sådden görs en grundgödsling som i juni kompletteras med en kvävegiva.

Vid skottbildningen, som sker mellan mitten av juni och mitten av juli, höjs vattenståndet till 15–20 cm. Vattenståndet förnyas kontinuerligt.

I början av september sänks vattenståndet och skörden inleds. Skördeperioden kan sträcka sig till de första tio dagarna i oktober. Skörden inleds när kornen har en lämplig mognadsgrad och kontrollorganet så godkänner. Den idealiska tidpunkten för skörd av ris är när kornens fukthalt ligger mellan 18 och 21 %.

När riset har kommit till anläggningen torkas kornen i specialtorkare så att de når en fukthalt på högst 14 15 %. Därefter går riset till silolagring.

För att optimera lagringsförhållandena i silorna görs regelbundna inblåsningar av luft i riset. Luftströmmen skall helst vara kall (5 C i s.k. granifrigos) eller ha omgivningstemperatur.

När riset tas ut ur silorna måste det före själva beredningen befrias från orenheter, och skalet och fruktväggen separeras från riskornen med stenkvarnar eller gummivalsar. Därefter går riset till gravitationsseparatorer för avskiljning av korn som fortfarande har kvar skalrester. Dessa korn återförs till skalningsprocessen.

När de hela riskornen har befriats från det yttersta skalet kallas det råris eller brunris. När riskornen har befriats från fruktväggen går de till polering. Polering utförs med hjälp av slipstenar och slutresultatet är vitt ris.

Därefter separeras hela korn från skadade korn (halvor), groddrester och andra rester. Därmed är själva beredningssprocessen klar.

Till slut avskiljs defekta korn (gröna eller röda) genom en färgsortering. Det kan även förekomma ytterligare ett separationssteg (med luftström och vibration) innan riset skall förpackas.

Riset kommer genom automatiska linjer till de olika förpackningstyperna, enligt respektive ursprungsbeteckning. Alla förpackningar innehåller ris av kategorin Extra. För att garantera produktens spårbarhet ska förpackningen uppfylla alla kontroller och normer enligt produktspecifikationen.

4.6.   Samband:

Historiskt samband:

Riset har sitt ursprung i det gamla Kina i sydöstra Asien. Därifrån spred sig riset för mer än tretusen år sedan till övriga delar av Asien och Mellanöstern. Senare spreds riset kring Medelhavet och nådde Spanien på 700-talet, som på den tiden låg under arabiskt välde. Det spanska ordet för ris, ”arroz”, härstammar från arabiskans ”al-ruzz”.

Odlandet av ris i Ebrodeltat har långa traditioner och är mycket bundet till Ebrodeltats fysiska och geologiska formation och omvandling. De särskilda förhållanden som råder i Ebrodeltat ger riset dess egenart och ligger till grund för dess spridning bland konsumenterna, vilka har en klar bild av risets ursprung.

Det finns flera skriftliga hänvisningar som visar på kopplingen mellan traditionell risodling och området i Ebrodeltat. Bland dessa finns verket Geografía de Catalunya skrivet av Lluís Solé y Sabaris (1958). I detta verk konstateras att ”vi känner till att man under 1400-talet försökte odla ris i Ebrodeltat, men att risodlingen utvecklades mest under 1800-talet”. I verket konstateras även följande: ”… i deltat, som användes som betesmark för vandrande boskap, gav den högra kanalen (Canal de la Derecha), som konstruerades i Xerta under andra halvan av 1800-talet, en möjlighet att sätta marken under sötvatten. Därmed kunde man börja odla ris, en odlingsform som kontinuerligt har ökat. Genom risodlingen kunde den salthaltiga marken avsaltas samtidigt som man fick frodiga odlingar”.

I en av de första hänvisningarna, från år 1697, konstateras att cisterciensermunkarna från klostret Benifassar, som hade ägor inom det berörda området, försökte odla ris på Carrova områdets sluttningar och torvmossar. Trots de goda resultaten fortsatte man inte med odlingen under de påföljande åren, då det inte fanns något system med bevattningskanaler som skulle ha möjliggjort att sätta marken under vatten.

År 1857 nådde vattnet från den högra kanalen (Canal de la Derecha) till Amposta, vilket möjliggjorde risodling i stor skala.

År 1872 påbörjades konstruktionsarbetet med den vänstra kanalen (Canal de la Izquierda), som slutfördes den 5 maj 1912. År 1907 bildade ägarna till områdena i norra deltat eller det s.k. vänstra deltat, Comunidad de Regantes-Sindicato Agrícola del Ebro. Användningen av de två kanalerna medförde en omvandling av jordbruket i området samt en kraftig ökning av arealen för risodling.

Naturförhållanden:

—   Markens struktur och sammansättning (orografi och edafologi):

Det faktum att ris odlas i Ebrodeltat hör samman dels med klimat och marksammansättning, dels med grundvattnets salthalt och nivå. Deltat har en mycket platt markstruktur. Omkring 60 % av arealen ligger under en meters höjd (punktvis finns även områden som ligger under havsnivå), omkring 30 % ligger på 1–2 meters höjd och endast 10 % ligger på mer än två meters höjd.

Marken består av slamjord som har formats genom sedimentering. vilket gör att det finns tydligt avgränsade skikt. Däremot är det svårt att fastställa någon genomgående marktyp som skulle omfatta hela deltat. Ytskiktet har en struktur av flodslam med varierande tjocklek. Ytskiktet lämpar sig väl för odling och dess sammansättning är kopplat till de ämnen som följer med bevattningen och flodslammet. På högre altituder finns ett undre jordlager med skäligen fin struktur.

På de lägre liggande områdena märks havets inverkan. Vid storm för havet in stora mängder sand över flodslammet. Undersökningar har visat att området har tunna slamskikt mellan betydligt tjockare sandskikt. Strukturen är i genomsnitt enhetlig och skikten är mättade med mycket salt grundvatten. I områden med dålig dränering eller kontinuerliga laterala infiltrationer har det bildats en ansamling av organiskt material, vilket har lett till en betydande torvbildning. Mellan de högre, lägre och torvpräglade områdena finns resten, som representerar den största arealen. Marken i dessa områden är en blandning av lera, slam och sand. Proportionerna mellan dessa förändras ju längre bort från floden och ju närmre havet man kommer.

—   Klimat:

Deltat ligger inom en klimatzon som i allra största grad påverkas av Medelhavet. Klimatet kan därför anses vara mediterrant kustklimat, dvs. temperaturmässigt ett varmt havsklimat och fuktighetsmässigt ett torrt Medelhavsklimat. Vintrarna är milda, det förekommer inga köldtoppar och nederbörden är låg. Under vintrarna domineras luftströmmarna av torra vindar från nord-nordväst. Somrarna är heta med subtropiska temperaturer, stiljte, svår torka och fuktiga luftströmmar från syd-sydost. Nederbörden är måttlig och oregelbunden och tenderar att falla under övergångsårstiderna (höst och vår). Luftfuktigheten är hög under hela året.

—   Hydrografi:

Områdets hydrografi bestäms av floden Ebro. Att bevattningsvattnet kommer från floden är avgörande för att få så jämna skördar som möjligt och samtidigt skiljer sig detta från skördar i andra områden. Bevattningsvattnet har hög kvalitet, vilket beror på den låga befolknings- och industritätheten längs med floden. Comunidades de Regantes och Sindicatos de Riego sköter bevattningskanalerna och -näten.

Sammanfattningsvis kan konstateras att produkten håller jämn kvalitetsnivå. Det finns en huvudsort, men även de övriga sorterna, med undantag av Bomba, ger slutprodukter av liknande kvalitet. Den variation som finns beror inte enbart på olikheter mellan sorterna, utan den påverkas även i hög grad av faktorer som geografiskt område, miljö, klimat, vatten, och mognadsprocesser. Sammantaget kan konstateras att det finns en mycket jämn kvalitetsnivå i hela området.

Områdets karaktär påverkar risets egenskaper. På grund av klimatet och markens sammansättning, i kombination med grundvattnets salthalt och nivå, är risodlingen en monokultur i hela det skyddade området. Deltats risåkrar har utmärkta odlingsegenskaper och avkastningen är bland de högsta i världen, vilket kan förväntas utifrån deltats läge vid norra halvklotets longitud 40° och isotermen 19 °C.

Tack vare den pärlemorvita färgen, smaken och texturen, vilka beror på sorternas egenskaper och det geografiska område där riset odlas, har riset från detta område ett mycket gott anseende bland konsumenterna. Likaså sätts det värde på riskornens kulinariska egenskaper, (klibbighet 7,3) och vattenupptagningsförmåga (1,93 gram vatten per gram ris), vilket innebär att smakerna kommer fram väl i de olika rätter som tillreds med denna produkt.

4.7.   Kontrollorgan:

Namn:

Calitax

Adress:

Tuset, 10

E-08006 Barcelona

Tfn:

(34) 932 17 27 03

Fax:

(34) 932 18 51 95

E-postadress:

Enligt ett meddelande från den behöriga myndigheten uppfyller kontrollorganet kraven i normen EN-45011.

4.8.   Märkning: Etiketterna eller kontrolletiketterna, eller kvalitetsbeteckningarna, numreras och ges ut av kontrollorganet. De registrerade förpackningsanläggningarna fäster etiketterna på produkterna på ett sådant sätt att etiketterna inte kan återanvändas.

Märkningen måste innehålla följande fras: Denominación de Origen Protegida ”Arroz del Delta del Ebro” eller ”Arròs del Delta de l'Ebre”, nummer och den information som krävs enligt gällande lagstiftning.


(1)  (gram vatten per gram ris)

(2)  med följande skala: 9 = Mycket bra; 7 = Bra; 5 = Normalt; 3 = Bristfälligt


Rättelser

22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 314/52


Rättelse till intresseanmälan för uppdrag som ledamot i vetenskapliga kommittén vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

( Europeiska unionens officiella tidning C 307 av den 18 december 2007 )

(2007/C 314/17)

Under avsnittet ”Urvalskriterier” på sidan 29 ska det

istället för:

”–

goda kunskaper i engelska,”

vara:

”–

goda kunskaper i engelska är meriterande,”.